<p>– Det känns väldigt bra att vi kan bidra, säger räddningstjänstens förbundsdirektör Lars Klevensparr.</p><p>Sedan kriget i Ukraina inleddes har den ukrainska räddningstjänsten varit mycket pressad. Det har varit stor brist på brandbilar och brandmän som arbetat vid den absoluta fronten har mist sina liv.</p><h2>Storgöteborg är samordnare</h2><p>Flera räddningstjänster runt om i landet bidrar till leveranserna med bland annat slangar, hjälmar och kängor. Det är Räddningstjänsten Storgöteborg som samordnar leveranserna.</p><p>– Vi skickar inte tomma fordon och aldrig något som vi själva inte skulle använda. Det är bra material som vi sänder. Fordonet ska kunna användas direkt när det är på plats i Ukraina, säger Lars Klevensparr.</p><p>Räddningstjänsten är noga med att inte informera om leveransen innan den är på plats. Detta för att det finns krafter som vill motverka den här typen av hjälp.</p><h2>Levereras till Warszawa</h2><p>Det är EU och myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som ser till att fordonet inte kommer på villovägar. Fordonet lämnar man i Warszawa där det finns en depå. När fordonet är på plats i Warszawa tar andra aktörer över för att leverera det till Ukraina.</p><h2>“Detta rädda ukrainska liv”</h2><p>Lars Klevensparr säger att insatserna som Räddningstjänsten Storgöteborg har gjort är uppskattade av Ukraina. Han säger även att man kommer att fortsätta med leveranserna framöver.</p><p>– Jag vågar påstå att detta räddar ukrainska liv. Genom att vi har väldigt bra fordon och material så kommer detta att skapa en bättre arbetssituation för våra ukrainska kollegor och rädda fler liv i Ukraina.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.rsgbg.se/" target="_blank" rel="noopener">Räddningstjänsten Storgöteborg</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Ytterligare en brandbil har nått Ukraina

<p>&#8211; De är ofta svårt att prata om att man blir misshandlad eller utsatt för medveten försummelse som ett straff. Men det är ännu svårare för personer med funktionsnedsättning. Vi behöver bli bättre på att upptäcka våldet, säger Josiane Bolenge Kamparås, samordnare våld i nära relationer.</p><p>Hon arbetar på förvaltningen för funktionsstöd i Göteborgs stad som valts ut av Myndigheten för delaktighet för att vara med och utforma metodstödet. Det ska kunna användas av stödassistenter, strateger och chefer i olika kommuner för att systematisera arbetet mot våld i nära relationer för personer med funktionsnedsättning. Även fyra andra kommuner är med och utformar stödet.</p><p>&#8211; Göteborgs stad ligger i framkant i det strategiska arbetet med våld i nära relationer. Men vi behöver fortsätta utveckla det och öka medvetenheten kring personer med funktionsnedsättning, säger Josiane Bolenge Kamparås.</p><h2>”Alla har en skyldighet att ställa frågor”</h2><p>Hon menar att det har saknats ett konkret stöd för dem som uppmärksammar våldsutsatthet och det har saknats en tydlighet kring vem som ska göra vad för att bemöta det.</p><p>&#8211; Vi har alla en skyldighet att ställa frågor om vi märker att någon är utsatt. Men det är svårare om det exempelvis mamman är förövaren och samtidigt tolk för sitt barn, säger hon.</p><p>Fler behöver lära sig hur man pratar om utsatthet för våld och hur man kan upptäcka de små tecken som finns.</p><h2>&#8220;Kanske inte får medicin&#8221;</h2><p>Personer med funktionsnedsättning lever ofta i beroendeställning och kan vara utsatta av en anhörig, en godeman eller en vårdgivare som vill kan vilja straffa dig lite om du till exempel betett dig illa.</p><p>&#8211; Du kanske inte får medicin, duscha eller köpa en jacka, eller den som har rullator kanske kan ramla lite lättare. Det finns tyvärr många olika typer av utsatthet, både fysisk, psykisk eller ekonomisk, säger Josiane Bolenge Kamparås.</p><p>Kommunerna behöver även jobba mer strategiskt för att förebygga våld, anser hon.</p><p>&#8211; Vi behöver stärka brukare, prata om gränssättningar och vara uppmärksam på varningstecken och våga fråga om man misstänker något, säger hon.</p><p>På förvaltningen för funktionsstöd har över tusen personer fått kompetenshöjande insatser. Men Josiane Bolenge Kamparås menar att mer behöver göras även där.</p><h2>Stolt att vara med och bidra</h2><p>Därför kommer det metodstöd som utvecklas att bli användbart, både för Göteborgs Stad och för andra kommuner. Det kommer att finnas en gemensam utbildning som kommuner runt om i landet kan använda, så att både ledare, strateger och personal kan inspireras, få tips och vägledning för att systematisera arbetet.</p><p>&#8211; Vilka rutiner behöver just vår verksamhet ha, vilka metoder är bra att använda och exempel på hur man kan arbete förebyggande med frågan om våld i nära relationer. Vi kommer även att ha checklistor och visa hur man kan ställa frågor om våldsutsatthet, säger Josiane Bolenge Kamparås.</p><p>Hon är oerhört stolt över att tillsammans med andra ta fram ett material som kan bidra till att förbättra arbetet med att uppmärksamma, upptäcka och agera vid utsatthet för våld för några av samhällets mest utsatta grupper.</p><p>&#8211; Det känns både meningsfullt och roligt att bidra till detta stöd för andra kommuner, säger Josiane Bolenge Kamparås.</p>

Våldsutsatta med funktionsnedsättning ska få bättre stöd

<p>Som person i hemlöshet kan man få bistånd från socialtjänsten till boende. Utöver det har Göteborgs Stad två idéburna partnerskap med Räddningsmissionen för att personer i akut hemlöshet ska få tak över huvudet och komma ur sin hemlöshet.</p><h2>Öppnar tillfälligt boende</h2><p>Tack vare två miljoner kronor extra i budgeten har socialförvaltningen Sydväst gått samman med organisationen Agape för att öppna ett tillfälligt boende.</p><p>Det tillfälliga boendet kommer att erbjuda 20 sängplatser från och med den första december till den sista mars. Antalet platser på boendet Station Nord för utsatta EU-medborgare blir också fler, från 50 till 70.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Mer information:</strong></p><ul><li>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/ekonomi-och-ekonomiskt-bistand/ekonomiskt-bistand/hitta-socialkontor" target="_blank" rel="noopener">Hitta socialkontor </a></li><li>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/kontakt-for-akut-hjalp/socialjour" target="_blank" rel="noopener">Socialjouren kan ge akut bistånd på kvällar, nätter och helger</a></li><li>Center mot hemlöshet: <a href="https://centermothemloshet.goteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Samlad information som kan vara till hjälp för dig som lever i hemlöshet </a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– Det känns bra att möjligheten att få komma in om natten finns. Att man kan få kvällsmat, sova i en riktigt säng, ta en dusch och äta frukost, säger Jenny Martinsson, verksamhetsutvecklare på Center mot hemlöshet.</p><h2>Målet att ingen ska sova ute</h2><p>En arbetsgrupp med representanter från Göteborgs Stad, Agape, Räddningsmissionen, Göteborgs Stadsmission och Svenska kyrkan har tittat på behoven och planerat arbetet tillsammans.</p><p>– Vårt mål är att ingen ska sova ute i vinter. För att lyckas behöver vi arbeta tillsammans. De idéburna kompletterar stadens verksamheter och ger ett ovärderligt stöd till människor i utsatta livssituationer, säger Jenny Martinsson.</p><h2>Arbetar långsiktigt</h2><p>Göteborgs Stad arbetar också med mer långsiktiga lösningar för personer som lever i hemlöshet. Det tillfälliga boendet kommer förhoppningsvis att motivera personer i hemlöshet som i vanliga fall inte söker stöd att börja göra det.</p><p>Arbetsgruppen kommer att fortsätta att träffas under vintern. Tanken är att gruppen ska fortsätta se över de behov som finns, om något behöver ändras och hur man bäst kan hjälpa personer i hemlöshet att hitta långsiktiga boenden.</p>

Personer i hemlöshet får stöd i vinter

<p>Det är Stödcentrum för Brottsutsatta som erbjuder föräldragrupperna som riktar sig till föräldrar till ett barn eller ungdom som har utsatts för sexuella övergrepp. Bakgrunden är att Stödcentrum märkte att många av dessa föräldrar kom med liknande frågor och behov.</p><p>– När ens barn utsatts för sexuella övergrepp kan det finnas ett behov av att träffa andra i liknande situation. Det är vanligt att känna skuld och skam i samband med den här typen av brott och det är inte säkert att man delar med sig och pratar med sitt eget nätverk, säger Emma Petersson, kurator på Stödcentrum för brottsutsatta.</p><p>Tillsammans med Linda Thomsen, kurator, ska hon hålla i de samtalsgrupper som startar i vår. Det handlar om sex tvåtimmarstillfällen under sex veckor. Den ena gruppen startar i januari och den andra i april.</p><p>– Vi rekryterar löpande. Vi träffar först alla deltagare i ett enskilt samtal för att matcha ihop gruppen på bästa sätt, säger Emma Petersson.</p><h2>Olika teman varje gång</h2><p>Sex till åtta deltagare får plats i varje grupp och upplägget ser likadant ut varje gång. Varje tillfälle fokuserar på ett särskilt tema. Första träffen är en introduktion. Vid andra tillfället är temat känslor och vid tredje motstånd och konsekvenser av övergreppet. Skuld och skam, sorgeprocessen, förändring och avslut är andra teman.</p><p>– Grupperna har ett pedagogiskt upplägg, säger Linda Thomsen och Emma Petersson fyller i:</p><p>– Vi följer samma struktur varje gång, det är en trygghet för deltagarna. Deltagarna får även göra olika typer av övningar. Sedan får man själv bestämma om man vill göra övningen bara för sig själv eller dela det med gruppen. Båda sätten är okej.</p><h2>Kunskap och stöd syftet</h2><p>Syftet med grupperna är att deltagarna ska få mer kunskap om sexuella övergrepp och hur det kan påverka i form av reaktioner och känslor. Dessutom är syftet att föräldern ska få kunskap om hur man kan stötta barnet som utsatts. Det är också ett tillfälle att få lufta sina känslor om hur det är att vara förälder i en sådan situation.</p><p>– Det är en maktlöshet att inte kunnat skydda sitt barn. Här pratar vi om hur man kan hantera det. Det finns också en möjlighet att få enskilda samtal i den ordinarie verksamheten, säger Linda Thomsen.</p><p>Föräldrar som deltagit har framför allt återkopplat att kunskapen varit viktig att få till sig. Men även samtalet med andra i samma situation har uppskattats.</p><h2>&#8220;Brottet behöver inte vara polisanmält&#8221;</h2><p>– Många har även haft i enskilda samtal i verksamheten men de tycker att det blir på ett annat sätt att träffa andra föräldrar i grupp. De tycker att det är väldigt skönt att se att det är helt vanliga föräldrar som också sitter där runt bordet, säger Emma Petersson.</p><p>Föräldrar och andra anhöriga som vill delta i föräldragrupperna är välkomna att höra av sig till Stödcentrum för Brottsutsatta. Även personal som möter personer, som skulle ha hjälp av föräldragrupperna, i sin profession är mycket välkomna att höra av sig, betonar Linda Thomsen.</p><p>– Ring och bolla med oss. Vi vill också påpeka att själva brottet inte behöver vara polisanmält, man kan kontakta oss ändå.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Frågor och anmälan</strong></p><p>Du som är förälder och bosatt i Göteborg, eller träffar föräldrar i ditt arbete, är välkommen att kontakta Stödcentrum för brottsutsatta för mer information.</p><p>Kontakt: Telefon: 020-520 530, e-post: <a href="mailto:brottsutsatta@socialcentrum.goteborg.se">brottsutsatta@socialcentrum.goteborg.se</a></p><p>Adress: Norra Hamngatan 8</p><p><span style="text-decoration: underline;">Vårens grupper startar:</span></p><ul><li>18 januari, torsdagar klockan 17–19</li><li>4 april, torsdagar klockan 17–19</li></ul><p>Det finns plats för sex till åtta deltagare per grupp. Föräldragruppen är kostnadsfri och gruppledarna har tystnadsplikt.</p><p><strong>Läs mer:</strong> Göteborgs Stad – <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/vald-och-hot/stodcentrum-for-brottsutsatta" target="_blank" rel="noopener">Stödcentrum för brottsutsatta</a></p><p></p></div></div>

Föräldragrupper ger kunskap och stöd om sexuella övergrepp

<p>FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor och flickor kallas för Orange day och inträffar den 25 november. Under hela veckan deltar Göteborgs Stad i uppmärksammandet av Orange day genom bland annat ljusmanifestationer, quiz och föreläsningar.</p><p>Göteborgs Stads kampanj innefattar både aktiviteter på arbetsplatser, i skolor och ute på stadens gator och torg.</p><div id="attachment_131822" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131822" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131822" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800.jpg" alt="" width="800" height="591" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-300x222.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-768x567.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-520x384.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-730x539.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131822" class="wp-caption-text">Orange belysning på Saluhallen under Orange day. Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>Störningsjouren arrangerar till exempel ett event på Stadsteatern på fredag 24 november. Under eventet kommer olika aktörer att diskutera våldets effekter och hur man som arbetsgivare kan uppmärksamma frågan på sin arbetsplats. Bland annat kommer UN Womens ordförande Alexandra Pascalidou vara på plats.</p><h2>Viktigt att informationen når ut</h2><p>Åsa Persson, samordnare för arbetet mot våld i nära relationer, menar att en viktig del med kampanjen är att staden sprider information om var man som utsatt kan få hjälp och stöd.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://www.unwomen.se/engagera-dig/kampanjer/orange-day/" target="_blank" rel="noopener">UN Women om Orange day</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/vald-och-hot" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Hit kan du vända dig om du själv är utsatt för våld och övergrepp eller om du vet om någon som är utsatt</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/hYzfCoIwFMafxSc4Z7qy24nMyEIpI91NrFompIs1gnz6VghBUJ2r8_35fSCgBNHJW1NL2-hOnp2uxHibk5gRSkmKOOXIeJrMOA0DRkaw-VcQLsYvx3DgP-1o6UcBYpL5L_7HfOX48F2YYOZ4npM8TOe4iCmsQIC4Kmn2p0KZFiptZFerg7w_A6tjaZVbcf_R6HZQl3Zd9oXa9czzHluTRQ8!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/#Z7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad kalendarium:  Orange day &#8211; aktiviteter i Göteborg</a></li></ul><p></p></div></div><p>– Våld i nära relation kan drabba vem som helst och en av tre kvinnor utsätts under sin livstid för fysiskt eller sexuellt våld. Därför behöver vi ständigt informera om att det finns hjälp och stöd att få, Åsa Persson.</p><p>– Vi vet att många inte tar emot hjälp första gången man hör om det. Det är en stor process att erkänna att man är utsatt för våld och det är svårt att söka hjälp. Därför är det viktigt att man upprepar budskapet ofta och att vi är många som gör det.</p><h2>Samarbetet kring Orange day växer</h2><p>Första gången Göteborgs Stad uppmärksammade Orange day var 2008, men då bara internt. Mycket har hänt sedan dess. Nu deltar flera förvaltningar, bolag och verksamheter och samarbetet utvecklas hela tiden.</p><p>– Vi kan se att intresset växer för kampanjen och att den utvecklas varje år, säger Åsa Persson.</p><div id="attachment_131823" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131823" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131823" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-ii.jpg" alt="" width="800" height="592" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-ii-300x222.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-ii-768x568.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-ii-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-ii-520x385.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-800-ii-730x540.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131823" class="wp-caption-text">Illustration Orange day.</p></div><p>Staden arbetar året runt för att motverka alla former av våld. En del av arbetet är också att arbeta för att de som utövar våld ska sluta med det.</p><h2>Vill nå ut till så många som möjligt</h2><p>Just Orange day har däremot ett mer tydligt fokus på våldet mot kvinnor och flickor. Det som tyvärr sticker ut med den här typen av våld är att det ofta är upprepat våld och sexuellt.</p><p>Genom att sprida information, lysa upp Göteborg i orange och kompetensutveckla i skolor och på arbetsplatser hoppas staden på att nå ut till fler kvinnor och flickor som är utsatta för våld.</p><p>– Förhoppningsvis underlättar det för de personer som behöver hjälp att komma till rätt insats fort, säger Åsa Persson.</p>

Kampanj för att motverka våld mot kvinnor och flickor

<p>”Vad gör en arbetsterapeut?”. Det är en av de vanligaste frågor arbetsterapeuter får, berättar Maria Knutsson, leg arbetsterapeut med expertuppdrag i palliativ vård och arbetar i kompetensteamet palliativ vård Hisingen.</p><h2>Sadlade om efter knäskada</h2><p>Arbetet går i stora drag ut på att arbeta med personens aktivitetsförmåga som kan vara nedsatt på grund av sjukdom. Det kan handla om att kompensera med hjälpmedel, anpassa miljön eller skapa aktiviteter för att livet ska bli så självständigt som möjligt.</p><div id="attachment_131845" style="width: 751px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131845" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131845" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/arbetsterapeut-800-741x1024.jpg" alt="" width="741" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/arbetsterapeut-800-741x1024.jpg 741w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/arbetsterapeut-800-217x300.jpg 217w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/arbetsterapeut-800-768x1062.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/arbetsterapeut-800-250x346.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/arbetsterapeut-800-520x719.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/arbetsterapeut-800-730x1009.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/arbetsterapeut-800.jpg 800w" sizes="(max-width: 741px) 100vw, 741px" /><p id="caption-attachment-131845" class="wp-caption-text">Maria Knutsson arbetar med personens aktivitetsförmåga som kan vara nedsatt på grund av sjukdom. Foto: Jeanette Andersson</p></div><p>&#8211; Vi är vana vid att många inte vet vad en arbetsterapeut gör men det är inte så konstigt. Det är väldigt blandat och det är det som gör det så roligt och utmanande.</p><p>När Maria Knutsson fick lägga ned sin karriär som innebandybandyspelare på elitnivå på grund av ett skadat knä bestämde hon sig för att sadla om. Efter arbete i förskola och på boende med särskild service<span style="text-decoration: line-through;">,</span> bestämde hon sig för att det var arbetsterapeut hon skulle bli.</p><h2>”De allra flesta vill ha en bra vardag”</h2><p>Maria har en syster med funktionsnedsättning och hade även på det sättet kommit i kontakt med och sett vad arbetsterapeutens insatser innebar för hennes syster. Och nu har hon arbetat som arbetsterapeut sedan 2006, och sedan tio år tillbaka med palliativ vård.</p><p>&#8211; Stor del av jobbet går ut på att underlätta livet för den enskilde och komma med andra saker än det medicinska. Och i livets slutskede hör jag ingen prata om en avancerad ”bucketlist” på massa saker de vill hinna göra. De allra flesta vill ha en bra vardag och klara sig själv så långt som möjligt och där träder jag in med olika förslag på lösningar.</p><h2>Vara idérik och våga testa</h2><p>Maria ger flera exempel på olika insatser. Som vid svårigheter med andningen kan Maria se till att personen får ett ryggstöd som personen själv kan reglera på ett enkelt sätt för att andningen ska fungera och därmed lindra oro och ångest.</p><p>&#8211; Det kan vara en tumör som trycker på magmuskler som gör det svårt att sitta upp. Samma hjälpmedel kan användas på flera sätt så det handlar mycket om att vara idérik och våga testa, säger hon.</p><h2>Men hur är det att varje dag arbeta så nära döden?</h2><p>&#8211; Jag tycker det ger en otrolig känsla av meningsfullhet att dela människors sista tid i livet och kunna underlätta livet så långt det är möjligt. Det här jobbet har fått mig själv att ta bättre vara på livet. Ibland kan det svämma över och då kan man behöva gråta en skvätt i bilen. Men vi har ett bra team där vi stöttar varandra och sen kan man gå in och vara professionell igen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Arbetsterapeut </strong></p><ul><li>Som arbetsterapeut arbetar du med att förebygga, förbättra och kompensera personers nedsatta aktivitetsförmåga</li><li>Ofta sker uppdraget i team med andra yrkesgrupper som till exempel dietister, fysioterapeuter, logopeder, läkare, lärare, psykologer, sjuksköterskor och socionomer. Allt för att personen ska få de absolut bästa möjlig­heterna att utvecklas</li><li>Att utbilda sig till arbetsterapeut tar tre år vid högskola/universitet</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Jobba i äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Arbetsterapeut beskrivs som ett framtidsyrke då behovet kommer att växa i takt med att de äldre blir allt fler och det finns gott om jobb.</p><p>&#8211; Målet i den kommunala hälso- och sjukvården är god och nära vård i hemmet och då behöver vi bli många fler, säger Maria Knutsson.</p><h2>Är det någon särskild insats du minns som gjort stor skillnad?</h2><p>&#8211; Det var nyligen som en mamma ville följa med sin dotter på skolexamen och då fick jag lösa det hela med ramper, rullstol och så att vi kunde få in henne i bilen på bästa sätt. Tillsammans med bra smärtlindring från sjuksköterskan blev det här ett sista fint minne för hela familjen.</p><p>&#8211; Ett annat minne är när jag behövde övningsköra en elrullstol. Det slutade med att jag och patienten tog en tripp över till andra sidan älven. Han ville fortsätta och göra allt möjligt med en gång. Jag var lite orolig för att batteriet inte skulle räcka hela vägen tillbaka, men för honom var det som om hela världen öppnade sig.</p>

Maria Knutsson kan göra skillnad i livets slutskede

<p>Samtalsgrupper för personer med en demensdiagnos och som inte fått något stöd var från början ett projekt som Svenskt demenscentrum fick på uppdrag av Socialstyrelsen. Göteborgs Stad var en av fem kommuner som valdes till projektet.</p><div id="attachment_131795" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131795" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131795" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Maria-och-Camilla-800.jpg" alt="" width="800" height="597" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Maria-och-Camilla-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Maria-och-Camilla-800-300x224.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Maria-och-Camilla-800-768x573.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Maria-och-Camilla-800-250x187.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Maria-och-Camilla-800-520x388.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Maria-och-Camilla-800-730x545.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131795" class="wp-caption-text">Demens-arbetsterapeut Maria Landin och äldrekonsulent Camilla Boström håller i träffarna.</p></div><p>&#8211; Vi startade samtalsgrupper för personer som var i ett tidigt skede av sin demenssjukdom, berättar Maria Landin, demens-arbetsterapeut vid äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><h2>Kunskap är viktigt – och att sprida den</h2><p>Det är just Maria Landin som tillsammans med äldrekonsulent Camilla Boström leder den samtalsgrupp som träffas onsdag eftermiddag på mötesplats Verket.</p><p>I samtalsgruppen känner sig deltagarna inte ensamma och kan vara sig själva. De menar att ute i samhället finns det fortfarande lite hysch-hysch runt en Alzheimer- eller annan demensdiagnos.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Samtalsgrupp på Verket</strong></p><ul><li><strong>För vem?</strong> Personer med en kognitiv sjukdom/demenssjukdom i tidigt skede</li><li><strong>Var:</strong> Mötesplats Verket, Lilla Stampgatan 1</li><li><strong>När?</strong> Onsdagar 14-16</li><li><strong>Hur:</strong> Samtal runt olika teman, socialt umgänge och gott kaffe med smörgås och kaka.</li><li><strong>Kontakt, telefon:</strong> 073-695 84 83</li></ul><p></p></div></div><p>&#8211; Ibland används ordet lite slarvigt och kan få som ett löjets skimmer över sig, säger Barbro.</p><p>För Carina tog det ett tag innan hon berättade om sin diagnos.</p><p>&#8211; Jag valde att gå mjukt fram och satt med goda vänner och deras barn samlade när jag berättade. Jag sa: ”Jag är sjuk, men smittar inte. Så småningom kanske jag inte hittar hem – då får ni hjälpa mig”, säger Carina.</p><p>När Johannes fick sin diagnos skickade han ut ett sms samtidigt till alla sina vänner. De flesta svarade men bara en ringde.</p><p>&#8211; Jag hade inte orkat prata med alla på en gång så det var både skönt och underligt att det inte var fler som ringde.</p><h2>&#8220;Enklare med konkreta frågor&#8221;</h2><p>Johannes tror att många människor är försiktiga och inte riktigt vågar fråga hur det är.</p><p>&#8211; Kanske har de minnen av anhöriga som var jättedåliga i sin sjukdom och tror att till exempel jag är lika sjuk?</p><p>En sådan allmän fråga som om hur det är, kan bli för stor på något vis, tycker Carina.</p><p>&#8211; Jag vet då inte var jag ska börja berätta. Det är enklare med konkreta frågor, säger hon.</p><p>Deltagarna resonerar om ifall orsaken till att många inte frågar om sjukdomen är på grund av rädsla.  Och mer rädd är man om man inte har kunskaperna.</p><p>&#8211; Visst är det jobbigt att ha diagnosen, men det är bra om folk förstår att vi kan prata om sjukdomen, säger Dan.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Samtalsgrupper i Göteborgs Stad</strong></p><ul><li><strong>För vem?</strong> Personer med kognitiv sjukdom/demenssjukdom i tidigt skede</li><li><strong>Var:</strong> För närvarande finns det samtalsgrupper på mötesplats Verket, Lilla Stampgatan 1a (Centrum), mötesplats Högsbo, Markmyntsgatan 14 (sydvästra Göteborg), och dagverksamheten Brunnsbo, Brunnsbotorget 2 (Hisingen och Nordost). Fler grupper kan tillkomma när det finns tillräckligt många intresserade.</li><li><strong>Vill du veta mer?</strong> Kontakta: Centrum: 073-695 84 83, Hisingen och Nordost: 073-666 97 28, Sydväst: 079-098 00 79</li></ul><p></p></div></div><p>Samtidigt funderar de över om demenssjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom ändå är mer avdramatiserade nuförtiden och mer omskrivna. Men att få en diagnos är inte enkelt, av flera skäl.</p><p>&#8211; Sjukdomen syns inte utanpå, men osäkerheten finns där inuti, säger Eva som känner sig trygg i samtalsgruppen men inte längre vill gå iväg ensam på andra aktiviteter.</p><h2>Betydelsefullt att dela erfarenheter</h2><p>Numera har samtalsgrupperna, som finns på flera platser i Göteborg, övergått från att ha varit ett projekt till att bli en stadigvarande del av Göteborgs Stads hälsofrämjande- och förebyggande verksamhet.</p><p>&#8211; Från början var det tänkt att formas som en studiecirkel på tio tillfällen. När man gått klart cirkeln kunde man komma till drop in-träffar med café. Men när vi frågade runt i grupperna var det inte det deltagarna ville ha, utan en och samma grupp där man kände varandra, säger Camilla Boström, äldrekonsulent.</p><p>Sociala kontakter och att känna igen samma svårigheter hos andra som man själv möter är värdefullt.</p><p>&#8211; Vi kan utbyta erfarenheter inom ramen för ens sjukdomsbild, säger Anders.</p><h2>&#8220;Skönt att ha en grupp att gå till&#8221;</h2><p>Att veta att man inte är ensam betyder mycket.</p><p>&#8211; Det är skönt att ha en grupp att gå till, säger Margit.</p><p>Det har hänt mycket positivt under tiden som gruppen träffats. Deltagarna menar att de kan vara både höga och låga i humöret här. Det är inget konstigt.</p><p>&#8211; Är man trygg kan man sänka garden och dela det med andra. Vi utvecklas här, säger Dan.</p><h2>Struktur och ledare är uppskattade</h2><p>Samtalen på Verket rör sig runt särskilda teman runt diagnoserna och det är nya inslag varje gång.</p><p>&#8211; Varje gång vi träffas har vi ett tema och en reflektionsfråga, däremellan gör vi avslappningsövning och har en fikapaus, säger Maria Landin.</p><p>Exempel på teman är information och frågestunder med läkare, socialsekreterare och fysioterapeut, om kognitiva hjälpmedel som stöd, måleri med en bildlärare eller en fysisk aktivitet. Reflektionsfrågorna kan vara: &#8220;Vad har du för tankar idag?&#8221; &#8220;Hur gör du för att må bra?&#8221; &#8220;Vad gör du när det känns svårt?&#8221; &#8220;Hur var det att få en diagnos?&#8221; &#8220;Hur har dina relationer påverkats av din sjukdom?&#8221;</p><p>&#8211; Det känns bra att ha en struktur att hålla sig till, säger Johannes.</p><p>Att Maria Landin och Camilla Boström är med och leder träffarna är viktigt och uppskattat.</p><p>&#8211; Det är skönt att kunna ställa vilka frågor som helst till dem, säger Carina.</p><p>&#8211; Ja, de lyssnar och ger input på våra funderingar. Det är så viktigt med support, säger Dan.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Har du frågor?</strong></p><p>Kontakta en vårdcentral om du eller en närstående har symtom som kan bero på en kognitiv sjukdom/demenssjukdom. Många mottagningar kan du kontakta genom att logga in på 1177. Det är bra att söka hjälp tidigt.</p><p>Vill du ha sjukvårdsrådgivning eller hjälp med att bedöma symtom ring 1177.</p><p>Källa: 1177</p><p>Minnesmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset, kan göra en större utredning utifrån den första bedömningen som görs på vårdcentralen.</p><p></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.demenscentrum.se/arbeta-med-demens/teman/standardiserat-insatsforlopp" target="_blank" rel="noopener"> Demenscentrum om standardiserat insatsförlopp</a> (projekten som gjordes på uppdrag av Socialstyrelsen)</li><li><a href="https://demenscentrum.se/">Svenskt demenscentrum</a></li></ul><p><strong>Verksamheter för seniorer i Göteborgs Stad:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/verket" target="_blank" rel="noopener">Verket – en mötesplats för både seniorer och unga</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/halsoframjande-och-forebyggande-for-seniorer" target="_blank" rel="noopener">Verksamheter för seniorer</a> i Göteborg</li><li><a href="https://goteborgonline-my.sharepoint.com/personal/suzanne_dahlin_aldrevardomsorg_goteborg_se/Documents/Reportage%20höst%2023/Dagverksamhet" target="_blank" rel="noopener">Dagverksamhet</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/anhoriga-och-frivilliga/stod-till-anhoriga" target="_blank" rel="noopener">Stöd till anhöriga</a></li></ul><p></p></div></div>

Samtal om att ha en demenssjukdom i ett tidigt skede

<p>&#8211; Jag vet många som lider av sin ensamhet. En bra mötesplats är bra på att nå alla, säger Behrouz, som är en av de som lagt fram sina förslag.</p><div id="attachment_131603" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131603" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131603" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Behrouz-1200-1024x593.jpg" alt="" width="1024" height="593" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Behrouz-1200-1024x593.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Behrouz-1200-300x174.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Behrouz-1200-768x445.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Behrouz-1200-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Behrouz-1200-520x301.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Behrouz-1200-730x423.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Behrouz-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131603" class="wp-caption-text">Behrouz har skrivit ner flera av sina förslag. Musik och gruppaktiviteter är det han önskar sig mest av allt. Foto: Ulrika Nandra</p></div><p>Ulla Ottosson, har bott i Angered sedan 1969, och är en av dem som kommit med sina idéer.  För Ulla är det viktigt att det känns enkelt att komma till Mötesplatsen, för då menar hon går det att bryta ensamheten.</p><h2>”Behöver locka fler män”</h2><p>&#8211; Det ska kännas som att man bara kan komma förbi. Men jag tror man behöver locka fler män, kanske att det finns möjlighet att snickra småsaker, eller fågelholkar, säger hon.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Användardriven innovation<br /></strong>Det är första gången som seniorer själva har inflytande över alltifrån inredning och färg till aktiviteter och öppettider. Metoden är ett exempel på en så kallad användardriven innovation som går ut på att sätta sig in i användarens behov och utmaningar.</p><p></p></div></div><p>Elin Ljungqvist är verksamhetsutvecklare och tjänstedesigner på avdelning Hälsofrämjande och förebyggande vid äldre vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p>&#8211; Det här har varit fantastiskt givande arbetsprocess och nu hoppas vi att den här metoden med användardriven innovation blir en fortsatt del av våra arbetssätt framöver, säger Elin.</p><div id="attachment_131604" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131604" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131604" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-III-1024x614.jpg" alt="" width="1024" height="614" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-III-1024x614.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-III-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-III-768x460.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-III-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-III-520x312.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-III-730x437.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-III.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131604" class="wp-caption-text">Själva processen med att ta fram idéerna har varit väldigt uppskattad av seniorerna. Foto: Ulrika Nandra</p></div><h2>63 djupintervjuer</h2><p>Arbetet har bestått av flera delar. Den första bestod av intervjuer med 500 seniorer, med lika många män som kvinnor. 63 av dem har blivit djupintervjuade där de fått utveckla sina idéer om hur de anser en bra mötesplats bör vara utformad för att seniorer ska känna sig intresserade och välkomna.</p><p>Det andra steget har varit att ta fram insikter av intervjuerna, och det tredje och sista steget i arbetsprocessen är en så kallad idégenerering. Och det är i det tredje steget där insikter blir till konkreta idéer som ett trettiotal seniorer kom till Blå Stället i Angered en regntung novemberonsdag för att genomföra slutfasen av arbetsprocessen.</p><div id="attachment_131605" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131605" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131605" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-ii-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-ii-1024x768.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-ii-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-ii-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-ii-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-ii-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-ii-730x548.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/workshop-1200-ii.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131605" class="wp-caption-text">Förslag på inomhusmiljön på den nya Mötesplatsen. Foto: Ulrika Nandra</p></div><p>&#8211; Efter det här återstår att vi ska ta med oss det som kommer fram här i dag och analysera och kategorisera och därefter ska vi ha en färdig idé om mötesplatsen och hur vi kan fortsätta se till att seniorerna är inkluderade och delaktiga i mötesplatsens verksamhet, säger Elin.</p><h2>Ett roligt sätt att bryta ensamhet</h2><p>Behrouz är en av dem som tagit sig till Blå stället för att ge sina idéer, han har tidigare arbetat som busschaufför och har bott i Sverige i 40 år. För honom är själva arbetsprocessen också en möjlighet att träffa andra människor, ett roligt sätt att bryta den ensamhet han känner, berättar han.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Mötesplats för seniorer</strong></p><p>På en mötesplats för seniorer har du möjlighet att umgås med andra och delta i aktiviteter. Allt utifrån dina önskemål och förutsättningar. Du kan ta del av allt från föreläsningar och musikunderhållning till aktivitetsgrupper och andra sociala sammanhang. Du har också möjlighet att vara med och påverka utbudet.</p><p><strong>Läs mer:</strong> Göteborgs Stad har ett 30-tal mötesplatser för seniorer – <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter/hitta-motesplatser-for-seniorer/?servicetype=Tr%25C3%25A4ffpunkter&amp;page=2" target="_blank" rel="noopener">här hittar du dem</a></p><p></p></div></div><p>&#8211; Jag läser en del böcker och på internet men jag har inga barn eller barnbarn och det blir väldigt ensamt. Det är mest kvinnor här i dag för vi män dör tidigare och vi blir ensamma. Jag tycker man kan berätta om det i radion att det kommer finnas en mötesplats här. Ibland vill man bara ha någon att dricka en kopp kaffe med, säger han.</p><p>Runt fyra bord hörs ett sorl av samtal och på borden ligger pennor och stora vita papper med frågor som hur besökare kan känna sig inkluderade och välkomna, och hur en trivsam inomhusmiljö skapas.</p><h2>”Många kan inte språket och då blir de ensamma”</h2><p>Efter en stund ropar Elin ut att det är dags att byta papper så nästa grupp får skriva sina idéer på pappersarken. ”Lite som ett vardagsrum, ”som en lounge”, ”gröna färger”, ”gruppaktiviteter”, ”en fondvägg med tapet på en strand eller världskarta,” är bara några av de förslag som tar form. Men runt borden är det ett ord som återkommer; ensamheten.</p><p>Kerstin Rosberg har skrivit flera förslag på färgade post it-lappar men saknar fler invandrare i processen.</p><p>&#8211; Många kan inte språket och då blir de ensamma, och vi som har svensk bakgrund blir ensamma när vi inte kan prata med dem. Men att träffas på en mötesplats kan man göra ändå.</p><h2>Möjlighet att knyta nya relationer</h2><p>Att motverka ofrivillig ensamhet är ett av uppdragen inom avdelningen för hälsofrämjande och arbetet med mötesplatser ger människor möjlighet att knyta nya relationer.</p><p>Efter en timme är de vita pappren fulla av förslag. Olika gruppaktiviteter står högt upp på mångas önskelista när frågorna gått runt ett helt varv. Den nya mötesplatsen kommer att ligga i den gamla apotekslokalen som ligger mitt på torget i Angered centrum, och invigning är planerad i februari.</p><p>&#8211; Jag har en till idé. Musik vill jag gärna ha!, säger Behrouz och ler brett.</p>

Seniorer i Angered skapar egen mötesplats

<p>En arbetsgrupp med deltagare från Göteborgs Stads fyra socialförvaltningar har tagit fram flera rapporter om göteborgarnas trygghet och tillit i sina bostadsområden. Rapporterna har också undersökt göteborgarnas förtroende för socialtjänsten. Undersökningarna är gjorda på ett urval från SOM-institutets enkätundersökning i Göteborg 2022.</p><h2>Stora skillnader mellan bostadsområdena</h2><p>Rapporterna visar att andelen göteborgare som känner sig trygga i sitt bostadsområde ökar. 80 procent av de som fick frågan svarade att de känner sig trygga i sitt bostadsområde.</p><div id="attachment_131645" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131645" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131645" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/graf-i-1200-1024x561.jpg" alt="" width="1024" height="561" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/graf-i-1200-1024x561.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/graf-i-1200-300x165.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/graf-i-1200-768x421.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/graf-i-1200-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/graf-i-1200-520x285.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/graf-i-1200-730x400.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/graf-i-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131645" class="wp-caption-text">Källa: SOM</p></div><p>Däremot finns det en del skillnader i Göteborgs olika områden. I Södra Skärgården känner sig 100 procent av alla som fick frågan sig trygga i sitt bostadsområde. I Västra Biskopsgården är det bara 37 procent.</p><p>&#8211; Vi kan se stora skillnader mellan de 36 mellanområden som finns i staden, säger Carl Odhnoff, utvecklingsledare för socialförvaltning centrum. Han fortsätter:</p><p>&#8211; Man ser ganska tydligt att det är områden med en hög social utsatthet där otryggheten är mycket högre. Väldigt mycket högre, säger han.</p><div id="attachment_131646" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131646" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131646" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/tabell-1200-1024x536.jpg" alt="" width="1024" height="536" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/tabell-1200-1024x536.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/tabell-1200-300x157.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/tabell-1200-768x402.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/tabell-1200-250x131.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/tabell-1200-520x272.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/tabell-1200-730x382.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/tabell-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131646" class="wp-caption-text">Källa: SOM</p></div><h2>“Att det är så lågt är ganska allvarligt”</h2><p>Rapporterna tittade också på göteborgarnas förtroende för socialtjänsten. I staden som helhet svarade 31 procent att de har ett litet förtroende för socialtjänsten. 29 procent sa att de har ett stort förtroende för socialtjänsten. Detta är en ökning med en procentenhet från 2021.</p><p>&#8211; Att det är så lågt är ganska allvarligt, säger Carl Odhnoff.</p><p>&#8211; Det är viktigt att känna förtroende för socialtjänsten så att man själv vill ta kontakt med oss när man behöver. Det är ju avgörande för att vi ska kunna komma in tidigt och ge ett bättre stöd.</p><h2>Viktigt med samarbete</h2><p>I framtiden kommer arbetsgruppen att fortsätta med att ta fram underlag för Göteborgs Stads trygghetsarbete. Med den här typen av rapporter är det lättare att se vilka områden staden behöver arbeta mer med.</p><p>För att öka tryggheten i staden tror Carl Odhnoff att det är viktigt med samarbete.</p><p>&#8211; Det handlar om att dra i de stora spakarna och att hela staden hjälps åt att bygga förtroende och känslan av trygghet och tillit.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://www.gu.se/som-institutet/som-undersokningarna" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs universitet: SOM-undersökningarna</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p><strong>Trygg stad för alla</strong><br /><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Tryggheten skiljer sig åt bland göteborgarna

<p>&#8211; Jag deltog som representant för Göteborgs Stads arbete med Åldersvänliga Göteborg. Det blev två värdefulla dagar som gav fantastiska möjligheter till kunskapsutbyte, nätverkande, nya insikter och inspiration för ett stärkt, åldersvänligt, nordiskt samarbete. Förhoppningsvis har jag även kunnat bidra genom att berätta om vårt arbete i Göteborg genom de panelsamtal och intervjuer jag deltog i, plus ett föredrag jag höll om vårt arbete i Göteborg.</p><div id="attachment_131637" style="width: 1023px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131637" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Emma-Matsson-och-Helena-Bjurback-1200-1013x1024.jpg" alt="" width="1013" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Emma-Matsson-och-Helena-Bjurback-1200-1013x1024.jpg 1013w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Emma-Matsson-och-Helena-Bjurback-1200-297x300.jpg 297w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Emma-Matsson-och-Helena-Bjurback-1200-768x776.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Emma-Matsson-och-Helena-Bjurback-1200-250x253.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Emma-Matsson-och-Helena-Bjurback-1200-520x526.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Emma-Matsson-och-Helena-Bjurback-1200-730x738.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Emma-Matsson-och-Helena-Bjurback-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1013px) 100vw, 1013px" /><p id="caption-attachment-131637" class="wp-caption-text">Emma Matsson och Helena Bjurbäck. Foto: Oskar Jonsson</p></div><h2>Norge har ett nationellt program för åldersvänliga städer och du arbetar för ett liknande i Sverige. Varför är det viktigt att ha ett nationellt program?</h2><p>&#8211; Sverige, precis som större delen av världen, står inför en stor demografisk förändring. Vi lever allt längre och andelen äldre i befolkningen ökar snabbt. Det här innebär både möjligheter och utmaningar för oss som samhälle. WHO arbetar på uppdrag av FN med att stötta städer, samhällen och länder i omställningen till åldersvänliga städer och samhällen.</p><p>&#8211; Ett verkligt framåtblickande och spännande arbete, där vi är anslutna till resten av världen. Det gör det möjligt för hela samhället att engagera sig på ett innovativt och spännande sätt.</p><h2>Hur tror du äldre och samhället som helhet kommer påverkas av ett nationellt program?</h2><p><strong> </strong>&#8211; Genom att erbjuda åldersvänliga tjänster och miljöer kan människor leva självständigt och aktivt längre med god livskvalitet. Det är inte bara en moralisk fråga att skapa bättre förutsättningar för åldersvänliga miljöer, utan också ekonomiskt och socialt hållbart eftersom det kan leda till minskade kostnader för hälso- och sjukvård, äldreomsorg och andra samhällstjänster. Det kan också ge ekonomiska fördelar för såväl lokala företag som besöksnäring.</p><p>&#8211; Lokalt gör vi vårt bästa för att göra skillnad genom vårt arbete. Men vi behöver vår gemensamma kraft som nation för att göra verklig skillnad. Ett gemensamt program blir en bra plattform för att ta tillvara goda exempel, driva gemensamma kampanjer och skapa större, mer hållbara samarbeten med olika samhällsaktörer.</p><p>&#8211; Jag tror också att världen behöver mer hopp, och det här är verkligen ett bra sätt att vända en utmaning till en möjlighet, eftersom det för människor i alla åldrar närmare varandra, bidrar till hållbar utveckling och gynnar hela samhället.</p><h2>Vad fick du med dig för idéer hem?</h2><p>&#8211; En idé jag gärna skulle vilja testa att förverkliga i Göteborg kommer från Uppsala. Där kan äldre personer äta lunch på skolorna, vilket har gett ett oerhört värdefullt utbyte mellan generationerna.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Åldersvänliga och hållbara samhällen i Norden</strong></p><p>Nordens välfärdscenter var huvudarrangör och genomförde konferensen tillsammans med WHO Europa. Emma Matsson, utvecklingsledare i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen och Åldersvänliga Göteborg var med i arrangörsgruppen.</p><p>En rad aktörer och organisationer deltog &#8211; utöver WHO Europa, Nordens välfärdscenter och nordiska åldersvänliga städer, även Socialstyrelsen, Lunds universitet, Malmö universitet, arkitekter, hälsoministerier, städer i Baltikum, Center for ageing better Storbritannien och representanter för FN:s Decade of healthy ageing. Från Göteborgs Stad deltog också äldreombudsmannen Helena Bjurbäck.<strong><em>  </em></strong></p><p><strong>Läs mer: </strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Åldersvänliga Göteborg</a></p><p><a href="https://nordicwelfare.org/projekt/aldersvanliga-och-hallbara-samhallen-i-norden/">Åldersvänliga och hållbara samhällen i Norden | NVC (nordicwelfare.org)</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Stärkt nordiskt samarbete för åldersvänliga samhällen

<p>I dag drivs 13 större kollektiva boenden med cirka 700 platser runt om i Göteborg för flyktingar från Ukraina. Många är i gång med arbete, studier eller liknande. Men det finns också en grupp som mår dåligt och är passiva.</p><p>Med ett nytt projekt vill Göteborgs Stad och Skyddsvärnet nu hjälpa dessa boende att bryta mönstren. Länsstyrelsen i Västra Götalands län har beviljat 1,7 miljoner för insatser som ska motverka passivisering.</p><p>Tre aktivitetskoordinatorer ska lotsa och motivera de boende till aktiviteter på till exempel bibliotek, hälsotek eller genom den ideella föreningen Help Ukraine. De ska också ta fram nya skräddarsydda aktiviteter tillsammans med ukrainarna.</p><h2>Mikrovanor ska göra skillnad</h2><p>En viktig del i projektet blir att jobba med så kallade mikrovanor och introducera små förändringar för att främja hälsa.</p><p>– Att skapa hållbara vanor är svårt för oss alla. Som nyanländ lever du dessutom med en stor osäkerhet inför framtiden, vilket gör att det kan kännas övermäktigt. Men med mikrovanor kan man göra små förändringar i rätt riktning utan att anstränga sig särskilt mycket. Det kan börja med något så enkelt som att ta regelbundna, korta promenader runt boendet, säger Ragnhild Ekelund, enhetschef för anvisningsboende i socialförvaltningen Sydväst.</p><p>Under andra delen av projektet kommer fokus att skifta från hälsofrämjande aktiviteter till att hjälpa ukrainarna till arbete.</p><p>Projektet pågår till december 2024.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sakerhet-och-beredskap/goteborgs-stads-information-med-anledning-av-rysslands-invasion-av-ukraina/mottagning-av-flyktingar-fran-ukraina" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Mottagning av flyktingar från Ukraina</a></p><p></p></div></div>

Nytt projekt ska lyfta flyktingars hälsa

<p>En av tre kvinnor i världen utsätts för fysiskt eller sexuellt våld. Våld mot kvinnor och flickor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna.</p><p>För att uppmärksamma ämnet och sprida kunskap anordnar Göteborgs Stad flera olika aktiviteter i samband med Orange Day. Det är ett stort samarbete mellan stadens olika förvaltningar och företag.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Hitta aktiviteterna</strong></p><p>Göteborgs Stads kalendarium: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/hYzfCoIwFMafxSc4Z7qy24nMyEIpI91NrFompIs1gnz6VghBUJ2r8_35fSCgBNHJW1NL2-hOnp2uxHibk5gRSkmKOOXIeJrMOA0DRkaw-VcQLsYvx3DgP-1o6UcBYpL5L_7HfOX48F2YYOZ4npM8TOe4iCmsQIC4Kmn2p0KZFiptZFerg7w_A6tjaZVbcf_R6HZQl3Zd9oXa9czzHluTRQ8!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/#Z7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4">Orange day</a></p><p></p></div></div><h2>“Viktigt att staden samarbetar”</h2><p>Bland annat är demokrati och medborgarservice med i samarbetet. En av dem som är med och anordnar aktiviteter är Marita Dalhberg, koordinator för invånarguider i Backa, Brunnsbo och Tuve. Hon tycker att Orange day är en viktig dag för alla:</p><p>&#8211; Jag tror att det är viktigt att uppmärksamma den här dagen. Vi behöver göra röster hörda och det är viktigt att Göteborgs Stad samarbetar och visar att frågan är viktig, säger hon.</p><h2>Quiz, föreläsningar och pärlande på Hisingen</h2><p>Tillsammans med fastighetsbolaget Poseidon anordnar Göteborgs Stad en av många aktiviteter som kommer att ske runtom i Göteborg för att uppmärksamma våldet mot kvinnor och flickor.</p><div id="attachment_131432" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131432" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131432" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-illustration-800.jpg" alt="" width="800" height="592" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-illustration-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-illustration-800-300x222.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-illustration-800-768x568.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-illustration-800-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-illustration-800-520x385.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/orange-day-illustration-800-730x540.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131432" class="wp-caption-text">Illustration Orange day.</p></div><p>Eventet kommer att ske i Backa Röd på Hisingen vid Hjalmarstugan den 22 november. Under eventet kommer besökare bland annat att kunna pärla armband och delta i quiz om ämnet. Besökare kommer även att kunna tända ljus till minne av dem som blivit drabbade av våld i nära relationer.</p><p>Lite senare kan besökare även lyssna på föreläsningar från bland annat socialtjänsten och tjej- och kvinnojouren Lexfemme.</p><p>Göteborgs Stad samverkar med UN Women inför Orange day.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong>   <a href="https://www.unwomen.se/engagera-dig/kampanjer/orange-day/" target="_blank" rel="noopener">UN Women om Orange day</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><div id="attachment_131433" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131433" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131433" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/korsvagen-orange-day-1200-1024x440.jpg" alt="" width="1024" height="440" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/korsvagen-orange-day-1200-1024x440.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/korsvagen-orange-day-1200-300x129.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/korsvagen-orange-day-1200-768x330.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/korsvagen-orange-day-1200-250x108.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/korsvagen-orange-day-1200-520x224.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/korsvagen-orange-day-1200-730x314.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/korsvagen-orange-day-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131433" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div>

Våld mot kvinnor och flickor lyfts fram på Orange day

<p>Att inte klara av att gå ut, isolera sig, prova projekt och program utan att komma vidare ger ingen vidare självkänsla. Att leva med psykisk sjukdom kan vara tärande. Men Hannah Franks ser till att de får tillbaka sin värdighet.</p><p>Hannah jobbar som handledare på Sekelhusets aktivitetshus i Nordost sedan många år. Med små, små steg ser hon och kollegorna till att stötta så att de kan få en fungerande vardag, få medmänsklighet, värdighet.</p><h2>Kan vara början på en ny väg</h2><p>Att våga ta steget in i ett aktivitetshus, om än bara till bänken utanför huset – det kan vara början på en ny väg, en väg utan krav.</p><div id="attachment_131444" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131444" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131444" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hanna-800.jpg" alt="" width="800" height="741" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hanna-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hanna-800-300x278.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hanna-800-768x711.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hanna-800-250x232.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hanna-800-520x482.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hanna-800-730x676.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131444" class="wp-caption-text">Foto: Helena Munther</p></div><p>&#8211; Här finns förutsättningar att lyckas. Man kan lyckas bli någons vän eller lyckas skapa något. Det bygger självförtroende och väcker hopp om att det finns en framtid, säger Hannah Franks.</p><p>Runt 40 personer kommer hit frivilligt varje dag. Ingen insats krävs. De går till snickeriet, textilverkstan, matlagningsgruppen eller bara sitter och fikar. Syftet med aktivitetshuset är att bryta isolering, skapa förutsättningar för en meningsfull sysselsättning och att matcha personer mot arbetsmarknaden.</p><h2>Tar tid att skapa fungerande vardag</h2><p>Men det tar ofta lång tid att skapa en fungerande vardag. Den tiden finns inte i andra projekt och verksamheter som ibland bara ger personerna ett års chans.</p><p>&#8211; Många instanser som psykiatrin, vården och Försäkringskassan jobbar med det sjuka. Vi jobbar med det friska, vi ställer inte krav, vi utreder inte. Det är en lättnad för många att slippa dra sin historia, att bara få vara, få en gemenskap, säger Hannah Franks.</p><h2>”Livet ska kännas mindre pissigt”</h2><p>För en del kan aktivitetshuset vara det som får dem att stiga upp ur sängen, att orka bryta isoleringen. För där får de vara som de är.</p><p>&#8211; Mitt mål är att livet ska kännas mindre pissigt för dem som är här. ”Jag lyckades i alla fall komma hit, även om jag hade en dålig dag”, en sån känsla vill jag skapa, säger hon.</p><div id="attachment_131447" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131447" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131447" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hannah-syr-800.jpg" alt="" width="800" height="834" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hannah-syr-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hannah-syr-800-288x300.jpg 288w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hannah-syr-800-768x801.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hannah-syr-800-250x261.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hannah-syr-800-520x542.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/hannah-syr-800-730x761.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131447" class="wp-caption-text">Foto: Helena Munther</p></div><p>Det gör hon och kollegorna genom att lyssna, möta dem som är här där de är just idag, ofta med hjälp av värme och humor.</p><p>&#8211; Det är viktigt att ha roligt, för livet är tufft för många. Skratt är ångestdämpande, spänningar släpper och endorfiner frigörs.</p><h2>Humor kan vara känsligt</h2><p>Humor kan dock vara känsligt. Det är skillnad på hur människor vill bli bemötta.</p><p>&#8211; Man måste se till så ingen känner sig trampad på tårna. Det är viktigt att komma ihåg om något är känsligt för någon. Ämnen som inte är känsliga för vissa är känsliga för andra. En del förstår till exempel inte ironier, då är det viktigt för mig att komma ihåg det.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Vill du också ha ett meningsfullt jobb?</strong></p><p>De som jobbar i ett aktivitetshus är ofta arbetsterapeuter, specialpedagoger, mentalskötare, terapibiträden, socionomer.</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/jobba-i-goteborgs-stad/lediga-jobb" target="_blank" rel="noopener">Håll utkik efter jobb på Göteborgs Stads sida för lediga jobb</a></p><p></p></div></div><p>Plötsligt en dag händer det något oväntat.</p><p>&#8211; Vi spelade låten Lollipop, jag började nynna och plötsligt satt vi alla och diggade och sjöng spontant. Ibland blir det så otroligt gött häng.</p><p>Det är kanske därför hon har jobbat kvar på aktivitetshus i hela tjugo år. Personalgruppen är stabil. Många vill jobba kvar länge.</p><h2>”Vi gör ett viktigt jobb”</h2><p>&#8211; Vi känner att vi gör skillnad. Dagligen. Vi gör ett viktigt jobb och vill jobba kvar.</p><p>Och kanske är det alla solskenshistorier de trots allt möter på som gör jobbet så meningsfullt.</p><p>&#8211; Jag vet att jag gör skillnad för människor, säger hon kort och självklart.</p><p>Hon berättar om hur stolta de blir när personer som inte trott sig kunna sy, faktiskt ser att det blir snyggt. Eller som mötet med en person med kraftig social ångest, som inte ville leva.</p><h2>&#8220;Lägsta nivån har höjts&#8221;</h2><p>&#8211; Jag lyckades etablera kontakt. Vi drack kaffe en gång i veckan. Vi träffades på bänkar utanför, men allt var så darrigt och ångestfyllt. Till slut kunde personen börja komma in i verksamheten utan att darra.</p><p>Visst finns den psykiska sjukdomen och ångesten kvar.</p><p>&#8211; Men en dålig dag tidigare kunde personen inte komma hemifrån. Idag kan personen ha en dålig dag och ändå komma hemifrån. Lägsta nivån har höjts. Det är en viktig skillnad, som gör att jobbet är så meningsfullt, säger Hannah Franks.</p>

Hannah brinner för att hjälpa personer med psykisk ohälsa

<p>Det hela började på ett möte. Chefen Trine frågade om någon var intresserad av att utbilda sig till vårdbiträde. Alma blev först lite förvånad men tyckte det lät intressant.</p><p>– Jag blev överraskad eftersom jag inte trodde att vi från lokalvården kunde få den här möjligheten. När jag inte hade svarat så kom Trine ut till min arbetsplats och frågade om jag var intresserad. Två dagar senare hade jag kommit in på utbildningen, säger Alma.</p><p>För Nhungs del så hade tankarna funnits där under en längre tid.</p><p>– Så jag frågade Trine om jag kunde få gå utbildningen – och det fick jag. Jag är väldigt glad och tacksam för det, säger Nhung.</p><h2>Viktigt att våga ta chansen</h2><p>De är glada att de tog chansen och vågade testa något nytt.</p><p>– Jag började jobba direkt när jag kom till Sverige och har arbetat 15 år med lokalvård och service. Trine tycker fortfarande att vi är unga och ska få möjlighet att testa något nytt. Det betyder mycket, säger Alma.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Utbildning på uppdrag</strong></p><p>Cuben utbildning genomför utbildningen på uppdrag av Göteborgs Stad Arbetsmarknad och vuxenutbildning<br />Utbildningen genomförs inom ramen för äldreomsorgslyftet som ger möjlighet att studera under arbetstid.</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.cubenutbildning.se/vara-tjanster/vard-och-omsorgsutbildning-copy-2/" target="_blank" rel="noopener">Cuben utbildning </a></p><p></p></div></div><p>– Efter nästan tio år som lokalvårdare kände jag att det var dags att testa något nytt och utvecklas. Jag ville byta bana helt enkelt och tycker det är underbart att Göteborgs Stad gett mig den här möjligheten, säger Nhung.</p><h2>Bra men utmanande utbildning</h2><p>I början var det en omställning att börja studera, berättar Alma. Det fanns såklart frågetecken, inte minst hur det skulle gå att jobba deltid och samtidigt studera.</p><p>– Det går bra, men det är många och ganska svåra kurser. Allt från psykiatri till funktionsförmåga, en blandning av teori och praktik. Den stora omställningen var att byta område till vård och omsorg, säger Alma.</p><p>– För mig var det en stor utmaning, även om det känns jättebra. Kurserna är intensiva även om det är på halvfart. Jag försöker att återhämta mig mellan jobbet och utbildningen, säger Nhung och skrattar.</p><h2>Lärorikt med praktik</h2><p>Under hösten har Nhung och Alma fyra veckors praktik. Nhung fick praktik på Björkås Vård- och omsorgsboende medan Alma är på Svaleboskogens Vård- och omsorgsboende. De har båda sett fram emot praktiken.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Äldreomsorgslyftet</strong></p><p>Äldreomsorgslyftet ska stärka kompetensen inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig på arbetstid. Statsbidraget ges som ersättning för personalkostnaderna för personalen som studerar och kan inte användas till andra kostnader.</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://statsbidrag.socialstyrelsen.se/kommuner/aldreomsorgslyftet/" target="_blank" rel="noopener">Socialstyrelsen om Äldreomsorgslyftet</a></p><p></p></div></div><p>– Under praktiken har vi inga kurser eller arbete. Jag är på en somatisk enhet vilket innebär att hyresgästerna inte har demenssjukdom. Så jag ska lära mig allt jag kan, ställa många frågor och se vilka behov som finns. Det är bra att vi får testa hur det är att arbeta som vårdbiträde innan man helt bestämmer sig för att byta bana, säger Alma.</p><p>– Jag tycker praktiken är jättespännande och hoppas kunna dra flera erfarenheter från den. Samtidigt får jag utveckla språket och lära mig mer svenska, säger Nhung.</p><h2>Meningsfullt yrke</h2><p>– Det känns meningsfullt att få hjälpa seniorer och underlätta för dem i deras vardag, säger Nhung.</p><p>Alma instämmer och menar att vårdbiträde är ett viktigt yrke.</p><p>– Som vårdbiträde ska vi underlätta för undersköterskorna och kanske göra lite enklare uppgifter. Det kan vara att prata, ta promenader och hjälpa till vid måltider säger Alma.</p><h2>Kanske undersköterska framöver</h2><p>I slutet av december är utbildningen klar. Och kanske blir det en fortsättning till undersköterska för dem under våren.</p><p>– Det kan finnas en möjlighet för oss att gå en vidareutbildning till undersköterska. Om vi får den möjligheten så känns det intressant säger Alma och Nhung.</p><p>Men här och nu är det fullt fokus på att ställa om och lära sig så mycket som möjligt. Snart möter Alma och Nhung framtiden som vårdbiträden.</p>

Nhung och Alma är snart utbildade vårdbiträden  

<p>&#8211; Vi är väldigt glada över att få fördjupa arbetet kring tjejerna. Teamet möter sedan länge både tjejer som är utsatta i den här miljön och som är involverade i kriminalitet, säger Anna Byström, projektledare för Ung Nordost vid socialförvaltningen Nordost.</p><div id="attachment_131282" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131282" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131282" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Anna-Bystrom-och-Inger-Jayakoddy-800.jpg" alt="" width="800" height="638" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Anna-Bystrom-och-Inger-Jayakoddy-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Anna-Bystrom-och-Inger-Jayakoddy-800-300x239.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Anna-Bystrom-och-Inger-Jayakoddy-800-768x612.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Anna-Bystrom-och-Inger-Jayakoddy-800-250x199.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Anna-Bystrom-och-Inger-Jayakoddy-800-520x415.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Anna-Bystrom-och-Inger-Jayakoddy-800-730x582.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131282" class="wp-caption-text">Inger Jayakoddy och Anna Byström tycker att det är på tiden att tjejerna med koppling till kriminella gäng synliggörs och får rätt stöd. Foto: Sara Reis</p></div><p>&#8211; Första fasen i projektet handlar främst om att skaffa mer kunskap och att gemensamt titta på målgruppens behov, fortsätter Anna Byström som också ska leda det nya projektet.</p><h2>Betraktas som offer</h2><p>Enligt socialförvaltningen Nordosts förstudie ”En blind fläck – tjejer i den gängkriminella miljön” förbises tjejernas inblandning i den organiserade brottsligheten. De förbises också av polis, socialtjänst, sjukvård och andra samhällsaktörer. Det finns en könsbarriär som gör att tjejerna ofta  ses som offer i den kriminella miljön.</p><p>&#8211; Tjejers ohälsa kopplas sällan till att de är direkt eller indirekt aktiva i gängkriminalitet. Tjejerna understödjer ofta brottslighet genom att förvara vapen och narkotika. säger Inger Jayakoddy, utvecklingsledare vid socialförvaltningen Nordost.</p><p>&#8211; De kan också locka personer som ska misshandlas eller mördas till platser. Projektet syftar till att förändra perspektiv och synliggöra tjejer i kriminella nätverk, fortsätter hon.</p><h2>Tätare samverkan</h2><p>Syftet med projektet är att förbättra förmågan hos samhällsaktörer att fånga upp dessa tjejer i tid innan det går för långt. Det behövs en tätare samverkan mellan bland annat socialtjänst, polis och sjukvård för att upptäcka tjejerna som är uppväxta i eller befinner sig nära den organiserade brottsligheten.</p><p>&#8211; Tjejerna är medvetna om att de inte syns. Om de exempelvis sitter i baksätet på en bil som polisen stoppar ställs enbart frågor till männen. På det viset går tjejerna helt under radarn. Vi måste vara proaktiva och innovativa för att ta reda på vad tjejerna behöver för stöd, säger Inger Jayakoddy.</p><h2>Sexuella övergrepp vanliga</h2><p>Engagerade i projektet är socialförvaltningen, områdespolisen i nordöstra Göteborg och Socialmedicinskt centrum Pilen som är inriktat på tjejer som har blivit sexuellt utnyttjade.</p><p>&#8211; Att vi kommer att ha en barnmorska från SMC Pilen tätt kopplade till oss betyder en snabb och trygg väg till rätt kompetens för de tjejer som har blivit sexuellt utnyttjade. Och omvänt såklart; att SMC Pilen får en snabb väg in till exempelvis ungdomsbehandlare och sociala insatsgrupper, säger Anna Byström.</p><p>Forskning från andra länder visar att en relativt stor andel av tjejer som har blivit utsatta för sexuella övergrepp har kopplingar till kriminella gäng. Det råder en machokultur i många av gängen och tjejer ses ofta som attribut.</p><h2>Tjejernas roller varierar mellan olika gäng</h2><p>&#8211; Olika kulturer styr i olika gäng och det finns säkert gäng där tjejer tillåts ha en utagerande roll, men om exempelvis hederskultur dominerar utsätts tjejerna oftare för övergrepp och våld. Genom dessa pengar har vi chans att ta reda på tjejernas roll i de olika gängen och skapa en bättre bild av vilka typer av insatser som behövs, säger Inger Jayakoddy.</p><h2>Samverkan med London</h2><p>I projektet finns även finansiering för att utforma ett samarbete med Integrated gangs and exploitation unit i London &#8211; en arbetsmodell mellan polis och socialtjänst.</p><p>&#8211; De fokuserar på det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet kring organiserad brottslighet, men arbetar också med stöd till tjejerna. Det här vill vi lära oss mer om, säger Inger Jayakoddy.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-nordost" target="_blank" rel="noopener">Socialförvaltningen Nordost</a></p><p></p></div></div>

EU-projekt ska undersöka tjejers roll i kriminella nätverk

<p>&#8211; Det finns alltså en stor möjlighet att göra karriär och få fast jobb om man jobbar som timvikarie i förvaltningen för funktionsstöd, säger Marc Olofsson, enhetschef bemannings- och rekryteringsenheten Centrum på förvaltningen för funktionsstöd.</p><h2>Största satsningen någonsin</h2><p>Förvaltningen för funktionsstöd har aldrig tidigare gjort en större satsning på att utbilda stödassistenter och undersköterskor.</p><p>&#8211; Vi har insett att den bästa resursen är de timvikarier som redan jobbar hos oss. De som anställs kommer framför allt från vikariat. Cheferna vill anställa många guldkorn, men ofta saknar de utbildning. Därför vill vi erbjuda dem som redan är timvikarier hos oss att få en utbildning, säger Marc Olofsson.</p><p>Utbildningen av timvikarierna är ett sätt att säkra kompetensförsörjningen i framtiden. Kompetensförsörjningen står inför stora utmaningar i framtiden.</p><p>&#8211; Det är redan idag svårt att få tag på personal på ett sätt som vi inte har varit med om tidigare. Vi har stora pensionsavgångar framför oss och konkurrerar med äldreomsorgen, vården och förskolan. Men vi kan inte ta kompetens från dem. Alla står inför samma utmaning, säger Marc Olofsson.</p><h2>2000 timvikarier</h2><p>Nästa klass startar i början av januari. Totalt kommer det att finnas 180 utbildningsplatser varje år, fördelat på fem klassuppstarter.</p><p>&#8211; Vi har cirka 2000 timvikarier i vår förvaltning att välja mellan. Vi kommer att se på prestation och deras önskemål om framtiden. De som passar för jobbet kommer att hänvisas till utbildning. Vilket man själv får anmäla sig till via vuxenutbildningens kurskatalog, säger Marc Olofsson.</p><p>En utbildning tar cirka två år att genomföra. Den som har ett års erfarenhet kan gå en kortare utbildning. Utbildningstakten är cirka 70 procent av en heltid.</p><p>&#8211; Man är i skolan en dag i veckan. Utbildningen är gratis, men man får inte lön när man pluggar. Men utbildningen är framtagen för att man ska kunna jobba på lediga dagar och göra del av praktik i tjänst, samtidigt som man studerar.</p><p>Den som går utbildningen har rätt att ansöka om studiemedel. Utbildningarna ingår i Komvux reguljära utbud och Göteborgsregionens yrkesvux-utbud.</p>

Timvikarier utbildas till stödassistenter i stor satsning

<p>På Gustaf Adolfs torg samlades ett hundratal för att följa minnesceremonin. Kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius var en av många som talade.</p><p>– Vi är här för att minnas, sörja och hålla om varandra. Vi var en stad i sorg då, och vi är en stad i sorg nu. Tusentals göteborgare berördes av katastrofen. De förlorade sina bästa vänner, sina klasskamrater, sina syskon, sina barn, sin kärlek. Idag, 25 år efter branden, så står vi här igen. Vi visar att Göteborg aldrig glömmer dem som dog, aldrig glömmer dem som skadades, aldrig glömmer dem som sörjer, och aldrig glömmer att alla barn är hela stadens barn, sade Jonas Attenius.</p><div id="attachment_131198" style="width: 784px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131198" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131198" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/minnesceremonin-800-774x1024.jpg" alt="" width="774" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/minnesceremonin-800-774x1024.jpg 774w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/minnesceremonin-800-227x300.jpg 227w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/minnesceremonin-800-768x1017.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/minnesceremonin-800-250x331.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/minnesceremonin-800-520x688.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/minnesceremonin-800-730x966.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/minnesceremonin-800.jpg 800w" sizes="(max-width: 774px) 100vw, 774px" /><p id="caption-attachment-131198" class="wp-caption-text">Foto: Rozbeh Aslanian</p></div><h2>Satte djupa spår</h2><p>Den 29 oktober 1998 hade runt 400 unga mellan tolv och 25 år samlats för att fira Halloween på Makedonska föreningen. Lokalen var bara godkänd för 150 personer. 63 unga miste livet i branden och 213 skadades. Branden var anlagd av fyra ungdomar som fälldes i tingsrätten. Orsaken de angav var att en av dem hade nekats gratis inträde till festen.</p><p>– Den här tragedin satte inte bara djupa spår i de drabbade utan förlamade också en hel stad och en hel generation göteborgare. För exakt 25 år sedan samlades vi för att fira vänskap, tolerans och gränsöverskridande kärlek. Vi var 400 unga från världens alla hörn som kom för att umgås, dansa och förälska oss, då tragedin plötsligt slog till. /…/ Det vi lämnar till historien är en oerhörd tragedi med sorg och förtvivlan utan dess like. Det vi skickar med till framtiden är den oerhörda styrkan i vår mångfald, sade Rozbeh Aslanian, ordförande i Brandoffrens anhörigförening, BOA, och själv en av överlevarna, i sitt tal på Gustaf Adolfs torg.</p><p>Manifestationen på Gustaf Adolfs torg bjöd även på uppträdanden från bland annat Jennifer Brown, samt panelsamtal med olika överlevandeperspektiv. Den avslutades med en ljusprojicering av med de avlidnas namn.</p><h2>Minnesceremoni i brandlokalen</h2><p>Efter manifestationen i centrala Göteborg hölls en högtid i minneslokalen på Herkulesgatan vid Backaplan. Ursprungligen var tanken att ett fackeltåg skulle tåga dit från Gustaf Adolfs torg, men detta fick tyvärr ställas in på grund av vädret.</p><p>I minneslokalen samlades ett drygt hundratal berörda och politiker för ljusmanifestation, poesi och en tyst minut för det första larmsamtalet som inkom 23.42. Ett 40-tal personer följde ceremonin via storbildsskärm utanför lokalen.</p><h2>Sista större arrangemanget av BOA</h2><p>Bakom minnesdagens aktiviteter stod BOA i samarbete med Göteborgs Stad. Manifestationen markerade även sista gången som BOA arrangerar en minneshögtid av denna storlek. Framtida större minnesceremonier efter branden kommer att arrangeras av Göteborgs Stad.</p><h2>Se manifestationen i efterhand</h2><p>Du som missade manifestationen kan se den i denna video från insamlingsstiftelsen Brandforsk:</p><p><iframe loading="lazy" title="YouTube video player" src="https://www.youtube.com/embed/7SbTC593yFo?si=VZojjU29PhRhcTwb" width="560" height="315" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></p>

Många trotsade regnet för att minnas Backabranden

<p>Katten är en av de saker som går att låna hem från nya välfärdsteknikbiblioteket för brukare med funktionsnedsättning.</p><p>&#8211; Den är så go och snäll, säger Per-Åke Larsson, medan han klappar terapikatten och lugnet landar i rummet.</p><p>Han bor i en bostad med särskild service i centrum, där brukare får låna hem välfärdsteknik. Katten har dock inte fått ett eget namn.</p><div id="attachment_131064" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131064" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131064" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/valfardsteknik-1440-1024x654.jpg" alt="" width="1024" height="654" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/valfardsteknik-1440-1024x654.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/valfardsteknik-1440-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/valfardsteknik-1440-768x490.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/valfardsteknik-1440-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/valfardsteknik-1440-520x332.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/valfardsteknik-1440-730x466.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/valfardsteknik-1440.jpg 1440w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131064" class="wp-caption-text">En terapikatt, en sömnrobot och en musikväst är välfärdsteknik som brukare i centrum får låna hem från välfärdsteknikbiblioteket under en period. Foto: Helena Munther</p></div><h2>Hela boendets lilla huskatt</h2><p>&#8211; Den behöver inget namn. Katten säger vi bara, berättar han.</p><p>Terapikatten har blivit hela boendets lilla huskatt, även om det är mest Per-Åke som kelar med den. Han blir trygg och lugn av den. Det är just det som är syftet.</p><p>&#8211; Vi har sett att den har en lugnande effekt. Den har blivit en del av gemenskapen, säger Johanna Wallin, enhetschef för bostaden med särskild service.</p><h2>Kan göra brukare lugna eller mer aktiva</h2><p>Än så länge drivs biblioteket i liten skala. Men planen är att förvaltningen för funktionsstöd ska bredda möjligheten att testa välfärdsteknik redan nästa år.</p><p>&#8211; Vi vill ge brukarna möjlighet att testa välfärdsteknik. Det finns brukare som har behov av sådant som kan göra dem trygga, lugna eller mer aktiva. Det är också ett bra sätt för både brukare och personal för att få upp intresset för välfärdsteknik. säger Sofia Wallgren, verksamhetsutvecklare.</p><div id="attachment_131066" style="width: 754px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131066" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131066" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Sofia-provar-musikvasten-1200-744x1024.jpg" alt="" width="744" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Sofia-provar-musikvasten-1200-744x1024.jpg 744w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Sofia-provar-musikvasten-1200-218x300.jpg 218w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Sofia-provar-musikvasten-1200-768x1057.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Sofia-provar-musikvasten-1200-1116x1536.jpg 1116w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Sofia-provar-musikvasten-1200-250x344.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Sofia-provar-musikvasten-1200-520x715.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Sofia-provar-musikvasten-1200-730x1004.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/Sofia-provar-musikvasten-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 744px) 100vw, 744px" /><p id="caption-attachment-131066" class="wp-caption-text">Sofia Wallgren provar aktivitetsvästen som man kan ta på sig när man behöver fysisk aktivitet. När man rör på sig börjar musiken, vilket är bra för personer som behöver förstå orsak och verkan och som behöver aktivera sig. Helena Munther</p></div><p>Men syftet med välfärdsbiblioteket är att ha fokus på brukarna, för att skapa trygghet och delaktighet. Terapikatten är till exempel en robot som brukare kan ta till när det finns behov av trygghet och lugn.</p><h2>Sömnroboten skapar lugnande ljud</h2><p>Sömnroboten är en kudde som kan hjälpa till att koppla av eftersom den kan skapa lugnande ljud, hjälpa till med långsammare andningsrytm och det går att krama kudden för att få ro.</p><p>&#8211; Sömnroboten kan vara till hjälp för personer som känner oro, behöver hitta lugnet eller har svårt att sova, säger Sofia Wallgren.</p><h2>Aktivitetsvästen sätter i gång när man rör sig</h2><p>Aktivitetsvästen kan man ta på sig när man behöver fysisk aktivitet och vill höra musik.</p><p>&#8211; Den är bra för personer som behöver förstå orsak och verkan. När jag rör på mig så börjar musiken. Om jag bara kan röra en arm, så sätts musiken i gång ändå, vilket gör att man behöver röra sig för att få höra musiken, säger hon.</p><p>Produkterna köptes in förra året och kostade cirka 2000–10 000 kronor, vilket kan vara dyrt för enskilda att köpa. Men det finns möjlighet att låna produkterna en längre tid och känna sig för om det visar sig vara ett bra stöd i vardagen.</p><h2>Ökad självständighet och delaktighet</h2><p>Många boenden har en it-ambassadör med uppdrag att sprida kunskap och vägleda kollegor i hur de kan arbeta med välfärdsteknik och digitala hjälpmedel med brukarna.</p><p>&#8211; Det är en viktig utvecklingsfråga för att öka självständigheten och delaktigheten bland våra brukare. Vi hoppas att biblioteket ska spridas som ett positivt exempel bland andra i både Göteborg och andra kommuner, säger Sofia Wallgren.</p>

Nu startar biblioteket för välfärdsteknik

<p>Under 2021 beräknades det att cirka 21 miljoner kronor av stadens utbetalade försörjningsstöd utgjordes av avsiktligt felaktiga utbetalninga</p><p>&#8211; Det handlar om skattemedel som är avsedda att stödja de mest sårbara i samhället, exempelvis barnfamiljer med låga inkomster eller personer som lider av psykisk ohälsa, men som i stället hamnar i händerna på oärliga personer som utnyttjar vårt system, säger Mia Wennberg, enhetschef på socialförvaltningen Centrum.</p><h2>Nu sprids arbetsmetoden</h2><p>Arbetet med att spåra och utreda felaktiga utbetalningar (FUT) har funnits på plats i socialförvaltningen Nordost i ett år och nu sprids arbetsmetoden till övriga delar av Göteborg. Socialförvaltningarna Centrum, Hisingen och Sydväst etablerar särskilda FUT-funktioner för att motverka välfärdsbrottslighet vid utbetalning av ekonomiskt stöd.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Misstänker du felaktiga utbetalningar eller bidragsbrott?</strong></p><p>Om du misstänker att en privatperson får pengar från Göteborgs Stad som de inte har rätt till kan du tipsa oss om det. Då kan du hjälpa oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar. Vi gör en bedömning av alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker bidragsbrott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till. Du som vill tipsa kan vara anonym.</p><p>Tipsa via våra FUT-funktionsbrevlådor:</p><p><a href="mailto:fut@socialnordost.goteborg.se">Socialförvaltningen Nordost </a></p><p><a href="mailto:fut@socialsydvast.goteborg.se">Socialförvaltningen Sydväst </a></p><p><a href="mailto:fut@socialhisingen.goteborg.se">Socialförvaltningen Hisingen</a></p><p><a href="mailto:fut@socialcentrum.goteborg.se">Socialförvaltningen Centrum</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Socialförvaltningen Centrum förstärker sin organisation för att kunna utreda bidragsbrotten och tillsätter handläggare som ska arbeta med frågan.</p><p>&#8211; Det är inte bara osolidariskt att fuska med bidrag. Får vi inte bort de som utnyttjar vårt gemensamma välfärdssystem skapar det i förlängningen en misstro mot att systemet fungerar. Det är därför det är så viktigt att vi och resten av Göteborg tar ett samlat grepp mot den här typen av brottslighet, fortsätter Mia Wennberg.</p><h2>Tidskrävande och komplexa utredningar</h2><p>På socialförvaltningen Sydväst arbetar sedan årsskiftet FUT-utredare Annika Götesdotter. Hon arbetade tidigare som ordinarie socialsekreterare och stödjer Göteborgs Stads beslut om att inrätta specialistfunktioner som enbart fokuserar på bidragsbrotten.</p><p>Det handlar om både tidskrävande och komplexa utredningar så det behövs en fokuserad handläggning kring dessa ärenden för att hitta rätt i materialet.</p><p>&#8211; Det är bra att vi frigör den tiden från de ordinarie socialsekreterarna så att de kan fokusera på sitt grunduppdrag. Vi skapar också möjlighet för mer specialiserad kompetens inom området med FUT. Det ges större möjlighet för samverkan i Göteborgs Stad och med andra myndigheter, mot ett gemensamt mål – att alla former av bistånd ska utbetalas till dem som verkligen behöver det, säger Annika Götesdotter.</p><h2>Oredovisade inkomster är vanligast</h2><p>&#8211; Välfärdsbrottslighet finns att utreda i alla delar av staden, det är naivt att tro något annat. Under de år jag arbetat i Göteborgs Stad har jag sett att kreativiteten är stor hos de som far med osanning kring sin situation, fortsätter Annika Götesdotter.</p><p>&#8211; Det vanligaste är oredovisade inkomster, olagliga andrahandsuthyrningar, fejkade skilsmässor, förfalskade dokument, undanhållande av information kring sysselsättning och svartarbete.</p><p>Socialförvaltningen Hisingen har precis kommit igång med arbetet i sin FUT-funktion. Kerstin Sundqvist, förste socialsekreterare, FUT berättar:</p><p>&#8211; Socialsekreterarna har hela tiden haft uppdraget att anmäla och utreda misstänkta bidragsbrott men genom att sätta mer fokus på det arbetet ökar signalen att vi tar problemet på allvar. Det är ju de felaktiga utbetalningar som upphör eller inte blir av alls som är den största vinsten i längden.</p><h2>Färre får försörjningsstöd</h2><p>Antalet hushåll som får försörjningsstöd i Göteborg har sjunkit kraftigt de senaste decennierna, från 14,5 till fyra procent sedan 1990. Förklaringen till detta ligger bland annat i att det är hög efterfrågan inom enklare jobb, vilket har varit gynnsamt för många av dem som tidigare haft försörjningsstöd.</p><p>På frågan om detta innebär ett minskat inflöde för FUT-utredarna i Nordost är svaret nej.</p><p>&#8211; Vi har snarare ärenden på kö. Fuskarna slutar ju inte att söka ersättning för att det blir lättare att hitta arbete i samhället. Vi ser i stället att de jobbar svart och samtidigt söker försörjningsstöd, eller får inkomster genom olagliga aktiviteter, berättar enhetschef Elisabeth Vähäkuopus Paulin.</p><p>Parallellt med kontrollarbetet ser FUT-gruppen i Nordost en ökning av antalet tips som kommer in från allmänheten.</p><p>&#8211; Det känns jättebra att de som bor i stadsområdet vill hjälpa till att motverka bidragsfusk och att de känner att de kan kontakta oss, säger Elisabeth Vähäkuopus Paulin.</p><p>&nbsp;</p><h4>Trygg stad för alla</h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;">

Göteborgs Stad arbetar brett mot välfärdsbrott

<p>&#8211; Vi vill hedra de människor vi förlorade i branden och stärka anhöriga och överlevare. Men ett lika viktigt syfte med manifestationen är att vara ett ljus i mörkret och återskapa den fina gemenskap som fanns vid tiden kring branden, säger Rozbeh Aslanian, överlevare och ordförande för Brandoffrens anhörigförening (BOA).</p><p>Det blir bland annat musik och panelsamtal om fyra olika överlevarperspektiv. Manifestationen hålls på Gustaf Adolfs torg klockan 18 den 29 oktober i samarbete med Göteborgs Stad.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Diskoteksbranden 1998</strong></p><p>Den 29 oktober 1998 hade runt 400 unga mellan 12 och 25 år samlats för att fira Halloween på Makedonska föreningen. Lokalen var bara godkänd för 150 personer. 63 unga miste livet i branden och 213 skadades. Branden var anlagd av fyra ungdomar som fälldes i tingsrätten. Orsaken de angav var att en av dem hade nekats gratis inträde till festen.</p><p></p></div></div><p><strong> </strong>&#8211; Sammankomsten handlar om Göteborgs hjärta och själ och är en mycket angelägen fråga för oss. Genom att stötta föreningen hjälper vi till att bevara minnet av de unga människor som omkom, säger Annika Strandberg, chef för samhällsutvecklingsenheten, socialförvaltningen Hisingen.</p><div id="attachment_130915" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-130915" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-130915 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/rozbeh-800.jpg" alt="" width="800" height="974" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/rozbeh-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/rozbeh-800-246x300.jpg 246w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/rozbeh-800-768x935.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/rozbeh-800-250x304.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/rozbeh-800-520x633.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/rozbeh-800-730x889.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-130915" class="wp-caption-text">Rozbeh Aslan, brandöverlevare och ordförande för BOA, förlorade 35 vänner i branden. Han trycker på vikten av att bygga broar mellan människor istället för att fokusera på olikheter.</p></div><h2>Ljusmanifestation och tyst minut på katastrofplatsen</h2><p>Senare på kvällen går ett fackeltåg mot minneslokalen på Herkulesgatan 1 där katastrofen inträffade. Här bjuds på ljusmanifestation, poesi och en tyst minut för det första larmsamtalet som inkom 23.42. Bland andra kommer Rozbeh Aslanian och kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius att tala.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://www.facebook.com/events/1053263849268320?acontext=%7B%22event_action_history%22%3A%5B%5D%7D&amp;locale=sv_SE" target="_blank" rel="noopener">Facebook: Diskoteksbranden 25 års-manifestation och minnesceremoni</a></p><p><a href="http://www.goteborg.se/socialforvaltningenhisingen">Socialförvaltningen Hisingen</a></p><p><a href="https://www.facebook.com/boagbg/?locale=sv_SE">BOA</a></p><p></p></div></div><p>&#8211; Anhöriga och överlevare får chans att mötas och byta erfarenheter och perspektiv, säger Rozbeh Aslanian.</p><div id="attachment_130916" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-130916" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-130916 size-full" style="font-size: 16px;" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/minnestext-800.jpg" alt="" width="800" height="685" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/minnestext-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/minnestext-800-300x257.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/minnestext-800-768x658.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/minnestext-800-250x214.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/minnestext-800-520x445.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/minnestext-800-730x625.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-130916" class="wp-caption-text">Foto: Rozbeh Aslanian</p></div><h2>Självmord och missbruk bland överlevare</h2><p>Några överlevare har begått självmord och tungt missbruk och kriminalitet är inte ovanligt.</p><p>&#8211; Många valde att inte ta emot hjälpen som erbjöds utan har burit sorgen inombords. Då är det lätt att hamna i ett destruktivt leverne. Vi som träffas årligen är numera mer som en familj än sörjande. Men varje år kommer det någon för första gången som inte har klarat av att komma tidigare, säger Rozbeh Aslanian.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Om BOA Göteborg</strong></p><p>Föreningen BOA har arrangerat ceremonier vid diskoteksbrandens årsdagar sedan katastrofen 1998. Under övrig tid har de fokuserat på annan stödverksamhet och arbetat med att uppmärksamma integration och mångfald. BOA vill förmedla övertygelsen om att människor, oavsett bakgrund, är mer lika än olika och betydligt starkare tillsammans än åtskilda.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h2>25-årsmanifestationen blir den sista stora ceremonin</h2><p>&#8211; Alla göteborgare får i år en sista chans att ta farväl av dem som inte fick följa med på resan. Vi hoppas på en bred och stor uppslutning för att hedra ungdomarna som dog i branden, men även för att symboliskt skapa ljus och samhörighet.</p><p>Minnesceremonin kommer att visas på en storbildsskärm utanför så att alla kan följa den. Eftersom lokalen maximalt kan ta emot 150 gäster behöver anhöriga och mediarepresentanter anmäla närvaro i god tid via mail till BOA på <a href="mailto:boagbg@gmail.com">boagbg@gmail.com</a>. Dagen efter är minneslokalen öppen för allmänheten klockan 12-20.</p>

25-årsmanifestation till minne av diskoteksbranden

<p>Dalheimers hus är en social mötesplats med hög tillgänglighet för alla göteborgare. Huset är hemvist för flera verksamheter och föreningar, runt tusen personer besöker lokalerna varje dag.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/dalheimers-hus/renoveringen-av-dalheimers-hus" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad &#8211; Om renoveringen av Dalheimers hus</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Här finns dagliga verksamheter och ett korttidsboende, restaurang, konferenslokaler, bassäng och gym. Många kulturella och kreativa aktiviteter arrangeras för allmänheten. Här finns också Eldorado resurscenters centrum för aktivitet, kunskap och kultur för personer med intellektuell funktionsnedsättning, anhörigstöd och lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning.</p><p>Dalheimers hus är starkt påverkad av stora skador i betongen, vilket påverkar hållfastheten. Därför behöver huset renoveras och verksamheterna evakueras. De flesta verksamheter kommer under evakueringen att flytta till Kustgatan 10. Bad, gym och Eldorado resurscenters sinnesrum följer inte med.</p><h2>Ersättningslokalerna har vissa utmaningar</h2><p>För att de tillfälliga ersättningslokalerna ska bli så bra som möjligt för alla som flyttar in pågår just nu ett arbete med att kartlägga vilka anpassningar som behöver göras och vad det kan komma att kosta. Det arbetet görs av arkitekter, konsulter och representanter för verksamheten.</p><p>&#8211; Vi har haft tur med ersättningslokalerna. Det är ett hus som ligger nära och de allra flesta kan flytta dit tillsammans i stället för att bli utspridda. Det finns tyvärr utmaningar med ventilation, tillgänglighet och el. Vi ska bara använda huset en begränsad tid så det är inte ekonomiskt försvarbart att göra för stora ingrepp. Men vi ska göra så mycket vi kan, säger Karin Johansson, planeringsledare på förvaltningen för funktionsstöd.</p><h2>Kultur och konferenser kan fortsätta bokas in</h2><p>Utbildningar, kulturevenemang och konferenslokaler kommer att kunna erbjudas i ersättningslokalerna för både interna och externa verksamheter. Det går att boka konferenslokaler i Dalheimers hus även under hösten 2024.</p>

Renoveringen av Dalheimers hus skjuts upp

<p>Cirka 820 ungdomar mellan 15 och 18 och år har fått feriejobb inom Göteborgs Stad på höstlovet. Tio av dessa ska jobba på Förvaltningen för funktionsstöd med att förbereda inför halloweenfesten och skapa dekorationerna som ska pryda Flunsåsparken.</p><p>– Vi har handlat hönsnät, spindelnät och 30–35 stycken pumpor som ska karvas ur på två dagar. Det är ganska mycket som ska till och ungdomarnas kreativitet behövs till detta, säger Annelie Lehto, som arbetar med arbetsmarknadsinsatser på Förvaltningen för funktionsstöd.</p><h2>Spökvandring och tipspromenad</h2><p>Det är första gången halloweenfesten äger rum. På fredagen bjuder festen på musik och framträdanden i samarbete med Mötesplats Myntet och Fritid Hisingen. Kvällen riktar sig till ungdomar i årskurs 7–9. Lördagen riktar sig till dem som bor på boenden för personer med funktionsnedsättning.</p><p>– Men eftersom Flunsåsparken är en öppen park så är även övriga göteborgare välkomna, säger Annelie Lehto.</p><p>På lördagen kan besökarna se fram emot spökvandring, tipspromenad, ansiktsmålning. Allt är gratis förutom kaféet.</p><h2>Varför anordnas halloweenfesten<strong>?</strong></h2><p>– Vi har i uppdrag att se till att våra hyresgäster på våra boenden har en aktiv fritid och då tyckte vi det här var ett bra arrangemang. Att vi kan sysselsätta feriearbetare samtidigt gör att vi slår två flugor i en smäll, säger Annelie Lehto.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod">Förvaltningen för funktionsstöd</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Feriearbetare förbereder halloweenfest i Flunsåsparken

<p>Målgruppen för Göteborgs kommunikationskarneval är medarbetare inom funktionsstöd, förskola, grundskola och äldrevård- och omsorg, som använder eller vill lära sig mer om AKK.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Alternativ och kompletterande kommunikation &#8211; AKK </strong></p><ul><li>kommunikation som ersätter eller kompletterar talat språk</li><li>ett stöd för personer som har svårt att förstå eller använda tal. Förutom uttryckssätt som kroppsspråk och gester finns specifika AKK-former som tecken, bilder, bliss-symboler och ord</li><li>AKK finns inte bara till för den som har en funktionsnedsättning, utan även för omgivningen</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– Även många logopeder från habiliteringsenheter runt om i Sverige och privatpersoner som själva använder AKK, eller har en anhörig som gör det, brukar delta, säger Carina Rådenmark, handledare på Eldorado Resurscenter.</p><p>Eldorado resurscenter tillhör förvaltningen för funktionsstöd i Göteborgs Stad, och tillsammans med andra aktörer – statliga, regionala, privata och kommunala – anordnar man nu Kommunikationskarnevalen för runt tjugonde gången.</p><h2>PODD bidrar till dialog</h2><p>Arrangemanget lockar årligen mycket folk från både Sverige och utlandet som får ta del av ny forskning inom området och lyssna på goda exempel från verksamheter runt om i landet.</p><p>I år är temat <em>Bygga språk med AKK – att möjliggöra dialog</em>. En av årets huvudföreläsare är Gayle Porter från Australien. Hon är logoped med över 40 års praktisk erfarenhet av att arbeta med personer i behov av kommunikationsstöd och har utvecklat PODD, som står för Pragmatic Organization Dynamic Display.</p><p>– PODD har funnits i många år, och har spridits över hela världen, men utvecklas hela tiden. Det är en form av kommunikationsbok där användaren kan föra ett samtal även om man inte har ett talat språk. Även kommunikationspartnern använder boken. PODD-böckerna bidrar till att kommunikationen inte blir en monolog, säger Carina Rådenmark.</p><h2>Mässan öppen för alla</h2><p>Förutom storföreläsningar med Gayle Porter och andra huvudtalare kommer 22 seminarier att pågå parallellt.</p><p>– Besökarna får välja bland utbudet. Det är både forskare men också praktiker som medverkar.</p><p>Det anordnas också en mässa med utställare på Scandic Crown, där Kommunikationskarnevalen äger rum. Den är öppen för alla mellan klockan 10 och 15 båda dagarna.</p><p>Kommunikationskarnevalen anordnas av Eldorado resurscenter, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Dart &#8211; en specialistenhet för kommunikationsstöd och digital delaktighet som tillhör Sahlgrenska universitetssjukhuset, och Mariposa kompetenscenter.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/eldorado">Eldorado resurscenter</a></p><p><a href="https://www.spsm.se/">Specialpedagogiska myndigheten</a></p><p><a href="https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-1/verksamhet-neurologi-och-psykiatri-barn/enheter/dart-kommunikationsstod/">Sahlgrenska universitetssjukhuset: Dart</a></p><p><a href="https://creativecluster.se/mariposa-kompetenscenter-ab/">Mariposa kompetenscenter</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Kommunikationskarneval lockar folk från hela landet

<p>Medarbetarna har planerat i två veckors tid på Kaggeleds vård- och omsorgsboende inför måltidens dag. Förberedelserna har varit många. Allt från att bestämma förrätt till att beställa råvaror och ingredienser, men också att hitta inspiration till dukningen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Offentliga måltidens dag</strong></p><p>Måltidens dag infaller den tredje torsdagen i oktober och är ett initiativ från föreningen riksnätet Måltidens dag. Föreningen arbetar på ideell basis med att ge måltiden en mer lustfylld status och uppmärksamma de hälsosamma möjligheterna att samlas i lugn och ro runt ett dukat bord. Dagen firas över hela landet av flera förskolor och skolor samt inom äldreomsorgen och på sjukhus.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– Förrätten lagar vi själva medan huvudrätten och desserten kommer från centralköket. Givetvis har hyresgäster fått tycka till och personalen har fångat vad som önskas på menyn, säger Ana Bernhardsson som är en av enhetscheferna på boendet.</p><div id="attachment_130766" style="width: 650px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-130766" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-130766" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/personal-640.jpg" alt="" width="640" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/personal-640.jpg 640w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/personal-640-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/personal-640-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/personal-640-520x390.jpg 520w" sizes="(max-width: 640px) 100vw, 640px" /><p id="caption-attachment-130766" class="wp-caption-text">Foto: Johannes Löfgren</p></div><h2>Dukningstävling för andra året</h2><p>Det är flera vård- och omsorgsboenden som arrangerar dukningstävling på måltidens dag. För Kaggeleds vård- och omsorgsboende är det andra året i rad.</p><p>– Medarbetarna är peppade och har hittat idéer från naturen till årets dukningstävling, blommor går alltid hem, säger Ana.</p><h2>Hyresgästerna utser en vinnare</h2><p>Ingen tävling utan en jury och prisutdelning.</p><p>– Hyresgästerna utser en vinnare som de tycker har dukat finast. Vi kommer också ha en prisutdelning med enklare priser som fruktkorg, säger Ana.</p><h2>Måltiden anpassas efter hyresgästerna</h2><p><strong> </strong>Kaggeleds vård- och omsorgsboende har tre våningar fördelade på lika många enheter. Boendet har byggts speciellt för personer med demenssjukdom.</p><div id="attachment_130767" style="width: 778px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-130767" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-130767" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/dukning-800-768x1024.jpg" alt="" width="768" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/dukning-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/dukning-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/dukning-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/dukning-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/dukning-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/dukning-800.jpg 800w" sizes="(max-width: 768px) 100vw, 768px" /><p id="caption-attachment-130767" class="wp-caption-text">Foto: Johannes Löfgren</p></div><p>– Personalen känner till hyresgästerna väl och vet vad som passar varje person. För personer med någon av demenssjukdomarna kan behoven se olika ut, vissa föredrar mer enskilt medan andra vill umgås och ha fart och fläkt, säger Ana.</p><h2>Måltiden är mer än bara mat</h2><p>På äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen arbetar flera medarbetare med måltider, kost och näring. En av dem är Sofia Azami, kvalitetsutvecklare måltid.</p><p>–Emellanåt kanske man glömmer bort att måltiden är så mycket mer än bara mat. Det är gemenskap och sällskap. Vi äter faktiskt med alla våra sinnen, säger Sofia.</p><p>Sofia lyfter också att måltiden är en viktig del för ett hälsosamt och aktivt liv.</p><p>– När vi blir äldre är det särskilt viktigt att vi får i oss bra fetter, protein och vitaminer. Det gör att vi orkar mer och kan röra på oss, säger Sofia.</p><h2>Så kan du duka demensvänligt</h2><p>För personer med demenssjukdom spelar dukningen en viktig roll. Med en genomtänkt dukning går det att underlätta för personen som ska äta.</p><p>– Ett bra sätt är att använda kontraster när du dukar. Glaset får gärna vara i någon färg, så att det är enkelt att se och kunna urskilja glaset, säger Sofia.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Måltidens dag firades på Kaggeleds vård- och omsorgsboende  

<p>Socialstyrelsens undersökning mäter hur personer över 65, med äldreomsorg, upplever hur de har det. Frågorna gäller bland annat hur nöjda de är med personalens bemötande, kontakten med sjukvården, maten, den vård och omsorg de får och generell nöjdhet. Resultaten gäller äldreomsorg i både privat och kommunal regi.</p><h2>Fler med hemtjänst är nöjda i Göteborg</h2><p>I hemtjänsten har den genomsnittliga nöjdheten för omsorgstagare ökat något.</p><p>De som får hemtjänst i Göteborg är mindre nöjda än i resten av landet, men årets resultat närmar sig landets siffror.</p><p>Främsta förbättringsområdena för Göteborg gäller bland annat hur lätt det är att få kontakt med personalen, om personalen kommer på avtalade tider och om personalen meddelar tillfälliga förändringar.</p><h2>Färre upplever ensamhet</h2><p>De som bor på vård- och omsorgsboenden i Göteborg är lite mer nöjda än resten av landet när det kommer till aktiviteter och trivsel i gemensamma utrymmen. De upplever dessutom ensamhet i mindre utsträckning än tidigare år. Däremot är göteborgarna lite mindre nöjda med hur maten smakar.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Undersökningen om äldreomsorgen i Göteborg: </strong></p><p><strong> </strong><strong>Hemtjänst: </strong></p><ul><li>81 procent är nöjda med hemtjänsten jämfört med 79 procent förra året.</li><li>Främsta förbättringsområdena gäller bland annat hur lätt det är att få kontakt med personalen, om personalen kommer på avtalade tider och om personalen meddelar tillfälliga förändringar.</li></ul><p><strong>Vård och omsorgsboende</strong></p><ul><li>78 procent är nöjda, vilket är oförändrat från förra året och motsvarar nöjdheten i landet.</li><li>Fler är nöjda med aktiviteter och trivsel i gemensamma utrymmen i Göteborg jämfört med resten av landet.</li><li>Färre upplever ensamhet jämfört med tidigare år</li><li>Förbättringsområde är hur nöjda de är över hur maten smakar</li></ul><p></p></div></div><h2>Ungefär hälften svarade</h2><p>48 procent av de som bor på vård- och omsorgsboenden i Göteborg har svarat på enkäten. Den totala siffran för hela Sverige var 45 procent.</p><p>När det gäller hemtjänsten svarade 57 procent på enkäten, för hela Sverige var siffran 58 procent.</p><p>&#8211; Vi vill veta vad hyresgäster och omsorgstagare tycker om det stöd man får, så att vi kan fortsätta att bli bättre, säger Babbs Edberg, förvaltningsdirektör på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><h2>Hur arbetar ni vidare med resultaten?</h2><p>&#8211; Svaren i enkäten är mycket viktiga för förvaltningen. Vi analyserar resultaten som sen ligger till grund för det arbete vi gör med att utveckla och förbättra verksamheterna, säger Babbs Edberg.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Om Socialstyrelsens enkät:</strong></p><ul><li>Cirka 10 600 personer i Göteborg över 65 år som har hemtjänst eller bor på vård – och omsorgsboende får enkäten.</li><li>Enkäten genomförs årligen av Socialstyrelsen med undantag för 2021 då den ställdes in på grund av pandemin.</li><li>Enkäten skickas ut via post, men det finns även möjlighet att svara via webb.</li><li>Webbenkäten kan, förutom svenska, även besvaras på engelska, finska, arabiska, meänkieli, sydsamiska, nordsamiska och Lulesamiska.</li><li>Den äldre får ta hjälp av till exempel en anhörig, vän eller god man för att svara på frågorna men denne ska i så fall tänka på att svaren ska spegla den äldre personens uppfattning.</li><li>Med enkäten tillkommer en bilaga där den äldre informeras om att helst undvika att be personalen om hjälp med att svara på frågorna.</li></ul><p><strong>Källa: Socialstyrelsen.se</strong></p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/oppna-jamforelser/socialtjanst/aldreomsorg/vad-tycker-de-aldre-om-aldreomsorgen/" target="_blank" rel="noopener">Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”</a></p><p></p></div></div>

Så tycker göteborgarna om sin äldreomsorg

<p>Metoo-dagen äger rum den 15 oktober för att uppmärksamma sexuella övergrepp. För första gången arrangeras en konstutställning inför dagen med konstnärer som själva har blivit utsatta och skildrar händelserna.</p><p>&#8211; Syftet med utställningen är att visa att det finns hjälp att få och att ingen är ensam om att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp. Det finns hopp om att livet kan bli bättre med rätt stöd, säger Ana-Dolori Marinovic, kurator på Mikamottagningen.</p><h2>Lämnar ett hoppfullt budskap</h2><p>Konstnärerna får också lämna ett budskap till alla andra om vad som har hjälpt dem. Förhoppningsvis kan det inspirera andra utsatta att våga tala om övergreppen.</p><p>Den största förändringen som har skett sen metoo är att  personer som möter utsatta har fått mer kunskap och större förståelse kring sexuella övergrepp.</p><p>&#8211; Kliniker och mottagningar har i större utsträckning prioriterat att personal ska få gå traumautbildningar,  vilket har gjort att färre utsatta än tidigare blir avvisade, missförstådda och dåligt behandlade i vården. Det har gjort stor skillnad för utsatta på gruppnivå, säger Jennie Isakz, samordnare för Ung Utsatt.</p><h2>Inte lika tabubelagt att prata om sexuella övergrepp</h2><p><strong> </strong>På Mikamottagningen märker man att sexuella övergrepp är mer talbara nu för tiden. Det me too-rörelsen gjorde var att synliggöra att vem som helst kan utsättas för sexuella övergrepp.</p><p>&#8211; Föreställningen om att det är en viss typ av människa som utsätts för övergrepp har gått i kras.  Att de som utsätts är från alla samhällsgrupper och bakgrunder minskar den allmänna skuldbeläggningen i viss mån, säger Ana-Dolori Marinovic.</p><p>De medverkande konstnärerna har haft kontakt med stadens ungdomsmottagningar eller Mikamottagningen. De tillfrågades om de ville skapa ett symboliskt konstverk om sina övergrepp.</p><h2>Fortfarande mycket kvar att göra</h2><p>Hon menar att metoo-rörelsen och samtyckeslagstiftningen är genombrott som har ökat kunskapen och medvetenheten, men att det fortfarande finns mycket kvar att göra för att uppmärksamma och arbeta mot sexuella övergrepp. Locket läggs fortfarande på i viss mån.</p><p>&#8211; En del som kommer till Mikamottagningen får för första gången frågor om sexuella övergrepp, trots att de har varit i kontakt med sjukvården och socialtjänsten tidigare. Det borde bli rutin med frågor om sexuellt våld i alla instanser, liksom det är med frågor om andra former av våld, fastställer Ana-Dolori Marinovic.</p><p>Hon tror att det kan bero på en slags rädsla bland professionella &#8211; men också bland närstående &#8211; för att inte kunna ta hand om berättelser om sexuella övergrepp.</p><p>&#8211; Tyvärr tror jag att det fortfarande finns en föreställning bland professionella om att sexuella övergrepp är ett svårt arbetsområde och att den föreställningen hämmar professionella från att ställa frågor om utsattheten. Det hade underlättat om fler personer fångades upp i ett tidigare skede bara genom att rätt slags frågor ställs. Tystnadskulturen kring sexuella övergrepp och att bli lämnad ensam med sina erfarenheter är vad som medför mest lidande för utsatta,, säger Ana-Dolori Marinovic.</p><h2>Vill inspirera till mod att söka hjälp eller hjälpa</h2><p><strong> </strong>Förhoppningen är att utställningen ska locka så många som möjligt, både allmänheten och människor som i sitt yrke kan möta personer som varit utsatta för sexuella övergrepp. På plats kommer det att finnas faktabroschyrer och information om var du kan vända dig.</p><p>&#8211; Naturligtvis är det viktigt att konstnärerna blir nöjda med utställningen och med responsen från besökarna.  Vi vill också att utställningen ska ge viktiga redskap för människor att våga fråga och hjälpa. Många är utsatta själva eller har en närstående eller kollega man misstänker eller vet är utsatt. Utställningen kan bli en avgörande öppning för att våga söka hjälp själv eller inleda ett samtal med en utsatt i din närhet, säger Ana-Dolori Marinovic.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Inte ensam – en utställning om sexuella övergrepp</strong></p><ul><li>Pågår: 10 &#8211; 14 oktober</li><li>Plats: Frilagret, Heurlins plats 1</li><li>Konstnärer: Personer utsatta för sexuella övergrepp oavsett kön och andra omständigheter. Alla konstnärer är anonyma.</li><li>Anordnas av Ung utsatt i samarbete med Mikamottagningen</li><li><strong>Läs mer: </strong>Om utställningen <a href="https://www.frilagret.se/kalender/utstallning-inte-ensam-en-utstallning-om-sexuella-overgrepp/"><strong>Inte ensam &#8211; en utställning om sexuella övergrepp</strong></a></li></ul><p></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong><a href="https://www.vgregion.se/ungutsatt" target="_blank" rel="noopener">Ung utsatt</a><br /></strong>Ung Utsatt är initiativtagare till utställningen och en del av Ungdomsmottagningen Västra Götaland. De ger stöd och behandling till unga som har utsatts för sexuella övergrepp.</p><p><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/vald-och-hot/mikamottagningen" target="_blank" rel="noopener">Mikamottagningen</a><br /></strong>Mikamottagningen i Göteborgs Stad är en samtalsmottagning för personer med erfarenhet av sexuell exploatering, till exempel sex mot ersättning och människohandel för sexuella ändamål.</p><p><strong>Statistik<br /></strong>Enligt BRÅ så anmäldes 17 704 sexualbrott totalt år 2017 och 24 656 sexualbrott år 2022. Ökningen kan tänkas bero på att fler utsatta vågar anmäla, men mörkertalet beräknas fortfarande vara mycket stort stort.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Frilagret uppmärksammar sexuella övergrepp i konstutställning

<p>Rasha Mian har arbetat som sjuksköterska i 18 år, och sedan 13 år arbetar hon som nattsköterska i hälso-och sjukvårdsenheten Nordost.</p><p>Under sina år som sjuksköterska i livets slutskede har hon också mött många anhöriga och sett hur det ibland uppstått missförstånd som hon tror hade kunnat undvikas om det fanns större kunskap om kulturell bakgrund. En kunskap Rasha menar borde inkluderas i den palliativa vården.</p><h2>Medveten om skillnader</h2><p>&#8211; Ibland kan det vara rätt att lyssna in de anhöriga lite mer, ibland är det inte det, men att vara medveten om skillnader kan skapa ett bättre bemötande och förståelse. Viktigast är alltid att skapa god vård för den som vårdas men det finns utrymme för att vi i vårdpersonalen kan bli bättre på att hörsamma både den sjuke och de anhöriga, säger Rasha Mian.</p><p>Rasha har i sin studie gjort tolv intervjuer med sjuksköterskor i den palliativa vården. I studien framkommer flera exempel på olika synsätt.</p><p>&#8211; Som synen på information, i en del kulturer vill man inte berätta för den sjuke om sjukdomen och vi i vården har ett annat synsätt. Det kan också vara så att det upplevs helt fel att inte sätta in allt som finns, mat, näring, antibiotika för att det anses fel att ge upp. Det är viktigt att prata öppet om de här sakerna, även om det inte alltid går att tillmötesgå, säger Rasha.</p><h2>Vann Axlagårdspriset förra året</h2><p>För sin studie ”Kulturens betydelse vid omvårdnad i livets slutskede” utsågs hon till en av vinnarna av Axlagårdspriset 2022 i samband med Axlagården Umeå Hospice 30-årsjubileum.</p><p>&#8211; Syftet med studien var att öka medvetenheten och bidra till kunskap och förståelse för alla som ska bemöta och hantera patienter och närstående med annan kulturbakgrund än sin egen.</p><p>Den 2-4 oktober i år hölls den nationella palliativa konferensen i Malmö. Temat på konferensen 2023 var <strong>Framtidens palliativa vård</strong> och Rasha Mian var på plats för att visa upp sin studie på en stor poster.</p><h2>Vad tar du med dig hem till Göteborg?</h2><p>&#8211;  Det är svårt att nämna en sak för det är en hel del som är viktigt, men jag fick mycket inspiration på hur vi tillsammans kan utveckla den palliativa vården inom kommunen. Att vi med enkla resurser kan göra stor skillnad och att det märks att det är ett ämne som engagerar.</p><h2>Framtidens palliativa vård var temat i år – hur märktes det?</h2><p>&#8211; Det märktes genom flera föreläsningar och posters som handlade om digitalisering och olika projekt och nya arbetssätt där välfärdsteknik används.</p><p>Rasha hoppas att vården kan bli ännu mer personcentrerad och att kulturell kunskap finns med i introduktioner och som en naturlig del i den palliativa vården.</p><p>&#8211; För att ge en jämlik vård behöver de kulturella behoven inkluderas. Vi kan aldrig göra fel om vi frågar.</p><h2>Varför ville du göra den här studien?</h2><p>&#8211; Det är ju en begränsad tid, man dör ju bara en gång, det påverkar alla. Anhöriga är minst lika viktiga inom vården av den döende personen och jag tycker att man absolut ska lyssna in de anhöriga och göra det man kan tillmötesgå alla involverade i det mån det går där personen vi vårdar inte får ett ökat lidande.</p>

Kultur viktigt för en bra palliativ vård visar ny studie

<p>I år får 65-åringarna utskicket med en värdekod som används för att beställa broddar antingen via en hemsida eller via telefon hos leverantören. Det går att välja mellan helfotsbrodd och hälbrodd.</p><p>&#8211; För att få rätt storlek har du möjlighet att prova broddar på Allégården i Haga under tre fredagar. Passa på att gå dit eftersom detta är de enda tillfällen som erbjuds att prova ut broddarna, säger Annika Andersson, äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, som samordnar arbetet runt erbjudandet om broddar.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Tre tillfällen att prova</strong></p><p><strong>Tid:</strong> fredag 20 oktober, 3 november och 17 november, klockan 9–12</p><p><strong>Plats:</strong> Allégården i Haga, Södra Allégatan 4</p><p><strong>Kontaktperson: </strong><a href="mailto:adminhof@aldrevardomsorg.goteborg.se">Annika Andersson</a>, äldre- samt vård-och omsorgsförvaltningen</p><p></p></div></div><h2>Enkel åtgärd för att minska fallolyckor</h2><p>Erbjudandet om gratis broddar syftar till att minska fallolyckor och är en del av stadens hälsofrämjande och förebyggande arbete, som med undantag för 2019, genomförts årligen sedan 2013.</p><p>&#8211; Att använda broddar är ett enkelt sätt att minska risken för fall vid halt underlag, säger Annika Andersson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Passa på!</strong></p><ul><li>Eftersom erbjudandet inte återkommer till samma person går det inte att ta del av det vid ett senare tillfälle</li><li>Om du fyller 65 år i år och inte fått något erbjudande kontaktar du Göteborgs Stads växel 031-365 00 00 &#8211; uppge att ärendet handlar om broddar</li><li>Erbjudandet gäller för dem som fyller 65 år under 2023</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Gratis broddar till 65-åringar i Göteborg

<p>Under några timmar fylldes Bältesspännarparken av deltagare, åskådare, och personal från vård- och omsorgsboenden som körde rullstolar eller bara hejade på.</p><div id="attachment_130027" style="width: 1867px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-130027" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-130027 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rulltorloppet-1920-scaled.jpg" alt="" width="1857" height="2560" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rulltorloppet-1920-scaled.jpg 1857w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rulltorloppet-1920-218x300.jpg 218w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rulltorloppet-1920-743x1024.jpg 743w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rulltorloppet-1920-768x1059.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rulltorloppet-1920-1114x1536.jpg 1114w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rulltorloppet-1920-1486x2048.jpg 1486w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rulltorloppet-1920-250x345.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rulltorloppet-1920-520x717.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rulltorloppet-1920-730x1006.jpg 730w" sizes="(max-width: 1857px) 100vw, 1857px" /><p id="caption-attachment-130027" class="wp-caption-text">Behrouz väntade på sin fru Nahid som gick loppet med sin rullator. Foto: Klara Ekdahl Warane</p></div><p><span style="font-size: 16px;">Gånghjälpmedlen bland de 240 deltagarna varierade &#8211; rullstolar, rullatorer, permobiler eller ibland bara en arm som stöd.</span></p><h2>En del av Jubileumsfestivalen</h2><p>Rullatorloppet hölls första gången i Göteborg 2019 och i år var det en del av Jubileumsfestivalen Årsrika Göteborg 400.</p><div id="attachment_130032" style="width: 1930px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-130032" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-130032" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iii-1920.jpg" alt="" width="1920" height="1197" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iii-1920.jpg 1920w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iii-1920-300x187.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iii-1920-1024x638.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iii-1920-768x479.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iii-1920-1536x958.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iii-1920-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iii-1920-520x324.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iii-1920-730x455.jpg 730w" sizes="(max-width: 1920px) 100vw, 1920px" /><p id="caption-attachment-130032" class="wp-caption-text">Fransisco, 86 år vill gå Rullatorloppet nästa år igen. Foto: Klara Ekdahl Warane</p></div><p>Rullatorloppet är en del av Göteborgs Stads långsiktiga arbete för en mer åldersvänlig stad. Förutom att skapa tillfälle för rörelse, glädje och möten finns en förhoppning om att loppet kan bidra till att bryta stigmatiseringen av gånghjälpmedel.</p><h2>Skapa möten över generationerna</h2><p>&#8211; Att komma ut och träffa andra kan skapa känslan av att man är en del av samhället, säger Mimmi Bergman, som är projektledare för loppet.</p><p>Årets lopp genomfördes i samarbete med Världens Barn och Radiohjälpen och flera förskolor kom och hejade på längsmed den 600 meter långa sträckan.</p><div id="attachment_130031" style="width: 1717px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-130031" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-130031 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iv-1920-1-scaled.jpg" alt="" width="1707" height="2560" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iv-1920-1-scaled.jpg 1707w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iv-1920-1-200x300.jpg 200w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iv-1920-1-683x1024.jpg 683w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iv-1920-1-768x1152.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iv-1920-1-1024x1536.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iv-1920-1-1365x2048.jpg 1365w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iv-1920-1-250x375.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iv-1920-1-520x780.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-iv-1920-1-730x1095.jpg 730w" sizes="(max-width: 1707px) 100vw, 1707px" /><p id="caption-attachment-130031" class="wp-caption-text">Anders Krus, 75 år har tränat judo i 60 år är numera instruktör och lär själv ut fallteknik till äldre. Här tillsammans med judoinstruktören Rolf Westlund. Foto: Klara Ekdahl Warane</p></div><p>&#8211; Den här gången går vi för barn för att skapa möten över generationerna och att vi gör det här för varandra, säger Mimmi.</p><p>En av de som anmält sig till loppet var Nahid, 84 år. Hennes make Behrouz, ”86 plus”, som han själv uttryckte det, väntade på Nahid som gick loppet med sin rullator. Och när hon kom i mål, svettig och med strålande ögon, möttes hon av en stolt kram av maken Behrouz.</p><h2>Varför ville du genomföra det här Rullatorloppet?</h2><p>&#8211; Man mår bra av att röra på sig. Det är inte bra att bara sitta hemma och titta på tv</p><h2>Vad vill du säga till de som känner skam över att vara beroende av gånghjälpmedel?</h2><p>&#8211; Det ska man absolut inte känna, varför ska man skämmas över sig själv. Vi är värdefulla människor och vi kan använda våra erfarenheter till mycket, säger Nahid.</p><p>Nahid och Behrouz träffades som unga studenter på universitet i Iran för 67 år sedan och har varit gifta 65 år. I Sverige har de bott i 42 år.</p><h2>Folkfest och fallteknik</h2><p>För att höja tempot ytterligare bland seniorer och deltagare bjöd bland annat musikal- och showartisterna Robin Rösehag och Pernilla Karlsson upp till allsång.</p><p>Rullatorloppet framhåller möjligheterna med ett gånghjälpmedel och i år fanns dessutom möjligheten att lära sig fallteknik. Risken att falla ökar med stigande ålder och för den som drabbas kan det innebära ett stort fysiskt och psykiskt lidande. På en tunn grön madrass som rullats ut på gräset i Bältespännarparken visade judoinstruktörerna Rolf Westlund, 73 år och Robin Persson, 29 år, hur tekniken kan användas för att förebygga fall.</p><p>&#8211; På samma sätt som barn lär sig simma kan man faktiskt lära ut det här till alltifrån barn till äldre. Det handlar om att lära sig parera, men också att lära sig att resa sig om man väl fallit, berättar Rolf Westlund som hållit på med judo i fyrtio år.</p><h2>Många kommer tillbaka</h2><p>Trots regntunga moln och deltagare som klätt sig efter snabba väderväxlingar på klassiskt Göteborgsvis lyckades deltagarna gå i mål utan en droppe som föll. Men till slut kom regnet och Fransisco 86 år fick användning för sin regnponcho. Årets rullatorlopp var Fransiscos andra, och på frågan varför han anmält sig till loppet svarar han med ett brett leende</p><p>&#8211; Jag har inget annat att göra. Jag kommer nästa år igen.</p><div id="attachment_130026" style="width: 1810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-130026" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-130026" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-1800.jpg" alt="" width="1800" height="1484" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-1800.jpg 1800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-1800-300x247.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-1800-1024x844.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-1800-768x633.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-1800-1536x1266.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-1800-250x206.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-1800-520x429.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/rullatorloppet-1800-730x602.jpg 730w" sizes="(max-width: 1800px) 100vw, 1800px" /><p id="caption-attachment-130026" class="wp-caption-text">Foto: Klara Ekdahl Warane</p></div>

Rekordmånga tog sig runt Rullatorloppet

<p>I hård konkurrens kammade Tomas Hedin hem en delad förstaplats. ”För ett visionärt och tillitsbaserat ledarskap som skapat en trygg och tillåtande arbetsplats där medarbetarnas initiativ och idéer tas till vara” lyder en del av juryns motivering.<br /><strong> </strong><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><br /><strong>Sydvästenpriset<br /></strong>Centrum för välfärdsstudier (CVS) vid Högskolan i Borås utlyser varje år ett pris för att uppmärksamma och premiera chefer inom Västra Götalands län som medvetet och engagerat verkar för ett långsiktigt, kvalitativt och strategiskt ledarskap.<p>Juryn består av representanter från offentlig och idéburen verksamhet, priset delas ut på Högskolan i Borås 17 november.</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.hb.se/sydvastenpriset">Högskolan i Borås om Sydvästenpriset</a></p><p></p></div></div><p>Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, kommer det att saknas över 100 000 personer till välfärden i framtiden.</p><p>&#8211; Kommuner och regioner måste arbeta mer långsiktigt med rekrytering, hjälpa varandra att komma över hinder och lita på den personliga utvecklingen, säger Tomas Hedin.</p><h2>”Vi ska hjälpa till att undanröja hinder&#8221;</h2><p>– Vi måste tro på att om människor har de rätta grundförutsättningarna för att kunna och vilja arbeta med människor, då har de en kapacitet och förmåga och då ska vi hjälpa till att undanröja hinder som till exempel språk och utbildning, säger Tomas.</p><h2>”Ökad självständighet, engagemang och lust”</h2><p>På gruppboendet Kvartetten är målet är att få alla i personalen att känna sig delaktiga. Språket kommer genom prat och det går bra att utbilda sig parallellt. Arbetsplatsen styrs av värderingar där varje individ har potential att växa.</p><p>&#8211; Detta har lett till ökad självständighet, engagemang och lust. Personalen stannar kvar och den arbetsrelaterade sjukfrånvaron är noll, säger Tomas.</p><p><strong> </strong><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><br /><strong>Juryns motivering<br /></strong><em>För ett visionärt och tillitsbaserat ledarskap som skapat en trygg och tillåtande arbetsplats där medarbetarnas initiativ och idéer tas till vara. I sitt ledarskap ser Tomas potentialen i människor, frigör resurser som bidrar till utveckling och möjliggör en verksamhet där såväl medarbetare som brukare ges chans att växa och vara en del av lösningen.<br /></em></div></div>

Tomas Hedin prisas för hållbart ledarskap

<p>Som anhörig kan du säkert känna igen dig i att relationer tar kraft. Det är inte konstigt att det blir så när den man står nära eller oroar sig för inte mår bra. Hur kan man förstå situationen och samtidigt värna om sig.</p><p>På nationella anhörigdagen arrangerar Anhörigstödet i Göteborgs Stad föreläsningar på Dalheimers hus på detta tema.</p><p><strong> </strong>– I år har vi riktat in oss på de anhöriga och hur de mår. Tidigare år har det handlat om att till exempel stå nära någon som har psykisk ohälsa, säger Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent i Göteborgs Stad.</p><p>Var femte person i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående. För att uppmärksamma den nationella anhörigdagen 6 oktober anordnas en föreläsningskväll.</p><h2>“Ta hand om dig själv för att orka”</h2><p>I ett av föredragen berättar Julia Svahn om empatistress som kan uppstå om du under en lång period möter andras lidande utan att kunna hjälpa, vilke till slut kan bli känslomässigt stressande och kan leda till empatitrötthet. Hon lyfter vikten av att förstå och kunna röra sig från empati till medkänsla.</p><p>Julia Svahn är anhörigstrateg, hälsopedagog och yogainstruktör och har flera års erfarenhet av att möta anhöriga.</p><p>– Om man märker att man inte riktigt orkar känna in den man lever med så kan man här få tips hur man kan förebygga detta och ta hand om sig själv, men också få en förståelse för varför man reagerar som man gör.</p><p>Viktiga delar här är: återhämtning, att hitta balans i sig själv, kroppsspråk och avslappning.</p><h2>“Hur hanterar man flera känslor samtidigt”</h2><p>Handledaren och psykoterapeuten Egon Rommedahl kommer att hålla ett föredrag om vikten av självmedkänsla; att vi kan få flera känslor samtidigt när vi som anhöriga stödjer en nära person: Till exempel att man inte känner igen sin närstående eller att man känner igen sig själv i relationen till sin närstående.</p><p>– Det är för att få en förståelse för de reaktioner man kan få i en situation om man känner att man inte orkar längre.</p><p>Anmälan till föreläsningen “När relationer tar kraft” krävs, <a href="https://www.eventonline.se/anmalan.php?eid=13202&amp;amp;key=490">vilket kan göras här</a>.</p><p>Föreläsning för chefer, medarbetare och politiker</p><p>Martina Takter som är fil. lic. i socialt arbete kommer att föreläsa om aktuell forskning på området med fokus på anhörigperspektiv. Det är riktat till chefer och medarbetare i äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen och förvaltningen för funktionsstöd samt förtroendevalda i respektive nämnd.</p><p>– Vi behöver ha ett anhörigperspektiv på alla nivåer, det är jätteviktigt.</p><h2>Vilken lärdom vill du dela med dig av?</h2><p><strong> </strong>– Det är en förmån att få förtroende från anhöriga och höra deras berättelser. Ibland är berättelsen väldigt tung och få får det vara. Man går in i situationen här och nu och sedan får man kliva ur den så den inte tynger så mycket. Vi som har jobbat med detta har ofta flera års erfarenhet inom socialtjänst och skola och är vana att möta människor.</p><h2>Vad bör man tänka på om man är ny som anhörigkonsulent?</h2><p>– Man får vara lyhörd för vilken hjälp den anhörige vill ha och inte styra för mycket själv. Det kan vara lätt att hamna i en situation där man ger råd till denna och är det något som anhöriga är allergiska mot så är det råd, för det har man fått så mycket från släkt och vänner, avslutar  Lena-Karin Dalenius, anhörigkonsulent.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Föreläsningskväll om relationer på Nationella anhörigdagen

<p>– Det är kul om det kommer mycket folk. Vi hoppas på många möten över generationerna. Alla aktiviteter är gratis, säger Jerker Forsberg, ungdomskonsulent.</p><p>Sedan starten har Mariagården blivit en mötesplats med aktiviteter av och för både unga och seniorer.</p><p>– Tanken är att ungdomar ska ta ett eget ansvar för att utforma vad de vill göra och det blev faktiskt bättre än vad vi tänkt från början. Kreativiteten ska styra innehållet och ungdomar tar ansvar när man ger dem det, säger Jerker Forsberg.</p><div id="attachment_129825" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129825" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-129825" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket1-1000px.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket1-1000px.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket1-1000px-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket1-1000px-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket1-1000px-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket1-1000px-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket1-1000px-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-129825" class="wp-caption-text">Seniorer på dagtid &#8211; och ungdomar efter skolan. Verket har en bred verksamhet. Foto: Jerker Forsberg</p></div><p>Omkring 150 ungdomar har fått en egen tagg/nyckel som de använder enskilt eller med sin intressegrupp, och har då tillgång till de flexibla lokalerna. Ungdomar som gillar Cosplay syr gärna på kreationer på kvällar och lajvare som utforskar sin typ av spontanteater. Flera dansgrupper har sina träningslokaler där med inriktning på till exempel afrikansk eller japansk dans.</p><p>Seniorer utnyttjar oftare lokalerna dagtid, medan ungdomarna tar vid efter skoltid.</p><p>– Våra aktiviteter har en stor bredd, med både återkommande föreläsningar som gruppaktiviteter på fast tid varje vecka, säger Johan Kockum, äldrekonsulent.</p><p>Det handlar bland annat om bokcirklar, språkkurser, måleri och musik, gymnastik, schack och en trädgårdsgrupp som utforskar odling. Totalt engagerar det närmare 200 seniorer varje vecka.</p><div id="attachment_129828" style="width: 710px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129828" decoding="async" loading="lazy" class="hojdare wp-image-129828 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket4-700px.jpg" alt="" width="700" height="933" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket4-700px.jpg 700w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket4-700px-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket4-700px-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/verket4-700px-520x693.jpg 520w" sizes="(max-width: 700px) 100vw, 700px" /><p id="caption-attachment-129828" class="wp-caption-text">Under femårsfirandet på lördag kommer en foodtruck finnas på plats. Alla aktiviteter är gratis. Foto: Jerker Forsberg</p></div><p>Under femårsfirandet kommer deltagare från seniorgrupperna att spela 60- och 70-talsmusik, vara tillgängliga för att spela canasta och schack. Målerigruppen ställer också ut sina verk.</p><h4>Hur ser kulturcentret Verket ut om fem år?</h4><p>– Vi hoppas att grunden är samma, att det kommer fortsatt att vara ett levande kulturhus för alla åldrar, men även fler generationsöverskridande aktiviteter. Vi vill också att fler ska känna till verksamheten, säger Johan Kockum.</p><p>– Vi hoppas också att vårt arbetssätt sprider sig till andra delar av staden, säger  Jerker Forsberg.</p><p>Under femårsfirandet på lördag kommer en foodtruck finnas på plats. Alla aktiviteter är gratis.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Två ansvariga</h3><p>Kulturcentret Verkets ungdomsverksamhet drivs av socialförvaltningen Centrum och seniorverksamheten av ÄVO.</p><p><strong>Läs mer:</strong> Göteborgs Stad om <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/verket" target="_blank" rel="noopener">Verket</a></p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p>

Kreativt femårsfirande väntar för Kulturcentret Verket

<p>– Samtalet är så viktigt. Under veckan som varit har vi haft många unika samtal vid pratbänkarna när vi pratat om smått som stort. Genom att vara ute där människor rör sig får vi reda på saker som vi inte kan få om vi stannar kvar på våra kontor, säger Agneta Persson från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Västra Götaland och Göteborg (NSPH Västra Götaland och Göteborg).</p><p>Ett av det mest minnesvärda denna vecka var mötet med den väldigt ledsne mannen som besökte en av pratbänkarna.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Läs mer på</h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg">Åldersvänliga Göteborg</a> (goteborg.se)</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/motesplatser-och-verksamheter-for-seniorer">Mötesplatser och verksamheter för seniorer</a> (goteborg.se)</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/halsoframjande-och-forebyggande-for-seniorer">goteborg.se/hof</a> – hälsofrämjande och förebyggande verksamhet för seniorer i Göteborg</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/anhoriga-och-frivilliga/stod-till-anhoriga">Stöd till anhöriga</a> (goteborg.se)</p><p><a href="https://nsphvastragotaland.se/">nsphvastragotaland.se</a> &#8211; NSPH Västra Götaland och Göteborg</p><p><a href="https://spes.se/">SPES</a> – Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd</p><p><a href="https://vg.hjarnkoll.se/">Hjärnkoll Västra Götaland (hjarnkoll.se)</a></p><p></p></div></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p>– Det lossnade efter att vi pratat en stund och han berättade då att han var väldigt ensam. Jag visade var han kunde få hjälp och han fick NSPH:s broschyr med telefonnummer. När han gick i väg var han mycket gladare än när han kom och jag kände att vårt samtal hade gjort skillnad, säger Agneta Persson.</p><p>NSPH Västra Götaland och Göteborg är ett nätverk som består av 16 föreningar som på olika sätt stödjer personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Under hela veckan har Agneta Persson som representant för nätverket funnits vid pratbänkar över hela Göteborg tillsammans med representanter från andra organisationer och medarbetare i Göteborgs Stad.</p><p></p></div></div><p>– Vi har haft en särskild satsning för att nå ut med information om vart en person med psykisk ohälsa kan vända sig för att få hjälp och stöd, men hjälp finns att få året runt, säger Sofia Tillman, processledare social hållbarhet, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen som samordnar veckan ”Våga prata om psykisk hälsa” för Åldersvänliga Göteborg.</p><h2>Tystnaden är farligast</h2><p>Vid pratbänkarna denna dag i Positivparken i Frölunda finns förutom Agneta Persson och Sofia Tillman, även Johanna Bäckman, SPES – riksförbundet för suicidprevention och efterlevandestöd, och Henrietta Hellgren, äldrekonsulent i sydvästra Göteborg.</p><p>Riksförbundet SPES är med i nätverket NSPH Västra Götaland och Göteborg och ger stöd till personer som har mist någon genom suicid.</p><p>– Det är viktigt att prata om självmord eftersom många tror att de är ensamma om sina tankar. Det är tystnaden som är farligast. Berättar du inte för någon kan du inte få stöd och det är lätt att det uppstår hjärnspöken, som tanken att ”alla får det bättre utan mig”. Om man inte pratar om det finns risk att spöket växer och tar över. Undersökningar har också visat att personer som överlevt sina suicidförsök inte vill dö egentligen, säger Johanna Bäckman.</p><div id="attachment_129808" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129808" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-129808" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/IMG_5806-1000px.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/IMG_5806-1000px.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/IMG_5806-1000px-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/IMG_5806-1000px-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/IMG_5806-1000px-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/IMG_5806-1000px-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/IMG_5806-1000px-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-129808" class="wp-caption-text">Vid pratbänken i Positivparken finns Agneta Persson, NSPH Västra Götaland och Göteborg, Henrietta Hellgren, äldrekonsulent i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen och Johanna Bäckman, SPES, för att ge information om vart en person med psykisk ohälsa kan vända sig för att få hjälp och stöd. Foto: Suzanne Dahlin</p></div><p>Bland självmord är äldre överrepresenterade, särskilt vanligt är det hos män.</p><p>– Det kan ha med den traditionella mansrollen att göra, säger Johanna. Män ska vara starka och klara sig själva. Men vårt budskap är att ingen, oavsett ålder eller kön, behöver vara ensam med sina tankar. Det är inte farligt att prata om mående och självmordstankar. Om jag själv vågar vara modig och prata om psykisk hälsa och ohälsa så vågar fler göra det och vi kan tillsammans göra skillnad och tänka nytt.</p><h2>Huvudmålet är att bryta ensamhet och isolering</h2><p>– Det finns så många sociala normer runt psykisk hälsa. Det kan handla om hur samhället ser på psykisk ohälsa, eller vad familjen och den kultur man är en del av tycker om det. Det är ofta lättare att prata om sin fysiska hälsa än om man till exempel lider av ångest. Vi kan alla göra stor skillnad bara genom att börja prata om psykisk ohälsa, säger Henrietta Hellgren, äldrekonsulent i sydvästra Göteborg.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p><div id="attachment_129807" style="width: 387px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129807" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-129807" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/pratbank_tuve-3-spalt.jpg" alt="" width="377" height="413" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/pratbank_tuve-3-spalt.jpg 377w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/pratbank_tuve-3-spalt-274x300.jpg 274w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/pratbank_tuve-3-spalt-250x274.jpg 250w" sizes="(max-width: 377px) 100vw, 377px" /><p id="caption-attachment-129807" class="wp-caption-text">Det är viktigt att våga prata om sin mentala hälsa. Foto: Camilla Sundberg</p></div></p><p></p></div></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p>Det är först när normer bryts som de synliggörs och vi kan förändra. Möten med andra är så viktiga för att vi ska få förändring.</p><p>I sitt uppdrag samarbetar Henrietta Hellgren mycket med en kollega som är anhörigkonsulent i de sydvästra stadsdelarna.</p><p>– Att vara anhörig till någon som drabbats av fysisk eller psykisk sjukdom kan upplevas både svårt och ensamt. Anhörigstöd i sydväst erbjuder stödsamtal, en rad olika samtalsgrupper, utbildningar och aktiviteter för anhöriga. Olika forum där de kan få stöd, hämta kraft, öka sin förståelse, lyssna och dela med sig av livet här och nu.</p><p></p></div></div><p>– Vi har också grupper som är till för alla, med fokus på livskvalitet och hälsa. Med fokus på framtiden och fler friska år startar vi i höst grupper med inriktning på livskvalitet och hälsa. Tillsammans arbetar vi förebyggande med att stärka och bibehålla den psykiska och fysiska hälsan, säger Henrietta Hellgren.</p><h2>Öppna evenemang och träffar</h2><p>Som äldrekonsulent möter Henrietta Hellgren också de seniorer som regelbundet besöker mötesplatser för seniorer i sydväst. Förutom att delta i meningsfulla och roliga aktiviteter kan man på mötesplatserna både få nya vänner och stöd av andra i svåra perioder. Genom öppna evenemang, till exempel föreläsningar och träffar, som ordnas i andra lokaler och i samverkan med andra, hittar hon ofta fler som vill ha kontakt och kan behöva stöd.</p><p>– Vi har ett fint samarbete med bland annat biblioteken. Senast hade vi en välbesökt föreläsning på Högsbo bibliotek om när minnet sviktar, säger hon.</p><p>Men har du inte den fysiska förmågan att själv ta dig ut är det lätt att bli isolerad. Den hälsofrämjande och förebyggande verksamheten arbetar uppsökande för att nå dem som är ofrivilligt ensamma.</p><p>– Ensamhet kan också upplevas som skamfyllt. Ett av våra huvudmål i den hälsofrämjande och förebyggande verksamheten är att bryta ensamhet och isolering. Bara i sydvästra Göteborg har vi idag 23 000 personer över 65 år. En del blir över 100 år och det är ett åldersspann på nästan 40 år med massor av olika behov. Vi jobbar för att möta de behov vi ser nu men behöver också ta reda på vilka behov vi behöver möta i framtiden. Att samarbeta med andra i staden och med civilsamhället är något vi upplever är mycket positivt, säger Henrietta Hellgren.</p>

Våga prata – vid pratbänken i Positivparken

<p>Boendet Alma i Göteborg är det enda i Göteborgs Stad som riktar sig till kvinnor som lever i hemlöshet med aktivt missbruk och kvinnor med psykisk eller social problematik. Här finns 16 platser som bokas av socialförvaltningarna, och en plats för våldsutsatta kvinnor i aktivt missbruk.</p><p>Här har ett pilotförsök med biblioterapi gjorts under sommaren. Initiativet blev verklighet genom ett samarbete mellan kulturförvaltningen och socialförvaltningen Sydväst i Göteborgs Stad.</p><h2>Ska ta vara på det friska</h2><p>Sedan 2021 driver Biblioteken i Göteborg projektet Litteraturens läkande kraft med stöd från Kulturrådet, där bibliotekarier har utbildats i metoderna biblioterapi och Shared reading. Anna Lindblad, projektledare och bibliotekarie, är den som hållit i biblioterapin på Alma.</p><p>– Många drar öronen åt sig när man hör ordet terapi. Men precis som med ljusterapi eller aromaterapi kan biblioterapi innebära en stunds välbehag eller paus från en tuff vardag. Det handlar om att stärka människor i vardagen, ta vara på det friska i människan. Deltagarna på Alma fick möjlighet att, för en stund, i en svår livssituation vara med om just detta, säger hon.</p><p>Anna Lindblad berättar att biblioterapi kan fungera stärkande och främja den psykiska hälsan och genom att mötas i texten, bilden eller musiken får deltagarna möjlighet att ingå i ett nytt sammanhang. Tillsammans talar deltagarna om upplevelsen – allas tankar, känslor och reflektioner får ta plats.</p><p>Hon hade valt texter för alla sex träffar med stor omsorg, men efter första tillfället visade det sig att det krävdes att tänka om och tänka nytt. På grund av olika skäl behövde hon använda texter som var mer kärnfyllda och rakt på sak.</p><p>– Det är viktigt att vara lyhörd och möta upp människor där de befinner sig – oavsett miljö. Gången därpå utgick jag i stället från dikter och låttexter, och så lyssnade vi på låtarna tillsammans. Det gav effekt – det märktes på deltagarna genom att diskussionerna kom igång och samtalet flöt på.</p><h2>Vill finnas där medborgarna finns</h2><p>Johanna Kristensson är behandlingsassistent på Alma och tog aktivt del i biblioterapin – där allt från en till fyra klienter deltog varje gång. Hon berättar att arbetet vanligtvis innebär att stötta klienterna i vardagen och att det inte finns många möjligheter till aktiviteter i de nuvarande lokalerna.</p><p>– Något sådant här, som biblioterapin, har vi aldrig haft förut. Därför känns det stort att kulturförvaltningen gör en sådan här satsning och att vi börjat samverka.</p><p>Anna Lindblad flikar in att bibliotekens ambition är att finnas där medborgarna är. Kulturförvaltningens paroll är att kultur öppnar världar.</p><p>– Vi kan verkligen stärka vår relevans genom att arbeta förvaltningsövergripande. Att kultur främjar den existentiella hälsan är väl känt men också att kulturen är relevant i den socioekonomiska kontexten är något som lyfts fram inom forskning. Intresset för biblioterapin växer sig allt starkare.</p><h2>Många starka upplevelser</h2><p>Johanna Kristensson hoppas att biblioterapin är något som kan återkomma igen. Som kvinnornas behandlingsassistent var hon en trygghet under biblioterapin som gjorde att deltagarna vågade öppna upp och prata.</p><p>– Jag tyckte att det var så starka upplevelser och att det gav så mycket. Det var en fin stund för reflektion och många klienter upplevde att det var skönt och uttryckte att de ville göra det igen. Vissa var skeptiska till en början men fick en wow-upplevelse andra gången och det väcktes en nyfikenhet.</p>

Uppskattad biblioterapi med kvinnor i hemlöshet

<p>– Detta är ett led i vårt vattentema som vi har under hösten. Den går som en röd tråd genom hela verksamheten, säger stödpedagogen Anna Persson.</p><h2>Ingredienser i olika maträtter</h2><p>Med havets läckerheter tänker nog de flesta inte på tång. Men faktum är att så väl sockertång, sågtång och blåstång går att använda som ingredienser i olika maträtter. Sågtång kan användas som en salt ingrediens i brödbak, blåstång kan med fördel läggas in som kapris.</p><p>Gruppen var även på jakt efter sockertång som bland annat kan användas i soppor och grytor.</p><div id="attachment_129638" style="width: 1088px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129638" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-129638 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-vi.jpg" alt="" width="1078" height="1500" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-vi.jpg 1078w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-vi-216x300.jpg 216w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-vi-736x1024.jpg 736w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-vi-768x1069.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-vi-250x348.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-vi-520x724.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-vi-730x1016.jpg 730w" sizes="(max-width: 1078px) 100vw, 1078px" /><p id="caption-attachment-129638" class="wp-caption-text">Stödpedagog Linda Blom visar upp lite av dagens &#8220;fångst&#8221;. Foto: Rikard Jansson</p></div><p>– Vi kommer att torka tången och mala den och sedan använda i bröd och kakor. Det blir säkert några chips också.</p><p>Personalen har gått en kurs i skärgården om “Tång och strandväxter &#8211; den nya tidens mat”, med vägledande recept som en extra krydda.</p><p>Stödpedagog Anna Persson och stödassistent Linda Blom tog på sig cyklop, snorkel och våtdräkt och hoppade i det salta plurret för leta efter ruskor som vanligtvis växer på mer än tre meters djup.</p><div id="attachment_129639" style="width: 1371px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129639" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-129639 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amondon-1361.jpg" alt="" width="1361" height="1500" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amondon-1361.jpg 1361w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amondon-1361-272x300.jpg 272w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amondon-1361-929x1024.jpg 929w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amondon-1361-768x846.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amondon-1361-250x276.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amondon-1361-520x573.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amondon-1361-730x805.jpg 730w" sizes="(max-width: 1361px) 100vw, 1361px" /><p id="caption-attachment-129639" class="wp-caption-text">Foto: Rikard Jansson</p></div><p>Turligt nog kom de lindrigt undan och hittade en hel del nära ytan. Vattnet är klart vid Amundön men mörkt denna dag på grund av ett envist molntäcke som inte ville ge med sig. Några av brukarna mötte upp vid klippkanten och såg till att tången togs tillvara i en hink.</p><p>Naturfokus försöker komma ut varje dag och röra på sig. Vid längre utflykter som denna, lär sig deltagarna om djur, växter och vår stad. De skapar saker från material som de hittar i naturen och tidigare har de gjort både saft, sylt och salvor av det de plockar i naturen. Det märks att gruppen är van att vara ute, raskt plockade flera av dem fynd från strandkanten, som snäckor och drivved.</p><p>Under onsdagens utflykt deltog även några brukare från dagliga verksamheten Idrottsplatsen.</p><div id="attachment_129640" style="width: 1426px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129640" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-129640 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-viii.jpg" alt="" width="1416" height="955" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-viii.jpg 1416w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-viii-300x202.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-viii-1024x691.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-viii-768x518.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-viii-250x169.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-viii-520x351.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-viii-730x492.jpg 730w" sizes="(max-width: 1416px) 100vw, 1416px" /><p id="caption-attachment-129640" class="wp-caption-text">Stödpedagogerna Anna och Linda snorklar efter olika sorters tång. Foto: Rikard Jansson</p></div><p>– Det är härligt att kunna vara ute så här och förlänga sommaren. Det är en bonus! säger Bert Engström, stödassistent på idrottsgruppen.</p><h2>Utställning med vattentema</h2><p>I höst händer flera saker för daglig verksamhet. Idrottsgruppen gör sig bland annat redo för löpartävlingen IP-loppet som hålls nästa fredag.</p><p>I december kommer Naturfokus att en utställning med foto, teckningar och hantverk på vattentemat. Det blir vernissage i lokalerna på Sankt Pauligatan.</p><p>– Den här utflykten och hur vi använder tången blir startfasen på höstens tema så vi kommer säkert ut flera gånger, säger Anna Persson.</p><p>Innan det blir lunchdags så radas fångsten upp på ett picknick-bord.</p><p>– Det ser gott ut! säger en av brukarna.</p><div id="attachment_129641" style="width: 1510px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129641" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-129641 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-v-1.jpg" alt="" width="1500" height="960" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-v-1.jpg 1500w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-v-1-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-v-1-1024x655.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-v-1-768x492.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-v-1-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-v-1-520x333.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/amundon-v-1-730x467.jpg 730w" sizes="(max-width: 1500px) 100vw, 1500px" /><p id="caption-attachment-129641" class="wp-caption-text">I den dagliga verksamheten Naturfokus lär sig deltagarna om djur, växter och vår stad. Foto: Rikard Jansson</p></div>

Naturfokus jagar nya läckerheter från havet

<p>– Alla har inte stor kunskap om droger. Man kan känna att det är svårt att ha en vettig diskussion med sitt barn inom detta ämne och det är lätt att tappa bort sig själv, säger Rickard Larsson som är samordnare/socionom vid Mini Maria Hisingen.</p><p>Mini Maria har funnits sedan 1995 och föräldrautbildningar har de hållit i under tio års tid.</p><h2>Öppen för alla tonårsföräldrar</h2><p>Föräldrautbildningen är öppen för alla tonårsföräldrar i Göteborg. Vanligtvis brukar ett tiotal föräldrar komma vid varje tillfälle, träffarna hålls två gånger per termin.</p><p>Rickard Larsson berättar att utbildningen brukar spegla samhällsdebatten på området i stort. Just nu kan det vara frågor om legalisering är farligt. Detta då Tyskland debatterar legalisering av cannabis.</p><p>Vanliga frågor är: “Hur pratar jag med mitt barn? Om han eller hon tar cannabis, kommer det att leda till att man går över till tyngre droger? Hur mycket kan jag pressa mitt barn att berätta? Hur orolig ska man vara?”</p><h2>“Var nyfiken och våga prata med ditt barn om droger”</h2><p>– Det viktigaste är att man ska vara nyfiken och prata med sitt barn och syftet med föräldrautbildningen är att de vuxna ska bli tryggare i sig själva.</p><p>Föräldraträffarna tog sin form när de för ett tiotal år sedan bjöd in föräldrar som själva var aktuella på Mini Maria, alltså att deras egna barn använde droger. Kursmaterialet togs fram utifrån deras egna erfarenheter och frågeställningar som: “Vad skulle ni vilja ha vetat innan ni visste att era barn tog droger?”</p><p>Den mest förekommande drogen är cannabis som utgör 90 procent av ungdomars droganvändning.</p><h2>Var vaksam</h2><p>– Men det kommer nya grejer då och då som man får vara vaksam inför, som lustgas och torrschampo till exempel. Man bör ha kolla på vad man själv har hemma i medicinskåpet och vår rekommendation är att  man lämnar in de mediciner som man inte använder på Apoteket, rekommenderar Rickard Larsson.</p><p>Tysklands hälsominister har till exempel lagt fram ett lagförslag om legalisering av cannabis.</p><p>– När vi tar upp det så blir många fundersamma; är det så farligt? … och “Det är bara en tidsfråga innan det blir lagligt här också&#8221;. Det hör man hela tiden.</p><p>– Då frågar vi: Vi måste veta vad ni blir oroliga för. Det kan vara att barnet inte kommer iväg till skolan, att man inte riktigt får kontakt, och att de inte är som sig själva längre.</p><p>– Oavsett om cannabis blir lagligt eller ej: Kommer man inte iväg till skolan och blir osams med sina vänner, så blir det inte bra.</p><p><strong>Finns det några varningssignaler som man som förälder bör se upp med som gör att man bör gå föräldrautbildningen?</strong></p><p>– Det är svårt att säga, men har man magkänslan att allt inte är som det ska så ska man ställa frågan. Och det ska man veta att alla ungdomar i Göteborg kommer förr eller senare att komma i kontakt med droger. Det är inget att hymla med, säger Rickard Larsson och avslutar:</p><p>– Vad vi måste göra är att ge våra ungdomar kunskaper så att de kan säga nej till droger.</p><p>Föräldrautbildningen hålls den 12 september och 19 september vid Min Maria Centrum, Norra Hamngatan 8. Båda tillfällena är klockan 17:30-19:30.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Mini Maria Göteborg </strong></p><ul><li>Vänder sig till ungdomar och vuxna upp till 21 år som har frågor eller bekymmer kopplade till alkohol eller droger samt deras föräldrar eller anhöriga</li><li>Erbjuder råd, stöd och behandling till ungdomar, familj och nätverk</li><li>Är ett samarbete mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Stad, och finns på tre ställen i Göteborg; Centrum/Väster, Hisingen och Nordost</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>

Ny föräldrautbildning om droger hos Mini Maria

<p>– Vi når ut brett och får berätta om de tjänster som socialtjänsten erbjuder för samverkan och tidiga insatser, säger Maria Bolander som är enhetschef för Samverkan och tidiga insatser, vid socialförvaltningen Nordost</p><p>Alla förstagångsföräldrar får ett erbjudande om utökade hembesök. Deltagandet är frivilligt.</p><h2>Från barnet är nyfött till 15 månader</h2><p>Det var för fyra år sedan som hembesöken startade i ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen.</p><p>Hembesöken sker i en arbetsmodell som kommer från Rinkeby med sex stycken hembesök från det att barnet är nyfött tills det är 15 månader.</p><div id="attachment_129616" style="width: 994px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129616" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-129616" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Maria-Bolander-984.jpg" alt="" width="984" height="1340" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Maria-Bolander-984.jpg 984w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Maria-Bolander-984-220x300.jpg 220w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Maria-Bolander-984-752x1024.jpg 752w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Maria-Bolander-984-768x1046.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Maria-Bolander-984-250x340.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Maria-Bolander-984-520x708.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/Maria-Bolander-984-730x994.jpg 730w" sizes="(max-width: 984px) 100vw, 984px" /><p id="caption-attachment-129616" class="wp-caption-text">Maria Bolander.</p></div><p>Besöken görs gemensamt av BVC-sköterskor och föräldrastödjare.</p><p>Först ut var Närhälsan Opaltorget barnavårdscentral (BVC) och Resursverksamheten i nuvarande stadsområde Sydväst. Totalt har 600 familjer deltagit i projektet och inneburit sammanlagt cirka 2700 hembesök.</p><h2>Barnen ammades i högre grad</h2><p>Maria Bolander vittnar om några konkreta effekter. Bland annat har många föräldrar som medverkat i programmet berättat att de snabbare blivit trygga i sin föräldraroll och på så sätt haft lättare att möta sina barns behov. Barnen som har medverkat i programmet har också vaccinerats i högre utsträckning.</p><p>Fler mammor har genomgått screening för förlossningsdepressioner samt att barnen i programmet ammades i högre grad. Dessutom hade färre barn vid 2,5 års ålder problem med sitt språk jämfört med en kontrollgrupp.</p><p>– Föräldrarnas relation sinsemellan har också stärkts och vi har mött fler pappor vid hembesök jämfört med om man skulle träffas på BVC, säger Maria och tillägger:</p><p>– Vi upplever också att tilliten till föräldrastödjarna från socialtjänsten har blivit större.</p><h2>&#8220;Vi kan ge mycket stöd och hjälp&#8221;</h2><p>Detta är viktigt inte minst efter en tid med desinformationskampanj, som fortfarande pågår, som vill hävda att om man blir anmäld till socialtjänsten får man sina barn omhändertagna.</p><p>– Det ökar tyvärr på skepticismen som gör att färre tar kontakt med oss på grund av att de är rädda. När vi träffar föräldrarna kan vi berätta om föräldrakurser och vilka servicetjänster vi erbjuder som inte är så känt för alla. Vi kan ge mycket stöd och hjälp. Omhändertagande är verkligen en sista utpost som ingen vill.</p><p>Klart är att projektet kommer att fortsätta efter att fyraårsperioden löper ut vid årsskiftet. Nordost och Sydväst i första hand. Fler områden kan bli aktuella beroende på hur man logistiskt kan få ihop det.</p><p>– Vi tycker att det är värdefullt och vill få det fullt ut implementerat från nästa år.</p><p><strong>Vilken respons tar ni med er från BVC-sköterskor och föräldrastödjare?<br /></strong>– De har fått ställa om i sitt arbete. Dels krävs logistik men kräver också sin tid. Arbetsuppgifterna har förändrats under den här perioden, men positivt är att samverkan mellan socionomer och sköterskorna har ökat!</p><p>Projektet har varit uppe på agendan på en spridningskonferens i maj på Lindholmen då flera närliggande kommuner visade intresse av projektet.</p><p>Verksamheten ryms inom ordinarie budget.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li>Rapporten <a href="https://goteborgsregionen.se/kunskapsbank/betydelserocheffekteravutokadehembesokigoteborg.5.28065c9318a25ff30f8d89a.html">Betydelser och effekter av utökade hembesök i Göteborg</a></li><li>Västra Götalandsregionen: <a href="https://www.vgregion.se/hembesok">Utökade hembesök i Göteborg</a></li><li>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/kontakta-oss/hitta-forvaltningar/?id=6625">Socialförvaltningen Nordost</a></li></ul><p></p></div></div>

Hembesök hos förstagångsföräldrar har gett positiva resultat

<p>Studieförbundet Vuxenskolan har hållit i kursen på uppdrag av förvaltningen för funktionsstöd i Göteborg och har varit så populär att den har fått en fördjupningskurs.</p><p>– Vi märker att kursen har gjort en stor skillnad i deras liv, säger Annika Törnqvist som är verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan</p><p>Sedan i våras har två studiecirklar hållits i lokalen Växthuset i Västra Frölunda. Deltagarna har träffats för att lära sig hur kroppen fungerar och vilken betydelse för hälsan som mat och träning har, men även om vikten av att sova bra och att stressa mindre.</p><h2>Berör också relationer</h2><p>Eftersom kursen har ett helhetsperspektiv berör den även relationer. Genom samtal och erfarenhet är målet att kursdeltagarna ska kunna hitta sina egna vägar till att må bättre.</p><p>– De flesta vill verkligen ha aktiviteter att göra och att träffa andra. Det har varit en grupp för yngre och en för äldre. Det har gett mycket energi för deltagarna.</p><div id="attachment_129586" style="width: 1450px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129586" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-129586" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/annika-vuxenskolan-1440.jpg" alt="" width="1440" height="1765" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/annika-vuxenskolan-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/annika-vuxenskolan-1440-245x300.jpg 245w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/annika-vuxenskolan-1440-835x1024.jpg 835w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/annika-vuxenskolan-1440-768x941.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/annika-vuxenskolan-1440-1253x1536.jpg 1253w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/annika-vuxenskolan-1440-250x306.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/annika-vuxenskolan-1440-520x637.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/annika-vuxenskolan-1440-730x895.jpg 730w" sizes="(max-width: 1440px) 100vw, 1440px" /><p id="caption-attachment-129586" class="wp-caption-text">Annika Törnqvist är verksamhetsutvecklare på Vuxenskolan.</p></div><p>Annika beskriver att det allra viktigaste är kosten, att minska på sockret, att tänka mer på vad man äter och att man rör på sig fysiskt.</p><p>– Det är jätteviktigt för personerna i målgruppen med ökad egenmakt och det får man genom att kunna ta hand om sin egen hälsa på ett bättre sätt.</p><h2>&#8220;Det är bra att kursen är gratis&#8221;</h2><p>Initiativet om en hälsokurs har tagits från Bostad för särskild service i sydväst. Göteborg Stad har ett program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning där rätten till bästa möjliga hälsa är ett rättighetsområde. Eftersom Studieförbundet Vuxenskolan tagit fram studiematerialet på nationell nivå passade det bra i den kommunala verksamheten då den också är anpassad till målgruppen.</p><p>Förvaltningen för funktionsstöd har stått för lokalerna och haft kontakt med de boende inom deras verksamhetsområde och Studieförbundet Vuxenskolan har levererat innehållet.</p><p>– Det är bra att kursen är gratis då deltagarna kan ha en begränsad ekonomi, säger Sofia Olander som är verksamhetsutvecklare på förvaltningen för funktionsstöd.</p><h2>Kan bli nya kurser i vår</h2><p>Kursen har varit så populär att det lett fram till en fördjupningscirkel.</p><p>– Det är värdefullt att hamna i ett annat sammanhang. Att man lär sig nya saker ger ett värde. Jag gillar att materialet bygger på samtal, utan pekpinnar och innehåller även delar som relationer och stress, tillägger Sofia Olander</p><p>Efter en värdering i höst är förhoppningen att det blir nya kursstarter till våren nästa år, med samma upplägg. Tillsammans tittar kommunen och Vuxenskolan på möjligheten att förlägga det på fler ställen.</p><p>Lisa Swärd och Hilma Lundwall har varit kursledare.</p>

Hälsokörkortet har gjort skillnad

<p>Redan i september erbjuds Göteborgs seniorer speeddejting, besök på trygghetsboenden, föreläsningar och samtal om psykisk hälsa.</p><p>&#8211; Frågor om ensamhet och psykisk hälsa är viktiga – för äldre, yngre och alla däremellan. I jubileumsfestivalen Årsrika Göteborg har vi valt att fylla september månad, som också är festivalens sista månad, med massor av möjligheter för göteborgare, medarbetare och besökare, att delta i aktiviteter på temat ensamhet och psykisk hälsa, säger Emma Matsson, utvecklingsledare Åldersvänliga Göteborg, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><h2><strong>Se hur du kan bo tryggt och få nya vänner </strong></h2><p>I programmet för september erbjuder mötesplatser för seniorer och SPF Örgryte speeddejting för möjligheten att träffa nya vänner. Samtalen är fem minuter långa och syftar till att väcka intresse för vidare kontakt. Tre tillfällen för speeddejting på olika platser i staden kommer att hållas. Det är bara att droppa in.</p><p>Boplats Göteborg och Äldreombudsmannen är värd för bussresorna med studiebesök på två trygghetsboenden för seniorer.  Under resorna kommer du också få information om vilket stöd som finns att få inför en flytt. Här är platserna begränsade så föranmälan behövs.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p><div id="attachment_129375" style="width: 710px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-129375" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-129375" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Bild-aldreombudsmannen-Helena-Bjurback-scaled.jpg" alt="" width="700" height="933" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Bild-aldreombudsmannen-Helena-Bjurback-scaled.jpg 1920w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Bild-aldreombudsmannen-Helena-Bjurback-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Bild-aldreombudsmannen-Helena-Bjurback-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Bild-aldreombudsmannen-Helena-Bjurback-1152x1536.jpg 1152w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Bild-aldreombudsmannen-Helena-Bjurback-1536x2048.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Bild-aldreombudsmannen-Helena-Bjurback-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Bild-aldreombudsmannen-Helena-Bjurback-520x693.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Bild-aldreombudsmannen-Helena-Bjurback-730x973.jpg 730w" sizes="(max-width: 700px) 100vw, 700px" /><p id="caption-attachment-129375" class="wp-caption-text">Helena Bjurbäck är Äldreombudsman i Göteborgs Stad. Foto: Julia Leijon</p></div></p><p></p></div></div><p>&#8211; Bostad och närmiljö är en viktig fråga för göteborgare i kontakt med äldreombudsmannen. För att bo bra hela livet kan det vara en god idé att fundera på hur man bor idag och vad som är viktigt framåt. Vi har sedan tidigare gjort en större satsning med information hem i brevlådorna. Bussresorna är en satsning som både kan informera och inspirera, säger Helena Bjurbäck, Äldreombudsman Göteborgs Stad.</p><h2>Samtal vid pratbänkar och föreläsningar</h2><p>&#8211; Varmt välkommen till Göteborgs Stads pratbänkar och till öppna föreläsningar som kan ge redskap att möta det svåra, säger Sofia Tillman, processledare för social hållbarhet vid äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p>Vid utvalda pratbänkar träffar du mellan den 4-8 september personer från Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), Hjärnkoll och medarbetare i Göteborgs Stad som berättar om dina rättigheter och de möjligheter du har att söka hjälp och stöd. Den 4 och 5 september hålls två föreläsningar på Mötesplats Göteborg, Södra Allégatan 1 B, i ett samarbete mellan NSPH, Hjärnkoll och Åldersvänliga Göteborg.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Programmet</strong></p><p><a href="https://goteborg2023.com/event/arsrika-goteborg-400-vaga-prata-om-psykisk-ohalsa/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">Göteborg 2023: Årsrika Göteborg 400: Våga prata om psykisk ohälsa</a> Information om föreläsningar samt tid och plats för pratbänkarna</p><p><a href="https://goteborg2023.com/event/arsrika-goteborg-400-bo-bra-nu-och-i-framtiden/?preview=true">Bo bra nu och i framtiden – bussresa och studiebesök på två trygghetsboenden</a></p><p><a href="https://goteborg2023.com/event/arsrika-goteborg-400-speed-dating-for-nya-vanner/?preview=true">Speeddejting för nya vänner</a></p><p><a href="https://goteborg2023.com/jubileumsprojekt/arsrika-goteborg-400-en-jubileumsfestival/" target="_blank" rel="noopener">Göteborg 2023: Årsrika Göteborg 400 &#8211; En jubileumsfestival</a> – hela programmet</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Under föreläsningarna får du bland annat lyssna till hjärnkollsambassadörer som delar med sig av egna livserfarenheter. Genom att dela med sig till andra vill de förmedla hopp och berätta om möjliga vägar fram. Föreläsningarna är öppna och riktar sig till alla, men de kan vara särskilt intressanta för dig som själv har erfarenhet av psykisk ohälsa eller möter det som anhörig eller personal.</p><p>Alla programpunkter är gratis och har tagits fram i samarbete mellan äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen via Åldersvänliga Göteborg och mötesplatser för seniorer, pensionärsföreningarna i Göteborgs Stads centrala pensionärsråd, Boplats AB, Äldreombudsmannen, AgeCap Göteborgs universitet, NSPH och Hjärnkoll.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong></p><p><a href="https://hjarnkoll.se/" target="_blank" rel="noopener">Riksförbundet Hjärnkoll</a> arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa med målet att alla ska ha lika rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt.</p><p><a href="https://nsph.se/" target="_blank" rel="noopener">Nationell samverkan för psykisk hälsa</a></p><p><a href="https://nsphvastragotaland.se/" target="_blank" rel="noopener">Nationell samverkan för psykisk hälsa i Västra Götaland</a></p><p><a href="https://nya.boplats.se/kontakta/nytt/seniorutskick" target="_blank" rel="noopener">Boplats Göteborg &#8211; 70 000 seniorer får broschyr om bostad i brevlådan</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Oktober en månad för psykisk hälsa

<p>&#8211; Vi vet att det varje år är barn som saknas eller blir bortförda för exempelvis bortgifte. Det kan också vara resor i uppfostringssyfte eller för kvinnlig könsstympning. Vi som möter barn och unga i våra yrkesroller har ett stort ansvar att agera och anmäla om vi upptäcker att något inte står rätt till, säger Christine Lidström, samordnare Regionalt stödcentrum för hedersrelaterat våld och Resursteam heder.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Slå larm – gör en anmälan</strong></p><p>När det är barn och unga som saknas eller om något inte står rätt till efter en ledighet är det viktigt att vi slår larm och agerar. Känner du en oro för något barn har du anmälningsplikt.</p><p>Vänd dig till socialtjänsten, kontaktuppgifter hittar du på <a href="http://www.goteborg.se/hittasocialkontor" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Hitta socialkontor</a></p><p>Vid misstanke om pågående eller planerat brott gör du en polisanmälan. Ring 112 om det är akut och 114 14 för att göra en anmälan.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h2>Här kan du få råd och stöd</h2><p>Göteborgs Stad har olika verksamheter där du kan få råd och stöd om du själv är utsatt eller misstänker att någon annan är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck.</p><p>Regionalt stödcentrum heder vänder sig till flera kommuner i regionen. Här finns en samtalsmottagning med stöd till utsatta och vägledning till yrkesverksamma. På Stödcentrum heder arbetar ett team med kurator, polis och vårdpersonal.</p><p>Stödcentrum heder stöttar dig som arbetar inom förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, polismyndigheten och inom ideella organisationer. Även du som privatperson som känner oro för någon i din närhet kan söka stöd hos Stödcentrum heder.</p><p>Resursteam heder finns bara i Göteborg. Det är en mobil enhet som kan möta upp utsatta och ge stöd till vidare kontakt med yrkesverksamma. Yrkesverksamma inom Göteborgs Stad kan också kontakta Resursteam heder för stöd och vägledning.</p><p>&#8211; Det är viktigt vi som möter personer som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld eller förtyck vet hur vi ska agera i vår yrkesroll. Barn och unga som lever i den här kontexten är beroende av att vi vuxna ser och uppmärksammar dem, säger Christine Lidström.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Är du utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck? </strong></p><p>Regionalt stödcentrum vänder sig till utsatta personer. Kontakta oss så ger vi råd och stöd utifrån situationen. Telefonnummer: 020- 34 03 03</p><p><a href="http://www.goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2021102483744730" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Regionalt stödcentrum heder</a></p><p>Du kan också vända dig till Resursteam heder som finns i socialförvaltningarna Centrum, Hisingen, Nordost och Sydväst. <a href="http://www.goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2019112911825636" target="_blank" rel="noopener">Här finns kontaktuppgifter till de olika teamen.</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Var uppmärksam och agera om ett barn saknas

<p>Hur blir Göteborg den bästa staden med och för framtidsgenerationen äldre? Hur ska vi samtidigt göra för att ta oss an samhällsutmaningar som att vi får en allt större andel äldre i relation till yngre, kommande värmeböljor, digitalt utanförskap och hållbara liv. Kan den yngre generationen lära sig av den äldre om tillräcklighet, resurshushållning och reparation? Kan bostadsbristen lösa äldres ensamhet och hur arbetar Göteborgs Stad för att möta äldres behov?</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Den framtidsbara staden </strong>är en mötesplats för dig som vill skapa framtidens Göteborg. Paviljongen Framtid på Frihamnsdagarna 31 augusti – 2 september blir en plats för diskussioner, lyssnande och prova på omställningen till en stad som har förmåga att ta sig an såväl utmaningar som möjligheter fram till 2030. Göteborg ska bli en stad för alla.</p><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://frihamnsdagarna.se/utstallare/demokrati-och-medborgarservice/">Göteborgs Stad &#8211; Den framtidsbara staden</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Fredag 1 september mellan klockan 10 och 12 kommer Åldersvänliga Göteborg och Göteborgs Stads hemtjänst, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, att tillsammans bemanna Göteborgs Stads monter i Frihamnen för att samtala med göteborgarna om framtidsfrågor.</p><p>Monika Bondesson är chef för Göteborgs Stads hemtjänst. Varför är det viktigt att hemtjänsten finns med i diskussionerna om den framtidsbara staden?</p><p>&#8211; Inom hemtjänsten arbetar vi för en utveckling där vi har delaktighet, medbestämmande och inflytande i fokus. En viktig förutsättning är att vi har en dialog med göteborgarna. Hur tycker de att vi ska göra för att tillsammans ska kunna skapa en bra och självständig vardag för nuvarande och kommande generation av göteborgare? Hur säkrar vi en trygg och hållbar omsorg med fokus på ett bättre åldrande? De svar vi får in blir värdefulla när vi utvecklar hemtjänsten. Vi hoppas på många viktiga och djupa samtal med besökare i montern.</p><p>Emma Matsson är utvecklingsledare för arbetet med Åldersvänliga Göteborg och kommer att vara på plats. Vad förväntar du dig av dagen?</p><p>&#8211; Jag ser fram emot en inspirerande dag då vi tillsammans med göteborgare får möjlighet att slå våra kloka huvuden ihop och hitta vägar fram till ett ännu härligare och smartare Göteborg. Jag ser också fram emot alla personliga och spännande möten med både yngre och äldre, och hoppas och tror att vi alla lämnar stärkta och uppfyllda av framtidstro.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;">

Samtal med göteborgarna om framtidsgenerationen äldre

<p>Rullatorloppet är också en del av Göteborgs Stads långsiktiga arbete för en mer åldersvänlig stad. Birgitta Thielen och Mimmi Bergman, är projektledare för Rullatorloppet.</p><h2><strong>Varför är det angeläget med ett rullatorlopp och hur hänger det ihop med en åldersvänlig stad? </strong></h2><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><div id="attachment_129229" style="width: 387px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129229" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-129229" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Birgitta-Thielen-378-1.jpg" alt="" width="377" height="402" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Birgitta-Thielen-378-1.jpg 377w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Birgitta-Thielen-378-1-281x300.jpg 281w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Birgitta-Thielen-378-1-250x267.jpg 250w" sizes="(max-width: 377px) 100vw, 377px" /><p id="caption-attachment-129229" class="wp-caption-text">Birgitta Thielen, en av två projektledare för Rullatorloppet.</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p>&#8211; Rullatorloppet vill visa glädjen med gånghjälpmedel och hur roligt det kan vara att motionera, oavsett fysisk förmåga. Samtidigt uppmärksammar vi att alla göteborgare har rätt att känna sig hemma i staden och vara delaktiga i samhället. En förutsättning är att stadens utemiljöer är tillgängliga också för personer med gånghjälpmedel, säger Birgitta Thielen, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p>&#8211; Vi vill också inspirera till generationsmöten och har bjudit in förskolor och skolor att komma och heja på. Ungefär 80 funktionärer i alla åldrar ställer upp. Dessa kommer bland annat från gymnasieskolorna, dagliga verksamheter och ideella föreningar, men också enskilda seniorer ställer upp som volontärer, säger Mimmi Bergman, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Förra årets rullatorlopp blev en succé bland såväl deltagare som åskådare.</p><h2><strong>Vad har ni för ess i ärmen i år?</strong></h2><p>&#8211; I år vill vi skapa en ännu festligare folkfest både på scenen i Bältesspännarparken och i Trädgårdsföreningen. Eva Bäckman, känd från SVT och Hotell Romantik, kommer att vara en av tre konferencierer. Musikal- och showartisterna Robin Rösehag, från bland annat Vallarna i Falkenberg, och Pernilla Karlsson, som spelat i Sound of Music och Annie, tror vi kommer att skapa magi tillsammans med publiken, säger Mimmi.</p><h2><strong>Hur kommer vi att märka att det är ett jubileumslopp?</strong></h2><p>&#8211; Vi tror att vi kommer att få rekordmånga deltagare som samtidigt vill fira Göteborg 400 år. Folkfesten skapar vi tillsammans. Det kommer att bli fler aktiviteter än tidigare i Bältesspännarparken så det finns mycket att välja bland. Ett spännande inslag i år är Svensk Judo som visar hur vi kan falla på ett bra sätt! säger Mimmi.</p><div id="attachment_129192" style="width: 710px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129192" decoding="async" loading="lazy" class="hojdare wp-image-129192 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Mimmi-Bergman-700.jpg" alt="" width="700" height="933" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Mimmi-Bergman-700.jpg 700w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Mimmi-Bergman-700-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Mimmi-Bergman-700-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Mimmi-Bergman-700-520x693.jpg 520w" sizes="(max-width: 700px) 100vw, 700px" /><p id="caption-attachment-129192" class="wp-caption-text">Mimmi Bergman, den andre av de två projektledarna för Rullatorloppet.</p></div><h2><strong>Hur ser era egna förhoppningar ut inför loppet?</strong></h2><p>&#8211; Det viktiga är att många får uppleva glädjen i att röra sig tillsammans med andra. Vi hoppas att alla de 300 platserna i loppet fylls! Den som inte själv deltar i loppet är lika välkommen att heja på, mingla med nya och gamla vänner och ta del av allt som kommer att hända på scenen. Sedan vore det fint med värme, sol och en färgsprakande dag, säger Mimmi Bergman.</p><p>&#8211; Det ska bli en dag då det syns att Göteborg är en åldersvänlig stad! Drömmen är också att engagemanget inför eventet skapar ringar på vattnet och leder till ännu fler samarbeten men också att det inspirerar andra kommuner och organisationer som vill ordna rullatorlopp, säger Birgitta Thielen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Läs mer</h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg/stadsmiljo-ur-seniorperspektiv/rullatorloppet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Åldersvänliga Göteborg</a></p><p><a href="https://goteborg2023.com/jubileumsprojekt/arsrika-goteborg-400-en-jubileumsfestival/" target="_blank" rel="noopener">Årsrika Göteborg – en jubileumsfestival</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/sa-kan-du-paverka-och-vara-delaktig/aldreombudsman" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Äldreombudsmannen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p>Liksom tidigare år kommer pris att delas ut till bästa utstyrsel av gånghjälpmedel.</p><p>&#8211; Vi vet att det finns de som kan uppleva det som stigmatiserande att behöva gånghjälpmedel. De som känner att omgivningen ser på dem på ett särskilt sätt och därför stannar de hellre hemma än att gå ut med rullatorn. Med pristävlingen vill vi inspirera till känslan att ”jag använder mitt gånghjälpmedel med stolthet och vill gärna synas, säger Birgitta Thielen.</p><p></p></div></div><p>&#8211; Vi bjuder in till en glad fest över generationerna, mitt i hjärtat av Göteborg. I rullatorloppet är alla vinnare och alla som deltar i loppet får medalj, säger Mimmi Bergman.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Rullatorloppet 2023</h3><p><strong>När:</strong> 20 september, klockan 11-14</p><p>Rullatorloppet är ett lopp för alla som använder rullator, rullstol, stavar, käpp eller stöd av en ledsagare. Platsen för det 600 meter långa loppet är Trädgårdsföreningen, med start och mål i Bältesspännarparken.</p><p>Loppet är kostnadsfritt. Max antal deltagare är 300, först till kvarn gäller.</p><p>Fullständig information, program och länk till anmälningsformulär finns på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg/stadsmiljo-ur-seniorperspektiv/rullatorloppet" target="_blank" rel="noopener">goteborg.se/rullatorloppet</a></p><p>Anmälan kan också göras på telefonnummer 072-855 37 91 eller 031-366 76 27, måndag-fredag kl 10-14.30.</p><p>Anmälan är öppen till och med 15 september.</p><h3>Ett samarbete mellan flera aktörer</h3><p>Loppet arrangeras av äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen genom Åldersvänliga Göteborg, i samarbete med Äldreombudsmannen i Göteborgs Stad och AgeCape – Centrum för åldrande och hälsa, Göteborgs universitet och Göteborg 400 år.</p><p>Ytterligare samarbetspartners är:</p><ul><li>Förskoleförvaltningen</li><li>Grundskoleförvaltningen</li><li>Burgårdens gymnasium</li><li>Förvaltningen för funktionsstöd</li><li>Kulturförvaltningen</li><li>Idrotts- och föreningsförvaltningen</li><li>Pensionärs- och idrottsföreningar</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Rullatorloppet ett jubileumslopp för Göteborg 400 år

<p>&#8211; Utökningen av fler lägenheter gör att vi ännu bättre kan möta behovet hos personer med särskilda behov och som av olika anledningar inte kan bo i vårt gemensamma boende. Det kan i vissa fall röra sig om personer som är extra såbara och därför behöver särskilda anpassningar, säger Lena Magnusson, enhetschef Kriscentrum för kvinnor.</p><p>Utökningen ger möjlighet att erbjuda platser för personer med funktionsnedsättning som behöver behov av personlig assistent, äldre personer som behöver hemtjänst, kvinnor med många barn samt hbtqi-personer.</p><h2>Socialtjänsten beslutar</h2><p>Lägenheterna erbjuds också till våldsutsatta män som behöver skydd. Här finns personal tillgänglig dygnet runt och de boende får stöd och hjälp, både psykologiskt och rent praktiskt.</p><p>Det är socialtjänsten som beslutat om plats vid det skyddande boendet.</p><p>&#8211; Vi har ett högt tryck på våra platser och personer som behöver stöd och skydd. Det här är något vi arbetat för en lägre tid. Eftersom vi ställer höga krav på dessa boenden både utifrån säkerhet och storlek och tillgänglighet gör att vi är så glada att de äntligen finns på plats, säger Lena Magnusson.</p><p>Kriscentrum för kvinnor är en verksamhet för sig som är kvinna och är utsatt för hot eller våld från din partner eller från någon du haft en relation med. Verksamheten erbjuder skyddat boende och stödjande samtal. Det går att kontakta verksamheten dygnet runt året om. För män som har problem i sina nära relationer finns Kriscentrum för män.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Är du utsatt för hot eller våld från din partner eller tidigare partner, eller från någon du haft en relation med kan du kontakta Kriscentrum.</p><p>Telefon 031 -367 93 04, för tidsbokning till samtalsmottagningen telefontid 8.30-9.30 måndag &#8211; torsdag</p><p>Jourtelefon för stöd och rådgivning dygnet runt 031 – 367 93 80</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kriscentrum-for-kvinnor" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Kriscentrum för kvinnor</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kriscentrum-for-man" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Kriscentrum för män</a></p><p>Har du frågor om Kriscentrum för kvinnor eller de nya lägenheterna? Kontakta;</p><p><a href="mailto:lena.magnusson@socialcentrum.goteborg.se">Lena Magnusson</a>, 031-367 93 79</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>

Nya anpassade lägenheter stärker skyddet för våldsutsatta

<p>&#8211; Kompetensen har höjts och medarbetarna arbetar tillsammans för att hitta vägar till att kunna tillgodose hyresgästernas behov” säger Cristina Wångblad vid äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p>Stjärnmärkt är en utbildningsmodell som stiftelsen Svenskt Demenscentrum tagit fram. Bakom initiativet till stiftelsen står bland annat Socialstyrelsen och regeringen. Utbildningen består av fyra olika steg och lika många reflektionsträffar.</p><p>&#8211; Ett vård- och omsorgsboende kan titulera sig stjärnmärkt när enhetschefen och minst 80 procent av medarbetarna har klarat utbildningen, säger Cristina Wångblad, metodhandledare i demens och en av samordnarna för stjärnmärkt.</p><p>Varje vård- och omsorgsboende har två eller fler stjärninstruktörer som leder arbetet på respektive boende. Deras uppdrag är också att hålla i reflektionsträffarna på arbetsplatsen.</p><div id="attachment_129088" style="width: 710px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129088" decoding="async" loading="lazy" class="Höjdare wp-image-129088 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/stjarnmarkning-artikel-700.jpg" alt="" width="700" height="899" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/stjarnmarkning-artikel-700.jpg 700w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/stjarnmarkning-artikel-700-234x300.jpg 234w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/stjarnmarkning-artikel-700-250x321.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/stjarnmarkning-artikel-700-520x668.jpg 520w" sizes="(max-width: 700px) 100vw, 700px" /><p id="caption-attachment-129088" class="wp-caption-text">Arbetsmaterial från Svenskt Demenscentrum, personcentrerad vård och omsorg i fokus.</p></div><p>&#8211; Utöver det ska varje boende välja ett utvecklingsområde, exempelvis samarbete med anhöriga. Kriterierna måste uppfyllas varje år annars tappar man sin stjärnmärkning, säger Cristina.</p><h2>Personcentrerad omsorg är meningsfull</h2><p>Syftet med utbildningen är att ge kunskap och verktyg om personcentrerad vård och omsorg.</p><p>&#8211; Med det menas att hyresgästen ska stå i centrum. Enkelt sagt så måste vi sätta oss in i hur personen upplever sin vardag. Alltså vilka förutsättningar, önskemål och behov som finns. Behoven ser olika ut. För personer med demenssjukdom är det inte säkert att varje person kan uttrycka, svara eller förmedla vad just hon eller han vill, säger Cristina.</p><p>Cristina får medhåll från undersköterska Carina Skattberg som har över 15 års erfarenhet från olika demensenheter. Hon arbetar på Svaleboskogens Vård- och omsorgsboende och är som Cristina en av samordnarna för stjärnmärkt.</p><p>&#8211; Det handlar om att se och kunna möta varje individ. Jag fick gå en jättebra utbildning på två dagar för att bli stjärninstruktör. Men det handlar inte om att jag ska lära mig allt utan snarare om hur jag kan lära ut och leda i utbildningen på min arbetsplats. Stjärnmärkt känns meningsfullt, säger Carina.</p><p>Cristina har samma erfarenhet och lyfter medarbetarnas kompetens – som verkligen synliggörs i samband med stjärnmärkningen.</p><p>&#8211; Vi har länge pratat om att vi ska möta individens behov, men nu känns det som att vi bättre hittar hur det kan gå till när alla i personalgruppen hjälps åt att lägga pusslet, säger Cristina.</p><h2>Stjärnmärkningen började 2021</h2><p>I dag är nästan hälften av alla Göteborgs Stads vård- och omsorgsboenden stjärnmärkta. Resan mot stjärnmärkningen började hösten 2021, efter ett politiskt beslut i kommunstyrelsen. Men även med stöd från Socialstyrelsen i form av riktade statsbidrag under 2021–2022.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Läs mer om <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/boenden-for-aldre/vard-och-omsorgsboende">Göteborgs Stads vård- och omsorgsboenden</a><br /></p></div></div><p>&#8211; Det var ett beslut som underlättade mycket. När stjärnmärkningen började hade de olika stadsdelarna ansvaret och kunskapen kring demenssjukdomar var tyvärr något ojämn. Men sedan vi blev en egen förvaltning har vi kunnat ta draghjälp av varandra och fatta gemensamma beslut, säger Cristina.</p><p>I höstas bestämde avdelningsledningen för Göteborgs Stads vård- och omsorgsboenden att stjärnmärkningen skulle fortsätta och därmed vara en naturlig del av verksamheten.</p><p>&#8211; Det känns bra och inspirerande inför fortsättningen. Det finns en tro på det här och medarbetarna är engagerade, säger Cristina.</p><p>Men det är en lång process bakom själva stjärnmärkningen. Framför allt är det många olika pusselbitar som måste passa in, menar Carina.</p><p>&#8211; Jag har även jobbat med bemanning och planering och det är nästan alltid svårt att hitta tiden för utvecklingsarbete inom äldreomsorgen. Nu har vi fått avsatt tid och fått med oss medarbetarna och enhetscheferna på tåget. Det tycker jag är suveränt, säger Carina.</p><h2>Stjärnmärkt leder till bättre omsorg<strong><br /></strong></h2><p>Utbildningen har varit mycket uppskattad hos medarbetare berättar Cristina. En utvärdering från början av året visar på flera positiva effekter med stjärnmärkningen.</p><p>– I stort handlar det om att omsorgen har utvecklats och blivit bättre, men också att det har blivit en lugnare miljö. Vi arbetar mer personcentrerat i dag. Våra hyresgäster känner sig lyssnade på och mindre begränsade och deras anhöriga är också nöjdare, säger Cristina.</p><h2>Nya Varvets Vård- och omsorgsboende stjärnmärks nu</h2><p>Ulrika Stern och Jessica Vågberg är undersköterskor tillika stjärninstruktörer på Nya Varvets Vård- och omsorgsboende. De ser positivt på arbetet med stjärnmärkningen och brinner särskilt för den personcentrerade omsorgen.</p><p>– Vi har jobbat personcentrerat redan innan vi drog i gång med stjärnmärkningen. I Göteborgs Stad finns en handlingsplan för personcentrerad vård och omsorg. Den stora skillnaden nu är att vi har tiden. Vi hinner utbilda nya som gamla kollegor och kan synliggöra vårt personcentrerade arbete, säger Ulrika Stern.</p><h2>Aktiviteter och självbestämmande för hyresgästerna<strong><br /></strong></h2><p>För Ulrika och Jessica är det personcentrerade bemötandet en självklarhet.</p><p>–  Varje hyresgäst på våra vård- och omsorgsboenden ska få vara med och bestämma och få en meningsfull vardag. Det handlar om att bevara personen som hen är och här är bemötandet allt. Det kan vara en sådan enkel sak som att säga ”hej då”. För en person med demens kan en sådan situation vara förvirrande, men inte för alla, säger Ulrika.</p><p>Något som är viktigt för hyresgästerna är att vi erbjuder olika aktiviteter, menar Ulrika och Jessica. Det kan vara alltifrån en promenad till att lyssna på musik.</p><p>– Aktiviteterna skiljer sig åt beroende på sjukdomsförlopp och vad respektive person tycker om. En del gillar lugna måltider medan andra gillar sällskap och att umgås. Även om hyresgästerna inte kan välja exakt vilken tid som de ska äta lunch så försöker vi alltid att anpassa oss efter situationen, säger Jessica.</p>

Vård- och omsorgsboenden stjärnmärks    

<p>Lägergården är stor med en stor gräsmatta med aktiviteter. Det är ett året-runt-läger för personer med diagnoser som ADHD, autism, asberger och downs syndrom. Syftet är att det ska ge avlastning för föräldrarna. Därför kommer barnen hit var fjärde helg under året då skolan är i gång och på sommaren kan de vara på läger en hel vecka.</p><p>Lotta Hansson, som är aktivitetsledare och Kalle Hallenberg, stödpedagog är ansvariga för lägret som anordnas av Göteborgs Stad. Resten är timanställda lägerledare halvårsvis. De ska se till att det finns roliga saker att göra.</p><h4>Ett ovanligt jobb</h4><p>– Det ska vara luststyrt. Vi har gemensamma aktiviteter där vi vill få med så många som möjligt men deltagarna får också stort utrymme att själva välja vad de vill göra, säger Kalle Hallenberg.</p><p>Barnen får spela, men de har rutiner för att begränsa speltiden och locka dem till andra aktiviteter. De kan paddla, spela fotboll, volleyboll eller basket. Det finns också bågskytte och hängmattor har satts upp i skogen som ett litet utflyktsmål. Det skiljer sig dock från många andra jobb.</p><p>– Ledarna sover här. Det gör att det är ett intensivt jobb med en timmes rast. Men det är det som också lockar hit en del. Man går in och är här fullt ut, jobbar intensivt och sen släpper det, säger Kalle Hallenberg.</p><p>Vi avbryts av en ungdom som ropar i korridoren.</p><p>– Hallå, var har du varit? Jag har letat efter dig. Kom, jag ska berätta en hemlis, ropar hon till Kalle.</p><p>De går i väg och pratar förtroligt om hemlisen. Hon säger sedan att han borde jobba, inte gå hem på ledighet.</p><p>– Det roliga med jobbet är att se växandet. Det går rakt in i hjärtat, säger Kalle Hallenberg.</p><h4>Plats för fler</h4><p>Det finns mycket att lära och områden att utveckla även inomhus. Det finns ett biorum, pysselrum, tv-rum, syrum, och i källaren finns snickarboa och spawaii, ett litet mysigt relax-rum med bastu och bambuväggar.</p><p>Plötsligt ser Kalle en tjej som tjoar glatt efter att ha gått vidare i den interna tv-spelstävlingen.</p><p>– Vad grym du är, säger han och de gör en high-five.</p><div id="attachment_128595" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-128595" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128595" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Image-1C350-rotated.jpg" alt="Ibland hålls kiosken öppen då lägerdeltagarna får ansvar för att sköta om den. Här visar Lotta Hansson vad de säljer." width="360" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Image-1C350-rotated.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Image-1C350-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Image-1C350-250x333.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128595" class="wp-caption-text">Ibland hålls kiosken öppen då lägerdeltagarna får ansvar för att sköta om den. Här visar Lotta Hansson vad de säljer. Foto: Helena Munther.</p></div><p>Vanligtvis brukar det vara 15 deltagare här samtidigt. Totalt finns ett tiotal dagläger på gården. Men denna vecka är de bara 12.</p><p>– Jag önskar att fler fick komma hit. Vi har kapacitet och gott om plats över för fler. En del stadsdelar skickar färre barn än andra. Det svåraste är att se deltagare som får sluta utan synbar anledning, då man inte förstår beslutet och samtidigt vet vilken betydelse som lägret har för personen, säger han.</p><p>Det är inte bara barn på lägret. Några deltagare är i 40-årsåldern, men bor hemma hos sina föräldrar som behöver avlastning.</p><p>– Många har det tufft, så det är viktigt att det funkar här på lägret, så att föräldrarna verkligen kan slappna av och få den avlastning de så väl behöver, säger Lotta Hansson.</p><p>Det viktiga för dessa barn är dock rutiner.</p><p>– Vi har fasta tider för alla måltider och tacos på fredagar går inte ändra på, skrattar Lotta Hansson.</p><h4>Alla blir sedda</h4><p>Barnen får inskolning innan de börjar. Många har inte språk.</p><p>– Här ser vi alla. Vi har en fin gemenskap. Vi har till exempel tavlor där alla har gjort sin del. Vi brukar också göra batiktröjor. Det är fantastiskt, de blir snygga hur man än gör. Ingen kan misslyckas, säger Lotta Hansson.</p><p>Det finns skillnader jämfört med andra insatser som ska avlasta föräldrarna, till exempel korttidsboende och familjehem.</p><p>– På korttids blir det mer som en annan familj, man gör familjegrejer. Läger är en helt annan grej, ett avbrott i vardagen.</p><p>Läger är visserligen inte den billigaste insatsen, men Lotta menar att den betyder mycket för många barn.</p><p>– Det är så bra för barnen för att vi har bra med personal. Vi ser att de växer och det härliga är när man får en kram, när man hör någon som inte pratat börjar prata, när någon skrattar i korridoren. En del gömmer sig i garderoben och vill inte åka hem, säger hon.</p><p>Det säger nog allt.</p>

Stödpedagogen Kalle Hallenberg når högre höjder på lägergården för unga med funktionsnedsättning.

Skoj på läger medan föräldrarna får avlastning

<p>IPS står för individuell placering med stöd. Det är en metod som omfattar ett antal olika steg för arbetslivsinriktad rehabilitering av personer med psykiska funktionsnedsättningar som av olika anledningar står långt från arbetsmarknaden.</p><h4>Varje år lyckas 120 deltagare få en löneanställning</h4><p>Den arbetslivsinriktade rehabiliteringsmetoden IPS utvecklades under tidigt 1980-tal i Boston, USA och har funnits i Göteborgs Stad sedan 2013. Inom Göteborgs Stad finns cirka 400 deltagare inskrivna i en IPS-insats, fördelade på totalt 24 arbetsspecialister inom fyra olika verksamheter, varav 16 arbetar inom förvaltningen för funktionsstöd. En arbetsspecialist stöttar 15–20 deltagare.</p><p>Metoden ska leda till att deltagaren snabbt kan få en praktikplats, med målet att praktiken ska leda till en löneanställning. I IPS-verksamheterna är det 80–90 personer som har en löneanställning och ungefär 20 personer som studerar. En deltagare kommenterar sin medverkan såhär:</p><p>– Praktiken kommer att övergå i en anställning. Det är mycket tack vare min arbetsspecialist som jag har kommit så här långt.</p><h4>Psykisk funktionsnedsättning i kombination med ett tungt missbruk</h4><p>Arbetsspecialisten Joakim Hägg jobbar i ett litet IPS-team tillsammans med två kollegor. Joakim är utbildad arbetsterapeut och har tidigare arbetat inom beroendevården.</p><p>– På min IPS-enhet får vi remisser från ACT-teamet och rättspsykiatrin på Rågården, säger han.</p><p>ACT är ett samverkansteam mellan socialtjänsten och regionen. ACT ligger under psykos, men jobbar med personer som har en allvarlig beroendeproblematik i kombination med en allvarlig psykisk ohälsa. Rättspsykiatrin vårdar personer som är dömda till brott under påverkan av en psykisk störning.</p><p>Många av de som remitteras till IPS lider också av social isolering och har svårt för att gå till ett jobb. De upplever svårigheter med att upprätthålla kontakter med till exempel försäkringskassa, arbetsförmedling och öppenvård. Kombinationen gör det svårt att få ett jobb och kunna behålla det över tid.</p><h4>God samverkan är en förutsättning</h4><p>Det första som sker när en person har fått en IPS-insats beviljad är att arbetsspecialisten blir en del av teamet som remitterar in personen till IPS. Arbetsspecialisten fungerar som spindeln i nätet för deltagaren i kontakten med försäkringskassa, arbetsförmedling, socialtjänst, psykiatri, boendestöd eller andra aktörer. Anledningen är att alla aktörer i nätverket runt deltagaren ska samverka och det krävs ett bra samarbete för att IPS-metoden ska fungera.</p><p>I och med den här stödåtgärden behöver deltagaren inte längre brottas med att ha en egen dialog med nätverket, vilket många upplever som en stor lättnad. Det bekräftas av en deltagare som berättar att kontakten med myndigheter har blivit mycket bättre i och med det här stödet. Arbetsspecialisten följer ibland också med deltagaren på möten och kan vid behov erbjuda ytterligare stöttning.</p><h4>Deltagarens motivation är det starkaste redskapet</h4><p>Forskning och erfarenhet visar att ett specifikt intresseområde kan bidra med den motivation som krävs. Deltagarens intresse och motivation blir det viktigaste och starkaste redskapet för att lyckas följa behandlingsplanen från vården under IPS-insatsens gång.</p><p>– Våra deltagare behöver en stark drivkraft för att klara av att bryta sin sociala isolering och bli fria från sitt missbruk så att de kan sköta ett arbete, säger Joakim Hägg.</p><p>Insatsen inleds därför med en kartläggning för att identifiera ett intresse som deltagaren kan vilja arbeta med. Om deltagaren till exempel har ett stort klädintresse diskuterar deltagaren och arbetsspecialisten jobbförslag som kan matcha intresset. Det kan handla om att designa, sy eller sälja kläder. Utifrån resultatet går de tillsammans igenom olika jobbmöjligheter och eventuell arbetslivserfarenhet som kan underlätta sökandet efter en praktikplats.</p><p>– En framgångsfaktor i IPS-insatsen är att vi i det här inledande och tidiga skedet inte har krav på att deltagaren ska vara fri från sitt missbruk. Det gör att vi kan inleda kartläggningsprocessen omedelbart. Men givetvis kan personer inte vara påverkade på sin arbetsplats. Det är därför som behandlingsinsatserna från vården och arbetsrehabiliteringen måste löpa parallellt, säger Joakim Hägg.</p><h4>Praktikplats utifrån intresseområde</h4><p>Med hjälp av jobbförslagen besöker deltagaren och arbetsspecialisten tillsammans olika arbetsplatser där deltagaren kan tänka sig att praktisera.</p><p>– Ofta är det jag som tar initiativet till samtal med den som är ansvarig och berättar om IPS-metoden och frågar om det finns möjlighet till praktikplats för deltagaren. Men ibland vill deltagaren ta den första kontakten och berätta om sig själv, sin situation och sina förutsättningar och behov för att praktiken ska fungera bra, säger Joakim Hägg.</p><p>En annan viktig framgångsfaktor är matchningen av deltagare och arbetsplats och att det finns kunskap och förståelse hos arbetsgivaren för deltagarens specifika behov och förutsättningar.</p><p>– Det finns en transparens och öppenhet mellan mig som arbetsspecialist och deltagaren. Sedan får deltagaren berätta så mycket som hen vill för arbetsgivaren om sina förutsättningar.</p><p>En av Joakims tidigare deltagare har sagt ”Arbetsgivaren vet allt. Jag har funktionsnedsättning, vilket jag har berättat. Så vi gör allt i den mån som jag fixar det.”</p><h4>Drogfri arbets- och mötestid</h4><p>– Det är såklart en drogfri arbetstid som gäller samt drogfritt i möten med arbetsspecialisten, säger Joakim Hägg. Tillsammans med arbetsgivaren och det övriga nätverket lägger vi en realistisk plan, ofta inleder vi med tio arbetstimmar per vecka fördelat på 3 arbetsdagar.</p><p>Arbetsspecialisten stöttar vid behov inför uppstarten av en praktikplats, ibland som stöd i kollektivtrafiken för att deltagaren ska hitta och veta hur resan ser ut till nya arbetsplatsen. Under den första tiden är arbetsspecialisten också med på den nya praktikplatsen, om deltagaren har det som önskemål. Därefter görs regelbundna uppföljningar för att se hur det går. Det finns ingen tidsgräns för hur lång en IPS-insats får vara, den är obegränsad i tid.</p><h4>IPS-insatsens betydelse för deltagarna</h4><p>Förutom en möjlighet att kunna försörja sig, leder ett arbete till ökad självkänsla och bättre förutsättningar för att kunna bryta sin sociala isolering och få redskap i sin återhämtning från sjukdomsbilden. Ett arbete bidrar också till en känsla av stolthet och det ger personen en mening i livet att vara behövd och accepterad, att få bidra och kunna ge tillbaka.</p><p>En deltagare liknar arbetet i projektet vid en segelbåt:</p><p>– Och det är arbetsspecialisten som styr dit vi ska med sina ledaregenskaper. Vi står inte still någon gång, vi tar oss framåt. Det är väldigt viktigt att man känner att det går framåt, säger hen.</p><p>Det här citatet vill dock Joakim Hägg och hans kolleger vända på, de menar att det är deltagaren som styr och leder, medan arbetsspecialisten är matros och erbjuder stöd där det behövs.</p>

Individanpassat stöd i den arbetslivsinriktade rehabiliteringsmetoden IPS

<p><span data-contrast="auto">Precis som de första simtagen är ögonblicket då vi knäcker cykelkoden en av barndomens milstolpar. Ändå är cykling ingen självklar aktivitet för alla barn. Att cykla är en svår utmaning som kräver koordination och balans. Därför ordnar FUB Göteborg, som </span><span data-contrast="none">arbetar för personer med intellektuella funktionsnedsättningar och deras familjer, </span><span data-contrast="auto">cykelläger.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det är fantastiskt varje gång ett barn får uppleva frihetskänslan i att själv kunna susa fram på en cykel, säger Anilda Rosario Fernandes som är huvudledare på lägret.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Viktigt för hela familjen</h4><p><span data-contrast="auto">På Svartedalskolans skolgård pumpas peppande musik från stora högtalare samtidigt som Axel Forsman rundar en vimpel och fortsätter med full koncentration runt en arrangerad cykelbana. Baktill springer ledaren Ebba Samuelsson och hejar på. Det går fint. Axel går i mål med ett leende på läpparna. Det är andra sommaren han är med på cykelläger och på frågan vad som är allra roligast på lägret svarar han:</span></p><p><span data-contrast="auto">– Att cykla! </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Hans mamma Sara Forsman skrattar och intygar att så är det.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Han har längtat länge efter att få cykla på en tvåhjuling. Det blir lätt så när man själv kör trehjuling och ser sin syster och kompisar lära sig köra tvåhjulingar, säger hon.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Axel kan numera cykla men hjälp av ett speciellt anpassat handtag baktill på cykeln. Det öppnar upp för nya upplevelser för hela familjen. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Att kunna cykla som familj tror jag många tycker är betydelsefullt. Även vi. På somrarna seglar vi en del och för oss innebär det att vi kan hyra cyklar och ge oss ut på en tur tillsammans, säger Sara.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Bygger upp tillit</h4><p><span data-contrast="auto">Cykellägret använder en pedagogisk modell och specialbyggda cyklar från USA. De blivande cyklisterna börjar öva balans, styrning och att hålla blicken rätt på en cykel med hjul framtill och en vals baktill. Därefter är det dags att öva på en tvåhjuling med handtag baktill. Varje cyklist har två ledare som hjälper dem runt banan.</span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi försöker se till att cyklisterna har samma ledare eftersom det krävs tillit och förtroende för att våga cykla, säger huvudledaren Anilda.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Hon är idrottslärare på Svartedalsskolan och den som har initierat samarbetet mellan skolan och FUB Göteborg. Samarbetet består bland annat av att lägret använder skolans gård och lokaler och att skolans elever får delta på lägret. I år har också fyra högstadieelever anställts som ledare. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><div id="attachment_128445" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128445" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128445" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/6-720.jpg" alt="" width="720" height="478" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/6-720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/6-720-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/6-720-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/6-720-520x345.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128445" class="wp-caption-text">Foto: Åsa Rehnström</p></div><h4>Kan bli sista året</h4><p><span data-contrast="auto">FUB Göteborg har erbjudit cykelläger för sina medlemmar sedan 2019. Projektet Jag Kan  Cykla startades av FUB Stockholm och har finansierats av Arvsfonden. Det avslutades dock förra året och inför den här sommaren valde FUB Göteborg att driva lägret i egen regi. Finansieringen löstes med bidrag från stiftelser och stöd från Göteborgs Stads förvaltning för funktionsstöd. Angela Karlsson är projektledare på FUB Göteborg:</span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi fick till en nödlösning i år. Men får vi inte tag i en ny huvudman till projektet kan det här bli cykellägrets sista sommar. Trots att vi har specialcyklar, mycket kunnande och erfarenhet från de här åren. Och ett väldigt stort intresse. Det är alltid kö till lägren, säger hon. </span></p><p><span data-contrast="auto">Axel cyklar på med sin ledare Ebba springandes bakom. Ebba har varit ledare i flera år och märkt att det ofta går bättre att lära sig cykla utan hjälp av mamma eller pappa. </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det kan behövas att någon annan trycker på rätt knappar. När cyklisterna sedan klarar det själva blir de väldigt stolta. Då hörs jubel och ”Mamma, titta! Jag kan!”</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><div id="attachment_128446" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128446" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128446" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/7-720.jpg" alt="" width="720" height="478" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/7-720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/7-720-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/7-720-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/7-720-520x345.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128446" class="wp-caption-text">Foto: Åsa Rehnström</p></div>

Alla kan cykla tack vare sommarläger

<p><span data-contrast="auto">– Det behövs ett nationellt grepp i åldersrelaterade frågor. Kommuner och organisationer kan åstadkomma mycket, men frågorna behöver komma in i riksdagen och i regeringens departement, säger Emma Matsson, utvecklingsledare för Åldersvänliga Göteborg.</span></p><p><span data-contrast="auto">En nationell strategi behövs, menar hon.</span></p><p><span data-contrast="auto">– Allt fler av Sveriges kommuner har påbörjat arbetet med att ställa om till åldersvänliga städer och samhällen, ett arbete som involverar hela samhället. Genom att ta steget och arbeta tillsammans nationellt kan vi skapa fantastiska förutsättningar och frigöra resurser för allt som behöver hända lokalt och regionalt där vi bor, leker, växer, utvecklas och åldras, säger Emma Matsson.</span></p><h4>Dialogmöte i Sveriges riksdag</h4><p><span data-contrast="auto">Som underlag och stöd för att främja utvecklingen av ett åldersvänligt Sverige presenterade Göteborgs Stad några konkreta förslag på hur riksdag och regering kan ta frågorna vidare.</span><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto"> </span></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><ul><li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;hybridMultilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1"><span data-contrast="auto">Att Sveriges riksdag, regering och departement tar äldreperspektivet på allvar och inkluderar det i allt beslutsfattande. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></li><li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;hybridMultilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1"><span data-contrast="auto">Att riksdag, regering och departement utreder om det skulle vara gynnsamt även för Sverige att, likt till exempel Norge och Irland, anta en nationell plan utifrån WHO:s modell för utvecklingen av ett åldersvänligt Sverige och hur det i så fall skulle kunna genomföras. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></li><li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;hybridMultilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="3" data-aria-level="1"><span data-contrast="auto">Att riksdag, regering och departement ser över möjligheten till fler utökade och generella statsbidrag som möjliggör långsiktiga satsningar utifrån behov inom ramen för arbete med åldersvänliga städer. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></li><li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="1" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;hybridMultilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="4" data-aria-level="1"><span data-contrast="auto">Att riksdag, regering och departement ger exempelvis Sveriges kommuner och regioner i uppdrag att samordna en nationell konferens på temat ”Åldersvänliga städer och samhällen”.</span></li></ul><div id="attachment_128309" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128309" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128309" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/DSC_8152.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/DSC_8152.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/DSC_8152-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/DSC_8152-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/DSC_8152-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128309" class="wp-caption-text">”En nödvändig omställning för ett hållbart samhälle – och alla blir vinnare.” Foto: Patrik Claesson</p></div><p><span data-contrast="auto">Göteborgs Stad äldreombudsman Helena Bjurbäck pekade på att Sverige ska vara ett land där alla kan leva gott även upp i åren. </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vem som är äldre och blir äldre är ingen annan än du och jag, samtidigt vet vi att ålderism och exkludering av äldre människor är en verklighet och något som vi måste bekämpa. När vi arbetar för åldersvänliga samhällen behöver vi ha en bredare syn på äldre människors behov och rättigheter. Vilka utmaningar vi än står inför i samhället behöver vi också se vilka möjligheter det finns med en åldrande befolkning. Årsrika människor är en guldgruva, här finns innovation, kreativitet, kunskap och viktig kompetens</span><span data-contrast="none">. </span><span data-contrast="auto">Åldersvänliga samhällen kan både bidra till ekonomisk tillväxt och motverka sociala ojämlikheter, menade Helena.</span></p><p><span data-contrast="auto">Emma Matsson instämmer.</span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi är alla förtjänta av att få leva ett gott liv hela livet. </span> <span data-contrast="auto">Och vi som samhälle behöver också ta vara på äldre som en resurs i samhället. Det finns en verkligen en stor potential här för hela samhället om vi tänker till. Låt oss kroka arm och tillsammans skapa ett åldersvänligare, och därmed hållbart, Sverige.</span></p><h4>En start för ett åldersvänligt Sverige</h4><p><span data-contrast="auto">– Det var en entusiastisk stämning på seminariet och vi kände att äldrefrågorna är engagerande för alla, både i kommunerna och nationellt. Både forskare och riksdagsledamöter som var med har hört av sig efter att vi kommit hem. Det finns ett stort intresse för att hålla i gång dialogen om hur vi ska arbeta framåt, över både kommungränserna, regionerna och nationellt, för ett åldersvänligt Sverige, säger Sofia Tillman. </span></p><div id="attachment_128311" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128311" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128311" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/DSC_8206.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/DSC_8206.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/DSC_8206-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/DSC_8206-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/DSC_8206-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128311" class="wp-caption-text">”Det handlar om allt från hur vi planerar, bygger och utvecklar bostäder, transporter och möjlighet att ta sig ut och fram, stadsmiljö och hälsofrämjande utemiljöer, social inkludering och utbyten mellan generationer, samhällsstöd och service, information och kommunikation, arbetsliv och möjlighet till frivilliginsatser, folkhälsa och möjlighet till vård och omsorg.” Foto: Patrik Claesson</p></div><h4>Åldersvänliga Norge – en förebild</h4><p><span data-contrast="auto">En förebild för de svenska kommunerna är Norge som redan har en nationell strategi och som sedan 2016 har ett nationellt center för åldersvänliga frågor. </span></p><p><span data-contrast="auto">– Strategin handlar om att få äldre att vara aktiva och involverade, inte om omsorgspolitik, säger Anne Berit Rafoss, projektledare för det norska centret, som också deltog i seminariet. Det handlar bland annat om hur vi planerar våra bostäder, om kollektivtrafik, stadsmiljöer, om nationella gemensamma kampanjer och om ett lärande mellan kommuner.</span></p><p><span data-contrast="auto">Målet i Norge är att på en övergripande nivå skapa kommuner, lokala samfund, organisationer och verksamheter som alla är åldersvänliga. För att samhället ska fungera med en åldrande befolkning så krävs planering och ett aktivt arbete med frågorna. För individer är målet att alla kan bidra och delta i samhället efter sina egna önskemål och förutsättningar. </span></p><p><span data-contrast="auto">I Norge är alla departement involverade i arbete eftersom åldersfrågor berör alla sektorer i samhället.</span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi måste lära oss att bli ett samhälle igen. Det sammanfattar den stora förändring som behöver komma till. Att det varken är offentlig sektor, näringsliv, civilsamhälle eller de enskilda medborgarna som ensamma kan ”lösa” frågan. Åldersvänligheten behöver bäras av alla människor överallt – oavsett vad vi kallar oss och vilken roll vi har, säger Anne Berit Rafoss.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><div id="attachment_128287" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128287" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128287" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Riksdag-720.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Riksdag-720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Riksdag-720-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Riksdag-720-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Riksdag-720-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128287" class="wp-caption-text">”Åldersvänliga samhällen stärker folkhälsan och skapar motståndskraftiga samhällen.” Foto: Patrik Claesson</p></div>

Åldersvänliga Göteborg i riksdagen

<p><span data-contrast="auto">– Barn med autism är lättast att nå genom att sitta bredvid och inte titta i ögonen. Men barn som fått gå promenad med hunden och hålla i kopplet har sedan sökt kontakt med andra hundar, säger Caroline Nielsen, enhetschef på korttidsboendet på Lilla Kapplandsgatan, som är initiativtagare till projektet.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Hon vill inte slå på stora trumman om detta projekt som pågått sedan ett halvår, men tycker sig redan se lite resultat på det sociala området. Det kan vara stort för ett barn med autism att söka kontakt med andra.</span></p><h4>Får ett miljöombyte</h4><p><span data-contrast="auto">Barnen på korttidsboendet kommer dit med jämna mellanrum för att få lite miljöombyte och för att familjen ska få lite avlastning under året. Då är det viktigt med både mys och trygghet. Totalt är det 25 barn som kommer och går. Men inte fler än sex barn är på plats samtidigt.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Därför försöker vi skapa lite extra glädje och trygghet när man är här. Vi vill att det ska kännas familjärt, ungefär som om man hälsar på hos mormor, säger Caroline Nielsen.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Barnen och dess familjer har fått möjlighet att tacka ja till hundbesöket.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– En del är hundrädda eller allergiska. De ska inte behöva bli stressade av att det kommer en hund. Därför kommer hunden bara de dagar då barn som vill ha besök är på plats, säger hon.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Hunden Nicci besöker dem därför ungefär varannan vecka i ett projekt som pågått sedan i januari i år. Det är hennes egen hund, som är av rasen Maltipoo, men den är inte utbildad vårdhund eller besökshund. Caroline Nielsen menar dock att den hunden passar bra just för barn med autism, eftersom hunden inte är så påflugen, utan är lite avvaktande, precis som barnen själva.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– En del barn är nyfikna, men vill bara titta på hunden lite på avstånd, för att vänja sig så smått. Andra har tränat cirkuskonster som sitt, ligg, snurra och vacker tass.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h4>Olika fokus</h4><p><span data-contrast="auto">När hunden är med har Caroline fullt fokus på hunden, medan barnens kontaktpersoner är med och har fullt fokus på barnen.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det är ju trots allt bara en hund och det är viktigt att allt ska kännas tryggt, säger hon.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Flera medarbetare är djurintresserade och har därför många idéer om hur projektet kan utvecklas.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi har till exempel en kollega som funderar på att ta med sin katt till jobbet, för att barnen ska få prova på det, säger Caroline Nielsen. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">En del av barnen kanske aldrig har träffat ett djur, så det kan bli värdefullt att få lära känna olika djur.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><div id="attachment_128161" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128161" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128161" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Hunden-Nicci-720.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Hunden-Nicci-720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Hunden-Nicci-720-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Hunden-Nicci-720-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Hunden-Nicci-720-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128161" class="wp-caption-text">Barn som fått gå promenad med hunden och hålla i kopplet har sedan sökt kontakt med andra hundar, säger Caroline Nielsen. Att söka kontakt med andra kan vara stort för ett barn med autism. Foto: Lars Göran Printzen</p></div>

Kompishunden Nicci skapar glädje hos barn med autism

<p><span data-contrast="none">– De flesta som vi möter på Mikamottagningen har aldrig fått frågan om de har haft sex mot ersättning, trots att många haft kontakt med socialtjänsten tidigare. Det är en känslig fråga. Vi har blivit bättre på att ställa frågor om våld, men det sexuella våldet är fortfarande svårt att prata om, säger Annika Emricsson som är socionom på Mikamottagningen.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="none">Metodstödet är en praktisk vägledning i att bemöta, ställa frågor och göra bedömningar kring stödinsatser. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="none">Formellt har Länsstyrelsen bekostat en del av en kommunal tjänst hösten 2022-2023 för att ta fram stödet.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><div id="attachment_128030" style="width: 273px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-128030" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128030" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Portratt-350-1.jpg" alt="" width="263" height="350" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Portratt-350-1.jpg 263w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Portratt-350-1-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Portratt-350-1-250x333.jpg 250w" sizes="(max-width: 263px) 100vw, 263px" /><p id="caption-attachment-128030" class="wp-caption-text">Annika Emricsson, socionom på Mikamottagningen.</p></div><h4><span data-contrast="none">Uppdrag att förebygga prostitution och sexuell exploatering</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></h4><p><span data-contrast="none">Parallellt har Stadsledningskontoret fått ett uppdrag från fullmäktige hur Göteborgs Stad ska motverka och förebygga prostitution, människohandel och sexuell exploatering. Därmed tas ett större grepp kring problematiken.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="none">Just nu pågår en utredning och i höst ska problemområdet presenteras efter bland annat dialog med stadens förvaltningar och bolag, civilsamhället och rättsvårdande instanser. Förslag på åtgärder ska sedan ges i början av nästa år efter att ett flertal nationella utredningar som rör problematiken redovisats. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559731&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="none">– Det är upp till politiken att resurssätta de åtgärder som vi kommer att föreslå, men man kan konstatera att vi måste höja kompetensen och göra mer för att motverka detta, säger Jeanette Stål som är planeringsledare på stadsledningskontoret.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559731&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="none">Hon utesluter inte att det finns ett stort mörkertal kring prostitution. Dels på grund av att det inte alltid upptäcks om man inte ställer rätt frågor. Samtidigt finns det ett visst stigma kring utsattheten.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559731&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="none">– Om man söker hjälp så kan man vara utsatt av flera orsaker, missbruk, annan våldsutsatt eller att man är hemlös. Då kan det vara det andra man söker hjälp för först.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559731&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4><span data-contrast="none">Erbjuder psykosocialt stöd och samtalsbehandling</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></h4><p><span data-contrast="none">Till Mikamottagningen kan personer vända sig som har fått ersättning för sex eller skadar sig med sex. Även anhöriga kan vända sig dit. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="none">De erbjuder både psykosocialt stöd och samtalsbehandling och även till anhöriga. Men jobbar alltså även med metodutveckling och kunskapsspridning.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4><span data-contrast="none">“Har blivit en stereotyp”</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></h4><p><span data-contrast="none">Undersökningar visar att omkring 1-1,5 procent av gymnasieungdomar har erfarenhet av att sälja sex. Den digitala världen har många kanaler och kontakt kan potentiellt tas överallt där människor möts.</span></p><p><span data-contrast="none">– Det är viktigt att man möts av frågan tidigt. Genom metoo-rörelsen, har vi fått fler nyanserade berättelser, inte stereotyper och att det är fler personer som offentligt på sociala medier berättar och det underlättar för att få en bättre bild av problemet.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="none">– Det som visas i forskning är att unga människor som i högre utsträckning har erfarenhet av sexuella övergrepp och kontakt med våld har lägre självkänsla. Då är steget inte lika stort. Det finns många riskfaktorer som gör att de är en viktig målgrupp att fånga upp.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559731&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Har vi en felaktig bild idag om prostitution?</h4><p><span data-contrast="none">– Bilden är att detta gäller någon annan, som kommer från ett annat land eller något som vi inte behöver förhålla oss till. Det som är slående är att de aldrig har fått frågan om den här utsattheten, och viktigt är att se det som en våldsutsatthet och inte ett beteendeproblem.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559731&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="none">Göteborgs Stads mottagning KAST har också varit med och utvecklat metodstödet. De vänder sig till den som köper sexuella tjänster och/eller de som känner ett tvångsmässigt sexuellt beteende, så kallat sexmissbruk. KAST står för Köpare av sexuella tjänster.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559731&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p>

Så ökar Göteborgs Stad kampen mot prostitution och människohandel

<p><span data-contrast="auto">Det är första gången som socialsekreterare som arbetar med våld i nära relation på socialförvaltningen Nordost är </span><span data-contrast="auto">med på West Pride. Dels med föreläsningen/samtalet i hörsalen på Göteborgs stadsbibliotek och dels i Göteborgs Stads monter i Bältesspännarparken den 9 juni. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Första tillfället är på dagtid så vi tänker att det främst lockar yrkesverksamma och att göteborgarna har lättare för att komma till Bältesspännarparken, säger Jenny Helin, utvecklingsledare för våld i nära relationer, socialförvaltningen Nordost.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><div id="attachment_127689" style="width: 360px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-127689" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-127689" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Jenny-350.jpg" alt="" width="350" height="246" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Jenny-350.jpg 350w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Jenny-350-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Jenny-350-250x176.jpg 250w" sizes="(max-width: 350px) 100vw, 350px" /><p id="caption-attachment-127689" class="wp-caption-text">Jenny Helin är utvecklingsledare för våld i nära relationer, socialförvaltningen Nordost. Foto: Jenny Segersten</p></div><h4>Möjlighet att ställa frågor</h4><p><span data-contrast="auto">Föreläsningen/samtalet inleds med information om våld i nära relationer, heder och ur ett ungdomsperspektiv. Därefter följer ett panelsamtal med olika frågeställningar, då medverkar även RFSL och det finns möjlighet för publiken att ställa frågor. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det största problemet är att det finns en oerfarenhet av att möta målgruppen. Vi har inte lyckats identifiera deras våldsutsatthet så att de kan komma till socialtjänsten för hjälp och stöd. Våra insatser, och det har man även sett i forskning, är mer inriktade mot kvinnor. Skyddade boenden i kollektivform finns till exempel inte alls i samma utsträckning för män som för kvinnor, säger Therese Karlsson.  </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Vad är förhoppningen med socialförvaltningens medverkan?</h4><p><span data-contrast="auto">– Jag tycker att det känns viktigt att lyfta frågan om våld i nära relationer på West Pride och visa att vi i staden är medvetna om att vi inte är lika bra på att stötta hbtqi-personer, men att vår ambition är att bli bättre på det. Vi är skyldiga att hjälpa alla människor. Det absolut bästa är om det här ger ringar på vattnet, att någon som är där söker hjälp, att någon sprider ordet eller att det börjar pratas i andra arbetsgrupper eller bland professionella hur man kan identifiera våldsutsatta hbtqi-personer, säger Therese Karlsson. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><div id="attachment_127690" style="width: 273px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-127690" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-127690" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Therese-350jpg-rotated.jpg" alt="" width="263" height="350" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Therese-350jpg-rotated.jpg 263w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Therese-350jpg-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Therese-350jpg-250x333.jpg 250w" sizes="(max-width: 263px) 100vw, 263px" /><p id="caption-attachment-127690" class="wp-caption-text">Therese Karlsson är socialsekreterare på vuxenenheten, socialförvaltningen Nordost.</p></div><p><span data-contrast="auto">– Våldet ser lite annorlunda ut i målgruppen och man behöver titta på andra saker, till exempel i samkönade relationer. Många har en stor misstro mot myndigheter och socialtjänsten på grund av erfarenheter av diskriminering. Vi vill visa att vi är till för alla genom att finnas i Bältesspännarparken och visa att det händer något i staden. Nu har Göteborgs Stad till exempel fyra lägenheter att tillgå för bland annat hbtqi-personer som behöver skyddat boende, säger Jenny Helin. </span></p><h4>Föreläsning den 7 juni</h4><p><span data-contrast="auto">Föreläsningen/samtalet på Göteborgs stadsbibliotek är den 7 juni klockan 11-12.30. Där medverkar </span><span data-contrast="none">Shilan Yousif, Resursenheten vuxen, Therese Karlsson, socialtjänsten Nordost, Susan Sistani, Resursteam heder Nordost och Andrea Mattson,  Gays in Angered (GIA). </span><span data-contrast="none">Moderator är Erika Gustafsson. </span></p><p><span data-contrast="none">Socialförvaltningen Nordost finns i Göteborgs Stads monter i Bältesspännarparken den 9 juni klockan 16-18. </span></p>

Samtal om våld i nära hbtqi-relationer på Stadsbiblioteket

<p>– Vi ska utveckla socialtjänsten utifrån rapportens resultat, säger Michael Ivarson, förvaltningsdirektör i socialförvaltningen Centrum.</p><p>Socialtjänstrapporten innehåller statistik från individ- och familjeomsorgen under 2022, med jämförelser bakåt i tiden. Den omfattar sex områden: Ekonomiskt bistånd, Barn och unga, Våld i nära relationer, Kriminalitet, Missbruk och Hemlöshet.</p><p>Tiotusentals göteborgare får insatser varje år och under 2022 kostade individ- och familjeomsorgen 4,2 miljarder i Göteborg. Rapporten är den första i sitt slag och ett fortsatt arbete med analyser är på gång. Dessutom planeras fler uppföljande rapporter så att det går att följa utvecklingen på längre sikt.</p><h4>Både positivt men också förbättringar som krävs</h4><p>Rapporten visar på flera positiva trender såsom att det ekonomiska biståndet minskar, hemlösheten minskar och fler söker hjälp för att lämna kriminalitet.  Men det finns också trender som väcker frågor och där arbetet behöver förbättras. Som ett exempel visar rapporten att av de barn som fick ett nytt ärende under 2022 hade en tredjedel varit aktuella tidigare, de flesta under det senaste året. Vad beror det på? Sådant behöver tittas närmare på.</p><p>– Generellt behöver vi komma in och ge stöd tidigare, innan problemen vuxit sig stora men det är inte alltid helt lätt. På längre sikt vill vi att det ska vara lika självklart att söka stöd hos socialtjänsten som att vända sig till vårdcentralen, säger Michael Ivarson.</p><h4>Ekonomiskt bistånd minskar men andelen längre ärenden ökar</h4><p>Även om det ekonomiska biståndet har minskat så har andelen ökat som behöver det under lång tid (tio månader eller mer).</p><p>– Vi behöver ge dessa personer mer koordinerat stöd för att nå egen försörjning. Det handlar om att ge insatser utifrån flera områden såsom ökad språkkompetens, hälsa och rehabilitering men också sociala insatser för att nå dem som står långt från arbetsmarknaden.  Vi ser att samverkan mellan socialtjänsten och Försäkringskassan och sjukvården behöver utvecklas. Likaså måste insatser inom ramen för de verksamheter som staden själv är ansvariga för och som ligger inom förvaltningen för arbetsmarknad- och vuxenutbildning utvecklas. Det är ett arbete som nu pågår, säger Christina Alvelin, förvaltningsdirektör socialförvaltningen Hisingen.</p>

Göteborgs Stads första socialtjänstrapport

<p aria-level="3"><span data-contrast="auto">– Vi vill att alla göteborgare vi möter i vårt jobb ska känna sig trygga, välkomna och fria att vara sig själva. Vi står upp för alla människors lika värde och för oss är det viktigt att ingen ska lämnas utanför. Ska vi lyckas med detta behöver vi möta göteborgarna där de finns och West Pride är den perfekta platsen för det.</span></p><h4>Vad vill ni ska hända under er dag i Pride park?</h4><p><span data-contrast="auto">– Vi vill lyssna in och samtidigt säga: Hej! Här är vi, vi bryr oss! ”Hälsopromotion” handlar om att möta människor i deras sammanhang och få kunskap om dem. Vi är nyfikna på vad de har för förväntningar på hemtjänsten, hur deras behov ser ut och vad de tycker om oss. Till vår hjälp kommer vi att ha ett ”lyckohjul” med frågor. Vi hoppas på många inspirerande och viktiga samtal. Kom och prata med oss!</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:252}"> </span></p><h4>Hur arbetar ni annars i hemtjänsten med mänskliga rättigheter och hbtqi?</h4><p><span data-contrast="auto">– Hela Göteborgs Stads hemtjänst arbetar med stor vilja, motivation och entusiasm med mänskliga rättigheter och hbtqi-frågor. Grunden är att säkra och uppdatera kompetensen bland alla våra medarbetare. Det arbetar vi med genom bland annat utbildningar, informationsmaterial och affischer. Stort fokus i hemtjänsten läggs idag vid självbestämmande, inflytande och delaktighet, vilket är centralt för de mänskliga rättigheterna.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:252}"> </span></p><h4>Vad vill ni uppnå med ert arbete?</h4><p><span data-contrast="auto">– Vår vision är att säkra ett arbetssätt inom hemtjänsten med jämlik, inkluderande och hållbar omsorg enligt de mänskliga rättigheterna. På så sätt gör vi det bättre för nuvarande och kommande generation av göteborgare, vilket är förankrat i Göteborgs Stads arbete med Agenda 2030. Vi tar aktiva steg i den riktningen. Vi vill ha en inkluderande och öppen verksamhet – en hemtjänst för alla, där ingen ska lämnas utanför.</span></p>

Hallå där Anna Davani!

<div id="attachment_127522" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/jamlikt-goteborg/rapporter/jamlikhetsrapporten-2023-skillnader-i-livsvillkor-och-halsa-i-goteborg" target="_blank" rel="noopener"><img aria-describedby="caption-attachment-127522" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-127522 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/jamlikhetsrapport-artikel-1.jpg" alt="" width="360" height="504" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/jamlikhetsrapport-artikel-1.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/jamlikhetsrapport-artikel-1-214x300.jpg 214w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/jamlikhetsrapport-artikel-1-250x350.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /></a><p id="caption-attachment-127522" class="wp-caption-text">Klicka på bilden för att ladda ner rapporten.</p></div><p>Jämlikhetsrapporten följer och beskriver utvecklingen av ojämlikheten i Göteborg. Data till rapporten hämtas från SCB, SOM-institutet, undersökningen Hälsa på lika villkor från Folkhälsoinstitutets samt fastighetskontoret och andra förvaltningar i staden som har statistik inom de områden som rapporten tar upp.</p><h4>Försämrade resultat</h4><p>Rapporten visar att det skett en försämring när det gäller resultat i skolan. Barn med olika socioekonomiska förutsättningar går i olika skolor och det finns stora skillnader i staden när det gäller att få fullständiga betyg i grundskolan och gå klart gymnasiet.</p><p>&#8211; Där förstärks kopplingen mellan utbildning och arbete. Det blir allt svårare att få jobb om du inte har gymnasieutbildning. Har du ett arbete påverkar det din inkomst och en rad andra faktorer som till exempel bostad, tillit och delaktighet, säger Stina Hansson, projektledare för jämlikhetsrapporten och planeringsledare på avdelningen samhällsutveckling på stadsledningskontoret, Göteborgs Stad.</p><h4>Fler har fått arbete</h4><p>Det har skett en positiv utveckling i Göteborg när det gäller arbete. Fler har fått arbete och därmed en högre inkomst. Men vissa grupper fortsätter att halka efter och har fått det sämre. Dit hör de som är långtidsarbetslösa, har aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd.</p><p>&#8211; Det är positivt att andelen utrikes födda som har låg ekonomisk standard har minskat, vilket beror på att fler är i arbete.</p><h4>Hemlösheten har minskat</h4><p>Något som också är positivt är att hemlösheten i Göteborg har minskat. Däremot har bostadssegregationen inte minskat.</p><p>&#8211; En undersökning från fastighetskontoret visar att 60 procent av göteborgarna inte har råd att bo i en nyproducerad bostad.</p><h4>Skillnad i kvinnors medellivslängd</h4><p>När det gäller medellivslängden har skillnaden ökat mellan kvinnor med eftergymnasial utbildning jämfört med kvinnor med förgymnasial utbildning.</p><p>&#8211; Det finns två förklaringar. Det ena är att det i större utsträckning är utrikesfödda kvinnor som har förgymnasial utbildning och där påverkar också erfarenhet från hemlandet och migration. Den andra förklaringen är att de som bara har förgymnasial utbildning har svårare att komma in på arbetsmarknaden. Skillnaden i medellivslängd för män har däremot planat ut. Det är under en ganska kort tidsperiod, så det är svårt att avgöra vad det beror på.</p><h4>Skillnader i tillit</h4><p>Tillit till andra i allmänhet och till dem i det egna bostadsområdet är relativt stabil över tid. I gruppen utrikesfödda ser tilliten ut att öka, men det är fortfarande stora skillnader mellan olika grupper.</p><p>&#8211; Det som sticker ut är att personer som är arbetslösa, har aktivitetsersättning eller ekonomiskt bistånd har särskilt låg tillit.</p><h4>Lägre valdeltagande</h4><p>En annan försämring är att valdeltagandet minskade kraftigt under 2022 jämfört med tidigare valår.</p><p>&#8211; De mönster som vi ser är inte något som är särskilt för Göteborg, utan det är mönster som vi ser i hela landet. Det gäller både valdeltagandet och andra områden som är med i rapporten.</p><h4>Närmiljö är viktigt</h4><p>Närhetsanalyser är ett nytt inslag i rapporten och då gäller det tillgång till bland annat parker och biblioteket. Där märks inga större skillnader i staden, men till exempel trygghet kan påverka hur mycket boende i ett område använder sig av närmiljön.</p><p>&#8211; Närmiljö är med för att det är ett av de områden som forskningen definierat som viktigt för att påverka människors livschanser och hälsa, säger Stina Hansson.</p>

Ny jämlikhetsrapport visar på skillnader i Göteborg

<p><span data-contrast="auto">Det finns så kallade samlarteam på olika ställen i Sverige. Stockholm och Malmö är de som arbetat längst och kommit längst med det. Nu håller ett samlarteam på att startas i Göteborg. Det ska bestå av åtta personer och en pedagog. Intresset för att vara med är stort.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det är befintlig personal som arbetar hos oss som boendestödjare och som är intresserad av att jobba i samlarteamet, säger Sofie Wassberg. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Sjukligt samlande</h4><p><span data-contrast="auto">Ungefär 2,5 procent av Sveriges befolkning uppskattas ha samlarsyndrom. Problematiken tycks öka med åldern och samlandet kan pågå år efter år, en del hyr förråd eller skaffar sig ett hus till för att få plats med samlingen. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det är sjukligt samlande, man samlar på sig saker och kan inte göra sig av med saker. Till slut blir hemmet helt belamrat, säger Catharina Roos Ståhlberg, enhetschef boendestöd Sydväst.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Ett stöd <span data-contrast="auto">–</span> inte behandling</h4><p><span data-contrast="auto">De medarbetare som ska jobba i teamet ska få en grundläggande utbildning och det är tänkt att teamet ska starta i höst. Metoden som används utgår från KBT. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det är ett stöd, inte en behandling. Det handlar om att ändra vanor, skaffa rutiner och ändra sitt beteende, säger Viveca Andersson, enhetschef boendestöd Nordost. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Få tillfrisknar helt och hållet, det handlar om att få det bättre och nå vissa delmål. Kanske ha några ytor i sitt hem som är fria, säger Therese Björntorp, enhetschef boendestöd Centrum. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Får skriva kontrakt</h4><p><span data-contrast="auto">De som har ett sjukligt samlade känner ofta skuld och skam och långt ifrån alla vill ha hjälp. De som väljer och blir beviljade stöd av samlarteamet får skriva på ett kontrakt. Det är det som skiljer från en vanlig boendestödinsats. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det är en tätare uppföljning och vi behöver samverka med många aktörer som ser problematiken kring de här personerna; räddningstjänst, störningsjour och fastighetsägare, säger Sofie Wassberg. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Kan få stora konsekvenser</h4><p><span data-contrast="auto">Personer med samlarsyndrom finns inte bara inom förvaltningen för funktionsstöd utan i flera andra förvaltningar i staden. Många har inget stöd i någon form från samhället. Det kan vara hyresvärdar eller anhöriga som upptäcker problematiken. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Samlandet kan leda till stora konsekvenser; personligt lidande, man kan bli av med sin bostad, man kanske inte kan umgås med när och kära, man kan inte laga mat eller sköta sin hygien, säger Viveca Andersson. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p>

Göteborgs Stad startar team för att hjälpa samlare

<p>Det är torsdag eftermiddag vid Geråshallen i Bergsjön och dagen före Specialvarvet. Solen skiner från en klarblå himmel och det är 21 grader varmt. Deltagare och personal från daglig verksamhet i Nordost har samlats där för ett sista träningspass inför loppet.</p><p>– Vi har varit med i många år och för varje år är det fler som anmäler sig. I år har jag anmält 100 deltagare och 35 personal, berättar Novka Stefanov, stödpedagog i daglig verksamhet 4 och 5 i Nordost, förvaltningen för funktionsstöd, Göteborgs Stad.</p><h4>Pass varje torsdag</h4><p>Många av deltagarna har varit med i flera år. Många har också i sina genomförandeplaner att de ska vara med i Specialvarvet och hur de ska träna inför det.</p><p>– De samlas här på torsdagarna för att träna och det finns också grupper som promenerar, gympar och cyklar. Vi har en utegrupp som arbetar åt Familjebostäder och de är ute och går hela dagarna.</p><p>Träningen inför Specialvarvet pågår under hela året. I februari får alla som vill anmäla sig och varje år får deltagarna en t-shirt att använda under loppet. I år är den svart med Göteborgs Stads logotyp på.</p><p>– När t-shirtarna kommer, involverar vi deltagarna. En grupp får packa och leverera dem.</p><h4>Längtar till loppet</h4><p>Det finns en längtan att vara med i loppet. En del som inte jobbar på fredagar byter dag för att vara med eller kommer extra bara för att vara med i Specialvarvet.</p><p>– Det sprider sig, alla våra nya deltagare vill också vara med, säger Narcisa Hodzic, stödpedagog i daglig verksamhet 5, och berättar att de hoppas att deras deltagande ska inspirera fler verksamheter i staden att vara med.</p><p>Det finns två sträckor på Specialvarvet, 3,3 kilometer och 2,1 kilometer. Banan är anpassad för barn, unga och vuxna med funktionsvariation. Delaktighet och glädje är fokus under loppet och alla deltagare får medalj och diplom. Marie Gustavsson har varit med i loppet i många år och har tränat inför rundan på 2,1 kilometer.</p><p>– Det är roligt, jag är ute och går varje dag, vi går mycket i ett projekt jag är med i och har gympa varje dag på verksamheten.</p><h4>Promenerat mycket</h4><p>Pelle Karlsson har varit med i några år och på frågan om han är pepp inför loppet svarar han snabbt: Absolut!</p><p>– Det roligaste med Specialvarvet är att se allt folk som är med och att få röra på sig, berättar Pelle som valt att gå 3,3 kilometer.</p><p>Zoltan Litavszky har promenerat jättemycket inför specialvarvet. Från Kortedala till Bergsjön eller från Bergsjön till Gamlestan.</p><p>– Vissa går i grupp, men jag ska springa 2,1 kilometer.</p><h4>Samling efteråt</h4><p>När Zoltan berättat det är det dags för Maja Forsström, som är gruppträningsinstruktör i Geråshallen, att köra i gång träningspasset.</p><p>– Först blir det uppvärmning och sedan styrka, kondition och rörlighet för att jobba igenom hela kroppen. Det här är jättekul, en superhärlig grupp och engagerade.</p><p>Specialvarvet arrangeras alltid dagen före Göteborgsvarvet, i år den 12 maj. Det startar vid Björngårdsvillan i Slottsskogen och avslutas genom Göteborgsvarvsmålet på Slottsskogsvallen. Efter loppet samlas alla deltagare från daglig verksamhet i Nordost, äter medhavd mat och pratar om loppet.</p><p>– De får nummerlappar och jag kan gå in i systemet och se hur lång tid det tog för dem. Det kan vara roligt för dem att veta och jämföra med hur det gått tidigare, säger Novka Stefanov.</p>

“Det roligaste med Specialvarvet är att se allt folk som är med”

<div id="attachment_127211" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-127211" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-127211" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Ramona_Schenell_privat_bild-360.jpg" alt="" width="360" height="360" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Ramona_Schenell_privat_bild-360.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Ramona_Schenell_privat_bild-360-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Ramona_Schenell_privat_bild-360-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Ramona_Schenell_privat_bild-360-250x250.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-127211" class="wp-caption-text">Ramona Schenell, sjuksköterska och utvecklingsledare för forskning och utveckling i Göteborgs Stad. Foto: Privat</p></div><p>– Idag är det Florence Nightingales födelsedag och hon är den mest berömda sjuksköterskan genom alla tider. Florence Nightingale blev känd för sitt arbete på ett militärsjukhus under Krimkriget på 1800-talet när hon sänkte dödligheten från 42 till 2 procent genom att införa stränga hygienrutiner och ge de sårade soldaterna god omvårdnad och bra kost. Hon startade även den första riktiga sjuksköterskeutbildningen som var både praktisk och teoretisk och arbetade hårt för att vården skulle utgå från evidens.</p><h4>Du har engagerat dig i Svensk sjuksköterskeförening, vad spännande – berätta mer</h4><p>– Även om Florence gjorde ett fantastiskt arbete finns det fortfarande mycket kvar att göra för patientsäkerheten och sjuksköterskors professionella utveckling. Som styrelseledamot i Svensk sjuksköterskeförening arbetar jag för alla sjuksköterskor överallt.</p><h4>Varför är det viktigt att bevaka och lyfta fram det kommunala hälso- och sjukvårdsperspektivet?</h4><p>– I äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen har vi över 600 sjuksköterskor som gör ett fantastiskt jobb varje dag och bidrar till att göteborgare inte behöver läggas in på sjukhus trots att de har stora behov av vård och omsorg.</p><h4>Till sist, hur ska du själv fira idag?</h4><p>– Jag har en spännande arbetsdag med många möten, både med sjuksköterskor och kollegor från andra yrkesgrupper men jag ska också gå in på Svensk sjuksköterskeförenings webbplats där det finns en hälsning till alla sjuksköterskor från sjukvårdsministern Acko Ankarberg. Det finns även flera korta filmer och poddavsnitt där sjuksköterskor från hela landet berättar om sitt arbete.</p><p>Är du nyfiken på filmerna och podd-avsnitten kan du besöka <a href="https://swenurse.se/12-5">Svensk sjuksköterskeförenings webbplats!</a></p>

Hallå där Ramona Schenell!

<p>Biblioterapi har använts länge och sett till omvärlden är Sverige ganska sent ute med att använda metoden. 2017 startade en uppdragsutbildning i biblioterapi på Ersta Sköndal och våren 2021 startade Cecilia Pettersson, forskare och filosofie doktor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet , en biblioterapi-utbildning på Göteborgs universitet.</p><p>– Litteraturens läkande kraft, som startade hösten 2021, fokuserade då på målgruppen unga/unga vuxna i psykisk ohälsa. Idag har vi breddat vårt fokus och vänder oss därmed till fler. Vi arbetar med två metoder; shared reading och biblioterapi. På anhörigdagen är det dock fokus på biblioterapi, säger Anna Lindblad.</p><div id="attachment_127169" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-127169" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-127169" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Anna-Lindblad-foto-privat-360.jpg" alt="" width="360" height="440" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Anna-Lindblad-foto-privat-360.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Anna-Lindblad-foto-privat-360-245x300.jpg 245w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Anna-Lindblad-foto-privat-360-250x306.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-127169" class="wp-caption-text">Anna  Lindblad, bibliotekarie på Världslitteraturhuset och projektledare för Litteraturens läkande kraft. Foto: Privat</p></div><h4>Främjar psykisk hälsa</h4><p>Biblioterapi finns som alternativ rekommenderad terapiform på 1177 och tar avstamp i att främja den psykiska hälsan genom att läsa och samtala om litteratur.</p><p>– Biblioteken har som huvuduppdrag att arbeta läsfrämjande och biblioterapi är i högsta grad läsfrämjande, men det kan vara mycket mer än så. Det kan vara jagstärkande, motverka social isolering och öka möjligheten att se sig själv i ett nytt perspektiv.</p><h4>Lyckat på ungdomsmottagningar</h4><p>Göteborgs Stad har satsat stort på biblioterapi och det finns 22 utbildade bibliotekarier runt om i staden. Det är ett arbetssätt och en metod som kräver mycket omsorg, det går åt mycket tid och projektet arbetar med hur metoden ska implementeras.</p><p>– Vi har haft biblioterapi ihop med ungdomsmottagningar, en i centrum och en i Olskroken. Det har varit helt fantastiskt lyckat. I centrum har de fortsatt själva med att ha bokcirklar och diskutera existentiell hälsa.</p><h4>”Ynnest att möta anhöriga”</h4><p>Anna Lindblad medverkar på anhörigdagen tillsammans med Johanna Lagerberg som är med i projektgruppen.</p><p>– Det känns fantastiskt fint att få möta anhöriga och en ynnest att få vara där. Något jag funderat på mycket i projektet är att det egentligen borde heta Hur är det att vara människa? Det finns ett sådant sug efter att få ingå i meningsfulla sammanhang, ha tid för samtal, att reflektera och bli lyssnad på, säger Anna Lindblad.</p>

Föreläsning om biblioterapi på anhörigdagen

<p>– Vi märkte att en del brukare hade bättre kompetens än personalen när det gäller teknik, men de har ingen examen att visa upp. Vi ville undersöka vad det finns för kompetens, intressen, vad vill de jobba med, vad är svårt och vad säger företag, förvaltningar och andra potentiella arbetsgivare, säger André Andersson, stödpedagog med särskilt uppdrag inom välfärdsteknik.</p><p>Han har tillsammans med utvecklingsledaren Eva Hjälmered och chefen Diana Soto De La Fuente genomfört förstudien med stöd av Europeiska socialfonden. Syftet var att främja och utreda möjligheter för att personer med funktionsnedsättning inkluderas på den öppna arbetsmarknaden. Förstudien har riktat sig mot deltagare inom daglig verksamhet (DV) som har ett speciellt intresse och kompetens inom IT, digitalisering och välfärdsteknik, de så kallade teknikmentorerna.</p><p>– Vi har tittat på Teknikmentorerna som ett exempel, men vi har kartlagt många kompetenser, som teknik, grafisk design, eller om någon till exempel är intresserad av E-sport då kan ett jobb på café med inriktning E-sport passa, säger André Andersson.</p><h4>Hinder på vägen</h4><p>Företag och organisationer hade först visat stort intresse på ett informationsmöte om hur de kunde bidra med jobb till personer med funktionsnedsättning.</p><p>– Men vid skarpt läge var det svårare. Då hade de inte tillräcklig ekonomi för att stötta dessa personer. De hade vissa riktlinjer i organisationen hur de kunde anställa som utgjorde ett hinder. Men många sa att de kunde köpa tjänster, säger Eva Hjälmered.</p><p>Arbetsförmedlingen ville inte heller gå in och stötta i tekniska yrken.</p><p>– De menade att dessa tekniska yrken inte räknas som ett bristyrke, säger Eva Hjälmered.</p><p>Andra strukturella hinder fanns inom kommunen.</p><p>– Om en deltagare får ett jobb riskerar personen förlora sin plats på sin dagliga verksamhet. Det har vi nu försökt lösa genom att testa en särskild lösning. Politikerna har nyligen fattat beslut om att deltagare kan testa ett nytt jobb i tre månader utan att förlora sin dagliga verksamhet, säger Diana Soto De La Fuente, tidigare chef för daglig verksamhet nordost.</p><p>Ett annat hinder är ekonomiskt.</p><p>– Risken finns till exempel att bli av med sin aktivitetsersättning om man testar på ett jobb. Det har vi dock ingen lösning på, säger Diana Soto De La Fuente.</p><p>Det har även funnits en rädsla för hur funktionsnedsättningen kommer att bemötas ute på arbetsplatsen.</p><p>– Någon kanske inte kan tala för sig, en annan kanske ibland har en dålig månad och hellre jobbar nattetid än dagtid. Det finns en del osäkerhet kring hur personer med normbrytande beteende kommer bemötas, säger André Andersson.</p><h4>Utbildning för att kunna stötta</h4><p>För att kunna stötta deltagarna ut i arbetslivet har medarbetare och enhetschefer fått gå en utbildning i supported employment, som är en metod för att stötta deltagare som vill ut i arbetslivet.</p><p>– Det är en framgångsrik metod som man har jobbat med i andra kommuner med positiva resultat. Nu håller vi på med en kulturförändring från att vara vårdande till stöttande. Metoden håller på att implementeras inom dagliga verksamheter, säger Diana Soto De La Fuente.</p><p>Redan innan slutrapporten blev klar sjösatte de ett utvecklingscentrum. De hade insett att det fanns behov av att kunna verifiera kompetensen hos brukare som har specialkompetens men saknar certifikat. På utvecklingscentret kan de utveckla sin portfölj och visa sin kompetens i exempelvis programmering.</p><p>En brukare är projektledare för att dra i gång utvecklingscentret och se till att tekniken är på plats.</p><p>– Sedan vi börjat ge dem riktiga uppdrag och säger: Vi tror på dig! Då har livet fått en helt annan mening för dem, säger André Andersson.</p>

Behov av ett utvecklingscenter för brukare som vill få jobb

<p>&#8211; Nu finns vi till för fler omsorgstagare, men behovet av teckenspråkskunnig personal är mycket stort, säger Monika Persson Johansson, enhetschef vid Åkerhus Vård- och omsorgsboende.</p><p>I Göteborgs Stad har det funnits teckenspråkig hemtjänst i 20 år. Men eftersom det länge varit brist på teckenspråkiga undersköterskor har det ställt andra krav på medarbetarna som behövt resa över hela staden. Det var till och med svårt att hinna med att ta en rast under arbetsdagen, berättar Monika. Något som påverkat lett till en bättre arbetsmiljö och kvalitén på tiden hos omsorgstagaren.</p><p>&#8211; Eftersom tjänsten täcker hela Göteborg kunde en teckenspråkig undersköterska röra sig över stora sträckor i staden, som mellan Torslanda och Angered och utan tjänstebil blev tiden hos brukarna kort, säger Monika Persson Johansson.</p><p>Åkerhus Vård och- omsorgsboende är sedan tidigare ett boende med lägenheter äldre teckenspråkiga personer. När Monika och Pernilla Petersén, administratör på Åkerhus, förstod hur ansträngd arbetssituationen var för medarbetare inom hemtjänsten som arbetade med äldre teckenspråkiga personer bestämde de sig för att hitta ett nytt arbetssätt. De ville både göra det tryggare för de äldre teckenspråkiga och skapa en bättre arbetsmiljö för medarbetarna.</p><h4>Samordnade tjänsten</h4><p>Skillnaden mellan det tidigare arbetssättet och det nya är att nu är den teckenspråkiga hemtjänsten samordnad och centraliserad med hela den teckenspråkiga Äldreomsorgen i Göteborgs Stad.</p><p>&#8211; Det innebär att medarbetarna nu börjar och avslutar sin arbetsdag på Åkerhus. Nu finns det en tjänstebil, tidigare fick de åka kollektivt, och de kan nyttja stadens hemtjänstlokaler. Nu hinner de även dokumentera på ett bättre och säkrare sätt. Och de behöver inte ta med sig omsorgstagarnas nycklar hem i slutet av dagen för att hinna med nästa arbetsdag, berättar Pernilla.</p><h4>Kommunikation ger trygghet</h4><p>Erik Nyman arbetar på Åkerhus och har själv hörselnedsättning och har arbetat på Åkerhus som teckenspråkig undersköterska sedan 2010. Under åren har han märkt att många döva vill berätta sin historia. Många har haft en väldigt svår tid som barn och har erfarenheter av att ha blivit slagna av i skolan av lärare.</p><p>&#8211; De har aldrig kunnat vara självständiga, många har fått bo med sina föräldrar och fått leva ett helt liv med ett stigma. Att höra har högre status är djupt rotat hos många, säger Erik och fortsätter:</p><p>&#8211; Kommunikation är ju grunden till allt, det är det vi har för att kunna skapa trygghet.</p><h4>Stort mörkertal</h4><p>I Sverige är det brist på teckenspråkiga undersköterskor. I Göteborgs Stad finns i nuläget endast sju anställda inom den teckenspråkiga äldreomsorgen. I dagsläget är det tolv döva äldre i Göteborgs Stad som har teckenspråkig hemtjänst. Men både Monika och Pernilla är övertygade om att det finns ett stort mörkertal.</p><p>&#8211; Det främsta skälet till att få nyttjar hemtjänsten skulle jag säga är att få känner till att den finns. Sen saknas en bild av hur stort behovet är, men att det är fler än tolv personer det kan vi nog utgå från säger, Monika.</p><p>Hemtjänst för teckenspråkiga tar längre tid än hos hörande eftersom personalen får svårt att arbeta och teckna samtidigt. De måste tolka först för att tala om det som ska göras och sedan utföra. Och initiativet från Åkerhus har fått goda resultat. Nu samordnas och koordineras all teckenspråkig äldreomsorg för både omsorgstagare i hemtjänsten och för hyresgästerna på vård- och omsorgsboendet.</p><p>Och ryktet om hur de arbetar på Åkerhus har till och med spridit sig långt utanför Göteborg.</p><p>&#8211; En undersköterska från Örebro som är nyutbildad teckenspråkig undersköterska vill flytta till Göteborg och arbeta hos oss. Hon ska bara övertyga sin sambo först. Det är ju särskilt roligt med tanke på att vi har svårt att hitta personal, säger Monika.</p><p>Monika och Pernilla tänker fortsätta att utveckla teckenspråkig äldreomsorg i Göteborgs Stad.</p><p>&#8211; Det här är verkligen ett spännande utvecklingsområde där det finns mycket utrymme för innovationer. Jag har lite tankar på hur man skulle kunna ha en QR-kod på kylskåpet där brukaren får upp en presentation i mobilen av hemtjänsten och den som ska tolka, och kanske att man där kan uppdatera eventuella förseningar eller ändringar, säger Pernilla</p><h4>Utmaningarna är flera</h4><p>I takt med en växande åldrande befolkningen kommer sannolikt fler teckenspråkiga undersköterskor att behövas. Och just nu får fem hörande undersköterskor från personalen på Åkerhus en kortare grundutbildning i det svenska teckenspråket för att kunna genomföra enklare kommunikation.</p><p>En annan utmaning är döva äldre med invandrarbakgrund som kommer att behöva tillgång till teckenspråkskunnig vård- och omsorgspersonal. Teckenspråk skiljer sig precis som det hörande språket gör. Det internationella teckenspråket är det fortfarande väldigt få som kan.</p><p>&#8211; Det här blir en utmaning att hantera inom en snar framtid, samtidigt så finns ju möjligheter här att ge personal specialistkompetens, säger Monika.</p><p>Inte förrän 1981 fick teckenspråket ett officiellt erkännande av riksdagen. Den 14 Maj firas teckenspråkets dag som är en stor dag på Åkerhus Vård- och omsorgsboende.</p>

Ökad trygghet för döva med hemtjänst med nytt arbetssätt

<p>Göteborgs Stad: <strong><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/141207b3-e8c0-4cd6-82ab-e6ffa0e873bf/G%C3%B6teborgs+Stads+%C3%A5rsredovisning+2022.pdf?MOD=AJPERES">Årsredovisning 2022</a></strong></p><p>Göteborgs Stads årsredovisning för 2022 är nu godkänd av kommunfullmäktige. Den visar att kommunens ekonomiska ställning under året har stärkts och årets resultat för koncernen blev 3,7 miljarder. Det stora överskottet beror till stor del på högre skatteintäkter och realisationsvinster i samband med fastighets- och verksamhetsförsäljningar.</p><p>– 2022 var ett svängigt år som präglades av kriget i Ukraina, energikris och en väldigt hög inflationstakt samtidigt som staden åter öppnade upp efter pandemin och efterfrågan på stadens verksamheter ökade igen. Vi ser att både arbetslösheten och bidragsberoendet i Göteborg minskade under 2022, vilket är positivt. Även det ekonomiska resultatet utvecklades mycket bättre än vad som bedömdes i inledningen av året, säger Lena Albinsson, avdelningschef uppföljning uppsikt, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad.</p><p>Arbetslösheten i Göteborg för åldersgruppen 16–64 år var 7,2 procent i december – en minskning med 0,6 procentenheter jämfört med december 2021. Det förbättrade arbetsmarknadsläget har bland annat märkts genom ett lägre antal studerande på̊ vuxenutbildning och färre hushåll som varit beroende av försörjningsstöd.</p><h4>Höga inflations- och räntenivåer påverkar 2023</h4><p>Den höga inflationen påverkade kostnaderna för stadens verksamheter i olika grad. Däremot har effekterna av de högre räntorna haft en mindre inverkan under 2022.</p><p>– Räntenivåerna förväntas påverka stadens verksamheter successivt de kommande åren. Dock kommer pensionskostnaderna att öka kraftigt under 2023 på grund av den höga inflationens påverkan på prisbasbeloppet, säger Lena Albinsson.</p><h4>En historiskt hög befolkningstillväxt</h4><p>Befolkningstillväxten i Göteborg förra året är den största sedan 1947. Totalt växte folkmängden med 9 700 personer och vid årsskiftet uppgick den till 596 800. Det var främst inflyttningen som bidrog till den stora ökningen. Utflyttningen var fortsatt hög, men minskade jämfört med 2021.</p><p>– Det är glädjande att Göteborg ses som en stad man vill och kan flytta till säger Lena Albinsson. De satsningar som har gjorts och görs inom stadsutvecklingsområdet kommer förhoppningsvis leda till att Göteborg är en attraktiv plats för boende, besökare och näringsliv även i framtiden.</p><h4>God ekonomisk hushållning</h4><p>Göteborgs Stads ekonomiska hushållning bedöms enligt årsredovisningen vara god. När det gäller de tre övergripande målen för stadens verksamhet bedöms de vara delvis uppfyllda. De tre målen är:</p><p>&#8211; Göteborg är en attraktiv storstad där alla ges chansen att forma sina liv och ingen lämnas utanför.</p><p>&#8211; Göteborg är en hållbart växande storstad med framtidstro.</p><p>&#8211; Göteborg är en storstad med stabil ekonomi och hög tillväxt.</p><p>Den sammantagna bedömningen, både utifrån ett finansiellt perspektiv och ett verksamhetsperspektiv, är att staden har haft en god ekonomisk hushållning utifrån de målvärden som kommunfullmäktige fastställde för 2022.</p>

Minskat bidragsberoende och lägre arbetslöshet stärkte ekonomin

<p>Läs också: <a href="https://vartgoteborg.se/cms/vard-o-omsorg/unikt-pilotprojekt-med-personligt-assistansteam-i-goteborgs-stad/" target="_blank" rel="noopener">Unikt pilotprojekt med personligt assistansteam i Göteborgs Stad</a></p><p><span data-contrast="auto">Det är en vanlig vardag, vårvärmen har tillfälligt tagit semester och solen lurar lite bland molnen. Utanför Pär Larssons entré i Billdal har det börjat att grönska. Han sitter vid köksbordet med ett glas dricka och den här dagen är både Tanja Ivanic, en av hans personliga assistenter sedan många år, och praktikanten Rosa Madadi där. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Jag har haft samma personliga assistenter länge, jag känner dem allihopa och de känner mig, så det är inte mycket spring här, berättar Pär Larsson som uppskattar kontinuiteten. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Håller humöret uppe</h4><p><span data-contrast="auto">Han har nära till skratt, mycket humor, ofta ett skämt på lut och en positiv inställning.</span></p><p><span data-contrast="auto">– Det viktigaste är nog att hålla humöret uppe. Börjar man fundera och tänka “varför drabbades just jag?” tror jag att man kan bli väldigt negativt inställd. Men jag är ingen negativ person. Man vänjer sig vid rullstolen, även om det inte är så lätt att ta sig fram i skogen och klättra i berg går inte heller, säger han med ett finurligt leende och tillägger att han tycker att rullstolen går för långsamt. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Åker till havet</h4><p><span data-contrast="auto">Men visst saknar han att kunna göra saker som han kunde göra före stroken. Han gillade att laga mat och vara ute med båten. Nu lagar de personliga assistenterna maten och ibland äter han på restaurang. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Jag bor väldigt bra i fina omgivningar och nära havet. Jag brukar åka till havet nästan varje dag om det inte spöregnar. Det finns inte så mycket att göra där, jag tittar mest ut över vattnet. Periodvis är jag intresserad av fåglar, så då noterar jag dem. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Många olika intressen</h4><p><span data-contrast="auto">Pär Larsson har många olika intressen och har skaffat sig fler efter att han drabbades av stroke. Han fick helt enkelt mer tid än när han var forskare i medicin. Han läser till exempel många böcker och ser gärna på dokumentärer. Dagen innan vi ses var han på en kulturgrupp där det var föredrag om klassisk musik. Just den här dagen ska han iväg till målarverkstaden. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Jag målar allt möjligt, mycket stilleben, jag är inte så bra på porträtt, säger Pär Larsson som också berättar om hushållssysslor han inte saknar att kunna göra; dit hör städning och tvätt.</span></p>

“Personlig assistans är en stor trygghet”

<p>Läs också: <a href="https://vartgoteborg.se/cms/vard-o-omsorg/personlig-assistans-ar-en-stor-trygghet/" target="_blank" rel="noopener">“Personlig assistans är en stor trygghet”</a></p><p>– Det är en jättebra grupp, jag skulle säga att det är ett dream team, säger Jeanette Rawling, enhetschef för enhet 9 och assistansteamet.</p><p>Assistansteamet startade för ungefär ett år sedan på enhet 9 i Västra Frölunda.</p><p>– Vi hade en diskussion i slutet av 2021 och början av 2022 i ledningsgruppen. Det kom många nya beslut om assistans vilket innebar att vi behövde många punktinsatser. De är svåra att bemanna, det blir lite tid men många personaltimmar som går åt, berättar Jeanette Rawling.</p><h4>Arbetar över hela Göteborg</h4><p>Då föddes tanken på att starta ett assistansteam för att kunna använda resurserna bättre. Teamet arbetar över hela Göteborgs Stad.</p><p>– Vi bistår hemma hos assistentanvändarna vid dubbelassistans, men utför också punktinsatser, till exempel att hjälpa någon att lägga sig på kvällen, säger Charlotte Svensson, personlig assistent i teamet, som varit med sedan starten.</p><p>– Vi täcker också upp eventuell frånvaro om någon personlig assistent är sjuk, inflikar Monica Plåt, stödpedagog.</p><h4>Vad betyder assistansteamet för verksamheten?</h4><p>– Vi har tagit tillbaka insatser som vi köpt av hemtjänsten. Vi hjälper till i nya ärenden där det är svårt att verkställa på grund av beslutens utformning. Man kan till exempel bli beviljad 10 minuter dubbelassistans fem gånger på en dag, vilket blir svårt att bemanna och påverkar budgeten. Jag har bara fått positiv feedback från assistansanvändarna om teamet, säger Jeanette Rawling.</p><p>– Vi är tio i assistansteamet i dag och det innebär att det högst är tio olika personer som kommer och gör dubbelassistans hos en assistansanvändare. Förut kunde de ha hemtjänst, vilket kunde innebära betydligt fler personer på en månad. Det händer inte nu, utan det är kontinuitet och det är en av fördelarna, säger Charlotte Svensson.</p><h4>Ett unikt pilotprojekt</h4><p>Alla medarbetarna är med i processen och utvecklar teamet. Charlotte Svensson beskriver det som ett unikt pilotprojekt och tycker också att teamet i sig är unikt.</p><p>– Vi är i olika åldrar och har en stor kompetens inom teamet. De flesta har arbetat länge, utom några ungdomar som vi verkligen har stor nytta av. Det är aldrig några problem, vi hjälps åt och ställer upp för varandra, man känner en trygghet när man är på jobbet, säger Charlotte Svensson.</p><h4>Ingen dag är den andra lik</h4><p>Matilda Rawling håller med om att personalgruppen är toppen. Hon tillhör de yngre och har jobbat i teamet sedan oktober 2022. Assistansanvändarna är från ett år och uppåt och har olika behov.</p><p>– Det är jättekul att jobba i teamet, att träffa olika människor, hjälpa till och göra deras liv bättre. Ingen dag är den andra lik och det tycker jag är väldigt bra.</p><h4>Hur ser det ut framåt för teamet?</h4><p>– Den första oktober kommer de nya arbetstidsreglerna från EU vilket kommer att påverka assistansen i väldigt hög grad. Vi kommer att få lägga arbetspassen och jourtiden annorlunda. Det kommer att behövas mycket mer punktinsatser från teamet och då behöver vi bli fler i teamet, säger Jeanette Rawling.</p><div id="attachment_127004" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-127004" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-127004 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/HLR-720.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/HLR-720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/HLR-720-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/HLR-720-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/HLR-720-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-127004" class="wp-caption-text">Enhet 9 och assistansteamet har en stor lokal där de bland annat kan ha utbildningar i hjärt-lungräddning. På bilden Noelia Vergara, Rita Jaque och Marjan Mohammadi i teamet. De instrueras av Anders Bohlin, personlig assistent och just den här dagen på permission från militärövningen Aurora 23. Foto: Petra Lundgren</p></div>

Unikt pilotprojekt med personligt assistansteam i Göteborgs Stad

<p>– Det är ett 500 meter långt lopp, som man kan ta sig runt hur man vill –springa, gå eller med rullstol. Loppet sker vid Kärrahus vård- och omsorgsboende på Hisingen. Det är ett återkommande lopp och vi – hälsofrämjande och förebyggande Hisingen Göteborgs Stad – anordnar det i samverkan med Alzheimer Sverige, Alzheimerfonden, vårdcentralen Capio Selma, Demensförbundet, Demensföreningen Hisingen, Åldersvänliga Göteborg och PRO. Vårdpersonal, personer med demenssjukdom och anhöriga – ja, den som vill får delta.</p><h4>Varför anordnas loppet?</h4><p>– För att uppmärksamma att samhället behöver bli mer demensvänligt. De som är drabbade ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Polis, områdesvakter, kollektivtrafiken och medmänniskor behöver mer kunskap. Är det en människa som verkar förvirrad kan den bara behöva lite guidning. Tillgängligheten behöver också öka för personer med en demenssjukdom. Vårt digitala samhälle innebär svårigheter. Till exempel kan det vara svårt för den som hamnar hos en växeltelefon att komma ihåg alla knappval som ges.</p><h4>Hur ser kunskapen ut i samhället?</h4><p>– Den är ganska låg i civilsamhället. Demenssjukdom har varit väldigt stigmatiserat men nu börjar ämnet lyftas mer. SVT och Uppdrag granskning har uppmärksammat alzheimers sjukdom och skådespelaren Nina Gunke gick ut officiellt och berättade om sin Alzheimersjukdom. Det här loppet är mest för att vi vill öppna upp att det inte är farligt att prata om det.</p><h4>Händer något mer i samband med loppet?</h4><p>– Det blir panelsamtal, bland annat med representanter från organisationerna som är med och anordnar dagen. Det blir två stycken à 20 minuter med fyra deltagare i varje. De startar klockan 13.30, efter loppet och fika. En av deltagarna är Ulrika Harmsen, en trebarnsmamma i Göteborg som är aktuell med en bok om sin Alzheimersjukdom. Hon pratar utifrån sin situation och vad hon tycker skulle vara bra i ett demensvänligt samhälle. Vad ser hon och vad stöter hon på för bekymmer? Även Janni Ahlgren, dotter till Stefan Eriksson med demenssjukdom, kommer närvara under dagen. De var också med i Uppdrag Gransknings uppmärksammade serie om att leva med demenssjukdom.</p><p>– Dessutom blir det musik. Minneskören, som finns på Hisingen, kommer och sjunger.</p><h4>Vilka är välkomna?</h4><p>– Vi har marknadsfört oss dels via vårdcentraler, bibliotek och öppna mötesplatser. Även inom Göteborgs Stad. Vi har försökt att rikta oss till civilsamhället: äldre daglediga och anhöriga, som tycker ämnet är viktigt. Vi hoppas även att det kommer en och annan vårdpersonal även om vi vet att många jobbar.</p>

Minilopp på Hisingen för ett mer demensvänligt samhälle

<p>Det är vårens sista “Hälsa på lunchen” som arrangeras på Trappscenen på Stadsbiblioteket.</p><p>&#8211; Vi vill höja kunskapen kring transpersoners hälsa och behov då vi vet att transpersoner är en av de mest utsatta grupperna i samhället, säger Johanna Rönnqvist, verksamhetsutvecklare på Hälsolots Centrum</p><h4>Föreläsning och frågestund</h4><p>Tanya Charif föreläser med betoning på idrott och hälsa under en halvtimme.</p><p>&#8211; Hon är ett proffs på frågorna och vi har även bjudit in andra aktörer för att svara på frågor efteråt på frågestunden.</p><h4>Filmas och teckentolkas</h4><p>Föreläsningen teckentolkas och filmas och går att se i efterhand på Hälsolots Youtube eller på hemsidan (se länk nedan). Publiken filmas inte.</p><p>&#8211; Man kan ta med sig något att äta och dricka under föreläsningen, det finns också möjlighet att köpa i caféet på Stadsbiblioteket.</p><p>Föreläsningen görs i samverkan mellan Hälsolots Centrum och Stadsbiblioteket. Den pågår klockan 12-12.30 och det är frågestund 12.30-12.45. Det är fri entré.</p>

Transpersoners hälsa i fokus på lunchföreläsning på Stadsbiblioteket

<p>&#8211; Det är viktigt att möta människor där de är och förstå vad de efterfrågar. Att vara mer utåtriktad och uppsökande är också att jobba mer förebyggande, säger Lotta Westberg, enhetschef för stöd- och behandlingsteam i socialförvaltningen Nordost.</p><h4>Väckte nya idéer</h4><p>Socialförvaltningen Nordost uppmärksammade att påverkade personer skapade otrygghet i delar av Gamlestan. Främst handlar det om människor med missbruksproblematik.</p><p>Trygghetssamordningen inom socialförvaltningen kartlade problemet och skrev en rapport där man bland annat föreslog ett uppsökande team mot missbruk.</p><p>Socialtjänsten och andra aktörer höll ett samordningsmöte om läget. Tack vare mötet och rapporten väcktes nya idéer om hur socialtjänsten kan arbeta för att nå ut till målgruppen och man skapade Resursteam uppsök.</p><h4>”Vi får övervägande positiv respons”</h4><div id="attachment_126872" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-126872" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-126872" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Lena-stenholm-artikel.jpg" alt="" width="360" height="315" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Lena-stenholm-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Lena-stenholm-artikel-300x263.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Lena-stenholm-artikel-250x219.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126872" class="wp-caption-text">Lena Stenholm i Resursteam uppsök vandrar i Gamlestan två eftermiddagar i veckan. Foto: Klara Ekdahl Warane</p></div><p>Lena Stenholm är en av fem anställda i Resursteam uppsök. Hon vandrar två eftermiddagar i veckan på de utpekade platserna.</p><p>&#8211; Vi får övervägande positiv respons från dem vi möter, många vill prata. Genom att finnas på plats kan vi lotsa dem vidare till olika insatser som behandlingsgrupper och till socialtjänsten så att de kan få en kontakt om de inte redan har en, säger Lena Stenholm.</p><p>Att skapa tillit och visa sig synlig är nyckelfaktorer:</p><p>&#8211; Många drar sig för att söka till socialtjänsten. De kanske inte vet hur man gör eller så har de dåliga erfarenheter. En dag kom en man viftandes med en blankett och ville ha vår hjälp med att fylla i den. Då kändes det bra att vara på plats. Nu har vi precis börjat, sen får personerna förhoppningsvis mer förtroende och vill ha mer hjälp, fortsätter Lena.</p><h4>Förhoppningar om ett team för hela stan</h4><p>Projektet är ett samarbete inom socialtjänsten mellan Trygghetssamordningen och Resursenheten Vuxen. I dagsläget ligger fokus på Gamlestan men tanken är att teamet så småningom ska jobba uppsökande i hela Nordost. Målet är att det ska bli ett permanent Resursteam uppsök och förhoppningen finns om att fler ska ta efter.</p><p>&#8211; Det här är en problematik som varit känd sedan lång tid tillbaka och är ett problem även i andra delar av Göteborg. Vi behöver vara mer mobila och genom det även öka tryggheten för allmänheten. Nu söker vi pengar och hoppas få en lokal dit vi kan ta med människorna, där vi kan erbjuda stöd och bland annat hjälpa dem att ringa viktiga samtal, säger Lotta Westberg.</p>

Nystartat pilotprojekt ska hjälpa utsatta människor på plats

<p>Varje dag går deltagarna i Naturfokus ut för att utforska och lära sig om naturens alla tillgångar. En tidig morgon står de med jackor, ryggsäckar och mössor på sig, redo för att promenera ut i naturen.</p><h4>&#8220;Deltagarna mår bättre psykiskt när vi kommit ut&#8221;</h4><p>Naturfokus fann sitt koncept under covid-19-pandemin. När de inte längre fick vara inne i lokalerna började de gå promenader. Snabbt märktes en förbättring hos deltagarna och det skapades en gemenskap.</p><div id="attachment_126637" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-126637" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-126637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-i-stor-520x347.jpg" alt="" width="360" height="240" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-i-stor-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-i-stor-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-i-stor-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-i-stor.jpg 720w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126637" class="wp-caption-text">Linda Blom visar bilder på vad de tidigare letat efter i naturen och gruppen berättar allt de lärt sig. Foto: Lars Printzén</p></div><p>&#8211; Vi har märkt att deltagarna mår bättre psykiskt när vi har kommit ut och måendet har blivit mer stabilt, säger Anna Persson, som jobbar på Naturfokus.</p><p>På promenaderna började personalen prata om växterna, vad vi kan äta från växtriket och hur mycket vi kan göra med naturen. Personalen hade gått kurser i vilda växter att äta och kunde därför föra kunskapen vidare till deltagarna.</p><p>&#8211; Har vi kunskap om kretsloppet får vi ett helhetstänk och vi förstår att vi är med i något stort, säger Anna Persson.</p><h4>Lärdomar om naturen</h4><p>Solen kikar fram mellan molnen när vi stannar till vid Skatås utegym för en kaffepaus. Deltagarna packar gemensamt upp muggar och termosar som de dukar upp på trädäcket. De pratar om vilka vårtecken de sett, vilket var veckans tema – tidiga vårtecken.</p><p>Annas kollega, Linda Blom, tar fram papper med bilder på bland annat en skogssallad, syrener och blåbär. Gruppen pratar om växterna på bilderna och berättar att de har gjort bland annat syrensaft, hälsobars och blåbärsmuffins. Deltagarna berättar vad de kan och peppar varandra.</p><h4>En starkare kontakt</h4><p>&#8211; Vi pratar mycket när vi är ute, det är lättare att fokusera här utan den starka ögonkontakten som det kan bli inomhus, säger Anna Persson.</p><div id="attachment_126636" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-126636" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-126636" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-artikel.jpg" alt="" width="360" height="300" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-artikel-300x250.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-artikel-250x208.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126636" class="wp-caption-text">Linda Blom visar upp maskoten Skatan Agata som följer med på alla utflykter. Foto: Lars Printzén</p></div><p>Tidigare gick gruppen ut på stadsvandringar men det kan ge väldigt mycket intryck för deltagarna. Ute i naturen blir det lagom intryck och det är lättare att fokusera på sig själv och gemenskapen i gruppen.</p><p>&#8211; Vi pratar om många olika saker &#8211; allt ifrån samhället i stort till livet inom oss. Varför finns jag, jag känner ångest, är det normalt?</p><h4>Skatan Agata hänger med</h4><p>Vi stannar till vid en källa där man kan dricka vatten. Skatan Agata är med. Agata är ett litet gosedjur som har blivit gruppens maskot. Runt halsen har hon en röd tråd som ska stärka budskapet och den röda tråden för Naturfokus.</p><p>Innan vi går tillbaka till lokalen stannar vi till för lite lunch. En av deltagarna tycker om att laga mat, han har förberett pizzor med svamp, lök och ost som vi alla äter.</p><h4>Ett vinnande koncept</h4><p>Naturfokus ger en stark samhörighet mellan deltagarna och personalen. Lärdomar om naturen och överlevnad i samband med många konversationer, lättsamma som djupa, ger en perfekt kombination.</p><p>&#8211; Det blev en go stämning så vi har fortsatt med konceptet, säger Anna Persson.</p><div id="attachment_126635" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-126635" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-126635 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-iv-stor.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-iv-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-iv-stor-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-iv-stor-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/naturfokus-iv-stor-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-126635" class="wp-caption-text">Naturfokus letar efter tidiga vårtecken på väg mot Skatås. Foto Lars Printzén</p></div>

Skogen gav bättre hälsa

<p>Det finns allt att vinna på att fler får behålla hälsa, välmående, livskvalitet, vara behövda och kunna delta och bidra i samhället så länge som möjligt. Hur kan vi på ett ännu bättre sätt ta vara på det engagemang som många årsrika göteborgare har för att få fortsätta vara med och utveckla och bidra till vårt samhälle, även då man gått i pension? Att tänka nytt är också nödvändigt för att få välfärdstjänsterna att räcka till framöver.</p><p>— Samtidigt är ålder idag den vanligaste diskrimineringsorsaken. Men vi som samhälle behöver att alla får chansen att nå sin fulla potential och vi vet ju att de frågor vi sätter ljus på och samarbetar kring kommer vi väldigt långt med, och hela samhället blir vinnare, säger Emma Matsson, utvecklingsledare Åldersvänliga Göteborg.</p><h4>Vi tänker tillsammans — välkommen till tankesmedjan!</h4><p>Visst vill du vara med och bidra till att göra Göteborg till en bättre stad att leva och åldras i? Kom och delta i samtal och tankesmedja tillsammans med invånare från hela Göteborg, strategiska stadsutvecklingsaktörer i Göteborgs stad, entreprenörsproffs och forskare. Här kommer det att bli samtal om ålderism, om hur är det att åldras i Göteborg och framför allt – om hur vi tillsammans kan ta vara på äldre personer som en resurs i samhället.</p>

Årsrika Göteborg ordnar tankesmedja

<p>Arbetsmarknadsenheten &#8211; IPS Hisingen och enheten för ekonomiskt bistånd på Hisingen arbetar sedan 2018 med arbetsmetoden IPS &#8211; individual placement support.</p><p>&#8211; Vi arbetar med klienter som har ekonomiskt bistånd och någon form av psykisk ohälsa som hindrar att gå ut i arbete. Det är frivilligt att vara med, men det ställs krav på dem som tackar ja, utifrån personens förmåga och den överenskommelse man gör tillsammans, säger Natascha Radosavljevic, enhetschef Arbetsmarknadsenheten – IPS Hisingen och tillförordnad enhetschef för enheten för ekonomiskt bistånd 2, socialförvaltningen Hisingen, avdelning försörjningsstöd.</p><h4>Från USA</h4><p>Den traditionella metoden bygger på att en person tränar sina färdigheter innan den kommer ut på en arbetsplats. Med IPS är det tvärtom, deltagaren får möjligheter att träna sina färdigheter på en arbetsplats och tanken är att det ska leda till anställning.</p><p>&#8211; Arbetsmetoden kommer från USA och är sprungen ur sjukvården, forskning har visat att den ger god effekt även på andra målgrupper. Det är en evidensbaserad modell som rekommenderas av Socialstyrelsen.</p><h4>Goda resultat</h4><p>Studier har visat att 40-45 procent kan komma ut i arbete med hjälp av metoden, jämfört med tio procent med traditionell metod. IPS har gett goda resultat bland deltagarna på Hisingen.</p><p>&#8211; Vi är snart uppe i det nationella målet, i fjol blev 39 procent av deltagarna självförsörjande genom oss. I år har vi fått ut nio personer i arbete. Det har gått bra att hitta arbetsplatser, vi konkurrerar lite med varandra inom staden och där får man hitta andra vägar. Privata arbetsgivare brukar vara väldigt öppna för att samarbeta med oss.</p><h4>Utvärderas varje år</h4><p>Arbetsmetoden har använts i drygt fem år nu och utvecklats under tiden. Den utvärderas bland annan genom enkäter med brukarna och medarbetarna. Varje år görs också en metodtrogenhetsmätning som också är evidensbaserad.</p><p>&#8211; Där har man sett att om man har höga poäng på mätningen så har man goda resultat i verksamheten och i arbetet med deltagarna. Vi har ökat poängen varje år och det är utifrån mätningen som vi har utvecklat verksamheten.</p><h4>Vad är det som gjort IPS framgångsrikt på Hisingen?</h4><p>&#8211; Vi har gjort det tillsammans på arbetsmarknadsenheten och enheten för ekonomiskt bistånd och förvaltningsledningen har ställt sig bakom och sagt att vi ska jobba med det här, det är en förutsättning. Det behövs samverkan för att skapa ett nätverk kring deltagaren, det är en av kärnpunkterna. Vi har en bra arbetsgrupp som är beredd på att jobba, verksamhetsutveckla och vara lösningsfokuserad, utan dem hade det inte gått.</p><h4>Nationellt intresse</h4><p>Det finns ett intresse nationellt för hur arbetsmetoden har använts på Hisingen. Natascha Radosavljevic har bland annat berättat om den på Sveriges kommuner och regioner vid några tillfällen.</p><p>&#8211; Men det är ingen quick fix, man kan inte tro att den här metoden löser allt. Det är en metod för vissa målgrupper, det är viktigt att erbjuda flera modeller då det är viktigt med mångfalden för att kunna matcha de varierande behov som våra klienter med försörjningsstöd har.</p>

Hög andel blev självförsörjande med amerikansk arbetsmetod

<p>&#8211; Jag hade ingen bakgrund inom vården, men min mamma är läkare och en förebild för mig. Det finns ett stort personalbehov inom vården och via kontakter fick jag jobb. Jag började som sommarvikarie 2017 och fick vikariat som vårdbiträde.</p><h4>Beredd att läsa</h4><p>Numera arbetar han på Fridkullas vård- och omsorgsboende som undersköterska. Han berättar att han verkligen ville utbilda sig till just det yrket.</p><p>&#8211; Jag var beredd att läsa till undersköterska på egen hand, men fick utbildningen genom jobbet. Det är jag mycket glad och tacksam för, mina chefer är guld värda.</p><h4>Nytta av erfarenheter</h4><p>Han utbildade sig på arbetstid och hade nytta av sin erfarenhet som vårdbiträde.</p><p>&#8211; Det hjälpte mig mycket, det var många saker som togs upp som jag upplevt själv på jobbet. Det är många situationer man ska lösa som undersköterska och dem kände jag redan till.</p><h4>Kan du ge exempel på situationer?</h4><p>&#8211; Det är mycket etik och moral. Om någon inte vill ha sin medicin. Vad som är professionell hjälp och vad som inte är professionell hjälp. Om man till exempel är hos en vårdtagare som klarar sig själv, så är risken att den blir sämre i sin hälsa om den får hjälp med allt. En stödstrumpa är en undersköterskas ansvar att ta av, en vanlig strumpa ska vårdtagaren ta av om den kan det.</p><h4>Vad är det bästa med jobbet?</h4><p>&#8211; Att jobba med människor. Det är en glädje för mig att kunna hjälpa människor. Jag jobbar natt vilket passar bra eftersom jag är nattmänniska.</p><h4>Vad betyder utbildningen för dig?</h4><p><strong> </strong>&#8211; Den hjälper jättemycket och öppnar upp nya möjligheter. Det är en trappa upp för mig i samhället.</p><p>Mahdi Jafari är nybliven pappa och har planer på att fortsätta att utbilda sig när han har tid.</p><p>&#8211; Jag tänker utbilda mig till sjuksköterska, mina lärare på utbildningen tyckte också att jag skulle göra det, säger Mahdi som även kan tänka sig att gå i sin mammas fotspår och bli läkare.</p>

Mahdi Jafari pluggade till undersköterska på arbetstid

<div id="attachment_126160" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-126160" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-126160" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Johann-enhetschef-artikel.jpg" alt="" width="360" height="382" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Johann-enhetschef-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Johann-enhetschef-artikel-283x300.jpg 283w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Johann-enhetschef-artikel-250x265.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126160" class="wp-caption-text">Johann Von Knif Kjellberg, enhetschef vid avdelning service på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen. Foto: Johannes Löfgren</p></div><p>Anders Nielsen är 81 år och blev svensk mästare i ordvitsar 2012 och 2014. I samband med ett av mästerskapen mötte Anders programledaren David Sundin. Senare visade det sig att Sundin hade skrivit ett reportage om SM-finalen och Anders till tidningen Café.</p><h4>&#8220;Maten är god och det är ett stort plus&#8221;</h4><p>I reportaget skrev Sundin “Jag mötte honom, ordvitsarnas Zlatan”. Anders har också medverkat i Talang och i Filip och Fredriks tv-program. Idag skriver Anders ordvitsar i Örgryte och Härlanda Posten.</p><p>Anders började gå till Dickson för sex-sju år sedan. Första gången besökte han restaurangen själv men fick snabbt sällskap av andra gäster på Dickson.</p><p>&#8211; Maten är god och det är ett stort plus. Eftersom jag bor ensam är det guld värt att sitta här i två timmar och skratta, prata allvar och skämta, säger Anders Nielsen som är en av stamkunderna på Dickson.</p><p>Renato Hellstenius, 69 år, är en annan stamkund på Dicksons restaurang och äter här på veckodagarna. Det var efter pensionen som Renato började gå till Dickson. Han kände inte någon men presenterade sig för Anders som sedan bad Renato att slå sig ner bredvid honom. De fann varandra direkt genom goda samtal och skratt. Samtalen mellan gästerna är oftast lättsamma men det kan också bli allvarligare konversationer.</p><h4>Gästerna trivs vid stambordet</h4><p>På Dicksons restaurang finns det ett så kallat stammisbord som seniorerna brukar sitta vid. Det har varit tillfällen när de behövt sätta ihop flera bord för att alla ska få plats. Vid ett tillfälle</p><p>samlades över 20 personer som umgicks och åt lunch tillsammans. Här blommar gemenskapen oavsett vem du är. Det är personer som gärna delar med sig av sina tusentals olika historier. Det bästa med att vara på Dickson är god mat och härliga skratt menar Renato.</p><p>&#8211; På fredagskvällen längtar jag till måndag eftersom det inte är öppet på helger, säger Renato.</p><h4>Restaurangerna är öppna för alla</h4><p>Det finns bortåt 14 lunchrestauranger som är öppna för allmänheten på flera av Göteborgs Stads vård- och omsorgsboende runt om i staden. En av dessa är restaurang Dickson som ligger på</p><div id="attachment_126161" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-126161" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-126161" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/personalen-stor-300x220.jpg" alt="" width="360" height="264" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/personalen-stor-300x220.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/personalen-stor-250x183.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/personalen-stor-520x381.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/personalen-stor.jpg 720w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126161" class="wp-caption-text">Birgitta Hjerpe, Ulla-Carin Färnhage och Johann Von Knif Kjellberg på Dicksons restaurang. Tillsammans har de nästan 100 års erfarenhet av att jobba i Göteborgs Stad. Foto: Johannes Löfgren</p></div><p>Danska vägen 61A i Dicksons hus Vård- och omsorgsboende.</p><p>Restaurangen är öppen för alla och erbjuder vällagad och näringsrik svensk husmanskost. De har också fullständiga rättigheter, det vill säga serverar vin, öl och andra alkoholdrycker. Just idag äter Anders stekt strömming med potatismos. Renato åt fisk igår och testar idag annan husmanskost från menyn.</p><p>&#8211; Man dömer en restaurang efter hur bra fisken är. Här är fisken helt suverän! Jag har aldrig ätit så mycket fisk som nu, säger Renato.</p><h4>Viktigt att maten är näringsrik</h4><p>&#8211; Det viktigaste för mig är mina gäster och att se till att de får en bra upplevelse. Alla vet hur viktigt det är med näringsrik mat. På Dickson är det ett måste att maten består av högvärdigt protein och bra fetter. Det ska vara gott och trevligt helt enkelt, säger Johann.</p><p>Johann näringsberäknar menyn så att hyresgästerna på bland annat Dicksons Hus Vård- och omsorgsboende ska få i sig det som de behöver. Det betyder också att gästerna som besöker restaurangen kan vänta sig varierad och nyttig mat.</p><h4>Äter små portioner</h4><p>&#8211; Våra hyresgäster äter små portioner och därför är det en utmaning att tillaga maträtter som mäter innehållskraven i små portioner. Alltså att gästen får i sig ordentligt med energi och näring, säger Johann.</p><p>Det är något Johann och hans kollegor har arbetat med i flera år. Tidigare har Livsmedelsverket varit tuffa med exempelvis mineraler och vitaminer i kosten, men nu ser de hellre, att man faktiskt äter maten som man tycker om.</p><p>&#8211; Vi ska få in så mycket energi och näring som möjligt i den lilla portionen. Det är så viktigt att jag kan inte nog poängtera det! säger Johann.</p><h4>Pandemin har påverkat</h4><p>Covid-19 har påverkat olika branscher och inte minst restaurangbranschen. Restaurang Dickson är inget undantag. Innan pandemin hade restaurangen cirka 80 gäster per dag. När pandemin slog till behövde de stänga verksamheten för lunchgästerna, men erbjöd take away. Det ledde till att restaurangen inte fick lika många gäster.</p><p>&#8211; Det är en stor skillnad mellan att sitta och äta och umgås än att hämta mat från en box. Nu när pandemin inte längre är lika aktuell är det många gäster som kommer tillbaka samtidigt som vi välkomnar fler lunchgäster. Här är alla hjärtligt välkomna! säger Johann.</p><div id="attachment_126162" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-126162" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-126162" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/stekt-stromming-stor.jpg" alt="" width="720" height="540" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/stekt-stromming-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/stekt-stromming-stor-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/stekt-stromming-stor-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/stekt-stromming-stor-520x390.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-126162" class="wp-caption-text">Stekt strömming med potatismos och lingon står på menyn när Vårt Göteborg besöker Dicksons restaurang. &#8220;Här är fisken helt suverän! Jag har aldrig ätit så mycket fisk som nu&#8221;, säger Renato. Foto: Johannes Löfgren</p></div>

Gästerna trivs på Dicksons restaurang

<div id="attachment_126088" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-126088" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-126088" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/WHO-panel-Emma-Mattson-artikel.jpg" alt="" width="360" height="517" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/WHO-panel-Emma-Mattson-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/WHO-panel-Emma-Mattson-artikel-209x300.jpg 209w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/WHO-panel-Emma-Mattson-artikel-250x359.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126088" class="wp-caption-text">Emma Matsson i ett panelsamtal om åldersvänliga städer där hon berättade om Göteborgs Stads gemensamma arbete för ett åldersvänligt Göteborg. Foto: Yongjie Yon</p></div><p>&#8211; Konferensen, eller forumet, var startskottet för vårt europeiska samarbete kring frågor om hur vi kan ställa om till en samhällsekonomi som sätter människor och planeten först, i syfte att skapa hälsosammare, rättvisare och mer välmående samhällen.</p><p>&#8211; Det var det första mötet som WHO/Europa arrangerat för ledare på så hög nivå inom politik-, finans- och hälsosektorn över hela Europa. Jag var inbjuden att representera det nordiska nätverket för Åldersvänliga städer. På forumet deltog jag bland annat i ett panelsamtal om åldersvänliga städer där jag också fick möjlighet att berätta om Göteborgs Stads gemensamma arbete för ett åldersvänligt Göteborg.</p><h4>Varför behövs ett sådant forum?</h4><p>&#8211; Bakgrunden är att vi ser att människor, familjer och samhällen, både i hela WHO:s europeiska region och globalt, kämpar för att förbli motståndskraftiga mitt i flera folkhälsorelaterade, ekonomiska och miljömässiga kriser. Det är inte enbart de hälsovinster som gjorts under tidigare decennier som är hotade. De negativa effekterna av dessa kriser för personligt och samhälleligt välbefinnande – senast med den pågående covid-19-pandemin – har visat hur viktiga, och samtidigt sköra, våra hälso- och sjukvårdssystem och sociala system är.</p><p>&#8211; Vi ser flera utmaningar i samband med klimatförändringar, kriget i Ukraina, covid-19-pandemin och levnadskostnadskrisen, som påverkar den nästan en miljard människor som bor i WHO:s europaregion. Dessa sammanlänkade kriser utsätter hälso- och sjukvårds-, socialvårds- och välfärdssystemen för påfrestningar och ökar ojämlikheten i hälsa i hela regionen. Oron för att marknaderna inte ensamma ska kunna lösa dessa utmaningar ökar.</p><p>&#8211; I stället anammar länder i allt högre grad en strategi för vad som vi kallar en ”Wellbeing-ekonomi”.  Syftet är att frigöra investeringar och skapa hälsosamma, rättvisare och mer välmående samhällen både för oss som lever idag och för nästa generation. Vi vet också att om vi investerar i människor bygger vi tillit i samhället. Denna omställning menar man kommer att vara avgörande framåt för att säkerställa motståndskraftiga samhällen och hälso- och sjukvårdssystem.</p><p>Flera länder, inklusive Storbritannien och Nya Zeeland, har redan antagit nationella välbefinnandeprogram och välbefinnandebudgetar. Samtidigt har detta koncept också nått nordiska länder med Island och Finland som kvalificerar sig som globala föregångare.</p><h4>Varför är det viktigt att ha med åldervänliga perspektiv i det sammanhanget?</h4><p>&#8211; Vi lever allt längre, vilket är en fantastisk framgång för mänskligheten, och en möjlighet om vi väljer att se det så och tar vara på potentialen. Samtidigt är vi alla väl medvetna om att en åldrande befolkning också kommer att påverka vårt välfärdssamhälle. Vi kommer till exempel att få svårt att få våra välfärdstjänster att räcka till om vi fortsätter som idag.</p><p>&#8211; Vi vet också att vi åldras ojämlikt och behöver helt enkelt ställa om till ett mer hälsofrämjande samhälle där fler får chansen att behålla hälsa, välmående, livskvalitet och självständighet. Att vi kan fortsätta delta i samhället, även då vi åldras. Ofta fokuserar folkhälsopolitiken på tidiga år och arbetsför ålder och missar möjligheter som finns med en åldrande befolkning. Det behöver vi ändra på.</p><p>&#8211; Det finns också goda evidens för att åldersvänliga tillvägagångssätt kan förbättra de platser vi alla bor på, göra oss friskare och lyckligare. Så vi måste utveckla åldersvänliga planer både på nationell och lokal nivå. WHO erbjuder en evidensbaserad modell för ådersvänliga städer att ta sig an utmaningen tillsammans som samhälle.</p><p>&#8211; Göteborgs Stad har varit medlemmar i detta globala nätverk sedan år 2015, tillsammans med över 1500 städer i 52 av världens länder. Det ger oss en unik chans att utbyta spännande idéer och lösningar med varandra. Och för oss alla är det helt centralt att vi arbetar nära, och tillsammans med, årsrika invånare.</p><h4>Vad är det viktigaste du fick med dig från konferensen, tycker du?</h4><p>&#8211; Framtidstro! Jag känner mig både påfylld och inspirerad inför att vara med och fortsätta jobba för vårt samhälles utveckling. Det var såklart helt fantastiskt och en stor ära att ha fått delta vid</p><div id="attachment_126142" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-126142" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-126142" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/WHO-decade-of-healthy-aging-artikel.jpg" alt="" width="360" height="258" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/WHO-decade-of-healthy-aging-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/WHO-decade-of-healthy-aging-artikel-300x215.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/WHO-decade-of-healthy-aging-artikel-250x179.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126142" class="wp-caption-text">Paul MC Garry, chef för Greater Manchester Ageing Hub, Natascha Azzopardi Muscat, direktör nationell hälsopolitik &amp; system på WHO. Foto: Yongjie Yon</p></div><p>dessa dagar tillsammans med så många stora, fantastiska och prestigelösa världsledare. Så spännande och inspirerande också att hälsosektorn och finanssektorn möts och delar bilden av vad som behöver göras.</p><p>&#8211; Under konferensdagarna presenterades flera spännande lösningar. Ett exempel var från Wales där de tagit fram långsiktiga mål tillsammans med invånarna ”Future Generations” och som alla i sin tur kopplats till hållbarhetsmålen Agenda 2030. Det var väldigt inspirerande. För att inte tala om Islands stadsminister Katrin Jakobsdottir, som med tydlighet och enkelhet visar på beslutsförmåga och på hur viktig även den nationella politiken är för att det ska kunna ”hända lokalt”.</p><p>&#8211; En viktig fråga som genomsyrade dagarna var just att det behöver hända saker både lokalt och nationellt. Och även om det är avgörande att fastställa ambitiösa visioner såsom till exempel Agenda 2030 och målen om hållbar utveckling för våra samhällen, så är det lika viktigt att överväga om våra nuvarande ekonomiska modeller och politiska verktyg främjar deras uppfyllande. Här är det uppenbart att vi både kan och behöver vässa oss.</p><h4>Vad händer härnäst?</h4><p>&#8211; Nu i maj har vi som arbetar med och för Åldersvänliga Göteborg faktiskt fått den äran att tillsammans med två riksdagsledamöter vara med vara med och arrangera ett lunchseminarium i Riksdagen. Det ska handla om att växla upp som nation och även anta en nationell strategi för att underlätta allt arbete som sker lokalt för åldersvänliga städer.</p><p>&#8211; Våra medarrangörer är Göteborgs universitet, Chalmers och Sveriges Lantbruksuniversitet. Vi ser fram emot spännande dialoger som förhoppningsvis ska leda oss framåt på vägen mot ett mer åldersvänligt, och därmed också hållbarare, Göteborg och Sverige!</p>

Åldersvänliga Göteborg deltog i europeisk konferens i Köpenhamn

<div id="attachment_125951" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-125951" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-125951" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/karolina-artikel.jpg" alt="" width="360" height="430" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/karolina-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/karolina-artikel-251x300.jpg 251w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/karolina-artikel-250x299.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-125951" class="wp-caption-text">Karolina Mildgrim är familjehemsförälder till en pojke som kom till familjen när han bara var några månader gammal.</p></div><p>Hemma hos Karolina Mildgrim och hennes man Sebastian hänger ett nytaget familjeporträtt på väggen. På bilden syns Karolina, Sebastian, deras biologiska son och dotter på sju och ett år och den tvååriga pojke som blev familjehemsplacerad hos dem när han bara var några månader gammal.</p><p>– Vi gör ingen skillnad på barnen. Vi är en familj med tre barn som alla behöver kärlek. Det enda som är annorlunda i vår familj är att ett av barnen har fler föräldrar än vi, säger Karolina Mildgrim.</p><h4>&#8220;Det var oerhört värdefullt under en turbulent tid&#8221;</h4><p>Hon har alltid vetat att hon vill vara familjehem till ett barn som behöver extra vuxna.</p><p>– När jag växte upp fick jag stöd av en kontaktfamilj som jag träffade på helgerna. Det var oerhört värdefullt under en turbulent tid i mina tonår. Ända sedan dess har jag velat ge tillbaka på något vis.</p><p>Karolinas kontaktfamilj var ett par som inte var mycket äldre än hon själv. De var 23 år och hon var 13 år är när de öppnade sitt hem för henne. Det blev en trygg plats där Karolina blev mött, accepterad och fick vara med och tycka och diskutera.</p><p>– Det var precis vad jag behövde. Vi har fortfarande kontakt och de är som extra storasyskon för mig, säger Karolina.</p><h4>Målet är återförening</h4><p>Uppdraget som familjehem innebär att du tar hand om ett barn eller ungdom utan att kunna veta hur länge. Det som påverkar uppdragets längd är hur barnets biologiska föräldrar klarar den förändring de måste göra för att kunna ta hand om sitt barn igen. Målsättningen är alltid en återförening.</p><p>– Det skulle förstås väcka många motstridiga känslor hos oss familjehemsföräldrar men jag tror att vi kommer att kunna vila i det faktum att vi har kunnat tryggat upp och gjort en skillnad i barnets liv. Att vi fått ge och ta emot kärlek.</p><p>Karolina och hennes familj bor på en gård på landet. Men när de blev familjehem bodde de i en lägenhet på Hisingen.</p><p>– Du behöver inte bo på något speciellt sätt för att bli familjehem men det behöver finnas ett extra rum, säger hon.</p><h4>Inte bara kärnfamiljer</h4><p>Jessica Eng är familjesekreterare på i Socialförvaltningen Sydväst och arbetar med att stötta familjehem i deras uppdrag. Hon berättar att det inte finns några krav på familjens sammansättning. Ett familjehem kan till exempel vara en ensamstående vuxen, samkönade par och personer i en mormor- eller morfarsålder.</p><p>– Och tvärtemot vad många tror behöver en familjehemsförälder inte vara perfekt på något vis.  Jag brukar säga att vi söker dig eller er som mår bra, har en social och ekonomisk stabilitet i tillvaron och lite extra tid, energi och utrymme, säger Jessica.</p><p>Vid placeringen av ett barn handlar det mer om att hitta rätt familj för det specifika barnet.</p><p>– Alla barn är olika och den familj som inte fungerar för ett barn kan fungera jättebra med ett annat. Därför behöver vi många och olika familjehem. För att kunna ha ett urval och få till bra matchningar.</p><p>För att bli godkänd som familjehem behöver du genomgå en utredning som bland annat består av utdrag ur olika register, hembesök och djupintervju. Genom utredningen och under hela uppdraget har familjehemmet en egen familjesekreteraren som finns där för just dem och som stöttar i stort som smått.</p><p>Godkända familjehemsföräldrar får gå en förberedande utbildning tillsammans med andra blivande familjehem. Under uppdragets gång finns det även möjlighet att gå ytterligare utbildningar inom olika områden och träffa andra familjehemsföräldrar för att utbyta erfarenheter.</p><h4>Stävar efter god kontakt med föräldrarna</h4><p>För Karolina har det varit en uppskattad del av uppdraget.</p><p>– Kurserna och samtalen med andra familjehemsföräldrar har fått mig att reflektera över mitt föräldraskap. Det har varit väldigt givande och jag har fått verktyg som jag använder dagligen. Och de behövs i mer svåra situationer, som kontakten och umgänget med de biologiska föräldrarna.</p><p>I familjehemmens uppdrag ingår det att medverka till att barnet får ett regelbundet umgänge med sina biologiska föräldrar. I de situationerna är familjehemssekreteraren ett viktigt stöd.</p><p>– Vi har stor kunskap om hur man få till goda och positiva möten utifrån barnets behov, säger Jessica Eng. Och vi vet att det är bra för barnet att ha en levande bild av sina biologiska föräldrar för deras identitet, självbild och för att minska oro.</p><p>Karolina upplever att kontakten med de biologiska föräldrarna kan vara både utmanande och givande och att det på det stora hela är en stor källa till glädje när den fungerar bra.</p><p>– Vi har fått chansen att lära känna människor som vi kanske inte hade träffat annars och fått nya, nära relationer. Ibland kan det ju även finnas andra släktingar med i bilden som också ska finna sin plats och kanske får man en extra mormor i familjen. Och det kan man ju aldrig få för många av, säger hon med ett skratt.</p><h4>Fyra olika uppdrag</h4><p>Familjehem är ett av fyra olika typer av uppdrag inom Göteborgs Stad för den som vill öppna sitt hem för ett barn. Det behövs även jourhem där man tar hand om barn som med kort varsel och under kortare tid.</p><p>Maria Bolinder arbetar i jourgruppen på Socialförvaltningen Centrum.</p><p>– Ett jourhem är ett tillfälligt hem medan man utreder barnets behov och hittar en mer permanent lösning för barnet, till exempel ett familjehem. Det händer också att barn bor en kortare tid i ett jourhem för att sen åter flytta hem till sin familj, säger hon.</p><p>De andra uppdragen är kontakt- samt stödfamilj som på flera sätt liknar varandra. En kontakt &#8211; eller stödfamilj tar emot ett barn eller syskonpar ungefär en helg i månaden.</p><p>Marie Bring är kontakt- och stödfamiljssekreterare på Socialförvaltning Centrum.</p><p>– Stödfamiljen vänder sig till familjer med barn med funktionsvariationer och kontaktfamiljen vänder sig till familjer som med barn av någon anledning behöver fler trygga vuxna i sitt liv, säger hon.</p><p>För Karolina och hennes man passar familjehemsuppdraget och i framtiden, när deras biologiska barn är större, kan de tänka sig att vara familjehem till fler barn.</p><p>– Du har barnet till låns men det är omöjligt att inte älska det. Att vara familjehem är extra kärlek helt enkelt.</p>

Karolina har alltid vetat att hon vill vara familjehemsförälder

<p>– <strong> </strong>Jag åker med äldre-samt vård och omsorgsförvaltningen som är medarrangörer för  lunchträffen och samordningsansvariga för Åldersvänliga Göteborg. Äldreombudsmannen har sedan 2019 varit en samverkanspart med åldersvänliga Göteborg.</p><p>&#8211; Andra som är inbjudna för att tala på lunchträffen är representanter från Norge, Göteborgs universitet, Chalmers, Sveriges lantbruksuniversitet. Alla lyfter på olika sätt vikten av åldersvänliga samhällen</p><h4>Vad kommer du att prata om?</h4><p>– Varför vi behöver åldersvänliga samhällen. Äldre personer har precis som andra målgrupper i samhället skiftande och individuella behov. Jag kommer att fokusera på invånarperspektivet.</p><h4>Är Göteborgs arbete med en åldersvänlig stad framgångsrikt i ett nationellt perspektiv?</h4><p>– Att riksdagen lyfter samtalet på nationell nivå är positivt och det är ett gott betyg för Åldersvänliga Göteborg att vara på plats och representera med sitt arbete. Göteborg visar på ett föredömligt sätt att vi behöver varandra för utvecklingen av en bra stad att åldras i – förvaltningar, bolag och göteborgare tillsammans.</p><h4>Märker du av ett ökat intresse för att skapa ett bättre samhälle för äldre?</h4><p>– Ja, det finns ett intresse. I dag har vi över 1 000 städer i omkring 50 länder som är anslutna till arbetet med åldersvänliga städer. Vi blir allt fler äldre och äldre som bor i städer. Samtidigt visar forskning att äldre är den grupp som är minst delaktiga i stadsutveckling, så ska det inte vara. Årsrika människors erfarenhet och kunskap är en demografisk möjlighet.</p>

Göteborgs äldreombudsman Helena Bjurbäck inbjuden till riksdagen

<p>Turnén pågår 21 mars–4 april och syftet är att öka kunskapen som kommunen erbjuder för att stärka föräldrar i sin roll. Invånarguiderna kommer – på olika språk – att informera om vilka föräldragrupper som finns och var föräldrar kan vända sig för att få tips och råd.</p><h4>Vill nå ut till fler</h4><p>— Vi har sett att många av de boende som invånarguiderna har pratat med, särskilt i Biskopsgården och Backa, vill veta vilket stöd de kan få i sitt föräldraskap av kommunen. Därför bestämde vi oss för att dra igång en kampanj för att nå ut med denna information till fler, säger Zlate Musli, projektledare för invånarguider.</p><p>Turnén startar på Länsmanstorget och fortsätter vidare bland annat till Vårväderstorget, Brunnsbo Torg och Selma Lagerlöfs torg. Det bjuds på dricka och såpbubblor till barn och kaffe till vuxna.</p>

Invånarguider på torgturné för att sprida kunskap om föräldrastöd

<p>Hälsa på lunchen har arrangerats av Hälsolots i samverkan med Stadsbiblioteket Götaplatsen varje termin sedan 2015. Föreläsningarna på trappscenen har bland annat handlat om naturens läkande kraft, biblioterapi, hjärnan och fysisk aktivitet, och myter om maten och munnen.</p><p>– Våra föreläsningar utgår ofta från aktuell forskning eller ett aktuellt ämne, säger Johanna Rönnqvist, verksamhetsutvecklare på Hälsolots Centrum.</p><h4>Ekonomi och hälsa hänger ihop</h4><p>Privatekonomin är i mångas tankar i dessa tider och därför är det temat på kommande föreläsning 22 mars klockan 12.00.</p><p>– Ska vi jobba med jämlik hälsa – som är Hälsolots uppdrag – behöver vi jobba med de ekonomiska aspekterna. Oro för privatekonomi är en viktig faktor för vårt mående. Därför vill vi med den här föreläsningen visa vilket stöd och vilken hjälp man kan få från Göteborgs Stad.</p><h4>Frågestund och mingel</h4><p>Hanna Lund, budget- och skuldrådgivare på avdelningen Demokrati och medborgarservice i Göteborgs Stad, håller i 30-minutersföreläsningen som avslutas med en frågestund.</p><p>– Efter föreläsningen blir det lite eftermingel och tid för nätverkande och utbyte av erfarenheter. Förutom allmänheten ser vi gärna att kollegor i staden, myndighetspersoner och föreningar kommer på föreläsningen, säger Johanna Rönnqvist.</p><p>Föreläsningen teckentolkas på plats och går att se i efterhand på Hälsolots webbsida. Samtliga föreläsningar i Hälsa på lunchen-serien är kostnadsfria och med drop in.</p><p>Nästkommande föreläsning är på temat ”Ofrivillig ensamhet” 5 april och därefter  ”Transpersoners hälsa” 3 maj.</p>

Oro för privatekonomi temat för nästa Hälsa på lunchen

<p>I slutet av mars, under vecka 12, landar Socialstyrelsens enkät i brevlådorna hos cirka 10 600 personer i Göteborg som är över 65 år och har hemtjänst eller bor på vård- och omsorgsboende. Enkäten ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?” är en nationell undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänsten och på vård- och omsorgsboenden. Undersökningen genomförs årligen av Socialstyrelsen med undantag för 2021 då den ställdes in på grund av pandemin.</p><p>Frågorna rör allt från bemötande till upplevelse av ensamhet. Om måltiderna är trevliga och maten smakar bra.</p><h4>Trygghet och förtroende</h4><p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignright size-full wp-image-125681" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kvibergsaldreboende-artikel.jpg" alt="" width="360" height="540" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kvibergsaldreboende-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kvibergsaldreboende-artikel-200x300.jpg 200w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kvibergsaldreboende-artikel-250x375.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" />&#8211; Andra frågor det kan handla om är sådant som rör trygghet och förtroende. Om man får den hjälp man önskar och om man får veta om förändringar i tid, säger Ann-Louise Östman, avdelningschef myndighet, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p>Enkäten gäller verksamheter både i kommunal och enskild regi. Förra året svarade 48 procent av hyresgästerna på vård- och omsorgsboenden i Göteborg och 59 procent av personer med hemtjänst</p><p>&#8211; Vi vill gärna få ännu fler svar i år, säger Ann-Louise. Ju fler som svarar desto bättre slutsatser kan vi dra. Det hjälper oss att utveckla och förbättra verksamheterna.</p><h4>Påminnelse på fakturan</h4><p>Du som får enkäten har fram till och med vecka 21 på dig att svara. Den ifyllda enkäten skickar du i det förfrankerade kuvert som bifogas med enkäten.</p><p>På fakturan från Göteborgs Stad, i mars och april, finns en påminnelse om vikten av att svara på enkäten.</p><p>&#8211; Vi tror att medarbetare också är måna om att påminna. Resultatet är en viktig bekräftelse på det arbete de gör. Är du närstående får du självklart gärna hjälpa till att fylla i enkäten om det behövs, säger Ann-Louise Östman.</p><p>Resultatet för 2023 publiceras preliminärt på Socialstyrelsens webbplats i slutet av oktober.</p><h4>Webbenkät på flera språk</h4><p>Undersökningen finns förutom som fysisk enkät också som webbenkät och kan där besvaras även på engelska, finska, arabiska, meänkieli, nordsamiska och Lulesamiska.</p><h4>Resultat för 2022</h4><p>Den genomsnittliga nöjdheten för hyresgäster på vård- och omsorgsboende i Göteborg var år 2022 generellt på samma nivå som för hela landet. Det som hyresgästerna i Göteborg var lite mer nöjda med än resten av landet rörde aktiviteter, möjlighet att komma utomhus och trivsamheten utomhus. De var lite mindre nöjda med hur maten smakade och tiden personalen hade för att kunna utföra sitt arbete.</p><p>Personer med hemtjänst var mindre nöjda än genomsnittet i landet. Göteborg låg på samma nivå som resten av landet när det gällde personalens bemötande och om de hade tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete. Göteborgarna med hemtjänst tyckte att tillgängligheten, att personalen kom på avtalad tid och att kunna påverka vilka tider personalen kommer, kunde bli bättre.</p>

Äldre får svara på Socialstyrelsens enkät om hemtjänst och äldreomsorg

<p>I samarbete med Västra Götalandsregionen arrangerar Göteborgs Stad tre digitala föreläsning med organisationen Suicide zero under mars månad.</p><p>– Allt fler upplever att de har psykiska besvär, framför allt vissa grupper i befolkningen. Psykisk ohälsa är en av våra stora folkhälsoutmaningar. Att möjliggöra psykisk hälsa är hela samhällets ansvar och det berör hela befolkningen, inte enbart den som själv mår dåligt. Vår psykiska hälsa utvecklas genom hela livet, därför behöver vi redskap både tidigt och senare i livet, säger Anni Rydberg, utvecklingsledare Folkhälsa.</p><p>Den första digitala föreläsningen den 16 mars handlar om hur du kan prata med ditt barn om deras mående. Forskning visar att förmåga att uttrycka hur vi mår och känner, tillsammans med en god relation till en förälder eller annan närstående vuxen, är en av de viktigaste skyddsfaktorerna i livet.</p><p>Statistiskt sett är risken större att ett barn skadar sig själv än att det blir skadat av andra. Barn som kan prata om känslor har minskad risk för allt från frånvaro i skolan och missbruk och depression och självmord längre fram i livet.</p><p>– Därför måste vi våga prata med våra barn om deras mående. Det är också så vi kan fånga upp psykisk ohälsa och sätta in stöd- och hjälpinsatser tidigare.</p><h4>Livsviktiga snack</h4><p>Föreläsningen, som vänder sig till vuxna med barn i åldern 9 – 12 år, utgår från boken Livsviktiga snack. Den har tagits fram i samarbete med psykologer, psykiatrer, kuratorer, läkare och forskare och alla hushåll i Sverige med en nioåring får den hem i brevlådan. Det går också att beställa boken kostnadsfritt från Suicide Zero.</p><p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignright size-full wp-image-125688" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/vaga-fraga-aldre-artikel.jpg" alt="" width="360" height="360" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/vaga-fraga-aldre-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/vaga-fraga-aldre-artikel-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/vaga-fraga-aldre-artikel-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/vaga-fraga-aldre-artikel-250x250.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" />Att våga prata om vårt mående är också huvudbudskapet i föreläsningen Våga fråga den 23 mars. Den vänder sig till alla och tar upp fakta och myter om självmord, listar varningstecken och ger verktyg för hur du kan göra när du tror att någon i din närhet har det svårt.</p><p>Den sista föreläsningen den 31 mars fokuserar på äldres mående.</p><h4>Enkelt att delta</h4><p>Föreläsningen Våga fråga Äldre vänder sig till personal som möter seniorer men även seniorerna själva och deras anhöriga. Den handlar bland annat om utmaningar med att åldras och hur vi stöttar någon som mår dåligt.</p><p>Samtliga föreläsningar är gratis och kräver ingen anmälan.</p><p>– För att ansluta till livesändningen är det bara att klicka på länken när föreläsningen börjar. Det finns möjlighet att ställa frågor och du kan även vara anonym om du vill det, säger Anni Rydberg.</p><p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignnone size-full wp-image-125687" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Livsviktiga-snack_stor.jpg" alt="" width="720" height="720" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Livsviktiga-snack_stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Livsviktiga-snack_stor-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Livsviktiga-snack_stor-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Livsviktiga-snack_stor-250x250.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Livsviktiga-snack_stor-520x520.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /></p>

Suicide zero ger livsviktiga verktyg som kan rädda liv

<div id="attachment_125619" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-125619" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-125619" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/aldras-med-funktionsnedsattning-artikel-i.jpg" alt="" width="360" height="434" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/aldras-med-funktionsnedsattning-artikel-i.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/aldras-med-funktionsnedsattning-artikel-i-249x300.jpg 249w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/aldras-med-funktionsnedsattning-artikel-i-250x301.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-125619" class="wp-caption-text">Stödassistenterna Filiz Aydin, Ahmad Falah och Bjarney Ásgeirsdóttir har fokus på att de boende ska leva ett rikt liv oavsett ålder. Foto: Ninni Jonsson</p></div><p>&#8211; Vi behöver kompetensutvecklas för att kunna möta fler som åldras, och samtidigt förmedla ökad kunskap till dem vi är till för, säger Björn Lind, avdelningschef på förvaltningen för funktionsstöd.</p><p>Antalet personer med en intellektuell funktionsnedsättning över 55 år ökade med 20 procent mellan 2012 och 2015. Det innebär att den gruppen äldre växte procentuellt mer än den övriga befolkningen.</p><p>&#8211; Idag har gruppen som helhet en medellivslängd på cirka 64 år, säger Gerd Ahlström, professor i omvårdnad vid Lunds universitet.</p><p>För personer med Down syndrom har medellivslängden ökat med 38 år under perioden 1969 till 2003. Det beror främst på att den speciella hjärtmissbildning som flertalet barn med Downs syndrom föds med, började opereras före sex månaders ålder.</p><p>För övriga personer med intellektuell funktionsnedsättning har överlevanden ökat i motsvarande takt som befolkningen i övrigt vilket förklaras av de förbättrade levnadsvillkoren.</p><h4>Viktigt att stärka gruppens röst</h4><p>Gerd Ahlström har i mer än ett decennium forskat om hälsa och välmående i gruppen som hon kallar första generationen äldre med intellektuell funktionsnedsättning. Hon menar att det är viktigt att stärka gruppens röst.</p><p>&#8211; Det är en sårbar grupp med större sjuklighet jämfört med andra i motsvarande ålder och som både har sociala behov och behov av hälso- och sjukvård, säger Gerd Ahlström.</p><p>Hon pekar på vikten av preventiva insatser, som att gå på mammografi och andra undersökningar som sjukvården erbjuder.</p><p>&#8211; Men också att förebygga fallolyckor, vi vet att den här gruppen oftare råkar ut för benbrott än andra, säger Gerd Ahlström.</p><h4>Behoven ökar</h4><p>Inom förvaltningen för funktionsstöd är man medveten om att behoven ökar när hyresgästerna lever längre.</p><p>&#8211; Vi satsar på att öka kunskapen och kompetensen bland personalen. Framför allt behöver vi bättre förstå och möta behov till följd av det normala åldrandet. Det handlar bland annat om behov av sociala sammanhang och kulturupplevelser. Med fler som blir äldre följer ett ökat behov av att ersätta det man innan till exempel fått genom sin dagliga verksamhet, säger Björn Lind. Kost och hälsa är andra viktiga områden.</p><h4>”De har ett bra pensionärsliv”</h4><p>På ett av stadens boende för personer med funktionsnedsättning bor idag flera som har passerat pensionsgränsen. Deras vardag har delvis förändrats, exempelvis har de inte längre rätt till daglig verksamhet, enligt LSS, Lagen om stöd och service till viss funktionshindrade.</p><p>Men personalen jobbar vidare med att aktivera hyresgästerna precis som innan de blev pensionärer.</p><p>&#8211; För oss är det ingen större skillnad, oavsett ålder så ska de boende vara trygga med oss. Vi vet att de har ett bra pensionärsliv och att de trivs. Det talar de om för oss säger Filiz Aydin som är stödassistent.</p><p>Den här dagen delar hon schema med kollegan och stödassistenten Bjarney Ásgeirsdóttir som själv är pensionär men som fortsatt jobbar på boendet och nu går på timmar.</p><p>&#8211; Jag brukar säga att det här är mitt andra hem, skämtar hon.</p><h4>Bestämmer middagarna tillsammans</h4><p>Varje lördag har personalen möte med hyresgästerna där de pratar om den kommande veckan. Delaktigheten är viktig och tillsammans bestämmer de vad som ska ätas till middag, om de kanske ska gå på bio någon dag, eller ta en promenad till Liseberg som ligger i närheten. Eller om de ska göra något helt annat.</p><p>På spisen i köket puttrar en gryta med pepparrotskött till middag och just de gemensamma måltiderna är viktiga för att skapa sammanhållning och trygghet.</p><p>&#8211; Vi är bra på att laga mat och försöker verkligen variera oss, vi satsar på husmanskost som stekt makrill och bruna böner med fläsk.</p><p>På helgerna blir det pizza eller hamburgare – och förstås fredagsmys framför tv:n med glass som efterrätt, för dem som vill.</p><p>&#8211; Hyresgästerna bestämmer själva vad de vill göra och vi anpassar oss efter deras önskemål, säger Filiz Aydin.</p><p>Samtidigt är det personalens uppgift att uppmuntra, motivera och stötta de boende som alla har egna lägenheter som ligger i anslutning till de gemensamma utrymmena. Tanken är att man ska ut och röra på sig och vara socialt aktiv.</p><p>&#8211; Vårt mål är att de ska kunna leva ett vanligt pensionärsliv.</p>

Fler lever längre med intellektuell funktionsnedsättning

<p>&#8211; Det sociala skyddsnätet för studenter innehåller många luckor. Samtidigt är det viktigt att stötta och hjälpa studenter att skapa en motståndskraft mot livets utmaningar och inte vänta tills det blivit ett större problem säger Lovisa Larsson Allansson som är utvecklingsledare folkhälsa på socialförvaltningen Centrum</p><p>En nationell studie från folkhälsomyndigheten visar att studenter har ett lägre psykiskt välbefinnande än jämnåriga som förvärvsarbetar.</p><h4>Kartläggning av arbetsområden</h4><p>Vid Studentforum 2021, en mötesplats för studenter, politiker och näringsliv, lyftes behovet av att arbeta med högskolestudenters psykiska hälsa. Det blev startskottet för ett utvecklingsarbete</p><div id="attachment_125457" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-125457" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-125457" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Undervisning_foto-lo-birgersson-stor-300x200.jpg" alt="" width="360" height="240" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Undervisning_foto-lo-birgersson-stor-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Undervisning_foto-lo-birgersson-stor-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Undervisning_foto-lo-birgersson-stor-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Undervisning_foto-lo-birgersson-stor.jpg 720w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-125457" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div><p>inom området. En arbetsgrupp bildades som idag består av Göteborgs universitet, Chalmers, Västra Götalandsregionen och stadens utvecklingsledare inom folkhälsa.</p><p>Gruppen genomförde en kartläggning av studenters psykiska hälsa och behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Den visar att det område som studenter anser är allra viktigast att arbeta vidare med är ekonomi och bostadssituation. Därefter följer sociala skyddsnät och hälso- och sjukvård och sedan studiemiljö.</p><p>På femte plats på listan finns” skenet av att allt är möjligt.” Lovisa Larsson Allansson förklarar närmare:</p><p>– En samhällsanda där ”allt är möjligt” skapar stor press på den enskilda individen. Verkligheten kantas av motgångar och det är viktigt att skapa en atmosfär där man kan prata om det och om vad som egentligen skapar mening i livet, säger hon.</p><h4>Kräver samarbete över verksamhetsgränser</h4><p>Nästa steg i arbetet blev att presentera kartläggningens resultat vid en konferens med temat ”Studenters psykiska hälsa – en stor samhällsutmaning.” Mötet mellan bland annat representanter från MUX &#8211; mottagningen unga vuxna, ungdomsmottagningar, rehabmottagning, Respons alkoholrådgivning och studentstöd på Chalmers och studentkårer betonade frågans komplexitet.</p><p>Konferensen blev ett avstamp för ett nybildat nätverk med verksamheter som möter studenter i sitt arbete och som träffas över professions- och verksamhetsgränser. Nätverket ska byta erfarenhet, kunskap och utveckla samverkan för att tillsammans kunna främja studenters psykiska hälsa.</p><p>Från det första fröet på Studentforumet 2021 till nätverket som har sin första träff den 28 februari i år tar studenterna själva en viktig plats i arbetet.</p><p>– Det är deras erfarenhet och behov som står i centrum och är utgångspunkten för nätverkets arbete med att hitta lösningar till de utmaningar som finns kring studenters psykiska hälsa, säger Lovisa Larsson Allansson.</p>

Göteborgs Stad startar nätverk om studenters psykiska hälsa

<p>– Ungdomar har rätt till en drogfri miljö och vi vuxna har skyldighet att försöka ge dem det.</p><p>Det säger Rickard Larsson som är socionom och samordnare på Mini-Maria på Hisingen.</p><p>Mini-Maria är en mottagning för ungdomar och unga vuxna som har problem eller frågor som rör alkohol och droger. I Göteborg finns tre mottagningar som ger råd, stöd och behandling genom bland annat samtal, föräldrakurser, (gruppsamtal) och online-stöd.</p><p>En viktig del av verksamheten är att stötta ungdomarnas anhöriga.</p><p>– Vi vuxna behöver stöd för att kunna stödja och de anhörigas roll är oerhört viktig. Under mina år på Mini-maria har jag otaliga gånger fått uppleva att det som i slutändan motiverar en ung människa att sluta med droger är föräldrarna. De vill inte ”göra mamma ledsen” och att föräldrarna ska vara stolta.</p><h4>Obekymrad inställning till Cannabis</h4><p>I sitt arbete märker Rickard Larsson nya trender i droganvändandet. Just nu är det mycket lustgas. Men det är framför allt cannabis som dominerar unga människors drogbruk.</p><p>– Många unga har idag en obekymrad inställning till cannabis och det sociala trycket har förändrats. Även om man själv väljer att inte använda drogen är det inte något man ifrågasätter, alla får gör som de vill. Det skett en normalisering kring drogen där diskussionen om legaliseringen bidrar till den utvecklingen, säger han.</p><p>Det är inte alltid lätt att prata med unga om deras droganvändning. Det märks bland annat på de föräldrar som, trots att deras barn kanske inte använder droger, söker sig till Mini-Marias föräldrautbildning för att få kunskap och hjälp med hur de ska prata med sina barn om droger.</p><p>I år har Rickard Larsson och hans kollegor på Mini-Maria även startat Mariadagen 28 februari då de bjuder in professionella för att dela med sig av sina erfarenheter från mottagningen.</p><p>– Vi märker att många tycker det är ett svårt område och med Mariadagen hoppas vi kunna bidra med kunskap och inspiration att våga arbeta med de här frågorna.</p><h4>Vad är ditt bästa råd? Hur kan vi prata med unga vars droganvändning oroar?</h4><p>– Berätta vad du ser, inte vad du tror. Annars blir det lätt att du hamnar i en dömande sits där ni anklagar och försvarar likt en rättegångssituation. Berätta i stället vad du ser och känner, det är inget som behöver motbevisas. Prata med värme, det är viktigt. Då blir samtalet i sig ett uttryck för omtanke, säger Rickard Larsson.</p><p>Mini-Maria Göteborg är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Sahlgrenska universitetssjukhuset.</p>

Mini-Maria sprider kunskap om unga och droger på Maria-dagen

<p>Arbetsliv och hälsa är ett metodutvecklingsprojekt som fick stöd av Europeiska socialfonden, ESF. Målsättningen var att ge personer i långtidsarbetslöshet förutsättningar för att kunna närma sig arbete eller utbildning och på sätt öka chanserna till självförsörjning. Projektet har använt sig av den danska forskningsstudien BIP i arbetet. Den visar vad som är avgörande för att en person, som står långt ifrån arbetsmarknaden, ska komma ut i arbete.</p><h4>Arbetat intensivt</h4><p>Tilltro till arbete har visat ha en stor påverkan och Arbetsliv och hälsa har tagit fasta på att alla i teamet runt deltagaren ska ha det.</p><p>&#8211; Vi har arbetat intensivt för att få ihop teamet både internt men också externt. Det har varit många parallella processer som vi fick ihop till en, sammanhållen process. Vi lyckades med det på grund av den gemensamma värdegrunden vi delar – att alla människor har resurser och förmågor och att det är genom att sätta individen i fokus som vi kan få stärkt dessa, berättar Sanela Eminovic, metodutvecklare i projektet.</p><h4>Nyttan överstiger kostnaden</h4><p>Resultatet av projektet presenteras i tre rapporter som har tagits fram av utvärderaren Sweco. Kostnads- och nyttoanalysen visar att den nytta som projektet gett samhället och individerna överstiger vad projektet kostat. Sweco bedömer att projektet ger en vinst på över 5 miljoner kronor per år i ökade skatteintäkter och minskat ekonomiskt bistånd.</p><h4>Föreläsning om BIP</h4><p>Den 9 februari bjöd projektet in för att presentera resultatet kort och hur projektet riggats för att kunna arbeta med parallella och samordnade insatser, med jobbfokus och med ett kontinuerligt individuellt stöd. Den danska forskningsstudien är gjord av Vaeksthuset kompetenscenter. Karen Ask, som är chefskonsulent där, föreläste om BIP med fokus på ny forskning.</p>

Över förväntan för projektet Arbetsliv och hälsa i Nordost

<div id="attachment_125142" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-125142" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-125142 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Camilla-Blomqvist-artikel-ii.jpg" alt="" width="360" height="362" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Camilla-Blomqvist-artikel-ii.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Camilla-Blomqvist-artikel-ii-298x300.jpg 298w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Camilla-Blomqvist-artikel-ii-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Camilla-Blomqvist-artikel-ii-250x251.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-125142" class="wp-caption-text">Camilla Blomqvist, direktör på förvaltningen för funktionsstöd.</p></div><p>&#8211; Vi som är en stor förvaltning vill vara med och bidra till kunskapsutvecklingen. Det finns inte så mycket forskning och systematiserad kunskap när det gäller funktionshinderområdet, säger Camilla Blomqvist, förvaltningsdirektör.</p><h4>Mitt ute i verkligheten</h4><p>Satsningen innebär bland annat att man genom att anställa en forskare får en möjlighet att jobba med långsiktig forskning i kombination med att man tar till vara den kunskap som redan finns i verksamheterna och kan fånga in och sprida den vidare.</p><p>&#8211; Som forskare jobbar du oftast på ett universitet men på den här tjänsten är man mitt ute i verkligheten där allt arbete pågår och kan hitta kunskapen i vardagen. Forskning tar tid och behöver kompletteras med det kunnande som redan finns, säger Camilla Blomqvist.</p><h4>Alla kan nominera förslag</h4><p>I satsningen ingår också en plattform där alla i förvaltningen kan nominera förslag på sådant som man ser behov av att utveckla i verksamheterna. Där finns både kompetens och resurser att välja ut rätt områden och därefter kunna förverkliga de bästa idéerna.</p><p>Genom att forskaren deltar i arbetet vill man öka kunskapen om hur det ser ut i verksamheterna – vad fungerar bra? Går det att öka delaktighet och självständighet bland brukare och hyresgäster?</p><p>Camilla Blomqvist har själv disputerat och satsningen på forskning ligger henne extra varmt om hjärtat.</p><h4>&#8220;Vi måste se till att det finns bra kunskap&#8221;</h4><p>&#8211; När jag sökte och fick tjänsten som direktör var en stor drivkraft att lyfta vårt område som ofta hamnar lite i bakvattnet och inte får del av lika stora nationella satsningar som görs inom andra områden.</p><p>Något som hon menar är konstigt med tanke på att man är den enda offentliga verksamhet som ger insatser till människor under ett helt liv.</p><p>&#8211; Det är klart att vi måste se till att det finns bra kunskap, säger Camilla Blomqvist.</p><div id="attachment_125140" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-125140" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-125140 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/spranget-media-ii-stor.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/spranget-media-ii-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/spranget-media-ii-stor-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/spranget-media-ii-stor-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/spranget-media-ii-stor-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-125140" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div>

Unik satsning på forskning med fokus på funktionshinder

<p>Många verksamheter i Göteborgs Stad fick ställa om under covid-19-pandemin. När det inte gick att träffas inomhus hade mötesplatserna i stadsområde Centrum många utomhusaktiviteter i stället.</p><p>&#8211; Men vissa vågade inte eller kunde inte komma, så då började vi med digitala träffar, berättar Anna Enberg.</p><h4>Behövde prata</h4><p>De startade på Teams. En del seniorer upplevde att det var svårt eftersom det bland annat kräver att man har e-postadress. Därför erbjöds också Whatsapp som är som ett vanligt telefonsamtal. Det har inte varit några problem att hålla konversationen i gång.</p><p>&#8211; Under pandemin fanns ett stort behov av att prata och det finns det även efter pandemin, säger Helena Sundberg, äldresamordnare på mötesplatserna i stadsområde Centrum.</p><h4>Personliga samtal</h4><p>Därför har de digitala fikaträffarna fortsatt även sedan mötesplatserna öppnade upp för verksamhet igen. Träffarna står med i programmet Kultur och hälsa för seniorer i stadsområde Centrum och finns också i Göteborgs Stads kalendarium.</p><p>&#8211; Samtalen kan bli ganska personliga och jag tror det har att göra med att man sitter i sitt hem, där man känner sig trygg. Det blir lite mysigt och det känns som att man är hemma hos varandra, säger Anna Enberg.</p><h4>Kontakt utanför träffarna</h4><p>De digitala fikaträffarna börjar klockan 11 och pågår ungefär en timme. Några seniorer återkommer varje vecka och ibland fortsätter de att prata efter att äldresamordnaren lagt på. En del seniorer ringer upp varandra även utanför träffarna.</p><p>&#8211; Det är lagom att vara fem-sex personer på fikaträffarna, är det fler är det bättre att ha två grupper. Vi fortsätter med träffarna så länge det finns intresse och är uppskattat.</p><h4>Fått digitalt intresse</h4><p>Anna Enberg berättar att pandemin blev en digital utveckling för många seniorer och att många fått ett digitalt intresse. De tycker det är bra att ha en smart telefon och är nyfikna på vad internet har att erbjuda.</p><p>&#8211; Några har börjat beställa mat online och många har och har haft videosamtal med nära och kära som de inte kunnat träffa.</p><p>Mötesplatserna i stadsområde Centrum hör till den hälsofrämjande och förebyggande enheten på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p>

Digitala fikaträffar fortsätter på mötesplatserna i Centrum

<p>Covid-19-pandemin har skyndat på det digitala arbetssättet inom hemtjänsten i Gamlestaden/Utby och utvecklingen fortsätter. Göteborgs Stad har avtal med Mathem och det innebär att brukarna får beställa hem sin mat digitalt med stöd av hemtjänsten. Även städ är upphandlat och börjar gälla från i vår.</p><p>&#8211; Vi försöker jobba mer och mer digitalt, dels för att vi inte ska skicka fler personer till brukaren med tanke på smittspridning och dels för att förbättra personalens arbetsmiljö så de inte behöver göra tunga inköp och städa, säger Shila Mansouri, enhetschef.</p><h4>Stöttar kollegorna</h4><p>Det viktigaste arbetsredskapet för hemtjänstpersonalen är mobiltelefonen och på enheten finns IT-ambassadörer som stöd.</p><p>&#8211; Vi ambassadörer har arbetat med det här i några månader nu, det största uppdraget är att stötta kollegorna i det mobila arbetssättet. Se till att alla våra arbetstelefoner fungerar som de ska och att alla appar är nedladdade. Vi för också in alla telefoner i systemet så vi kan ha bättre översikt och koll på våra ordinarie telefoner och vikarietelefoner, säger Asmir Cano, it-ambassadör.</p><h4>Gör det säkrare</h4><p>Det digitala arbetssättet gör det säkrare både för hemtjänstpersonalen och brukarna. Personalen checkar in och ut i mobilen och det går att se vem som utfört besöket, hur länge personalen varit där och vad som gjorts.</p><p>&#8211; Det här ger en bättre struktur än innan. Tanken är att brukarna betalar för tiden som vi är där, de betalar varken för mer eller mindre. Vi jobbar med kontinuitet, att det är samma personer som kommer till brukarna, det är lättare att se i systemet vilka som varit där, säger Jasmine Lamri, it-ambassadör.</p><h4>Kan dokumentera direkt</h4><p><strong> </strong>I introduktionen för nyanställda ingår möte med IT-ambassadörerna. Då får de lära sig hur de ska använda mobiltelefonen bland annat hur de hittar sitt schema, den dagliga planeringen för brukarna och hur de dokumenterar.</p><p>&#8211; Händer det något hos brukaren kan man dokumentera det direkt, det minskar risken för att det glöms bort. Det går även att dokumentera tillbud och arbetsskador och registrera frånvaro och övertid, säger Shila Mansouri.</p><h4>Kollegorna lär sig snabbt</h4><p>Jasmine Lamri och Asmir Cano berättar att kollegorna hade många frågor i början, bland annat när det gällde mejl eller appen med schemat, men att många nu löser problemen själva.</p><p>-Det är en stor framgång, vi har jobbat aktivt med detta i någon månad bara och våra kollegor är redan så pass duktiga. Det är bara när det är något större som de kommer till oss, säger Asmir Cano.</p><h4>Nytt inlogg i februari</h4><p>För att hemtjänstpersonalen ska kunna använda mobiler och datorer behöver de sätta i ett personligt kort. I slutet av februari ersätts detta av en digital inloggning, likt ett bank-id.</p><p>&#8211; Det innebär att det kommer att vara lättare och enklare att använda arbetstelefonerna, det underlättar både för oss och för våra brukare, säger Asmir Cano.</p><h4>Vad ser ni framöver när det gäller det digitala?</h4><p>&#8211; Digitala lås. Det är något som Göteborgs Stad jobbar med att införa i framtiden för att undvika nyckehantering och återigen att det ska vara rättssäkert för brukarna, man ska kunna se vem som varit i lägenheten eller huset, säger Shila Mansouri.</p>

Hemtjänsten i Gamlestaden-Utby jobbar digitalt

<p>Göteborgs Stad har numera socialförvaltningar i fyra olika områden, i stället för tidigare stadsdelsförvaltningar. Hälsolots och Hälsotek finansieras till hälften av Göteborgs Stad och till hälften av Västra Götalandsregionen. Vid årsskiftet 2022/2023 tecknade de ett nytt avtal och då togs också beslutet att Hälsolots och Hälsotek skulle hänga ihop med den nya organisationen i staden.</p><h4>Lära av varandra</h4><p>Därför sammanfördes Socialförvaltningen Centrums två folkhälsosatsningar Hälsolots Centrum Majorna-Linné och Hälsoteket Örgryte-Härlanda och bildade Hälsolots Centrum.</p><p>&#8211; Att vi nu slås ihop under benämningen centrum innebär inte att vi flyttar vårt fokus och alla aktiviteter till de centralaste delarna, utan snarare att vi genom en gemensam blick kan lägga mer kraft på de områden där behoven är som störst. Vi får större förutsättningar att lära oss av varandras erfarenheter över hela stadsområdet och sprida det som haft positiv effekt, säger Johanna Rönnqvist, verksamhetsutvecklare på Hälsolots Centrum.</p><h4>Från Sanna till Torpa</h4><p>Upptagningsområdet omfattar nu Sanna i väster till Torpa i öster. Men alla är välkomna oavsett om man bor i staden eller utanför.</p><p>&#8211; Vi erbjuder inspiration, motivation och verktyg för att leva hälsosamt. Det är kostnadsfria aktiviteter på dagtid, programmet sätts ihop utifrån de behov som befolkningen har i Centrum och genomförs i samverkan med aktörer, framför allt i stadsområde Centrum, säger Erika Svenske, verksamhetsutvecklare på Hälsolots Centrum.</p><h4>Gratis att vara med</h4><p>Det nya namnet innebär också att alla aktiviteter finns samlade i ett och samma programblad. Det finns på webbsidan halsolots.se och hos samverkansparter, till exempel bibliotek och vårdcentraler. Vårens program startar den 30 januari och alla aktiviteter är gratis att vara med på.</p><p>&#8211; Vårt uppdrag är att utjämna skillnader i hälsa och på webbsidan finns även hälsolänkar. Det har inte funnits den typen av samlad hälsoinformation tidigare för befolkningen och professioner i tidigare Hälsoteket Örgryte-Härlandas område, säger Erika Svenske.</p>

Hälsolots Centrum – två folkhälsosatsningar som blivit en

<p>Läs också:</p><p>Hälsofrämjande och förebyggande verksamhet inom Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen arbetade med det digitala lärandet och det digitala utanförskapet även innan covid-19-pandemin. Den gav det digitala en skjuts framåt när träffpunkter, mötesplatser och restauranger på äldreboenden fick stänga i olika omgångar.</p><p>&#8211; Vi fick tänka om, behovet av social samvaro fanns fortfarande hos våra seniorer. Vi fick testa vad som skulle kunna funka. När seniorerna inte kunde komma till oss, vad kunde vi i staden göra för att komma till dem &#8211; fast via det digitala, säger Kristina Blidner, enhetschef för hälsofrämjande och förebyggande i Nordost.</p><h4>En lärande utmaning</h4><div id="attachment_124641" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-124641" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-124641" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/Maria-Westin-artikel.jpg" alt="" width="360" height="250" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/Maria-Westin-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/Maria-Westin-artikel-300x208.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/Maria-Westin-artikel-250x174.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-124641" class="wp-caption-text">Maria Westin gympar digitalt med seniorer på fredagarna. Foto: Petra Lundgren</p></div><p>Det resulterade i många olika digitala aktiviteter. Allt från anhöriggrupper och digitala fikaträffar till livespelningar och gympa. Det blev en lärande utmaning, både för medarbetarna i staden och för seniorerna, att träffas via Teams.</p><p>&#8211; Vi har lagt mycket tid på att instruera dem som skulle delta. Teams har utvecklats med tiden och fått bättre funktioner. Nu är många trygga med det, säger Kristina Blidner.</p><h4>Fortsätter med digitala aktiviteter</h4><p>När samhället öppnade upp igen fanns det ett stort sug hos alla att träffas fysiskt. Men det finns fortfarande digitala aktiviteter för seniorer i staden.</p><p>&#8211; Det digitala kan aldrig ersätta det fysiska, men det är ett bra komplement för dem som inte kan ta sig ut på grund av sjukdom eller annan anledning. Det är viktigt att komma ihåg att alla inte är digitala, så det behöver finnas aktiviteter och tjänster även för dem, säger Ulrika Karlsson, enhetschef för hälsofrämjande och förebyggande i Sydväst.</p><h4>Gympar via skärmen</h4><p>En digital aktivitet som fortsatt även efter pandemin är fredagsgympan som sänds från Mötesplats Hammarkullen. Den ingår i programmet med kultur och hälsa för seniorer i stadsområde Nordost.</p><p>&#8211; Jag frågade dem i början om de ville ha inspelade pass, men de tyckte det var skönt att ses även om det är via skärmen, det finns en social aspekt i det också, säger Maria Westin som håller i gympan.</p><h4>Vill ha med fler</h4><p>Gympan har blivit populär, många återkommer varje vecka, en del har varit med sedan starten och andra har tillkommit.</p><p>&#8211; Jag tycker att fler ska vara med. Jag tror att vi behöver alla former av aktiviteter, speciellt den här årstiden, det är inte så lätt att komma ut och framför allt inte när det är halt ute, säger Barbro Ziegler.</p><h4>Träning ger resultat</h4><p>Angela Bodden gillar att träna hemma vid datorn, skulle gärna ha fler pass i veckan och märker att träningen gett resultat.</p><p>&#8211; I en övning ska man resa sig upp från en stol till stående. Jag var alltid två takter efter, i slutet av förra terminen var jag i fas och hann göra alla repetitioner, berättar hon.</p><h4>Gör nytta i vardagen</h4><p>Gympapasset är 45 minuter och består av övningar för balans, styrka och rörlighet.</p><p>&#8211; Jag brukar höra vad seniorerna vill ha för typ av träning och de kommer med mycket bra input som förbättrar passen. Vi har haft stort fokus på balans och benstyrka eftersom man kunnat se att det minskar risken för fall och fallolyckor. Det är också viktigt att ha en god rörlighet, den här träningen är inte bara för att bli starkare utan deltagarna ska också kunna ha nytta av den i vardagen, berättar Maria Westin.</p><h4>Alla ska kunna vara med</h4><p>Passen är upplagda så att alla ska kunna vara med och det ska vara lätt att komma igång. Det finns lättare och svårare alternativ till vissa övningar.</p><p>&#8211; Det är viktigt att utgå från sig själv, ingen övning ska göra ont och det går jättefint att att använda en stol till de flesta övningarna. Är man osäker i balansen kan man ställa sig i ett hörn så att man kan ta stöd av väggarna, säger Maria Westin.</p>

Populärt med digital seniorgympa

<p><strong>Läs också:</strong> <a href="https://vartgoteborg.se/cms/vard-o-omsorg/populart-med-digital-seniorgympa/">Populärt med digital seniorgympa</a></p><p>Den 13 mars 2020 stängde mötesplatserna i Göteborgs Stad på grund av covid-19-pandemin. Fyra dagar senare, den 17 mars, ordnade Musik i Sydväst sin första livesända spelning på Facebook.</p><p>&#8211; Vi hade 100 följare då och tänkte att vi kunde göra något för dem. Spelningen fick snabbt 6000 visningar, så det var också en vinst, säger Elin Ljungqvist, hälsofrämjande- och förebyggandeenheten på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, Göteborgs Stad.</p><h4>Musik för äldre</h4><p>Det blev två spelningar i veckan med livechatt. Numera är det en spelning i veckan på tisdagar 13.30 i La Bamba i Frölunda kulturhus. Den går att se på plats eller digitalt via en länk som läggs ut efter spelningen. Under de snart tre år som gått har musikerna grävt i den stora musikskatt som finns och spelat över 600 låtar i olika genrer.</p><p>&#8211; Det är musik riktad till äldre och som de känner igen. Det här blir något extra för dem och det är väldigt uppskattat.</p><h4>Många önskelåtar</h4><p>När det var dags för det det 200:e avsnittet gjorde Musik i Sydväst det extra festligt och bytte lokal för att så många som möjligt skulle kunna komma. De spelade i Stora salen i Frölunda kulturhus inför cirka 200 personer från hela staden.</p><p>&#8211; Publiken har fått önska låtar som vi satte ihop ett program utifrån och så har vi petat in några egna låtar som vi gärna ville spela, säger Elin Ljungqvist.</p><h4>Full fart</h4><p>Det var full fart under cirka 75 minuter med till exempel Melodikryss, allsång, dansbandsmedley, ett potpurri av Abba-låtar och när musikerna tog en kort paus fick publiken se ett reklaminslag med korta filmer som Musik i Sydväst lagt ut på Facebook inför varje spelning.</p><h4>Uppskattad konsert</h4><p>Att konserten var uppskattad gick inte att ta miste på. Många i publiken är återkommande och många i den kom fram och tackade musikerna efter spelningen. Spelningarna ses numera i hela Sverige och utomlands i till exempel Japan, USA och Tyskland. Efter det 200:e avsnittet är det ett uppehåll till den 21 februari. Länken till spelningen läggs ut på Musik i Sydvästs Facebooksida som heter Musik i Sydväst.</p><div id="attachment_124645" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-124645" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-124645 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/publik-stor.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/publik-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/publik-stor-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/publik-stor-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/publik-stor-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-124645" class="wp-caption-text">Publiken uppskattade spelningen med Musik i Sydväst i Frölunda kulturhus.</p></div>

Musik i Sydväst firade 200 avsnitt

<p>Det var Carls mamma som föreslog att han skulle börja berätta om sitt liv för andra. Då hade han testat olika praktikplatser, men inte landat rätt på någon av dem. Carl tog kontakt med sin dåvarande socialsekreterare och föreslog att han skulle testa att föreläsa. Det var 2004 och på den vägen är det. Carl började berätta om sitt liv inför publik, i form av en specialanpassad daglig verksamhet inom förvaltningen för funktionsstöd.</p><h4>Populär som föreläsare</h4><p>Carls föreläser mestadels för arbetsgrupper och verksamheter inom Göteborgs Stad. Men han har också besökt andra kommuner och har haft ett extra gott samarbete med Alingsås kommun. Han har även föreläst för företag inom privata sektorn. Hans föreläsningar har tagit honom till olika plaster runtom i landet och även utomlands. – Jag gör cirka 50 föreläsningar varje år, berättar han.<strong>  </strong></p><h4>Berör publiken</h4><p>Carl minns särskilt en föreläsning som sticker ut lite extra. &#8211; Det var precis när jag hade börjat, berättar han. Jag talade på en konferens, som ägde rum på en stor handbollsarena på Jylland. I publiken fanns tusen personer. Det var extra kul eftersom det var så stort, och jag minns att jag hade ett riktigt snyggt bildspel. Efteråt stod publiken upp och applåderade.</p><p>Under sina föreläsningar berättar Carl om hur det är att leva med autism att fungera och vilka strategier han utvecklat för att klara sin vardag. Han berättar öppet om utmaningar och livserfarenheter utan att refusera eller lägga tillrätta. Hans berättelser är starka och han berör sin publik. Han får oftast många frågor under och efter föreläsningarna.</p><h4>&#8220;Jag får positiv energi&#8221;</h4><p>Föreläsningarna innebär att Carl har ett arbete att gå till, som ger honom lön i form av habiliteringsersättning. Men viktigast av allt ger det honom någonting meningsfullt att göra.</p><p>&#8211; Jag får positiv energi, och tycker det är roligt att gå till jobbet. Jag får också bättre självförtroende genom att berätta min historia för andra. På frågan om han nervös säger han att han alltid är det i början, men att det brukar släppa efter ett tag.</p>

Carl Söderholms jobb är att föreläsa om sin funktionsnedsättning

<p>&#8211; Ole, dole, doff. Kinke lane koff. Koffe lane, binke bane. Ole, dole doff! Den hade jag glömt bort. Men nu när barnen ska komma dök plötsligt ramsan upp, skrattar Ingrid.</p><h4>Närmaste och verkligt goda grannar</h4><p>Eivy sitter vid fönstret. Där kan hon se förskolebarnen när de kommer. Förskolan och vård- och omsorgsboendet är närmsta, och verkligt goda, grannar. Mimmi Bergman är äldrekonsulent på Sockens Vård- och omsorgsboende. Det är hon som, tillsammans med sin kollega Maria Nilsson och förskolepedagogerna Lena Jakobsson och Kicki Karlsson på förskolan Sockenvägen 26, planerar för besöken. Idag står dans, lek och sång på programmet och det är Mimmi som håller i aktiviteten.</p><p>Iklädda färgglada overaller och mössor kommer förskolebarnen skuttande i den nyfallna snön. Snart hörs glada barnröster från entrén. När barnen kommer in i rummet tillsammans med sina två förskolepedagoger, Kicki och Lena, har ytterligare seniorer tagit plats på stolarna för att vara med på stunden med barnen. Det hejas och småpratas. Senast de sågs var då barnen med flaggor i händerna kom och hejade på seniorerna i rullatorloppet. De har gemensamma minnen och förväntan ligger i luften.</p><h4>&#8220;Vi börjar med namnleken&#8221;</h4><p>Mimmi Bergman samlar alla i en ring.</p><p>&#8211; Det är några som inte har träffats förut så jag tänkte att vi börjar med namnleken. Jag heter Mimmi och tycker om att dansa, säger Mimmi och dansar runt.</p><p>”Hej Mimmi”, säger alla i kör och tar danssteg de också. Så fortsätter leken runt i cirkeln. Eivy gillar att leka med barn och Selma tycker om att pyssla. Valle gillar handboll och Kicki tycker om att titta på sport. Till Honkeydonk-sången tar sedan alla efter bästa förmåga i tur och ordning på sitt huvud, sin mage och sina knän. När Mimmi tar fram påsen med alla färgglada sjalar höjs stämningen ytterligare. Blå, gula, rosa sjalar, alla hittar sina favoritfärger.</p><h4>Sjalarna möts i en färgstark dans</h4><p>&#8211; Hugo, du har samma färg som jag, säger Selma och viftar med sin rosa sjal och Hugo vinkar glatt tillbaka med sin sjal. De är bekanta sedan tidigare, senast sågs de då Hugo deltog i rullatorloppet och Selma var ett av barnen som hejade på.</p><p>&#8211; Nu ska vi färga världen med härliga färger i ”Solskensdansen”, säger Mimmi. Följ din kropp och gör som du själv tycker känns bra.</p><p>Barnen dansar runt mellan seniorerna och sjalarna möts i en färgstark dans.</p><p>&#8211; Och där, där dansade vi fram solen! säger Mimmi och pekar mot fönstret där solen letat sig fram mellan de tunga snömolnen och nu sträcker sina strålar in i rummet.</p><h4>Små jamande kattungar under fallskärmen</h4><p>Mimmi vecklar ut en färgglad fallskärm. Barn, seniorer och pedagoger sträcker det stora tygstycket mellan sig. Genom att samarbeta lyckas man tillsammans, under stort jubel, få en boll i fallskärmens mitthål.</p><p>Seniorerna, Mimmi, Lena och Kicki, håller därefter upp fallskärmen. Alla barnen kryper ner under den och låtsas vara stenar.</p><p>&#8211; Simsalabim, nu blir alla stenar till … ja vad då? undrar Mimmi.</p><p>&#8211; Katter! fyller Ella i och barnen blir till små jamande kattungar under fallskärmen. De hinner också bli både chokladbitar, clowner, julklappar och troll innan allra sista förtrollningen då barnen smyger omkring i änglagestalt.</p><h4>&#8220;Nästa gång ska vi pyssla&#8221;</h4><p>Efter hejdå-sången är det dags att skiljas åt, men snart ska de ses igen.</p><p>&#8211; Nästa gång ska vi pyssla, lovar Mimmi.</p><p>Besöken av barnen leder till fortsatta samtal bland seniorerna.</p><p>&#8211; Vi äldre skulle tycka om att se hur barnen har det också, på sin förskola, säger Hugo.</p><p>&#8211; Vi ska snart hälsa på dem, lovar Mimmi.</p><p><strong>Uppskattade möten som ger mersmak</strong></p><p>Lena Jakobsson och Kicki Karlsson, förskolans pedagoger, uppskattar samarbetet med vård- och omsorgsboendet.</p><p>&#8211; Barnen ser alltid fram emot att komma hit och de berättar om besöken för sina föräldrar.</p><p>Aktiviteterna planeras för ett halvår i taget i ett gemensamt årshjul för förskolan och vård- och omsorgsboendet. Barnen och seniorerna bidrar med sina önskemål och aktiviteter planeras runt högtider och andra särskilda dagar, som Rocka sockorna-dagen.</p><p>&#8211; Vi turas om att hålla i aktiviteterna. Rörelse som idag kan vi varva med lugnare aktiviteter, som kreativt skapande, pussel och lego, säger Mimmi Bergman.</p><h4>Kontinuiteten leder till relationer</h4><p>Broar byggs och relationer växer mellan generationer.</p><p>&#8211; Vi ser hur kontinuiteten, att vi träffas regelbundet, leder till relationer. Barnen och seniorerna pratar med varandra på ett naturligt sätt efter att ha träffats några gånger. Det känns jättebra att göra mötena möjliga, säger Mimmi. Vi vinner alla på det. I förskolans värdegrund finns trygghet, förståelse och respekt. I äldreomsorgen brukar vi prata om KASAM – om vikten av att uppleva en känsla av sammanhang. Generationsmötena bidrar till det. Jag har också alltid tyckt det varit viktigare att umgås över intressen än att ta hänsyn till ålder.</p><p>Med musiken de använder lär de känna varandras världar.</p><p>&#8211; Vi blandar musik och sånger som barnen kan med musik som seniorerna är välbekanta med. Jag tror det är så som George Bernard Shaw uttryckte det: ”Vi slutar inte leka för att vi blir gamla, vi blir gamla för att vi slutar leka”, säger Mimmi Bergman.</p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

|

|