<p>Regionalt stödcentrum heder arrangerar konferensen som riktar sig till olika yrkesgrupper som ofta möter små barn och hedersproblematik, bland annat personal inom förskolan, sjukvården, socialtjänsten och polisen.</p><p>– Vi ville ha en dag med fullt fokus på de små barnen, de som är mellan 0 och 7 år. Oftast pratar man om hedersvåld i samband med äldre barn eller tonåringar. Men hedersnormerna börjar ofta mycket tidigare än så, säger Christine Lidström, samordnare på Regionalt stödcentrum heder.</p><div id="attachment_140149" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140149" class="size-full wp-image-140149" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Christine-Lidstrom-Lina-Lycke-1000.jpg" alt="" width="1000" height="661" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Christine-Lidstrom-Lina-Lycke-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Christine-Lidstrom-Lina-Lycke-1000-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Christine-Lidstrom-Lina-Lycke-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Christine-Lidstrom-Lina-Lycke-1000-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Christine-Lidstrom-Lina-Lycke-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Christine-Lidstrom-Lina-Lycke-1000-730x483.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140149" class="wp-caption-text">Christine Lidström är samordnare och Lina Lycke är socialsekreterare på Regionalt stödcentrum heder. Foto: Kristina Ahlinder</p></div><h2>Deltagarna ska få kunskap och verktyg</h2><p>Konferensen hålls på Burgården och kommer bland annat att innehålla föreläsningar om aktuell forskning och konkreta exempel på förebyggande arbete. Två av de som deltar är forskarna Devin Rexvid och Hanna Cinthio. De har båda nyligen släppt var sin rapport om hedersproblematik inom förskolor som de kommer att berätta mer om.</p><p>Göteborgs Stads Kompetenscentrum främjande och förebyggande kommer också att presentera handboken Prata med föräldrar, som ska underlätta dialog med utrikesfödda vårdnadshavare.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Regionalt stödcentrum heder</h4><ul><li>Ger råd, stöd och information till personer som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld samt till yrkesverksamma som jobbar med hedersproblematik</li><li>Håller bland annat i utbildningar för förskolor och öppna förskolor om hedersrelaterade frågor</li><li>Göteborgs Stad samordnar arbetet mellan elva kommuner inom Göteborgsregionen, Polismyndigheten och Västra Götalandsregionen</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/regionalt-stodcentrum-heder" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Regionalt stödcentrum heder</a></p><p></p></div></div><p>– Vårt mål är faktiskt att deltagarna ska få lite ont i magen när de får upp ögonen för hur små barn kan ha det. De ska såklart också känna sig påfyllda med kunskap och få med sig verktyg för att enklare kunna hantera arbetsvardagen, säger Lina Lycke, socialsekreterare på Regionalt stödcentrum heder.</p><h2>Viktigt att personalen tar svåra samtal</h2><p>När det gäller förskolepersonal kan det ibland vara svårt med balansen mellan föräldrars önskemål och barnens rättigheter. Det kan till exempel handla om föräldrar som kräver könssegregation på förskolan eller att pojkar och flickor bara får leka med vissa leksaker. Det kan också handla om att föräldrarna vill begränsa flickor i sin lek och rörelse.</p><p>– Då är det viktigt att förskolepersonalen känner sig trygg inför det som ibland kan vara jobbiga samtal med vårdnadshavare. Det är viktigt att vi går in och möter föräldrarna redan när barnen är yngre. Då har man fortfarande en chans att få förståelse för barns rättigheter, när barnen blir äldre är det tyvärr svårare, säger Christine Lidström.<strong> </strong></p>

Konferens i Göteborg om små barn och hedersrelaterat våld

<p>För att möta den ökande mängden ärenden på ett snabbare och mer rättssäkert sätt har överförmyndarenheten nu infört Säker digital kommunikation, SDK. Det är en digital plattform för att skicka meddelanden och dela dokument med känslig och sekretessklassad information mellan kommuner, regioner och myndigheter. Ett mycket säkrare alternativ än kanaler som e-post, fax och brev.</p><p>– Eftersom vi dagligen hanterar information med känsliga uppgifter, som till exempel läkarintyg, uppgifter om personers hälsa och sociala situation och utdrag ur belastningsregistret kommer vi att kunna använda oss mycket av den här tjänsten. Det blir ett starkare skydd som både förbättrar säkerheten och minskar risken för fel, säger Pär Åberg, handläggare på överförmyndarenheten.</p><h2>Snabbare ärendehantering</h2><p>Med SDK blir det även smidigare och kortare handläggningstider, vilket ger bättre service. Snabbare ärendehantering ger snabbare svar och beslut, vilket kan vara betydande för den person som ärendet gäller.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Om Säker digital kommunikation, SDK</strong></p><ul><li>En digital tjänst för att skicka meddelanden och dela dokument mellan kommuner, regioner och myndigheter</li><li>En nationell tjänst som erbjuds av Myndigheten för digital förvaltning, Digg</li><li>De som ansluter sig till SDK kan digitalt dela dokument mellan sig, exempelvis känslig och sekretessklassad information som läkarintyg, vårdplaner och utdrag ur belastningsregistret</li><li>Plattformen har utvecklats av Myndigheten för digital förvaltning, Digg och Inera, för att underlätta säker kommunikation inom den offentliga sektorn</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://www.digg.se/sdk/" target="_blank" rel="noopener">Myndigheten för digitalförvaltning (Digg): Läs mer om SDK </a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/for-dig-som-ar-god-man-forvaltare-eller--formyndare/saker-digital-kommunikation-sdk" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om SDK &#8211; för dig som är god man, förvaltare eller förmyndare</a></li></ul><p></p></div></div><p>– Det som tidigare har tagit cirka en vecka att få svar på kan vi potentiellt nu få svar på inom samma dag. Man slipper sitta i telefonköer och vänta på brev från myndigheter, vilket också sparar tid, säger Pär Åberg.</p><p>Den minskade handläggnintiden bidrar även till kostnadsbesparingar. Beräkningar från Myndigheten för digital förvaltning, Digg, visar att genom att gå från fax till SDK kan det offentliga Sverige spara cirka 1 620 miljoner kronor per år.</p><h2>Främjar samarbetet inom Göteborgs Stad</h2><p>Många organisationer är nu på gång att ansluta sig till SDK. I mars 2024 var 53 kommuner, regioner och myndigheter samt 1 privat aktör anslutna till SDK och många organisationer förbereder sig för att ansluta.</p><p>– Ju fler aktörer inom offentlig sektor som ansluter sig, desto mer effektivt kommer det att bli att dela information mellan oss, säger Pär Åberg.</p><p>Ann-Sofie Ekman, som är enhetschef på överförmyndarenheten tillägger:</p><p>– Sedan den 28 november kan andra som också är anslutna till SDK kommunicera med oss via plattformen och vi uppmanar även övriga verksamheter inom Göteborgs Stad att hoppa på det här. Det kommer att främja samarbetet internt inom staden.</p>

Överförmyndarenheten inför säker digital tjänst

<p>På lördag 30 november öppnar garderoben Wall of kindness på Allmänna badet i Jubileumsparken för vintersäsongen. Här kan parkens besökare både lämna in och hämta vinterkläder när badet har öppet.</p><p>– Vi har kört konceptet i några år nu och fått uppleva att det är väldigt många i Göteborg som är givmilda, säger Magnus Sjöberg, senior projektledare på Passalen, som ansvarar för aktiviteterna i Jubileumsparken i samverkan med Göteborgs Stad.</p><div id="attachment_140032" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140032" class="size-full wp-image-140032" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Magnus_Sjoberg-1000.jpg" alt="" width="1000" height="730" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Magnus_Sjoberg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Magnus_Sjoberg-1000-300x219.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Magnus_Sjoberg-1000-768x561.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Magnus_Sjoberg-1000-250x183.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Magnus_Sjoberg-1000-520x380.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Magnus_Sjoberg-1000-730x533.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140032" class="wp-caption-text">Magnus Sjöberg, senior projektledare på Passalen.</p></div><h2>Hämtat inspiration från Iran</h2><p>Idén om Wall of kindness kommer ursprungligen från Iran. Där sätter man i många städer upp krokar på väggar för att de som behöver ska kunna hämta upphängda vinterplagg som andra har skänkt bort.</p><h2>Varför valde ni att starta en Wall of kindness i Jubileumsparken?</h2><p>– Vi har en stor andel besökare i parken och har sett att det finns ett behov. Många behöver varmare kläder under vintern och det här är ett enkelt sätt för alla att kunna bidra. Det är också hållbart. I stället för att köpa och slänga kläder i onödan kan människor som inte har råd att köpa nya vinterkläder komma hit och se vad de hittar, säger Magnus Sjöberg.</p><h2>Flera aktiviteter i parken före jul</h2><p><strong> </strong>Veckorna före jul kommer det även att anordnas andra aktiviteter i Jubileumsparken.</p><p>– Bland annat kommer vi att ha light painting på lördag 14 december från klockan 13, då vi målar med ljus och tar häftiga bilder. Lördag 21 december blir det yoga klockan 14. Vi har dessutom öppet badet på julaftons förmiddag. Då är man välkommen att komma hit för att basta och ta sig ett juledopp mellan klockan 10 och 13, säger Magnus Sjöberg.</p><p><strong> </strong></p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Wall of kindness i Jubileumsparken</h4><ul><li>Finns på badpontonen vid Allmänna badet i Jubileumsparken</li><li>Är öppen samma tider som badet under hela vintern</li><li>Vinterkläder i alla storlekar, för både vuxna och barn, tas emot</li><li>Kläder som lämnas in ska vara hela och rena</li></ul><h4>Öppettider Allmänna badet och Wall of kindness</h4><ul><li>Tisdag–torsdag klockan 17–20</li><li>Lördag–söndag klockan 11–16</li></ul><p>&nbsp;</p><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/jubileumsparken/aktuelltarkiv/aktuelltsida/df1bcfa9-4d64-441a-a968-e8ef7cdd0dc5" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om Wall of kindness</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/jubileumsparken" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om Jubileumsparken</a></li></ul><p></p></div></div>

Wall of kindness i Jubileumsparken öppnar för vintersäsongen

<p>Idag betalar personer som får hemtjänst en avgift som är baserad på den utförda tiden av hemtjänst varje månad. Fakturorna är otydliga och avgiften varierar från månad till månad. Det uppstår många frågor och för en del personer som får hemtjänst skapar det oro att inte veta att hur stor avgiften kommer att bli per månad.</p><p>Kommunfullmäktige har beslutat att införa en ny taxemodell för hemtjänsten. Den nya modellen kommer vara en fast avgift som är baserad på det biståndsbeslut som personen har.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Nya taxemodellen med avgifter för 2025</h4><ul><li>Nivå 1: Upp till 2 timmar, 20 procent av maxtaxan. Avgiften för 2025 är 528 kronor per månad.</li></ul><ul><li>Nivå 2: Över 2 timmar men under 5 timmar, 40 procent av maxtaxan. Avgiften för 2025 är 1 056 kronor per månad.</li></ul><ul><li>Nivå 3: Över 5 timmar men under 10 timmar, 70 procent av maxtaxan. Avgiften för 2025 är 1 849 kronor per månad.</li></ul><ul><li>Nivå 4: Över 10 timmar, maxtaxan. Avgiften för 2025 är 2 642 kronor per månad.</li></ul><p></p></div></div><p>Nivåerna är framtagna utifrån en procentuell fördelning av den högsta avgiften som tas ut för hemtjänst i Göteborgs Stad, den så kallade maxtaxan.</p><h2>Ett steg i rätt riktning</h2><p>Att ändra taxemodellen är ett steg i rätt riktning för att lättare kunna möta varje individs behov.</p><p>Babbs Edberg, förvaltningsdirektör för äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, och Camilla Blomqvist, förvaltningsdirektör för förvaltningen för funktionsstöd, lyfter två fördelar med förändringen av taxemodellen.</p><div id="attachment_140005" style="width: 789px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140005" class="size-full wp-image-140005" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/babs-edberg-779.jpg" alt="" width="779" height="739" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/babs-edberg-779.jpg 779w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/babs-edberg-779-300x285.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/babs-edberg-779-768x729.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/babs-edberg-779-250x237.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/babs-edberg-779-520x493.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/babs-edberg-779-730x693.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 779px) 100vw, 779px" /><p id="caption-attachment-140005" class="wp-caption-text">Babbs Edberg, förvaltningsdirektör för äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen. Foto: Lara Gürcan</p></div><p>&#8211; Vi måste komma bort från att jaga minuter i hemtjänsten. Det är något som alldeles för många gör idag och det skapar onödig stress. Det är mötet mellan medarbetarna och den vi är till för som är det viktiga, berättar Babbs Edberg.</p><div id="attachment_140006" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140006" class="size-full wp-image-140006" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Camilla-Blomqvist-800.jpg" alt="" width="800" height="772" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Camilla-Blomqvist-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Camilla-Blomqvist-800-300x290.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Camilla-Blomqvist-800-768x741.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Camilla-Blomqvist-800-250x241.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Camilla-Blomqvist-800-520x502.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Camilla-Blomqvist-800-730x704.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-140006" class="wp-caption-text">Camilla Blomqvist, förvaltningsdirektör för förvaltningen för funktionsstöd. Foto: Lars Printzén</p></div><p>Camilla Blomqvist fortsätter:</p><p>&#8211; Det är klart att man ska veta vad hemtjänsten kostar varje månad så att man kan planera sin ekonomi och slipper vara orolig för vad avgiften kommer att bli. Med den nya taxemodellen blir det lättare att veta vad hemtjänsten kostar.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Får du hemtjänst idag och har frågor?</h4><p>Här kan du läsa svaret på de mest vanliga frågorna som personer med hemtjänst kan ha. Om du inte hittar svaret på din fråga kan du ta kontakt med hemtjänstenhet eller Kontaktcenter på 031-365 00 00.</p><h4>Vanliga frågor och svar:</h4><p><strong>När kommer den nya fakturan?</strong><br />Du kommer få den första fakturan med den nya taxan i februari 2025.</p><p><strong>Hur påverkar den nya taxan min månadskostnad</strong>?<br />Din månadskostnad kommer bli baserad på en av de fyra avgiftsnivåerna, beroende på hur mycket tid du har fått beviljat för dina hemtjänstinsatser.</p><p><strong>Hur kan jag ta reda på vilken nivå jag kommer hamna i med den nya taxan?<br /></strong>Om du vet hur mycket hemtjänst du har blivit beviljad enligt ditt beslut så kan du se i tabellen vilken nivå du hamnar i. Har du exempelvis tre timmar hemtjänst i månaden i ditt biståndsbeslut, så hamnar du i nivå två.</p><p><strong>Kan jag få en reducerad avgift?<br /></strong>Om du har rätt till en reducerad avgift kan det påverka din slutliga avgift. I januari får du ett brev från din avgiftshandläggare som kommer be dig att skicka in dina inkomstuppgifter. Du behöver skicka in dem för att avgiftshandläggaren ska kunna bedöma om du har rätt till reducerad avgift.</p><p><strong>Måste jag lämna in inkomstuppgifter?</strong><br />Nej, det är frivilligt. Om du inte lämnar in dina inkomstuppgifter kommer avgiftshandläggare inte kunna bedöma om du har rätt till en reducerad avgift.</p><p><strong>Vad gör jag om jag har svårt att betala min faktura?</strong><br />Om du har svårt att betala din faktura, kontakta din avgiftshandläggare så snart som möjligt. Du hittar kontaktuppgifterna till din avgiftshandläggare på din faktura.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Länkar: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></li></ul><p></p></div></div>

Nu blir det lättare att veta vad hemtjänsten kostar

<p>– Under Orange week, 25–29 november, informerar vi våra hyresgäster om att vi inte accepterar våld och berättar om vart man kan vända sig om man blir slagen eller lever med våld i familjen. Detta gör vi genom olika aktiviteter ute i bolagen, säger Sofia Gärdsfors, vd för Störningsjouren.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Stöd och hjälp</h4><p>Den som är utsatt för våld eller utövar våld kan få hjälp i form av rådgivning, behandling och tillfälligt boende. På Göteborgs Stads webbsida finns information om vilket stöd som finns:</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/vald-och-hot" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Våld och hot</a></p><p></p></div></div><p>Göteborg kommer att lysa upp under Orange day. Många av stadens bolag har bestämt sig för att belysa både enskilda hyreshus och olika platser runt om staden i orange. Bland annat kommer Göteborgslokaler belysa flera av sina handelsplatser, Liseberg belyser Lisebergshjulet och Higab gör detsamma med några av stadens mest kända byggnader som exempelvis Kronhuset, Stora Saluhallen, Scandinavium och Ullevis pyloner.</p><h2>Knackat dörr för att informera</h2><p>I år har Framtidenkoncernen gjort en gemensam informationsinsats med polisen och socialtjänsten. Tillsammans har företrädare för de tre organisationerna knackat dörr hos cirka 500 hushåll samt mött hyresgäster och göteborgare på Landala torg och vid Mariaplan. Målet har varit att öka medvetenheten om att det finns hjälp att få.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Orange Day</h4><p>Våld mot kvinnor och flickor är ett globalt folkhälsoproblem. För att särskilt uppmärksamma detta har FN utsett den 25 november till Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. Över hela världen lyser kända byggnader upp i orange, människor bär orange kläder och engagerar sig på olika sätt för att manifestera mot våldet. Läs mer om Orange day här:</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.unwomen.se/engagera-dig/kampanjer/orange-day/" target="_blank" rel="noopener">UN Women: Orange day</a></p><p></p></div></div><p>– Vi vill också särskilt sätta fokus på förövaren, utan förövare – inga offer! Varje förövare ska känna och veta att grannarna både hör och agerar vid oro för att någon far illa. Men vi vill också förmedla att det finns hjälp att få, även för förövare. Dels genom den nationella telefonlinjen Välj att sluta på telefonnummer 020–55 56 66 samt hos Kriscentrum för män här i Göteborg, berättar Sofia Gärdsfors.</p><h2>För ett tryggare Göteborg</h2><p>Eftersom ungefär var fjärde göteborgare bor i Framtidenkoncernens fastigheter finns en unik möjlighet att vara med och göra skillnad. Satsningen på Orange day är därför integrerad i koncernens trygghetskoncept Våga bry dig! I det arbetet uppmanas både boende och medarbetare att våga agera om de märker att någon far illa. För att stärka personalen i detta arbete har koncernen utbildat över 1 000 medarbetare om våld i nära relationer.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Aktiviteter i Göteborg</h4><p>Göteborgs Stad uppmärksammar Orange Day på flera olika sätt tillsammans med andra myndigheter och organisationer. Förutom att belysa byggnader arrangerar förvaltningar och bolag även en mängd olika aktiviteter som ljusmanifestationer, föreläsningar och annonsering i kollektivtrafiken. Budskapet är att det finns stöd och hjälp att få vid våldsutsatthet.</p><p>Aktuella aktiviteter finns här: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?searchTerm=orange+day" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads kalendarium: Orange day och Orange week</a></p><p></p></div></div>

Framtidenkoncernen uppmärksammar våld mot kvinnor

<p>Sedan vintern 2021/2022 har den så kallade Vintergruppen planerat och genomfört insatser för hemlösa under vintern. Gruppen består av representanter från Göteborgs Stad, Räddningsmissionen, Agape och Göteborgs stadsmission. Målet är att ingen ska behöva sova utomhus.</p><p>– Vi planerar under hösten och beräknar hur stort behovet är. Det har sett ungefär likadant ut under de år som vi har hållit på. Sedan skapar vi nya övernattningsplatser och ser till att det flyter på, säger Jenny Martinsson, verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen Sydväst.</p><div id="attachment_139822" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139822" class="size-full wp-image-139822" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Jenny-Martinsson-800.jpg" alt="" width="800" height="781" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Jenny-Martinsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Jenny-Martinsson-800-300x293.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Jenny-Martinsson-800-768x750.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Jenny-Martinsson-800-250x244.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Jenny-Martinsson-800-520x508.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Jenny-Martinsson-800-730x713.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139822" class="wp-caption-text">Jenny Martinsson, verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen Sydväst. Foto: Privat</p></div><h2>Platser efter behov</h2><p>Från den 1 november utökades platserna på boendet Station Nord från 50 till 70 och på jourboendet 35:an från 12 till 14. Den 15 november öppnade det tillfälliga boendet Vintervilan med 20 platser.</p><p>– Förra året var antalet ganska väl matchat med behovet. Det var ett fåtal nätter där det var fullt och personer inte fick någon plats utifrån platsbrist. Vi följer statistiken noga varje vecka för att veta hur det ser ut och om det räcker till, säger Jenny Martinsson.</p><h2>Extra platser oavsett temperatur</h2><p>I vissa städer öppnar extra övernattningsplatser när temperaturen går under en viss grad. Men i Göteborg har man valt att sätta en tidsperiod där boendena har öppet. Här kommer de extra platserna att ha öppet till och med 31 mars.</p><p>– Vi är glada för att vi har bestämt en vinterperiod där vi har platser och att vi inte behöver öppna och stänga dem beroende på temperatur. Vi har i år öppnat lite tidigare i november eftersom det historiskt sett har slagit till och blivit kallt i mitten på november. I år trodde man kanske inte det, men när vi tittar på väderprognosen nu ser det ut att kunna bli likadant i år. Därför känns det bra att vi har platserna på plats.</p><h2>Hjälp till långsiktiga lösningar</h2><p>Övernattningsplatserna är en akut hjälp för personer som har svårt att etablera kontakt med socialtjänsten, till exempel på grund av missbruk eller psykisk ohälsa. De är också till för personer som står utanför det generella trygghetssystemet, som EU-medborgare som är här för att söka en bättre tillvaro.</p><p>– Utöver att man får en sovplats, mat och kan duscha får man också stöd i att kontakta socialtjänsten, sjukvård eller frivilligorganisationer för att hitta mer långsiktiga lösningar och lämna den akuta hemlösheten, säger Jenny Martinsson.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Vintergruppen</h4><ul><li>Ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Räddningsmissionen, Agape och Göteborgs stadsmission</li><li>Startade vintern 2021/2022</li><li>Syftar till att skapa övernattningsplatser under vinterhalvåret för de som behöver samt att slussa vidare till socialtjänst</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-sydvast" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Sydväst</a></p><p></p></div></div>

Vintergruppen ger extra stöd till hemlösa under vintern

<p>Arbetet med att använda välfärdsteknik och digitala hjälpmedel började 2020 när Danska vägen boende med särskild service medverkade i ett projekt som drevs av Göteborgs Stad. Projektet handlade om att lära sig använda välfärdsteknik, det vill säga digital teknik och digitala hjälpmedel som förbättrar stöd och service till individer.</p><p>– Vi började med att skaffa en surfplatta och träna på att använda olika appar där vi kunde lägga in text och bild för att underlätta beskrivningen av olika insatser och moment i vardagen för hyresgästen. Vi provade oss fram, berättar Julia Nordlöf, stödpedagog vid boendet.</p><h2>Teknik en del av vardagen</h2><p>I dag är välfärdsteknik och de digitala hjälpmedlen en naturlig del av vardagen. Tre surfplattor finns på boendet och används flitigt av medarbetarna. Alla hyresgäster har även privata mobiltelefoner.</p><p>Boendet har även köpt in ett digitalt tids-och planeringshjälpmedel på skärm. Här lägger medarbetarna in tidsplanering och scheman med bilder så att de boende kan se i förväg vem som kommer till dem nästkommande dag.</p><div id="attachment_139794" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139794" class="size-full wp-image-139794" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/stada-handfatet-1000.jpg" alt="" width="1000" height="609" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/stada-handfatet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/stada-handfatet-1000-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/stada-handfatet-1000-768x468.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/stada-handfatet-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/stada-handfatet-1000-520x317.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/stada-handfatet-1000-730x445.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139794" class="wp-caption-text">Foto: Marie Wikström</p></div><p>– Det är en stor trygghet för de boende att i förväg veta vem av oss kommer till dem, säger Siw Calvin, stödassistent.</p><p>Via tids- och planeringssystemet men även via andra program och appar i surfplattorna lägger medarbetarna in scheman med text och bildstöd som beskriver stegen i olika stödinsatser, till exempel städning eller matlagning. På så sätt får den boende hjälp att klara sig själv med stöd av medarbetarna:</p><p>– När vi är hos den boende brukar vi ta fram och visa schemat och vi går igenom de olika stegen i de aktiviteter och insatser som ska göras. Vi finns där om den boende har frågor eller behöver hjälp, behoven av hjälp och stöd ser olika ut. Det är ett sätt att öka självständigheten men även en hjälp för oss medarbetare att arbeta på samma sätt och checka av att allt blir gjort, säger Siw Calvin, stödassistent.</p><p>Alla hyresgäster på boendet har också privata mobiltelefoner som används för daglig kommunikation med medarbetarna och även för att ställa larm för när det till exempel är dags för att tvätta.</p><p>– Vi har även hjälpt några av de boende att lägga in en markering när det är natt, så det syns tydligt på mobiltelefonen. Det skapar lugn och trygghet, säger Ari Tervonen.</p><h2>Från lappar till appar</h2><p>Innan boendet började arbeta med digitala hjälpmedel skrevs mycket ner på lappar som ibland försvann. Bilder skrevs ut på papper. Utskrifter och papper används även i dag när det behövs och när det fyller sin funktion.</p><p>I början av arbetet med de digitala hjälpmedlen var det en del osäkerhet såväl hos medarbetare som boende och anhöriga.</p><p>– Det fanns nog en del oro kring att de digitala hjälpmedlen skulle ersätta oss medarbetare, att vi skulle försvinna. Men vi har sett nu att hjälpmedlen blir ett komplement i stödet till de boende och gör det möjligt för dem att bli mer självständiga. Förut blev det så att vi tog över och gjorde insatserna till dem, nu hjälper vi dem att göra insatserna själva, säger Ari Tervonen.</p><h2>Viktigt med resurser och samsyn i gruppen</h2><p>Ibland uppstår problem, tekniken kan till exempel ibland krångla. En annan utmaning är att hjälpmedlen inte är så enkla att ändra i utan att det då krävs lite mer jobb. Det digitala arbetssättet kräver resurser:</p><p>– Det är viktigt att alla medarbetare känner sig trygga att använda tekniken, det har vi jobbat hårt med – att alla och inte bara några ska använda hjälpmedlen. Vi har fått extra resurser till det som vi behövt och det har varit en förutsättning för att lyckas, säger Julia Nordlöf, stödpedagog.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Danska vägen boende med särskild service</h4><ul><li>Antal boende: Sju personer som bor i egna lägenheter</li><li>Kontaktlägenhet finns</li><li>Inriktning: neuropsykiatrisk- och intellektuell funktionsnedsättning</li><li>Exempel på digitala hjälpmedel som boendet använder:<br />&#8211; Digitalt tids- och planeringshjälpmedel via digital skärm<br />&#8211; Appar där det går att skapa bildstöd och för planering av val av mat, matlagning och städning via surfplatta och mobiltelefon<br />&#8211; Genvägar och tecken via surfplatta och mobiltelefon<br />&#8211; Automatiska sms och larm på mobitelefon</li></ul><p></p></div></div>

Lättare att klara sig själv med digitala hjälpmedel

<p>I Sverige är det FN:s organisation UN Women Sverige som står bakom Orange week och Orange day och i Göteborgs Stad arrangeras flera initiativ under vecka 48.</p><p>Redan nu har vissa byggnader och fasader i Göteborg börjat lysa i orange och på informationstavlor runt om i staden syns budskapet “Hemmet är den farligaste platsen för kvinnor och barn”.</p><div id="attachment_139779" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139779" class="size-full wp-image-139779" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/hemmet-farligaste-platsen1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/hemmet-farligaste-platsen1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/hemmet-farligaste-platsen1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/hemmet-farligaste-platsen1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/hemmet-farligaste-platsen1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/hemmet-farligaste-platsen1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/hemmet-farligaste-platsen1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139779" class="wp-caption-text">På informationstavlor runt om i staden syns budskapet under Orange week. Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>– Budskapet är starkt och dystert, men det är en viktig signal till hela samhället. Syftet med kampanjen är att så många som möjligt ska få upp ögonen för problemet, därför kör vi kampanjen också i sociala medier, säger Gregory McDermott, enhetschef på Kompetenscentrum för främjande och förebyggande arbete samt våld i nära relationer vid socialförvaltningen Centrum.</p><div id="attachment_139780" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139780" class="size-full wp-image-139780" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Greg-800.jpg" alt="" width="800" height="840" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Greg-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Greg-800-286x300.jpg 286w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Greg-800-768x806.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Greg-800-250x263.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Greg-800-520x546.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Greg-800-730x767.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139780" class="wp-caption-text">Gregory McDermott är enhetschef på Kompetenscentrum för främjande och förebyggande arbete samt våld i nära relationer vid socialförvaltningen Centrum.</p></div><p>– Vi vill skapa igenkänning, så att de som är utsatta vågar ta hjälp. Man kanske tror att man är helt ensam om att råka ut för våld i hemmet, men så är det inte, säger han.</p><h2>Konferens om sexualiserat våld</h2><p>Under veckan arrangeras olika evenemang. Ett av dem är en konferens på temat sexualiserat våld där medarbetare i staden och samverkanspartners inom IOP, Idéburet offentligt partnerskap, deltar.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Orange day</strong></p><ul><li>FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor och inträffar den 25 november</li><li>En av tre kvinnor i världen utsätts för fysiskt eller sexuellt våld. Våld mot kvinnor och flickor är ett brott mot de mänskliga rättigheterna</li><li>Flera organisationer i staden, privata företag och politiska partier anordnar olika evenemang under Orange week, bland annat UN Women Sverige som bjuder in till en ljusmanifestation på Götaplatsen måndag 25 november klockan 18</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://www.unwomen.se/engagera-dig/kampanjer/orange-day/" target="_blank" rel="noopener">UN Women: Orange day</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?searchTerm=orange+day" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads kalendarium: Orange day</a></li></ul><p></p></div></div><p>– Det viktigaste med konferensen är att lyfta fram och belysa sexualiserat våld på olika sätt. Våra medarbetare i staden och andra aktörer som möter den här utsatta målgruppen behöver bättre förstå hur vi kan hjälpa dem. Under konferensen får vi höra olika perspektiv från vården, kriminalvården och även från Mikamottagningen som jobbar med dessa frågor, berättar Gregory McDermott.</p><h2>Inte bara fysiskt våld</h2><p>Kompetenscentrum för främjande och förebyggande arbete samt våld i nära relationer arbetar med våld i nära relationer varje dag året om. Under Orange day och Orange week får frågan ett ökat fokus.</p><p>– Därför är det ett viktigt initiativ som hjälper oss att nå ut till fler som behöver hjälp.</p><p>Gregory McDermott poängterar också att våld i en relation inte enbart kan utövas fysiskt. Det kan också vara ett kontrollerande beteende där man begränsar den andra personens möjlighet att leva ett fritt liv, men även sexuellt, psykologiskt eller ekonomiskt våld. Ekonomiskt våld innebär att den andra personen kontrollerar allt som har med pengar och ekonomi att göra, vilket gör att man saknar inflytande och kontroll.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Några evenemang under Orange day</strong></p><ul><li>Digitalt våld &amp; ungdomarnas nätvardag, föreläsning. På Stadsbiblioteket tisdag 26 nov klockan 12:15–12:45 samt 15:00-15:30.</li><li>Körsång där alla är välkomna att sjunga tillsammans med inbjudna körer under ledning av Ulf och Åsa Nomark, Göteborg gospel. Stadsteaterns trappa måndag 25 november klockan 17.30.</li></ul><p><strong>Fler arrangemang hittar du här: </strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?searchTerm=orange+day" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads kalendarium: Orange week i Göteborg</a></p><p></p></div></div><p>– Våld i hemmet kan också vara hedersrelaterat och kopplat till normer om oskuld och kyskhet, säger Gregory McDermott.</p><h2>Det finns hjälp att få</h2><p>En viktig del i kampanjen är att informera om att det finns hjälp att få om man är utsatt. Bland annat på Kriscentrum för kvinnor, som är en viktig instans, och man kan också kontakta socialkontoret i den stadsdel man bor i för att få hjälp.</p><p>I Göteborgs Stad finns det en framtagen handlingsplan för arbetet mot våld i nära relationer. Den omfattar aktiviteter som rör både våldsutsatta och våldsutövare.</p><p>– Vi kommer också ta fram en ny rutin som ska utgöra ett stöd i att ställa frågor om utsatthet för våld i hemmet hos anställda i Göteborgs Stad, säger säger Gregory McDermott.</p><div id="attachment_139781" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139781" class="size-full wp-image-139781" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/4948-Teamsbakgrund_Orange-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/4948-Teamsbakgrund_Orange-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/4948-Teamsbakgrund_Orange-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/4948-Teamsbakgrund_Orange-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/4948-Teamsbakgrund_Orange-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/4948-Teamsbakgrund_Orange-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/4948-Teamsbakgrund_Orange-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139781" class="wp-caption-text">Illustration: Göteborgs Stad</p></div>

Hemmet den farligaste platsen för kvinnor och barn

<p>Columbus är till för unga vuxna mellan 18 och 29 år som på grund av psykisk ohälsa har svårt att ta steget in på arbetsmarknaden, behålla ett jobb eller klara sina studier.</p><p>Verksamheten är etablerad sedan 2006 och finns på Karl Johansgatan i Majorna. Där får unga både samtalsbehandling för psykisk ohälsa och vägledning till jobb och studier.</p><div id="attachment_139615" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139615" class="size-full wp-image-139615" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Turkay-Rahimova-800.jpg" alt="" width="800" height="748" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Turkay-Rahimova-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Turkay-Rahimova-800-300x281.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Turkay-Rahimova-800-768x718.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Turkay-Rahimova-800-250x234.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Turkay-Rahimova-800-520x486.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Turkay-Rahimova-800-730x683.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139615" class="wp-caption-text">Turkay Rahimova, enhetschef på socialförvaltningen Centrum.</p></div><p>&#8211; Det unika med Columbus verksamhet är just att vi kombinerar stöd för psykiskt mående med vägledning till sysselsättning. Vi vet att den helhetslösningen skapar bättre förutsättningar för att må bra och komma in på arbetsmarknaden, säger Turkay Rahimova, enhetschef på socialförvaltningen Centrum som ansvarar för verksamheten.</p><h2>Stöd till unga från hela Göteborg från 15 november</h2><p>Columbus har tidigare tagit emot unga från stadsdelarna i stadsområde Centrum. Men nu, från 15 november, öppnas verksamheten för alla unga i Göteborg som behöver stödet.</p><p>&#8211; Det ska finnas ett likvärdigt stöd för alla unga som behöver våra insatser. Det är vi glada för att kunna erbjuda nu, säger Turkay Rahimova.</p><h2>Ett team med olika professioner stöttar</h2><p>På Columbus arbetar psykologer, kurator och arbetsmarknadskonsulenter som ger behandlande samtal, vägledning och hjälp att hitta praktikplatser eller utbildningar. Man kan också få stöd i kontakt med vården och andra myndigheter.</p><p>&#8211; Målet är att man ska må bättre och vara redo att ta klivet in på arbetsmarknaden.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Vem kan Columbus hjälpa?</h4><ul><li>Columbus riktar sig till unga vuxna som står nära arbetsmarknaden men som har svårt att behålla ett jobb på grund av psykisk ohälsa</li><li>Behoven och förutsättningarna kan se olika ut. Det gemensamma är att det psykiska måendet står i vägen för att orka söka ett arbete eller börja studera</li><li>Columbus är inte rätt insats om det finns behov av psykiatrisk vård eller vid aktivt missbruk, men man kan få hjälp att hitta rätt stöd</li></ul><p><strong>Så fungerar det:</strong></p><p><strong> </strong>Det är helt frivilligt och kostnadsfritt att söka stöd på Columbus. Det går bra att kontakta verksamheten direkt, antingen själv eller tillsammans med en förälder, socialsekreterare eller annan stödperson.</p><ul><li>Ring eller skicka ett sms till mottagningstelefonen: 072-724 63 65. Be om att bli uppringd</li><li>Någon från Columbus ringer upp för ett första telefonsamtal</li><li>Det går också bra att boka ett studiebesök</li><li>Om Columbus verkar vara rätt insats, bokas två kartläggande samtal för vidare bedömning</li><li>Därefter fattar teamet beslut om det blir en fortsatt kontakt på Columbus, eller få hjälp vidare till rätt insats</li></ul><p><strong>Vill du veta mer?</strong></p><p>På Columbus webbplats finns mer information och kontaktuppgifter.</p><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/columbus---samverkansteam-for-unga-vuxna" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Columbus &#8211; samverkansteam för unga vuxna</a></p><p></p></div></div>

Columbus jobbar för ungas psykiska hälsa

<p>Konferensen, som hålls på Dalheimers hus, kommer att innehålla föreläsningar och workshops inom ämnesområden som oxytocin, doft, beröring, behandling av smärta och depression, vattendans och musikens påverkan på välbefinnandet.</p><h2>Världsledande inom oxytocinforskning</h2><p>Kerstin Uvnäs Moberg är en av föreläsarna på konferensen. Hon är pensionerad professor och världsledande forskare inom området oxytocin, även kallat välbefinnandets hormon. Hon ska berätta om hur vi människor påverkas av hormonet och vad vi kan göra för att påverkas av det.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>ISNA-konferensen</h4><p>ISNA-konferensen arrangeras varje år i olika länder, senast var den i Valparaiso i USA. I år har Göteborgs Stad och Eldorado resurscenter inom förvaltningen för funktionsstöd tillsammans med snoezelennätverket i Sverige tagit på sig arrangörskapet.</p><p>Konferensen är ett samarbete med ISNA-MSE (International Snoezelen Network Association – Multi Sensory Environment) som är en internationell sammanslutning av forskare, praktiker och andra aktiva inom området sinnesstimulerande miljöer.</p><p>Det förväntas komma runt 250 deltagare och föreläsare från hela världen, exempelvis Japan, USA, Australien, Saudiarabien och Europa.</p><p></p></div></div><p>En annan föreläsare är medicine doktor Paul Pagliano. Han forskar på sinnesrum och kommer att berätta om den senaste forskningen inom sinnesstimulans för personer med funktionsnedsättning.</p><p>– Sinnesrum används i dag inom vitt skilda yrkesområden, bland annat av arbetsterapeuter, sjuksköterskor och pedagoger. Det är många yrkesgrupper som arbetar med sinnesstimulans, men det behövs en ökad kompetens inom området, säger Stefan Eklund, på Eldorado resurscenter och förvaltningen för funktionsstöd, som arrangerar konferensen.</p><h2>Besök på Världskulturmuseet</h2><p>Konferensen vänder sig till yrkesverksamma, anhöriga och andra intresserade privatpersoner. Besökarna får ta del av de senaste forskningsrönen inom området och en inblick i hur man jobbar med och utvecklar sinnesstimulerande miljöer i olika delar av världen.</p><p>I anslutning till konferensen får deltagarna även möjlighet att besöka den interaktiva och sinnesstimulerande utställningen på Världskulturmuseet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/eldorado" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Eldorado resurscenter</a></li></ul><p></p></div></div><strong> </strong></p>

Internationella toppforskare kommer till Göteborg

<p>Det känns inte så länge sedan tillgänglighet på webben mest handlade om att i text beskriva vad bilder föreställer och att göra tillgängliga pdf-filer. Men sedan kom AI och förändrade allt.</p><p>– Vi vill utveckla en AI-lösning för att fler personer ska kunna förstå och ta del av information på myndigheters webbsidor. Det är både en demokratifråga och något som bidrar till ökad självständighet för målgruppen, säger Johan Twedberg, lokal projektledare i Göteborg.</p><p>Då alla personer har olika behov, måste lösningen vara anpassad utifrån varje användare.</p><div id="attachment_139064" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139064" class="size-full wp-image-139064" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Julia_Buren-1000.jpg" alt="" width="1000" height="626" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Julia_Buren-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Julia_Buren-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Julia_Buren-1000-768x481.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Julia_Buren-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Julia_Buren-1000-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Julia_Buren-1000-730x457.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139064" class="wp-caption-text">Julia Burén jobbar som stödassistent i daglig verksamhet. Hon ser behovet av en tjänst som kan förenkla information på webben och samtidigt bidra till att fler personer blir mer självständiga. Foto: Johan Twedberg</p></div><p>– AI kan skräddarsy och erbjuda bildstöd, tal eller något annat som gör det enklare för just den personen att förstå och kunna ta till sig informationen, fortsätter Johan Twedberg.</p><p>Projektet är finansierat av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova och sker i samarbete med Sveriges forskningsinstitut RISE och kommunerna Skellefteå och Jönköping.</p><h2>”Får all min knowledge från youtube”</h2><p>I oktober drog de första workshopparna i gång. Hos den dagliga verksamheten, Rymdtorget skapande- och mediagrupp, har flera deltagare samlats för att prata om hur de använder internet. De ingår alla i en ”expertpanel”, då de både är experter på sig själva och på sin dagliga verksamhet.</p><p>– Jag brukar använda youtube och får all min ”knowledge” därifrån, säger en expert.</p><p>Flera experter håller med och tycker att stadens och andra myndigheter webbsidor upplevs som både röriga och svåra att förstå. De ska vara ”okrångliga”!</p><h2>Vill bryta det digitala utanförskapet</h2><p>Det stora målet med projektet är att bidra till att bryta det digitala utanförskapet för personer med intellektuell funktionsnedsättning, öka deras självständighet och ge dem bättre förutsättningar att kunna vara delaktiga i samhället</p><p>– Många deltagare i daglig verksamhet är självständiga och letar information på nätet. Men vissa behöver hjälp med både att leta och förstå informationen. Jag tror absolut att det finns ett behov av det som projektet vill utveckla, säger Julia Burén, stödassistent på Teater Konfekt, daglig verksamhet.</p><p>Parallellt med workshopparna bygger Sveriges forskningsinstitut Rise på prototypen. Planen är att experterna ska kunna börja testa prototypen i början på nästa år. Något de ser fram emot redan nu!</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2024626104932594" target="_blank" rel="noopener">Förvaltningen för funktionsstöd – Projekt: AI-baserat kommunikationsstöd</a></p><p></p></div></div>

Brukare gör internet ”okrångligt” med stöd av AI 

<p>– Vi ser nu att vi måste samarbeta över kommungränserna för att lyckas, och vi märker att det finns ett stort intresse från våra grannkommuner. Det känns roligt och mycket angeläget att kunna möta det behovet, säger Anna Pellegrini, projektledare och samordnare för GVI.</p><h2>Samverkan helt avgörande</h2><p>För nyckeln till framgång är samverkan – något som nu lyfts fram som helt avgörande för att skapa ett tryggare samhälle.</p><p>Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götaland träffades nyligen för att tillsammans med andra aktörer dela med sig av lärdomar och diskutera framtida insatser mot det grova våldet.</p><p>– Länsstyrelsen har ett uppdrag att stötta kommunerna och andra aktörer i deras arbete, och vi ser till att samordningen på regional nivå fungerar smidigt. Genom att bidra med kunskap, samverkan och utbildningsinsatser ser vi till att aktörer kan arbeta tillsammans för att förebygga brott, säger Rickard Silva, samordnare för det brottsförebyggande arbetet på länsstyrelsen.</p><p>Två forskare vid Göteborgs universitet har följt införande av GVI i Göteborg och deras utvärdering lyfter fram hur samverkan mellan aktörerna är helt avgörande för framgång.</p><p>Rickard Silva från länsstyrelsen håller med:</p><p>– Samarbete mellan olika aktörer är verkligen nyckeln, och vi arbetar för att främja kompetensutveckling över gränserna och skapa nätverk där erfarenheter kan delas, säger han.</p><h2>Budskap som upprepas</h2><p>GVI-strategin börjar med en kartläggning av våldsdrivande individer och grupperingar. I nästa steg påbörjas dialog som kan ske på olika sätt. Dels genom enskilda GVI-samtal, så kallade custom notifications, dels genom stormöten som kallas call-in enligt strategins terminologi. Återkommande i alla dessa tillfällen är en upprepning av budskapen:</p><p>– Vi vill inte att ni ska dö och vi vill inte att ni ska döda<br />– Fortsatt våldsbrottslighet kommer att få kännbara konsekvenser<br />– Vi vill att ni tar emot den hjälp vi erbjuder</p><p>Arbetet är långsiktigt och än går det inte att dra några slutsatser kring GVI:s påverkan på våldsutvecklingen.</p><p>– Det vi vet är att GVI-budskapet är spritt bland de grupperingar som vi vill nå. Sedan maj 2023 har vi haft två stormöten och genomfört 107 enskilda GVI-samtal, säger Anna Pellegrini.­</p><h2>Riktat fokus efter våldshändelser</h2><p>En del av arbetet handlar om riktat sanktionsarbete mot de mest våldsdrivande grupperingarna. Göteborgs Stads sanktioner har främst handlat om tillsyn, kontroller och avtalsuppföljningar av verksamheter kopplade till utpekade individer inom GVI.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/trygg-och-saker/stod-for-dig-som-vill-lamna-kriminalitet/gvi-goteborg--vagra-gangvald" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: GVI Göteborg – vägra gängvåld</a></li><li><a href="https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/samhalle/social-hallbarhet/brottsforebyggande-arbete.html" target="_blank" rel="noopener">Länsstyrelsen Västra Götaland: Brottsförebyggande arbete</a></li></ul><p></p></div></div>

Samverkan nyckeln till framgång i kampen mot grovt våld

<p>– I våras fick jag äntligen hjälp, för min egen skull och då kom initiativet från ett mycket oväntat håll, berättar Meg som egentligen heter något annat.</p><p>Hon hade ägnat en stor del av sitt vuxna liv åt att ge stöd, kärlek och omsorg till de personer som står henne allra närmast. Det är flera i familjen som behöver hennes stöd, därför kallar hon sig själv för ”multianhörig”.</p><h2>Psykisk sjukdom bidrog till ensam vårdnad</h2><p>Pappan till Megs första barn drabbades av en psykos när sonen föddes och hans liv har sedan dess kantats av ständigt återkommande psykoser och sjukhusinläggningar.</p><p>– När min partner blev sjuk fick jag hantera mina egna rädslor kring att han var psykiskt sjuk och min okunskap om sjukdomen. Samtidigt fick jag hantera de stora känslorna av att vara nybliven mamma. Kombinationen var oerhört tuff, säger Meg.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Anhörigstöd i Göteborgs Stad</h4><ul><li>Göteborgs Stads anhörigkonsulenter arrangerar liknande anhöriggrupper över hela staden</li><li>Du når dem via kontaktuppgifter på goteborg.se/anhorigstod eller Göteborgs Stads kontaktcenter</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-till-anhoriga">Göteborgs Stad: Anhörigstöd</a></p><p><strong>Kontakt: </strong>Göteborgs Stads kontaktcenter 031 – 365 00 00</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Partnerns sjukdom berövade honom möjligheten att dela föräldraskapet och ansvaret med Meg. Hon stöttade honom så mycket hon kunde, men var samtidigt ensam i att hantera vardagslivet och ansvaret för ett litet barn. Efter tre år valde hon att lämna relationen, ett svårt och smärtsamt steg att behöva ta.</p><h2>Komplicerad relation mellan far och son</h2><p>&#8211; Jag orkade inte med situationen och kände inte att jag hade något annat val. På något sätt fann jag ändå kraft i beslutet och inrättade mitt nya liv som ensamstående mamma med fokus på att ta hand om min lille treåring, säger hon.</p><p>Samtidigt var det viktigt för Meg att pappan och sonen hade ett fungerande förhållande. Trots att hon lämnat relationen fortsatte hon att ge både stöd och omsorg till sin före detta partner för att underlätta för honom och sonen att kunna umgås.</p><p>Far och son-relationen blev komplicerad och situationen påverkade sonen. Han drabbades under tidiga tonår av djupa depressioner och vanföreställningar och var ständigt på jakt efter förklaringar till sitt mående.</p><h2>En ständig kamp för att räcka till</h2><p>Meg misstänkte tidigt att det låg något mer bakom sonens mående än enbart depression. Under hela sin uppväxt hade han haft problem med sociala kontakter.</p><p>– Han saknar det filter som gör att han kan distansera sig till saker som händer omkring honom och dra gränser. Under skoltiden blev han ofta missförstådd och hamnade i komplicerade situationer.</p><p>Trots motgångarna har sonen ändå lyckats utbilda sig. Han har genom åren haft flera jobb och har nyligen också lyckats få en egen liten lägenhet, vilket gör att hans situation därför ser lite ljusare ut nu än under skoltiden.</p><p>Sociala relationer och det sociala samspelet är fortsatt en av hans största utmaningar. Hans oförmåga att filtrera intryck gör det svårt för honom att förstå arbetsplatsers jargong och att förhålla sig till kollegors beteenden, som ofta är obegripliga för honom.</p><h2>Autismdiagnos skulle underlätta</h2><p>– Allt detta tar enormt mycket av hans energi och han har svårt för att hantera situationen. Även om han är lågmäld och inte alls utåtagerande, så blir han oerhört frustrerad och irriterad och orkar inte stanna kvar länge på en och samma arbetsplats. Under de djupa depressionerna kan han heller inte hålla tider eller infinna sig till avtalade möten, säger Meg</p><p>– Allt detta sammantaget gör att både han och jag är övertygade om att han är autistisk. Vi kämpar tillsammans för att han ska få diagnosen autism. Det skulle underlätta för honom i hans framtida kontakter och i arbetslivet.</p><h2>Blev utmattad och förlorade jobbet</h2><p>Kampen för sonen resulterade i att Meg till slut drabbades av utmattningssjukdom och hon förlorade jobbet under sin sjukskrivning.</p><p>Initiativet till stöd kom till slut otippat från den nu vuxna sonen, som fått kontakt med en av Göteborgs Stads anhörigkonsulenter utifrån sin relation till sin psykiskt sjuka pappa. Stödet från anhörigkonsulenten har betytt mycket för sonen och idag har han lyckats etablera en viss kontakt med sin pappa.</p><p>– Stödet har också bidragit till att han i dagsläget mår bättre än på mycket länge. Han känner själv att han har blivit hjälpt och var övertygad om att jag också skulle kunna må bättre av att träffa en anhörigkonsulent. Han hade rätt! Sedan i våras träffar jag en annan konsulent och får äntligen hjälp med att identifiera vad jag behöver för att må bra, säger Meg.</p><div id="attachment_139000" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139000" class="size-full wp-image-139000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/bukett-foto-lo-birgersson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="646" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/bukett-foto-lo-birgersson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/bukett-foto-lo-birgersson-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/bukett-foto-lo-birgersson-1000-768x496.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/bukett-foto-lo-birgersson-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/bukett-foto-lo-birgersson-1000-520x336.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/bukett-foto-lo-birgersson-1000-730x472.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139000" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div><h2>”Jag måste börja ta hand om mig själv”</h2><p>En klok person i Megs bekantskapskrets har nyligen bidragit med en värdefull insikt, genom en fråga om Megs framtida drömmar. Frågan handlade om vad hon drömmer om att göra om tio år.</p><p>Meg svarade att hon då har gått i pension och planerar att resa och göra andra roliga saker, till exempel gå kurser och umgås med vänner. Då vände personen på frågan – om Meg hade gått i pension imorgon, hade hon då klarat av att resa och göra alla dessa roliga saker?</p><p>– Det snabba svaret är nej! Jag mår alldeles för dåligt idag, är dränerad och hade absolut inte orkat. Insikten blev då att om jag inte tar hand om mig nu och under dessa tio år fram till pensionen, hur ska jag då orka göra allt detta som pensionär när det väl är dags? Insikten om att jag måste börja ta hand om mig själv slog därför ner som en bomb, säger Meg.</p><p>Insikten har gjort att Meg nu är oerhört tacksam över sonens initiativ som har gjort att hon nu får hjälp av Göteborgs Stads anhörigstöd.</p><p>– Jag får verktyg och kunskap som gör att jag kan jobba med mitt eget mående och för att jag ska orka, för min egen skull. Jag är så ovan vid att ens tänka på vad JAG mår bra av och upptäcker nu mig själv, mina intressen och drömmar som jag vill förverkliga. Det är svårt men samtidigt väldigt spännande, säger Meg.</p>

Meg fick stöd för att själv orka och må bra som anhörig

<p>– I Sverige serveras tre miljoner offentliga måltider i förskolor, skolor och vård och omsorg varje dag. Detta vill vi så klart uppmärksamma också i Göteborg, säger Sara Karlsson, enhetschef för måltid Hisingen.</p><h2>”Vi har tagit fram en särskild meny”</h2><p>Alla som bor på något av Göteborgs Stads boenden inom äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, ÄVO, kommer att bjudas på en trerätters lunch på torsdag.</p><p>– I år är det första gången vi gör en sån här stor grej gemensamt i staden. Vi har tagit fram en särskild meny och den kommer vi också att erbjuda i alla våra seniorrestauranger i staden, säger Sara Karlsson.</p><p>Hon hoppas att alla boenden ska uppmärksamma lunchen och passa på att duka lite extra fint på torsdag.</p><p>– Vi uppmuntrar också att man använder bordspratare vid bordet där man kan ta upp diskussionsfrågor kring den offentliga måltiden och vad den betyder, säger Sara Karlsson.</p><h2>Vill nå hemmaboende seniorer</h2><p>Enligt Sara är Offentliga måltidens dag också en möjlighet att uppmärksamma hemmaboende seniorer.</p><p>– Ibland blir maten ett problem när man är äldre. Det kan bero på många olika saker men sjukdom är en stor anledning till det. Bor man dessutom själv är det inte säkert att måltiderna är lika lustfyllda som tidigare. Att komma till någon av våra seniorrestauranger är ett bra sätt att få sällskap om man är ensam, men också att få vällagad näringsrik mat, säger hon.</p><h2>Underhållning till maten</h2><p>Förutom den specialkomponerade lunchen ordnas det även olika arrangemang tillsammans med ÄVO:s avdelning Hälsofrämjande och förebyggande.</p><p>– Tillsammans kommer vi att göra denna dag lite extra för att uppmärksamma hemmaboende seniorer om våra verksamheter. Förutom att man kan äta hos oss kan seniorer också träffa andra och medverka på aktiviteter som främjar ett hälsosamt åldrande, säger Sara Karlsson.</p><p>I Göteborgs Stad görs olika aktiviteter för att uppmärksamma dagen. På Hisingen kommer man på Mötesplats Kärra att ha vernissage av målerigruppen i entrén, och det bjuds på något gott att dricka.</p><p>På restaurang Gåsen i Backa visas en fotoutställning av Carlos Atenas som sen sitter kvar i två veckor för den som vill se den vid ett annat tillfälle. Här spelar också duon Bengt &amp; Sluggo livemusik.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Offentliga måltidens dag</h4><ul><li>Uppmärksammas över hela landet 17 oktober</li><li>I Göteborgs Stad bjuder äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen alla boende på en trerätters lunch</li></ul><p><strong>Meny: </strong></p><p>Förrätt: Len jordärtskockssoppa toppad med salamichips</p><p>Varmrätt: Dillbakad laxsida med rostade rotfrukter och potatis samt en skaldjurshollandaise</p><p>Dessert: Blåbärstiramisu</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Länkar: </strong></p><ul><li>Göteborgs Stad <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></li><li>Mattanken: <a href="https://www.mattanken.se/mattanken/offentligamaltidensdag.4.55169664185b310825eda083.html" target="_blank" rel="noopener">Offentliga måltidens dag</a></li><li>Mattanken: <a href="https://www.mattanken.se/mattanken/offentligamaltidensdag/dettahander/vastragotalandslan.4.12f5d44c187b626d6a0bd82.html#Goteborgskommun" target="_blank" rel="noopener">Offentliga måltidens dag &#8211; Göteborg</a></li></ul><p></p></div></div>

Offentliga måltidens dag firas med trerätterslunch

<p>Socialstyrelsens undersökning mäter hur personer över 65, med äldreomsorg, upplever hur de har det. Frågorna gäller bland annat hur nöjda de är med personalens bemötande, kontakten med sjukvården, maten, den vård och omsorg de får och generell nöjdhet. Resultaten gäller äldreomsorg i både privat och kommunal regi.</p><h2>”Omsorgstagarnas synpunkter är en viktig del”</h2><p>– Undersökningarna kan hjälpa oss att förstå hur omsorgstagarna upplever vårt arbete och det stöd de får. En kunskapsbaserad äldreomsorg bygger på flera olika kunskapskällor där omsorgstagarnas synpunkter är en viktig del, säger Babbs Edberg förvaltningsdirektör på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p>Resultaten i undersökningen visar att omsorgstagarna inom hemtjänst har blivit mindre nöjda och inom vård- och omsorgsboende något mindre nöjda med sin äldreomsorg jämfört med föregående år.</p><p>Resultaten visar också att omsorgstagarna är mindre nöjda än den genomsnittlige omsorgstagaren i landet.</p><h2>Nya frågor 2024</h2><p>I år ställdes några nya frågor. De nya frågorna är: Pratar och förstår personalen svenska tillräckligt bra för att ni ska förstå varandra? Tycker du att personalen har den kunskap och kompetens som behövs för att göra sitt arbete hos dig? Brukar du träffa din fasta omsorgskontakt i hemtjänsten?</p><p>På frågan om hemtjänstpersonalens svenska är tillräckligt bra svarar 84 procent att alla eller flertalet i personalen har tillräckligt bra kunskaper i svenska för att de ska förstå varandra. Motsvarande siffra inom vård och omsorgsboende är 80 procent.</p><p>Några saker som framkommer i undersökningen om äldreomsorgen i Göteborg:</p><h4>Hemtjänst:</h4><ul><li>Omsorgstagarna har blivit mindre nöjda i Göteborg, 81 procent var nöjda 2023 jämfört med 77 procent i år.</li><li>Omsorgstagare är mindre nöjda än den genomsnittlige omsorgstagaren i landet, 85 % är nöjda i landet.</li><li>Lite mer än 3 400 personer med hemtjänst har svarat på enkätundersökningen, 55 procent svarsfrekvens, samma som genomsnittet i landet.</li></ul><h4>Vård och omsorgsboende:</h4><ul><li>Omsorgstagarna har blivit något mindre nöjda i Göteborg, 78 procent var nöjda 2023 jämfört med 77 procent i år.</li><li>Omsorgstagare är något mindre nöjda än den genomsnittlige omsorgstagaren i landet, 79 procent är nöjda i landet.</li><li>Mer än 1 600 personer på vård- och omsorgsboende har svarat på enkätundersökningen, 48 procent svarsfrekvens. Det är en högre svarsfrekvens än genomsnittet i landet som var 44 procent.</li></ul><p>– Nu börjar det viktiga arbetet med att analysera resultatet för att se vad som kan utvecklas och förbättras. I det arbetet tar vi också hänsyn till resultaten i de nya frågorna som kan ha betydelse för känslan av trygghet och förtroende för omsorgspersonalen, säger Babbs Edberg.</p><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> Läs rapporten på Socialstyrelsens webbsida <a href="https://urldefense.com/v3/__https:/scanmail.trustwave.com/?c=10196&amp;d=oZHr3xpYiXw2D4KzdYB_xQ5qW-Ak_eXmk_CWef8N9A&amp;u=https*3a*2f*2fwww*2esocialstyrelsen*2ese*2fstatistik-och-data*2foppna-jamforelser*2fsocialtjanst*2faldreomsorg*2fvad-tycker-de-aldre-om-aldreomsorgen*2f__;JSUlJSUlJSUlJSU!!D7T54aRJsb59!Gnm4nE9r_kV1VI5TcBXblCj_W6PCy2o5O-bsoBTCxnWBEobtK-jwefYErPrqr7g6BwO5_9O_iuvdZJ0nxhq8IX4Pra3MIfCgKFlsZRo1IEBp9AH4o-Iz7sGPZw$">”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Så tycker göteborgarna om äldreomsorgen 2024

<p>Vecka 41 skickar Göteborgs Stad ut ett erbjudande om gratis broddar till alla personer som fyller 65 under 2024. De som har digital post via Kivra får brevet skickat dit, övriga får utskicket med vanlig post några dagar senare.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Om erbjudandet</h4><ul><li>Gäller mellan 14 oktober och 18 december</li><li>Om du fyller 65 år i år och inte fått något erbjudande i slutet av vecka 42, kan du kontakta Göteborgs Stads växel 031-365 00 00 – uppge att ärendet handlar om broddar.</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Äldre samt vård- och omsorgs­förvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>I brevet finns en värdekod som kan användas för att beställa broddarna på en hemsida eller via telefon.</p><h2>Många använder erbjudandet</h2><p>Göteborgs Stad har delat ut gratis broddar årligen sedan 2013, med undantag för 2019. Satsningen är en del av stadens hälsofrämjande och förebyggande arbete.</p><p>– Med broddar minskar risken för fall när det är halt. Runt hälften av alla som får utskicket brukar använda erbjudandet, säger Annika Andersson, administratör på avdelningen Hälsofrämjande och förebyggande inom äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><h2>Fyra tillfällen att prova</h2><p>Det finns två varianter att välja på; helfotsbrodd och hälbrodd. Den som vill prova ut rätt storlek kan göra det vid fyra tillfällen på olika platser under hösten.</p><p>– I år har vi valt att ha provning på fyra olika mötesplatser, en i varje stadsområde. Man kan själv välja vilken man vill besöka, säger Veronica Mellbring, enhetschef på avdelningen Hälsofrämjande och förebyggande inom äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Här kan du prova broddar:</h4><p><strong>Mötesplats Högsbo<br /></strong>Markmyntsgatan 14 A<br />23 oktober kl. 15–18</p><p><strong>Seniorhörnan<br /></strong>Angereds Torg 7<br />13 november kl. 15–18</p><p><strong>Monsunen<br /></strong>Blidvädersgatan 16<br />27 november kl. 15–18</p><p><strong>Mötesplats Sandarna<br /></strong>Brännögatan 3<br />4 december kl. 15–18</p><p></p></div></div>

Gratis broddar till alla 65-åringar i Göteborg

<p>Det är oktobermorgon men ljuset letar sig in genom de höga fönstren i lokalen som finns på andra våningen. Inbjudan till invigningen har nått ut till de många intresserade som anlänt och snabbt fyller stolarna. Det är skratt och småprat med gamla vänner och nya bekanta.</p><h2>&#8220;Vi mår alla gott av att ha en tillhörighet&#8221;</h2><p>– Ända sedan den gamla mötesplatsen på Omvägen stängdes eftersom huset hade skador och skulle rivas, har vi letat efter en ny lokal. Det tog flera år, men nu, äntligen, har vi på nytt kunnat öppna en mötesplats här i Kallebäck och är väldigt glada över det, säger enhetschef Pernilla Halmedal, som öppnar invigningen.</p><div id="attachment_138813" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138813" class="size-full wp-image-138813" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/ParnillaochMarina_bandklippning-1000.jpg" alt="" width="1000" height="577" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/ParnillaochMarina_bandklippning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/ParnillaochMarina_bandklippning-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/ParnillaochMarina_bandklippning-1000-768x443.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/ParnillaochMarina_bandklippning-1000-250x144.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/ParnillaochMarina_bandklippning-1000-520x300.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/ParnillaochMarina_bandklippning-1000-730x421.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138813" class="wp-caption-text">Pernilla Halmedal, enhetschef och Marina Johansson, kommunalråd och ordförande i äldre samt vård- och omsorgsnämnden, inviger mötesplats Kallebäck. Foto: Suzanne Dahlin</p></div><p>Kallebäck är avgränsat av stora motorvägar och saknar mycket av den samhällsservice som annars ofta brukar finnas i större bostadsområden. Bebyggelsen består främst av hyreshus som byggdes under 1950- och 1960-talen. Den tidigare träffpunkten i området var välbesökt och då den stängde blev tomrummet stort hos många av områdets seniorer.</p><p>– Vi mår alla gott av att ha en tillhörighet. När vi blir äldre ökar ofta behovet av en plats nära vår bostad där vi kan umgås och göra saker tillsammans, säger Pernilla.</p><div id="attachment_138814" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138814" class="size-full wp-image-138814" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Fazila_Leif_800.jpg" alt="" width="800" height="746" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Fazila_Leif_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Fazila_Leif_800-300x280.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Fazila_Leif_800-768x716.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Fazila_Leif_800-250x233.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Fazila_Leif_800-520x485.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Fazila_Leif_800-730x681.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138814" class="wp-caption-text">Fazila och Leif blev bekanta på en mötesplats där Leif byggde fågelholkar som Fazila fattade tycke för. Det var nu en ömsesidig glädje över att springa på varandra på invigningen. – Jag åker runt till många mötesplatser, skrattar Fazila.  Foto: Suzanne Dahlin</p></div><p>Marina Johansson, kommunalråd och ordförande i äldre samt vård- och omsorgsnämnden, har kommit för invigningen. Marina lyfter att ofrivillig ensamhet är farlig men att ha ett sammanhang, att vara tillsammans med andra gör att vi mår mycket bättre.</p><p>– Bjud därför gärna med någon du känner till mötesplatsen, kanske din granne. Säg hej till en ny person som besöker mötesplatsen och bjud in till samtal, Sådant betyder så mycket. Tillsammans kan vi göra Göteborg mycket bättre, säger Marina Johansson.</p><h2>Återbruk för hållbar stad</h2><p>Mötesplatsens alla rum är möblerade med bord, stolar, soffor och lampor genom återbruk, det vill säga inventarier som omhändertagits från andra av stadens verksamheter.</p><p>– Göteborgs Stad ska verka för hållbarhet och ha ett miljöperspektiv i sina verksamheter. Det enda vi köpt nytt är gardiner, säger Pernilla.</p><div id="attachment_138815" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138815" class="size-full wp-image-138815" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/aldrekonsulenter-1000.jpg" alt="" width="1000" height="876" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/aldrekonsulenter-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/aldrekonsulenter-1000-300x263.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/aldrekonsulenter-1000-768x673.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/aldrekonsulenter-1000-250x219.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/aldrekonsulenter-1000-520x456.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/aldrekonsulenter-1000-730x639.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138815" class="wp-caption-text">Ros, Ann-Sofie, Marika och Magdalena är äldrekonsulenter och håller i aktiviteter på mötesplatser i centrala Göteborg. – Några exempel på vad som finns på mötesplats Kallebäck just nu är Qigong på fredagar och seniorgympa på tisdagar, säger Marika. Foto: Suzanne Dahlin</p></div><p>Med glada färger som harmonierar med varandra har medarbetarna inrett lokalen och med små medel skapat en trivsam miljö.</p><p>– Samtidigt ska lokalerna vara flexibla och passar både för rörelse och sittande aktiviteter så också där har de använt sin kreativitet.</p><h2>Samarbeten mellan mötesplatser</h2><p>”Man ska leva för varandra …” Elin har tagit plats framför publiken med sin gitarr och sjunger Trio med Bumbas välkända schlager.  Hon jobbar i vanliga fall på mötesplatser i sydvästra Göteborg men har kommit för att med musik och sång underhålla under invigningen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Mötesplats Kallebäck</h4><p><strong>Adress: </strong>Mejerigatan 1</p><p><strong>Telefon: </strong>031-365 76 85</p><p>Göteborgs Stads kontaktcenter telefon 031- 365 00 00</p><p><strong>Buss 18 och 86 mot Kallebäck</strong>, hållplats Gräddgatan, alldeles utanför mötesplatsen</p><p>Hiss finns i huset.</p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter">Socialt liv och aktiviteter</a></li><li>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter/program-for-seniorer#:~:text=/wps/portal%3Furi%3Dgbglnk%253a2023112912434535">Kultur och hälsa, program för seniorer</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/jYxNDoIwEEaPNFNA0CWRVCMSIEK03ZiqFZrwY6DBxIN5AS5mNSauNM5q3sz3PuCwA96IQRVCq7YRlWHG3X1CAp84DgkRlxR9Gi5W1PFsn0xg-wpE1twlS7TixXxG0cU0SNPEQ4xt4P_4-GV8_M__EeC_65nxvY8_xdicaUISL1xjFDiwAQ58UPIKrFK9flIvRXcsM9nVwERTjvdOFb0e76fnU7eB0NL0mv3ctfWbLnWe726ZPNwkewAkozIv/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=M/?fromDate=&amp;toDate=&amp;searchTerm=hof&amp;view=list">Göteborgs Stads kalendarium:</a> Hitta programpunkter</li></ul><p></p></div></div><p>Även medarbetarna gör ofta saker för varandra – eller snarare tillsammans – över mötesplatser och stadsdelsgränser. I ett annat rum visar Ingela från mötesplats Sandarna och Mariaträffen i Majorna upp de målningar och skulpturer som deltagare på den gångna sommarens dagläger skapat.</p><h2>Efter invigningen firas äldredagen</h2><p>Invigningen är avslutad men den 1 oktober är det den internationella äldredagen så firandet fortsätter. Till fikat tar författare Roger Andersson oss 100 år tillbaka i tiden och visar närområdet genom bilder och berättelser. På plats under äldredagen finns också vårdcentraler, bostadsbolag och pensionärsföreningar för information och frågor.</p><h2>Generationsmöten ett mål</h2><p>Göteborgs Stad har ett uppdrag från politiken att främja ett aktivt och hälsosamt åldrande. Men tanken är att också miniorer kommer att få utrymme på mötesplats Kallebäck.</p><p>– Nyblivna föräldrar är varmt välkomna under några måndagar under hösten. I det har vi ett samarbete med socialförvaltning Centrum. På sikt vill vi gärna ordna träffar där yngre och äldre möts i en aktivitet. Till exempel är musik och rytmik sådant som kan förena olika åldrar, säger Pernilla Halmedal.</p><h2>Har du en idé?</h2><p>Har du en idé om någon aktivitet som du kanske saknar på mötesplatsen? På mötesplatserna är det äldrekonsulenterna som samordnar och oftast också håller i aktiviteterna. Kanske du själv har kunskaper och färdigheter du vill dela med dig av? Prata med någon av äldrekonsulenterna.</p><p>Det finns mötesplatser runt om i hela Göteborg men oavsett var du bor är du välkommen till dem alla.</p>

Ny mötesplats för seniorer invigd i Kallebäck

<p>Det var i februari förra året som bland annat förvaltningen för funktionsstöd fick i uppdrag av kommunfullmäktige att skapa mer struktur och systematik i arbetet med att motverka välfärdsbrott och felaktiga utbetalningar.</p><h2>”Fusk kostar vårt samhälle oerhört mycket pengar”</h2><p>Nu har förvaltningen för funktionsstöd släppt en ny rapport släppts om det jobb man hittills gjort.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs rapporten här:<br /></strong>Förvaltningen för funktionsstöd: <a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/42E088C57009D28BC1258B97002F4F83/$File/06g.%20Bilaga%207.%20Uppdrag%20starka%20arbetet%20mot%20valfardsbrott.pdf?OpenElement" target="_blank" rel="noopener">Struktur och systematik för att motverka välfärdsbrott</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>&#8211; De allra flesta gör rätt, men en liten del utnyttjar välfärdssystemet och gör att fusk kostar vårt samhälle oerhört mycket pengar. Det måste vi komma åt, säger Maria Berntsson, avdelningschef stab, kommunikation och säkerhet, som samordnat uppdraget.</p><p>Många menar att det är svårt att fuska till sig ersättning. Men i statliga utredningar har felaktiga utbetalningar på grund av brott uppskattats till ungefär tio procent av utbetald ersättning varje år.</p><p>Dessa beräkningar har dock fått mycket kritik. Det är omöjligt att veta vad den verkliga omfattningen är, men det handlar ändå om mycket pengar som riskerar försvinna. För tre år sedan dömdes till exempel elva personer för att ha lurat till sig 40 miljoner kronor, bland annat genom fusk inom personlig assistans. Flera av dem har delvis betalat tillbaka det de var skyldiga.</p><h2>Medarbetare kan tipsa om misstänkt fusk</h2><p>Förvaltningen för funktionsstöd har därför skärpt arbetet för att upptäcka fusk och felaktiga utbetalningar, FUT. Bland annat har ett FUT-team skapats dit medarbetare kan komma med tips om de misstänker fusk eller felaktigheter.</p><p>En annan viktig åtgärd har varit att använda crime proofing som är en analysmodell för att identifiera risker för brott eller upptäcka om någon utnyttjar och tänjer på regelverket.</p><p>Ett regelverk kan vara en lag, en riktlinje, en intern skriftlig rutin, ett rättsligt ställningstagande eller andra styrdokument.</p><p>&#8211; Genom att analysera hur regelverket kan missbrukas har verksamheten kunnat vidta förebyggande åtgärder som minimera riskerna, säger Maria Berntsson, avdelningschef för stab, kommunikation och säkerhet, som samordnat uppdraget.</p><p>Det handlar om allt från ansökan till utbetalning till externa leverantörer för utförda insatser. Bland annat har metodstöden uppdaterats med moment som ska motverka välfärdsbrott.</p><h2>Många yrkesgrupper kan upptäcka fusk</h2><p>Det finns många yrkesgrupper som kan upptäcka fusk. Allt från socialsekreterare till brukarnära personal eller privata utförare som kan se om något inte stämmer.</p><p>Administrationen i förvaltningen för funktionsstöd är en verksamhet som upptäcker mycket fusk. De lyckades förra året stoppa fakturor för 78,9 miljoner kronor efter noggranna kontroller. Pengar som förvaltningen annars hade betalat ut till utförare på felaktiga grunder.</p><p>&#8211; Alla fel är inte fusk och brott men att ha systematik för att upptäcka felaktiga fakturor leder också till upptäckter av välfärdsbrott, säger Maria Berntsson.</p>

Så jobbar förvaltningen för funktionsstöd mot välfärdsbrott

<p>Supported employment är ingen ny arbetsmetod, men förvaltningen för funktionsstöd har nu gjort ett omtag.</p><p>– Vi har skapat strukturer som stärker vår förmåga att stötta och inkludera personer med funktionsnedsättningar i arbetslivet, säger Diana Soto som är verksamhetschef för daglig verksamhet Hisingen och Centrum.</p><p>Ett gemensamt nätverk för chefer och ett nätverk för medarbetare bildades för att skapa förutsättningar för likabehandling inom Göteborgs Stad och effekterna kunde snabbt ses i verksamheterna.</p><h2>”Cheferna har samordnat sig”</h2><p>– Att fler deltagare nu kommer ut på individuell placering är ett tecken på detta, ett annat är att cheferna samordnat sig och driver de frågor som de tidigare brottats med på egen kammare, reflekterar Isabell Järbur, verksamhetsutvecklare inom daglig verksamhet om chefsnätverket.</p><p>Särskilt framgångsrik stadsområde Nordost varit, som sedan våren 2023 ökat antalet deltagare som är på en individuell placering från 22 till 39.</p><h2>”En otrolig resa för deltagarna”</h2><p>En individuell placering innebär att deltagarna får möjlighet att utföra arbetsuppgifter på ett företag med stöd av personal från daglig verksamhet. Personalen fungerar som coach på distans och utbildar även företagets personal för att de ska kunna ta emot och stötta deltagarna på bästa sätt. Deltagaren är sedan själv på företaget och har en person från företaget som handledare.</p><p>– Att som deltagare gå från habiliteringsersättning till en riktigt lön är en otrolig resa för deltagarna säger Therese Bring, enhetschef för daglig verksamhet 5 Nordost.</p><p>I medarbetarnätverket får personalen en chans att träffas och bolla fram- och motgångar samt ge varandra stöd i att hantera situationer som uppstår. Kort sagt att bli trygga i rollen som coach.</p><p>– Vår roll är att säkerställa att vi arbetar enligt metoden och använder samma processer. Brukarna får på så sätt ett mer likvärdigt stöd och större chans att närma sig arbetslivet, sammanfattar Ida Lie, metodutvecklare på daglig verksamhet i Nordost och Sydväst om arbetet i medarbetarnätverket.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Fler i daglig verksamhet har kommit närmare arbetsmarknaden

<p>Artisterna tycker det är kul att ställa upp och när de kommer blir det möten som ger avtryck.</p><p>Tidningen innebär också att deltagarna har en meningsfull sysselsättning där de får utvecklas och jobba med sina intressen.</p><div id="attachment_138551" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138551" class="size-full wp-image-138551" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/papper-o-print-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="564" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/papper-o-print-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/papper-o-print-1000-ii-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/papper-o-print-1000-ii-768x433.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/papper-o-print-1000-ii-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/papper-o-print-1000-ii-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/papper-o-print-1000-ii-730x412.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138551" class="wp-caption-text">Några av Månadsbladets förstasidor. Foto: Månadsbladets redaktion</p></div><p>&#8211; Min favorit bland de kändisar jag träffat är Niklas Källner, han är så trevlig, säger Elin Spaander, en av deltagarna på Papper och print och en del av tidningsredaktionen.</p><p>En annan deltagare är Robert Stenborg, hans favorit är Olle Jönsson. Det beror till stor del på att Robert älskar dansbandsmusik och har dansat till hans musik flera gånger.</p><p>Journalisten och programledaren Niklas Källner och sångaren Olle Jönsson är bara några av de artister som varit med i tidningen. Sedan ett år tillbaka har flera namnkunniga kändisar blivit intervjuade. Hur började det egentligen?</p><h2>Per Andersson först u<strong>t </strong></h2><p>– När jag började jobba här för cirka ett år sedan fick jag i uppdrag att titta på hur vår tidning Månadsbladet kunde utvecklas, berättar Peter ”Petrus” Russberg, stödassistent.</p><p>– Jag tänkte att det kunde vara läsvärt att lyfta fram starka personer och där föddes idén. Jag tog kontakt med komikern Per Andersson, som utan tvekan ställde upp. Det var så det började och sedan har det rullat på, fortsätter Peter Russberg.</p><div id="attachment_138520" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138520" class="size-full wp-image-138520" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Hela-gruppen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="644" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Hela-gruppen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Hela-gruppen-1000-300x193.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Hela-gruppen-1000-768x495.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Hela-gruppen-1000-250x161.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Hela-gruppen-1000-520x335.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Hela-gruppen-1000-730x470.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138520" class="wp-caption-text">Redaktionen är samlad. Foto: Yvonne Lind</p></div><p>Efter starten med Per Andersson har ryktet spridit sig och när en kändis berättat för sina kollegor i branschen att de varit med sprider det sig som ringar på vattnet.</p><p>– Det är enkelt att få fler att ställa upp, berättar Peter Russberg. Det är väldigt få som tackat nej, i princip alla tackar ja.</p><h2>Meningsfulla möten</h2><p>När kändisarna ska intervjuas kommer de vanligtvis till Papper och Prints lokaler i Majorna. Då blir det fika och lite försnack i deras kreativa verkstad innan intervjun sätter i gång. Innan artisten kommer har personalen kollat av vilka av deltagarna som är intresserade och vill vara med.</p><p>En till två deltagare leder intervjun och ställer frågorna. Alla artister får samma frågor som handlar om allt från favoritmat till om de känner någon med en diagnos.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Månadsbladet</h4><ul><li>Har funnits i 46 år</li><li>Tidningen utkommer med åtta till tio nummer om året</li><li>Månadsbladet har fasta prenumeranter och delas även ut på exempelvis skolor och bibliotek</li></ul><h4>Vill du prenumerera på Månadsbladet?</h4><ul><li>Prenumerant blir du enklast genom att mejla till <a href="mailto:papper.print@funktionsstod.goteborg.se">papper.print@funktionsstod.goteborg.se</a></li><li>Missa inte heller att besöka butiken på Jaegerdorffsplatsen 3</li><li>Butiken är öppen måndag till torsdag klockan 10-14</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– Det är tydligt att kändisarna uppskattar frågorna, berättar Ninna Glimmerås, stödassistent. De tycker att frågorna är ovanliga och roliga, de brukar säga att det är frågor de inte brukar få i vanliga fall.</p><h2>Deltagarnas intressen styr</h2><p>När en tidning ska bli till är det många moment och arbetsuppgifter som ingår. Innehållet ska planeras, det ska intervjuas, skrivas och så ska tidningen skapas i datorn.</p><p>Deltagarnas insatser baseras alltid på deras intressen och färdigheter. Christoffer Bielecki är till exempel expert på att skapa kluriga korsord.</p><div id="attachment_138519" style="width: 991px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138519" class="size-full wp-image-138519" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Gabriel-och-Per-Andersson-981.jpg" alt="" width="981" height="718" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Gabriel-och-Per-Andersson-981.jpg 981w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Gabriel-och-Per-Andersson-981-300x220.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Gabriel-och-Per-Andersson-981-768x562.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Gabriel-och-Per-Andersson-981-250x183.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Gabriel-och-Per-Andersson-981-520x381.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Gabriel-och-Per-Andersson-981-730x534.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 981px) 100vw, 981px" /><p id="caption-attachment-138519" class="wp-caption-text">Per Andersson är Gabriel Luvös favorit. Foto: Månadsbladets redaktion</p></div><p>Gabriel Luvö är redaktionens författare som älskar att skriva. Snart kommer tidningen att innehålla hans deckare, en följetong i flera delar.</p><p>Elin Spaander har ett stort intresse för Melodifestivalen och därför börjar hon redan nu att skriva om den, för att skapa rätt stämning innan festivalen drar i gång nästa år. Robert Stenborg har flera strängar på sin lyra och brukar bland annat vara den som sätter ihop kluriga frågor till varje nummer.</p><p>– Det är viktigt att utgå från deltagarnas intressen, säger personalen. Det innebär att de har ansvar för olika delar. Ibland vill de intervjua, ibland skriva eller jobba med layouten.</p><h2>Utvecklande och roligt</h2><p>Personalen märker tydligt att deltagarna växer och utvecklas när de jobbar med tidningen.</p><p>– Precis som för alla andra är det viktigt att få sätta sitt namn på något, får göra det som är kul och få uppskattning för det.</p><p>Deltagarna har flera saker att säga om vad de tycker att de lärt sig genom tack vare arbetet i redaktionen.</p><p>– För mig är det skrivandet. Jag har lärt mig mycket genom att skriva. Till exempel tycker jag det blir lättare att se hur jag kan utveckla språket. Jag är bra på rättstavning och jag hjälper gärna mina kollegor i redaktionen, berättar Elin Spaander</p><h2>Uppskattning på många sätt</h2><p>Månadsbladet har funnits i hela 46 år. Under den tiden har tidningen självklart utvecklats mycket. Många tycker den har blivit ännu bättre nu när det går att läsa intressanta intervjuer med kända personer.</p><p>– Det är många som hör av sig och berättar att de gillar tidningen och ser fram mot nästa nummer, berättar Sara Svensson, stödassistent.</p><div id="attachment_138518" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138518" class="size-full wp-image-138518" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Elin-och-Niklas-Kallner-1000.jpg" alt="" width="1000" height="671" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Elin-och-Niklas-Kallner-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Elin-och-Niklas-Kallner-1000-300x201.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Elin-och-Niklas-Kallner-1000-768x515.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Elin-och-Niklas-Kallner-1000-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Elin-och-Niklas-Kallner-1000-520x349.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Elin-och-Niklas-Kallner-1000-730x490.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138518" class="wp-caption-text">Elin Spaander intervjuar Niklas Källner. Foto: Månadsbladets redaktion</p></div><p>En annan del av uppskattningen är det trevliga bemötande de får när artisterna kommer på besök. Personalen berättar att de förutom att de tar sig tid att komma dit också är bra på att se deltagarna och ge dem uppmärksamhet. Det visar sig även genom deras svar på frågorna.</p><p>Ett fint exempel är Uno Svenningsson som fick frågan om vad han hade bestämt om han fått vara kung för en dag. Då svarade han att han hade bestämt att alla borde få komma till Papper och print och träffa det härliga gänget.</p><p>– Artisterna tycker det finns en sådan värme hos oss, berättar personalen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4><strong>Papper och print</strong></h4><ul><li>Är en daglig verksamhet inom förvaltningen för funktionsstöd i Göteborgs Stad</li><li>Målgruppen är personer med intellektuell, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada</li><li>Förutom produktion av Månadsbladet finns en kreativ verkstad där deltagarna skapar av återbrukat material</li><li>Sakerna som tillverkas går att köpa i verksamhetens butik</li><li>En annan arbetsuppgift är utskrifter av till exempel flyers, menyer, tidningar, visitkort med mera till betalande kunder – Papper och print är den verksamhet i Göteborgs Stad som skriver ut mest av alla</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/papper-och-print-daglig-verksamhet-goteborgs-stad/arbetsuppgifter-och-aktiviteter" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Papper och print</a></p><p></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;">

Populärt bland kändisar att besöka daglig verksamhet

<p>Det är FN som har instiftat The international day of sign languages, alltså den internationella teckenspråksdagen som uppmärksammas på olika sätt världen över.</p><p>– Att FN har valt att uppmärksamma denna internationella dag den 23 september är för att World federation of the deaf bildades 23 september 1951, berättar Lena Johansmide, verksamhetsutvecklare på Teckenspråksforum på förvaltningen för demokrati och medborgarservice i Göteborgs Stad.</p><div id="attachment_138412" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138412" class="size-full wp-image-138412" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Lena-Johansmide-800.jpg" alt="" width="800" height="737" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Lena-Johansmide-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Lena-Johansmide-800-300x276.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Lena-Johansmide-800-768x708.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Lena-Johansmide-800-250x230.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Lena-Johansmide-800-520x479.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Lena-Johansmide-800-730x673.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138412" class="wp-caption-text">Lena Johansmide arbetar på Teckenspråksforum i Göteborg Stad, och har varit med och skapat filmen som uppmärksammar den internationella teckenspråksdagen den 23 september. Foto: Privat</p></div><p>Teckenspråksforum har gjort en film för att uppmärksamma dagen. Filmen kan du se här nedan och den kommer även att spridas i olika sociala kanaler.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Se filmen på Youtube:</strong> <a href="https://www.youtube.com/watch?v=Vp5Uq_oAnhw" target="_blank" rel="noopener">Internationella dagen för teckenspråken i världen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– Syftet med filmen är att uppmärksamma att döva har en internationell dag och är något som firas världen över. Vi ser oss som en kultur ihop, alla som är döva. Vi delar en språklig kultur som inte har några landsgränser, säger Lena Johansmide.</p><h2>Göteborg firar teckenspråkets dag i maj</h2><p><strong> </strong>I Göteborg sker annars inget särskilt firande, eftersom man i stället firar Svenska teckenspråkets dag, som infaller 14 maj nästa år.</p><p>– Då brukar vi ha lite olika aktiviteter under en dag som vi kallar Teckenspråk i fokus. Vi har nyligen också firat Dövas dag med en kryssning till Finland. Det var Stockholms dövas förening som arrangerade den och då samlades döva från hela Sverige.</p><p>Sedan några år har döva också en internationell flagga, som har tagits emot av FN.</p><p>– Drömmen är ju att vi ska kunna hissa upp den flaggan på Gustaf Adolfs torg någon dag, säger Lena Johansmide.</p><h2>”Olika teckenspråk men kan ändå förstå varandra”</h2><p>Internationella samarbeten mellan döva världen över är vanligt, det arrangeras bland annat kulturfestivaler och olympiska spel för döva.</p><p>– Vi som är döva har en gemenskap som inte ser några gränser, vi ser oss själva som världsmedborgare. När jag reser utomlands och träffar andra döva så har vi en omedelbar koppling till varandra. Vi har alla olika teckenspråk så klart, men vi kan ändå förstå varandra, säger Lena Johansmide.</p><p>Lena är själv döv och intervjun med Vårt Göteborg görs med hjälp av en teckenspråkstolk som kopplas in digitalt. En teknisk service som alla döva i dag har rätt till.</p><h2>Hur ser dövas möjligheter ut i samhället i dag?</h2><p>– De har både förbättrats, men också försämrats. Tekniskt har det skett framsteg, till exempel att vi kan prata i telefon i dag med hjälp av en tolk. Och det finns också andra tekniska hjälpmedel som vi har tillgång till som har förbättrat våra möjligheter.</p><p>– Men det som har försämrats är att döva har svårt att få bra utbildning och jobb. Här behövs det mer resurser för att göra aktiviteter och studier mer tillgängliga. Man borde anställa fler döva i staden som har teckenspråket med sig, menar Lena Johansmide.</p><p>Man brukar säga att en promille av befolkningen är döva, vilket i Göteborgs fall skulle innebära ungefär 600 döva i staden. Men eftersom man numera inte får registrera barn som föds döva som offentlig information, är det svårt att veta exakt.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/teckenspraksforum/om-teckenspraksforum" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Teckenspråksforum </a></li><li><a href="https://www.un.org/en/observances/sign-languages-day" target="_blank" rel="noopener">FN om internationella teckenspråksdagen</a></li><li id="h-Internationelladagenforteckensprakenivarlden" class="heading"><a href="https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/internationella-dagen-for-teckenspraken-i-varlden" target="_blank" rel="noopener">Internationella dagen för teckenspråken i världen</a></li></ul><p></p></div></div>

Göteborg uppmärksammar internationella teckenspråksdagen   

<p>– Det började med ett fåtal klubbar, men nu har weekendklubbar startats i olika delar av Göteborg med fler inriktningar. Många i Nordost och på Hisingen sa att föräldrarna inte har bil så de behövde klubbar i närområdet. Nu finns de där och det känns väldigt roligt, säger Jessica Telander, enhetschef på förvaltningen för funktionsstöd.</p><h2>Ett av Passalens innovativa projekt</h2><p>Weekendklubbarna är ett av Passalens innovativa projekt som initierades 2018 med 30 deltagare. Idag finns 100 platser och de är alltid fyllda av barn och unga.</p><p>Förvaltningen för funktionsstöd har nu valt att lägga 4,8 miljoner kronor på weekendklubbarna i ett idéburet offentligt partnerskap, ett så kallat IOP-avtal, med den ideella föreningen Passalen.</p><p>Göteborgs Stad har samarbetat med Passalen i många år och nu har de fler än 1400 deltagare i olika aktiviteter för både barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar.</p><p>Weekendklubbarna blir lite som en fritidsgård där alla är välkomna, en plats där barn med funktionsnedsättningar får känna sig hemma.</p><h2>Väljer inriktning själva</h2><p>– Det ringer ibland föräldrar som hört talas om weekendklubbarna och frågar om deras barn kan börja på Passalen. Det har blivit populärt. Och så länge grupperna inte är fyllda går det bra. Man behöver inte ha någon insats på vår förvaltning för att gå dit, men de som haft kontakt med förvaltningen prioriteras, säger Jessica Telander.</p><p>Kravet är bara att deltagarna ska klara sig utan assistent när de är på plats. Personalen på Passalen är hjälpsamma, men deltagarna ska kunna ta del av aktiviteterna självständigt.</p><p>– En del håller på med datorspel, brädspel, har quiz eller håller på med konst eller annat kreativt skapande. Andra håller på med bollsporter, segling, skattjakter eller andra äventyr, säger hon.</p><p>De får själva välja inriktning till exempel sport, it, spel eller skapande. Sedan ordnar Passalen träffar i närområdet där man får träffa andra som har samma intressen.</p><h2>Många har lägre självkänsla än andra jämnåriga</h2><p>– De får bilda kompisband och träna på att umgås i grupp i en lugn och trygg miljö. När de sedan känner sig trygga är tanken att man efter ett par år kan gå över till deltagande i Passalens ordinarie klubbar.</p><p>Många barn och unga med funktionsnedsättning har en lägre självkänsla än andra jämnåriga, vilket leder till att de inte lika lätt söker sig till olika fritidsaktiviteter. Men på weekendklubbarna får de en mjukare ingång till andra aktiviteter eftersom grupperna är små och anpassningsbara.</p><p>– Flera föräldrar har berättat att deras barn för första gången bokat en playdate, pratar om vänner hemma. En egen vän är större än universum för någon som aldrig haft en. Man får ett sammanhang, en gemenskap och träning i social interaktion med lekar och lustfyllda aktiviteter, säger Jessica Telander</p>

Weekendklubbar ger vänner bland unga med funktionsnedsättning

<p>På utvalda platser kan du prata med medarbetare i Göteborgs Stad och volontärer från frivilligorganisationer som arbetar för psykisk hälsa. De finns där för att lyssna, prata och svara på frågor.</p><p>&#8211; Vi vet att många i samhället brottas med psykisk ohälsa men inte har någon att prata med om det. Ett samtal kan göra stor skillnad. Genom att uppmärksamma frågan vill vi samtidigt bidra till att psykisk hälsa kan diskuteras mer öppet, säger Sofia Tillman, processledare för social hållbarhet i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><div id="attachment_138315" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138315" class="size-full wp-image-138315" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbank-tuve-800.jpg" alt="" width="800" height="820" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbank-tuve-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbank-tuve-800-293x300.jpg 293w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbank-tuve-800-768x787.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbank-tuve-800-250x256.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbank-tuve-800-520x533.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbank-tuve-800-730x748.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138315" class="wp-caption-text">Foto: Camilla Sundberg</p></div><p>&#8211; Vi hoppas att pratbänkarna ska fungera som en påminnelse om vikten av medmänskliga kontakter och att vi kan göra en skillnad genom att börja tala med varandra lite mer, fortsätter Sofia.</p><h2>”Våga prata” en återkommande satsning</h2><p>Satsningen i september ger också en möjlighet att sprida information om var man kan få hjälp och stöd om man inte mår bra.</p><p>&#8211; Genom att ha utbildade volontärer på plats kan vi erbjuda vägledning och information om rådgivningstjänster och stödorganisationer, säger Sofia Tillman.</p><div id="attachment_138316" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138316" class="size-full wp-image-138316" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/invanarguide-800.jpg" alt="" width="800" height="775" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/invanarguide-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/invanarguide-800-300x291.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/invanarguide-800-768x744.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/invanarguide-800-250x242.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/invanarguide-800-520x504.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/invanarguide-800-730x707.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138316" class="wp-caption-text">Foto: Camilla Sundberg</p></div><p>Initiativet är en del av Göteborgs Stads arbete i samverkan med olika aktörer. På plats finns medarbetare från förebyggande och hälsofrämjande verksamheter i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen tillsammans med invånarguider och volontärer från Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) Västra Götaland och Hjärnkoll Västra Götaland, med anslutna föreningar.</p><h2>Öppen föreläsning som ger redskap</h2><p>Du är också välkommen på en föreläsning som kan ge redskap för att tala om psykisk hälsa, både för att kunna hjälpa dig själv och andra. Else-Marie Törnberg, är hjärnkollsambassadör och föreläser utifrån sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa och suicid i sin närhet. Hon har bakgrund som lärare och är utbildare i Psykisk Livräddning och Första hjälpen till psykisk hälsa.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Öppen föreläsning: Ett litet steg för livet</h4><p>Om hur små omsorger kan rädda liv</p><p>Föreläsningen är kostnadsfri och öppen för alla. Ingen föranmälan. Vi bjuder på kaffe och kaka.</p><p>Tid: 19 september kl. 11 &#8211; 12:30<br />Plats: Seniorhörnan, Angereds Torg 7</p><p></p></div></div><div id="attachment_138317" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138317" class="size-full wp-image-138317" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbanken-kortedala-1000.jpg" alt="" width="1000" height="611" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbanken-kortedala-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbanken-kortedala-1000-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbanken-kortedala-1000-768x469.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbanken-kortedala-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbanken-kortedala-1000-520x318.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/pratbanken-kortedala-1000-730x446.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138317" class="wp-caption-text">Foto: Camilla Sundberg</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Öppna samtal vid pratbänkar*:</h4><p><span style="text-decoration: underline;">Tisdag 17 september</span></p><p>Kl. 10-12 Pratbänken vid Stigbergstorget</p><p>Kl. 13-15 Pratbänken vid Positivparken</p><p><span style="text-decoration: underline;">Onsdag 18 september</span></p><p>Kl. 10-12 Pratbänken vid Sannegårdshamnen</p><p>Kl. 10-12 Pratbänken vid Slottsskogen</p><p>Kl. 13-15 Pratbänken vid Amhult torg</p><p><span style="text-decoration: underline;">Torsdag 19 september</span></p><p>Kl. 14-15.30 Pratbänken vid Kortedala Torg</p><p>*Pratbänkarna är gula bänkar som är placerade runt om i staden. På en skylt på ryggstödet uppmuntras människor att sätta sig ner och prata med varandra.</p><h4>Har du frågor?</h4><p>E-post till: <a href="mailto:aldersvanliga@aldrevardomsorg.goteborg.se" target="_blank" rel="noopener">aldersvanliga@aldrevardomsorg.goteborg.se</a></p><p>Ring: 031-365 00 00 (Göteborgs Stads kontaktcenter)</p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Läs mer:</h4><p>Här kan du läsa mer om de föreningar som ingår i samarbetet med Våga prata och hur de arbetar med psykisk hälsa:</p><ul><li><a href="https://hjarnkoll.se/">Hjärnkol</a>l</li><li><a href="https://nsph.se/" target="_blank" rel="noopener">Nationell samverkan för psykisk hälsa</a> (NSPH)</li><li><a href="https://nsphvastragotaland.se/" target="_blank" rel="noopener">Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH) Västra Götaland och Göteborg </a></li><li><a href="https://spes.se/" target="_blank" rel="noopener">Riksförbundet för suicidrevention och efterlevandestöd</a></li><li> <a href="https://suicidprev.se/">SPIV &#8211; Kunskap räddar liv (suicidprev.se)</a> (Suicide prevention international Västra Götaland)</li><li><a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/">Folkhälsomyndigheten </a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>&nbsp;</p>

“Våga prata” – öppna samtal om psykisk hälsa vid pratbänkarna

<p>– Plötsligt ville hon gå i pension, flera år för tidigt, säger maken Jonas.</p><p>Så börjar en kärleksfull makes känslosamma berättelse om de fyra år som gått sedan hans livskamrat började uppvisa symptom på sviktande minne. Jonas heter egentligen något annat. Den här artikeln beskriver anhörigperspektivet och att stöd till anhöriga kan se ut och upplevas på olika sätt.</p><h2>Det efterlängtade pensionärslivet tog en annan vändning</h2><p>– Det var inte så här jag såg vår framtid. Vi skulle ju bli pensionärer och uppleva saker tillsammans, min hustru och jag, säger Jonas.</p><p>Små tecken hade kunnat ge en föraning. Saker försvann i hemmet och dök upp på oväntade ställen. I början tänkte han inte så mycket på dem, det är naturligt om någon är stressad. Därför kom hustruns plötsliga och bestämda beslut om att hon tänkte gå i pension vid 64 års ålder, som en chock.</p><p>– Hon måste ha märkt av sitt hastigt försämrade minne och agerade ansvarsfullt utifrån det, men hon berättade inte för någon om orsaken, fortsätter Jonas.</p><div id="attachment_138251" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138251" class="size-full wp-image-138251" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/anhorigstod-800.jpg" alt="" width="800" height="832" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/anhorigstod-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/anhorigstod-800-288x300.jpg 288w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/anhorigstod-800-768x799.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/anhorigstod-800-250x260.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/anhorigstod-800-520x541.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/anhorigstod-800-730x759.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138251" class="wp-caption-text">Bilden är arrangerad. Det är inte personen på bilden som medverkar i texten. Foto: Lars Printzén</p></div><h2>Kreativa lösningar blev en tillfällig livboj</h2><p>Signalerna kom oftare och meningar blev ofullständiga i takt med att orden försvann. Till slut var det de vuxna barnen som reagerade på att deras mamma inte var som vanligt. Jonas kunde inte längre blunda för tecknen. Omfattande utredningar följde och 2021 kom diagnosen Alzheimers sjukdom.</p><p>Även om familjen hade haft sina misstankar, drabbade diagnosen dem hårt. Jonas anpassade hemmet och tack vare hans kreativa lösningar fungerade ändå vardagen hyfsat &#8211; ett tag.</p><p>– Jag tvättade och strök alla hennes kläder och förvarade dem i källarens tvättstuga dit hon inte längre gick. På så sätt visste jag att hon alltid hade rena och strukna kläder på sig. Det är hon alltid väldigt mån om, berättar Jonas kärleksfullt.</p><h2>Snart behövdes avlastning</h2><p>Sjukdomen utvecklades snabbt och situationen blev allt svårare hemma. Jonas hustru fick plats på en dagverksamhet först en dag per vecka och sedan tre. I början ville hon inte att han skulle lämna henne och han fick då skylla på jobbet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Anhörigstöd i Göteborgs Stad</h4><p>Göteborgs Stads anhörigkonsulenter arrangerar liknande anhöriggrupper över hela staden.<br />Du når dem via kontaktuppgifter på goteborg.se/anhorigstod eller Göteborgs Stads kontaktcenter</p><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-till-anhoriga">Göteborgs Stad: Anhörigstöd</a></p><p><strong>Kontakt: </strong>Göteborgs Stads kontaktcenter 031 – 365 00 00<br /></p></div></div><p>Fram till 2022 kunde hon vara ensam hemma under korta stunder, men plötsligt förvärrades sjukdomen. Jonas kunde inte längre lämna henne ensam och de blev socialt isolerade i hemmet.</p><p>Han hade blivit bekant med en man på dagverksamheten, vars hustru också hade en demenssjukdom och som bodde på ett vård- och omsorgsboende.</p><p>– Han erbjöd mig att följa med på ett besök. Så fort jag klev över tröskeln kände jag att min hustru skulle få en mycket bättre och tryggare tillvaro på ett liknande boende, berättar Jonas.</p><h2>Personalen såg hans vånda</h2><p>Med stöd av vännen och stärkt av personalen på dagverksamheten, ansökte han och fick en plats på ett vård- och omsorgsboende. Han bävade inför flytten och hade svåra skuldkänslor. Tanken på att han kanske kunde ha gjort lite mer för henne hemma, var tuff.</p><p>Personalen på dagverksamheten var fina i sitt stöd. Medan han packade och flyttade, tog de hand om hustrun och erbjöd sig sedan att följa med över till nya boendet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4><strong>Öppen föreläsning på Nationella anhörigdagen</strong></h4><p>Det utmanande anhörigskapet</p><p><strong>Tid:</strong> 4 oktober klockan 16</p><p><strong>Plats:</strong> Selma Lagerlöfs center, Selma Lagerlöfs Torg 2, Hisings Backa</p><p><strong>Läs mer:</strong> Göteborgs Stad om föreläsningen <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-till-anhoriga/anhorigstods-kalendarium?eventId=441bb45a-cb55-42ff-9ff8-ad3a61c76be1">Det utmanande anhörigskapet</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– Det var otroligt skönt att kunna gå dit tillsammans, de kände min hustru väl och bidrog till en trygg överlämning. Jag hade inte kunnat drömma om ett bättre stöd i den stunden, fortsätter han.</p><p>Personalen på boendet gav honom rådet att avvakta ett par dagar med att besöka hustrun och låta henne vänja sig vid sin nya miljö. De uppmuntrade honom att i stället ägna tiden åt att komma i ordning hemma och ta hand om sig själv.</p><p>– De skickade sms om hur bra det gick och vad de gjorde under de första dagarna, det bidrog till att jag kunde koppla av, berättar han.</p><p>Inför första besöket var han nervös, visste ju inte ifall hon skulle vara arg eller ledsen. De tog en promenad i det vackra området runt boendet. Med varsin glass i handen slog de sig ner på en bänk och tittade ut över omgivningarna, en av hustruns favoritsysselsättningar.</p><p>– Vi satt och myste tillsammans och hon verkade både nöjd och tillfreds. Efter en stund var hon trött och längtade hem till nya boendet. Jag får inte längre några reaktioner eller svar ifrån henne, men det är ändå otroligt skönt att se att hon fortfarande är glad och positiv, säger Jonas.</p><h2>Svårt för andra att förstå</h2><p>De gemensamma vännerna lever aktiva pensionärsliv och många har svårt att förstå makarnas situation. Jonas får ibland rådet av vänner och grannar att ta hem sin hustru till det gemensamma huset, i tron att det skulle göra henne gott. Han förklarar för dem att det är precis tvärtom.</p><p>Han har hämtat henne några gånger och hon har också varit med på kalas när barnbarn fyllt år, men det har inte fungerat.</p><p>– De gånger vi har testat, har hon kanske känt av omgivningens förväntningar om att hon ska känna igen sig och dela deras glädje över att ses. Alzheimers fungerar ju tyvärr inte så.<br />Jag tror till och med att hon kan uppleva utanförskap i sociala sammanhang, hon blir otrygg och ledsen. Jag har därför slutat att hämta henne. Släkt och vänner besöker henne på boendet i stället och de promenerar i omgivningarna, säger Jonas.</p><h2>Stort stöd av andra i liknande situation</h2><p>Vännen från dagverksamheten tipsade om en anhöriggrupp för män, som träffas var tredje vecka. Jonas tog mod till sig och gick dit.</p><p>– Det var en stor lättnad att träffa andra som upplever samma sak, som vet hur det känns och hur demenssjukdom påverkar ens liv som anhörig. Imorgon är det dags att träffa ”gubbarna” igen efter sommaruppehållet och det skall bli så trevligt! säger Jonas.</p>

Jonas fick värdefullt stöd när frun blev sjuk i Alzheimers

<p>Socialstyrelsen gick tidigare i år ut i sin största kampanj någonsin för att locka medborgare att ställa upp som familjehem och jourhem åt barn i nöd. Det saknas 100 familjehem i Göteborg och behovet av jourhem är också stort. För Victoria som bor i staden stod det tidigt klart att hon ville bidra.</p><p><strong>Läs mer i Vårt Göteborg: </strong><a href="https://vartgoteborg.se/p/goteborgs-stad-soker-100-familjehem/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad söker 100 familjehem</a></p><h2>Hoppas fler vill bli jourhem och familjehem</h2><p>– Mina föräldrar var familjehem åt en pojke när jag var 11 år. Han var bara 1,5 år när han kom till oss från ett så fint jourhem, och då tänkte jag att det vill jag också bli när jag blir stor. Min familj adopterade sen pojken som jag i dag kallar min lillebror, berättar Victoria.</p><div id="attachment_138141" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138141" class="size-full wp-image-138141" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Victoria-800.jpg" alt="" width="800" height="900" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Victoria-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Victoria-800-267x300.jpg 267w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Victoria-800-768x864.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Victoria-800-250x281.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Victoria-800-520x585.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Victoria-800-730x821.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138141" class="wp-caption-text">“Vi brinner verkligen för detta och hoppas att fler kan bli lockade att bli familjehem och jourhem”, säger Victoria.</p></div><p>Erfarenheten gjorde att Victoria förstod vilken effekt ett bra jourhem och familjehem kan ha på ett barn. När hon och maken Patrik hade fått två egna barn bestämde de sig för att bli jourhem och har varit kontrakterad jourfamilj i sju år.</p><p>– När mina egna två pojkar var små ville jag ha mer tid hemma med dem, men samtidigt kände jag en stark önskan om att få bidra och göra skillnad. Att bli jourfamilj kändes jättebra och passade bra i vår livssituation, säger hon.</p><h2>Varför lockade jourhem framför familjehem?</h2><p>– Vi ville hjälpa till med det akuta, och göra det så bra som möjligt för barnen under den tiden de var hos oss. Barnen är i kris och det är ju även hela deras familj, så då vill vi fokusera på att erbjuda ett stabilt hem under den tiden.</p><p>I snitt har tre barn per år varit placerade hos Victoria och Patrik. Vissa har varit placerade hos dem ett par dagar, medan andra har varit hos dem uppemot ett år.</p><p>– Det är så olika vilka behov barnen har och hur situationen är, säger hon.</p><h2>Blev det som du tänkte dig, att bli jourhem?</h2><p>– Ja, det blev det. Men vissa saker och vissa situationer kan man inte förbereda sig på innan. Det kan vara individuella saker som rör barnen och deras familjer, men det är också det som är så intressant att varje fall är unikt.</p><h2>Vad säger dina söner om att vara jourhem?</h2><p>– Det klart att det kan vara tufft ibland, men de tycker att de lär sig mycket och de är helt med på detta. Vi pratar öppet om att vi är den där mellanhanden som kan vara till stor hjälp och att det viktigaste är att barnet får det bra, oavsett om det flyttar till ett familjehem eller om barnet får återvända till sin familj.</p><h2>Får ni någon hjälp i ert arbete?</h2><p>– Ja, vi har gått flera utbildningar, bland annat Ett hem att växa i och Traumamedveten omsorg. Sen finns det fördjupningar att gå för att fylla på sina kunskaper, vilket är viktigt. Vi har också närkontakt med våra handledare på kommunen och även möjlighet att få hjälp via psykolog om vi behöver det. Här i vår stadsdel finns en grupp där vi som är jour- och familjehem träffas och pratar om olika teman.</p><h2>Vad är det bästa med att vara jourhem?</h2><p><strong> </strong><strong>– </strong>Det är otroligt givande att få se hur de här barnen utvecklas. Oavsett anledningen till varför  de kommer till oss så är de i en kris, men när barnen har fått landa kan vi se hur de förändras. Det är så fint att få vara en del av barnets positiva utveckling. Det kan absolut vara jobbiga perioder, men ofta kommer det något gott ur det.</p><p>Att kunna erbjuda ett stabilt och lugnt  familjehem med en fungerande vardag där rutinerna sitter och där det finns en förutsägbarhet, är receptet för att lyckas som jourhem eller familjehem, menar Victoria.</p><p>– Många tror att det ska vara på ett visst sätt, men har man viljan att hjälpa någon så kommer man väldigt långt på det. Det viktigaste är att barnet kan få ro.</p><h2>Hur ser framtiden ut för er?</h2><p><strong> </strong>– Eftersom vi brinner så för detta så kommer att fortsätta att vara jourhem. Vi vill finnas här för vi vet att det finns ett stort behov. Det behövs fler familjer och är vi fler som hjälps åt, så blir det bättre för alla.</p><h2>Har du något råd till de som är nyfikna?</h2><p><strong> </strong>– Alla kanske inte har möjlighet att vara hemma som jag har, men det finns olika sätt att hjälpa till som kanske passar ens livssituation bättre. Det kan kännas som ett stort steg, och då kanske man kan börja som kontaktfamilj. Jourfamilj innebär ju en akut placering, medan familjehem oftast är en längre period, som också kan bli ett för-alltid-hem, som det blev för min bror.</p><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Så här kan du hjälpa till</h4><ul><li><strong>Familjehem: </strong>Som familjehem tar du emot barn som av olika anledningar inte kan bo hemma. Barnet kan bo en kortare eller längre tid hos dig</li><li><strong>Kontaktfamilj: </strong>Som kontaktfamilj tar du emot ett barn i ditt hem ungefär var tredje helg, för att vara ett extra stöd</li><li><strong>Jourhem: </strong>Som jourhem tar du med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid</li><li><strong>Kontaktperson: </strong>Som kontaktperson träffar du barnet regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans</li></ul><p>&nbsp;</p><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/familjehem-goteborgs-stad/familjehem">Familjehem Göteborg Stad</a></li><li><a href="https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/">Socialstyrelsen: Gör en insats</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/familjehem-goteborgs-stad/min-insats--en-informationssatsning-fran-socialstyrelsen">Göteborgs Stad om Socialstyrelsens kampanj Gör en insats</a></li></ul><p></p></div></div>

Victoria och Patrik har varit jourhem i sju år

<p>Hur ser egentligen en lyckad rekrytering ut? Det är ingen överdrift att säga att enhetscheferna Anna Karlsson och Anna Bexbo har en stor erfarenhet från rekryteringens olika delar.</p><h2>Har kunnat dra in på bemanningssjuksköterskor</h2><p>Allt från att välja kandidater, bestämma tid och plats för intervju till att prata lön. Och sen den lilla detaljen på slutet – kandidaten måste ju faktiskt vilja ha jobbet – och tacka ja till tjänsten.</p><p>– Vi har rekryterat många sjuksköterskor under de senaste två åren. Vi har kunnat dra in på bemanningssjuksköterskor. Tidigare har vi varit väldigt beroende av dem för att verksamheten ska gå runt och fungera, säger Anna Bexbo.</p><p>Anna Karlsson minns själv när hon var på sin intervju för sitt jobb som enhetschef. Även om hon visste att bemanningsläget var ansträngt, så visste hon inte riktigt hur mycket.</p><h2>Hade fördelar av hög lön från konsultbolaget</h2><p>– Jag fick väl en hint på anställningsintervjun att det behövde rekryteras. Men det var nog ingen som sade att vi knappt hade en enda ordinarie sjuksköterska, säger Anna Karlsson.</p><p>Det var bortåt 12–13 sköterskor på enheten som var från bemanningsföretag.</p><p>– Flera av dem hade jobbat här länge och hade fördelar av att ha hög lön från konsultbolaget, samtidigt som de fick vara med i vår ordinarie verksamhet. I vanliga fall används konsultsköterskor nästan uteslutande till patientbesök och inget mer. Just för att kostnaden är så pass hög för dem.</p><h2>&#8220;Göteborgs Stad erbjuder ett meningsfullt arbete”</h2><p>I höst har det gått ett år sedan den sista sjuksköterskan slutade i Anna Karlssons grupp. Den egna rekryteringen av sjuksköterskor har gått så pass bra att de inte längre har samma behov av att hyra in utifrån.</p><p>– Det känns jättekul att allt fler sjuksköterskor hittar till kommunala hemsjukvården. Det ekonomiska läget och att Sahlgrenska infört särskild anställningsprövning har såklart bidragit. Men också att allt fler inser att Göteborgs Stad erbjuder ett meningsfullt arbete med en trygg anställning, säger Anna Karlsson.</p><p>Men det finns också andra anledningar till att sjuksköterskorna söker de lediga jobben menar Anna Bexbo.</p><p>– Som sjuksköterska i kommunala hälso- och sjukvården får du vara med och utveckla verksamheten. Du får ett stort ansvar och får träffa dina patienter under en längre tid. Att få bygga relationer och lägga upp dina besök brukar vara uppskattat av medarbetarna. Och nu när den avancerade hemsjukvården flyttar in mer och mer hos patientens hem, får du också utföra kvalificerade och stimulerande uppgifter.</p><h2>”Har varit svårt att bygga en grupp”</h2><p>När medarbetare kommer och går så påverkar det också arbetsmiljön, kontinuiteten och arbetsuppgifterna.</p><p>– Det har varit svårt att bygga en grupp när de flesta eller nästan alla sjuksköterskor har sin chef på bemanningsföretaget. Framför allt har det varit nästintill omöjligt att utveckla verksamheten och planera långsiktigt. Vi har verkligen fått prioritera vad vi ska göra och vad vi kan vänta med. Det tar alltid tid att hitta sin roll i gruppen, säger Anna Karlsson.</p><h2>Arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare</h2><p>Trots att allt fler sjuksköterskor söker sig till kommunala hälso- och sjukvården så finns det fortfarande vissa utmaningar kvar.</p><p>– För att ha en god patientsäkerhet har vi behövt överanställa. Med det menas att vi har anställt någon eller några sjuksköterskor för mycket. Att förhålla sig till ekonomin kan vara tufft, säger Anna Karlsson.</p><p>– Vi arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare och för en god patientsäkerhet. Det kostar, säger Anna Bexbo.</p><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Kommunal hälso- och sjukvård</h4><p>Kommunal primärvård, eller kommunal hälso- och sjukvård som det också kallas, kan du få om det är svårt att ta sig till vårdcentralen eller när du behöver hälso- och sjukvård flera gånger i veckan.</p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/sjukvard-och-tandvard/sjukvard/kommunal-halso--och-sjukvard" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Kommunal hälso- och sjukvård </a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Jobba på äldre- samt vård- och omsorgs­förvaltningen</a></li><li><a href="https://goteborgsregionen.se/projekt/2019-01-01-nara-vard" target="_blank" rel="noopener">Göteborgsregionen: Nära vård</a></li></ul><p></p></div></div>

Så rekryterar Göteborgs Stad sjuksköterskor  

<p>Sedan 2017 har Hälsoteket i Väster, med bas i Västra Frölunda, aktiverat hälsoguider som är ute bland de boende och sprider information om levnadsbanor, bland annat kost, motion, stress och sömn.</p><p>–  Grundsyftet med hälsoguiderna är att de bidrar till vårt övergripande mål om att utjämna olikheter i hälsa, säger Sofia Lindstedt som är hälsovägledare på Hälsoteket i Väster.</p><div id="attachment_138044" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138044" class="size-full wp-image-138044" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Sofia-Lindstedt-1000.jpg" alt="" width="1000" height="688" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Sofia-Lindstedt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Sofia-Lindstedt-1000-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Sofia-Lindstedt-1000-768x528.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Sofia-Lindstedt-1000-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Sofia-Lindstedt-1000-520x358.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Sofia-Lindstedt-1000-730x502.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138044" class="wp-caption-text">Sofia Lindstedt är samordnare för hälsoguideuppdraget i Västra Göteborg.</p></div><p>Hälsoguiderna är personer som bor och är väl etablerade i området, som pratar ett annat språk än svenska och som har ett nätverk i området.</p><p>– Det kan till exempel vara att man är med i någon förening eller församling och att man kan nå ut till många i sitt område, säger Sofia Lindstedt.</p><h2>Hälsoguiderna får utbildning</h2><p>Hälsoguider är ett frivilligt uppdrag och Hälsoteket står för en grundutbildning inom hälsa och levnadsvanor. Tanken är sen att hälsoguiderna ska sprida kunskaperna som man har fått från utbildningen till sina nätverk.</p><p>– Vi vet kunskapen om hälsa och förutsättningar för god hälsa skiftar mellan olika områden i Göteborg. Vi utgår från behovsanalyser och ser till att möta behoven av information, säger Sofia Lindstedt och fortsätter:</p><p>– Hälsoguiderna fungerar som brobyggare och kan ofta nå ut med hälsoinformation eller fånga upp behov hos grupper och personer som kan vara svåra för oss att nå, säger Sofia Lindstedt.</p><h2>Får uppdrag av andra verksamheter</h2><p>Hälsoguiderna får också uppdrag av andra hälsofrämjande verksamheter som tar hjälp av dem för att sprida information. Nu närmast väntar ett uppdrag för Regionalt cancercentrum väst där syftet är att informera om screningprogrammen för livmoderhalscancer, bröstcancer och tjock- och ändtarmscancer. Då får hälsoguiderna utbildning i ämnena, material på olika språk som de kan använda och även ett arvode för sitt uppdrag.</p><p>– Hälsoguiderna ska också medverka på ett event som Regionalt cancercentrum väst arrangerar på Frölunda Torg den lördag 28 september. Där kan de tolka och hjälpa till att sprida information. Syftet är att fånga upp de som normalt kanske inte deltar i den här typen av förebyggande vårdinsatser som till exempel mammografi eller annan cancerscreening, säger Sofia Lindstedt.</p><p>Hon hoppas att fler boende i Västra Göteborg vill bli hälsoguider och hon hoppas också att fler verksamheter ska ta hjälp av guiderna.</p><p>– De gör ett viktigt arbete med att få igång diskussioner om hälsa. Något som ger ringar på vattnet, säger hon.</p><h2>Guillermo gillar sitt uppdrag</h2><p>Hälsoguiden Guillermo Pena har en bakgrund som mentalskötare på Sahlgrenska och har under många år arbetat med boendestöd.</p><p>– Att vara hälsoguide är ett viktigt uppdrag. Alla har olika behov, men att kunna hjälpa folk och informera om hur man tar hand om sig själv, hur man äter bra och motionerar, det känns bra, säger han.</p><p>Han menar att eftersom han kan andra språk har han möjlighet att nå ut till fler som kanske inte har kunskap, eller som sällan har kontakt med vården. Han möts ofta av förståelse för de grundläggande hälsofrågorna, men en del kan sakna kunskap om sjukdomar eller nya hälsorön.</p><p>– Jag jobbar med psykiskt mående, och jag försöker påminna om att det fysiska måendet hänger ihop med det psykiska. Det är många som inte har koll på det, så det känns väldigt bra att kunna bidra till samhället med det här uppdraget, säger Guillermo Pena.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/halsoteket-i-vaster/halsoguide/vill-du-bli-halsoguide" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Hälsoteket i väster</a></p><p></p></div></div>

Hälsoguider bidrar med hälsosam information

<p>Anhörig är du som hjälper och ger stöd i vardagen till någon som står dig nära. Det kan vara en familjemedlem, släkting, granne eller god vän, yngre eller äldre som har en sjukdom, ett missbruk eller en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och som behöver stöd.</p><h2>”Du som anhörig kan behöva stöd för din egen skull”</h2><p>Jerker Eklund är en av många medarbetare inom Göteborgs Stad som möter anhöriga.</p><p>&#8211; Det är viktigt att komma ihåg att vi alla någon gång i livet kommer att vara anhörig till någon som behöver stöd. Antingen är vi det idag, har varit det eller kommer att bli det senare i livet.  Oavsett när det inträffar kan även du som anhörig behöva stöd för din egen skull, säger han.</p><div id="attachment_138025" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138025" class="size-full wp-image-138025" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/anhorig-1000.jpg" alt="" width="1000" height="668" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/anhorig-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/anhorig-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/anhorig-1000-768x513.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/anhorig-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/anhorig-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/anhorig-1000-730x488.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138025" class="wp-caption-text">Foto: AdobeStock</p></div><p>Alla som arbetar under socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen ska bära med sig de anhörigas perspektiv i sitt arbete. Det innebär bland annat att vårdpersonal ser och möter dig som är anhörig och frågar hur du har det. Utifrån svaren ger de råd och information om fortsatt stöd.</p><p>&#8211; Vi arbetar därför alla tillsammans för att ge det stöd du som anhörig behöver, fortsätter Jerker Eklund.</p><p>Han har arbetat inom omsorgsvården i drygt 20 år, varav de senaste 13 som anhörigkonsulent. Han möter ofta anhöriga vars livskamrat har fått en demenssjukdom och där livet inte längre går att känna igen.</p><h2>Stora känslor kring ålders- och demenssjukdomar</h2><p>&#8211; Med demenssjukdom följer en sorg och ledsenhet. När jag träffar anhöriga för första gången är de också rejält slitna och tyngda av ansvaret att få vardagen att fungera. Många upplever att de bär hela världen på sina axlar och orkar inte ta del av annat som pågår omkring dem, berättar Jerker.</p><div id="attachment_138026" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138026" class="size-full wp-image-138026" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Print_LO1770_1000.jpg" alt="" width="1000" height="846" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Print_LO1770_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Print_LO1770_1000-300x254.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Print_LO1770_1000-768x650.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Print_LO1770_1000-250x212.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Print_LO1770_1000-520x440.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Print_LO1770_1000-730x618.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138026" class="wp-caption-text">Kampanjbild på Göteborgs stadsinformationstavlor och i sociala medier under veckorna 36 &#8211; 37. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>Det är inte ovanligt att den som är anhörig anpassar sin vardag efter sjukdomen och prioriterar den andres behov framför sina egna &#8211; ofta med en ofrivillig social isolering som följd.</p><p>I takt med att vårdbehovet ökar blir det allt svårare i hemmet och till slut går det inte längre. Då infinner sig tyvärr ofta en oförtjänt känsla av skuld över att inte längre klara av det. Vuxna barn till en åldrande förälder kämpar ofta med att hinna med och orka kombinera sitt familje- och yrkesliv med att tillgodose förälderns ökade behov av stöd i sin vardag.</p><p>Eivor Gustafsson arbetar också som anhörigkonsulent inom Göteborgs Stad. I sin roll möter hon många föräldrar som har ett vuxet barn med psykisk ohälsa, ofta i kombination med en beroendeproblematik.</p><h2>&#8220;Dessa föräldrar ofta på gränsen till utmattning&#8221;</h2><p>Eftersom de är myndiga råder det oftast sekretess kring insatser och aktiviteter. Det är därför inte säkert att föräldern vet hur barnets situation ser ut eller vilka insatser som gjorts.</p><p>&#8211; Vid vårt första möte är dessa föräldrar ofta på gränsen till utmattning, de orkar inte längre och är i desperat behov av hjälp. De skuldbelägger sig själva och tänker att de kanske kunde ha ansträngt sig ytterligare och gjort ännu mer för sitt barn. Vi stöttar också i att sätta gränser för hur mycket man kan och vill engagera sig, hur mycket man orkar med och vad som är möjligt att göra som anhörig, berättar Eivor.</p><div id="attachment_138027" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138027" class="size-full wp-image-138027" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Eivor-Gustafsson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="841" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Eivor-Gustafsson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Eivor-Gustafsson-1000-300x252.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Eivor-Gustafsson-1000-768x646.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Eivor-Gustafsson-1000-250x210.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Eivor-Gustafsson-1000-520x437.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Eivor-Gustafsson-1000-730x614.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138027" class="wp-caption-text">Anhörigkonsulent Eivor Gustafsson i samtal med en anhörig. Foto: Carina Wetterlind</p></div><h2>Individuella insatser utifrån behov</h2><p>Ju tidigare du som anhörig kan få stöd, desto större chans är det att inte hamna i kris. I enskilda samtal med anhörigkonsulenten har du möjlighet att berätta om din situation, få ur dig frustration och sätta ord på starka känslor.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://www.goteborg.se/anhorigstod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Anhörigstöd</a></p><p><strong>Kontakt:</strong> Göteborgs Stads kontaktcenter 031-365 00 00</p><p></p></div></div><p>Konsulenterna har tystnadsplikt och ingen skyldighet att dokumentera eller skriva ner det som sägs. I samtalet kan konsulenten också visa dig möjliga vägar framåt, som kan underlätta din vardag och kan även vägleda och vid behov hänvisa till olika stödinsatser för den närstående.</p><p>&#8211; Du som anhörig bestämmer var du helst vill ses, kanske på ett fik, i ditt hem, under en promenad eller i kommunens lokaler. I början kanske du vill ses så ofta som en gång i veckan och efterhand glesare, beroende på hur din situation ser ut, fortsätter Eivor Gustafsson.</p><h2>En lättnad att träffa andra</h2><p>Om du vill kan du också gå med i en samtalsgrupp för att träffa andra i liknande situation som förstår hur det känns och som kan ge tips och goda råd utifrån sina erfarenheter.</p><p>&#8211; Ofta lämnar deltagarna träffen med något lättare steg, de känner sig inte längre ensamma i sin situation. Många gruppdeltagare blir vänner, byter kontaktuppgifter med varandra och fortsätter att ses utanför träffarna, säger Jerker Eklund.</p><p>Det finns även en mängd aktiviteter som är till för att förbättra din hälsa, antingen ensam eller i sällskap med din närstående. På goteborg.se finns program med aktiviteter och stöd för anhöriga.</p><p>Under vecka 36 och 37 pågår en informationskampanj runtom i Göteborg för att väcka en medvetenhet hos dig som anhörig om att det finns stöd att få. Den här artikeln kommer att följas av ytterligare artiklar där anhöriga berättar.</p><p>Om du ger stöd eller tar hand om någon nära, kontakta anhörigkonsulenterna om du inte redan gjort det &#8211; det finns stöd att få inom Göteborgs Stad.</p>

Att vara anhörig påverkar det egna livet

<p>Göteborgare i alla åldrar, verksamheter i Göteborgs Stad, politiker, pensionärsorganisationer och föreningar slöt upp i paraden som var en del av finalen för Årsrika Göteborgs program i samband med veteran-VM i friidrott.</p><p>&#8211; Vi går för att sprida budskapet och öka medvetenheten om de behov som finns, men också för att visa att vi är många som arbetar för ett mera ålders- och demensvänligt samhälle, sa Emma Matsson, utvecklingsledare Åldersvänliga Göteborg och samordnare för samarbetet i Årsrika Göteborg.</p><div id="attachment_138015" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138015" class="size-full wp-image-138015" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/emma-800.jpg" alt="" width="800" height="881" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/emma-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/emma-800-272x300.jpg 272w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/emma-800-768x846.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/emma-800-250x275.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/emma-800-520x573.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/emma-800-730x804.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138015" class="wp-caption-text">Emma Matsson, utvecklingsledare vid Åldersvänliga Göteborg. Foto: Suzanne Dahlin</p></div><h2>Stort behov av fortsatt forskning</h2><p>Paraden avslutades i Bältesspännarparken där Alzheimerfondens generalsekreterare Liselotte Jansson pratade om behovet av mer forskning, vilket Alzheimerfonden finansierar en hel del av idag.</p><p>&#8211; Det blir en forskare i Sverige som kommer att lösa Alzheimergåtan, trodde Liselotte.</p><div id="attachment_138016" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138016" class="size-full wp-image-138016" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lotta_Drude-1000.jpg" alt="" width="1000" height="665" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lotta_Drude-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lotta_Drude-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lotta_Drude-1000-768x511.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lotta_Drude-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lotta_Drude-1000-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lotta_Drude-1000-730x485.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138016" class="wp-caption-text">Lotta Lord och Drude Björningstad, Generationsmöten i Centrum. Foto: Suzanne Dahlin</p></div><h2>Årsrikas kompetens är en tillgång</h2><p>Babbs Edberg, direktör i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, lyfte vikten av att ta vara på den kunskap och kompetens som finns hos årsrika personer, att alla vinner på att årsrika är med och fortsätter vara en tillgång, en resurs, i vårt samhälle.</p><div id="attachment_138017" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138017" class="size-full wp-image-138017" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-800.jpg" alt="" width="800" height="961" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-800-250x300.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-800-768x923.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-800-520x625.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-800-730x877.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138017" class="wp-caption-text">Göteborgare i alla åldrar deltog i paraden. Foto: Suzanne Dahlin</p></div><p>&#8211; När vi säger att vi vill skapa ett åldersvänligt samhälle menar vi ett samhälle för alla åldrar, men i detta sammanhang vill vi lyfta den årsrika befolkningen mycket mer och tydligare än innan. Jag är otroligt glad att jag, tillsammans med alla som jobbar i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen i Göteborg får gå lite före i det arbetet. Vi vill det och vi vill bjuda in alla andra och vara med och lyfta dessa frågor som är så viktiga, sa Babbs Edberg.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Årsrika Göteborg</h4><ul><li>Är ett samarbete mellan idrotts- och föreningsförvaltningen, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, socialförvaltning Centrum, Stadsbiblioteket Göteborg, AgeCap Göteborgs universitet, Alzheimerfonden, Göteborgs pensionärsråd och Göteborg &amp; Co</li><li>I samarbetet deltar också Närhälsan, andra förvaltningar inom Göteborgs Stad, föreningar och andra aktörer i samhället</li></ul><p></p></div></div><p>Paraden var ett arrangemang av Alzheimerfonden och Generationsmöten i Centrum som en del av Årsrika Göteborg och Veteran-VM i friidrott.</p><div id="attachment_138018" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138018" class="size-full wp-image-138018" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-1000-i.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-1000-i.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-1000-i-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-1000-i-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-1000-i-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-1000-i-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/parad-1000-i-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138018" class="wp-caption-text">Många medarbetare från hälsofrämjande och förebyggandeverksamheterna var på plats, med banderoller och med lila ballonger och kläder, som symboliserar demenssjukdom. Foto: Suzanne Dahlin</p></div>

Parad för ett ålders- och demensvänligt samhälle

<p>Det är fredag eftermiddag och lugnet har precis lagt sig i lokalen.</p><p>– Vi har haft lunch och nu är deltagarna på väg hem. En del åker hit kollektivt medan andra tar flexresa eller beställer färdtjänst. Det har varit en givande förmiddag! Vi fick besök från närpolisen som berättade om hur du som äldre kan skydda dig mot bedrägerier, säger Ann.</p><p>Just besök från olika verksamheter är en populär aktivitet bland deltagarna.</p><p>– Vi har bland annat haft besök från Sjöfartsmuseet efter önskemål från deltagare. En annan omtyckt aktivitet är såklart musik. Det går alltid hem! Vi har ofta någon här som spelar musik och sjunger, säger Ann-Charlotte.</p><h2>Nytt upplägg på planeringsdagen</h2><p>Och till vårens planeringsdag så fick enhetschef och verksamhetsutvecklare ny input från deltagare.</p><p>– Vi informerade våra deltagare om att vi kommer ha stängt för planeringsdag. Och då var det en herre som sa: ”Men vi då? Det är väl vi som ska planera?”, säger Ann.</p><p>Ann tyckte det låg något i det. Sagt och gjort så hade hon stämt av med sin chef.</p><p>– Vi tyckte nog alla att det var en bra idé att planera tillsammans. Så vi satte i gång och ordnade med inbjudan till cirka 50 deltagare, säger Ann.</p><p>– Informationen spreds också mellan deltagarna. Vi har ju fem olika grupper, en för varje dag, och många var positiva till initiativet minns jag, säger Ann-Charlotte</p><h2>Många bra idéer från deltagarna</h2><p>Det kom bortåt 20 deltagare till det smått historiska planeringsmötet.</p><p>– Vi delade upp oss i två grupper och pratade bland annat om hur vi kan påverka vad vi ska och vad vi vill göra på dagverksamheten. Deltagarna fick också skriva förslag på post-it-lappar och sedan fick grupperna redovisa sina förslag, säger Ann-Charlotte.</p><p>Och resultatet lät inte vänta på sig.</p><p>– Vi fick många bra förslag, allt från utflykter och musikunderhållning till grillning. Alla deltagare fick komma till tals. Det var fint att se gemenskapen och att de var så engagerade. Att få spåna och planera tillsammans ska inte underskattas, säger Ann.</p><h2>Från planering till verklighet</h2><p><strong> </strong>Det tog inte lång tid förrän önskemålen från planeringsdagen snart blev verkliga.</p><p>– Vi satte i gång så snart vi kunde. När vi planerar tar vi alltid hänsyn till våra deltagare och gruppdynamiken. Det syns kanske inte, men det är rätt mycket att tänka på för att allting ska flyta på, säger Ann-Charlotte.</p><p>Ann och Ann-Charlotte berättar att förslaget om att grilla tillsammans blev lyckat.</p><p>– Vi hade ju ingen grill, men det lät inte stoppa oss. Vår chef fixade en elgrill och en deltagare tog med sig grilltillbehör. Det blev jättetrevligt och alla i gruppen hjälpte till med något. Vi märker verkligen att våra deltagare utvecklas och stärks när vi tar vara på deras förslag och idéer, konstaterar de.</p><div id="attachment_137867" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137867" class="size-full wp-image-137867" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/whiteboard-1000.jpg" alt="" width="1000" height="687" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/whiteboard-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/whiteboard-1000-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/whiteboard-1000-768x528.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/whiteboard-1000-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/whiteboard-1000-520x357.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/whiteboard-1000-730x502.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137867" class="wp-caption-text">På whiteboardtavlan i stora rummet kan alla se aktiviteter och önskemål. Foto: Johannes Löfgren</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Dagverksamhet</h4><p>Vad är dagverksamhet och vad är skillnaden mot daglig verksamhet?<br /><strong><br />Dagverksamhet,</strong> finns för den som är 65 år eller äldre och lever med en demenssjukdom, har haft stroke eller har behov av social samvaro. Den sociala verksamheten vänder sig också till den som har psykisk ohälsa, är ofrivilligt ensam eller socialt isolerad. För att delta i en dagverksamhet behövs ett beslut av en socialsekreterare. Dagverksamheten kan också ge den som vårdar en närstående i hemmet en viktig avlastning.</p><p><strong>Daglig verksamhet</strong>, om du har en funktionsnedsättning som gör det svårt att få ett vanligt arbete kan du ansöka om daglig verksamhet. Arbetsuppgifterna är anpassade efter dina intressen och behov och ska vara så lik ett arbete som möjligt.</p><p></p></div></div><h2>Dagverksamhet i Göteborgs Stad</h2><p>I Göteborgs Stad finns det totalt 17 dagverksamheter. De vänder sig till dig som har demenssjukdom, haft stroke eller behöver socialt umgänge och bryta social isolering eller ensamhet</p><p>– På Brunnsbo har vi två verksamheter, kognitiv svikt samt social inriktning, även om vi gör mycket tillsammans. På planeringsmötet deltog exempelvis deltagare från bägge verksamheterna, säger Ann.</p><p>Ann och Ann-Charlotte berättar att dagverksamheten har utvecklats mycket.</p><p>– Vi har en bra chef som tillåter oss och deltagarna att utvecklas. Vi försöker alltid ta vara på deltagares idéer och förverkliga dem. Det ska vara personcentrerat, alltså att vi utgår från personens behov och förutsättningar. Det finns många ensamma och stora behov av att umgås och röra på sig. De kan prata med oss om allt, vi finns där för dem, säger Ann och Ann-Charlotte.</p><div id="attachment_137866" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137866" class="size-full wp-image-137866" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/tavlor-1000.jpg" alt="" width="1000" height="728" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/tavlor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/tavlor-1000-300x218.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/tavlor-1000-768x559.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/tavlor-1000-250x182.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/tavlor-1000-520x379.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/tavlor-1000-730x531.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137866" class="wp-caption-text">Delaktighet, social samvaro, måltiden och fysisk aktivitet är viktiga kuggar. Foto: Johannes Löfgren</p></div><h2>Pingis – en brobyggare</h2><p>– Att jobba socialt med människor är stimulerande och utvecklande. Att få umgås och röra på sig betyder otroligt mycket. En mycket uppskattad fysisk aktivitet är att spela pingis. Då får du öva motorik utöver motion och socialt umgänge. När vi har deltagare som pratar olika språk, så förenar pingisen dem. Du kan vara social utan att behöva prata, säger Ann.</p><p>Och till hösten väntar en konferens om demens. Ann och en annan kollega ska dela med sig av planeringsdagen. Det är nämligen fler som är intresserade av konceptet.</p><div id="attachment_137865" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137865" class="size-full wp-image-137865" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/pingis-ii-1000.jpg" alt="" width="1000" height="582" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/pingis-ii-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/pingis-ii-1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/pingis-ii-1000-768x447.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/pingis-ii-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/pingis-ii-1000-520x303.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/pingis-ii-1000-730x425.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137865" class="wp-caption-text">Ann-Charlotte har fyllt 70 och gick i pension i april, men jobbar extra som timvikarie. Foto: Johannes Löfgren</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter/hitta-dagverksamheter?id=3051">Socialt liv och aktiviteter för seniorer, goteborg.se</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter/hitta-dagverksamheter/">Hitta dagverksamheter, goteborg.se</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/hitta-socialsekreterare-inom-aldreomsorg/?page=1">Så söker du hemtjänst eller annan service inom äldreomsorgen, goteborg.se</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-till-anhoriga/stod-for-anhoriga-till-aldre/avlosning-for-aldre">Avlösning för äldre, goteborg.se</a></li><li><a href="https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2020-6-6797.pdf">Dagverksamhet för personer med demenssjukdom, Socialstyrelsen.se</a></li></ul><p></p></div></div>

Dagaktiviteter för äldre stärker och ger glädje

<p>Skilda världar är en metod framtagen av Bris och som används i många kommuner runt om i landet. Stödgruppsverksamheten vänder sig till barn mellan sju och tolv år som lever med skilda eller separerade föräldrar. Under hösten planerar Familjerättsbyrån att starta två stödgrupper.</p><p>– Det är väldigt många barn som lever med separerade föräldrar, men fram till nu har Göteborg saknat insatser för den målgruppen. Vi ser att Skilda världar kan fylla en viktig funktion för att stärka de här barnen, säger Anna Lekander och Anna Grammatikas, två av flera gruppledare på Familjerättsbyrån.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Skilda världar</h4><p>Är gratis att delta i och startar under hösten.</p><p>Här kan du läsa mer om verksamheten och anmäla intresse:<br /><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/stod-till-familjen/familjeratt/skilda-varldar---for-barn-vid-separation-och-skilsmassa" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Skilda världar &#8211; för barn vid separation och skilsmässa</a></strong></p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/stod-till-familjen/familjeratt" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Familjerättsbyrån</a></p><p></p></div></div><h2>Barnen stöttar varandra</h2><p>Tanken är att träffarna ska ge barnen möjlighet att förstå och bättre hantera sin situation. Men det handlar också om att minska känslan av ensamhet, stärka självkänslan och att inge hopp.</p><p>– Barnen som träffas i grupperna kommer ju att ha kommit olika långt i processen och kan stärka och bli ett stöd för varandra, säger Anna Lekander.</p><div id="attachment_137741" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137741" class="size-full wp-image-137741" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/skilda-varldar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="747" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/skilda-varldar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/skilda-varldar-1000-300x224.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/skilda-varldar-1000-768x574.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/skilda-varldar-1000-250x187.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/skilda-varldar-1000-520x388.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/skilda-varldar-1000-730x545.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137741" class="wp-caption-text">Skilda världar är en ny stödgruppsverksamhet för barn med separerade och skilda föräldrar.</p></div><h2>Tio träffar med olika teman</h2><p>Stödgrupperna träffas en gång i veckan under tio veckor. Varje träff pågår i två timmar och har ett specifikt tema. Metoden består av olika övningar och bygger på en resa med tio hållplatser.</p><p>– På hållplatsen ”Familjeträdgården” pratar vi om familjen och ”Känslans hav” har fokus på känslor. Mot slutet blir det mer fokus på framtiden och var man kan hitta kraft. Det blir en hel del lekar, men också kreativa inslag och fika, säger Anna Grammatikas.</p><h2>Möjlighet att göra studiebesök</h2><p>Den som är intresserad av Skilda världar kan ta kontakt med Familjerättsbyrån.</p><p>– Vi startar alltid med ett samtal där man som förälder får berätta lite om barnets situation och så utvärderar vi tillsammans om Skilda världar kan vara något för den familjen. Före första träffen får barnet också möjlighet att komma hit på ett studiebesök för att titta på lokalen och träffa oss gruppledare, säger Anna Grammatikas.</p>

Ny stödgrupp för barn med separerade föräldrar

<p>Verksamhetens tio år firas med en trevlig sommarfest med öppet hus, poängpromenad och bildspel, innan alla skiljs åt för några veckors sommaruppehåll. Inom den dagliga verksamheten finns ett femtontal personer med funktionsnedsättning, alla med ett intresse för idrott och fysisk aktivitet.</p><h2>Igenkänning lockar till skratt</h2><p>Ett bildspel framkallar goa skratt hos deltagarna som minns roliga tillfällen och aktiviteter. Mamman till en av deltagarna tittar på bilderna och berättar med värme i rösten.</p><p>– Min sons dagliga verksamhet betyder otroligt mycket. Det är tryggt och det finns en form och struktur för rörelse och aktivitet. Varje vecka får han hjälp av personalen med att göra en bildsatt logg som han tar hem och visar. Loggen ger oss insyn i hans vardag och vi kan utifrån den tillsammans prata om veckan som gått. Han är alltid glad, säger mamman.</p><h2>”Idrott är väl inget jobb?”</h2><p>För tio år sedan presenterade stödassistent Jonas Autio en verksamhetsidé, som blev startskottet till Idrottsplatsen daglig verksamhet.</p><div id="attachment_137039" style="width: 708px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137039" class="size-full wp-image-137039" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jonas_Autio-698.jpg" alt="" width="698" height="707" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jonas_Autio-698.jpg 698w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jonas_Autio-698-296x300.jpg 296w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jonas_Autio-698-250x253.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jonas_Autio-698-520x527.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 698px) 100vw, 698px" /><p id="caption-attachment-137039" class="wp-caption-text">Jonas Autio, stödassistent och initiativtagare till Idrottsplatsen daglig verksamhet. Foto: Jonas Autio</p></div><p>– Jag hade en tanke kring en daglig verksamhet med idrottsinriktning i två huvudspår. Dels skulle målgruppen få möjlighet att satsa på själva idrottsutövandet. Dels ville jag att Idrottsplatsen skulle vända sig utåt och bli en del av samhället genom att åta sig volontärs- och funktionärsuppdrag i samband med idrottstävlingar, säger Jonas Autio.</p><p>Reaktionerna inför öppnandet var övervägande positiva, men det fanns också någon enstaka kommentar i stil med: ”Idrott är väl inget jobb?”  Tio år senare talar resultaten för sig själva.</p><p>– Idrottsplatsen DV är en populär verksamhet där idrottare från målgruppen får möjlighet att satsa på idrott. Samtidigt deltar de som funktionärer och volontärer på små och stora tävlingar, alltifrån skol-DM för den anpassade grund- och gymnasieskolan till EM och VM i våra stora idrotter, säger Jonas Autio</p><h2>Utvecklas tillsammans och med hjälp av varandra</h2><p>Deltagarna utövar idrott i femveckorsblock under veckodagarna med innebandy, fotboll, basket, handboll och friidrott. Vissa veckodagar är de också utomhus och promenerar eller löptränar och vissa dagar är de på ett gym. När motivationen inte är på topp hos en deltagare, är kompisarna snabbt framme och sporrar och uppmuntrar till att vara med, de hjälper varandra.</p><p>Deltagarna har olika personliga mål som de vill uppnå, varav ett av målen till exempel kan vara att hålla i en träning, med stöd. Under åren har deltagarna utvecklats från att enbart utföra idrott och träningar, till att en del av deltagarna faktiskt kan planera och leda träningar och aktiviteter, med lite stöd av personalen.</p><p>Christian Nilsson är enhetschef inom daglig verksamhet:</p><p>– Jag tycker det är fantastiskt att se vilket ansvar deltagarna tar för varandra, hur de bryr sig om och lyssnar uppmärksamt på varandra och hur de hjälps åt att klara av uppgifterna, säger han.</p><div id="attachment_137040" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137040" class="size-full wp-image-137040" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Christian_Nilsson-800.jpg" alt="" width="800" height="736" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Christian_Nilsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Christian_Nilsson-800-300x276.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Christian_Nilsson-800-768x707.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Christian_Nilsson-800-250x230.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Christian_Nilsson-800-520x478.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Christian_Nilsson-800-730x672.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137040" class="wp-caption-text">Christian Nilsson, enhetschef daglig verksamhet. Foto: Carina Wetterlind</p></div><h2>Flera samarbetspartners</h2><p>Idrottsplatsen DV samarbetar med en rad olika idrottsaktörer för tillgång till hallar, planer och gym.</p><p>I gengäld städar de och pysslar om lokalerna de får låna och nyttja. Några av dessa samarbetspartners finns på plats för att gratulera på tioårsdagen och berättar hur de ser på samarbetet.</p><div id="attachment_137041" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137041" class="size-full wp-image-137041" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Samarbetspartners-1000.jpg" alt="" width="1000" height="649" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Samarbetspartners-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Samarbetspartners-1000-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Samarbetspartners-1000-768x498.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Samarbetspartners-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Samarbetspartners-1000-520x337.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Samarbetspartners-1000-730x474.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137041" class="wp-caption-text">Från vänster: Peter Bertlin från Angereds Idrottssällskap, Angelica Ericsson från Göteborgs Friidrottsförbund och Stig Wejstål från Göteborgs Fotbollsförbund. Foto: Carina Wetterlind</p></div><p>Angereds Idrottssällskap representeras av Peter Bertlin, kanslist och para-ansvarig:</p><p>– Varje fredag har deltagarna idrott hos oss i Angered och för mig är det veckans absoluta höjdpunkt! Jag har fått otroligt många fina vänner bland deltagarna genom åren, säger Peter.</p><p>Göteborgs Friidrottsförbund representeras av Angelica Ericsson:</p><p>– Innan jag började hos Friidrottsförbundet arbetade jag under många år hos Angereds Idrottssällskap. Jag har därför känt det här gänget i åtta-nio år nu och jag älskar dem! De lär oss alla ett slags ”större värde i livet” och deras omtänksamhet och sätt att visa det på är otroligt, säger Angelica.</p><p>Göteborgs Fotbollsförbund representeras av ordföranden Stig Wejstål:</p><p>– Det betyder väldigt mycket för oss att samarbeta med Idrottsplatsen DV. Dels är deltagarna väldigt duktiga och håller ordning och reda i våra lokaler. Dels är det värdefullt och viktigt för oss att kunna erbjuda deltagarna en meningsfull vardag med rutiner, säger Stig.</p><h2>Stolt över utvecklingsresan</h2><p>När Christian Nilsson hör deltagare prata om events de har varit funktionärer eller volontärer på och ser glädjen när de berättar att de till exempel har träffat handbollslandslaget, blir han väldigt glad. Han njuter av att höra deltagarna säga att de gör nytta och att de tycker det är roligt och han är stolt över den utvecklingsresa Idrottsplatsen DV har genomgått under de tio åren.</p><div id="attachment_137042" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137042" class="size-full wp-image-137042" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Present-800.jpg" alt="" width="800" height="827" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Present-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Present-800-290x300.jpg 290w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Present-800-768x794.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Present-800-250x258.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Present-800-520x538.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Present-800-730x755.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137042" class="wp-caption-text">Gåva från Västra Götalands Parasportförbund. Foto: Christian Nilsson</p></div><p>– Utan personalen hade verksamheten inte varit det den är idag. De tar ett oerhört stort ansvar och överraskar mig gång på gång med att föreslå nya utvecklingsmöjligheter och idéer för verksamheten. De har ett driv och en ödmjukhet som tillsammans med deltagarna bidrar till att skapa glädje i vardagen. Vi är alla medskapare till att detta är en glädjefylld arbetsplats och till att skapa en meningsfull vardag. Vi får varandra att växa, säger Christian Nilsson.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/idrottsplatsen-daglig-verksamhet-goteborgs-stad" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad &#8211; Idrottsplatsen daglig verksamhet</a></p><p></p></div></div>

Dagliga verksamheten Idrottsplatsen fyller tio

<p>Danijela Ristic och Maritha Rooslien arbetar på ett boende med särskild service. Danijela är stödassistent och Maritha stödpedagog. Trots en tuff arbetssituation känner de arbetsglädje och motivation. Att stötta varandra, skratta mycket och vara noga med att lämna jobbet på jobbet får det att fungera.</p><p>På boendet finns åtta unga vuxna, som har komplexa svårigheter. Det är vanligt med självskadebeteende och självmordsförsök och att de boende säljer sex.</p><div id="attachment_137004" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137004" class="size-full wp-image-137004" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800.jpg" alt="" width="800" height="906" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800-265x300.jpg 265w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800-768x870.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800-250x283.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800-520x589.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800-730x827.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137004" class="wp-caption-text">På boendet finns två akutväskor. Foto: Yvonne Lind</p></div><p>– Det jobbigaste är när de skadar sig, säger Maritha Rooslien. Särskilt tufft är det när någon går iväg. Även om personen säger att hen bara ska gå och handla vet vi att det är något annan som är avsikten. Det blir en ovisshet som tär. Det är också ganska vanligt med sexköp och det är svårt att veta hur vi ska agera då.</p><h2>Små saker ger glädje</h2><p>Vad får er att känna glädje på jobbet?</p><p>– Ja, säger Maritha Rooslien, egentligen är det väl om man gått från jobbet och ingen har dött den dagen. Men om jag ska utveckla, då är det känslan när man gett stöd och får bekräftelse att man har gjort något, det kan vara små signaler. Till exempel kan det vara ett leende från något som mår väldigt dåligt.</p><p>Det kan också vara framsteg som ger glädje.</p><p>– Under en lång period fick jag inte komma in till en av våra hyresgäster och ge stöd i lägenheten. Men jag gav inte upp utan hälsade alltid då vi möttes i korridoren. Idag fungerar det jättebra. Under tiden det var jobbigt var mina kollegor och min chef väldigt stöttande, berättar Danijela Ristic.</p><h2>Lämna jobbet på jobbet</h2><p>Frågan som infinner sig är vad man gör för att orka med arbetsvardagen. Hur stöttar ni varandra?</p><p>&#8211; Vi accepterar varandras olikheter och stöttar varandra. Vi skrattar mycket och vi firar allt som går att fira. Födelsedagar så klart men mycket annat också. En annan viktig sak är att ”blåsa ut” det som är jobbigt. Det gör vi när vi lämnar jobbet, genom att göra en blås-utövning. Men ibland kan man behöva blåsa ut när man lämnar en av hyresgästernas lägenhet, om det har varit extra jobbigt. säger Danijela Ristic.</p><h2>Mer stöd och bättre struktur</h2><p>Det har inte alltid fungerat lika bra. Det fanns en tid då personalgruppen hade problem, och inte fungerade bra tillsammans. Då inleddes ett stort förändringsarbete som bland annat bestod av att skapa handlingsplaner och rutiner som stöd för personalen när de ska hantera svåra situationer. Då vet de vad de ska göra om en boende exempelvis skadar sig.</p><p>Det skapar trygghet, både för personalen och för brukarna. Alla brukare har individuella handlingsplaner och några har också så kallade akuthäften. De innehåller viktig information, exempelvis telefonnummer och instruktioner med steg för steg.</p><p>– På boendet finns också två akutväskor. Akutväskorna innehåller skyddsutrustning och sjukvårdsmaterial för att exempelvis kunna stoppa blödningar. I den finns också verktyg som glasskärare och avbitartång. Alla verktyg är till för att vi ska kunna rädda liv, exempelvis om vi behöva bryta oss in.</p><h2>Se det ljusa i det svåra</h2><p>Vilka egenskaper är viktiga i ert jobb?</p><p>– Man behöver vara bra på att samarbeta, vara lugn men ändå handlingskraftig. Sedan är det viktigt att vara en god lyssnare och att kunna separera sin professionella roll från den privata.</p><p>Andréa Strömme är enhetschef på boendet och har många goda ord att säga om sina medarbetare:</p><p>– Jag tycker mina medarbetare är fantastiska. De kommer till jobbet varje dag med ett leende och lämnar det med ett leende trots att de möter många svårigheter. Att se det ljusa i det svåra är det som oss kraften att stå kvar tror jag.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Förvaltningen för funktionsstöd</a></p><p></p></div></div>

Danijela och Maritha jobbar med att rädda liv

<p>Efter flera månader av hårt arbete med att lära sig repliker och tillverka kostymer och rekvisita var det äntligen dags för premiär. På Teater Konfekt var de 15 deltagarna och personalen laddade när ridån gick upp. Salongen var fullsatt och där satt vänner och familj och väntade spänt.</p><div id="attachment_136880" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136880" class="size-full wp-image-136880" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Kalle-1000.jpg" alt="" width="1000" height="654" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Kalle-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Kalle-1000-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Kalle-1000-768x502.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Kalle-1000-250x164.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Kalle-1000-520x340.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Kalle-1000-730x477.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136880" class="wp-caption-text">Allt är roligt med att spela teater, tycker Samuel Wegerif, som spelade Kalle. Foto: Yvonne Lind</p></div><h2>Påtaglig glädje att stå på scen</h2><p>Pjäsen som spelades var den välkända Kalle och chokladfabriken. Pjäsen innehöll många delar som känns igen, men även egna tolkningar. Willy Wonka var precis lika originell och karismatisk som i den mest kända filmen. Och de små och hårt arbetande medarbetarna i fabriken var lika glada och fulla av sång som i samma film. Glädjen att stå på scenen var påtaglig och applåderna många och långa. Många i publiken var påtagligt berörda.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Teater Konfekt</h5><ul><li>Är en daglig verksamhet som riktar sig till personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning</li><li>Personalen utgörs av sex stödassistenter och en stödpedagog, flera av dem har lång erfarenhet och utbildning inom teaterns värld</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/teater-konfekt-daglig-verksamhet-goteborgs-stad/kontakt" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Teater Konfekt daglig verksamhet</a></p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div><p>På Teater Konfekt är teater den huvudsakliga aktiviteten och självklart tar repetitioner inför nästa pjäs mycket tid. När en pjäs är klar visats den för publik. Men teater handlar ju inte bara om att stå på scenen utan det finns flera arbetsuppgifter som är lika viktiga för att kunna genomföra en pjäs.</p><div id="attachment_136882" style="width: 2570px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136882" class="size-full wp-image-136882" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Wonka-2-scaled.jpg" alt="" width="2560" height="1920" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Wonka-2-scaled.jpg 2560w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Wonka-2-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Wonka-2-1024x768.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Wonka-2-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Wonka-2-1536x1152.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Wonka-2-2048x1536.jpg 2048w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Wonka-2-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Wonka-2-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Wonka-2-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 2560px) 100vw, 2560px" /><p id="caption-attachment-136882" class="wp-caption-text">Viktor Lysell gjorde en fantastisk tolkning av chokladfabrikören Willy Wonka. Foto: Yvonne Lind</p></div><h2>Scenskola med improvisationer och teaterövningar</h2><p>Här ingår till exempel att måla kulisser. Mellan föreställningarna jobbar deltagarna med repetitioner och att ta fram att läsa och manus.</p><p>– Under perioderna mellan föreställningarna arbetar vi också med scenskola som innehåller improvisationer och teaterövningar, berättar Anton Green, som är stödpedagog. Det kan till exempel vara att visualisera att man är kär. Att öva och spela teater ger oss möjlighet att utveckla deltagarna utifrån deras olika funktionsförmågor, där de befinner sig. Vi märker tydligt att det utvecklar dem.</p><p>När pjäsen var slut fick flera av skådespelarna blommor, precis som det ska vara på en premiär. En av dem som grattades av familjen var Samuel Wegerif, som spelar Kalle. På frågan om vad som är roligast med att spela teater svarar han:</p><p>– Det är allt!</p><div id="attachment_136879" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136879" class="size-full wp-image-136879" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Farfar_Kalle-och-Viloletta-1000.jpg" alt="" width="1000" height="634" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Farfar_Kalle-och-Viloletta-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Farfar_Kalle-och-Viloletta-1000-300x190.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Farfar_Kalle-och-Viloletta-1000-768x487.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Farfar_Kalle-och-Viloletta-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Farfar_Kalle-och-Viloletta-1000-520x330.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Farfar_Kalle-och-Viloletta-1000-730x463.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136879" class="wp-caption-text">Den berömda scenen när Violetta förvandlas till ett blåbär. Foto: Yvonne Lind</p></div><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt">

Daglig verksamhet spred glädje med teaterpremiär

<p>Förvaltningen för funktionsstöd arrangerar en jobbskuggarvecka för personer med en funktionsnedsättning och är i praktiken en dag som tillbringas utanför personens ordinarie dagliga verksamhet. Personen har fått önska en drömarbetsplats för en dag, med möjlighet till inblick i ett arbete som annars inte hade varit tillgängligt.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Citat från verksamheter som deltagit</h5><p><em>”Vi vill uppmana andra verksamheter att ta chansen att vara med på Jobbskuggarveckan. Det är roligt och givande att ta emot en person som kanske inte har samma förutsättningar i livet.” /</em>Northern energy &amp; supply</p><p><em>”Jag kan verkligen uppmuntra till att ta emot en jobbskugga, ni kommer inte att ångra er! Se till att ni inte är stressade utan har tid att ta emot jobbskuggarna i lugn och ro.” /</em>Hanna Brehmer, Göteborgsoperan</p><p><em>”Jag vill uppmana andra att våga bjuda in till jobbskuggning. Många av de som jobbskuggat hos oss är otroligt duktiga och kunniga med rätt vägledning.” /</em>Albert Golgwyn, restaurang Kultur på burk</p><p><em>”En eloge till de som arrangerar dessa tillfällen, de är riktiga eldsjälar som tar hand om alla dessa fantastiska individer och lotsar dem rätt varje dag!” /</em>Sagt av en av dem som tagit emot en jobbskugga under en dag</p><p></p></div></div><h2>Fick uppleva Göteborgsoperan från insidan</h2><p>Hanna Brehmer arbetar som projektkoordinator och regiassistent på GöteborgsOperan AB.</p><p>– Göteborgsoperan är ett operahus för alla och i den mån vi har möjlighet tar vi gärna emot besök från personer som kanske inte kommer till operan annars. Det är ett viktigt steg i målet att finnas till för alla och bidra till alla människors rätt att ta del av kultur.</p><div id="attachment_136859" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136859" class="size-full wp-image-136859" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/provar-operan-800.jpg" alt="" width="800" height="1139" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/provar-operan-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/provar-operan-800-211x300.jpg 211w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/provar-operan-800-719x1024.jpg 719w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/provar-operan-800-768x1093.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/provar-operan-800-250x356.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/provar-operan-800-520x740.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/provar-operan-800-730x1039.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136859" class="wp-caption-text">Jobbskuggan tyckte det var spännande att få uppleva Göteborgsoperan från insidan och få se arbetet på mask-, peruk- och kostymavdelningen. Foto: Hanna Brehmer</p></div><p>– Det var ett väldigt fint möte mellan oss och som ledde till intressanta samtal. Det var inspirerande och givande för oss att se arbetsplatsen utifrån någon annans blick. Vår jobbskugga tyckte det var väldigt spännande att uppleva operan från insidan, att se mask-, peruk- och kostymavdelningen och att gå ovanför scenen, säger Hanna Brehmer.</p><h2>På en servicebåt i Göteborg</h2><p>Northern Energy &amp; Supply arbetar bland annat med höghastighetskatamaraner som kör ut varor och personal till ankrade båtar utanför Danmark och Sverige och även energiprodukter samt återvinning. Företaget tycker att Jobbskuggardagen är ett bra och viktigt initiativ och ser det som självklart att ta emot en person och bidra till en bra dag. Jobbskuggaren fick åka med på en av båtarna under ledning av skepparna David Köhne och Sture Claesson.</p><div id="attachment_136858" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136858" class="size-full wp-image-136858" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/servicebat-1000.jpg" alt="" width="1000" height="675" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/servicebat-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/servicebat-1000-300x203.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/servicebat-1000-768x518.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/servicebat-1000-250x169.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/servicebat-1000-520x351.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/servicebat-1000-730x493.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136858" class="wp-caption-text">Medarbetare ombord på båten som tog emot en jobbskugga under en dag. Foto: Therese Leiner, Northern energy &amp; supply</p></div><p>– Hon var både nyfiken och glad. Hon fick sitta med oss i styrhytten och vi berättade hur båten manövreras och om uppdrag vi utför. Jobbskuggardagen gav oss insikt om andra människors kunskap och behov. Vi kan alla lära oss och ha glädje av varandra, säger David och Sture.</p><h2>Erfarenhetsutbyte på Nobina bussdepå</h2><p>Nico Hedberg är chef på central trafikledning väst på Nobina Sverige AB. Tillsammans med sina medarbetare tog han emot en jobbskugga under en dag.</p><div id="attachment_136860" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136860" class="size-full wp-image-136860" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/bussdepa-800.jpg" alt="" width="800" height="900" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/bussdepa-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/bussdepa-800-267x300.jpg 267w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/bussdepa-800-768x864.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/bussdepa-800-250x281.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/bussdepa-800-520x585.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/bussdepa-800-730x821.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136860" class="wp-caption-text">Nobina bussdepå</p></div><p>– Vi välkomnar det trevliga initiativet att kunna göra en god insats och det blev också ett intressant avbrott i vår vardag. Vår jobbskugga kunde mycket om kollektivtrafik och hade många frågor och gav oss också mycket information, ett uppskattat utbyte. Han fick se vår trafikledning och även produktionsledningen nere på depån.  Vi är glada över att han verkade nöjd med dagen, säger Nico Hedberg.</p><h2>En dag med teater och dans</h2><p>Sonja Gube, regissör, koreograf och dansare, leder en teaterensemble som tillsammans tog emot en jobbskugga under en dag.</p><div id="attachment_136861" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136861" class="size-full wp-image-136861" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/dans-o-teater-1000.jpg" alt="" width="1000" height="601" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/dans-o-teater-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/dans-o-teater-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/dans-o-teater-1000-768x462.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/dans-o-teater-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/dans-o-teater-1000-520x313.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/dans-o-teater-1000-730x439.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136861" class="wp-caption-text">Sonja Gube, regissör, koreograf och dansare, leder en teaterensemble som tillsammans tog emot en jobbskugga under en dag. Foto: Sonja Grube</p></div><p>– Jag jobbar med funktionsnedsatta barn och tycker det är viktigt att ställa upp och ge en syn på teaterarbetet som en pågående arbetsprocess. Jobbskuggningen var väldigt trevlig och vi pratade bland annat om hur viktigt det är att vara tillmötesgående. Tänk att han orkade, det var en tuff men kul dag! säger Sonja Gube.</p><h2>Nyfunnet intresse för matlagning och bakverk</h2><p>Albert Golgwyn arbetar som projektledare på restaurang Kultur på burk. Verksamheten har som mål att inkludera mångfald i sin organisation och det var därför en självklarhet att välkomna en jobbskugga.</p><div id="attachment_136862" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136862" class="size-full wp-image-136862" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/albert-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/albert-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/albert-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/albert-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/albert-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/albert-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/albert-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136862" class="wp-caption-text">Albert Golgwyn, förbereder lunchserveringen på restaurang Kultur på burk, Blå Stället i Angered. Foto: Carina Wetterlind</p></div><p>– Sedan 2016 har vi haft flera personer med funktionsnedsättningar som arbetat hos oss. Det är en del av vår sociala hållbarhetsplan, en oerhört viktig aspekt i det vi gör. Vi fick många nyfikna frågor om tillagning av maträtter och bakelser, men också frågor om hur det går till att få ett jobb hos oss på restaurangen. Vi tror att vi kan ha sått ett frö till ett nytt intresse, säger Albert Golgwyn.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Fler arbetsplatser välkomnas</h5><ul><li>Jobbskuggarveckan startade på Irland 2007 och har sedan dess blivit internationell och genomförs samtidigt på olika arbetsplatser runtom i Europa.</li><li>I Sverige samordnas satsningen genom Svenska föreningen för supported employment, SFSE.</li><li>Jobbskuggarveckan möjliggör positiva möten och erfarenheter och förhoppningen är att den här dagen bidrar till en positiv attitydförändring i samhället och främjar inkludering på arbetsmarknaden.</li></ul><h5>Vill din verksamhet också bidra?</h5><p>Maila <a href="mailto:nicklas.axelsson@funktionsstod.goteborg.se" target="_blank" rel="noopener">Nicklas Axelsson</a> och <a href="mailto:ida.lie@funktionsstod.goteborg.se" target="_blank" rel="noopener">Ida Lie</a>, metodutvecklare inom funktionsstöd.  Till sin hjälp har de medarbetare inom bland andra Active Plan Angered och Chalmersfixarna som samarbetar med övriga arbetsinriktade dagliga verksamheter över staden i jobbskuggarveckan.</p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Dessa arbetsplatser har i år bidragit med en plats för jobbskuggning:</p><ul><li>Administration inom Äldre- Vård- och Omsorgsförvaltningen, Göteborgs Stad</li><li>Barnens Zoo i Slottskogen</li><li>Förvaltningen för funktionsstöd, Göteborgs Stad</li><li>GR Gårda Konferens</li><li>GöteborgsOperan</li><li>Hammarkullefestivalen</li><li>Lundby badhus</li><li>Northern Offshore Group</li><li>Nobina Bussdepå</li><li>Polis MBU-gruppen</li><li>Restaurang Kultur på burk, Blå Stället</li><li>Räddningstjänsten Göteborg</li><li>SVT Väst</li><li>Stadsmiljö Strandstädarbåten</li><li>Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad</li><li>Ställningsbyggare</li><li>Stena Line AB</li><li>Teatergrupp</li></ul><p></p></div></div>

Stort intresse för jobbskuggning

<p>Fler föräldrar i arbete, FFIA, riktar sig till föräldrar med försörjningsstöd som behöver stöd i att komma i arbete eller studier för att kunna bli hållbart självförsörjande. Syftet är att förbättra barns uppväxtvillkor.</p><p>– Projektet har hela tiden fokus på barnen. Vi vet genom forskning att barn gynnas av att deras föräldrar arbetar. Om föräldrarna inte gör det drabbar det barnen inte bara under deras uppväxt, utan riskerar även att påverka dem i vuxenlivet, säger Anki Eyram, arbetsmarknadskonsulent på kompetenscenter Centrum-Väster.</p><h2>Parallellt arbete med flera insatser</h2><p>I maj 2019 tog kompetenscenter Centrum-Väster och kompetenscenter Hisingen emot sina första deltagare. Sedan ett år tillbaka finns projektet på alla fyra kompetenscenter i Göteborg. Det som skiljer Fler föräldrar i arbete från kompetenscenters övriga verksamhet är att man har ett fördjupat strukturerat samarbete med socialtjänsten samt att det måste finnas barn i familjen för att man ska kunna delta.</p><p>– Vi gör en gemensam kartläggning med socialtjänsten för att tidigt i processen kunna upptäcka eventuella hinder som finns för att man ska kunna bli självförsörjande. Det kan till exempel vara psykisk ohälsa hos en förälder eller ett barn. Då kan vi parallellt koppla på exempelvis ett samtalsstöd. Det gör att hela processen blir mer effektiv och när det finns en tydlighet framåt hjälper det också måendet, säger Anki Eyram.</p><h2>Information en viktig del<strong><br /></strong></h2><p>Varje deltagare kopplas ihop med en socialsekreterare och en arbetsmarknadskonsulent. I inskrivningssamtalet förs en dialog om vilka möjligheter som öppnar upp sig med en inkomst.</p><p>– Vi pratar om att man kan delta helt i samhället och till exempel få tillgång till förskola och fritidsaktiviteter, språkutveckling, möjlighet att byta bostad samt vad det betyder för den fysiska och psykiska hälsan för både förälder och barn, säger Anki Eyram.</p><p>En annan viktig del I projektet handlar om att informera om vilket stöd som finns för familjer inom Göteborgs Stad och som också kan underlätta.</p><p>– Det kan till exempel vara läxhjälp på biblioteken, fritidsbanken där man kan låna fritidsutrustning eller olika kostnadsfria grupper som man kan delta i. Det är små saker som gör stor skillnad, säger Anki Eyram.</p><h2>Goda resultat för Fler föräldrar i arbete</h2><p>Projektet har varit framgångsrikt och resultaten är goda. I februari i år var 84 deltagare inskrivna i FFIA. Under perioden 1 januari till 27 maj 2024 avslutade 61 procent sitt deltagande i FFIA på grund av att de blivit självförsörjande. Av de barnhushåll som nyttjat kompetenscenter men inte omfattats av FFIA avslutade 48 procent sitt deltagande på grund av att de blivit självförsörjande.</p><p>– Många av våra deltagare har blivit självförsörjande genom arbete eller studier. Även om vi ibland inte har nått hela vägen så har klienten kommit långt i sin utveckling och det har blivit tydligt vad nästa steg i processen bör vara. Vi tror att den jämförelsevis högre andelen avslut på grund av självförsörjning i FFIA är ett tecken på fördelarna med det samordnade arbetet, säger Rania Alkhalaf, socialsekreterare på socialförvaltningen Sydväst.</p><h2>Planer på utökning framåt</h2><p>I dagsläget ingår omkring 20 procent av kompetenscenters barnhushåll i FFIA. I projektet bedömer man att fler skulle bli hjälpta av arbetssättet. Därför har kompetenscenter ett gemensamt uppdrag med stadens socialförvaltningar att utöka arbetet så att fler kan delta.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Fler föräldrar i arbete</h5><ul><li>Behovet av deltagande i projektet identifieras</li><li>Inskrivningsmöte i projektet med deltagaren, socialsekreterare och arbetsmarknadskonsulent</li><li>Gemensam kartläggning för att se vilka behov och eventuella hinder som finns. Relevant stöd kopplas på</li><li>Genomförandeplan med vem som gör vad och när. Delmål i målet mot självförsörjning</li><li>Uppföljning efter tre månader för att säkerställa att insatserna ger resultat. Därefter fler gånger vid behov.</li></ul><h5>Länkar:</h5><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kompetenscenter" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Kompetenscenter</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-sydvast" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Sydväst</a></li></ul><p></p></div></div>

Projekt hjälper föräldrar att bli självförsörjande

<p>Tillsammans med Skellefteå kommun, Jönköpings kommun och statens forskningsinstitut Rise ska Göteborgs Stad ta fram ett AI-baserat kommunikationsstöd för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Idén om AI-lösningen kommer från kommunikatören Johan Twedberg på förvaltningen för funktionsstöd i Göteborg.</p><p>– Vi har sett att många personer med funktionsnedsättning har svårt att ta till sig information på webben och söka stöd via e-tjänster. Jag fick då en idé om en AI-lösning som gör om och individanpassar informationen efter varje besökares egen förmåga, säger han.</p><p>Skellefteå kommun hade liknande tankar och tillsammans med Rise och Jönköpings kommun formades idén vidare till en ansökan som statens innovationsmyndighet Vinnova nu har beviljat.</p><h2>Klart hösten 2025</h2><p>I projektet kommer man att använda styrkorna med generativ AI, bland annat genom att transformera text till bild eller text till tal. Tjänsten ska vara webbaserad och kunna användas enskilt eller tillsammans med närstående, medarbetare inom LSS eller i skolor.</p><p>Hösten 2025 planeras projektet vara klart. Då är förhoppningen att det ska finnas större möjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att själva kunna välja en daglig verksamhet, förstå sina rättigheter eller anmäla sig till en rolig aktivitet via internet, och kunna leva som alla andra.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Länkar:</h5><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/funktionsnedsattning" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Funktionsnedsättning</a></li></ul><p></p></div></div>

Ny AI-tjänst för personer med funktionsnedsättning

<p>Jeanette Darwish visar sin namnbricka hon har satt fast på tröjan. Hon bär den med en omätlig stolthet. Den visar att hon har ett jobb, en tillhörighet. Ja, hon har fått ett liv. Ett värdigt liv.</p><p>– Ibland kan jag ha jackan uppknäppt för att namnskylten ska synas. Jag är väldigt stolt över den. Jag växte massor när jag fick den, kände mig accepterad, berättar Jeanette Darwish, peer support på förvaltningen för funktionsstöd.</p><p>Jobbet som peer support kan människor med erfarenhet av psykisk ohälsa få. Syftet är att de får användning av sin erfarenhet för att kunna stötta andra i liknande situation. Idag jobbar hon på tre boenden för personer med psykisk ohälsa, där en del har missbruksproblem, andra har autism, schizofreni eller andra diagnoser.</p><h2>”Det är så gott att komma till jobbet”</h2><p>Jeanette Darwish har i sin yrkesroll som peer support inte samma roll som andra anställda. Tanken är att hon ska prata, umgås, skapa relationer och som hon kallar det ”vara en likasinnad stöttepelare”, en förebild, som kan visa att det går att ta sig vidare.</p><div id="attachment_136824" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136824" class="size-full wp-image-136824" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jea-1000.jpg" alt="" width="1000" height="546" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jea-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jea-1000-300x164.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jea-1000-768x419.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jea-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jea-1000-520x284.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Jea-1000-730x399.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136824" class="wp-caption-text">Foto: Helena Munther</p></div><p>– De kallar mig för hoppingivande och säger att jag ger dem framtidstro. Det är så gott att komma till jobbet. Jag känner mig så välkommen här. Det är en bra miljö med roliga hyresgäster. Jag verkligen älskar mitt arbete, säger Jeanette Darwish.</p><p>En vanlig dag öppnar hon dörren och säger ”gooomorgon”, för att göra folk glada. Sedan går hon promenader med hyresgästerna, umgås, spelar kort, fia med knuff eller går ut och röker med dem. Pratar om deras mående och dokumenterar det.</p><h2>&#8220;De kallar mig åskledare&#8221;</h2><p>Det är dock inte alltid lätt att aktivera dem. De är inte alltid sugna på det, menar hon. Men en del behöver omsorg, sällskap och någon att prata med. Och det virvlar ofta olika känslor i luften.</p><p>–  Jag orkar lyssna på ältandet och de behöver prata. De kallar mig även för åskledare. Jag tar det som komplimang, att jag tar udden av deras aggressivitet. Jag är rätt stolt över det, säger hon.</p><p>Jeanette Darwish vet hur det kan vara och känner att hon kan vara ett gott stöd.</p><p>– Nästan varje dag skapas minnen som är positiva och värda att ta med sig. Jag bearbetar mina minnen tack vare att jag fått hjälpa andra och komma andra nära. Det är en ära.</p><h2>Det blev en riktig boost för självkänslan</h2><p>Jeanette Darwish hade aldrig haft ett riktigt jobb innan, vilket gör att det är många detaljer man inte känner till på ett jobb.</p><p>– Men jag har haft världens bästa arbetsledare, som har gett mig svar på mina frågor. Jag har alltid kunnat ringa henne. Hon förstår att jag aldrig har arbetat innan. Hon har förklarat så att jag förstår utan att skämmas. Jag är så tacksam för henne.</p><p>Det började med att hon fick gå en utbildning på fem veckor i hur det är att jobba som peer support. Där fick hon lära sig om psykisk ohälsa, diagnoser och hur man bemöter människor med psykisk ohälsa.</p><p>– Det var obligatoriskt alla dagar. Man testar sina gränser. Det är inta alla som blir peer support efteråt. Från början var jag väldigt trött. Men för min del blev det en riktig boost för självkänslan, säger hon.</p><h2>Ser ljust på framtiden</h2><p>Det är stor skillnad på hur hon såg på framtiden då och nu. Då levde hon för dagen.</p><p>– Under missbrukstiden fanns inget utrymme att fantisera om det vackra, man hade inte tid med framtiden. Jag knarkade bara för att orka städa och handla. Jag var långt nere psykiskt. Levde med hot, vem vill mig illa? Det är så skönt att slippa det. Nu kan jag somna med altandörren öppen.</p><p>Det kunde hon inte förr. Till slut fick hon kraft nog att sluta med missbruket.</p><p>– Jag fann gud och det gav mig styrka. Jag gick inte till kyrkan. Men vi har ju fantastiska Youtube, skrattar hon.</p><p>Idag ser hon ljust på framtiden. Har skaffat katt och fått en lägenhet via Bostad först-metoden i Göteborgs Stad, som ger hemlösa människor en chans till eget boende och de får behålla boendet om de sköter sig.</p><p>– Hela livet flyter på tack vare att jag har bostad. Bara att betala hyran och elen själv, det är häftigt. Jag tackar Göteborgs Stad för det. Som gav mig tak över huvudet när jag var hemlös. Och nu har de gett mig ett jobb. Jag är så oerhört stolt över det, säger Jeanette Darwish.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Peer Support</h5><p>• Är en yrkesroll som innebär att personal med egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning ger stöd till personer som idag lever med psykisk ohälsa</p><p>• Kan hjälpa personer som har psykisk ohälsa med att:</p><ul><li>hitta en passande aktivitet</li><li>vara sällskap</li><li>vara ett samtalsstöd</li><li>ringa en intressant verksamhet, till exempel inför att boka in ett studiebesök</li><li>hitta rätt kontakter, exempelvis anhörigstöd, rehabkoordinator, öppenvården med mera</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/funktionsnedsattning/psykisk-funktionsnedsattning/peer-support" target="_blank" rel="noopener">Peer support funktionsstöd &#8211; stödperson med egen erfarenhet</a></p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p>

Jeanette var hemlös missbrukare – nu ger hon andra framtidstro

<p><span data-contrast="auto">Både förvaltningen för funktionsstöd och äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen har använt sig av analysmodellen Crime proofing för att granska hemvårdsbidrag och personlig assistans. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Just hemvårdsbidrag valdes ut efter att bland annat stadsrevisionen rekommenderat att stärka analysen av de risker som finns inom handläggningen samt stärka systematiken i förvaltningarnas styrning för att säkerställa en likvärdig hantering. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Personlig assistans var tidigare känt som ett riskområde. Därför passade det bra att använda crime proofing som modell för att se om det gick att motverka välfärdsbrott ytterligare inom det området. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Välfärdsbrottslighet har spridit sig till flera olika bidrag och utbetalningssystem från offentliga sektorn. Att analysera hemvårdsbidraget utifrån välfärdsbrottsperspektivet har aldrig gjorts förut. Därför valde vi att crimeproofa hemvårdsbidraget, berättar Angelika Gelin, avdelningscontroller på myndighet äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"><br /></span></p><p><span data-contrast="auto"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Fakta om Crime proofing – regelverksanalys för att motverka välfärdsbrott</h3><p>Crime proofing är en analysmodell som kan användas när en verksamhet identifierat risker för brott eller överutnyttjande kopplat till ett regelverk. Ett regelverk kan vara en lag, en riktlinje, en intern skriftlig rutin, ett rättsligt ställningstagande eller andra styrdokument. Genom att analysera hur regelverket kan missbrukas kan verksamheten vidta förebyggande åtgärder som direkt påverkar identifierade risker.</p><p><span data-contrast="auto"></span></p></div></div></span></p><h2><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Granskar var de är mest sårbara</span></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></h2><p><span data-contrast="auto">Crime proofing handlar om att riskanalysera allt från lagar, riktlinjer, rutiner och ställningstaganden till att granska system som styr beslut, avtal, utbetalningar. Enligt den framtagna analysmallen finns det fem steg att följa. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">&#8211; Första steget handlar om att beskriva regelverk och presentera underlag för analys. I stegen två, tre och fyra görs själva analysen av bidraget. I steg fem summerar man alla identifierade risker och rekommendationer. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Socialtjänstlagen ska främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktivt deltagande i samhällslivet. Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp de behöver. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">&#8211; Men lagen benämner inte brott. Vi som arbetar med socialtjänsten har inte varit vana att tänka brott, vi ser behov.  Nu ser vi behovet att tänka både större, bredare och ha ett granskande öga, förklarar Angelika Gelin.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h2><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Utan kontroll är det svårt att veta om någon uppger fel uppgifter</span></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></h2><p><span data-contrast="auto">&#8211; Det kan finnas incitament att överdriva sina behov, att presentera oriktiga läkarintyg, att inte rapportera sina utlandsresor och därmed erhålla större bidrag än den enskilde har rätt till enligt fattade beslut. Vi vet inte om vi inte kontrollerar. Det är därför vi gör en riskvärdering av alla steg i vår process, säger hon. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">På samma systematiska sätt har förvaltningen för funktionsstöd tittat på personlig assistans. Anela Horozic, koordinatör på administrativa enheten och Sofia Börjesson, 1:e socialsekreterare har arbetat med crimeproofing som analysmodell tillsammans med fler kollegor i förvaltningen med olika roller.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">&#8211; Vår jurist tittade på lagstiftningen. Vi på administrationen granskade våra rutiner, metodstöd granskades och vi hittade brister som gjorde att vi förtydligade rutinerna, berättar Anela Horozic.<br /></span></p><p><span data-contrast="auto">Problemet har bland annat varit att förvaltningen inte haft mycket data om dessa bolag.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">&#8211; Det är brukaren som har dessa data om bolagen, eftersom brukaren väljer vem som ska utföra den personliga assistansen, säger Anela Horozic. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h2><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Har stoppat felaktiga utbetalningar</span></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> på 79 miljoner kronor</span></h2><p><span data-contrast="auto">Förvaltningen för funktionsstöd har granskat fakturor inom olika typer av insatser och har lyckats stoppa felaktiga utbetalningar på 78,9 miljoner kronor till externa leverantörer under förra året. Förvaltningarnas arbete har nu lett till att andra kommuner börjat fråga efter erfarenheterna inom Göteborgs Stad. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">&#8211; Vi har sett att det är viktigt med samverkan både inom förvaltningen och med andra myndigheter.  Vi alla granskade olika dokument. Alla såg ändå liknande brister och drog samma slutsatser, säger Sofia Börjesson. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Under arbetet med crime-proofing har båda förvaltningarna skapat en samordningsfunktion för felaktiga utbetalningar för att vässa arbetet med att stoppa felaktiga utbetalningar och göra det svårt att göra fel. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"><br /></span></p><p><span data-contrast="auto"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Länkar</h3><p><a href="https://bra.se/forebygga-brott/forebyggande-utifran-amne/valfardsbrott/crime-proofing.html">Crime proofing &#8211; Brottsförebyggande rådet (bra.se)</a></p><p><span data-contrast="auto"></span></p></div></div></span></p>

Fusk och felaktiga utbetalningar stoppas med Crime proofing

<p><span data-contrast="auto">När de kommunala feriejobben har tillsatts genom lottning, tar ett omfattande planeringsarbete vid för att lägga pusslet kring alla ungdomarnas placering. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Annelie Lehto arbetar som administratör med olika arbetsmarknadsinsatser inom förvaltningen för funktionsstöd. Det är hon som planerar och samordnar förvaltningens 450 feriearbetande ungdomar, 100 fler än förra sommaren. Ferieungdomarna är mellan 14 och 18 år. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h2><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Viktigt att ge unga människor en chans</span></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></h2><p><span data-contrast="auto">Redan i januari annonserade förvaltningen efter arton unga handledare och tre samordnare som ska ta hand om årets feriearbetare i arbetsblock om tre veckor, där hela ferieperioden pågår under nio veckor. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">De 21 tjänsterna är tidsbegränsade, handledarna är anställda under tio veckor och de tre samordnarna under elva veckor. Antalet ferieungdomar per handledare varierar, beroende på vilken arbetsgrupp som handleds.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Handledarna har en viktig roll i att ge ungdomarna feedback och tala om vad de är bra på, men också vad de kan utveckla. Annelie Lehto ser varje sommar hur dessa unga handledare växer med ansvaret.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p>– Vi har 18-årsgräns för de 21 tjänsterna, men kräver ingen erfarenhet. Om en ung sökande saknar erfarenhet men gör bra ifrån sig på intervjun och verkar vara en lämplig och bra person, så säger vi inte nej. Hur ska unga människor annars skaffa sig erfarenhet och referenser om vi inte ger dem en chans att visa vad de kan, säger Annelie Lehto.</p><p><span data-contrast="auto"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><div id="attachment_136736" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136736" class="size-full wp-image-136736" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Annelie_Lehto_hoguppl-5.jpg" alt="" width="1000" height="900" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Annelie_Lehto_hoguppl-5.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Annelie_Lehto_hoguppl-5-300x270.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Annelie_Lehto_hoguppl-5-768x691.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Annelie_Lehto_hoguppl-5-250x225.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Annelie_Lehto_hoguppl-5-520x468.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Annelie_Lehto_hoguppl-5-730x657.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136736" class="wp-caption-text">Annelie Lehto, administratör mot olika arbetsmarknadsinsatser inom funktionsstöd. Foto: Annelie Lehto</p></div><p><span class="TextRun SCXO36262754 BCX8" lang="SV-SE" xml:lang="SV-SE" data-contrast="auto"><span class="NormalTextRun SCXO36262754 BCX8"></span></span></p></div></div></span></span><span class="EOP SCXO36262754 BCX8"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Direkt efter midsommar samlas ferieungdomar, handledare och samordnare på Selma Lagerlöfs center för att gå igenom praktiska frågor kring anställningen. De pratar också om uppförandekoder och att det råder nolltolerans mot mobbing och rasism. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h2><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">”Vi är här för att ungdomarna ska lyckas”</span></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></h2><p><span data-contrast="auto">Uppdraget att samordna ferieperioden ligger Annelie Lehto varmt om hjärtat, extra mycket för de ungdomar som behöver lite mer stöd och engagemang för att klara av att genomföra sina veckor. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Varje år är det några ungdomar som har en tuff och kaxig attityd och ett språkbruk som inte är okej på en arbetsplats. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det fångar vi upp det direkt och påminner dem om uppförandekoder och språkbruk. Om någon ändå inte sköter sig väntar ett samtal med handledaren, därefter samordnaren. Skulle det fortfarande inte fungera gör vi en omplacering till en annan grupp, säger Annelie Lehto. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Det är viktigt att ungdomarna förstår att om de sköter sig efter omplacering, kan de få ett nytt arbetsomdöme och referens, där arbetsgivaren då har dragit ett streck över det som hänt. De flesta ungdomar är tacksamma för chansen och tar den. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi är här för att ungdomarna ska lyckas. Det händer att ungdomar som fått lite extra engagemang och stöd, ger oss en tacksam kram efter genomförd ferieperiod. Därför vet jag hur oerhört värdefullt det här sommarjobbet är för dessa ungdomar, säger Annelie Lehto med värme i rösten. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Olika inriktningar på feriejobben</span></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></h3><p><span data-contrast="auto">Förvaltningen har utvecklat ett digitalt bokningssystem där verksamheterna lägger in önskemål om att få utfört vissa arbetsuppgifter eller aktiviteter under en viss sommarvecka. Utifrån önskemålen planerar sedan samordnarna in olika arbetsinsatser. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Servicegruppen</span></span><span data-contrast="auto"> ser till att hyresgästerna möts av en fin inomhus- och utomhusmiljö. De kanske putsar fönster, slipar och målar utemöbler eller utför storstädning. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Aktivitetsgruppen</span></span><span data-contrast="auto"> åker till boende med särskild service (BmSS) och utför aktiviteter tillsammans med hyresgäster som inte vill lämna sitt boende. Det kan handla om att till exempel spela musik, umgås eller skapa en tipspromenad. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Teatergruppen </span></span><span data-contrast="auto">skapar en föreställning som uppförs i Flunsåsparken och på Dalheimers Hus under den sista ferieperioden. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">För ungdomar med speciella utmaningar finns även en extragrupp där det är ett lite lugnare tempo och med uppgifter som är lätta att klara av och lyckas med. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Under tidigare år har ungdomarnas feriearbeten enbart utförts i någon av dessa arbetsgrupper. </span> <span data-contrast="auto">Nytt för i år är att 120 av ferieungdomarna också kommer att arbeta på boenden med särskild service (BmSS) och i dagliga verksamheter. Dessa ungdomar får introduktion och handledning direkt på plats i verksamheten.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Förvaltningen för funktionsstöd får ersättning av förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning, för de lönekostnader som följer med handledar- och samordningstjänsterna. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Totalt ger arbetsmarknad och vuxenutbildning ut 5235 platser till ungdomar under sommaren 2024.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto"></span></p></div></div></span></p><p><span data-contrast="auto"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod"><span data-contrast="auto">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</span></a></p><p><span data-contrast="auto"></span></p></div></div></span></p>

Rekordmånga ungdomar sommarjobbar inom funktionsstöd

<p>Göteborgs Stad och flera ideella organisationer har under vintern samarbetat för att ingen ska behöva sova utomhus. Och det gav resultat. Endast vid sex tillfällen behövde boendena neka personer plats på grund av platsbrist.</p><p>–  I år har vi haft fler platser och fler enkelrum. Det har gjort att vi har kunnat vara mer flexibla och erbjuda plats åt fler med psykisk ohälsa eller omfattande skadligt bruk av droger. Det är personer som ofta har svårt att dela rum med andra, säger Jenny Martinsson, verksamhetsutvecklare på Center mot hemlöshet.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Vinterplaneringen för personer i hemlöshet</h5><ul><li>Är ett samarbete mellan socialförvaltningen Sydväst, ideella organisationer och myndighetsutövande socialtjänst</li><li>Vintern 2023/24 var den tredje säsongen som man planerade och genomförde insatser med målsättningen att ingen i Göteborg ska behöva sova utomhus under vintern</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/BD2F3D47EC84CD6BC1258B1F004543D9/$File/24.1%20Bilaga%201%20Rapport%20vinterplanering%202023_2024.pdf?OpenElement" target="_blank" rel="noopener">Socialförvaltningen Sydväst: Rapport Vinterplanering 2023/2024</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-sydvast" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Sydväst</a></li></ul><p></p></div></div><h2>Cirka 40 fler övernattningsplatser</h2><p>Inom satsningen gick socialnämnden Sydväst in med två miljoner kronor i extra budgetanslag. Det gjorde att det kunde skapas fler övernattningsplatser som inte kräver biståndsbeslut från socialtjänsten. I vanliga fall finns mellan 58 och 68 sådana platser.</p><p>Under vintern 2023/24 fanns det 110 platser. Socialförvaltningen Sydväst och frivilligorganisationen Agape kunde också öppna ett nytt tillfälligt vinterboende i Majorna.</p><p>– Den biståndslösa platsen blir ett sätt att komma in över natten. Man får mat, duscha och sova i en säng. Det blir också ett tillfälle för personalen att bygga en relation och till exempel motivera personen att ta kontakt med socialtjänsten eller, när det gäller EU-medborgare, länka vidare till hjälp i hemlandet, säger Jenny Martinsson.</p><h2>Lyckat samarbete</h2><p>Jenny Martinsson lyfter även fram det goda samarbetet som en framgångsfaktor. Göteborgs Stad, Räddningsmissionen, Agape och Göteborgs Stadsmission har planerat insatserna tillsammans.</p><p>– Vi har haft regelbundna möten under hela vintern och har arbetat tillsammans med myndighetsutövande socialtjänst. Det har varit ett väl fungerande samarbete och vi har hittat arbetssätt för att ge akut stöd och hjälpa personerna vidare till mer långsiktiga boendelösningar, säger Jenny Martinsson.</p>

Effektivt samarbete mot hemlöshet under vintern

<p>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen finns med som arbetsgivare och omsorgsgivare i Göteborg Stads tält i Pride park och med flera andra aktiviteter. Årets budskap ”Åldras med pride” syns på t-shirts på medarbetarna i tältet och på tygkassar. I år kommer göteborgarna att möta tre undersköterskor från olika stadsområden och en verksamhetschef.</p><h2>Temat hämtat från Socialstyrelsens rapport</h2><p>Sexuell läggning är ett ämne som är känsligt för många. I tältet kommer det därför att finnas ett lyckohjul med olika ämnen att prata om. Det ska göra det enklare och roligare att starta ett samtal om vad jämlik vård och omsorg kan innebära. Årets tema rättigheter och bemötande är hämtat ur en rapport från Socialstyrelsen.</p><p>– I rapporten fanns många personliga berättelser om hur människor i kontakt med vården och kommunal omsorg på olika sätt har dolt sin sexuella läggning. Flera beskriver att det är svårt att förklara och kompetensen i vården är så låg. En del har till och med plockat bort foton av sin partner hemma, berättar AnnaMagnolia Hagström, kvalitetsutvecklare i hemtjänsten.</p><p>Personalens bemötande och kompetens är avgörande för hur öppna de äldre vill vara med sin sexuella läggning och könsidentitet.</p><p>– Vi kommer till deras hem. Människor ska inte känna att de måste begränsa sig utan känna sig trygga i hur de blir bemötta, fyller Petra Invers Frisell i. Vårt deltagande i West Pride ger även spin-off effekter i verksamheterna och vi ser växande engagemang i hbtqi-frågor bland våra medarbetare i hemtjänsten på alla nivåer.</p><p>I år har avdelning hemtjänst samarbetat med enheten för systematisk kvalitetsutveckling i att ta fram konceptet och planera kring deltagande i Pride park.</p><h2>En hemtjänst för alla</h2><p>Förra årets besökare berättade att det bland annat var viktigt för dem att bemötas med respekt, att personalen hade kompetens inom hbtqi och använde rätt pronomen.</p><p>– En stor fråga var att faktiskt få känna sig accepterad, vi människor är olika och vi kräver olika bemötanden för att det ska fungera, säger undersköterskan Filip Pankovski.</p><p>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen vill bidra till ett mer öppet och tillåtande förhållningssätt kring hbtqi-frågor i Göteborgs Stad. Hemtjänsten strävar efter en inkluderande och öppen verksamhet med jämlik omsorg. Att möta besökarna på West Pride är ett sätt att uppnå detta.</p><p>– Förra årets besökare blev glada och tyckte att det ökade tryggheten för framtiden att Göteborgs Stad fanns på plats, brinner för dessa frågor och vill arbeta för dem. &#8220;En hemtjänst för alla&#8221; var viktigt att lyfta och det skapade många intressanta samtal med göteborgarna, berättar undersköterskan Filip Pankovski som fanns på plats.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Aktiviteter under West pride</h4><h5>Åldras med pride:</h5><p>Kom och dela dina idéer och erfarenheter för en inkluderande hemtjänst. Snurra, prata och vinn!</p><p><strong>Tid:</strong> Torsdag 13 juni kl. 17.00 – kl. 19.00</p><p><strong>Plats:</strong> Pride park i Göteborg Stads tält på Kungstorget</p><p><a href="https://www.westpride.se/festivalpunkter/kvallshang-med-goteborg-stads-hemtjanst" target="_blank" rel="noopener">West pride program</a></p><h5>Film och föreläsning:</h5><p>Filmen Regnbågens sång kommer visas sen kommer föreläsare Agneta Wirén från HBT-seniorerna att föreläsa. Seroj Ghazarian, utvecklingsledare inom mångfald och mänskliga rättigheter kommer vara moderator.</p><p><strong>Tid:</strong> Tisdag 11 juni kl. 11.00 – 13.00</p><p><strong>Plats:</strong> Dagverksamhet Brunnsbo, Brunnsbotorget 2, 422 42 Hisings Backa<br />Dagverksamhet Brunnsbo/Aktiv har inriktning för personer med kognitiv svikt samt en social inriktning.</p><p><a href="https://www.westpride.se/festivalpunkter/hbtqi-for-seniorer" target="_blank" rel="noopener">‍West prides program</a></p><h5>Vi dansar regnbågens alla färger:</h5><p>Ta på dig en av regnbågens färger och kom och dansa själv i grupp ute i det fria. Rave +65 med inspiration från SVTs Hotell romantik I. Arrangeras av avdelningen hälsofrämjande och förebyggande i sydväst tillsammans med Elin Hermansson; danskonstnär, koreograf och danspedagog.</p><p><strong>Tid:</strong> Tisdag 11 juni kl. 13.00 – 14.00<br /><strong>Plats:</strong> Trädgårdsföreningen</p><p><strong>Tid:</strong> Onsdag 12 juni kl. 13.00 – 14.00<br />Plats: Positivparken, Västra Frölunda</p><p><a href="https://www.westpride.se/festivalpunkter/vi-dansar-regnbagens-alla-farger" target="_blank" rel="noopener">West Prides program</a></p><h5>Pride i litteraturen:</h5><p>Vi uppmärksammar West Pride tillsammans med Majornas bibliotek som ger litteraturtips på temat hbtqi+.</p><p>Tid: Onsdag 12 juni kl. 13.30 – 14.30<br />Plats: Mötesplats Mariaträffen, Älvsborgsplan 1A</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/myportal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/lY1BDoIwEEWvIieYKSDoskCKEQ1FIUI3ptFGmwiaii48vUQX6gZ1dj957w0IKEE08qp3stXHRh66XQlvzUlEieuSBHHCkLIknjLXdygZwuoB4MdRDBZ24CDGqQ3if_-99JvfA4j-_NOf26FHJmincThm6GEWZRn3EVPn2_-q8_0XMMK0yzJOuJ_McB65sAQB4qyk2exzZWqoTkZv1UAPDrptlZHtxagGTnVRFOUtp9Sy7kG4gcg!/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=MKh6xCAg=GB=/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads kalendarium</a></p><h5>Mingla med hälsofrämjande och förebyggande:</h5><p>Kom och mingla med personal från avdelningen hälsofrämjande och förebyggande i centrum. I Göteborg finns många olika möjligheter till umgänge och rörelse. Det finns bland annat mötesplatser, dagverksamheter, hälsorådgivning, seniorläger och många andra aktiviteter som stimulerar både hjärta och hjärna.</p><p><strong>Tid:</strong> Fredag 14 juni klockan 12 – 13</p><p><strong>Plats:</strong> Pride park i Göteborg Stads tält på Kungstorget</p><p></p></div></div>

Hemtjänsten möter göteborgarna på West pride

<p>Att jobba för att motverka att ungdomar hamnar i nätverkskriminalitet är ett komplext uppdrag. Det kräver både lång erfarenhet och nya arbetssätt. Därför startade socialförvaltningen Hisingen enheten Team för unga i riskzon (TUR) 2022.</p><h2>Färre ärenden ger större fokus</h2><p>Teamet består av tolv personer som är specialiserade på att arbeta mot nätverkskriminalitet och de jobbar enbart med unga som rör sig i och omkring kriminella nätverk.</p><div id="attachment_136404" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136404" class="size-full wp-image-136404" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frida-Ivehag-800.jpg" alt="" width="800" height="746" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frida-Ivehag-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frida-Ivehag-800-300x280.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frida-Ivehag-800-768x716.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frida-Ivehag-800-250x233.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frida-Ivehag-800-520x485.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frida-Ivehag-800-730x681.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136404" class="wp-caption-text">Frida Ivehag, förste socialsekreterare på enheten Team för unga i riskzon. Foto: Privat</p></div><p>– Det som är unikt för oss är att vi har det här tydliga fokuset på unga och nätverkskriminalitet. Vi har också färre antal ärenden för att kunna arbeta närmare och mer intensivt med de barn och ungdomar vi utreder. Vi är delaktiga i väldigt mycket som händer i deras liv. Det kan handla om akuta situationer, polisförhör och rättsprocesser, säger Frida Ivehag, förste socialsekreterare på enheten Team för unga i riskzon på socialförvaltningen Hisingen.</p><h2>Samarbete med polisen avgörande</h2><p>För att så tidigt som möjligt kunna fånga upp de unga som befinner sig i riskzonen har enhetens personal nära och regelbunden kontakt med både mottagningsenheten, som får in orosanmälningar, och polisen.</p><div id="attachment_136405" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136405" class="size-full wp-image-136405" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_Flerfamiljshus_foto-lo-birgersson.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_Flerfamiljshus_foto-lo-birgersson.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_Flerfamiljshus_foto-lo-birgersson-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_Flerfamiljshus_foto-lo-birgersson-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_Flerfamiljshus_foto-lo-birgersson-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_Flerfamiljshus_foto-lo-birgersson-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_Flerfamiljshus_foto-lo-birgersson-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136405" class="wp-caption-text">Team för unga i riskzon (TUR) är en specialiserad enhet på socialförvaltningen Hisingen som jobbar för att på sikt minska nyrekryteringen av unga till kriminella nätverk. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>– Samarbetet med polisen och mottagningsenheten är helt avgörande. Vi har möten med dem en gång i veckan för att identifiera unga med ett normbrytande beteende. Vistas de i vissa miljöer och tillsammans med äldre nätverkskriminella? Har de flera telefoner eller mycket kontanter? Det finns många ingredienser som vi plockar upp, säger Frida Ivehag.</p><h2>Många unga ser inte riskerna</h2><p>När de väl har identifierat en ung som kräver en insats går det fort. Inom två veckor kallas både ungdomen och familjen till möte. Ett ärende och ett gediget utredningsarbete sätter igång.</p><p>Men det finns många och stora utmaningar. Misstron mot myndigheter är en. Bristen på konsekvenstänk hos ungdomarna en annan. De flesta ser inte riskerna och vill därför inte lämna den kriminella miljön.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Team för unga i riskzon (TUR)</h5><ul><li>En specialiserad utredningsenhet inom socialförvaltningen Hisingen i Göteborgs Stad som startade 2022</li><li>Enheten arbetar fokuserat med barn och ungdomar som har en tydlig koppling till eller redan är involverade i kriminella nätverk</li><li>Enheten samverkar på flera sätt med andra, som till exempel socialförvaltningens mottagningsenhet, polisen, SSPF-koordinatorer (samverkan skola, socialtjänst, polis och fält/fritid) och skola</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/trygg-i-hisingen-ny/team-for-unga-i-riskzon-tur" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Team för unga i riskzon</a></p><p></p></div></div><p>– Vi kämpar mot jättestarka krafter. Det är snabba pengar, status, tillhörighet och respekt. Vad kan svenska samhället erbjuda de här ungdomarna som väger upp mot det? säger Frida Ivehag.</p><h2>Uthållighet är nyckeln</h2><p>För att kunna motivera de unga att välja en annan väg handlar det om ett stort engagemang och om att vara uthållig.</p><p>– Nyckeln är att vi hänger i. Vi nöjer oss inte med ett nej, utan tjatar och ringer samtal efter samtal. Vi pratar om risker och konsekvenser och försöker träffa våra ungdomar varje vecka. Kommer de inte till ett möte ger vi inte upp utan försöker ändå få till ett möte, säger Frida Ivehag.</p><div id="attachment_136406" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136406" class="size-full wp-image-136406" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_sparvagn-foto-lo-birgersson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_sparvagn-foto-lo-birgersson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_sparvagn-foto-lo-birgersson-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_sparvagn-foto-lo-birgersson-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_sparvagn-foto-lo-birgersson-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_sparvagn-foto-lo-birgersson-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/TUR_sparvagn-foto-lo-birgersson-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136406" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div><h2>Ett långsiktigt arbete</h2><p>Hon menar att deras insatser har blivit mer riktade och individanpassade sedan starten av Team för unga i riskzon. Oftast handlar det om saker som placering på annan ort eller familjebehandling. Under de första två åren har de lyckats hitta många av de ungdomar som är aktiva i kriminella. Nu återstår att även hitta de som inte lika tydligt är på väg in i nätverkskriminalitet, som till exempel unga tjejer. Men att skapa ett förändrat beteende och tankemönster är ett långsiktigt arbete och det är svårt att peka på några konkreta resultat än.</p><p>– Det är för tidigt att prata om några konkreta förändringar kring ungas kriminalitet på Hisingen. Förändringen ser vi nog inte förrän om flera år. Men det är klart att vi påverkar. Jag tror framför allt att förtroendet för socialtjänsten ökar tack vare vårt arbete och det är viktigt. Vi sår frön inför framtiden, säger Frida Ivehag.</p><p><img decoding="async" style="height: auto;width: 100%" src="https://im11.inviewer.se/skiss/70/70CBCF2GYR.jpg" alt="" /></p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc;margin: 0 auto;width: 100%"><div style="position: relative"></div></div>

Unikt team jobbar med unga i riskzonen

<p><span data-contrast="auto">Anställda inom vård- och omsorgsyrken toppar listan över antal sjukskrivna per bransch. Men Sofia Ahlstrand, chef för fyra dagliga verksamheter i Kortedala, menar att det inte måste vara så. </span></p><p><span data-contrast="auto">– Som chef behöver man avsätta tid för samtal. Det gäller att vara lyhörd och kunna ge snabba svar. Det är viktigt att medarbetarna känner att de kan lyfta sina problem med mig, så att jag kan vara aktiv och ta tag i det tidigt. Då kan man förebygga mycket, säger hon.</span></p><h2><span data-contrast="none">Minskat antal sjukskrivna</span><span data-ccp-props="{}"> </span></h2><p><span data-contrast="none">Från mars 2022 till mars 2024 lyckades Sofia Ahlstrand att minska frånvaron med 3,6 procentenheter. Tidigare var korttidsfrånvaro ett stort problem, men genom ett närvarande och engagerat ledarskap kunde trenden vändas. Hon och hennes personal har haft workshops med fokus på användandet av kompetens och tillit. HR-personal har diskuterat rättigheter och skyldigheter och man har även pratat om bland annat konfliktlösning. </span><span data-ccp-props="{&quot;335557856&quot;:16777215}"> </span></p><p><span data-contrast="none">– Ibland är det svåra samtalsämnen, men det har gett medarbetarna möjlighet att prata om laddade frågor på ett neutralt sätt. I stället för att ha typiska möten med massa information har vi tagit tillbaka samtalet och diskuterat i grupp, där alla fått ta plats. Det har varit positivt, säger Sofia Ahlstrand.</span><span data-ccp-props="{&quot;335557856&quot;:16777215}"> </span></p><h2><span data-contrast="none">Återkommande vikarier stöttar<br /></span></h2><p><span data-contrast="none">En annan viktig faktor för personalhälsan är de stödassistenter som finns tillgängliga. Det är en grupp fast anställda personer som täcker upp i verksamheterna när behovet uppstår. Stödassistenterna är som återkommande vikarier som redan känner både personalen och brukarna och som är vana vid verksamhetens arbetssätt. </span></p><p><span data-contrast="none">– Det skapar en trygghet när man vet vilka som kommer om någon blir sjuk, vilket i sin tur leder till ökad trygghet bland personalen, säger Sofia Ahlstrand.</span><span data-ccp-props="{&quot;335557856&quot;:16777215}"> </span></p><h2><span data-contrast="none">Viktigt att prioritera förebyggande hälsoarbete</span></h2><p><span data-contrast="none">Sofia Ahlstrand betonar att arbetet med personalhälsa och att förebygga sjukskrivningar kräver en hel del arbete. Trots att balanseringen av budgeten just nu går före allt annat är det är viktigt att man fortsätter att lägga resurser på hälsoarbetet.  </span><span data-contrast="none"> </span></p><p><span data-contrast="none">– Det finns risk för att sjukskrivningarna kommer öka igen om budgeten inte tar höjd för behovet att arbeta förebyggande. Det är viktigt att hålla i det här, och fortsätta följa upp arbetet. Man blir aldrig färdig med arbetet med personalhälsa, säger Sofia Ahlstrand.</span><span data-ccp-props="{&quot;335557856&quot;:16777215}"> </span></p><p><span data-contrast="auto"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Länkar</h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/funktionsnedsattning/daglig-verksamhet">Daglig verksamhet</a></p><p><span data-contrast="auto"></span></p></div></div></span></p>

Engagerat ledarskap ledde till färre sjukskrivningar

<p>Framtidsutvecklarna bor i olika delar av Göteborg och ger av sina livs- och yrkeserfarenheter, sin tid och sitt engagemang.</p><p>– Som Framtidsutvecklare får du träffa inspirerande människor, delta och bidra i utvecklings- och forskningsprojekt, testa olika tjänster och vara med och arrangera aktiviteter. Vi har ett bra gäng idag, men behöver bli fler, säger Maja Philis som tillsammans med Birgitta Thielen leder nätverket för Framtidsutvecklare inom Åldersvänliga Göteborg.</p><div id="attachment_136191" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136191" class="size-full wp-image-136191" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Maja_Birgitta-1000.jpg" alt="" width="1000" height="671" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Maja_Birgitta-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Maja_Birgitta-1000-300x201.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Maja_Birgitta-1000-768x515.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Maja_Birgitta-1000-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Maja_Birgitta-1000-520x349.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Maja_Birgitta-1000-730x490.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136191" class="wp-caption-text">Birgitta Thielen och Maja Philis vid äldre- samt vård och omsorgsförvaltningen leder nätverket för Framtidsutvecklare inom Åldersvänliga Göteborg. Foto: Petra Palkio</p></div><h2>Varför är det angeläget att rekrytera Framtidsutvecklare?</h2><p>– Att seniorer är delaktiga när vi utvecklar staden är grunden för att skapa åldersvänliga miljöer. Framtidsutvecklarna var exempelvis med och bestämde om var pratbänkarna skulle placeras och de tyckte till och medverkade i kampanjen för ökad digital kompetens för seniorer, säger Birgitta.</p><div id="attachment_136192" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136192" class="size-full wp-image-136192" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fyra_framtidsutvecklare-800.jpg" alt="" width="800" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fyra_framtidsutvecklare-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fyra_framtidsutvecklare-800-300x281.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fyra_framtidsutvecklare-800-768x720.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fyra_framtidsutvecklare-800-250x234.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fyra_framtidsutvecklare-800-520x488.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fyra_framtidsutvecklare-800-730x684.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136192" class="wp-caption-text">Foto: Sofia Tillman</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5><em>Röster från Framtidsutvecklare: </em></h5><p><em>”Du träffar nya människor”</em></p><p><em>”Jag är med för jag vet att det går att förändra världen.” </em></p><p><em>”Handlingsplanen som finns för arbetet med ett Åldersvänligt Göteborg gör det trovärdigt, en stomme vi kan luta oss mot och det finns konkreta mål att sträva mot. Jag väljer sedan själv vilket område jag vill engagera mig i.” </em></p><p></p></div></div><h2>Värdefulla synpunkter, idéer och kunskaper</h2><p>Som Framtidsutvecklare kan du också driva egna idéer och initiativ. Du kan bli erbjuden olika uppdrag efter intresse.</p><p>– Uppdragen kan handla om att delta i referens- eller arbetsgrupp för bostäder och fysisk planering, utvärdera platser och delta i workshops. Dina synpunkter, idéer och kunskaper kan också bli värdefulla när vi tar fram kommunikationsmaterial, säger Birgitta Thielen.</p><p>Du ska vara senior och vilja dela med dig av din tid och ditt engagemang, ha samarbetsförmåga och lyhördhet och ställa dig bakom alla människors lika värde.</p><p>–  Ta chansen att påverka staden tillsammans med andra seniorer och ansök om att bli framtidsutvecklare. Vi behöver dig! säger Maja Philis.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Är du den vi söker? Eller någon du känner?</h5><p>Skicka e-post till <a href="mailto:aldersvanliga@aldrevardomsorg.goteborg.se">aldersvanliga@aldrevardomsorg.goteborg.se</a> eller ring Birgitta 031-366 76 27 eller Maja 031-365 54 44</p><p><strong>Läs mer</strong>:</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg/framtidsutvecklare" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Framtidsutvecklare</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg/framtidsutvecklare" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Åldersvänliga Göteborg</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_136193" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136193" class="size-full wp-image-136193" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/FU-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/FU-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/FU-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/FU-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/FU-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/FU-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/FU-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136193" class="wp-caption-text">Foto: Sofia Tillman</p></div>

Bli Framtidsutvecklare och bidra till ett åldersvänligt Göteborg

<p>Projektet ”En gemensam digital assistent för offentlig sektor” är ett samarbete mellan svenska myndigheter, kommuner, regioner och näringslivet. Syftet är att få till en nationell samverkan inom offentlig sektor för att utveckla AI-lösningar för språk.</p><p>– AI-assistenten ska inte vara som en ersättare utan ses som ett stöd till medarbetarna utifrån behov i arbetet. Genom AI-assistenten blir informationen och stödet mer lättåtkomligt. Den ska kunna ge svar på flera språk och underlätta för medarbetaren att göra rätt i olika situationer. Vi går också in i detta projekt för att lära oss mer om AI och få vara med och påverka innehållet, säger Helena Skärby, verksamhetschef i hemtjänsten i Göteborgs Stad.</p><h2>Verktyg som hittar information</h2><p>Genom att involvera medarbetare från exempelvis hemtjänsten i processen kommer assistenten att bli mer relevant och effektiv för de arbetsuppgifter som finns i respektive verksamhet. Inom just hemtjänsten innebär det bland annat ett verktyg som ska göra det lättare för medarbetare att hitta information i den samlade dokumentation som finns.</p><p>– Medarbetarna i organisationerna har den absolut viktigaste rollen i utvecklingen av en digital assistent för offentlig sektor. För att utveckla AI-verktyg som verkligen gör skillnad och skapar värde, krävs mer än bara teknisk expertis. Det krävs gedigen kunskap och förståelse för de specifika verksamhetsområden där tekniken ska tillämpas, säger Jonatan Permert, projektledare på AI Sweden.</p><h2>Slipper söka bland mängder av dokument</h2><p>Träningen som just nu pågår innebär att medarbetare i hemtjänsten skapar svar på frågor som ska fungera som exempel för språkmodellen att lära sig av. I nästa steg kommer den här träningen att ligga till grund för faktiska AI-tjänster som ska användas av medarbetarna.</p><p>– Det kan handla om mer allmänna textuppgifter, som att förenkla språket i en text eller sammanfatta ett dokument. Men också att ge svar på specifika frågor utifrån förvaltningens egen dokumentation. Det betyder bland annat att medarbetarna kommer att slippa söka bland mängder med dokument utan i stället kan ställa frågor direkt till en AI-assistent och få skräddarsydda svar, säger Jonatan Permert.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>En gemensam digital assistent för offentlig sektor</h5><ul><li>Initiativet är finansierat av Vinnova</li><li>Syftet är att skapa nationell samverkan inom offentlig sektor för att utveckla moderna och skickliga AI-lösningar för språk</li><li>Målet är att dela både på resurser och på bördan av att skapa den data som krävs för att kunna skapa verkligt bra och flexibla lösningar</li><li>Kommunerna som deltar är Kungsbacka, Göteborg och Tjörn, regionerna är Västra Götaland, Skåne och Halland. Koordinering och projektledning sker av AI Sweden</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://www.ai.se/sv/projekt/en-gemensam-digital-assistent-offentlig-sektor" target="_blank" rel="noopener">AI Sweden: Om den digitala assistenten </a></p><p></p></div></div>

Göteborgs Stad tränar AI-assistent för offentlig sektor

<p>Området kring Björngårdsvillan i Slottsskogen har förvandlats till en folkfest. Överallt kan man se glada människor som pratar, skrattar och fokuserar inför dagens Specialvarv. Musiken från högtalarna vid starten får folkmassan att röra sig i takt, göra sig redo för start.</p><p><em>”Jag känner mig ganska bra, jag har löptränat och känner mig i bra form.” </em></p><p><em>”Känns spännande, alltid kul att komma ut och träffa människor, och gemenskapen.”</em></p><div id="attachment_136097" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136097" class="size-full wp-image-136097" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-ii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-ii-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-ii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-ii-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-ii-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136097" class="wp-caption-text">Foto: Mediabyrån DV</p></div><p>Många hejar på, vänner, kollegor och släktingar till löparna stöttar och gläds. Totala främlingar stannar upp, klappar händer och smittas av den positiva stämningen. Redan efter runt 10 minuter springer de första deltagarna i mål. Lyckliga, trötta och stolta tar de emot hejarop, medalj, vatten och den obligatoriska bananen. Bakom målet bjuds de som vill på Daimtårta, glass och popcorn. Känslan på Slottsskogsvallen är uppmuntrande, kamratlig och sportslig. Sammanfattningsvis en varm dag på alla vis, rapporterar Mediabyrån daglig verksamhet.</p><p><em>”Det var jätteroligt! Sprungit 11 varv idag.” </em></p><h2>Deltagarna förbereder sig hela året</h2><p>Sofia Ahlstrand och Narcisa Hodzik jobbar inom daglig verksamhet i stadsområde Nordost, och för dem har det blivit en tradition att delta. I år deltog 93 personer från daglig verksamhet i Nordost. Här förekommer alla möjliga typer av funktionsnedsättningar. Under året har de förberett sig med hjälp av personal på sina dagliga verksamheter.</p><p>&#8211; Vi ser att det är en viktig dag för våra deltagare. Det är så mycket glädje, så mycket skratt och gemenskap. Många ser fram emot Specialvarvet, och tränar hårt inför det. Det är en häftig upplevelse att vara med, där de får träffa gamla lärare och vänner från tidigare i livet. För vissa ingår träningen till och med i deras genomförandeplaner, säger Sofia Ahlstrand.</p><p>&#8211; Alla våra verksamheter har träning på schemat varje torsdag. Det kan vara allt från löpning till dans eller interaktiv träning. Men vi stöttar även med det mentala. Vissa brukare kanske har social fobi, eller är rädda för hundar. Då ser vi till att förbereda dem på det, förklara hur det kommer vara, och ser till att finnas där när det är dags, berättar hon vidare.</p><h2>&#8220;Vissa springer jättefort&#8221;</h2><p>På Specialvarvet finns två banor att välja mellan. Den längre röda på 3,3 kilometer, och den kortare blå på 2,1 kilometer. Alla deltagare får en nummerlapp så att deras namn kan ropas ut när de kommer i mål, och efteråt får de frukt och en medalj. Sofia Ahlstrand var med och sprang den blå banan.</p><p>&#8211; Vissa deltagare springer jättefort! De springer ifrån en om man inte tränat själv, skrattar hon.</p><p>Före loppet värmer alla upp tillsammans, musik hörs ur högtalare och en speaker peppar deltagarna att göra vågen. Reportrar på plats intervjuar deltagare efter målgång.</p><p>&#8211; Man kan springa med, man kan stå bredvid och heja på och göra high fives med de som springer. Det är glädje från start till mål. Det är en riktig folkfest, precis som stora Göteborgsvarvet, avslutar Sofia Ahlstrand.</p><div id="attachment_136098" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136098" class="size-full wp-image-136098" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/specialvarvet-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136098" class="wp-caption-text">Foto: Mediabyrån DV</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></p><p></p></div></div>

Glädje från start till målgång under Specialvarvet

<p>För tionde året i rad arrangerar Teckenspråksforum i Göteborgs Stad kunskapsdagen Teckenspråk i fokus. En dag för alla, på lika villkor.</p><p>– Vi vill uppmärksamma teckenspråket och dövas livsvillkor, och öka kunskapen. På så sätt kan fler ta ansvar för att öka tillgängligheten. Att få information på teckenspråk ger dessutom större möjligheter att kunna vara delaktig och påverka, säger Annika Heidlund, informatör på Teckenspråksforum.</p><div id="attachment_136009" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136009" class="size-full wp-image-136009" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Annika-1000.jpg" alt="" width="1000" height="662" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Annika-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Annika-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Annika-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Annika-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Annika-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Annika-1000-730x483.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136009" class="wp-caption-text">Annika Heidlund, informatör på Teckenspråksforum.</p></div><h2>Guidade visningar på teckenspråk</h2><p>Efter att ha genomfört Teckenspråk i fokus på Röhsska museet de senaste åren har det nu blivit Sjöfartsmuseet Akvariets tur att stå som värdar.</p><p>– Vi brukar jobba med samma museum tre år i rad för att hinna etablera kunskaper och ett bra samarbete. I år blir det nu en möjlighet att besöka relativt nyöppnade Sjöfartsmuseet Akvariet för att uppleva livet i, på och runt havet, säger Annika Heidlund.</p><p>Under dagen ges tre guidade visningar med teckenspråkstolk så att alla kan ta del av visningen. Man kan också flanera runt själv och titta på spännande utställningar och föremål. Dessutom är Teckenspråksforum på plats vid loungeytan i entrén till museet.</p><p>– Det blir som en mötesplats för döva och andra dit man kan komma och umgås på teckenspråk. Evenemanget är öppet för alla intresserade, säger Annika Heidlund.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Guidade visningar 18 maj</h5><ul><li>Klockan 11:00 och 13:00: Guidad visning av den nya basutställningen Hav av historier, som spänner över 400 år och innehåller hundratals föremål, personliga berättelser, bilder och arkivfilmer.</li><li>Klockan 14:00: Guidad visning framför museets största akvarium – korallhavet. Lär dig allt om museets nya akvarier och det pågående arbetet med koraller, hajar och andra arter som finns i akvarierna.</li></ul><p>Vill du vara säker på att få en plats kan du förboka genom att skicka e-post till: info.sjofartsmuseetakvariet@kultur.goteborg.se. När du fått bekräftelse är din plats bokad. Om det finns lediga platser kvar kan du även hämta en biljett i receptionen samma dag.</p><p></p></div></div><h2>Delar av evenemanget visas på Youtube</h2><p>Delar av Teckenspråk i fokus kommer också att sändas digitalt på Teckenspråksforums Youtubekanal från den 19 maj till 9 juni.</p><p>Teckenspråk i fokus anordnas i anslutning till Teckenspråkets dag som infaller den 14 maj varje år och firas för att Sveriges riksdag samma datum 1981 beslutade att erkänna teckenspråk som modersmål. Alla aktiviteter på Teckenspråk i fokus är på svenskt teckenspråk och tal.</p><div id="attachment_136010" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136010" class="size-full wp-image-136010" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fartygsvagg-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fartygsvagg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fartygsvagg-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fartygsvagg-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fartygsvagg-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fartygsvagg-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Fartygsvagg-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136010" class="wp-caption-text">Sjöfartsmuseet Akvariet öppnade i ny tappning i december 2022 efter en stor renovering. Foto: Sjöfartsmuseet Akvariet</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Teckenspråk</h5><p>Teckenspråk är dövas modersmål och ett fullständigt språk med egen uppbyggnad, grammatik och teckenföljd. För döva är det svenska språket ett andraspråk. Teckenspråket är enligt språklagen jämställt med de svenska minoritetsspråken. Det finns cirka 160 olika teckenspråk i världen.</p><h5>Teckenspråkets dag</h5><p>14 maj 1981 var en historisk dag då Sveriges riksdag erkände teckenspråket som dövas första språk och undervisningsspråk. Sedan dess uppmärksammas Teckenspråkets dag runt om i Sverige med firanden och manifestationer för att synliggöra teckenspråket. Teckenspråk är dövas modersmål och likställt med de nationella minoritetsspråken.</p><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/teckenspraksforum/teckensprakets-dag" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Teckenspråk i fokus 2024</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/7ba34775-ef36-4332-afb7-3bbf40d60567/Program+Teckenspr%C3%A5k+i+fokus+2024.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Hela programmet för Teckenspråk i fokus 2024 (pdf)</a></li><li><a href="https://www.youtube.com/channel/UCTqyA9MtrILqJZmEyGqBVqg" target="_blank" rel="noopener">Teckenspråksforums Youtubekanal:  Digitala sändningar från Teckenspråk i fokus 19 maj–9 juni &#8211; föreläsningar och andra klipp</a></li></ul><p><strong> </strong></p></div></div>

Teckenspråk i fokus på Sjöfartsmuseet Akvariet

<p>– Föräldraskapsstödet Förälder i nytt land har funnits sedan 2020, men nu har vi fått ett breddat uppdrag från kommunfullmäktige. Kursen är en viktig del i Göteborgs handlingsplan för att inga områden ska vara klassade som särskilt utsatta områden. Vi kommer att ha ett särskilt fokus på att nå föräldrar som bor i Bergsjön, Hammarkullen och Hjällbo, säger Tove Näckdal, utvecklingsledare på socialförvaltningen Centrum, samhällsorienterande insatser.</p><p>Kursen ges på det egna modersmålet för föräldrar som inte har vuxit upp i Sverige. Vid nio kurstillfällen träffas deltagarna i grupper med åtta till tolv deltagare.</p><p>– Det är dialogbaserade träffar med mycket erfarenhetsutbyte. Grupperna diskuterar föräldraskap och hur man bygger en bättre relation till sitt barn. Vi pratar också om hur man kan undvika vardagskonflikter, men också om hur man som förälder sätter gränser på ett bra sätt, säger Tove Näckdal.</p><h2>Information om skolan</h2><p>Kursen innehåller också delar om samhällsorientering. Det handlar bland annat om hur skolan fungerar och vad som förväntas av den som är förälder till barn i skolan. Men man pratar även om andra myndigheter och stödfunktioner i samhället.</p><p>– En viktig del är hur socialtjänsten fungerar och vilket stöd man kan få där. Tyvärr förekommer det en del felaktiga rykten om socialtjänsten vilket gör att vissa inte vågar söka hjälp, även om de behöver. Vid ett kurstillfälle besöker socialtjänsten gruppen och det brukar bli bra samtal där mycket oro släpper, säger Tove Näckdal.</p><h2>Positiv påverkan på deltagarna</h2><p>Samhällsvägledaren Asha Adnan, som håller kursen på somaliska, har sett den positiva påverkan som utbildningen har på deltagarna.</p><p>– Det kan vara väldigt tufft att vara förälder i Sverige när man kommer från en annan kultur, med ett annat föräldraskap. När de kommer till oss på första träffen kan de vara osäkra på hur de ska bete sig och oroliga för framtiden. De vill ha svar på hur de ska göra, hur de ska sätta gränser och så vidare. Vi brukar säga att svaret finns emellan er och sedan diskuterar vi tillsammans för att hitta svar, säger hon och fortsätter:</p><p>– Vid sista träffen gör vi en utvärdering och då brukar det visa sig att det är en stor skillnad jämfört med hur de beskrev sin situation vid första träffen. Därför tycker jag att det är jätteviktigt att man går den här kursen. Det är jätteviktigt att man förstår vilka skyldigheter man har, men också vilka rättigheter man har. Kursen ger föräldrarna verktyg att klara av sin föräldraroll på ett bra sätt.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5><strong>Förälder i nytt land</strong></h5><ul><li>Kursen är baserad på dialog i grupp med kursledare. Storleken på gruppen är oftast åtta till tolv personer.</li><li>Tanken är att så många som möjligt ska kunna gå kursen på sitt modersmål. Den ges därför på dessa språk: arabiska, dari, tigrinja, turkiska, somaliska, persiska, sorani, kirundi/kinyarwanda, engelska och urdu.</li><li>Två av träffarna är besöksträffar. Vid det ena tillfället besöker socialtjänsten gruppen och vid det andra är det oftast ungdomsmottagningen som deltar.</li><li>Kursen hålls vanligtvis hos samhällsorienterande insatser på Andra långgatan, men även i olika lokaler runtom i staden. Målet är att erbjuda fler kurser i Göteborgs utsatta områden för att öka tillgängligheten.</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li>Göteborgs Stad: <a href="http://goteborg.se/foralderinyttland" target="_blank" rel="noopener">Förälder i nytt land – information och anmälan</a></li><li><a href="https://www4.goteborg.se/prod/Stadsledningskontoret/LIS/Verksamhetshandbok/Forfattn.nsf/07FB21A88B121395C1258A66002FDAB5/$File/C12574360024D6C7WEBVD2437X.pdf?OpenElement" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads handlingsplan för att inga områden ska vara särskilt utsatta 2025</a></li></ul><p></p></div></div>

Kursen Förälder i nytt land ska nå fler

<p>Alla sätt att ta sig fram var tillåtna och här fanns i sällskap med deltagarna både rullstolar, stavar, och en och annan stöttande arm. Några sprang medan andra passade på att sola sig på bron över hamnbassängen innan de nådde skuggan på andra sidan.</p><div id="attachment_135997" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135997" class="size-full wp-image-135997" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Tina_1000.jpg" alt="" width="1000" height="841" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Tina_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Tina_1000-300x252.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Tina_1000-768x646.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Tina_1000-250x210.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Tina_1000-520x437.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Tina_1000-730x614.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135997" class="wp-caption-text">Tina, med startnummer 92, flyttade till Göteborg från Stockholm för bara ett halvår sedan och är redan en regelbunden besökare vid olika aktiviteter på flera av Hisingens mötesplatser. Hon kände sig välkommen och inkluderad redan vid första besöket:   – Jag bor i området och brukar gå här längs kajen med mina stavar. När jag en dag gick förbi mötesplatsen kom Pablo ut med sin gitarr. Han ledde allsången och bjöd in mig till den. Jag älskar både att sjunga och träffa människor så jag gick med honom in. Foto: Suzanne Dahlin</p></div><p>Vid målgången för att dela ut medaljer till alla deltagare stod Havva, en av cheferna på Hisingen för de hälsofrämjande och förebyggande verksamheterna för seniorer, tillsammans med Kristina, äldrekonsulent och volontärsamordnare.</p><h2>Allsång och hjärnhälsa på programmet</h2><p>Efter loppet var det fikadags på mötesplatsen Vintergatan. Här kunde deltagare och besökare sjunga allsång med äldrekonsulenten, Pablo och lära sig mer om hur man kan stärka sin hjärnhälsa.</p><p>Distriktsköterskan Linn och hälsopedagogen Elin från Närhälsan berättade om hur de kan hjälpa till med provtagning men också motivera till aktiviteter som stärker både hjärta och hjärna. En del är att du har koll på ditt blodtryck, blodfetter och blodsocker, men också hur en liten livsstilsförändring, till exempel en kort promenad varje dag, kan göra stor skillnad för din hälsa.</p><div id="attachment_135998" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135998" class="size-full wp-image-135998" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Nalan_1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Nalan_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Nalan_1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Nalan_1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Nalan_1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Nalan_1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Nalan_1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135998" class="wp-caption-text">Nalan arbetar fallförebyggande som fixare och hjälper seniorer över 69 år i Gamla Lundby med allt från att byta batteri i brandvarnaren och bra belysning, men hennes uppdrag sträcker sig långt utöver det. – Det är ett väldigt roligt och varierat jobb, säger Nalan. Vid besöken kanske jag upptäcker andra saker som personen behöver hjälp med. Har någon till exempel fått sämre syn och de behöver synhjälpmedel kan jag förmedla kontakt med vår syninstruktör. Andra gånger kanske personen främst önskar sällskap – då kan jag lotsa vidare till en mötesplats. Foto: Suzanne Dahlin</p></div><p>På mötesplatserna för seniorer i hela Göteborg finns också mängder av gratis aktiviteter som stärker hjärnhälsan och kan göra tillsammans med andra.</p><p>– Varför inte pröva pingis, schack eller diskussionsgrupp? Vår rörelsebaserade hjärnträningsform Life Kinetik? Det finns något för alla intressen, sa Pablo, äldrekonsulent.</p><h2>Gör sådant du tycker om att göra</h2><p>På mötesplatsen fanns en utställning av egna löpsedlar med citat från både yngre och äldre personer med demenssjukdom och yngre och äldre anhöriga. Alla hade svarat på frågan ”Vad mår du bra av?” De flesta svarade att de mådde bra av att umgås, skratta och göra saker tillsammans med andra. Anhöriga mådde extra bra av att känna att den närstående var i goda händer och att byta erfarenheter med andra i samma situation som en själv.</p><div id="attachment_135999" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135999" class="size-full wp-image-135999" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ali-o-Marina_800.jpg" alt="" width="800" height="955" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ali-o-Marina_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ali-o-Marina_800-251x300.jpg 251w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ali-o-Marina_800-768x917.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ali-o-Marina_800-250x298.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ali-o-Marina_800-520x621.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ali-o-Marina_800-730x871.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135999" class="wp-caption-text">Ordförande i äldre samt vård- och omsorgsnämnden Marina Johansson, med startnummer 62 i samspråk med Ali, framtidsutvecklare i Åldersvänliga Göteborg, med startnumret efter Marina. Foto: Suzanne Dahlin</p></div><p>Ali har minnesproblematik och svarade på samma fråga i panelsamtalet.</p><p>– Mina intressen i livet har varit många, till exempel att spela Back Gammon, cykla, simma, rida och musik. Nu är jag med i två sånggrupper: ”Vi gör så gott vi kan” och Minneskören”. Jag glömmer mer för varje dag men det jag klarar fortsätter jag med. Det är mitt råd, gör det du tycker är roligt och, som mina barn brukar säga till mig: drick mycket vatten!</p><p>Som framtidsutvecklare, ett ideellt uppdrag han har för Åldersvänliga Göteborg, bidrar han med sin erfarenhet och kunskap till stadsutvecklingen.</p><div id="attachment_136000" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136000" class="size-full wp-image-136000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/berit-800.jpg" alt="" width="800" height="910" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/berit-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/berit-800-264x300.jpg 264w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/berit-800-768x874.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/berit-800-250x284.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/berit-800-520x592.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/berit-800-730x830.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136000" class="wp-caption-text">Uppvärmningen före loppet leddes till medryckande musik, av Berit, volontär. Foto: Suzanne Dahlin</p></div><p>– Som framtidsutvecklare får jag testa och komma med synpunkter, till exempel var det behövs fler pratbänkar och annat som gör livet bättre för oss seniorer.</p><p>Malin Birath, demenssjuksköterska och anhörigkonsulent och Madelene Kaldemark, demenssjuksköterska, menar att ett demensvänligt och åldersvänligt samhälle är ett snällt och omtänksamt samhälle.</p><p>– Ett sådant samhälle får vi när vi alla lär oss mer om hur det är att leva med en kognitiv sjukdom eller vara vid sidan om, som anhörig. Vi skapar detta vänliga samhälle, alla tillsammans, sa Malin.</p><h2>Parad på Kungsportsavenyn i augusti</h2><p>Missade du Miniloppet men vill vara med och uppmärksamma vikten av ett demensvänligt och åldersvänligt samhälle. Torsdag 22 augusti, i samband med Veteran-VM i friidrott, kommer en ny chans.</p><div id="attachment_136001" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136001" class="size-full wp-image-136001" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Alex_1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Alex_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Alex_1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Alex_1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Alex_1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Alex_1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Alex_1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136001" class="wp-caption-text">Alex går långpromenader varje dag, men det är första gången han deltar i Miniloppet och han sprang hela kilometern. Vid utlottningen vann han dessutom på sitt startnummer och tog emot priset av äldrekonsulenten Kristina. Foto. Suzanne Dahlin</p></div><p>– Ett demensvänligt samhälle är ett åldersvänligt samhälle, en härlig stad att leva i för alla åldrar. Välkommen att också vara med i paraden på Kungsportsavenyn! sa Emma Matsson, Åldersvänliga Göteborg.</p><p>Start är vid Götaplatsen med samling 13.30. Paraden arrangeras av Alzheimerfonden i samarbete med bland annat Åldersvänliga Göteborg. Att delta är gratis och du behöver inte anmäla dig innan, det är bara att komma.</p><p>Håll ögonen öppna, snart släpps ett program för andra roliga och intressanta aktiviteter för hela familjen, med fokus på årsrika göteborgare, i samband med Veteran-VM i friidrott.</p><div id="attachment_136002" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136002" class="size-full wp-image-136002" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/overblick-1000.jpg" alt="" width="1000" height="704" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/overblick-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/overblick-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/overblick-1000-768x541.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/overblick-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/overblick-1000-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/overblick-1000-730x514.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136002" class="wp-caption-text">Foto: Suzanne Dahlin</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Miniloppet</h5><ul><li>Arrangeras för att uppmärksamma vikten av ett demensvänligt och åldersvänligt Göteborg</li><li>Arrangörer är Göteborgs Stad, hälsofrämjande och förebyggande verksamheter på Hisingen (äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen), i samverkan med Åldersvänliga Göteborg, Närhälsan, Demensförbundet, Alzheimer Sverige, Bräcke Diakoni, Alzheimerfonden och Demensföreningen Hisingen</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.demenscentrum.se/publicerat/hjarnhalsa-pa-dina-fem-fingrar" target="_blank" rel="noopener">FINGER – hjärnhälsa på dina fem fingrar</a> (demenscentrum.se) Den enda studien i världen som visar att livsstilen kan förebygga minnesproblem och förbättra hjärnhälsan.</li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/motesplatser/motesplatser-for-seniorer" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Mötesplatser för seniorer</a> Du vet väl att på alla mötesplatser i Göteborg Stad finns aktiviteter som är bra för vår hjärnhälsa till exempel Life Kinetic, allsång, dansgympa.</li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Åldersvänliga Göteborg</a> – ett åldersvänligt Göteborg är också ett demensvänligt Göteborg</li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg/framtidsutvecklare" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Framtidsutvecklare</a> i Åldersvänliga Göteborg</li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-i-hemmet/fixartjanst/hitta-fixartjanst" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Hitta fixartjänst</a> i Göteborgs Stad</li></ul><p></p></div></div>

Soligt minilopp för ett demensvänligt samhälle

<p>Ett brandlarm tjuter och byggdammet har precis lagt sig i det nybyggda boendet med särskild service i Angered. Snart ska åtta unga vuxna flytta in. De har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, missbruksproblematik och även andra diagnoser.</p><p>De har också en annan sak gemensamt, de har bott på flera olika institutioner eller boenden och flyttat mycket. De var trötta på att flytta och även trötta på vuxna som de inte litade på. Dessutom var personalen som skulle jobba på boendet en ny arbetsgrupp som inte kände varandra.</p><p>– Den första känslan var ändå förväntan. Det var en unik brukargrupp vi skulle jobba med och det kändes spännande, samtidigt som det var nervöst, berättar Andréa Strömme, enhetschef på boendet.</p><h2>Förväntan byttes till problem</h2><p>Personalen var väldigt peppad. I början fick de göra allt, ordna med möbler och porslin och bygga allt från grunden. Och ja, de fick tyst på det tjutande brandlarmet.</p><p>–  Vi fick ordning på det mesta, och det första året var bra. Vi lärde oss mycket och tog reda på det vi inte visste.</p><p>Men tiden gick och flera prövningar tog sin början. Hyresgästernas utmanande problem och alla dilemman slet på personalen, som inte fungerade bra som grupp.</p><div id="attachment_135916" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135916" class="size-full wp-image-135916" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000.jpg" alt="" width="1000" height="668" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000-768x513.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000-730x488.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135916" class="wp-caption-text">&#8211; Vi har flera dilemman i vår arbetsvardag, berättar Danijela Ristic och Maritha Rooslien, som arbetar på boendet som stödassistent och stödpedagog. Bland våra hyresgäster finns de som skadar sig själva och det finns brukare som är självmordsbenägna. Foto: Yvonne Lind</p></div><p>– Vi har flera dilemman i vår arbetsvardag. Bland våra hyresgäster finns de som skadar sig själva och det finns brukare som är självmordsbenägna. Redan första dagen sa en av våra hyresgäster att hen skulle ta livet av sig, berättar Maritha Rooslien, stödpedagog på boendet.</p><p>Personalen brottades med frågan om vad de får och inte får göra. Om en boende säger att hen ska ta livet av sig och tar fram en kniv- kan man ta kniven? Och om det är tydligt att en boende säljer sex- vad gör man då?</p><h2>Började med kartläggning</h2><p>Personalen noterade också att det inte fanns tillräckligt stöd i form av rutiner och andra styrdokument för hur de skulle agera. Det fanns vissa rutiner men de var inte tillräckligt. Det fanns flera problem i personalgruppen och det var tydligt att de inte mådde bra. Personalgruppen gled isär och stöttade inte varandra, utan tvärtom.</p><p>–  De gjorde att våra brukare kom i skymundan vilket gjorde att även de mådde sämre, ja alla mådde dåligt. De var stökigt på boendet, och bland annat kastades det möbler. Runt 2021 hade vi nått botten och det var då jag insåg att det måste till en förändring, säger Andréa Strömme.</p><div id="attachment_135908" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135908" class="size-full wp-image-135908" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800.jpg" alt="" width="800" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135908" class="wp-caption-text">– Efter en satsning på kvalitet är situationen helt annorlunda idag. Både personal och brukare mår bättre, säger Andréa Strömme, enhetschef. Foto: Yvonne Lind</p></div><p>Förändringen började med en kartläggning av en extern part. Efter det påbörjades resan mot ett annat sätt att jobba. Det första som hände var en omorganisation och omflyttningar i personalgruppen.</p><h2>Viktigt med god samverkan</h2><p>– Sedan började vi arbeta strukturerat för att höja kvaliteten. Vi gick igenom alla rutiner och skapade flera nya. Det gör att personalen till exempel vet vad de ska göra när de finns misstanke om att en boende planerar att ta livet av sig.</p><p>Alla hyresgäster har individuella handlingsplaner, utifrån de kartläggningar som personalen har gjort. Även andra saker har bidragit till den positiva förändringen. Bland annat fick personalen gå flera utbildningar.</p><p>– Vi har också ansvariga för alla områden, exempelvis inom suicid, hot och våld. När vi har APT har vi olika teman vi går igenom. Något annat som är viktigt är god samverkan med andra externa parter, exempelvis psykiatrin och hälso- och sjukvård, säger Andréa Strömme.</p><h2>Mer trygghet idag</h2><p>Idag är situationen en annan.</p><p>Danijela Ristic, som jobbar som stödassistent, kom till boendet efter förändringen och hon berättar:</p><p>– Vi är en bra och stabil grupp. När jag började kände jag mig välkommen, jag fick svar på alla frågor och hjälp om jag stötte på problem. Jag känner att det är ok att fråga hur mycket jag vill.</p><p>Andréa Strömme håller med och anser att det är mycket som är annorlunda idag.</p><p>–  Nu är det är en helt annan känsla att komma in på boendet. Bland personalen är det ett helt annat klimat, de är ärliga mot varandra och stöttar varandra. Och nu känner våra brukare att vi har dem i fokus, och då känner de sig trygga. Resultatet är att vi har färre självskador och försök till suicid.</p><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Förvaltningen för funktionsstöd</a></p><p></p></div></div>

Rutiner och stöddokument gav ökad trygghet

<p>Det är några av Göteborgs Stads egna sjuksköterskor som leder ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt och delar med sig till sina kollegor. Målet för projekten är att den kommunala vården och omsorgen ska bygga på bästa tillgängliga kunskap med patienten i fokus.</p><p>– Mycket av den forskning som tidigare bedrivits handlar om vård på sjukhus. De resultaten går inte alltid att överföra direkt till vår verksamhet. Sjuksköterskor inom den kommunala hälso- och sjukvården har därför tagit initiativ till flera forsknings- och utvecklingsprojekt och driver utvecklingen framåt i våra verksamheter, säger Ramona Schenell, sjuksköterska och forskare vid äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><h2>Florence lade grunden</h2><p>Florence Nightingale (1820-1910) lade grunden till den moderna sjuksköterskeutbildningen och pratade mycket om vikten av hygien.</p><p>– Över hundra år senare kan vi, världen över, konstatera att hygien och följsamhet till basala hygienrutiner fortfarande är det som spelar störst roll för att förhindra smittspridning, säger Veronica Almstedt, distriktssköterska och doktorand i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Vill du veta mer om projekt som sjuksköterskor driver i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen? Vi släpper en berättelse om dagen från och med tisdag under hela denna vecka på goteborg.se:</strong><strong> </strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads: Jobba på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><p></p></div></div><p><strong> </strong>Både Ramona och Veronica har intresse för forskning och utveckling som ligger nära verksamheten, det vill säga behov som identifierats av dem som arbetar i förvaltningen.</p><p>– Med egen forskning blir man producenter av sin egen kunskap och kan göra förbättringar utifrån verkliga behov, säger Ramona.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Veronica och Ramona</strong></p><ul><li>Både Veronica och Ramona är engagerade i frågor som rör utveckling av yrket såväl lokalt som nationellt. Veronica är vice ordförande för Distriktssköterskeföreningen i Sverige, en sektion till Svensk sjuksköterskeförening, där Ramona är styrelseledamot.</li><li>Veronicas fokus ligger på att förbättra sårbehandlingen för patienter med svårläkta sår och samtidigt öka kunskaperna om sår och sårbehandling i teamet runt patienten.</li><li>Ramona är engagerad i flera olika forsknings- och utvecklingsprojekt, bland annat på Göteborgs första akademiska vård- och omsorgsboende Silvergruvan.</li></ul><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/silvergruvans-vard--och-omsorgsboende/om-boendet/akademiskt-vard-och-omsorgsboende" target="_blank" rel="noopener">Akademiskt vård- och omsorgsboende &#8211; Silvergruvans Vård- och omsorgsboende &#8211; Göteborgs Stad (goteborg.se)</a></p><p><strong>Florence Nightingale, </strong>född 12 maj 1820 i Florens, Toscana, död 13 augusti 1910 i London, var en brittisk sjuksköterska och sjukvårdsreformator. Hon gjorde uppmärksammade insatser under Krimkriget och senare i London. Florence Nightingale räknas som en av grundarna av det moderna sjuksköterskeprofessionen. (Källa: Wikipedia)</p><p></p></div></div>

Forskning i fokus på Internationella sjuksköterskedagen

<p>Socialstyrelsens kampanj “Gör en insats” är en nationell satsning som syns i tv, sociala medier, på bio och i utomhusreklam, men även på olika sätt i alla landets kommuner. Målsättningen är att locka fler människor att vilja hjälpa utsatta barn och ställa upp som jourhem, kontaktperson och familjehem.</p><p>– Det finns ett jättestort behov av familjehem i hela landet, och detta har uppmärksammats tidigare men aldrig i den här omfattningen, säger Anna Forum, enhetschef på familjehemsenheten i stadsdel Centrum.</p><h2>Många anmäler sig frivilligt vid kriser</h2><p>Under den stora flyktingkrisen 2015 hörde många av sig frivilligt för att hjälpa utsatta barn, och även när kriget i Ukraina utbröt. Men trots det är behovet av familjehem alltid större än tillgången.</p><p>– Här i Göteborg saknas ungefär 100 familjehem och jourhem och så har det varit under flera år, behovet är konstant. Så vi hoppas att den här kampanjen kan göra fler intresserade av att ställa upp, säger Anna Forum.</p><div id="attachment_135782" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135782" class="size-full wp-image-135782" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frukost_familjehem-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frukost_familjehem-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frukost_familjehem-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frukost_familjehem-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frukost_familjehem-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frukost_familjehem-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frukost_familjehem-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135782" class="wp-caption-text">Foto: Familjehem Göteborgs Stad</p></div><p>I Göteborgs Stad arbetar tre personer heltid med att utbilda familjehem och jourhem så att de blir rustade att klara av sina uppdrag. Familjerna erbjuds grundutbildningen ”Ett hem att växa i”, men även fortbildningar och föreläsningar.</p><p>– Vi märker att det är många som inte vet vad det innebär att vara familjehem och jourhem. Här har vi ett stort och viktigt arbete att göra för att informera allmänheten. Familjehem Göteborg bjuder in till informationsmöte två gånger i månaden. Det är tillfällen för alla som är nyfikna att få veta lite mer, säger Anna Forum.</p><h2>Olika anledningar till placering i familjehem</h2><p>Barn och ungdomar blir placerade i familjehem eller jourfamiljer av olika anledningar, men gemensamt för dem är att de inte har möjlighet att bo hemma med sina föräldrar. Det kan till exempel bero på missbruksproblematik eller andra sociala svårigheter.</p><p>– Om ett barn inte kan bo hemma, utan det har beslutats att barnet behöver bo någon annanstans, är ett familjehem eller jourhem en bra lösning, säger Anna Forum.</p><p>Enligt henne är familjehem eller jourhem ofta bättre än att placera ett barn på ett HVB-hem (hem för vård och boende) eller liknande institution.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Så kan du hjälpa:</h5><p><strong>Familjehem<br /></strong>Som familjehem tar du emot barn som av olika anledningar inte kan bo hemma. Barnet kan bo en kortare eller längre tid hos dig.</p><p><strong>Kontaktfamilj<br /></strong>Som kontaktfamilj tar du emot ett barn i ditt hem ungefär var tredje helg, för att vara ett extra stöd.</p><p><strong>Jourhem<br /></strong>Som jourhem tar du med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid.</p><p><strong>Kontaktperson<br /></strong>Som kontaktperson träffar du barnet regelbundet för att umgås och hitta på aktiviteter tillsammans.</p><p><strong>Mer information:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/familjehem-goteborgs-stad/familjehem" target="_blank" rel="noopener">Familjehem Göteborg Stad</a></li><li><a href="https://www.socialstyrelsen.se/mininsats/" target="_blank" rel="noopener">Socialstyrelsen: Gör en insats</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/familjehem-goteborgs-stad/min-insats--en-informationssatsning-fran-socialstyrelsen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad om Socialstyrelsens kampanj Gör en insats</a></li></ul><p></p></div></div><p>– Vi kan se att om barn placeras tillsammans med andra ungdomar som har olika bekymmer så finns det risk att man påverkas. I ett familjehem placeras barnen i mer vanliga former, något som kan kännas tryggare för barnet, säger Anna Forum och fortsätter:</p><p>– Växer man upp i ett familjehem så är ju också vår förhoppning att man därigenom får relationer som varar, även efter att placeringen har upphört. Det blir ett komplement till ursprungsfamiljen.</p><h2>Ersättning för familjehem och jourfamiljer</h2><p>Ställer man upp som familjehem eller jourfamilj får man ersättning i form av omkostnadsersättning för barnets mat, kläder och fritidsaktiviteter. Dessutom får man ett arvode, en ersättning för uppdraget som följer SKR:s (Sveriges kommuner och regioners) riktlinjer.</p><p>– Vi har ungefär tusen familjehem och jourhem som har uppdrag i Göteborg i dag och som gör en fantastisk insats. Men det finns alltid en längre kö av barn som behöver andra trygga vuxna. Vill man göra en insats finns det olika former som kan passa ens livssituation, säger Anna Forum.</p><p>Som exempel nämner hon kontaktfamiljer, där man träffar barnet ungefär var tredje vecka. Det finns också behov av kontaktpersoner.</p><p>– Är man intresserad finns det många fina berättelser från personer som är familjehem i dag och som kan ge en inblick i hur det kan vara att ta ett uppdrag.</p><div id="attachment_135781" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135781" class="size-full wp-image-135781" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fredagsmys_familjehem-1000.jpg" alt="" width="1000" height="562" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fredagsmys_familjehem-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fredagsmys_familjehem-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fredagsmys_familjehem-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fredagsmys_familjehem-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fredagsmys_familjehem-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fredagsmys_familjehem-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135781" class="wp-caption-text">Foto: Familjehem Göteborgs Stad</p></div>

Göteborgs Stad söker 100 familjehem

<p>&#8211; Jag har tränat hela veckan genom att spela FIFA online och är väl förberedd, ändå är jag väldigt nervös, säger en av finalisterna i tv-spelsturneringen FIFA challenge 2024.</p><p>Trots nervositeten vann han till slut turneringen efter en spännande finalmatch mot en elev från samma skola.</p><h2>”Har varit ett svårt pussel”</h2><p>Bakom initiativet till FIFA challenge 2024 står deltagare i den dagliga verksamheten Handslaget inom förvaltningen för funktionsstöd. Tv-spelsturneringen vände sig till elever på den anpassade gymnasieskolans nationella program.</p><div id="attachment_135682" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135682" class="size-full wp-image-135682" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ledare-800.jpg" alt="" width="800" height="943" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ledare-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ledare-800-255x300.jpg 255w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ledare-800-768x905.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ledare-800-250x295.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ledare-800-520x613.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ledare-800-730x860.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135682" class="wp-caption-text">Jonas Autio jobbar som stödassistent inom den dagliga verksamheten Handslaget. Foto: Carina Wetterlind</p></div><p>Grundspelet har pågått under våren i lokaler hos den dagliga verksamheten Idrottsplatsen och slutspelet genomfördes i torsdags 2 maj i Selma Lagerlöfs center.</p><p>&#8211; Det har varit ett svårt pussel att planera in de många gruppspelsomgångarna för gymnasieeleverna, utifrån elevernas olika praktiktider. Det har gått bättre än vi trodde att det skulle göra, säger Jonas Autio, stödassistent inom Handslaget.</p><h2>Informationsbesök på gymnasieskolor</h2><p>Det är första gången verksamheten arrangerar turneringen:</p><p>&#8211; Våra deltagare inom daglig verksamhet har varit väldigt aktiva under planeringen och genomförandet av turneringen. De har gjort informationsbesök på gymnasieskolorna och tyckte det var både kul och stimulerande, säger Jonas Autio.</p><h2>Matchboll signerad av BK Häckens damlag</h2><p>Deltagarna har också skapat informationsmaterial och genomfört lottningar inför gruppspel och slutspel i ett lottningsprogram på datorn. De har också designat loggan för turneringen, fixat medaljer och pokal.</p><div id="attachment_135683" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135683" class="size-full wp-image-135683" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/boll-800.jpg" alt="" width="800" height="997" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/boll-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/boll-800-241x300.jpg 241w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/boll-800-768x957.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/boll-800-250x312.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/boll-800-520x648.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/boll-800-730x910.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135683" class="wp-caption-text">En del av förstapriset var en fotboll signerad av BK Häckens damlag. Foto: Carina Wetterlind</p></div><p>Förutom pokalen består förstapriset också av en fotboll signerad av fotbollslaget BK Häckens damlag samt matchbiljetter till BK Häckens hemmamatcher.</p><p>Publiken under finaldagen bestod av deltagare från andra dagliga verksamheter och medarbetare som arbetar i Selma Lagerlöfs Center.</p><h2>Kommentatorer med inlevelse och engagemang</h2><p>De två kommentatorerna är själva deltagare i den dagliga verksamheten Handslaget, båda duktiga och hängivna FIFA-spelare på fritiden.</p><p>De refererade slutspelsmatcherna med träffsäkra och roliga kommentarer och levererade intressanta analyser av finalisternas laguppställningar, spelstrategier och händelser på spelplanen. De intervjuade också spelarna efteråt kring deras insatser.</p><h2>Teamwork mellan flera dagliga verksamheter</h2><p>De dagliga verksamheterna Handslaget och Idrottsplatsen har samarbetat kring lokal och funktionärer under gruppspelsomgångarna. Mediabyrån daglig verksamhet var på plats för att filma och dokumentera finalspelet och filmade också intervjuer med spelarna.</p><h2>”Jag är mycket imponerad”</h2><p>Christian Nilsson är enhetschef för de dagliga verksamheter som deltar. Han är nöjd och mycket stolt över deltagarnas insatser i tv-spelsturneringen, över det fina samarbetet mellan de dagliga verksamheterna och hur väl deltagarna inom den dagliga verksamheten Handslaget har genomfört turneringen.</p><p>&#8211; Jag är mycket imponerad, säger Christian Nilsson. De har arrangerat och genomfört detta på ett fantastiskt fint sätt. Jag har förstått på både spelare och deltagare att de har uppskattat turneringen och jag tror därför att vi kommer att få se fler turneringar, avslutar Christian.</p>

Handslaget ordnade stor tv-spelsturnering

<p>Den 21–22 maj är det dags för Svenska demensdagarna på Svenska Mässan. I samband med årets konferens bjuder Göteborgs Stad in till en öppen temakväll för anhöriga.</p><p>– Vi vänder oss till alla som har personer i sin närhet som är drabbade av demenssjukdom eller kognitiv sjukdom. Som anhörig kan du vara barn, partner, vän eller granne – alla som vill få mer kunskap och råd är välkomna. Det är också en möjlighet att få träffa andra i samma situation, säger Madelene Kaldemark, demenssjuksköterska som jobbar förebyggande och hälsofrämjande i Göteborgs Stad.</p><h2>Anhörig berättar om sin resa</h2><p>Under temakvällen kommer Moa Wibom, överläkare inom kognitiv medicin och specialist på demensfrågor, att föreläsa på temat ”När hjärnan blir sjuk går ingen oberörd”.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Temakväll för anhöriga</h5><ul><li>Temakvällen hålls på Svenska Mässan den 22 maj, klockan 17–19</li><li>Ingen föranmälan krävs</li><li>Göteborgs Stad arrangerar i samarbete med Svenska demensdagarna och Berg Healthcare</li></ul><p></p></div></div><p>Malin Berg, vars mormor drabbades av demenssjukdom, berättar om sin resa som anhörig.</p><p>– Tanken är man som åhörare ska få med sig lite tips och idéer från Malins erfarenheter. Som anhörig kan det ibland vara svårt att veta vad man behöver och var man ska vända sig, säger Madelene Kaldemark.</p><h2>Många representanter på plats</h2><p>På plats under kvällen finns också representanter för olika vård- och omsorgsgivare samt stödfunktioner i Göteborgs Stad.</p><p>– De kommer att berätta om vad de kan bistå med under olika skeden av sjukdomsförloppet. För oss är det väldigt viktigt att nå ut till anhöriga och att de får information om vilket stöd och hjälp som finns att få, säger Madelene Kaldemark.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Svenska demensdagarna 21–22 maj</h5><p>Konferensen hålls i år för 23:e gången och samlar personer från flera olika yrken. Syftet är att dela kunskap, erfarenhet och inspiration.</p><p>Svenska demensdagarna anordnas av Svenska nätverket för demenskunskap i samarbete med Svenskt demenscentrum.</p><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://svenskademensdagarna.se/" target="_blank" rel="noopener">Svenska demensdagarna</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Temakväll för anhöriga under Svenska demensdagarna

<p>– Vi vill att alla ska få plats i staden, både brukarna på våra boenden och grannarna, säger Petter Nilsson, projektledare.</p><p>I projektet Mutual benefits arbetar Göteborgs Stad för att socialt utsatta ska inkluderas i stadsutvecklingen. Ett av projektets mål har varit att ta fram en vägledning för hur sociala boenden ska kunna samverka med sitt närområde, en fråga som blivit alltmer aktuell de senaste åren i takt med att staden växer.</p><p>– När våra boenden ska flytta till eller hamnar närmare ett tätbebyggt område blir många oroliga för att det ska bli mer otryggt. Med vägledningen vill vi hjälpa boendena att möta oron, öka tryggheten och stärka samarbetet med alla som bor och arbetar i närheten, säger Petter Nilsson, projektledare vid socialförvaltningen Sydväst.</p><h2>Ökad trygghet för alla</h2><p>Arbetet med att utveckla vägledningen påbörjades på Kallebäcks boende, som är ett boende för äldre med beroendeproblematik. Det var när Wallenstam började planera för närmare tvåtusen nya bostäder intill boendet som boendets plats blev i området högaktuell. Petter Nilsson tog då initiativ till samverkansprojektet Mutual benefits. Förutom Wallenstam involverades Stena fastigheter, Stadsmissionen och forskare från Chalmers i projektet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Platssamverkan</h5><p>Ett samarbete mellan olika aktörer kring en geografisk plats för att utveckla platsen till det bättre, ofta med syfte att öka tryggheten.</p><p>Socialförvaltningen Sydvästs platssamverkan kring sociala boenden bygger på fem principer:</p><ol><li>Brukarnas behov i grannskapet jämställs med andra invånares</li><li>Korta enkla kontaktvägar mellan verksamhet och grannar</li><li>Helt, rent, funktionellt och vackert</li><li>Personal förstår sin roll i fungerande grannskap</li><li>Skapa möten, empati och förståelse mellan grannar och brukarna</li></ol><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/184BD7DAAF005244C1258AFC00407994/$File/6.1%20bilaga%201%20Vagledning%20for%20platssamverkan%20kring%20sociala%20boenden.pdf?OpenElement" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Vägledning för platssamverkan kring sociala boenden</a></p><p></p></div></div><p>– Vi ville få tryggheten att funka för alla, både brukarna på Kallebäcks boende och de som skulle flytta in i området. Vi ville också samla våra erfarenheter, så att fler kan dra nytta av dem, säger Petter Nilsson.</p><h2>Brukarnas behov jämställs med andra invånares</h2><p>Vägledningen bygger på fem principer. En viktig utgångspunkt är att de insatser som görs inte bara ska vara trygghetsskapande för omgivningen utan också möta brukarnas behov.</p><p>– De behöver precis som alla andra känna sig delaktiga i området, att det här är deras hem lika mycket som andras. När grannskapet möter deras behov mår de bättre och risken för problemskapande beteende minskar, säger Petter Nilsson.</p><p>Tidigare hade man på Kallebäcks boende problem med att brukare brukade sitta och dricka alkohol utanför entrén, vilket förbipasserande kunde uppleva som otryggt, berättar Carina Lövberg, som är enhetschef på boendet.</p><p>– Då köpte vi in nya utemöbler till uteplatsen på baksidan där det är tillåtet att dricka alkohol. Vi har också lagt ny sten och asfalterat så att det är lättare att ta sig dit med till exempel rullstol. Så nu väljer fler att sitta där istället, säger Carina Lövberg.</p><h2>Korta, enkla kontaktvägar</h2><p>En annan princip är att det ska vara enkelt att snabbt komma i kontakt med boendena, till exempel via telefon.</p><p>– Det kan också handla om att skapa gemensamma nätverk, som trygghetsforum där personalen, fastighetsägare och andra ses regelbundet för att diskutera trygghetsfrågor, säger Petter Nilsson.</p><h2> Helt, rent och vackert</h2><p>Den tredje principen är att det ska vara helt, rent och funktionellt runt boendena. På Kallebäcks boende är man noga med att snabbt laga sådant som är trasigt och göra det fint och trevligt runt boendet. Några av åtgärderna är bättre belysning, mer skräpplockning och bänkar för att brukarna ska kunna sätta sig och vila mellan busshållplatsen och boendet.</p><p>– Det blir respektfullt mot våra brukare, som verkligen uppskattar det, och utifrån ser man att vi är rädda om vår verksamhet och vår fastighet, säger Carina Lövberg.</p><h2>Personalen har en viktig roll</h2><p>Den fjärde principen handlar om att personalen behöver förstå sin betydelse i samarbetet med grannarna. Intrycket av brukare och personal blir ofta synonymt med intrycket av verksamheten. Personalen behöver dels kunna förklara för grannarna varför de som bor på boendet kanske inte alltid beter sig som andra, dels hjälpa brukarna att förstå hur de kan upplevas av sin omgivning.</p><p>– De som bor hos oss är kloka människor, men ibland glömmer man av sig. Här är vi i personalen viktiga, att påminna och till exempel säga att ”nu har vi en förskola mittemot och därför kan du inte sitta på den här bänken och dricka”, säger Carina Lövberg.</p><h2>Möten kan öka förståelsen</h2><p>Den femte principen handlar om att skapa möten och öka förståelsen mellan brukarna och de som bor eller arbetar i området. När Wallenstam började bygga i området blev till exempel många brukare oroliga och det gick rykten om att de skulle tvingas flytta. Boendet bjöd då in Wallenstams förvaltare och fastighetsskötare för att svara på frågor.</p><p>– Efter det minskade oron. Man kände att &#8220;vi ska bo i det här området precis som alla andra&#8221;. Och Wallenstams personal fick en möjlighet att träffa de som bor här och se hur de har det. Det blev ett väldigt bra möte, säger Carina Lövberg.</p><p>Boendet och fastighetsägarna jobbar nu kontinuerligt för att få till fler naturliga möten i området. Till exempel har man vid flera tillfällen arrangerat pop-up-caféer och i maj planerar man en grillkväll för att få brukare och grannar att mötas.</p><h2>Ska användas på alla sociala boenden</h2><p>Samtliga boendechefer i socialförvaltningen Sydväst har under våren fått en genomgång av den nya platssamverkansmodellen. Tanken är att den nu ska börja användas på alla sociala boenden i Göteborgs Stad.</p><p>– Om man jobbar ambitiöst utifrån de fem principerna kommer man att komma långt. Vi hoppas att vägledningen ska bli ett stöd för att få till en god samverkan i sitt område, förändra bilden av våra boenden och öka tryggheten för grannarna, säger Petter Nilsson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Mutual benefits &#8211; klok design för ökad trygghet och en stad för alla</h5><ul><li>Fokuserar på hur socialt utsatta människor kan inkluderas när vi utvecklar staden.</li><li>Drivs av socialförvaltningen Sydväst i samarbete med Göteborgs Stadsmission, Stena Fastigheter, Wallenstam och Chalmers. Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, står för merparten av finansieringen.</li><li>Ett av projektets mål har varit att utveckla och pröva en platssamverkansmodell kring sociala boenden. Modellen har tagits fram i samarbete med fastighetsägarna i området runt Kallebäcks boende: Wallenstam, Stena fastigheter och SGS.</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-bostader-och-bebyggelse/mutual-benefits---klok-design-for-okad-trygghet-och-en-stad-for-alla" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Mutual benefits</a></p><p></p></div></div>

Ny vägledning ska öka tryggheten kring sociala boenden

<p>Huldas hus är en mötesplats för kvinnor som saknar fast bostad och har en beroendeproblematik. Här kan de bland annat delta i aktiviteter, duscha, fika och äta lunch. Sedan i början av april får Huldas hus varje fredag besök av en sjuksköterska och kurator eller behandlingsassistent från Sahlgrenskas mobila beroendeteam.</p><div id="attachment_135519" style="width: 607px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135519" class="size-full wp-image-135519" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hus-597.jpg" alt="" width="597" height="593" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hus-597.jpg 597w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hus-597-300x298.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hus-597-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hus-597-250x248.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hus-597-520x517.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 597px) 100vw, 597px" /><p id="caption-attachment-135519" class="wp-caption-text">Sofia Lexén är projektledare för Mobilt team beroende. Foto: Privat</p></div><p>– Genom att jobba uppsökande kan vi nå personer som annars inte hade sökt vård. Många tycker det är svårt att veta vart de ska vända sig. En del av de vi träffar berättar också att de har försökt söka hjälp, men inte lyckats, säger Sofia Lexén, projektledare för Mobilt team beroende.</p><h2>Läkemedel som kan rädda liv</h2><p>Teamet erbjuder bland annat provtagning av hepatit och hiv. En annan viktig del i den uppsökande vården är att dela ut naloxon, en nässprej som används vid överdos av opioider.</p><p>–  Naloxon kan rädda liv och det är väldigt viktigt att nå ut med det till de här grupperna. I samband med att vi delar ut läkemedlet, ger vi också utbildning i hur det ska användas och hur man känner igen en opioidöverdos, säger Sofia Lexén.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Huldas hus</h5><p>Huldas hus ligger på Karl Johansgatan i Majorna. Det är en mötesplats för kvinnor som saknar fast boende och har öppet på vardagar mellan klockan 08.30 och 16.00.</p><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-for-hemlosa/stod-att-soka-sjalv/huldas-hus" target="_blank" rel="noopener">Huldas hus</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Det mobila beroendeteamet kan också skriva remiss till olika beroendemottagningar. Personer med opioidberoende har möjlighet att påbörja utredning för behandling på plats.</p><p>– Ett opioidberoende är ett kroniskt tillstånd. Men det finns effektiv behandling att få, säger Sofia Lexén.</p><h2>Många kvinnor känner skam</h2><p>Katarina Bengtsson jobbar som fältsekreterare på Huldas hus. Hon ser många fördelar med att det mobila beroendeteamet kommer dit.</p><div id="attachment_135520" style="width: 805px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135520" class="size-full wp-image-135520" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hu-795.jpg" alt="" width="795" height="582" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hu-795.jpg 795w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hu-795-300x220.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hu-795-768x562.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hu-795-250x183.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hu-795-520x381.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Huldas-hu-795-730x534.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 795px) 100vw, 795px" /><p id="caption-attachment-135520" class="wp-caption-text">Katarina Bengtsson, fältsekreterare på Huldas hus.  Foto: Privat</p></div><p>– Kvinnor söker ofta hjälp med sitt missbruk senare än män. Många gånger beror det på att de känner skam för att de inte lever upp till förväntningarna på hur man ska vara som kvinna. Här blir det enklare att ta en första kontakt och bryta isen, säger hon.</p><h2>Besöker olika platser i Göteborg</h2><p>Sahlgrenskas mobila beroendeteam startade i april förra året. Förutom Huldas hus besöker teamet varje vecka olika boenden och platser runt om i Göteborg. På torsdagar är de i Johanneskyrkan och på tisdagar tar teamet emot patienter i sin buss på Gustaf Adolfs torg.</p><p>– Att jobba uppsökande på det här sättet gör skillnad. Förra året delade vi ut naloxon till en man i Johanneskyrkan. Han kom senare tillbaka och berättade att han använt sprejen på en anhörig som hade fått en heroinöverdos och överlevt. Bättre resultat än så kan man inte få, säger Sofia Lexén.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Här kan du träffa Mobilt team beroende</h5><p><strong>Gustaf Adolfs torg</strong> tisdagar klockan 12–16</p><p><strong>Johanneskyrkan</strong> (Göteborgs Stadsmission), Johannes kyrkogång 1 &#8211; torsdagar klockan 10.30–13.30</p><p><strong>Frukostcafé Vasa</strong> (Räddningsmissionen), Vasagatan 14 – fredagar klockan 09–12</p><p><strong>Huldas hus</strong>, Karl Johansgatan 31 – fredagar klockan 14–15.30</p><p></p></div></div>

Utsatta kvinnor får hjälp av mobilt beroendeteam

<p>– Med miniloppet, som är ett återkommande lopp, uppmärksammar vi behovet av ökad kunskap om demenssjukdom/kognitiv sjukdom i samhället. I ett mer demensvänligt samhälle kan livet för personer som lever med demenssjukdom och deras anhöriga bli mycket bättre än vad det är idag, säger Malin Birath, demenssjuksköterska och anhörigkonsulent.</p><div id="attachment_135532" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135532" class="size-full wp-image-135532" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Promenad_LB-800.jpg" alt="" width="800" height="1200" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Promenad_LB-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Promenad_LB-800-200x300.jpg 200w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Promenad_LB-800-683x1024.jpg 683w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Promenad_LB-800-768x1152.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Promenad_LB-800-250x375.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Promenad_LB-800-520x780.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Promenad_LB-800-730x1095.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135532" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div><h2>Vad är det som behöver förbättras?</h2><p>– Alla som möter personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom behöver veta hur det påverkar personen som är drabbad men också hur det påverkar de anhöriga. Ökad kunskap i hela samhället ger en ökad förståelse hur man kan stötta och bemöta dessa personer så de kan leva ett gott liv med så god livskvalitet som möjligt, säger Malin.</p><h2>Hur är själva loppet? Måste jag vara vältränad?</h2><p>– Nej inte alls! Miniloppet är kort, endast en kilometer, och till för alla åldrar. Alla sätt att ta sig fram på är tillåtna. Rullstol, stavar, barnvagn, ja det du behöver. Loppet är gratis så det enda du behöver göra är att anmäla dig senast den 8 maj och komma till start den 15 maj, säger Madelene Kaldemark, demenssjuksköterska.</p><h2>Händer det något mer under dagen?</h2><p>– Efter loppet bjuder vi på fika. Därefter blir det panelsamtal, musik och en utställning med citat från personer som lever med demenssjukdom och deras anhöriga. Fokus under dagen kommer vara på det friska och vad man själv kan göra för att stärka den egna hjärnhälsan, säger Madelene.</p><h2>Vad förväntar ni er av dagen?</h2><p>– Att alla som kommer ska få en trevlig stund och få med sig kunskap om vad de själva kan bidra med för ett mer demensvänligt samhälle. Genom att lyssna till någon som har en demenssjukdom kan vi få mer förståelse och bli bättre i vårt bemötande, säger Malin.</p><h2>Vill ni hälsa göteborgarna något?</h2><p>– Vi önskar alla hjärtligt välkomna! Går du inte själv loppet, kan du vara publik och heja på, säger Madelene.</p><p><strong> </strong><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Miniloppet</h5><p><strong>Tid: </strong>15 maj klockan 9-12.30</p><p><strong>Plats: </strong>Samling utanför mötesplats Vintergatan, på adressen Vintergatan 1 A. Loppet går utefter Sannegårdskajen.</p><p><strong>Hur:</strong> Kom som du är, ta med det du behöver för att ta dig fram. Personal kommer finnas på plats och visa vägen.</p><p><strong>Anmäl dig senast den 8 maj till Kristina Budai, på telefon 031-366 97 11</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/jY_BboJAEIafhqPOrCDY3jaS1YgGSGuEuTRLsy4kwJJl9dCnL9FDk6Y1zm0m3zfzDxAUQL28Nlq6xvSynfqSwo-MxZwFAUsQtwK5SDY7EUQ-Z0s43YDDYh2yLS7SzfpFYIh5nOdZhJj6QM_4-E9xfM5_ANDj9Tsg3Zrq_irvK3-lgaw6K6vs_GKnce3cML566OFVWqeNU5Wxej4qD_9yajM6KH6hUE4xo5-YK0yn6yJjWZTs8RAH8AYENCppP-t3ZTsou6ZvWjMMMHTHY_G1V6eZLL8BW3PFIQ!!/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=MK6TXXsw=GB=/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Minilopp för demensvänligt samhälle</a></p><p></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Demensvänligt samhälle</h5><p>Med ett mer demensvänligt samhälle kan livet för personer som lever med en demenssjukdom och deras anhöriga bli mycket bättre. Sett ur ett framtidsperspektiv där nästan dubbelt så många personer lever med demenssjukdom år 2050, är utvecklingen mot ett mer demensvänligt samhälle nödvändig.</p><h5>I ett demensvänligt samhälle:</h5><ul><li>Har invånarna god kännedom om demenssjukdom.</li><li>Finns stöd och möjlighet för personer med demenssjukdom att leva aktivt och självständigt så länge som möjligt.</li><li>Tar vi vra på det friska och skapar förutsättningar för ett aktivt och meningsfullt liv med god livskvalitet för både den som är sjuk och för anhöriga.</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.demenscentrum.se/publicerat/hjarnhalsa-pa-dina-fem-fingrar">FINGER – hjärnhälsa på dina fem fingrar</a> (demenscentrum.se) Den enda studien i världen som visar att livsstilen kan förebygga minnesproblem och förbättra hjärnhälsan.</li><li><a href="https://vartgoteborg.se/p/minilopp-pa-hisingen-for-ett-mer-demensvanligt-samhalle/">Miniloppet 2023</a> (Artikel i Vårt Göteborg)</li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/motesplatser/motesplatser-for-seniorer">Mötesplatser för seniorer &#8211; Göteborgs Stad (goteborg.se)</a> Du vet väl att på alla mötesplatser i Göteborg Stad finns aktiviteter som är bra för vår hjärnhälsa till exempel life kinetic, allsång, dansgympa.</li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg">Åldervänliga Göteborg</a> – ett åldersvänligt Göteborg är också ett demensvänligt Göteborg</li></ul><p>Miniloppet arrangeras av Göteborgs Stad, hälsofrämjande och förebyggande verksamheter på Hisingen (äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen), i samverkan med Åldersvänliga Göteborg, Närhälsan, Demensförbundet, Alzheimer Sverige, Bräcke Diakoni, Alzheimerfonden och Demensföreningen Hisingen.</p><p></p></div></div>

Minilopp på Hisingen för ett demensvänligt samhälle

<p>Den nya lokalen ligger på Friskväderstorget. Den 24 april var det invigning med musik, fika och mingel. Yasmin Elmi på Göteborgs Stadsmission är koordinator för Framtidshubben.</p><p>– Vi har funnits i Biskopsgården i cirka 1,5 år och att vi nu har en egen lokal betyder jättemycket. Det gör att vi kan ha öppet fler dagar i veckan och erbjuda fler aktiviteter, säger hon.</p><h2>Framtidshubben finns på flera platser</h2><p>Framtidshubben finns på sex olika platser i Göteborg. Målet är att främja människors möjlighet till utveckling och ge stöd på vägen till egen försörjning.</p><p>På Framtidshubben i Biskopsgården kan besökarna bland annat få studievägledning, rådgivning kring entreprenörskap, workshops i digital kompetens, hjälp att skriva CV, träna sig på intervjuer och att söka jobb. Under hösten kommer hubben också att arrangera rekryteringsträffar.</p><p>–  Alla som vill ha råd och stöd kring studier, jobb och hur man startar företag är välkomna till oss. Det ska vara en låg tröskel att komma hit och vi ställer inga krav på de som besöker oss, säger Yasmin Elmi.</p><h2>Ska bjuda in inspiratörer</h2><p>Den 30 april startar Framtidshubben i Biskopsgården en satsning för unga. Fem tisdagar under våren är verksamheten öppen för personer mellan 13 och 25 år. Framtidshubben kommer då att bemannas av bland annat ungdomshandledare och socionomstudenter.</p><p>Martin Nyborg, utvecklingsledare på socialförvaltningen Hisingen, är samordnare för den nya satsningen.</p><p>– Vi vill att Framtidshubben ska vara en plats där unga kan stärka sina förutsättningar för en positiv framtid. Förutom att de kan få information och tips om jobb och utbildningar, kommer vi också att bjuda in inspiratörer och ha aktiviteter med olika teman. Tanken är att de som besöker oss ska få vara med och sätta innehållet, säger han.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Framtidshubben</h5><p>Famtidshubben finns i Bergsjön, Biskopsgården, Hammarkullen, Hjällbo, Lövgärdet och Frölunda.</p><p>Verksamheten är en samverkan mellan Framtidskoncernen, Bostadsbolaget, Poseidon, Familjebostäder, Göteborgs Stadsmission, Göteborgs Stad och Business Region Göteborg.</p><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://framtidshubben.se/" target="_blank" rel="noopener">Här hittar du information om alla Framtidshubbar</a></li><li><a href="https://www.stadsmissionen.org/arbetsintegration/framtidshubben/" target="_blank" rel="noopener">Stadsmissionen: Framtidshubben</a></li><li><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg</a></li></ul><p></p></div></div>

Framtidshubben i Biskopsgården startar satsning för unga

<p>Hon har precis kommit hem efter några spännande månader i Sydkorea. Från att lära sig koreanska och träna Taekwondo på dagarna väntar nu sommaren runt hörnet.</p><p>– Det känns så kul att komma tillbaka och få träffa alla igen. Jag trivs med mina kollegor, min chef och vet vad som förväntas av mig. Jag får bidra och göra skillnad i människors vardag, säger Alvi Stuhrmann.</p><h2>Meningsfullt yrke</h2><p>Alvi har tidigare jobbat i förskolan, förskolekök och på restaurang. Men det är något speciellt med hemtjänsten.</p><p>– Jag hade hört talas om eller sett någon reklam om att det känns meningsfullt att jobba inom äldreomsorgen. Men det var först efter jag börjat arbeta i hemtjänsten som jag själv förstod det. Du får ta hand om människor, lära dig om bemötande och ta del av seniorers erfarenheter och historier. Det är så värdefullt. Jag har fått en annan typ av empati och syn på livet, berättar Alvi.</p><h2>Hemtjänsten passar perfekt</h2><p><strong> </strong>För Alvis del är hemtjänsten som klippt och skuren för henne. Det är frihet under ansvar och bra schema. Men också härliga cykelturer till och från besöken hos omsorgstagarna.</p><p>– Jag jobbar främst vardagar 7-15.30, vilket passar mig perfekt. En kompis till mig klagade på att jobba helg men det håller jag inte med om. Det finns ju fler dagar.</p><p>En typisk dag inom hemtjänsten är att vi går genom anteckningarna från gårdagen och natten, förklarar Alvi.</p><p>– Sedan är det dags för dagens besök. På mina flesta besök är det bara jag och omsorgstagaren. Mina kollegor jobbar i regel också självständigt, även om några arbetar i par. Men vi hjälper och stöttar alltid varandra, säger Alvi och lägger till:</p><p>– Det är en bra variation i arbetsuppgifterna. Allt från att ta promenader till att ge vård och omsorg till omsorgstagarna. Jag gillar att röra på mig och tycker särskilt mycket om cyklingen. Jag får frisk luft och hinner njuta av solen. Efter mina pass hinner jag ladda om och hittar på saker med min pojkvän, familj eller vänner.</p><h2>Goda möjligheter till mer jobb</h2><p>Efter förra sommaren gjorde Alvi ytterligare ett arbetspass, men då som timvikarie i hemtjänsten.</p><p>– Det finns goda möjligheter för dig som vill jobba vidare efter ett sommarvikariat. Jag har testat att jobba på bemanningsenheten, vilket innebär att du får jobba om någon är sjuk eller borta. Eftersom jag gillar struktur och ordning så känner jag att vikariat passar mig bättre. Men för dig som är mer spontan än mig så kan jag rekommendera det, säger Alvi.</p><h2>Fina sommarögonblick</h2><p>Omsorgstagare har olika omsorgsplaner som säger vilket stöd personen ska få.</p><p>– Det innebär att jag får göra olika aktiviteter beroende på omsorgstagarnas behov, berättar Alvi.</p><p>Alvi minns särskilt några fina minnen från förra sommaren.</p><p>– Vi tog en cykeltur tillsammans jag och en omsorgstagare. Det var en solig dag vid havet och vi fikade och pratade. Det var så fint!</p><p>– En annan fin stund var när jag och en omsorgstagare var ute och plockade blommor. Personen var så glad och blommorna fick stå på köksbordet. Efter vår promenad började personen att gå ut mer och röra på sig, säger Alvi.</p><h2>Studier väntar i höst</h2><p>Till hösten fyller Alvi 21 år och siktet är redan inställt. Då väntar studier.</p><p>– Jag vill studera biomedicin eller till läkare och i så fall specialisera mig inom medicin. Mina erfarenheter från hemtjänsten kommer vara en tillgång för mig såväl i privatlivet som i mitt framtida yrke.</p><p>– Det finns kanske fördomar om uppgifter inom äldreomsorgen som en del inte tror sig gilla. Jag har inte upplevt det och annars så vänjer ju du dig. Det är ett väldigt givande arbete och något som du har med dig i resten av livet. Jag rekommenderar verkligen unga att testa arbeta i ett vård- och omsorgsyrke, avrundar Alvi.</p><h2>Så går sommarrekryteringen</h2><p>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen rekryterar bortåt 2500 tjänster till sommaren.</p><p>– Vi är den största kommunala förvaltningen för äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård i hela Sverige och har därför ett stort behov av vikarier, säger Tarja Högberg, enhetschef Rekryteringsenheten och utvecklar:</p><p>– Vi rekryterar bland andra sjuksköterskor, sommarchefer till vård- och omsorgsboende och hemtjänst, jourledare, socialsekreterare och rehabpersonal. De flesta tjänsterna är omsorgspersonal till hemtjänst samt vård- och omsorgsboende.</p><div id="attachment_135408" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135408" class="size-full wp-image-135408" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800.jpg" alt="" width="800" height="1067" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800-730x974.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135408" class="wp-caption-text">Just nu pågår en rekryteringskampanj på bland annat Göteborgs Stads informationstavlor. Foto: Tijana Ivanisevic</p></div><p>Årets rekrytering går bra även om det finns vikariat kvar att söka.</p><p>– Det är ett övergripande bra resultat. Vi har fler sökande än förra året. Vi ser dock att fler har sökt till vård- och omsorgsboende än hemtjänst, säger Charlotte Björk verksamhetschef hemtjänst och tillägger:</p><p>– Att jobba i hemtjänsten är utvecklande och en bra erfarenhet för alla framtida yrken. Man jobbar med människor och får öva på samarbete, relationsbyggande och självständighet. Jag önskar att fler testar att jobba hos oss och ser hur givande det är!</p><h2>Kampanj utomhus och i sociala medier</h2><p>Tijana Ivanisevic är utvecklingsledare för hr och är en av personerna som ansvarar för sommarkampanjen.</p><p>– Tanken med kampanjen är att få fler att söka sig till de meningsfulla och viktiga yrkena inom vård och omsorg i Göteborgs Stad, säger Tijana.</p><p>– 2500 jobb inom vård och omsorg är vårt huvudbudskap. Vi har många jobb att söka och ett sommarjobb kan vara vägen in till en framtid hos oss. Vi har bland annat digitala kampanjer på sociala medier men också annonser på skyltar i stan, så kallade stadsinformationstavlor.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/lediga-jobb/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNAryMXQzM_L2Mg0y8HS3cA030w8EKfI2czQw9DIz83Z0t3QzMDAJdAgMDzA0M_I31o4jRb4ADOBoQpx-Pgij8xhfkhoaGOioqAgA2bTW6/p0/IZ7_IA2C14412PJ3D06OJ3R4KA8GM4=CZ6_IA2C14412PJ3D06OJ3R4KA8GQ4=MEdoFilter!departmentFilter==/?category=*&amp;department=%C3%84ldre+samt+v%C3%A5rd-+och+omsorgsf%C3%B6rvaltningen&amp;employmentType=Sommarjobb+%2F+S%C3%A4songsanst%C3%A4llning&amp;employmentGrade=*">Lediga jobb i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, Göteborgs Stad</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/lediga-jobb?uri=gbglnk%3Agbg.page.56f03f09-45ef-4ddc-9639-adf95afd91c6&amp;assignment=A465D53A-C682-43B0-820B-22CE5AC0C075">Semestervikarie till äldreomsorgen i Göteborgs Stad</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen/jobba-som-semestervikarie-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen">Jobba som semestervikarie i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen/att-jobba-hos-oss-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen">Att jobba hos på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></li></ul><p></p></div></div>

Snart Alvis tredje sommar i hemtjänsten   

<p>I takt med att vi blir äldre drabbas fler av demenssjukdom.</p><p>– Det ställer ökade krav på oss som arbetar inom äldreomsorgen; att kunna bemöta personer med demenssjukdom och ha en förståelse för de symtom som kommer i samband med sjukdomen, säger Karin Henriksson, verksamhetsutvecklare för hemtjänst vid äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p>– Det är inte bara minnet som påverkas utan också andra förmågor. För den som drabbas är det många gånger vardagliga sysslor som blir svåra att göra, som att brygga kaffe eller hitta nycklarna, säger Karin Henriksson.</p><h2>Omsorgspersonal utbildas i nordost</h2><p>Satu Lilja är omsorgshandeldare i hemtjänsten i nordost. Tillsammans med sin kollega ansvarar hon för att utbilda omsorgspersonalen.</p><p>– All omsorgspersonal i hemtjänst nordost kommer få en två timmars basutbildning om kognitiv svikt kopplat till demenssjukdomar. Vi går bland annat genom de vanligaste demensdiagnoserna och hur de kan påverka individen. Vi guidar personalen genom utbildningen och stöttar med hanteringen av VR-glasögonen, berättar Satu.</p><p>Syftet med utbildningen är också att reflektera och diskutera hur man på bästa sätt bemöter personer med demenssjukdom. Och responsen från medarbetarna har varit positiv även om VR-glasögonen inte passar alla.</p><p>– En del kan få yrsel av VR-glasögonen. Händer det dig ska du ta av dig glasögonen. Några av reflektionerna har varit ”nu förstår jag bättre”, ”som att hamna i en annan värld” men också att man känner empati för dem som har demens.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Så funkar VR-glasögon</strong></p><ul><li>VR står för virtuell verklighet &#8211; ordet kommer från engelskans virtual reality</li><li>När du sätter på dig VR-glasögonen upplever du en tredimensionell miljö med hjälp av bild och ljud</li><li>Du kan interagera med den virtuella miljön genom att exempelvis vrida på huvudet eller röra på dig</li><li>VR-glasögon används både för underhållning som spel och film och inom utbildning och lärande</li></ul><p></p></div></div><h2>Testar att uppleva symptom av Alzheimers</h2><p>Med hjälp av VR-glasögonen får man för en kort stund uppleva kognitiv sjukdom från den drabbades perspektiv.</p><p>– I den här versionen får du som testar uppleva symtomen från Alzheimers sjukdom. Flera av de här symtomen förekommer även vid andra demenssjukdomar. Själva scenariot är inte mer än några minuter, säger Karin Henriksson.</p><p>– Eftersom du får uppleva svårigheter och viss förvirring genom VR-upplevelsen blir det lättare att sätta sig in i hur du kan underlätta vardagen för dem som har sjukdomen, utvecklar Karin.</p><p>Det här är ett relativt nytt och spännande sätt för lärande, menar utvecklingsledare Emilia Andersson.</p><p>– Tanken är också att VR-glasögonen ska användas till fler insiktsövningar framöver. Med det menar jag att vi kan använda glasögonen för fler olika teman. Det skulle kunna vara brandövning, synnedsättning eller språkutveckling, säger Emilia.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Omsorgspersonal testar VR-glasögon

<p>På tisdag 16 april finns personal från äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen på plats utanför Ica Nära Effkå och Ica Nära Toppen i Kungsladugård för att informera seniorer i Kungsladugård och Sandarna om de tjänster och aktiviteter som erbjuds.</p><p>– Syftet är att nå ut till de seniorer som vi inte redan når. Vi har valt att satsa på Sandarna och Kungsladugård eftersom det är de områden i centrum som har lägst socioekonomisk status. Vi vet också att det bor många ensamma äldre i områdena och vi ville börja där behovet är störst, säger Magdalena Hallengren Myhrman, äldrekonsulent på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><h2>Samarbete för att nå ut till fler</h2><p>Satsningen är ett samarbete mellan äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, fyra pensionärsföreningar, de kommunala bostadsbolagen Familjebostäder och Poseidon samt två privata fastighetsägare.</p><p>– Det är väldigt många som inte vet att vi finns. Ett av våra stora mål är att jobba med ofrivillig ensamhet och det här är ett sätt att göra det på.</p><h2>Informationsträffar med alla aktörer</h2><p>Den 26 april klockan 10–11:30 hålls en informationsträff på Mötesplats Sandarna och den 17 maj klockan 13:30–15 hålls en på Mötesplats Mariaträffen Kungsladugård. Alla seniorer i området som är över 75 år är välkomna. Alla aktörer kommer att finnas på plats för att berätta om sitt arbete och svara på frågor.</p><p>– Det blir en trevlig stund med mingel och Familjebostäder bjuder på smörgåstårta. Tanken är att man som senior ska vilja komma tillbaka till mötesplatsen eller att man hör av sig kring någon av våra tjänster.</p><h2>Pilotprojekt med fortsättning</h2><p>Projektet är ett första test och tanken är att framöver kunna flytta hela konceptet till ett nytt område och göra en liknande satsning där.</p><p>– I vårt dagliga jobb får vi höra från seniorer att det är livsviktiga insatser som vi erbjuder. Många vet inte vad de skulle ha gjort om inte detta hade funnits. Det vill vi så klart att fler ska upptäcka och få ta del av.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Stöd och aktiviteter för seniorer</h5><p>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningens hälsofrämjande och förebyggande enhet erbjuder:</p><p><strong>Mötesplatser</strong><br />I Centrum finns det tio mötesplatser. De riktar sig till äldre som vill träffas och bara umgås eller samlas runt någon aktivitet.</p><p><strong>Fixartjänst</strong><br />En tjänst med fallförebyggande syfte för alla över 69 år. Hjälper bland annat till med att sätta upp gardiner, byta batterier i brandvarnare och hämta saker från källare eller vind.</p><p><strong>Anhörigkonsulent</strong><br />Stöd för anhöriga till närstående som är äldre, sjuka eller har någon nedsättning. Man kan få råd, utbildning och träffa andra i samma situation.</p><p><strong>Volontärsamordning</strong><br />Matchar volontärer med dem som önskar att få en volontär. Inom äldreområdet kan det röra sig om promenadsällskap, högläsning, ledsagning och deltagande vid aktivitet på en mötesplats.</p><p><strong>Syninstruktörer</strong><br />För alla över 18 år med någon synnedsättning. Hjälper till med bland annat hjälpmedel, hembesök och anpassningar i vardagen.</p><p><strong>Seniorläger</strong><br />Seniorläger pågår under tre dygn på Tyringegården i Hindås. Där umgås man, äter tillsammans och deltar i de aktiviteter man önskar.</p><p>Alla tjänster utom seniorläger är gratis.</p><p><strong> </strong><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen</a><br /><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/motesplatser/motesplatser-for-seniorer" target="_blank" rel="noopener">Mötesplatser för seniorer</a></p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>

Satsning ska ge fler seniorer en aktiv vardag 

<p>För andra året i rad anordnar Skola som arena och Lights on Tjejveckan. Satsningen äger rum vecka 16 och ska bidra till en meningsfull och aktiv fritid för unga tjejer.</p><p>– Vi ser att flickor deltar i aktiviteter efter skolan i lägre utsträckning än pojkar. Under tjejveckan uppmuntrar vi tjejer till att bli föreningsaktiva och att hitta till Skola som arenas och Lights on:s aktiviteter, säger Ida Lassinantti, koordinator för Lights on – Ryaskolan på socialförvaltningen Hisingen.</p><div id="attachment_134897" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134897" class="size-full wp-image-134897" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Ida_Lassinantti-800.jpg" alt="" width="800" height="698" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Ida_Lassinantti-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Ida_Lassinantti-800-300x262.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Ida_Lassinantti-800-768x670.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Ida_Lassinantti-800-250x218.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Ida_Lassinantti-800-520x454.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Ida_Lassinantti-800-730x637.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134897" class="wp-caption-text">Ida Lassinantti är koordinator för Lights on.</p></div><h2>Ett smörgåsbord av aktiviteter</h2><p>Bland årets aktiviteter finns bland annat en workshop med Fryshuset om entreprenörskap, cirkelträning med idrotts- och föreningsförvaltningen, bakning hos Meeting Plays, kulturkafé, prova-på-fotboll och filmskapande.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Skola som arena och Lights on</h5><p>Skola som arena och Lights on är initiativ som arbetar tillsammans med andra aktörer för att hjälpa barn att få en aktiv fritid. Skolans lokaler öppnas upp till en mötesplats och alla som bor i området kan komma och delta i eller leda olika kostnadsfria aktiviteter utanför lektionstid. Socialförvaltningarna och grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad finansierar koordineringen av Skola som arena. Lights on finansieras av Framtiden-koncernen.</p><p><strong> Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-hisingen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Socialförvaltningen Hisingen</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena/sa-har-arbetar-vi/om-skola-som-arena" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Skola som arena och Lights on</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Skola som arena</a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– Vi har lyssnat in vad tjejerna önskar att göra. Det här är en vecka där man ska få prova på roliga aktiviteter, kanske hitta ett nytt intresse och få lite guldkant. Det kommer att finnas goodiebags och en del tävlingar också.</p><h2>Fler tjejer blev aktiva i föreningar</h2><p>Tjejveckan är gratis att delta i och arrangeras i år av Lundbyskolan, Bjurslättsskolan och Ryaskolan. Den riktar sig till tjejer i årskurs 4–9. Några aktiviteter är öppna för alla och vissa enbart för eleverna på skolorna. Vissa kräver föranmälan och andra har drop-in.</p><p>Förra året deltog 180 tjejer och efteråt såg man att fler tjejer sökte sig till föreningar och organisationer.</p><p>– Vi såg också att tjejer blev bättre på att uttrycka vad de vill göra på sin fritid. Det här är en möjlighet för dem att göra sin röst hörd, säger Ida Lassinantti.</p><div id="attachment_134896" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134896" class="size-full wp-image-134896" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/drommar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="666" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/drommar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/drommar-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/drommar-1000-768x511.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/drommar-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/drommar-1000-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/drommar-1000-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134896" class="wp-caption-text">Foto: Ida Lassinantti</p></div>

Tjejvecka uppmuntrar till meningsfull fritid

<p>Den ljusgula sekelskiftsvillan med spröjsade fönster ligger i en lummig fruktträdgård, ett stenkast från Älvsborgsbron och hamnens myllrande båtliv. Villan är en före detta disponentvilla som ingår i Klippans Kulturreservat. Här bedrivs Klippans hunddagis som startade sin verksamhet 1992.</p><p>Två kooperatörer och deras handledare Susanne Magnusson och Ulf Borg, berättar om verksamheten. De bjuder på Silviakaka från Klippankooperativets bageri, stämningen är varm och familjär.  På väggarna hänger bilder från studieresor och pratbubblor med hälsningar från tidigare kooperatörer. Nära den öppna spisen står en massagestol, ett uppskattat inslag hos kooperatörerna.</p><h2>En meningsfull vardag</h2><p>De flesta av kooperatörerna har drabbats av en stroke eller varit med om en olycka och den efterföljande hjärntröttheten gör det svårt att återgå till tidigare arbete. Efter rehabilitering finns därför möjligheten att som kooperatör vara med och driva någon av Klippans arbetskooperativ som består av Klippans hunddagis, Bageri BAK och fram, Handpapper Klippan och Lera m m Klippan.</p><p>Kooperatörerna berättar:</p><p>– Det bästa med hunddagiset är gemenskapen och kärleken från hundarna, säger kooperatören Manjinder Singh Bains. Det är skönt att kunna prata med andra i samma situation och handledarna fungerar lite som psykologer för oss.</p><div id="attachment_134774" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134774" class="size-full wp-image-134774" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Asa-o-Elisabeth-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Asa-o-Elisabeth-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Asa-o-Elisabeth-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Asa-o-Elisabeth-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Asa-o-Elisabeth-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Asa-o-Elisabeth-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Asa-o-Elisabeth-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134774" class="wp-caption-text">Åsa Thyr och Elisabeth Rigland är handledare på kooperativen. Foto: Kia Benroth</p></div><p>– Jobbet består inte bara av att ta hand om hundarna, berättar Manjinder Singh Bains. Vi fixar med huset, odlar i trädgården och min fru uppskattar att jag har börjat lära mig att laga flera maträtter. Häromdagen gjorde jag kåldolmar för första gången.</p><p>”Att gå hemma gör att dagarna flyter samman och man hamnar i en negativ spiral. Här får du en mening, rutiner och kärlek från hundarna. Inte bara ta hand om hundarna, utan även ta hand om huset, odla, laga mat, baka, sköta styrelsearbete och ekonomi.”</p><h2>Hundpromenaderna ger höjd livskvalitet</h2><p>Hundarna ligger tysta och vilar på bäddar i olika bås. När det är dags att gå ut blir det plötsligt full aktivitet och hundarna börjar leka på den uppställda agilitybanan i trädgården.</p><p>– Det är skönt med motionen man får när vi är ute med hundarna, säger kooperatören Maria Norman. Vi promenerar med dem två gånger om dagen, en timme varje gång i ”ur och skur”. Livskvalitén höjs.</p><p>En kille i 20-årsåldern dyker upp, alla skiner upp och det blir kramkalas. Han är en före detta kooperatör som nu är återställd, men som gärna kommer och hälsar på.</p><h2>Butiksförsäljning av kooperativets produkter</h2><p>I Gula Villan finns Lera med mera och bageriet BAK och Fram. I butiksdelen kan man köpa bröd, keramik och pappersprodukter från Klippankooperativen. Tillsammans står medlemmarna för att hålla butiken öppen en dag i veckan, på torsdagar klockan 10–14. Den 13 april är det vårmarknad i Gula Villan, då hoppas kooperatörerna att många vill komma.</p><p>Michael Ekelund och Kjell-Åke Petterson är två av kooperatörerna på Lera med mera. De berättar att de trivs på kooperativet, det är skönt att ha ett ställe att gå till och få rutiner. Efter rehabiliteringen så gick dagarna i ett, nu fylls vardagarna med innehåll och social samvaro.</p><div id="attachment_134773" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134773" class="size-full wp-image-134773" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kjell-ake-och-michael-800.jpg" alt="" width="800" height="1067" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kjell-ake-och-michael-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kjell-ake-och-michael-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kjell-ake-och-michael-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kjell-ake-och-michael-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kjell-ake-och-michael-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kjell-ake-och-michael-800-730x974.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134773" class="wp-caption-text">Kjell-Åke och Michael i butiken. Foto: Kia Benroth</p></div><p>Kjell-Åke berättar att han har lite svårt för att prata, eftersom han drabbats av afasi efter att han fått en stroke.</p><p>&#8211; Plötsligt bara föll jag ihop och allt blev svart. Hade inte min fru hittat mig så hade jag inte levt idag. Men intellektet är det inget fel på, jag har bara svårt att få fram orden ibland, säger Kjell-Åke.</p><p>&#8211; Jag var köksmästare innan jag fick min stroke, berättar Michael Ekelund. Jag klarar inte längre av alla ljud och stressen som är på en restaurang. Här kan jag få fortsätta använda mina händer och skapa.</p><div id="attachment_134775" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134775" class="size-full wp-image-134775" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/papperspress-800.jpg" alt="" width="800" height="1067" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/papperspress-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/papperspress-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/papperspress-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/papperspress-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/papperspress-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/papperspress-800-730x974.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134775" class="wp-caption-text">Papperspressen. Foto: Kia Benroth</p></div><p>Michael håller upp en skål han har tillverkat och som ser ut som en blåmussla. En restaurang har lagt en stor beställning, så han har att göra.</p><p>Åsa Thyr, handledare på Lera med mera, visar hur det går till att tillverka en skål och berättar att deras keramik tål både ugn, diskmaskin och mikro. Kjell-Åke påpekar med glimten i ögat att kanten är ojämn.</p><h2>Använder olika returmaterial</h2><p>Vårsolen värmer och i hamnen har kräftbåten precis lagt till. Elisabeth Rigland arbetar som handledare på arbetskooperativet Handpapper Klippan, som har sina lokaler i det före detta sockerbruket. Inne i lokalerna visar Elisabeth hur det går till att göra papper på gammaldags vis.</p><p>De använder olika returmaterial som tidningar och sängkläder som mals ner i en maskin med vatten och potatismjöl. Efter att massan har formats i ark och överflödigt vatten pressats ut så används tråg och ställningar för torkning. Sedan stryks pappret och pressas en gång till innan pappret är färdigt för att användas.</p><p>Hos arbetskooperativet Handpapper Klippan pågår skapandet för fullt. Här kan man bland annat beställa servetter med tryck till studentfirande och andra högtidsdagar, luftballonger och mobiler att hänga i barnrummet och askar och vykort med handmålade motiv. Mathilda, en ung, glad tjej visar upp sina egendesignade vykort, det syns att hon är en riktig konstnär.</p><div id="attachment_134776" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134776" class="size-full wp-image-134776" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/matildas-skapelser-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/matildas-skapelser-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/matildas-skapelser-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/matildas-skapelser-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/matildas-skapelser-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/matildas-skapelser-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/matildas-skapelser-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134776" class="wp-caption-text">Några av Mathildas skapelser.  Foto: Kia Benroth</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/klippankooperativen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om Klippankooperativen</a></p><p></p></div></div>

Klippankooperativen skapar gemenskap

<p>– Tidigare har vi jobbat mycket var och en för sig ute i Göteborgs Stads förvaltningar. För nyanlända blir det splittrat och svårt att hitta rätt, säger Josefin Lindahl, utvecklingsledare för etableringsenheten och projektledare för Welcome house.</p><p>För ett drygt ett år sedan föreslog Göteborgs Stad att aktörer som arbetar med att hjälpa nyanlända skulle samlas under ett och samma tak. Socialförvaltningen Centrum tog tillsammans med arbetsmarknad och vuxenutbildning ansvar för att driva projektet.</p><div id="attachment_134760" style="width: 667px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134760" class="size-full wp-image-134760" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Illustration-Welcome-House-800.jpg" alt="" width="657" height="831" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Illustration-Welcome-House-800.jpg 657w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Illustration-Welcome-House-800-237x300.jpg 237w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Illustration-Welcome-House-800-250x316.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Illustration-Welcome-House-800-520x658.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 657px) 100vw, 657px" /><p id="caption-attachment-134760" class="wp-caption-text">Welcome house ligger på Andra Långgatan 19.</p></div><p>Resultatet blev Welcome house, som nu flyttat in i en lokal på Andra Långgatan 19. Hit är alla som är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsprogram välkomna för att få hjälp.</p><h2>Guidar om samhälle, yrkesliv och bostadsmarknad</h2><p>Syftet med Welcome house är att hjälpa nyanlända att orientera sig i Göteborg, att förstå bostadsmarknaden och att ta sig vidare på arbetsmarknaden. Josefin Lindahl berättar att Welcome house smygstartades redan före årsskiftet, och att portarna nu öppnas officiellt efter en renovering av lokalen som sitter ihop med Etableringsenhetens väntrum och reception. Det första besökarna kommer att mötas av är en vägledare som frågar vad de vill göra under besöket.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Welcome house</h5><p>På Welcome house kan du som är nyanländ och inskriven i Arbetsförmedlingens etableringsprogram bland annat få stöd och råd i:</p><ul><li>att förstå blanketter och annan information</li><li>hur svenska samhället fungerar</li><li>att hitta till rätt myndigheter</li><li>frågor om boende</li><li>frågor om studier och yrkesliv</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/invandring-och-integration/introduktion-for-nya-svenskar/welcome-house" target="_blank" rel="noopener">Welcome house</a></p><p></p></div></div><p>– Vi har tre bemannade stationer där besökarna kan få sitta ner i lugn och ro och prata med exempelvis en samhällsvägledare, en studie- och yrkesvägledare eller en boendevägledare. Vi har även datorer och ger stöd så att våra besökare själva kan leta efter information, säger Josefin Lindahl.</p><h2>Har redan förbättrat integrationsarbetet</h2><p>Sedan Welcome house smygstartades har Josefin Lindahl redan märkt av ett ökat samarbete inom integrationsområdet.</p><p>– Det här är ju ett helt nytt arbetssätt, och det är så roligt att se utbytet vi har av varandra och att vi kan vägleda de nyanlända på ett bättre sätt tillsammans. Sen märker vi också att målgruppen hittat till oss direkt, säger hon.</p><h2>Involverar även föreningslivet</h2><p>Det har nu gått ett år sedan Josefin Lindahl började arbeta med att etablera Welcome house i Göteborg. Uppstartsfasen med att fördjupa samarbetet mellan förvaltningarna kommer att pågå även under 2024. Framåt handlar det till exempel om att fånga upp vilka fler behov som finns.</p><p>Josefin Lindahl berättar att de redan har lite nya saker på gång. Exempelvis börjar en föreningsvägledare under vecka 15 som ska hjälpa till att matcha besökarna med rätt föreningar.</p><p>– Det finns så många positiva fördelar inom föreningslivet! Till exempel underlättar det språkinlärningen och bygger relationer. Vi försöker att arbeta med en helhetssyn på en individs etablering i samhället, och att använda de resurser vi har inom staden på ett bra sätt, säger hon.</p><h2>En tydlig väg in i samhället</h2><p>Josefin Lindahls förhoppning med Welcome house är att det blir en tydlig och enkel väg in i samhället för nyanlända. Att de får svar på sina frågor och även att hon och hennes kollegor kan vägleda dem till rätt myndighet eller aktör inom staden.</p><p>– Det känns fantastiskt att vi nu är i gång på riktigt och kan ge nyanlända ett välkomnande, effektivt och likvärdigt mottagande i Göteborg, säger hon.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Invigning av Welcome house</h5><p><strong>När:</strong> Tisdag 9 april klockan 15</p><p><strong>Var:</strong> Andra Långgatan 19, våning 4</p><p></p></div></div>

Welcome house ger nyanlända snabbare hjälp med etablering

<p>– Bakgrunden till utbildningen är att många vill att vi kommer ut till deras arbetsplatser och pratar om heder. Varje gång vi gör det märker vi att det ger effekt, men vi har tyvärr svårt att hinna besöka alla, säger Christine Lidström, samordnare på Regionalt stödcentrum heder vid socialförvaltningen Centrum.</p><p>Christine Lidström förklarar att det inte alltid är helt lätt att känna igen tecken på utsatthet. När hon är ute och utbildar skolpersonal händer det att hon först får höra att de inte har några problem med hedersrelaterat våld.</p><div id="attachment_134730" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134730" class="size-full wp-image-134730" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Christine-Lidstrom-800.jpg" alt="" width="800" height="762" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Christine-Lidstrom-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Christine-Lidstrom-800-300x286.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Christine-Lidstrom-800-768x732.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Christine-Lidstrom-800-250x238.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Christine-Lidstrom-800-520x495.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Christine-Lidstrom-800-730x695.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134730" class="wp-caption-text">Christine Lidström, samordnare på Regionalt stödcentrum heder, socialförvaltningen Centrum.</p></div><p>– Sen visar det sig att det inte stämmer, för efter utbildningen börjar det komma in konsultationer från samma skola, säger hon.</p><h2>Interaktiv utbildning med olika case</h2><p>Det var under sommaren 2023 som Christine Lidström och hennes kollega kuratorn Lina Lycke kontaktades av Göteborgsregionen. De frågade om de ville vara med och ta fram en digital utbildning om heder. Resultatet blev en interaktiv webbutbildning som går att genomföra både på egen hand eller i personalgrupp.</p><p>Själva utbildningen med namnet “Mellan tradition och frihet” kretsar kring en ung fiktiv flicka som är utsatt för hedersrelaterat våld. I olika case får man följa flickan och vilka tecken på hedersrelaterat våld som behöver uppmärksammas i hemmet, i skolan och hos socialtjänsten.</p><p>– Det här är en tung fråga, så det kändes viktigt att kunskapen presenteras på ett sätt som är lätt att ta till sig. Vi hoppas att utbildningen ska ge en inblick i vad det innebär att vara utsatt i en hederskontext, vilka tecken man behöver känna till och vart man ska vända sig för att få hjälp, säger Christine Lidström.</p><h2>Grundläggande kunskap på kort tid</h2><p><strong> </strong>I sitt arbete är Christine Lidström ofta i kontakt med just yrkesgrupperna socialsekreterare och lärare, och det hon har märkt av är att de ofta har tidsbrist. Hon förklarar att det redan finns flera bra webbutbildningar om hedersrelaterat våld men att många tar lite längre tid att genomföra.  Fokus för den nya utbildningen har också varit att ge en inblick i utsattheten på ett tidseffektivt sätt.</p><p>Genom casen ges även en inblick i lärares och socialsekreterares vardag och vilka utmaningar varje yrkesgrupp ställs inför. Förhoppningen är att det både ska göra att de känner igen sig och får en ökad förståelse för varandras arbete.</p><p>Utbildningen Mellan tradition och frihet finns redan tillgänglig på webben och kommer att lanseras den 9–10 april på Läromedelsmässan på Partille Arena.</p><p>– Vi hoppas att utbildningen både ökar intresset för och kunskapen om den här viktiga frågan. Och att alla yrkesverksamma förstår att ingen behöver sitta ensam med detta. Det går bra att kontakta oss vid minsta oro, säger Christine Lidström.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Vill du veta mer om hedersrelaterat våld?</h5><p>Mer utbildningsmaterial finns hos Nationellt centrum mot hedersvåld och förtryck, Regionalt stödcentrum heder samt hos Skolverket och Socialstyrelsen.</p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://heder.goteborgsregionen.se/#/" target="_blank" rel="noopener"><strong>Utbildningen Mellan tradition och frihet</strong></a></li><li><strong> </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/regionalt-stodcentrum-heder"><strong>Regionalt stödcenter heder</strong></a></li><li><a href="https://www.hedersfortryck.se/"><strong>Hedersförtryck.se</strong></a></li><li><strong> </strong><a href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/motverka-hedersrelaterat-vald-och-fortryck-i-skolan"><strong>Skolverket</strong></a></li><li><strong> </strong><a href="https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/vald-och-brott/hedersrelaterat-vald-och-fortryck/"><strong>Socialstyrelsen</strong></a></li></ul><p><strong> </strong></p></div></div></strong></p>

Webbutbildning ska öka kunskapen om hedersrelaterat våld

<p>Det är en iskall men strålande solig eftermiddag. Dagen innan har Göteborg överraskats av ett snöfall som tillfälligt satt våren på paus, och den kombinerade fotbolls- och basketplanen som ligger i ett bostadsområde i Lövgärdet centrum är delvis täckt av snö. Några ungdomar i skyddskläder håller på att skrapa färg från staketet som omgärdar planen. Musik av artisten Afro B pumpar ur några högtalare en bit bort och stämningen är glad.</p><div id="attachment_134739" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134739" class="size-full wp-image-134739" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/skrapar-staket-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/skrapar-staket-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/skrapar-staket-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/skrapar-staket-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/skrapar-staket-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/skrapar-staket-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/skrapar-staket-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134739" class="wp-caption-text">Foto: Linda Thomsen</p></div><p>– Snön ställer till det men vi gör det bästa av situationen! Jag bor här i Lövgärdet så det är fint att få vara med och se när området utvecklas. Fast just nu fryser jag om händerna, säger 15-åriga Malak Alheibi.</p><h2>&#8220;Många har inte jobbat innan&#8221;</h2><p>Jämngamla Yusef Akisho berättar att fokus för dagens arbete är att skrapa och skrubba staketet och att rengöra planen.</p><p>– Jag är uppvuxen i Lövgärdet och vill vara med och förbättra planen. Jag har ett par småsyskon som ofta är här och spelar, fast såklart inte nu när det är så mycket snö, säger han.</p><p>Malak, Yusef och sex andra ungdomar på plats går alla i årskurs 9 på Lövgärdesskolan. Med dem och arbetar är även den några år äldre Issa Fakhro.</p><div id="attachment_134743" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134743" class="size-full wp-image-134743" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Issa-Fakhro-mentor-1000.jpg" alt="" width="1000" height="675" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Issa-Fakhro-mentor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Issa-Fakhro-mentor-1000-300x203.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Issa-Fakhro-mentor-1000-768x518.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Issa-Fakhro-mentor-1000-250x169.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Issa-Fakhro-mentor-1000-520x351.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Issa-Fakhro-mentor-1000-730x493.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134743" class="wp-caption-text">Issa Fakhro. Foto: Linda Thomsen</p></div><p>– Jag är mentor för ungdomarna här, många har inte jobbat innan. Nu får de komma ut och känna på hur det är att arbeta. Det är bra både för dem och för området, säger Issa Fakhro.</p><h2>&#8220;En bra lärmiljö för barn och ungdomar&#8221;</h2><p>Han berättar att han själv brukade använda den kombinerade fotbolls- och basketplanen när han var liten, och att det oftast är lite yngre barn som spelar här. I och med att den ligger mitt bland bostadshusen kan föräldrarna släppa ut sina barn för att leka och samtidigt ha uppsikt från balkongerna.</p><p>– Mitt mål med att vara med och jobba är att detta ska bli en bra miljö för barn och ungdomar. Att vi lagar där det är trasigt så att de inte kan skada sig, och att det känns fräscht, säger han.</p><p>Platsansvariga under lovjobbet är Karin Eklund från Fältgruppen Angered och Amanda Boström som arbetar som ungdomsbehandlare på Ung Angered. Även de är sysselsatta med att skrapa färg och tvätta av staketet.</p><p>– Snön ställer verkligen till det för oss. Vi ska egentligen måla staketet i morgon, och sen byta ut basketkorgar och fotbollsnät. Men nu ska det komma ännu mer snö! Så vi kommer att få måla om ett kontor inne på fritidsgården i stället, säger Karin Eklund.</p><h2>Ett bra sätt att få kontakt med ungdomar i området</h2><p>I sitt arbete som fältsekreterare eller “fältare” arbetar hon förebyggande och uppsökande med ungdomar. Bland annat genom att se till så att de har en meningsfull fritid och att vid behov hjälpa dem vidare till andra instanser.</p><p>– Det roligaste med mitt jobb är 100 procent mötet med ungdomarna! Att skapa kontakter, att kunna hjälpa dem och att ha roligt tillsammans, säger hon.</p><div id="attachment_134744" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134744" class="size-full wp-image-134744" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/faltare-1000.jpg" alt="" width="1000" height="804" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/faltare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/faltare-1000-300x241.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/faltare-1000-768x617.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/faltare-1000-250x201.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/faltare-1000-520x418.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/faltare-1000-730x587.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134744" class="wp-caption-text">Foto: Linda Thomsen</p></div><p>Amanda Boström håller med henne. Hon arbetade själv som fältare innan sitt nuvarande jobb som ungdomsbehandlare på Ung Angered, och så ofta det går försöker hon att vara delaktig i just lov-jobb då det är ett bra sätt att få kontakt med ungdomar i området.</p><p>– Det handlar om att ge arbetserfarenhet, men också att bygga trygga vuxenrelationer. Att korta sträckan att ta kontakt om de någon gång skulle behöva hjälp, säger hon och tillägger:</p><h2>&#8220;Förstår att vi på socialen inte är farliga&#8221;</h2><p>– Med den här typen av aktiviteter skapar vi gemensamma minnen. Typ “kommer du ihåg när vi renoverade fotbollsplanen?”. Till vardags är jag ju “soctant”, så när vi jobbar ihop så förstår ungdomarna att vi på socialen inte är farliga, utan vanliga människor som också fryser om händerna, säger hon.</p><p>Påsklovjobbet i Lövgärdet är ett typiskt samverkansprojekt inom staden där flera aktörer är involverade. Förutom Fältgruppen Angered och Ung Angered medverkar även Kompetensprojektet. UngdomsPorten håller i anställningarna och Victoriahem förser de arbetande ungdomarna och deras ledare med arbetsmaterial som skrapor, hinkar, skrubbar, målarfärg och högtryckstvätt.</p><p>Karin Eklund och Amanda Boström berättar att den här sortens lovjobb är vanligt och att arbetsgrupperna på somrarna brukar vara betydligt större. Då handlar det mycket om att bygga en bra gruppdynamik.</p><p>– Issa har jobbat som mentor så länge att han blivit proffs på detta! Det är så roligt att se, säger Amanda.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><span style="font-weight: bold;">Läs mer:</span><strong> </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/hjalp-till-barn-och-unga/hitta-faltgrupper/?id=4696" target="_blank" rel="noopener"><strong>Fältgruppen Angered</strong></a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/ungangered/om-ungangered" target="_blank" rel="noopener"><strong>Ung Angered</strong></a></li></ul><p><strong> </strong></p></div></div></strong></p>

Lovjobb ger unga i Lövgärdet arbetslivserfarenhet

<p>I Majorna finns Papper och print, en daglig verksamhet inom förvaltningen för funktionsstöd där deltagarna arbetar med grafisk produktion och kreativt skapande. Tio gånger om året producerar de tidningen Månadsbladet, de utgör redaktionen och ser till att det blir en tidning.</p><p>Det innebär att de behöver kunna arbeta med bildbehandling och att skapa själva tidningen i datorn. Då behövs kraftfulla datorer med mycket minne och möjlighet att installera professionella program.</p><h2>Från dåliga datorer till bra</h2><p>Fram till för ett par år sedan hade verksamheten tillgång till bra datorer, men sedan förändrades det och dessa datorer gick inte längre att beställa.</p><p>I stället fick de använda väldigt enkla datorer, med begränsad kapacitet och ingen möjlighet att installera de program som behövdes. Dessutom fanns det alldeles för få datorer.</p><p>– Det innebar att deltagarna inte kunde göra jobbet på egen hand och det var väldigt frustrerande både för deltagare och personal. I princip stod vi inför att vi inte kunde fortsätta med verksamheten, berättar Eva Hård, som är enhetschef för Papper och print.</p><div id="attachment_134668" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134668" class="size-full wp-image-134668" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Eva-och-Sara-1000.jpg" alt="" width="1000" height="647" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Eva-och-Sara-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Eva-och-Sara-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Eva-och-Sara-1000-768x497.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Eva-och-Sara-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Eva-och-Sara-1000-520x336.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Eva-och-Sara-1000-730x472.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134668" class="wp-caption-text">Eva Hård t v är enhetschef för Papper och print. Hennes kollega Sara Svensson jobbar som stödassistent. Foto: Yvonne Lind</p></div><p>Här hade det kunnat bli ett tråkigt slut. Men Eva tog kontakt med it-enheten på förvaltningen för funktionsstöd och berättade om situationen. Och då började det hända saker.</p><p>– Jag fick genast god respons från utvecklingsledare it. Han tog oss verkligen på allvar och lyssnade på våra behov, säger Eva.</p><h2>Hög delaktighet hela vägen</h2><p>Ett projekt drogs igång och verksamhetens behov samlades in. Representanter från Papper och print samt från ytterligare en daglig verksamhet har varit delaktiga under hela processen och har ingått i en referensgrupp.</p><p>Juuso är en av deltagarna på Papper och print och satt med i referensgruppen. Han var med och tyckte till om hur de nya datorerna skulle vara utrustade och fick även testa de prototyper som togs fram.</p><p>– Det var roligt att vara med. När jag skulle testa fick jag med mig kluriga uppgifter från mina kollegor på vad jag skulle testa, berättar han.</p><p>Projektet har kännetecknats av att alla parter har lyssnat på varandra och delaktighet varit ett ledord. Främst är detta tydligt när det kommer till deltagarna.</p><p>– Våra deltagare känner verkligen att de har blivit lyssnade på, säger Sara Svensson, som är stödassistent på Papper och Print och också ingick i referensgruppen.</p><h2>Högre närvaro och mer arbetsglädje</h2><p>Nu har verksamheten haft de nya datorerna i ungefär en månad och hunnit känna efter hur det fungerar.</p><p>– Jag tycker det känns bra och de nya datorerna är faktiskt precis så bra som vi förväntade oss, säger Juuso.</p><p>Även Eva Hård är nöjd.</p><p>– Vi märker att deltagarna har en högre närvaro nu och även att de har en större glädje, säger hon.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Om Papper och print</h5><ul><li>Är en daglig verksamhet som vänder sig till personer med intellektuell, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada</li><li>Verksamheten tar också emot praktikanter från anpassad gymnasieskola</li><li>Har en kreativ verkstad där deltagarna skapar i återbrukat material. Det som tillverkas säljs i deras butik och på marknader</li><li>Producerar tidningen Månadsbladet  där deltagarna intervjuar, skriver texter och arbetar med illustration och layout</li><li>En annan del av verksamheten är utskrift av menyer, flyers och visitkort till olika kunder</li><li>På verksamheten jobbar 23 deltagare och fem personal</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/enhetssida/papper-och-print-daglig-verksamhet-goteborgs-stad" target="_blank" rel="noopener"> Göteborgs Stad: Papper och print daglig verksamhet</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Delaktighet gav nya datorer och ökad arbetsglädje

<p>Ungdomsporten är till för alla unga i åldrarna 16 till 20 år i socialförvaltning Nordosts område och har funnits i lite drygt två år. Till Ungdomsporten kan unga, som vill ha hjälp med att komma ut i arbetslivet, vända sig.</p><p>De unga kan få hjälp med jobbansökningar och att skriva cv, men även få en möjlighet att skaffa sig arbetslivserfarenhet. Varje termin erbjuds nämligen praktikplatser hos någon av Göteborgs Stads verksamheter i Nordost.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Mer information om hur du ansöker här:<br /></strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/ungdomsporten/ungdomsporten" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Ungdomssporten</a></p><p></p></div></div><p>– Det kan vara på en fritidsgård i området, på Angered arena eller inom äldreomsorgen. Vi kan även komma att utöka med platser på BMSS, boende med särskild service, säger Isabell Pettersen Bäckström, verksamhetsutvecklare på Ungdomssporten.</p><h2>Kvällstid och helger</h2><p>Den unga arbetar i snitt fyra timmar i veckan på kvällstid eller under helger.</p><div id="attachment_134625" style="width: 1450px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134625" class="size-full wp-image-134625" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ungdomsporten-1440-ii.jpg" alt="" width="1440" height="1065" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ungdomsporten-1440-ii.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ungdomsporten-1440-ii-300x222.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ungdomsporten-1440-ii-1024x757.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ungdomsporten-1440-ii-768x568.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ungdomsporten-1440-ii-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ungdomsporten-1440-ii-520x385.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ungdomsporten-1440-ii-730x540.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1440px) 100vw, 1440px" /><p id="caption-attachment-134625" class="wp-caption-text">Martin Lilja och Isabell Pettersen Bäckström, verksamhetsutvecklare på Ungdomssporten.</p></div><p>– Praktiken ska inte gå ut över deras studier. Den kan ses som ett extraknäck för att få arbetslivserfarenhet, säger Martin Lilja, även han verksamhetsutvecklare.</p><p>Sedan i februari till juni månad ut genomför 90 ungdomar praktik på olika verksamheter i Nordost. I september startar höstens praktikperiod. Under april pågår ansökningsperioden för dessa platser.</p><p>– Ansökningen sker digitalt. Ungdomarna skriver någon rad om sig själva och intressen. Därefter lottas platserna ut, precis som vid de kommunala sommarjobben, säger Martin Lilja.</p><h2>Viktig erfarenhet</h2><p><strong> </strong>Han och Isabell Pettersen Bäckström lyfter fram att en praktikplats kan få flera positiva följder. Det händer till exempel titt som tätt att den som gör praktik blir timanställd på stället där praktiken är.</p><p>– Man ska verkligen ta den här chansen att påverka sin framtid. En praktikplats, och den arbetslivserfarenhet man får, ökar chansen att få en anställning längre fram dramatiskt. Även om man har tänkt att jobba med något helt annat är erfarenheten viktig, säger Isabell Pettersen Bäckström.</p><p>299 ungdomar sökte vårens 90 praktikplatser. Exakt hur många praktikplatser som kommer att erbjudas i höst är inte helt klart.</p><p>– Men vi tror att vi landar på minst 90, säger Martin Lilja som också lyfter fram att timlönen för 2024 har höjts med sju procent sedan förra året</p>

Dags att söka höstens praktikplatser i Nordost

<p>Mötesplatsen i sydvästra Göteborg är en av cirka 30 mötesplatser runtom i Göteborg. Majoriteten av de som kommer hit till den syrisk-ortodoxa kyrkans lokaler är assyriska kvinnor men mötesplatsen är till för alla.</p><p>– Man behöver absolut inte vara medlem i kyrkan, alla är välkomna, och vi har haft flera besökare som är etniska svenskar och inte medlemmar i kyrkan, säger Yildiz Zhaco, äldresamordnare för Hälsofrämjande och förebyggande i Stadsområde Sydväst och själv assyrier.</p><h2>&#8220;Det är alltid mycket folk här&#8221;</h2><p>92-åriga Sara är en av de seniorer som brukar komma till den syrisk ortodoxa kyrkan i Tynnered. Och trots att termometern visar en bit över tio minus den här dagen så går hon en rask promenad hit. Hon är dessutom farmor till äldresamordnaren Yildiz.</p><div id="attachment_134577" style="width: 778px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134577" class="wp-image-134577 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-1-768.jpg" alt="" width="768" height="823" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-1-768.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-1-768-280x300.jpg 280w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-1-768-250x268.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-1-768-520x557.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-1-768-730x782.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><p id="caption-attachment-134577" class="wp-caption-text">92-åriga Sara håller sig aktiv promenader, städa och tvätta och bin go som hon älskar. Foto: Ulrika Nandra</p></div><p>Precis som de övriga besökarna kommer Sara för att spela bingo, boule och sittgympa, alla aktiviteter hinns med innan det är dags för lunch. Idag serveras en linssoppa med libabröd. Och sett till det enorma kokkärlet räknar de med väldigt många besökare. Ibland lägger de in quiz och hjälp med mobilen som aktiviteter.</p><p>– Det är alltid mycket folk här, det har blivit en självklar mötesplats och aktivitet för många, säger Yildiz.</p><p>Många här är vänner sedan länge men det finns även släktband mellan många. Yildiz hälsar på alla som kommer in och de blandar både assyriska och svenska när de samtalar.</p><div id="attachment_134578" style="width: 899px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134578" class="size-full wp-image-134578" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boule-889.jpg" alt="" width="889" height="621" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boule-889.jpg 889w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boule-889-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boule-889-768x536.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boule-889-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boule-889-520x363.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boule-889-730x510.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 889px) 100vw, 889px" /><p id="caption-attachment-134578" class="wp-caption-text">Foto: Ulrika Nandra</p></div><p>Assyrier är en kristen etnisk folkgrupp som delar kultur, religion och ursprung, men har inget eget hemland och kommer från länder som Irak, Turkiet, Iran, Syrien och Libanon. Av de assyrier som kommit till Sverige kommer de flesta från östra Turkiet.</p><h2>&#8220;Hon är den mest aktiva jag känner&#8221;</h2><p>Farmor Sara bär den här dagen en lång brun kofta och vadlångkjol och tjocka strumpor. Med sjal runt huvudet hon knutit runt hakan och med en rak mittbena som sticker fram, påminner hon om en äldre kvinna från förr. Sara kom från Turkiet till Sverige i mitten på 70-talet, hon har sex barn och många barnbarn och barnbarnsbarn och skrattar bara när jag frågar hur många.</p><p>Sara bor hos en av sina söner och hans fru, och än så länge har hon inget behov av äldreomsorg.</p><p>– Hon är den mest aktiva jag känner, hon går ett par timmar om dagen, städar och tvättar. När hon suttit i tio minuter vill hon upp och gå, hon blir rastlös, säger Yildiz och lägger armen om Saras axlar och pratar på assyriska.</p><h2>&#8220;Frukten smakar mer där&#8221;</h2><p>Sara förstår en del svenska, men eftersom hon aldrig kom ut i arbetslivet blev svenskan inte så bra som hon hade önskat och låter helst barnbarnet Yildiz översätta.</p><p>Sara säger att hon funnit sig till rätta i Sverige, men det finns några saker hon fortfarande saknar och kan känna en längtan efter.</p><p>– Frukten smakar mer där, det doftar på ett annat sätt och man lever på ett annat sätt som jag längtar efter ibland, även om jag har det bra här i Sverige.</p><p><strong>Hur lång tid det tog innan du kände att Sverige är ditt hemland?</strong></p><p>– Tjugo år. Det tar lång tid, det kan inte gå fortare, säger hon.</p><p>Många av de assyrier som idag är i 80- och 90-årsåldern kan inte skriva varken på svenska eller på sitt eget språk.</p><p>– Eftersom assyrier är ett folk utan hemland har skriftspråket tagit stryk. Att skriva på svenska bland de mycket äldre är det få som behärskar eftersom många inte heller har en tillräcklig skolgång. Det gör att de blir väldigt beroende av anhöriga och andra som behärskar svenska språket,” berättar Yildiz.</p><p>Det är full rörelse i lokalerna i det gamla kyrkorummet. I byggnaden utanför står det som blivit en ny modern kyrka.</p><h2>&#8220;Min ena dotter dog under pandemin&#8221;</h2><p>Seniorerna som kommer till mötesplatsen är från 70 år och uppåt. Yildiz berättar att assyrierna håller ihop och delar varandras problem och förluster.</p><p>– Ingen ska behöva känna sig ensam. När någon förlorat någon nära anhörig finns det alltid många att komma till, man delar med sig, säger Yildiz.</p><p>Utanför är det en vacker men iskall vinterdag. En annan kvinna som brukar komma till mötesplatsen presenterar sig som Fabronya och vill gärna svara på lite frågor. Hon är i åttioårsåldern, folkbokföringen var inte tillförlitlig där hon föddes vilket gjort att både årtal och dag inte gått att fastställa.</p><div id="attachment_134580" style="width: 727px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134580" class="size-full wp-image-134580" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-3-768.jpg" alt="" width="717" height="871" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-3-768.jpg 717w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-3-768-247x300.jpg 247w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-3-768-250x304.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-3-768-520x632.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 717px) 100vw, 717px" /><p id="caption-attachment-134580" class="wp-caption-text">Fabronya har gjort stora förluster i sitt liv men på Mötesplatsen i Tynnered känner hon stor gemenskap. Foto: Ulrika Nandra</p></div><p>Efter en stund berättar hon om kanske den svåraste sorgen av alla; att förlora ett barn.</p><p>– Jag har åtta döttrar och en son, och min ena dotter dog under pandemin, men hon befann sig i USA. Jag fick inte träffa henne och det är så svårt, det är bara tre år sedan, hon blev bara femtio.</p><h2>&#8220;Vi tar hellre hand om varandra&#8221;</h2><p>På mötesplatsen i kyrkan känner Fabronya en gemenskap hon inte skulle kunna vara utan, den är en del av hennes kultur och med sin sorg och sin egen sviktande hälsa är det till och med som en fristad, berättar hon.</p><p>– Jag är halvblind på ena ögat och haft en propp i andra. Men man måste ha tålamod, med sig själv och livet.</p><p>På frågan hur hon ställer sig till äldreomsorg om det skulle bli aktuellt så skakar hon lätt på huvudet.</p><p>– Nej, vi tar hellre hand om varandra, det är bra att äldreomsorgen finns. Jag vet att den är bra, men så länge det är möjligt tar vi hand om varandra. Det är en del av vår kultur.</p><h2>En tyst gemenskap i det svåra</h2><p>En annan kvinna som slagit sig ner intill vårt bord och lyssnat en stund presenterar sig som Sara. Här finns flera som heter Sara, ett vanligt namn berättar Yildiz.</p><p>Fabronya och Sara tittar på varandra och visar en tyst gemenskap i det svåra. Sara vill be om ursäkt för att hennes svenska inte är så bra och börjar förklara att hon och många andra i hennes generation var analfabeter när de kom till Sverige.</p><div id="attachment_134579" style="width: 739px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134579" class="size-full wp-image-134579" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-2-768.jpg" alt="" width="729" height="745" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-2-768.jpg 729w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-2-768-294x300.jpg 294w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-2-768-250x255.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-2-768-520x531.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 729px) 100vw, 729px" /><p id="caption-attachment-134579" class="wp-caption-text">Sara är ett vanligt namn bland assyrier. Sara hoppas hon kan få återse den plats i Turkiet hon lämnade en gång innan det är för sent. Foto: Ulrika Nandra</p></div><p>– Jag kan prata svenska men inte skriva tyvärr. Det är jättesvårt.</p><p>På frågan om hur det är att byta land tänker de båda efter en stund innan de svarar.</p><p>– Det har varit jättesvårt, jag hade så fina djur, får, höns och mina två katter som jag var tvungen att lämna. Jag storgrät när jag sa hejdå till mina katter. Jag vill åka tillbaka bara en gång till”, säger Sara.</p><h2><strong>Är det något som varit</strong> särskilt<strong> svårt med att göra Sverige till sitt nya hemland?</strong></h2><p>– Det finns inte riktigt någon värme från svenskarna, vänskaperna känns inte så långvariga.</p><p>Men Sverige är bra, man gör inte skillnad på människor, alla har samma rättigheter,” säger Fabronya.</p><h2><strong> </strong>Hur är det att åldras i det nya hemlandet?</h2><p>– Man är som en fågel som lämnat sitt bo, sen saknar man allt i hemlandet, även om den nya platsen är bra, säger Sara med ett leende som formar ögonen till smala springor.</p><p>”Bingo!” hörs från salen intill.</p><p>Många äldre som kom till Sverige som unga kan fortfarande sörja ett förlorat hemland. För Fabronya har hon dessutom behövt hantera sorgen över ett förlorat barn.</p><h2> Hur har du hanterat dina sorger?</h2><p><strong> </strong>– Man får inte bli ensam.</p><div id="attachment_134581" style="width: 742px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134581" class="size-full wp-image-134581" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-5-732.jpg" alt="" width="732" height="522" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-5-732.jpg 732w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-5-732-300x214.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-5-732-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-5-732-520x371.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/assyrier-5-732-730x521.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 732px) 100vw, 732px" /><p id="caption-attachment-134581" class="wp-caption-text">Bingo är populärt på Mötesplatsen. Äldresamordnaren Yildiz Zhaco längst till höger. Längst till vänster sitter farmor Sara. Foto: Ulrika Nandra</p></div>

Att leva och åldras i det nya hemlandet Sverige

<p>– Jag känner mig stolt och nöjd över det vi gör här i Kviberg och jag känner att jag gjort ett gott jobb när någon utvecklas och går vidare till ett eget jobb, säger Nadica.</p><p>Göteborgsjobb är Göteborgs Stads arbetsmarknadsanställningar, det vill säga en tillfällig anställning för göteborgare som av olika anledningar har svårt att ta sig in på den vanliga arbetsmarknaden.</p><p>Kvibergs vård- och omsorgsboende är en av flera arbetsplatser inom Göteborgs Stad som valt att regelbundet välkomna Göteborgsjobbare in i sin verksamhet. På äldreboendet finns fyra avdelningar som alla kontinuerligt tar emot var sin göteborgsjobbare.</p><h2>”Jag och personalen är verkligen ett team”</h2><p>Nadicas handledaruppdrag innebär bland annat att introducera de nya Göteborgsjobbarna, se till att det finns passande arbetsuppgifter, vara ett kontinuerligt stöd och se till att arbetet följs upp.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h2>Göteborgsjobb</h2><ul><li>Är Göteborgs Stads arbetsmarknadsanställningar</li><li>Människor som står utanför arbetsmarknaden kan få ett tidsbegränsat arbete inom en verksamhet i Göteborgs Stad</li><li>Göteborgsjobbare anställs av förvaltningen arbetsmarknad och vuxenutbildning, men jobben finns på olika arbetsplatser i Göteborgs Stads verksamheter, allt från förskola till äldrevård och administration</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/goteborgsjobb" target="_blank" rel="noopener">Göteborgsjobb</a></p><p></p></div></div><p>– Jag har ett stort ansvar för att de som kommer hit har det bra hos oss. Men jag och personalen är verkligen ett team i detta. Vi har ett gemensamt uppdrag och medarbetarna tar ett enormt ansvar för att de som kommer hit också blir en del av gruppen, säger hon.</p><p>Nadica menar att det är en win-win-situation att ta emot en Göteborgsjobbare. För medarbetarna är ett par extra händer i verksamheten guld värda och det skänker perspektiv att få in människor i arbetsgruppen som har andra bakgrunder.</p><h2>De flesta har gått vidare till vanliga jobb</h2><p>Men främst handlar det förstås om att ge en människa möjligheten att utvecklas och ta sig vidare i yrkeslivet.</p><p>– De flesta som har varit hos oss har sedan gått vidare till vanliga anställningar hos andra arbetsgivare. Det är ju målet och det är underbart när det sker, även om vi saknar dem oerhört när de slutar. De gör ett fantastiskt jobb medan de är här.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h2>Skräddarsydd handledarutbildning</h2><p>För den som är handledare för Göteborgsjobbare erbjuder Göteborgs Stad en skräddarsydd handledarutbildning. Den är framtagen för just de som handleder Göteborgsjobbare och erbjuds gratis av arbetsmarknad och vuxenutbildning, via en upphandlad leverantör.</p><p></p></div></div>

Nadica är stolt handledare till Göteborgsjobbare

<p>– Jag läste omvårdnadsprogrammet och började arbeta som timvikarie 1996. På den tiden fick man kanske inte bidra på samma sätt. Jag minns att jag inte fick ge insulin för sjuksköterskorna. Det var såklart lite tråkigt, säger Richard.</p><p>Richard har lång erfarenhet som undersköterska. Han har bland annat arbetat inom hemtjänst och på en bemanningsenhet.</p><h2>Trivs i sin nygamla roll</h2><p><strong> </strong>Sedan drygt ett år arbetar Richard som undersköterska i den kommunala hälso- och sjukvården. Richard ångrar inte att han sökte och fick möjlighet att skriva ett nytt kapitel.</p><p>– Jag trivs otroligt bra och är glad att jag tog chansen, säger Richard.</p><p>Även om det var en ny utmaning för honom så visste han en del om vad som väntade. I början av karriären arbetade nämligen Richard en sommar inom hemsjukvården, som idag kallas för kommunal hälso- och sjukvård.</p><p>– Alla vet kanske inte om att du kan arbeta som undersköterska även i den kommunala hälso- och sjukvården, berättar Richard.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Kommunal hälso- och sjukvård</h5><p>Om du på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta dig till din vårdcentral, kan du ha rätt till kommunal hälso- och sjukvård (kommunal primärvård). Det gör det möjligt för dig att få vård hemma, både under en kortare eller längre period.</p><p><strong>Läs mer</strong>: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/sjukvard-och-tandvard/sjukvard/kommunal-halso--och-sjukvard" target="_blank" rel="noopener">Kommunal hälso- och sjukvård i Göteborgs Stad</a></p><p></p></div></div><h2>Det bästa är variationen</h2><p>Professionen eller själva yrket har en stor variation, enligt Richard. Både vad gäller arbetstiderna; du kan jobba dag, kväll och natt, men också själva arbetsuppgifterna varierar stort.</p><p>– Det bästa med jobbet är att det är så omväxlande. Numer arbetar jag måndag till fredag från klockan 7.30 till 16. Det finns såklart olika arbetsplatser och arbetsuppgifter för undersköterskor, men ett medskick från mig är att verkligen ta vara på undersköterskors kompetens, säger Richard och konstaterar:</p><p>– Många undersköterskor vill och kan ge insulin, lägga om sår eller ta blodprov. För egen del så tycker jag att ta blodprov kan vara lite svårt. Men jag blir bättre för varje gång, berättar Richard.</p><h2>Hembesök hos patienter</h2><p>Richard är en av tre undersköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård i centrala Göteborg. En typisk dag börjar nästan alltid med morgonmötet.</p><p>– Sjuksköterskorna och jag går genom dagens schema. Vi ser över besök och vad jag ska göra. Jag arbetar på fyra vård- och omsorgsboenden även om jag tillhör hälso- och sjukvården. Jag går oftast själv och när jag träffar personal på vård- och omsorgsboenden brukar de säga: ”här kommer sjuksköterskan”, säger Richard och skrattar.</p><p>Richard brukar därför vara tydlig med att han är undersköterska och att hans arbetsuppgifter kommer från sjuksköterskor.</p><p>– För patienten berättar jag alltid varför jag är där och vad jag ska göra. Jag är till för dem och inte tvärtom, det är viktigt att komma ihåg. I min roll så kan man säga att jag är ett stöd till sjuksköterskor och avlastar dem, säger Richard.</p><h2>Utvecklas och lär sig av sjuksköterskorna</h2><p>När Richard började sin nya tjänst blev det en ögonöppnare. Han noterade hur mycket kunskap och vilket fantastiskt arbete som sjuksköterskorna bidrar med.</p><p>– Jag lär mig av sjuksköterskorna och ser verkligen vilket stort ansvar de tar. Det kan vara avancerade såromläggningar och remisser, men också all dokumentation och samverkan med läkare, säger Richard.</p><p>Kompetensutveckling är en viktig hörnsten för Richard. Han är mån om att ta reda på information och tvekar inte att lära sig nya saker.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Detta kan du få hjälp med</h5><p>Den kommunala hälso- och sjukvården kan bland annat hjälpa dig med din medicin, sår, smärtlindring, rehabilitering, injektioner och om du behöver extra näring i form av dropp eller sond. Inom den kommunala hälso- och sjukvården arbetar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster. <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/sjukvard-och-tandvard/sjukvard/kommunal-halso--och-sjukvard/om-kommunal-halso--och-sjukvard" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om vilket stöd du kan få och hur du kontaktar kommunala hälso- och sjukvården i Göteborgs Stad</a>.</p><p></p></div></div><p>– Jag har fått beröm för att jag tar initiativ och läser på. Jag försöker vara flexibel och tycker det är kul att undersöka saker och alltid lära mig mer, allt från såromläggning och provtagning till provresultat, säger Richard och tänker tillbaka på pandemin.</p><p>– Efterfrågan var stor efter sjukvårdskunnig personal som kunde stötta samhället och sjukvården. Jag har en bakgrund inom hemvärnet och blev erbjuden att vara med och vid behov kunna stötta Östra sjukhuset. I samband med det fick jag gå en utbildning som Försvarsmakten ordnade.</p><h2>Utmaningar och behov</h2><p>För att utveckla vården och öka kompetensen tror Richard att utbildningar till personal är en möjlig väg.</p><p>– Att vi lär oss av varandra är vi vana vid inom äldreomsorgen. Men tiden eller intresset finns kanske inte alltid där. Varför inte ha utbildning externt? För alla medarbetare fast vid olika tillfällen. Låt oss säga fyra gånger per år. Det skulle kunna vara att lära sig mer om hjärtat eller något annat kunskapshöjande, berättar Richard.</p><p>Andra utmaningar som Richard lyfter är arbetsmiljön och brist på personal.</p><p>– Det ser såklart olika ut. Men om jag jämför med hur det såg ut när jag började mot idag. Ja, då var det mer personal. Jag tror vi kan vinna mycket på att förbättra arbetsmiljö, ett exempel är arbetstiderna. Även om det kan vara en utmaning så tror jag att lägga egna scheman eller att få lämna önskemål om vilka tider man vill arbeta, kan göra mycket för många, avrundar Richard.</p>

Möt undersköterskan Richard som ständigt utvecklas

<p>Sex fältarbetare jobbar i Fältgruppen city, socialförvaltningen Centrum. Fältarbetarna arbetar uppsökande dagtid, kvällar och helger som stöd för ungdomar i åldern 13–21 år som vistas i Nordstan, på Centralstationen eller andra delar av centrala Göteborg.</p><p>Ungdomarna de möter kan ha olika problematik, till exempel psykisk ohälsa, trassliga hemförhållanden eller drogproblem.</p><h2>Byter erfarenheter med andra fältarbetare</h2><p>För några år sedan blev gruppen inbjuden till EU-projektet Iqsw &#8211; Inspiring quality street work, där gruppen under två och ett halvt år fått byta erfarenheter och utveckla ett kvalitetssystem tillsammans med fältarbetare i Slovenien, Tjeckien och Portugal.</p><p>– Vi har träffats ganska många gången för att diskutera kärnan i fältarbete och hur vi ska kunna mäta nyttan av fältarbetet – som har väldigt olika förutsättningar i våra olika länder, säger Johan Berg, fältarbetare i Fältgruppen city.</p><h2>Utvecklar program</h2><p><strong> </strong>Just nu testar Fältgruppen city och fältarbetare i de andra städerna i ett nytt system, där medarbetarna för in statistik efter varje arbetspass. Det handlar om var man jobbat, vad man sett och vad man träffat på, till exempel narkotika.</p><p>– Det är lite mer utförligt än vårt tidigare system. Målet är att man ska kunna göra analyser och få en bild av hur situationen ser ut hos vår målgrupp och vad som händer i miljön. Organisationen KEKS hade redan ett liknande datasystem, som vi nu är med och utvecklar och anpassar, säger Johan Berg.</p><h2>Vill kunna se om insatserna gör skillnad</h2><p><strong> </strong>Till hösten är tanken att Fältgruppen city även ska mäta kvaliteten genom att ta reda på vad ungdomarna tycker om hjälpen. Det handlar om ett digitalt formulär de får fylla i.</p><p>– Det är klassiska frågor om bemötande och om hur lättillgängliga vi är, men även en tyngre del som handlar om ungdomen själv där de får gå igenom om de till exempel känner att de har blivit bättre på att hantera konflikter eller ta hand om sig själv.</p><p>Förhoppningen med det nya systemet är att Fältgruppen city ska kunna se att insatserna gör en skillnad för ungdomarna utifrån deras egna upplevelser av kontakten med fältarbetarna.</p><p>– Vi vill också kunna se inom vilka områden vi behöver utvecklas mer, så att vår hjälp blir ännu bättre framöver.</p><h2>EU-projekt om tillit till myndigheter</h2><p>I mars drog ett nytt EU-projekt i gång där två fältarbetare från Fältgruppen city deltar tillsammans med en utvecklingsledare på föreningsstöd och en person från Unga i centrum. Det är ett kortare projekt där även fältarbetare i Helsingfors och Prag deltar. Den första träffen var i Helsingfors i mitten av mars och den sista ska äga rum i Göteborg i september.</p><p>– Målet inom projektet är att titta på olika aspekter av myndighetstillit, klura på varför det kan uppstå en sådan skepsis, och hur vi kan jobba för att bemöta den, säger Johan Berg.</p><p>Den bristande tilliten till myndigheter är aktuellt i Sverige och är något Fältgruppen city möter i sin vardag.</p><p>– Vi möter ofta ungdomar som har en misslyckad kontakt med myndigheter i bagaget och vi jobbar för att skapa förtroende för vuxna och myndigheter igen. Det är en stor del av vårt jobb. Nu får vi en chans att diskutera en fråga som är ett gemensamt problem i alla tre länder. Förhoppningsvis kan det leda till lösningar och tips.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/hjalp-till-barn-och-unga/hitta-faltgrupper/?id=4234" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Fältgruppen city</a></p><p></p></div></div>

Fältgruppen city pilottestar kvalitetsprogram

<p>Mamma united grundades 2020 av Anja Nordenfelt och har sin bas i Stockholmsområdet. Visionen är att stötta, utbilda och stärka mammor i socioekonomiskt utsatta områden, vilket även ska bidra till att deras barn får bättre förutsättningar.</p><p>Basprogrammet består av tolv träffar på sammanlagt 24 timmar där mammorna får kunskap i allt från hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet till sparande och våld i hemmet.</p><p>Torsdag 21 mars drar en helt ny grupp i gång i Göteborg. Närmare bestämt i Hyresgästföreningens lokal i Brunnsbo. Satsningen är en del av det tvååriga medborgarlöftet om konkreta åtgärder från polis, stadsdelen och lokala aktörer för att på sikt få bort Hisings Backa från listan av utsatta området.</p><div id="attachment_134376" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134376" class="size-full wp-image-134376" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-ii.jpg" alt="" width="800" height="1000" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-ii-240x300.jpg 240w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-ii-768x960.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-ii-250x313.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-ii-520x650.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-ii-730x913.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134376" class="wp-caption-text">Foto: Mamma united</p></div><p>– Just den här satsningen med Mamma United är det fastighetsägarna i området – Stena fastigheter, Poseidon och Bostadsbolaget – som står för. Vi är jättenyfikna på vad det här programmet kan leda till, säger Annika Strandberg, enhetschef för samhällsutvecklingsenheten, socialförvaltningen Hisingen.</p><h2>Kunskap om allt från kvinnohälsa till sparande</h2><p><strong> </strong>20 mammor är anmälda till den första träffen som består av en presentation av Mamma united, samarbetspartners och vad som kommer att ske vid de olika tillfällena.</p><p>Grundaren och verksamhetschefen Anja Nordenfelt berättar att programmet är uppbyggt kring olika ämnen där Mamma united identifierat att mammorna har en låg kunskap, och även låg tillit.</p><p>Vid tio tillfällen bjuds personer från samhällsviktiga verksamheter in. Det kan till exempel vara en polis som kommer och pratar om rekrytering till gäng, en barnmorska som pratar om kvinnohälsa eller socialtjänsten som berättar om hur den jobbar.</p><div id="attachment_134377" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134377" class="size-full wp-image-134377" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800.jpg" alt="" width="800" height="1000" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-240x300.jpg 240w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-768x960.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-250x313.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-520x650.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/mamma-united-800-730x913.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134377" class="wp-caption-text">Foto: Mamma united</p></div><p>– När vi väl har mammorna på plats och vi berättat vad vi kan bidra med så är de väldigt tacksamma. Och när programmet är slut vill de inte att det ska ta slut. Det är därför vi också försöker starta communityn som gör att det sociala sammanhanget kan bestå, säger Anja Nordenfelt.</p><h2>Rekryteringen svår</h2><p>Den allra svårast delen, när ett nytt program ska börja, är just att rekrytera de mammor som ska delta. Det räcker inte att locka med affischer i trappuppgångar.</p><p>– De ska vilja vara med, och det är alltid en utmaning att nå ut. Göteborgs Stad jobbar ju till exempel med föräldrastöd i vår egen regi och mammorna i dessa områden är en svår grupp att nå, säger Ellinor Gustafsson, utvecklingsledare trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete.</p><p>Mamma united har skött hela rekryteringsprocessen för gruppen i Hisings Backa. Anja Nordenfelt berättar att det gäller att vara kreativ och leta upp mammorna på öppna förskolan, språkkaféer eller i samband med arbetsmarknadsinsatser. Varje gång läggs runt 60 timmar på att hitta de 50-tal mammor som sedan ska bearbetas.</p><p>– När vi fått deras namn och nummer och börjar ringa dem så brukar det sluta med att vi har 25 mammor som kan tänka sig att komma. Det kan vara olika orsaker till att man inte kan delta, till exempel att det krockar med sfi-undevisningen.</p><h2>”Stora förhoppningar”</h2><p>Efter varje genomfört program lämnar Mamma united en rapport till uppdragsgivaren. Förutom att observera gruppen parallellt med programmet – för att se om de till exempel börjar prata bättre svenska eller börjar umgås med varandra – görs djupintervjuer med ett antal mammor.</p><p>– Vi har stora förhoppningar på att Mamma uniteds utbildningsprogram kan bli en metod som vi kan arbeta långsiktigt med, säger Annika Strandberg.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.mammaunited.se" target="_blank" rel="noopener">Mamma united</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/trygg-och-saker/trygg-i-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Trygg i Göteborg</a></li></ul><p></p></div></div>

Mammor i Backa får kunskap genom Mamma united

<h2>Det är närmare 50 år sedan de kungliga riddarordnarna delades ut. Hur känns det att vara en av 13 som får en sådan?</h2><p>– Jag har inte hunnit smälta det. Det är overkligt. Och jättestort verkligen. Det är helt ofattbart på något sätt.</p><h2>Hur fick du reda på det?</h2><p>– Jag fick ett samtal för några dagar sedan att jag var nominerad och frågan om jag kunde tänka mig att ta emot utmärkelsen. Jag sa ja, men tänkte aldrig att jag skulle få något. Men så klockan 13 såg jag pressmeddelandet. Jösses. Jag har förstått att allmänheten – vem som helst – kan nominera men jag har inte en aning om vem det kan vara.</p><h2>Har du koll på vilka andra som får en riddarorden?</h2><p>– Ja nobelpristagaren i medicin, Svante Pääbo, och skådespelaren Eva Rydberg. Och Abba!</p><h2>Vem tycker du själv förtjänar en riddarorden?</h2><p>– Det finns säkert jättemånga. Men jag vill dela den här utmärkelsen med alla socialarbetare – främst med mina kollegor i Angered, men även med alla i hela Sverige. Vi har verkligen en tuff tillvaro ibland så det här är jättekul för hela vår yrkeskår.</p><h2>För två år sedan i en intervju sa du att du är i slutet av din karriär. Hur länge till tänker du jobba?</h2><p>– Jag fyller 70 i år, men jag är inte riktigt klar än. Så några till på ett eller annat sätt om det finns möjlighet. Jag kanske ska gå ner lite i tid, men det är fortfarande kul.</p><h2>Du har jobbat som socialarbetare i Angered i nästan 40 år. Varför har du aldrig flyttat på dig?</h2><p>– Det kan man verkligen fråga sig. Men när man väl har varit i en stadsdel några år och är uthållig kan man ibland få se resultat. Man möter folk på Ica i Angered och kanske får höra att det gått bra. Det ger en väldig glädje.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/03/beslut-om-utmarkelser-for-exceptionella-insatser/" target="_blank" rel="noopener">Regeringen: Beslut om utmärkelser för exceptionella insatser</a><br /></p></div></div>

Socialarbetaren Bettan Byvald får kungaorden

<p>Det är andra året i rad som förvaltningen ordnar ett sånt här event där besökarna kan söka sommarjobb genom snabbintervjuer eller ”speed dating”. Eventet vänder sig till alla över 18 år som söker sommarjobb och som har godkända betyg i svenska på gymnasienivå.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Rektryteringsevent på Selma Lagerlöfs center</h5><ul><li>Tid: 25 mars klockan 14 – 17</li><li>Plats: Entréplan, Selma Lagerlöfs center i Backa</li><li>Hållplats: Selma Lagerlöfs torg</li></ul><p></p></div></div><h2>”Intresset och engagemanget är stort”</h2><p>Alma Krdzalic är enhetschef för en av förvaltningens bemannings- och rekryteringsenheter och är också projektledare för rekryteringseventet.</p><div id="attachment_134340" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134340" class="size-full wp-image-134340" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/alma-k-800.jpg" alt="" width="800" height="915" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/alma-k-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/alma-k-800-262x300.jpg 262w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/alma-k-800-768x878.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/alma-k-800-250x286.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/alma-k-800-520x595.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/alma-k-800-730x835.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134340" class="wp-caption-text">Alma Krdzalic är enhetschef för en av förvaltningens bemannings- och rekryteringsenheter. Foto: Lars Printzén</p></div><p>&#8211; Förra årets event var välbesökt och i år är intresset och engagemanget stort, berättar hon.</p><h2>Gott om plats för mingel</h2><p>I lokalerna på Selma Lagerlöfs center i Backa finns gott om plats för mingel och samtal om både jobb inför sommaren och om olika vägar för en framtida yrkeskarriär inom Göteborgs Stad.</p><p>På plats träffar besökarna medarbetare som berättar om sin vardag på jobbet och sin yrkesroll &#8211; till exempel stödassistent, personlig assistent och stödpedagog.</p><p>&#8211; Vi har också rekryterare på plats för snabbintervjuer och möjlighet att söka sommarjobb direkt. Vi uppmanar därför besökare att ha sina betyg och referenser förberedda, för att skynda på processen, säger Alma Krdzalic.</p><h2>Kan påverka sin placering</h2><p>Verksamheternas representanter ser till att alla frågor besvaras och tar hand om intresseanmälningar och lotsar vidare.</p><div id="attachment_134342" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134342" class="size-full wp-image-134342" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Vattenflaskor-800.jpg" alt="" width="800" height="682" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Vattenflaskor-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Vattenflaskor-800-300x256.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Vattenflaskor-800-768x655.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Vattenflaskor-800-250x213.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Vattenflaskor-800-520x443.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Vattenflaskor-800-730x622.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134342" class="wp-caption-text">Foto: Alma Krdzalic</p></div><p>Jobbintresserade kan lämna önskemål om vilken typ av verksamhet de vill arbeta inom, utifrån sina intressen och personligheter. Därefter försöker bemanningsenheterna matcha sökanden med en lämplig arbetsplats.</p><p>– Vi är Sveriges största funktionsstödsförvaltning med 6 300 medarbetare. Vår storlek gör att det finns många olika verksamheter att jobba inom och målgrupper att stötta. Vi kan erbjuda fina möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll, men också som människa, säger Alma Krdzalic.</p><div id="attachment_134343" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134343" class="size-full wp-image-134343" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/selma-1000.jpg" alt="" width="1000" height="740" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/selma-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/selma-1000-300x222.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/selma-1000-768x568.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/selma-1000-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/selma-1000-520x385.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/selma-1000-730x540.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134343" class="wp-caption-text">Foto: Alma Krdzalic</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Förvaltningen för funktionsstöd</h5><p>Arbetar för att människor med funktionsnedsättning ska kunna vara självständiga och delaktiga utifrån sina egna förutsättningar.</p><p>De ska kunna känna sig värdefulla och ha samma rätt som alla andra till ett tryggt hem, en meningsfull sysselsättning och ett gott och självständigt liv &#8211; Ett liv som alla andra.</p><p>Se <a href="https://www.linkedin.com/feed/update/urn:li:activity:7176213008677814272/" target="_blank" rel="noopener">film på Linkedin där Alma Krdzalic berättar om eventet</a></p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></p><p></p></div></div>

Funktionsstöd söker sommarvikarier på stort event i Backa

<p>Samhällsorientering är en omfattande kurs som nyanlända i Sverige måste gå igenom som en del av etableringsprogrammet. I Göteborg handlar det om totalt 34 lektioner, med en lektion i veckan.</p><p>Lektionerna handlar om det praktiska vardagslivet, men också en hel del värderingsfrågor som till exempel synen på yttrandefrihet, religionsfrihet, tolerans för minoriteter, antisemitism och HBTQ.</p><p>– Det är just kring dessa ämnen, som kan vara känsliga och svåra, jag tror att VR kan ge ett mervärde. Med teknologin kan deltagarna få en större upplevelse och en möjlighet att leva sig in i olika scenarier, säger Anders Boklund Ferreira, enhetschef för samhällsorienterande insatser i Göteborgs Stad som är utförare i hela Göteborgsregionen.</p><h2>Hoppas få förverkliga idéerna</h2><p><strong> </strong>Amir Haj-Bolouri är docent i informatik vid Högskolan Väst och leder projektet. På Högskolan Väst finns ett lab med de senaste VR-teknologierna och flera forskningsprojekt kring virtuell verklighet. Idén till att använda VR som en del av integrationsprocessen fick Amir Haj-Bolouri redan när han arbetade med sin doktorsavhandling mellan 2013–2018 med fokus på digitalisering av samhällsorientering.</p><p>– Den förstudie som nu pågår är finansierad av Migrationsverket. EU är medfinansiär genom Asyl-migrations- och integrationsfonden. Om vi landar i en tillfredsställande slutrapport hoppas vi kunna gå vidare med att förverkliga idéerna. Förhoppningen är att vi kan ta det vidare under ett treårsprojekt, säger han.</p><h2>Intervjuar samhällsvägledarna</h2><p>Förstudien startade i januari och avslutas i augusti. Under den gör Amir Haj-Bolouri och hans kollega Clara Larsson intervjuer med samhällsvägledarna i Göteborgs Stad, och får kunskap om det material som används och vad som händer i klassrummet. Dessutom görs en omfattande litteraturstudie.</p><p>– Det finns ett stort gap när det kommer till det här området. Vi har identifierat ett intressant ämne att utforska. Det är konstigt att man tidigare inte uppmärksammat att VR kan användas för samhällsorientering, säger Amir Haj-Bolouri.</p><h2>Förbereds för verklig situation</h2><p>När förstudien är klar ska två virtuella världar av två samhällsorienteringsmoment vara definierade och ett designförslag ska vara framtaget.</p><p>De teman som Amir och hans kollega tittar närmare på är de som har att göra med diskriminering, individens rättigheter och demokrati.</p><p>– I VR sker inga riktiga konsekvenser men man får en inblick och blir förberedd för en verklig situation. Vi pratar mycket om trygga rum. Klassrummet är en central plats för samhällsorienteringen. VR blir ett immersivt tryggt rum där det går att prova sina idéer och tankar som är känsliga, säger Amir Haj-Bolouri.</p><p>Anders Boklund Ferreira ser positivt på att deltagarna i framtiden skulle få tillgång till VR.</p><p>– I vilken omfattning vi skulle kunna använda VR framöver är ju en fråga om resurser, men jag tror att det finns mycket att vinna på att prova värderingsfrågor på detta sätt, säger han.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/samhallsorientering" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Samhällsorientering</a></p><p></p></div></div>

VR ska förbättra samhällsorienteringen för nyanlända

<p>Efter att tidigare alltid jobbat med ungdomar i kultur- och fritidssektorn var äldreomsorgen helt ny för Kicki Jaballah när hon började i september 2020.</p><p>– Jag såg det fantastiska arbete de alla gör och blev så berörd! Det är tack vare det som jag stannat.</p><p>Tidigare hade Kicki, liksom de flesta som inte berörs direkt, inte funderat över den viktiga samhällsfunktion som hemtjänsten utgör.</p><h2>Mycket görs i det tysta</h2><p>– Men nu har jag fått uppleva allt medarbetarna tar sig an. De rycker ut när någon fallit och inte själv kan ta sig upp. De torkar spyor, byter våta lakan och gör rent. De både tröstar och bemöter oro och ibland ilska hos omsorgstagare och anhöriga.  Alltid med samma professionalitet. Medarbetarna fortsätter uthålligt att rycka ut för att hjälpa alla dessa människor, dag och natt, oavsett vad det handlar om.</p><p>Pandemin öppnade samhällets ögon för de insatser som oftast görs i det tysta av vård- och omsorgspersonal, menar Kicki.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5><strong>Natt och larm på västra Hisingen</strong></h5><ul><li>974 personer har trygghetslarm i området</li><li>På natt- och larmenheten på Svartedalsgatan jobbar 20 undersköterskor. De är sju som rycker ut på larm under dagtid, och tretton som ingår i nattpatrullerna. De arbetar två och två. På enheten finns en chef samt en planerare som bland annat lägger scheman.</li><li>På natten finns tre hemtjänstpatruller på västra Hisingen varav en utgår från Torslanda, övriga två från Svartedalsgatan. Utöver larmutryckningar på nätterna besöker nattpersonalen 50 omsorgstagare som har regelbunden tillsyn</li></ul><h5></h5></div></div></h5><p>– Men vi behöver lyfta vård- och omsorgspersonal mycket mer! säger hon.</p><p>Anna Wikström har 25 års erfarenhet som undersköterska i äldreomsorgen. Idag rycker hon ut dagtid på larm och har gjort det sedan 2018.</p><p>– Det är vid kris samhället särskilt märker att vi behövs, säger hon.</p><h2>Mångsidigt arbete i alla väder</h2><p>På natten finns tre hemtjänstpatruller på Hisingen varav en utgår från Torslanda, övriga två från Svartedalsgatan. Hisingen är en av Sveriges största öar och stora delar är glesbygd vilket är märkbart då larmen kommer.</p><p>– Ibland kör vi långa sträckor genom skogen, säger Senad som jobbat i nattpatrull sedan 2009.</p><p>När det har snöat kan det bli besvärligt.</p><p>– En del omsorgstagare har egna vägar där inte staden skottar, säger Senad.</p><p>Ibland kan medarbetarna skotta sig fram, andra gånger får de parkera en bit bort och sedan gå resten av vägen.</p><p>– Det brukar funka men annars, om det krisar, vet vi vem vi ska kontakta.</p><h2>Ibland är ensamhet orsaken till larmet</h2><p>För det mesta rör larmutryckningar sådant som ingår i uppdraget men det händer ibland att de som larmar behöver hjälp med andra saker.</p><p>– Medarbetarna åker på larmen och det visar sig att de skulle behöva agera både som fastighetsskötare, rörmokare och elektriker, säger Kicki.</p><p>Någon kan ha tappat bort sina tv-kanaler och en annan behöver hjälp med sin mobil. Ibland är ensamhet orsaken till larmet. Mycket kan de ta hand om på plats, men för annat kan medarbetarna behöva hjälpa till med kontakterna och lotsa vidare till rätt person.</p><p>– Vi kollegor hjälper varandra i allt som behövs – även mellan natt och larm. I vår enhet har vi blivit nära vänner. Och det är roligt att arbeta med sina vänner! säger Senad.</p><h2>Både roligt och tufft</h2><p>Inför sommaren är semesterrekryteringen redan i gång. För att arbeta på natt- och larmenheterna behöver du vara beslutsam och ha körkort.</p><p>– Det är ett roligt men också tufft uppdrag. Förutom att vi vill att de som söker har undersköterskeutbildning, får de gärna ha erfarenhet av att jobba i hemtjänsten. Man måste kunna ta egna initiativ och ha förmågan att fatta snabba beslut, säger Kicki.</p><p>Nyanställda går alltid bredvid ordinarie personal under två pass och får följa det introduktionsprogram som finns. Och både vikarier och nyanställda tas emot med värme och omtanke.</p><p>– Jag kommer ihåg hur det var när jag själv började, säger Zamzam. Alla nycklar man skulle ha hand om till exempel. Och jag glömmer aldrig alla nya ord och uttryck jag lärde mig den första tiden; ”lilla tösen” – det var jag &#8211; och att ”kalsong”– det var bara för män.</p><h2>&#8220;Här trivs jag bäst&#8221;</h2><p>De som senast anställdes på enheten är Fihima och Suzanna, båda på larm, dagtid.</p><p>– Jag började som timvikarie i bemanningen och har varit på flera ställen sen dess, men här trivs jag bäst, säger Fihima.</p><p>Suzanna trivs lika bra. Hon har bara varit på enheten i fyra och en halv månad men har tolv års erfarenhet av äldreomsorg inom både hemtjänst natt, vård- och omsorgsboende och dagverksamhet.</p><p>– Både chef och kollegor lyssnar också på oss som är nya, säger Suzanna.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h6>Jobba inom vård och omsorg i Göteborgs Stad</h6><p>Vi arbetar med hälsa, omsorg och vård för och med göteborgaren, varje dag, dygnet runt. Tillsammans är vi 10 000 medarbetare som skapar förutsättningar för ett gott åldrande och en meningsfull vardag. Vill du vara med? <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Jobba på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><h6>Jobba som semestervikarie</h6><p>Vill du ha nära till jobbet och samtidigt göra något som är roligt och meningsfullt? Vi har 2 500 sommarjobb inom flera områden, ta ditt nästa steg hos oss! <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen/jobba-som-semestervikarie-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Prova på att jobba i äldreomsorgen i sommar</a></p><p><strong>Läs mer:</strong> Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-i-hemmet/trygghetslarm" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad om trygghetslarm</a></p><p></p></div></div>

Natt och larm räddar liv

<p>Göteborgs Stad har i drygt 20 år regelbundet kartlagt hushåll som står utanför bostadsmarknaden. Vid kartläggningen i april 2022 fanns 2 359 hemlösa hushåll i kommunen. Missbruk och beroende och/eller psykisk ohälsa var de främsta orsakerna till hemlösheten.</p><p>Bostad först innebär att personer i hemlöshet erbjuds ett eget boende, utan krav på behandling, nykterhet eller drogfrihet – och stöd som är separerat från boendet. Modellen har funnits i Göteborg i drygt tio år och i dag ger Göteborgs Stad stöd till nästan 100 hyresgäster.</p><div id="attachment_134249" style="width: 637px" class="wp-caption alignnone"><a href="https://goteborgsregionen.se/download/18.226b1ab618d54d42784573e/1706765546056/Det%20här%20är%20min%20borg%20och%20den%20är%20jag%20väldigt%20rädd%20om.pdf" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134249" class="wp-image-134249 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rapport-627.jpg" alt="" width="627" height="876" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rapport-627.jpg 627w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rapport-627-215x300.jpg 215w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rapport-627-250x349.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rapport-627-520x727.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 627px) 100vw, 627px" /></a><p id="caption-attachment-134249" class="wp-caption-text">Klicka på bilden för att ladda ner rapporten.</p></div><p>– Dessutom har Göteborgs stadsmission 50 ärenden och Skyddsvärnet tio. Upphandlingen ser ut så att vi i Göteborgs Stad lämnar ifrån oss var tredje ärende till dessa utförare, säger Jan-Olof Norrman, enhetschef för Bostad först vid socialförvaltningen Sydväst.</p><h2>Nio hyresgäster intervjuade</h2><p>Brukarenkäter genomförs flera gånger per år men den senaste större utvärderingen, där klienter har intervjuats, gjordes 2019. Den nya rapporten om Bostad först har tagits fram av FoU i Väst, Göteborgsregionen på uppdrag av socialförvaltningen Sydväst, som har samordningsuppdraget.</p><p>Huvudsyftet har varit att ta reda på hur Bostad först i Göteborg upplevs av hyresgästerna och identifiera möjliga förbättringar.</p><p>I rapporten är nio hyresgäster intervjuade om sina upplevelser. Flera saker är framträdande i rapporten. En är att de intervjuade ser tillbaka på sina tidigare boendelösningar, till exempel akutboenden, med stor hopplöshet.</p><p>Två av intervjupersonerna lyfte spontant att de önskade att vägen till Bostad först hade varit kortare. De flesta av intervjupersonerna hade aldrig hört talas om Bostad först före ansökan trots att de genom åren träffat många socialsekreterare och boendepersonal.</p><h2>Antalet hyresgästerna har fördubblats</h2><p>Jan-Olof Norrman anser att detta är en fråga om samverkan och att Bostad först inte nått ut ordentligt till andra verksamheter i staden.</p><p>– Under de senaste åren har Bostad först mer eller mindre dubblerat hyresgästerna. Jag tänker att i och med att Bostad först har varit en liten och smal verksamhet så har den inte varit känd på våra socialkontor. Omsättningen på personal på socialkontoren kan också vara en faktor som bidrar till att alla inte känner till oss, säger han.</p><p>Ansökan till Bostad först skickas in gemensamt av den sökande och en socialsekreterare. Om personen kvalificerar sig för Bostad först, matchas personen mot lediga lägenheter. En viktig princip i Bostad först är att personen ska få välja mellan två lägenheter.</p><p>– Just detta har inte blivit helt rättvist beskrivet i rapporten. Det var en annan ordning för några år sedan men i dag får alla välja, säger Jan-Olof Norrman.</p><h2>Taktiska val</h2><p><strong> </strong>De intervjuade beskriver hur de gör taktiska val av lägenhet. Intervjupersonen Fredrik fick välja mellan en ”fin och rymlig” lägenhet på bottenplan med uteplats och en före detta studentlägenhet längre upp i huset. Fredrik valde den som skulle minimera hans risker för att misslyckas. Genom att välja den mindre lägenheten högre upp i huset var det svårare att ta emot gäster och mindre risk att han släppte in någon som gjorde att han riskerade att förlora lägenheten.</p><p>– Det är viktigt att klienterna får göra ett val. Det kan vara första gången man är genuint delaktig i sin egen framtid.</p><h2>Stödpersonalen väldigt uppskattad</h2><p>I dag jobbar 15 behandlingsassistenter inom Bostad först. I rapporten framkommer det tydligt att stödet från dessa är väldigt viktigt för hyresgästerna. Hyresgästen Maria berättar i rapporten att hennes stödpersonal tagit flera initiativ för att hon skulle ta hand om sin hälsa. Själv hade hon svårt att ta sådana initiativ.</p><p>För Mats handlade stödet om att göra matlådor tillsammans. Skulle de inte lagas skulle han inte äta och då skulle han hamna på avgiftning, konstaterar han.</p><p>Några av intervjupersonerna lyfte att personalen i Bostad först hade ett helt annat förhållningssätt än vad de mött tidigare genom åren. De kände sig till exempel mer förstådda än av annan personal.</p><p>– Det är en jättestyrka att det kommer fram. Nån säger att de upplever personalen som handplockad, och det är den ju. Att hyresgästerna känner sig sedda och lyssnade på hänger ihop med metoden där stödpersonalen arbetar på klientens egna villkor.</p><h2>Metod med delaktighet</h2><p>Rapporten visar även på förbättringspotential. Uttryck ges kring att hyresgästerna inte vet vilket stöd de behöver eller vill ha.</p><p>– Den delen behöver vi lägga fokus på. Vi ska inte ha färdiga manualer utan det är en metod med delaktighet. Men vi kanske behöver vara ännu mer kunniga och fokuserade på vilka vägar hyresgästen kan ta för att få hjälp, säger Jan-Olof Norrman.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li>Hela rapporten <a href="https://goteborgsregionen.se/download/18.226b1ab618d54d42784573e/1706765546056/Det%20här%20är%20min%20borg%20och%20den%20är%20jag%20väldigt%20rädd%20om.pdf" target="_blank" rel="noopener">”Det här är min borg, och den är jag väldigt rädd om”</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-for-hemlosa/boende-socialtjansten/bostad-forst" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Bostad först</a></li></ul><p></p></div></div>

Bostad först får bra betyg i ny utvärdering

<h2>Varför håller ni en sån här kurs?</h2><p>– Vi vill ge äldre möjligheter att mötas över ett gemensamt intresse och kanske också träffa nya vänner. Förhoppningsvis når vi också personer som inte tidigare har deltagit i våra aktiviteter, säger Maja Wallsson.</p><h2>Hur fick ni idén?</h2><p>– Vi höll en stilföreläsning förra våren som det var väldigt stort intresse för, särskilt bland äldre kvinnor som fortfarande har ett intresse för att klä sig stilfullt. I en enkät under utvärderingen kom det upp förslag om att hålla en smink-kurs, som kom att få namnet “Smink för skrynkliga ögonlock”.</p><h2>Hur är kursen anpassad till äldre?</h2><p>– Delvis lär vi ut tips och tricks för hur man målar sig runt ögonen när man blir lite skrynkligare på ögonlocken. Det kommer vara mycket fokus praktiska övningar.</p><p>– Det är inget man blir bra på bara av att gå på kurs, man måste öva också. Många ser sämre när de blir äldre och kan inte lika lätt stå lutad framför spegeln i badrummet med darriga händer och måste sitta ner. Det blir många handfasta tips, säger Frida Grundell.</p><h2>När känner ni att ni har lyckats?</h2><p>– Intresset har varit enormt. De första bokningarna fick vi redan innan programmet kom ut, så vi känner redan att vi har lyckats, men sedan får man utvärdera förstås.</p><p>– Vi hoppas på en trevlig stämning på kursen och att deltagarna fortsätter att komma till oss på Hälsofrämjande- och förebyggande. Om man känner sig gladare, piggare och fräschare efter att ha lärt sig några sminkknep så tycker vi att det är fantastiskt.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Smink för skrynkliga ögonlock</strong></p><ul><li>Deltagarna träffas vid tre tillfällen för att lära sig nya tekniker får veta mer om olika produkter</li><li>Den första kursen hålls vid tre tillfällen i mars</li><li>Nästa kurs med nya deltagare hålls i april</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Populärt med sminkkurs för äldre

<p>&#8211; Enkäten är ett bra tillfälle att tycka till om allt från hur du upplever att du blir bemött till om du kan påverka vilka tider du får hjälp, säger Charlotte Nyberg samordnare nationella enkäter, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p>Från slutet av vecka 11 och fram till vecka 21 får göteborgare som är över 65 år och har hemtjänst eller bor på vård- och omsorgsboende möjlighet att påverka sin äldreomsorg. Då får de hem Socialstyrelsens enkät “Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”. Enkäterna skickas till cirka 220 000 personer så det kan ta två veckor innan alla enkäter hunnit skickas och komma fram med posten.</p><p>Det är en nationell årlig undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten på sin äldreomsorg.</p><h2>Viktigt verktyg för att förbättra verksamheterna</h2><p>I höst, vecka 40, publicerar Socialstyrelsen resultaten av enkäten. Enkäten gäller verksamheter både i kommunal och enskild regi. Förra året svarade 48 procent av hyresgästerna på vård- och omsorgsboenden i Göteborg och 59 procent av personer med hemtjänst.</p><p>Verksamheterna hoppas få ännu fler svar i år eftersom det hjälper dem att bli bättre, de arbetar aktivt med resultatet för att fler ska bli nöjda. Ju fler som svarar desto bättre underlag finns det för att förbättra äldreomsorgen, säger Charlotte.</p><h2>Förra årets resultat</h2><p>Det som hyresgästerna på vård- och omsorgsboenden i Göteborg var lite mer nöjda med 2023 än resten av landet rör aktiviteter och trivsel i gemensamma utrymmen. Hyresgästerna upplevde ensamhet i mindre utsträckning än tidigare. Göteborgarna var lite mindre nöjda med hur maten smakar.</p><p>I hemtjänsten hade den genomsnittliga nöjdheten för omsorgstagare ökat något. Omsorgstagare i hemtjänsten var mindre nöjda 2023 än den genomsnittlige omsorgstagaren i landet, men närmade sig nöjdheten i landet. Göteborgarna som har hemtjänst såg förbättringsområden inom tillgänglighet, att personalen kommer på avtalad tid och att kunna påverka vilka tider personalen kommer.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Om Socialstyrelsens enkät</strong></p><ul><li>Skickas till cirka 10 600 personer i Göteborg över 65 år med hemtjänst eller som bor på vård- och omsorgsboende</li><li>Genomförs varje med undantag för 2021 då den ställdes in på grund av pandemin</li><li>Skickas med post, men det finns även möjlighet att svara via webb</li><li>Webbenkäten kan, förutom svenska, även besvaras på engelska, finska, arabiska, meänkieli, sydsamiska, nordsamiska och Lulesamiska</li></ul><p>Den äldre får ta hjälp av till exempel en anhörig, vän eller god man för att svara på frågorna men denne ska i så fall tänka på att svaren ska spegla den äldre personens uppfattning.</p><p>Med enkäten tillkommer en bilaga där den äldre informeras om att helst undvika att be personalen om hjälp med att svara på frågorna.</p><p><em>Källa: Socialstyrelsen </em></p><p><strong>Läs mer:<br /></strong><a href="https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/oppna-jamforelser/socialtjanst/aldreomsorg/vad-tycker-de-aldre-om-aldreomsorgen/" target="_blank" rel="noopener">Socialstyrelsens undersökning ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?”</a></p><p></p></div></div>

Tyck till om din äldreomsorg  

<p>Bostad med särskild service riktar sig mot personer med funktionsnedsättning som behöver stöd i sin vardag. Personer som beviljas BmSS kan komma att bo i antingen ett gruppboende eller ett serviceboende, beroende på deras individuella behov av stöd.</p><p>Serviceboenden erbjuder stöd för de med mindre behov, medan gruppboenden är avsedda för personer som har ett omfattande behov av stöd och stöttning i sin vardag.</p><h2>Ska vara fullvärdiga lägenheter</h2><p>Gruppbostäder består även av färre lägenheter och finns oftast på våningsplan. Båda formerna av boende är hyresgästens privata bostad och ska vara fullvärdiga lägenheter.</p><p>Fjällbruden är ett av flera gruppboenden med särskild service som finns i Göteborg stad och riktar sig till personer med autism eller autismliknande tillstånd. Fatha Hassan som är enhetschef på boendet betonar att vad de boende får hjälp med är mycket individanpassat.</p><div id="attachment_133946" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133946" class="size-full wp-image-133946" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000.jpg" alt="" width="1000" height="629" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000-300x189.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000-768x483.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000-520x327.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000-730x459.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133946" class="wp-caption-text">På gruppboendet finns flera gemensamma utrymmen som till exempel kök. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Exempel på stöd och insatser man kan få hjälp med kan vara vardagliga grejer som morgon- och kvällsrutiner, matlagning, dusch och att komma i väg till jobbet, säger han och påpekar även vikten av aktiviteter:</p><p>– Hur en vanlig dag ser ut kan variera från en hyresgäst till en annan, men något som kännetecknar detta boende är den tydliga strukturen kring aktiviteter. Personalen finns där för att hjälpa och vara med under aktiviteter som att gå på museum, äta på restaurang eller annat roligt.</p><h2>Tre personkretsar enligt lagen</h2><p>Personer som har rätt till insatser som BmSS ska tillhöra minst en av de kategorier som definieras i lagen. Dessa kategorier kallas personkretsar. De personer som bor på Fjällbruden tillhör den första kretsen, vilket innebär att man har autism eller autismliknande tillstånd. <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/omsorg-och-stod/funktionsnedsattning/lagar-och-regler---funktionsnedsattning-" target="_blank" rel="noopener">Här kan du läsa mer om personkretsar.</a> Totalt finns det tre personkretsar.</p><h2>Värdighetsgarantierna en viktig grund</h2><p>Det som är en viktig grund för arbetet med boenden med särskilt stöd är värdighetsgarantierna. De syftar bland annat till att tydliggöra vad alla individer som bor i BmSS och anhöriga kan förvänta sig. Dessa inkluderar till exempel delaktighet, självbestämmande och att ge stöd som är anpassat till individens behov.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/52/52CBUA1A0Y.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="BmSS rörligt 1" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/52CBUA1A0Y" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div><p><em>I filmen ovan förklarar Fatha Hassan vikten av att vara uppmärksam på relationen med grannarna som chef för ett boende. Foto: Carl Edholm</em></p><p>&nbsp;</p><p>Den boende ska kunna kommunicera på sitt sätt och att hens åsikter står i centrum när det handlar om beslut om sitt vardagliga liv. <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod/vardighetsgarantier-inom-forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om värdighetsgarantier inom funktionsstöd här.</a></p><p>– Inom ramen för värdighetsgarantin brukar man prata om några konkreta faktorer som vi menar är jätteviktiga utifrån brukarens perspektiv och som vi vill garantera att de sker, säger Fatha Hassan.</p><h2>Utflykter och ativiteter</h2><p>En metod som Fatha Hassan pekar på att de använder på boendet är att varje år utföra en brukarenkät för att möta behoven. Han har även ett enskilt möte varje månad med hyresgästerna där de får lyfta saker som kan behöva utvecklas eller förbättras.</p><div id="attachment_133947" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133947" class="size-full wp-image-133947" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000.jpg" alt="" width="1000" height="562" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133947" class="wp-caption-text">Liseberg är ett populärt önskemål bland de boende på Fjällbruden när det gäller val av aktiviteter. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Ofta kommer frågan om aktiviteter på bordet. Det kan till exempel vara aktiviteter som att önska göra fler saker tillsammans. Det kan också vara enskilda utflykter som att man vill åka till Liseberg lite oftare, säger han.</p><h2>För dig som vill göra skillnad</h2><p>– Det som är lyxen att få jobba med de här frågorna är att få göra skillnad. Det är viktigt att alla får komma till uttryck på alla arenor. Det finns mycket kvar att göra för personer med funktionsvariation och att öppna upp flera dörrar för dem i samhället det är vad som driver mig, säger Fatha Hassan och fortsätter.</p><p>– Vill man göra skillnad för människor och man är samtidigt medveten och insiktsfull kring den utveckling som finns att göra i samhället, då skulle jag verkligen rekommendera att jobba inom BmSS.</p><div id="attachment_133948" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133948" class="size-full wp-image-133948" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133948" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div>

Göteborg behöver 400 nya bostäder med särskild service

<p>Hemlöshetspodden produceras av Center mot hemlöshet, socialförvaltningen Sydväst. Podden startade för tre år sedan och är nu tillbaka efter ett längre uppehåll. I de sex avsnitt som släpps under våren intervjuar Jenny Martinsson poddens gäster och Claes Haglund, behandlingsassistent på Bostad först, sköter inspelning och klippning.</p><p>I det senaste avsnittet intervjuas en person som levt många år i hemlöshet men som tagit sig ur hemlösheten, skaffat utbildning och idag arbetar som behandlingsassistent.</p><h2>&#8220;Vi vill dela deras historier&#8221;</h2><p>&#8211; Allmänhetens bild av hemlösheten speglar inte alltid verkligheten. De som befinner sig i hemlöshet gör det av flera olika anledningar. Vi vill dela deras historier, men även deras förslag om vad som varit hjälpsamt på vägen för att lämna hemlösheten, säger Jenny Martinsson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Om hemlöshetspodden</strong></p><ul><li>En podd om hur det är att leva i hemlöshet och hur Göteborg ska bli en stad där alla har en egen bostad</li><li>Produceras av Göteborgs Stads Center mot hemlöshet som arbetar med att ge information och vägleda personer i hemlöshet</li><li>Podden finns på <a href="https://centermothemloshet.goteborg.se" target="_blank" rel="noopener">Center mot hemlöshets webbplats</a> och på Spotify. Nya avsnitt släpps den sista fredagen i varje månad</li></ul><p></p></div></div><p>Även två forskare på hemlöshet medverkar i vårens avsnitt. Det är Matti Wirehag, Göteborgs universitet, som skrivit avhandlingen &#8220;Hantering av hemlöshet&#8221; om hur socialtjänsten organiserar sina insatser för människor i hemlöshet och Tim Holapaa från Stockholms universitet som forskar om den juridiska rätten till bostad.</p><h2>Vem tycker du ska lyssna på podden?</h2><p>&#8211; Jag tror att Hemlöshetspodden kan vara intressant för alla. Både de som redan har koll på hemlöshetsområdet och de som vill lära sig något nytt. Det är insikter från de som levt i hemlöshet i många år blandat med ny forskning så jag hoppas att vi kan sprida kunskap till en bred målgrupp, säger Jenny Martinsson.</p><p>Hon fortsätter:</p><p>&#8211; Vi har fått mycket positiv respons på de tidigare avsnitten, både från yrkesverksamma och brukare. Framför allt de personliga berättelserna har varit uppskattade. Några har också berättat att de hittat till vår hemsida tack vare podden, säger Jenny Martinsson.</p>

Hemlöshetspodden är tillbaka – lyssna på det nya avsnittet

<p>Karin Lilja är socionom och kurator på Familjestödsenheten Ågrenska. Varje dag pratar hon med föräldrar som behöver råd och stöd. Antingen via zoom, telefon eller personligt möte.</p><p>– De får berätta om sin situation och vi har ett samtal om var familjen står just nu. Vi pratar om vad de har för behov och funderar tillsammans på hur deras vardag ska kunna underlättas, säger hon.</p><h2>Chans till igenkänning</h2><p>På Familjestödsenheten Ågrenska arrangeras även kurser och träffar på olika teman. Till exempel finns kurser för föräldrar till tonårsbarn med neuropsykiatriska utmaningar och träffar för föräldrar som har barn som inte går i skolan.</p><div id="attachment_133828" style="width: 534px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133828" class="size-full wp-image-133828" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Karin-Lilja-524.jpg" alt="" width="524" height="421" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Karin-Lilja-524.jpg 524w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Karin-Lilja-524-300x241.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Karin-Lilja-524-250x201.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Karin-Lilja-524-520x418.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 524px) 100vw, 524px" /><p id="caption-attachment-133828" class="wp-caption-text">Karin Lilja.</p></div><p>Då får föräldrarna även tillfälle att träffa varandra. Något Karin Lilja tror är extra värdefullt.</p><p>– Många föräldrar som kommer hit känner sig ensamma med sin situation. Men när de får träffa andra föräldrar i liknande sits brukar det bli mycket igenkänning och erfarenhetsutbyte, säger hon.</p><h2>Inga diagnoskrav för kontakt</h2><p>Familjestödsenheten Ågrenska får ekonomiskt bidrag av Göteborgs Stad. Men den drivs av Ågrenska, som är ett nationellt kompetenscentrum för sällsynta diagnoser och andra funktionsnedsättningar.</p><p>För att förklara vad enheten står för börjar Karin Lilja ofta med saker den inte har eller gör.</p><p>– Till exempel har vi inga diagnoskrav för att få komma hit. Vi för inga journaler och jag dokumenterar inte mer än minnesanteckningar för eget bruk. Vi erbjuder ingen behandling och jag träffar inte barnen. Vi sysslar inte heller med myndighetsutövning, säger hon.</p><h2>”Vi är något helt annat”</h2><p>Det gör att Familjestödsenheten blir ett komplement till övriga insatser på området.</p><p>– Det finns föräldrar som inte vill eller vågar gå till Socialtjänsten av olika anledningar. Men de kan komma till oss eftersom vi är något helt annat, säger Karin Lilja och fortsätter:</p><p>– Även andra föräldrar kommer hit och har mängder av frågor, trots olika kontakter med skolkurator, barn- och ungdomspsykiatrin och annat. De är fortfarande vilsna i den djungel som det faktiskt är.</p><h2>Vad har de för frågor?</h2><p>– Det kan vara en förälder som mejlar och skriver ”jag har en 10-åring med adhd och autism och undrar vad som finns för stöd”. Ibland har de inte all information och de kan ha fått den i ett läge då de inte kunde ta den till sig, som i samband med att barnet fick sin diagnos, säger Karin Lilja.</p><p>Samtalen kan handla om allt från skola och fritid till avlastning och omvårdnadsbidrag. Det händer också att föräldrar hon har träffat för kanske över tio år sedan hör av sig med nya tankar.</p><p>– Barnen har blivit stora och helt plötsligt står man som förälder i ett nytt läge, med helt andra frågor. Det kan till exempel vara att de har ett barn med vissa svårigheter som vill ta körkort och föräldern inte vet hur den ska agera. Då kan vi ses igen och bolla lite tankar, säger hon.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong> Familjestödsenheten Ågrenska</strong></p><ul><li>Har funnits sedan 1999</li><li>Erbjuder telefonrådgivning, stödsamtal, föreläsningar och föräldrakurser</li><li>Målgruppen är familjer med barn, tonåringar och unga vuxna som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, beteendeproblem och inlärningssvårigheter</li><li>Det spelar ingen roll om barnet har fått diagnos eller inte</li><li>Enhetens lokaler ligger i Västra Frölunda</li><li>Verksamheten är avgiftsfri, men på kurser och träffar tas en kostnad ut för frukost och lunch</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.agrenska.se/om-oss/verksamheter/verksamheter-pa-lokal-och-regional-niva/familjestodsenheten/" target="_blank" rel="noopener">Familjestödsenheten Ågrenska &#8211; information om kontakt och kurser</a></p><p></p></div></div>

Familjestödsenheten Ågrenska ger vilsna föräldrar stöd

<p>Långa väntetider för barnen, svårigheter att matcha barn med rätt familj och ökade kostnader för inköp av externa aktörer – bristen på familjehem får många negativa följder.</p><p>– Lagstiftningen säger att det bör ta två till sex månader att hitta ett familjehem till barn som behöver ett sådant. Många gånger klarar vi det, men vi har ärenden där det tar betydligt längre tid än så, säger Jessica Johansson som är resurschef inom socialförvaltningen Hisingen.</p><h2>Risken för uppbrott ökar</h2><p>I väntan på ett familjehem får barnet i stället bo tillfälligt i jourhem, på ett HVB-hem eller kvar hemma med stödinsatser. När det finns för få familjehem att tillgå är risken också större att matchningen inte blir helt rätt mellan barnet och familjehemmet.</p><div id="attachment_133725" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133725" class="size-full wp-image-133725" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jessica-Johansson-800.jpg" alt="" width="800" height="881" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jessica-Johansson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jessica-Johansson-800-272x300.jpg 272w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jessica-Johansson-800-768x846.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jessica-Johansson-800-250x275.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jessica-Johansson-800-520x573.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Jessica-Johansson-800-730x804.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133725" class="wp-caption-text">Jessica Johansson, resurschef inom socialförvaltningen Hisingen.</p></div><p>– Då ökar risken för uppbrott vilket innebär byte av hemmiljö och kanske även skola, säger Jessica Johansson.</p><p>Hon rekryterades hösten 2023 för att som huvudansvarig, tillsammans med berörda enhetschefer, göra en ordentlig genomlysning av familjehemsvården i stadsområdet. Christina Alvelin är förvaltningsdirektör och det är hon som gett uppdraget som säger att förvaltningen ska skapa en mer sammanhållen process. Allt från utredningen till den dagen barnet är tillräckligt gammalt, eller inte längre är i behov av ett familjehem, måste fungera.</p><p>– Hela förvaltningsledningen är dedikerad detta. Vi har också väldigt engagerade medarbetare i alla delar men som vi ser inte haft förutsättningarna att hålla samman processen. Nu när vi satt ljus på processen har det uppkommit avvikelser och vi ser att vi inte alltid följer processen och lagstiftningen. Vi ser positivt på att det kommer fram och att vi får ett underlag, säger hon.</p><p>Flera Lex Sarah-anmälningar har gjorts och vissa brister är så allvarliga att IVO, Inspektionen för vård och omsorg, också uppmärksammas.</p><p>– Vi kommer att fortsätta med ett fokuserat arbete kring åtgärder och förbättringar.</p><div id="attachment_133726" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133726" class="size-full wp-image-133726" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristina-Alvelin-800.jpg" alt="" width="800" height="671" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristina-Alvelin-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristina-Alvelin-800-300x252.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristina-Alvelin-800-768x644.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristina-Alvelin-800-250x210.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristina-Alvelin-800-520x436.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristina-Alvelin-800-730x612.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133726" class="wp-caption-text">Christina Alvelin.</p></div><p>Christina Alvelin lyfter fram att ekonomiska resurser har omfördelats och att nämnden har gett bättre förutsättningar att klara av ett sammanlänkat arbete. Personalen har utökats med bland annat fler familjehemssekreterare, socialsekreterare och barnsekreterare. Förvaltningen har samtidigt fokuserat på att förbättra och öka det interna samarbetet.</p><h2>Behov av större mångfald</h2><p><strong> </strong>I dagsläget skulle ytterligare ett 30-tal familjehem behövas, bara i socialförvaltningen Hisingen. Ett behov finns även av familjer som kan ta emot fler än ett barn. Ibland behöver större syskonskaror på fem–sex barn placeras.</p><p>– I de bästa av världar skulle syskon hamna i familjer som är släkt med varandra, eller nära vänner, för att få naturlig tillgång till varandra, säger Jessica Johansson.</p><p>Det finns också ett behov av en mångfald bland familjehemmen när det gäller religion, etnicitet och kulturer för att lyckas med matchningarna.</p><p>– För minoritetsgrupperna är det särskilt viktigt att man får tillgång till sitt ursprung och kan ha kvar sitt språk. Överhuvudtaget behöver bilden av vem som kan vara familjehem breddas. Det behöver inte vara en traditionell svensk familj, utan det viktigaste är att det är ansvarstagande vuxna som är beredda att ta emot ett barn, säger Christina Alvelin.</p><h2>Rekrytering på nya sätt</h2><p>Varför bristen på familjehem finns har flera förklaringar tror Jessica Johansson och Christina Alvelin. En är att samhället i stort ser annorlunda ut och att familjer inte känner att de kan ta ett sådant stort åtagande som det faktiskt innebär att vara familjehem. Dessutom är det dyrt att bo och många har inga extra rum stående.</p><p>I det stora uppdraget att genomlysa familjehemsvården är rekryteringen en väldigt viktig del. Därför testar förvaltningen nu både gamla och nya sätt att nå ut. Förutom kampanjer med till exempel affischer på stan vill förvaltningen nå nya arenor.</p><p>– Vi ska dels kontakta tidigare familjehem men även idrottsföreningar och företag. Vi vet att det inom idrotten finns personer med ett stort samhällsintresse och engagemang för barn. Och genom att träffa företag kan vi nå ut till fler som kanske inte läser vissa tidningar eller tar del av de arenor vi finns på, säger Jessica Johansson.</p><p>Den som har frågor och funderingar kring familjehem är hjärtligt välkommen att höra av sig till socialförvaltning Hisingen <a href="mailto:socialhisingen@socialhisingen.goteborg.se">socialhisingen@socialhisingen.goteborg.se</a> och Familjehem Göteborgs Stad <a href="mailto:familjehem@goteborg.se">familjehem@<wbr />goteborg.se</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer om hur du bli familjehem: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/familjehem-goteborgs-stad" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Familjehem</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Hisingen jobbar hårt för att lyfta familjehemsvården

<p>Personer som arbetar inom socialtjänsten, skolan och vård och omsorg får lära sig om hur läget ser ut vad gäller ungdomars bruk av droger och alkohol och hur Mini-Maria arbetar med ungdomarna och deras anhöriga.</p><h2>Viktigt att vara uppmärksam</h2><p>Kristoffer Lindgren, samordnare och socialsekreterare på Mini-Maria, berättar om vikten av att sprida kunskap och information om ämnet.</p><div id="attachment_133647" style="width: 419px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133647" class="size-full wp-image-133647" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristoffer-Lindgren-409.jpg" alt="" width="409" height="378" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristoffer-Lindgren-409.jpg 409w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristoffer-Lindgren-409-300x277.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kristoffer-Lindgren-409-250x231.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 409px) 100vw, 409px" /><p id="caption-attachment-133647" class="wp-caption-text">Kristoffer Lindgren, samordnare och socialsekreterare på Mini-Maria. Foto: Privat</p></div><p>– Det är viktigt med tidiga insatser för ungdomarna så att de får hjälp snabbt. Där behöver ju vuxna runtomkring vara alerta och uppmärksamma. Det finns förutfattade idéer om vilka det är som tar droger, och dessa stämmer inte alltid. Vi vill ge en mer verklig bild av vilka ungdomar det är som kan bruka så vuxna kan ge rätt hjälp, säger han.</p><h2>Mini-Maria arbetar på flera olika sätt</h2><p>Mini-Maria arbetar med att stötta ungdomar att bli drogfria. Det är en samverkansmottagning där man både arbetar medicinskt och socialt. Att föra olika samtal och stötta familjer eller andra anhöriga i deras roll är viktiga delar av verksamheten.</p><p>De som söker hjälp hos Mini-Maria tror ofta att mycket av arbetet handlar om provtagning, men så är inte fallet.</p><p>– Vi gör många olika saker här på Mini-Maria. Vi vill ta reda på hur det ser ut med bruket, vad man använder och hur man använder. Vi tittar även på andra omständigheter såsom sexuell, fysisk och psykisk hälsa. Saker som situationen i skolan och bland vänner kan också spela roll, säger Kristoffer Lindgren.</p><h2>Designdroger vanligt</h2><p>Att hänga med i utvecklingen kan vara svårt då det hela tiden kommer ut nya preparat. Alkohol är den vanligaste drogen som ungdomarna använder, på andra plats kommer cannabis.</p><p>Det är också vanligt att drogerna konstant designas om så att de inte längre är narkotikaklassade. Dessa droger testar man sedan på ungdomarna som då agerar som labbmöss.</p><h2>Allmänna tips till vuxna</h2><p>Kristoffer har flera tips till vuxna och allmänna riktlinjer för hur man ska tänka kring ungdomarna.</p><p>– Vuxna bör ha en nyfiken inställning till den unga personen eller barnet. Det är lätt att man hamnar i en förhörssituation, det brukar inte vara så gynnsamt då ungdomarna ofta sluter sig mer istället. Fråga istället frågor kring brukandet. Det är lättare sagt än gjort såklart, men försök. Det viktiga är att ungdomarna känner sig sedda och hörda och vet att de kan få hjälp.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Mariadagen</strong></p><ul><li><strong>När</strong>: 28 februari klockan 8:30-15:30</li><li><span style="font-weight: bold;">Var</span>: Dahlheimers hus, Hultbergssalen; Slottsskogsgatan 12</li><li><a href="https://www.eventonline.se/anmalan.php?eid=13826&amp;key=913#errorDiv" target="_blank" rel="noopener"><strong>Anmäl dig här</strong></a></li><li>Det är gratis att delta.</li><li><strong>Läs mer: </strong><a href="https://minimaria.se/" target="_blank" rel="noopener">Mini Maria</a></li></ul><p></p></div></div>

Mariadagen ska ge ökad kunskap om ungdomars drogbruk

<p>– Många är positiva och menar att de har blivit friare och kan bestämma mer över sin vardag, berättar Jenny Zander, sjuksköterska inom hälso- och sjukvården i Göteborgs Stad.</p><p>– Målgruppen är främst seniorer som har hemtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård, fortsätter hon.</p><h2>Ställde ut tio automater</h2><p>Strax före jul började utrullningen av läkemedelsautomaterna på Styrsö och Brännö. För Jennys del var det ett speciellt ögonblick. Hon blev den första sjuksköterskan i Göteborg som förskrev en läkemedelsautomat.</p><p>– Vi ställde ut tio läkemedelsautomater, de flesta som fick den är personer som bor hemma och har kommunal hälso- och sjukvård. Automaten öppnas när det är dags att ta medicinen och i samband med det låter och blinkar den, berättar Jenny.</p><p>För att kunna få en läkemedelsautomat så finns det kriterier som måste vara uppfyllda.</p><p>– Läkaren måste skriva ett läkemedelsövertag, det vill säga att du behöver hjälp med att ta din medicin. Du behöver dosförpackade läkemedel, men också ha kommunal hälso- och sjukvård, hemtjänst eller bo på ett vård- och omsorgsboende, förklarar Jenny.</p><h2>Kan skicka påminnelser till mobilen</h2><p>Läkemedelsautomaten passar många men inte alla.</p><p>– Du måste förstå och kunna hantera automaten. Hemtjänsten är med de två första veckorna för att se att allting fungerar och att du tar dina mediciner, säger Jenny.</p><p>Det finns flera fördelar med läkemedelsautomat menar Jenny.</p><p>– Ibland har du fyra läkemedelsbesök per dag, och då behöver du vara hemma och redo för besöken. Om du ska resa bort kan du antingen ta med dig automaten eller så kan vi programmera så att automaten ger dig läkemedel för en helg. Automaten kan även skicka påminnelser till din mobil när det är dags att ta medicinen som du tagit med dig, säger Jenny.</p><p>Många gånger kan det vara svårt för personalen att komma på exakta tider.</p><p>– För dem som behöver läkemedel på bestämda tider är läkemedelsautomaten en bra lösning. Om du har Parkinsons sjukdom är det viktigt att du tar medicinen när du ska, säger Jenny.</p><h2>Krav på god hantering av läkemedel</h2><p>Studier visar också att läkemedelsautomater har bra följsamhet berättar Jenny.</p><p>– Med det menar jag att du tar rätt medicin och när du ska ta den. Och i takt med att allt fler blir äldre ökar också konsumtionen av läkemedel. Det ställer krav på en god hantering av läkemedel vilket läkemedelsautomaten kan hjälpa till med, säger Jenny.</p><p>Cornelia Moseid är utvecklingsledare digitalisering på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen. Hon menar att tekniken är trygg men att det behövs rutiner och beslut för hanteringen av läkemedelsautomater.</p><p>– I stort handlar det om ett förändrat arbetssätt, där målet är att alla involverade ska känna sig trygga och välinformerade. Men vi undersöker också för vem eller vilka som läkemedelsautomaten passar. Vi måste ha goda rutiner för att säkerställa att du verkligen tar din medicin, säger Cornelia.</p><h2>Samverkan inom digitalisering i regionen</h2><p>Både Jenny och Cornelia ser piloten med läkemedelsautomater som ett gott exempel på samverkan.</p><p>– Göteborgs Stad är en av 47 kommuner i Västra Götalandsregionen som deltar i projektet Digitala hjälpmedel i samverkan, säger Jenny.</p><p>– Vi blev tillfrågade att vara med som pilotkommun vilket vi tackade ja till. Västra Götalandsregionen driver samverkan och fokuserar på upphandlingar, vilket underlättar för kommunerna. Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen hyr läkemedelsautomaterna från Hjälpmedelscentralen i Västra Götalandsregionen, säger Cornelia.</p><p>Digitaliseringen är inget mål i sig men ett bra verktyg för att kunna utveckla verksamheter.</p><p>– Digitaliseringen kan hjälpa oss med smarta lösningar och verktyg. Läkemedelsautomaten är ett bra exempel på detta. Den är också användarvänlig, du kan varken trycka för tidigt eller fel, säger Cornelia.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Digitala hjälpmedel i samverkan</strong></p><p>Att samarbeta i Västra Götaland kring digitala hjälpmedel inom vård och socialtjänst är ett naturligt nästa steg i arbetet för en god hälsa och en jämlik vård och omsorg i Västra Götaland. Över tid bygger vi en gemensam ”butik” för digitala hjälpmedel inom socialtjänst och hälso- och sjukvård utifrån invånarnas och verksamheternas behov. För att åstadkomma detta samarbetar regionen och 47 kommuner i länet kring gemensamt sortiment, upphandling, regelverk, logistik och support.<br /><em>Källa:</em> Västra Götalandsregionen och VästKom.</p><p><strong>Läs mer:</strong> Vårdsamverkan.se &#8211; <a href="https://www.vardsamverkan.se/pagaende-uppdrag/valfardsteknik-i-samverkan/" target="_blank" rel="noopener">om aktuella projekt och digitala hjälpmedel på vardsamverkan.se</a></p><p></p></div></div><h2>Breddinförande av läkemedelsautomater</h2><p>Målet efter piloten är att införa läkemedelsautomater i den kommunala hälso- och sjukvården i hela Göteborgs Stad.</p><p>–En av våra uppgifter i piloten är att fånga vad som behöver utvecklas och förbättras inför ett breddinförande, förklarar Cornelia.</p><p>Hittills har det mesta fallit väl ut. Personerna som testar läkemedelsautomaterna tycker att de har fått mer inflytande över sin tid och vardag.</p><p>– I början upplevde nog flera att det var lite annorlunda. Från att få sin medicin från personalen till att själv ta medicinen från läkemedelsautomaten är en förändring, säger Jenny Zander och lägger till:</p><p>– Men ganska snabbt så tyckte de flesta att det gick bra. De fick en större frihet och behövde inte vänta på till exempel besök från hemtjänsten för att kunna ta sina läkemedel.</p><h2>Hyresgäster testar också</h2><p>Göteborgs Stad är en av de första kommunerna som provar konceptet med läkemedelsautomater också för hyresgäster på vård- och omsorgsboende.</p><p>– Som hyresgäst på ett vård- och omsorgsboende behöver du generellt sett mer och tätare stöd. Men läkemedelsautomaten passar även för många hyresgäster. Det bidrar till ett mer självständigt liv även om du bor på ett vård- och omsorgsboende, säger Cornelia Moseid.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/sjukvard-och-tandvard/sjukvard/kommunal-halso--och-sjukvard" target="_blank" rel="noopener">Kommunal hälso och sjukvård</a></li><li>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-i-hemmet/hemtjanst" target="_blank" rel="noopener">Hemtjänst</a></li><li>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/boenden-for-aldre/vard-och-omsorgsboende" target="_blank" rel="noopener">Vård- och omsorgsboende</a></li><li>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/digitalisering" target="_blank" rel="noopener">Så arbetar staden med digitalisering</a></li></ul><p></p></div></div>

Läkemedelsautomat bidrar till självständigt liv  

<p>När frågan kom från Malikas chef om någon i arbetsgruppen på Rambergets hemtjänst var intresserad av att gå utbildning till språkombud var Malika snabb med att visa intresse. Hon har alltid varit ett stöd till de kollegor som behövt språkhjälp och såg nu en chans att utvecklas i rollen.</p><h2>&#8220;Både roligt och givande&#8221;</h2><p>– Mer än hälften av oss har inte svenska som modersmål och vi arbetar i en organisation med många förkortningar och interna begrepp. Att vara till hjälp för mina kollegor är både roligt och givande, säger hon.</p><p>Utbildningen till språkombud sker vid fyra tillfällen där deltagarna bland annat får med sig kunskap om hur de kan förklara rutiner för vikarier och för kollegor som behöver extra stöd.</p><p>– Det är viktigt att alla förstår våra rutiner och hur vi dokumenterar. Det kan även handla om hur de ska formulera ett mejl, skriva en avvikelse eller ta ett telefonsamtal, säger hon.</p><p>En stor del av arbetsdagen spenderar Malika och hennes kollegor med omsorgstagare. Där är kommunikationen väldigt viktig.</p><p>– Vi jobbar med människor, vi måste kunna kommunicera. Om en omsorgstagare inte förstår, då blir det tokigt. De som jobbar här vill ju bli förstådda, säger hon.</p><h2>Positiva kollegor</h2><p>– Mina kollegor är verkligen positiva. När de stöter på problem hör de av sig till mig. Några gjorde det även innan, men nu har jag presenterat mig för arbetsgruppen och fler vänder sig till mig. De kallar mig till och med för ”språkpolis”, säger hon och skrattar.</p><h2>Chefen ser många vinster</h2><p>Malikas chef, Camilla Freidlitz, vet av erfarenhet sedan tidigare att språkombud är ett bra stöd för medarbetarna. Konceptet språkombud har funnits sedan 2009 och idag finns det drygt 3 000 utbildade språkombud i Sverige. Rambergets hemtjänst tar också emot elever från vård- och omsorgsprogrammen varje månad som gör praktik.</p><p>– Många av studenterna skriver och läser bra svenska men förstår inte alltid innebörden av alla ord. Det kan också gälla under utvecklingssamtal med mina medarbetare, vet de vad lyhörd betyder? Omvärldsbevakning? Om man inte förstår det förstår man kanske inte lönekriterierna fullt ut. Jag tar till mig jättemycket av att ha ett språkombud på avdelningen, säger hon.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><span style="font-weight: bold;">Språkombud</span></p><ul><li>Är ett koncept som innehåller utbildning till språkombud, utbildning till språkombudsutbildare och fortbildning för chefer</li><li>Konceptet ägs sedan 2018 av föreningen Vård- och omsorgscollege och har utvecklats och prövats sedan 2009</li><li>Idag finns det drygt 3 000 utbildade språkombud i Sverige och fler är på väg</li><li>Språkombud är medarbetare med uppdrag att stödja kollegor när det gäller språkutveckling</li></ul><p><em>Källa:</em> <a href="https://www.vo-college.se/sprakombud" target="_blank" rel="noopener">Vård- och omsorgscollege</a></p><p>&nbsp;</p><p><strong>Vilka kan gå utbildningen till språkombud?</strong></p><ul><li>Medarbetare som arbetar aktivt inom vårds-och omsorg, vårdbiträden, undersköterskor, specialistundersköterskor</li><li>I urvalet av medarbetare är det viktigt att tänka på att medarbetaren ska behärska svenska språket väl och känna sig trygg med att tala inför en grupp.</li><li>Genom att kunna medvetandegöra hur språket används kan man arbeta för en god kommunikation inom sin verksamhet och för att alla medarbetares kompetens ska användas</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Malika är språkombud inom hemtjänsten

<h2>I december var du på Friskväderstorget på Hisingen, kan du berätta mer?</h2><p>– Demensvänligt samhälle är vårt tema och det innebär att informera invånare vi möter om hur viktigt det är att exempelvis söka vård när hjärnan sviktar. Responsen från de vi möter är väldigt positiv och många uppskattar att vi från kommunen finns på plats.</p><p>– Med utgångspunkt från pratbänkarna har vi tillsammans med Åldersvänliga Göteborg och demokrati- och medborgarservice har vi mött många invånare i olika åldrar. Vi har samtalat om livet i stort, samhället och samtidigt spridit kunskap om demenssjukdomar för att främja ett mer demensvänligt samhälle.</p><p>– Människor jag möter är nyfikna på oss och kommer och pratar. De får information och får i sig lite varm glögg eller en kopp kaffe. Efter varje tillfälle och alla möten är jag så upprymd av känslor. Gensvaret man får är att det lilla vi gör betyder så mycket.</p><h2>Vad betyder det att jobba uppsökande?</h2><p>– Invånarna uppskattar att vi syns och de får ett ansikte på de som arbetar i staden. Personliga samtal där personen själv får styra men samtidigt bli informerad om vad ett demensvänligt samhälle innebär och att invånarna blir rustade med kunskap om demenssjukdom/kognitiv sjukdom.</p><p>– I en demensvänlig och åldersvänlig stad har invånare ett gott bemötande och förståelse för varandra. Att inte stressa för att någon framför en är långsam. Ju mer kunskap som finns ute i samhället, desto fler kan hjälpa till om man till exempel ser en förvirrad person på gatan.</p><h2>Förutom ett samarbete med Åldersvänliga Göteborg så arbetar ni med invånarguider, hur har det samarbetet varit?</h2><p>– Invånarguiderna har bidragit med sin språkkompetens för att nå ut med information. De personer arbetar som invånarguiderna är väl bekanta med Biskopsgården som varit värdefullt för oss att ha med för att nå ut med informationen på olika språk.</p><p>– Dessa människor hade vi aldrig nått utan invånarguiderna. Samarbetet har varit enkelt och vi har använt oss av små medel som att bjuda på kaffe och kaka och använt befintliga pratbänkar som plattform för samarbetet. Jag är mycket tacksam över att vår koordinator Evelina Tomic som samordnat arbetet.</p><h2>Hur var stämningen på Friskväderstorget?</h2><p>– På friskväderstorget finns ingen fysisk pratbänk men vi hade med oss en mobil pratbänk. Vi fick kontakt med ett stort antal personer och vi hade flera längre samtal.  Vi tror det leder till att personer kommer ta del av våra öppna mötesplatser och andra aktiviteter som kommunen erbjuder. Det flödar en hel del människor då det finns matbutik och bibliotek på torget och människor som reser till och från arbetet</p><h2>Är det något speciellt du tar med dig?</h2><p>– God stämning och goda samtal. Varje möte och samtal ger en ökad lust att fortsätta det uppsökande arbetet. Min förhoppning är att alla invånare ska ha förtroende för oss så vi kan ge det stöd som behövs.</p>

Madelene sprider kunskap om demens med personliga möten

<p>– Vi som arbetar i Göteborgs Stads demensteam är till för göteborgarna, även för yngre personer som också kan få en kognitiv sjukdom och behöver stöd i att hantera det, säger Maria Landin, arbetsterapeut i Demensteam Centrum.</p><p>Demensteam Centrum består förutom Maria av arbetsterapeut Mahvin Hakim, fysioterapeut Kattarina Bertilsson, sjuksköterska Karin Westergren, undersköterska Raida Kassab, och socialsekreterare Elin Pilhem. De har alla specialistutbildningar i demenssjukdom.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Demensteamet Centrum</strong></p><p>Vill du veta mer? Kontakta <a href="mailto:demensteamet.centrum@aldrevardomsorg.goteborg.se">demensteamet.centrum@aldrevardomsorg.goteborg.se</a></p><p><em>På bilden: F</em><em>rämre raden fr v: Maria Landin, demensarbetsterapeut, Kattarina Bertilsson, fysioterapeut, Mahvin Hakim, arbetsterapeut. Bakre raden fr v: Raida Kassab, specialistundersköterska, Karin Westergren, demenssjuksköterska, Elin Pilhem, socialsekreterare. </em></p><p></p></div></div><p>– Genom att arbeta tillsammans med våra olika kompetenser täcker vi många områden som en person med demenssjukdom eller annan kognitiv nedsättning, och dennes närstående, kan behöva stöd i, säger Karin Westergren, demenssjuksköterska.</p><h2>Många orsaker till kognitiv sjukdom</h2><p>Demensteamet använder begreppen &#8220;demenssjukdom&#8221; och &#8220;kognitiv nedsättning&#8221; parallellt. Ordet demens har länge använts som ett paraplybegrepp för många sjukdomar, men är sannolikt på väg bort då ordet inte täcker allt.</p><p>– Det finns så många olika anledningar till kognitiv sjukdom, eller en nedsättning som det också kan vara. Det kan bero på sådant som en stroke, en fallolycka eller att minnesfunktionen är påverkad på grund av utmattning. Man kan också ha Alzheimers sjukdom i många år, utan att ha vad vi kallar demens, säger Maria.</p><h2>Vill sätta kognitiva nedsättningar på kartan</h2><p>Vid ny- och ombyggnad av vård- och omsorgsboenden när ramprogram tas fram för hela staden deltar Maria Landin som sakkunnig arbetsterapeut.</p><p>– Men förståelse för hur det är att leva med en kognitiv sjukdom är viktig i hela samhället. Att kunskap om vikten av rätt bemötande finns hos butikspersonal, polis, busschaufförer och allmänhet. Vi vill sätta kognitiva nedsättningar på kartan, så att säga, säger Maria.</p><h2>Vem kan få råd och stöd?</h2><p>Demensteamet stöttar såväl medarbetare, som enskilda personer och deras anhöriga i de frågor de har.</p><p>– Det händer också att vi får samtal från vårdcentraler där personal har funderingar och vill ha stöd runt en patient, säger Maria Landin.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs och lär mer:</strong></p><ul><li>DemensABC och andra kostnadsfria webbutbildningar hittar du på <a href="https://demenscentrum.se/" target="_blank" rel="noopener">demenscentrum.se</a></li><li>Om du vil bidra kan du bli ”demensvän”. I Svenskt demenscentrums broschyr finns tips och idéer på hur man är en hjälpande hand till någon med en demenssjukdom. Att bli demensvän är enkelt, gratis och kan hjälpa sjuka och anhöriga till ett bättre och värdigare liv. Demensvän är ett initiativ som drivs av Demensförbundet och en del av ett internationellt initiativ som startades av Alzheimers society i Storbritannien. Totalt finns över 14 miljoner Demensvänner i mer än 35 länder. Läs mer på <a href="https://demensvan.se/" target="_blank" rel="noopener">demensvan.se </a></li><li>SVT Play: ”När jag inte längre minns dig” – <a href="https://www.svtplay.se/uppdrag-granskning-nar-jag-inte-langre-minns-dig" target="_blank" rel="noopener">dokumentär om och med Nina Gunke</a></li></ul><p></p></div></div><p>För att konsultera demensteamen kan man bo var som helst i Göteborg. Man behöver inte vara inskriven som patient i den kommunala hälso- och sjukvården för att höra av sig för råd.</p><p>– Det behöver inte heller vara en komplicerad fråga man ställer, vilket många kanske tror, säger Karin Westergren.</p><h2>Utbildning och stöd till anhöriga</h2><p>Stödet till anhöriga är en viktig del av arbetet eftersom många anhöriga påverkas av att se sin närstående förändras. Tillsammans med anhörigkonsulenterna håller demensteamet utbildningar om att vara anhörig till en person med kognitiva svårigheter.</p><p>Demensteamet guidar dessutom enskilda anhöriga och kan i olika situationer stötta och hjälpa till att driva processen framåt för att den närstående ska få rätt stöd i rätt tid. De börjar då med att undersöka och bedöma behoven tillsammans med personen och den anhörige.</p><p>– Personen kanske kan äta själv, men känner inte hunger eller kommer ihåg om hen har ätit. Då kan det behövas att någon sitter med vid måltiden. Kanske klarar den närstående sig ganska bra hemma med bara viss hjälp i början av sjukdomen, men behöver mer hjälp efterhand tills det inte längre är säkert för personen att bo kvar hemma, säger Raida Kassab.</p><h2>Viktigt att göra individuella bedömningar</h2><p>– Säg att någon har fått tid beviljad för promenad med en hemtjänstpersonal, men det mesta av tiden går åt till att motivera personen att klä på sig jacka och skor. Då kan vi vara ett stöd i att hitta andra, och nya, sätt att motivera, säger Maria.</p><p>För personer som är i ett tidigt skede av kognitiv sjukdom erbjuder demensteamet samtal i grupp.</p><p>– Till dem vill vi förmedla att det finns hjälp att få – även tidigt i processen – och att de kan ha ett bra liv, länge, säger Mahvin Hakim.</p><h2>Målet är ett likvärdigt stöd</h2><p>I alla delar av Göteborgs Stad finns stöd att få av specialister på kognitiva sjukdomar, men uppdragen och antalet medarbetare i demensteamen ser i nuläget lite olika ut.</p><p>– Det pågår en översyn. Utifrån det kan man sedan definiera ett uppdrag som ser likadant ut för alla demensteam runt om i Göteborgs Stad. Målet är att erbjuda ett jämlikt och likvärdigt stöd vid kognitiva sjukdomar, oavsett var i staden man bor, säger Maria Landin.</p><h2>Satsning på ökad kompetens om kognitiva sjukdomar</h2><p>Göteborgs Stad har valt att satsa på att öka kompetensen om kognitiva sjukdomar, bland annat genom att låta medarbetare studera på arbetstid och genom att skapa särskilda kompetensuppdrag för dem som utbildat sig till specialister.</p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

|

|