<p>– Jag använder min tandborste varje dag!, säger ett barn som blev glad åt att få en tandborste av häxan Karin-Karin.</p><p>På förskolan Mölnesjögatan 165 – 166 i Rannebergen arbetar pedagogerna mycket med munhälsa och tar hjälp av materialet i Tandboxen.</p><div id="attachment_135457" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135457" class="size-full wp-image-135457" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800.jpg" alt="" width="800" height="911" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-263x300.jpg 263w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-768x875.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-250x285.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-520x592.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-730x831.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135457" class="wp-caption-text">Tandborstar till alla barn! Foto: Soledad Nordström</p></div><p>– Vi har många barn som har hål i tänderna och jobbar speciellt med våra 3-5-åringar för att skapa medvetenhet hos barn och föräldrar, säger Katarina Smith, förskollärare.</p><p>Föräldrarna blir informerade om hur förskolan arbetar med munhälsa och får en lista med tips från Folktandvården. Reaktionerna är positiva.</p><p>– Barnen pratar mycket om tänder och påminner varandra om vad de ska tänka på, säger Katarina Smith.</p><h2>Tandborstar i stället för godis</h2><p>Soledad Nordström, rektor, har ett bra samarbete med Folktandvården och har fått en tandbox per förskola. Till påsk fick hon dessutom tandborstar till alla barn.</p><p>– Vi ville göra något roligt utan att det involverade sötsaker som är så förknippat med påsk och ska undvikas på förskolan, säger hon.</p><div id="attachment_135456" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135456" class="size-full wp-image-135456" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii.jpg" alt="" width="800" height="964" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii-249x300.jpg 249w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii-768x925.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii-250x301.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii-520x627.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii-730x880.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135456" class="wp-caption-text">Foto: Soledad Nordström</p></div><p>Rektor Soledad klädde ut sig till häxan Karin-Karin och åkte till sina båda förskolor för påskfirande. Hon pratade med barnen om vikten av att borsta tänderna och att inte äta för mycket socker. Barnen fick berätta om sina erfarenheter av tänder och tandborstning.</p><p>– Vi försöker att lyfta fram det positiva utan att ge pekpinnar. Varje avdelning fick sedan tandborstar i olika färger till alla barnen. De blev jätteglada, säger Soledad Nordström.</p><h2>Material som är enkelt att använda</h2><p>Alla före detta stadsdelsområden fick Tandboxar 2020 och ett par hundra boxar har delats ut sedan dess. Tandboxen innehåller bland annat material för att kunna visa hur man borstar tänderna, sagoböcker och bilder som ska paras ihop rätt och skapa samtal.</p><p>– Det är ett genomtänkt material som är lätt att använda på olika sätt. Vi pratar om vad vi äter, vad som är bra och vikten av att borsta tänderna två gånger om dagen i två minuter, säger Katarina Smith.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Tandboxen lär förskolebarn om munhälsa

<p>– Det ska bli jättekul! Vi ska ha språkskola, workshops med matlagning samt traditionella dans och lekar från olika länder, säger Susanne Kallanvaara, som är lärare på Burgårdens gymnasium.</p><p>–  I Göteborg har vi huvudansvaret för programmet som inkluderar att tillverka hemlagade köttbullar med egen brunsås, lingonsylt, potatismos och pressgurka. Till efterrätt vankas hembakade semlor med egentillverkad mandelmassa. Det blir nog första gången jag äter semlor i maj, fortsätter Susanne Kallanvaara.</p><div id="attachment_135447" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135447" class="size-full wp-image-135447" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1.jpg" alt="" width="1000" height="701" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1-768x538.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1-520x365.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1-730x512.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135447" class="wp-caption-text">Susanne Kallanvaara och Johanna Söderhagen. Foto: Privat</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Projekt om nordisk matkultur för unga</h5><ul><li>Projektet Nordic food culture and improving sustainable consumption between young people ska öka kunskapen om den nordiska kulturen och matkulturen hos unga för att främja hållbar konsumtion och en hälsosam livsstil</li><li>Bakom projektet står Nordiska ministerrådet och Nordisk kulturkontakt</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.norden.org/sv/nordiska-ministerradet?gad_source=1&amp;gclid=EAIaIQobChMIxOfr-qrEhQMV1BeiAx1uygTsEAAYASAAEgJo1_D_BwE" target="_blank" rel="noopener">Nordiska ministerrådet</a></li><li><a href="https://www.nordiskkulturkontakt.org/" target="_blank" rel="noopener">Nordisk kulturkontakt</a></li><li style="font-family: Calibri; font-size: 11pt;"></li></ul></div></div></li></ul><p>Nordisk matkultur bygger på lokala säsongsråvaror och enkla och hälsosamma tillagningar, vilket också är grundstenarna i hållbar konsumtion. Att äta det som finns där det finns.</p><p>– Dessutom är den nordiska matkulturen spännande att lära känna för dagens ungdomar som är uppväxta med pizza, thai-mat och tacos. Och att få en förklaring till vissa traditionella maträtter som Janssons frestelse, raggmunk eller renskav, påpekar yrkesläraren Johanna Söderhagen som är ansvarig för matlagningen.</p><p>–  Det är också planerat att en representant från Livsmedelsverket kommer på besök när frågor kring matsvinn, återvinning och hållbar utveckling ska tas upp.</p><h2>Medvetna konsumenter</h2><p>Genom att lära ungdomar om den nordiska matkulturen vill man göra dem till medvetna konsumenter som uppskattar naturens växlingar, och respekterar jordens resurser. Och ge ungdomarna nya kunskaper om deras kulturella arv och traditioner.</p><p>Förutom matkunskap innebär projektet lektioner både i geografi, historia och kultur. Och samarbete genom att träffa ungdomar från andra nordiska och baltiska länder.</p><p>– Jag hoppas att eleverna ska få uppleva och känna gemenskap med övriga länder i Norden samtidigt som de får träna sina språkkunskaper, säger Susanne Kallanvaara.</p><h2>Två träffar</h2><p>Deltagarna träffas i Göteborg 10 – 12 maj då projektet inleds och i Tallin i Estland den 6 – 9 juni för att få fördjupa sig i ett annat lands mat och kultur.</p><p>Däremellan kommer eleverna på Burgårdens barn- och fritidsprogram att ta fram eget material att dela med sig av kring det egna landets kultur och traditioner till övriga deltagande länder.</p>

Burgården deltar i projekt om nordisk mat och kultur

<p>– För att barn ska få det stöd de behöver och har rätt till måste vuxna i närheten av barnet agera så tidigt som möjligt om de misstänker missförhållanden. Förskolan är avgörande för att ge de allra yngsta barnen en röst i samhället, säger Dinah Simson Ringeby, socionom vid förskoleförvaltningen.</p><h2>Ska öka kompetensen och tryggheten</h2><p>Förskoleförvaltningen och Barnens rätt i samhället, Bris, har tillsammans tagit fram en utbildning som stärker förskolans arbete med att nå vårdnadshavare och barn som är i behov av samhällets stöd.</p><div id="attachment_135420" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135420" class="size-full wp-image-135420" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000.jpg" alt="" width="1000" height="584" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000-768x449.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000-520x304.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000-730x426.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135420" class="wp-caption-text">Förskoleförvaltningens direktör Johan Olofson.</p></div><p>– Yngre barn har ofta färre egna kontakter med vuxna än vad äldre barn har. Det finns alltså färre vuxna som har möjlighet att upptäcka dessa barns risk för utsatthet och de vuxna som möter barnen har en än viktigare funktion att fylla för att barnet ska få stöd, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.</p><p>Målet med utbildningen är att öka kompetensen och tryggheten hos pedagoger att genomföra svåra samtal med vårdnadshavare för barnens bästa.</p><h2>God samverkan en skyddsfaktor</h2><p>– Det i sin tur ska leda till att vi så tidigt som möjligt uppmärksammar barn som lever i utsatthet eller inte får den omsorg och trygghet de har rätt till, säger Anna Lodin, utvecklingsledare i förskoleförvaltningen.</p><p>Forskning visar att en god samverkan mellan förskola och hem är en skyddsfaktor för barn och bidrar till goda uppväxtvillkor.</p><div id="attachment_135400" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><a href="https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/semig-rattentillstodtidigtilivet.pdf" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135400" class="wp-image-135400 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Rapporten-Se-mig-630.jpg" alt="" width="630" height="891" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Rapporten-Se-mig-630.jpg 630w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Rapporten-Se-mig-630-212x300.jpg 212w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Rapporten-Se-mig-630-250x354.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Rapporten-Se-mig-630-520x735.jpg 520w" sizes="(max-width: 630px) 100vw, 630px" /></a><p id="caption-attachment-135400" class="wp-caption-text">Ladda ner rapporten genom att klicka på bilden.</p></div><p>Utbildningen bygger på Bris rapport Se mig – rätten till stöd tidigt i livet, Barnkonventionen och läroplanen. Utbildningen kommer att lanseras till förskolor nationellt.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad förskoleförvaltningen</a></p><p><strong>Bris:</strong> <a href="https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/semig-rattentillstodtidigtilivet.pdf" target="_blank" rel="noopener">Rapporten Se mig &#8211; rätten till stöd tidigt i livet</a></p><p></p></div></div>

Samarbete mellan förskolan och Bris ska stärka barnens rätt  

<p>– Det ska bli spännande och roligt, säger William som tar studenten efter tre år på Teknikprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium. Det känns som om livet börjar på riktigt. I höst ska jag plugga vidare på Chalmers eller KTH.</p><p>– Jag har sökt lite olika utbildningar som industriell ekonomi och teknisk fysik. Vi får se vad det blir, men det blir nog roligt för på högskolan pluggar man ju mer inriktat och läser inte så många andra ämnen som till exempel svenska och engelska. Det bästa med mina tre år här på gymnasiet har varit kompisarna och lärarna. Jag kommer att sakna en del av dem.</p><div id="attachment_135368" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135368" class="size-full wp-image-135368" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000.jpg" alt="" width="1000" height="690" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000-300x207.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000-768x530.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000-250x173.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000-520x359.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000-730x504.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135368" class="wp-caption-text">William tar studenten måndag 3 juni. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>De kommunala gymnasieskolornas studentdagar</h5><ul><li>Angeredsgymnasiet — tisdag 4 juni 2024</li><li>Bernadottegymnasiet — tisdag 4 juni 2024</li><li>Bräckegymnasiet — tisdag 4 juni 2024</li><li>Burgårdens gymnasium — onsdag 5 juni 2024</li><li>Burgården AG — onsdag 5 juni 2024</li><li>Ester Mosessons gymnasium — tisdag 4 juni 2024</li><li>Hvitfeldtska gymnasiet — tisdag 4 juni 2024</li><li>Högsbodal AG— tisdag 11 juni 2024</li><li>Hökegården AG — tisdag 11 juni 2024</li><li>Katrinelundsgymnasiet — tisdag 4 juni 2024</li><li>Katrinelund AG — tisdag 11 juni 2024</li><li>Landala AG — tisdag 11 juni 2024</li><li>Lindholmens tekniska gymnasium — måndag 3 juni 2024</li><li>Motorbranschens tekniska gymnasium, MTG — onsdag 5 juni 2024</li><li>Polhemsgymnasiet — onsdag 5 juni 2024</li><li>Rosenhöjd AG — tisdag 11 juni 2024</li><li>Schillerska gymnasiet — onsdag 5 juni 2024</li><li>Stora Holm AG— onsdag 5 juni 2024</li><li>The International High School — onsdag 5 juni 2024</li></ul><p>&nbsp;</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/gymnasieskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Utbildningsförvaltningen: Gymnasier</a></p><p><strong><em>För examensdatum för de fristående gymnasieskolorna – kontakta respektive skola.</em></strong></p><p></p></div></div>

Lindholmen först ut vid årets student

<p>Som ung är det svårt att veta vilken yrkesväg man ska satsa på, eller ens vilka yrken som finns. Och det är inte heller nödvändigt att ha en klar plan för vad man vill arbeta med som vuxen, det kan lösa sig utmärkt ändå. Det är ett återkommande budskap från de över 40 yrkesverksamma som ställde upp för att inspirera Nytorpsskolans elever.</p><div id="attachment_135359" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135359" class="size-full wp-image-135359" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800.jpg" alt="" width="800" height="838" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800-286x300.jpg 286w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800-768x804.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800-250x262.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800-520x545.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800-730x765.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135359" class="wp-caption-text">Zandra Feldte, brandman/styrkeledare, kunde berätta om vad en brandman gör när hen inte är ute och släcker bränder. Foto: Jenny Segersten</p></div><h2>Krokiga vägar leder också framåt</h2><p>— Syftet med dagen var dels att visa eleverna vilka yrkesmöjligheter som finns. Vi vill också visa att vägen till ens drömyrke väldigt sällan är en spikrak väg från skola, vidareutbildning och slutligen jobb, berättar Petra Ahlqvist, koordinator på Lights on Nordost – Nytorpsskolan.</p><p>Under en eftermiddag fick högstadieeleverna besöka en utställning med personliga porträtt av yrkesverksamma inom vitt skilda branscher. Många av personerna hade också tagit ledigt från sitt arbete för att vara på plats och svara på nyfikna frågor från eleverna.</p><div id="attachment_135360" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135360" class="size-full wp-image-135360" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800.jpg" alt="" width="800" height="839" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800-286x300.jpg 286w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800-768x805.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800-250x262.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800-520x545.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800-730x766.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135360" class="wp-caption-text">Petra Ahlqvist är koordinator på Lights on Nordost – Nytorpsskolan.</p></div><p>Klart man ställer upp för sin gamla skola säger Arian Kerolli, som gärna berättar om vad en supervisor inom bilindustrin sysslar med.</p><p>De flesta som medverkar har själva gått på Nytorpsskolan eller är boende i Hammarkullen.</p><h2>&#8220;Man testar lite olika jobb&#8221;</h2><p>— Vi har ju utgått mycket från personer som vi känner, som bor i området eller som tidigare gått på skolan. Resultatet blev mycket större än jag trodde, men det är ju bara positivt! Även att det har blivit en blandning av yrken är en styrka är något som hela arbetsgruppen är stolta över, säger Petra Ahlqvist som är en av initiativtagarna bakom inspirationsdagen.</p><p>Petras förhoppning med dagen är att det kan stärka eleverna framåt och reda ut osäkerheter:</p><p>— Många gånger när jag pratar med elever om vad de vill bli när de blir stora känns det som att det är lite begränsat om vilka yrken som finns men även vägen dit. Vägen till de yrket man jobbar med är ju oftast inte rak, utan man testar på lite olika jobb innan man väl bestämmer sig. Jag skulle ju bli sjuksköterska, men utbildade mig inom kultur och är nu koordinator i en skola.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena/har-finns-skola-som-arena/nordost/nytorpsskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Nytorpsskolan &#8211; Skola som arena</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Yrkesverksamma inspirerade elever på Nytorpsskolan   

<p>– På förskolorna Aprilgatan 2B och Kalendervägen 103 har vi infört familjebibliotek med syftet att öka tillgängligheten till litteratur för våra familjer, säger Daniela Dalin, rektor för de båda förskolorna.</p><h2>Högläsning en viktig del av verksamheten</h2><p>Högläsning har visat sig vara en av de mest betydelsefulla faktorerna för barns utveckling. Därför är det en viktig del av förskolornas verksamhet. Pedagogerna arbetar med att väva in läsning i olika aktiviteter för att komma till nytta för barnen.</p><div id="attachment_135313" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135313" class="size-full wp-image-135313" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000.jpg" alt="" width="1000" height="776" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000-300x233.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000-768x596.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000-250x194.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000-520x404.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000-730x566.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135313" class="wp-caption-text">Foto: Daniela Dalin</p></div><p>Många förskolor har också ett litet bibliotek, ofta i hallen eller kapprummet, där vårdnadshavare kan låna hem böcker.</p><p>– Vi har köpt in litteratur utifrån ett normkritiskt perspektiv och har sett till att samtliga familjers modersmål finns representerade i vårt familjebibliotek. Vi utgår från forskning om modersmålsutveckling och hur det främjar barns identitets- och språkutveckling, säger Daniela Dalin.</p><h2>Vårdnadshavare kan också låna böcker</h2><p>Daniela Dalin och hennes medarbetare ser det här som en del av förskolans kompensatoriska uppdrag – som innebär att ge varje barn likvärdiga möjligheter att lära sig och utvecklas, oavsett barnets förutsättningar och bakgrund.</p><div id="attachment_135312" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135312" class="size-full wp-image-135312" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000.jpg" alt="" width="1000" height="876" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000-300x263.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000-768x673.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000-250x219.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000-520x456.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000-730x639.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135312" class="wp-caption-text">Foto: Daniela Dalin</p></div><p>– Vi har också skapat en hylla för vårdnadshavare med möjlighet att låna litteratur om föräldrarollen och barns utveckling, säger hon.</p><p>&nbsp;</p>

Förskolor i Kortedala har infört familjebibliotek

<p>På specialförskolan Welandergatan 37 går det för närvarande fem barn som behöver olika former av särskilt stöd. Med ett brett utbud av specialdesignade hjälpmedel och anpassningsbara utrymmen, strävar pedagogerna efter att skapa en stimulerande och trygg miljö där varje barn kan utforska och utvecklas i sin egen takt.</p><p>– Våra barn behöver ju såklart också utmanas. Vi vill ge dem möjligheten att utvecklas utifrån olika erfarenheter. Det är viktigt att vi kan nå fram till barnen på ett sätt som passar dem, säger Karin Mc Donagh, förskoleassistent på Welandergatan 37.</p><div id="attachment_135161" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135161" class="size-full wp-image-135161" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i.jpg" alt="" width="1000" height="581" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i-300x174.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i-768x446.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i-520x302.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i-730x424.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135161" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>Pedagogerna använder olika former av kreativa metoder för att stimulera barnens sinnen på anpassade sätt.</p><p>– Vi tänker mycket på att ha vårt material framme och lättillgängligt. Det ska finnas saker att ta ner till barnen, för att känna, uppleva olika ljud och för att stimulera andra sinnen. Vi har ett barn med hörselnedsättning, berättar Therese Svensson, specialpedagog på Welandergatan 37.</p><p>– När vi spelar musik kan ett enkelt instrument som gurka användas genom att dra den längs tänderna. Vi hör ju ljudet men barnet upplever något annat, fortsätter Therese.</p><h2>Anpassning och flexibilitet</h2><p>På förskolan finns olika utrymmen där pedagoger kan arbeta med barnen antingen enskilt eller i grupp. Barnen har bland annat tillgång till ett ”sinnesrum” och ett ”rörlighetsrum”, som erbjuder en mångfald av olika intryck och uttrycksformer för barnen.</p><div id="attachment_135160" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135160" class="size-full wp-image-135160" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens.jpg" alt="" width="1000" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens-768x461.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens-520x312.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens-730x438.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135160" class="wp-caption-text">Sinnesrummet är en plats där barnen kan vistas i lugn och ro. Foto: Petter Trens</p></div><p>Utrymmena är utformade för att kunna anpassas efter barnens individuella behov och preferenser, från aktiv lek till lugn och ro.</p><p>– Det kan vara svårt att fånga upp många av signalerna från barnen när man är i grupp. Att kunna jobba enskilt i olika utrymmen möjliggör det på ett annat sätt, säger Karin Mc Donagh.</p><h2>Vattenvana skapar glädje och trygghet</h2><p>Varje vecka har barnen möjlighet att vistas i lokalens simbassäng där de kan utforska och koppla av i en stimulerande och trygg miljö. Poolaktiviteterna anpassas efter varje barns behov och innefattar bland annat träning, stretchning och sinnesstimulering.</p><div id="attachment_135159" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135159" class="size-full wp-image-135159" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens.jpg" alt="" width="1000" height="619" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens-520x322.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens-730x452.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135159" class="wp-caption-text">Poolen ger barnen möjlighet till såväl träning som avkoppling. Foto: Petter Trens</p></div><p>Pedagogerna håller också sångstunder med barnen i poolen, vilket stärker känslan av samhörighet och gemenskap.</p><p>– Vi märker att barnen får ut väldigt mycket av att komma hit. Det finns en förväntan och igenkänning bland barnen. Våra barn behöver känna den tryggheten, säger Karin Mc Donagh.</p><h2>Samarbete och kommunikation med vårdnadshavare</h2><p>Varje barn har en ansvarig pedagog, men arbetslaget arbetar nära varandra för att säkerställa att alla medarbetare har god kunskap om alla barnen.</p><p>– Vi pratar med varandra och delar med oss av sådana saker som har stor betydelse, säger Therese Svensson.</p><p>Pedagogerna har även en nära kontakt med vårdnadshavarna. På så sätt kan de bidra till att skapa en integrerad och stödjande miljö för familjerna.</p><p>– Vissa familjer har svårt att kunna ge barnen all den stimulans som de behöver. Då kan vi på förskolan hjälpa till. Föräldrarna brukar oftast vara väldigt tacksamma för att den här hjälpen finns, säger Karin Mc Donagh.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/welandergatan-37-forskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Welandergatan 37 förskola</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></li></ul><p></p></div></div>

Specialförskolan möter barnens unika behov

<p>– När de ropade upp våra namn och sa att vi vunnit var vi helt i extas. Jag fick inte fram ett ord, säger Hugo Persson som går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Ester Mosessons gymnasium.</p><p>Hans lagkompis Teddy fyller i:</p><p>– Det var bara vår lärare Andreas som lyckades få fram något och skrek ”Jaaaaa”!</p><h2>Hur var det att vara med och tävla?</h2><p>– Det var jättekul, en riktig upplevelse och vi lärde oss mycket, säger Hugo.</p><p>– Vi var väldigt nervösa innan, säger Teddy, men när vi väl kom in i köket blev det bra.</p><p>– Det var bra gemenskap bland de som tävlade, och vi fick samsas med de andra lagen om ugnar och annat, men alla var väldigt fokuserade på sitt, berättar Hugo.</p><h2>Vad var roligast, jobbigast och svårast?</h2><p>– Det roligaste var ju förstås när de ropade upp våra namn och sa att vi vunnit, säger Teddy.</p><p>– Det jobbigaste var nog nervositeten innan, pressen och all självkritik man kom på efteråt – att man skulle ha gjort så eller så istället, säger Hugo.</p><p>– Det svåraste var nog att hålla tiderna för de olika momenten, säger Teddy. Vi fick tillgång till serveringsluckan 20 minuter innan och då gällde det att inte börja lägga dit för tidigt så det hann kallna eller för sent så att vi inte skulle hinna med allt. Det var 6 förrätter, 6 varmrätter på tallrik, 6 varmrätter som serveringen skulle lägga upp på gästernas fat och likadant med efterrätten – 6 plus 6.</p><h2>Vad lärde ni er?</h2><p>– Vi lärde känna våra egna gränser, säger Teddy. Och att tävlingsmatlagning skiljer sig mycket från vanlig matlagning.</p><p>– Och att det är väldigt annorlunda från att göra kvaluppgiften till tävlingen, säger Hugo.</p><h2>När fick ni veta vad ni skulle laga?</h2><p>– Vi fick veta i förväg att det skulle bli kyckling, så på tåget upp till Stockholm satt vi och spånade mycket på hur vi kunde göra, berättar Teddy.</p><p>– På lördagen, dagen innan tävlingen, fick vi se råvarukorgen och då fick vi en timmes tid att planera rätten. Efter det fick inget ändras. Som tur var så var det tacksamma ingredienser att jobba med och vi hade en bra grundplan, berättar Hugo.</p><h2>Hur firar ni guldet?</h2><p>– Föräldrarna mötte mig vid tåget med ballonger och konfetti, säger Hugo.</p><p>– Det blev ett glas champagne och lite firande när jag kom hem, säger Teddy. Men sen var det ju tillbaka till vardagen och skolan igen och förbereda sig för de nationella proven.</p><div id="attachment_135150" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135150" class="size-full wp-image-135150" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000.jpg" alt="" width="800" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135150" class="wp-caption-text">Glädjen över att höja segerpokalen var stor.</p></div><h2>Vad har ni för favoriträtter att äta och att laga?</h2><p>– Oj, det är en så svår fråga, säger Teddy.</p><h2>Är den svårare att svara på för kockar?</h2><p>– Ja, för i jobbet är det roligt att arbeta efter säsong och svinnsmart, säger Hugo, men det behöver ju inte betyda att det är ens favoriträtt. Jag gör en riktigt god korv stroganoff som är en bra vardagsfavorit, men gillar att äta asiatiskt som sushi och thai, säger Hugo.</p><p>– Jag gillar mustiga grytor, långkok och fisk, säger Teddy. Både att laga och äta.</p><p>Med denna seger har Ester Mosessons gymnasium vunnit guld både i kök (2024) och i servering (2021) i Gymnasie-SM.</p><p>– Det är så jätteroligt när våra elever är med och tävlar och så klart en bonus när de vinner, säger kökslärare Andreas. Jag hoppas att den här guldmedaljen sporrar många av våra elever att ställa upp nästa år.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Gymnasie-SM</h5><ul><li>13-14 april 2024 på Internationella hotell- och restaurangskolan, Campus Södermalm i Stockholm</li><li>Öppen för årskurs 3 på gymnasieskolans hotell- och turismprogram samt restaurang- och livsvmedelsprogram</li><li>Omfattar tre grenar; hotell, kök och servering.</li><li>Varje skola har möjlighet att bidra med ett lag per gren</li><li>Ett lag består av två elever plus en lagledare/lärare som inte aktivt deltar i tävlingsmomenten</li></ul><p>Matlagningstävlingar för ungdomar:<br />• Kockduellen, åk 8+9<br />• Årets eko-kock, år 2<br />• Gymnasie-SM, år 3<br />• Swedish young chef award, år 3</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/ester-mosessons-gymnasium" target="_blank" rel="noopener">Ester Mosessons gymnasium</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Hugo och Teddy är gymnasiemästare i kök

<p>– Böcker är bra för man lär sig massa saker om hela världen. Titta, en späckhuggare! Vet du att den kan hoppa jättehögt”, säger ett av barnen på förskolan Smultronvägen 7 som har hittat en stor bok om djur i havet.</p><p>I Göteborgs Stad finns två bokbussar, en blå och en grön. På vardagar åker den gröna bussen ut för att möta barn och pedagoger från förskolor. Varje månad är det cirka 400 avdelningar på 153 förskolor som besöker bokbussen.</p><div id="attachment_135064" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135064" class="size-full wp-image-135064" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800.jpg" alt="" width="800" height="1067" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800-730x974.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135064" class="wp-caption-text">Foto: Eva Åström</p></div><p>Förskolorna får ett schema för avdelningarna och ett sms innan bussen kommer var fjärde vecka. Idag är det förskolan Smultronvägens tur.</p><p>– Vi tar med oss tre–fyra barn per gång utifrån ett rullande schema. Barnen får bläddra i böcker och välja vad de blir intresserade av, de tycker det är spännande! Det är fantastiskt att bokbussen kommer ut så här eftersom det är svårt för oss att komma i väg till ett bibliotek annars, säger Ebba Hellberg, förskollärare.</p><h2>Hjälp, tips och teman</h2><p>På förmiddagarna får bokbussen besök av fyra–sex förskolor, både kommunala och fristående. Varje förskoleavdelning får besöka bussen i 20 minuter.</p><p>– I första hand kör vi till de förskolor som inte har ett bibliotek i sin direkta närhet och så prioriterar vi att komma till områden där behovet av läsaktiviteter är stort, säger Eva Magnusson, biblioteksassistent och bussförare.</p><div id="attachment_135063" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135063" class="size-full wp-image-135063" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135063" class="wp-caption-text">Thomas Skåneröd, mediepedagog och Eva Magnusson, biblioteksassistent och bussförare. Foto: Eva Åström</p></div><p>På bussarna arbetar bibliotekarier, mediepedagoger och biblioteksassistenter som plockar fram och lånar ut böcker utifrån barnens och pedagogernas önskemål.</p><p>– Syftet med bokbussarna är att öka tillgängligheten. Att ta emot förskolor är en del i de läsfrämjande insatserna för barn i Göteborg. Ibland har vi teman i bussen, till exempel Rocka sockorna, ibland klär vi ut oss till sagokaraktärer, säger Thomas Skåneröd, mediepedagog, och visar en bild på sig själv som gubben Pettson.</p><p>Pedagogerna kan reservera böcker i förväg och bokbussens medarbetare hjälper till med boktips för de teman som förskolorna jobbar med. Ibland görs särskilda insatser, som sagoläsning på utvalda förskolor, för att öka intresset för böcker.</p><p>– Att möta förskolebarn känns jätteroligt, givande och meningsfullt, säger Eva Magnusson.</p><div id="attachment_135065" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135065" class="wp-image-135065 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000.jpg" alt="" width="1000" height="782" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000-300x235.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000-768x601.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000-250x196.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000-520x407.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000-730x571.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135065" class="wp-caption-text">Foto: Eva Åström</p></div>

Barn från 153 förskolor besöker bokbussen varje månad

<p>Urban bay awards är en global utmärkelse som uppmärksammar inspirerande lösningar på stora urbana utmaningar. Vinnarna koras i november och kommer att väljas ut utifrån deras betydelse för att skapa långsiktiga effekter för sina städer eller regioner.</p><h2>Helt jämn könsfördelning på deltagarna</h2><p>– Nomineringen till Urban bay awards visar på styrkan i samverkan mellan olika samhällsaktörer för att skapa förändring och mening för våra elever. Vi är stolta över vår satsning på Skola som arena och att den har fått internationell uppmärksamhet, säger grundskoleförvaltningens direktör Maria Andersson.</p><div id="attachment_135058" style="width: 642px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135058" class="size-full wp-image-135058" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Maria-Andersson_foto-lo-birgersson-632.jpg" alt="" width="632" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Maria-Andersson_foto-lo-birgersson-632.jpg 632w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Maria-Andersson_foto-lo-birgersson-632-300x214.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Maria-Andersson_foto-lo-birgersson-632-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Maria-Andersson_foto-lo-birgersson-632-520x370.jpg 520w" sizes="(max-width: 632px) 100vw, 632px" /><p id="caption-attachment-135058" class="wp-caption-text">Maria Andersson, förvaltningsdirektör. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>– Nu ser vi fram emot möjligheten att dela våra erfarenheter och lösningar för våra gemensamma utmaningar och hoppas att det inspirerar andra städer,</p><p>Verksamhetens årsrapport visar bland annat en helt jämn könsfördelning på deltagarna, något som är väldigt ovanligt.</p><h2>&#8220;Skolan har ett förtroendekapital&#8221;</h2><p>– Att vi är i skolans lokal är troligen den avgörande faktorn för det resultatet. Skolans lokal är legitim, känd och har ett förtroendekapital som bidrar till att vårdnadshavare känner sig trygga med att sina barn är på aktiviteter där, säger utvecklingsledare Anna Grunander.</p><p>– Att vi dessutom lägger aktiviteterna direkt efter skoldagen tar slut gör också att många har möjlighet och vill vara med. Man behöver inte gå hem mellan. Med hjälp av AB Framtiden så serverar vi även mellanmål i anslutning till aktiviteterna, fortsätter Anna Grunander.</p><p>Skola som arena har fått projektmedel från Europeiska socialfonden (ESF) för att utveckla arbetet med barns delaktighet i arbetssättet.</p><h2>Barnen sprider informationen</h2><p>&#8211; Det är när barnen själva är med och utformar aktiviteterna som det blir som bäst. Det blir varierade och attraktiva aktiviteter, barnen sprider information brett och många vill delta samtidigt som barnens egenmakt stärks, säger Anna Grunander.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Skola som arena/Lights on</h5><ul><li>Skola som arena är en samverkan för företag, föreningar och kommunala verksamheter i Göteborgs  Stad med syftet att barn och unga ska få mer jämlika uppväxtvillkor</li><li>Det gör staden genom att öppna skolan och göra det till en mötesplats</li><li>Tillsammans med barn, unga och deras familjer fylls skolan med aktiviteter före och efter skoltid</li><li>Skola som arena kan även kallas Lights on eller skolan mitt i byn</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena/aktuelltarkiv/aktuelltsida/19ce2cfd-260c-49da-a963-54f759dbb3f5/!ut/p/z1/jZFNb4MwDIZ_UWQnJCk5RgxKt6LCOjqWyxQ-0iExqCjbYb9-Zdphl9H6Zul5_Fo2GCjA9PazPdqpHXrbXfoXI18T31_H8RpTP8o1Zk_U22vps03O4fkH2GgWUM4pU2JFUe49GWa7FGWEYG7xU3qnZ_8BYxqhzkK5eww54lbc5i8As4__lMZffwG4kn9_DbhckI1JkBzBnOz0RtreDVBQVTWscjVhEivCVW2JVdIjgruVUHVZek5AjHAAM40fzRwzDUNX2vHvwHPTNdX8KSiWlzi953lefG1dkJy_ARZ1K2M!/?uri=toolbar%3Aopen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Skola som arena &#8211; Verksamhetsrapport 2023</a></p><p></p></div></div>

Skola som arena kan få global utmärkelse

<h2>Vad ser ni mest fram emot?</h2><p>– Att lägga golv, så klart, säger Linus och skrattar. Det är jättekul.</p><div id="attachment_134886" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134886" class="size-full wp-image-134886" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800.jpg" alt="" width="800" height="991" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800-242x300.jpg 242w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800-768x951.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800-250x310.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800-520x644.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800-730x904.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134886" class="wp-caption-text">Linus svetsar mattkanter. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><h2>Är ni nervösa?</h2><p>– Inte jag, säger Henrik. Det blir en bra erfarenhet bara att få vara med.</p><h2>Vilket golv är roligast att lägga?</h2><p>– Parkettgolv är roligast att lägga, säger Rasmus, men textilgolv är lättare.</p><h2>Varför är Bräckegymnasiet den bästa byggskolan?</h2><p>– Därför att du kan bli nästan vad som helst inom bygg här, säger Melvin.</p><p>– Det är en trevlig skola. De som jobbar här är bra och de som går här är också bra, säger Ludvig.</p><div id="attachment_134887" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134887" class="size-full wp-image-134887" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800.jpg" alt="" width="800" height="1027" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-234x300.jpg 234w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-798x1024.jpg 798w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-768x986.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-250x321.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-520x668.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-730x937.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134887" class="wp-caption-text">Robin övar på svetsning av mattkanter. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><h2>Vad är de viktigaste egenskaperna hos en bra golvläggare?</h2><p>– Tålamod, säger killarna i kör. Att man tar det lugnt och metodiskt.</p><h2>Tre olika sorters golv efter ritning</h2><p>Tävlingen är individuell och den tävlande ska enligt en ritning lägga ett trägolv, ett linoleumgolv samt ett textilgolv. Resultatet under Yrkes-SM kommer sedan att användas vid uttagning inför Euroskills (Yrkes-EM) som kommer att hållas i september 2025 i Herning, Danmark.</p><p>Syftet med yrkestävlingar är att synliggöra yrkesstoltheten, att bidra till en ökad kvalitet i branschen samt att locka fler personer till yrket. Det är också ett sätt för deltagarna att känna av vilken utbildningsnivå man har i förhållande till andra elever och skolor.</p><p>– De här killarna är de av mina elever som kommit längst och är duktigast, säger golvläraren Nicklas Nuland. Därför är de med och tävlar i SM.</p><h2>Tidigare branschskola</h2><p>Att fem av sju tävlande golvläggare kommer från Bräckegymnasiet är inte så konstigt. Få andra skolor erbjuder utbildningen och Bräckegymnasiet var länge så kallad branschskola inom golvläggning. Branschskolorna är numera avskaffade men tog emot elever från hela landet för utbildning under delar av elevernas yrkesutbildning.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Yrkes-SM</h5><p>Är ett svenskt mästerskap i yrkesskicklighet för ungdomar. Under tre dagar arrangeras tävlingar inom massvis med yrken för att kora nya mästare.</p><p>För att tävla i Yrkes-SM får man inte vara äldre än 25 år och de ungdomar som tävlar går eller har gått en yrkesutbildning i ett representerat yrke. Tävlingarna planeras och arrangeras av respektive bransch.</p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.yrkessm.se/" target="_blank" rel="noopener">Yrkes-SM</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/brackegymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Bräckegymnasiet</a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Fem golvläggarelever från Bräckegymnasiet tävlar i yrkes-SM

<p>– Det är ett jättespännande tema! Vågor kan vara så mycket – allt från havsvågor och hjärnvågor till ljudvågor och sociala rörelser som kan te sig som vågor, säger Jenny Hultén, konstnärlig ledare och programansvarig för det publika programmet på Vetenskapsfestivalen.</p><div id="attachment_134823" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134823" class="size-full wp-image-134823" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800.jpg" alt="" width="800" height="767" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800-300x288.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800-768x736.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800-250x240.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800-520x499.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800-730x700.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134823" class="wp-caption-text">Jenny Hulten, konstnärlig ledare och programansvarig. Foto: Göteborgs vetenskapsfestival</p></div><h2>Något för alla på programmet</h2><p>På årets festival finns det mycket att upptäcka för alla åldrar och inom många områden. Skolprogrammet startar den 15 april och sträcker sig fram till den 26 april. Det publika programmet pågår den 16–21 april. Något som sticker ut lite från tidigare år är att det i år blir en hel del musik på programmet.</p><div id="attachment_134822" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134822" class="size-full wp-image-134822" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000.jpg" alt="" width="1000" height="696" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000-768x535.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000-520x362.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000-730x508.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134822" class="wp-caption-text">Foto: Marie Ullnert</p></div><p>– Eftersom vågor är ljud har vi en del konserter. Det känns extra roligt. Det blir bland annat en konsert med torskars parningsljud på Sjöfartsmuseet och ett techno-set med ljud från växter och lyssnarnas hjärtan på Ivans Pilsnerbar. I Balettakademins nya lokaler på Lindholmen kan man titta på en musikalföreställning om proteiner.</p><h2>Gratis kompetensutveckling</h2><p>Ett ytterligare programtips från Jenny Hultén är de olika lunchföreläsningarna på stadsbiblioteket.</p><p>– Det är ju snart EU-val och då kan man passa på att lära sig lite mer om det. Vi kommer att ha tre programpunkter som bland annat handlar om valanalyser och populism i EU-valet. Är man i stället intresserad av AI har vi lunchprogram om det också. Jag tycker att man kan passa på att kompetensutveckla sig gratis, säger hon.</p><div id="attachment_134824" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134824" class="size-full wp-image-134824" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800.jpg" alt="" width="800" height="1199" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-200x300.jpg 200w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-683x1024.jpg 683w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-768x1151.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-250x375.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-520x779.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-730x1094.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134824" class="wp-caption-text">Foto: Marie Ullnert</p></div><h2>Invigning med nobelpristagaren Anne L’Hullier</h2><p>Nobelpristagaren i fysik inviger festivalen på Auktionsverkets kulturarena den 16 april klockan 17–20. Stefan Helmreich, professor i antropologi vid MIT kommer att föra ett panelsamtal tillsammans med Anne L’Hullier om årets tema. Annie Tådne, audiovisuell konstnär och videodesigner deltar också med ett audiovisuellt framträdande. Deltagandet är gratis men måste förbokas.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Fler programpunkter</h5><p><strong>Samtida politiska protestvågor: </strong>Vår tid präglas av politiska och sociala protestvågor som metoo, Black Lives Matter, Fridays for Future och Gula västarna. Varför uppstår de här rörelserna nu? Vad kännetecknar dem? Vilken roll spelar sociala medier? Och är det bra eller dåligt för demokratin? Det försöker professor Ulf Bjereld och sociologidocent Mattias Wahlström reda ut. Äger rum på Folkteatern onsdagen den 17 april klockan 17–18.</p><p><strong>Simma med valar: </strong>Med hjälp av virtual reality (VR) får du uppleva havet och hur föroreningar av den marina miljön hänger ihop med oss människor. Ta med badkläder, flyt i vattnet, andas genom en snorkel och ta del av havets miljöer med VR. Platsbokning krävs. Äger rum på Valhallabadet torsdagen den 18 april och fredagen den 19 april klockan 11–18.</p><p><strong>Traditionsenlig experimentverkstad: </strong>Här får nyfikna hjärnor lära sig mer om vetenskap på ett lättsamt och tillgängligt sätt. Utforska de olika experimentstationerna och delta i allt från samarbetsövningar och quiz till kluriga spel och molekylverkstad. Äger rum i Frihamnen lördagen den 20 april och söndagen den 21 april klockan 10–16.</p><p><strong> Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/" target="_blank" rel="noopener">Vetenskapsfestivalen</a></li><li><a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/for-alla/" target="_blank" rel="noopener">Programmet för alla</a></li><li><a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/for-skolklasser/" target="_blank" rel="noopener">Programmet för skolklasser</a></li></ul><p></p></div></div><div id="attachment_134825" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134825" class="size-full wp-image-134825" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="614" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000-768x472.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000-520x319.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000-730x448.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134825" class="wp-caption-text">Foto: Marie Ullnert</p></div>

Vågor i fokus på årets Vetenskapsfestival

<p>– Hallen är ett viktigt tillskott för inomhussporten på Hisingen och för Göteborg som idrottsstad. Det är verkligen positivt för föreningslivet och skolan. Det finns en långsiktig plan på att bygga fler inomhushallar de kommande åren och det ger oss ännu bättre förutsättningar att erbjuda fler halltider, säger Martin Ferm, enhetschef sporthallar på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><div id="attachment_134799" style="width: 656px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134799" class="size-full wp-image-134799" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/martin-ferm-646.jpg" alt="" width="646" height="595" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/martin-ferm-646.jpg 646w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/martin-ferm-646-300x276.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/martin-ferm-646-250x230.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/martin-ferm-646-520x479.jpg 520w" sizes="(max-width: 646px) 100vw, 646px" /><p id="caption-attachment-134799" class="wp-caption-text">Martin Ferm. Foto: Rebecca Wahl</p></div><h2>Plats för Hisingens föreningsliv</h2><p>Lundbyskolans sporthall består av två fullmåttshallar på 20&#215;40 meter. De kan även öppnas upp till en enda stor evenemangshall med läktare. Då får det också plats upp till 1 000 åskådare.</p><p>Sporthallen började användas i samband med att skolan öppnade i början på januari. Under dagtid på veckodagarna används hallen för skolans idrottsverksamhet. På kvällar och helger nyttjar olika föreningar hallen för träningar, cuper och matcher.</p><p>Alla inomhussporter kan utövas i hallen. Just nu används den av föreningar inom basket, handboll, innebandy och futsal. Än så länge är det Lundby basket, HP Warta, IBF Älvstranden, IBF Backadalen och BK Häcken som tränar och spelar matcher i hallen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Invigning av Lundbyskolans sporthall<strong><br /></strong></h5><p><strong>När:</strong> Tisdag den 16 april klockan 17:00<br /><strong>Var:</strong> Lundbyskolan, Munkedalsgatan 30<br /><strong>Närmaste hållplats:</strong> Munkedalsgatan<br /><strong><br />På programet:</strong> Johan Sävhage, förvaltningsdirektör på idrotts- och föreningsförvaltningen och Bettan Andersson (V), ordförande i idrotts- och föreningsnämnden invigningstalar och knyter band tillsammans med föreningarna som är aktiva i hallen.</p><p>Därefter ansiktsmålning, tipspromenad och möjlighet att prova på handboll och basket med föreningarna.</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/8ab7047d-46a9-4e66-b830-67176cfa45c0" target="_blank" rel="noopener">Här hittar du hela invigningsprogrammet</a></p><p></p></div></div><p>– Det är en multihall som skapar förutsättningar för många olika sporter. Det går också att exempelvis ha gymnastikevenemang eller att spela volleyboll, säger Martin Ferm.</p><h2>Samarbete för en meningsfull fritid</h2><p>Martin Ferm berättar också att målet med sporthallen är att den alltid ska ha 100 procents beläggning.</p><p>– Vi har ett samarbete med flera andra aktörer för att få barn och ungdomar att röra på sig och att skapa en meningsfull fritid för dem. Vi samverkar med idrottsföreningarna, socialförvaltningen, fältarbetare och Polisen för att få en bra användning av hallen. Den ska inte stå tom, säger han.</p><h2>Gemensam invigning av hela Lundbyskolan<strong><br /></strong></h2><p>Lundbyskolan består utöver sporthallen också av grundskola, anpassad grundskola och kulturskola. Grundskoleförvaltningen och stadsfastighetsförvaltningen håller en gemensam invigningsceremoni klockan 14 den 16 april.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li>Vårt Göteborg: <a href="https://vartgoteborg.se/p/nu-fylls-nya-lundbyskolan-med-aktivitet/" target="_blank" rel="noopener">Nu fylls nya Lundbyskolan med aktivitet</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/idrottsanlaggningar-och-hallar/sporthallar-och-gymnastiksalar/hitta-sporthallar/?id=7288" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lundbyskolans sporthall</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lundbyskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lundbyskolan</a></li></ul><p></p></div></div>

Nu invigs Lundbyskolans sporthall

<p>På Myrekärrsvägen 45 har barnen yoga som en del av undervisningen. Allt började med att förskollärare Ulrika Hedlund gick en utbildning till hälso- och friskvårdskonsulent.</p><p>– Jag har under alla år haft yogastunder med barnen och ser ett allt större värde i det. Rapporter om barns dåligt utvecklade motorik, ökat stillasittande och psykisk ohälsa gör mig allt mer övertygad om hur viktig förskolan är för att lägga grunden till en god hälsa, säger hon.</p><h2>Berättelser under yogan ökar delaktigheten</h2><p>För att öka intresset kombinerar pedagogerna yoga med berättande. Många positioner i yogan har djurnamn, vilket gör det enkelt att binda ihop olika positioner till en berättelse, tycker Ulrika Hedlund:</p><p>– Det gör det lätt för barnen att bli delaktiga i berättandet. Det blir språkutvecklande i en kombination med alla andra värden av yogan, till exempel koordinationsförmåga, koncentration och ett sätt att komma i kontakt med sina känslor.</p><p>– Jag vill att alla ska tycka att det är roligt och strävar efter att variera innehållet i varje yogastund. Ibland är hela gruppen med och ibland tar vi med de barn som har lust för yoga just då, säger Ulrika Hedlund.</p><h2>&#8220;Vi kan göra stor skillnad för många barn&#8221;</h2><p>Under vårterminen arbetar de äldsta barnen med temat ”Hur känns det?”, vilket går hand i hand med yogan som riktar fokus inåt. Hur känns det att stå stadigt på mattan jämfört med att stå på ett ben? Kan jag känna mina fötter utan att titta eller ta på dem?</p><p>– Det är det viktigaste temat jag någonsin arbetat med. Barnen är ju hos oss oavsett socioekonomisk status och vi kan göra stor skillnad för många barn både nu och för vad de tar med sig i framtiden. Om vi kan förmedla rörelseglädje till barnen så blir mycket vunnet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Förskoleförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Yoga på förskolan ökar barnens självkänsla

<p>Hela personalgruppen på Olshammarskolan i Hisings Backa har fått utbildning om normer och värdegrund och hur man kan arbeta konkret med sexualitet, samtycke och relationer.</p><p>– Vi har tagit fram gemensamma begrepp som all personal ska använda sig av. Det skapar tydlighet för eleverna, säger Sara Pönniäinen, en av lärarna på skolan.</p><p>– I lärarlaget skapade vi ett eget lärmaterial, då det vi kunde hitta inte var anpassat för våra elever, fortsätter hon.</p><div id="attachment_134806" style="width: 927px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134806" class="size-full wp-image-134806" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917.jpg" alt="" width="917" height="595" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917.jpg 917w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917-768x498.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917-520x337.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917-730x474.jpg 730w" sizes="(max-width: 917px) 100vw, 917px" /><p id="caption-attachment-134806" class="wp-caption-text">Sara Pönniäinen, lärare på Olshammarskolan. Foto: Anna Roskvist</p></div><h2>Får stöd i att förstå sin kropp och sina känslor</h2><p>Eleverna har autism och grav intellektuell funktionsnedsättning. De läser enligt den anpassade grundskolans läroplan inriktning ämnesområden.</p><p>– Samtidigt genomgår de puberteten med allt vad det innebär, och har samma rätt och behov som alla andra barn att undervisas om SSOR för att få stöd i att förstå sin kropp och sina känslor, säger Sara Pönniäinen.</p><p>Lärmaterialet som skolan tagit fram består av en bok med bildstöd om sexualitet och känslor. Till materialet ingår också teckenstöd och ett ”lika-på-lika-material”, vilket är en enklare typ av pussel.</p><p>Ungefär hälften av klasserna har hunnit börja jobba med materialet. En del elever tycker att det är väldigt roligt och fnissigt arbeta med sexualitet, samtycke och relationer. Andra blir mer allvarliga och tysta.</p><p>– Vi tror att vi lyckats skapa ett material som är på rätt nivå för våra elever, säger Sara Pönniäinen.</p><h2>Skiljer sig arbetet med sexualitet, samtycke och relationer från andra ämnen?</h2><p>– I alla andra ämnen har vi alltid arbetat med tydliggörande pedagogik, men i ett ämne som sexualitet, samtycke och relationer som kan vara laddat på olika sätt, har vi i personalgruppen varit mer obekväma. Jag ser det mer som att vi nu börjat komma i kapp vårt övriga arbete när det gäller sexualitet, samtycke och relationer, säger Sara Pönniäinen.</p><h2>Vad har ni för tips till andra skolor som vill börja jobba mer aktivt med värdegrundsarbete?</h2><p>– Det är viktigt att hela personalgruppen involveras i arbetet, och att belysa att personalens föreställningar om exempelvis sexualitet och normer påverkar arbetssättet och därmed elevernas lärande. Skolan behöver hitta en gemensam grund och ett gemensamt förhållningssätt. En bra start är att börja med att slå fast vilka begrepp som ska användas på skolan för att prata om till exempel sexualitet.</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/myportal/enhetssida/lararakademin/normer-och-varden/arshjuldemokratiochvardegrund" target="_blank" rel="noopener">På lärarakademin</a> finns stödmaterial för skolor som vill jobba mer med värdegrundsfrågor. Varje månad har ett särskilt tema. Temat för april är sexualitet, samtycke och relationer.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/olshammarsskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Olshammarskolan</a></p><p></p></div></div>

Bildstöd gör det lättare att prata om sexualitet

<p>Som Sveriges näst största stad har Göteborg ett brett och stort utbud av gymnasieutbildningar. I Göteborg finns det idag 50 gymnasieskolor varav tolv är kommunala och resten fristående. Men för en Göteborgsungdom är utbudet mycket större än så.</p><h2>Fri skolmarknad</h2><p>Göteborgs Stad ingår i Göteborgsregionen – ett kommunalförbund med 13 kommuner runt Göteborg där det råder fri skolmarknad. Det betyder att alla elever i årskurs 9 i alla skolor i alla kommuner i Göteborgsregionen får söka till vilken gymnasieskola de vill.</p><h2>Information i skolan</h2><p>Studie- och yrkesvägledaren på ditt barns skola kommer att träffa alla elever i årskurs 9 och ha lektioner, gruppsamtal och enskilda samtal med eleverna om gymnasievalet. Skolan brukar bjuda in alla vårdnadshavare i årkurs 9 till ett föräldramöte där studie- och yrkesvägledaren berättar om gymnasieskolan och gymnasievalet.</p><h2>Gymnasiemässa</h2><p>Den 8–10 oktober är det dags för <a href="https://gymnasiedagarna.se/" target="_blank" rel="noopener">Gymnasiedagarna 2024</a> på Svenska Mässan i Göteborg. Det är en stor utställning där de allra flesta gymnasieskolor inom Göteborgsregionen finns med, men även en del skolor med riksintag från andra delar av landet.</p><p>Till Gymnasiedagarna blir alla elever i årskurs 9 i hela Göteborgsregionen inbjudna och de flesta går dit både med sin klass och med sina vårdnadshavare.</p><h2>Öppet hus</h2><p>Från november ungefär brukar skolornas öppna hus börja. Då bjuder skolorna in till öppet hus vid ett eller par tillfällen. Då får du chans att se dig omkring på skolan samt prata med personal och elever.</p><h2>Antagningssystemet heter Indra</h2><p>I början av december får ditt barn en inloggning till Göteborgsregionens antagningssystem Indra2, där hen ska göra sitt gymnasieval. Senast 1 februari 2025 ska valet vara gjort och då stänger systemet.</p><p>Om ditt barn ångrar sig efter det och vill göra omval får hen göra det med hjälp av studie- och yrkesvägledare på skolan eller på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/vagledningscentrum/oppettider-drop-in" target="_blank" rel="noopener">Vägledningscentrums Drop in-mottagning</a> på Skånegatan 20.<em>  </em></p><h2>Här finns information om gymnasievalet</h2><p>Det finns massor av information om gymnasieval. Det är i stort sett bara att söka på internet. Varje skola har en egen hemsida och de flesta skolor finns också på sociala medier. Det finns flera olika kommersiella gymnasievalssajter där man kan läsa om olika skolor och utbildningar. Skolverket har en sajt som heter <a href="https://utbildningsguiden.skolverket.se/" target="_blank" rel="noopener">Utbildningsguiden</a>.</p><p>För ungdomar i Göteborgsregionen finns utbudet på <a href="https://indra2.se/" target="_blank" rel="noopener">Indra2.se</a>.</p><p>På <a href="https://www.skoogle.nu/" target="_blank" rel="noopener">Skoogle.nu</a> kan du läsa mer om Göteborgs Stads gymnasieskolor och vad de erbjuder.</p><p>Via <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/hitta-gymnasieskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads hemsida goteborg.se hittar du alla gymnasieskolor i Göteborg</a> och där kan du också läsa mer om skolkort, elevhälsa, anpassningar och stöd, vilka sorters program som finns, hur man gör för att läsa modersmål och mycket mer.</p><p>Dessutom kommer ditt barn kommer att få mycket information och reklam från olika skolor hem i brevlådan.</p><h2>Tips till föräldrar</h2><p>Det är ditt barn som ska välja utbildning, inte du. Det kan vara svårt, men är viktigt att komma ihåg.  Låt barnet tänka, tycka och känna medan du finns som ett stöd i bakgrunden. Gå på skolans föräldrainformation, på gymnasiemässan, på flera olika öppna hus. Ställ frågor. Läs på.</p><p>När ditt barn har bestämt sig och ska göra sitt val, se då till att barnet väljer ett par olika alternativ för inte riskera att stå utan gymnasieplats till hösten.</p>

Så funkar gymnasievalet i Göteborg

<p>– En anledning till ökningen tror vi rektorer är att covid-restriktionerna togs bort i februari 2022 och att vi därefter har arbetat målmedvetet för att nå målgruppen på olika sätt. Det är färre besökare på de öppna förskolor som ligger i utsatta områden, men det är där vi har haft störst procentuell ökning under 2023. Det är mycket glädjande, säger Madeleine Högenberg, rektor för öppna förskolorna i nordöstra Göteborg.</p><h2>”Bra rutin och förberedelse inför förskolan”</h2><p>På öppna förskolan Kojan i Majorna i familjecentralen Sandarna är det nästan alltid fullt hus och full fart.</p><p>När Vårt Göteborg hälsar på är det drop in och sångstund med 50 barn och vuxna som deltar i sång, musik och rörelser. På golvet är det barn precis överallt, blandat med lika många föräldrar.</p><div id="attachment_134697" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134697" class="size-full wp-image-134697" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134697" class="wp-caption-text">Öppna förskolan ska vara en trygg plats där alla trivs, säger pedagogerna. Foto: Eva Åström</p></div><p>– Det är superviktigt att öppna förskolan finns! Jag går hit fem dagar i veckan. Min son tycker det är roligt, det blir en bra rutin och förberedelse inför förskolan. Det har varit mycket positivt för mitt välmående, säger besökaren Daniel Rehn med sonen Assar.</p><p>De öppna förskolorna har ett brett utbud av verksamhet, för att det ska finnas något för alla. Förutom drop-in för olika åldersgrupper anordnar pedagogerna tematräffar för småbarnsföräldrar, exempelvis om att söka förskola, språkutveckling, trafiksäkerhet.</p><p>– Enligt rektorerna i området märks det vilka barn som varit mycket på öppna förskolan när de börjar i förskolan, säger Idah Matérn, förskollärare på Kojan.</p><h2>Fördelar med samverkan inom familjecentralen</h2><p>Inom familjecentralen hålls olika typer av föräldragrupper där pedagogerna på öppen förskola deltar på olika sätt, till exempel föräldragrupp för de som har skaffat barn på egen hand, babymassage och ABC föräldraträffar om föräldraskap.</p><p>– Vi är med och planerar och håller i vissa grupper. När vi upptäcker samma behov hos många kan vi tillsammans ordna en insats för att hjälpa föräldrarna, exempelvis informationsträffar om mat eller sömn, säger Marie Zackrisson, förskollärare på Kojan.</p><p>– Att vi samverkar med bland annat BVC, barnmorskemottagningen och socialtjänstens föräldrastödjare är en fördel för föräldrarna. Tillsammans snappar vi upp behov och kan lotsa vidare till rätt instans, säger Idah Matérn.</p><p>Öppna förskolan ska vara en trygg plats där alla trivs och vågar prata om allt. Pedagogerna jobbar därför mycket med miljön och mottagandet av nya besökare. Kojan har högst besöksstatistik i staden.</p><p>– Vi jobbar aktivt för att nå de som inte kommer till oss, till exempel familjer som är nya i landet. Så långt det går försöker vi hjälpa och anpassa för familjer som verkligen behöver komma hit. Det som kanske utmärker Kojan är att det är många pappor som kommer hit, säger Marie Zackrisson.</p><div id="attachment_134699" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134699" class="wp-image-134699 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="671" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii-300x201.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii-768x515.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii-520x349.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii-730x490.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134699" class="wp-caption-text">På öppna förskolan Kojan är det ofta fullt. 50 barn och föräldrar deltar här i en fartfylld sångstund. Foto: Eva Åström</p></div>

Allt fler besöker öppna förskolan

<p>– Det kändes pirrigt i magen att flytta in i en helt ny skola” berättar en elev som nyss börjat anpassad grundskola på Lundbyskolan. När några andra klasskamrater ska beskriva skolan är det med ord som “stor”, “snygg” och “bäst”. Och när de berättar om sina favoritplatser nämner de sporthallarna, restaurangen, grupprummen och elevcaféet.</p><p>– Jag håller med mina elever &#8211; skolan är fin och bra. Det är väldigt lugnt och trivsamt här och det känns välplanerat för att kunna ta emot fler elever efter sommaren. Vi på anpassad grundskola har också lokaler som passar vår verksamhet och som gynnar våra elever i sin utbildning”, säger Monia Eriksson, speciallärare på Lundbyskolan.</p><h2>Nya Lundbyskolan fylls på efter hand</h2><p>I januari öppnade nya Lundbyskolan upp sina dörrar på Munkedalsgatan 30 på Hisingen. Skolan ska läsåret 2026/27 ge plats åt 600 elever i årskurs 7-9 varav 30 elever i anpassad grundskola. De två närmsta åren ska skolan fyllas på med nya elever stegvis. Sedan januari går här 13 elever i anpassad grundskola och cirka 200 elever i årkurs 6-9 – vilka tidigare gått i Ryaskolan som är evakuerad vårterminen 2024. Efter sommaren ska skolan ta emot totalt 400 elever i årskurs 7-9 och 60 medarbetare.</p><p>– För mig är det viktigt att Lundbyskolan är en plats där alla elever känner sig trygga och välkomna. Här ska de få trygghet och studiero men också utmaningar så att de kan utvecklas och nå sina mål, säger Jessica Thompson, rektor på skolan.</p><p>I Lundbyskolans lokaler finns också Kulturskolan där unga kan uppleva och uttrycka musik, konst och kultur. I halva byggnaden driver även Idrott- och föreningsförvaltningen sporthallar för skola och föreningsliv.</p><h2>“Världens bästa skola när det regnar”</h2><p>I augusti öppnar nya Torslandaskolan som ska ge plats åt 600 elever som går i förskoleklass och upp till årskurs sex samt anpassad grundskola 1-6. Den nya skolan ska ersätta gamla Torslandaskolan och Österödskolan. Det betyder att elever som gått i dessa skolor, och nu senaste i tillfälliga lokaler vid Torslandavallen och Amhultsgården, ska flytta in i den nybyggda skolan i augusti.</p><p>– Skolan ska bli världens bästa när det regnar och den är därför byggd på ett sätt som tar vara på regnvatten i pedagogiskt syfte.  På skolgården finns bland annat en slingrande älv i miniatyr som leder vatten till ett naturområde med isberg, våtmark, varierande växtlighet och spännande terräng. Tanken är att naturen ska användas i undervisningen för att lära eleverna om klimat, ekologi, biologisk mångfald och vattnets betydelse i naturens kretslopp, säger Marie Berg,<br />utvecklingsledare fysiska lärmiljöer.</p><h2>Ekmanska en anpassad skola</h2><p>Hösten 2024 ska Ekmanska skolan öppna och ge plats åt 20-28 elever i anpassad grundskola. Den nya skolan ligger i en del av Ekmanska sjukhuset som öppnade 1910 i Örgryte och som numera även rymmer barnavårdscentral, vårdcentral och hemtjänst.</p><p>Till en början ska elever som idag går anpassad grundskola på Högsbogårdsskolan låna lokalerna på i Ekmanska skolan under tiden som Högsborgårdsskolan renoveras. När Högsbogårdsskolan är renoverad och klar kommer en ny anpassad grundskola att öppna på Ekmanska skolan, för att skapa mer platser i anpassad grundskola i Göteborgs Stad.</p><p>– Lokalerna för skolan är totalrenoverade och anpassad för elever för elever med flera funktionsvariationer både intellektuellt och fysiskt. Det betyder bland annat att skolan har takliftsystem för att underlätta förflyttningar, bra ljudmiljö, hjälpmedelsförråd, hög tillgänglighet, ytor för massage och avslappnande bad samt rum för rörelse och skapande. Det kommer också finnas ett kombinerat rum för gemensamma måltider och för ämnesområdet vardagsaktiviteter där bland annat hem- och konsumentkunskap ingår, säger Andreas Forsberg, utvecklingsledare fysiska lärmiljöer.</p>

Tre nya kommunala skolor öppnar i Göteborg i år

<p>Anders Wallin är rektor på Montessoriskolan Elyseum, Johannebergsskolan Estetiska, Johannebergsskolan Montessori och Gustaviskolan i Göteborg.</p><h2>Grattis Anders! Du är årets skolledare, hur känns det?</h2><p>– Det känns toppen.</p><h2>Vad är det som gör dig till vinnare?</h2><p>– Den viktigaste orsaken tror jag är att jag har väldigt proffsiga medarbetare som på olika sätt bidrar till att vårt komplexa uppdrag kan genomföras trots alla utmaningar som finns.</p><h2>Kan du beskriva ditt ledarskap?</h2><p>– Jag försöker ha ett ledarskap med humor och distans, arbeta med tillit och låta hjärtat vara med. Det kostar inget att vara snäll. Det viktigaste är arbetet vi gör tillsammans på skolan. Det handlar om att alla på skolan jobbar mot samma mål.</p><h2>Hur ska du fira?</h2><p>– Det känns som jag blivit firad hela dagen och kvällen så nu firar jag med lite vila. Man är ju medelålders gubevars.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5><strong>Goda läranderesultat</strong></h5><p>Juryn lyfter att Anders skolor visar goda läranderesultat. Det blev särskilt tydligt under flyktingkrisen, då flera av de elever som kom till landet fick betyg i alla ämnen i årskurs 6. Anders uppmuntrar sina medarbetare att delta i forskningsprojekt eller andra satsningar för att spridda ny kunskap inom organisationen.</p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.sverigesskolledare.se/siteassets/motiveringar-stora-skolledarpriset-2024.pdf" target="_blank" rel="noopener">Sveriges skolledare: Juryns motivering</a></li><li><a href="https://www.sverigesskolledare.se/om-oss/om-oss/skolledarpriset/" target="_blank" rel="noopener">Sveriges skolledare: Om skolledarpriset</a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Anders Wallin är Årets skolledare

<p>På Nytorpsskolan jobbar nu lärarna tillsammans kring frågan hur fler av skolans elever ska gå ut med godkända betyg. Fokus ligger på att få fram ny kunskap om hur man kan hjälpa skolor i särskilt utsatta områden.</p><p>– Vi har tittat på de utmaningar som Nytorpsskolan står inför och tagit fram idéer och förslag till lösningar. Jag tycker att det är viktigt att hela personalstyrkan är med i arbetet. Här finns mycket kunskap och klokskap bland lärare och pedagoger, säger Jonas Forsberg, rektor på Nytorpsskolan.</p><h2>Språket en nyckel till framgång</h2><p>Lärarna kom tidigt fram till att det viktigaste är att ta itu med elevers brister i svenska. Denna brist påverkar alla teoretiska ämnen i skolan. För att kunna hänga med i skolarbetet så krävs det att eleverna höjer sin språkliga nivå både i svenska och i sitt modersmål.</p><p>Något som de också tog upp var att det är ett stort hopp att gå från årskurs tre till årskurs fyra. Kraven höjs markant i fyran och risken är stor att elever halkar efter. En orsak är man inte pratar svenska i hemmet. Därför är det viktigt att skolan går in och stöttar eleverna så tidigt som möjligt.</p><h2>Stödet har inte motsvarat skolornas behov</h2><p>Grundskoleförvaltningens fokus har varit att öka likvärdigheten mellan skolor och stödet till skolorna har utformats för att passa genomsnittsskolan. En förstudie visar att skolor i utsatta områden därför inte fått det stöd de behöver.</p><p>–  Projektet handlar om att fördjupa kunskapen om vilka förutsättningar skolorna har i utsatta områden. Med den kunskapen ska vi ta fram och testa förslag på lösningar tillsammans med skolorna. Piloten ger förhoppningsvis ny kunskap som ska leda till förändring av stöd från förvaltningen, så att skolornas förutsättningar och elevernas resultat märkbart förbättras säger Helena Rydén, projektledare för Pilotskolor Nordost.</p><p>Projektet startade i november förra året och ska pågå till och med 2027.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/nytorpsskolan/var-skola" target="_blank" rel="noopener">Nytorpsskolan</a></p><p></p></div></div>

Pilotprojekt i Nordost ska hjälpa elever att klara skolan

<p>– För vissa elever är rasten för stor och fri och det kan bli mycket bråk och konflikt. Nu finns det någonstans att vara även för dem, säger Anna-Karin Steinholtz, kurator på Guldhedsskolan.</p><p>Varje lunchrast, måndag till fredag, under vårterminen kan elever i årskurs 3 till 6 vara i Lugna hörnan. Arman Borojerdi är fritidspedagog på Guldhedsskolan. Han har märkt att eleverna uppskattar att hörnan finns.</p><div id="attachment_134275" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134275" class="size-full wp-image-134275" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134275" class="wp-caption-text">Arman Borojerdi är fritidspedagog på Guldhedsskolan. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><h2>Äldre elever lär de yngre</h2><p>&#8211; Lugna hörnan är en plats för elever som inte är så aktiva på rasten, är rastlösa som inte vet vad de ska hitta på. Ibland ser vi också att elever sitter själva och inte gör något, säger Arman.</p><p>Också äldre elever kikar nyfiket förbi.</p><p>&#8211; Jag försöker erbjuda de äldre eleverna att vara med och leda någon av aktiviteterna, till exempel genom att lära de yngre eleverna hur de spelar Uno, hålla sagostund, visa knep för att rita eller varför inte hålla i ett pass med yoga, säger Anna-Karin.</p><h2>Material från fritids</h2><p>Arman och Anna-Karin bär ut lådan med kortlekar, spel, färgpennor och kritor. Nu när det är kallt ute finns det filtar att sitta på runt den stora bänken.</p><div id="attachment_134273" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134273" class="size-full wp-image-134273" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134273" class="wp-caption-text">Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>&#8211; Så fort vi tar med oss lådan ut kommer eleverna. Vi använder bara sådant material som vi redan har på fritids och i andra verksamheter, säger Arman.</p><p>Längre in på vårterminen, när gruset har sopats bort från asfalten ritar eleverna med kritor på marken. När det blir varmare på våren lägger fritidspedagogerna ut madrasser och mattor till bland annat barnyoga och legobygge.</p><h2>Bidrar till trygghet och värdegrund</h2><p>Anna-Karin startade upp Lugna hörnan under förra terminen tillsammans med fritidsverksamheten. Det är en del av skolans trygghets- och värdegrundsarbete och syftet är att dels kunna motverka konflikter och dels erbjuda en mer nyanserad rast för eleverna. Målet är en trygg skolgård och en rast som ger alla elever möjligheter att trivas och utvecklas socialt utifrån sina förutsättningar och behov. Hörnan har grund i barnkonventionen och alla barns rättigheter och lika värde, så att alla elever har något att göra på rasten.</p><div id="attachment_134274" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134274" class="size-full wp-image-134274" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000.jpg" alt="" width="1000" height="562" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000-730x410.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134274" class="wp-caption-text">Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>&#8211; Det finns mycket verktyg för hur skolans medarbetare ska hantera redan påbörjade konflikter. Lugna hörnan är en förebyggande insats och ett praktiskt sätt att få in det salutogena, hälsofrämjande perspektivet här på Guldhedsskolan. Det är så lätt att bli reaktiv och skruva på olika åtgärder som alla handlar om att stoppa och minska konflikter, berättar Anna-Karin.</p><p>&#8211; Men min erfarenhet är att det alltid är viktigast att lägga mest krut på att jobba proaktivt. Lugna hörnan skapar möjlighet till lugna, konstruktiva aktiviteter där elever får möjlighet att utvecklas i socialt samspel med andra elever med vuxenstöd vid behov. Hörnan bidrar till ökad trivsel, gemenskap, glädje, nya kamratkontakter och en stimulerande rast, berättar Anna-Karin.</p><h2>”Viktigt att vara ute med eleverna på rasten”</h2><p>Tidigare tog fritidspedagogerna med sig material ut när det fanns tid för det. Skulle de behöva täcka upp för någon annan blev det inga aktiviteter den dagen. Anna-Karin tycker att det är viktigt att vara ute på rasten med eleverna, även i sin roll som kurator.</p><p>&#8211; Det känns inte som att jag förlorar tid, det känns som att jag investerar tid. Ute på rasten ser jag sådant som jag har nytta av i samtal med eleverna. Det kan handla om en elev som känner sig ensam, trots att hen är med sina kompisar. Det blir enklare att förstå vad eleven menar när jag kan observera ”first hand” ute på skolgården, säger Anna-Karin.</p><h2>Vill utveckla lugna hörnan</h2><p>Framåt vill Anna-Karin och Arman utveckla lugna hörnan bland annat genom att engagera fler lärare på skolan.</p><p>&#8211; Ska det här bli stort och bra för fler elever måste lärarna vara med. Vi hoppas på att skolgården för de allra yngsta eleverna blir inspirerade och snart kan sätta i gång.</p><p>&#8211; Det går alltid att fylla på med fler saker i lådan och kanske ställa ut fler bänkar, säger Arman.</p><div id="attachment_134272" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134272" class="size-full wp-image-134272" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134272" class="wp-caption-text">Foto: Annelie Alsbjer</p></div>

Lugnare raster ska ge mindre bråk

<p>– Vad kan man göra av en cykelkedja?<br />– Du kan göra vad du vill.<br />– Kan man göra en skorpion?<br />– Javisst.</p><p>Och så blev det en skorpion av en bit cykelkedja och lite annat. Skorpionen och flera andra konstverk kan ses på utställningen ”Jag kan göra vad jag vill” på Frilagret mellan 12 mars och 9 april.</p><div id="attachment_134120" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134120" class="size-full wp-image-134120" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800.jpg" alt="" width="800" height="715" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800-300x268.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800-768x686.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800-250x223.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800-520x465.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800-730x652.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134120" class="wp-caption-text">Foto: Stefan Altvall</p></div><p>Det är elever från yrkesintroduktionsprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium som gjort konstverken under sina lektioner i verkstaden. I utställningen ingår foton och ljud från elevernas arbete i verkstaden, bland annat ovanstående dialog.</p><h2>Ett sätt att öva på olika tekniker</h2><p>– Efter en lektion fick jag en skorpion av en elev. Den var jättefin och jag tänkte att vi borde kunna visa upp sakerna eleverna gör. Så föddes idéen om att ordna en utställning. Jag kontaktade flera gallerier och Frilagret tackade ja, berättar Åke Glantz som är lärare på programmet.</p><p>Konstverken är inte skapade bara för utställningen utan ett sätt att öva på olika tekniker och material. Eleverna har producerat dem sedan höstterminens början och när utställningen blev ett faktum fick eleverna själva välja vad de ville visa upp. Vikingen, fanbäraren och trollkarlen är Isaks verk.</p><div id="attachment_134121" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134121" class="size-full wp-image-134121" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800.jpg" alt="" width="800" height="730" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800-300x274.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800-768x701.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800-250x228.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800-520x475.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800-730x666.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134121" class="wp-caption-text">Foto: Stefan Altvall</p></div><p>– Jag ville göra en gubbe, plockade fram material som jag fick idéer av och så blev det Fanbäraren, berättar Isak.</p><p>– Den blev bra men jag ville göra en bättre, så då gjorde jag en till och sen ytterligare en. Det blev en serie gubbar, men från början var de inte tänkta att höra ihop, fortsätter han.</p><h2>”Det var mycket jobb med att planera, tänka och räkna”</h2><p>– Jag hade redan gjort skorpionen och ville göra något annat, något coolt, just till utställningen och fick då förslag på en infinitykub. Men det var mycket jobb med att planera, tänka och räkna så att den skulle sitta ihop i alla vinklar, säger Dimitrije.</p><div id="attachment_134136" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134136" class="size-full wp-image-134136" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800.jpg" alt="" width="800" height="833" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800-288x300.jpg 288w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800-768x800.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800-250x260.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800-520x541.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800-730x760.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134136" class="wp-caption-text">Dimitrijes &#8220;infinitykub&#8221;. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><h2>Varför heter utställningen Jag kan göra vad jag vill?</h2><p>– Man kan göra vad man vill i verkstaden. Och fastnar man på något så finns det alltid lösningar och går att fixa till. Är något för löst kan man svetsa fast det, är något för ojämnt kan man sandpappra det till exempel, säger Isak.</p><p>– Jag hoppas att folk kommer och ser utställningen. Vi har gjort konst av sånt som skulle slängas, vi har lärt oss mycket och det har varit roligt. Nu får vi visa våra konstverk och att skolan inte bara är tråkig – att det finns annat där också, säger Dimitrije.</p><div id="attachment_134122" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134122" class="size-full wp-image-134122" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000.jpg" alt="" width="1000" height="738" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000-300x221.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000-768x567.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000-520x384.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000-730x539.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134122" class="wp-caption-text">Isak har bland annat gjort ett flaskställ. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:<br /></strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/frilagret" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Frilagret &#8211; kultur av unga för alla</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lindholmens-tekniska-gymnasium" target="_blank" rel="noopener">Lindholmens tekniska gymnasium</a></p><p></p></div></div>

Elevernas verkstadskonst visas på Frilagret

<p>– Det var bara syftet med projektet som var klart &#8211; att öka elevernas demokratiska kompetenser. Vi har sedan skapat allt tillsammans och på så sätt blev projektet i sig en övning i demokrati, berättar Sandra Sakars Toresson, lärare i svenska och svenska som andraspråk på Burgårdens gymnasium.</p><p>– Det har varit utmanande emellanåt att allt varit oklart, men roligt att få göra så mycket arbete hands on. Och det har känts meningsfullt då våra elever behöver träning i demokrati, säger Gustav Karlsson som är lärare i sociologi.</p><h2>”Vi får arbeta mer praktiskt”</h2><p>Eleverna fick välja hur de ville läsa sin sociologikurs och några valde det traditionella sättet och några att läsa i projektet. Men det är samma kunskapskrav som gäller.</p><p>– Fast vi får arbeta mer praktiskt, vara kreativa och uttrycka oss så vi är nog mer motiverade och mindre trötta i klassrummet, säger Tatjana på samhällsprogrammet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Involve to evolve</strong></p><ul><li>Göteborgseleverna deltar tillsammans med elever på en gymnasieskola i Köpenhamn och en i Oslo</li><li>Projektet delfinansieras av EU:s Erasmus+program och följs av forskare på lärarutbildningen i Oslo</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> Om <a href="https://kuben.vgs.no/satsingsomrader/internasjonalisering/erasmus-involve-to-evolve-skandinavisk-medborgerskap" target="_blank" rel="noopener">Erasmus+ Involve to evolve</a></p><p></p></div></div><h2>Avslutas med demokratikonferens</h2><p>Projektet har pågått i två år för eleverna. Förutom digitala och fysiska möten med de andra skolorna där man byggt upp projektet och tagit fram 13 olika arbetsteman har Göteborgseleverna gjort studiebesök och besökt olika verksamheter för att praktisera sina kunskaper. Och två tjejer från Burgården har tagit fram projektets logotyp.</p><div id="attachment_134048" style="width: 610px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134048" class="size-full wp-image-134048" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/projektloggan-600.jpg" alt="" width="600" height="412" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/projektloggan-600.jpg 600w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/projektloggan-600-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/projektloggan-600-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/projektloggan-600-520x357.jpg 520w" sizes="(max-width: 600px) 100vw, 600px" /><p id="caption-attachment-134048" class="wp-caption-text">Logotypen som eleverna tagit fram.</p></div><p>Under våren tar projektet slut. Det sista och största eleverna genomför i projektet är att gemensamt hålla i en demokratikonferens där de genomför olika workshops för ca 120 andra gymnasielever.</p><p>Konferensen genomfördes i Oslo 5–7 mars, på Kuben vidaregående skole med avslut på det anrika Litteraturhuset.</p><h2>Vad har varit roligast?</h2><p>– Att få lära känna ungdomar i de andra länderna, säger Khadija, som läser samhällsprogrammet.</p><p>– Att vi har lärt oss så mycket, säger Elif, som också läser på samhällsprogrammet. Vi har gjort mycket praktiskt, vi får bestämma och lärarna är med mer som handledare.</p><h2>Vad har varit den största utmaningen?</h2><p>– Språket, säger alla. Vi bestämde tidigt i projektet att vi inte skulle prata engelska med varandra, för att försöka lära oss de andra nordiska språken.</p><p>– På grund av språksvårigheterna måste man vara extra koncentrerad och närvarande vid samtalen. Det går inte att sitta med mobilen, säger Gustav.</p><p>– Ibland känns det som om öronen har blött, skrattar Sandra. Många av våra elever har inte svenska som modersmål och en del har bara varit här några år, vilket gör det extra tufft för dem.</p><p>– Förra året när vi var i Danmark var jag ensam från skolan i min grupp. Det var tufft men jag fick öva mig på att uttrycka mig själv och mina egna tankar, bekräftar Khadija.</p><h2>Vad har eleverna lärt sig?</h2><p>– Det ska bli intressant att se vad de själva tycker om den saken, säger Gustav. I början av projektet fick de fylla i en enkät där de skattade sina demokratiska kunskaper, och nu i slutet ska de få fylla i samma blankett igen. Alla kan plugga demokrati teoretiskt, men i det här projektet har de verkligen fått öva på demokrati.</p><p>– För oss lärare är det jättelätt att se deras utveckling. De har fått mer självförtroende och mer praktisk kunskap och förståelse, säger Sandra. Det säger lärarna i de andra länderna också och vi ser i stort sett samma sak &#8211; tysta elever som plötsligt börjar prata, ökad samarbetsförmåga och en del elever som blir aktiva och tar tag i saker.</p><h2>Vad kommer ni lärare att ta med er från projektet?</h2><p>– Jag har fått det bekräftat att demokrati tar tid. Både att lära sig och att genomföra. Det är en långsam process men det är viktigt att låta det ta tid. Man ska både fatta beslut, diskutera och omvärdera sina åsikter, säger Gustav.</p><p>– Jag har tagit till mig att låta eleverna tillämpa kunskaperna mer praktiskt, säger Sandra. Jag ska pusha ut mina elever till mottagare utanför det egna klassrummet mer. Att rikta sig till en mottagare och göra något positivt för någon annan ökar motivationen och får eleverna att växa och utvecklas.</p>

Burgårdselever deltar i demokratiutbildning

<p><strong>Hej Anton, är du nervös?<br /></strong>– Jag är jätteglad att jag kom med i finalen. Mest ser jag fram emot att få vara där, uppleva stämningen och göra bra ifrån mig. Lite nervös är jag väl men jag är ingen tävlingsmänniska så jag måste inte vinna. Min klasskompis Malin är mer nervös än vad jag är.</p><p>Tävlingsuppgiften under uttagningen var att göra en marschallhållare av två koner, men vad uppgiften blir under finalen vet man inte.</p><p><strong>Vad övar du på nu då?<br /></strong>– Eftersom jag inte vet vad det blir för uppgift så får jag ju öva på lite allt möjligt. Förhoppningsvis får vi ha med oss våra läroböcker för det fick vi ha under uttagningen. Jag vet att tävlingsuppgiften kommer att vara upplagd som ett riktigt fall där man får träffa en kund och utföra det som kunden vill ha. Att lyssna in behovet, mäta, tänka och räkna och sedan utföra jobbet. Man har 10 timmar på sig.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Yrkes-SM</strong></p><ul><li>Ett årligt återkommande evenemang som arrangeras av Wordskills Sweden.</li><li>Sveriges yrkesskickligaste ungdomar gör upp om SM-titeln inom en rad olika yrken.</li><li>Firar 20-årsjubileum i år</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.yrkessm.se/" target="_blank" rel="noopener">Yrkes-SM</a></p><p></p></div></div><p><strong>Vad säger de på din APL-plats om att du ka vara med?<br /></strong>– De är glada för min skull och han som jag jobbat mest med är också lite stolt.</p><p>Juha Pukari, du är plåtslagarlärare på Bräckegymnasiet.</p><div id="attachment_133905" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133905" class="size-full wp-image-133905" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800.jpg" alt="" width="800" height="742" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800-300x278.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800-768x712.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800-250x232.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800-520x482.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800-730x677.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133905" class="wp-caption-text">Juha Pukari. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p><strong>Hur många plåtslagarelever har ni på skolan?<br /></strong>– Den senaste årskullen med plåtslagare på Bräckegymnasiet består av åtta elever, men vi har möjligheten att ta in runt tolv varje år. I trean är det bara två elever – Anton och Malin.</p><p><strong>Hur ser arbetsmarknaden ut för plåtslagare?<br /></strong>– Den ser ljus ut och den som utbildar sig till byggnadsplåtslagare kommer vara eftertraktad. I dagsläget pågår det en kampanj där man mer eller mindre garanterar jobb inom plåtslageri (garanteratjobb.se)</p><p><strong>Vad är det bästa med att vara plåtslagare?<br /></strong>– Att det är ett fritt, omväxlande och kreativt yrke som har kvar mycket av sina fina hantverkstraditioner. Det finns mycket stolthet bland dem som jobbar inom yrket.</p><p><strong>Varför blev du plåtslagare och sedan också lärare?<br /></strong>– Precis som många av dagens ungdomar så viste jag inget om yrket. Den fantastiska möjligheten som vi har på Bräckegymnasiet där eleverna får prova på alla inriktningar innan de väljer fanns inte på min tid. För mig var det en bekant som sa att det var ett roligt jobb med bra betalt, och jag har än idag inte ångrat mitt yrkesval. Efter att varit handledare för elever på APL samt fått inblick i skolans värld, väcktes tanken om att få hjälpa elever att i ett tidigt skede se tjusningen med yrket.</p><p>– Det är fantastiskt roligt att få utbilda framtidens plåtslagare, se elevernas framsteg och hur stolta de är efter att fått vara ute på sin första APL-period på ett företag. Att få se en duktig elev som Anton ta sig till SM blir grädden på moset!</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Plåtslageri</strong></p><ul><li>Det finns olika typer av plåtslageri – byggnadsplåtslageri, ventilationsplåtslageri och kulturplåtslageri</li><li>Eleverna på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/brackegymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Bräckegymnasiets</a> bygg- och anläggningsprogram blir byggnadsplåtslagare</li><li>Övriga inriktningar på skolan är anläggare, byggnadssnickare, glastekniker, golvläggare, murare och målare</li><li><a href="https://garanteratjobb.se/" target="_blank" rel="noopener">garanteratjobb.se</a>, en kampanj från Plåt &amp; Ventföretagen för att locka till yrken inom plåtslageri och ventilation</li></ul><p></p></div></div>

Anton ska tävla i plåtslageri

<p>I nordost är det potatisvecka i skolmatsalarna. På borden i Lärjeskolans skolmatsal har kockarna förberett med fakta och bakgrund om olika rätter med potatis.</p><p>&#8211; Eleverna lär sig att potatisen är en mångsidig gröda som går att koka, fritera, mosa, steka, baka och mixa slät till soppa, säger Therese Andreasson, måltidsbiträde på Lärjeskolan.</p><p>Under veckan får eleverna äta bland annat bakad potatis, potatisgratäng och hasselbackspotatis.</p><div id="attachment_133834" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133834" class="size-full wp-image-133834" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000.jpg" alt="" width="1000" height="632" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000-300x190.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000-768x485.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000-250x158.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000-520x329.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000-730x461.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133834" class="wp-caption-text">Under veckan får eleverna lära sig mer om potatis. Bland annat att det finns 2500 olika sorter potatis runt om i världen. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><h2>Eleverna får klämma och känna</h2><p>Medarbetarna i skolköket har förberett så att lärarna kan prata om potatisen i klassrummen under veckan. I skolmatsalen får eleverna sedan klämma och känna på potatissorter i olika färg och form.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Potatis</strong></p><ul><li>Idag västvärldens vanligaste grönsak</li><li>De delar man äter kallas stamknölar</li><li>Kommer ifrån en bergskedja i Sydamerika som heter Anderna där den har odlats i 10 000 år</li><li>På Quechua, ett språk som talas i Anderna, heter potatis papa</li><li>Odlades vid Uppsala universitet redan 1658</li><li>Det var troligen Jonas Alströmer från Alingsås som var först med att verka för att odla potatis i stor skala till människoföda</li><li>Vintertid en viktig C-vitaminkälla som också är rik på järn och stärkelse</li></ul><p><em>Källa: Göteborgs botaniska trädgård</em></p><p></p></div></div><p>&#8211; Eleverna är väldigt nyfikna och tycker att det är spännande när det är temavecka i bamba. Jag har pratat om potatisen med mina elever tidigare idag, säger Raba Racho, klasslärare för årskurs 5 på Lärjeskolan.</p><div id="attachment_133837" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133837" class="size-full wp-image-133837" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133837" class="wp-caption-text">Även salladsbuffén bjuder på potatis. Denna dag i form av potatissallad. Senare i veckan får eleverna testa potatiskaka med sylt och kladdkaka med råriven potatis. Foto: Annelie Alsbjer.</p></div><h2>Temavecka varje år</h2><p>Varje år planerar köksmästare och kockar i nordost för en gemensam temavecka. Syftet är att öka intresset för maten i skolan så att eleverna orkar med skoldagen.</p><p>&#8211; Vi märker att när vi har temaveckor i bamba öppnar det också upp för en bättre dialog med både elever och lärare. Vi får en anledning att prata om maten vi serverar, säger Therese Andreasson.</p><div id="attachment_133835" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133835" class="size-full wp-image-133835" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133835" class="wp-caption-text">Medarbetarna i skolköket på Lärjeskolan lagar cirka 1250 portioner mat varje dag. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Köksmästare Remons potatiskladdkaka</strong></p><p><em>Ingredienser för 8 personer</em><br />• 3 ägg<br />• 150 g mat- och baksmör<br />• 3 dl strösocker<br />• 2 dl vetemjöl<br />• 1 dl kokt potatis<br />• 1 dl kakao<br />• 1 msk vaniljsocker<br />• 1 krm fint salt</p><p><em>Tillagning</em><br />1. Klä botten av en form, cirka 22 cm i diameter, med bakplåtspapper.<br />2. Smält smöret.<br />3. Vispa ihop ägg och socker lätt och rör ner smöret.<br />4. Blanda potatis, mjöl, kakao, vaniljsocker och salt och rör ner i äggsmeten.<br />5. Häll smeten i formen och grädda kakan i nedre delen av ugnen i 175 grader i cirka 12 minuter. Lossa kakan från formen och njut den nygräddad och varm tillsammans med lättvispad grädde eller glass, eller förvara den i rumstemperatur eller i kylen tills den ska serveras.</p><p></p></div></div>

Potatisvecka på Lärjeskolan

<p>– Var är din pistol? Har den gått sönder? undrar ett barn på förskolan Munspelsgatan 6.</p><p>Idag är kommunpoliserna Linda Bergvall och Martin Bohlin på besök. De jobbar förebyggande genom samverkan med bland annat socialtjänst, fastighetsägare, skola och förskola.</p><p>– Vi arbetar med brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor, till exempel tidiga insatser för att skapa förtroende. Möten med snälla poliser kan göra bestående intryck på ett barn, säger Linda Bergvall, kommunpolis i lokalpolisområde Storgöteborg syd.</p><p>Syftet med regelbundna besök av polisen är att öka barns trygghet och tillit till polis, motverka risk att utveckla normbrytande beteende och öka barns och familjers kunskap om och tilltro till myndigheter och det demokratiska samhället.</p><h2>Stärker värdegrundsarbetet</h2><p>Bakgrunden till samverkan är att rektorer i några förskolor uppmärksammade att fler barn såg upp till ungdomar i gäng och hade negativa föreställningar om polisen.</p><p>– Vi arbetade därför fram en samverkansmodell med lokalpolisområde Storgöteborg syd som vi testade på två förskolor. Snabbt såg vi positiva resultat och utökade till fyra förskolor, säger Dinah Ringeby, utvecklingsledare och socionom i förskoleförvaltningen.</p><div id="attachment_133784" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133784" class="size-full wp-image-133784" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133784" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>Vanligtvis är det områdespoliser som besöker 3–5-åringar på förskolorna en bestämd dag varannan vecka, om de inte får ett akut larm. Poliserna går en sväng på förskolans gård, interagerar med personalen och de barn som själva söker kontakt.</p><p>– Vi deltar också på föräldramöten eller öppet hus för att svara på frågor från vårdnadshavare när det behövs, säger Linda Bergvall.</p><p>Modellen bygger på att personalen arbetar med pedagogiska samtal i barngruppen om bland annat polis, demokrati och yrkesval. Det finns också pedagogiskt material som förstärker samtalen och värdegrundsarbetet i förskolan.</p><h2>Minskad rädsla och positiva bilder</h2><p>– I början var många barn väldigt försiktiga och några var rädda. Barnen tar det nu naturligt, är positiva och nyfikna. Det är stor skillnad, säger Alina Yazdani, förskollärare.</p><p>Alla förskolorna beskriver positiva resultat. Besöken lever kvar länge bland barnen i form av lek och samtal om normer, värderingar och yrkesval. Barnen pratar om polisbesöken i positiv anda i sina familjer och några säger att de vill bli poliser när de blir stora, vilket ingen ville tidigare.</p><p>–  Vi ser att det finns goda vinster av att redan i förskoleåldern arbeta förebyggande och främjande. Vi hoppas på att tillsammans med polisen kunna sprida modellen till fler förskolor med liknande problematik, säger Dinah Ringeby.</p><div id="attachment_133783" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133783" class="size-full wp-image-133783" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133783" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div>

Besök på förskolor ökar tillit till polisen​ 

<p>Hälsopedagogerna Fredrik Johansson och Amanda Jansson tar emot och delar in klassen i två grupper. Dagens ämne är matsmältning och eleverna får möta Digistiva, en åtta meter lång ihopsydd tygtarm från munnen till ändan.</p><p>När Fredrik börjar lektionen med att visa tarmens uppbyggnad och matens resa genom kroppen visar det sig att eleverna i trean är både pålästa och kunniga. De kan namnen på magsäck, tunntarm och tjocktarm och räcker ivrigt upp händerna.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Vad är ett Hälsoäventyr? </strong><strong> </strong></p><ul><li>Hälsoäventyret är ett stöd till skolans undervisning om kropp och hälsa</li><li>Via pedagogiska upplevelser får elever från förskoleklass till årskurs 9 kunskap kring kropp, hälsa, värderingar och attityder, rörelse, mat och miljö</li><li>I Nordost kommer Hälsoäventyret fokusera på elever i åldrarna förskoleklass till årskurs 3</li><li>De pedagogiska upplevelserna är uppbyggda kring olika program och lektioner och leds av hälsopedagoger anställda i grundskoleförvaltningen.</li><li>Syftet med Hälsoäventyret är att eleverna själva ska uppleva, känna och vara delaktiga för att öka sina kunskaper om den egna hälsan</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/halsoaventyr">Hälsoäventyret </a></p><p></p></div></div><p>&#8211; Eleverna uppskattade verkligen att få komma till hälsoäventyret. Det var så pedagogiskt upplagt när eleverna själva fick flytta en köttbulle och vara Digistivas muskler, och samtidigt prata om de olika delarna, säger Johanna Eklund, lärare på Solbackeskolan.</p><p>I Nordost erbjuds i första hand hälsoundervisning till elever i förskoleklass till årskurs tre. Klasserna tas emot i kulturskolans lokaler på Gärdsåsskolan.</p><div id="attachment_133766" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133766" class="size-full wp-image-133766" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133766" class="wp-caption-text">T v: Fredrik Johansson visar kostcirkeln och pratar om vikten att äta varierat. T h: Eleverna fick hålla i Digistiva och vara dess muskler. Här undersöker en elev Digistivas tarmludd.Foto: Anders Feldt</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Så bokar skolan besök på Hälsoäventyret </strong><strong> </strong></p><ul><li>Läraren kontaktar hälsopedagogen och bokar klassbesöken i samband med att eleverna läser om kropp och hälsa.</li><li>Lektionerna/programmen har tydlig koppling till det centrala innehållet i skolans kursplaner. När eleverna besöker Hälsoäventyret får de lära sig rent konkret i en lustfylld miljö utanför skolans lokaler.</li><li>Genom bekräftelse, delaktighet och användandet av alla sinnen, inspirerar och möjliggör hälsopedagogerna fler sätt att lära ut och stärka eleverna i sin kunskap om kropp och hälsa.</li></ul><p></p></div></div>

Hälsoäventyret har startat i Nordost  

<p>Ann-Louise Saarinen har arbetat med värdegrundsarbete sedan mitten av 90-talet och var ansvarig för högstadiet när Kannebäcksskolan anpassad grundskola inledde arbetet med jämställdhetsfrågor.</p><p>Arbetet går ut på att medvetandegöra de vuxna i skolan för att få dem att reflektera över sin medvetenhet kring ordens betydelse och att deras medvetna handlingar kan förändra elevernas sätt att tänka och tala om sig själva.</p><p>— Vi ville få elevassistenterna att bli medvetna om vad normer är, vilka generella normer som finns i samhället och hur de ser ut på vår skola, förklarar Ann-Louise Saarinen</p><p>—  Om vi befäster samhällets normer på skolan, kommer eleverna inte bli medvetna om att de har rätt att ställa krav på att få vara som de vill och fungera som de förmår. Känner man inte till sina rättigheter så ställer man inga krav och då förblir man i underläge i hela sitt liv. Med en vidgad norm utifrån ett medvetet normkritiskt bemötande i skolan, vill vi rusta våra elever att ta makt över sina liv, säger hon.</p><h2>Aha-upplevelser</h2><p>En del av elevassistenterna har fått riktiga aha-upplevelser när de fått syn på hur normer kan begränsa människor i samhället. Andra har varit mycket engagerade redan från början och tycker att det är viktiga frågor att arbeta med i kollegiet.</p><p>Kannebäcksskolan anpassad grundskolas 80 elever har intellektuella funktionshinder i olika grad. Vissa elever kan prata och skriva, vissa elever kan endast uttrycka sig genom att peka på bilder. Några elever är döva, har synnedsättning, eller har neuropsykiatriska diagnoser. För att kunna arbeta med så här komplexa frågor, behöver skolan nu skapa eget undervisningsmateriel.</p><p>— Allt som finns på nätet är utformat för grundskoleelever och för svårt för våra elever. Just därför behöver de vuxna på skolan förstå hur normer och makt fungerar, för att kunna skapa detta materiel och förståelse hos eleverna. Det är svårt att lära ut något som man knappt förstår själv. Endast ett fåtal elever, ca 6-7 st, har kunnat arbeta med materiel och förenklade övningar från nätet. De har visat stort intresse för ämnet och ställt många följdfrågor.</p><p>Men trots svårigheterna att arbeta direkt med frågan bland eleverna, ger arbetet med elevassistenterna avtryck andra delar av undervisningen.</p><p>— Tanken med att implementera arbetet hos medarbetarna först är att de behöver förhålla sig normkritiskt till alla situationer under dagen, både i pedagogiska och sociala situationer samt i hur den fysiska miljön utformas. Normer är inget vi kan arbeta med under en lektion per vecka. Ett normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra allt vi gör varje dag, hela tiden, säger Ann-Louise Saarinen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kannebacksskolan/kannebacksskolan-anpassadgrundskola-1-9" target="_blank" rel="noopener">Kannebäcksskolan anpassad grundskola 1-9</a></p><p></p></div></div>

Normkritik ska hjälpa elever att ta makt över sitt liv

<p>– Ledarskapet är en del, men det viktigaste är arbetet vi gör tillsammans på skolan. Det handlar om att alla på skolan jobbar mot samma mål, säger Anders Wallin.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Från juryns motivering</strong></p><p>”Anders är en stabil och professionell ledare som över tid gjort stora insatser för såväl sina egna verksamheter som för skolledarprofessionen generellt genom ett uthålligt förbättringsarbete med utbildningskvaliteten i fokus.”</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.sverigesskolledare.se/nyheter2/nyheter/2024/2/har-ar-finalisterna-till-stora-skolledarpriset-2024/" target="_blank" rel="noopener">Juryns hela motivering</a></p><p></p></div></div><h2>”Det kostar inget att vara snäll”</h2><p>Anders Wallin är rektor på Montessoriskolan Elyseum, Johannebergsskolan Estetiska, Johannebergsskolan Montessori och Gustaviskolan. För honom är medarbetarna viktiga.</p><p>&#8211; Jag försöker ha ett ledarskap med humor och distans, arbeta med tillit och låta hjärtat vara med. Det kostar inget att vara snäll, säger Anders Wallin.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Om Skolledarpriset</strong></p><p>Stora Skolledarpriset är Sveriges största pris för skolledare och delas ut vartannat år i samband med Nordiska Skolledarkongressen. I år delas priset ut den 19 mars 2024 i Göteborg.</p><p>Läs mer om skolledarpriset på <a href="https://www.sverigesskolledare.se/om-oss/om-oss/skolledarpriset/" target="_blank" rel="noopener">Skolledarnas webbplats</a>.</p><p></p></div></div>

Göteborgsrektor kan bli årets skolledare

<p>I sitt invigningstal förklarar Anne L’Hullier hur experimentella metoder användes för att generera attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia. Tekniken, som gav henne och hennes två kollegor Pierre Agostini och Feren Krausz Nobelproset, kommer kunna användas till att bland annat diagnostisera tidig cancer.</p><p>– Vi ser fram emot att starta festivalen med fantastiska forskare på plats. Det blir en tvärvetenskaplig kväll som likt resten av festivalen tar upp vitt skilda ämnen, om allt från universums minsta beståndsdelar till universums största frågor, säger Jenny Hultén, konstnärlig ledare på Vetenskapsfestivalen på Göteborg &amp; Co.</p><h2>Samtalar om vågor</h2><p>Stefan Helmreich, professor i antropologi vid MIT, kommer att vara med på invigningen och föra ett panelsamtal tillsammans med Anne L’Hullier. Tillsammans ska de samtala om årets tema: vågor. Samtalet leds av Marni Chesterton från BBC.</p><p>Invigningen av Vetenskapsfestivalen sker på Auktionsverket Kulturarena tisdagen den 16 april klockan 17. Eventet är gratis och öppet för alla, men man behöver boka biljett på förhand. Bokning av biljett görs på Eventbrites hemsida och släpps den 12 mars.</p><p>Göteborgs Stad är en av huvudmännen för Vetenskapsfestivalen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se" target="_blank" rel="noopener">Vetenskapsfestivalen</a></p><p></p></div></div>

Nobelpristagaren i fysik inviger Vetenskapsfestivalen 

<p>Imorgon, 24 februari, är det Sverigefinnarnas dag och det har uppmärksammats hela veckan på Terapislingan 4. Alla avdelningar på förskolan har målat flaggor och fått reda på varför Sverigefinnarnas dag firas. Alla får också se en kort film om minoritetsspråk, lyssna på en symfoniorkester som spelar Fjärilsvalsen och dansa ute på gården.</p><div id="attachment_133708" style="width: 904px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133708" class="size-full wp-image-133708" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894.jpg" alt="" width="894" height="931" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894.jpg 894w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894-288x300.jpg 288w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894-768x800.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894-250x260.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894-520x542.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894-730x760.jpg 730w" sizes="(max-width: 894px) 100vw, 894px" /><p id="caption-attachment-133708" class="wp-caption-text">Foto: Lena Bildsten</p></div><h2>Tre tvåspråkiga pedagoger</h2><p>– Så hela förskolan är involverad, under ledning av den finskspråkiga avdelningen, säger rektor Lena Bildsten.</p><p>På den finskspråkiga avdelningen arbetar tre pedagoger som alla är tvåspråkiga.</p><p>– Grunden är att det är undervisning på finska hela dagen, säger rektor Lena Bildsten.</p><h2>Lär sig mer om den Sverigefinska kulturen</h2><p>Fyra av förskoleförvaltningens förskolor erbjuder undervisning på finska – Gibraltarkroken 4, Svetsaregatan 101, Plantagegatan 8 och Terapislingan 4. Ditt barn har rätt till undervisning på finska om du eller ditt barn identifierar er med den nationella minoriteten som talar det finska språket.</p><p>Utöver att utveckla det finska språket får barnen lära sig mer om den Sverigefinska kulturen kopplat till Finland och den finska kulturen. Barnen får lära sig sånger, ramsor och lekar på finska.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/forskola-och-pedagogisk-omsorg/nationella-minoriteter-och-minoritetssprak-i-forskolan/dina-barns-forstarkta-rattigheter-till-finska-i-forskolan" target="_blank" rel="noopener">Information om finska i förskolan</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_133709" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133709" class="size-full wp-image-133709" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="530" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000-300x159.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000-768x407.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000-250x133.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000-520x276.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000-730x387.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133709" class="wp-caption-text">Foto: Lena Bildsten</p></div><h2>Esikoulu viettää Ruotsinsuomalaisten päivää</h2><p><strong>– Tänään on tarjolla suomalaista makkarakeittoa! Kaikki lapset saavat makkarakeittoa, myös lapset meidän muilla seitsemällä osastoa, joissa ei ole suomenkielistä opetusta, kertoo Lena Bildsten, esikoulun Terapislingan 4 rehtori.</strong></p><p>Huomenna, 24. helmikuuta, vietetään Ruotsinsuomalaisten päivää, ja sitä on huomioitu koko viikko Terapislingan 4:ssä. Kaikki päiväkodin osastot ovat maalanneet lippuja ja saaneet tietää, miksi Ruotsinsuomalaisten päivää juhlitaan. Kaikki lapset saavat myös katsoa lyhyen elokuvan vähemmistökielistä, kuunnella Perhosen valssia sinfoniaorkesterin soittamana ja tanssia pihalla.</p><p>Joten koko esikoulu osallistuu tapahtumaan suomenkielisen osaston johdolla, kertoo rehtori Lena Bildsten.</p><p>Suomenkielisellä osastolla on kolme pedagogia, jotka kaikki ovat kaksikielisiä.</p><p>– Perusajatuksena on, että opetus on suomenkielistä koko päivän, kertoo rehtori Lena Bildsten.</p><p>Neljä esikouluhallinnon esikouluista tarjoaa suomenkielistä opetusta &#8211; Gibraltarkroken 4, Svetsaregatan 101, Plantagegatan 8 ja Terapislingan 4. Lapsrllasi on oikeus suomenkieliseen opetukseen, jos sinä tai lapsesi identifioitte itsenne kuuluvaksi ruotsinsuomalaiseen kansalliseen vähemmistöön.</p><p>Suomen kielen kehittämisen lisäksi lapset oppivat lisää ruotsinsuomalaisesta kulttuurista ja kytköksistä Suomeen ja suomalaiseen kulttuuriin. Lapset oppivat lauluja, loruja ja leikkejä suomeksi.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/forskola-och-pedagogisk-omsorg/nationella-minoriteter-och-minoritetssprak-i-forskolan/dina-barns-forstarkta-rattigheter-till-finska-i-forskolan" target="_blank" rel="noopener">Alla olevasta linkistä löydät lisätietoja suomen kielestä esikoulutoiminnasta</a></p><p></p></div></div>

Förskola uppmärksammar Sverigefinnarnas dag

<p>För ett barn är det viktigt att få utveckla alla sina språk eftersom det är starkt kopplat till barnets identitet och känsla av tillhörighet. Det är också en styrka att använda och utveckla sitt modersmål när barnet lär sig nya språk.</p><p>I förskolan arbetar pedagogerna på olika sätt med barnens språkutveckling. Utgångspunkten är uppdragen att stärka både svenskan och barnens modersmål som finns i förskolans läroplan. Personal som kan barnens modersmål, nationella minoritetsspråk eller teckenspråk är värdefulla språkresurser som kan vara till hjälp i arbetet.</p><h2>Bjud in vårdnadshavarna</h2><p>– Att som pedagog vara öppen och nyfiken på vilka språk barnen talar i olika sammanhang är viktigt. Redan när barnet börjar i förskolan kan man ha ett språksamtal med vårdnadshavarna, där man tar reda på vilka språk som finns i barnets närhet. Det är jättebra att fortsätta bjuda in och samverka med vårdnadshavarna, till exempel genom att lyfta fram de ord på barnens modersmål som pedagogerna jobbar extra med i olika aktiviteter. Det kan vara i läsning och lekar, men även i miljöer på förskolan, säger Helen Zetterberg, verksamhetsutvecklare i förskoleförvaltningen.</p><h2>Bilderböcker och berättelser stärker språket</h2><p>Tillgängliga böcker och berättelser på olika språk är ett annat framgångsrikt sätt att stärka barnens kultur och språk. Böcker innehåller ofta ord som inte förekommer i vardagligt tal och i böckerna kan både text, tal och dialog lyftas fram på många olika språk tillsammans med barnen.</p><p>– Här är ju både analoga böcker och de digitala möjligheterna verkligen till stor hjälp. Med appen Polyglutt kan barn och vårdnadshavare lyssna till och läsa samma berättelser som används i förskolan, men på barnets modersmål. Vi ska heller inte glömma det rika utbud som biblioteken erbjuder med böcker och lässtunder på olika språk. På många förskolor finns också hallbibliotek som är ett enkelt sätt att dela berättelser med barnen och vårdnadshavarna, säger Carina Koch Samuelsson som är utvecklingsledare i förskoleförvaltningen.</p><h2>Forskningen pekar på vikten av modersmål</h2><p>Vad menas egentligen med begreppet modersmål? Helen Zetterberg förklarar:</p><p>– Det finns olika tolkningar av vad som menas med modersmål. En är att se modersmål som det språk vi upplever redan i livmodern. Andra tolkningar är att det är det språk vi lär oss först, använder mest, behärskar bäst eller det eller de språk man väljer att identifiera som sitt modersmål.</p><p>Barn som lär sig läsa på sitt modersmål har lättare att lära sig läsa också på ett andraspråk eftersom de då förstår hur till exempel bokstäver, ljud, tecken och begrepp hänger ihop. Därför är det bra att flerspråkiga barn får undervisning också på sitt modersmål.</p><p>– Forskning visar också betydelsen av att barnets alla språk värdesätts som resurser i utbildningen, det stärker både lärande, identitet och känsla av tillhörighet. I ett internationellt perspektiv är det naturligt med flerspråkighet. I Sverige räknar man med att det talas cirka 200 språk och i världen närmare 7 000, säger Carina Koch Samuelsson.</p>

Förskolan ska stärka svenskan och barnens modersmål enligt läroplanen

<p>Reboot är en arbetsmarknadsinsats från Svenska Fotbollsförbundet. Projektet, som fått medel efter beslutfrån ESF, riktar sig framför allt till unga utan sysselsättning och som bor i utsatta områden. Ett av målen är att man ska få in unga i arbete eller studier genom bland annat utbildningsinsatser, fysisk träning och praktik.</p><div id="attachment_133448" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133448" class="wp-image-133448 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reboot-arbetsgrupp-800.jpg" alt="" width="800" height="577" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reboot-arbetsgrupp-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reboot-arbetsgrupp-800-300x216.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reboot-arbetsgrupp-800-768x554.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reboot-arbetsgrupp-800-250x180.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reboot-arbetsgrupp-800-520x375.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reboot-arbetsgrupp-800-730x527.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133448" class="wp-caption-text">Marina Hanna Esso med sin arbetsgrupp inom Reboot.</p></div><h2>Stärkt föreningslivet och idrotten</h2><p>Projektet har nu fått pris för Årets samhällsprojekt av affärstidningen Sport &amp; Affärer enligt den här motiveringen:</p><p><em>”Det kombinerar fotbollens kraft med människors behov av att komma ifrån passivitet till sysselsättning, utbildning och jobb. Projektet i allmänhet har lyckats få mycket stora resurser att både inspirera, utbilda och få människor i praktik. Extra stark har utvecklingen varit i Göteborg där Reboot också fått med sig näringslivet och kommunen på ett starkt sätt och inte minst stärkt föreningslivet i områden där idrotten och föreningar inte är självklara.”</em></p><div id="attachment_133449" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133449" class="size-full wp-image-133449" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-730x486.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133449" class="wp-caption-text">Foto: Marina Hanna Esso</p></div><h2>“Blir starkare tillsammans”</h2><p>Marina Hanna Esso, projektledare på Göteborgs fotbollförbund, beskriver samarbetet med staden som mycket effektivt och att samverkan mellan olika aktörer gör att man blir starkare tillsammans.</p><p>— Mitt sätt att arbeta är att kroka arm med andra och att samarbeta. Att ha en kommun på vår sida är oerhört viktigt. Det visar att det finns ambitioner för de här frågorna, säger hon.</p><div id="attachment_133450" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133450" class="wp-image-133450" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-1440.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-1440-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-1440-1024x683.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-1440-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-1440-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-1440-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-1440-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133450" class="wp-caption-text">Foto: Marina Hanna Esso</p></div><h2>Hur känns det att ha vunnit pris?</h2><p><strong> </strong>— Det känns jättekul! Man får kvitto på att det vi gör verkligen uppmärksammas och att vi gör ett bra arbete. Det är en ära att vinna detta priset.</p><p>Marina Hanna Esso säger att en av ingredienserna i projektets framgångsrecept är att hur man lyckats nå ut till målgruppen. Bland annat hon själv och handledarna som jobbar med projektet är från områden man arbetar i vilket gör att de unga känner en trygghet med dem.</p><h2>Flera fördelar med samarbeten</h2><p>En samverkanspart är förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning, Arbvux, där Anne Benson är tillförordnad avdelningschef. Hon ser också flera fördelar med att kommunen samarbetar med civilsamhället.</p><div id="attachment_133454" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133454" class="size-full wp-image-133454" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iv.jpg" alt="" width="800" height="576" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iv.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iv-300x216.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iv-768x553.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iv-250x180.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iv-520x374.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iv-730x526.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133454" class="wp-caption-text">Foto: Marina Hanna Esso</p></div><p>— En fördel med sådana här projekt och civilsamhället är att de oftast kan nå målgrupper som vi har svårt att nå. Man kan ha en bild av att vi är mer formella, att man blir journalförd och känna viss misstänksamhet. Genom samarbete finns en möjlighet att vara med på andra ytor än de som vi som förvaltning normalt sett finns på, skapa andra aktiviteter och vara mer flexibla, säger hon.</p><h2>Hur ser framtiden ut för projektet?</h2><p>— Det främsta målet är att fånga upp fler tjejer och vi är på god väg. Vi har särskilda utbildningar för tjejer så att de ska känna sig trygga. Vi har märkt att tjejer gärna kommer i grupp eller med en kompis så vi satsar på den typen av insatser, säger Marina Hanna Esso.</p><p>Mina Qader är en av deltagarna i projektet och hon ser många fördelar med Reboot:</p><p>— Reboot har hjälpt mig utvecklas genom utbildningar och aktiviteter som jag annars inte hade haft möjlighet att få vara med på. Jag har fått träffa vänner från andra områden som jag annars inte hade hittat. Reboot har hjälpt mig mycket både med kunskap och med nya vänner.</p><div id="attachment_133455" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133455" class="size-full wp-image-133455" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iii-1.jpg" alt="" width="800" height="523" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iii-1.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iii-1-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iii-1-768x502.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iii-1-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iii-1-520x340.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/reboot-800-iii-1-730x477.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133455" class="wp-caption-text">Foto: Marina Hanna Esso</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://svff.svenskfotboll.se/samhallsnytta/reboot/" target="_blank" rel="noopener">Svenska fotbollförbundet om Reboot</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/arbetsmarknad-och-vuxenutbildning" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Arbetsmarknad och vuxenutbildning</a></p><p></p></div></div>

Reboot får pris för sina insatser för unga

<p>Teddy Treschow och Hugo Persson går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Ester Mosessons gymnasium. I slutet av november skickade de in sitt bidrag till tävlingen och i mitten av april åker de alltså till Stockholm för att tävla i finalen.</p><h2>Tävlingen firar 30 år</h2><p>– Det känns surrealistiskt, väldigt skönt och lite av en lättnad att få besked, säger de.</p><p>– Vi tävlade i Årets kockelever förra året när vi gick i tvåan, och nu ville vi tävla igen, säger Teddy. Fast då var vi inte i samma lag.</p><p>– Ja, jag ville ha lite revansch för det gick inte så bra som jag önskade, säger Hugo.</p><p>En del av kvaluppgiften var att komponera en förrätt med inspiration från 1994, eftersom tävlingen firar 30 år i år.</p><p>– Vi avsatte en vecka till research där vi läste på om 1994. Just då praktiserade jag på en restaurang där kocken vunnit Årets kock 1995, så jag kunde fråga honom en del, säger Teddy.</p><h2>Policy mot kränkande behandling</h2><p>– Under början av 90-talet blev det i Sverige populärt med utländsk mat, särskilt spansk och det var då tacos kom, berättar Hugo.</p><p>–  Vi funderade mycket på om vår förrätt skulle vara vegetarisk eller inte, vad som är typiskt göteborgskt och på svenska råvaror. Till slut så bestämde vi oss för att göra en linstostada med svampemulsion, eldade havskräftor och grönskasragu.</p><p>Den andra delen av kvaluppgiften var att uppdatera en restaurangs policy mot kränkande behandling.</p><p>– Det var svårt men jag fick se exempel på olika policys från pappas företag och så pratade vi med Louise Johansson som driver ”Framtidens krogkultur”, (en branschförening som arbetar för en positiv utveckling till en jämställd och attraktiv restaurangbransch) och hon gav oss nio punkter att tänka på, berättar Teddy.</p><h2>Många timmar i köket</h2><p>Det krävs mycket jobb för att ställa upp i tävlingen. Både Hugo och Teddy var lärlingar och ute på praktik en hel del i höstas. De kom till skolan för att träna innan de gick till sin praktikplats och fick coachning av sin mentor Andreas.</p><p>Och nu inför finalen blir det många timmar i köket igen. Eftersom de inte vet vad de ska laga i finalen, så måste de vara beredda på allt.</p><p>– Vi behöver tänka ut 15 olika sätt att tillaga en kyckling, säger Hugo.</p><p>–  Och vi måste plugga teori, säger Teddy. Det kommer att vara ett teoriprov också med allt vi lärt oss under tre år.</p><h2>Vad hoppas ni på att få laga i finalen, då?</h2><p>–  Fisk, kanske, säger Hugo. Vi är ju ändå från Västkusten.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Gymnasie-SM</strong></p><ul><li>13-14 april 2024 på Internationella hotell- och restaurangskolan, Campus Södermalm i Stockholm</li><li>Öppen för årskurs 3 på gymnasieskolans hotell- och turismprogram samt restaurang- och livsvmedelsprogram</li><li>Omfattar tre grenar; hotell, kök och servering.</li><li>Varje skola har möjlighet att bidra med ett lag per gren</li><li>Ett lag består av två elever plus en lagledare/lärare som inte aktivt deltar i tävlingsmomenten</li></ul><p><span style="text-decoration: underline;">Matlagningstävlingar för ungdomar:</span><br />• Kockduellen, åk 8+9<br />• Årets eko-kock, år 2<br />• Gymnasie-SM, år 3<br />• Swedish young chef award, år 3</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/ester-mosessons-gymnasium" target="_blank" rel="noopener">Ester Mosessons gymnasium</a></p><p></p></div></div>

Ester Mosesson-elever till final i gymnasie-SM i kök

<p>​​​​–  Ofta tänker du inte på att bakverk och mat kan innehålla nötter, mandel, jordnötter eller sesamfrön och därför behöver vi påminna varandra om förbudet. Fyll semlan med massa gjord på mannagryn i stället för mandelmassa, så kan fler njuta av den, säger Even Bakke, köksmästare på Skytteskolan.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:<br /></strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/mat-i-grundskola/forbud-mot-notter-mandel-jordnotter-och-sesamfron" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Förbud mot nötter, mandel, jordnötter och sesamfrön</a></p><p></p></div></div><p>Förbudet gäller överallt, hela dygnet och alla veckans dagar i skolans lokaler. Det gäller också för maten vi tar med oss hemifrån.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Mandelfri mandelmassa</strong></p><p><strong>Ingredienser:</strong></p><ul><li>3,5 dl mannagryn</li><li>4 dl florsocker</li><li>0,75 dl smält smör</li><li>0,5 dl mjölk</li></ul><p><strong>Gör så här:<br /></strong>Blanda mannagryn, florsocker och smält smör i en matberedare. Häll i mjölken medan maskinen är i gång. Mixa tills det blir en smidig massa. Häll i eventuellt lite mer mjölk om den blir för torr. Massan håller länge i kylen. Du kan behöva ta fram den en stund innan så att den hinner mjukna om du har använt smör. Blanda massan med lite vispad grädde när du ska använda den, så blir det enklare att spritsa.</p><p></p></div></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Bullar till semlor </strong></p><p>Fyll semlan med massa gjord på mannagryn i stället för mandelmassa, så kan fler njuta av den.</p><p><strong> </strong><strong>Ingredienser:</strong></p><ul><li>2 dl mjölk</li><li>25 g jäst</li><li>Cirka 420 g vetemjöl</li><li>1 ägg</li><li>½ tsk salt</li><li>1 msk malen kardemumma</li><li>1 dl strösocker</li><li>100 g smör</li></ul><p><strong>Gör så här:</strong></p><ol><li>Värm mjölken till ca 25°C. Smula jästen i en degbunke och rör ut den i mjölken.</li><li>Tillsätt ägg, salt, kardemumma, strösocker och 350 gram av mjölet.</li><li>Låt maskinen gå på lågt varv i tre minuter. Tillsätt sedan rumsvarmt smör i omgångar.</li><li>Höj farten på blandaren och kör tills degen börjar släppa kanterna. Det kan ta allt från 5 till 15 minuter. Häll i mer av mjölet om det behövs.</li><li>Låt degen jäsa under handduk tills den bli dubbelt så stor.</li><li>Dela degen i 12 bitar och forma till släta bullar.</li><li>Låt bullarna jäsa på plåt under handduk i en timma.</li><li>Sätt ugnen på 210°C. Pensla bullarna med uppvispat ägg och grädda i 8 till 10 minuter. Låt bullarna kallna.</li><li>Skär ut en triangel i locket eller skär av ett lock. Plocka ut lite fyllning och blanda detta med den mandelfria mandelmassan och lite uppvispad grädde.</li><li>Lägg ett lager ”mandelmassa” i gropen på bullen och toppa med vispat grädde. Lägg på locket och pudra med florsocker.</li></ol><p></p></div></div>

Skolköket tipsar: Gör en semla utan mandel

<p>Under sportlovet vecka 7 har Kulturskolan kostnadsfria aktiviteter över hela staden för dig som är 6-19 år.</p><div id="attachment_133257" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133257" class="size-full wp-image-133257" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jubileum_kulturskolan-720.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jubileum_kulturskolan-720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jubileum_kulturskolan-720-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jubileum_kulturskolan-720-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jubileum_kulturskolan-720-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-133257" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad Kulturskolan</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Här hittar du Kulturskolans aktiviteter</strong></p><p>Göteborgs Stads<a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/jY_BCoJAFEW_pYVb3xs1rXaDoqJFuhBtNqEwjYI5Mk4u-vqidlHS293LORceMKiADfXciVp3cqj7Zz4x95yRgBLHISliHCIN0ygJHc-mZA3lCzhYvktitI6Rvw3RxTzI88xDPNrA_vHxx1H8z18A2PJ8Akz0snm_SofG3ghgil-44sq8qWfdaj1OOwMNnGulhdS8kUqYEzfwm9PKSUP1gcJ4LYrqvuclXa0eZ71ZlQ!!/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=M/?searchTerm=kulturskolan"> kalendarium</a></p><p></p></div></div><h2>Vårkören med Kulturskolan Nordost <strong><br /></strong></h2><p>Vi lär oss sångövningar, hittar en sångröst vi inte visste vi hade, och sedan sjunger vi några låtar som kommer passa fint på en Vårkonsert vi ska ha senare i vår. Vi träffas flera tillfällen under våren och övar för att senare i vår avsluta med en konsert. <a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/%21ut/p/z1/jY_BbsIwDIafpsdhh5aWcYuoAqKgttoQbS5TOoUUDRrkhh72PnuFvQAvtmockNCG8M3W99m_QUIBslHdzii3s43a930pw7eMxZwFAUsQ5wK5SGYLEUQ-ZyPY_AKr4TRkcxyms-mzwBDzOM-zCDH1QT7i4z_F8TH_DiDvr1-ANHtbXV7lTeWPDUjSW02aBifqx7Vzx3bioYedImes05UlM2i1h385tW0dFDcolH3M6BpzjGl_XWQsi5IlruIAXkCCbLWi9_pV0wHK7vxFH-dv0g0cD-t18bnUmydV_gCQwfY5/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=MKJLqIvA=GH=/">Läs med och anmäl dig.</a> (länk <a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/%21ut/p/z1/jY_BbsIwDIafpsdhh5aWcYuoAqKgttoQbS5TOoUUDRrkhh72PnuFvQAvtmockNCG8M3W99m_QUIBslHdzii3s43a930pw7eMxZwFAUsQ5wK5SGYLEUQ-ZyPY_AKr4TRkcxyms-mzwBDzOM-zCDH1QT7i4z_F8TH_DiDvr1-ANHtbXV7lTeWPDUjSW02aBifqx7Vzx3bioYedImes05UlM2i1h385tW0dFDcolH3M6BpzjGl_XWQsi5IlruIAXkCCbLWi9_pV0wHK7vxFH-dv0g0cD-t18bnUmydV_gCQwfY5/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=MKJLqIvA=GH=/">Sjung med Vårkören! &#8211; Göteborgs Stad (goteborg.se)</a></p><h2>Fotopromenad med lärare från Kulturskolan</h2><p>Du som är 11-19 år kan vara med på Kulturskolans fotopromenad i Tynnered den 16 februari.</p><p>&#8211; Du får prova på att fotografera och sedan skriva ut dina bilder på fotopapper som du kan ta med dig hem, säger Helén Wästlund, koordinator på Kulturskolan.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer och anmäl dig här:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/%21ut/p/z1/jY_BboMwDIafhuNqpzDodouK0qq0ArRVBV-msKWhUiHIZD3s6Ye2w6Rpq-qbre-zfwNBBdTry8lqf3K9Pk99TfFLIVIpokhkiGuFUmWrjYqSUIp7OHwBu_kyFmuc56vlg8IYy7QsiwQxD4Fu8fGfknibfwWg6-s3QPbsmu9XZd-ECwvE5mjY8Oydp3Hr_TA-BhjgRbO3zpvGsZ2NJsC_nNaNHqpfKNRTzOQn5gLz6boqRJFkW9ylETwBAY1G82v7bLiD-ui8G9h1ptdvMHT7ffWxNYc7XX8CjKBc3w%21%21/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=MKJLqIvA=GG=/"> Göteborgs Stad: Fotografera i Tynnered med Kulturskolan</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_133258" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133258" class="wp-image-133258 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/lov-med-kulturskolan-800.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/lov-med-kulturskolan-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/lov-med-kulturskolan-800-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/lov-med-kulturskolan-800-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/lov-med-kulturskolan-800-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/lov-med-kulturskolan-800-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/lov-med-kulturskolan-800-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133258" class="wp-caption-text">Du hittar kulturskolans aktiviteter i Göteborgs Stads kalendarium.</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Här hittar du Kulturskolans aktiviteter</strong></p><p>Göteborgs Stads<a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/jY_BCoJAFEW_pYVb3xs1rXaDoqJFuhBtNqEwjYI5Mk4u-vqidlHS293LORceMKiADfXciVp3cqj7Zz4x95yRgBLHISliHCIN0ygJHc-mZA3lCzhYvktitI6Rvw3RxTzI88xDPNrA_vHxx1H8z18A2PJ8Akz0snm_SofG3ghgil-44sq8qWfdaj1OOwMNnGulhdS8kUqYEzfwm9PKSUP1gcJ4LYrqvuclXa0eZ71ZlQ!!/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=M/?searchTerm=kulturskolan"> kalendarium</a></p><p></p></div></div>

Kostnadsfria sportlovsaktiviteter med Kulturskolan

<p>För alla som har rört sig längs Guldhedsgatan mellan Wavrinskys plats och Sahlgrenska har det inte gått att undgå att märka det byggprojekt som pågått där i knappt ett år.</p><div id="attachment_133213" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133213" class="size-full wp-image-133213" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-byggarbetare-800.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-byggarbetare-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-byggarbetare-800-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-byggarbetare-800-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-byggarbetare-800-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-byggarbetare-800-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-byggarbetare-800-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133213" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div><p>Just nu håller man på att resa stommen på den nya fyravåningsbyggnaden som ska innehålla bland annat 15 klassrum, matsal och rörelsesal.</p><p>– Det är en utmaning att få ihop logistiken på en så liten yta, men vi har hittat lösningar som fungerar, säger Linus Ek Hjalmarsson, platschef hos entreprenören Hedin Construction.</p><h2>8000 kubikmeter berg bortsprängt</h2><p>Marginalerna är små mellan den befintliga skolbyggnaden, förskolan strax intill, spårvagnsspår, bilväg och gång- och cykelväg. Dessutom är det extra viktigt att blåljustrafik kan ta sig fram, eftersom det stora universitetssjukhuset Sahlgrenska ligger längs samma väg. För att göra plats för den nya byggnaden har drygt 8 000 kubikmeter berg sprängts och forslats bort för att få plats med byggnaden.</p><div id="attachment_133214" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133214" class="size-full wp-image-133214" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-bergvagg-800.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-bergvagg-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-bergvagg-800-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-bergvagg-800-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-bergvagg-800-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-bergvagg-800-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-bergvagg-800-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133214" class="wp-caption-text">Mittemot byggarbetsplatsen ligger Göteborgs universitets Geovetarcentrum där man forskar och utbildar specialister på just berggrund. Så det var kanske inte så konstigt att det en dag dök upp en person som gärna ville undersöka det blottlagda berget. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Eftersom vi är i ett så trångt läge så fick vi tänka om och såga en del av bergväggen med stålvajer. Det blev en mycket vacker snittyta, så det är nästan synd att den nu byggs in så att det bara är en liten del av den som syns, säger Cecilia Lundqvist, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><h2>Byggnaden växer fram under våren</h2><p>Stommen började resas den 8 januari och kommer vara klar någon gång i mitten på mars. Sedan börjar arbetet med väggar och tak, och huset beräknas vara tätt någon gång i slutet av våren.</p><div id="attachment_133215" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133215" class="size-full wp-image-133215" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-matsal-800.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-matsal-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-matsal-800-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-matsal-800-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-matsal-800-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-matsal-800-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-matsal-800-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133215" class="wp-caption-text">Här tittar vi in i det som blir matsalen och tillagningsköket. Foto: Carl Edholm</p></div><p>Skolmiljön har kulturhistoriska värden och ingår i bevarandeområde Södra Guldheden i Göteborgs bevarandeprogram. Detta har man tagit särskild hänsyn till vid utformningen av den nya byggnaden, som till exempel kommer att få en tegelfasad som muras på plats.</p><p>Enligt planen ska byggnaden vara klar att börja användas till höstterminen 2025.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/international-school-of-the-gothenburg-region--tillbyggnad" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om byggprojektet ISGR</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><div id="attachment_133216" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133216" class="size-full wp-image-133216" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-visionsbild-800.jpg" alt="" width="800" height="222" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-visionsbild-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-visionsbild-800-300x83.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-visionsbild-800-768x213.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-visionsbild-800-250x69.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-visionsbild-800-520x144.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/ISGR-visionsbild-800-730x203.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133216" class="wp-caption-text">Visionsbild av hur den nya skolbyggnaden ska se ut när den är klar.</p></div>

Internationell skola tar form på Guldheden

<p>– Vi ser fantastiska resultat av den här verksamheten! säger Madeleine Högenberg, rektor för flera öppna förskolor i Göteborg.</p><p>Sfi-träning (svenska för invandrare) på öppna förskolan är till för föräldralediga som inte har svenska som sitt modersmål och som behöver träna på sin svenska.</p><p>– Vi har följt många deltagare som har gått från att vara tysta och försiktiga, inte vågat prata eller ta plats på öppen förskola, till att blomma ut, få ett språk, våga prata och våga be om hjälp och stöd, fortsätter Madeleine Högenberg.</p><div id="attachment_133194" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133194" class="size-full wp-image-133194" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/madelein-hogbenberg-800.jpg" alt="" width="800" height="616" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/madelein-hogbenberg-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/madelein-hogbenberg-800-300x231.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/madelein-hogbenberg-800-768x591.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/madelein-hogbenberg-800-250x193.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/madelein-hogbenberg-800-520x400.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/madelein-hogbenberg-800-730x562.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133194" class="wp-caption-text">Madeleine Högenberg är rektor för flera öppna förskolor i Göteborg. Foto: Petter Trens</p></div><p>Öppna förskolans uppdrag är att främja goda och jämlika uppväxtvillkor för barnen i vår stad. Madeleine Högenberg konstaterar att man behöver kunna svenska för att ha ett aktivt föräldraskap i Sverige idag, bland annat för att kunna stötta sitt barn och kunna samarbeta med förskola och skola.</p><h2>Kunna gå vidare till andra studier</h2><p>– Det handlar också om att efter avslutad föräldraledighet kunna gå vidare till andra studier och till arbete för att kunna försörja sig själv – och för att kunna vara en god förebild till sitt barn och skänka hopp att det går att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, säger hon.</p><div id="attachment_133198" style="width: 708px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133198" class="size-full wp-image-133198" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/oppna-fsk-698.jpg" alt="" width="698" height="384" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/oppna-fsk-698.jpg 698w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/oppna-fsk-698-300x165.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/oppna-fsk-698-250x138.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/oppna-fsk-698-520x286.jpg 520w" sizes="(max-width: 698px) 100vw, 698px" /><p id="caption-attachment-133198" class="wp-caption-text">Öppna förskolans uppdrag är att främja goda och jämlika uppväxtvillkor för barnen i Göteborg. Foto: Petter Trens</p></div><p>Sfi-träningen finns på flera öppna förskolor runtom i Göteborg. En sfi-lärare undervisar i svenska med inslag av samhällsorientering, medan öppna förskolans pedagoger gör aktiviteter med barnen.</p><p>Sfi-träning på öppna förskolan är ett samarbete mellan Studium, förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning och förskoleförvaltningen. Göteborgs Stad var bland landets första kommuner att erbjuda sfi-träning på öppna förskolan.</p><p>Se filmen där Madeleine Högenberg berättar om de goda resultaten av sfi-träning på öppna förskolan:</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="//im11.inviewer.se/skiss/70/70CBPD6DZ3.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="SFI-opfsk_107SEK_1080p_v02" src="//play.mediaflowpro.com/ovp/11/70CBPD6DZ3" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://vartgoteborg.se/p/sfi-pa-oppna-forskolan-kan-oka-chansen-till-jobb/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad om sfi-träning på öppna förskolan</a></p><p></p></div></div>

SFI-träning på öppna förskolan populär gruppaktivitet

<p>Förra sommaren fick 5 200 ungdomar chansen att prova på att jobba inom Göteborgs Stad. Bland annat arbetade de på förskolor, inom äldreomsorgen, med städ eller uteskötsel. Men det fanns också möjlighet att jobba inom allt från kundservice till bibliotek och simhallar.</p><p>Även i år kommer tusentals jobb att lottas ut bland de ungdomar som söker de kommunala sommarjobben. Anna Loberg, enhetschef på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning, vill att alla ska få en likvärdig chans att söka och därför görs ansökningen så enkel som möjligt.</p><div id="attachment_133101" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133101" class="size-full wp-image-133101" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Loberg-Anna_800.jpg" alt="" width="800" height="824" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Loberg-Anna_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Loberg-Anna_800-291x300.jpg 291w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Loberg-Anna_800-768x791.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Loberg-Anna_800-250x258.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Loberg-Anna_800-520x536.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Loberg-Anna_800-730x752.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133101" class="wp-caption-text">Anna Loberg, enhetschef på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning.</p></div><p>– Vi skickar ut vykort till alla som är behöriga att söka och sätter även upp affischer i skolor och på fritidsgårdar. Där finns en QR-kod som gör det lätt att söka via sin mobil, säger hon.</p><h2>Få hjälp på framtidshubbarna</h2><p>Nytt för 2024 är informationsträffar på stadens framtidshubbar. Här kommer det gå att ställa alla tänkbara och otänkbara frågor om sommarjobben – och även få hjälp med själva ansökan.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Informationsträffar på framtidshubbarna</strong></p><p>1 februari Framtidshubben Biskopsgården, Godvädersgatan 24<br />6 februari Framtidshubben Bergsjön, Rymdtorget 4<br />8 februari Framtidshubben Hammarkullen, Hammarkulletorget<br />13 februari Framtidshubben Lövgärdet, Paprikagatan 30<br />15 februari Framtidshubben Frölunda, Näverlursgatan 30</p><p>Tid: Alla träffar äger rum klockan 16-18.</p><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/for-ungdomar-och-studerande/helg-och-lovjobb/sommarjobb-for-dig-i-arskurs-9" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Sommarjobb för dig i årskurs nio</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/for-ungdomar-och-studerande/helg-och-lovjobb/sommarjobb" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Sommarjobb för dig i gymnasiet</a></li></ul></div></div></li></ul><p>– Det handlar om att underlätta för ungdomarna och även säkerställa att informationen når ut. Dessutom hoppas vi på att nå ut till personer vi kanske inte skulle ha nått annars, säger Anna Loberg.</p><p>Söka kan alla som är folkbokförda i Göteborg, högst 19 år och går i nian, första eller andra året på gymnasiet eller på språkintroduktion. Du kan även vara inskriven i det kommunala aktivitetsansvaret.</p><h2>Ger inblick i vuxenlivet</h2><p>Anställningen varar i två eller tre veckor och en arbetsdag är sex till åtta timmar lång.</p><p>&#8211; Sommarjobben är ett bra sätt att få känna på arbetslivet, tjäna egna pengar och få inblick i vuxenlivet. Samtidigt som det är en viktig socialt förebyggande insats för staden, säger Anna Loberg.<strong> </strong></p>

Nu öppnar ansökan till sommarjobb i Göteborgs Stad

<p>– Jag ska arbeta inom projektet Hela stadens grönska. Min forskning handlar om värdering och former för samhällsekonomisk bedömning av biologisk mångfald och ekosystemtjänster inom stadsutveckling, berättar Bahareh Maleki.</p><p>&#8211; Syftet är att ha en strategisk plan för en mer grön och robust stad. Mitt forskningsintresse är att använda digitalisering för att värdera och hantera biologisk mångfald, fortsätter hon.</p><h2>Och Kim von der Heide &#8211; vad handlar ditt projekt om?</h2><p>– Jag är framförallt intresserad av representation av olika perspektiv i planeringen för en rättvis klimatomställning. I min forskning skulle jag vilja inkludera fler röster som kanske annars inte hörs i offentliga debatter. Detta är en viktig aspekt då klimatförändringar drabbar vissa grupper hårdare än andra.</p><h2>Sara, vad ska du forska om?</h2><p>– I mitt projekt fokuserar jag på stadsledningskontorets och stadens förmåga att styra för en rättvis klimatomställning. Göteborg är uppdelat både geografiskt och i olika livsmöjligheter för olika grupper i samhället. Jag intresserar mig för hur styrande för en stor samhällsomställning klarar av att få tillräckligt snabb framdrift i relation till planetens gränser och klarar av att få med lokalsamhället på resan.</p><h2>Staden kan dra nytta av naturmiljö</h2><p>– Den här typen av forskning leder till en stad som inte bara växer och utvecklas utan också drar nytta av en framgångsrik naturmiljö, säger Bahareh.</p><h2>”Hoppas vi kan bidra till ett helhetsperspektiv”</h2><p>– Jag hoppas att mitt arbete kan bidra till en större representation av olika perspektiv vad gäller en rättvis klimatomställning. Jag hoppas också att våra tre arbeten tillsammans kan bidra till ett helhetsperspektiv som berör både ekologiska och sociala aspekter av klimatförändringar, säger Kim.</p><h2>”Omskapar oss själva”</h2><p>– Att samhällsomställningen ses som ett projekt där vi tillsammans omskapar oss själva. Viktigt för detta är att vi erkänner, ser och ger varandra utrymme att vara med i (skapande av) det omställda Göteborg. Alla bär på olika upplevelser, som behöver erkännas, för tillit att bygga tillsammans, säger Sara.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Just Transitions</strong></p><ul><li>Leds från Linköpings universitet i samarbete med Urban Futures</li><li>En av fem forskarskolor som finansieras av Formas inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande</li><li>Åtta parterna ingår: Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Linköpings kommun, Länsstyrelsen Östergötland, Norrköpings kommun, Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://liu.se/en/research/just-transitions-research-school" target="_blank" rel="noopener">Linköpings universitet om Just transitions</a></p><p></p></div></div>

Forskare ska följa rättvis klimatomställning

<p>– Vi tror att trollet är framme nu! Tänk om det är argt!!<br />– Aha! Kommer ni ihåg att vi kom på att trollet gillar gåtor? Ska vi pröva att ge det en gåta att fundera på?</p><h2>&#8220;Projekterande arbetssätt&#8221;</h2><p>Här utforskar barnen naturen utifrån ett särskilt tema som just de här barnen arbetar med.</p><p>– Vi utgår från det som kallas ett projekterande arbetssätt för att barnens ska nå målen i läroplanen. Och det är barnens intressen, erfarenheter och behov som styr arbetet. Nu läser vi en bok om insekter och det vi läser om gestaltar barnen sedan i olika saker de skapar i vår ateljé. Vi pratar också om det vi läst och barnen söker mer kunskap i till exempel bilderboksappen Polyglutt. Och så använder vi naturligtvis naturen här utanför, säger förskolläraren Monika Reczmin.</p><div id="attachment_133032" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133032" class="size-full wp-image-133032" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-ii.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-ii-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-ii-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-ii-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-ii-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-ii-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133032" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div><p>När det är dags för lunch tar ett av barnen med sig några pinnar på vägen in. Ett initiativ som Monika Reczmin uppmuntrar.</p><h2>Dokumenterar det barnen utforskar</h2><p>– Det är ett tecken på att barnet har en idé som vi kan bygga vidare på under resten av dagen, säger Monika Reczmin.</p><p>Barnens lärande förs vidare så att vårdnadshavarna också kan vara delaktiga.</p><p>– Vi dokumenterar alltid det barnen utforskar så att de kan följa med i lärandet. Många barn berättar ju också själva vad de upptäckt och lärt sig på förskolan. Häromdagen berättade en förälder att barnet bestämt att hela familjen skulle ut i naturen under helgen för att plocka svamp. På utflykten hade barnet pekat på en svamp och sagt: Där är en Karl Johan! Föräldern var jätteimponerad, berättar Monika Reczmin.</p><h2>Gör skillnad</h2><p>Naturtemat är levande också när man kommer in på avdelningen där hallbiblioteket är fyllt med böcker om insekter och växter. Här kan vårdnadshavarna låna med en bok och fortsätta utforskandet hemma tillsammans med barnet.</p><p>Monika Reczmin menar att det arbetssätt de valt gör skillnad.</p><p>– Vi utsätter barnen för kunskap hela tiden och väcker deras intresse att söka mer. Det är vi som arbetar i förskolan som sätter fröna för deras fortsatta lärande genom livet.</p><div id="attachment_133033" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133033" class="size-full wp-image-133033" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-i.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-i.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-i-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-i-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-i-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-i-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/fsk-i-naturen-800-i-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133033" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/bredfjallsgatan-72-forskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Förskolan Bredfjällsgatan 72</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Barnen bygger kunskap med hjälp av naturen

<p>– Här känner jag mig trygg och kan träffa föräldrar i samma situation. Det är så värdefullt, säger besökaren Emma.</p><div id="attachment_132944" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132944" class="size-full wp-image-132944" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-i.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-i.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-i-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-i-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-i-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-i-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-i-730x486.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132944" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>Regnbågstiderna är till för alla familjer med barn 0–6 år där någon familjemedlem är hbtqi-person. De flesta aktiviteterna på regnbågstiderna är samma som i övrig verksamhet: att umgås, leka, sjunga, skapa och fika tillsammans.</p><h2>Familjärt och populärt</h2><p>Till öppna förskolan Sannegården kommer 10–20 regnbågsföräldrar med sina barn varje vecka. En del reser långt för att vara med.</p><p>– Skillnaden mot den vanliga verksamheten är att regnbågsfamiljen blir norm. Det är en mer familjär stämning och alla lär känna varandra väl. Vi har djupa samtal och intressanta diskussioner om föräldraskap och svåra saker, säger Marie De Feo, förskollärare på öppna förskolan Sannegården.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Öppna förskolans regnbågstider</strong></p><p>I Göteborg finns två öppna förskolor som har riktade tider för regnbågsföräldrar:</p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20227319232067" target="_blank" rel="noopener">Öppna förskolan Draken: </a>tisdagar klockan 13.00–16.00</li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a202273111309668'">Öppna förskolan Sannegården: </a>fredagar klockan 8.30-13.00</li></ul><p></p></div></div><p>Besökarna betonar att det är viktigt för alla som är i minoritet att ha forum att träffas i och kunna utbyta erfarenheter, känna sig mindre ensam och lösa problem tillsammans.</p><div id="attachment_132943" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132943" class="size-full wp-image-132943" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-ii.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-ii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-ii-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-ii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-ii-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Regnbagstider_800-ii-730x486.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132943" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>– När mina äldre barn var små fanns inga riktade tider för regnbågsföräldrar. Då hade jag svårt att träffa personer i samma situation. Det finns inte så många andra forum för regnbågsföräldrar, säger Emma som är här tillsammans med sin fru Cathrine och deras ettåring.</p><h2>Tryggt och avslappnat</h2><p>Många av besökarna går även till öppna förskolan på andra tider för exempelvis föräldrakurser och föreläsningar. Där upplever de att det blir andra samtal.</p><p>– Jag upplever att jag har svårt att relatera till vissa frågor som diskuteras bland andra föräldrar när jag är på vanliga öppna förskolan. Här kan jag slappna av mer och besökarna på regnbågstiderna har blivit som min familj, säger Agnes som är här med sin ettåring.</p><p>– För mig är regnbågstiderna en trygg plats att komma till. På andra tider tänker jag: vad kommer folk säga? Här kan jag bara vara och det är väldigt skönt, säger Emma.</p>

Regnbågstider på öppna förskolan skapar trygghet

<p>– Den största nyttan med en skolhund är att den ger ett lugn hos eleven och blir en indirekt hjälp för eleven att skapa relationer. Det kan också vara ett rent verktyg för kurator att skapa kontakt inför en utredning eller vid en myndighetskontakt, som kan vara stressande i sig, säger Malin Orwén, rektor på Lärjeskolan.</p><h2>Positivt gensvar på skolan</h2><p>Malin Orwén blev nyfiken på begreppet skolhund efter att ha hört talas om det för fyra år sedan. Efter att ha läst på om fenomenet som visat sig göra stor nytta inom bland annat skolan och vården tog hon kontakt med Line Steffensen som driver en hundskola.</p><div id="attachment_132839" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132839" class="size-full wp-image-132839" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/mydog-800.jpg" alt="" width="800" height="811" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/mydog-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/mydog-800-296x300.jpg 296w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/mydog-800-768x779.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/mydog-800-250x253.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/mydog-800-520x527.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/mydog-800-730x740.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132839" class="wp-caption-text">Från vänster skolpsykolog Natalie Wallén, eleven Rosa Celik med skolhunden Hera och Malin Orwén, rektor på Lärjeskolan. Foto: Rikard Jansson</p></div><p>De första stegen i förberedelser var att göra en undersökning på skolan, vilket visade ett positivt gensvar. Efter en riskbedömning så togs nästa steg mot att skaffa skolhund på Lärjeskolan. Sedan dess har bland annat mellanpudeln Hera kommit att spela en viktig roll. Hon hjälper flera elever, däribland Rosa Celik, 15 år som går på Lärjeskolan.</p><p>Hera är lugn och lite tillbakadragen och samtidigt uppmärksam på just den som behöver hjälp.</p><h2>&#8220;Eleverna påverkas direkt&#8221;</h2><p>– Man ser att eleverna påverkas direkt av att ha en skolhund närvarande. Det skapar stor nyfikenhet och för många är det en första kontakt med ett djur, då de inte haft husdjur själva, till exempel av religiösa skäl, säger Natalie Wallén som är skolpsykolog.</p><p>Line Steffensen framhåller att det finns ett stort behov av skolhundar, men att utbildade hundförare är en bristvara. För att kvalitetssäkra insatserna måste de tränade skolhundarna först få ett lärintyg och därtill göra ett prov varje år.</p><p>– Många går hundutbildningar själva då de ser vilken nytta och vilken positiv effekt skolhundar har på elever som är i behov av stöd.</p><h2>Skapar tid för paus och återhämtning</h2><p>Aktiviteter med hunden skapar också tid för paus och återhämtning.</p><p>När en elev får komma ut på egen promenad med Hera och en vuxen får de egentid utan sin klass. En promenad med Hera kan fungera som en återhämtande paus från skolarbetet.</p><p>– Elever som tidigare har varit rymningsbenägna kan nu gå ut i skogen eftersom de håller i kopplet och går med Hera istället för att sticka iväg, säger Malin Orwén.</p><p>Hundarna har en lugnande effekt och känner av hur eleven mår. Men även hunden behöver återhämtning.</p><h2>Hunden har egen plats för vila</h2><p>– Hundens perspektiv är viktigt. Vi lägger stor vikt vid hur djuren mår, säger Line Steffensen.</p><p>Malin Orwén har därför säkerställt att hunden får en egen plats för vila och återhämtning. På Lärjeskolan jobbar Hera två dagar i veckan av fyra dagar i tjänst. Onsdagar är hon ledig.</p><p>Line Steffensen hänvisar till en beräkning av nationalekonomen Ingvar Nilsson som har beräknat kostnaden för 5 500 elever med problematisk skolfrånvaro till mellan 20 och 30 miljarder kronor och jämför det med kostnaden för hela rättsväsendet, inkluderat polisen som har en budget på 40 miljarder kronor per år.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.instagram.com/skolhundenhera/" target="_blank" rel="noopener">Skolhunden Hera på Instagram</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/larjeskolan" target="_blank" rel="noopener">Lärjeskolan</a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Skolhunden Hera skapar lugn och harmoni

<p>– Det känns fantastiskt, stort och högtidligt. Lokalerna ligger också centralt ur ett skolperspektiv, säger Johanna Pettersson som är utbildningschef på grundskoleförvalningen i Göteborgs Stad.</p><h2>Kulturskolan får egna lokaler</h2><p>Skolan, som är ritad av D office arkitekter, har utsikt över Karlatornet och ligger i anslutning till Bravida arena. Skolans läge i området är för att ha så stort upptagningsområde som möjligt från flera delar av Hisingen, så att de yngre får gå i en skola så nära hemmet som möjligt.</p><div id="attachment_132779" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132779" class="size-full wp-image-132779" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan2-jessica-thompsson-800.jpg" alt="" width="800" height="531" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan2-jessica-thompsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan2-jessica-thompsson-800-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan2-jessica-thompsson-800-768x510.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan2-jessica-thompsson-800-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan2-jessica-thompsson-800-520x345.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan2-jessica-thompsson-800-730x485.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132779" class="wp-caption-text">Jessica Thompsson, rektor för Lundbyskolan. Foto: Rikard Jansson</p></div><p>I byggnaden kommer också kulturskolan att få egna lokaler dit verksamheten gradvis kommer att flytta över.</p><p>När Vårt Göteborg fick en rundvandring hade en grupp med elever med anpassad skolgång sin första skoldag.</p><p>– Det är en nyfiken, sprittande känsla hos både barnen och vårdnadshavare, säger rektor Jessica Thompson.</p><h2>Full kapacitet hösten 2026</h2><p>Årskurs 6-9 på Ryaskolan kommer inom kort att påbörja sin verksamhet i lokalerna. Från hösten blir Ryaskolan en skola från förskoleklass till årskurs 6 vilket ger möjlighet att ta emot fler elever i de yngre åldrarna.</p><div id="attachment_132780" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132780" class="size-full wp-image-132780" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolmatsal-800.jpg" alt="" width="800" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolmatsal-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolmatsal-800-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolmatsal-800-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolmatsal-800-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolmatsal-800-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolmatsal-800-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132780" class="wp-caption-text">Skolmatsalen. Foto: Rikard Jansson</p></div><p>Lundbyskolan har tillsatt personal för elever i anpassad grundskola och i februari påbörjas rekrytering inför skolstart i augusti 2024.</p><p>Till hösten kommer 200 elever i årskurs 7 (sju parallellklasser), 100 elever i årskurs 8 och 100 elever i årskurs 9 att börja i skolan. Ansökningen sker under perioden 15 januari -15 februari. Skolan når sedan sin fulla kapacitet hösten 2026 med totalt 630 elever i årskurs 7-9 inklusive ett 30-tal elever med anpassad grundskola. Därmed blir Lundbyskolan en av Göteborgs största skolor.</p><h2>Gemenskap och lärande är ledorden</h2><p>Jessica Thompson påpekar att gräset inte nödvändigtvis är grönare på andra sidan:</p><p>– Det är viktigt att vi hjälps åt i vårt skolområde och jag hoppas att man inte väljer hit bara för att det är nya lokaler utan för att man får en bra utbildning.</p><div id="attachment_132781" style="width: 778px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132781" class="size-large wp-image-132781" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/interior-I-800-768x1024.jpg" alt="" width="768" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/interior-I-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/interior-I-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/interior-I-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/interior-I-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/interior-I-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/interior-I-800.jpg 800w" sizes="(max-width: 768px) 100vw, 768px" /><p id="caption-attachment-132781" class="wp-caption-text">Foto: Rikard Jansson</p></div><p>Jessica Thompsson påpekar att alla elever är värdefulla och att man ska känna sig saknad när man inte är där. Målet är att skapa värdefulla, kreativa, kompetenta och ansvarsfulla individer med framtidstro.</p><p>Ledorden är gemenskap och lärande, men även personlig utveckling.</p><p>– Vi vill att man ska våga prova olika vägar och skapa en skola där alla kan växa, säger Johanna Pettersson.</p><h2>“Vi har det som krävs i en sporthall”</h2><p>Kulturen och idrotten blir alltså bärande inslag i skolmiljön och högintressant även för föreningslivet under kvällstid. Detta betyder att skolan, fullt bemannad, kommer att ha aktivitet en stor del av dygnet &#8211; från klockan 06 till 23.30.</p><div id="attachment_132782" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132782" class="size-full wp-image-132782" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Martin-Ferm-sporthallen-800.jpg" alt="" width="800" height="531" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Martin-Ferm-sporthallen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Martin-Ferm-sporthallen-800-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Martin-Ferm-sporthallen-800-768x510.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Martin-Ferm-sporthallen-800-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Martin-Ferm-sporthallen-800-520x345.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Martin-Ferm-sporthallen-800-730x485.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132782" class="wp-caption-text">Martin Ferm, enhetschef på idrotts- och föreningsförvaltningen. Foto: Rikard Jansson</p></div><p>– Sporthallar är alltid en bristvara så detta blir ett välkommet tillskott. Vi har det som krävs i en sporthall, säger Martin Ferm som är enhetschef på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><p>Hallen går att dela in i två sektioner och användas till två separata träningshallar. När ridåväggen öppnas fungerar den som en evenemangshall som rymmer 1000 åskådare. En liknande funktion har även Kviberg Arena i sina sporthallar.</p><h2>Multiarena med många funktioner</h2><p>Flera föreningar kommer att ha planen som hemmaarena, däribland HP Warta, Lundby basket, IBF Älvstranden och Backadalen innebandy.</p><p>Hallen har en takhöjd på imponerande tio meter och en storbildsskärm som har möjligheter att livestreama.</p><p>Förutom klassiska sporter som innebandy, handboll, basket och futsal är målet att även andra sporter ska få mer utrymme, som bland annat Roller derby och gymnastik.</p><p>– Detta blir en multiarena med många nya funktioner som är byggd för att utnyttja kvadraten på bästa sätt.</p><p>Den första bokade träningen hölls på tisdagskvällen.</p><h2>“Ger otroliga möjligheter för kreativa elever”</h2><p>Kulturskolan som alltså börjar att ta plats redan nu under våren kommer att få flera nya inslag som en blackbox (svartmålat rum utan fast inredning som blir ett flexibelt scenrum som används inom teater), dansstudio, akustikanpassad musikstudio och ett rum för skapande och kreativitet.</p><div id="attachment_132783" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132783" class="size-full wp-image-132783" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan-slojdsal-800.jpg" alt="" width="800" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan-slojdsal-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan-slojdsal-800-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan-slojdsal-800-768x540.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan-slojdsal-800-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan-slojdsal-800-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/lundbyskolan-slojdsal-800-730x514.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132783" class="wp-caption-text">Slöjdsalen. Foto: Rikard Jansson</p></div><p>– Det ger otroliga möjligheter för kreativa elever, säger Jessica Thompson.</p><p>Den kommunala kulturskolan kommer att gradvis flytta över sin verksamhet i takt med att det är möjligt.</p><p>– Vi vill skapa en meningsfull fritid. Det är viktigt för hälsan, säger Johanna Pettersson.</p><h2>“Hemklassrum ger trygghet och förutsägbarhet”</h2><p>I skolmiljön finns flera saker som är värda att lyfta fram, bland annat förhoppningen hos skolledningen att eleverna ska få hemklassrum.</p><p>– Det ger en trygghet och en förutsägbarhet, säger Jessica Thompson.</p><div id="attachment_132784" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132784" class="size-full wp-image-132784" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/musikrum-800.jpg" alt="" width="800" height="531" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/musikrum-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/musikrum-800-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/musikrum-800-768x510.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/musikrum-800-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/musikrum-800-520x345.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/musikrum-800-730x485.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132784" class="wp-caption-text">Musikrum. Foto: Rikard Jansson</p></div><p>Skolan har också ett “hängutrymme” där man kan sitta och umgås och med tillgång till laddplatser för mobiler, vilket har varit ett uttryckligt önskemål från elever.</p><h2>Öppet hus 25 januari</h2><p>Totalt har Lundbyskolan kostat 500 miljoner kronor.</p><p>– Det är klart att det är en jättestor investering, men skolan är strategiskt placerad och vi tänker långsiktigt och vill göra lokalerna så tillgängliga som möjligt, avslutar Jessica Thompson.</p><p>Om två veckor är det öppet hus på den nya skolan. Allmänheten är välkommen torsdagen den 25 januari klockan 15-19.</p><div id="attachment_132785" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132785" class="size-full wp-image-132785" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolgard-lundbskolan-800.jpg" alt="" width="800" height="531" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolgard-lundbskolan-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolgard-lundbskolan-800-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolgard-lundbskolan-800-768x510.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolgard-lundbskolan-800-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolgard-lundbskolan-800-520x345.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/skolgard-lundbskolan-800-730x485.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132785" class="wp-caption-text">Foto: Rikard Jansson</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lundbyskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lundbyskolan</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Nu fylls nya Lundbyskolan med aktivitet

<p>När förskolans barn ska vila är det inte dämpad belysning, avslappnande musik eller mjuka filtar som gäller. Här får barnen sova i växthus på gården – året runt.</p><p>– Vi upplever att barnen sover bättre i den friska luften, säger Annie Björkgren, förskollärare på förskolan Taklöksvägen 1.</p><h2>15 minus är gränsen</h2><p>Barnen ligger i sina vagnar som står uppradade längs sidorna i de långsmala växthusen. Här sover barnen året runt så länge temperaturen tillåter.</p><p>– Gränsen går när det är 15 minusgrader, då blir det för kallt. Men det är nästan värre på sommaren. Det kan bli riktigt varmt när solen ligger på men då öppnar vi växthusen, säger Annie Björkgren.</p><p>Att barnen sover i sina egna vagnar tror Annie Björkgren är positivt.</p><p>– De ligger som i sina egna kokonger och störs inte så mycket av de andra barnen. Sen blir det resurssparande för personalen med. Nu kan vi vara en medarbetare på 20 barn vilket gör att vi kan slå ihop flera avdelningar under vilan, säger Annie Björkgren.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/takloksvagen-1-forskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om förskolan Taklöksvägen 1</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Här sover förskolebarnen i växthus

<p>Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen ska bygga en batteriskola som ska förse den kommande batterifabriken i Torslanda med spetskompetens. Målet med utbildningarna är att utveckla expertkunskap som lever upp till den nya arbetsmarknadens behov.</p><p>Nu har nästa steg tagits. Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning har beslutat att ge Göteborgs tekniska college driftansvaret för utbildningscentrumet.</p><h2>Startar 1 oktober</h2><p>– Vi är väldigt glada över att kunna ta nästa steg i denna satsning som är unik i sitt slag i norra Europa. För arbetsmarknad och vuxenutbildning innebär det att vår kompetens bidrar till att Göteborg får en framskjuten roll i arbetet med att skapa de utbildningsmiljöer som krävs för att kunna driva utbildningar inom elektromobilitet/batteri, säger förvaltningsdirektör Andreas Lökholm.</p><p>Batteriskolan ska bland annat stötta omställningen från fossila bränslen till el. Utbildningscentrumet ska vara igång den 1 oktober i år.</p>

Göteborgs tekniska college ska driva batteriskolan

<p>– Det var roligt. Jag vill komma tillbaka igen! säger flera av barnen.</p><p><span data-contrast="auto">Production for Future är ett samarbete mellan skola och näringsliv för att öka kompetens, sprida kunskap och väcka nyfikenhet inom digitalisering och teknik. Anställda ungdomar och praktikanter från gymnasiet tar emot både skolbarn och vuxna för studiebesök i demo-fabriken.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h2 aria-level="2">”Får upp ögonen för vad de kan bli när de blir stora”</h2><p><span data-contrast="auto">– Vi i personalen var här för kompetensutveckling på en studiedag. Vi tyckte det var så bra att vi direkt bokade in ett besök med barnen, säger Asha Haji Hashi, förskollärare och utvecklingsledare på förskolan Dragonörtsgatan 1. Hon fortsätter:</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det är bra att använda sig av olika aktörer i samhället för att visa vad som finns i världen utanför förskolan. Barnen kan få upp ögonen för saker som de kan göra när de blir stora och ungdomarna är bra förebilder.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Production for Future består av flera olika stationer, eller minifabriker. I en av fabrikerna får barnen bygga legobilar och testa fart. Med hjälp av en fön har eleverna skapat en vindtunnel där besökaren på en skala kan se hur fort bilen kan köra.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h2 aria-level="2"><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="none">Trycker på knappen för att roboten ska samarbeta</span></span><span data-ccp-props="{&quot;134245418&quot;:true,&quot;134245529&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:240,&quot;335559739&quot;:40,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></h2><p><span data-contrast="auto">Kajsa Vikström är praktikant från gymnasiet. Hon visar en fabrik som är ett löpande band där barnen får bygga en legobil med hjälp av en robot. Barnen väljer legodelar som roboten hämtar när barnen trycker på en knapp. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Kajsa berättar för barnen att fabriken och programmeringen av roboten är gjord av bara tjejer. Ett av syftena med Production for Future är att lyfta fram kvinnliga förebilder inom teknik och verka för jämställdhet.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vad tyckte ni om roboten? frågar Kajsa efteråt. – Cool, svarar barnen i kör.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">I nästa fabrik gör barnen VR-glasögon med hjälp av en större robot. Barnen väntar tålmodigt på sin tur för att få starta roboten, se den skapa ett kartongark som barnen sedan viker och sätter in linser i. Genom att stoppa in en mobil i VR-glasögonen och titta på 3D-film får barnen uppleva virtual reality.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Barnen blir medvetna om att en människa måste lämna en beställning för att det ska bli något. De får uppleva med alla sina sinnen och vara delaktiga i att det blir VR-glasögon, säger Asha Haji Hashi.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p aria-level="3"><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="none">Om Production for Future</span></span><span data-ccp-props="{&quot;134245418&quot;:true,&quot;134245529&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:160,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Göteborgs Tekniska College driver och ansvarar för projektet <a href="https://www.smartafabriker.se/" target="_blank" rel="noopener">Production for Future (tidigare Smarta Fabriker)</a>, som möjliggörs med stöd från många organisationer. Demo-fabriken är konstruerad av gymnasieelever, universitetsstudenter och elever från yrkeshögskola med handledning från företag.</span></p><p></p></div></div>

​​Förskolebarn lär sig om samspel mellan människa och maskin​

<p>&#8211; Vårt viktigaste fokus är att öka kunskapsresultaten. Det vill säga se till att fler elever når skolans mål och går ut med godkända betyg. Vi ska också jobba för att skapa en stabil skolorganisation och för att förvaltningen ska ha en ekonomi i balans, säger Maria Andersson, förvaltningsdirektör.</p><p>Grundskolan får nästa år 9,9 miljarder kronor i budgetram. Det är 600 miljoner mer än i år men förvaltningens kostnader kommer också att öka.</p><p>– Det beror på flera saker. Bland annat ökar kostnaderna kopplade till våra hyror mycket. Vi betalar också mer i sociala avgifter och priserna för det vi köper kommer att öka med minst 4,3 procent 2024. Fler elever som byter från grundskola till anpassad grundskola och friskolor bidrar också till ökade kostnader, säger Ulrica Johansson, ekonomichef på grundskoleförvaltningen.</p><h2>Grundskoleförvaltningens fokus 2024</h2><p>Inför varje nytt år tar grundskolenämnden beslut om en ny verksamhetsplan. I den går det att läsa om mål och strategier som förvaltningen särskilt ska ha fokus på 2024 &#8211; och dessa handlar om att:</p><ul><li>Prioritera och fokusera arbetet för att öka elevernas kunskapsresultat</li><li>Skapa en stabil skolorganisation. Ett arbete som bland annat kommer att kräva prioriteringar och dialog.</li><li>Säkra att förvaltningen har en ekonomi i balans genom att arbeta med uppföljning och dialog.</li></ul><p>&#8211; Verksamhetsplanen bygger på strategier utifrån nämndens tre förstärkningsområden vilka handlar om ökad kvalitet i undervisningen, tydligare styrning och ledning samt ökad likvärdighet. Verksamhetsplanen för 2024 beskriver bland annat det långsiktiga förändringsarbetet som krävs för att skapa en hållbar skolorganisation i Göteborgs Stad, säger Maria Andersson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/48257401562163BAC1258A7E0046D9D4/$File/8.1%20Bilaga%20Grundskolenamndens%20budget%202024.pdf?OpenElement" target="_blank" rel="noopener">Grundskolenämndens budget 2024</a></li><li><a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/48257401562163BAC1258A7E0046D9D4/$File/8.2%20Bilaga%20Grundskolenamndens%20verksamhetsplan%202024.pdf?OpenElement">Grundskolenämndens</a> <a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/48257401562163BAC1258A7E0046D9D4/$File/8.2%20Bilaga%20Grundskolenamndens%20verksamhetsplan%202024.pdf?OpenElement" target="_blank" rel="noopener">verksamhetsplan 2024 </a><a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/48257401562163BAC1258A7E0046D9D4/$File/8.2%20Bilaga%20Grundskolenamndens%20verksamhetsplan%202024.pdf?OpenElement"> </a></li><li><a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/48257401562163BAC1258A7E0046D9D4/$File/8.%20TU%20Budget%20verksamhetsplan%20och%20samlad%20riskbild%202024.pdf?OpenElement">Grundskolenämndens</a> <a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/48257401562163BAC1258A7E0046D9D4/$File/8.%20TU%20Budget%20verksamhetsplan%20och%20samlad%20riskbild%202024.pdf?OpenElement" target="_blank" rel="noopener">samlade riskbild och intern kontrollplan 2024 </a><a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/48257401562163BAC1258A7E0046D9D4/$File/8.%20TU%20Budget%20verksamhetsplan%20och%20samlad%20riskbild%202024.pdf?OpenElement"> </a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Grundskolans budget och fokus 2024

<p>Alla delar av grundskolan i Göteborgs Stad behöver samarbeta för att hitta vägar och arbetssätt för att möta elevernas behov.</p><p>För att skapa bättre möjligheter till samförstånd, delaktighet och breddad analys har grundskoleförvaltningen därför vidareutvecklat kvalitetsarbetet.</p><p>&#8211; Återkommande dialoger med flera delar av verksamheten och med olika fokus är kärnan i vårt förbättringsarbete. Att tillsammans analysera orsaker och samband blir som att kartlägga och synliggöra en väg för att förstå elevernas resultat och hur vi ska kunna förbättra dem, säger Annika Hellström, kvalitetschef på grundskoleförvaltningen.</p><h2>Analysen en viktig grund</h2><p>Inför kvalitetsanalysen som skrivs vartannat år, träffas elever, lärare, skolledare, elevhälsa, stödfunktioner för att tillsammans tänka kring vad som kan ligga bakom de förändringar i resultat som verkar ske mellan årskurs 3 och årskurs 6.</p><p>Denna gång fokuserar grundskoleförvaltningen särskilt på matematik, svenska och svenska som andraspråk. Resultatet av dialogerna, tillsammans med enkätsvar och statistiska data, blir byggstenar i skapandet av kvalitetsanalysen. Denna analys utgör sedan en viktig grund för politikerna i grundskolenämnden, inför kommande verksamhetsplaner och beslut.</p><p>För att bredda bilden använder grundskoleförvaltningen sig också av resultat från nationella och internationella studier.</p><h2>Fler presterar sämre</h2><p>I dagarna publiceras exempelvis den internationella studien PISA som mäter 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Studien pekar bland annat på att de elever som presterar sämre har ökat medan andelen elever som presterar bra minskar eller är oförändrad. Det visar på att vi inte har en likvärdig skola.  Göteborgs Stad är medveten om det här och det är en prioriterad fråga i grundskoleförvaltningens utvecklingsarbete.</p><p>Att utmaningen finns i hela riket gör att förvaltningen kan ta stöd i andra kommuners utvecklingsarbete för att lättare kunna se vilka insatser som är verkningsfulla eller inte.</p><p>&#8211; Genom att se våra utvecklingsområden och genom dialoger, analyser och såväl nationella som internationella jämförelser fördjupar vi vår förståelse. På så sätt skapar vi på grundskoleförvaltningen en god grund för att förbättra skolan i Göteborg och forma en framgångsrik och kvalitativ utbildning, avslutar Annika Hellström.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Alla elever har rätt till likvärdig utbildning 

<p>I Skolornas matematiktävling, som arrangeras av Svenska matematikersamfundet, tävlar gymnasieelever i matematisk problemlösning.  I årets final deltog 25 tävlande och på delad första plats kom Olle Rehnquist från Hvitfeldtska i Göteborg.</p><h2>Hej Olle, hur känns det?</h2><p>– Jo men det kändes stort att vinna. Det är kul att känna att den tiden man lagt ner på förberedelser bär frukt, säger Olle Rehnquist om vinsten.</p><p>Under finalen i Lund fick deltagarna i uppgift att försöka lösa sex olika matteproblem på fem timmar. Den som löser flest vinner.</p><h2>Hur förberedde du dig för tävlingen?</h2><p>– Huvudsakligen så löste jag gamla problem, det är mycket det som det handlar om. Att man har sett idéer som man kan tillämpa på andra matteproblem. Jag läste också en del litteratur så att man också har de teoretiska kunskaperna.</p><h2>Vad gillar du med tävlingen?</h2><p>– Jag gillar problemlösning och den tillfredsställelse man får när man till slut löser ett utmanande problem. Det skiljer sig ganska mycket från de rutinmässiga beräkningarna i skolan. Det är väldigt vackert, en slags poesi.</p><p>Olle tycker att matematik är något viktigt för barn och unga att lära sig i skolan. Inte bara för att man lär sig tänka logiskt, utan också för att matte är något kreativt. Han själv uppskattar det som en slags konstform.</p><p>Olle tipsar också andra gymnasie- och högstadieelever att söka till tävlingen om man är intresserad av matte.</p><p>– Det är en chans att fördjupa sina kunskaper och att finna matten spännande och rolig.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:<br /></strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hvitfeldtska-gymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Hvitfeldtska gymnasiet</a><br /><a href="https://www.swe-math-soc.se/" target="_blank" rel="noopener">Svenska matematikersamfundet</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Olle från Hvitfeldtska vann SM i matte

<p>– Det roligaste var när Alfons tog hammaren och när pappan la glassen i garderoben. Jag vill gå på bio igen, säger ett av barnen från förskolan Lilla Fjäderharvsgatan 6 som just sett en film om Alfons Åberg på Angereds bio.</p><p>Att se film på bio ger en annan upplevelse än att se film hemma. Att barn och pedagoger tillsammans åker från förskolan för att se på bio ger en gemensam helhetsupplevelse.</p><p>– När vi kommer tillbaka till förskolan pratar vi om vad vi varit med om och låter barnen berätta. Vi försöker boka så mycket vi kan för att barnen ska komma ut och uppleva kultur. Det är många barn i vårt område som inte kommer i väg annars, säger Meral Secilmis, förskollärare på förskolan Lilla Fjäderharvsgatan 6.</p><h2>Vinka till maskinisten!</h2><p>Under hösten 2023 och våren 2024 har alla förskolor i Göteborgs Stad möjlighet att boka biobesök, för att 3–5-åringar ska få uppleva film på bio. Det har varit fullbokat och cirka 2 300 förskolebarn kommer att ha sett film på bio under höstterminen.<br />Folkets Bio Göteborg arrangerar visningarna med hjälp av volontärer som är värdar och maskinister. En biografvärd tar emot barnen och ger dem en biljett. Biljetten får de sen ta med sig hem.</p><p>– När vi ser film på bio så har vi en maskinist som kör filmen. Där är han, ni kan vinka till honom! säger biografvärden och barnen vänder sig om och vinkar.</p><h2>Samarbete med Folkets bio</h2><p>Film på bio i Göteborgs Stads förskolor är ett samarbete mellan förskoleförvaltningen, kulturförvaltningen och Folkets bio. För att göra det möjligt har förskoleförvaltningen fått stöd från Svenska Filminstitutet, för spridning av filmkulturell verksamhet för barn.</p><p>Under hösten har visningarna varit på Angereds bio, Hagabion och Aftonstjärnan. Det är Folkets bio som gör urvalet av filmer. Den här terminen har det varit filmade barnböcker, för att inspirera till läsning.</p>

2 300 förskolebarn har sett film på bio under hösten

<p>&#8211; De blir utbildade fastighetstekniker, med högskolebehörighet och garanterad anställning, säger Lars Rapp, som är yrkeslärare på VVS- och fastighetsprogrammet.</p><h2>Bred grundkunskap om fastigheter</h2><p>En fastighetstekniker har en bred grundkunskap om fastigheter och utför mycket arbete själv, men ska också kunna bedöma när det är dags att ta in en specialist. Yrket passar händiga personer som tycker om att lösa problem och träffa människor.</p><div id="attachment_132010" style="width: 741px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132010" class="size-large wp-image-132010" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Kim-och-Joakim-800-731x1024.jpg" alt="" width="731" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Kim-och-Joakim-800-731x1024.jpg 731w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Kim-och-Joakim-800-214x300.jpg 214w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Kim-och-Joakim-800-768x1076.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Kim-och-Joakim-800-250x350.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Kim-och-Joakim-800-520x729.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Kim-och-Joakim-800-730x1023.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Kim-och-Joakim-800.jpg 800w" sizes="(max-width: 731px) 100vw, 731px" /><p id="caption-attachment-132010" class="wp-caption-text">Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p>Första året på VVS- och fastighetsprogrammet är gemensamt för alla, men till år två väljer man någon av de fyra inriktningarna: Fastighet, Kylteknik, Ventilation och VVS. Alla leder till kvalificerade jobb inom fastighetsbranschen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lindholmens-tekniska-gymnasium" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lindholmens tekniska gymnasium</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Lindholmens tekniska gymnasium är certifierat VVS-college – en kvalitetsstämpel från VVS-branschens yrkesnämnd. Inriktningen Fastighet har också fått kvalitetsutmärkelsen Branschrekommenderad skola &#8211; Fastighet.</p><h2>”Jättebra samarbete med branschen”</h2><p>Det innebär bland annat att man har behöriga lärare med branscherfarenhet, god samverkan mellan skola och arbetsliv och kvalitativ arbetsplatsförlagt lärande (APL) på branschföretag med utbildade handledare.</p><p>&#8211; Vi har ett jättebra samarbete med branschen. Företagen ställer upp med duktiga handledare och APL-platser för våra elever. Vi tar också in olika yrkespersoner som berättar om sina specialiteter. Vi har till exempel haft en specialist på sprinklers här, och skolans egen  fastighetstekniker från stadsfastighetsförvaltningen kommer till varje ny kurs och pratar om ämnet utifrån sitt perspektiv, berättar Lars Rapp.</p><p>&#8211; I ventilationskursen placerade han en koldioxidmätare i klassrummet som vi kan följa och se hur luftkvaliteten påverkas av antalet personer i rummet vilket blev väldigt tydligt och konkret för eleverna. Dessutom blir han en extra vuxen yrkesperson som eleverna kan fråga om allt möjligt, fortsätter Lars.</p><h2>”Kolla hur det ser ut hemma”</h2><p>För att trivas på utbildningen bör man ha ett intresse för tekniska saker och gilla att arbeta med händerna. Men det är också mycket teori, fackspråk och komplicerade system att sätta sig in i.</p><div id="attachment_132011" style="width: 747px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132011" class="size-large wp-image-132011" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Victor-800-737x1024.jpg" alt="" width="737" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Victor-800-737x1024.jpg 737w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Victor-800-216x300.jpg 216w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Victor-800-768x1067.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Victor-800-250x347.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Victor-800-520x722.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Victor-800-730x1014.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Victor-800.jpg 800w" sizes="(max-width: 737px) 100vw, 737px" /><p id="caption-attachment-132011" class="wp-caption-text">Det är skönt att ha kunskaperna så att man kan göra saker själv säger Victor som går i trean på inriktningen Fastighet. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p>&#8211; Det är praktisk fysik och matte. Man måste förstå hur saker hänger ihop, vad som kommer att hända och kunna räkna ut lösningar, förklarar Lars. Som yrkeslärare lär jag ut både teorin och praktiken, visar system, plockar ihop dem och tar isär dem, säger Lars och fortsätter:</p><p>&#8211; Det gäller att väcka ett intresse för funktionerna i ett hus. Jag brukar säga till eleverna att kolla hur det ser ut hemma &#8211; hur funkar vattenlåset, hur ser det ut, kan du byta det?</p><h2>”Där är en sån installation, och där är en sån”</h2><p>Att man får ny och värdefull kunskap på VVS- och fastighetsprogrammet bekräftar eleverna.</p><p>&#8211; Man kan till exempel vara ute på stan och se att ”där är en sån installation, och där är en sån”, säger Joakim som går i trean på inriktning kylteknik. Det såg man inte innan man började här.</p><p>Tillsammans med klasskompisen Kim håller han på med sitt gymnasiearbete – att bygga och installera en kylanläggning.</p><p>&#8211; Vi är nästan klara, säger Kim. Vi väntar på några delar och ska isolera rören. Eleverna på teknikprogrammet kanske förstår en del av detta, men inte så många andra av våra jämnåriga.</p><h2>”Det är skönt att ha kunskaperna”</h2><p>I en av skolans verkstäder har man byggt upp övningsbås, som små badrum. Där har eleverna själva dragit rör, installerat avlopp under golvet och kopplat in el för belysning.</p><p>&#8211; Det är skönt att ha kunskaperna så att man kan göra saker själv, jämt slippa anlita någon och att man kan hjälpa andra, säger Victor, som går i trean på inriktningen Fastighet. Jag valde utbildningen för att jag gillar att arbeta praktiskt, inte vill sitta stilla vid en dator och för att man får jobb.</p><p>&#8211; Många av våra elever väljer att först jobba några år och sedan läsa vidare till fastighetsingenjör eller fastighetsförvaltare, ofta på inrådan av arbetsgivaren och på arbetstid, berättar Lars.</p><div id="attachment_132012" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132012" class="size-full wp-image-132012" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ovningsbas-800.jpg" alt="" width="800" height="497" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ovningsbas-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ovningsbas-800-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ovningsbas-800-768x477.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ovningsbas-800-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ovningsbas-800-520x323.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ovningsbas-800-730x454.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132012" class="wp-caption-text">Övningsbås i form av små badrum där eleverna själva dragit rör, installerat avlopp under golvet och kopplat in el för belysning. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div>

Garanterat jobb för utbildade fastighetstekniker

<p>Inom programmet Skapande skola kan alla skolor i Göteborgs stad söka pengar för att anlita och engagera pedagoger inom alla kulturformer.</p><div id="attachment_132022" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132022" class="size-full wp-image-132022" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/karl-och-charlotte-800.jpg" alt="" width="800" height="526" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/karl-och-charlotte-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/karl-och-charlotte-800-300x197.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/karl-och-charlotte-800-768x505.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/karl-och-charlotte-800-250x164.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/karl-och-charlotte-800-520x342.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/karl-och-charlotte-800-730x480.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132022" class="wp-caption-text">Karl Ytterberg och Charlotte Alsenvik jobbar med Skapande skola. Foto: Helle Lyrstrand Larssen</p></div><h2>”Skapar en gemensam upplevelse”</h2><p>En som har tagit vara på möjligheten är Charlotte Alsenvik, som är lärare och kulturombud på Lundenskolan. Sedan 2003 har hon arbetat aktivt för att få in mer kultur på skolan.</p><p>&#8211; Jag ser det som ett komplement till den ordinarie undervisningen i skolan. Det skapar en gemensam upplevelse bland barnen, något som i sig kan öppna nya dörrar, säger hon.</p><p>En återkommande gäst på Lundenskolan är skådespelaren Karl Ytterberg. Han träffar varje klass vid tre tillfällen. Och tillsammans gör de grupp- och improvisationsövningar.</p><h2>Övar på samarbete och tillit</h2><p>&#8211; Barnen upplever det som att vi leker, men i själva verket övar vi på samarbete, tillit och koncentration. De får med sig kunskap om beteende och bemötande utan att de ens märker det, säger Karl.</p><p>Just denna dag är det barn i årskurs 4 som får träffa Karl. Engagemanget är högt och barnen följer med entusiasm alla instruktioner. De får jobba på flera olika sätt; i ring, två och två, och röra sig mycket i rummet.</p><h2>”Vi får inte glömma bort de estetiska ämnena”</h2><p>&#8211; Det är jätteroligt med teater, förklarar en av eleverna efter lektionen.</p><p>Charlotte Alsenvik har redan flera nya idéer om fler kulturpedagoger som skulle kunna komma till skolan nästa år. Målsättningen är att hitta kulturprojekt som kan integreras i den vanliga undervisningen.</p><p>&#8211; Vi får inte glömma bort de estetiska ämnena i skolan. De gör att man utvecklas och ger en känsla av samhörighet och glädje, säger hon.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Kultur i skolan</strong></p><p>Grundskoleförvaltningen hanterar medel och handlägger projekt för skapande skola åt kommunala grundskolor i Göteborg.</p><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://lartorget.goteborg.se/producent/kultur-i-skolan-kulis-skapande-skola-kubo/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Kultur i Skolan</a></li><li><a href="https://lartorget.goteborg.se/producent/kultur-i-skolan-kulis-skapande-skola-kubo/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lärtorget &#8211; Center för skolutveckling</a></li></ul><p></p></div></div>

Skapande skola ger barnen träning i tillit

<p>– De kommer hit för att se hur vi jobbar och för att göra mellanmål tillsammans, säger Tsion Goitom, köksmästare på Hagaköket.</p><p>Barnen får möjlighet att smaka på olika grönsaker och rotfrukter. Kamontip Kambubpa, som arbetar som kock på Hagaköket, skär upp en butternutpumpa och frågar barnen vilken färg de tror den är på insidan.</p><h2>Nära samarbete med pedagogerna</h2><p>”Orange!” utropar barnen, samtidigt som hon håller upp halvorna till deras glädje.</p><div id="attachment_131869" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131869" class="wp-image-131869 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hagakoket-800.jpg" alt="" width="800" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hagakoket-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hagakoket-800-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hagakoket-800-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hagakoket-800-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hagakoket-800-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hagakoket-800-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131869" class="wp-caption-text">Foto: Jens Peder Andersson</p></div><p>Barnen får sedan vandra runt i köket, prova olika maskiner och känna hur kallt det är i frysrummet. Tillsammans med kockarna lagar de pizza på knäckebröd som barnen avnjuter när besöket börjar närma sig sitt slut.</p><p>Hagaköket har ett nära samarbete med såväl pedagogerna som med barnen för att måltidsupplevelserna ska bli så uppskattade som möjligt.</p><h2>&#8220;Känns nästan som att jag känner barnen&#8221;</h2><p>– Vi är noga att barnen ska tycka om maten. Det är en balans mellan näring och att det ska vara gott, säger Tsion Goitom.</p><p>Kökets kockar även börjat besöka förskolorna varje termin för att tillsammans med måltidsbiträdena på plats laga mellanmål ihop med barnen. Tanken är att skapa en närmare relation och för att få en ökad förståelse för barnens preferenser. Kockarna samlar in feedback och anpassar maten därefter.</p><p>– Barnen brukar bli glada när vi kommer och vi får möjlighet att förstå dem bättre. Ibland känns det nästan som jag känner barnen som mina egna barn, jag vet deras specialkostbehov och vilken mat de gillar, säger Rohullah Azizi, kock på Hagaköket.</p>

Förskolebarn fick en rundtur i Hagaköket

<p>Charlotte Helgesen och Siv Svendsen från Bergen är överens: Eleverna i Önneredsskolan är lugnare än deras elever hemma i Bergen.</p><p>&#8211; Och många är väldigt nyfikna, säger Siv Svendsen.</p><p>Tomi Jalkanen från Åbo håller med.</p><p>&#8211; En del säger att det är kaos i Sverige, men det är det ju inte, säger han.</p><h2>Liknande utmaningar</h2><p>Gemensamt för de tre nordiska lärarna är att det är första gången som de skuggar en annan lärare inom ramen för det internordiska utbytet. De följer med John Eriksson och Henrik Lindholm på Önneredsskolan på deras lektioner och ser att de har liknande utmaningar som de själva har.</p><div id="attachment_131890" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131890" class="size-full wp-image-131890" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/larare-utbyte-800.jpg" alt="" width="800" height="517" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/larare-utbyte-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/larare-utbyte-800-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/larare-utbyte-800-768x496.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/larare-utbyte-800-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/larare-utbyte-800-520x336.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/larare-utbyte-800-730x472.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131890" class="wp-caption-text">Charlotte Helgesen från Bergen har skuggat Johan Eriksson på jobbet som idrottslärare på Önneredsskolan. Foto: Pnina Molin</p></div><p>En utmaning är hur man hanterar elevernas mobiltelefoner. En annan är datorer.</p><p>&#8211; Det är ju bra att de använder datorerna i undervisningen, säger Charlotte Helgesen.</p><p>&#8211; Men de frestas att titta på YouTube eller spela spel, säger Tomi Jalkanen.</p><h2>Inspiration och önskelistor</h2><p>Med sig hem har de nordiska lärarna önskelistor – de vill ha lika bra idrottshall som Önneredsskolan och låsbara mobilskåp. Men de har även fått inspiration.</p><p>&#8211; Vi ser att det är samma fina vuxna i skolan här, som vill det bästa för barnen, säger Siv Svendsen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Internordiskt samarbete i Göteborg</strong></p><p>20-22 november har 45 lärare och 10 skolchefer samlats i Göteborg för den internordiska skolchefskonferensen och lärarutbytet.</p><p>Det internordiska vänortssamarbetet är en långvarig allians mellan Göteborg, Åbo, Bergen och Flensburg, som har pågått sedan 1960-talet. Målet med samarbetet är att stötta och utveckla nordiskt samarbete i förskola, skola och gymnasieskola på olika sätt.</p><p></p></div></div><p>En del av lärarna har träffats förut. John Eriksson har besökt kollegorna i Bergen med sina elever.</p><p>&#8211; Det var bättre än jag hade tänkt mig. Jag fick uppleva mycket, från att besöka en gammal skola och se hur det var förr till att vandra i berg, paddla kajak och klättra i berg, säger John Eriksson.</p><p>&#8211; Och det betyder väldigt mycket för eleverna, säger Siv Svendsen.</p><p>&#8211; För en del av våra elever är det enda gången som de har varit utomlands och det roligaste de varit med om.</p><p>Henrik Lindholm hoppas att fler elever och kollegor deltar i utbytet.</p><p>&#8211; Jag kände själv inte till det tidigare. Det är en nyttig erfarenhet, säger han.</p>

Nordiska lärare möttes i Göteborg

<p>– Vi tar vara på den kompetens som finns i förvaltningen och satsar på de anställda. De är otroligt duktiga på sitt arbete men kommunikationen gör det ibland svårt för dem att förstå och göra sig förstådda, säger Silvia Slavcheva, enhetschef på intern service i förskoleförvaltningen.</p><p>Hon och hennes enhetschefkollegor är handledare och har regelbundna avstämningar med medarbetarna för att höra hur de upplever utbildningen och om de behöver något ytterligare stöd.</p><div id="attachment_131787" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131787" class="size-large wp-image-131787" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/svenska-pa-jobbet_1200-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/svenska-pa-jobbet_1200-1024x683.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/svenska-pa-jobbet_1200-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/svenska-pa-jobbet_1200-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/svenska-pa-jobbet_1200-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/svenska-pa-jobbet_1200-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/svenska-pa-jobbet_1200-730x487.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/svenska-pa-jobbet_1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131787" class="wp-caption-text">Monthapha Inkong är en av medarbetarna som går utbildningen. Hon känner att hon har utvecklats redan efter en månad. Foto: Petter Trens</p></div><p>– Det är en bra utbildning för den är praktisk och de använder realistiska arbetssituationer för att lära sig språket. Det är viktigt att de kan ha en bra dialog med förskolan och att de förstår recept och kan ta till sig nya rutiner, säger Silvia Slavcheva.</p><h2>&#8220;Att förstå och tala flera språk en styrka i förskolan&#8221;</h2><p>Det är första gången förskoleförvaltningen skickar så här många personer på utbildning samtidigt.</p><p>– Många förskolor bjuder in barn till köken för att visa, lära och låta dem prova på. Att förstå och kunna tala flera språk är en styrka i förskolan, säger Silvia Slavcheva.</p><p>Monthapha Inkong är måltidsbiträde och en av medarbetarna som går utbildningen. Hon känner att hon har utvecklats redan efter en månad och tror att hon kommer kunna ännu mer när hela utbildningen är genomförd.</p><p>– Vi hjälper varandra, ibland ser jag inte att jag skrivit fel i exempelvis en instruktion till en vikarie. Jag tar med det till utbildningen så får jag hjälp och förstår vad det är som är fel och hur jag ska skriva rätt, säger Monthapha Inkong.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Måltidspersonal stärker sin språkkompetens

<p>Angeredsgymnasiets ekonomielever har regelbundet träffat företrädare för Estrella under lång tid och fått lära sig mer om företagets verksamhet. Utbildningsupplägget skapades 2013 och har stått sig genom åren.</p><p>– Vi har visat att sådana här lektionsinsatser kan fungera över tid så rådet till andra skolor är ju att hitta liknande möjligheter till företagssamarbeten i sina närområden, säger rektor Agneta Wessman Alsin, till Angeredswebben.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="http://angeredswebben.se" target="_blank" rel="noopener">Angeredswebben</a></p><p></p></div></div><p>Under en samverkanskonferens för skolfolk och företag fick Agneta Wessman Alsin och Estrellas hr-direktör Markus Pregmark ta emot Göteborgsregionens utmärkelse ”Årets Samverkan och goda exempel mellan skola och arbetsliv 2023”.</p><p>Motiveringen var att samarbeten som det med Estrella har gynnat eleverna och bland annat hjälpt dem bygga nätverk och skaffa arbetslivserfarenheter.</p>

Angeredsgymnasiets och Estrellas samarbete får pris

<p>– Bergsjöskolan fick uppdrag att utöka kapaciteten, särskilt när det gäller den anpassade grundskolan. Vi behöver ta emot fler elever och det ställde krav på skolan att skapa förutsättningar för dessa elever att vara ute på skolgården och aktiveras.</p><div id="attachment_131570" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131570" class="wp-image-131570 size-large" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/bollplan-1200-1024x681.jpg" alt="" width="1024" height="681" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/bollplan-1200-1024x681.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/bollplan-1200-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/bollplan-1200-768x511.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/bollplan-1200-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/bollplan-1200-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/bollplan-1200-730x485.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/bollplan-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131570" class="wp-caption-text">Foto: Hannah Björk</p></div><p>– Dessutom har vi utökat med fler förskoleklasser och fler klasser på högstadiet. Vi har blivit cirka 100 fler elever det senaste året. Vi fick bra gensvar från Göteborgs Stad på önskan att rusta upp skolgårdarna och det har nu satsats sju miljoner. Det är kul, fint och bra att lyfta skolan på detta sätt.</p><h2>När var arbetet klart?</h2><p>– 28 september skulle skolgårdarna vara klara och så blev det faktiskt också. Det är redan full aktivitet på rasterna. Arbetet startade i augusti så det har gått fort. Det har funkat så bra och vi är så nöjda. Precis i dag har arbetet börjat med att plantera träd runt skolgården också.</p><div id="attachment_131571" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131571" class="size-large wp-image-131571" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/studsmattor-1200-1024x462.jpg" alt="" width="1024" height="462" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/studsmattor-1200-1024x462.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/studsmattor-1200-300x135.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/studsmattor-1200-768x346.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/studsmattor-1200-250x113.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/studsmattor-1200-520x234.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/studsmattor-1200-730x329.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/studsmattor-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131571" class="wp-caption-text">Foto: Hannah Björk</p></div><h2>Hur ser skolgårdarna ut nu?</h2><p>– Det handlar om tre skolgårdar. En för den anpassade grundskolan och mellanstadiet, en för lågstadiet och en för fritidsverksamheten och förskoleklasserna. Det är klätterväggar, klätternät, kompisgungor, en multiplan för fotboll och basket, och ytterligare en konstgräsplan för fotboll. Allt är helt nytt och modernt. Förut fanns det i princip inget, förutom en klätterställning för fritidsverksamheten. Skolgården för anpassad grundskola hade till exempel endast sittplatser.</p><div id="attachment_131572" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131572" class="size-large wp-image-131572" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/klatterstallning-1200-1024x549.jpg" alt="" width="1024" height="549" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/klatterstallning-1200-1024x549.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/klatterstallning-1200-300x161.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/klatterstallning-1200-768x412.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/klatterstallning-1200-250x134.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/klatterstallning-1200-520x279.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/klatterstallning-1200-730x391.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/klatterstallning-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131572" class="wp-caption-text">Foto: Hannah Björk</p></div><h2>Berätta om invigningen?</h2><p>– Förvaltningsdirektören Marie Andersson inviger och det blir tal av utbildningschefen i Nordost, Lotta Lekander. Även våra låg- och mellanstadieelever deltar på invigningen. Vår musiklärare kommer att spela tillsammans med några elever. Det bjuds på korv i bröd, kakor, saft och lite popcorn.</p><div id="attachment_131576" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131576" class="size-large wp-image-131576" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/skolgard-1200-i-1024x681.jpg" alt="" width="1024" height="681" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/skolgard-1200-i-1024x681.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/skolgard-1200-i-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/skolgard-1200-i-768x511.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/skolgard-1200-i-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/skolgard-1200-i-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/skolgard-1200-i-730x485.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/skolgard-1200-i.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131576" class="wp-caption-text">Foto: Hannah Björk</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/bergsjoskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Bergsjöskolan</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Bergsjöskolans nya skolgårdar invigs

<p>&#8211; Vi vill ge våra vårdnadshavare verktyg, kunskap och förståelse för vad våra elever möter i sin vardag. Så att vi på skolan tillsammans med vårdnadshavarna kan förebygga och minska den psykiska ohälsan, säger Kattis Elfvin, rektor på Trollängsskolan och Askimsskolan.</p><h2>Föräldrarna de bästa drogförebyggarna</h2><p>I Göteborg Stad samarbetar skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamheten (SSPF). De arbetar för att förebygga kriminalitet, drogmissbruk och andra problematiska beteende bland barn och ungdomar. Som en del i det arbetet gör de olika föreläsningar, för medarbetare, elever och deras vårdnadshavare på skolor.</p><p>Niklas Svensson på polisen var tillsammans med Anna Cottman från socialtjänsten och berättade om vad våra barn och unga idag möter. Han menar att drogerna idag är starkare, mer beroendeframkallande och användningen kryper ner i åldrarna, och att det är föräldrarna som är de bästa drogförebyggarna.</p><h2>&#8220;Försök att få bort skammen&#8221;</h2><p>– Det är du som vårdnadshavare som känner ditt barn bäst och kan upptäcka tidiga tecken på om någonting inte står rätt till. Mitt främsta tips är att prata med dina barn, de vet mer och är med om mycket mer än vad vi vuxna tror, säger Niklas Svensson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Här kan du som vårdnadshavare få hjälp</strong></p><p><strong>Mini-Maria:</strong> <a href="https://minimaria.se/" target="_blank" rel="noopener">Mottagning för ungdomar med alkohol- och drogrelaterade frågor</a>. minimaria.se, 031-367 99 40</p><p><strong>Föräldraföreningen mot narkotika: </strong><a href="http://www.fmngoteborg.com" target="_blank" rel="noopener">fmngoteborg.com</a></p><p><strong>Föräldrastödjare i sydvästra Göteborg: </strong>031 366 42 12, <a href="mailto:foraldrastod@socialsydvast.goteborg.se" target="_blank" rel="noopener">foraldrastod@socialsydvast.goteborg.se</a></p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="http://www.iq.se/tonarsparloren" target="_blank" rel="noopener">Tonårsparlören:</a> För dig som är tonårsförälder.</li><li><a href="fullkoll.nu" target="_blank" rel="noopener">Full koll:</a> Frågor och svar som rör tonåringar, alkohol och andra droger.</li><li><a href="internetstiftelsen.se/nyheter/sa-ar-de-ungas-digitala-liv/" target="_blank" rel="noopener">”Så är de ungas digitala liv”.</a> Internetstiftelsen</li><li><a href="polisen.se/delbart" target="_blank" rel="noopener">”Delbart”</a>. Polisens information.</li></ul><p></p></div></div><p>Han lyfter vikten av att inte bara fråga vad som händer i skolan utan även vad de gör på nätet, vilka spel spelar de? Vad ser de på? Vilka umgås de med?</p><p>– Försök att få bort skammen. Det viktigaste är att vi kan prata om vår oro. Även om ditt barn kanske inte håller på med droger, kanske de har någon kompis de är oroliga över och behöver prata med någon om, säger Niklas Svensson.</p><h2>&#8220;Svårt att hänga med i all utveckling&#8221;</h2><p>Det var många vårdnadshavare med på föreläsningen och de var positiva till initiativet.</p><p>– Det gå så fort och det är svårt att hänga med i all utveckling som sker hos våra barn. Så det var en bra påminnelse och skapade förståelse för vad våra barn kan vara med om. De gav oss konkreta tips, på bland annat filmer som vi kunde visa våra barn och som vi sen kunde prata om, säger Annika Sjöström, vårdnadshavare på Askimskolan</p><p>– Många elever mår dåligt och det är avgörande att de vet att de kan vända sig till skolan och sina familjer för att få hjälp, säger Kattis Elfvin.</p>

Polis och socialtjänst föreläste om droger för Askimsföräldrar

<p>Sju öppna förskolor i Göteborgs Stad har sfi-grupper varje termin. Med stöd av Sveriges kommuner och regioner, SKR, startar nu en samverkan för ökade möjligheter till integration över hela landet.</p><p>– Det är viktigt att möjligheten till förberedande sfi finns på öppna förskolan. Kvinnor som är hemma med barn blir lätt utanför samhället och ibland isolerade inom sitt språk. Då är det bra att komma till öppna förskolan och en svensk språkmiljö. Det är självklart att det betyder mycket för ett steg mot studier och arbetsliv, säger Carin Höglund, sfi-lärare som leder en grupp på öppna förskolan i Lövgärdet.</p><div id="attachment_131509" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131509" class="size-full wp-image-131509" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_800.jpg" alt="" width="800" height="641" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_800-300x240.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_800-768x615.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_800-250x200.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_800-520x417.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_800-730x585.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131509" class="wp-caption-text">Carin Höglund, sfi-lärare som leder en grupp på öppna förskolan i Lövgärdet.</p></div><p>Arieta har gått två månader på förberedande sfi och är mycket nöjd:</p><p>– Jag kan inte gå på vanlig sfi för jag har en bebis hemma. Här på öppna förskolan har jag en bra lärare och lär mig mycket.</p><h2>Lång erfarenhet och goda resultat</h2><p>Göteborgs Stad var en av de första kommunerna i landet att erbjuda sfi-träning på en öppen förskola. Just nu är det sju öppna förskolor som har grupper med 10–15 mammor. En sfi-lärare undervisar i svenska med inslag av samhällsorientering, medan öppna förskolans pedagoger gör aktiviteter med barnen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://skr.se/skr/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskolakomvux/oppenforskolaforsprakochintegration/overenskommelseoppenforskola.71314.html" target="_blank" rel="noopener">Sveriges kommuner och regioner: Överenskommelse öppen förskola</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– Förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning, förskoleförvaltningen och Studium samarbetar för att göra det här möjligt. Vi ser goda resultat och arbetar därför med att förstärka samverkan för en långsiktig, stabil verksamhet, säger Pernilla Nilsson, planeringsledare, arbetsmarknad och vuxenutbildning, som är den förvaltning som upphandlar lärartimmar med Studium.</p><h2>Större samarbete ska ge fler chansen</h2><p>I början av november startade ett nationellt projekt för ökad integration, som leds av Sveriges kommuner och regioner (SKR). Syftet är att fler utrikes födda kvinnor med barn i åldern 0–6 år ska ges möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden.</p><div id="attachment_131505" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131505" class="size-large wp-image-131505" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_1200-1024x683.jpg" alt="" width="1024" height="683" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_1200-1024x683.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_1200-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_1200-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_1200-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_1200-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_1200-730x487.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/SFI-oppnaforskolan_1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131505" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>– Målet är att korta vägen till arbete för kvinnorna. Det kan vi göra genom att bygga hållbar samverkan mellan olika verksamheter. Ett exempel är att erbjuda insatser på öppen förskola där vi redan ser att vi når de här kvinnorna, säger Ann-Marie Halfvordsson, processledare på förskoleförvaltningen.</p><p>Förskoleförvaltningen och förvaltningen arbetsmarknad och vuxenutbildning deltar i projektet tillsammans med 16 andra kommuner, bland annat Stockholm och Malmö.</p><p>– Vi hoppas lära av andra kommuner för att kunna utveckla vår modell. Det ger möjlighet till erfarenhetsutbyte på ledningsnivå men också för öppna förskolans pedagoger och sfi-lärare, säger Ann-Marie Halfvordsson och fortsätter:</p><p>– Samtidigt kan vi bidra med våra erfarenheter till kommuner som inte kommit lika långt, så att fler kvinnor får möjlighet att träna svenska och upprätthålla språket under småbarnstiden. Det finns ett stort intresse, vi skulle kunna ha många fler grupper i gång.</p><p>Att erbjuda förberedande svenska för invandrare, sfi, på öppna förskolor är ett sätt att öka möjligheten för utrikes födda kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Sfi på öppna förskolor ingår bland annat som en del i Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program.</p>

Sfi på öppna förskolan kan öka chansen till jobb

<p>&#8211; Mitt driv och min vilja är att kunna ge till unga, det som jag inte fick när jag var liten och det ledde till att flera dörrar öppnades bland annat till skolvärlden där jag arbetar idag, berättar Leonard.</p><div id="attachment_131521" style="width: 370px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131521" class="size-full wp-image-131521" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Leonard-arets-mentor-360.jpg" alt="" width="360" height="466" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Leonard-arets-mentor-360.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Leonard-arets-mentor-360-232x300.jpg 232w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Leonard-arets-mentor-360-250x324.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-131521" class="wp-caption-text">Foto: Elin Nylund</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Mentors hyllningskväll 2023 </strong></p><p>En kväll för hyllning och uppmuntran till de ovärderliga. Ungdomsorganisationen Mentor Sverige lanserade de tre nya utmärkelserna Årets mentor, Årets förebild och Årets skola med syfte att synliggöra mentorskapet som en samhällsförbättrande metod.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Leonard Mazrekaj arbetar som elev- och lärarassistent på Svartedalsskolan i Göteborg. Han mottog priset Årets mentor av drottning Silvia som tackade honom för hans insatser för ungdomar, genom sitt engagemang i Mentor Sverige. I motiveringen lyftes Leonard som en eldsjäl som med sitt stora hjärta gör allt för att stärka ungdomar.</p><h2>Hur arbetar du som mentor?</h2><p>&#8211; Tankar är skapande och det är viktigt att få unga att förstå att kraften, den finns på insidan och inte på utsidan, det har varit största motivatorn.</p><p>&#8211; Att arbeta som mentor innebär att man ger av sin tid och energi till barn och ungdomar som önskar ha vuxna förebilder som kan stötta, vägleda och lyfta. Det är en bred roll, men det jag tycker är roligast är att kunna ge barn och unga verktyg för att kunna befria sig själv från all den oro och ångest samhället och livet kommer med.</p><h2>Hur var det att ta emot priset?</h2><p>Det var helt fantastiskt att få ta del av en så fin kväll och att sedan bli tilldelad ett så stort pris av Drottning Silvia, det betyder mycket för mig. Jag känner tacksamhet till drottning Silvia, alla på Mentor Sverige, min familj, vänner och kollegor samt Håkan och Helene som varit mina mentala coacher sedan en tid tillbaka.</p><h2>Vad tycker du är nyckeln till framgång som mentor?</h2><p>&#8211; I mitt fall har det varit att ge och inte förvänta sig något tillbaka. Är du inte villig att ge mer än du får så kommer du aldrig kunna få mer än du ger. Ge av din tid, följ hjärtat, tänk på vad du tänker och våga vara den du vill vara i den här världen som aldrig lärt oss att vända blicken inåt utan bara utåt.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Mentor Sverige</strong></p><ul><li>ideell organisation som får unga att växa, bli starka och tro på sig själv med hjälp av mentorskap. Mentorer och förebilder frigör ungdomars potential genom att lyssna, uppmuntra och inspirera</li><li>träffar varje år över 35 000 ungdomar</li><li>enligt rapporten Förebildseffekten saknar en av fem unga en närvarande vuxen, två av fem saknar verktyg för att uppnå sina drömmar och mål</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://mentor.se/" target="_blank" rel="noopener">Mentor Sverige</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Leonard Mazrekaj på Svartedalsskolan är Årets mentor

<p>– Våra elever behöver lära sig hantera all den information som finns på internet. För att kunna göra det är det viktigt att skapa en trygg och öppen miljö där de vågar fråga och diskutera, och att de kan lita på mig, säger Sofia Larsson.</p><div id="attachment_131548" style="width: 808px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131548" class="size-large wp-image-131548" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Sofia-Larsson-800-798x1024.jpg" alt="" width="798" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Sofia-Larsson-800-798x1024.jpg 798w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Sofia-Larsson-800-234x300.jpg 234w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Sofia-Larsson-800-768x986.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Sofia-Larsson-800-250x321.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Sofia-Larsson-800-520x668.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Sofia-Larsson-800-730x937.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Sofia-Larsson-800.jpg 800w" sizes="(max-width: 798px) 100vw, 798px" /><p id="caption-attachment-131548" class="wp-caption-text">Sofia Larsson försöker vara elevernas guide i djungeln online. När hon jobbar med källkritik och källtillit utgår hon utgår från elevernas vardag och verklighet. Foto: Lo Birgersson</p></div><h2>”Jag svarar alltid”</h2><p>– De ska kunna prata med mig om vad de är med om, att jag är en trygg vuxen på skolan att vända sig till. Oavsett om det kan verka töntigt, bara är för att provocera eller om jag blir obekväm och rosig om kinderna &#8211; så svarar jag alltid. Det är ofta mycket skam inblandat i detta och rädsla för att berätta och ensamhet i detta. Jag försöker alltid sätta mig ned och vara närvarande och ställer frågor, säger Sofia Larsson.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Svartedalsskolan 4-9</strong></p><ul><li>grundskola i Biskopsgården i Göteborg</li><li>har 550 elever från grundskola och anpassad grundskola</li><li>2021 nådde 34,2 procent av sjätteklassarna kunskapskraven och 36,2 procent av niondeklassarna</li></ul><p></p></div></div><h2>Anpassar lektionerna efter elevernas behov</h2><p>Sofia Larsson anpassar lektionerna utifrån elevernas behov, hur de är som grupp och som utgår från i deras vardag. Hon arbetar med olika ord som eleverna möter och hjälper dem att förstå och hantera svåra ämnen. Elevernas källor är med som tydliga exempel i undervisningen för att hjälpa eleverna att utveckla sina färdigheter i källkritik och källtillit.</p><p>– TikTok är en stor paradgata, jag tar dem i handen och vi tittar in i skyltfönstren tillsammans. Det är där unga hämtar sin information och det är en viktig informationskälla för många och någonting vi behöver ha med oss i vår undervisning, säger Sofia Larsson.</p><h2>Har gett resultat</h2><p>Enligt Sofia Larsson har arbetet ger resultat hos eleverna och en ökad medvetenhet hos vårdnadshavare om vikten av källkritik och säkerhet online.</p><p>– Jag kan se att eleverna har mer kännedom om olika begrepp och bättre på att analysera sina egna beteenden i sociala medier. Jag tycker också att samtalsklimatet på skolan och bland eleverna är tryggare, avslutar Sofia.</p>

Så jobbar Svartedalsskolan med källkritik och källtillit

<p>&#8211; Vi vill skapa känslan av att det går att förändra, säger festivalens verksamhetsledare Karin Frennemo.</p><p>MRF – Filmfestival för mänskliga rättigheter äger rum för 21:a gången i Göteborg 20–25 november. Det blir en vecka fullspäckad med filmvisningar, föreläsningar och samtal på temat mänskliga rättigheter. Filmfestivalen riktar sig främst till unga som går på högstadiet, gymnasiet och folkhögskolor.</p><p>Något tema brukar inte tas fram för festivalen, men däremot brukar oftast ett sådant utkristallisera sig, berättar Karin Frennemo. I år visas flera filmer som ger exempel på människor som försöker organisera sig för förändring på olika sätt.</p><div id="attachment_131481" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131481" class="size-large wp-image-131481" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/MRF-1280-1024x576.jpg" alt="" width="1024" height="576" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/MRF-1280-1024x576.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/MRF-1280-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/MRF-1280-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/MRF-1280-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/MRF-1280-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/MRF-1280-730x411.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/MRF-1280.jpg 1280w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131481" class="wp-caption-text">I filmen Breaking social undersöker Fredrik Gertten vad som händer när klyftorna blivit för djupa, om stress och oro, men också om hopp när människor går ut på gatorna för att försöka förändra en korrupt och djupt orättvis värld.</p></div><p>– Dear future children, På Hvitfeldska bodde vi, Breaking social och Make democracy great again är exempel på sådana filmer. Vi vill skapa känslan av att det går att förändra. Vi tycker att människor – framför allt unga – behöver det hoppet just nu, i den här tiden som är mörk på flera olika sätt.</p><h2>Flera regissörer som samtalsledare</h2><p>Dear future children är en hyllad dokumentär om aktivism som följer tre unga aktivister på tre kontinenter för att förstå deras motiv, utmaningar och drivkraft. På Hvitfeldska bodde vi är en film av Nils Petter Löfstedt som befann sig på Hvitfeldska i samband med kravallerna under EU-toppmötet 2001. Nu, tjugo år senare söker han upp några av de som fastnat på hans bilder.</p><p>– Vi har flera regissörer på plats som samtalsledare i samband med filmvisningarna och Nils Petter är en av dessa. Andra regissörer som gästar festivalen är Abbe Hassan med filmen Exodus och Alex Danielson som regisserat And the king said what a fantastic machine. säger Karin Frennemo.</p><p>– Som vanligt har vi också flera MR-organisationer, som vi samarbetar med, som samtalsledare. Till exempel Rädda barnen och Amnesty International. Även forskare från Göteborgs universitet deltar som samtalsledare, fortsätter hon.</p><p>Årets spelplatser är bio Capitol, Hagabion, Kulturhuset Blå stället, Bergsjöns kulturhus och Världskulturmuseet. Alla visningar har fritt inträde.</p><p>Bokningen öppnade redan i slutet av september och ungefär hälften av filmvisningarna är fullbokade. Men det finns fortfarande platser kvar – till och med för hela grupper, berättar Karin Frennemo.</p><h2>Allmänheten välkommen</h2><p>Allmänheten är välkomna till vissa av filmvisningarna även i år. Lördag 25 november visas till exempel två filmer – Om skogen och Det lilla gänget – på Världskulturmuseet för allmänheten.</p><p>– Denna dag sker i samarbete med Naturskyddsföreningen och i samband med dessa filmvisningar som har miljötema, arrangeras även en prylbytardag på museet.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>MRF-Filmfestival i västra Sverige finansieras bland annat av socialförvaltningen Centrum – samverkan med civilsamhället, kulturförvaltningen, Västra Götalandsregionens kulturnämnd, Levande historia i Göteborg, Stiftelsen rights now och ABF.</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://mrfilmfestival.se" target="_blank" rel="noopener">MRF – Filmfestival för mänskliga rättigheter</a></p><p></p></div></div>

Filmer om förändring på filmfestival för mänskliga rättigheter

<p>Genom poddar blir berättandet lärande i historia. I svenskan tonsätter elever dikter och fabler. Eleverna får arbeta med olika uttryck för kommunikation, lärande och kreativitet genom att de arbetar ämnesövergripande med ljud.</p><p>På Dalaskolan låter lärare ljud ta plats i undervisningen. De använder ett verktyg som heter Soundtrap, som är en digital studio. Verktyget har öppnat upp dörren till ett nytt sätt att utbilda och där lärare och elever kan skapa, utforska och spela in ljud.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Soundtrap</strong></p><p>Alla lärare inom grundskoleförvaltningen har tillgång till ett verktyg som heter Soundtrap. Det är en onlinetjänst där lärare och elever kan skapa och redigera ljud och musik.</p><p></p></div></div><p>– I musikens kursplan är digitala verktyg lika viktiga som traditionella musikinstrument. Jag ville utforska och ge elever möjlighet att utöva musik på nya sätt och även ge eleverna fler sätt att uttrycka sig, säger Christer Skoglund, musiklärare på Dalaskolan F-6.</p><p>I början av varje termin planerar arbetslaget för vad som ska hända under terminen och om det finns någonting de kan samarbeta med. Detta har skapat flera ämnesövergripande samarbeten.</p><h2>Svenska och musik</h2><p>I svenskan ska eleverna kunna kommunicera i digitala miljöer och använda olika uttrycksformer. Eleverna får välja ut klassiska fabler och utforskat dem på djupet. De läser fabeln flera gånger och gör om sensmoralen till en refräng med rim. Eleverna väljer även några meningar från fabeln som ska fungera som musiktext.</p><p>– Det här ger eleverna möjlighet att skapa texter som kombinerar ord, bild och ljud i en digital miljö. De får uttrycka sig kreativt, utforska språket och samtidigt en förståelse för musikens rytm och struktur, säger Magnus Lidström, klasslärare på Dalaskolan F-6.</p><p>Lärarna fungerar som guider och förebilder och visar alltid på ett exempel för att inspirera eleverna för att inleda arbetet.</p><h2>Samarbeten i flera ämnen</h2><p>I de samhällsorienterade ämnena (SO) har eleverna fått lära sig om historiska personer. Eleverna har därefter skapat en skolpodcast där de intervjuar den historiska personen. I moderna språk har eleverna fått öva på uttal genom att skriva olika musikstycken på olika språk.</p><p>– Det finns många fördelar med att använda Soundtrap i undervisningen. Det ger elever möjlighet att uttrycka sig på ett sätt som känns tryggt och engagerade, elever som vanligtvis tycker att det är svårt att tala inför andra. Det stärker deras självförtroende, säger Christer Skoglund.</p><div id="attachment_131217" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131217" class="size-large wp-image-131217" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ljud-i-undervisningen-1200-1024x604.jpg" alt="" width="1024" height="604" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ljud-i-undervisningen-1200-1024x604.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ljud-i-undervisningen-1200-300x177.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ljud-i-undervisningen-1200-768x453.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ljud-i-undervisningen-1200-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ljud-i-undervisningen-1200-520x307.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ljud-i-undervisningen-1200-730x431.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/ljud-i-undervisningen-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131217" class="wp-caption-text">Foto: Hanna Dewrang</p></div>

Elever på Dalaskolan jobbar med ljud i fler ämnen än musik

<p>&#8211; Jag har jobbat på påsklovet och sommarlovet förut, på äldreboende och skola, berättar Jonathan Rajwan, som till vardags läser samhällsprogrammet på gymnasiet.</p><h2>Räfsning och lövblåsning</h2><p><strong> </strong>Nu kämpar han hårt under ruggiga höstdagar med att räfsa och blåsa löv vid Klippan i Kungsladugård. Det måste gå snabbt eftersom löven dalar ner över gården i jämn takt denna årstid.</p><div id="attachment_131207" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131207" class="size-full wp-image-131207" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Jonathan-Rajwan-hostlovsjobb-800.jpg" alt="" width="800" height="878" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Jonathan-Rajwan-hostlovsjobb-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Jonathan-Rajwan-hostlovsjobb-800-273x300.jpg 273w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Jonathan-Rajwan-hostlovsjobb-800-768x843.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Jonathan-Rajwan-hostlovsjobb-800-250x274.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Jonathan-Rajwan-hostlovsjobb-800-520x571.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Jonathan-Rajwan-hostlovsjobb-800-730x801.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131207" class="wp-caption-text">Jonathan Rajwan</p></div><p>&#8211; Det är lite slitsamt men skönt att få det gjort, säger Jonathan Rajwan, som drömmer om jobb i varm inomhusmiljö i framtiden, möjligtvis som bibliotekarie.</p><p>Alla ungdomarna som jobbat i Kungsladugård bor i närområdet och har fått handledning av Familjebostäders miljövärdar.</p><h2>Social träning</h2><p>De andra områdena där ungdomar feriejobbat inom fastighetsskötsel och utomhusskötsel är på Donsö och Styrsö, samt i Bergsjön och Tynnered. Det är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Familjebostäder.</p><p>Förutom att testa på nya sysslor och göra nytta har ungdomarna också fått social träning genom att träffa nya kollegor och hyresgäster. Några jobbar för första gången medan andra har varit här tidigare.</p><h2>Ett kul gäng med framtidsdrömmar</h2><p>&#8211; Det är ett kul gäng här i Kungsladugård och de verkar ha bra gemenskap, säger Thea Novak, som går naturvetenskapligt program och när framtidsdrömmar inom det medicinska området eller kanske bli brandman.</p><h2>“Det är kul med lövblås”</h2><p>Knut Alstam jobbar också i Kungsladugård och är nöjd med veckan som bland annat har bestått av växtplantering och lövkrattning.</p><p>&#8211; Det är kul med lövblås, säger Knut Alstam, som annars pluggar bild och media på gymnasiet och feriejobbar för Familjebostäder för första gången.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.familjebostader.se/" target="_blank" rel="noopener">Familjebostäder</a></p><p></p></div></div>

Fastighetsskötsel på höstlovet för 40 skolungdomar

<p>För tredje året i rad hålls Open choir under tre dagar på höstlovet. Aktiviteten vänder sig till barn och ungdomar i åldern 13 till 20 år med funktionsnedsättning. Kören är kostnadsfri men deltagarna behöver anmäla sig (obs: det är nu fullbokat).</p><div id="attachment_130911" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130911" class="size-full wp-image-130911" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/malin-ericson-800.jpg" alt="" width="800" height="918" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/malin-ericson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/malin-ericson-800-261x300.jpg 261w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/malin-ericson-800-768x881.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/malin-ericson-800-250x287.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/malin-ericson-800-520x597.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/malin-ericson-800-730x838.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-130911" class="wp-caption-text">Malin Ericson.</p></div><h2>”Vi avslutar med en föreställning”</h2><p>&#8211; Vi sjunger och spelar teater tillsammans. Vi avslutar med en föreställning som är öppen för alla, säger Malin Ericson.</p><p>Under de två första dagarna måndag och tisdag kommer det att vara repetitioner från klockan 10.30. Och på onsdag eftermiddag blir det föreställning i Stenhammarsalen då alla är välkomna att lyssna klockan 16.30.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Kostnadsfria biljetter till föreställningen hittar du här:</strong> <a href="https://www.gso.se/program/konserter/open-choir-pa-hostlovet-2023/">Open choir på höstlovet</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h2>”Lustfyllda och kreativa dagar”</h2><p>&#8211; Välkommen till lustfyllda och kreativa dagar med ett genomtänkt upplägg, där deltagaren ska känna sig trygg med vad som kommer att ske under dagarna, säger Malin Ericson.</p><p>På plats kommer finnas kör- och teaterpedagoger från Göteborgs Kulturskola och tio resurspedagoger. Även Höstlovskören kommer finnas på plats för en gemensam låt.</p><div id="attachment_130912" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130912" class="size-large wp-image-130912" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Linda-Open-choir-1264-1024x611.jpg" alt="" width="1024" height="611" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Linda-Open-choir-1264-1024x611.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Linda-Open-choir-1264-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Linda-Open-choir-1264-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Linda-Open-choir-1264-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Linda-Open-choir-1264-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Linda-Open-choir-1264-730x435.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Linda-Open-choir-1264.jpg 1264w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-130912" class="wp-caption-text">Linda Hjertman är en av kulturskolepedagogerna som är med på Open choir. Foto: Kulturskolan</p></div>

Open choir på höstlovet för unga med funktionsnedsättning

<p>En av de saker Talldungeskolans gör för att locka elever till att läsa är så kallade &#8220;korridorsbibliotek&#8221;. Här finns böcker intill fritids lokaler som elever och vårdnadshavare kan låna hem under en vecka för att läsa tillsammans med sina barn.</p><p>– Många av våra elever har inte böcker hemma, och vi vill göra det ännu enklare för vårdnadshavare att få tag på böcker och engagera sig i sina barns läsning, säger Anne Fridjonsson lärare i fritidshem.</p><h2>Högläsning på fritids varje dag</h2><p>Skolbiblioteksansvarig Eva Gesenius har skapat boklådor med sju till åtta lättlästa böcker som används för högläsningen på fritids. För att öka elevernas engagemang kompletterar medarbetarna på fritids lådorna med laminerade bilder som hjälper eleverna att följa med i berättelsen.</p><p>– Vi vill engagera eleverna ännu mer i berättelserna och göra läsningen till en interaktiv och rolig upplevelse, tillägger Anne Fridjonsson.</p><h2>Höstlov fyllt med magi och läsning</h2><p>Höstlovet på Talldungeskolan är en magisk tid och då pyntas skolbiblioteket i halloweentema. Eleverna bygger kojor, läser högt för varandra eller njuter av böcker i tystnad. En höjdpunkt är pyjamaspartyt på biblioteket, då eleverna får ta med sina gosedjur och njuta av högläsning med hjälp av ficklampor.</p><p>– Under höstlovet som också benämns som läslovet har vi många aktiviteter i skolbiblioteket för våra elever på fritids. En häxa brukar ha högläsning och berättar olika berättelser. Det är en unik och rolig erfarenhet som knyter samman läsning och gemenskap, och det är något eleverna ser mycket fram emot, berättar Eva Gesenius.</p><p>En av Talldungeskolans styrkor är samarbetet mellan skola och biblioteket. Här arbetar all medarbetare tätt tillsammans och fokuserar på att skapa en miljö där språket blomstrar.</p><div id="attachment_130891" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130891" class="size-large wp-image-130891" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/boklador-1200-1024x573.jpg" alt="" width="1024" height="573" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/boklador-1200-1024x573.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/boklador-1200-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/boklador-1200-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/boklador-1200-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/boklador-1200-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/boklador-1200-730x409.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/boklador-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-130891" class="wp-caption-text">Från boklådorna utanför fritids kan vårdnadshavare låna med böcker hem och läsa för sina barn.</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Läs mer: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/talldungeskolan" target="_blank" rel="noopener">Talldungeskolan</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Språk och läsning i fokus på Talldungeskolan

<p>På förskolan Södra Sälöfjordsgatan 27 arbetar kocken Henrik Berggren. Tillsammans med kollegor lagar han cirka 300 portioner lunch om dagen. 95 av dem serveras på förskolan och resten skickas till andra förskolor i närheten.</p><h2>Ansvar att påverka och utbilda</h2><p>– Det är en ynnest att få arbeta i förskolan och med barn som kunder. Jag har ett stort ansvar och samtidigt världens kräsnaste kunder med en dagsform som pendlar. Jag får höra direkt om jag inte har gjort ett bra jobb, säger Henrik Berggren.</p><p>Henrik Berggrens samarbete med pedagogerna är viktigt för att kunskap om mat ska nå fram till barnen. Om personalen har kunskap om varför vi använder linser i tomatsåsen så kan de förklara för barnen när de frågar om vad det är som är knaprigt.</p><p>– Som kock på en restaurang kan jag inte påverka om någon tar en halv liter bearnaisesås till köttbiten. Här har jag både ansvar och möjlighet att förklara för barnen varför morötter är bra och att lunchen gör så att de orkar leka hela dagen, säger Henrik Berggren.</p><h2>Kommunikationen ger en bra bas</h2><p>Att laga mat till så många kräver bra planering och tätt samarbete. Henrik är mån om att arbetsklimatet på förskolan är bra och att alla känner sig trygga.</p><p>– Om vi trivs på arbetet och har roligt tillsammans kommer viljan och passionen också. Lagarbetet måste fungera och det är otroligt viktigt att vi litar på varandra. Jag inkluderar kollegorna i planeringen och vi kommunicerar både när det går bra och dåligt. Det gör att vi får en stabil och fin grund att stå på och alla känner sig bekväma med att säga sin mening, säger Henrik Berggren.</p><h2>Den offentliga måltidens dag</h2><p>Den offentliga måltiden är unik. Därför uppmärksammas idag den offentliga måltidens dag i Sverige. Dagen har instiftats av Måltidsakademien och är ett samarbete med Mattanken. Tillsammans med Finland och Estland är vi de länder som erbjuder gratis och lagstadgad näringsrik mat i förskolan.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://mattanken.se/mattanken/offentligamaltidensdag.4.55169664185b310825eda083.html" target="_blank" rel="noopener">Aktiviteter i Sverige under den offentliga måltidens dag.</a></p><p></p></div></div>

Måltiderna i förskolan är unika 

<p>– Jag älskar och brinner för mitt arbete och det här gjorde det ännu starkare. Med en gnutta arbetsledning ger jag medarbetarna möjlighet att själva utveckla det dagliga arbetet. Det är ett otroligt stöd från min närmaste chef och kollegor som gör att jag står här idag. Vi gör det bäst tillsammans, säger Samira Shamon Melin.</p><h2>Lyfter förebilder och framtidslöften</h2><p>Clean bright awards 2023 är städ- och servicebranschens stora kvalitetspris. Branschpriset lyfter fram förebilder och framtidslöften inom den svenska städ- och servicebranschen.</p><p>Buntaem Kaisornwong, Laila El Amrani och Anica Zivotic som alla jobbar i förskoleförvaltningen var också nominerade i kategorierna årets lokalvårdare och årets medarbetare.</p>

Lokalvårdssamordnare i förskolan är Årets ledare

<p>Alla böckerna i serien &#8211; med hälsningar från författaren – hamnar nu i skolans nya bibliotek som eleverna på programmet för fastighet och byggnation har gjort ett jättejobb med att renovera och måla om.</p><p>Det lilla biblioteket på skolan är ett komplement till Lindholmens gymnasiebibliotek som är skolbibliotek för alla gymnasieskolor på Lindholmen och Stora Holm AG.</p><h2>Hur bidrar ett skolbibliotek till elevernas lärande?</h2><p>&#8211; Ett skolbibliotek synliggör nya världar att ta del av, nya författare, nya genrer och ökar ens utbud och urval, säger Cecilia Skog som är speciallärare och undervisande i svenska på Stora Holm AG.</p><p>&#8211; Ett nära samarbete med skolbibliotekarien ger mig draghjälp i att utveckla läslust och nyfikenhet för texter genom boktips, läsprojekt med mera. Det gör att fler elever kan utveckla läsförmåga, läshastighet och läsförståelse.</p><h2>En självklar plats där man är välkommen</h2><p>&#8211; Men det är också viktigt att eleverna får uppleva att bibliotek är en självklar plats där man är välkommen och hör hemma. Om eleverna får förståelse för vad ett bibliotek kan erbjuda blir steget att söka sig till sitt bibliotek på hemorten mycket lättare att ta. Och att se sig själv som läsare som tar del av information som konstant flödar genom nyheter, notiser, sociala medier, böcker och tidskrifter.</p><p>Lisbeth Feldt är bibliotekarie på Lindholmens gymnasiebibliotek och kommer till Stora Holm ett par gånger i månaden.</p><p>&#8211; Jag arbetar främst läsfrämjande då många av eleverna behöver stöd med läsning. Enligt Bibliotekslagen är personer med funktionsnedsättning en av våra prioriterade grupper. De här eleverna behöver givetvis mer stöd och hjälp för att lösa uppgifter, men Cecilia vägleder mig eftersom hon känner till elevernas nivå och behov.</p><p>&#8211; Som skolbibliotekarie hjälper jag dem att ansöka om Legimus – en tjänst med talböcker som hjälper personer att kunna lyssna på böcker med den hastighet som de själva väljer och klarar av. Jag tar emot bokönskemål från elever och personal. Jag rör mig runt om i skolmiljön och finns också i biblioteket när de har lunchrast så det är lätt för dem att nå mig.</p><h2>Vad har ni för planer för biblioteket på skolan?</h2><p>&#8211; Vår förhoppning är att alla elever och personal ska se skolbiblioteket som en lugn plats för läsning på skolan. Det viktiga är att eleverna lär sig att böckernas värld är en plats att inspireras på, lära sig av och att hitta kunskap för olika uppgifter och intresseområden, säger Lisbet och Cecilia.</p>

Stora Holms anpassade gymnasium satsar på läsning

<p>I centrum på Härlandatjärnskolan kommer det finnas aktiviteter i tre dagar för deltagare som är 10-19 år. Det erbjuds bland annat musikproduktion, dans, mosaikworkshop, kurs i komp på piano, kör och höstlovsband.</p><h2>Stickgrafitti i Tynnered</h2><p>&#8211; Vi hoppas att många barn och ungdomar hittar till oss under höstlovet och upptäcker allt kul som vi erbjuder på Kulturskolan, säger Sara Norén koordinator på Kulturskolan.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Gå in och kika på kalendariet och boka din plats.</p><p>Göteborgs Stads kalendarium: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/jY_BCoJAFEW_pYVb3xs1rXaDoqJFuhBtNqEwjYI5Mk4u-vqidlHS293LORceMKiADfXciVp3cqj7Zz4x95yRgBLHISliHCIN0ygJHc-mZA3lCzhYvktitI6Rvw3RxTzI88xDPNrA_vHxx1H8z18A2PJ8Akz0snm_SofG3ghgil-44sq8qWfdaj1OOwMNnGulhdS8kUqYEzfwm9PKSUP1gcJ4LYrqvuclXa0eZ71ZlQ!!/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=M/?fromDate=&amp;toDate=&amp;searchTerm=h%C3%B6stlov&amp;view=list">Höstlovsaktiviteter</a></p><p></p></div></div><p>Kulturskolan sydväst erbjuder bland annat workshop i scenisk kör, för barn i skolår 1-2 ihop med förälder. Aktiviteten hålls på Slottsbergsskolans musiksal. I sydväst kommer det också finnas möjlighet till att gå på till exempel stickgraffitti, för barn från 13 år. Aktiviteten hålls på Kulturskolans lokaler på Tynneredskolan.</p><div id="attachment_130639" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130639" class="size-full wp-image-130639" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/kulturskolan-800.jpg" alt="" width="800" height="820" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/kulturskolan-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/kulturskolan-800-293x300.jpg 293w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/kulturskolan-800-768x787.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/kulturskolan-800-250x256.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/kulturskolan-800-520x533.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/kulturskolan-800-730x748.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-130639" class="wp-caption-text">Foto: Kulturskolan</p></div><p>Också på Kulturskolan nordost kommer det att erbjudas en mängd aktiviteter under höstlovet. Bland annat blir det öppen verksamhet måndag till fredag med ett varierande utbud av musik, dans, teater, cirkus, film och bild på olika platser.</p><h2>Keramik på Kulturhuset Bergsjön</h2><p>Måndag till onsdag är det öppen verksamhet med keramik på Kulturhuset Bergsjön. Kulturskolan nordost har också kortkurser på höstlovet om 1-3 dagar i: piano, rock- och popband, studioinspelning samt teater och bild.</p><div id="attachment_130642" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130642" class="size-full wp-image-130642" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/keramik-hostlov-800.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/keramik-hostlov-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/keramik-hostlov-800-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/keramik-hostlov-800-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/keramik-hostlov-800-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/keramik-hostlov-800-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/keramik-hostlov-800-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-130642" class="wp-caption-text">Foto: Kulturskolan</p></div><p>På Kulturskolan på Hisingen kommer det också att erbjudas ett flertal aktiviteter. Turboteater – hur man skapar en föreställning på två dagar vänder sig till barn i åldern 8-9 år. För fjärde året i rad hålls workshopen Animera med Kulturskolan på Hagabion som är ett samarbete med Göteborg Film Festival Prisma.</p><h2>&#8220;Inga förkunskaper krävs&#8221;</h2><p>&#8211; Det ska bli kul att komma tillbaka och vi hoppas att många är nyfikna på animation och stop-motion. Inga förkunskaper krävs och alla ska känna sig varmt välkomna, säger Elin Smederöd på Kulturskolan.</p><p>Sist men inte minst, inför höstlovet kommer det också vara möjligt att prova på att spela gitarr i samband med Hisingens Gitarrfestival 2023 söndag 29 oktober.</p><div id="attachment_130643" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130643" class="wp-image-130643 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/stop-motion-800.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/stop-motion-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/stop-motion-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/stop-motion-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/stop-motion-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/stop-motion-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/stop-motion-800-730x486.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-130643" class="wp-caption-text">Foto: Kulturskolan</p></div>

Kulturskolan ordnar roliga aktiviteter på höstlovet

<p>&#8211; Det handlar om yttrandefrihet. Det övergripande syftet med banned books week är att försvara rätten att läsa genom att sprida kunskap om förbjuden litteratur. Det är viktigt för eleverna att få se hur upphovsrätten och tryckfrihetsförordningen funkar eller åtminstone borde funka. Listan över böcker som förbjuds eller censureras över världen växer hela tiden, även i länder som tidigare har betraktats som demokratier. Till och med i Sverige utsätts bibliotek och skolor för påtryckningar om censur.</p><p>&#8211; Det är första gången som denna vecka anordnas i Sverige. I USA har förbjudna böcker uppmärksammats sedan 1982 och det finns även digitala motaktioner där elever får läsa de förbjudna böckerna.</p><div id="attachment_130500" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130500" class="size-large wp-image-130500" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/maus-o-gunilla-1920-1024x799.jpg" alt="" width="1024" height="799" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/maus-o-gunilla-1920-1024x799.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/maus-o-gunilla-1920-300x234.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/maus-o-gunilla-1920-768x599.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/maus-o-gunilla-1920-1536x1198.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/maus-o-gunilla-1920-250x195.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/maus-o-gunilla-1920-520x406.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/maus-o-gunilla-1920-730x570.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/maus-o-gunilla-1920.jpg 1920w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-130500" class="wp-caption-text">Specialpedagog Gunilla Åkerström vid Art Spiegelmans Pulitzerprisade serieroman Maus om förintelsen. Boken har förbjudits i ett skoldistrikt i Tennessee.</p></div><h2>Vad händer under veckan?</h2><p>&#8211; Framförallt kan eleverna komma och låna en förbjuden bok på biblioteket. Vi har fått en massa material från PEN, till exempel en särskild pappersremsa med texten “banned books Sweden” att märka böckerna med. Det blir också en föreläsning av en lärare som besökte USA i somras och ska belysa den svåra situationen där. Situationen förvärras hela tiden och bara under hösten 2022 förbjöds 1477 böcker i USA.</p><p>&#8211; Dessutom anordnar vi en liten utställning med ett 50-tal förbjudna böcker. En rolig aktivitet som säkert kommer uppskattas är <em>black out poetry, </em>där eleverna får svartmarkera boksidorna så att texten som kvarstår bildar en dikt. De får även para ihop rätt bok med olika alternativ om varför den är förbjuden.  <em>   </em></p><h2>Berätta om några förbjudna böcker?</h2><p>&#8211; Vi lyfter särskilt fram sex förbjudna boktitlar, däribland <em>Kapten Kalsong</em>, som har förbjudits på flera grundskolor i USA för att det har framkommit att huvudkaraktären är homosexuell. En annan av de kontroversiella titlarna är <em>Bröderna Lejonhjärta</em>, som ibland betraktas olämplig för barn för att den så öppet skildrar döden och självmord. I det forna Tjeckoslovakien förbjöds boken helt för att kommunistregimen befarade att boken kunde inspirera till maktuppror.</p><h2>Hur har ungdomarnas reaktioner varit hittills?</h2><p>&#8211; De är väldigt intresserade och vissa har blivit förvånade och utbrister att “De här böckerna läser vi i skolan och de är ju jättebra”.</p><div id="attachment_130503" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130503" class="wp-image-130503 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/klassuppsattningar-800.jpg" alt="" width="800" height="999" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/klassuppsattningar-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/klassuppsattningar-800-240x300.jpg 240w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/klassuppsattningar-800-768x959.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/klassuppsattningar-800-250x312.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/klassuppsattningar-800-520x649.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/klassuppsattningar-800-730x912.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-130503" class="wp-caption-text">De främsta anledningarna till att böcker förbjuds är sexualitet, politik och religion.</p></div><h2>Varför förbjuds böcker och vad innebär det?</h2><p>&#8211; De vanligaste orsakerna är sexualitet, politik och religion. Böcker med hbtqi-inslag är exempelvis förbjudna för barn och ungdomar att läsa i Ungern. I den grafiska versionen av Romeo och Julia som kom ut nyss ville de i USA stryka Shakespeares oskyldiga sexskämt från originaltexten. Initiativen som tas handlar om att en bok inte får publiceras, att innehåll stryks eller att skolor och bibliotek plockar bort den. Initiativtagarna kan vara statliga myndigheter, polis, föräldraorganisationer eller religiösa samfund. Vi måste kämpa för det fria ordet. När en bok förbjuds censureras de tankar och åsikter som uttrycks där. Sverige var först i världen med en grundlag om tryckfrihet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Banned b</strong><strong>ooks week</strong> <strong>Sverige</strong></p><ul><li>Lanseras för första gången i större utsträckning i Sverige den 9-15 oktober</li><li>Koordinatorerna bakom nätverket Banned books week: Sweden är Svenska PEN och Dawit Isaak-biblioteket.</li><li>Nätverket är en del av<a href="https://bannedbooksweek.org/sponsors/"> Banned books week coalition</a>, som sammanför ett antal internationella organisationer för att uppmärksamma och sprida kunskap om förbjuden litteratur.</li><li>Banned books week har arrangerats i USA sedan 1982 och är ett sätt att upprätthålla samtalet om det fria ordet och försvara allas rätt att läsa</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Hvitfeldtskas bibliotek uppmärksammar förbjudna böcker

<p>&#8211; Konstnärerna hade en workshop med oss. Vid den berättade vi om våra idéer och målade teckningar. Det var väldigt roligt och inspirerande. Konsten ska ju synas på vår skola många år framöver – så det känns häftigt att bidra. Jag hoppas bli glad men också lugn när jag tittar på det nya konstverket säger en av eleverna.<strong><br /></strong><br />Totalt deltog 88 elever i Bräckeskolan konstnärliga workshops.</p><div id="attachment_130426" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130426" class="size-full wp-image-130426" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Konst-800.jpg" alt="" width="800" height="1017" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Konst-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Konst-800-236x300.jpg 236w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Konst-800-768x976.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Konst-800-250x318.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Konst-800-520x661.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Konst-800-730x928.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-130426" class="wp-caption-text">Foto: Moa Lönn</p></div><p>&#8211; Det gick jättebra för eleverna. Jag känner mig stolt och blev verkligen imponerade av deras kreativa idéer och målningar. Bland annat tecknade de växter, djur, väder och vatten i alla möjliga olika färger och former”, säger Jamshid Jalouli, biträdande rektor på Bräckeskolan.</p><p>Elevernas idéer och målningar ska mynna ut i ett konstverk som ska heta ”Grodd och fladder vid vår täppa”.</p><div id="attachment_130427" style="width: 778px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130427" class="size-full wp-image-130427" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/konst-768.jpg" alt="" width="768" height="674" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/konst-768.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/konst-768-300x263.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/konst-768-250x219.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/konst-768-520x456.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/konst-768-730x641.jpg 730w" sizes="(max-width: 768px) 100vw, 768px" /><p id="caption-attachment-130427" class="wp-caption-text">Vid skolans konstnärliga workshops deltog både konstnärerna Moa Lönn och Karin Auran Frankenstein. Foto: Jamshid Jalouli</p></div><h2>”Det handlar om elevdemokrati”</h2><p>Det nya konstverket ska nästa år synas i skolan nya skolbyggnad på en vägg utanför bamba. Konsten ska vara inspirerad av pedagogiska trädgårdar då Bräckeskolan arbetar mycket med utepedagogik och odlingsträdgårdar.</p><p>&#8211; Det är viktigt att eleverna får bidra till konsten. För det är ju deras skola och skollagen säger att eleverna ska ha inflytande i skolan. På så sätt handlar det här om elevdemokrati, fortsätter Jamshid Jalouli.</p><h2>Så gick arbetet med konstnärerna till</h2><p>&#8211; En klass tittade på olika former av fröer för att sedan måla hur det ser ut när ett frö öppnas. Det brukar se magiskt ut och ska därför bli ett motiv i konstverket. De andra klasserna tecknade bland annat fjärilar, groddar, löv, vattenfall och en blommande lök – som också ska bli motiv i skolans nya konst. Elevernas skisser ska jag sedan inspireras av när jag skapar konstverket, säger konstnären Moa Lönn och fortsätter:</p><p>&#8211; Jag kommer att göra konsten i kakel och keramik. Bland annat blir det stora ytor med färg och handgjorda keramiska verk som föreställer fjärilar och frön. Tanken är också man ska kunna vända på motiven i konstverket och se olika saker utifrån sin egen fantasi. Till exempel kanske någon ser en blixt i konstverket medan någon annan ser rötter eller ett vattenfall.</p><p>Konstnärerna ska också skapa en bok om konsten, skissarbetet och workshopen. På så sätt kan lärare och elever göra liknande workshops även i framtiden.</p>

Eleverna på Bräckeskolan inspirerar konstnärer

<p>&#8211; Innan vi börjar bygga nya Gårdstensskolan samlar vi därför in åsikter och tankar från elever, vårdnadshavare, medarbetare, föreningar, företag, kyrkan och kulturskolan, fortsätter Andréas Forsberg och Magnus Klyver.</p><p>De båda ska i oktober delta vid konferensen Arena bygga skola. Där ska de hålla en föreläsning för cirka 100 personer som jobbar med att bygga skolor. Vid föreläsningen ska de berätta om ”Skola som arena” och arbetet med nya Gårdstensskolan.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Skola som arena<br /></strong>Läs mer och titta på filmen här:  <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/enhetssida/skola-som-arena/sa-har-arbetar-vi" target="_blank" rel="noopener">Skola som arena</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>&#8211; ”Skola som arena” ska hjälpa elever skapa sig en aktiv fritid. Detta genom att öppna skolors lokaler efter lektionstid så att de som bor eller verkar i området kan delta i eller leda kostnadsfria aktiviteter på skolan. Idag finns ”Skola som arena” på cirka 20 skolor där staden behöver arbeta mycket aktivt med att motverka och förebygga otrygghet i skolornas närområde, säger Andréas Forsberg.</p><h2>Elevernas önskningar blir verklighet</h2><p>&#8211; En del i vårt arbete handlar om att samla in idéer och tankar från människor i närområdet. Till exempel berättade eleverna som ska gå på den nya skolan att de behöver sociala platser och aktiviteter för att träffas. Som till exempel en stor inbjudande entré, café, fotbollsplan, studsmatta, biosal och linbana. När skolan står klar hösten 2026 ska allt detta därför att rymmas i den nya skolan, säger Magnus Klyver.</p><h2>Gårdstensskolan ska fungera som en mötesplats</h2><p><strong>&#8211; </strong>Under våra intervjuer vi fick också höra att bland annat vårdnadshavare, föreningar och boende i närområdet ville använda skolans lokaler för matlagningskurser, föreläsningar, träningspass, läxläsning, café och en bas för nattvandrare. Och allt detta har vi också skapat förutsättningar för.</p><p>&#8211; Men vi har inte behövt göra skolan nämnvärt större för det, utan framför allt har vi lagt mycket tid på att planera hur skolan ska vara utformad för att fler ska kunna använda lokalerna. Till exempel har vi skapat smarta lösningar för förråd. Vi har också satsat mycket på trygghet och säkerhet, säger Andréas Forsberg och Magnus Klyver förklarar vidare:</p><p>&#8211; Det nya skolhuset kommer att ha en oval form med en innergård i mitten. Tanken med det är att skapa en trygg och inramad plats för utomhusaktiviteter, både dag- och kvällstid. För det var något många vårdnadshavare såg ett behov av. De vårdnadshavare som vi pratade med saknade också fler vuxna som ger barnen det svenska språket vilket de hoppas att ”Skolan som arena” ska kunna bidra med.</p>

Göteborgs Stad bygger skolor där elever kan ha en aktiv fritid

<p>Den 28 september tar Schillerska gymnasiet emot Skolornas fredspris 2023 på Bokmässan.</p><p>Prisutdelare är inga mindre än Annie Lööf och Jan Eliasson. Bakom priset står stiftelsen Fredens hus och Emrichfonden, vilka båda verkar för fred, demokrati och medmänsklighet.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p><img loading="lazy" decoding="async" class="size-full wp-image-130218 alignnone" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnare_skolornasfredspris2023-378px.jpg" alt="" width="378" height="373" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnare_skolornasfredspris2023-378px.jpg 378w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnare_skolornasfredspris2023-378px-300x296.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnare_skolornasfredspris2023-378px-250x247.jpg 250w" sizes="(max-width: 378px) 100vw, 378px" /></p><p></p></div></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p>&#8211; Vi vill visa att vi står för de här värdena och att vi har en stark ambition att arbeta med skolans demokratiuppdrag, säger Cornelis Sundlöf.</p><p>Priset är en rejäl utbildningsinsats för hela skolan under ett helt år. I den ingår fortbildning för all personal, en teaterföreställning och utställningar för hela skolan, utbildning av ambassadörer och en hågkomstresa för att lära av vår historia.</p><p></p></div></div><h2>&#8220;Kommer att ge oss så mycket&#8221;</h2><p>&#8211; Det är ett fantastiskt pris som kommer att ge oss så mycket, säger Cornelis. Men det är också en start på nya samarbeten och utbyten med andra aktörer, till exempel förra årets vinnarskola i Stockholm. Vi kommer att fortsätta använda oss av Fredens hus utbud även efter vinnaråret.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Läs mer:</h3><ul><li><a href="https://www.fredenshus.se/">Fredenshus.se</a></li><li><a href="https://emerichfonden.nu/">Emerichfonden.nu</a></li></ul><p></p></div></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p>På skolan märker man redan av intresset då skolans Amnestygrupp har startat upp igen och flera av de andra gamla samhällsaktiva grupperna är på gång.</p><p></p></div></div><p>&#8211; Vi är en anrik traditionsfylld skola som många i Göteborg känner till, vilket ger oss bra möjligheter att sprida vårt samhällsengagemang vidare, säger Cornelis Sundlöf.</p><p>&nbsp;</p>

Schillerska gymnasiet får Skolornas fredspris 2023

<p>Rektorn på Askimskolan och Trollängsskolan, Kattis Elfvin, har noterat att särskilt äldre elever visar en ökad oro och problematik i samband med att de använder sociala medier.</p><p>&#8211; Vi vill ge våra elever verktyg, kunskap och förståelse för hur sociala medier och internet påverkar dem och andra. Tillsammans med våra vårdnadshavare behöver vi skapa en miljö där eleverna har rätt förutsättningar att hantera sociala medier på ett ansvarsfullt sätt, säger Kattis Elfvin.</p><h2>Fick besök av AI-tonåringen Laika</h2><p>Elever i årskurs 6 på Askimskolan fick besök av projektet Laika 13. Laika är en tonåring som har vuxit upp på internet och enbart ägnar sig åt sociala medier.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Så fungerar Laika</strong></p><p>Laika bygger på den avancerade språkmodellan GPT-4. Hon har fått instruktioner för hur hon ska bete sig och sen exponerats för Tiktok. Forskarna Katarina Gospic och Lisa Thorell har bidragit med kunskaper om mänskligt beteende. Laika är skapad av reklambyrån Stendahls i samarbete med Länsförsäkringar</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborgonline.sharepoint.com/:w:/r/sites/qfcl/Delade%20dokument/General/Utbildningsomr%C3%A5den/Sydv%C3%A4st/Askimskolan/lajka.docx?d=w69b631e85258478b8d86d31b6ec29f54&amp;csf=1&amp;web=1&amp;e=aLtLak" target="_blank" rel="noopener">Länsförsäkringar: Om Laika13</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Laika används som ett snabbt sätt att undersöka konsekvenserna av ett överdrivet skärmanvändande och ett drastiskt exempel på hur sociala plattformar som Tiktok, Instagram och Youtube kan påverka ungas välmående negativt.</p><p>Eleverna på Askimskolan fick umgås med Laika under en förmiddag, reflektera över sitt eget användande och ta emot tips och råd för att hitta en balans.</p><h2>”Vi vill inte bli som Laika”</h2><p>&#8211;  Vi tar med oss att man borde vara ute mer, träffa kompisar. Inte sitta hemma. Vi har fått reda på att det kan vara dåligt med för mycket tid på sociala medier. Vi vill inte bli som Laika, säger eleverna i årskurs 6B på skolan.</p><p>Klassläraren på Askimsskolan, Clara Bågesund Pettersson, tycker att Laika var en bra start för att väcka debatt i klassen om deras användning av sociala medier.</p><p><em> </em>&#8211; Att förebygga psykisk ohälsa hos unga ligger mig varmt om hjärtat. Jag tycker att det är viktigt att, utöver fördelarna med sociala medier, även synliggöra och lyfta de negativa effekter och risker sociala medier kan på ungas välmående, säger Clara.</p><h2>Föräldraföreläsning i oktober</h2><p>&#8211; Vi har bland annat diskuterat hur eleverna kan ändra sina egna vanor, hur Laika verkar vara som person, vilka resurser som finns om du som elev mår dåligt och tittat på den mentala tallriksmodellen som beskriver hjärnans grundläggande behov, fortsätter hon.</p><p>Att träffa Laika är en del i skolans arbete med att öka medvetenheten om sociala medier. I oktober gör också Skola, socialtjänst, polis, fritid i samverkan, <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/trygg-och-saker/trygghetsskapande-och-brottsforebyggande-arbete/skola-socialtjanst-polis-och-fritid-i-samverkan">SSPF, </a>en föräldraföreläsning med fokus på sociala medier, för alla vårdnadshavare på Trollängsskolan och Askimskolan.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/trygg-och-saker/trygghetsskapande-och-brottsforebyggande-arbete/skola-socialtjanst-polis-och-fritid-i-samverkan">Skola, socialtjänst, polis och fritid i samverkan</a><br /></p></div></div>

Askimsskolan satsar på ökad kunskap om sociala medier

<p>&#8211; Vi kommer självklart åka dit med förhoppningen om att försvara vårt EM-guld, säger Per Björkqvist, som är slagverkslärare på Kulturskolan.</p><p>Slagverksorkestern i Göteborg har funnits sedan 1991, och finns i dag i tre nivåer. Det är Mini Drums för de yngsta i mellanstadiet, Drum Corps för högstadiet och Got Motion för gymnasieåldern. Det är Got Motion som tidigare i våras vann guld under EM i Nederländerna.</p><h2>&#8220;Roligt att vi är störst i Europa&#8221;</h2><p>&#8211; Det är roligt att se att vi är störst i Europa, både i antal medlemmar och i framgångar, säger Per Björkqvist.</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-129992 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnarbild-770.jpg" alt="" width="770" height="960" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnarbild-770.jpg 770w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnarbild-770-241x300.jpg 241w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnarbild-770-768x958.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnarbild-770-250x312.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnarbild-770-520x648.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Vinnarbild-770-730x910.jpg 730w" sizes="(max-width: 770px) 100vw, 770px" /><br />Men i finalen var det väldigt jämnt mellan göteborgarna och en orkester från Belgien.</p><p>&#8211; De har varit de regerande mästarna i många år. Men i år vann vi. Nu hoppas vi kunna göra om det om ett halvår igen, säger Per Björkqvist.</p><h2>Repetitionerna har börjat</h2><p>Emil Nilses, 17, är en av gruppmedlemmarna som var med och vann EM.</p><p>&#8211; Att få vinna tävlingen i våras var helt otroligt. Vi hade jobbat hårt med vår show i en hel säsong och att till slut få bekräftelse på vårt arbete det var verkligen skönt, säger han.</p><p>Nu har höstens arbete med repetitioner börjat för den 35-manna starka orkestern. Repetitionerna hålls i Mölnlycke och på Kungsladugårdsskolan. En konsert i Mölnlycke i höst kommer vara öppen för allmänheten.</p><p>Det är tidigare medlemmar i orkestern som skriver musiken till gruppen. Och att engagera tidigare medlemmar är också en av framgångsfaktorerna, tror Per Björkqvist.</p><h2>Gamla medlemmar leder de yngre</h2><p>&#8211; Vi har en bra struktur och uthållighet i gruppen. Och så finns gamla medlemmar kvar runt gruppen och fungerar som ledare för de yngre. Det är vi tacksamma för, de bidrar mycket till gruppen, säger Per.</p><p>Kajsa Johansson, 21, är en av veteranerna i gänget och var också med under EM-vinsten.</p><p>&#8211; Under dessa år som jag har varit med så känner jag verkligen att jag har utvecklats inom musiken men också väldigt mycket personlighetsmässigt, säger hon.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kulturskolan">Göteborgs Stad: Kulturskolan</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Slagverksorkestern Got Motion vill försvara sitt EM-guld

<p>– Vår vision är skapa en skolrestaurang för eleverna, säger Pernilla Dierks, köksmästare på Härlandatjärnskolan.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>White Guide Junior</strong></p><ul><li>är en restaurangguide som varje år anordnar tävlingar för restauranger på skolor och förskolor i hela Sverige</li><li>syftet är att bidra till att höja kvaliteten på den offentliga gastronomin genom att lyfta fram och sprida goda exempel från Skolmatssverige</li><li>årets tävling avgörs i Lund den 31 oktober</li></ul><p>Läs mer: <a href="https://whiteguidejunior.com/" target="_blank" rel="noopener">White Guide Junior</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Förutom nominering i årets skolrestaurang är Härlandatjärnskolan nominerade i kategorierna Årets hållbara offentliga restaurang och Årets gröna skolmåltid.</p><h2>Varför fick Härlandatjärnskolan så många nomineringar?</h2><p>&#8211; Vår vision är att skapa en skolrestaurang för eleverna. De ska få känna smaker och hur maten känns i munnen för att bli mer intresserade av mat. Det handlar också om pedagogiken runt matupplevelsen, som att lära sig hämta mat fler gånger för att slänga mindre, säger Pernilla Dierks.</p><p>Anneli Johansson, kock på Härlandatjärnskolan, bryter in:</p><p>&#8211; Vi står och pratar med eleverna hela tiden. Sjuorna som börjat på skolan bara för ett par veckor sedan, har vi redan lyckats omvända till en positiv bild av skolmaten.</p><p>Pernilla Dierks fortsätter:</p><p>&#8211; Vi hade ett bra miljötänk från början när vi startade vår restaurang förra året. Det handlar om att ta hand om våra resurser och att alla medarbetare i skolköket har samma vision. Vi jobbar tillsammans hos oss.</p><div id="attachment_130004" style="width: 652px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-130004" class="size-full wp-image-130004" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/skolkok-642.jpg" alt="" width="642" height="510" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/skolkok-642.jpg 642w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/skolkok-642-300x238.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/skolkok-642-250x199.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/skolkok-642-520x413.jpg 520w" sizes="(max-width: 642px) 100vw, 642px" /><p id="caption-attachment-130004" class="wp-caption-text">Köksmästare Marina Garherr och kocken Helena Zatorska på Parkskolan, som är nominerade att bli Årets skolrestaurang för andra året i rad. Foto: Lumi Asp</p></div><p>På Parkskolan i Kålltorp är Marina Susanne Garherr köksmästare. De var nominerade i kategorin Årets skolkök förra året.</p><h2>Varför blev Parkskolan nominerade i år igen?</h2><p>&#8211; Det är ett betyg på all den kärlek vi lägger ner i vårt jobb och för eleverna som vi är till för. Att vara en av 30 nominerade gör oss jättestolta, vi är alla vinnare, säger Marina Susanne Garherr.</p><div id="attachment_129999" style="width: 1152px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129999" class="wp-image-129999 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/festen-resten-ii-1142.jpg" alt="" width="1142" height="785" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/festen-resten-ii-1142.jpg 1142w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/festen-resten-ii-1142-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/festen-resten-ii-1142-1024x704.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/festen-resten-ii-1142-768x528.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/festen-resten-ii-1142-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/festen-resten-ii-1142-520x357.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/festen-resten-ii-1142-730x502.jpg 730w" sizes="(max-width: 1142px) 100vw, 1142px" /><p id="caption-attachment-129999" class="wp-caption-text">Potatis- och purjolökssoppan från Härlandatjärntjärnskolan är gjord överbliven ostsås och pajen är gjord på lax som var över från en pastaservering. Foto: Pernilla Dierks</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong><br /><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/harlandatjarnskolan/var-skola" target="_blank" rel="noopener">Härlandatjärnskolan</a><br /><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/parkskolan/var-skola">Parkskolan</a><br /></p></div></div>

De kan bli Sveriges bästa skolkök

<p>&#8211; Vi vill öka kvaliteten och glädjen för eleverna i förskoleklass till årskurs 1. Lekens betydelse är viktig för våra yngsta elever. De kommer från en verksamhet där leken står i centrum och de har inte riktigt lekt färdigt, menar Sarah Klasson Widell, biträdande rektor.</p><h2>Skapa rum i rummet</h2><p>Utifrån kvalitetsrapporten förra året ville medarbetarna skapa fler tillgängliga lärmiljöer på fritidshemmet. Lärarna på fritidshemmet arbetade under våren med elevdemokrati där eleverna fick komma med idéer om hur de skulle vilja utforma sina lekmiljöer. Biträdande rektor berättar att hon uppmanar sina medarbetare att ”skapa rum i rummet” för att skapa lugna lärmiljöer.</p><div id="attachment_129896" style="width: 1164px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129896" class="wp-image-129896 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Dino-Maria-1154.jpg" alt="" width="1154" height="488" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Dino-Maria-1154.jpg 1154w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Dino-Maria-1154-300x127.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Dino-Maria-1154-1024x433.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Dino-Maria-1154-768x325.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Dino-Maria-1154-250x106.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Dino-Maria-1154-520x220.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Dino-Maria-1154-730x309.jpg 730w" sizes="(max-width: 1154px) 100vw, 1154px" /><p id="caption-attachment-129896" class="wp-caption-text">Arbetslagsledare på fritidshemmet Dino Herc är också trivselledare. På invigningen fick eleverna prova på olika lekar vilket uppskattades. Även skolkurator Maria Nellbro var med och stöttade eleverna i lek och sampel. Foto: Sarah Klasson Widell</p></div><p>Så, sagt och gjort &#8211; i somras byggde elever och medarbetare en riktig lekstuga inne i skolsalen. Skolans kurator, Maria Nellbro, arbetar halva sin tjänst på fritidshemmet för att stärka och utveckla det sociala samspelet på skolan. Hon och arbetslagsledaren, Dino Herc, började bygget tillsammans med eleverna under sommarfritids.</p><p>&#8211; Eleverna fick vara med och mäta, bära plankor, spika och måla.  En elev kom fram till mig efter sommarlovet och sa: ”Vet du rektorn, jag har satt upp våder”. Det är inte alla sexåringar som vet hur man tapetserar och att det heter ”våder”, berättar Sarah Klasson Widell.</p><h2>Invigning med pompa och ståt</h2><p>Onsdagen den 13 september på eftermiddagen var det dags för invigning med lekar, bakelser och ansiktsmålning. Alla elever, medarbetare och en och annan vårdnadshavare var med och firade tillsammans. Elever visade stolta upp lekstugan som nu fyllts med pedagogiskt lekmaterial och med kommunikationskartor för olika lekar.</p><div id="attachment_129895" style="width: 1930px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129895" class="size-full wp-image-129895" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/lejonbakleser-framdukat-1920.jpg" alt="" width="1920" height="868" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/lejonbakleser-framdukat-1920.jpg 1920w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/lejonbakleser-framdukat-1920-300x136.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/lejonbakleser-framdukat-1920-1024x463.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/lejonbakleser-framdukat-1920-768x347.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/lejonbakleser-framdukat-1920-1536x694.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/lejonbakleser-framdukat-1920-250x113.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/lejonbakleser-framdukat-1920-520x235.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/lejonbakleser-framdukat-1920-730x330.jpg 730w" sizes="(max-width: 1920px) 100vw, 1920px" /><p id="caption-attachment-129895" class="wp-caption-text">Uppdukade bakelser som årskurs 6 delade ut till alla som var med på invigningen. Foto: Sarah Klasson Widell</p></div><p>&#8211; Eleverna har fått rösta fram vilka namn de nya avdelningarna ska heta och det landade på Lejonet för de äldre och Björnen för de yngre. Just därför bjöd vi på bakelser med emblem med ett Lejon och en Björn, vilket blev en rolig överraskning, säger berättar Sarah Klasson Widell. Elever i årskurs 6 hjälpte till med att dekorera alla bakelser och det var även de som serverade alla elever på skolan.</p><h2>Äldre elever vill ha schackklubb på skolan</h2><p>Just nu håller skolan på att strukturera upp för de äldre årskurserna 2-6. Önskningarna från eleverna har varit jordnära, allt från mer brädspel till läxläsning. Vi vill kunna nyttja vårt fina bibliotek mer inom fritidshemsverksamheten. Biblioteket är en jätteviktig kärna i verksamheten speciellt för nyanlända elever. Här kan de få låna böcker/ljudböcker på sina hemspråk.</p><p>&#8211; Vi har inga paddor eller datorer på fritids utan jag vill att eleverna ska göra saker tillsammans. Jag köpte in olika brädspel och det som de fastnade för var bland annat Rubiks kub och schack så nu kommer vi starta en schackklubb på skolan, berättar Sarah Klasson Widell.</p><h2>Arbetet fortsätter och tar aldrig slut</h2><p>Framöver kommer det även att byggas ett café där lek, samspel och kommunikation kommer att utvecklas, men också den matematiska medvetenheten hos eleverna. Men det kommer inte sluta där. Skolan är en friskfaktor för alla elever som skapar trygghet och samhörighet. Har vi trygga elever så utvecklas de också kunskapsmässigt.</p><p>&#8211; Jag har fantastiska medarbetare som utformar vår verksamhet utifrån att olika är normen och att tillgängliga lärmiljöer ingår i alla miljöer och allt vi gör i skolan, avslutar Sarah Klasson Widell.</p>

Lekstuga i klassrummet ger utrymme för mera lek

<p>Motorbranschen genomgår just nu en stor förändring i och med den pågående elektrifieringen och digitaliseringen.  6 900 personer behöver anställas under de kommande tre åren, varav 890 personer i Västra Götaland. Det behövs också vidareutbildning för dem som redan jobbar i yrket.</p><p>MTG inledde arbetet med certifieringen förra året genom att träffa lokala politiker och representanter för företag och fackliga organisationer.</p><p>– Vi hade redan kommit väldigt långt men det som vi har jobbat mest med är att dokumentera och följa upp praktikplatserna på ett likvärdigt sätt.</p><h2>Flera fördelar med certifiering</h2><p>Fördelarna med certifieringen är bland annat nöjda elever, en säkrad kompetensförsörjning till branschen, att företag är delaktiga i utbildningen och att maskiner och utrustning är up to date.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Detta krävs för att certifieras som Motorbranschcollege:</strong></p><ul><li>Säkrad kompetensförsörjning</li><li>Nära samarbete med bransch och företag på orten</li><li>Kvalitetssäkring och nöjda elever på de fordonstekniska programmen</li><li>Kompetensutveckling för yrkeslärare</li><li>Tillgång till ändamålsenliga maskiner, utrustning och lokaler</li><li>Kvalitetssäkrat arbetsplatsförlagt lärande</li></ul><p>Bakom Motorbranschcollege står Transportföretagen och IF Metall.</p><p></p></div></div><h2>Stor efterfrågan på kvalificerad personal</h2><p>Skolan har alltid jobbat hårt för att anpassa sig till den snabba utvecklingen i branschen.</p><p>– Det finns en stor efterfrågan på yrkeskvalificerad personal och vi försöker att få fler att förstå att det är ett häftigt yrke som kräver mycket olika kunskaper.</p><p>26 svenska skolor är i dagsläget certifierade som Motorbranschcollege, vilket innebär att eleverna får med sig relevant kunskap som företagen efterfrågar.</p><h2>Ökat söktryck</h2><p>Tomas Savinainen tror att certifieringen gör att fler ungdomar får upp ögonen för utbildningen som glädjande leder till anställning.</p><p>– Man har sett ett ökat söktryck på andra skolor som har blivit certifierade.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Motorbranschens tekniska gymnasium i Göteborg</strong></p><ul><li>Är en fordon- och transportutbildning som har utvecklats i samverkan mellan motorbranschen i Göteborg och utbildningsförvaltningen i Göteborgs Stad och ligger i Västra Frölunda.</li><li>Efter den treåriga utbildningen blir man tekniker eller förare med gymnasieexamen och har möjlighet att läsa högskoleförberedande.</li><li>Utbildningen är anpassad efter branschens krav. Utbildningen är också personligt anpassad där styrkan är utbildningsplatserna som ser till att man lär sig rätt saker på rätt ställe.</li><li>Efter första året kan man välja en av sju inriktningar.</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/motorbranschens-tekniska-gymnasium" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Motorbranschens tekniska gymnasium</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/utbildningsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Utbildningsförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;">

MTG i Göteborg certifierat som Motorbranschcollege

<p>– Vi ser en ökad antisemitism i samhället och många antisemitiska konspirationsteorier som florerar, säger Ann Hanbert som är planeringsledare för Levande historia i Göteborgs Stad.</p><h2>&#8220;Demokratifrågor är centralt&#8221;</h2><p>Ann Hanbert menar att det är viktigt att lyfta fram att antisemitismen inte uppstod under andra världskriget av nazisterna utan har funnits i tusentals år.</p><p>Det är åttonde gången som utbildningsdagen arrangeras och som vänder sig till lärare och skolledare på högstadiet och gymnasiet och andra som i yrkesutövningen möter dessa frågor.</p><p>– Demokratifrågor är centralt. Det är ett av skolans grunduppdrag och ett av Levande historias uppdrag är att vara ett komplement till ordinarie undervisning och till exempel vara med och arrangera utbildningsdagar.</p><h2>Hur man bemöter historieförvanskning</h2><p>Syftet med konferensen är att ge praktiska verktyg i hur man skapar demokrati i klassrummen. I detta fallet blir det bland annat hur man ska bemöta historieförvanskningen som sker kring Förintelsen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Utbildningsdag om Förintelsen onsdag 1 november</strong></p><p>Utbildningsdagen arrangeras av Göteborgs grundskoleförvaltning, Segerstedtinstitutet, Levande historia i Göteborg och Vänföreningen stiftelsen Torgny Segerstedts vänner samt den judiska församlingen.</p><p>Mer <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/3dcf9ecd-976b-451d-8067-3f52ff922f98/Hur+undervisa+om+F%C3%B6rintelsen.docx.pdf?MOD=AJPERES&amp;CONVERT_TO=url&amp;CACHEID=ROOTWORKSPACE-3dcf9ecd-976b-451d-8067-3f52ff922f98-oF1Be0L" target="_blank" rel="noopener">information och anmälan här</a></p><p></p></div></div><p>När det kommer upp antisemitiska påståenden är rekommendationen att inte gå i polemik, utan att lyssna och föra ett samtal istället. Om detta kommer Samuel Engelhardt att prata om.</p><p>Myndigheten Forum för levande historia kommer att presentera ett nytt material med riktlinjer på hur man kan lägga upp undervisningen om Förintelsen, vad man bör tänka på. Ett material som ska fungera som en igångsättare och stöd för samtal finns också tillgängligt.</p><h2>&#8220;En bra inspirationsdag för lärare&#8221;</h2><p>– Det finns ganska mycket material på området idag och det kan vara svårt att hitta i den djungeln av information. Då kan denna dag vara en bra inspirationsdag för lärare.</p><p>Det blir också ett lunchmingel med flera aktörer som kan erbjuda undervisningsstöd. En av dem är den judiska gruppen EDUT med vittnesmål från Förintelsen. Även “Världen finns här”, Forum för levande historia och Voksenåsens hågkomstresor med flera deltar.</p><p>Under hösten kommer man fortsatt att kunna se utställningen “Sverige och Förintelsen” på Stadsbiblioteket. Skolklasser har också en möjlighet att boka en guidad visning.</p><p>Den lyfter fram enskilda personers mod, men även dåtidens rädsla och passivitet. Det är vittnesmål, föremål och konstverk. Utställningen har producerats av Forum för levande historia och visas med stöd från Levande historia, Göteborgs Stad.</p><h2>Intervjuer med 20 överlevare ställs ut på Stadsbiblioteket</h2><p>Årets Bokmässa har för övrigt judiskt tema och då ställs även fotoutställningen “Fading stories” ut på Stadsbiblioteket under en månads tid med start den 20 september. Det är fotografen Sanna Sjöswärd som har porträtterat och intervjuat 20 överlevare från Förintelsen.</p><p>Under hösten ges fyra teaterföreställningar om Förintelsen. Dessa vänder sig till olika åldersgrupper och kan användas som ett komplement i undervisningen. Mer om detta finns att läsa på <a href="https://kubo.goteborg.se/Schedule/Events" target="_blank" rel="noopener">Kubo, kulturförvaltningens hemsida</a>.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter/levande-historia-i-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Levande historia  </a></li><li><a href="https://www.stadsbiblioteket.nu/vad-visste-sverige-om-forintelsen/" target="_blank" rel="noopener">Stadsbibliotekets utställning Sverige och Förintelsen</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:kalendarium-ck&amp;activityId=31e0af5d-2143-4be9-a453-30335f5c1a2f" target="_blank" rel="noopener">Utställningen Fading stories</a></li><li><a href="https://kubo.goteborg.se/Schedule/Events" target="_blank" rel="noopener">Kubo &#8211; kultur för barn och unga</a></li></ul></div></div></li></ul>

Utbildningsdag för lärare om att undervisa om Förintelsen

<p>&#8211; Det är först den femte terminen som det kostar, berättar Sverker Pettersson och Hans Edgren på instrumentförrådet.</p><p>Instrumentförrådet ligger i Flatås och det är där som alla elever i Kulturskolan i Göteborgs stad kan hämta ut sitt instrument. Det är Sverker Pettersson och Hans Edgren och ytterligare tre kollegor som samordnar, reparerar, förbereder och lämnar ut instrumentet.</p><p>&#8211; Eleverna blir så glada när de kommer och hämtar sitt instrument, det är nog det roligaste med det här jobbet, säger de.</p><h2>Fiol det vanligaste instrumentet</h2><p>Instrumentförrådet har hand om 4500 instrument, fördelat på ungefär 50 olika sorters instrument. Det vanligaste instrumentet i förrådet är fiol.</p><p>&#8211; Men det är också för att vi har flera olika storlekar på fioler. De ska passa alltifrån 6-åringar till vuxna, berättar Sverker Pettersson.</p><p>Barnen som går i Kulturskolan i Göteborgs stad betalar ingenting för att få hyra ett instrument. I upp till fyra terminer är det helt gratis. Från och med den femte terminen kostar det 350 kronor per termin.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kulturskolan">Göteborgs Stad Kulturskolan</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kulturskolan/att-hyra-lana-instrument">Kulturskolan: Hyra instrument</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Barn i Kulturskolan får låna instrument gratis

<p>Det två senaste åren har Brunnsboskolan renoverats och byggts ut. Bland annat har de äldsta byggnaderna rivits för att ge plats åt ett nytt och större skolhus som nu äntligen står klart.</p><p>I det nya skolhuset ryms- förutom 400 elever – också fritids, myshörnor, personalrum, ateljéer, särskilda undervisningsrum, elevhälsa och två trapphus med elevernas konst på väggarna.</p><h2>Inget klassrum är det andra likt</h2><div id="attachment_129566" style="width: 1450px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129566" class="size-full wp-image-129566" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/vagg-1440.jpg" alt="" width="1440" height="2095" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/vagg-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/vagg-1440-206x300.jpg 206w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/vagg-1440-704x1024.jpg 704w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/vagg-1440-768x1117.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/vagg-1440-1056x1536.jpg 1056w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/vagg-1440-1408x2048.jpg 1408w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/vagg-1440-250x364.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/vagg-1440-520x757.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/vagg-1440-730x1062.jpg 730w" sizes="(max-width: 1440px) 100vw, 1440px" /><p id="caption-attachment-129566" class="wp-caption-text">Ing-Marie Christenson Warg, rektor på Brunnsboskolan. Foto: Lina Hultén</p></div><p><span style="text-decoration: line-through;">&#8211;</span> Det nya huset är byggt för kreativitet, med variation mellan rummen. Det är mycket lugna färger och en bra ljudmiljö vilket gör att våra elever kan tänka bra och koncentrera sig i skolan. Och vad som är extra roligt är att eleverna varit med och skapat konsten till skolan, säger Ing-Marie Christenson Warg, rektor på Brunnsboskolan.</p><h2>Invigning och rundvandring på skolan</h2><p>Vid invigningen blev det både sång, tal och bandklippning. Dessutom serverades en extra god lunch till alla elever &#8211; hamburgare och kladdkaka. Två elever i årskurs tre bjöd också på en rundvandring i skolan och berättade om de olika rummen.</p><p>”Vi är jätteglada över vårt nya skolhus” säger en av eleverna.</p><div id="attachment_129564" style="width: 1450px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129564" class="size-full wp-image-129564" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/brunnsboskolan-ii-1440.jpg" alt="" width="1440" height="946" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/brunnsboskolan-ii-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/brunnsboskolan-ii-1440-300x197.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/brunnsboskolan-ii-1440-1024x673.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/brunnsboskolan-ii-1440-768x505.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/brunnsboskolan-ii-1440-250x164.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/brunnsboskolan-ii-1440-520x342.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/brunnsboskolan-ii-1440-730x480.jpg 730w" sizes="(max-width: 1440px) 100vw, 1440px" /><p id="caption-attachment-129564" class="wp-caption-text">Foto: Lina Hultén</p></div>

Brunnsboskolans nya skolhus invigt

<p>ABC står för Alla barn i centrum och är föräldraträffar som handlar om föräldraskap. Här kan du få stöd och hjälp till en bättre vardag. Träffarna är öppna för alla föräldrar och andra viktiga vuxna i Göteborg, med barn mellan tre och tolv år.</p><p>– Föräldraträffarna gav många bra tips och diskussioner, och att fokusera på det som fungerar gav väldiga framsteg med min 4-åring. Hela familjen har blivit gladare och mer harmonisk, säger en nöjd deltagare i sin utvärdering efter ABC föräldraträffar.</p><h2>Verktyg och möjlighet att prata med andra föräldrar</h2><p>Under föräldraträffarna får du verktyg för att bygga goda relationer och minska konflikter. Här får du också möjlighet att prata med andra föräldrar.</p><p>Totalt deltog 476 föräldrar i ABC under våren 2023. Träffarna finns på över 30 platser och det finns även föräldraträffar på flera språk.</p><h2>Nu kan du boka in dig på höstens träffar</h2><p>ABC föräldraträffar består av fyra träffar och en uppsamlande återträff. Behöver du tolk går det att ordna. Träffar finns både dagtid, kvällstid och digitalt. Ibland är det möjligt att få barnpassning på plats.</p><p>ABC föräldraträffar är kostnadsfria och fika ingår. Träffar startar flera gånger per termin i olika områden i staden. Du kan se vad som gäller i ditt område i länken nedan.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer</strong> och anmäl dig till <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/stod-till-familjen/foraldrastod/foraldragrupper/abc-foraldratraffar">ABC föräldraträffar här</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

ABC föräldraträffar ger tips och råd

<p>Under höstlovsveckan, vecka 44, får gymnasieungdomarna möjlighet att arbeta inom någon av stadens verksamheter, som skola, omsorg och utemiljö. Totalt finns 1 000 platser som lottas ut bland de sökande.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/for-ungdomar-och-studerande/helg-och-lovjobb/hostlovsjobb"><strong>Mer information och ansökan här: Göteborgs Stad: Höstlovsjobb</strong></a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– Lovjobben är populära och ett bra sätt för staden att stärka ungdomarnas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Genom lovjobben får ungdomarna chansen att känna på arbetslivet, tjäna egna pengar och få en inblick i vuxenlivet, säger Rebecca Ivar, samordnare för lovjobben på arbetsmarknad och vuxenutbildningen.</p><h2>Besked i slutet av september</h2><p>För att kunna söka ska du vara högst 19 år, folkbokförd i Göteborgs Stad och gå på gymnasiet. Alternativt ha hoppat av gymnasiet och vara inskriven på det kommunala aktivitetsstödet.</p><p>I slutet av september skickas besked ut till dem som sökt jobben.</p>

1 000 höstlovsjobb för stadens gymnasieungdomar

<p>Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen satsar 45 miljoner kronor var på batteriskolan som ska förse den kommande batterifabriken i Torslanda med spetskompetens.</p><p>Utbildningscentrum batteri beräknas vara igång redan nästa höst och kommer att välkomna både offentliga och privata aktörer i hela Göteborgsregionen. Tanken är att batteriskolan ska skapa en bredare samverkan och gemensam utveckling mellan utbildningsaktörer och näringsliv av kunskap om batteritillverkning.</p><h2>Ett nytt framtidsyrke kräver färsk specialistkompetens</h2><p>– Förvaltningens bedömning är att det framtagna förslaget kommer att främja utvecklingen i branschen och bidra till såväl omställning av befintlig personal till nya tillverkningsmetoder som möjligheter att utbilda sig till ett framtidsyrke. I båda fallen bidrar vi till kompetensförsörjning inom ett expansivt område, säger Andreas Lökholm, förvaltningsdirektör på arbetsmarknad och vuxenutbildning.</p><h2>Tillgänglig för studenter på alla nivåer</h2><p>Målsättningen med batteriutbildningarna är att utveckla spetskompetens som lever upp till den nya arbetsmarknadens behov, samtidigt som personer med annan yrkesinriktning än batteribranschen kan ha nytta av kunskaperna. Utbildningscentrum batteri ska vara tillgängligt för gymnasieelever, vuxenstuderande och studenter på yrkeshögskola.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><ul><li>Göteborgs Stad och Novo Energy AB har satt upp en plan inför bolagets etablering av batterifabrik 2026.</li><li>Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, Göteborgsregionens kommunalförbund, utbildningsförvaltningen samt Business Region Göteborg bidrar gemensamt till nödvändig kompetensutveckling.</li><li>En viktig del av åtagandet är att Utbildningscentrum batteri kan tillgodose arbetsmarknadens behov och att utbilda kvalificerad personal.</li></ul><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/arbetsmarknad-och-vuxenutbildning">Göteborgs Stad Arbetsmarknad och vuxenutbildning</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Batteriskola byggs på Lindholmen

<p>Resursteamet består av sex lärare, men kommer utökas med två, så att det finns representanter från varje utbildningsområde.</p><p>&#8211; I hela landet har vi i Kulturskolan sedan lång tid tillbaka varit dåliga på att nå barn och unga med funktionsnedsättningar, säger Ulrika Jörgensdotter.</p><h4>&#8220;Upplevde att man inte hade rätt kompetens&#8221;</h4><p>Ulrika Jörgensdotter är utvecklingsledare inom Kulturskolan och leder resursteamets arbete med att utveckla en tillgänglig Kulturskola för barn och unga med funktionsnedsättning.</p><p>Ett av Kulturskolans mål är att nå just barn och unga med funktionsnedsättningar.</p><p>&#8211; Här i Göteborg har vi, liksom i andra kommuner, försökt bli bättre genom olika projekt där vi försökt nå barn och unga. Via fokusgruppssamtal med bland annat lärare på Kulturskolan fick vi insikt om att man upplevde att man inte hade rätt kompetens för att möta barn och unga med funktionsnedsättningar. Eftersom det här är en prioriterad målgrupp ville vi satsa på det, säger Ulrika Jörgensdotter.</p><h4>Ska nå samtliga medarbetare</h4><p>Under läsåret 2019/20 genomgick medarbetarna i resursteamet själva tillsammans med ytterligare ett 20-tal lärare en intern pilotutbildning med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, och alternativ och kompletterande kommunikation, AKK. Utbildningen genomfördes i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Ågrenska och Eldorado. Kulturskolans ledning har bestämt att grundutbildningen i NPF nu ska nå samtliga medarbetare.</p><p>&#8211; Vi ser fram emot hösten 2024 och har nu ett år på oss att planera för utbildningen, säger Ulrika Jörgensdotter.</p>

Kulturskolan ska nå unga med funktionsnedsättning

<p>I januari 2022 stod Gärdsåsskolan nya skolbyggnad klar. Idag går här 335 elever i årskurs 4-9, men inom två år ska skolan kunna ta emot upp till 650 elever. För att det ska gå renoveras en gammal del av skolan som funnit sedan 1959. Sedan i höstas har skolans elevråd, med representanter från varje klass, fått chans att påverka hur skolan ska se ut.</p><h4>&#8220;Har tyckt till om färger, möbler och möblering&#8221;</h4><p>&#8211; Eleverna har träffat inredningsarkitekterna flera gånger för att se på skisser och berätta om sina önskemål. Bland annat har de tyckt till om färger, möbler och möblering. De har också många idéer kring utemiljön. Till exempel vill de gärna ha en konstgräsplan &#8211; vilket också ska bli verklighet framöver, säger Kenneth Jonsson Stålnacke, biträdande rektor på Gärdsåsskolan.</p><p>&#8211; Många gånger är eleverna mycket bättre än oss vuxna på att tänka kreativt. Det är inte så inrutade i sitt sätt att tänka kring hur skolor kan se ut. Eleverna är också bra på att se vad som kan göras bättre i skolan och vad som inte fungerar. För oss är det väldigt berikande att ha med eleverna i detta arbete, fortsätter han.</p><div id="attachment_128976" style="width: 370px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128976" class="size-full wp-image-128976" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gardsas-artikel.jpg" alt="" width="360" height="465" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gardsas-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gardsas-artikel-232x300.jpg 232w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gardsas-artikel-250x323.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128976" class="wp-caption-text">&#8211; Vi vill att eleverna ska trivas här och känna att det är deras skola. Därför är det viktigt att de får vara med och utforma skolan, säger Kenneth här tillsammans med skolans rektor Marie Carlsson.</p></div><h4>Göteborgs Stads bygger bättre skolor med hjälp av eleverna</h4><p>När Göteborgs Stads bygger skolor är det viktigt att eleverna är delaktiga. Grundskoleförvaltningen och stadsfastighetsförvaltningen har därför arbetat fram en ny anvisning som ska hjälpa bland annat rektorer, utvecklingsledare och projektledare kring hur elever ska bli delaktiga när skolor byggs.</p><p>&#8211; Genom att vi förstår elevernas behov och önskemål ökar chansen för att vi fattar beslut som är bra för eleverna. Det finns dessutom ett starkt samband mellan elevers delaktighet och det bästa för eleverna. Kort sagt kan vi med hjälp av eleverna bygga bättre skolor, säger Mia Isacson och Andréas Forsberg, som båda jobbar som utvecklingsledare på enheten för Fastighetsutveckling.</p><div id="attachment_128977" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128977" class="size-full wp-image-128977" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Elever-arkitektkontor-stor.jpg" alt="" width="720" height="469" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Elever-arkitektkontor-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Elever-arkitektkontor-stor-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Elever-arkitektkontor-stor-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Elever-arkitektkontor-stor-520x339.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128977" class="wp-caption-text">Ett tiotal elever från Gärdsåsskolan besökte nyligen ett arkitektkontor och fick tycka till om bland annat möbleringen på skolan.</p></div>

Eleverna på Gärdsåsskolan är med och utformar sin nya skola

<p>Frågor om inflytande, delaktighet och demokrati kan vara nog så svårt för många elever både i anpassad grundskola och grundskola, menar Joel Carlsson, klasslärare i anpassad grundskola årskurs 7-9 på Bergsjöskolan.</p><p>– Jag ville hitta exempel att jobba med och fick kontakt med Fredrika, säger han.</p><p>Fredrika Ideblad är samordnare för Ungdomsfullmäktige på grundskoleförvaltningen och håller med.</p><p>– Elever i anpassad grund- och gymnasieskola är en grupp som vi inte nått fram till, och vi vill att fler elever ska arbeta med valet till UF genom att rösta eller själva ställa upp som kandidater, säger hon.</p><div id="attachment_119993" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-119993" class="size-full wp-image-119993" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Fredrika_Ideblad_artikel.jpg" alt="" width="360" height="301" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Fredrika_Ideblad_artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Fredrika_Ideblad_artikel-300x251.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Fredrika_Ideblad_artikel-250x209.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-119993" class="wp-caption-text">Fredrika Ideblad, grundskoleförvaltningens samordnare för valet till Ungdomsfullmäktige.</p></div><h4>Engagerade personal och Ungdomsfullmäktige</h4><p>I samarbete med förvaltningen för funktionsstöd engagerade grundskoleförvaltningen elever och pedagoger på Bergsjöskolan, teknikmentorer, ungdomsfullmäktige, med flera för att ta fram en digital vallokal.</p><p>– För att få veta vilket stöd eller material som de behöver så har vi samlat in synpunkter och förslag från rektorer och kontaktpersoner inom anpassad grundskola. Ett av förslagen som flera önskade var ett förinspelat digitalt klassrumsbesök där man kan pausa och prata om det som precis har sagts och spela upp det om igen flera gånger, säger Fredrika Ideblad.</p><h4>Stolta elever i referensgrupp</h4><p>I den digitala vallokalen kan elever logga in och lära sig mer om ungdomsfullmäktige genom att se på filmer, spela spel och se vilka som kandiderat och läsa om ungdomsfullmäktige på olika språk.</p><p>– Eleverna fick utvärdera den nya digitala vallokalen som vi tagit fram för att få fler elever i anpassad grundskola att rösta. Eleverna hade många tankar och goda idéer och var mäkta stolta över att få vara referensgrupp åt oss, säger Fredrika Ideblad.</p><p>– Eleverna tycker det är spännande att läsa om kandidaterna och de frågor som de vill arbeta för. Över tid så tycker jag att eleverna i vår klass visat stora framsteg och fått en ökad förståelse för vad demokrati faktiskt handlar om, säger Joel Carlsson.</p>

Digital vallokal ska få fler unga att intressera sig för Ungdomsfullmäktige

<p>Gårdsjobbet går ut på att plocka skräp, rensa ogräs, klippa häckar, sopa cykelrum och andra bestyr. Ungdomarna får variation och motivation att fokusera på studierna samtidigt som de skaffar en första merit inför sitt framtida arbetsliv.</p><p>– Naturligtvis är den största moroten att de får tillfälle att sommarjobba och tjäna pengar. Samtidigt kan de ta igen skolarbetet, säger Louise Rickardsson, utvecklingsledare på Familjebostäder.</p><p>Hon fick idén till Pluggjobb när Halmstads kommunala bostadsbolag höll på med ett liknande upplägg för några år sen. Hon hämtade inspiration därifrån och därefter kunde Familjebostäder starta sin egen variant.</p><h4>Syftet är att komma in på valt gymnasieprogram</h4><p>Det är andra året som niondeklassare på Frejaskolan i Tynnered som inte har grundläggande gymnasiebehörighet får chans att hinna ikapp. Syftet är att de ska klara grundskolan och komma in på önskat program på gymnasiet istället för ett individuellt anpassat Introduktionsprogram.</p><p>– Pluggjobb slår två flugor i samma smäll och tangerar två strategimål i utvecklingsområden genom att både skapa sysselsättning och hjälpa upp skolarbetet. Alla som deltar är glada över chansen att få växa som människor, säger Louise Rickardsson.</p><h4>Den individuella utvecklingen är viktigast</h4><p>– Det viktigaste är att de utvecklas i sin egen takt och känner sig nöjda på det individuella planet. Någon gång i framtiden kanske det rasslar till och de inser att Pluggjobb åstadkom något bra, säger Sophia Ljungkvist, lärarstudent och coach på Pluggjobb som även brukar extrajobba på Frejaskolan.</p><p>Snart är det dags för den slutgiltiga prövningen, som utgörs av ett gammalt nationellt prov och bedöms av elevernas ordinarie ämneslärare på Frejaskolan. Sophia Ljungkvist ser en tydlig förbättring av ungdomarnas skrivförmåga och deras hör- och läsförståelse från första till sista veckan. Hon tycker det roligaste med coachjobbet är att se hur mycket eleverna utvecklas på såpass kort tid.</p><h4>Unikt sätt att motivera skoltrötta ungdomar</h4><p>– Det är viktigt att vara lyhörd inför deras unika behov och hela tiden ge dem feedback. De är såklart skoltrötta efter nio år i skolan, det är naturligt, så det gäller att påminna dem om att det är sista chansen att ta igen skolarbete. Det är tufft ibland att få alla motiverade en hel dag, men det löser vi genom en fri uppdelning mellan gårdsarbete och plugg och många korta raster säger Sophia Ljungkvist.</p><p>Förra året blev fyra av åtta pluggjobbare antagna till sitt valda nationella gymnasieprogram tak vare insatsen. Andra halvan fick motivation att gå en individuell gymnasiekurs och läsa in högstadiet parallellt.</p><p>– Jag hoppas andra delar av Göteborg får upp intresset för att testa liknande koncept. Det är ett unikt sätt att få ungdomar att känna sig sedda och behövda, samtidigt som de får chans att gå vidare i livet säger Sophia Ljungkvist.</p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

|

|