<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; color: black;"> Göteborg smyckas med jul-och vinterdekorationerRådhuset2020</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt; color: black;">Rådhuset2020</p><p>Start-test</p>

Läs kommunstyrelsens snabbprotokoll 12 mars

Se kommunfullmäktige 27 mars

Gamla Göteborg - artikelserie

Här hittar du Göteborgs Stads aktiviteter

Läs om hur Göteborg ska utvecklas på Göteborg växer

Start » Vårt Göteborg

Start

<p>Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer Göteborg ha 713 700 invånare år 2050. Det är 104 700 fler invånare än idag. Det innebär att befolkningen i snitt kommer att öka med cirka 4 500 personer per år de närmaste tio åren – en tydlig minskning jämfört med tidigare.</p><p>– Vi kommer från ett decennium med flera stora globala händelser som påverkat befolkningsutvecklingen och prognoserna framåt. Det är mycket som talar för att vi kommer att ha en lägre befolkningsökning de närmaste 10–20 åren än vad vi är vana vid, säger Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-1 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><p><br></p><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><em><strong>&#8221;Barnafödandet har sjunkit rejält de senaste åren. Man har trott att kurvan ska vända uppåt, men det har den inte gjort. Det här är en global trend och det finns stor osäkerhet kring hur den kommer utvecklas framöver&#8221; </strong></em><br></p><p>Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret.</p></blockquote><p><br></p></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="554" height="662" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Henrik_554.jpg" alt="" class="wp-image-142158" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Henrik_554.jpg 554w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Henrik_554-251x300.jpg 251w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Henrik_554-250x299.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Henrik_554-520x621.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 554px) 100vw, 554px" /><figcaption class="wp-element-caption">Henrik Söderholm</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Baseras på riksprognosen</strong></h2><p>Befolkningsprognosen för Göteborg görs varje år. Den baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) senaste riksprognos för Sverige och visar hur många personer som förväntas finnas i olika åldersgrupper framöver. De stora förändringarna i omvärlden har gjort att prognoserna justerats ner.</p><p>– För staden är det väldigt viktigt att ha uppdaterat planeringsunderlag. Både för att kunna planera och anpassa verksamheter som förskola, grundskola och äldreomsorg, men också för mer strategisk planering av till exempel bostäder, säger Henrik Söderholm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Global trend med lågt barnafödande</strong></h2><p>En faktor som har stor betydelse för befolkningsprognosen är hur många barn som föds. 2024 var barnafödandet rekordlågt i både Sverige och Göteborg och just nu finns det inget som tyder på att trenden kommer att vända.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Befolkningsprognosen i siffror</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>År 2050 förväntas Göteborg ha 713 700 invånare. Det är 104 799 fler än i dag.</li><li>De kommande tio åren förväntas befolkningen växa med i snitt 4 500 personer per år.</li><li>Antalet barn i förskoleåldern väntas minska med 2 200 de närmaste fem åren.</li><li>År 2050 förväntas Göteborg ha 14 300 fler personer över 85 år än idag.</li></ul><p><strong>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/demografi-och-analys/befolkningsprognoser/kommunprognos" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Här kan du läsa mer om befolkningsprognosen</a></strong></p></div><p>– Barnafödandet har sjunkit rejält de senaste åren. Man har trott att kurvan ska vända uppåt, men det har den inte gjort. Det här är en global trend och det finns stor osäkerhet kring hur den kommer utvecklas framöver, säger Henrik Söderholm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Färre barn i förskolan och grundskolan</strong></h2><p>Det låga barnafödandet har gjort att antalet barn i förskolan i Göteborg minskat med 2&nbsp;200 de senaste fem åren. Enligt prognosen kommer de att minska med ytterligare 2&nbsp;200 barn fram till år 2030.</p><p>Samtidigt blir det också färre barn i grundskolan – de närmaste elva åren minskar de med cirka tio procent vilket motsvarar 6&nbsp;500 elever. Efter det förväntas barnkullarna öka igen.</p><p>– Men om det inte sker en uppgång av barnafödandet de närmaste åren kommer vi att se en ännu lägre nivå än vad vi har i den här prognosen, säger Henrik Söderholm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fördubbling av personer över 85 år</strong></h2><p>Samtidigt som antalet barn minskar blir de äldre allt fler. I år fyller de första 40-talisterna 85 år och de är en stor åldersgrupp. 2050 förväntas Göteborg ha 14&nbsp;300 fler personer över 85 år – mer än dubbelt så många som i dag.</p><p>– Även gruppen med 65-åringar kommer att öka väldigt snabbt. Det betyder att vi får en mindre andel personer i arbetsför ålder. Det här är en utmaning vi delar med hela landet, säger Henrik Söderholm.</p><p>Andelen personer i arbetsför ålder påverkas också mycket av migrationen. Efter många år med hög invandring till Sverige har den minskat och enligt Migrationsverkets prognoser kommer den att fortsätta vara på en lägre nivå. För Göteborgs del innebär det att andelen i förvärvsarbetande åldersgrupper minskar med två procentenheter de kommande decennierna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg lockar unga vuxna</strong></h2><p>Samtidigt har Göteborg ett bättre läge än många andra kommuner. Som storstad har Göteborg en relativt stor inflyttning av unga vuxna och den trenden förväntas hålla i sig.</p><p>– Unga vuxna är en viktig grupp, inte minst för kompetensförsörjningen. När stora grupper går i pension behöver vi fler personer som kan jobba. Den framtida in- och utvandringen har också stor betydelse för den här gruppen. Det är därför viktigt att Göteborg fortsätter vara en attraktiv stad som personer i arbetsföra åldrar vill flytta till, säger Henrik Söderholm.</p><p><br><br></p>

medium

large

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

Befolkningstillväxten bromsar in i Göteborg

<p>Tegelfasader med sirliga mönster, brutalistiska betongfasader och smala träpaneler – Göteborgs bostadsarkitektur erbjuder en blandad palett. Familjebostäder, som bildades 1950, äger bland annat 20 000 lägenheter och 75 kvarter med landshövdingehus i staden och har förvaltat många bostadshus genom åren.</p><p>Nu får göteborgare chansen att utforska stadens arkitekturhistoria genom Familjebostäders guidade vandringar ledda av Mattias Axelsson, skaparen av podden &#8221;Gator och torg i Göteborg&#8221;.</p><p>Vandringarna, som i första hand riktar sig till boende i respektive område, kommer även att dokumenteras som poddavsnitt. Därmed kan fler ta del av berättelserna om hur Göteborg successivt formats genom sina bostäder.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Olika stilar i olika områden</strong></h2><p>Under vandringarna besöks bland annat sekelskifteshusen kring Heden och Lorensberg. Där möts man av påkostade tegelfasader som smugit sig in i stadsbilden under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Varje detalj andas hantverksskicklighet – från ornamenterade gatufasader till genomarbetade interiörer.</p><p>Man besöker även Johanneberg och Sandarna där 30-talets funktionalistiska ideal tog form. Här ersattes de tunga stenhusen av ljusa, putsade byggnader med mjukt rundade balkonger – en arkitektonisk revolution som symboliserade framstegets löften.</p><p>De historiska vandringarna besöker även miljonprogrammet i Bergsjön, Tynnered och Backa som representerar kanske den mest omdiskuterade perioden i svensk bostadshistoria. Här byggdes hela bostadsområden med målet att lösa decenniets akuta bostadsbrist – funktionella lägenheter till överkomliga priser.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Familjebostäders historiska vandringar</strong></h3><p>16 vandringar är planerade under året och varje vandring har plats för ett begränsat antal deltagare. Anmälan sker via Familjebostäders boendeapp och gäller i första hand för deras hyresgäster i det aktuella området.</p><p><strong>Här är alla vandringar:</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>6 april &#8211; Gårda &#8211; Från landerier via fabriksområde till evenemangsstad</li><li>6 april &#8211; Heden &#8211; Staden växer söderut – vandring längs Södra vägen på den gamla landerimarken</li><li>26 april &#8211; Högsbo &#8211; Från torpabygd till folkhemsideal</li><li>26 april &#8211; Tynnered &#8211; Från jordbruksbygd till modernt miljonprogram</li><li>27 april &#8211; Johanneberg &#8211; Övre Johanneberg – funktionalismens genombrott i hus och gator</li><li>27 april &#8211; Centrum &#8211; Lorensbergs villastad och Näckrosdammen – slingrande gator och pampiga tegelvillor (bonusvandring)</li><li>17 maj &#8211; Lindholmen/Sannegården &#8211; Från medeltida slott via industriarv till kunskapscentrum</li><li>17 maj &#8211; Kville/Ångängen &#8211; På gränsen mellan Sverige och Norge</li><li>18 maj &#8211; Selma Lagerlöfs torg &#8211; Från jordbruksbygd till modernt centrum</li><li>1 juni &#8211; Olivedal/Masthugget &#8211; Från landshövdingehus till miljonprogram</li><li>15 juni &#8211; Bergsjön &#8211; Från jordbruksbygd till modernt miljonprogram</li><li>23 augusti &#8211; Kortedala &#8211; Från obygd till folkhemsideal</li><li>24 augusti &#8211; Kungsladugård &#8211; Slingrande gator och landshövdingehus i Lillienbergs stad</li><li>24 augusti &#8211; Majorna &#8211; Göteborgs första förort</li><li>6 september &#8211; Eriksbo- Från obygd till modernt miljonprogram</li><li>7 september &#8211; Sandarna/Sanna &#8211; Från stenåldersbostäder till svensk efterkrigstid</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><p>Familjebostäder: <a href="https://www.familjebostader.se/nyhet/historiska-vandringar-i-vara-omraden/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Läs mer om vandringarna här</a></p><p>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-arbetar-staden-med-kulturhistorisk-miljo/historiska-stadskarnan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lär dig mer om Göteborgs historiska stadskärna</a><br></p></div><p></p>

Familjebostäder bjuder på historiska vandringar

<p>– Det finns inga kända fall av lövplattmask på stadens mark i Göteborg. Risken verkar vara störst i importerat växtmaterial, men det är viktigt att tänka på att även arter vi kallar inhemska kan vara odlade utomlands. Att klimatet blir allt varmare är en orsak till att den här typen av arter kan etablera sig i Sverige. Vi hade hoppats att den inte skulle klara vintern, säger Malin Ellegård, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen i Göteborgs Stad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Äter daggmaskar och försämrar jordkvaliteten</strong></h2><p>Plattmasken, som kommer från Sydamerika, är ett allvarligt hot mot den biologiska mångfalden då den äter daggmaskar och andra nyttodjur som är avgörande för markens ekosystem. Daggmaskar behövs för att hålla jorden lucker och bryta ner växtmaterial, en process som är nödvändig för ett välfungerande kretslopp i naturen och för ett hållbart jordbruk. Förlusten av dessa viktiga arter kan leda till stora problem i trädgårdar, planteringar och jordbruksmark.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Att tänka på inför växtsäsongen</strong></h3><p>Fastighetsägare har en viktig roll att förhindra spridningen av lövplattmask och andra invasiva arter. <br><br>Tänk på detta på inför växtsäsongen:</p><ul class="wp-block-list"><li>Om du köpt växter från utlandet, kolla i och under krukor och fat efter plattmaskar</li><li>Håll även utkik i nyligen planterade rabatter/motsvarande, plattmaskarna är primärt aktiva i mörkret, så använd fick- eller pannlampa</li><li>Om du hittar en mask, lägg den i en burk, fotografera och rapportera in fyndet!</li><li>Hittar du masken i rabatten eller trädgården, rapportera in den på invasivaarter.nu eller <a href="https://rapportera.artfakta.se/eftersokta/ias/formular?taxonId=6331711" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Artportalen</a></li><li>Hittar du masken i en kruka eller på ett fat, kontakta Länsstyrelsen via e-post <a href="mailto:ias.vastragotaland@lansstyrelsen.se">ias.vastragotaland@lansstyrelsen.se</a>, skicka in bild och uppgifter om var växterna köptes in</li><li>Hör också av dig till det ställe du köpte in växten och informera dem om att de har plattmaskar i sitt växtmaterial</li><li>Slutligen: lägg masken i kokhett vatten för att avliva den</li></ul></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Detta gör Göteborgs Stad</strong></h2><p>Stadsmiljöförvaltningen genomför åtgärder för att förhindra att lövplattmasken sprids i stadens offentliga planteringar. Löpande dialog och erfarenhetsutbyte förs mellan flera förvaltningar och bolag som planterar växter på stadens mark.</p><p>– Vi följer länsstyrelsens rekommendationer och har tagit fram rutiner för hur importerat växtmaterial ska hanteras inför vårens planteringar. Vi är redo att uppdatera rutinerna om något förändras i rekommendationerna, säger Malin Ellegård.</p><p>En kontinuerlig dialog förs även med förvaltningens entreprenörer för att minimera risken för att plattmaskar följer med i växtleveranser eller vid plantering. Förvaltningen för inköp och upphandling har initierat en dialog med stadens ramavtalsleverantörer av växter för att få kännedom dessa arbetar med att förhindra att lövplattmasken följer med i växtleveranser till Göteborgs Stads verksamheter.</p><p>– Vi har ännu inte haft något bekräftat fall av lövplattmask, men leveranser har försenats eftersom leverantörerna genomför kontroller. Detta ser vi som positivt, då det minskar risken för att lövplattmasken sprids till våra planteringar, säger Malin Ellegård.</p><p>Stadsmiljöförvaltningen följer löpande utvecklingen kring lövplattmasken och Länsstyrelsens rekommendationer.</p><p>–  Tillsammans kan vi begränsa spridningen av lövplattmasken och skydda våra trädgårdar, odlingsmark och offentliga planteringar, säger Malin Ellegård.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så ska lövmaskens spridning i Sverige förhindas</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Regeringen beslutade i december, efter förslag från Naturvårdsverket, om nödåtgärder som trädde i kraft den 7 januari.</li><li>Nödåtgärder innebär i korthet att arten tillfälligt lyder under samma regelverk som arter på EU-förteckningen, med vissa undantag.</li><li>De förbud som gäller lövplattmasken omfattar att hålla arten, att låta den fortplanta sig och att släppa ut den i naturen. </li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard/invasiva-arter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads arbete mot invasiva arter</a></p></div>

Invasiv plattmask väntas öka i Sverige

<p>Med vårens ankomst runt hörnet öppnar Maritiman för säsongen. Aktiviteter från tidigare säsonger kommer att blandas med nya inslag. Ett av dessa är Sölve 150 år – en utställning som uppmärksammar krigsfartygets jubileum genom att levandegöra hur besättningen arbetade ombord.</p><p>– Fartygshistoria är en ju en stor del av Göteborgs själ, så det känns passande att få rikta extra fokus på Sölves jubileum. Nytt för i år är också en fotoutställning med bilder från livet ombord på jagaren Småland. Det blir med andra ord en säsong som präglas av spännande fartygshistoria – och det blir riktigt roligt att få dela den med besökarna, säger Johannes Olsson, ansvarig för publik verksamhet på Maritiman.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="525" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/experiment-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142170" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/experiment-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/experiment-1000-300x158.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/experiment-1000-768x403.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/experiment-1000-250x131.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/experiment-1000-520x273.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/experiment-1000-730x383.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Maritiman ordnar påskpyssel ombord på Sölve under påsklovet. Foto: Maritiman</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ubåten öppen hela säsongen</strong></h2><p>Förra säsongen öppnade Maritiman åter upp ubåten Nordkaparen, som varit stängd i två år för sanering. Även under årets säsong kan besökare ta del av miljön i ubåten både ute och inne.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Maritimans fartygsflotta</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Maritimans fartygsflotta är ett flytande kulturarv, förankrat vid Packhuskajen</li><li>Museet öppnar för säsongen lördag 5 april</li><li>Maritiman erbjuder visningar, audioguider och utställningar, där det varje dag finns ett program anpassat för barnfamiljer</li></ul><p><strong>Länk</strong>: <a href="https://www.maritiman.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Maritiman</a></p></div><p>– I maj förra året fick vi äntligen öppna ubåten igen och den blev snabbt ett av våra mest populära fartyg. I år ser vi fram emot att ha ubåten öppen hela säsongen – och låta ännu fler ta del av upplevelsen, säger Johannes Olsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Påskpyssel på Sölve</strong></h2><p>I samband med påsklovet kommer Maritiman att ha påsklovsaktiviteter för barnen. Det kommer bland annat att finnas ett pysselbord ombord på Sölve som har öppet mellan klockan 11 och 16 varje dag. Maskotarna Tim och Virvelina kommer också att vara ombord.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="627" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/jagaren-smaland-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142169" style="width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/jagaren-smaland-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/jagaren-smaland-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/jagaren-smaland-1000-768x482.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/jagaren-smaland-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/jagaren-smaland-1000-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/jagaren-smaland-1000-730x458.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jagaren Småland. Foto: Maritiman</figcaption></figure>

Maritiman bjuder in till jubileumsutställning

<p>Skola som arena finns på 22 skolor i Göteborg där barns uppväxtvillkor är utmanande. Till exempel på grund av trångboddhet, låga inkomster eller få fritidsaktiviteter i området.</p><p>– Vårt arbetssätt bygger på att skolans lokaler öppnas utanför lektionstid så att alla som vill kan delta i eller hålla i kostnadsfria aktiviteter. Kort sagt samarbetar skola med föreningsliv, civilsamhälle, näringsliv och kommun. Till exempel har vi föreningar som erbjuder sportaktiviteter, föräldragrupper som ger läxhjälp och ungdomar som driver filmprojekt och cuper, berättar Anna Grunander, utvecklingsledare vid grundskoleförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Kan ha stor betydelse för hur barn lyckas i skolan”</strong></h2><p>– På detta vis blir skolan en mötesplats där barn och unga har möjlighet att spendera sin fritid i närheten av viktiga vuxna. Något som bidrar till trygga sammanhang – vilket kan ha stor betydelse för hur barnen lyckas i skolan och hur det går för dem senare i livet, fortsätter Anna Grunander.</p><p>The Eurocites award är en tävling för 200 städer i Europa. I finalen kommer Göteborg att tävla mot Turin, Helsingfors, Nice och Gaziantep som också är nominerade i kategorin Inspiring city initiative. Vem som vinner avgörs 5 juni vid Eurocities årliga konferens i den portugisiska staden Braga.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Att vara finalist är en vinst i sig”</strong></h2><p>– The Eurocites award belönar städer som gör insatser för att förbättra livskvaliteten hos stadens invånare&nbsp;– och att vara finalist är en vinst i sig! Nomineringen ger oss en värdefull chans att sprida goda idéer och arbetssätt inom Europa. Fler ögon på skolan som arena stärker inte bara Göteborg, utan gör oss till en förebild för andra städer med liknande utmaningar, säger David Geiser Mellkvist, utvecklingsledare på grundskoleförvaltningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>&nbsp;The Eurocites award</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Det är Eurocities medlemsstäder som kommer att rösta fram vem vinnaren blir den 5 juni</li><li>The Eurocites award arrangeras årligen av Eurocities – ett nätverk som består av 200 europeiska städer som arbetar tillsammans för att påverka EU-politiken och främja hållbar utveckling, innovation och social inkludering i Europa</li><li>I år har en jury valt ut Göteborgs Stad satsning ”Skola som arena” till en av fem finalister som tävlar i kategorin ”Inspiring city initiative”. Totalt skickades 31 bidrag in i kategorin</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://eurocities.eu/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Eurocities</a></p></div><p>– Att flera parter och professioner går ihop och arbetar för att barnen i området ska få bra uppväxtvillkor är en vinst för alla och ett arbetssätt som bör prisas. Vi har arbetat så här ett par år nu och vi ser hur det utvecklas hela tiden, säger Åsa Grellsgård, enhetschef inom socialförvaltningen Nordost, som är en part i Skolan som arena. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Ett extra vardagsrum”</strong></h2><p>– Skolan som ett extra vardagsrum för många människor, framför allt unga. De fritidsaktiviteter som ofta skapar störst engagemang är de som ungdomarna själva ordnar. Då blir det sånt som vi aldrig kunnat föreställa oss och aktiviteter som lockar både tjejer och killar. Det kan vara allt från poddinspelningar till auditions inför filmprojekt, säger Anna Grunander.</p>

Göteborg kan vinna europeiskt pris för skolsatsning

<p>I centrala Göteborg skapar stadsmiljöförvaltningen nya årstidsbaserade planteringar varje år. Och planteras årets första laddning av växte. Nära 9 000 växter ska smycka staden med isblåa, violetta och rosa knoppar. 75 urnor placeras på torg, gator och i parker, där violer, ranunkler och klockliljor skapar fylliga planteringar. Jordviva i mörkröda nyanser ger kontrast åt de ljusa våriga färgtonerna.</p><p>Blomsterplanteringarna täcker centrala platser som Götaplatsen, Stenpiren och Drottningtorget, men också mindre torg som Chapmans torg, Hjällbotorget, Komettorget och Frölunda trappor. Växterna är frosttåliga och kommer gradvis att utvecklas med solens och vårvindarnas hjälp.</p><p>Befintliga rabatter vid Bältesspännarparken och Göteborgsoperan får nytt liv när höstens planterade lökar börjar titta upp och en del perenner återanvänds i stadens permanenta planteringar. En hel del växter planteras också i befintliga rabatter som vid Gustaf Adolfs torg.</p><p>Till sommaren väntar fler växter som inspirerats av läkande trädgårdar med växter som digitalis, rölleka och petunia, alla under temat God hälsa och välbefinnande.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong> </h3><p>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/parker-och-lekplatser/parker-och-planteringar/goteborgs-blomsterprogram" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Stadens planteringar och årets tema.</a></p><p>Vill du följa stadsmiljöförvaltningens löpande arbete med att skapa ett mer grönt och trivsamt Göteborg? Då kan du följa Instagramkontot <a href="https://www.instagram.com/utochnjutgbg/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">@utochnjutgbg</a></p></div>

Vårens blommor är på plats i Göteborg

<p>Utökat hembesök heter programmet som redan i dag finns i flera områden i Göteborg och med start denna veckan även i Bergsjön. Talía Murillo Monroy är föräldrastödjare på familjecentralen Bergsjön, och arbetar på enheten Samverkan och tidiga insatser som tillhör socialförvaltningen Nordost.</p><p>–&nbsp;Vi är jätteglada att det regionala programmet nu också implementeras i Bergsjön. Det vi ser från andra områden är att utökade hembesök har varit framgångsrikt och föräldrarna har fått en ökad tilltro till sin egen föräldraförmåga, säger Talía Murillo Monroy.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="643" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Talia-Murillo-Monroy-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142088" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Talia-Murillo-Monroy-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Talia-Murillo-Monroy-1000-300x193.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Talia-Murillo-Monroy-1000-768x494.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Talia-Murillo-Monroy-1000-250x161.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Talia-Murillo-Monroy-1000-520x334.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Talia-Murillo-Monroy-1000-730x469.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Talía Murillo Monroy är föräldrastödjare på familjecentralen Bergsjön som nu kan erbjuda nyblivna föräldrar i området utökade hembesök. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p>Programmet finns främst i prioriterade områden, med socioekonomiska utmaningar och många utlandsfödda föräldrar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Alla nya föräldrar är välkomna&nbsp;</strong></h2><p>Blivande föräldrar som besöker familjecentralen i Bergsjön kommer att bli tillfrågade om de vill vara med i programmet och få utökade hembesök efter förlossningen. Det är en sjuksköterska från BVC och en familjestödjare som gör besök i hemmet.</p><p>–&nbsp;Vi gör sex hembesök under barnets första 15 månader och det är väldigt positivt att få träffa både barn och föräldrar i sin egen hemmiljö. Enstaka informationsmöten på BVC är också bra, men den här typen av program gör att vi kan bygga långsiktiga relationer, säger Talía Murillo Monroy.&nbsp;</p><p>Att samma team träffar föräldrarna regelbundet bygger upp en tillit som är viktig, menar hon. Det kan i sin tur öka tilliten till myndigheter och offentliga institutioner. Att ses hemma ger personalen en annan förståelse för familjens förutsättningar och då blir det också enklare att prata om barnsäkerhet till exempel, genom att visa konkreta exempel på plats.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hembesöken ger extra stöttning </strong><strong></strong></h2><p>–&nbsp;Under dessa möten kan man också fungera som extra stöd, vi vet att många nyblivna föräldrar har mycket frågor och funderingar kring föräldraskapet. Och många av dem är nyanlända och inte förankrade i samhället, så då kan vi också svara på frågor som rör samhället i stort.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="684" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Familjecentralen-bergsjon-800.jpg" alt="" class="wp-image-142089" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Familjecentralen-bergsjon-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Familjecentralen-bergsjon-800-300x257.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Familjecentralen-bergsjon-800-768x657.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Familjecentralen-bergsjon-800-250x214.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Familjecentralen-bergsjon-800-520x445.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Familjecentralen-bergsjon-800-730x624.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p>Talía Murillo Monroy hoppas att hembesöken ger en positiv upplevelse av socialförvaltningens arbete och att föräldrarna känner sig stärkta.</p><p>–&nbsp;Jag ser fram emot att följa den här målgruppen långsiktigt och att vi träffas många gånger. Vi har sett att det här programmet fungerar och föräldrarna känner sig mer bekväma i sitt föräldraskap. Man ser också en stor effekt om man involverar båda föräldrarna, så vi vill gärna lägga extra resurser på att skapa ett jämställt föräldraskap.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Familjecentralen fyller 20 år</strong></h2><p>Familjecentralen i Bergsjön fyller 20 år i år och har sedan den öppnades fungerat som en samlingsplats för familjer i området med BVC, socialförvaltningen och regionverksamhet som sitter i samma hus.</p><p>–&nbsp;Vi har också en lång tradition av samarbete med civilsamhället och samarbetar bland annat med föreningen Tidigt föräldrastöd och deras projekt Mentormammor i Bergsjön. Föreningar har visat sig vara en viktig länk mellan föräldrar och kommunala enheter som socialförvaltningen, säger Talía Murillo Monroy.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länkar</h3><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://tidigtforaldrastod.se/mentormammor-i-bergsjon/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Tidigt föräldrastöd</a></li><li><a href="https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/amnesomraden/psykisk-halsa/utvecklingscentrum-for-barns-psykiska-halsa/utokade-hembesok-goteborg/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Västra Götalandsregionen: Utökade hembesök Göteborg</a></li></ul></div>

Utökade hembesök hos nya föräldrar i Bergsjön

<p>Nu återvänder barnbarnsbarnen Anders Härneman och Thomas Sterner till platsen där deras förfader skapade sitt imperium.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="465" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142102" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000-300x140.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000-768x357.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000-250x116.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000-520x242.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000-730x339.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Thomas Sterner och Anders Härneman utanför det gamla kamgarnsspinneriet på Åvägen. Foto: Martin Lysell</figcaption></figure><p>När kompanjonerna Wilhelm Carlström och Gustaf Werner grundade Göteborgs kamgarnsspinneri 1896 var Gårda fortfarande rena landsbygden.</p><p>Bortom stadsgränsen, där åkrar bredde ut sig, reste sig plötsligt ett storslaget tegelkomplex – en textilfabrik i engelsk stil, där maskinerna skulle dåna i många år framåt och sysselsätta hundratals göteborgare. Runt om tomten, som köptes för 35 000 kronor, utvecklades snart en helt ny stadsdel full av fabriker, arbetarbostäder och ståtliga villor.</p><p>Men som alla framgångssagor varade det inte för evigt. 1968 tystnade maskinerna på kamgarnsspinneriet. Konkurrensen hade hårdnat, de gamla lokalerna var föråldrade och produktionen flyttade till Borås.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="402" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142103" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000-300x121.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000-768x309.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000-250x101.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000-520x209.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000-730x293.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gårda 7 september 1896. I mitten av bilden kan man se hur kamgarnsspinneriet håller på att byggas. Till höger står Remfabrikens första anläggning som byggdes 1891 och brann ner 1900. Foto: Henry Thorburn/Bohusläns museum</figcaption></figure><p>Sedan dess har området förändrats och lokalerna fyllts av helt annat liv. Det kommunala fastighetsbolaget Higab i Göteborg tog över 1979 och idag finns här kontor och lokaler för småföretag och skolundervisning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Resan började på ett sjukhus</strong></h2><p>Nu – nästan 130 år efter att det första garnet spanns – står Wilhelm Carlströms barnbarnsbarn Anders Härneman och Thomas Sterner på platsen där allt en gång började. Resan hit startade av en ren slump.</p><p>– Det började 2017 när jag blev sjuk och hamnade på sjukhus under en period. Då gäller det att sysselsätta sig med något, så jag knappade in på en släktforskningssida och började gräva i vem Wilhelm var. Det ledde till att jag fick kontakt med min syssling Thomas, säger Anders Härneman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>La ut en kärleksannons</strong></h2><p>Under uppväxten brukade han fråga sin mamma om hennes kända farfar. Inte minst med tanke på det tragiska slutet. En händelse som kom att skapa en ökad nyfikenhet över vem han egentligen var.</p><p>Men innan vi kommer dit så behöver vi ta vägen om Hälsingland, för det var där som Wilhelm Carlström fann sin stora kärlek. Hon hette Anna Fredholm och kom från en förmögen familj. Deras vägar korsades när hon råkade tappa en korg med äpplen som han hjälpte till att plocka upp.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="699" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142105" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000-768x537.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000-520x363.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000-730x510.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tidningsurklipp från Annas psalmbok och Anna som ung. Foto: Privat</figcaption></figure><p>– Han hade rest runt med tåg i Hälsingland, fått syn på en flicka, blivit störtkär och inte haft något namn. Han kunde inte släppa detta, så vad gjorde karln? Han hade ju pengar, så han annonserade efter henne och fick svar. Och det slutade med att de gifte sig och fick sex barn tillsammans, säger Anders Härneman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fabriken i Gårda tog inspiration från England</strong></h2><p>Vid den här tidpunkten drev Wilhelm Carlström ett väveri på Östra Larmgatan 16 med kompanjonen Gustaf Werner. Men de insåg snart att verksamheten inte var tillräckligt lönsam. För många mellanhänder åt upp förtjänsten. Lösningen blev att åka till England, studera hur man spann garn, och sedan komma hem och bygga en fabrik i Gårda efter brittisk förebild. </p><p>Först uppfördes byggnaden mot nuvarande Fabriksgatan tillsammans med en trävilla vid entrén som användes som bostad, maskinhus och ett ångpannehus med skorsten på gården. I stora öppna maskinsalar med mycket ljusinsläpp producerades ullgarn som bland annat exporterades för kostymtillverkning och stopp- och stickgarn.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="592" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142106" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000-768x455.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000-520x308.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000-730x432.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kamgarnsfjällor utanför fabriken på 1890-talet. Tegelbyggnaderna mot Åvägen har ännu inte byggts. Fotograf okänd</figcaption></figure><p>I själva produktionen arbetade kvinnor och de kallades i allmänhet för ”kamgarnsfjällor” eftersom de var unga och ogifta. Som mest var det 500 anställda i fabriken.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Anna designade det nya varumärket</strong></h2><p>En mer framträdande roll hade hustrun Anna som fick i uppdrag att rita företags logotyp med en katt och bild på fabriken.</p><p>– Att det blev en katt var för att det var den första som spann. Anna var väldigt konstnärlig och målade mycket. Det finns fortfarande kvar tallrikar och annat som hon har handmålat. Allt är signerat med en liten nyckelpiga, säger Thomas Sterner.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="703" height="1000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnskatten-703.jpg" alt="" class="wp-image-142108" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnskatten-703.jpg 703w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnskatten-703-211x300.jpg 211w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnskatten-703-250x356.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnskatten-703-520x740.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 703px) 100vw, 703px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hustrun Anna ritade företagets logotyp med en katt och bild på fabriken.</figcaption></figure><p>Framgångarna lät inte vänta på sig. Snart köpte man upp konkurrenter och expanderade sin verksamhet, exempelvis Lana kamgarnsspinneri och Gårda fabriker. Werner &amp; Carlström blev ett jättebolag – ett av Göteborgs industriella flaggskepp.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En förtrollad brunn på fabriken</strong></h2><p>I en bok som heter ”När pappa var pojke” har Wilhelm Carlströms son Gustaf skrivit om sina äventyr som litet barn på kamgarnsspinneriet i Gårda.</p><p><em>”Min pappa hade en stor fabrik. Den låg en bra bit utanför staden och var ett stort rött tegelhus med otaliga fönster i långa rader, och inuti dånade och rasslade väldiga maskiner, så det var omöjligt att höra vad någon sade där inne (…) Ute på den stora fabriksgården låg ett järngaller över en djup brunn och ur den stod det alltid om vintrarna ett moln av varm och skön ånga, och det var nästan det roligaste av alltsammans. Jag brukade ställa mig på gallret mitt inne i den tätaste ångan, och då lekte jag trollkarlen ur Aladdins sagor, han som stod i ett moln av rök. Ingen kunde se mej, och ändå stod jag mitt ute på den öppna gården (…) När jag sedan hade varit ute i den klara vinterluften en stund, märkte jag att kläderna var alldeles kritvita. Det var rimfrost. Jag hade verkligen blivit förtrollad (…) Pappa fick syn på mej från sitt fönster i kontoret. Jag såg ut som snökungen själv”.</em></p><p>Thomas Sterner berättar om ett annat tillfälle när sonen Gustaf skulle hälsa på sin pappa på fabriken.</p><p>– I boken beskriver han hur han gick från hemmet på Vasagatan 21 till fabriken med sin pappas lunch. Ett löskokt ägg och en macka. Men det var en lång promenad och det var mycket roligheter på vägen, bland annat kälktävling och snöbollskrig. Det slutade med att ägget gick i kras i fickan, så han blev så ledsen och rädd. Vad skulle pappa säga? Men sen var hans pappa så underbart snäll och sa ingenting, utan han fick en kram och hjälp att torka av sig, säger Thomas Sterner.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>När den stora sorgen drabbade familjen</strong></h2><p>Trots alla framgångar och mycket kärlek så började snart mörka moln hopa sig på himlen för Wilhelm Carlström.</p><p>– Han började få en svår huvudvärk och det enda som lindrade var att åka tåg, där dunket från rälsen fick honom att tänka på annat. Det kan ha varit så att han hade någon form av tumör, men det är inget vi vet. Hans svåra smärtor plågade honom i alla fall till den milda grad att han inte längre fann någon glädje, säger Anders Härneman.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="750" height="1000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750.jpg" alt="" class="wp-image-142109" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750.jpg 750w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750-520x693.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750-730x973.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 750px) 100vw, 750px" /></figure><p>Under våren 1907 sålde den 55-årige Wilhelm Carlström sin andel i bolaget för 1,7 miljoner kronor och lät köpa Bryngelsnäs herrgård utanför Alingsås till sig och sin familj. Han meddelade att han skulle ”njuta sitt otium” – ett elegant uttryck för att dra sig tillbaka och leva gott.</p><p>Men på förmiddagen den 6 maj tog han istället sin revolver, gick bort till Slottsskogen och sköt sig.</p><p>– Det går bara att spekulera i varför. Troligtvis berodde det på hans hälsa. Men i sitt avskedsbrev skrev han inget om sin smärta, utan bara att han inte orkade mer och bad om förlåtelse, säger Anders Härneman.</p><p>Thomas Sterner fyller i:</p><p>– Sen fanns det någon liten mening om att det hade uppstått en konflikt med Gustaf Werner i samband med försäljningen. Men det är klart, mår man så dåligt så kan småsaker få större betydelse. Så det är inte alls säkert att det var en av orsakerna, säger han.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="783" height="1000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783.jpg" alt="" class="wp-image-142110" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783.jpg 783w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783-235x300.jpg 235w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783-768x981.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783-250x319.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783-520x664.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783-730x932.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 783px) 100vw, 783px" /><figcaption class="wp-element-caption">Wilhelm Carlström. Foto: Privat</figcaption></figure><p>Wilhelms död blev en omskriven händelse i media där man menade att det måste ha skett i ”tillfällig sinnesförvirring”, trots att det rapporterades att han hade tagit med en spegel för att säkerhetsställa att revolvern skulle träffa ena tinningen och även efterlämnat ett avskedsbrev.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tiden efter Wilhelm Carlströms död</strong></h2><p>Wilhelm Carlström begravdes på Östra kyrkogården – på samma kulle där många andra uppburna göteborgare vilar. Hustrun Anna och de sex barnen flyttade till herrgården i Alingsås.</p><p>– Anna ärvde en miljon kronor och barnen fick en kvarts miljon vardera. Det är ju hundratals miljoner i dagens penningvärde. Sen träffade hon en ny gubbe, som hon fick ett barn tillsammans med, och flyttade till nästa herrgård i Vänersborg. Men då var det hon som försörjde honom. Hon var en stark och ovanlig kvinna, säger Thomas Sterner.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="456" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142111" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000-300x137.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000-768x350.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000-250x114.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000-520x237.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000-730x333.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Notis i tidningen Gotlänningen 1907.</figcaption></figure><p>Efter en kort tid valde hon att separera från mannen. Då flyttade hon tillbaka till Alingsås och dit flyttade även hennes föräldrar från Hälsingland. Huset som hon köpte döpte hon lustigt nog till Villa Otium.</p><p>– Cirkeln slöts när jag för tre, fyra år sedan var sjuk igen och låg på Alingsås lasarett. Då låg jag på en brits ute på en balkong och tittade ut över en massa hus. Och det var ett hus som stack ut. Jag tänkte att dit måste jag åka någon gång. När jag slutligen kom dit såg jag att det fanns en stor skylt som sa Villa Otium, säger Anders Härneman.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="863" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800.jpg" alt="" class="wp-image-142112" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800-278x300.jpg 278w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800-768x828.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800-250x270.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800-520x561.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800-730x787.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna Carlström. Foto: Privat</figcaption></figure><p>En minst lika hisnande känsla uppstår när vi får chansen att visa Anders och Thomas en speciell plats på den gamla fabriken i Gårda. Ute på gården finns nämligen en gammal brunn som hittades under en upprustning 2016 och som Higab valde att ta fram igen. Det är samma brunn som Wilhelm Carlströms son Gustaf lekte vid för över 100 år sedan.</p><p>– Att vi får stå på det här gallret blir verkligen ännu ett fint sätt att sluta cirkeln, säger Anders Härneman samtidigt som han blickar upp mot byggnaden där Wilhelm Carlström en gång i tiden stod och tittade ner på sin son.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="549" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142113" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000-300x165.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000-768x422.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000-520x285.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000-730x401.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anders och Thomas vid den gamla brunnen. Foto: Martin Lysell</figcaption></figure>

Wilhelm Carlström – textilkung i Gårda

<p>–&nbsp;&nbsp;Jag tycker att det är bra med Göteborgs Stad som lyfter upp befintlig personal och ger oss utvecklingsmöjligheter, säger Lena Axberg Österlind, kock på förskolan Hinderbanan 1 som snart ska firas med gratifikation för lång och trogen tjänst.</p><p>Lena Axberg Österlind har varit på många olika arbetsplatser inom Göteborgs Stad. Hennes allra första tjänst var ett sommarjobb på ett boende för personer med funktionsnedsättningar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Personlig assistent, köksmästare och kock</strong></h2><p>Efter en utbildning till restaurangkock och några år på restaurang ville Lena Axberg Österlind pröva på annat. Hon fick jobb som personlig assistent inom Göteborgs Stad och arbetade sen på en gruppbostad för psykiskt sjuka.&nbsp;</p><p>– Jag har alltid varit intresserad av mat och ville tillbaka till matlagningen, så jag sökte jobb som måltidsbiträde på en förskola 2013, säger Lena Axberg Österlind</p><p>Sedan dess har hon haft olika uppdrag inom administration, som vikarierande köksmästare och kock på olika förskolor.<br><br>–&nbsp;I mina olika roller genom yrkeslivet har jag lärt mig bemöta människor i olika livssituationer. Det har jag verkligen tagit med mig och haft nytta av, säger Lena Axberg Österlind.<br><br>Idag lagar hon maten till cirka 70 barn på förskolan Hinderbanan 1 och trivs bra med det.&nbsp;</p><p>–&nbsp;&nbsp;Det är precis lagom för en person att hinna med att laga frukost, lunch och mellanmål, med disk och städning däremellan. Jag gillar att jag själv kan planera mina dagar och rutiner. Dessutom är det roligt med barnen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Måltiden – dagens trevligaste stund</strong></h2><p>Alla förskolekök arbetar efter en 12-veckors rullande matsedel, men det finns utrymme att ändra litegrann om man håller sig till huvudkomponenterna.</p><p>–  Jag kan till exempel välja att göra en annan typ av gryta om jag vet att barnen gillar den bättre. Jag frågar ofta barnen vad de tycker om maten och de kommer också in till mig och berättar, säger Lena Axberg Österlind och fortsätter:<br><br>– Jag har alltid haft filosofin att matsituationen ska vara en mysig stund – det trevligaste som händer på dagen! Jag vill också att barnen får i sig mat så att de orkar med hela dagen. Maten ska smaka gott och jag vill att de ska få prova nya smaker. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gratifikation på Börsen</strong></h2><p>Gratifikation är arbetsgivarens sätt att visa sin uppskattning till medarbetare för lång och trogen tjänst i Göteborgs Stad. Den 2 april uppmärksammas medarbetare i förskoleförvaltningen som har arbetat 25 år i Göteborgs Stad med en gåva och fest på Börsen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länk: <strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad förskoleförvaltningen</a></strong></h3></div><p></p>

Lena firar 25 omväxlande arbetsår i Göteborgs Stad

<p>Med fågelholks-SM vill initiativtagarna Naturskyddsföreningen engagera elever i naturfrågor och öka medvetenheten om fåglarnas bostadsbrist i skogen.</p><p>Varje år deltar skolklasser från hela Sverige i tävlingen och nyss utsåg en jury 15 bidrag som är i final. Bland finalisterna syns bland annat tre tjejer från klass 9F på Sannaskolan som tävlar i ålderskategorin ”Årskurs 7-9 och gymnasier”.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="806" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/korv-kiosk-800.jpg" alt="" class="wp-image-142120" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/korv-kiosk-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/korv-kiosk-800-298x300.jpg 298w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/korv-kiosk-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/korv-kiosk-800-768x774.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/korv-kiosk-800-250x252.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/korv-kiosk-800-520x524.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/korv-kiosk-800-730x735.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p>Eleverna beskriver sitt bidrag så här:</p><p><em>”Vi har tillsammans efterskapat den ikoniska korvkiosken i Majorna, Göteborg. När man tänker på Majorna tänker man på korvkiosken. Så nu vill vi visa detta landmärke för Sverige.</em></p><p><em>Många från vår skola har många minnen av denna kiosk då den ligger bara 5 minuter bort. När vi var små badade vi alltid i plaskpoolen bredvid och köpte korv från korvkiosken”</em></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Rösta på din favorit</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Vinnarna blir det avslöjas 16 april</li><li>Allmänheten kommer rösta fram vinnaren</li><li>Från och med idag 25 mars öppnar omröstningen på  <a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/kampanj/sm-i-fagelholk/" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><strong>Naturskyddsföreningens webbplats</strong></a></li><li>Fram till 13 april kan vem som helst rösta på sitt favoritbidrag i de olika ålderskategorierna: förskoleklass–årskurs 3, årskurs 4–6, samt årskurs 7 till gymnasiet</li></ul></div>

Elever på Sannaskolan i final i fågelholks-SM

<p>2020 startade Göteborg Energi ett samarbete med Göteborgs Stad, Greenhouse living och Kajodlingen för undersöka hur man kan använda spillvärme från dotterbolaget Gothnets datacenter till stadsodling.</p><p>– Datacenter avger stora mängder spillvärme som normalt ventileras bort utan återvinning. Restvärmetemperaturerna är på cirka 24 grader, vilket passar väldigt bra till växthus, säger Magnus Hartmann, affärsutvecklare på Göteborg Energi Gothnet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Odling i jord och på höjden</strong></h2><p>Växthuset vid datacentret i Backa är 130 kvadratmeter och blev klart till odlingssäsongen sommaren 2024. Här kan man både odla i jord och på höjden i flera skikt genom så kallad hydroponisk odling. Växthusets väggar består av 32 millimeter tjocka isolerplastskivor som både släpper in ljus och är isolerande.</p><p>Växthuset passar bra för specialbeställningar, till exempel från restauranger eller andra som vill ha något specifikt. Förra sommaren var det Såseriet, en sås-producent i Göteborg, som ville ha en alldeles speciell chili till sina såser.</p><p>– Men det var under sommarmånaderna. Det är under vintern som temperaturen från datacenter gör riktig nytta och vi kan hålla en stabil temperatur i odlingen, säger Joel Albertsson på Odlingsbolaget svalan, som hyr och driver odlingen i växthuset.</p><p>– Vi kommer fortsätta med högvärdesgrödor, till exempel shisoblad eller ingefära som är väldigt dyrt att odla annars eftersom man måste hålla jämnhög temperatur i flera månader. Värmen är en jättekostnad för vinterväxthus så detta är en bra lösning, fortsätter Joel Albertsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Uppdrag att utveckla stadsnära odling</strong></h2><p>Kommunfullmäktige har sedan tidigare gett Göteborgs Stad i uppdrag att utveckla stadsnära odlingar.</p><p>– Faller det här väl ut kan det bli en modell för hur man jobbar med restvärme i stadsodling. I stadens nya budget har vi dessutom fått ett utökat uppdrag att utveckla och expandera konceptet stadsnära odling, säger Martin Berg på exploateringsförvaltningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länk:<a href="https://www.goteborgenergi.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener"> Göteborg Energi</a></strong></h3></div>

Spillvärme från datacenter värmer växthus i Backa

<p>Att bygga ett hus innebär en stor påverkan på klimatet. Inom innovationsprogrammet Hoppet testar stadsfastighetsförvaltningen olika sätt för att få ner klimatpåverkan så mycket som möjligt.</p><p>Det första pilotprojektet var förskolan på Backa kyrkogata där användes material som hade så låg klimatpåverkan som möjligt. På Friedländers gata var målet att återbruka så mycket som möjligt.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="478" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/friedlanders-gata-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142078" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/friedlanders-gata-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/friedlanders-gata-1000-300x143.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/friedlanders-gata-1000-768x367.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/friedlanders-gata-1000-250x120.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/friedlanders-gata-1000-520x249.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/friedlanders-gata-1000-730x349.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stålbalkarna från den gamla byggnadens stomme kunde inte återanvändas i konstruktionen eftersom de inte uppfyllde dagens standard. I stället fick de nytt liv som en pergola på utegården. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>– Det som har gett störst minskning av klimatpåverkan är att vi återbrukade bottenplattan från huset som låg här tidigare, säger Angelica Starke, byggledare vid stadsfastighetsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading">Lägre klimatpåverkan än målet</h2><p>I en klimatkalkyl har de kommit fram till att bygget har genererat 137 kilo koldioxid per kvadratmeter, vilket är ungefär så mycket som projektet räknat med. För att sätta det i perspektiv gjordes det 2020 en beräkning på hur mycket koldioxid som går åt när man bygger en vanlig förskola, och fick då fram siffran 400 kilo koldioxid per kvadratmeter.</p><p>– Utifrån den beräkningen satte Göteborgs Stad målet att komma ner på 200 kilo koldioxid per kvadratmeter till år 2025. Om man ser ur det perspektivet så är 137 kilo koldioxid per kvadratmeter väldigt bra, säger Angelica Starke.</p><h2 class="wp-block-heading">Samordning och logistik viktigt </h2><p>Angelica Starke säger att en viktig del för att lyckas med återbruk är hur man samordnar behovet av olika produkter inom staden.</p><p>– Det funkade som allra bäst när vi enkelt har kunnat skicka en lista på vad vi behöver till olika återbrukslager och liknande inom staden och har kunnat få svar på var det finns. Då blir det effektivt återbruk, säger Angelica Starke.</p><p>Ett annat viktigt medskick är att vara noga med förarbetet på det befintliga huset som man vill använda sig av.</p><p>Ju fler och bättre undersökningar och provtagningar det går att göra på huset, desto mer effektivt blir arbetet i själva projektet sedan.</p><p>– Vi upptäckte till exempel när vi skulle använda den befintliga bottenplattan att den var mycket tjockare än vad som angavs på ritningarna, vilket gav oss en del merjobb. Men att göra ett grundligt förarbete är en balansgång mellan tid och ekonomi, säger Angelica Starke.</p><p>Genom den här typen av pilotprojekt hjälper Göteborgs Stad till att öka kunskapen i hela byggbranschen om att bygga med låg klimatpåverkan.</p><p>– Vi vill skapa ringar på vattnet med den här typen av projekt. Dels inspirera andra, dels att alla vi som jobbat med projektet tar med erfarenheter till våra framtida projekt. Det är inte så läskigt att återbruka som man kanske tror. Med små medel kan man få till stor mängd återbruk, säger Angelica Starke.</p>

Stor klimatvinst i återbrukad förskola på Hisingen

<p>Göteborgs stad står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning och färre barn innebär att behoven förändras inom både skola och äldreomsorg. Samtidigt påverkar klimatförändringarna vår stad. Från stigande vattennivåer och extremväder till ökade krav på hållbara transporter och energieffektivisering.</p><p>För att möta dessa förändringar krävs nytänkande lösningar som stärker både samhällsservice och stadens motståndskraft inför framtiden.</p><p>– Vi ser dagligen hur medarbetare hittar nya sätt att lösa problem, från effektiva arbetssätt inom äldreomsorgen till digitala tjänster som förenklar stadens service. Med den här utmärkelsen vill vi sprida dessa initiativ så att fler kan dra nytta av dem, säger Erica Thulin Manderhjelm, planeringsledare och en av de ansvariga för utmärkelsen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Förra årets vinnare: Jämlika arbetsplatser</strong><strong></strong></h2><p>Förra året vann initiativet &#8221;Jämlika arbetsplatser mot rasism&#8221;, som startades inom äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen (ÄVO) för att synliggöra och motverka rasism i arbetsmiljön.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Årets Nyskapare</strong></h3><p><strong>Hur?</strong> <a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=xVxF35EMJUiRaH-d59KKBbWoRJo9CehDgegeelWvixNUMlJDOENKWVo1QU5VWU9ISTZDMzZQSkYzMS4u" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Skicka in nomineringarna här </a></p><p><strong>Vem kan nominera?</strong> Du som är anställd i Göteborgs Stad kan nominera en grupp på minst två personer.</p><p><strong>När?</strong> Nomineringen börjar 24 mars och är öppen till och med 30 april.</p></div><p>– Det här är ett tydligt exempel på att innovation inte alltid handlar om teknik, utan även om att förändra arbetssätt eller att skapa en mer inkluderande arbetsplats, säger Erica Thulin Manderhjelm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Så fungerar nomineringen</strong><strong></strong></h2><p>Nomineringsperioden inleds 24 mars, och Göteborgs stads medarbetare kan då skicka in förslag på initiativ som gjort skillnad. En jury väljer ut finalisterna och stadens medarbetare får rösta fram vinnaren.</p><p>Priset delas ut under Mötesplats digitalisering och innovation, där finalisterna får presentera sina projekt.</p><p>– För att dessa initiativ ska få uppmärksamhet krävs att kollegor nominerar varandras projekt. Vi vet att det finns många fantastiska idéer runt om i staden som kan göra verklig skillnad och dem vill vi lyfta fram för att spridas och inspirera fler, säger Erica Thulin Manderhjelm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Var med och påverka – nominera ett initiativ!</strong><strong></strong></h2><p>Nomineringen är tillgänglig för samtliga medarbetare inom Göteborgs stad och projekten kan omfatta exempelvis en digital lösning som ökar effektiviteten eller en metod som främjar hållbarhet och långsiktighet i verksamheten.</p>

Dags att nominera till Årets Nyskapare

<p>I år kunde vårdnadshavare till cirka 10 000 elever önska skola. Ungefär 8100, 81 procent, av vårdnadshavarna önskade kommunal skola åt sina barn. 83 procent av de som har önskat skola fick sitt första önskemål. Det betyder att de får en plats i den skola de helst vill gå i. 94 procent av de som har önskat skola får något av sina önskemål.  </p><p>– I år har vi ungefär samma andel som får antingen sitt första val eller något av sina val. Men vi har en liten ökning i andelen som faktiskt önskade skola. Vi jobbar ständigt med att så många som möjligt ska få en plats på en skola de&nbsp;vill ha och samtidigt se till att alla får en skola nära hemmet. Det bästa sättet för vårdnadshavare att nå dit är att önska skola säger Helen Svelid, enhetschef för myndighetsutövning och juridik.</p><p>I årets skolplacering har grundskoleförvaltningen placerat alla elever inom reglerna för skolplacering och har särskilt fokuserat på att placera så att det så långt som möjligt blir hela klasser på alla skolor.</p><p>– Det gör vi för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för skolorna för att kunna ha en hög kvalitet i undervisningen för både nuvarande och kommande elever säger Helen Svelid.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Antalet elever minskar</strong></h2><p>Antalet elever i Göteborgs grundskolor har minskat och förväntas fortsätta minska under de kommande åren. I höst finns det fler skolplatser än antal elever i många områden. Detta leder till minskade resurser till skolorna som grundskoleförvaltningen behöver hantera.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Statistik&nbsp;skolplaceringar&nbsp;(fjolårets siffror inom parentes)&nbsp;</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Antal elever: Cirka 10 000 (cirka 9900) </li><li>Andel som inte fått något av sina önskemål: 6 procent (6 procent)</li><li>Andel som har önskat skola: 81 procent (79 procent) </li><li>Andel som fått sitt första önskemål: 83 procent (84 procent) </li><li>Andel som fått något av sina önskemål: 94 procent (94 procent) </li></ul></div><p>– Vi har därför anpassat antalet platser (kapacitet) på ett flertal skolor, bland annat genom att justera kapaciteten på ett 30-tal klasser. Det kan betyda att en årskurs till exempel får två paralleller istället för tre på en skola säger Helena Sjöberg, avdelningschef planering och utveckling</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Beslut för anpassad grundskola</strong></h2><p>Under april skickar grundskolsförvaltningen också ut skolplacering för anpassad grundskola.</p><p>– När vi placerar barn i anpassad grundskola måste vi ta hänsyn till andra faktorer. Det vi måste ta störst hänsyn till är vilken tillgänglighetsanpassning barnet har behov av. Alltså fysiska behov och behov av omvårdnad säger Helen Svelid</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Skolbyte 15–30 april</strong></h2><p>Även om många får en önskad skola, så kommer inte alla att bli nöjda med sin skolplacering. För de som inte är nöjda finns det möjlighet att önska skolbyte mellan&nbsp;15 och 30&nbsp;april.&nbsp;&nbsp;</p><p>— Skolbytet är för alla som av olika anledningar inte vill ha den skolplats de har fått. Under skolbytet får vårdnadshavare önska vilken skola de vill men alla skolbyten sker i mån av ledig plats. Vissa skolor kommer endast ha enstaka eller inga platser säger Helen Svelid.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Mer information</strong></h3><p>Vårdnadshavare som har frågor om sin skolplacering kan ringa 031-365 09 60 eller skicka e-post till&nbsp;<a href="mailto:grundskola@grundskola.goteborg.se">grundskola@grundskola.goteborg.se</a></p><p>Alla vårdnadshavare som har önskat skola får sina beslut digitalt</p><p>Vårdnadshavare som har önskat skola med blankett eller inte önskat skola alls får också sina beslut med posten. Det kan med andra ord ta några dagar innan de vårdnadshavarna får sina beslut.&nbsp;</p><p>Vårdnadshavare som har mobilt bank-id kan se beslutet under eftermiddagen idag på&nbsp;<a href="https://minaskolval.se/goteborg">https://minaskolval.se/goteborg</a></p></div>

Beslut om skolplacering klara för förskoleklass och grundskola

<p>De senaste åren har antalet personer med skulder hos Kronofogden ökat, både i Göteborg och i landet som helhet. Kronofogden får också in fler och fler ansökningar om skuldsanering. Under 2024 sökte 2 198 göteborgare skuldsanering. Det är nästan dubbelt så många jämfört med fem år tidigare då siffran var 1&nbsp;199.</p><p>För den som hamnat i en svår ekonomisk situation finns den kommunala servicen budget- och skuldrådgivning på demokrati- och medborgarservice.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-2 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p></p><p></p><p>&#8221;<em>Det är människor som haft det jobbigt väldigt länge och som mår dåligt av olika anledningar. </em></p><p></p><p><em>De kan ha dragit på sig skulder och har gjort sitt bästa för att försöka lösa sin ekonomiska situation, men det har inte gått.&#8221; </em></p><p></p><p>David-Sullivan Rehaag</p></blockquote><p></p></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="928" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/David-800.jpg" alt="" class="wp-image-142047" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/David-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/David-800-259x300.jpg 259w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/David-800-768x891.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/David-800-250x290.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/David-800-520x603.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/David-800-730x847.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">David-Sullivan Rehaag är rådgivare på demokrati- och medborgarservice.</figcaption></figure></div></div><p>–&nbsp;Känner man att man börjar tappa kontrollen över sin ekonomi bör man kontakta oss direkt. Tyvärr hör många av sig lite för sent. Vi vill ju helst jobba förebyggande och kunna stötta konsumenter så att de undviker skuldfällor och får bättre koll på sin ekonomi, säger David-Sullivan Rehaag, rådgivare på demokrati- och medborgarservice.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ser över skulderna tillsammans</strong></h2><p>Här arbetar tolv personer som hjälper göteborgarna med sin privatekonomi. Rådgivarna på budget- och skuldrådgivningen har tystnadsplikt och hjälper till med att se över skulder och kan även vara ett stöd om det behövs skuldsanering.</p><p>–&nbsp;Det handlar mycket om hjälp till självhjälp. Vi tittar bland annat tillsammans på om det går att göra avbetalningsplaner eller om det går att ändra i betalningsvillkoren. Har man riktigt svårlösta skulder kan vi också vara ett stöd och hjälpa till med ansökan om skuldsanering till Kronofogden, säger David-Sullivan Rehaag.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många har kämpat länge</strong></h2><p>Att någon får svårigheter med sin ekonomi kan ha många orsaker. Det kan bero på skilsmässa, dödsfall, arbetslöshet, sjukdom eller psykisk ohälsa. Men gemensamt för de flesta som tar kontakt med budget- och skuldrådgivningen är att de har kämpat länge med sin ekonomi.</p><figure class="wp-block-image size-large breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="683" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kronofogden2-1024x683.jpg" alt="" class="wp-image-142038" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kronofogden2-1024x683.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kronofogden2-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kronofogden2-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kronofogden2-1536x1024.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kronofogden2-2048x1365.jpg 2048w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kronofogden2-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kronofogden2-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kronofogden2-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Kronofogden</figcaption></figure><p>–&nbsp;Det är människor som haft det jobbigt väldigt länge och som mår dåligt av olika anledningar. De kan ha dragit på sig skulder och har gjort sitt bästa för att försöka lösa sin ekonomiska situation, men det har inte gått, säger David-Sullivan Rehaag.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Shoppinghögtider blir problem längre fram</strong></h2><p>Han menar att just mars och april kan vara tuffa månader för många och att skulder efter julens alla inköp är en till bidragande orsak.</p><p>–&nbsp;Uttrycket att julen varar fram till påska stämmer tyvärr här. Julen slukar mycket pengar och den ekonomiska smällen kan komma ett bra tag efteråt. Man kanske har dragit på sig skulder eller handlat på avbetalning och då blir det en del eftersläpande räkningar. Sedan kommer hösten där det går att se liknande trender. Först en bit in på terminen ökar antalet som söker råd. Det är då de får svårt att hantera ekonomin på grund av sommarens utgifter, säger David-Sullivan Rehaag.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Alla kan höra av sig</strong></h2><p>Men det är inte bara den som har akuta ekonomiska bekymmer som rådgivarna kan stötta. David-Sullivan Rehaag uppmanar alla som har frågor kring sin ekonomi att höra av sig.</p><p>–&nbsp;Var inte rädd för att kontakta oss. Det kan handla om att du undrar vad det innebär att ta ett lån eller vill ha hjälp med att göra en budget. Ibland är det bara skönt att ha någon att bolla med. Ju mer koll du får på din ekonomi, desto lättare är det att fatta rätt beslut, säger han.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Davids tio tips för en sundare ekonomi</h3><ul class="wp-block-list"><li>Gör en budget! Det smartaste sättet att få koll på och kontroll över ekonomin.</li><li>Tänk till en extra gång om du tänker låna till något eller köpa på avbetalning. Behöver du verkligen ta det här lånet och om du måste det, jämför olika lån först.</li><li>Inför köpstopp vissa månader. Det hjälper dig att börja tänka efter vad du verkligen behöver.</li><li>Försök få till månadsbetalningar för dina räkningar i stället för att betala dem kvartalsvis. Då får du en mer övergripande koll på dom.</li><li>Se över dina abonnemang och förhandla om dem när det går.</li><li>Matlådor är ett smart sätt att minska utgifterna i vardagen. Det är dyrt att gå ut och äta lunch.</li><li>Byt och låna i stället för att köpa nytt. På <a href="http://smartakartan.se">smartakartan.se</a> finns det många bra tips. Det går även att hitta olika gratis och billigare aktiviteter på Göteborgs stads kalendarium.</li><li>Prata ekonomi hemma. Gör det till en vana att diskutera ekonomin i hushållet.</li><li>Ignorera inte räkningarna bara för att du inte kan betala dem. Skulden försvinner inte av sig själv.</li><li>Om du kan, para så mycket du kan och har råd med. Dels kan det handla om en buffert för oförutsägbara utgifter men ändå till olika mål i livet.</li></ul></div><p><br><br></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Budget- och skuldrådgivning</strong></h3><p>Göteborgs Stads budget- och skuldrådgivare ger gratis privatekonomisk rådgivning till dig som bor i Göteborg. Rådgivarna har tystnadsplikt och kan ordna med tolk och dövtolk vid behov.</p><p>Detta kan du få hjälp med:</p><ul class="wp-block-list"><li>Att gå igenom dina inkomster och utgifter och göra en budget.</li><li>Att gå igenom och förklara brev och handlingar som rör din ekonomi.</li><li>Få tips på vad du kan tänka på för att få en mer stabil ekonomi.</li><li>Göra avbetalningsplaner med dem du är skyldig pengar.</li><li>Få stöttning med att se över andra betalningsvillkor.</li><li>Få förslag om ackordsuppgörelse.</li><li>Information om hur en skuldsanering går till. Du får råd och stöd med förberedelser och ansökan till Kronofogden samt stöttning med att gå igenom beslut som Kronofogden skickar.</li><li>Få stöttning med att ta reda på vad som gäller inför eller under en pågående utmätning.</li></ul><p>Rådgivarna kan inte ge några råd om investeringar och är inga ombud.</p><h4 class="wp-block-heading">Kontaktuppgifter:</h4><p>Telefon: 031-368 08 00</p><p>Telefontider: Måndag, onsdag och torsdag klockan 9:00–11:00</p><p><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/ekonomi-och-ekonomiskt-bistand/privatekonomisk-radgivning">Göteborgs Stad: Privatekonomisk rådgivning</a></strong></p></div>

Här får göteborgarna hjälp med sin ekonomi

<p>Sprängningarna för bygget av Västlänken inleddes i mitten av februari och skulle egentligen pågått hela året. Nu meddelar projektet att inga fler tunnelavstängningar på grund av sprängning behöver göras före sommaren men det kan bli aktuellt i höst.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länk:</strong> <a href="https://trafikgoteborg.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Trafik Göteborg</a></h3></div>

Färdigsprängt vid Götatunneln för i vår

<p>En lång rad välkända kockar och bagare har gått på Esters Mosessons gymnasium – Louise Johansson, Tomas Sjögren, Andrea Wiberg och Marcus Samuelsson för att nämna några. Det är dessa som sitter uppe på skolans ”wall of fame”. Intill sitter en spegel med en skylt ”Nästa stjärna”?&nbsp; Tanken är att man ska inspireras av de föregående och våga se sig själv som en av dem.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="504" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Esters-Wall-of-fame-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142016" style="width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Esters-Wall-of-fame-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Esters-Wall-of-fame-1000-300x151.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Esters-Wall-of-fame-1000-768x387.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Esters-Wall-of-fame-1000-250x126.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Esters-Wall-of-fame-1000-520x262.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Esters-Wall-of-fame-1000-730x368.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ester Mosessons wall of fame &#8211; här hänger bland andra Andrea Wiberg, Tomas Sjögren, Marcus Samuelsson och Louise Johansson. Foto: Andreas Wessman</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Men vad krävs för att bli en stjärna?</h2><p>– Intresse och vilja att utvecklas både som matlagare och som person. Man måste vilja lära nytt hela tiden och ha tålamod, säger köksläraren Sofia Helsén.<br><br>– Eleverna behöver även vara nyfikna på råvaror och att testa olika matlagningsmetoder för att bredda kunskaperna och utvecklas, fortsätter köksläraren Andreas Wessman</p><h2 class="wp-block-heading">Märker du som lärare vilka som kommer gå långt?</h2><p>– Ja och nej, det händer mycket under tre år på skolan. Det kan lika gärna vara den man minst anar som blommar ut tredje året eller efter studenten, säger Sofia Helsén.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="489" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Livia-tavlar-i-servering-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142017" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Livia-tavlar-i-servering-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Livia-tavlar-i-servering-1000-300x147.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Livia-tavlar-i-servering-1000-768x376.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Livia-tavlar-i-servering-1000-250x122.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Livia-tavlar-i-servering-1000-520x254.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Livia-tavlar-i-servering-1000-730x357.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Livia tävlar i servering i årets gymnasie-SM. Foto: Andreas Wessman</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Behöver man tävla för att nå toppen?</h2><p>– Nej absolut inte. De flesta kockarna ute i de svenska köken har inte tävlat. En del kockar är bekväma i den typen av uppgifter medan andra inte alls trivs med det. Att tävla kräver dessutom att man lägger ner mycket tid och energi vilket inte passar alla. Tycker man däremot att det är kul så finns det massor att lära sig genom att tävla, säger Andreas Wessman.<br><br>Förra året vann Esters elever Hugo och Teddy SM-guld i kök i gymnasie-SM. Nu har skolan två nya lag som ska tävla i gymnasie-SM. Ett i kök och ett i servering.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading">Vad tror ni om deras chanser i tävlingen?</h2><p>– Det kommer att gå jättebra. Deras tävlingsbidrag var riktigt bra och stack troligtvis ut i mängden. Nu gäller det att träna och skapa en trygghet i de moment som de vet att de ska göra på tävlingen, säger serveringsläraren Mensur Galica.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="466" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Freja-tavlar-i-servering-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142030" style="width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Freja-tavlar-i-servering-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Freja-tavlar-i-servering-1000-300x140.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Freja-tavlar-i-servering-1000-768x358.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Freja-tavlar-i-servering-1000-250x117.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Freja-tavlar-i-servering-1000-520x242.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Freja-tavlar-i-servering-1000-730x340.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Freja tävlar i servering i gymnasie-SM. Foto: Mensur Galica</figcaption></figure><p>– Det är elevernas första tävling, vilket gör det lite mer nervöst såklart, fortsätter Sofia. Sedan kan de såklart bli så att de får blodad tand och fortsätter att tävla i framtiden och vem vet, kanske hamnar på vår vägg i salutorget. Väljer de att inte tävla så är jag ändå säker på att de kommer att utvecklas till mycket kompetenta matlagare och servitörer, fortsätter Mensur Galica.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading">Vad ger det skolan att elever tävlar i gymnasie-SM?</h2><p>– Det är jätteroligt att de vill vara med. För skolan är det såklart kul att synas, men också att eleverna och vi lärare får ett utbyte med andra skolor.&nbsp;Dessutom är det ett kvitto på att vi är en bra skola där man får en bra utbildning och möjlighet att utmanas, berättar Andreas&nbsp;Wessman.</p><h2 class="wp-block-heading">Hur viktiga är handledarna på praktikplatserna?&nbsp;</h2><p>– De har en mycket stor roll i att inspirera, välkomna och utveckla eleverna. På apl (arbetsplatsförlagt lärande) får eleverna ta del av hur branschen ser ut idag och vilka trender och nya smakkombinationer som gäller just nu. Detta kan de sedan koppla ihop med de grunder de lär sig i skolan, säger Andreas Wessman.</p><p>– Elevernas apl-platser är dessutom delaktiga och hjälper till i förberedelserna inför tävlingen genom att eleverna får möjlighet att träna på momenten i yrkeslivet, säger Mensur Galica.</p><h2 class="wp-block-heading">Vad gör ni lärare för eleverna som ska tävla?</h2><p>– Vi uppmuntrar dem att delta i tävlingar, vilket utvecklar dem oavsett om de går vidare eller ej, säger Andreas. Är det så att eleverna går vidare i en tävling så följer vi såklart med och peppar, stöttar och lugnar eleverna. Inför tävlingar ser vi till att de får bästa förutsättningarna för att träna och öva på det som vi tror kommer att komma på tävlingen.</p><h2 class="wp-block-heading">Har ni någon kontakt med gamla elever?</h2><p>– Självklart! Flera av dem kommer tillbaka och hälsar på, medverkar och inspirerar på lektioner eller öppna hus, fortsätter Andreas. &nbsp;Vår skola är relativt liten och vi lärare arbetar mycket med relationerna till eleverna. Jag tror att detta gör att många vill komma tillbaka och besöka oss. Många av de handledare vi samarbetar med på företag och apl-platser är tidigare elever och nu får de möjlighet att tipsa, coacha och vara förebilder för sina framtida kollegor. &nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading">Hur är det att vara lärare på Ester Mosessons?</h2><p>– Ingen dag är den andra lik. Variationen som lärare på ett yrkesprogram är det bästa. Ibland står du och pratar om hur olika grönsaker ser ut och vad de kan användas till, nästa dag så tillagar du just den grönsaken med samma elev i ett kök.  De dagar när elever får aha-upplevelser är de bästa. På Esters ger det en rolig och utmanande arbetsmiljö på samma gång som vi fostrar branschens framtida kollegor, säger Andreas Wessman.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länkar:</h3><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/ester-mosessons-gymnasium" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Ester Mosessons gymnasium</a></li><li><a href="https://varldensjobb.se/gymnasie-sm/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Gymnasie-SM</a></li></ul></div>

Ester Mosessons-elever tävlar i gymnasie-SM

<p>Världspoesidagen infaller den 21 mars varje år och har som syfte att uppmuntra till att läsa, skriva, undervisa och publicera poesi.</p><p>Stadsbiblioteket firar dagen på flera olika sätt. Bland annat blir det vernissage av utställningen Smycken &amp; Poesi på Lilla scenen. Här medverkar poeterna Maria Bodin och Leila Inanna Sultan samt barockmusikerna Samuel Runsteen och Dohyo Sol.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Unga poeter på Trappscenen</strong></h2><p>Poeten, förläggaren och göteborgaren Gui Minhai sitter fängslad i Kina sedan 2018. Till stöd för hans frihet uppmärksammas hans fall och hans poesi på Trappscenen.</p><p>Därefter tar unga poeter över scenen. Marx Mukaru, vinnaren av Ortens bästa poet 2024, och finalisten Nasir Sarr, läser sin poesi. Även Göteborgs-finalisterna Ramona Hezaveh och Jasmin Rama kommer att läsa sina dikter.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Världspoesidagen på stadsbiblioteket 21 mars</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Ljus på Gui Minhai. Klockan 17:00–17:45, Trappscenen</li><li>Unga poeter. Klockan 18:00–19:30, Trappscenen</li><li>Vernissage Smycken &amp; Poesi. 18:00–19:30, Lilla scenen plan 1</li></ul><p><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/stadsbiblioteket" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Stadsbiblioteket</a></strong></p></div>

Fira världspoesidagen med vernissage, musik och poesi

<p>Från ord till handling. Så heter utbildningen som lanserades hösten 2023 och som har tagits fram av miljöförvaltningen. Utbildningen går bland annat igenom vilka Göteborgs största miljö- och klimatutmaningar är och vilka möjligheter medarbetarna i Göteborgs Stad har att påverka. Genom att öka engagemanget hos medarbetarna hoppas man öka chanserna att nå Göteborgs Stads mål; att Göteborg ska vara en ekologiskt hållbar stad år 2030.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Satsat extra på utbildningen</strong></h2><p>Socialförvaltningen Nordost är en av de förvaltningar som har satsat extra på utbildningen. Trots att utbildningen är webbaserad har medarbetarna på de olika enheterna fått gå den tillsammans med sina kollegor.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="943" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Lina-800.jpg" alt="" class="wp-image-142009" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Lina-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Lina-800-255x300.jpg 255w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Lina-800-768x905.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Lina-800-250x295.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Lina-800-520x613.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Lina-800-730x860.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Lina Malmberg är utvecklingsledare på socialförvaltningen Nordost.</figcaption></figure><p>–&nbsp;Vi kände att om vi skulle få fler att ta till sig utbildningen behövde vi hjälpa till med lite stöttning. Att hela enheterna fick gå utbildningen tillsammans gjorde ju också att vi kunde ta ner miljöfrågorna på verksamhetsnivå, säger Lina Malmberg, utvecklingsledare på socialförvaltningen Nordost.</p><p>Hon och en kollega höll i utbildningen på förvaltningen under hösten 2024 och har även agerat moderatorer.</p><p>–&nbsp;En sådan här grundutbildning har varit efterfrågad och det blev många kloka diskussioner och reflektioner från deltagarna. Vi pratade bland annat om våra lokala miljömål inom olika områden, säger Lina Malmberg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Miljöfrågor synligare i förvaltningen</strong></h2><p>Hon menar att miljöfrågorna nu har blivit mer synliga för medarbetarna och tillsammans med andra åtgärder hamnat lite högre på agendan.</p><p>–&nbsp;Det har blivit tydligare hur miljö är en fråga som vår förvaltning faktiskt kan jobba med. Det är kanske inte helt självklart i en socialförvaltning, eftersom vi inte har jättestor miljöpåverkan. Jag hoppas såklart att vi tar steg framåt och att det kommer att synas när vi följer upp våra miljömål. Exempel på det kan vara att vi har minskat vår påverkan från resor i tjänsten och tänkt klokt kring våra inköp, säger Lina Malmberg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stor kraft i det lilla</strong></h2><p>En av enheterna som deltog i utbildningen i höstas är enheten för fastighet, konferens och verksamhetsservice.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="987" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inger-Oreback-800.jpg" alt="" class="wp-image-142010" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inger-Oreback-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inger-Oreback-800-243x300.jpg 243w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inger-Oreback-800-768x948.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inger-Oreback-800-250x308.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inger-Oreback-800-520x642.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inger-Oreback-800-730x901.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Inger Orebäck är enhetschef på socialförvaltningen Nordost.</figcaption></figure><p>–&nbsp;Våra verksamheter har redan mycket miljöfokus, men jag tyckte ändå att det var en väldigt intressant utbildning. Det är alltid bra att få en påminnelse om att vi hela tiden behöver göra aktiva val, säger Inger Orebäck som är enhetschef.</p><p>Hon tyckte att diskussionerna var givande med mycket engagemang, både kring hur man kan agera privat och i sitt jobb. Under utbildningen pratade de om allt från avfallssortering och digitalisering till upphandling och resepolicys.</p><p>–&nbsp;Vi har höga miljömål i staden och vi står inför tuffa utmaningar. Men vi är så många som jobbar inom Göteborgs Stad och därför kan kraften i det lilla bli väldigt stor. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något, säger Inger Orebäck.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Utbildningen Från ord till handling</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Utbildningen går igenom hur det står till med Göteborg i dag, vilka de största utmaningarna är och vilka möjligheter medarbetarna i Göteborgs Stad har att påverka det. Den går också igenom målen, strategierna och det systematiska miljöarbetet som tas upp i miljö- och klimatprogrammet.</li><li>I utbildningen lyfts också många goda exempel på vad vi gör i Göteborgs Stad redan i dag. Utbildningen är helt digital och tar cirka en timme att genomföra.</li><li>Den lanserades i september 2023.</li></ul><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/miljo-och-klimat-goteborg/miljo-och-klimatprogrammet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Miljö- och klimatprogrammet</a></strong></h3></div>

Utbildning viktig pusselbit för att nå miljömålen

<p>Göteborgs Stads verksamheter jobbar för att Göteborg ska vara en ekologiskt hållbar stad 2030. För att uppnå detta finns det tre mål – ett för klimatet, ett för människan och ett för naturen.</p><p>Målet för klimatet är att Göteborg ska ha ett klimatavtryck nära noll, en inte helt enkel uppgift. En som har koll på hur det går med klimatomställningen är Kersti Karltorp, utvecklingsledare på miljöförvaltningens med fokus på klimatomställning.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="485" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kersti-Karltorp-nere-1000x485-1.jpg" alt="" class="wp-image-141978" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kersti-Karltorp-nere-1000x485-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kersti-Karltorp-nere-1000x485-1-300x146.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kersti-Karltorp-nere-1000x485-1-768x372.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kersti-Karltorp-nere-1000x485-1-250x121.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kersti-Karltorp-nere-1000x485-1-520x252.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kersti-Karltorp-nere-1000x485-1-730x354.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kersti Karltorp, utvecklingsledare på miljöförvaltningen.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kersti, hur jobbar du med klimatmålet?&nbsp;</strong></h2><p>&nbsp;– Den senaste tiden har min arbetsgrupp och jag jobbat med att färdigställa en klimatomställningsanalys. I den försöker vi förtydliga vad det innebär att nå vårt övergripande klimatmål i Göteborg och hur samhället behöver förändras för att vi ska lyckas.</p><p>Analysen utgår från Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram för 2021–2030 och dess mål att minska stadens klimatavtryck till nära noll, till 2030. Den ska ge en ökad förståelse för vad som krävs för en klimatomställning i Göteborg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Miljö- och klimatprogrammet</strong></h3><p>Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram fokuserar på de största utmaningarna för ett ekologiskt hållbart Göteborg. Med mål för naturen, klimatet och människan skapar vi tillsammans ett Göteborg med en hög biologisk mångfald, ett klimatavtryck som är nära noll och en livsmiljö som är hälsosam för göteborgarna.</p><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/miljo-och-klimat-goteborg/miljo-och-klimatprogrammet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Miljö- och klimatprogrammet</a><br></p></div><p>&nbsp;– Vi behöver koppla samman klimatfrågan med andra frågor som är viktiga för oss, till exempel att Göteborg ska vara en säker och trevlig stad att bo i. Det krävs samarbete mellan många olika delar av samhället. Göteborgs Stad behöver jobba tillsammans med andra som också driver på i klimatomställningen såsom näringslivet, medborgare och akademi.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad är roligast med att jobba med klimatfrågorna?</strong></h2><p>– Det är alla pågående klimatinitiativ och allt engagemang som finns. I mitt jobb får jag möjlighet att ta del av stora mängder kunskap från många olika människor och organisationer.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Har du några egna planer för Earth hour?</strong></h2><p>– Jag blev påmind om det i och med den här intervjun och jag tycker att det är bra att klimatomställningen uppmärksammas på många sätt. Att man kan manifestera på fler sätt än att bara släcka lampan. Min vardagsinsats är att cykla till jobbet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">&nbsp;Länk: <strong><a href="https://www.wwf.se/earth-hour/sa-kan-du-delta-i-earth-hour" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Världsnaturfonen: Tips och information om Earth hour</a></strong></h3></div>

Dags för Earth hour – världens största klimatmanifestation

<p>Arbetet med att bygga den nya spårvägen mellan Frihamnen och Lindholmen påbörjades under hösten 2023. Nu närmar sig trafikstarten. Spårvagnstrafiken, däribland en helt ny linje, börjar köra &nbsp;i december när Västtrafik byter tidtabell.</p><p>– Vi ser verkligen fram emot att börja köra spårvagn till Lindholmen. Göteborg utvecklas och behöver snabba, kapacitetsstarka och framför allt hållbara trafiklösningar. Den nya spårvägen på Lindholmen är en viktig satsning som kommer förenkla pendlingen för många, säger Camilla Holtet, utvecklingschef på Västtrafik.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ny linje och nya sträckningar</strong></h2><p>Linje 12 blir Göteborgs nya spårvagnslinje, med trafik mellan Lindholmen och Mölndal. Samtidigt får linje 10 en ny sträckning, Lindholmen–Guldheden, och kopplar därmed samman Chalmers Johanneberg och Chalmers Lindholmen. I samband med det får linje 2 också en ny sträckning. Den kommer att köra mellan Högsbotorp och Biskopsgården för att förstärka trafiken på samma sätt som linje 10 gör i dag.</p><p>Den nya spårvagnssträckan mellan Frihamnen och Lindholmen får tre hållplatser: Frihamnen, Pumpgatan och Lindholmen. Spårvägen byggs ihop med befintliga spår på Hisingsbron, och vagnarna kommer att vända vid Lindholmen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En del av Göteborgs framtida kollektivtrafik</strong></h2><p>Bygget av den nya spårvägen är en del av ett större arbete för att öka kapaciteten, minska trängseln och skapa ett mer effektivt kollektivtrafiksystem med smidigare resvägar. På längre sikt finns planer på att utöka spårvägen till Brunnsbo under 2029 och vidare till Linnéplatsen när Lindholmsförbindelsen öppnar 2039.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Göteborgs nya spårväg</strong></h2><p>Spårvagnstrafiken mellan Frihamnen och Lindholmen börjar köra i samband med Västtrafiks tidtabellsskifte den 14 december 2025.</p><p>Nya linje 12 (Lindholmen–Mölndal) och linje 10 (Lindholmen–Guldheden) kommer köra på sträckan.</p><p>Frihamnen, Pumpgatan och Lindholmen blir nya hållplatser.</p><p>Den nya spårvägen kopplas ihop med befintliga spår på Hisingsbron, vagnarna vänder vid Lindholmen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.vasttrafik.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><strong>Västtrafik</strong></a></h3></div>

Ny spårvagnslinje ska köra till Lindholmen

<p>Två rörläggare och en grävmaskinist har under flera år jobbat med att förnya vattenledningarna i Kvillestan. Bland det sista de har att ordna är en ny dricksvattenledning under Kvillebäcken.</p><p>– Vi vill ju inte att det ska komma in avloppsvatten i dricksvattenledningen om avloppsledningen skulle gå sönder, säger Amanda Rementeria, projektledare på Kretslopp och vattens enhet för att förnya ledningar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="526" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skyddroret-1000.jpg" alt="" class="wp-image-141992" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skyddroret-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skyddroret-1000-300x158.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skyddroret-1000-768x404.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skyddroret-1000-250x132.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skyddroret-1000-520x274.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skyddroret-1000-730x384.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Några dagar efter svetsningen av de två första skyddsrören blir det hopsvetsade röret allt längre på gräsmattan längs Kvillegatan.&nbsp;Foto: Johan Flanke</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Styrd borrning under jord</strong></h2><p>Lösningen är att skapa ett skyddsrör genom att svetsa ihop plaströr som är hela 71 centimeter i diameter. De vanliga plaströren för dricksvatten är 56 centimeter i diameter.</p><p>När båda ledningarna har svetsats ihop till 130 meters längd ska det smalare röret föras in i det tjockare skyddsröret. Tillsammans ska de sedan tryckas ner under avloppsledningen och Kvillebäcken, detta med hjälp av en metod som heter styrd borrning.</p><p>Så här långt har det inte varit några problem att svetsa ihop de större plaströren.</p><p>&#8211; Vi har aldrig tidigare gjort detta med en så här stor ledning. Nu visar vi att vi kan, säger Amanda Rementeria.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Uppvärmda ändar trycks ihop</strong></h2><p>Rörläggarna Deme Murseli och Mikael Eriksson fixerar rören i vaggan som håller fast rören. Det är starten på svetsningen. Grävmaskinisten Kjell Johansson lyfter hyveln med grävmaskinen och rörläggarna styr in den mellan de två rören. Hyveln skär loss plastremsor från rören så att de blir helt jämna.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="489" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000.jpg" alt="" class="wp-image-141993" style="width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-300x147.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-768x376.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-250x122.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-520x254.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-730x357.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">De två första tjockare skyddsrören som ska svetsas ihop hyvlas jämna i kanterna. Foto: Johan Flanke</figcaption></figure><p>Kjell Johansson lyfter sedan bort hyveln och lyfter upp värmeplattan. Deme Murseli och Mikael Eriksson ser till att den hamnar mellan de nyhyvlade rörändarna. När värmeplattan har gjort rörändarna varma lyfter grävmaskinen bort värmeplattan och de två rören trycks ihop i vaggan. Då bildas läppar av den hoptryckta plasten både på insidan och utsidan.</p><p>Deme Murseli skär bort läppen på utsidan. Mikael Eriksson kryper in i skyddsröret, med ett snöre runt foten, för att skära bort den inre läppen. Om läppen på insidan hade varit kvar hade det varit svårt att föra in den smalare dricksvattenledningen. </p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="526" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/inne-i-roret-1000.jpg" alt="" class="wp-image-141994" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/inne-i-roret-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/inne-i-roret-1000-300x158.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/inne-i-roret-1000-768x404.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/inne-i-roret-1000-250x132.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/inne-i-roret-1000-520x274.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/inne-i-roret-1000-730x384.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mikael Eriksson är på väg ut ur skyddsröret. Rörläggare går aldrig in i dricksvattenledningar. Foto: Johan Flanke</figcaption></figure><p>Att krypa in en vanlig dricksvattenledning är omöjligt på grund av de hygienregler som gäller för dricksvattenledningar. När Mikael Eriksson är klart hjälper kollegorna till att dra ut honom. De två första skyddsrören har svetsats ihop.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>80 år gamla ledningar byts ut</strong></h2><p>Ledningarna under de mindre gatorna i Kvillestan har redan bytts ut och snart ligger det en ny vattenledning under hela Herkulesgatan från Inlandsgatan till Hjalmar Brantingsplatsen.</p><p>&#8211; Det har behövts större dricksvattenledningar i Kvillestaden. De rör som vi har bytt ut har varit av segjärn som varit omkring 80 år gamla. Det har varit många rörbrott och vattenläckor i Kvillestaden genom åren, säger Amanda Rementeria.&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>På frågan hur de boende i Kvillestaden kommer att märka av att de nya vattenledningarna är på plats kommer svaret snabbt från Kjell Johansson.</p><p>&#8211; De kommer att vara nöjda över att vi kommer att lämna dem i fred, säger han med ett leende.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="465" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-iii.jpg" alt="" class="wp-image-141996" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-iii-300x140.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-iii-768x357.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-iii-250x116.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-iii-520x242.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/svetsar-skyddsror-1000-iii-730x339.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Johan Flanke</figcaption></figure>

Ny lösning ska skydda dricksvattnet i Kvillestan

<p></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/74-gert-wingardh-mark-isitt-del-1-om-goteborgs-stadsutveckling" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lyssna här:</a><strong><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/74-gert-wingardh-mark-isitt-del-1-om-goteborgs-stadsutveckling" target="_blank" rel="noreferrer noopener"> Business Göteborg avsnitt 74</a></strong></h3></div><p>Göteborg växer. Ungefär fem miljoner kvadratmeter ska bebyggas i city och upp emot 1 000 miljarder kronor investeras i nya fastigheter och infrastruktur här de närmaste 20 åren.</p><p>Vad tycker Mark Isitt och Gert Wingård om Göteborgs arkitektoniska utveckling? Vilka är de viktigaste ingredienserna för att skapa en stad som attraherar? Och så avslöjar de hur de först träffades och vad de ska göra ihop i höst. Programledare är Emanuel Karlsten.</p><p>Avsnittet är det första av två om stadsplanering och arkitektur.<br></p>

1536x1536

2048x2048

Gert Wingårdh och Mark Isitt gästar podden Business Göteborg

<p>– Tidigare har föreläsningarna hållits live digitalt, men nu har de spelats in så att alla kan titta på dem. Vi vill göra dem tillgängliga för fler och göra det möjligt att titta när det passar bäst i familjelivet, säger Jennie Johannisson, koordinator för familjecentrerat arbetssätt på socialförvaltningen Centrum.</p>
<h2><strong>Stöd kring barn och skärm</strong></h2>
<p><strong> </strong>Tre av föreläsningarna handlar om barn och skärm och hur vi kan hjälpa våra barn i en digitaliserad värld. Föreläsningarna är uppdelade för olika åldrar: 0–6 år, 6–12 år och 13–18 år. De riktar sig till föräldrar och andra nära vuxna till barnet.</p>
<p><div id="attachment_141927" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141927" class="size-full wp-image-141927" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jennie-1000.jpg" alt="" width="1000" height="448" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jennie-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jennie-1000-300x134.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jennie-1000-768x344.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jennie-1000-250x112.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jennie-1000-520x233.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jennie-1000-730x327.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141927" class="wp-caption-text">Jennie Johannisson är koordinator för familjecentrerat arbetssätt på socialförvaltningen Centrum.</p></div></p>
<p>– Vi har fått frågor om detta från föräldrar i flera år, men efter Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer kring skärmanvändande för barn och unga har intresset för frågan ökat ytterligare. Man vill ha kunskaper kring skärm och gränssättningar. Ofta blir det konflikter kring det hemma som man behöver stöd i hur man kan lösa, säger Jennie Johannisson.</p>
<h2><strong>Känslostarka och oroliga barn</strong></h2>
<p>Utöver de tre föreläsningarna om barn och skärm finns det också en föreläsning om barn med oro och en om känslostarka barn som hålls av en legitimerad skolpsykolog.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Föräldraföreläsningar</strong></h3>
<p><strong>Tre föreläsningar om barn och skärm</strong></p>
<ul>
<li>En timme långa med 30 minuter inspelad frågestund.</li>
<li>Ligger uppe året ut.</li>
</ul>
<p><strong>Två föreläsningar om barn och oro samt barn och starka känslor</strong></p>
<ul>
<li>Omkring 30–40 minuter långa.</li>
<li>Ligger uppe tills vidare, åtminstone några år.</li>
</ul>
<p><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a202531414555603" target="_blank" rel="noopener"><strong>Se föreläsningarna här: Göteborgs Stad: Föräldraföreläsningar</strong></a></p>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/stod-till-familjen/foraldrastod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Föräldrastöd</a></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><br />
– Många föräldrar upplever en oro kring hur deras barn hanterar sina känslor. Vi ser att föräldrar söker stöd i detta på olika arenor och vi vill ge dem kunskap för att förstå och stötta sina barn. Vi vet att den psykiska ohälsan ökar hos barn i skolåldern och vi vill ge föräldrarna verktyg i ett tidigt skede, säger Julia Hermander Wrede, koordinator för familjecentrerat arbetssätt på grundskoleförvaltningen.</p>
<h2><strong>Konkreta verktyg</strong></h2>
<p>Inom Göteborgs Stad finns det också föräldrastöd i form av kurser, föräldragrupper, mötesplatser och individuellt föräldrastöd. Filmföreläsningarna är ett extra stöd.</p>
<p>– Är man förälder till ett känslostarkt eller oroligt barn bär man på en tung vardag och gör ett stort och gott arbete redan. Men vi hoppas att föreläsningarna ska ge föräldrarna en ökad förståelse för sina barns känslor och beteenden. Vi vill ge konkreta verktyg för att hantera svåra situationer hemma. I förlängningen hoppas vi att det ska kunna leda till ännu mer långsiktiga positiva effekter – som ökad skolnärvaro, säger Julia Hermander Wrede.</p>
<p><div id="attachment_141928" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141928" class="size-full wp-image-141928" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Julia-800.jpg" alt="" width="800" height="623" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Julia-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Julia-800-300x234.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Julia-800-768x598.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Julia-800-250x195.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Julia-800-520x405.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Julia-800-730x568.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-141928" class="wp-caption-text">Julia Hermander Wrede är koordinator för familjecentrerat arbetssätt på grundskoleförvaltningen.</p></div></p>
<h2><strong>Tillgängligt för fler</strong></h2>
<p><strong> </strong>Utvärderingar från de livesända föreläsningarna har visat att de som tagit del av dem gärna har velat tipsa vidare till en partner, släktingar och vänner.</p>
<p>– Nu blir det lättare att kunna göra det. Det är också bra för föräldrarna att kunna visa filmerna för andra nära vuxna till barnet. Då får man samma kunskap och kan bemöta barnet på samma sätt säger Julia Hermander Wrede.</p>
<p>&nbsp;</p>


Föreläsningar ger föräldrar stöd i viktiga frågor

<p>12 mars öppnade den digitala utställningen Göteborgarnas konst 2024. Där kan man fram till 12 juni se de 87 nya konstverk som Göteborgs Stad har köpt in för att placera ut i olika verksamheter.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="657" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Angelica_Olsson-1000.jpg" alt="" class="wp-image-141952" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Angelica_Olsson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Angelica_Olsson-1000-300x197.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Angelica_Olsson-1000-768x505.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Angelica_Olsson-1000-250x164.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Angelica_Olsson-1000-520x342.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Angelica_Olsson-1000-730x480.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Angelica Olsson är konstintendent på kulturförvaltningen. Foto: Attila Urban</figcaption></figure><p>– Grundtanken med att köpa in konst och placera ut den är att göteborgarna ska få ta del av konst i sin närmiljö och vardag. Det fungerar också som en brygga mellan det fria konstlivet och den offentliga sektorn och de verksamheter som finns inom staden, säger Angelica Olsson, konstintendent på kulturförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="749" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Laughter-is-Contagious-av-Hope-Green-serigrafi-1000.jpg" alt="" class="wp-image-141963" style="width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Laughter-is-Contagious-av-Hope-Green-serigrafi-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Laughter-is-Contagious-av-Hope-Green-serigrafi-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Laughter-is-Contagious-av-Hope-Green-serigrafi-1000-768x575.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Laughter-is-Contagious-av-Hope-Green-serigrafi-1000-250x187.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Laughter-is-Contagious-av-Hope-Green-serigrafi-1000-520x389.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Laughter-is-Contagious-av-Hope-Green-serigrafi-1000-730x547.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Laughter is contagius av Hope Green.</figcaption></figure><p>Vård- och omsorgsboenden, bibliotek och grundskolor är exempel på arbetsplatser där konsten placeras ut. Sedan starten 1946 har totalt 10&nbsp;000 verk köpts in och det finns inga planer på att samlingen ska sluta växa.</p><p>– Det finns väldigt många verksamheter inom Göteborgs Stad, vilket sammantaget skapar en stor utställningsyta. Just nu är det runt 80 arbetsplatser som står i kö för att få konst utplacerad, det finns en stor efterfrågan, säger Angelica Olsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Webbutställningen tillgängliggör konsten</strong></h2><p>Bland de konstverk som köptes in förra året finns alltifrån grafik, skulptur, måleri och fotografi till videoverk.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länkar:</h3><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://goteborgkonst.se/nyheter/digital-utstallning-se-de-87-nya-verken-i-stadens-konstsamling/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg konst: Här kan du se konstverken</a></li><li><a href="https://goteborgkonst.se/konsten/konstsamlingen/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs konstkonsulter</a></li></ul></div><p>– Utställningen är en del i vårt uppdrag att tillgängliggöra konst för en bred publik. Förhoppningsvis väcker det också ett intresse för alla konstnärerna. Nytt för i år är att verken också finns i Göteborgs Stads öppna databas, säger Angelica Olsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Verken väljs ut av konstkonsulter</strong></h2><p>Konstverken i årets utställning har valts ut av fem konstkonsulter som är yrkesverksamma konstnärer. Deras uppdrag är att under ett år bevaka gallerier och konsthallar i Göteborg, för att sedan bestämma vilka verk som ska köpas in.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="680" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Untitled-Crest-series-av-Sessa-Englund-Figursagat-altra-1000.jpg" alt="" class="wp-image-141966" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Untitled-Crest-series-av-Sessa-Englund-Figursagat-altra-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Untitled-Crest-series-av-Sessa-Englund-Figursagat-altra-1000-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Untitled-Crest-series-av-Sessa-Englund-Figursagat-altra-1000-768x522.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Untitled-Crest-series-av-Sessa-Englund-Figursagat-altra-1000-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Untitled-Crest-series-av-Sessa-Englund-Figursagat-altra-1000-520x354.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Untitled-Crest-series-av-Sessa-Englund-Figursagat-altra-1000-730x496.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Crest series av Sessa Englund, figursågat alträ.</figcaption></figure><p>– Det blir en väldig bredd bland konstverken. Vi brukar jämföra den offentliga konstsamlingen med ett bibliotek, här finns konstnärskap från olika tider, bakgrunder och konstformer, säger Angelica Olsson.</p><p>Men även om spridningen bland konstverken är stor, så ser hon vissa trender.</p><p>­– Under de senaste åren har material som trä, lera och textil ökat bland verken. Jag tror att det är digitaliseringen som har bidragit till att det finns en längtan att aktivera andra sinnen, säger Angelica Olsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborgs Stads öppna databas</strong></h3><p>I den öppna databasen går det att hitta rapporter och annan offentlig information från kommunens olika enheter, vilket gör att det både går snabbare och enklare att exempelvis ta fram statistik. Här finns också de 87 konstverken som köptes in till Göteborg förra året.</p><p>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/digitalisering/oppna-data/sok-oppna-data" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Sök öppna data</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full is-resized hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="954" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Selma-Selman-800.jpg" alt="" class="wp-image-141953" style="aspect-ratio:9/16;object-fit:cover;width:800px" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Selma-Selman-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Selma-Selman-800-252x300.jpg 252w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Selma-Selman-800-768x916.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Selma-Selman-800-250x298.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Selma-Selman-800-520x620.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Selma-Selman-800-730x871.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Konstverket Ophelia&#8217;s Awakening skapades av Selma Selman under 2023 och är inköpt på Röda Sten Konsthall. Foto: Hampus Bovbjerg Grip</figcaption></figure>

Göteborgarnas konst visas i digital utställning

<p>Futureheat har funnits sedan 2017 och nu startar forskningsprogrammets fjärde etapp som kommer pågå till och med 2027. Totalt investerar 20 små och stora fjärrvärmeföretag över hela Sverige sammanlagt 16 miljoner kronor i forskningen.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Futureheat</strong></h3>
<p>Futureheat etapp 4 är ett treårigt forskningsprogram som syftar till att fjärrvärmeföretag ska kunna bidra mer till en omställning av energisystemet. Programmet drivs av forskningsföretaget Energiforsk, som initierar, samordnar och bedriver forskning och analys på energiområdet.</p>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.goteborgenergi.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborg Energi</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>– Kraftvärmeverk producerar förutom värme till fjärrvärmesystemet även planerbar el, som minskar risken för effektbrist och stabiliserar elsystemet. Futureheat kommer bland annat titta på hur digitalisering kan öka flexibiliteten så att fjärrvärmeföretag kan avlasta och stötta elnätet ännu mer. Detta är viktigt inte minst i Göteborg där vi redan inom några år riskerar att hamna i en situation med effektbrist, säger Erik Axelsson, utvecklingsingenjör på Göteborg Energi.</p>
<p>Under de tre åren som programmet pågår kommer Futureheat att anlita forskare som bland annat ska titta på hur fjärrvärme kan avlasta elsystemet och minska elbehovet vid toppar, hur utsläppen kan minska ytterligare och hur AI kan bidra till effektivare fjärrvärme.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Fjärrvärme och kraftvärme</strong></h3>
<p>Kraftvärme innebär att el och fjärrvärme produceras samtidigt i ett värmeverk. I Göteborg har vi bland annat en sådan anläggning i energihamnen – Rya kraftvärmeverk. I kraftvärmeverket eldas bränslen som dels värmer vattnet som skickas ut i fjärrvärmenätet, dels driver en turbin som producerar el. Precis som vattenkraft och kärnkraft är kraftvärme ett planerbart kraftslag.</p>
<p>Fjärrvärmen står för ungefär hälften av all uppvärmning i Sverige. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler i Sverige värms med fjärrvärme och bland flerfamiljshus är andelen omkring 90 procent.</p>
<p></p></div></div></p>


Göteborg Energi satsar på forskning

<h2><strong>&#8221;Tack för ert stöd”</strong></h2>
<p>&#8221;Vi vill framföra vårt varmaste och uppriktiga tack för era kondoleanser i denna svåra stund. De många kondoleanser och erbjudande om stöd vi har mottagit är en påminnelse om att vi står enade i vår vilja att tillsammans skapa ett tryggt och omtänksamt samhälle. Att veta och känna att andra finns där för oss är värdefullt och ger oss kraft att möte de utmaningar vi har framför oss, både i Örebro och i hela vårt land&#8221; skriver kommunstyrelsens ordförande i Örebro John Johansson och kommundirektör Peter Larsson i ett brev ställt till Göteborgs Stad.</p>
<p><div id="attachment_141934" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141934" class="size-full wp-image-141934" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kondoleansbok-1000.jpg" alt="" width="1000" height="698" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kondoleansbok-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kondoleansbok-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kondoleansbok-1000-768x536.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kondoleansbok-1000-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kondoleansbok-1000-520x363.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kondoleansbok-1000-730x510.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141934" class="wp-caption-text">En kondoleansbok lades ut i Göteborgs rådhus, och det gick också att lämna sina kondoleanser digitialt.</p></div></p>
<p>Dagen efter dådet lades en kondoleansbok i Rådhusets entré där alla som ville visa sitt deltagande var välkomna att skriva. Det gick också att lämna kondoleanser på Göteborgs Stads hemsida.</p>


Örebro kommun tackar göteborgarna

<p>Eleverna på Gårdstensskolan har längtat efter en idrottshall närmare Angeredsvinkeln, där de går i skolan när Nya Gårdstensskolan ska byggas. De har nu sina idrottslektioner i den tidigare idrottshallen i Gårdsten, men den ska rivas när bygget av Nya Gårdstensskolan drar igång.</p>
<h2><strong>”Idrott är så viktigt för barn och unga”</strong></h2>
<p>Angeredsvinkelns idrottshall går under arbetsnamnet Hajrudins hall efter idrottsläraren Hajrudin Heremic som kämpat och engagerat sig för att få en ny idrottshall i Angeredsvinkeln, sedan eleverna flyttade till sina tillfälliga lokaler 2018.</p>
<p><div id="attachment_141910" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141910" class="size-full wp-image-141910" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/hajrudin-1000.jpg" alt="" width="1000" height="463" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/hajrudin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/hajrudin-1000-300x139.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/hajrudin-1000-768x356.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/hajrudin-1000-250x116.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/hajrudin-1000-520x241.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/hajrudin-1000-730x338.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141910" class="wp-caption-text">Hajrudins hall – så kallas den blivande idrottshallen som idrottsläraren Hajrudin Heremic ser fram emot.</p></div></p>
<p>– Jag har arbetat med idrott i staden i 26 år och vet att idrott är så viktigt för barn och unga på så många sätt. Det skapar gemenskap och trygghet, säger Hajrudin Heremic.</p>
<h2><strong>Förväntansfullt första spadtag</strong></h2>
<p>I isande vindar samlades elever, lärare, skolledning, representanter från stadsfastighetsnämnden, grundskolenämnden, grundskoleförvaltningen, fastighetsägare och byggentreprenör för att ta ett första spadtag.</p>
<p>Det blev flera spadtag – många ville vara med och sätta spaden i backen.</p>
<p><div id="attachment_141912" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141912" class="size-full wp-image-141912" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/elever-spadtag-1000.jpg" alt="" width="1000" height="474" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/elever-spadtag-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/elever-spadtag-1000-300x142.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/elever-spadtag-1000-768x364.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/elever-spadtag-1000-250x119.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/elever-spadtag-1000-520x246.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/elever-spadtag-1000-730x346.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141912" class="wp-caption-text">Tre av Gårdstensskolans elever höll tal och grävde ett första spadtag för den blivande idrottshallen.</p></div></p>
<p>– Äntligen kan vi se att bygget växer fram – att det verkligen händer. Det här byggprojektet visar att våra elever och unga är värda att satsas på för framtiden, och att Göteborgs Stad väljer att utveckla Angered och Gårdsten ännu mer, sa biträdande rektor Alfred Zakrisson.</p>
<p>Representanterna höll flera tal, men det som fick längsta och varmaste applåderna var de tre elevernas. En av dem uttryckte det så här:</p>
<p>–  Vi vill att ni bygger hallen snabbt för vi vill slippa stressa mellan skolan och gamla idrottshallen. Vi vet också att det kommer att bli roligare med idrott i en ny stor hall. Det är bra för hälsan och för betygen.</p>
<p><div id="attachment_141913" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141913" class="size-full wp-image-141913" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/rektor-alfred-1000.jpg" alt="" width="1000" height="463" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/rektor-alfred-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/rektor-alfred-1000-300x139.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/rektor-alfred-1000-768x356.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/rektor-alfred-1000-250x116.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/rektor-alfred-1000-520x241.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/rektor-alfred-1000-730x338.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141913" class="wp-caption-text">Biträdande rektor Alfred Zakrisson uttryckte glädje och förväntan inför den nyligen startade byggnationen av nya idrottshallen på Angeredsvinkeln.</p></div></p>
<h2><strong>Tillgänglig för allmänheten</strong></h2>
<p>Inte bara eleverna, utan även allmänheten kommer att kunna nyttja hallen, som kommer gå att boka via Göteborgs Stads bokningssystem. Framför idrottshallen blir det en 60-metersbana och tre stationer att styrketräna på, tillgängliga för alla att använda. Det är bra för folkhälsan, konstaterade samtliga talare.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Nya idrottshallen i Angeredsvinkeln</strong></h3>
<ul>
<li>Ska användas av skolan dagtid</li>
<li>Lokala idrottsföreningar kommer kvällstid och helger kunna boka hallen via idrotts- och föreningsförvaltningens bokningssystem.</li>
<li>Spelyta 20&#215;40 meter med möjlighet att dela av i två delar med vikvägg.</li>
<li>Redskapsförrådet på cirka 40 kvadratmeter går att nå även när hallen är avdelad</li>
<li>I hallen byggs vanliga omklädningsrum med duschar och toaletter och dessutom separata omklädningsrum med dusch för möjlighet till avskild omklädning. Det byggs också personalytor med möjlighet till omklädning och dusch</li>
<li>Stadsfastighetsförvaltningen genomför projektet genom inhyrning av aktörer som bygger och äger lokalerna. Byggentreprenör är Rydlers Bygg AB och fastighetsägare är G&amp;K Blanks fastigheter AB</li>
</ul>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-nordost/angered/angeredsvinkeln-ny-idrottshall" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Angeredsvinkeln &#8211; ny idrottshall</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-nordost/angered/gardstensskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om nya Gårdstensskolan</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/stadsfastighetsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Stadsfastighetsförvaltningen</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<p><div id="attachment_141914" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141914" class="size-full wp-image-141914" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/angeredsvinkeln-1000.jpg" alt="" width="1000" height="479" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/angeredsvinkeln-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/angeredsvinkeln-1000-300x144.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/angeredsvinkeln-1000-768x368.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/angeredsvinkeln-1000-250x120.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/angeredsvinkeln-1000-520x249.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/angeredsvinkeln-1000-730x350.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141914" class="wp-caption-text">Elever och representanter från Göteborgs Stad och de som ska bygga hallen, samlades för att ta ett symboliskt första spadtag för nya idrottshallen på Angeredsvinkeln.</p></div></p>


Första spadtaget för efterlängtad idrottshall i Angered

<p>– Jag hoppas öka förståelsen för de problem som det kan innebära och att ämnet blir mer pratbart. Många av oss vet nog väldigt lite om klimakteriet och hur det påverkar dem som drabbas av besvär, säger förvaltningsdirektör Fredrik Johansson.</p>
<p>I socialförvaltningen Nordost är 79 procent av medarbetarna kvinnor, varav 44 procent är i åldern 40+ och är, eller kommer bli direkt berörda. Samtidigt påverkar klimakteriet inte bara kvinnor – de allra flesta har kvinnliga kollegor, eller en mamma, syster, partner eller vän.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3>Varför utbildning om klimakteriet?</h3>
<p>Kvinnor i åldern 35 till 60 år är oftare sjukskrivna för stress-relaterad ohälsa som utmattningssyndrom och depression. Liknande symptom kan uppstå när hormonnivåerna sjunker under förklimakteriet och menopausen. Det påverkar både det allmänna måendet och arbetsförmågan. Med ökad kunskap och medvetenhet kan fler söka eller erbjudas hjälp.</p>
<p><em>Källa: Sunt arbetsliv</em></p>
<p></p></div></div></p>
<p>– Genom att både chefer och medarbetare lär sig mer om klimakteriet hoppas jag öka förståelsen för de problem som det kan innebära och att vi som chefer och kollegor ska kunna ge ett bättre stöd. Många som får besvär förstår nog inte vad det är och får då inte rätt hjälp. Det kan leda till både sjukskrivning och onödigt lidande, fortsätter Fredrik Johansson.</p>
<h2>Viktigt ämne för chefer</h2>
<p>I höstas fick cheferna gå den första delen av utbildningen, och nu i vår fortsätter del två.</p>
<p>– Det här är ett viktigt ämne eftersom det berör våra medarbetare, och allt som berör medarbetare är ett viktigt ämne för oss chefer, säger enhetschef Mikael Kurdali Jonsson, om socialförvaltningen Nordosts satsning.</p>
<p>– Klimakteriet kan påverka både hälsa och arbetsmiljö, fyller hr-chef Frida Johansson i. Som chefer har vi ett arbetsmiljöansvar och efter utbildningen har vi bättre möjlighet att ge stöd till medarbetare som har funderingar kring arbetsmiljö och klimakteriet.</p>
<p><div id="attachment_141882" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141882" class="size-full wp-image-141882" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/frida-1000.jpg" alt="" width="1000" height="640" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/frida-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/frida-1000-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/frida-1000-768x492.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/frida-1000-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/frida-1000-520x333.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/frida-1000-730x467.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141882" class="wp-caption-text">Frida Johansson, hr-chef vid socialförvaltningen Nordost.</p></div></p>
<h2>Ökad kunskap och arbetsklimat med acceptans</h2>
<p>Just nu tittar förvaltningen på hur även medarbetare ska få möjlighet att öka sina kunskaper om klimakteriet.</p>
<p><div id="attachment_141879" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141879" class="size-full wp-image-141879" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/lotta-anberg-10000.jpg" alt="" width="1000" height="618" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/lotta-anberg-10000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/lotta-anberg-10000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/lotta-anberg-10000-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/lotta-anberg-10000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/lotta-anberg-10000-520x321.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/lotta-anberg-10000-730x451.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141879" class="wp-caption-text">Lotta Anberg, avdelningschef vid socialförvaltningen Nordost.</p></div></p>
<p>– Det är viktigt att vi alla får mer kunskap om klimakteriet och vad det innebär samt att vi kan lära oss att skapa ett arbetsklimat med acceptans och kunna erbjuda stöd för dem som behöver, säger avdelningschef Lotta Anberg.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-nordost" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Nordost</a></p>
<p></p></div></div></p>


Socialförvaltningen Nordost vill öka kunskapen om klimakteriet

<p>I Göteborg erbjuds personer som är nya i Sverige en kurs i samhällsorientering. Kursen är på 100 timmar och handlar om allt från praktiskt vardagsliv till svensk demokrati. Målet är att ge deltagarna en förståelse för det svenska samhället och kunskap om rättigheter och skyldigheter.</p>
<p>Under projektet kommer den traditionella klassrumsundervisningen att kompletteras med VR-teknik. Satsningen är en del i ett treårigt projekt som drivs av Högskolan Väst tillsammans med Göteborgs Stad.</p>
<p><div id="attachment_141893" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141893" class="size-full wp-image-141893" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders_Boklund-1000.jpg" alt="" width="1000" height="814" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders_Boklund-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders_Boklund-1000-300x244.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders_Boklund-1000-768x625.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders_Boklund-1000-250x204.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders_Boklund-1000-520x423.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders_Boklund-1000-730x594.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141893" class="wp-caption-text">Anders Boklund Ferreira är enhetschef för samhällsorienterande insatser på socialförvaltningen Centrum.</p></div></p>
<p>– Virtual reality har stor potential i utbildningssammanhang och vi hoppas på att tekniken kan bli ett stående inslag i samhällsorienteringen, säger Anders Boklund Ferreira, enhetschef för samhällsorienterande insatser i Göteborgs Stad.</p>
<h2><strong>Två virtuella världar ska byggas upp</strong></h2>
<p>I den förstudie som gjordes förra året, identifierade forskarna på Högskolan Väst bland annat de utmaningar som nyanlända möter när de försöker förstå komplexa teman som diskriminering och yttrandefrihet. Därför kommer två virtuella världar att byggas upp i projektet. Den ena ska simulera verkliga situationer av diskriminering och på så sätt ge användarna möjlighet att förstå både lagliga och mer subtila aspekter. Den andra virtuella världen ska handla om yttrandefrihet och innehålla interaktiva övningar och scenarier som hjälper kursdeltagarna att förstå deras rättigheter och skyldigheter.</p>
<p>– Diskriminering och yttrandefrihet är centrala delar i samhällsorienteringen, men det är ämnen som kan vara svåra att komma åt i vanlig klassrumsundervisning. En virtuell värld ger en starkare upplevelse och du kan utsättas för saker som ger en djupare förståelse, både för dig själv och andra, säger Anders Boklund Ferreira.</p>
<h2><strong>Fältstudier en del av projektet</strong></h2>
<p>Under projektet kommer Högskolan i Väst att göra fältstudier för att ta reda på hur VR-tekniken påverkar förståelsen för diskriminering och yttrandefrihet bland kursdeltagarna och vilka effekter det kan ha på integrationsarbetet i Sverige.</p>
<p>– Vi är mycket entusiastiska över potentialen i det här projektet. Genom att använda VR-teknik hoppas vi kunna erbjuda en mer engagerande och interaktiv upplevelse som hjälper tredjelandsmedborgare att bättre förstå och integrera sig i det svenska samhället, säger Amir Haj-Bolouri, professor i informatik och projektledare vid Högskolan Väst.</p>
<p><strong> </strong>Projektet finansieras av Migrationsverket och Europeiska unionen genom Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF).</p>


VR ska öka kunskapen om yttrandefrihet och diskriminering

<p>Måndag till fredag, i 14 veckor, kan du vara med på gratis stationsträning på åtta av Göteborgs Stads utegym. Totalt hålls 154 tillfällen för alla som vill träna och njuta av frisk luft samtidigt.</p>
<h2><strong>Träning för alla</strong></h2>
<p>Vecka 13-26 håller utbildade instruktörer i stationsträning på åtta av Göteborgs Stads utegym. Passen är gratis, till för alla och ingen föranmälan krävs. Under stationsträningen tränar man puls, styrka, balans och rörighet.</p>
<p>– Det spelar ingen roll om man har träningsvana eller inte – du anpassar övningarna under passet efter dig själv och dina förutsättningar. Det gör att alla kan vara med. Det här är strålande tillfällen att njuta av träning och frisk luft samtidigt, säger Malin Larsson, samordnare för gym och aktivitetsytor på förvaltningen.</p>
<p>Vill man inte vara med på stationsträningen, utan bara ställa frågor om träning och utegymmen går det precis lika bra. Tänk bara på att vänta tills stationsträningen är avslutad.</p>
<h2><strong>Välj mellan åtta utegym</strong></h2>
<p>Upplägget med stationsträning i utegym är inget nytt, konceptet har genomförts av idrotts- och föreningsförvaltningen under vår och höst i flera år.</p>
<p>– En del av vårt uppdrag på idrotts- och föreningsförvaltningen är att uppmuntra till rörelse. Att hålla stationsträning utegymmen är ett sätt som vi gör det på. Genom att vara med på passen kan det kännas lättare att träna själv i ett utegym sen, säger Malin Larsson.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>I vår hålls stationsträning på:  </strong></h3>
<ul>
<li>Utegymmet på Blidväder aktivitetsyta</li>
<li>Dalens utegym i Slottsskogen</li>
<li>Idtjärnet utegym i Angered</li>
<li>Kvibergs Parks utegym</li>
<li>Utegymmet på Länsmansgårdens aktivitetsyta</li>
<li>Ruddalens utegym</li>
<li>Skatås utegym</li>
<li>Utegymmet på Smyckeparkens aktivitetsyta</li>
</ul>
<p>Passen körs i alla väder &#8211; sol som regn.</p>
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/trana-gratis/trana-med-andra-/trana-med-instruktor-i-utegym" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Träna gratis &#8211; alla datum och tider</a></p>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Fortsätt träna i sommar</strong></h2>
<p>Känns det trist att inte få någon stationstärning i sommar? Misströsta inte!</p>
<p>– I år kommer vi hålla stationsträning även under sommaren, vilket känns jättekul. Vi hoppas att det ska göra att vi kan uppmuntra till ännu mer rörelse och rörelseglädje. Vilka utegym, datum och tider som kommer gälla i sommar är inte spikat än, men håll koll på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/trana-gratis/trana-med-andra-/trana-med-instruktor-i-utegym">goteborg.se/tranagratis</a> &#8211; där lägger vi ut alla tillfällen så fort schemat är klart, säger Malin Larsson.</p>
<p>&nbsp;</p>


Träna gratis med instruktör i vår

<p>Året var 2008 och en av de största finanskriserna hade slagit till ordentligt. Satu förlorade sitt jobb i arméns musikkår och behövde hitta ett nytt arbete.</p>
<p>– Jag hade jobbat heltid i musikkåren där jag spelade bastuba. Det var allt från konserter till högvakten vid Stockholms slott. Vad skulle jag göra nu? Via arbetsförmedlingen fick jag praktik på äldreboende och året efter fick jag en timanställning inom hemtjänsten och på äldreboende.</p>
<p>– Det här blev också ett uppvaknande för mig. Musikvärlden är ganska egoistisk och nu fick jag fundera över vad som är verkligen är viktigt för mig, säger Satu.</p>
<p><div id="attachment_141905" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141905" class="size-full wp-image-141905" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/satu-och-kollegor-1000.jpg" alt="" width="1000" height="472" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/satu-och-kollegor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/satu-och-kollegor-1000-300x142.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/satu-och-kollegor-1000-768x362.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/satu-och-kollegor-1000-250x118.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/satu-och-kollegor-1000-520x245.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/satu-och-kollegor-1000-730x345.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141905" class="wp-caption-text">Satu trivs med sina kollegor. Foto: Göteborgs Stad</p></div></p>
<p>Satu utbildade sig till undersköterska och fick efter utbildningen 2011 en tillsvidareanställning i hemtjänsten.</p>
<p>– Som människa har jag växt oerhört sedan jag började inom äldreomsorgen. Man kan säga att jag fått lära känna mig själv på nytt, berättar Satu.</p>
<h2><strong>Trivs i rollen som omsorgshandledare </strong></h2>
<p>Satu trivdes så bra inom hemtjänsten att hon beslutade sig för att läsa vidare till specialistundersköterska.</p>
<p>– Jag fortbildade mig och valde inriktningen vård och omsorg av äldre, och var klar med utbildningen 2014. Året efter blev jag anställd som omsorgshandledare inom hemtjänsten, säger Satu.</p>
<p>Som omsorgshandledare jobbar Satu med olika uppdrag och frågor. Hon får utbilda sina kollegor, omvärldsbevaka och leda olika nätverk.</p>
<p>– Jag jobbar som en länk mellan chef, medarbetare och omsorgstagare. Jag stöttar medarbetare och chefer och försöker se vad som behöver göras och på vilket sätt. Här ser jag till att vi dokumenterar och skriver anteckningar på ett korrekt sätt. Jag går också genom synpunkter och klagomål från omsorgstagare och anhöriga och kollar på vad vi kan utveckla och förbättra.</p>
<p>Under förra året var Satu med och ledde och en stor utbildningsinsats.</p>
<p>– Jag höll i en utbildningsdel om kognitiv svikt tillsammans med min kollega. Det är en basutbildning på två timmar som alla i hemtjänsten nordost får gå. Vi går igenom olika demenssjukdomar, pratar om bemötande och våra samlade erfarenheter. Genom att dela våra erfarenheter så lär vi oss mycket av varandra, säger Satu.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Läs mer i Vårt Göteborgs artikel:</strong> <a href="https://vartgoteborg.se/p/omsorgspersonal-testar-vr-glasogon/" target="_blank" rel="noopener">Omsorgspersonal testar VR-glasögon</a></p>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Jobbar för omsorgstagarens bästa</strong></h2>
<p>Men som omsorgshandledare förväntas du också hantera olika typer av situationer och relationer.</p>
<p>– Min grundprincip är att vi tillsammans ska göra det bästa för dem vi är till för. Alla som jobbar inom äldreomsorgen är jätteviktiga och behövs verkligen, säger Satu och utvecklar:</p>
<p>– Vi får våra uppdrag från socialsekreterarna som bedömer vilka insatser en individ behöver och ska få. Och sedan är det vi inom hemtjänsten som utför själva insatserna hemma hos omsorgstagaren. Ibland händer det att vi inte riktigt förstår varandra eller att vi ser olika behov.</p>
<p>Kommunikationen är en viktig del, menar Satu.</p>
<p>– Därför är det viktigt att vi har en god relation och pratar med varandra. Allt för att omsorgstagaren ska få en bra omsorg. Jag kanske har surnat till någon gång säger Satu och skrattar – men jag försöker alltid att utveckla mina relationer och nätverk. Det ger så mycket glädje och nytta när vi pratar och lyssnar på varandra. Att våga fråga och ge återkoppling kommer du långt med.</p>
<h2><strong>Det bästa är mötet med människor</strong></h2>
<p>Även om det finns utmaningar, så tycker Satu att det finns många godbitar inom hemtjänsten.</p>
<p>– Vi brukar prata med varandra om vikten av en hållbar arbetsplats. För min del är mötet med alla människor otroligt värdefullt. Fantastiskt är det! Att man får fylla på med så många godbitar, då orkar man hur mycket som helst, säger Satu.</p>
<p>Det som kan vara utmanande och svårt är att räcka till. Satu jobbar på två enheter som ansvarar för cirka 230 omsorgstagare.</p>
<p>– Jag har en kvalitetssäkrande funktion. Med det menas att ge en bra kvalitet på vård och omsorg. Kvalitet och pengar går sällan bra ihop, så den största utmaningen är nog att kunna tillgodose alla behov. Vad är en rimlig nivå? Det är en fråga som kan vara svår att svara på. Förutsättningarna ser annorlunda ut idag – mot när vi hade hemsamariter, en gammal benämning, då var det mer flexibelt. Att vi får lite mer tid, luft i schemat och kunna planera på realistiskt sätt är det som behövs framöver, konstaterar Satu.</p>
<p>Men en sak är säker och det är att Satu har hittat rätt i hemtjänsten.</p>
<p>– Det är ett varierande och meningsfullt yrke, ingen dag är den andra lik. Och nu ser jag fram emot att fortsätta med vår nya utbildningssatsning. Vi är fyra omsorgshandledare i nordost som är instruktörer enligt Durewallmetoden, en metod som fokuserar på lågaffektivt bemötande för att undvika eller minska konflikter, avrundar Satu.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar: </strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/goteborgs-stads-hemtjanst" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Hemtjänst</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.56f03f09-45ef-4ddc-9639-adf95afd91c6&amp;doFilter=true&amp;category=&amp;department=%25C3%2584ldre+samt+v%25C3%25A5rd-+och+omsorgsf%25C3%25B6rvaltningen&amp;employmentType=&amp;employmentGrade=" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lediga jobb på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a202342413117752" target="_blank" rel="noopener">Götegorgs Stad: Jobba på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Satu hittade rätt i hemtjänsten  

<p>Poeten och konstnären Makda Embaie är baserad i Oslo och arbetar i gränslandet mellan litteratur och konst. I utställningen Frukten mognar utvecklar hon teman från sin bok Breaking bread and language genom rumsliga gestaltningar, grafiska tryck, textilinstallationer och ett nytt videoverk skapat specifikt för denna utställning.Makda Embaie bjuder in besökaren till en upplevelse som utforskar språkets relation till nationalstat och motstånd, våra föreställningar om översättning, minne och förlust.<div id="attachment_141920" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141920" class="size-full wp-image-141920" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Makda-Embaie_-Foto-Chai-Saedi-1000.jpg" alt="" width="1000" height="582" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Makda-Embaie_-Foto-Chai-Saedi-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Makda-Embaie_-Foto-Chai-Saedi-1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Makda-Embaie_-Foto-Chai-Saedi-1000-768x447.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Makda-Embaie_-Foto-Chai-Saedi-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Makda-Embaie_-Foto-Chai-Saedi-1000-520x303.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Makda-Embaie_-Foto-Chai-Saedi-1000-730x425.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141920" class="wp-caption-text">Makda Embaie är poet och konstnär. Foto Chai Saedi</p></div>– Jag är så glad över att presentera min utställning här. Utställningen Frukten mognar är en berättelse och gestaltning om en mormor, farmor, brödets mjuka insida, språket, en varm dag och en stulen statyett, säger hon.</p>
<h2><strong>Metod för kollektiv översättning</strong></h2>
<p>Makda Embaie har bland annat utvecklat en metod för kollektiva översättningssessioner som inte kräver att deltagarna kan läsa eller skriva på det språk de översätter från.– Tillsammans bearbetar vi förlusten av språk och att inte veta hur man läser och skriver på sitt modersmål, i mitt fall tigrinja. Vi skapar en plats där vi kan sörja det vi har förlorat men samtidigt använder handlingen som en källa till makt. Genom varandra utvidgar vi våra språk där målet inte är perfekta översättningar, utan att komma närmare språket än vi skulle ha gjort ensamma, säger Makda Embaie.Utställningen sammanfaller med Angereds bokmässa, som hålls på Kulturhuset Blå Stället 9–10 maj. Under bokmässan lanseras den andra upplagan av boken Breaking Bread and Language och Makda Embaie är då på plats för att leda en kollektiv översättningssession.<strong> </strong><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Utställningen Frukten mognar</strong></h3>
<ul>
<li>Pågår 22 mars till 1 juni på Konsthallen Blå Stället i Angered</li>
<li>Vernissage där Makda Embaie närvarar på lördag 22 mars klockan 12–16</li>
</ul>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kulturhuset-bla-stallet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Kulturhuset Blå Stället</a></li>
<li><a href="https://www.facebook.com/konstblastallet" target="_blank" rel="noopener">Facebook: Konsthallen Blå Stället</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/angereds-bokmassa" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Angereds bokmässa</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Ny utställning på Blå Stället utforskar språket

<p>Tidstjuvarna har plockats bort, mötena har stramats åt och de har schemalagt tiden de är nåbara. Det är några av effektiviseringarna som genomförts. Resultatet? Personalen mår mycket bättre.</p>
<p>– Det är vår främsta drivkraft att vi ser i våra enkäter att personalen mår så mycket bättre. När man får en dag extra återhämtning i veckan är man mer benägen att gå all-in de andra fyra dagarna, säger Jessica Telander, enhetschef på avdelning myndighet i nordost som tillsammans med två andra enheter på förvaltningen för funktionsstöd har testat fyradagardagarsvecka.</p>
<h2><strong>Minskad frånvaro orsakad av stress</strong></h2>
<p>– För de behöver gå mer all-in. Det är mer intensivt de dagar de är på jobbet. Mycket mer strukturerat fokus, berättar Jessica Telander.</p>
<p>Ingen extra personal har satts in, trots att de får långhelg varannan vecka. Men Jessica Telander menar att det är värt det.</p>
<p>– När vi minskar frånvaro på grund av stress så minskar vi också risken att andra behöver gå in och ta över ärenden, vilket tar onödig tid, säger Jessica Telander.</p>
<h2><strong>Lättare behålla kompetent personal</strong></h2>
<p>Nu har de kommit mer än halvvägs i projektet och skrivit en halvtidsrapport. Där framgår det att alla enheter som ingått har förbättrat sina resultat. De upplever bättre hälsa, bättre arbetssituation och arbetsbelastning.</p>
<p>– Då är det är lättare att behålla kompetent personal, vilket i sin tur gör att man inte behöver använda tid till att rekrytera ny personal. Handläggningstider tar längre tid när man är ny, vilket gör att det kan vara en stor vinst även för våra brukare, säger Jessica Telander.</p>
<h2><strong>Allt inte smärtfritt</strong></h2>
<p>Allt har dock inte gått smärtfritt.</p>
<p>– Någon enstaka har upplevt mer stress. Men överlag upplever de allra flesta att det blivit bättre, säger Emelie Kröönström, enhetschef på avdelning myndighet i sydväst.</p>
<p>Och en av enhetscheferna, Michaela Öberg, fick hoppa av. Eftersom övriga i förvaltningen jobbar hela veckan var det svårt att få schemat att gå ihop.</p>
<p>&#8211; Jag blev kallad på möten på de dagar jag skulle vara ledig och en del andra omständigheter gjorde att jag fick hoppa av. Men jag tror absolut att det skulle fungera att jobba fyradagarsvecka för alla verksamheter. Man behöver bara ha en annan struktur för att täcka upp för varandra. Vi har alla lärt oss mer av det, säger Michaela Öberg, enhetschef på avdelning myndighet i Nordost.</p>
<h2><strong>Vill gå i framkant för framtida innovationer</strong></h2>
<p>Projektet har väckt stort intresse internt och många har bett dem komma och berätta hur de klarat detta.</p>
<p>– Vi vill sprida det vi gjort för att visa att vi kan gå i framkant för att införa framtida arbetstidsinnovationer, säger Michaela Öberg.</p>
<p>Det har varit en stor läroprocess att identifiera tidstjuvarna. Inför projektet fick alla kartlägga sitt eget arbete för att se vad som kunde effektiviseras.</p>
<p>– Medarbetarna har själva fått analysera sitt veckomönster, fundera över hur mycket tid de lägger jag på sociala kontakter, vad kan de kapa, säger Michaela Öberg.</p>
<h2><strong>20 minuter extra att fokusera om man blir avbruten</strong></h2>
<p>Tidigare har de varit nåbara konstant, men forskning visar att om man blir avbruten i sitt arbete så kan det ta 20 minuter att komma tillbaka till fokus på arbetsuppgiften. Därför har de sett till att ta bort så många tillfällen som möjligt då de blir avbrutna.</p>
<p>– Vi har schemalagt vilka tider vi jobbar med teams och är nåbara på telefon. Vi har tagit bort notiser i Teams för att inte bli störda. Handläggarna har blivit bättre på att respektera varandras tid, inte springa och fråga varandra då och då, utan de väljer rätt tillfällen att fråga varandra, säger Jessica Telander.</p>
<h2><strong>Vill inte bränna ut personalen</strong></h2>
<p>Arbetsplatsmötena har strukturerats upp betydligt.</p>
<p>– Vi har tydliggjort vilken information som kan lämnas skriftligt och tar bara upp det som kräver dialog. Kollegorna har fått tydliggöra specifikt vad de vill ha hjälp med så att de inte kommer oförberedda till mötena och tar hela ärenden. Det har gjort dem mer kärnfulla på mötena, säger Jessica Telander.</p>
<p>Men hon tror inte att det går att hålla samma effektiva nivå och samma tempo om de skulle jobba på samma sätt fem dagar i veckan.</p>
<p>– Nej, då bränner vi ut vår personal. Det är svårt att jobba så på heltid. Att jobba så här kräver återhämtning, säger Jessica Telander.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3>4-dagarsvecka</h3>
<p>4 day week Sverige är en plattform som utforskar hur smartare arbetstid kan frigöra arbetstid. Internationellt pågår pilotprojekt för tusentals medarbetare och hundratals verksamheter.</p>
<p>De internationella resultaten visar hittills att 94 procent av verksamheterna som ingått i studien har valt att fortsätta på inslagen väg, eftersom arbetet effektiviserats, arbetsförmågan har ökat och betydligt färre bränner ut sig.</p>
<p>De hävdar att antalet stressrelaterade sjukskrivningar femdubblats i Sverige sedan början av 2010-talet. Nästan hälften av dessa beror på psykisk ohälsa, med utmattningssyndrom som en vanlig orsak. Enligt deras beräkningar skulle samhällsvinsten kunna öka med 22 miljarder kronor om sjukfrånvaron minskar med en tredjedel.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div></p>


Ledigt en dag i veckan när tidstjuvarna plockades bort

<p>För sjunde året i rad har en poet fått uppdraget att skriva en dikt som gjuts in i brunnslock. De läggs sedan ut i städer runt om i Sverige för att upptäckas och läsas i generationer framåt.</p>
<p><div id="attachment_141870" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141870" class="size-full wp-image-141870" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Burcu-Sahin_Foto-Chai-Saeidi-1000.jpg" alt="" width="1000" height="575" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Burcu-Sahin_Foto-Chai-Saeidi-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Burcu-Sahin_Foto-Chai-Saeidi-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Burcu-Sahin_Foto-Chai-Saeidi-1000-768x442.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Burcu-Sahin_Foto-Chai-Saeidi-1000-250x144.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Burcu-Sahin_Foto-Chai-Saeidi-1000-520x299.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Burcu-Sahin_Foto-Chai-Saeidi-1000-730x420.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141870" class="wp-caption-text">Burcu Sahin är årets brunnslockspoet. Hon har gett ut två diktsamlingar och har tidigare undervisat på Biskops-Arnö och Skrivarakademin i Stockholm. Foto: Chai Saeidi</p></div></p>
<p>Burcu Sahin är född 1993 och gjorde en uppmärksammad debut med diktsamlingen Broderier 2018. 2022 utkom hennes andra diktsamling Blodbok. Nu har hon blivit utvald att skriva den dikt som ska presenteras i Rum för poesi under bokmässan i Göteborg 2025.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Ur juryns motivering</strong></h3>
<p><em>”</em><em>I ord efter ord, stygn för stygn skriver Burcu Sahin fram en omsorgsfull, oroande och samtidigt mycket precis poetisk väv. Det är en poesi som undersöker relationen mellan mödrar och döttrar och som ställer svåra frågor om var försoningen finns – i dikten eller i verkligheten?</em></p>
<p><em>[…] Sahin har visat sig vara en viktig röst för såväl det konkreta som det sinnliga och nu ser vi fram emot hur hon som årets brunnslockspoet ger sig i kast med det taktila uppdraget att skriva en dikt på locken till våra gemensamma brunnar.” </em></p>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/litteraturstaden-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Litteraturstaden Göteborg</a></p>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Startade i Göteborg</strong></h2>
<p>Brunnslockspoesin och idén att göra något på de brunnslock som läggs ut i staden skapades i samband med Göteborgs 400-årsfirande. Genom att använda en tidigare outnyttjad yta tas poesin till platser dit den annars sällan når.</p>
<p>Efter starten i Göteborg 2019 har fler kommuner anslutit sig och nu finns det poesi på gatorna i även i Umeå, Uppsala, Malmö, Lund, Lomma, Burlöv och Eslöv.</p>
<p>Brunnslockspoesin är sedan 2024 även en del av Litteraturstaden Göteborg.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Tidigare brunnslockspoeter</strong></p>
<ul>
<li>Lina Ekdahl (2019)</li>
<li>Anna Greta Wide (2020)</li>
<li>Malte Persson (2021)</li>
<li>Mariam Naraghi (2022)</li>
<li>Ann Jäderlund (2023)</li>
<li>Fredrik Nyberg (2024)</li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Burcu Sahin är årets brunnslockspoet

<p>Fem framstående ledare och fem unga förändringsskapare har utsetts till finalister för Win win award och Win win youth award 2025. Under temat Banbrytande ledarskap uppmärksammar priset i år personer som har drivit samhällsförändring och hållbar utveckling på lokal och global nivå.</p>
<p><div id="attachment_141809" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141809" class="wp-image-141809 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Finalister-2025-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Finalister-2025-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Finalister-2025-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Finalister-2025-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Finalister-2025-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Finalister-2025-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Finalister-2025-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141809" class="wp-caption-text">Övre raden: Finalisterna i Win win Gothenburg sustainability award: Tzeporah Berman, Frans Timmermans, Christiana Figueres, Uyunkar Domingo Peas Nampichkai och Jacinda Ardern. Nedre raden: Finalisterna i Win win youth award: Ssenyange Apollo, Karimot Odebode, Joshua Shumak, Catherine Freund och Juan Pierre. </p></div></p>
<p>– Med stor stolthet ser jag tillbaka på 25 år av att belöna initiativ som drivit den hållbara utvecklingen framåt. Årets finalister är inget undantag – de står för ett exceptionellt ledarskap som inte bara navigerar i osäkra tider, utan också banar väg för en gemensam och bättre framtid, säger Sara Larsson, verksamhetschef för Win win Gothenburg sustainability award.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Finalister Win win Gothenburg sustainability award 2025</strong></h3>
<p><strong>Frans Timmermans, Nederländerna: </strong>Som tidigare vice ordförande i Europeiska kommissionen har Frans Timmermans varit en nyckelperson bakom EU:s gröna giv, ett av de mest ambitiösa hållbarhetsinitiativen i modern tid. Genom skickligt ledarskap och diplomati har han säkerställt att klimatfrågor förblir en central del av Europas politik.</p>
<p><strong>Tzeporah Berman, Kanada: </strong>Internationellt erkänd miljöaktivist och grundare av Fossil fuel non-proliferation treaty Initiative, som driver en global omställning bort från fossila bränslen. Genom sitt strategiska påverkansarbete och nätverksbyggande har hon format globala klimatpolicys och utmanat fossilindustrin.</p>
<p><strong>Uyunkar Domingo Peas Nampichkai, Ecuador: </strong>Achuar-ledare som har förenat 30 ursprungsnationer i Ecuador och Peru i kampen för att skydda Amazonas regnskog. Hans inkluderande ledarskap har lett till betydande bevarandeframgångar och visat hur urfolksledda initiativ kan skapa systemförändring.</p>
<p><strong>Christiana Figueres, Costa Rica: </strong>Christiana Figueres är diplomaten bakom Parisavtalet, vars inkluderande ledarskap banade väg för en ny era av globalt klimatsamarbete. Hennes arbete har inspirerat initiativ som Climate pledge och Exponential roadmap och visar kraften i samverkan för hållbar förändring.</p>
<p><strong>Jacinda Ardern, Nya Zeeland: </strong>Som landets premiärminister 2017–2023 drev Jacinda Ardern igenom hållbarhetspolicys som Zero carbon act och Wellbeing budget, vilka balanserar ekonomisk tillväxt med social och miljömässig hållbarhet. Hennes värderingsdrivna ledarskap har visat att regeringar kan leda genom exempel.</p>
<p></p></div></div></p>
<p>&nbsp;</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Finalister Win win youth award 2025</strong></h3>
<p><strong>Karimot Odebode, 25 år, Nigeria: </strong>Poet och grundare av Black girl’s dream initiative, som arbetar för jämställdhet och utbildning samt mot könsbaserat våld. Hon har bidragit till lagstiftning som skyddar barn och driver utbildningsreformer på nationell och global nivå.</p>
<p><strong>Juan Pierre, 21 år, Mauritius: </strong>Policypåverkare och klimataktivist, engagerad i ungdomars delaktighet i beslutsfattande. Som representant för små ö-nationer kämpar han för innovativa och rättvisa klimatlösningar på global nivå.</p>
<p><strong>Ssenyange Apollo, 24 år, Uganda: </strong>Grundare av Signals from the grassroots, ett nätverk som mobiliserar unga för social förändring i över 50 länder. Hans arbete fokuserar på utbildning, jämställdhet och att skapa inkluderande möjligheter för unga världen över.</p>
<p><strong>Joshua Shumak, 24 år, USA: </strong>Vicehövding för Wassamasaw-stammen och drivande i frågor om urfolks rättigheter, hållbar utveckling och kulturellt bevarande. Hans arbete har stärkt samarbetet mellan stammar, myndigheter och kulturinstitutioner.</p>
<p><strong>Catherine Freund, 29 år, USA: </strong>Ledare inom jämställdhet och urfolksrättigheter genom sitt arbete på den mexikanska organisationen PSYDEH. Hennes inkluderande och långsiktiga ledarskap stärker kvinnor i marginaliserade samhällen och skapar hållbar förändring.</p>
<p></p></div></div></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Win win Gothenburg sustainability award</strong></h3>
<p>Instiftades i Göteborg för 25 år sedan och uppmärksammar aktörer som ligger i framkant med sitt hållbarhetsarbete. Al Gore, Kofi Annan och Gro Harlem Brundtland är några av de tidigare pristagarna. Prissumman är en miljon kronor.</p>
<p><em>Win win youth award</em> etablerades år 2018 och syftar till att stärka och belöna unga människor mellan 13-29 år som spelar en aktiv roll i skapandet av en mer hållbar framtid. Prissumman är 50 000 kronor.</p>
<p>Win win Gothenburg sustainability award möjliggörs av Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, SKF, Andra AP-fonden, SEB, Carl Bennet AB, Elanders, Essity, Mardi Gras, Coop Väst och Getinge.</p>
<h3><strong>Vinnarna tillkännages 9 april </strong></h3>
<p>Årets vinnare kommer att tillkännages på den nylanserade Gothenburg sustainability summit onsdag 9 april. Då samlas beslutsfattare och förändringsledare för att tillsammans accelerera omställningen till en hållbar framtid.</p>
<p>Pristagarna kommer till Sverige 13–17 oktober där de kommer ta emot sitt pris på den årliga galan på Börsen i Göteborg och medverka i olika programpunkter under veckan.</p>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://www.winwinaward.org/eventinformation-och-anm-lan/gothenburg-sustainability-summit-2025" target="_blank" rel="noopener">Gothenburg sustainability summit</a></li>
<li><a href="https://www.winwinaward.org/win-win-award" target="_blank" rel="noopener">Win win Gothenburg sustainability award</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


De kan få Göteborgs hållbarhetspris 2025

<p>– Den här dagen har stor betydelse för att uppmärksamma och ge plats åt frågor om hur man kan stärka mänskliga rättigheter och motverka rasism, säger Ellis Holmberg, samordnare på kulturförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_141841" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141841" class="size-full wp-image-141841" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Ellis-Holmberg_Foto_Julia_Ahall-1000.jpg" alt="" width="1000" height="586" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Ellis-Holmberg_Foto_Julia_Ahall-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Ellis-Holmberg_Foto_Julia_Ahall-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Ellis-Holmberg_Foto_Julia_Ahall-1000-768x450.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Ellis-Holmberg_Foto_Julia_Ahall-1000-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Ellis-Holmberg_Foto_Julia_Ahall-1000-520x305.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Ellis-Holmberg_Foto_Julia_Ahall-1000-730x428.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141841" class="wp-caption-text">Ellis Holmberg är samordnare på kulturförvaltningen i Göteborgs Stad. Foto: Julia Åhall</p></div></p>
<p>Det är femte året i rad som Göteborgs Stad uppmärksammar Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering. I år kommer det att hållas två arrangemang på Världskulturmuseet, ett på eftermiddagen och ett på kvällen.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering</strong></p>
<ul>
<li>1966 beslutade FN att 21 mars skulle bli Internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering</li>
<li>Bakgrunden var den sydafrikanska polisens attack mot en fredlig demonstration mot apartheidlagarna i Sharpville den 21 mars 1960, där 69 människor dödades och 180 skadades</li>
<li>Sedan 2019 är Göteborg Stad medlem i den europeiska koalitionen av städer mot rasism – ECCAR</li>
</ul>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<p>Här hittar du mer information om arrangemangen på Världskulturmuseet:</p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?activityId=6ec1c7ec-d27a-4764-870a-dd51acb5b96b" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Bilder av Göteborgs mångkulturella historia</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?activityId=6ec1c7ec-d27a-4764-870a-dd51acb5b96b" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads kalendarium: En kväll mot rasism</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Föreläsningar om judiskt och romskt kulturarv</strong></h2>
<p>Eftermiddagens program har fokus på Göteborgs mångkulturella kulturarv och ger inblickar i hur judisk och romsk kultur präglat stadens utveckling.</p>
<p>Pia Lundqvist, historiker vid Göteborgs universitet, berättar om platser i och omkring Göteborg som på olika sätt kan kopplas till Göteborgs långa judiska historia. Bagir Kwiek och Ingrid Schiöler, sakkunniga i romska frågor, föreläser om hur romers närvaro synts historiskt i Göteborg och hur antiziganismen påverkat villkoren för romers möjlighet att ta plats.</p>
<p><div id="attachment_141843" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141843" class="size-full wp-image-141843" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/bagir-kwiek-1000.jpg" alt="" width="1000" height="583" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/bagir-kwiek-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/bagir-kwiek-1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/bagir-kwiek-1000-768x448.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/bagir-kwiek-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/bagir-kwiek-1000-520x303.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/bagir-kwiek-1000-730x426.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141843" class="wp-caption-text">Bagir Kwiek är en av föreläsarna på Världskulturmuseet den 21 mars. Han kommer att berätta om Göteborgs romska historia. Foto: Susanne Kronholm</p></div></p>
<p>– Många känner inte till Göteborgs mångkulturella historia. Genom att berätta om de här platserna vill vi höja kunskapen och ge det romska och judiska kulturarvet ett större erkännande och synlighet i vår gemensamma historia, säger Ellis Holmberg.</p>
<h2><strong>Kväll med musik och poesi</strong></h2>
<p>Kvällens arrangemang leds av Motståndskraft mot rasism, ett antirasistiskt projekt som drivs av Göteborgs Stad och som vänder sig till ungdomar i nordöstra Göteborg.</p>
<p><div id="attachment_141847" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141847" class="size-full wp-image-141847" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kristina_1000-1.jpg" alt="" width="1000" height="635" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kristina_1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kristina_1000-1-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kristina_1000-1-768x488.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kristina_1000-1-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kristina_1000-1-520x330.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kristina_1000-1-730x464.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141847" class="wp-caption-text">Kristina Issa deltar i En kväll mot rasism på Världskulturmuseet. Hon kommer att framföra några låtar från sitt nya album och delta i ett samtal om motstånd och musikskapande. Foto: Nadim Ellazeh</p></div></p>
<p>Förutom ett panelsamtal om rasism, blir det också musik och poesi. På scen står artisten Kristina Issa och poeterna Marx Mukaru och Nasir Sarr, vinnare och andrapristagare i tävlingen Ortens bästa poet 2024.</p>
<p>– Vi hoppas att den här dagen ska ge inspiration och kraft i arbetet mot rasism. Genom att ta del av nya berättelser kan man få nya perspektiv och se fler möjligheter för hur vi kan jobba tillsammans, säger Ellis Holmberg.</p>
<p>Arrangör är Göteborgs Stad i samarbete med Länsstyrelsen Västra Götaland, Världskulturmuseet och Kulturarvsakademin.</p>


Göteborg uppmärksammar dagen mot rasism

<p><em>&#8211; </em>Det är väldigt viktigt att farligt avfall inte hamnar i restavfallet eller i naturen. Till exempel innehåller elavfall farliga ämnen som ska avlägsnas från kretsloppet, men även metaller som kan återvinnas, säger Anders Lisle på Kretslopp och vatten.</p>
<h2><strong>Lustgastuber ett stort problem</strong></h2>
<p>Farligt avfall är avfall som är en risk för hälsa och miljö. Förutom skadliga vätskor som färg, lösningsmedel, olja, tändvätska och andra kemikalier räknas även lampor, batterier, sprayburkar, brandvarnare och elektronik till farligt avfall.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3>Farligt avfall-bilarna</h3>
<ul>
<li>Börjar köra 24 mars och fortsätter hela våren</li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/sortera-avfall-i-hushallet/farligt-avfall" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Detta är farligt avfall</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/har-lamnar-hushall-avfall/farligt-avfallbilen/har-stannar-farligt-avfallbilen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Farligt avfall bilen – turlista och karta</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/har-lamnar-hushall-avfall/farligt-avfallbilen/fa-sms-nar-farligt-avfallbilen-kommer" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Får sms när Farligt avfall-bilen kommer till ditt område </a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<p>De senaste åren har lustgastuber seglat upp som ett stort problem för avfallshanteringen i Göteborg. De exploderar i sopbilar och förbränningsanläggning.</p>
<p>&#8211; Det är ett stort problem. Lustgastuber ska sorteras separat som farligt avfall så att de kan behandlas på ett säkert sätt. Hamnar de i restavfallet kan de orsaka stora skador och driftstörningar som kostar hundratusentals kronor. Lämna dem till Farligt avfall-bilen i stället så undviker vi detta, säger Anders Lisle.</p>
<h2><strong>Avisering via sms har ökat kännedomen</strong></h2>
<p>För några år sedan startade Kretslopp på vatten en SMS- och epost-tjänst för Farligt avfall-bilen. Den som registrerat sig får sms eller e-post när Farligt avfall-bilen kommer till angivet områden.</p>
<p>Det har troligtvis gjort bilen mer känd &#8211; förra året ökade besöken till Farligt avfall-bilen med nästan tio procent jämfört med hösten 2023.</p>
<h2><strong>Ingen återbruksbil i år</strong></h2>
<p>Under flera år har Farligt avfall-bilen även följts av en återbruksbil där man kunnat lämna hela prylar och textil. I år blir det dock ingen återbruksbil. Lämna i stället textil och användbara saker till stadens ideella secondhandställen och återvinningscentraler. Textil kan du också lämna på ungefär hälften av återvinningsstationerna.</p>


24 mars rullar Farligt avfall-bilen ut igen

<p>Eventgänget 3.0 består av nio elever från programmet för hälsa, vård och omsorg på Burgårdens anpassade gymnasieskola.</p>
<p>I slutet av februari fick de utmärkelsen Årets socialt hållbara UF-företag på Göteborgsregionens UF-mässa på Svenska mässan. 26–27 maj ska de tävla i SM i ung företagsamhet i Stockholm mot andra UF-företag i hela Sverige.</p>
<p>– Ni har ju inte bara vunnit, ni är bäst på social hållbarhet bland över 800 andra UF-företag i Göteborgsregionen, säger Dexter Wolffsohn från Ung företagsamhet Göteborg som coachat eleverna i företagande.</p>
<p>– Vi följer med till Stockholm och hejar fram er hela vägen, fyller hans kollega Sofia Ahlbertz i.</p>
<h2><strong>En service för dem som har svårt att ta sig ut</strong></h2>
<p>Eventgängets affärsidé är att de driver en kioskvagn för de boende på Sandarnas vård- och omsorgsboende – Sandarnas kiosk UF.</p>
<p>– Det är för jobbigt för de gamla att ta sig ner och upp för backen för att handla. Därför kom vi på att vi skulle ha en kioskvagn som kommer till dem istället, berättar Alexandra.</p>
<p>– De vill mest ha choklad och chips. Det får vi köpa ofta, berättar Asiyo.</p>
<p><div id="attachment_141851" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141851" class="size-full wp-image-141851" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kioskvagnen-800.jpg" alt="" width="800" height="948" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kioskvagnen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kioskvagnen-800-253x300.jpg 253w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kioskvagnen-800-768x910.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kioskvagnen-800-250x296.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kioskvagnen-800-520x616.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kioskvagnen-800-730x865.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-141851" class="wp-caption-text">Foto: Malin Hansson</p></div></p>
<p>För att företaget även ska vara ekonomiskt och ekologiskt hållbart jagar eleverna extrapriser och tar max 25 procent i påslag. Dessutom köper de bara sådant de vet att kunderna efterfrågar, har långt bäst-före-datum och håller nere på transporter.</p>
<p>Men det var för den sociala hållbarheten som de vann.</p>
<p>– De har lärt känna de boende, sett ett problem och skapat en lösning, säger Dexter Wolffsohn.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3>Juryns motivering:</h3>
<p><em>” Med en nära relation till sina kunder når initiativet en målgrupp som ofta glöms bort i samhället. Här blir försäljning inte enbart en transaktion – det är en service som också skapar mänskliga möten och minskar ensamheten.”</em></p>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Är på boendet varje torsdag</strong></h2>
<p>Eleverna på programmet för hälsa, vård och omsorg har varit på Sandarnas vård- och omsorgsboende varje torsdag i två år. De gör praktiska omvårdnadsuppgifter på förmiddagen och har olika event för de boende på eftermiddagen. Det kan vara frågesport, somaliskt tema med mat och dans, promenader och manikyr.</p>
<p>Aktiviteterna liksom kioskvagnen är mycket uppskattad av de boende.</p>
<p>– De är jättetacksamma för allt vi gör säger Mulki. Och det är roligt att prata med dem.</p>
<p>– De vill gärna prata om hur det var när de var barn eller när de gick på gymnasiet, säger Asiyo.</p>
<p>– Eleverna har blivit väldigt duktiga på att se andras behov, säger deras lärare Sanna Gröndal. De vet vem som vill ha två sockerbitar i kaffet och de går och hämtar stammisar som inte kommit till eventet.</p>
<p>Boendets äldrekonsulent Lena Tengnander har varit rådgivare och ett viktigt bollplank åt ungdomarna.</p>
<p>– Utan det goda samarbetet med henne skulle inte Sandarnas Kiosk lyckats lika bra, säger Sanna Gröndal.</p>
<h2><strong>Fin avslutning på gymnasietiden</strong></h2>
<p>I juni tar eleverna studenten så resan till Stockholm blir en fin avslutning på gymnasietiden. Flera av dem har aldrig varit där och några har aldrig bott på hotell.</p>
<p>– Det roligaste ska bli att få se Stockholm och att få tävla, säger Mulki.</p>
<p>Nu väntar en del förberedelser där man ska bestämma vem som ska göra vad och hur man ska dela upp arbetet.  Vem ska stå i montern och vem som ska hålla tal om det blir dags för det. Även i företaget har de sina olika roller. Mulki är vd, Mahmoud är ekonomiansvarig, Asiyo är administratör, Maya webbansvarig och Asma, Tabarek, Angelina, Alexandra och Salma är säljare.</p>
<p>– Vi är jättestolta över Eventgänget. Det är första gången en anpassad gymnasieskola i Göteborg tar en SM-plats. Nu hoppas vi att det sprider sig så att fler vågar. De här eleverna kommer gå in i arbetslivet med stolthet och känslan att de kan göra skillnad för andra, säger Dexter Wolffsohn.</p>
<h2><strong>Ett kvitto på att ungt företagande är för alla”</strong></h2>
<p>– Det är ett kvitto på att  ungt företagande är för alla. Man kan lägga upp vår utbildning på olika sätt, säger SofiaAhlbertz och fortsätter:</p>
<p>– Ung företagsamhet handlar inte bara om att starta företag, utan främst om att få ungdomar att tänka i nya banor, tro på sig själva och sina förmågor; att se dem växa och rusta dem för framtiden.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/anpassadgymnasieskola/utbildningar/programmet-for-halsa--vard-och-omsorg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Anpassad gymnasieskola &#8211; programmet för hälsa, vård och omsorg</a></li>
<li><a href="https://ungforetagsamhet.se/om-ung-foretagsamhet" target="_blank" rel="noopener">Ung företagsamhet &#8211; UF</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Eventgänget på Burgården blev årets socialt hållbara UF-företag

<p>I och med renoveringen har husen från 50-talet återfått sina ursprungliga utseenden samtidigt som de uppgraderats för att spara energi. Tack vare återbruket inom projektet har Familjebostäder sparat nästan hundra ton byggavfall.</p>
<h2>&#8221;Hoppas den ska inspirera andra&#8221;</h2>
<p>Renoveringen uppmärksammas för sitt sätt att samtidigt tänka nytt och varsamt.</p>
<p>– Vi är jättestolta över vår renovering och hoppas den ska inspirera andra att jobba med ständig utveckling även i återkommande projekt, säger Ellen Johnsson, projektledare på Familjebostäder.</p>
<p>Vinnaren kommer utses av en jury och presenteras på Fastighetsdagarna i mitten på maj.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.familjebostader.se/" target="_blank" rel="noopener">Familjebostäder</a><strong><br />
</strong><br />
</p></div></div></p>


Husrenovering på Gråberget kan få pris

<p>– Vi har fått in över 30 bidrag som på olika sätt lyfter Göteborgs matkultur, och det är imponerande att se den kreativitet och det engagemang som deltagarna har visat, säger Marcus Adevi, projektledare för Göteborgsmåltiden.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong> </strong><strong>Göteborgsmåltiden</strong></h3>
<ul>
<li>Syftar till att skapa Göteborgs nya signaturrätt men är också en hyllning till Göteborgs matkultur, hållbarhet och gastronomiska kreativitet</li>
<li>Semifinalen är en del av Switch forum, ett event som lyfter innovativa initiativ inom hållbar mat och framtidens matsystem</li>
<li>En jury kommer att bedöma bidragen utifrån smak, hållbarhet och kopplingen till Göteborgs matkultur</li>
<li>Parallellt med semifinalen pågår ett matlagningsevent med lokalproducenter organisationerna bakom initiativet</li>
<li>Arrangeras av Göteborgs Stad, Göteborg &amp; Co, Turistrådet Västsverige och Rise inom ramen för det EU-finansierade projektet Switch</li>
</ul>
<p><strong></strong></p></div></div></strong></p>
<p>– Det är fantastiskt att se hur tävlingen inspirerat till nytänkande kring lokala råvaror och hållbar matlagning. Göteborg har en stark kulinarisk tradition kopplad till havet, och de tävlande har verkligen tagit fasta på det, fortsätter Marcus Adevi.</p>
<p>Juryn för Göteborgsmåltiden består av kockar, journalister, matinfluencers och forskare inom mat och hållbarhet.</p>
<p><strong> </strong><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>De sex semifinalisterna (utan inbördes ordning):</strong></h3>
<p><strong>Corina Akner</strong><br />
Ålder: 36<br />
Bor: Gamlestaden<br />
Tävlingsrätt: ”Göteborganoff”<br />
En tomatfri stroganoff på svenska råvaror – rivna rödbetor, grädde, karameliserad lök och stora bitar eldost från Gamlestan</p>
<p><strong>Nils Toshach</strong><br />
Ålder: 43 år<br />
Bor: Lindome<br />
Tävlingsrätt: Sillköttbullar med sojastekt broccoli, potatis och sellerimos samt brynt citronsmör</p>
<p><strong>Malin Boban</strong><br />
Ålder: 35<br />
Bor: Hisingen<br />
Tävlingsrätt: ”Gothenburg royale”<br />
En helt ny och mer hållbar variant på den klassiska räkmackan – en röra på krabba och musslor, Vrångebäcksmajonäs och pepparot på bagebröd med torkad rörhinna som är en alg</p>
<p><strong>Josefine Malmer</strong><br />
Ålder: 51<br />
Bor: Västra Frölunda<br />
Tävlingsrätt:  &#8221;Taco&#8217;hej&#8221; – en göteborgsk taco bestående av närproducerade råvaror som friterade musslor, syrlig vitkålssallad, sockertång och majonnäs med hetta</p>
<p><strong>Maria Bodestig</strong><br />
Ålder: 56<br />
Bor: Lysekil (uppvuxen i Göteborg)<br />
Tävlingsrätt:  ”Fiskpudding – de va la gött”<br />
En klassisk rätt med anor från Göteborg sen 1800-talet – fiskpudding på kolja och musselfond som dekoreras med dill och marinerad blåmussla, serveras med ärtsallad</p>
<p><strong>Martin Jaller</strong><br />
Ålder: 40<br />
Bor: Frösön (uppvuxen i Alingsås)<br />
Tävlingsrätt:  ”Den göteborgska allemansrätten”<br />
Ett möte mellan det västgötska slätten och Bohusläns hav – en risotto på matvete med ölkokta musslor</p>
<p>Tävlingsbidragens recept kan komma att justeras av juryn för att kunna anpassad till offentlig måltid, restaurang med flera</p>
<p></p></div></div></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Expertpanel/jury:</strong></p>
<ul>
<li>Patrik Sewerin, köksmästare på restaurang Nola och expert på circulär odling/matlagning, juryledare</li>
<li>Nikola Zivkovic, matinfluencer från Göteborg och med på Matens Maktbarometer 2024.</li>
<li>Maria Zihammou<strong>, </strong>författare och matjournalist</li>
<li>Britta Floren, hållbarhetsexpert vid Rise, Sveriges forskningsinstitut, med fokus mot den gröna näringen och mer växtbaserat<strong><em><br />
</em></strong></li>
<li>Jasmine Soufi,  samhällsentreprenör och projektledare för Biskopsgårdens matfestival och Food Fest Gothenburg<em><br />
</em></li>
<li>Joel Albertsson<strong>, </strong>driver odlingsbolaget Svalan, ett grönt nav av produktion och tjänster inom biointensivt och återuppbyggande jordbruk</li>
<li>Anna Axelsson<strong>, </strong>hållbarhetsexpert vid Rise, Sveriges forskningsinstitut, med fokus mot den blå näringen och hållbar sjömat</li>
<li>Maria Alexandersson<strong>, </strong>projektledare för Fullkornsfrämjandet som arbetar för att lyfta fullkornets roll i en hälsosam och hållbar kost</li>
<li>Karin Hermansson<strong>, </strong>har fokus mot skolmåltiden och prisad förskolekock och måltidspedagog vid Stenungssunds kommun</li>
<li>Stella Bentham<strong>, </strong>kockelev från Ester Mosessons gymnasium</li>
<li>Nellie Corneliusson<strong>, </strong>kockelev från Ester Mosessons gymnasium</li>
<li>Marcus Adevi<strong>, </strong>mat- och konsumentforskare vid Rise med fokus på hur matvanor formas och förändras samt projektledare för Göteborgsmåltiden</li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Sex bidrag till semifinal i Göteborgsmåltiden

<p>– Enkäten är ett bra tillfälle att tycka till om allt från hur du upplever att du blir bemött till om du kan påverka vilka tider du får hjälp, säger Charlotte Nyberg, samordnare nationella enkäter på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p>
<p>Göteborgare som är över 65 år och har hemtjänst eller bor på vård- och omsorgsboende får möjlighet att påverka sin äldreomsorg. Under vecka 12 (mitten på mars) får de hem Socialstyrelsens enkät “Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”.</p>
<p>Enkäterna skickas till cirka 220 000 personer i landet så det kan dröja till in i första veckan av april innan alla har fått enkäten. Det går att svara till och med 25 maj.</p>
<p>Det är en nationell årlig undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten på sin äldreomsorg och avser verksamheter i både kommunal och privat regi.</p>
<h2><strong>Viktigt verktyg för att förbättra verksamheterna</strong></h2>
<p>I slutet på september publicerar Socialstyrelsen resultaten av enkäten. Förra året svarade 48 procent av hyresgästerna på vård- och omsorgsboenden i Göteborg och 55 procent av omsorgstagare med hemtjänst.</p>
<p>– Verksamheterna hoppas få ännu fler svar i år. Ju fler som svarar desto bättre underlag finns det för att förbättra äldreomsorgen, säger Charlotte Nyberg.</p>
<p>– När resultaten från förra året gicks igenom visade det sig att det kan skilja mycket mellan olika hemtjänstgrupper och vård- och omsorgsboenden. Så det är viktigt att så många som möjligt svarar, fortsätter hon.</p>
<h2><strong>Förra årets resultat</strong></h2>
<p>Resultaten i undersökningen 2024 visade att omsorgstagarna inom hemtjänst var mindre nöjda med sin hemtjänst jämfört med föregående år. Hyresgästerna på vård- och omsorgsboende var något mindre nöjda med sin äldreomsorg jämfört med föregående år.</p>
<p>2024 ställdes några nya frågor: Pratar och förstår personalen svenska tillräckligt bra för att ni ska förstå varandra? Tycker du att personalen har den kunskap och kompetens som behövs för att göra sitt arbete hos dig? Brukar du träffa din fasta omsorgskontakt i hemtjänsten?</p>
<p>På frågan om hemtjänstpersonalens svenska är tillräckligt bra svarade 84 procent att alla eller flertalet i personalen har tillräckligt bra kunskaper i svenska för att de ska förstå varandra. Motsvarande siffra inom vård- och omsorgsboende var 80 procent.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong> </strong><strong>Om Socialstyrelsens enkät</strong></h3>
<ul>
<li>Skickas till cirka 10 200 personer i Göteborg över 65 år med hemtjänst eller som bor på vård- och omsorgsboende</li>
<li>Genomförs varje år med undantag för 2021 då den ställdes in på grund av pandemin</li>
<li>Skickas med post, men det finns även möjlighet att svara via webbenkät</li>
<li>Webbenkäten kan, förutom svenska, även besvaras på engelska, finska, arabiska, meänkieli, sydsamiska, nordsamiska och Lulesamiska</li>
</ul>
<ul>
<li>Den äldre får ta hjälp av till exempel en anhörig, vän eller god man för att svara på frågorna men denne ska i så fall tänka på att svaren ska spegla den äldre personens uppfattning.</li>
<li>Med enkäten tillkommer en bilaga där den äldre informeras om att helst undvika att be personalen om hjälp med att svara på frågorna.</li>
</ul>
<p><em> </em><em>Källa: Socialstyrelsen </em></p>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/oppna-jamforelser/socialtjanst/aldreomsorg/vad-tycker-de-aldre-om-aldreomsorgen/">Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Dags att tycka till om din äldreomsorg

<p>Snäckebergsskolan vid Flygtornsvägen 2 byggdes som förskola för cirka 15 år sedan men under de senaste åren har den använts som grundskola. Byggnaden är alltså relativt ny och i gott skick och därför har det inte behövts någon omfattande renovering. De största anpassningarna är nytt golv på övervåningen, ny led-belysning och ny lekutrusning och staket ute på gården.</p>
<p>– Rumsfördelningen var redan gjord för förskoleverksamhet, vilket gjorde att vi kunde omvandla byggnaden på ett effektivt sätt, säger Jakob Sahlin Liliekvist, projektledare på stadsfastighets­förvaltningen.</p>
<h2><strong>Lägre klimatpåverkan och kostnader</strong></h2>
<p>Att använda en befintlig byggnad är inte bara ekonomiskt fördelaktigt – det är också en mer hållbar lösning. Genom att återanvända den befintliga strukturen minskas klimatpåverkan avsevärt jämfört med att bygga nytt. Dessutom har totalkostnaden för projektet blivit lägre än för en ny byggnad.</p>
<p><div id="attachment_141815" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141815" class="size-full wp-image-141815" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000.jpg" alt="" width="1000" height="465" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-300x140.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-768x357.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-250x116.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-520x242.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-730x339.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141815" class="wp-caption-text">Förutom stekbordet, som har skickats för återbruk, behöver köket inte renoveras för den nya förskolan. Foto: Carl Edholm</p></div></p>
<p>– Att omvandla den befintliga byggnaden till en förskola kostar troligtvis en sjättedel av vad en nybyggnation skulle ha gjort, säger Jakob Sahlin Liliekvist.</p>
<h2>Nya förskolan öppnar i vår</h2>
<p>Att återbruka material och inredning har varit en av de viktigaste delarna i projektet. Till exempel har tre av förskolans avdelningar fått kapprumsinredning från andra förskolor. Skolgårdens lekutrustning har stadsfastighetsförvaltningens återbruksavdelning tagit hand om och teknisk utrustning som fläktar och stekbord har skickats till återbruk.</p>
<p>– Det är många bäckar små, säger Jakob Sahlin Liliekvist.</p>
<p>Renoveringen av Snäckebergsskolan startade i höstas, och i vår öppnar den nya förskolan</p>
<p><div id="attachment_141816" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141816" class="size-full wp-image-141816" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-1.jpg" alt="" width="1000" height="465" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-1-300x140.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-1-768x357.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-1-250x116.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-1-520x242.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skolkoket-1000-1-730x339.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141816" class="wp-caption-text">I den nya förskolan har bland annat kapprumsinredning från andra förskolor återbrukats. Foto: Carl Edholm</p></div></p>


Hållbarhet i fokus när Snäckebergsskolan byggs om till förskola

<p>Museernas dag är en satsning för att erbjuda besökare en möjlighet att uppleva nya utställningar och roliga aktiviteter på Göteborgs konstmuseum, Göteborgs stadsmuseum, Röhsska museet och Sjöfartsmuseet Akvariet.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Öppettider Museernas dag</strong></p>
<ul>
<li>Röhsska museet och Göteborgs konstmuseum, klockan 11–17</li>
<li>Göteborgs stadsmuseum och Sjöfartsmuseet Akvariet, klockan 10–17</li>
<li>Alla museer har fri entré</li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Detta händer på de olika museerna 22 mars:</strong></h2>
<h3><a href="https://goteborgskonstmuseum.se/aktiviteter/program/?2025-03-22_11:00" target="_blank" rel="noopener"><strong>Göteborgs konstmuseum</strong><strong> </strong></a></h3>
<p>På Museernas dag hålls visningar genom museet på svenska, engelska, italienska och tyska.</p>
<p>Du kan också ta del av museets samling med konst från 1400-tal till nutid och passa på att besöka den nya utställningen ”Apokalyps. Från yttersta domen till klimathot” och låta dig roas och oroas av 500 år av dramatisk undergångskonst.</p>
<p><div id="attachment_141796" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141796" class="size-full wp-image-141796" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/apokalyps-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="484" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/apokalyps-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/apokalyps-1000-ii-300x145.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/apokalyps-1000-ii-768x372.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/apokalyps-1000-ii-250x121.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/apokalyps-1000-ii-520x252.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/apokalyps-1000-ii-730x353.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141796" class="wp-caption-text">Bild från den nya utställningen ”Apokalyps. Från yttersta domen till klimathot”. Foto: Hossein Sehatlou</p></div></p>
<h3><a href="https://goteborgsstadsmuseum.se/" target="_blank" rel="noopener"><strong>Göteborgs stadsmuseum</strong><strong> </strong></a></h3>
<p>Här bjuds det bland annat på visningar genom det Ostindiska huset. Museets studio är öppen för alla som vill pyssla och skapa sin egen 1700-talsteater i miniatyr. Missa inte heller att ta ett varv genom museets utställningar som tar dig med på en resa genom 12 000 år av dramatisk historia.</p>
<p><div id="attachment_141797" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141797" class="size-full wp-image-141797" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vikingar-1000-foto-kristin-lidell-ii.jpg" alt="" width="1000" height="516" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vikingar-1000-foto-kristin-lidell-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vikingar-1000-foto-kristin-lidell-ii-300x155.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vikingar-1000-foto-kristin-lidell-ii-768x396.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vikingar-1000-foto-kristin-lidell-ii-250x129.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vikingar-1000-foto-kristin-lidell-ii-520x268.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vikingar-1000-foto-kristin-lidell-ii-730x377.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141797" class="wp-caption-text">Bild från utställningen Vikingar på stadsmuseet. Foto: Kristin Lidell</p></div></p>
<h3><a href="https://rohsska.se/aktivitet/museernas-dag/?date=202503221100" target="_blank" rel="noopener"><strong>Röhsska museet</strong><strong> </strong></a></h3>
<p>Under Museernas dag kan du ta del av visningar av museets nya basutställning Designhistorier. Du kan också prova på designbingo, rita, bygga med lego eller skapa egna installationer av pinnar tillsammans med museets gästande formgivare.</p>
<p><div id="attachment_141788" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141788" class="size-full wp-image-141788" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Modeller-Designhistorier-1000.jpg" alt="" width="1000" height="507" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Modeller-Designhistorier-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Modeller-Designhistorier-1000-300x152.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Modeller-Designhistorier-1000-768x389.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Modeller-Designhistorier-1000-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Modeller-Designhistorier-1000-520x264.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Modeller-Designhistorier-1000-730x370.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141788" class="wp-caption-text">Bild från Röhsska museets nya basutställning. Foto: Kristin Lidell</p></div></p>
<p>&nbsp;</p>
<h3><a href="https://www.sjofartsmuseetakvariet.se/aktivitet/museernas-dag/" target="_blank" rel="noopener"><strong>Sjöfartsmuseet Akvariet</strong></a></h3>
<p>Under museernas dag kan du lära dig mer om hajar och sjöodjur i havets djup eller följa med på en visning på engelska av museets största akvarium Korallhavet.</p>
<p>Museet bjuder också på visningar av Sjömanstornet och en föreläsning om Lasse Dahlquist, en av Göteborgs mest välkända artister.</p>
<p>Du kan även passa på att besöka museets nya utställning Oceanista – mode och havet.</p>
<p><div id="attachment_141789" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141789" class="wp-image-141789 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sjofartsmuseet-akvariet-barn-1000.jpg" alt="" width="1000" height="479" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sjofartsmuseet-akvariet-barn-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sjofartsmuseet-akvariet-barn-1000-300x144.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sjofartsmuseet-akvariet-barn-1000-768x368.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sjofartsmuseet-akvariet-barn-1000-250x120.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sjofartsmuseet-akvariet-barn-1000-520x249.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sjofartsmuseet-akvariet-barn-1000-730x350.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141789" class="wp-caption-text">Lär dig mer om hajar och sjöodjur i havets djup på Sjöfartsmuseet Akvariet. Foto: Kristin Lidell</p></div></p>


Museernas dag firas med fri entré 22 mars

<p>– Min erfarenhet är att det är framför allt flickorna som drabbas, till exempel när det gäller hur de ska klä sig, säger Anna-Cecilia Robertsson, rektor för förskolor i Bergsjön, om hur förskolebarn som lever under hedersnormer påverkas.</p>
<h2>&#8221;Ha det så roligt, men lek inte med pojkarna&#8221;</h2>
<p>Vårdnadshavare med rötterna i en hederskontext kan ibland ställa hedersrelaterade krav på förskolan. Det kan vara krav som står i direkt motsats till förskolans jämställdhets- och integrationsuppdrag.</p>
<p>– Vi hör exempelvis också vårdnadshavare som säger till sina döttrar att de ska ”ha det så roligt, men lek inte med pojkarna”. Här är det viktigt att vi verkligen tänker på hur det blir för barnet när vårdnadshavarna och förskolan har olika syn. Vi måste våga prata med vårdnadshavarna om det, säger Anna-Cecilia Robertsson.</p>
<p>I vintras arrangerades en konferens av Regionalt stödcentrum heder om att växa upp med hedersnormer och hur det påverkar barn i förskoleåldern. Under dagen presenterades aktuell forskning. Från förskoleförvaltningen deltog bland andra Anna-Cecilia Robertsson och hennes rektorskollega Soledad Nordström.</p>
<h2>Viktigt att stötta och utbilda pedagogerna</h2>
<p>– På konferensen pratade de mycket om mannens position och även de äldre pojkarnas. Det kan jag uppleva i vissa möten med vårdnadshavare. Mannen tar över utifrån sin maktposition och han kan ofta svenska språket bättre. Vi försöker förebygga med att vi ordnar med tolk. Det är viktigt att inte låta någon ta över i våra samtal, säger Soledad Nordström, rektor för förskolor i Angered.</p>
<p>Både Soledad Nordström och Anna-Cecilia Robertsson menar att det är viktigt att stötta och utbilda pedagogerna i förskolan.</p>
<p>– Medarbetarna ska våga vara professionella i mötet med vårdnadshavarna. Det är inte alltid lätt att vara det. Mina medarbetare har fått bra verktyg genom utbildningen Bygga broar, säger Anna-Cecilia Robertsson.</p>
<p>Bygga broar är en modell som gör personalen i förskolan tryggare i kontakten med vårdnadshavare och att lyfta frågor som kan vara värdeladdade.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar: </strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></li>
<li><a href="https://byggabroar.nu/" target="_blank" rel="noopener">Bygga broar</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


När hedersnormer kolliderar med förskolans värdegrund

<p>– Vi ser det här som ett sätt att förstärka mobilitetsutbudet i Göteborg och göra det ännu enklare att resa hållbart, säger Emma Edvardsson, planeringsledare mobilitet på stadsmiljöförvaltningen.</p>
<h2><strong>Sex cyklar på tre stationer</strong></h2>
<p>De eldrivna lastcyklarna kommer till att börja med placeras på stationer på Kungsgatan i höjd med Kaserntorget och på Jaegerdorffsplatsen i västra Majorna. En tredje station är planerad vid Stigbergstorget i östra Majorna. Totalt kommer sex ellastcyklar att placeras ut – två på varje station.</p>
<p>– Vi tror att hyrlastcyklar har stor potential att ersätta vissa typer av bilresor, till exempel inköpsresor. Och genom att på detta sätt erbjuda göteborgarna att prova på, så vill vi undersöka hur förutsättningarna för marknaden ser ut, säger Emma Edvardsson.</p>
<h2><strong>Nextbike ska sköta uppdraget</strong></h2>
<p>Uppdraget att hyra ut lastcyklar gick till mobilitetsföretaget Nextbike som redan sköter Styr &amp; Ställ-systemet med uthyrning av vanliga cyklar i både Göteborg och Mölndal. Nextbikes vd Sebastian Popp tror också på lastcyklar som en del av ett hållbart mobilitetserbjudande.</p>
<p>– Med dessa cyklar kan du transportera nästan vad som helst, till och med tvättmaskinen, och du behöver inte bekymra dig för att hitta en p-plats. Det blir onödigt att äga en bil! säger han.</p>
<h2><strong>Avtalet om lastcyklarna gäller i tre år</strong></h2>
<p>I upphandlingen har stadsmiljöförvaltningen inte ställt några specifika krav på hur lastcyklarna ska vara utformade mer än att de ska uppfylla lagkraven för cyklar och gå på el.</p>
<p>– Vi tänker att marknaden har bäst koll på hur man skapar en attraktiv tjänst med delade lastcyklar och har därför inte velat detaljstyra utformningen av cyklarna eller tjänsten, säger Emma Edvardsson på stadsmiljöförvaltningen.</p>
<p>Förvaltningen håller också på att utreda vilka tjänster Göteborgs Stads erbjudande av delad mikromobilitet ska innehålla i framtiden. Det nuvarande avtalet för Styr &amp; Ställ löper ut 2026, men kan sedan förlängas med ett år i taget till som längst mars 2029.</p>
<p>Avtalet mellan Göteborgs Stad och Nextbike om ellastcyklarna gäller i tre år.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Hyra ellastcykel &#8211; så funkar det</strong></h3>
<ul>
<li>Det kostar 50 kronor per timme att hyra</li>
<li>Den måste lämnas tillbaka där den hämtades</li>
<li>Uthyrningsstationer finns på Kungsgatan vid Kaserntorget, på Jaegerdorffsplatsen och senare i år på Stigbergstorget</li>
<li>Lastcyklarna bokas och betalas genom Nextbike-appen, samma app som Styr &amp; Ställ-cyklarna</li>
</ul>
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://styrochstall.se/sv/" target="_blank" rel="noopener">Styr och ställ</a></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div></p>


Göteborgs Stad börjar hyra ut el-lastcyklar

<p>Hemsortering innebär ätt man sorterar sju sorters sopor i tre nya sopkärl som står på den egna tomten. Det som ska sorteras är förpackningar av papper, plast, ofärgat glas, färgat glas och metall samt matavfall och restavfall.</p>
<p>I brevet som nu har skickats ut finns information om hur hushållen kan välja kärl för sin hemsortering.</p>
<h2><strong>Standardtjänst som passar de flesta hushåll</strong></h2>
<p>– Kretslopp och vatten erbjuder i första hand en standardtjänst som passar de flesta hushåll. Den består av tre sopkärl där varje kärl rymmer 240 liter. De som önskar andra kärl för sitt avfall behöver meddela oss att de vill göra ett val. I brevet står det hur detta går till, säger Frida Gustavsson, projektledare för hemsortering på Kretslopp och vatten i Göteborgs Stad.</p>
<p><div id="attachment_141781" style="width: 910px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141781" class="size-full wp-image-141781" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Hemsortering_LB8658900x400px.jpg" alt="Ett foto av en person med två hundar som slänger kompost i en tunna." width="900" height="400" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Hemsortering_LB8658900x400px.jpg 900w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Hemsortering_LB8658900x400px-300x133.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Hemsortering_LB8658900x400px-768x341.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Hemsortering_LB8658900x400px-250x111.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Hemsortering_LB8658900x400px-520x231.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Hemsortering_LB8658900x400px-730x324.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 900px) 100vw, 900px" /><p id="caption-attachment-141781" class="wp-caption-text">Syftet med hemsortering är att det ska vara enklare att lämna förpackningar till återvinning. Foto: Göteborgs Stad</p></div></p>
<p>De som behöver göra ett val är de som behöver sopkärl för mer eller mindre sopor än vad som är vanligt, eller de som komposterar sitt matavfall i sin egen trädgård. Valet ska göras senast 13 april.</p>
<p>All information om olika kärl finns i brevet som nu kommer med posten.</p>
<h2><strong>Mer ska sorteras med hemsortering</strong></h2>
<p>–  Syftet med hemsortering är att fler förpackningar ska återvinnas i stället för att hamna i soporna, säger Frida Gustavsson.</p>
<p>I dag består göteborgarnas genomsnittliga soppåsar till en tredjedel av förpackningar, som hade gått att återvinna, och en tredjedel av matavfall, som hade gått att äta upp eller lämna till matavfallsinsamlingen.</p>
<h2><strong>Hisingen och centrum får hemsortering 2026</strong></h2>
<p>Redan i höstas valde de första 4 000 hushållen i nordöstra och östra Göteborg kärl. Dessa kommer att börja med hemsortering under våren.</p>
<p>Under 2026 kommer ägare till villor och radhus på Hisingen och i centrala Göteborg att få sina nya kärl. 2027 står villor och radhus i sydvästra Göteborg på tur.</p>
<p>Innan kärlen ställs ut kommer ägare av villor och radhus i dessa områden att få brev om hur de kan välja andra kärl än de som är med i standardtjänsten.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Detta rymmer kärlen i standardtjänsten</strong></h3>
<ul>
<li>Varje kärl rymmer 240 liter</li>
<li>Mat- och restavfallskärlet: Matavfall (120 liter) och restavfall (120 liter)</li>
<li>Plast- och papperskärlet: Plastförpackningar (120 liter) och pappersförpackningar (120 liter)</li>
<li>Glas- och metallkärlet: Färgat glas (120 liter), ofärgat glas (90 liter) och metallförpackningar (30 liter)</li>
</ul>
<p>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/hemsortering/hemsortera" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Hemsortering</a></p>
<p></p></div></div></p>


Villaägare i Örgryte och Härlanda får brev om hemsortering

<p>De nya bollplanerna kommer att anläggas i Kviberg, Ruddalen, Härlanda Park samt på Heden och Dalen. Först ut är planerna i Ruddalen och Kviberg.</p>
<p>– Här gör vi om två naturliga gräsplaner till konstgräsplaner. Vi hoppas kunna påbörja arbetet i april eller maj och vara klara i september, säger Robin Östling, projektledare på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p>
<h2><strong>Fler speltimmar med konstgräs</strong></h2>
<p>Anledningen till att gräsplaner görs om till konstgräsplaner är att konstgräs ger större möjlighet till matcher och träning året om och därmed fler speltimmar.</p>
<p>– Vi vill ju få ut så många spelade timmar som möjligt på våra bollplaner. Fotboll är den största sporten vi har och som sätter flest människor i rörelse i Göteborg. Men vi har brist på både planer och plantimmar, så just i år gasar vi lite extra. säger Robin Östling.</p>
<h2><strong>Underlag i dåligt skick byts ut</strong></h2>
<p>Sju befintliga konstgräsplaner kommer också att läggas om under året. Det handlar om Gamlestadsvallen, Bläsebovallen, Flatåsplan, Kobbens IP, Torslandavallen och två av Ruddalens bollplaner.</p>
<p>– De här planerna är i dåligt skick och svåra att spela på. En konstgräsplan brukar hålla i mellan fem och tio år, lite beroende på hur ofta de används. Vi har statistik över hur mycket de bokas och har även tät kontakt med Göteborgs fotbollförbund och föreningarna, som säger till när någon plan är dålig, säger Robin Östling.</p>
<p>Förnyelsen av bollplanerna kommer att ske i tre steg. Efter byggstarten av de nya planerna i Kviberg och Ruddalen under våren följer Gamlestadsvallen, Torslandavallen och Heden med start under sommaren. Arbetet med resten av planerna kommer att påbörjas i höst.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/idrottsanlaggningar-och-hallar/bollplaner" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Bollplaner</a></p>
<p></p></div></div></p>


Göteborg får flera nya konstgräsplaner

<p>På äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningens (ÄVO) mötesplatser för seniorer jobbar man aktivt för att få seniorer delaktiga.</p>
<p>– Vi har som mål att våra seniorer ska uppleva delaktighet och inflytande i våra verksamheter. Vi jobbar med det på olika sätt men funderade på hur vi skulle kunna mäta det för att se om vår bild stämmer, säger Elin Ljungqvist, verksamhetsutvecklare på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_141755" style="width: 766px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141755" class="size-large wp-image-141755" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-800-756x1024.jpg" alt="" width="756" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-800-756x1024.jpg 756w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-800-222x300.jpg 222w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-800-768x1040.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-800-250x338.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-800-520x704.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-800-730x988.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 756px) 100vw, 756px" /><p id="caption-attachment-141755" class="wp-caption-text">Elin Ljungqvist är verksamhetsutvecklare på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p></div></p>
<h2><strong>Metod som mäter delaktighet</strong></h2>
<p>Lösningen blev den så kallade delaktighetskartan. Den är en del i Göteborgs Stads systematiska arbetssätt för att arbeta med medborgarinflytande. Den bygger på Sveriges kommuners och regioners material som kallas delaktighetstrappan.</p>
<p>Skillnaden är att Göteborgs Stads delaktighetskarta både tar med invånarnas behov och vilja till delaktighet samt stadens möjlighet och kapacitet att skapa delaktighet för invånarna. Delaktighetkartan är ett stöd för att planera, genomföra och följa upp olika typer delaktighetsinsatser.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>M</strong><strong>ötesplatser för seniorer</strong></p>
<ul>
<li>På stadens mötesplatser för seniorer har du som senior möjlighet att umgås med andra och delta i aktiviteter, utifrån dina önskemål och förutsättningar.</li>
<li>Du kan ta del av allt från föreläsningar och musikunderhållning till aktivitetsgrupper och andra sociala sammanhang.</li>
<li>Du har också möjlighet att vara med och påverka utbudet.</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/motesplatser/motesplatser-for-seniorer" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: </a>Mötesplatser för seniorer</p>
<p></p></div></div></p>
<p>Delaktighetskartan består av olika matchningspunkter: medbestämmande, inflytande, dialog, konsultation och information. Information är oftast en förutsättning för de andra matchningspunkterna och det är inte säkert att exempelvis medbestämmande alltid är möjligt. Ibland är det tillräckligt med ren information, andra gånger är det lagom att få delta i en dialog.</p>
<p>– För att vi ska kunna lösa dagens komplexa samhällsutmaningar måste vi jobba med invånarna, och inte bara för dem. Det här är ett sätt att hitta ett systematiskt arbetssätt för det. Om det är hög spänning i en fråga bland invånarna där de tycker mycket i sociala medier eller gör en namninsamling, behöver kommunen motsvara det och möta dem i det. Då räcker det inte med information utan då behöver vi skapa dialogtillfällen. Ibland kan kommunen ha en förväntning medan invånarna har en annan. Då behöver vi titta på det, säger Victoria Trygg, planeringsledare demokrati på demokrati och medborgarservice<strong>.</strong></p>
<p><div id="attachment_141756" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141756" class="size-full wp-image-141756" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-11000.jpg" alt="" width="1000" height="683" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-11000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-11000-300x205.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-11000-768x525.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-11000-250x171.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-11000-520x355.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/delaktighet-seniorer-11000-730x499.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141756" class="wp-caption-text">Victoria Trygg är planeringsledare demokrati på demokrati och medborgarservice.</p></div></p>
<h2><strong>Enkät till seniorer och medarbetare</strong></h2>
<p>Med hjälp av delaktighetskartan tog ÄVO fram en enkät för att undersöka hur delaktiga seniorer upplever sig få vara på mötesplatserna för seniorer. Frågorna byggdes upp kring de fem matchningspunkterna i delaktighetskartan och alla besökare på mötesplatserna fick möjlighet att svara på enkäten. Även medarbetarna fick svara.</p>
<p>– Svaren mellan grupperna skiljer sig åt. Det seniorerna tycker är en bra nivå av delaktighet kanske våra medarbetare tycker är för lågt. Då kan vi diskutera vilken nivå vi ska lägga oss på som är rimlig. De seniorer som vill vara med och påverka mer ska kunna få vara det, men det ska inte vara något krav, säger Elin Ljungqvist.</p>
<h2><strong>Viktigt med återkoppling</strong></h2>
<p>Resultaten visade också att män vill vara mer delaktiga i de högsta nivåerna än kvinnor. Samtidigt svarar män i större utsträckning att delaktigheten är bra som den är i dag. Man såg också att de som har ett annat modersmål än svenska svarar att de kan vara med och påverka i högre grad och är mer nöjda med hur det är i dag än de som har svenska som modersmål.</p>
<p>En del deltagare kände inte till att de var välkomna med synpunkter och önskemål även om mötesplatserna vid flera tillfällen bjudit in till samtal och dialog.</p>
<p>– Medarbetarna på mötesplatserna fångar hela tiden upp önskemål från seniorerna, men vi kanske inte alltid är så bra på att återkoppla till deltagarna att deras synpunkter tagits till vara och på vilket sätt, säger Elin Ljungqvist.</p>
<h2><strong>Förbättrade arbetssätt framåt</strong></h2>
<p>Varje stadsområde har fått ta del av svaren från enkäten i deras område för att kunna analysera dem mer i detalj.</p>
<p>– Materialet blir som en samtalsguide till att diskutera vad delaktighet och inflytande betyder, både för medarbetarna och deltagarna. Det kommer att leda till insatser och förbättringar. De olika mötesplatserna kommer att skruva på sina arbetssätt för att bli ännu bättre och jobba vidare med varje nivå av delaktighet, säger Elin Ljungqvist.</p>
<p>Planen är att enkäten ska följas upp ungefär vartannat år med målet att höja inflytandet.</p>


Seniorers delaktighet undersökt i enkät

<p>Som stadsbonde har Karolina Sahle i uppdrag att utveckla stadsnära odlingar – en viktig del av Göteborgs strategi för ökad hållbarhet, självförsörjning och social gemenskap.</p>
<p>– Detta är mitt drömjobb. Stadsnära odling har enorm potential. Det är fantastiskt att varje år få möjligheten att testa nya metoder och utveckla odlingen, säger hon.</p>
<h2><strong>Odling skapar gemenskap</strong></h2>
<p>Karolina Sahle lockades också av möjligheten att inspirera fler göteborgare att odla i sitt närområde. Hon ser stadsodling som ett sätt att öka lokal matproduktion, skapa mötesplatser och bygga tryggare samhällen.</p>
<p>– Vi behöver komma närmare jorden. Odling kan förena grannar, skapa gemenskap och erbjuda platser där människor kan mötas utanför kommersiella sammanhang, säger hon.</p>
<p><div id="attachment_141724" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141724" class="size-full wp-image-141724" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000.jpg" alt="" width="1000" height="456" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-300x137.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-768x350.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-250x114.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-520x237.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-730x333.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141724" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div></p>
<h2><strong>Modellodling på Angereds gård</strong></h2>
<p>Tillsammans med Angereds naturbruksförvaltning kommer Karolina Sahle att leda en modellodling på Angereds gård enligt principen ”market gardening”. Det är en metod som fokuserar på effektiv odling som gör det möjligt att producera stora mängder grönsaker på små ytor. Skördarna levereras till offentliga måltider i Göteborg, vilket stärker stadens lokala livsmedelsförsörjning.</p>
<h2><strong>En del av Göteborgs hållbarhetsarbete</strong></h2>
<p>Göteborg har sedan 2012 satsat stort på stadsnära odling genom kommunala projekt som erbjuder praktisk hjälp, markberedning och stöd till odlarföreningar. Målet är inte bara ekologisk matproduktion, utan också att skapa sociala mötesplatser och främja biologisk mångfald.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><strong> </strong>
<h3><strong>Göteborgs nya stadsbonde</strong></h3>
<ul>
<li>Karolina Sahle har en gedigen bakgrund inom odling och forskning</li>
<li>Har studerat grönsaksodling vid Capellagården, haft stadsodlingsföretag och utbildat sig till trädgårdsingenjör på SLU</li>
<li>Senast arbetade hon med en satsning på LRF Trädgård om framtidens odlingsmetoder för att hantera extremväder, ett initiativ som startades efter torkan 2018</li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Satsningar för att öka självförsörjningsgraden</strong></h2>
<p>I dag är Göteborgs självförsörjningsgrad endast cirka en procent, men ambitionen är att den ska öka genom fler gröna jobb och satsningar på både hobbyodlare och kommersiella odlare. Enligt Martin Berg, planeringsledare stadsnära odling, har stadsbonden en viktig roll.</p>
<p>– Genom fler odlingsytor, social mobilisering och utbildningsinsatser kan vi stärka stadens beredskap och självförsörjning, säger han.</p>
<p><div id="attachment_141725" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141725" class="size-full wp-image-141725" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="423" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-ii-300x127.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-ii-768x325.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-ii-250x106.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-ii-520x220.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Karolina-1000-ii-730x309.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141725" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div></p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><strong> </strong>
<h3><strong>Vill du gå kurs i stadsnära odling?</strong></h3>
<p>Under året kommer Karolina Sahle att arrangera kurser i stadsnära odling för göteborgare som vill bidra till stadens matproduktion. Håll utkik efter mer information på Göteborgs Stads Instagramkonto @stadsnära_odling.</p>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.vgregion.se/f/naturbruk/utbildningsplatser/angereds-gard/" target="_blank" rel="noopener">Angereds gård</a></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div></p>


Nya stadsbonden Karolina ska inspirera göteborgarna till stadsnära odling

<p>Göteborgs största råvattentäkt är Göta älv, men Göteborgs Stad tar också råvatten från Delsjöarna. Genom att stänga råvattenintaget, som styrs via ett kontrollrum, kan Daniel Jerat och hans kollegor byta vattenkälla.</p>
<p>– Vi kan byta riktning på vattnet och pumpa ut vatten vi inte vill använda till dricksvattenproduktion. Vi gör hela tiden en bedömning av vilket råvatten som är den bästa källan till dricksvatten, berättar Daniel Jerat.</p>
<h2><strong>Vanliga orsaker till att stänga intaget</strong></h2>
<p>Vanliga orsaker till att stänga råvattenintaget i Göta älv är att vattnet har blivit förorenat i samband med regn. Då kan gödsel från åkrar ha sköljts ut i älven. En annan orsak kan vara att ett avloppsreningsverk uppströms blivit överbelastat och släppt ut orenat avloppsvatten direkt i älven. Ytterligare en möjlig orsak är kemiska utsläpp från industrier eller dieselutsläpp från fartyg eller trafik.</p>
<p>– Eftersom vi kontinuerligt tar prover uppströms vet vi när vattnet är ”dåligt” innan det kommit fram till råvattenintaget, berättar Daniel Jerat.</p>
<h2><strong>100 gånger per år</strong></h2>
<p>Råvattenintaget från Göta älv stängs ungefär 100 gånger på ett år.</p>
<p>– Om till exempel Trollhättans reningsverk har släppt ut avloppsvatten i älven har vi ett varningssystem. Och det tar också ett antal timmar för vattnet att rinna från Trollhättan till Göteborg. Då hinner vi byta råvattenkälla, berättar Daniel Jerat.</p>
<p><div id="attachment_141740" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141740" class="size-full wp-image-141740" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/alven-1000-foto-LoB.jpg" alt="" width="1000" height="485" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/alven-1000-foto-LoB.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/alven-1000-foto-LoB-300x146.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/alven-1000-foto-LoB-768x372.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/alven-1000-foto-LoB-250x121.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/alven-1000-foto-LoB-520x252.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/alven-1000-foto-LoB-730x354.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141740" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div></p>
<p>En annan vanlig orsak till att stänga intaget är om det kommer saltvatten från havet för högt upp i älven. Saltvattnet i hamnen kan ha med sig ämnen som Kretslopp och vatten inte vill ha in i dricksvattenproduktionen.</p>
<h2><strong>&#8221;Göta älv är en fantastisk råvattentäkt&#8221;</strong></h2>
<p>Alelyckans vattenverk får sitt råvatten i första hand från Göta älv, medan Lackarebäcks vattenverk normalt får sitt råvatten från Delsjöarna.</p>
<p>Om det skulle behövas så kan Delsjöarna försörja Göteborg med dricksvatten i flera veckor, men det är sällan Kretslopp och vatten behöver göra detta under någon längre period.</p>
<p>– Göta älv är en fantastisk råvattentäkt med ett väldigt fint råvatten, säger Daniel Jerat.</p>
<h2><strong>Var du bor styr var vattnet kommer från</strong></h2>
<p>Vilket vattenverk du får ditt dricksvatten från beror på var i Göteborg du bor.</p>
<p>Nordöstra Göteborg liksom centrala och östra Hisingen får huvudsakligen dricksvatten från Alelyckans vattenverk. Om du bor i södra eller sydöstra Göteborg, eller i södra skärgården, får du i huvudsak ditt dricksvatten från Lackarebäcks vattenverk. Centrala staden och västra Hisingen försörjs normalt med dricksvatten från båda vattenverken.</p>
<h2><strong>Vattnet förädlas i vattenverken</strong></h2>
<p>På vattnets väg genom vattenverken förädlas råvattnet till dricksvatten genom sedimentation och avskiljning av partiklar, organiskt material och mikroorganismer som bakterier, virus och parasiter.</p>
<p>Därefter filtreras vattnet genom aktivt kol för att ta bort finare partiklar samt lukt- och smakämnen. För att ytterligare minska mängden mikroorganismer behandlas vattnet på Alelyckans vattenverk med ultraviolett ljus, UV-ljus, och på Lackarebäcks vattenverk genom filtrering i ultrafilter, UF.</p>
<p>Innan vattnet pumpas ut i ledningsnätet och hem till göteborgarnas kranar så justeras pH-värdet till en nivå som skyddar ledningarna. En låg klordos tillsätts också för att skydda mot bakterietillväxt.</p>
<p>– Kranvatten är hälsosamt, gott och billigt. För bara 6 öre per liter får du det dessutom hemlevererat. Du kan vara trygg med ditt dricksvatten, säger Daniel Jerat.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/kretslopp-och-vatten" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Kretslopp och vatten</a></p>
<p></p></div></div></p>


Daniel styr vilket vatten som blir dricksvatten

<p>I slutet av februari godkände kommunfullmäktige Göteborgs Stads åtgärdsplan mot buller 2025–2029. Syftet med planen är att hantera och minska effekterna av trafikbuller från väg- och spårtrafiken i Göteborg, då detta är den största källan till omgivningsbuller i staden.</p>
<p>– Den ska också bidra till att minska antalet göteborgare som påverkas negativt av buller. Staden ska bli mindre bullrig och erbjuda en mer hälsosam miljö, säger Stella Åkelius, miljöutredare på miljöförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_141690" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141690" class="size-full wp-image-141690" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Stella_1000.jpg" alt="" width="1000" height="427" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Stella_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Stella_1000-300x128.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Stella_1000-768x328.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Stella_1000-250x107.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Stella_1000-520x222.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Stella_1000-730x312.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141690" class="wp-caption-text">Stella Åkelius, miljöutredare på miljöförvaltningen. Foto: Ulrik Fallström</p></div></p>
<h2><strong>Fokus på tre områden</strong></h2>
<p>Åtgärdsplanen innehåller tre områden med totalt elva åtgärder för att möjliggöra goda ljudmiljöer, minska buller och förbättra kunskapen om buller i Göteborg Stad.</p>
<p>De tre åtgärdsområdena är ”Minska buller från vägtrafik”, ”Arbeta för goda ljudmiljöer i stadsutvecklingen” och ”Genomföra lokala åtgärder för att förbättra ljudmiljön i bullerutsatta miljöer”.</p>
<p>– De tre områdena täcker in hur man ska minska buller på ett övergripande sätt med en långsiktig strategi, men planen innehåller också åtgärder för att minska buller lokalt, säger Stella Åkelius.</p>
<h2><strong>Debatt om trafikåtgärder</strong></h2>
<p>För att minska buller från vägtrafik innehåller planen en kombination av åtgärder som till exempel minskad trafik, sänkta hastigheter och elektrifiering. Under kommunfullmäktigemötet debatterades det en hel del kring om trafikåtgärderna ska vara med i planen eller inte. Men planen antogs så som den presenterats från början.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong> </strong><strong>Skadliga effekter av buller</strong></h3>
<ul>
<li>På kort sikt kan buller leda till bland annat koncentrationssvårigheter och sömnstörningar.</li>
<li>På längre sikt kan risken för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar öka på grund av buller.</li>
</ul>
<p><em>Källa: Naturvårdsverket</em></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div></p>
<h2><strong>Barn är prioriterade</strong></h2>
<p>När det gäller arbetet för goda ljudmiljöer i stadsutvecklingen kommer fokus ligga på att ta fram de underlag som behövs för att Göteborgs Stad ska kunna arbeta för en god ljudmiljö genom hela stadsutvecklingsprocessen. Fokus kommer att läggas på barns utemiljöer.</p>
<p>– Barn är särskilt prioriterade eftersom de är extra känsliga då de är i en viktig utvecklingsfas. Buller kan påverka koncentrationsförmågan och i förlängningen inlärning och läsförmåga, säger Stella Åkelius.</p>
<p>I det tredje åtgärdsområdet handlar det om att fortsätta bygga bullerskärmar och genomföra andra bullerskyddande insatser för att göteborgarna ska få en hälsosam livsmiljö. Dessa åtgärder behövs framför allt på platser där känsliga människogrupper, som exempelvis barn, vistas eller där människor vistas länge.</p>
<h2><strong>Gröna lösningar</strong></h2>
<p>Ytterligare åtgärder för att minska buller kan bland annat vara så kallade gröna lösningar.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Åtgärdsplan mot buller</strong></h3>
<ul>
<li>Alla kommuner som har fler än 100 000 invånare är skyldiga att kartlägga buller från större vägar, järnvägar, flygplatser och industrier vart femte år</li>
<li>Kommunerna ska fastställa program för åtgärder för att minska omgivningsbullrets negativa effekter på människors hälsa</li>
<li>Göteborgs Stad behöver alltså ha en aktuell bullerkartläggning och ett åtgärdsprogram mot buller</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/93ec9160f537fa30c12572aa004b6c1a/074f4cbf3485fd6ec1258bd2005163e7/$FILE/Handling%2013%20Bilaga%201%20MKN%2020241119.pdf" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads åtgärdsplan mot buller 2025–2029</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>– Det kan till exempel vara gräsbeklädda spårvagnsspår och bullerskärmar som är klädda med växter. Sådant är också bra eftersom det ökar den biologiska mångfalden. En grönare miljö upplevs även mer rofylld och kan sänka stressnivåerna, säger Stella Åkelius</p>
<h2><strong>Samarbete mellan förvaltningar</strong></h2>
<p>Åtgärdsplanen är framtagen av miljöförvaltningen i samverkan med andra förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad och med regionala och nationella myndigheter. Den ersätter den åtgärdsplan mot buller som har funnits tidigare.</p>
<p>– Planen är precis antagen och nu börjar arbetet med att specificera mer konkret vad som kommer att genomföras de närmaste åren. Vi kommer också att bilda olika samarbetsgrupper över förvaltningsgränserna. Det har funnits en plan mot buller sedan 2009 så visst arbete pågår redan. Men nu när den nya planen är antagen kan vi sätta i gång ordentligt, säger Stella Åkelius.</p>
<p>Miljö- och klimatnämnden, stadsmiljönämnden, stadsfastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden ansvarar för åtgärderna i planen. Planen kommer att följas upp av miljö- och klimatnämnden vartannat år.</p>


Ny åtgärdsplan ska minska bullret i Göteborg

<p>För två år sedan genomförde Bostadsbolaget vattenspararkampanjen #Waterhack. Då lyckades Bostadsbolagets hyresgäster spara 42 miljoner liter vatten och kampanjen inspirerade fler bostadsbolag till att starta egna initiativ. Nu är det dags för kampanjen #Pwrhack (Powerhack).</p>
<p>– Vi har två mål med Powerhack. Dels att på ett lustfyllt och enkelt sätt inspirera våra hyresgäster att minska sin elanvändning, dels att bidra till att minska effekttopparna och sprida ut elanvändningen över dygnet, säger Oskar Scheiene, energi- och miljöchef på Bostadsbolaget.</p>
<h2><strong>Utbildar om effekttoppar</strong></h2>
<p>El är en resurs som många tar förgiven men som behöver användas med eftertanke, särskilt under vintern när behovet är som störst. Effekttoppar uppstår när många använder el samtidigt, viket skapar hög belastning på elnätet. Genom att sprida ut förbrukningen över dygnet minskar risken för kapacitetsproblem och kostsamma investeringar i elnätet kan undvikas.</p>
<p>– Vi har över 50 000 boende, och om vi kan påverka dem att tänka till kring sin elanvändning bidrar vi till att jämna ut elförbrukningen och minska toppeffekterna, säger Oskar Scheiene.</p>
<p><div id="attachment_141707" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141707" class="size-full wp-image-141707" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Pwrhack_1000.jpg" alt="" width="1000" height="447" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Pwrhack_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Pwrhack_1000-300x134.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Pwrhack_1000-768x343.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Pwrhack_1000-250x112.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Pwrhack_1000-520x232.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Pwrhack_1000-730x326.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141707" class="wp-caption-text">Bostadsbolagets kampanj #Pwrhack ska få hyresgästerna att minska sin elanvändning.</p></div></p>
<p>En del av kampanjen handlar också om att utbilda hyresgästerna i de nya effekttaxor som senast 2027 införs på alla elabonnemang.</p>
<h2><strong>Influencersamarbete för att nå ut till fler</strong></h2>
<p>Kampanjen pågår från 22 januari till 22 mars och omfattar bland annat direktutskick med smarta tips till hyresgäster, pushnotiser via boendeappen vid effekttoppar och ett samarbete med Instagramprofilen Malin Olsson (@mal_insta). Stora delar av kampanjen är på Instagram för att nå ut till en bredare publik.</p>
<p>– Malin har ett starkt hållbarhetsfokus och en tonalitet som stämmer väl överens med det lättsamma tilltal vi vill ha i kampanjen. El och effekt kan upplevas som krångligt, men vi behöver göra det enkelt och begripligt för att nå ut, säger Sara Keränen, kommunikatör på Bostadsbolaget.</p>
<h2><strong>Hyresgästerna involveras</strong></h2>
<p>En viktig del av kampanjen är hyresgästernas eget engagemang. Genom att dela med sig av sina bästa energispartips deltar de i en tävling där vinnaren får en annorlunda helgupplevelse i naturen.</p>
<p>– Vi har redan fått in många kreativa förslag, allt från hur man skapar en mysig familjekväll utan elektricitet till smarta sätt att ta vara på värmen från matlagningen, säger Sara Keränen.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.bostadsbolaget.se/powerhack" target="_blank" rel="noopener">Bostadsbolaget: Kampanjen #Pwrhack</a></p>
<p></p></div></div></p>


Bostadsbolaget gör kampanj för hållbar elanvändning

<p>Projektet heter ”Recharge – ny väg till arbete” och ska ge sysselsättning för en grupp som tidigare haft begränsad tillgång till arbetsstöd.</p>
<p>– Arbete är inte bara en sysselsättning – det är en väg till gemenskap, sociala kontakter och en känsla av att vara behövd och inkluderad i samhället, säger Sanela Eminovic, projektledare i socialförvaltningen Nordost som driver projektet tillsammans med socialförvaltningen Sydväst.</p>
<h2><strong>Långsiktigt stöd</strong></h2>
<p>Recharge – ny väg till arbete bygger på en metod som kallas Individanpassat stöd till arbete (IPS).</p>
<p>Metoden utgår från personens egna önskemål och fokuserar på styrkor och förmågor. En arbetsspecialist följer deltagaren genom hela processen. Stödet är långsiktigt och när det behövs samordnas det med vården.</p>
<h2><strong>Vill förändra attityder </strong></h2>
<p>Recharge har också som mål att förändra synen på personer med skadligt bruk och beroende – både hos arbetsgivare, yrkesverksamma och personerna själva.</p>
<p>– Vi behöver öka vår tilltro till gruppens potential. I stället för att ställa krav på till exempel drogfrihet ser vi arbete som en väg till självförsörjning och en möjlighet att ta sig ur sitt missbruk. Och i takt med att dessa individer lyckas i arbetslivet så kommer stigmatiseringen av gruppen att minska, säger Sanela Eminovic.</p>
<h2><strong>I linje med den nya socialtjänstlagen</strong></h2>
<p>Den 1 juli förväntas en ny socialtjänstlag träda i kraft. Den har fokus på jämlika och jämställda levnadsvillkor och mer tillgängliga, förebyggande insatser. Recharge ligger i linje med de målen genom att erbjuda ett flexibelt och uppsökande stöd.</p>
<p>– Vi vill finnas där individen är och när hen är redo att ta emot stöd. Med Recharge kan vi göra just det, säger Sanela Eminovic.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Recharge – ny väg till arbete</strong></h3>
<ul>
<li>Projektet Recharge – ny väg till arbete är treårigt och finansieras av Europeiska socialfonden (ESF)</li>
<li>Det drivs av socialförvaltningen Nordost i samarbete med socialförvaltningen Sydväst</li>
<li>När projektet kommit i gång kan det bli tillgängligt även för personer i andra delar av Göteborg</li>
</ul>
<p><strong>Skadligt bruk</strong></p>
<p>Skadligt bruk innebär en användning av substanser som skadar hälsan.</p>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-nordost" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Nordost</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-sydvast" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Sydväst</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Ny väg till arbete för personer med beroende

<p>Till vardags arbetar Magnus Bergström som ungdomsbehandlare på Ung Öst i socialförvaltningen Nordost i Göteborgs Stad. Sedan början av hösten 2024 ingår han i ett av förvaltningens skolsociala team och jobbar två halvdagar i veckan på Utmarksskolan.</p>
<p>Hur dagar i skolan ser ut varierar. Magnus Bergström befinner sig ofta i skolkorridoren eller andra gemensamma ytor, där han pratar med eleverna. En del av tiden går åt till enskilda samtal där han motiverar elever till ökad närvaro. Ibland är han också med på lektioner för att stötta elever med hög frånvaro.</p>
<p>– Jag gör lite av varje. Jag är lite som en kurator, lite som en resurslärare. Jag ska vara ett komplement till skolans egen personal, säger han.</p>
<h2><strong>Engagemang från skolan är avgörande</strong></h2>
<p>Hur de skolsociala teamen ska arbeta skiljer sig åt beroende på skola. På Utmarksskolan har Magnus Bergström ett nära samarbete rektor, kurator och mentorer. Skolans engagemang är avgörande för att arbetet ska fungera.</p>
<p>– Här finns det otroligt duktig personal. Många har arbetat länge på skolan och känner både elever och syskon. Det blir en fin ingång för mig att jobba i, säger han.</p>
<h2><strong>Blir en motvikt mot desinformation</strong></h2>
<p>Stefan Alberg är samordnare för skolsociala team i socialförvaltningen Nordost. Han menar att det finns många fördelar med att ha socialtjänsten ute på plats i skolorna. Förutom sänkta trösklar för stöd, fungerar det också som en motvikt mot desinformation om socialtjänsten.</p>
<p>– De skolsociala teamen ska sänka trösklarna för att tidigt kunna erbjuda insatser från socialtjänsten, säger Stefan Alberg.</p>
<h2><strong>Ökar möjligheten att nå fler</strong></h2>
<p>Magnus Bergström och Stefan Alberg är överens om att arbetet har kommit långt på kort tid. De tror mycket på arbetet med skolsociala team och hoppas att arbetet kan växla upp i samband med att ny socialtjänstlag träder i kraft.</p>
<p>– En viktig grundbult i den nya socialtjänstlagen är att socialtjänsten ska vara närmare andra verksamheter, till exempel skolan. Arbetet med skolsociala team är ett steg i ett mer utåtriktat arbete som ökar möjligheten att nå de som annars är svåra att nå, säger Stefan Alberg.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Skolsociala team</strong></h3>
<ul>
<li>Ett skolsocialt team är en grupp med personal från skolan och socialtjänsten som samverkar för trygghet och studiero och för att öka elevernas närvaro i skolan</li>
<li>Med skolsociala team kan socialtjänsten finnas lätt tillgänglig och arbeta förebyggande</li>
<li>I socialförvaltningen Nordost finns det i dag skolsociala team på fem skolor: Utmarksskolan, Kvibergsskolan, Sandeklevsskolan, Gamlestadskolan och Gårdstensskolan</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-nordost" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Nordost</a></p>
<p></p></div></div></p>


Skolsociala team en väg till ökad närvaro

<p>Göteborg är sedan 2021 en av städerna i Unescos program City of literature – ett internationellt nätverk som arbetar för att stärka litteraturen.</p>
<p>– Nätverket ger oss tillgång till ett internationellt sammanhang och en gemenskap med de andra 52 litteraturstäder som finns i världen. Det är en samverkan för kultur och demokrati. Vi jobbar för att främja yttrandefrihet, läsning bland barn och unga samt tillgång till litteratur i staden, säger Joakim Albrektson, utvecklingsledare på kulturförvaltningen och huvudkoordinator för Litteraturstaden Göteborg.</p>
<p><div id="attachment_141710" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141710" class="size-full wp-image-141710" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/JoakimAlbrektson_1000.jpg" alt="" width="1000" height="491" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/JoakimAlbrektson_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/JoakimAlbrektson_1000-300x147.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/JoakimAlbrektson_1000-768x377.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/JoakimAlbrektson_1000-250x123.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/JoakimAlbrektson_1000-520x255.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/JoakimAlbrektson_1000-730x358.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141710" class="wp-caption-text">Joakim Albrektson är utvecklingsledare på kulturförvaltningen och huvudkoordinator för Litteraturstaden Göteborg. Foto: Lo Birgersson</p></div></p>
<h2><strong>Litteraturkväll med blandad kompott</strong></h2>
<p>Mellan klockan 18 och 21 den 12 mars bjuder Litteraturstaden Göteborg in till Världskulturmuseet och en kväll i litteraturens tecken.</p>
<p>– Det blir en fantastisk mix av läsning och texter av personer med verk på högsta nivå. Dessutom blir det musik och samtal. Det är som en liten godisbutik med de bästa litteraturpralinerna, säger Joakim Albrektson.</p>
<p>Litteraturstaden Göteborg var 2024 med i den internationella poetry slam-tävlingen Slam-o-vision. Göteborgs representant Maja Filipsson framför sin poesi under kvällen. Det gör även förra årets brunnslockspoet Fredrik Nyberg.</p>
<p>– Samtalet mellan författarna Dmitri Plax och Ingela Strandberg om poesins och dramatikens roll i mörka tider ser jag också fram emot. Det modereras av författaren Marit Kapla som alltid gör det väldigt bra, säger Joakim Albrektson.</p>
<p>Representanter från Litteraturstaden Göteborg berättar även om arbetet tillsammans med nätverken Unescos kreativa städer och Litteraturstäder i världen.</p>
<h2><strong>Bredare arbete för yttrandefrihet</strong></h2>
<p><strong> </strong>Litteraturstaden Göteborg arbetar nu även på ett fördjupat samarbete mellan städer inom nätverket ICORN (Fristäder för författare och kulturpersonligheter). Bland annat deltog en delegation på en bokmässa i Vilnius, Litauen i slutet på februari. Där träffade delegationen representanter från Vilnius, Kraków och Wrocław i Polen samt Lviv och Odessa i Ukraina.</p>
<p>– Vi leder ett arbete i Göteborg som handlar om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Yttrandefrihetsfrågan är så otroligt viktig, särskilt nu. Därför måste vi se till att vi kan organisera så att poeter och författare därifrån kan komma till Göteborg och berätta om sina arbeten, läsa och sprida ordet och samtala över gränserna, berättar Joakim Albrektson.</p>
<p>I Litteraturstaden Göteborg ingår Göteborgs Stad, Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, Bokmässan, Författarcentrum väst och Göteborgs litteraturhus.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Livet och världen i litteraturen – poesi, dramatik och musik</strong></h3>
<ul>
<li>Var: Trappscenen på Världskulturmuseet</li>
<li>När: 12 mars, klockan 18–21, insläpp från klockan 16</li>
<li>Kostnad: Årskort på Världskulturmuseet (180 kronor)</li>
<li>De 100 första besökarna får ett årskort gratis. Ingen föranmälan krävs</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/litteraturstaden-goteborg/aktuelltarkiv/aktuelltsida/067efb29-0c64-4aaa-8388-370e68fef80c" target="_blank" rel="noopener">Litteraturstaden Göteborg: Program för kvällen</a></p>
<p></p></div></div></p>


Litteraturstaden Göteborg bjuder in till litteraturkväll

<p>Den här dagen är en grupp barn från förskolan Framnäsgatan 16 på Hagateatern för att se en föreställning om fantasi. Efter fruktstund och ritande i lobbyn har de fått komma in i salongen och sätta sig i mjuka röda stolar.</p>
<p>– Vi försöker boka in kulturupplevelser så snart utbudet släpps på bokningssidan. Arbetslaget sitter tillsammans och kollar vad som kan passa våra tvååringar. Vi tycker det är viktigt att även de yngsta får ta del av kultur i vår stad, säger Hanna Bengtsson, barnskötare på förskolan Framnäsgatan 16.</p>
<h2><strong>Barnen deltar med liv och lust </strong></h2>
<p>Föreställningen för dagen heter “Min vän Rita”. Karaktärerna Elin och Rita målar sin verklighet på ett jättestort papper och barnen får följa med i deras fantasivärld. Och det gör de verkligen! Barnen skrattar och ropar till skådespelaren: ”Titta bakom dig, en hand!”</p>
<p><div id="attachment_141685" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141685" class="size-full wp-image-141685" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kultur-i-forskolan-1000-foto-petter-trens.jpg" alt="" width="1000" height="469" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kultur-i-forskolan-1000-foto-petter-trens.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kultur-i-forskolan-1000-foto-petter-trens-300x141.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kultur-i-forskolan-1000-foto-petter-trens-768x360.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kultur-i-forskolan-1000-foto-petter-trens-250x117.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kultur-i-forskolan-1000-foto-petter-trens-520x244.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kultur-i-forskolan-1000-foto-petter-trens-730x342.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141685" class="wp-caption-text">”Vi tycker det är viktigt att även de yngsta får ta del av kultur i vår stad”, säger Hanna Bengtsson, barnskötare på förskolan Framnäsgatan 16. Foto: Petter Trens</p></div></p>
<p>– Det var en bra föreställning med både teater och skapande. Våra barn tycker att hela upplevelsen är spännande. Från att vi pratar om vad vi ska göra innan, till att åka två bussar och tillsammans se en teaterpjäs, säger Hanna Bengtsson och fortsätter:</p>
<p>– Vi pedagoger ser det här som en del av vår undervisning. Barnen får gemensamma upplevelser och nya kunskaper. Det ger oss också tillfälle att träna på att gå i led, vara i trafiken, ta hänsyn, med mera. Vi uppskattar att få ta del av kultur tillsammans med barnen.</p>
<h2><strong>Större budget ger fler möjligheter </strong></h2>
<p>2025 har förskoleförvaltningen en större budget för kultur, en ökning från en miljon till tre miljoner kronor. Det finns drygt 90 scenkonstföreställningar att välja bland ute på bibliotek, kulturhus och fria aktörers scener och fler tillkommer efter hand. Allt utbud är gratis för de kommunala förskolorna.</p>
<p>Till hösten blir det ännu fler scenkonstföreställningar att välja på. Det kommer också att finnas fler möjligheter att boka föreställningar och kulturpedagogiska projekt där kulturpedagoger, konstnärer och musiker kommer ut till förskolor och leder barnen i spännande aktiviteter.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskolefövaltningen</a></p>
<p></p></div></div></p>


Mer kultur i förskolan inspirerar och väcker känslor

<p>Fötter i gymnastikskor rör sig i rask takt över det upplysta konstgräset. En fotboll passas fram och tillbaka på väg mot mål. ”Inte springa!”, påminner tränaren. I Gunnilse IS:s inomhushall i Hjällbo är deltagarna i Senior sport school i full gång med en match i gå-fotboll.</p>
<p>– Det här var roligt! Förra veckans beachvolleyboll var lite svårt, men det känns som att gå-fotboll skulle kunna vara något för mig, säger deltagaren Kjell Andersson.</p>
<p><div id="attachment_141630" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141630" class="size-full wp-image-141630" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kjell_Andersson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="546" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kjell_Andersson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kjell_Andersson-1000-300x164.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kjell_Andersson-1000-768x419.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kjell_Andersson-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kjell_Andersson-1000-520x284.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Kjell_Andersson-1000-730x399.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141630" class="wp-caption-text">Kjell Andersson deltar i Senior sport school och får sina förväntningar överträffade vid varje tillfälle. Foto: Hanna Klumbies</p></div></p>
<p>Han deltar tillsammans med 18 andra seniorer från 65 år och uppåt i Senior sport school två gånger i veckan. På tisdagar får deltagarna prova på en ny sport eller fysisk aktivitet och på torsdagar är det teoretiska träffar med föreläsningar eller diskussioner om olika aspekter av hälsa, som sömn, kost och träning. Gruppen kommer även att laga mat tillsammans.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Så funkar gå-fotboll</strong></h3>
<ul>
<li>Inget springande</li>
<li>Inte skjuta bollen över höfthöjd</li>
<li>Inte knuffas eller röra varandra</li>
<li>Inte göra mål från egen planhalva</li>
<li>Ingen får vara i målområdet</li>
<li>Ha skoj</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter/program-for-seniorer" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Program för seniorer</a></p>
<p></p></div></div></p>
<h2>Flera aktiviteter för seniorer</h2>
<p>Senior sport school genomförs av äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med RF-SISU, som består av Riksidrottsförbundet och idrottsrörelsens studieförbund Idrottsutbildarna SISU. Det har tidigare testats i stadsdelsområde Sydväst och genomförs nu i Nordost för första gången.</p>
<p>– Vi fick reda på det för att Sydväst provat och vi tyckte att det lät som en kul idé. Vi jobbar hälsofrämjande och förebyggande och det här innehåller båda delar – fysisk aktivitet och möjlighet att träffa folk. Det blir en god spiral av allt, säger Tobias Widberg, äldrekonsult på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_141635" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141635" class="size-full wp-image-141635" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Tobias_Widberg-1000-1.jpg" alt="" width="1000" height="468" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Tobias_Widberg-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Tobias_Widberg-1000-1-300x140.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Tobias_Widberg-1000-1-768x359.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Tobias_Widberg-1000-1-250x117.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Tobias_Widberg-1000-1-520x243.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Tobias_Widberg-1000-1-730x342.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141635" class="wp-caption-text">Tobias Widberg, äldrekonsult på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, är med som tränare under Senior sport school. Foto: Hanna Klumbies</p></div></p>
<p>Syftet med sportskolan är att göra seniorer medvetna om alla de aktiviteter som förvaltningen arrangerar.</p>
<p>– Här får de prova på massor av aktiviteter för att förhoppningsvis fastna för något som de sedan kan fortsätta med. Om man hittar sin grej som man tycker är kul blir man motiverad att röra på sig. Det största målet är att få folk att idrotta hela livet, säger Tobias Widberg.</p>
<h2><strong>Överträffar förväntningar</strong></h2>
<p>Förhoppningen är att genomföra projektet fler gånger framöver, beroende på om tillräckligt många är intresserade. Under den här omgången får deltagarna prova på allt från beachvolleyboll, ishockey och gå-innebandy till capoeira, padel och ridning.</p>
<p>– Capoeira ser jag fram emot lite extra, men varje gång vi ses överträffar det förväntningarna. Det var fantastiskt att få lyssna på IFK Göteborgs fysioterapeut och nu gör jag hans övningar hemma. Jag är 75 år och om jag vill vara som jag är nu när jag är 78 är det här jättebra, säger Kjell Andersson.</p>
<p><div id="attachment_141636" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141636" class="size-full wp-image-141636" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Margareta_Svahn-1000-1.jpg" alt="" width="1000" height="476" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Margareta_Svahn-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Margareta_Svahn-1000-1-300x143.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Margareta_Svahn-1000-1-768x366.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Margareta_Svahn-1000-1-250x119.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Margareta_Svahn-1000-1-520x248.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Margareta_Svahn-1000-1-730x347.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141636" class="wp-caption-text">Margareta Svahn tyckte att gå-fotboll var jätteroligt, men det var svårt att inte börja springa. Foto Hanna Klumbies</p></div></p>
<p>En annan deltagare är Margareta Svahn. Hon tycker att Senior sport school passar henne perfekt.</p>
<p>– Jag är så glad att jag fick syn på annonsen i tidningen och anmälde mig. Jag får testa saker som jag inte hade gjort annars och jag får träffa andra i min egen ålder. Det är jätteroligt, säger hon.</p>
<p><div id="attachment_141638" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141638" class="size-full wp-image-141638" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gafotboll-1000-ii-1.jpg" alt="" width="1000" height="498" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gafotboll-1000-ii-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gafotboll-1000-ii-1-300x149.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gafotboll-1000-ii-1-768x382.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gafotboll-1000-ii-1-250x125.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gafotboll-1000-ii-1-520x259.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gafotboll-1000-ii-1-730x364.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141638" class="wp-caption-text">En av sporterna som deltagarna i sportskolan får prova på är gå-fotboll. Foto: Hanna Klumbies</p></div></p>


Sportskola för seniorer främjar hälsa och skapar gemenskap

<p>I en ny rapport från Bris ses en alarmerande ökning av ätstörningar bland barn och unga, en ökning som startade i samband med pandemin. Den 12 mars klockan 12–12:45 bjuder Hälsolots Centrum in till en Hälsa på lunchen-föreläsning om kroppsuppfattning på stadsbiblioteket.</p>
<p>Föreläsaren Kristina Holmqvist Gattario är docent på psykologiska institutionen och berättar utifrån sin forskning om barn och ungas känslor om den egna kroppen med särskilt fokus på vad som kan underlätta en positiv kroppsuppfattning.</p>
<p>Föreläsningen teckentolkas samt filmas och läggs sedan ut med undertext på halsolots.se</p>
<h2><strong>Ny föreläsning i april</strong></h2>
<p>Den 9 april är det dags för ytterligare en Hälsa på lunchen-föreläsning om spelberoende och spel om pengar. Då föreläser Annika Hofstedt från mottagningen för spelberoende och skärmhälsa på Sahlgrenska universitetssjukhuset</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Kroppsuppfattning i en värld av ideal</strong></h3>
<ul>
<li>Var: Trappscenen, stadsbiblioteket, Götaplatsen</li>
<li>När: Onsdag 12 mars, klockan 12–12:45, dop-in</li>
<li>Kostnad: Gratis, ingen föranmälan</li>
</ul>
<p><strong> </strong><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://www.halsolots.se/kalender/varen-2025/kroppsuppfattning-i-en-varld-av-ideal/" target="_blank" rel="noopener">Hälsolots Centrum: Kroppsuppfattning i en värld av ideal</a></li>
<li><a href="https://www.halsolots.se/" target="_blank" rel="noopener">Hälsolots Centrum</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Lunchföreläsning på stadsbiblioteket om kroppsuppfattning hos barn och unga

<p>Simskolan för vuxna är ett så kallat IOP, idéburet offentligt partnerskap, mellan socialförvaltningen Sydväst, Svenska Livräddningssällskapet Göteborg och Räddningsmissionen.</p>
<p>Socialarbetarna Ida Jansson och Jennifer Yee på Räddningsmissionen arbetar till vardags med föräldrar i sydvästra Göteborg och lyssnar in vilka behov som finns. En av sakerna som kommit upp är att de vill lära sig simma.</p>
<p><div id="attachment_141642" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141642" class="size-full wp-image-141642" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Gruppen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="551" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Gruppen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Gruppen-1000-300x165.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Gruppen-1000-768x423.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Gruppen-1000-250x138.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Gruppen-1000-520x287.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Gruppen-1000-730x402.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141642" class="wp-caption-text">Ida Jansson, Räddningsmissionen, Elin Lingman, socialförvaltningen Sydväst, Jennifer Yee, Räddningsmissionen och Elisabeth Lind, Svenska livräddningssällskapet Göteborg är alla delaktiga i projektet med simskola för vuxna.</p></div></p>
<p>– Många föräldrar har nämnt att de inte vågar ta med barnen till stranden eller offentliga bassänger eftersom de inte har möjlighet att rädda sitt barn om något händer. Så det finns en stark vilja hos föräldrarna att lära sig simma, säger Ida Jansson.</p>
<h2><strong>Alla ska kunna vara med</strong></h2>
<p>Simkursen på Valhalla är gratis och fokuserar på att ge föräldrar och andra viktiga vuxna i barns närhet en möjlighet att bli vattenvana och lära sig simma, något som samtidigt ger barnen en trygghet och skapar förutsättningar för att de i sin tur ska lära sig simma. Räddningsmissionen har kontakt med deltagarna, följer med dem till simhallen så att de hittar rätt och köper även biljetter till kollektivtrafiken vid behov.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/simma-och-bada/bad--och-simhallar/lar-dig-simma-i-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lär dig simma i Göteborg</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>– Det handlar om att sänka trösklarna så mycket som möjligt så att folk verkligen kan komma och delta. Alla ska ha en möjlighet att vara med, säger Jennifer Yee.</p>
<h2><strong>Första simkursen för mammor</strong></h2>
<p>Den första kursen riktar sig till mammor som bor i sydvästra Göteborg. Nio kvinnor får under tio veckor möjlighet att lära sig simning och livräddning.</p>
<p>– Många av dessa kvinnor vill gärna bada avskilt. Därför kör vi en kvinnogrupp nu i vår. Senare i sommar kommer vi att ha en intensivkurs för alla och i höst ytterligare en grupp för vuxna, säger Elin Lingman<em>, </em>utvecklingsledare folkhälsa, på enheten för samhällsutveckling på socialförvaltningen Sydväst.</p>
<p>Från det att anmälan öppnade tog det bara ett par dagar innan kursen var fullbokad. Den drar i gång i mitten på mars.</p>
<p>– Vi vet att många som inte kan simma är utrikesfödda. Målet är inte att de ska kunna simma 200 meter, men att göra dem trygga vid vatten så att de kan vara ett bra stöd till sina barn och kunna besöka våra stränder och badhus, säger Elin Lingman.</p>
<h2><strong>Finansieras av folkhälsomedel </strong></h2>
<p>Simkurserna i Sydväst finansieras med hjälp av folkhälsomedel som finns inom ett samverkansavtal mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Elin Lingman tror att satsningen kommer att fortsätta även nästa år.</p>
<p>– Detta är inte bara bra för att göra vuxna säkrare vid vatten. Det handlar lika mycket om att bidra till social gemenskap, delaktighet och hälsa, säger hon.</p>
<h2><strong>Grunden för att lära sig simma </strong></h2>
<p><strong> </strong>Det är Svenska Livräddningssällskapet Göteborg (SLS Göteborg) och deras certifierade simlärare som håller i kursen.</p>
<p>– Vi vet ju inte vilka erfarenheter dessa kvinnor har, men några av dem har kanske aldrig varit inne i en simhall tidigare. Det första målet är att bli trygg i miljön och att bli vattenvan, vilket är grunden för att lära sig simma, säger Elisabeth Lind, projektledare på SLS Göteborg.</p>


Ny satsning på simskola för vuxna i Sydväst 

<p>– Projektet är unikt. Bland annat krävde omfattande rötskador i stommen stora, men nödvändiga, ingrepp för att byggnaden skulle kunna bevaras. Arbetet har också genomförts med stor varsamhet och höga antikvariska krav, säger Thomas Sörquist, projektledare på det kommunala fastighetsbolaget Higab, som står för restaureringen.</p>
<p><div id="attachment_141654" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141654" class="size-full wp-image-141654" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gilgal-fore-o-efter-1000.jpg" alt="" width="1000" height="534" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gilgal-fore-o-efter-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gilgal-fore-o-efter-1000-300x160.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gilgal-fore-o-efter-1000-768x410.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gilgal-fore-o-efter-1000-250x134.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gilgal-fore-o-efter-1000-520x278.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gilgal-fore-o-efter-1000-730x390.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141654" class="wp-caption-text">Ett av rummen i huset Gilgal under och efter renovering. Foto: Higab/Malin Strandlund</p></div></p>
<h2><strong>Kopplingar till havet</strong></h2>
<p>Gilgal har funnits sedan omkring 1750 och är det äldsta huset i Gathenhielmska kulturreservatet. Under restaureringen blev husets historia tydlig. Bland annat upptäcktes det att byggnaden var gjord av skeppsvirke och segelduk – ett tydligt tecken på att huset har en koppling till sjöfarten och Göteborgs hamn.</p>
<p><div id="attachment_141655" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141655" class="size-full wp-image-141655" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/tapet-kakelugn-tapeter-1000.jpg" alt="" width="1000" height="441" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/tapet-kakelugn-tapeter-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/tapet-kakelugn-tapeter-1000-300x132.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/tapet-kakelugn-tapeter-1000-768x339.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/tapet-kakelugn-tapeter-1000-250x110.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/tapet-kakelugn-tapeter-1000-520x229.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/tapet-kakelugn-tapeter-1000-730x322.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141655" class="wp-caption-text">Upp till tio lager tapeter har hittats under renoveringen. De äldsta bedöms vara från 1820–1840. Bilden i mitten är en detalj på en av husets vackra kakelugnar. Foto: Higab/Malin Strandlund</p></div></p>
<p>Under åren har 1700-talshuset genomgått flera förändringar, men mycket av den ursprungliga konstruktionen finns kvar. Bland annat finns spår av tidiga tapeter, målade lerväggar och rester av kakelugnar. Att väggarna från början var målade med dyrt blått pigment tyder på att de som bott där kan ha tillhört den rikare delen av arbetarklassen.</p>
<h2><strong>Har återskapat husets karaktär</strong></h2>
<p>Hantverkarna har använt sig av traditionella metoder för att restaurera byggnaden. De skadade delarna i timmerstommen har ersatts med handbyggt timmer, samtidigt som husets snickerier har handhyvlats och målats med linoljefärg.</p>
<p><div id="attachment_141656" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141656" class="size-full wp-image-141656" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/trappa-vind-trappa-1000.jpg" alt="" width="1000" height="459" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/trappa-vind-trappa-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/trappa-vind-trappa-1000-300x138.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/trappa-vind-trappa-1000-768x353.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/trappa-vind-trappa-1000-250x115.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/trappa-vind-trappa-1000-520x239.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/trappa-vind-trappa-1000-730x335.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141656" class="wp-caption-text">Foto: Higab/Malin Strandlund</p></div></p>
<p>Moderna material har enbart använts där det varit nödvändigt, för att säkerställa funktion och hållbarhet. Rummen i huset renoverats och fått nya furugolv. På vissa av väggarna har handtryckta tapeter satts upp för att spegla husets historia.</p>
<p><div id="attachment_141653" style="width: 778px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141653" class="size-large wp-image-141653" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kakelugn-gron-800-768x1024.jpg" alt="" width="768" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kakelugn-gron-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kakelugn-gron-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kakelugn-gron-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kakelugn-gron-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kakelugn-gron-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kakelugn-gron-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><p id="caption-attachment-141653" class="wp-caption-text">Foto: Higab/Malin Strandlund</p></div></p>
<p>– Restaureringen av Gilgal har varit en balansgång mellan att bevara originalmaterial och att försäkra byggnadens framtida hållbarhet. Alla ingrepp har skett med en ambition att så troget som möjligt återskapa husets ursprungliga karaktär. Genom restaureringen har vi säkrat ett av stadens äldsta trähus för kommande generationer, säger Thomas Sörquist.</p>
<p><div id="attachment_141652" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141652" class="size-full wp-image-141652" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vinden-1000.jpg" alt="" width="1000" height="673" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vinden-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vinden-1000-300x202.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vinden-1000-768x517.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vinden-1000-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vinden-1000-520x350.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vinden-1000-730x491.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141652" class="wp-caption-text">Foto: Higab/Malin Strandlund</p></div></p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.higab.se/" target="_blank" rel="noopener">Higab</a><strong><br />
</strong><br />
</p></div></div></p>


Se bilderna inifrån det räddade 1700-talshuset

<p>Fram till mitten av 1800-talet fanns det cirka 60 offentliga brunnar runtom i Göteborg, men vattenkvaliteten var ofta dålig, vilket ledde till sjukdomar som kolera.</p>
<p>När dricksvattennätet började byggas i Göteborg skedde det i olika etapper och till en början fanns bara enstaka vattenposter i centrala stan – den första stod vid Kungsportsplatsen.</p>
<h2><strong>Bära tunga hinkar var en del av vardagen</strong></h2>
<p>För många familjer var vardagen präglad av hårt arbete, små utrymmen och brist på grundläggande bekvämligheter som rinnande vatten. Kvinnor och barn stod ofta för hushållets vattenförsörjning. Att bära tunga hinkar från gårdspumpar var en självklar del av vardagen – sommar som vinter. Särskilt besvärligt blev det på vintern när vattnet i brunnen frös.</p>
<h2><strong>Pumpen blev en samlingspunkt</strong></h2>
<p>När vattenhämtningen var en del av vardagen kan man lätt tänka sig att det också blev en social samlingspunkt vid vattenpumpen där man träffade grannar och kunde småprata lite med varandra.</p>
<p>Kvinnorna hämtade inte bara hämtade vatten utan gjorde också andra arbetsuppgifter som att tvätta kläder och blöjor vid pumpen.</p>
<p>Mellan 1900–1920 blev indraget vatten vanligare i flerfamiljshus i centrala stadsdelar. Bostäder i arbetarkvarteren hade fortfarande ofta bara en vattenpump på gården.</p>
<h2>Bättre standard från 1940-talet</h2>
<p>Efter 1940-talet blev vatten och avlopp standard i nästan alla nya bostäder, även i Göteborgs ytterområden. Äldre hus rustades upp under de följande decennierna.</p>
<p>Idag behöver göteborgarna bara hämta vatten ute på gatan när det blir avbrott i dricksvattenleveransen. Då sätter Kretslopp och vatten upp ståndrör så nära bostäderna som möjligt och informerar de drabbade vart de kan gå och hämta vatten.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/kretslopp-och-vatten" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Kretslopp och vatten</a></p>
<p></p></div></div></p>


Rinnande vatten inomhus ingen självklarhet förr

<p>I bedömningen där Göteborgsområdet har utsetts till Nordens bästa logistikregion har Dagens logisitik tittat på regionens infrastruktur, tillgång till arbetskraft och hållbarhet inom logistiksektorn. Branchtidningen menar att regionens största styrkor ligger i den välutvecklade infrastruktuen, där Göteborgs hamn har en viktig roll.</p>
<p><div id="attachment_141680" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141680" class="size-full wp-image-141680" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jacob-Minnhagen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="592" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jacob-Minnhagen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jacob-Minnhagen-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jacob-Minnhagen-1000-768x455.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jacob-Minnhagen-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jacob-Minnhagen-1000-520x308.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jacob-Minnhagen-1000-730x432.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141680" class="wp-caption-text">Jacob Minnhagen är affärsutvecklare på Göteborgs Hamn. Foto: Göteborgs Hamn</p></div></p>
<p>– Vi är glada och stolta över att återigen bli utsedda till inte bara Sveriges utan nu även Nordens bästa logistikläge. Under året har vi, tillsammans med andra logistikaktörer i regionen, arbetat intensivt för att skapa ännu bättre förutsättningar för ett innovativt och växande godsnav som stärker regionens internationella konkurrenskraft, säger Jacob Minnhagen, affärsutvecklare på Göteborgs hamn.</p>
<h2><strong>Regionen stark långsiktigt</strong></h2>
<p>I bedömningen lyfter Dagens logistik bland annat att Göteborgsregionen är ett nationellt centrum för forskning och utveckling inom hållbara logistiklösningar, vilket också gör området till en starkare konkurrent långsiktigt. Dessutom finns det omfattande väg-, järvägs- och flyginfrastruktur som skapar många möjligehter och förutsättningar.</p>
<p>– Vår region präglas av ett nära samarbete mellan många aktörer. Vi har sedan länge samverkat med Swedavia Landvetter Airport och Business Region Göteborg. De senaste åren har vi även utökat utbytet med Borås Stad och Business Region Borås för att stärka samverkan i den större regionen. Tillsammans arbetar vi för att bli ännu mer attraktiva för företagsetableringar. Här finns kompetent arbetskraft, en välutvecklad infrastruktur och byggbar mark som är redo för etablering nu och på sikt, säger Jacob Minnhagen.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Göteborgs hamn</strong></h3>
<ul>
<li>Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn.</li>
<li>Cirka 20 procent av svensk utrikeshandel och 50 procent av all containertrafik går via Göteborgs hamn.</li>
<li>I Göteborgs hamn finns terminaler för energi, bilar, roro, containrar och passagerare.</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.goteborgshamn.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Hamn</a><br />
</p></div></div></p>


Göteborgsregionen har Nordens bästa logistikläge

<p>2016 fick Göteborg Planpriset för Frihamnen. Till 2025 års pris är planprogrammen för Tynnered och Fixfabriken två av fyra nominerade projekt.</p>
<p>”Det nya området på Fixfabrikens gamla industriområde visar betydelsen av gott hantverk genom hela stadsbyggnadsprocessen, från planprogram över detaljplan till färdiga hus.”, menar juryn i sin motivering.</p>
<p><div id="attachment_141671" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141671" class="size-full wp-image-141671" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000.jpg" alt="" width="1000" height="669" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000-300x201.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000-768x514.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000-520x348.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000-730x488.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141671" class="wp-caption-text">Fixfabriken är ett av två planprogram i Göteborg som är nominerat till Svenska arkitekters pris Planpriset 2025. Foto: Yousef Boussir</p></div></p>
<p>– Det är väldigt roligt att det här projektet nominerats. Det är särskilt roligt att juryn ser till hela processen, från idé till utbyggd plats, som vi också vill ha fokus på i staden, säger Hanna Cedergren Kaplan, enhetschef på detaljplaneavdelningen på stadsbyggnadskontoret.</p>
<h2><strong>Möte mellan gammalt och nytt</strong></h2>
<p>Fixfabriken i Sandarna består av 1 400 bostäder, skola, förskola, äldreboende och rekreationsytor. Alla hus har tegelfasader som knyter an till Klippans byggnader och spårvagnshallen intill.</p>
<p><strong>– </strong>En av de bärande delarna har varit att få det tidigare industriområdet som snarare hindrade integration mellan de omkringliggande områdena att bli integrerat i sitt sammanhang, förklarar Hanna Cedergren Kaplan.</p>
<h2><strong>Social integration</strong></h2>
<p>Planprogram Tynnered består av 2 000 bostäder, varav cirka 200–300 i småhus, cirka 100 000 kvadratmeter kontors- och handelsbyggnader, tre skolor, sex förskolor, parker, idrottsytor, torg, gator samt gång- och cykelvägar. Programmet ska bland annat bidra till social integration och en mer jämlik tillgång till det offentliga rummet, service, arbetsplatser, kultur, fritid och bostäder.</p>
<p>”I planprogrammet för Tynnered används arkitektur för att öka de boendes trygghet, med förslag som bygger på forskning och beprövade metoder.”, skriver juryn bland annat.</p>
<p>– Det är kul att nomineringen uppmärksammar stadens ambitiösa arbete med att integrera sociala frågor och genomförandeperspektiv i stadsplaneringen, säger Anders Dahlgren, planarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen.</p>
<p>Vilket projekt som vinner offentliggörs på Arkitekturgalan torsdag 3 april.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/majorna-linnestaden-Haga/fixfabriken" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Fixfabriken</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/tynnered/program-for-tynnered" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Tynnered</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Planprogram i Göteborg nominerade till arkitektpris

<p>Stödet riktar sig till elever i årskurs 6–9 som inte kan delta i ordinarie undervisning på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik.</p>
<p>I höstas hade den kommunala Montessoriskolan Elyseum distans 15 elever. Av dessa genomförde elva distansundervisningen och åtta av elva har fått betyg för första gången på länge.</p>
<p>— Det är en ganska hög andel som fått betyg i mellan tre och sju ämnen, och övriga bedöms vara på rätt väg, säger Anders Wallin, rektor för Montessoriskolan Elyseum.</p>
<p>— Vi har lärt oss mycket, till exempel vilka elever som detta stöd är lämpligt för, fortsätter Anders.</p>
<h2><strong>Öppnar för skolor i hela Sverige</strong></h2>
<p>Nu under vårterminen har Elyseum distans tagit emot 20 elever från Göteborgs kommunala grundskolor. Från och med i höst utökas platserna från 20 till 40 elever och Göteborgs Stad öppnar då också för både kommunala och fristående skolor i hela Sverige.</p>
<p>Grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad tar emot förfrågningar mellan 1 mars och 30 april. Läs mer på länken här nedan.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar: </strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/distansundervisning-som-sarskilt-stod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Distansundervisning som särskilt stöd</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/montessoriskolan-elyseum" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Montessoriskolan Elyseum</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Distansundervisning i grundskolan öppnar för elever i hela Sverige

<p>Äldreomsorgen behöver ha medarbetare med rätt kompetens på både kort och lång sikt. Detta är något som arbetsgivare över hela Sverige kämpar med.</p>
<h2><strong>Vill få fler att stanna längre</strong></h2>
<p>– Äldreomsorgens medarbetare behöver ha löner och löneutveckling som får fler att stanna längre och fler att söka sig till livsviktiga yrken, säger Linda Andersson, avdelningschef hr vid äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>I Göteborgs Stads budget för 2025 står bland annat att ”i det fortsatt svåra ekonomiska läget ska välfärdspersonalen och den första linjens personal prioriteras”.</p>
<p>Ledningen på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen har därför beslutat att särskilt prioritera undersköterskor, socialsekreterare, enhetschefer och kockar årets löneöversyn.</p>
<h2><strong>”Varje dag ser de till att göteborgare får stöd och hjälp”</strong></h2>
<p>&#8211; Dessa grupper gör sitt yttersta för att de som vi är till för ska ha en bra vardag. Varje dag ser de till att göteborgare får stöd och hjälp i vardagen, säger Linda Andersson.</p>
<p>De fyra yrkesgrupperna har lägre löner än Göteborgs Stads lönepolitiska ställningstagande, det vill säga den genomsnittslön som politiken satt som riktmärke.</p>
<h2><strong>Ökad kontinuitet, trygghet och kvalitet</strong></h2>
<p>Att satsa extra på just dessa fyra grupper ser äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen som en viktig och långsiktig prioritering:</p>
<p>– När kompetenta medarbetare stannar längre ökar kontinuiteten, tryggheten och kvaliteten på omsorgen. Att arbeta långsiktigt med lönerna och löneutvecklingen är ett av flera sätt för oss att visa att det ska löna sig att stanna och arbeta i äldreomsorgen, säger Linda Andersson.</p>


Äldreomsorgen lönesatsar på fyra utvalda yrkesgrupper

<p>Inför fjolårets Eurovision Song Contest i Malmö syntes budskapet om att duscha till en schlager, det vill säga i tre minuter, på affischer över hela Göteborg.</p>
<p>Nu visar ny statistik från Kretslopp och vatten att förbrukningen av dricksvatten har minskat med 2,5 liter per person och dygn, från 138,7 liter till 136,2 liter. Totalt för alla hushåll är minskningen lika mycket vatten som ryms i 1,2 miljoner badkar.</p>
<p>– Det är bra gjort av alla göteborgare, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, avdelningschef för dricksvattenproduktion på Kretslopp och vatten.</p>
<p>Det går inte att konstatera om det är just kampanjen som haft effekt på vattenförbrukningen, men utvärderingen visade att många göteborgare både sett och hört kampanjens budskap.</p>
<p>– Det vi vet är att vattenförbrukningen under början av 2024 var den samma som under början av 2023. Från försommaren och framåt minskade vattenförbrukningen, vilket sammanföll med vår uppmaning att duscha till en schlager, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p>
<h2><strong>Vill korta tiden med refräng och vers</strong></h2>
<p>Tidigare beräkningar bland svenskar visar att vi i snitt duschar i sex minuter, det innebär att 60 liter vatten går åt till en normallång dusch. Den minskade vattenförbrukningen på 2,5 liter motsvarar därmed 15 sekunder kortare tid i duschen eller lika lång tid som refrängen på ”Revolution”.</p>
<p>Kretslopp och vatten har ett långsiktigt mål om att minska dricksvattenförbrukningen till 100 liter per person och dygn.</p>
<p>– Då skulle en göteborgare förbruka lika mycket vatten som en genomsnittlig dansk. Vår förhoppning under 2025 är att vi ska lyckas med att korta tiden i duschen med ytterligare en refräng och en vers till det. Det skulle innebära fem sparade liter per dygn, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Tips för att spara vatten</strong></h3>
<ul>
<li>Duscha snabbt i stället för att bada badkar.</li>
<li>Stäng av duschen när du tar schampo och tvål.</li>
<li>Fyll disk- och tvättmaskinen och använd eco-programmet.</li>
<li>Stäng av kranen medan du borstar tänderna eller rakar dig.</li>
<li>Vattna trädgårdsväxter med regnvatten som du samlat upp i en tunna. Vattna på morgon eller kväll när vattnet inte avdunstar lika fort.</li>
<li>Plantera träd och buskar, och anlägg ny gräsmatta, på vår eller höst. Då behöver du inte vattna lika mycket.</li>
<li>Laga droppande kranar.</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dricksvatten/duscha-till-en-schlager---och-du-sparar-pa-vattnet" target="_blank" rel="noopener">Kretslopp och vatten: Spara vatten – duscha till en schlager</a></p>
<p></p></div></div></p>


Göteborgarnas duschtid nu en schlagerrefräng kortare

<p>Sprudlande skratt, ögon som tindrar och små fötter som stampar. Det är full koncentration på vad musikpedagogen gör när barnen har musikstund på förskolan Salsavägen 47.</p>
<p>Gruppen med 1-3-åringar, varav flera är helt nyinskolade, följer varje gest som musikpedagog Cecilia Thorén gör. Några av barnen hoppar, andra klappar eller dansar till trumma och gitarr.</p>
<p><div id="attachment_141617" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141617" class="size-full wp-image-141617" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sprak-genom-musik-1000.jpg" alt="" width="1000" height="541" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sprak-genom-musik-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sprak-genom-musik-1000-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sprak-genom-musik-1000-768x415.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sprak-genom-musik-1000-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sprak-genom-musik-1000-520x281.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/sprak-genom-musik-1000-730x395.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141617" class="wp-caption-text">Från vänster: Rektor Katarina Zupancic, musikpedagog Cecilia Thorén och rektor Elin Chorzynski. Foto: Petter TrensFoto: Petter Trens</p></div></p>
<p>– Musiken hjälper alla barn att uttrycka sig oavsett språklig bakgrund. Har barnet svårt att prata kanske det i stället kan sjunga, dansa eller uttrycka sina känslor i mimik och rörelse, säger Cecilia Thorén, musikpedagog.</p>
<h2><strong>Arbetssätt som utvecklar barn och pedagoger</strong></h2>
<p>Tre rektorer på tio förskolor i Angered har valt att sätta extra fokus på musik och rörelse som ett sätt att utveckla barnens språk. Konceptet kallar de för ”Språk genom musik” och har blivit ett arbetssätt som sprider sig till fler förskolor.</p>
<p>– Vi möjliggör det här arbetet genom att söka medel från olika stipendier. Det innebär extrajobb, men är verkligen värt det, säger Elin Chorzynski, rektor på förskolan Salsavägen.</p>
<p>Varje förskola har en förskollärare som i del av sin tjänst har fokus på musik. Två av dem är utbildade musikpedagoger som åker runt till flera förskolor och har en musik- och rörelsestund med varje avdelning en gång i veckan.</p>
<p><div id="attachment_141618" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141618" class="size-full wp-image-141618" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/strakar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="570" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/strakar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/strakar-1000-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/strakar-1000-768x438.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/strakar-1000-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/strakar-1000-520x296.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/strakar-1000-730x416.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141618" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div></p>
<p>– Musikpedagogernas kunskaper tillför mycket. De vet vilka röstlägen som passar barnen och vilka sånger som är lättare för dem att lyckas med. De inspirerar pedagogerna i barngrupperna att utveckla sitt arbete med musik och rörelse, säger Katarina Zupancic, rektor i Hammarkullen.</p>
<h2><strong>Rytmer och fiol för att få språket i kroppen</strong></h2>
<p>Musikpedagogerna jobbar med att sätta språket i kroppen genom rytm och rörelse. Förskolorna har också sökt bidrag för att kunna köpa in instrument och de äldre barnen får lära sig att spela fiol.</p>
<p>– Barnen får med sig sånger och ramsor, lär sig ord och språkmelodi vilket gör det lättare för dem att ta till sig språk. De lär sig också annat, som samspel, kroppskontroll och rumsuppfattning, säger Cecilia Thorén.</p>
<p>Vårdnadshavarna involveras och uppmuntras att lyssna på musik med barnen. Musikpedagogerna har workshops på föräldramöten och vårdnadshavarna bjuds in till musikupplevelser tillsammans med musikskolan och på högtider som Lucia och avslutning.</p>
<p>– De här tillfällena är mycket välbesökta och skapar stolthet och ett gemensamt sammanhang. Språk genom musik har blivit en profil som skapar högre närvaro och lockar fler att välja förskolan, säger Elin Chorzynski.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/Salsavagen-47-forskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Förskolan Salsavägen 47</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Språk genom musik utvecklar förskolebarn

<p>Tech-branschen i Göteborgsregionen blomstrar men vilka är de nya områdena som börjar gro och växa fram? Business Region Göteborgs podd Business Göteborg reder ut begrepp som kvant, SaaS, deeptech, greentech, medtech och defencetech.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Lyssna på avsnittet här:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/73-techbegreppen-du-behover-kanna-till" target="_blank" rel="noopener">Business Göteborg avsnitt 73</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>Gäster är Jon Wingborg, projektledare på Chalmers industriteknik och Madelene Näslund, projektledare för tech och företagsutveckling på Business Region Göteborg.</p>
<p>De tar också upp den kommersiella betydelsen av en akademisk miljö i världsklass, hur kvantteknik inom några år radikalt kan förändra läkemedelsindustrin och transportsektorn och varför en av världens ledande kvantdatortillverkare, amerikanska IonQ, väljer att etablera sig i Göteborg.</p>
<p>Programledare är Emanuel Karlsten.</p>


Här är techbegreppen du behöver känna till

<p>&#8211; Magin sker i samarbetet och det är fantastiskt att se hur stolta våra deltagare är över det arbete de utför, de utvecklas och växer med uppgifterna, berättar stödassistent Jon Nunstedt.</p>
<p><div id="attachment_141586" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141586" class="size-full wp-image-141586" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-Nunstedt_greenscreen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="606" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-Nunstedt_greenscreen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-Nunstedt_greenscreen-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-Nunstedt_greenscreen-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-Nunstedt_greenscreen-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-Nunstedt_greenscreen-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-Nunstedt_greenscreen-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141586" class="wp-caption-text">Stödassistent Jon Nunstedt vid Mediabyråns greenscreen. Foto: Carin Wetterlind</p></div></p>
<p>Mediabyrån är en arbetsplats för människor med beslut enligt LSS &#8211; Lagen om stöd och service till vissa funktionhindrade. Verksamheten är en medieproducent som arbetar med egen produktion, men också på uppdrag av Göteborgs Stad och får ibland även uppdrag från ideella föreningar och organisationer.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/mediabyran" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Mediabyrån daglig verksamhet</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Bygger på intresse, kreativitet och glädje</strong></h2>
<p>En av Mediabyråns deltagare väntar entusiastiskt innanför ytterdörren och hoppar jämfota av förväntan över att få berätta om sitt spännande jobb och visa upp de fina lokalerna i närheten av Kronhusbodarna i Göteborg. Till sin hjälp i berättandet har han stödassistent Jon Nunstedt.</p>
<p>&#8211; Vi är tre stödassistenter och en stödpedagog i personalgruppen och som arbetar tillsammans med våra 18 deltagare. Mediabyråns arbete är ett resultat av gruppens gemensamma insats, säger Jon.</p>
<h2><strong>Skapar stolthet och motverkar fördomar</strong></h2>
<p>Arbetsuppgifterna bygger på deltagarnas intresseområden inom media och utgörs bland annat av fotografering (filmning och stillbild), journalistik, research, intervjuer, författarskap samt redigering av ljud och bild. Parallellt med ordinarie utbildning, har personalen också utbildning och erfarenhet från mediaområdet.</p>
<p><div id="attachment_141587" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141587" class="size-full wp-image-141587" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inspelningsstudion-1000.jpg" alt="" width="1000" height="560" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inspelningsstudion-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inspelningsstudion-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inspelningsstudion-1000-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inspelningsstudion-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inspelningsstudion-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Inspelningsstudion-1000-730x409.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141587" class="wp-caption-text">Inspelningsstudion. Foto: Carina Wetterlind</p></div></p>
<p>Mediabyrån spelar in informations- och kortfilmer, webb-TV och filmar föreläsningar. De gör inläsningar av text och spelar in podcasts, gör reportage och musik, producerar nättidning, ritar illustrationer och skapar böcker med mera.</p>
<p>Den guidande deltagaren visar stolt upp de olika rummen som används för möten, aktiviteter, inspelning och redigering.</p>
<p>– Vi har en egen ”green screen” som vi använder när vi filmar. I studion spelar vi in intervjuer och poddar. Ibland gör vi uppdrag utanför kontoret, som att filma föreläsningar, berättar deltagaren.</p>
<p><div id="attachment_141588" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141588" class="size-full wp-image-141588" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-visar-rekvisita-1000.jpg" alt="" width="1000" height="591" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-visar-rekvisita-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-visar-rekvisita-1000-300x177.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-visar-rekvisita-1000-768x454.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-visar-rekvisita-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-visar-rekvisita-1000-520x307.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Jon-visar-rekvisita-1000-730x431.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141588" class="wp-caption-text">Jon med rekvisita som används till filmer som Mediabyråns deltagare gör. Foto: Carina Wetterlind</p></div></p>
<p>De skapar även rekvisita till sina filmer, gjorda av till exempel hönsnät och papier maché. Till den egenproducerade filmen ”Mars attackeras” tillverkade de ljusblå rymdvarelser.</p>
<p>– Genom verksamheten får våra deltagare möjlighet att arbeta med sin dröm inom media. De utför ett riktigt arbete och med ett proffsigt resultat. Jag ser därför också att deltagarna härmed bidrar till att motverka fördomar kring funktionsnedsättning, säger Jon.</p>
<h2><strong>Arbetar både enskilt och i grupp</strong></h2>
<p>Arbetet i den dagliga verksamheten sker både enskilt och i grupp. Personalen gör scheman individuellt och delar upp sig och hjälper till utifrån behov.</p>
<p>– Känslan av grupptillhörighet är viktig för deltagarna, att de är en del i att arbetsgruppen som tillsammans lyckas genomföra ett uppdrag. Slutproduktionen blir proffsig och det stärker alla, säger Jon.</p>
<p>När nya uppdrag kommer in samlas alla i mötesrummet för att tillsammans titta på vilka olika moment som ska ingå i arbetet, hur det ska planeras och vem som ska utföra de olika arbetsuppgifterna. De identifierar också ett eventuellt behov av att spela in ljud och musik.</p>
<p>– När ett uppdrag eller en egen produktion är klar ser vi på den allihop och ger snäll feedback på resultatet, det är jättekul, säger deltagaren!</p>


Kreativiteten flödar på dagliga verksamheten Mediabyrån

<p>Brunnsparken har under de senaste åren rustats upp för att bli en ljusare, grönare och mer välkomnande plats. Som ett sista steg börjar den nya kafébyggnaden att byggas i veckan.</p>
<p>Kaféet kommer att ha försäljning från två sidor och det blir även en yta för uteservering inåt parken. Byggnaden kommer att levereras i förtillverkade delar som sätts ihop på plats under våren efter att entreprenören förberett marken.</p>
<h2><strong>Öppettider för ökad trygghet</strong></h2>
<p>Viktors kaffe kommer att stå för serveringen. De valdes ut bland cirka tjugo företag som anmält intresse, eftersom de bland annat kan erbjuda bra öppettider och ett brett utbud.</p>
<p>Både byggnadens utformning och serveringens utbud och öppettider är tänkta att bidra till att kaféet blir en naturlig mötesplats som ökar tryggheten i Brunnsparken. Planen är att kaféet ska öppna i juni.</p>
<p>Kafébyggnaden är ritad av Göteborgsbaserade arkitektbyrån Högberg Gillner Arkitektur AB som vann arkitekttävlingen med förslaget Rödmönja 2022</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/inom-vallgraven/brunnsparken" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Upprustningen av Brunnsparken</a></p>
<p></p></div></div></p>


Nu startar kafébygget i Brunnsparken

<p>I förra veckan invigdes påsholken, en idé som blivit verklighet med hjälp av Västkuststiftelsen.</p>
<p>– Vi tycker att det hade varit bra om alla tog med sitt skräp hem i stället för att lämna det i naturen, skrev eleverna i ett brev till Västkuststiftelsen. I brevet berättade de även om idé kring påsholken.</p>
<p><div id="attachment_141566" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141566" class="size-full wp-image-141566" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/pasar-fran-holken-1000.jpg" alt="" width="1000" height="706" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/pasar-fran-holken-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/pasar-fran-holken-1000-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/pasar-fran-holken-1000-768x542.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/pasar-fran-holken-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/pasar-fran-holken-1000-520x367.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/pasar-fran-holken-1000-730x515.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141566" class="wp-caption-text">Lägg ditt skräp i en påse från holken och ta med dig det hem! Det är elevernas idé med påsholken. Foto: Västkuststiftelsen</p></div></p>
<p>Förslaget togs emot positivt av Västkuststiftelsen som förvaltar naturreservatet på uppdrag av Länsstyrelsen.</p>
<h2>&#8221;Engagerar besökare”</h2>
<p>– Nedskräpning i stadsnära naturreservat som Sandsjöbacka är en utmaning. Det kan verka enkelt att sätta upp sopkärl, men i praktiken leder de ofta till ännu mer skräp. Därför är elevernas idé så smart – den engagerar besökare att ta ansvar och hjälpas åt att hålla naturen ren, samtidigt som den sätter fokus på en viktig fråga, säger Anders Lennerås, naturvårdare på Västkuststiftelsen.</p>
<p>– Det ska bli spännande att se hur den här modellen av påsholk fungerar i praktiken. Det finns redan påsholkar längs längre vandringsleder som Bohusleden, men vi har här utvecklat en ny modell, fortsätter Anders Lennerås.</p>
<p><div id="attachment_141565" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141565" class="size-full wp-image-141565" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders-Lenneras-1000.jpg" alt="" width="1000" height="568" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders-Lenneras-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders-Lenneras-1000-300x170.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders-Lenneras-1000-768x436.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders-Lenneras-1000-250x142.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders-Lenneras-1000-520x295.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Anders-Lenneras-1000-730x415.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141565" class="wp-caption-text">Anders Lennerås, naturvårdare på Västkuststiftelsen. Foto: Västkuststiftelsen</p></div></p>
<h2><strong>Invigning tillsammans med Västkuststiftelsen</strong></h2>
<p>I förra veckan var det dags för invigning av den nya påsholken. Både Västkuststiftelsen och eleverna var på plats för att sätta upp påsholken och tillhörande skylt som dekorerats av eleverna.</p>
<p>I samband med invigningen passade eleverna på att gå en skräpplockarpromenad och som avslutning grillade de marshmallows vid en av reservatets eldstäder.</p>
<p><div id="attachment_141564" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141564" class="size-full wp-image-141564" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Emma-Back-1000.jpg" alt="" width="1000" height="561" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Emma-Back-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Emma-Back-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Emma-Back-1000-768x431.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Emma-Back-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Emma-Back-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Emma-Back-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141564" class="wp-caption-text">Emma Bäck, lärare på Sisjöskolan. Foto: Västkuststiftelsen</p></div></p>
<p>– Eleverna är så glada och stolta över att Västkuststiftelsen gjort verklighet av deras idé för att förbättra vår närmiljö här i Sisjön. Det här blir en viktig erfarenhet för dem, nämligen att det går att förändra saker till det bättre om man engagerar sig, säger Emma Bäck, grundskollärare på Sisjöskolan.</p>
<p><div id="attachment_141568" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141568" class="size-full wp-image-141568" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skylt-800.jpg" alt="" width="800" height="840" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skylt-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skylt-800-286x300.jpg 286w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skylt-800-768x806.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skylt-800-250x263.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skylt-800-520x546.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/skylt-800-730x767.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-141568" class="wp-caption-text">Foto: Västkuststiftelsen</p></div></p>
<p>Vid reservatsparkeringen i Sisjön möts nu besökare av en vänlig uppmaning. Och förhoppningsvis gör besökarna det som står på den färgglada skylten – tar en påse och hjälper till att göra naturen glad!</p>
<p><div id="attachment_141567" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141567" class="size-full wp-image-141567" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/grillar-marshmallows-1000.jpg" alt="" width="1000" height="566" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/grillar-marshmallows-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/grillar-marshmallows-1000-300x170.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/grillar-marshmallows-1000-768x435.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/grillar-marshmallows-1000-250x142.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/grillar-marshmallows-1000-520x294.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/grillar-marshmallows-1000-730x413.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141567" class="wp-caption-text">Invigningen avslutades med grillning. Foto: Västkuststiftelsen</p></div></p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://vastkuststiftelsen.se/naturreservat/sandsjobacka/" target="_blank" rel="noopener">Västkuststiftelsen: Karta och information om Sandsjöbacka naturreservat</a></li>
<li><a href="https://vastkuststiftelsen.se/" target="_blank" rel="noopener">Västkuststiftelsen</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Elevernas smarta idé minskar skräpet i Sandsjöbackareservatet

<p>Projektet Starka föräldrar har varit en breddad del av den samhällsorienterande föräldrautbildningen Förälder i nytt land. Under hösten har föräldrar på det egna modersmålet fått fördjupa sig i ämnen som hedersnormer och unga och kriminalitet under gruppträffar.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborgsregionen.se/kunskapsbank/starkaforaldrarvadskaforaldraskapsstodfornyanlandahandlaom.5.6445d75e194d84f1e8e2842b.html" target="_blank" rel="noopener">Göteborgsregionen (GR): Forskarrapporten Starka föräldrar</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>– Vi såg ett behov av att förstärka det som handlar om föräldraansvaret, hederskultur och kriminalitet. Först var vi lite oroliga att det skulle vara för känsligt, men föräldrarna har tvärtom varit mycket intresserade och vill få prata om de här frågorna, säger Maisaa Abughalioun, projektledare för Starka föräldrar på samhällsorienterande insatser, socialförvaltningen Centrum.</p>
<p>Under projektet har man intervjuat föräldrar och utvecklat kursinnehållet, som nu ska bli en del av Förälder i nytt land. Gruppträffarna hålls av kursledare på det egna modersmålet. Hanaa Yasin är kursledare med lång erfarenhet av att hålla i föräldragrupper:</p>
<p>– När vi pratar öppet om det som är svårt kan vi bryta en negativ spiral. Men vi måste också ge föräldrar kunskap och verktyg för att bli tryggare i sin roll och våga söka stöd. Det bygger tillit med barnet och förtroende för samhället, säger hon.</p>
<h2><strong>Kunskap stärker föräldrar</strong></h2>
<p>I kursen får föräldrar kunskap om vad som minskar risken att deras barn hamnar i kriminalitet eller en destruktiv miljö. Skolan är en skyddsfaktor, men också en trygg miljö hemma.</p>
<p>– När vi tar upp hur våld, förtryck och begränsning av barns frihet påverkar, så skapar vi en förståelse för barnets behov och rättigheter och ansvaret som förälder att sätta gränser på ett tryggt sätt, säger kursledaren Hanaa Yasin.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3>Några röster från föräldrarna:</h3>
<p><strong>Lektionen Unga, risker och skyddsfaktorer:</strong></p>
<p>”Vi har fått många saker som vi inte visste tidigare. Tecken på att barn är på väg att hamna i kriminalitet. Till exempel om barnen börjar skolka från skolan. Vi har fått en massa tecken som vi som föräldrar måste uppmärksamma.”</p>
<p>” Vi har fått lite tips och råd hur man kontaktar myndigheter, om man ser att barnet är på väg åt fel håll till exempel. Att vi föräldrar måste vara modiga och söka hjälp som finns i samhället också.”</p>
<p><strong>Lektionen Hedersnormer:</strong></p>
<p>”Enligt min åsikt är barnens rättigheter ett av de viktigaste ämnena vi har diskuterat, och något som har varit mycket lärorikt för oss här.”</p>
<p>”När vi pratade och diskuterade tillsammans, kände jag mig bättre eftersom jag äntligen upplevde att någon uttryckte vår åsikt och att vår åsikt blev hörd. Detta fick mig att känna en inre trygghet, vilket bröt ner rädslans barriär.”</p>
<p></p></div></div></p>
<p>Temat hedersnormer handlar också om föräldraansvar och vad som krockar med barns rättigheter.</p>
<p>– Detta måste man också prata om öppet, annars reproduceras förtrycket. Många föräldrar har egna erfarenheter av hedersförtryck och jag som kursledare behöver bekräfta föräldrarnas känslor för att skapa tillit. Man kan inte ta upp det med konfrontation, alla ska känna sig trygga i gruppen, säger Hanaa Yasin.</p>
<h2><strong>Allas lika värde</strong></h2>
<p>– Det är också en fråga om jämlikhet. Vi tar upp med föräldrarna att deras barn är lika viktiga som andra barn och ska ha samma rätt till en trygg uppväxt, säger projektledare Maisaa Abughalioun.</p>
<h2><strong>Förebyggande arbete i nya socialtjänstlagen</strong></h2>
<p>Med den nya socialtjänstlagen ska socialtjänsten arbeta kunskapsbaserat, mer förebyggande och med tidiga insatser.</p>
<p>– Det här är ju helt i linje med den nya lagen. Föräldrar har naturligtvis en central del i ett barns uppväxt och stärkta föräldrar ger tryggare barn, säger Maisaa Abughalioun på samhällsorienterande insatser.</p>
<p>Projektet Starka föräldrar är nu avslutat. De nya ämnena och det nya materialet blir en breddad del av föräldrautbildningen Förälder i nytt land.</p>
<p>Anjelica Hammersjö, analytiker på Göteborgsregionen FoU i Väst, har följt projekt Starka föräldrar. I sin rapport pekar hon på betydelsen av att kursledarna har rätt kompetens för de känsliga ämnena.</p>
<p>– Det jag har kunnat se genom hela projektet är ett stort engagemang och nyfikenhet på hur det nya materialet fungerade med kursledare och deltagare. Jag hoppas att de behåller det och fortsätter att utveckla innehållet och undervisningen utifrån det.</p>


Föräldrar vill prata om hedersförtryck och ungdomskriminalitet

<p>I Göteborgs Stads energiplan finns olika mål som ska driva på stadens miljömål. Två av målen är att värmeförbrukningen i stadens kontors- och verksamhetslokaler ska ha minskat med 35 procent och elförbrukningen med 25 procent till 2030.</p>
<h2><strong>Pilotprojekt för energieffektivitet</strong></h2>
<p>I flera pilotprojekt tar stadsfastighetsförvaltningen hjälp av AI för att styra fjärrvärme, ventilation och andra system på ett smartare och effektivare sätt.</p>
<p>– Ingen kommer att bli arbetslös hos oss – utan AI är ett verktyg för att avlasta våra drifttekniker som i dag sköter eldriften i 50–70 fastigheter per person, säger Petri Valo, energisamordnare på stadsfastighetsförvaltningen.</p>
<p>Pilotprojekten är ett samarbete med ett AI-företag som har tagit fram en AI-mjukvara som optimerar energianvändningen i lokaler. Ett av projekten har pågått i tre år och där testas mjukvaran på Rävebergsskolan i Angered och Fredriksdals vård- och omsorgsboende i Krokslätt.</p>
<h2><strong>AI styr värmen</strong></h2>
<p>Hösten 2024 startade pilotprojekt i ytterligare 18 fastigheter – sju förskolor, fyra grundskolor, ett gymnasium, fyra boenden med särskild service och två vård- och omsorgsboenden. Bland annat används en AI som tar hjälp av sensorer i byggnaden samt väderprognosen för att smartare styra värmen i byggnaden och skapa ett jämt och bra inomhusklimat. Till exempel kan värmen i en förskolelokal sänkas under den tid som verksamheten inte pågår.</p>
<h2><strong>Större skala framöver</strong></h2>
<p>Mjukvaran testas och utvärderas fram till 2026 innan den eventuellt sätts in i större skala i fler av Göteborgs Stads fastigheter. På sikt skulle det även kunna gå att ansluta och koppla samman exempelvis styr- och reglersystem för solceller, batterilagring, belysning och kyla för att göra fastigheterna ännu smartare och mer energieffektiva.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/stadsfastighetsforvaltningen/om-stadsfastighetsforvaltningen/stadsfastighetsforvaltningens-fastigheter" target="_blank" rel="noopener">Stadsfastighetsförvaltningen</a></p>
<p></p></div></div></p>


AI-projekt sparar energi i stadens fastigheter

<p>Det är Kretslopp och vatten, tillsammans med Familjebostäder, Poseidon, Bostadsbolaget och olika cykelaktörer som arbetat med pilotprojektet. Syftet är att ge nytt liv till några av de tusentals övergivna cyklarna i staden. Cyklarna har samlats in av Kretslopp och vatten och sedan har företag som säljer begagnade cyklar kunnat köpa upp dem för att göra i ordning och sedan sälja dem vidare.</p>
<p>– Målet var att så många som möjligt av alla de cyklar som vi samlade in kan återanvändas och undvika att bli skrot. Och vi är nöjda med resultatet, säger Elina Järkil, processledare avfallsförebyggande på Kretslopp och vatten.</p>
<p><div id="attachment_141552" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141552" class="size-full wp-image-141552" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Cykelpilot-1000.jpg" alt="" width="1000" height="599" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Cykelpilot-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Cykelpilot-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Cykelpilot-1000-768x460.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Cykelpilot-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Cykelpilot-1000-520x311.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Cykelpilot-1000-730x437.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141552" class="wp-caption-text">Det står tusentals övergivna cyklar runtom i Göteborg. Nu har Kretslopp och Vatten lyckats återvinna närmare 300 av dem i den nya politprojektet. Foto: Göteborgs Stad</p></div></p>
<p>Totalt samlades 613 cyklar in och 43 procent av dem köptes upp. Många cyklar är redan sålda till nya användare, och cykelförsäljarna berättar att de räknar med att sälja resterande cyklar de köpt inom ett halvår.</p>
<h2><strong>Stor efterfrågan på begagnade cyklar </strong></h2>
<p>– Många av dem säger att de vill köpa fler begagnade cyklar och 45 procent av dem har även svarat att de vill köpa cyklar varje månad. Det är positivt. Vi kommer att få veta mer om hur många cyklar som har sålts när cykelsäsongen drar igång, än så länge är det lite för tidigt att säga exakt.</p>
<p>Cyklarna som såldes klassades i tre olika kategorier; fungerande, med restaureringsbehov och reservdelar. Fungerande cyklar kostade 100 kronor för cykelaktörerna att köpa, de med restaureringsbehov kostade 50 kronor och de cyklar man kunde ta reservdelar från, fick man gratis. Majoriteten av de cyklar som köptes av cykelhandlarna var från kategorin restaureringsbehov.</p>
<h2><strong>Varför säljer inte staden cyklarna själva? </strong></h2>
<p>– Det ingår inte i vårt uppdrag. Vår roll i detta pilotprojekt är som möjliggörare för att få till ökat återbruk av övergivna cyklar och matcha resursen cyklar med de som har kunskap och möjlighet att göra i ordning dem och ge dem ett längre liv, säger Elina Järkil.</p>
<h2><strong>Blir det en fortsättning på projektet? </strong></h2>
<p>– Det vet vi inte ännu, men nu när resultatet från pilotprojektet har presenterats ska vi ta fram ett förslag på hur en eventuell fortsättning skulle kunna se ut.</p>
<p>De cyklar som inte såldes kommer att erbjudas till verksamheter inom staden och ideella organisationer som hanterar begagnade cyklar.</p>
<p>– Det betyder att ytterligare cyklar får ett nytt liv och kommer till användning. Det är kul att projektet har skapat så mycket engagemang och vi är positivt överraskade av att så många av cyklarna blev köpta av cykelaktörerna och kommer få ett längre liv. Vi har fått ett kvitto på att det finns stora mängder övergivna cyklar och att det finns ett stort intresse och behov av dem, säger Elina Järkil.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Dessa cykelaktörer har köpt cyklar i pilotprojektet:</strong></h3>
<ul>
<li>Cykelfiket På Heden</li>
<li>Childstore Göteborg</li>
<li>Saronkyrkan Second hand</li>
<li>Elcykelbutiken i Göteborg</li>
<li>Mobil cykelteknik Sverige</li>
<li>GoVelo mobile bike repair</li>
<li>Cykelingenjören</li>
<li>Karlssons cykel</li>
<li>Fritidsbanken Frölunda Torg</li>
<li>KFUM Göteborg</li>
<li>Majvallens cykel</li>
<li>Pedalen och fälgen cyklar och sånt</li>
<li>Biketopia</li>
<li>Kollaborativ ekonomi Sverige</li>
<li>Cykelfyndet</li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Många cyklar räddade från att bli avfall

<p>De fem husen på Gråberget byggdes på 1950-talet i tidstypisk stil som så kallade lamellhus – lägre och smalare flerbostadshus. Under åren har flera renoveringar förändrat det ursprungliga utseendet, men nu har Familjebostäder återställt fasaderna. De har fått tillbaka sin ursprungliga puts samt färger och belysning.</p>
<h2><strong>Hållbart genom återbruk</strong></h2>
<p>Renoveringen gör också husen mer hållbara för framtiden och återbruk har varit en viktig del i projektet. Taken är täckta av återbrukade tegelpannor – en både klimatsmart och estetiskt hållbar lösning.</p>
<p>– Att använda så mycket återbrukat tegel är, vad vi vet, helt unikt. Det är fantastiskt att det gick att genomföra, och vi har lärt oss mycket längs vägen, säger Ellen Johnsson, projektledare på Familjebostäder.</p>
<p>Dessutom har 100 kvadratmeter fasadskivor och originalfönster lämnats vidare för återbruk i andra projekt. Totalt har återbruket sparat över 98 ton byggavfall och minskat klimatavtrycket med 32 000 kilo koldioxidekvivalenter.</p>
<h2><strong>Skulptur för eftertanke</strong></h2>
<p>I området har det även tillkommit en ny skulptur. Det är en två meter hög och 2,5 ton tung gjutjärnsgorilla som står vid husen. Konstverket heter Navigator och är skapat av Fredrik Stridh. Det ska vara en symbol för eftertanke och reflektion.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.familjebostader.se/" target="_blank" rel="noopener">Familjebostäder</a></p>
<p></p></div></div></p>


50-talet är tillbaka – nytt utseende för hus på Gråberget

<p>Den 1–6 april pågår årets Vetenskapsfestival i Göteborg och årets program innehåller 240 publika programpunkter som är öppna för allmänheten. Det är olika framtidsscenarier som står i centrum på årets festival, den största populärvetenskapliga festivalen i landet.</p>
<p>– Vi tar oss an temat framtider från massvis av perspektiv, bland annat AI, demokrati, hållbarhet och så människans framtid. Olika forskningsfält är representerade, bland annat humaniora, samhällsvetenskap, teknik och kemi som samlas kring detta tema, berättar Jenny Hultén som är programansvarig och konstnärlig ledare för festivalen.</p>
<h2><strong>Program för skolklasser </strong></h2>
<p>Det tvärvetenskapliga <a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/for-skolklasser/" target="_blank" rel="noopener">skolprogrammet</a> pågår hela festivalen och bjuder på hundratals aktiviteter – både på plats i Göteborg och online, så att alla skolor i landet kan vara med digitalt.</p>
<p>– Vi startar skolprogrammet med en livesänd vetenskapsshow som vi kallar April, april kan jag lura dig vart jag vill? Den handlar om desinformation, fake news och varför det är viktigt med källkritik, inte minst nu när AI sprider sig, säger Jenny Hultén.</p>
<p><div id="attachment_141537" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141537" class="size-full wp-image-141537" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vetenskapsfestivalen-800.jpg" alt="" width="800" height="794" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vetenskapsfestivalen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vetenskapsfestivalen-800-300x298.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vetenskapsfestivalen-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vetenskapsfestivalen-800-768x762.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vetenskapsfestivalen-800-250x248.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vetenskapsfestivalen-800-520x516.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Vetenskapsfestivalen-800-730x725.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-141537" class="wp-caption-text">Vetenskapsfestivalen öppnar den 1 april och pågår till den 6 april. Den är kostnadsfri, och har flera programpunkter även för barn. Foto: Vetenskapsfestivalen</p></div></p>
<h2><strong>Ny arena med quiz och standup </strong></h2>
<p>De flesta av festivalens olika programpunkter sker i Nordstan men också på stadsbiblioteket och andra platser runt om i Göteborg.  I år inviger man också en ny arena, Contrast Public House, en pub på Tredje Långgatan.</p>
<p>– Vi lyfter många seriösa ämnen, men det är ju festival och då behöver vi också kunna roa oss. På Contrast arrangeras det quiz varje kväll och olika forskarsamtal som vi kallar Pint of science. Dessutom blir det en standup-kväll där kända svenska komiker möter forskning och ska prata om apokalypsen och olika vägar att ta sig ur den, säger Jenny Hultén.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong> </strong>29:e Internationella vetenskapsfestivalen</h3>
<ul>
<li>Pågår 1–11 april på olika arenor i Göteborg</li>
<li>Öppen för alla och fritt inträde</li>
<li>Sedan 1997 har Vetenskapsfestivalen varit en mötesplats för kunskap, inspiration och nya perspektiv</li>
<li>Lockar cirka 50 000 besökare varje år</li>
<li>Finansieras av Göteborgs universitet, Chalmers, Västra Götalandsregionen, Näringslivsgruppen Göteborg &amp; Co, Vetenskapsrådet och Göteborgs Stad</li>
</ul>
<p><strong> Länk: <a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/" target="_blank" rel="noopener">Vetenskapsfestivalen 2025: Hela programmet</a></strong></p>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Vad vill du tipsa mer om? </strong></h2>
<p>– Jag är väldigt peppad på ett samtal på stadsbiblioteket med Anders Sandberg, som är transhumanist och framtidsforskare. Han är en pännande person som älskar teknik och välkomnar den i människor. Han planerar bland annat att frysa ned sin egen hjärna för att den ska kunna tinas upp igen sen i framtiden när vi kan leva längre.</p>
<p>Anders Sandberg är ansluten till Institutet för framtidsstudier och han möter i sitt samtal Jonna Bornemark, filosof, författare och professor i filosofi vid Södertörns högskola.</p>
<p>– Lite förenklat kan man säga att hon är nyfiken på hur vi ska bli vänner med naturen och han är nyfiken på hur vi ska bli vänner med tekniken. De har aldrig mötts förut, så det blir nog ett spännande samtal.</p>
<h2><strong>Ta med barnen på Experimentverkstaden</strong></h2>
<p>Jenny lyfter också Experimentverkstaden i Frihamnen där man kan ta med sig sina barn och testa att labba i festivalens pop-up science center. Experter och festivalvärdar tar hand om alla besökare och lotsar dem genom kluriga och spännande experiment med kreativitet och hållbarhet i fokus.</p>
<p>– Vi lever i en politiskt instabil tid där vi också ser ett ökat kunskapsförakt. Festivalen är ett sätt att hylla vetenskap, kreativitet och nyfikenhet och där vi kan fungera som en motvikt till desinformation och fake news. Och det är viktigare än någonsin att vara en stabil faktor för akademisk frihet och där vi också kan mötas, säger Jenny Hultén.</p>


Vetenskapsfestivalen siktar mot framtiden

<p>I år är det 135 år sedan den folkkära mångsysslaren Evert Taube föddes och Taubedagen utökas till en hel Taubevecka, 9–15 mars. I samband med det öppnar en unik konstutställning på World of Volvo.</p>
<h2><strong>Konst från en hel livstid</strong></h2>
<p>Utställningen visas 10 mars–31 augusti och innehåller ett 40-tal konstverk. Det är allt från tavlor och teckningar till fotografier, signerade Evert Taube. En del av verken har lånats ut av privata samlare, medan andra kommer från Sjöfartsmuseet och Evert Taubes arkiv vid Göteborgs universitetsbibliotek. Verken kommer från hela Evert Taubes livstid.</p>
<p>– För morfar var konsten en naturlig del av livet, vilket framgår i urvalet till den här utställningen. Även om musiken tog överhand så tecknade och målade han under hela sitt liv. I utställningen får vi följa hans resor, tekniker och passion för människor i allmänhet och starka kvinnor i synnerhet, säger Maria Taube, som kurerar utställningen och är konstvetare, styrelseledamot i Stiftelsen Taubes värld och Evert Taubes dotterdotter.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Taubeveckan</strong></h3>
<ul>
<li>Ett samarbete mellan Sjöfartsmuseet, Göteborgs symfoniker, World of Volvo, Stiftelsen Taubes värld och musikkritikern och författaren Martin Nyström</li>
<li>Hyllar Evert Taube och hans konstnärskap</li>
<li>Äger rum 9–15 mars</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.worldofvolvo.com/sv/utstallning/taube-utstallning/?_gl=1*f0nik6*_gcl_au*MTUxMjY5NjgyNy4xNzM2MzQzODUy*_ga*MjEzNzgyMDQzMy4xNzI0MDU3NjY3*_ga_S7E9EGH07D*MTc0MDk5MjgzMS4xLjEuMTc0MDk5NDI2Ni42MC4wLjA" target="_blank" rel="noopener">World of Taube</a><strong><br />
</strong></p></div></div></p>


Unik utställning med verk av Evert Taube

<p>Just nu arbetar Göteborgs Stad med ändringar av översiktsplanen för staden och en del i ändringarna är en så kallad fördjupning av Södra älvstranden, området mellan Klippan och Järnvågen. Målet är att göra denna del mer levande och att den går från dagens industriområde till den blandstad som finns i innerstaden, med bostäder, social service, parker och ett älvstråk.</p>
<p>– Det antogs en översiktsplan 2022, men nu har vi ett förslag ute om att ändra den i detta område. Från början av januari och fram till den 25 mars har vi något som kallas för samråd, där allmänheten kan komma in med synpunkter på den här förändrade planen, förklarar Jessica Andersson, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Här kan du vara med på promenader: </strong></h3>
<ul>
<li><strong>Var:</strong> Samling utanför Majornas bibliotek vid Chapmans torg</li>
<li><strong>När:</strong> 3 mars klockan 17, 10 mars klockan 12 och 17 mars klockan 08</li>
<li><strong>Hur:</strong> Promenaden tar cirka 40 minuter och avslutas inne i biblioteket</li>
</ul>
<p><strong>Anmälan:</strong> <a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=xVxF35EMJUiRaH-d59KKBbVVTu6285xNuww373oMxBhUN0kwVkEyRllSSE5CWENFTEhESktKMzlZOS4u" target="_blank" rel="noopener">Anmäl dig till det tillfälle du vill vara med på</a></p>
<p><strong>Länk: </strong> <a href="https://oversiktsplan-forslag.goteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Förslag till ändring av översiktsplan för Göteborg</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>Anledningen till att man ändrar översiktsplanen här är att beslutet om flytt av Stenas färjeterminaler fattades efter att den aktuella översiktsplanen antogs. Det förändrar hur Göteborgs Stad ser på markanvändning här.</p>
<h2><strong>Promenera och ställ frågor </strong></h2>
<p>Samrådet innefattar bland annat öppna informationsmöten på olika platser men också möjligheten att gå på promenader tillsammans med Jessica och hennes kollegor på stadsbyggnadsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_141503" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141503" class="size-full wp-image-141503" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000.jpg" alt="" width="1000" height="547" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000-300x164.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000-768x420.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000-520x284.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000-730x399.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141503" class="wp-caption-text">Alla göteborgare kan komma med synpunkter på hur Södra älvstranden ska förändras. Stadbyggnadskontoret har hållit informationsmöten om det nya förslaget, och välkomnar nu också allmänheten att gå på informationspromenad i området med dem. Foto: Göteborg Stad</p></div></p>
<p>– Som ett komplement till att presentera förslaget i olika lokaler, bjuder vi in till promenader i det aktuella området så att vi kan visa och beskriva förslaget i miljön. Och här får man så klart ställa frågor och komma med synpunkter. Och alla är välkomna, även om man inte bor i området, detta är ju en viktig del av Göteborg som många känner tillhörighet till, säger Jessica Andersson.</p>
<h2><strong>Skicka in skriftliga synpunkter </strong></h2>
<p>Förutom promenader och informationsmöten kan man också bidra genom att skicka in sina synpunkter skriftligen. Alla synpunkter från allmänhet men också olika parter, som till exempel Länsstyrelsen eller Naturskyddsföreningen, ställs samman och sen får man eventuellt arbeta om förslaget.</p>
<p>– Man kan se detta som det första steget för förändringen av Södra älvstranden. Det är en översiktlig planering som sen går över i en detaljplanering. Men tanken är att arbetet ska vara igång efter 2030 i samband med att färjorna flyttar, så det är inte så långt bort.</p>
<h2><strong>Nya bostäder och service </strong></h2>
<p>Den största förändringen blir att färjeterminalerna flyttas och att marken ändras från industrimark till blandad stadsbebyggelse, där det ska finnas plats för bostäder, verksamheter, service samt olika kommunala verksamheter. Man beräknar att det ska byggas mellan 2000 och 3000 nya bostäder men det beror mycket på hur Oscarsleden kan hanteras. Den är idag en stor barriär i området och för med sig utmaningar i form av buller och luftkvalitet.</p>
<p>Fiskhamnen har också fått en plats i det nya förslaget och man har även en plan för att göra Oscarsleden mer integrerad i området.</p>
<p>– Vi vill öppna upp Södra älvstranden så att man kan promenera längs vattnet ända inifrån stadskärnan. Det rör sig om cirka tre kilometer kajkant som behöver ha olika funktioner, för både båtar och människor, men som behöver bli mer tillgänglig för allmänheten, säger Jessica Andersson.</p>
<p><div id="attachment_141502" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141502" class="size-full wp-image-141502" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000.jpg" alt="" width="1000" height="476" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000-300x143.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000-768x366.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000-250x119.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000-520x248.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000-730x347.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141502" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div></p>


Promenera och få inblick i Södra älvstrandens framtid

<p>Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag införa effektavgifter som varierar beroende på när elen används. Genom att använda sig av automatisk styrning av exempelvis elbilsladdning och värmesystem, kan kunder betala mindre.</p>
<p>Göteborg Energi och Tekniska verken, ett energibolag som ägs av Linköpings kommun, har i samarbete med det statliga forskningsinstitutet Rise lanserat ett så kallat API som gör det enklare för kunder att själva påverka sina elkostnader.</p>
<h2>Kan anpassa elförbrukningen</h2>
<p>– De nya effektavgifterna kan innebära att bara en kort stunds elbilsladdning på fel tid och med hög effekt kan höja månadsräkningen med hundralappar och tvärtom. För den som kan ladda på låg effekt under natten, när belastningen på elnäten är mindre samtidigt som elpriset är lägre, kan det finnas pengar att spara. Med det nya API:t kan kunderna styra och optimera på ett enklare sätt, säger Niklas Thidevall, projektledare på Rise.</p>
<p>Via tjänsten kan kunder få tillgång till data om nätbolagens elnätsavgifter och genom appar eller egna lösningar kan man sen anpassa sin elförbrukning. Därmed kan kunderna på ett enklare sätt styra elförbrukningen och själva bestämma när elen används.</p>
<h2><strong>Göteborgarna först att testa</strong></h2>
<p>API:t är öppet och gratis för alla, och flera elnätsföretag som representerar mer än hälften av Sveriges elnätskunder deltar i intiativet. Eftersom Göteborg Energi är en av de drivande krafterna kommer göteborgarna vara några av de första i landet som får testa den nya tjänsten.</p>
<p>För de som redan använder eller vill börja med smart styrning finns API:t att hämta hos Göteborg Energi eller Rise – läs mer via länken nedan.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Detta är ett API</strong></h3>
<p>Förkortningen står för ”application programming interface” och används till att överföra data fram och tillbaka mellan programvaror. Det kan enkelt beskrivas som en bro mellan två eller flera program, system eller appar. Tack vare API:et kan dessa prata med varandra. Ofta beskrivs det därför som en mellanhand, en översättare som hjälper två parter som inte pratar samma språk att ändå kommunicera.</p>
<h3><strong>Mer om projektet</strong></h3>
<ul>
<li>Den nya tjänsten är tillgänglig både för till exempel aktörer inom lösningar för energioptimering och för smarta hem, vid styrning av exempelvis laddning av elfordon och värmepumpar.</li>
<li>Det statliga forskningsinstitutet Rise leder projektet med finansiering av Fordonsstrategisk forskning och innovation (ett samarbete mellan staten och fordonsindustrin) och Energimyndigheten</li>
<li>De första som erbjuds tjänsten är de som bor i Göteborg, Linköping, Mjölby och Katrineholm</li>
</ul>
<p><strong>Länkar: </strong></p>
<ul>
<li><a href="https://www.goteborgenergi.se/privat/elnat/api-for-elnatsavgift" target="_blank" rel="noopener">Göteborg Energi: Ta del av första versionen av API:t</a></li>
<li><a href="https://www.xn--elntsavgift-n8a.se/v%C3%A4lkommen.html" target="_blank" rel="noopener">En framtida guide till smart elförbrukning</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Ny digital gratistjänst kan sänka dina elkostnader

<p>– Kulturplanen hjälper oss att se till så att våra elever får ett likvärdigt utbud av kultur i olika former under de sju åren som de går hos oss. Vi arbetar tillsammans för att eleverna ska få en bred kulturell upplevelse, säger Helena Högfeldt, biträdande rektor på Lerlyckeskolan.</p>
<p>På Lerlyckeskolan bidrar kultur i undervisningen till elevernas lärande. Eleverna använder sina olika sinnen och får olika perspektiv.</p>
<p>– Med vårt sätt att arbeta vill vi öka elevernas kreativitet och ge dem fler verktyg både för att lära och för att utrycka sig. Vi ser också att kulturupplevelserna leder till nya samtal mellan eleverna vilket vi tror kommer att bidra till en starkare sammanhållning i klasserna, säger Helena Högfeldt.</p>
<h2> <strong>”Kulturplanen skapar en överblick”</strong></h2>
<p>Det är Petra Sporre, lärare i årskurs 2 och kulturombud, som har utformat kulturplanen. Genom ett gemensamt dokument kan lärarna i varje klass fylla i vilka kulturupplevelser eleverna fått ta del av under året.</p>
<p>– Kulturplanen skapar en överblick och hjälper oss i planeringen så att eleverna får uppleva så många olika kulturformer som möjligt. Och materialet kan lämnas över till andra lärare när eleverna byter stadium, förklarar Petra Sporre.</p>
<p>I kulturplanen ryms allt ifrån lärarnas egna aktiviteter i undervisningen, till upplevelser som eleverna tar del av genom besök och utflykter. Det kan till exempel vara dans, litteratur, musik- och filmskapande eller besök på teatrar och museum. Ett annat utmärkt exempel är Lerslyckeskolans egna filmfestival.</p>
<p>– Under höstterminen 2024 fick vi på Lerlyckeskolan besök av Bohuslän Big Band som bjöd på blueskonsert på skolgården där alla elever på skolan samlades och kunde lyssna, sjunga och dansa med, berättar Petra Sporre.</p>
<p>Under vårterminen har dessutom alla elever i förskoleklass till årskurs 3 fått träffa dansaren Rabi Shabo och testat på breakdance i ett Skapande skola-projekt.</p>
<h2><strong>Inspiration från Nederländerna</strong></h2>
<p>Idén om att upprätta en kulturplan i skolan är hämtad från Nederländerna där det finns skolor som är bra på att involvera kultur i undervisningen.</p>
<p>– På Lerlyckeskolan har vi börjat med små steg och det finns möjlighet att växa. Det tror jag gör att det kan bli ett långvarigt och framgångsrikt arbetssätt hos oss, säger Helena Högfeldt.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lerlyckeskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lerlyckeskolan</a></p>
<p></p></div></div></p>


Lerlyckeskolans kulturplan bidrar till lika kultur för alla 

<p>– Vi planerar att slå upp portarna till Göteborgs Konsthall i Slakthuset under 2026 och under tiden vi står utan utställningslokal har vi möjlighet att prova nya arbetssätt, säger konsthallens chef Ann-Sofi Roxhage.</p>
<p><div id="attachment_141524" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141524" class="size-full wp-image-141524" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/falstudier-1000.jpg" alt="" width="1000" height="500" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/falstudier-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/falstudier-1000-300x150.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/falstudier-1000-768x384.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/falstudier-1000-250x125.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/falstudier-1000-520x260.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/falstudier-1000-730x365.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141524" class="wp-caption-text">Daniel Terres, projektledare Göteborgs Konsthall, Caroline Malmström, co-curator och Petra Johansson, konstnärlig ledare på Göteborgs Konsthall på plats vid Slakthuset i Gamlestaden. Foto: Hendrik Zeitler</p></div></p>
<p>På platsen dit konsthallen ska flytta byggdes Marieholms landeri och senare Göteborgs slakthus. Nu genomgår slakthusområdet en stor förändring.</p>
<p>– Genom konstnärernas blick på det omdanade landskapet vill vi utforska hur en konsthall kan utgöra en allmänning och en plats för det gemensamma idag. Ambitionen är en lekfull process där de inbjudna konstnärernas arbeten och relationer till de som redan lever och verkar här lägger till nya berättelser och tolkningar av platsen, säger Petra Johansson, konstnärlig ledare vid Göteborgs Konsthall.</p>
<h2><strong>Samlar flera yrkesgrupper</strong></h2>
<p>I projektet kommer konstnärer, forskare och lokala aktörer utforska platsen ur ett historiskt och ett nutida perspektiv. De kommer att arbeta med teman som samexistens, arbetskraftsinvandring, offentliga rum och nostalgi.</p>
<p>Startskottet för projektet blir ett samtal på stadsbiblioteket på måndag 17 mars. I höst kommer konstnärernas verk att presenteras genom stadsvandringar med konstnärliga uttryck. Projektet avslutas med en publikation som kommer ut när konsthallen öppnar i de nya lokalerna 2026.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborgskonsthall.se/utstallning/faltstudier/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Konsthall om Fälstudier</a></p>
<p></p></div></div></p>


Konstnärer gör fältstudier i slakthusområdet

<p>Redan på onsdag 5 mars bjuder Majornas bibliotek in till ett samtal om aborträtten. Sandra Pandevski och Malin Clausson är gäster och de är aktuella med sin nya bok 50 år av fri abort. Boken handlar om skilda erfarenheter av abort, ger en introduktion till den svenska aborthistorien och internationella kontexter.</p>
<h2><strong>Föreläsning om klimakteriet </strong></h2>
<p>På fredag 7 mars arrangerar Hälsoteket i Nordost en föreläsning av Ida Boman, som är legitimerad fysioterapeut. Hon pratar om kvinnors hälsa under klimakteriet, vad som händer i kroppen vid hormonella förändringar och vilken hjälp det finns att få.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Internationella kvinnodagen </strong></h3>
<ul>
<li>Instiftades av FN 1977</li>
<li>Uppmärksammas den 8 mars över hela världen</li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Quiz för yngre på stadsbiblioteket </strong></h2>
<p>För den yngre publiken arrangerar stadsbiblioteket ett quiz på fredag 7 mars. Här kan du testa dina kunskaper om till exempel vad den kvinnliga författaren hette som krävde rösträtt för kvinnor i Sverige? Eller hur många kvinnliga superhjältar och bad ass-karaktärer i litteraturen du har koll på.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3>Kvinnodagen i Göteborg</h3>
<p>Läs mer om de evenemang som Göteborgs Stad arrangerar:</p>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?searchTerm=Kvinnodagen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads kalendarium</a></p>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Lär dig teckna med Julia Hansen </strong></h2>
<p>Serietecknaren och konstnären Julia Hansen har skapat serienovellen Två streck = gravid som handlar om hennes egen abort. På kvinnodagen lördag 8 mars besöker hon stadsbiblioteket och berättar mer om serien som även finns att se som utställning på stadsbiblioteket.</p>
<p>Senare samma dag kan du prova på serieteckning med Julia Hansen, få inspiration till att börja göra egna serier, och få tips på hur du kan utveckla sitt serieskapande.</p>
<h2><strong>Upplev indisk dans </strong></h2>
<p>Kulturhuset Bergsjön visar den 8 mars dansföreställningen Spectrum of she, av och med dansarna Divya Suresh och Prarthana Ramesh som under mer än två decennier har dansat den indiska dansen Bharatanatyam. Genom dansen vill de lyfta fram kvinnors motståndskraft, kamp och segrar genom tiderna, där de väver samman traditionella berättelser med ett modernt perspektiv. Med sig har de skickliga livemusiker.</p>
<h2><strong>Sisterhood på Ungdomens hus<br />
</strong></h2>
<p>8 mars arrangeras Sisterhood som lyfter kvinnors och icke-binäras kreativitet på Ungdomens hus 1200 Kvadrat i Västra Frölunda. Under dagen kan du uppleva konstutställningar, poesiläsning och musik- och scenframträdanden, allt skapat och framfört av kvinnor och icke-binära. Evenemanget är öppet för alla, men med särskilt fokus på unga i åldern 10–20 år samt deras familjer. Sisterhood är en plattform där unga kvinnor och icke-binära får möjlighet att uttrycka sig och synas.</p>


Göteborgs Stad uppmärksammar internationella kvinnodagen

<p>Cykelvänligast startade 2022 och handlar om att inspirera och stötta till ökat cyklande både till, från och i jobbet. Satsningen drivs av Cykelfrämjandet tillsammans med Svenska cykelstäder och flera regioner och kommuner, varav Göteborgs Stad är en. Det innebär att alla arbetsplatser i Göteborg deltar helt kostnadsfritt.</p>
<p>– En av Cykelvänligast fördelar är att det passar olika typer av företag. Arbetsplatserna som är med kan variera i storlek eller ha olika ambitionsnivåer. Majoriteten av deltagarna är privata företag, men projektet riktar sig till alla, säger Sara Hellgren, projektledare för hållbart resande på stadsmiljöförvaltningen och Cykelvänligast i Göteborg.</p>
<p><div id="attachment_141474" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141474" class="size-full wp-image-141474" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Sara_1000.jpg" alt="" width="1000" height="729" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Sara_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Sara_1000-300x219.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Sara_1000-768x560.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Sara_1000-250x182.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Sara_1000-520x379.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Sara_1000-730x532.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141474" class="wp-caption-text">Sara Hellgren är projektledare för hållbart resande på stadsmiljöförvaltningen och Cykelvänligast i Göteborg.</p></div></p>
<p><strong> </strong>I dag har Cykelvänligast 71 deltagande arbetsplatser i Göteborg, men Sara Hellgren vill att ännu fler ska anmäla sig.</p>
<p>– Cykelvänliga arbetsplatser är en viktig pusselbit för att öka cyklingen och nå stadens miljö- och klimatmål, säger hon.</p>
<h2><strong>Olika kriterier</strong></h2>
<p>För deltagarna finns det olika typer av kriterier som ska uppfyllas för att bli en cykelvänligare arbetsplats. Det kan till exempel vara att se till att det finns dusch och omklädningsrum, en bra cykelparkering och att man genomför cykeluppmuntrande aktiviteter.</p>
<p>– Det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna erbjuda arbetstagarna goda cykelmöjligheter och framför allt om att medarbetare som cyklar dessutom håller sig friskare, säger Sara Hellgren.</p>
<p>Förutom att inspirera de anställda till att börja cykla mer erbjuder Cykelvänligast arbetsplatserna en resvaneundersökning. Det var den som lockade Älvstranden utveckling till att anmäla sig till projektet.</p>
<p><div id="attachment_141475" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141475" class="size-full wp-image-141475" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Kristian-Kall-1000.jpg" alt="" width="1000" height="557" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Kristian-Kall-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Kristian-Kall-1000-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Kristian-Kall-1000-768x428.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Kristian-Kall-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Kristian-Kall-1000-520x290.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Kristian-Kall-1000-730x407.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141475" class="wp-caption-text">Kristian Käll är hålbarhetschef för Älvstranden utveckling. Han tycker att fler arbetsplatser borde gå med i Cykelvänligast. Foto: Älvstranden utveckling AB</p></div></p>
<p>– Vi skickade ut resvaneundersökningen till våra medarbetare och hyresgäster som jobbar i Lindholmen science park under 2022. Resultatet visade att många tar sig till jobbet på ett hållbart sätt, men vi fick också feedback från cyklisterna att våra cykelparkeringar inte var tillräckligt bra, säger Kristian Käll, hållbarhetschef för Älvstranden utveckling.</p>
<h2><strong>Fick pris för cykelparkering </strong></h2>
<p>En studie som gjordes under samma tid visade att endast 30 till 40 procent av husets bilparkeringar nyttjades under kontorstid. Kristian Käll, som själv cyklar till jobbet varje dag, såg potentialen och fick idén att göra om en del av bilparkeringen till en cykelparkering med totalt 107 platser.</p>
<p>– Vi samlade några cyklister som hade svarat på vår resvaneundersökning och hade en workshop där de fick vara med och designa den nya cykelytan, säger Kristian Käll.</p>
<p>I slutet av förra året fick Älvstranden utveckling pris för att de hade prioriterat cyklisterna genom cykelparkeringen och mottog utmärkelsen ”Årets cykelidé” från Cykelvänligast.</p>
<p>– Jag tycker att man ska passa på att anmäla sig till Cykelvänligast. Resvaneundersökningen är ett jättebra startskott, det var genom den som vi insåg vad som behöver prioriteras. I dag kan vi konstatera att cykelparkeringen är väldigt populär, säger Kristian Käll.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3>Cykelvänligast</h3>
<ul>
<li>En plattform som drivs av Cykelfrämjandet och Svenska cykelstäder i samarbete med svenska regioner och kommuner.</li>
<li>Syftet är att stötta arbetsplatser i att underlätta för sina medarbetare att cykla till och från jobbet.</li>
<li>Alla arbetsplatser i Sverige kan delta.</li>
</ul>
<h3>Göteborgs Stads klimatmål 2030</h3>
<p>Det övergripande miljömålet är att stadens klimatavtryck är nära noll. Ett av delmålen handlar om att minska klimatpåverkan från transporter.</p>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://cykelvanligast.se/kriterier/" target="_blank" rel="noopener">Cykelvänligast: Kriterier för att bli en cykelvänlig arbetsplats</a></li>
<li><a href="https://cykelvanligast.se" target="_blank" rel="noopener">Cykelvänligast</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-resande-och-infrastruktur/cykelstaden-goteborg/cykelvanlig-arbetsplats" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Cykelvänlig arbetsplats</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Cykelvänligast vill få fler att ta cykeln till jobbet

<p>Under 2024 ökade Göteborgs befolkning med 4 377 personer, vilket är en betydligt lägre befolkningsökning än de senaste två åren.</p>
<p>– En orsak till detta är att Skatteverket har avregistrerat 1 500 personer från folkbokföringen eftersom de inte längre bedöms bo kvar i Göteborg eller Sverige. I praktiken var befolkningsökningen högre, förklarar Henrik Söderholm, analytiker på Göteborgs stadsledningskontor.</p>
<p><div id="attachment_141465" style="width: 530px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141465" class="size-full wp-image-141465" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/henrik-soderholm-520.jpg" alt="" width="520" height="674" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/henrik-soderholm-520.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/henrik-soderholm-520-231x300.jpg 231w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/henrik-soderholm-520-250x324.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 520px) 100vw, 520px" /><p id="caption-attachment-141465" class="wp-caption-text">Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret. Foto: Privat</p></div></p>
<h2><strong>Drygt 600 000 människor bor i Göteborg </strong></h2>
<p>Den 31 december 2024 var 608 993 personer folkbokförda i Göteborg och befolkningen har ökat varje år sedan i början av 90-talet.</p>
<p>– Att befolkningen ökar har att göra med att det är fler som föds i staden än som dör, vi har en relativt ung befolkning. Och det är också fler som flyttar till Göteborg än som flyttar härifrån, säger Henrik Söderholm.</p>
<h2><strong>9 000 personer utvandrade förra året</strong></h2>
<p>Men trots detta var 2024 ett rekordår för utvandringen från Göteborg. Närmare 9 000 personer utvandrade från staden förra året, vilket är det högsta antalet sedan SCB, Statistiska Centralbyrån, började mäta utvandring på 1960-talet.</p>
<p>– Skatteverket har de senaste två åren jobbat med att avskriva många svenskar som bedöms ha flyttat utomlands för gott, och det gör mycket till. I Göteborg rör det sig om 1 500 personer 2024, men trots dessa avskrivningar är det ändå en rekordhög siffra. I normala fall ligger utvandringen runt 4 000 personer per år, säger Henrik Söderholm.</p>
<h2><strong>Vad beror denna stora utvandring på?</strong></h2>
<p>– Det vet vi inte helt säkert ännu, men en av teorierna är den försämrade konjunkturen som gör att många flyttar för att få jobb utomlands. De vanligaste länderna som man utvandrar till från Sverige är USA, Storbritannien, EU-länder och de nordiska länderna.</p>
<p>Senare i vår kommer SCB att släppa mer detaljerade siffror om landets befolkning, och då kan en del svar ges i frågan om utvandringen.</p>
<h2><strong>Lågt barnafödande</strong></h2>
<p>En annan orsak till att befolkningsökningen har saktat ned i Göteborg är att barnafödandet är på en rekordlåg nivå. Det är precis som med utvandringen, den lägsta nivån som SCB någonsin har uppmätt. Varje kvinna i landet föder i genomsnitt 1,43 barn och siffran för Göteborg är ännu lägre, 1,33 barn per kvinna.</p>
<p><div id="attachment_141464" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141464" class="size-full wp-image-141464" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000.jpg" alt="" width="1000" height="526" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000-300x158.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000-768x404.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000-250x132.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000-520x274.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000-730x384.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141464" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div></p>
<p>– Vi brukar ligga under rikssnittet eftersom vi är en stad där det bor många studenter, och generellt är fruktsamheten lite lägre i större städer, förklarar Henrik Söderholm.</p>
<p>Att barnafödandet minskar tros höra ihop med att många kvinnor och män skjuter upp beslutet att bilda familj tills de är lite äldre, vilket gör att de inte hinner få lika många barn som tidigare.</p>
<p>– Den här frågan har diskuterats mycket under de senaste åren och tidigare har man sett ett samband mellan lägre barnafödande och sämre ekonomiska tider. Nu är det svårare att se de sambanden och forskare pratar mer om psykologiska förklaringar som oro för framtiden till exempel.</p>
<h2><strong>Många flyttar till Göteborg </strong></h2>
<p>Men trots utvandring och lågt barnafödande flyttar ändå många till Göteborg, dels för att studera, och dels för att arbeta.</p>
<p>– De som flyttar från Göteborg är ofta de som går in i en ny livsfas, till exempel barnfamiljer som flyttar till orterna runt omkring staden.</p>
<p>Göteborg påverkades också av att massflyktsdirektivet gick ut och att det blev möjligt att folkbokföra sig för de ukrainare som haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Det innebar att 1 200 personer födda i Ukraina tillkom som invandrade under det andra halvåret 2024.</p>


Rekordstor utvandring från Göteborg 2024

<p>Delningsstationerna är en del av ett forskningsprojekt inom EU som görs i flera länder och i samarbete med olika universitet. Familjebostäder i Göteborg är med i projektet eftersom man vill uppmuntra till mer hållbar konsumtion och underlätta för sina hyresgäster att dela på saker istället för att alla köper sina egna.</p>
<p>I sommar öppnas delningsstationer i Majorna, Högsbo och Eriksbo. Platserna är valda bland annat eftersom det redan finns etablerade mötesplatser där.</p>
<p>– I exempelvis Eriksbo finns det stora aktivitetsytor så där satsar vi extra på sportutrustning. Dessutom finns det en stor efterfrågan på delning av leksaker. Här satsar vi extra på barn och ungdomar, säger Ellen Johnsson, projektledare på Familjebostäder.</p>
<p><div id="attachment_141480" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141480" class="size-full wp-image-141480" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/JosephinaWilson_EllenJohnsson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="509" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/JosephinaWilson_EllenJohnsson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/JosephinaWilson_EllenJohnsson-1000-300x153.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/JosephinaWilson_EllenJohnsson-1000-768x391.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/JosephinaWilson_EllenJohnsson-1000-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/JosephinaWilson_EllenJohnsson-1000-520x265.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/JosephinaWilson_EllenJohnsson-1000-730x372.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141480" class="wp-caption-text">Josephina Wilson och Ellen Johnsson är projektledare på Familjebostäder.</p></div></p>
<h2><strong>Inte bara för Familjebostäders hyresgäster</strong></h2>
<p>Det är inte enbart Familjebostäders egna hyresgäster som kan använda delningsstationerna, alla är välkomna att använda dem.</p>
<p>– Vårt mål är att så många som möjligt ska kunna dela. Ju fler som delar, desto större klimatnytta, säger Josephina Wilson, projektledare på Familjebostäder.</p>
<p>De boende kommer även att kunna vara med och påverka vilka typer av saker som ska finnas på delningsstationerna. Erfarenheter från andra delningsstationer visar att verktyg är populära att låna, men målet är att anpassa innehållet efter de behov som finns i området.</p>
<h2><strong>&#8221;Vi har fått många positiva reaktioner&#8221;</strong></h2>
<p>Planen är att stationerna ska öppna till sommaren 2025.</p>
<p>– Vi har fått många positiva reaktioner från föreningar och andra samarbetspartners. Det finns ett stort engagemang och många vill vara med och bidra, säger Ellen Johnsson.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong><a href="https://www.familjebostader.se/vara-delningsstationer/" target="_blank" rel="noopener"> Familjebostäder: Här kan du vara med och önska saker till delningsstationerna</a></p>
<p></p></div></div></p>


Till sommaren öppnar Familjebostäders tre delningsstationer

<p>Kristin Humlén, Lisa Kristiansson och Josefine Heirås arbetar på familjehemsenheterna på socialförvaltningen Nordost. De har i uppdrag att hitta familjehem till barn som behöver placeras.</p>
<p>– Det bästa med jobbet är att få följa en familj, från utredning till matchning mellan barn och familj. När det lyckas gör vi verkligen nytta för ett barn, säger de samstämmigt.</p>
<p><div id="attachment_141459" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141459" class="size-full wp-image-141459" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/familjehem-1000.jpg" alt="" width="1000" height="553" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/familjehem-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/familjehem-1000-300x166.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/familjehem-1000-768x425.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/familjehem-1000-250x138.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/familjehem-1000-520x288.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/familjehem-1000-730x404.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141459" class="wp-caption-text">Kristin Humlén, Lisa Kristiansson och Josefine Heirås arbetar på familjehemsenheterna i socialförvaltningen Nordost. Foto: Göteborgs Stad</p></div></p>
<p>I hela Sverige råder stor brist på familjehem, och i Göteborg är behovet särskilt stort i Nordost. Av alla barn i Göteborg som behöver ett familjehem bor en tredjedel i detta stadsområde. Det beror både på att det bor många barn här och att många lever i social utsatthet, vilket påverkar barnens mående och beteende.</p>
<p>– I den bästa av världar skulle vi ha ett överskott av familjehem så att vi kunde göra matchningen utifrån både behov, kultur, språk och religion, säger Lisa Kristiansson.</p>
<p>– Tyvärr är det en stor brist på familjehem, vilket gör att barn kan behöva placeras om efter en tid. Det kan leda till ytterligare ett uppbrott och ökad otrygghet, tillägger Kristin Humlén.</p>
<h2><strong>Alla typer av familjer behövs</strong></h2>
<p>Det finns inget typiskt familjehem. Den religiösa, kulturella och språkliga bakgrunden kan variera och ett familjehem kan bestå av en ensamstående person, ett ungt par, en familj med egna barn eller lite äldre personer.</p>
<p>– Några av de krav som ställs på familjehemmen är att det ska finnas tid och engagemang för barnet, en stabil sysselsättning, och gärna ett nätverk som kan ge stöd. Barnet behöver också kunna få ett eget rum, säger Josefin Heirås.</p>
<p>Processen att bli familjehem tar ungefär fyra månader och omfattar hembesök, djupintervju, registerutdrag, referenstagning och besök på socialkontoret.</p>
<h2><strong>Socialstyrelsens kampanj &#8221;Gör en insats&#8221;</strong></h2>
<p>För att möta bristen på familjehem har Socialstyrelsen startat kampanjen &#8221;Gör en insats&#8221;, som är den största informationssatsningen hittills för att uppmärksamma behovet av familjehem och andra insatser för barn. Kampanjen syns i TV4, sociala medier, kollektivtrafik och på utvalda platser i storstäder under 2025.</p>
<p>– Vill du göra skillnad för andra så är det detta som är grejen. Många tycker att det är väldigt givande att vara familjehem. Ta steget! Bara kör så tar vi det därifrån, säger Josefin.</p>
<p>Familjehem Göteborgs Stad arbetar aktivt med information och rekrytering. De har bland annat deltagit på Bokmässan och Kulturkalaset samt besökt föreningar och församlingar för att sprida kunskap om vad det innebär att vara familjehem.</p>
<h2><strong>Andra sätt att hjälpa</strong></h2>
<p>För den som vill engagera sig men som känner att ett familjehem är ett stort steg, är att bli kontaktfamilj ett alternativ. Som kontaktfamilj tar du regelbundet emot ett barn under kortare perioder, oftast en eller två helger i månaden – en enkel men ovärderlig insats.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3>Som familjehem i Göteborgs Stad får du:</h3>
<ul>
<li>Stöd och handledning av erfarna familjehemssekreterare</li>
<li>Fördjupad handledning vid behov av psykolog med barn- och ungdomskompetens</li>
<li>Stöd från en mentor som själv har erfarenhet av att vara familjehem</li>
<li>Grundutbildning och föreläsningar om relevanta ämnen</li>
<li>Tillgång till samtalsstöd för olika livs- och arbetsrelaterade frågor</li>
<li>Avlastning genom en kontaktfamilj</li>
<li>Arvode och omkostnadsersättning enligt SKR:s riktlinjer</li>
</ul>
<h4><strong>Vill du veta mer? Läs mer via länkarna här nedan:</strong></h4>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/familjehem" target="_blank" rel="noopener">Familjehem Göteborgs Stad</a></li>
<li><a href="https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/" target="_blank" rel="noopener">Socialstyrelsen: Min insats &#8211; Vill du göra en insats för ett barn?</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Behovet av familjehem växer – så kan du göra skillnad

<p>– Inom loppet av tre till sex veckor kunde vi se att eleverna ökat sin läshastighet med tio ord per minut och att vissa till och med fördubblat sin läshastighet, säger Sophie Sundberg utvecklingsledare på grundskoleförvaltningen.</p>
<h2><strong>Ska bidra till att motverka pedagogisk segregation</strong></h2>
<p>För barn som växer upp i socioekonomiskt utsatta områden och har föräldrar som inte talar svenska är skolan ibland den enda plats där de möter det svenska språket. För dessa elever kan ett sommarlov innebära en lång tid utan läsning – speciellt om de går i lågstadiet och precis börjat lära sig läsa.</p>
<p>– För att överbrygga sommarens läsglapp och öka elevernas läsförmåga ordnar vi lovskola för lågstadieelever. Lovskolan är en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag, där elever som bor i socioekonomiskt utsatta områden får extra undervisning och möjlighet att möta svenska språket under sommaren, säger Lotta Lekander, utbildningschef på grundskoleförvaltningen och fortsätter:</p>
<p>– Att kunna läsa och förstå text är grundläggande för att kunna klara av skolan och få fullständiga betyg. Stort fokus under Hammarkullens lovskola var därför på läsning och läsflyt, bland annat genom att jobba med högläsningsböcker och ställa frågor till elever för att utmana läsförståelsen.</p>
<h2><strong>Fler lärde sig simma</strong></h2>
<p>Under Hammarkullens lovskola 2024 fick alla elever möjlighet till simlektioner.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>En dag på Hammarkullens lovskola 2024</strong></h3>
<ul>
<li>Eleverna som gick i Hammarkullens lovskola hämtades varje morgon upp med buss som körde en slinga runt Bergsjön och en slinga runt Angered.</li>
<li>Lovskolan var öppen mellan vecka 26 till vecka 31 och undervisningen pågick från klockan 9.00- 14.00. Det fanns också möjlighet till fritids fram till klockan 16.30.</li>
<li>Fokus på lovskolan var läsning och läsflyt utifrån tre kunskapsnivåer. Lärarna planerade också lektioner med innehåll som matte, naturkunskap och lek.</li>
<li>Under dagen gick personal med en grupp på cirka 10 elever till simhallen en gång i timmen.</li>
<li>Varje dag under lovskolan fanns planerade rastaktiviteter, med en personal kopplad till varje aktivitet. Bland annat kunde eleverna ägna sig åt målning, hopprepslekar, dansstopp och fotboll.</li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<p>– Intresset för simlektioner var stort och nästan alla 300 elever deltog i simningen. Elevernas simkunskap testades innan och efter lovskolan utifrån en 1-10-gradig skala. Vid slutet av lovskolan kunde vi se att de flesta elever hade utvecklats och ökat sin simkunskap med två till tre steg, säger Sophie Sundberg.</p>
<h2><strong>Tre lovskolor i Göteborg kommande sommar</strong></h2>
<p>Frivillig lovskola i Hammarkullen har sedan 2018 drivits på Hammarkullsskolan av Linnéa Lindquist, före detta biträdande rektor. 2024 tog grundskoleförvaltningen över lovskolan med finansiering av MOE-stiftelsen.</p>
<p>– En viktig lärdom från lovskolan är att vi verkligen kan göra skillnad för elever även under relativt korta perioder. Lovskolan är med andra ord en effektiv insats som ökar chanserna till fullständiga betyg. Sommaren 2025 planerar vi därför för ytterligare lovskolor på flera platser i Göteborg, säger Lotta Lekander.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Grundskoleförvaltningen</strong></h3>
<p>Grundskoleförvaltningen ansvarar för Göteborgs Stads kommunala grundskolor, anpassad grundskola, fritidshem och kulturskola. Förvaltningen bildades 2018 och jobbar för en högre kvalitet i undervisningen, ökad likvärdighet mellan skolor samt tydligare ledning och styrning av grundskolan.</p>
<p>Ungefär 49 000 elever får varje vardag undervisning i någon av Göteborgs cirka 140 kommunala grundskolor. Omkring 9 900 medarbetare arbetar inom grundskoleförvaltningen och merparten av de anställda är lärare.</p>
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p>
<p></p></div></div></p>


Hammarkullens lovskola förbättrade elevers läsförmåga

<p>Det är nästan fullsatt i rummet på mötesplatsen för seniorer i Kortedala, när det är dags för seminariet Filmmusik och ljud. Det hålls av Johan Holmberg och Mikael Kowalski från Filmpedadgogerna på Hagabion. Under tre terminer håller de workshops om film och media i Kortedala men också på mötesplats Angered. Varannan vecka träffas seniorerna och är med på olika workshops i ämnet.</p>
<p>– Det är tredje gången jag är här och det är verkligen intressant. Jag har ju sett mycket på film, men jag har inte tänkt så mycket på hur ljudet eller musiken skapas, säger Sören Klint, en av seniorerna på plats i Kortedala.</p>
<h2><strong>Ljud och musik från film </strong></h2>
<p>Under workshopen fick de bland annat lära sig om när ljudet kom till filmen på 1920-talet och hur det har utvecklats under åren. Pedagogerna visade också hur flera av ljuden från filmen Sagan om Ringen skapades och särskilt ljudet från alla pilbågar som sköts. Johan Holmberg och Mikael Kowalski körde också ett musikquiz med gästerna där de fick para ihop musik med olika filmer.</p>
<p>– Musik i film berättar ofta var handlingen är på väg, och den förstärker också våra känslor, förklarar Mikael Kowalski som spelade upp flera exempel på olika typer av filmmusik för åhörarna.</p>
<p>Ann-Christine Johansson är också med för tredje gången på Medievetna seniorer.</p>
<h2><strong>Har du tänkt mycket på ljud och musik i filmer? </strong></h2>
<p>– Nej, kanske inte, men det är väldigt spännande att få mer kunskap. Vissa ljud är ju skrämmande, och andra ljud tänker man inte ens på, de ska ju bara vara där, säger Ann-Christine Johansson.</p>
<p>Att lära sig något helt nytt och även att träffas och prata är något som både Sören Klint och Ann-Christine Johansson uppskattar.</p>
<p>– Det är alltid nyttigt att lära sig nya saker och detta är ju ett väldigt spännande och roligt ämne. Jag har aldrig funderat på film på det här viset tidigare. Sen är det också väldigt bra att vi ses så att man får det sociala också, säger Sören Klint.</p>
<p>Han får medhåll av Ann-Christine:</p>
<p>– Det är så roligt – det är som att vara i skolan igen! Och det ska bli väldigt spännande att se vad mer vi ska få lära oss under dessa terminer, säger hon.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Medievetna seniorer</strong></h3>
<ul>
<li>Projektet drivs av Filmpedagogerna från Hagabion och är finansierat med pengar från Allmänna arvsfonden</li>
<li>Träffas ojämna måndagar antingen klockan 9:30–11:30 i Angered (Angereds Torg 7) eller senare samma dag klockan 12:30–14:30 i Kortedala (Hundraårsgatan 32B)</li>
</ul>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://filmpedagogerna.4successonline.com/wp-content/uploads/2024/12/Seniorprojekt-schema-vt-25-Kortedala-Angered.pdf" target="_blank" rel="noopener">Filmpedagogerna: Schema seniorprojekt våren 2025 &#8211; Kortedala och Angered</a></li>
<li><a href="https://www.filmpedagogerna.se/utbildning/medievetna-seniorer/">Filmpedagogerna: Medievetna seniorer </a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter/hitta-motesplatser-for-seniorer/?id=3314" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Mötesplats Seniorträffen Kortedala</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter/hitta-motesplatser-for-seniorer/?id=7327" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Mötesplats Seniorhörnan Angered</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Seniorer lär sig om film i Kortedala och Angered

<p>Projektet på Angeredsgymnasiet startade 2024 med att få inspiration till nya undervisningsmetoder inom vård- och omsorg. Förhoppningen är att skapa ett långsiktigt internationellt samarbete med en annan skola som kan gynna elever på Angeredsgymnasiet och även fungera som en motiverande faktor.</p>
<h2>&#8221;Vill se hur det grekiska skolsystemet utvecklats&#8221;</h2>
<p>Den sista veckan i oktober klev fem lärare och en rektor från Angeredsgymnasiet av planet på flygplatsen i Thessaloniki. Natasa Trollesten, vårdlärare och samordnare för hela projektet, är född och uppvuxen i Grekland. Trots att hon är grek så har Natasa själv aldrig undervisat som lärare i hemlandet.</p>
<p>– Jag kommer ihåg min tid som elev här i Grekland under 1990-talet. Då fanns inte samma resurser som finns nu. Lärarna var så kreativa då det saknades material, så vi fick utföra praktiska moment genom att exempelvis sticka hål i apelsiner. Jag vill verkligen se hur det grekiska skolsystemet har utvecklats sedan jag var elev. Se vad de gör annorlunda som vi kan ta med oss hem till Sverige och använda oss utav med våra elever, berättar Natasa Trollesten.</p>
<p><div id="attachment_141438" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141438" class="size-full wp-image-141438" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/lab-1000.jpg" alt="" width="1000" height="548" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/lab-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/lab-1000-300x164.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/lab-1000-768x421.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/lab-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/lab-1000-520x285.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/lab-1000-730x400.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141438" class="wp-caption-text">Laboratorium för elever med inriktning biomedicinsk analys.</p></div></p>
<p>Efter en övernattning i Thessaloniki åkte gruppen med buss till Kavala. Väl framme möttes de av personalen från skolan &#8211; rektor Stefanos Nalmpantis, biträdande rektor och yrkeslärare Nikolaos Papanikolaou och Eufrosini Tsasari, lärare i vård och omsorg och samordnare för de olika Erasmusprojekt som skolan ägnar sig åt.</p>
<h2>Center för elever från olika skolor i Grekland</h2>
<p>– Vi diskuterade jämställdhet på vårdprogrammet i vårdyrket på olika arbetsplatser, som visar sig vara mer balanserad i Grekland. På grekiska skolor är det inte ovanligt att ha lika stort antal manliga elever som kvinnliga, medan majoriteten av vårdeleverna på Angeredsgymnasiet består av unga kvinnor, berättar Natasa.</p>
<p>Veckan i Kavala tillbringades på skolan First workshop center, som ligger en kort promenad från Kavalas hamn, cirka femton minuter med buss från stadens centrum.</p>
<p><div id="attachment_141439" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141439" class="size-full wp-image-141439" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/korridor-1000.jpg" alt="" width="1000" height="623" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/korridor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/korridor-1000-300x187.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/korridor-1000-768x478.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/korridor-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/korridor-1000-520x324.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/korridor-1000-730x455.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141439" class="wp-caption-text">Samtal med rektor Stefanos Nalmpantis.</p></div></p>
<p>Skolan har varit involverad i olika Erasmusprojekt i över tio år och fungerar som ett center för elever från olika skolor runtom i Grekland som kommer dit för att få den praktiska delen av undervisningen i olika yrkesprogram.</p>
<p>Skolan består av ett antal stora byggnader med flera våningar som har högt i tak och stora öppna ytor. Väggarna i korridorerna är utsmyckade med tavlor och det står krukor med stora växter på golven ute i korridorerna.</p>
<h2>&#8221;En levande workshop&#8221;</h2>
<p>Känslan av det gamla blandat med det moderna genomsyrar hela skolan, där hundratals unga vuxna klädda i moderna träningsoveraller och -skor går till lektionssalar där interaktiva digitala skärmar finns uppsatta bredvid välanvända, utslitna gröna griffeltavlor.</p>
<p>– First workshop center är en levande workshop. Den är kantnött, välanvänd och välutnyttjad, säger Natasa Trollesten.</p>
<p><div id="attachment_141440" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141440" class="size-full wp-image-141440" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/grafer-1000.jpg" alt="" width="1000" height="625" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/grafer-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/grafer-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/grafer-1000-768x480.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/grafer-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/grafer-1000-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/grafer-1000-730x456.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141440" class="wp-caption-text">Elever visar hur de skriver journaler med hjälp av grafer, med handledning av lärare Eufrosini Tsatsari.</p></div></p>
<p>– Under veckan på skolan fick vi möjlighet att observera flertalet lektioner där de grekiska eleverna utför olika praktiska moment och får möjligheten att visa sina yrkeskunskaper. Bland annat en lektion för blivande biomedicinanalytiska assistenter när de tränar på att ta blodprov, fortsätter Natasa.</p>
<p>Alla elever ansvarar för sina egna arbetskläder som ska användas under praktiska moment. Den undervisande läraren förklarar att riktlinjerna säger att om en elev inte är förberedd och klädd korrekt vid starten av ett praktiskt moment så får eleven inte delta utan bara stå bredvid och observera.</p>
<h2>Rullar sängkläder för att minska risk för trycksår</h2>
<p>Under andra praktiska lektioner i vård och omsorg för blivande undersköterskor visar elever olika arbetssätt kring provtagningar och kontroller av vitala parametrar. Med hjälp av tavlan visar en elev hur de skriver journaler med hjälp av olika kurvor, något som bara narkossjuksköterskor gör i Sverige.</p>
<p>–  Under ett moment visar eleverna hur de bäddar sängen med en annan teknik än den som används i Sverige. De är jätteduktiga när det gäller minska risken till vårdrelaterade infektioner. De rullar sängkläder och de bäddar som soldater bäddar för att minska risken för trycksår, berättar Natasa Trollesten.</p>
<p><div id="attachment_141441" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141441" class="size-full wp-image-141441" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/baddning-1000.jpg" alt="" width="1000" height="595" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/baddning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/baddning-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/baddning-1000-768x457.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/baddning-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/baddning-1000-520x309.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/baddning-1000-730x434.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141441" class="wp-caption-text">Vårdelever visar sin teknik för hur de bäddar sängar.</p></div></p>
<p>Efter resan till Kavala väntar fler träffar mellan Sverige och Grekland. Elever från Grekland besökte Angeredsgymnasiet i december och elever som läser vård och omsorg på Angeredsgymnsiet ska åka till Kavala nu i februari.</p>
<p>–  Vi ser alla fram emot ett fortsatt berikande samarbete mellan Sverige och Grekland i framtiden och allt det kommer att föra med sig, säger rektor Agneta Wessman Alsin.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Erasmus+ på Angeredsgymnasiet</strong></h3>
<ul>
<li>Startår: 2024</li>
<li>Samarbetspartners: Grekland, Nederländerna, Finland</li>
<li>Syfte: Utveckla internationella samarbeten inom yrkesutbildning för elever och personal, förbättra undervisningsmetoder och ge utrymme för språkinlärning</li>
<li>Framtid: Möjlighet till praktik utomlands</li>
</ul>
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/angeredsgymnasiet/om-skolan/erasmus" target="_blank" rel="noopener">Erasmus på Angeredsgymnasiet</a></p>
<p></p></div></div></p>


Lärare från Angered besökte vårdutbildning i grekiska Kavala

<p>Under renoveringen har de flesta verksamheter i Frölunda kulturhus varit flyttade till tillfälliga lokaler. I april öppnar ett uppdaterat Frölunda kulturhus och Frölunda bibliotek igen.</p>
<h2><strong>&#8221;Klimatet här inne kommer vara mycket bättre&#8221;</strong></h2>
<p>– Hela ventilationssystemet har bytts ut. Det betyder att mycket av arbetet som har gjorts inte kommer att synas för besökarna vid en första anblick. Men det kommer ändå märkas, säger Edvin Svantesson, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_141418" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141418" class="size-full wp-image-141418" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000.jpg" alt="" width="1000" height="481" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000-300x144.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000-768x369.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000-250x120.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000-520x250.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000-730x351.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141418" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div></p>
<p>– Besökare och personal kommer att märka att klimatet här inne kommer att vara mycket bättre, oavsett årstid, fortsätter Edvin Svantesson.</p>
<p>På vissa ställen, till exempel i lilla salen är det ny belysning. Stadsfastighetsförvaltningen har också installerat nya elcentraler, rensat upp och bytt ut elkablar och förberett för kommande elbehov i biblioteket med fler el- och nätverksuttag.</p>
<p>– Ventilationssystemet och elen bör hålla i 25 år, säger Edvin Svantesson.</p>
<h2><strong>Biblioteket invigs i april</strong></h2>
<p>Det mest synliga resultatet kommer att bli biblioteket. I den stora öppna lokalen är det tidigare blå golvet utbytt mot ett rutigt linoleumgolv i ljusa färger. I barnavdelningen har det gamla sagorummet fått nytt golv, och det finns nya läshörnor i pastellfärger och med valv för att kunna sitta lite avskilt. På baksidan mot den stora delen av biblioteket finns studierum.</p>
<p><div id="attachment_141419" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141419" class="size-full wp-image-141419" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000.jpg" alt="" width="1000" height="511" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000-300x153.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000-768x392.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000-520x266.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000-730x373.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141419" class="wp-caption-text">I de nya valven på bibliotekets barnavdelning finns valv där man kan sitta lite avskilt. Foto: Carl Edholm</p></div></p>
<p>– Vi har gjort om det ventilerade golvet, så det nu har bättre ventilation och en mer modern konstruktion. Biblioteket har också fått bättre brandskydd och tillgänglighet, till exempel med en ny dörrautomatik och en ny utrymningsramp på framsidan. Vi har också förberett för automatisk bokåterlämning, säger Edvin Svantesson.</p>
<p>Nu ska de konstverk som varit nedpackade under renoveringen sättas upp igen, och sedan tar kulturförvaltningen över för att inreda och flytta in i biblioteket.</p>
<h2><strong>Renoveringen av Frölundabadet fortsätter</strong></h2>
<p>2023 inleddes också den stora om- och utbyggnaden av Frölundabadet. Hittills har hela insidan av badet rivits ut så att det bara är betongen kvar. Nu återstår bygglov för tillbyggnaden och upphandling av entreprenör för att kunna börja om- och tillbyggnaden. Frölundabadet beräknas vara klart våren 2027.</p>
<p><div id="attachment_141420" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141420" class="size-full wp-image-141420" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000.jpg" alt="" width="1000" height="508" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000-300x152.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000-768x390.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000-520x264.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000-730x371.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141420" class="wp-caption-text">Nya kontorsplatser för personalen. Foto: Carl Edholm</p></div></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/frolunda---hogsbo/frolunda-kulturhus-och-frolundabadet--ombyggnad" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer:  Om renoveringen av Frölundabadet</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/frolunda-bibliotek" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Frölunda bibliotek</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Bättre innemiljö i Frölunda kulturhus efter renovering

<p>Allt fler almar i Göteborg drabbas av almsjukan, en aggressiv svampsjukdom som sprids från träd till träd via skalbaggen almsplintborren eller genom rotkontakt.</p>
<p>– Vi har sett en stor ökning av antalet insjuknade träd de senaste åren och en extrem ökning under 2024. Därför gjorde vi en inventering av almarna i centrala Göteborg under hösten, säger Jesper Krantz, planeringsledare för träd på stadsmiljöförvaltningen i Göteborgs Stad.</p>
<p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone wp-image-141385" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Almsjuka_-Jesper-K-1440-1-1024x858.jpg" alt="" width="1000" height="838" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Almsjuka_-Jesper-K-1440-1-1024x858.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Almsjuka_-Jesper-K-1440-1-300x251.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Almsjuka_-Jesper-K-1440-1-768x643.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Almsjuka_-Jesper-K-1440-1-250x209.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Almsjuka_-Jesper-K-1440-1-520x436.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Almsjuka_-Jesper-K-1440-1-730x611.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Almsjuka_-Jesper-K-1440-1.jpg 1440w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /></p>
<h2><strong>720 almsjuka träd i centrala Göteborg</strong></h2>
<p>946 almar i centrum, Majorna, Linnéstaden, Örgryte, Härlanda, Lundby och Biskopsgården har inventerats. Av dessa hade 720 någon grad av almsjuka och 107 av de mest angripna i centrum kommer att avverkas.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Resultat från inventeringen</strong></h3>
<ul>
<li>946 almar i centrala Göteborg har inventerats</li>
<li>720 av dessa visade någon grad av almsjuka</li>
<li>107 almar från inventeringen kommer att avverkas mellan februari och maj</li>
<li>Tolv drabbade almar i Trädgårdsföreningen kommer också att avverkas under våren</li>
</ul>
<p><strong> </strong></p></div></div></strong></p>
<p>– Nu tar vi ett krafttag för att sätta in åtgärder och avverkningen som vi gör under våren är ett första steg i det arbetet. Det handlar både om att bibehålla säkerheten, de sjuka och döda träden kan utgöra en risk för allmänheten, och om att försöka bromsa smittspridningen. Men vi kommer aldrig kunna stoppa den helt, säger Jesper Krantz.</p>
<h2><strong>Avverkning mellan februari och maj</strong></h2>
<p>Avverkningen, som både kommer att märkas i stadsmiljön och påverka trafiken, planeras att ske mellan febuari och maj. Häckningsperioden för fåglar börjar i april och kan påverka tidplanen.</p>
<p>– Om det visar sig att ett träd som ska avverkas har ett bo med häckande fåglar får vi avvakta med att fälla det trädet tills häckningsperioden är över, säger Jesper Krantz.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Almsjukan</strong></h3>
<ul>
<li>Almsjukan är en svampsjukdom som angriper almar. Sjukdomen sprids oftast genom almsplintborren, en skalbagge som för över svampens sporer till friska träd. Smittan kan också spridas genom rotkontakt</li>
<li>Med åren har sjukdomen blivit alltmer aggressiv. Det beror sannolikt på att almsplintborren svärmar mer än en gång på grund av att den varma perioden har varat längre än normalt senaste åren</li>
<li>När en alm smittas kan processen gå fort och vanligtvis dör trädet inom en växtsäsong</li>
<li>För att förhindra spridning kan man beskära trädet kraftigt vid de första tecknen på angrepp</li>
<li>Vid allvarliga angrepp rekommenderas snabb fällning och säker bortforsling av trädet</li>
</ul>
<p><strong> </strong><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard/trad-i-staden" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Träd i staden</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>Arbetet med att identifiera och ta ner drabbade träd sker kontinuerligt och i sommar kommer man att göra en ny och betydligt mer omfattande inventering.</p>
<p>– Det var flera träd i inventeringen som hade en mildare grad av almsjukan, så dessa behöver vi följa upp. Vi måste också inventera hela stadens almbestånd, säger Jesper Krantz.</p>
<h2><strong>Viktigt med variation av arter</strong></h2>
<p>Stadsmiljöförvaltningen ska också ta fram en handlingsplan för återplantering av träd, som beräknas starta under 2026. De träd som nu avverkas kommer att ersättas med nya träd, antingen på samma plats eller i närområdet. För att minska risken för att många träd drabbas av sjukdom samtidigt, på samma sätt som almarna, kommer man att plantera en variation av arter.</p>
<p>– Det är en stor utmaning att vi tappar en stor del av vårt trädbestånd. För att få in nya träd i vår stad måste vi snabbt komma i gång med en återplantering. Vi behöver också få in blandade arter för att kunna skapa ett säkert och hållbart framtida trädbestånd, säger Jesper Krantz.</p>


Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

|

|

Följ oss på sociala medier!

Håll dig uppdaterad