<p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stads årliga kartläggning av hemlöshet visar att totalt 2 310 hushåll befinner sig i hemlöshet. Det är en ökning från förra året.</p><p class="wp-block-paragraph">– Framför allt ökar antalet ensamhushåll med psykisk problematik, säger Emma Bittone, planeringsledare på exploateringsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Psykisk ohälsa och beroendeproblematik tillhör de vanligaste orsakerna till hemlöshet och årets kartläggning visar att en större andel av hushållen har en komplex problematik och är i behov av stöd.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Om kartläggningen</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Det är de fyra socialförvaltningarna, förvaltningen för funktionsstöd och äldre, vård- samt omsorgsförvaltningen som kartlägger hushåll de har kännedom om som lever i hemlöshet enligt Socialstyrelsens definition</p><p class="wp-block-paragraph">Nytt för i år är att Göteborgs Stadsmission och Räddningsmissionen bidragit med kartlagda hushåll i strukturell hemlöshet</p><p class="wp-block-paragraph">Sedan mätningarna startade 2015 har hemlösheten minskat kraftigt<br><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/e28d299a-bc7a-4cf8-829f-34eb139f13bd/Rapport+hemlöshetskartläggning+2026+Cicerondocx+%28002%29.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads hemlöshetsrapport 2026</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– En osäker omvärld med bland annat konflikter och inflation med ökade kostnader i samhället slår hårdare mot människor med små marginaler, säger Emma Bittone.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Insatser ger resultat</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En positiv trend är att antalet barn som lever i hemlöshet minskar jämfört med förra året. Orsaken tros vara en rad insatser som genomförts under åren men också insatser inom ramen för Göteborgs Stads plan mot hemlöshet 2025–2026.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="569" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/hovasbadet-1000.jpg" alt="två barn i ljusa sommarkläder springer på gräs bort från kameran" class="wp-image-150996" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/hovasbadet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/hovasbadet-1000-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/hovasbadet-1000-768x437.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/hovasbadet-1000-250x142.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/hovasbadet-1000-520x296.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/hovasbadet-1000-730x415.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Antalet barn som lever i hemlöshet minskar. Foto: Julia Sjöberg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Bland insatserna finns vräkningsförebyggande arbete för att förhindra hemlöshet, femårskontrakt till barnfamiljer som annars riskerar att hamna i akut hemlöshet och fler bostäder till insatsen Bostad först för dem som varit i hemlöshet under lång tid.</p><p class="wp-block-paragraph">Årets rapport ger även en bredare bild av den strukturella hemlösheten i Göteborg genom en kartläggning som Göteborgs stadsmission och Räddningsmissionen har genomfört. Den visar att ytterligare 300 hushåll lever i strukturell hemlöshet. Det vill säga hushåll som saknar social eller medicinsk problematik men ändå står utanför bostadsmarknaden och behöver ordna boende genom osäkra och kortsiktiga boendelösningar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Hushållen har i väldigt låg utsträckning beroendeproblematik eller psykisk eller fysisk ohälsa och många har inkomst i form av lön. I stället orsakas den strukturella hemlösheten främst av hinder på bostadsmarknaden, säger Emma Bittone.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lågkonjunktur påverkar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Brist på bostäder med överkomliga hyror, långa kötider och svårigheter att bli godkänd som hyresgäst pekas ut som de främsta orsakerna. Även ökade levnadsomkostnader och skuldsättning till följd av lågkonjunktur påverkar.</p><p class="wp-block-paragraph">Emma Bittone menar att hushåll med små ekonomiska marginaler är extra sårbara och ökade kostnader ökar risken för skuldsättning eller hyresskulder, vilket i sin tur ökar risken för hemlöshet. Bostadsmarknaden består också av flera hinder som kan skapa en snårig väg mot ett tryggt boende.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;–&nbsp; Om är du ensamstående med barn och har låga inkomster kan det vara svårt att få bostadslån. Kanske står du inte i bostadskö vid en plötslig separation och har svårt att få en hyresrätt. Då är det lätt att bli utelämnad till en otrygg andrahandsbostadsmarknad med kortvariga kontrakt och höga hyror, säger Emma Bittone.</p><p class="wp-block-paragraph">Sedan 2025 har staden infört Femårskontrakt barnfamilj som innebär att barnfamiljer som riskerar att hamna i akut hemlöshet kan nomineras av socialtjänsten till femåriga hyreskontrakt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Det här är hemlöshet</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad utgår från Socialstyrelsens definition av hemlöshet som beskriver fyra situationer:</p><p class="wp-block-paragraph">1. Akut hemlöshet, det vill säga personer som sover ute, på offentliga platser, i garage, på vind, härbärge, vandrarhem, jourboende, skyddat boende eller annat akut boende.</p><p class="wp-block-paragraph">2. Saknar eget boende efter avslutad vistelse på institution eller liknande, till exempel boende med stöd, Statens institutionsstyrelse, SiS, Hem för vård och boende, HVB, familjehem, heldygnsvård, anstalt, häkte.</p><p class="wp-block-paragraph">3. Långsiktiga boendelösningar med bistånd enligt Socialtjänstlagen. Det kan vara ett kommunalt kontrakt eller andra långsiktiga boendelösningar.</p><p class="wp-block-paragraph">4. Eget ordnat tillfälligt boende. Det vill säga bor ofrivilligt hos familj, bekant eller privatperson utan kontrakt eller kortvarigt i andra hands eller som inneboende.</p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="561" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avenyn-1000.jpg" alt="En spårvagn passerar Stora teatern i Göteborg. Bilden är tagen ovanifrån och i bakgrunden syns Kungsportsavenyn i disig skymning" class="wp-image-150997" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avenyn-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avenyn-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avenyn-1000-768x431.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avenyn-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avenyn-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avenyn-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p>

Illustration av ett orange hus med grått tak

medium

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

Hemlösheten ökar – men färre barn drabbas

<p class="wp-block-paragraph">Rapporten bygger huvudsakligen på statistik från verksamhetssystemet Treserva och ger en övergripande bild av utvecklingen inom områden som barn och unga, ekonomiskt bistånd, brottslighet, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld, skadligt bruk och beroende, samt hemlöshet.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp; Rapporten är ett viktigt kunskapsunderlag för att kunna följa utvecklingen över tid. Genom att analysera behov och anpassa våra insatser kan vi rikta resurser dit de gör störst nytta för göteborgarna, säger Sandra Säljö som är direktör för socialförvaltningen Centrum.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Antalet barn och unga som lever i hushåll med ekonomiskt bistånd har minskat i de flesta stadsområden under perioden. Även om en mindre ökning noterades under 2025 i vissa områden ligger nivåerna fortfarande lägre än tidigare år.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tidiga insatser för barn och unga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I rapporten framgår att fler barn och unga kommer i kontakt med socialtjänsten jämfört med år 2021. Högst andel barn och unga i Göteborg som blir aktualiserade och får en behovsprövad insats hos socialtjänsten bor i Nordost. Rapporten visar också att störst andel barn och unga i Göteborg som får en behovsprövad insats är mellan 13 &nbsp;och 17 år.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Socialtjänstrapport 2026</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Statistiken i rapporten ska tolkas med försiktighet eftersom det går att tolka många förändringar både positivt och negativt. Statistiken i rapporten beskriver den del av befolkningens behov som kommer till socialtjänstens kännedom och registreras i verksamhetssystemen.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/4ff40b83-8922-4cee-a3ac-5a10f491f3b5/Socialtj%C3%A4nstrapport+2026+Webb+PDF.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads socialtjänstrapport 2026</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp; De flesta barn, unga och vårdnadshavare som får stöd av socialtjänsten får en öppenvårdsinsats.</p><p class="wp-block-paragraph">Vi ser att fler barn och unga får stöd i ett tidigt skede genom socialtjänstens arbete. Det är bra eftersom tidiga insatser kan minska behovet av ett mer omfattande stöd längre fram i livet, säger Fredrik Johansson som är direktör för socialförvaltningen Nordost.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Färre barnfamiljer i hemlöshet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett av rapportens tydligaste resultat är att antalet barn och unga med föräldrar i hemlöshet minskar. Färre barnfamiljer har också behov av nödboende jämfört med tidigare år.</p><p class="wp-block-paragraph">Utvecklingen går i linje med stadens satsningar på mer långsiktiga boendelösningar.&nbsp; Som ett exempel har insatsen Bostad först ökat under perioden.</p><p class="wp-block-paragraph">– En trygg bostad är ofta en förutsättning för att människor ska kunna göra förändringar och förbättra sin livssituation, säger Annika Ljungh, direktör för socialförvaltningen Sydväst.</p><p class="wp-block-paragraph">Rapporten visar också att antalet barn och unga som aktualiseras eller får insatser på grund av eget skadligt bruk och beroende minskar i samtliga stadsområden. Samtidigt ökade antalet unga som sökte stöd hos mottagningen Mini-Maria under 2025 efter några års nedgång.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler får stöd att lämna kriminalitet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under de senaste fem åren har antalet vuxna som får stöd för att lämna en kriminell livsstil nästan fördubblats till strax över 200 personer år 2025. Även allt fler unga personer för stöd i att lämna en kriminell livsstil. Majoriteten är pojkar och män, men antalet flickor och kvinnor ökar sedan år 2021. Det är en utveckling som speglar stadens satsningar på samverkan, individanpassat stöd och långsiktiga insatser.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att fler får stöd att lämna kriminalitet är ett viktigt resultat, både för individen och för samhället i stort. Det beror sannolikt på det arbetet som gjorts de senaste åren, säger Marie Larsson, direktör för socialförvaltningen Hisingen.</p><p class="wp-block-paragraph"></p>

large

Fler får stöd att lämna kriminalitet visar ny rapport

<p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad förbereder sig nu för att kunna möta de nya kraven. </p><p class="wp-block-paragraph">– Vårt uppdrag är att stötta människor vidare mot egen försörjning. Med den nya lagen stärker vi arbetet med att erbjuda fler individanpassade och meningsfulla aktiviteter, säger Anne Benson,&nbsp;utvecklingsledare&nbsp;på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska&nbsp;korta&nbsp;vägen till arbete och studier</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">Syftet med lagändringen är att fler personer ska komma närmare arbete eller studier och att minska långvarigt beroende av försörjningsstöd.&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Den nya lagstiftningen innebär att personer med försörjningsstöd behöver delta i aktiviteter på heltid, ungefär 40 timmar i veckan. Aktiviteterna&nbsp;och omfattningen av tiden&nbsp;ska utformas utifrån individens behov och förutsättningar och kan till exempel bestå av arbetsträning, jobbsökande aktiviteter, språkträning eller andra arbetsförberedande insatser.&nbsp;Har man exempelvis barn i förskola, förskoleklass eller årskurs 1 gäller aktivitetskravet på 75 procent.&nbsp;Det motsvarar cirka 30 timmar per vecka.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">För vissa grupper finns undantag från kravet, exempelvis för personer med sjukpenning eller personer som uppnått pensionsåldern.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Göteborgs Stad utvecklar arbetssätten</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad erbjuder redan idag olika former av stöd och aktiviteter för personer som får försörjningsstöd. Men den nya lagen innebär att kommunen behöver utveckla både arbetssätt och samverkan ytterligare.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Sedan hösten 2025 arbetar en stadsövergripande arbetsgrupp med att ta fram gemensamma arbetsformer för hur lagen ska genomföras i praktiken.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Det handlar bland annat om att säkerställa att det finns tillräckligt många&nbsp;effektfulla&nbsp;aktiviteter och att stödet blir likvärdigt i hela staden.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi behöver både bredda våra insatser och bli ännu bättre på att följa upp att de gör skillnad. Samverkan med andra aktörer, som civilsamhälle och näringsliv, är en viktig del i det arbetet, säger Anne Benson.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på individens möjligheter</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del i det nya arbetssättet är att aktiviteterna ska vara meningsfulla och anpassade efter varje persons situation och förmåga.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Målet är att fler göteborgare ska stärka sina möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och att behovet av försörjningsstöd ska minska över tid.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20120829-112101">Göteborgs Stad: Ekonomiskt bistånd</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Illustration ovanifrån av ett skrivbord där flera personer samarbetar. En hand markerar datum i en kalender, en annan skriver anteckningar med penna och en tredje arbetar vid en bärbar dator. Runt omkring ligger anteckningslappar och pennor.

Ny lag om försörjningsstöd införs 1 juli

<p class="wp-block-paragraph">När Mikael fick veta att han skulle få en egen lägenhet genom Bostad först hade han svårt att tro att det var sant. Han hade väntat i nästan tio år på ett eget hem.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det kändes overkligt. Jag fick höra att det skulle ta ungefär tre månader att få en lägenhet, men jag trodde att det skulle ta mycket längre tid. Sedan flyttade jag in efter exakt tre månader. Det kändes bra att de höll sitt ord, säger han.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="743" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Dag-Schafer-800.jpg" alt="" class="wp-image-150832" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Dag-Schafer-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Dag-Schafer-800-300x279.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Dag-Schafer-800-768x713.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Dag-Schafer-800-250x232.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Dag-Schafer-800-520x483.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Dag-Schafer-800-730x678.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Dag Schäfer, samordnare för Bostad först på exploateringsförvaltningen. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Det som är starkt med Bostad först är att metoden i grunden är så enkel. En person som är hemlös erbjuds en lägenhet med samma rättigheter och skyldigheter som andra hyresgäster. Samtidigt finns ett stöd som kan vara kvar så länge personen vill och behöver det</strong></em>&#8221;</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br>Dag Schäfer</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">I dag har Mikael tagit över kontraktet på sin lägenhet och haft förstahandskontrakt i tre år. Han beskriver flytten som en vändpunkt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Allt har förändrats. Jag hittade tillbaka till min identitet när jag flyttade in i en egen lägenhet. Utan ett eget hem finns det ingen stabilitet och inget fungerar som det ska.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bostaden kommer först</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bostad först är en metod för personer som har lång erfarenhet av hemlöshet och ofta även erfarenhet av missbruk, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättningar. Modellen skiljer sig från många andra boendelösningar genom att personen först får en lägenhet. Därefter kopplas stöd på utifrån personens behov och önskemål.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det som är starkt med Bostad först är att metoden i grunden är så enkel. En person som är hemlös erbjuds en lägenhet med samma rättigheter och skyldigheter som andra hyresgäster. Samtidigt finns ett stöd som kan vara kvar så länge personen vill och behöver det. Självklart är det viktigt att stötta i att göra det som hyreslagen kräver, säger Dag Schäfer, samordnare för Bostad först på exploateringsförvaltningen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Bostaden är den stabila utgångspunkten. Sedan handlar stödet om att utgå från deltagarens egna mål och att vara flexibel och inte dömande. Personen får både ett förtroende och en möjlighet&#8221;</em></strong><br><br><br>Lina Gustafsson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="603" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Lina-Gustavsson-800.jpg" alt="" class="wp-image-150834" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Lina-Gustavsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Lina-Gustavsson-800-300x226.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Lina-Gustavsson-800-768x579.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Lina-Gustavsson-800-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Lina-Gustavsson-800-520x392.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Lina-Gustavsson-800-730x550.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Lina Gustafsson, vård- och stödsamordnare på Bostad först. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Stödet utgår från de mål som deltagaren själv sätter upp och kan handla om ekonomi, vårdkontakter, sysselsättning, relationer eller andra delar som får vardagen att fungera. Det börjar redan före inflyttningen, fortsätter han.</p><p class="wp-block-paragraph">– Bostaden är den stabila utgångspunkten. Sedan handlar stödet om att utgå från deltagarens egna mål och att vara flexibel och inte dömande. Personen får både ett förtroende och en möjlighet, säger Lina Gustafsson, vård- och stödsamordnare på Bostad först.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ny handlingsplan för kommande år</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad har arbetat med Bostad först sedan 2013 och har i dag en av Sveriges största Bostad först-verksamheter. Förra året fanns 230 pågående insatser, fler än någonsin tidigare.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Metoden har fått ett starkare fäste i arbetet mot hemlöshet, både lokalt och nationellt. När det kommer fler lägenheter blir det ännu viktigare att alla inblandade kan agera samordnat och tidigt om problem uppstår&#8221;</em></strong><br><br>Annica Frank</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="628" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Annica-800.jpg" alt="" class="wp-image-150835" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Annica-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Annica-800-300x236.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Annica-800-768x603.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Annica-800-250x196.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Annica-800-520x408.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Annica-800-730x573.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Annica Frank, processledare för Bostad först</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">Bostad först bygger på ett nära samarbete mellan socialförvaltningar, exploateringsförvaltningen, bostadsbolag, idéburna utförare och Störningsjouren.</p><p class="wp-block-paragraph">– Metoden har fått ett starkare fäste i arbetet mot hemlöshet, både lokalt och nationellt. När det kommer fler lägenheter blir det ännu viktigare att alla inblandade kan agera samordnat och tidigt om problem uppstår, säger Annica Frank, processledare för Bostad först.</p><p class="wp-block-paragraph">Nu finns därför en handlingsplan för perioden 2026–2031. Den visar hur arbetet ska utvecklas under de kommande åren.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler ska kunna bo kvar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del i den nya handlingsplanen är att fler ska få möjlighet till insatsen, men också att fler ska kunna bo kvar i sina lägenheter. Det handlar bland annat om att utveckla stödet, vård och arbetsmarknadsinsatser och fortsätta utbilda socialsekreterare och andra som berörs.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Bostad först i Göteborg</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Bostad först är en metod för personer med lång erfarenhet av hemlöshet</li><li>Göteborgs Stad har arbetat med Bostad först sedan 2013</li><li>595 lägenheter har erbjudits sedan starten</li><li>143 lägenheter har omvandlats till förstahandskontrakt</li><li>230 personer hade en pågående Bostad först-insats 2025</li><li>Åtta av tio deltagare bor minst ett år – men oftast längre i sin lägenhet</li><li>Den nya handlingsplanen gäller perioden 2026–2031</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-for-hemlosa/boende-socialtjansten/bostad-forst" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Bostad först</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Sedan starten 2013 har 595 lägenheter erbjudits genom Bostad först i Göteborg. Åtta av tio hyresgäster bor kvar ett år eller mer i sin lägenhet och hittills har 143 hyresavtal omvandlats till förstahandskontrakt.</p><p class="wp-block-paragraph">För Mikael har det egna hemmet gett möjlighet att bygga vidare på annat i livet. Han säger att det också har varit viktigt att själv ta ansvar för lägenheten.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det betyder mycket att ha samma rättigheter som andra hyresgäster. Men det är också viktigt att tänka på sina skyldigheter. Jag har varit noga med att sköta lägenheten och att inte släppa in personer som jag inte vill ha i mitt hem.</p><p class="wp-block-paragraph">Han tycker att fler som bor på olika boenden borde få veta att Bostad först finns.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag tycker att det vore bra om de som träffar människor i hemlöshet kan berätta om Bostad först som en bra möjlighet att komma vidare till en egen bostad.</p><p class="wp-block-paragraph"><em>Mikael heter egentligen något annat.</em></p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="667" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bostad-forst-1000.jpg" alt="En illustration i röda och orange nyanser som föreställer en husfasad där två symboliska armar kramar om byggnaden" class="wp-image-150771" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bostad-forst-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bostad-forst-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bostad-forst-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bostad-forst-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bostad-forst-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bostad-forst-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Illustration: Göteborgs Stad</figcaption></figure>

En illustration i olika gröna nyanser föreställande en svängande väg som leder fram ett hus

Fler ska få eget hem genom Bostad först

<p class="wp-block-paragraph">I år jobbskuggade ett trettiotal deltagare från förvaltningen för funktionsstöds dagliga verksamheter hos en rad olika arbetsplatser runtom i Göteborg med omnejd.</p><p class="wp-block-paragraph">Ett av årets nya företag är Donsö maritime training centre, DMTC, som utbildar besättningar via avancerade simulatorer och realistiska situationer. Daniela Wernhage, stödpedagog på dagliga verksamheten Växtkraft, hade med sig en grupp deltagare som fick prova på rollen som sjökapten och jaga tjuvar på havet, rädda folk i sjönöd och köra bland isberg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så här säger några av deltagarna:</strong> </h3><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>”Det är en dag jag kommer att minnas länge, för jag fick lära mig något nytt och känna mig delaktig</strong>.&#8221; </em></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>”Det var jätteroligt att få komma till blomsteraffären. Jag kände mig välkommen och fick se hur arbetet går till på riktigt.</em></strong>&#8221;</p><p class="wp-block-paragraph">&#8221;<strong><em>Jag tyckte om att få vara med och titta på alla fina blommor. Det var spännande att lära mig vad man gör under en arbetsdag.”</em></strong></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>”Besöket betydde mycket för mig. Jag fick se en riktig arbetsplats och det gjorde mig glad och nyfiken.”</em></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Det blev mycket skratt och gemenskap och deltagarna tyckte att det var roligt. Dels är det socialt och en möjlighet att få komma ut i arbetslivet, dels får de visa att de finns, säger Daniela Wernhage.</p><p class="wp-block-paragraph">Joakim Vonasek, sjökapten och ägare av Donsö maritime training centre berättar att det var en självklarhet för dem att delta i detta viktiga arbete, att det var väldigt inspirerande. De kunde se hur roligt deltagarna tyckte detta var och att de verkligen levde upp.</p><p class="wp-block-paragraph">– Under hemresan tog även Styrsöbolagets personal upp de deltagare som ville på kommandobryggan för att få se en sjökapten i sitt verkliga arbete och få ställa frågor, det var väldigt uppskattat, säger Daniela Wernhage. <strong></strong></p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mod att våga tro på sin egen förmåga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Jobbskuggning ger deltagare en inblick i hur det fungerar på en drömarbetsplats och bidrar till nya positiva erfarenheter. Det blir en aktivitet som bryter av från vardagen och skapar något extra, som bidrar till glädje och en känsla av stolthet hos den som får möjlighet att jobbskugga.</p><p class="wp-block-paragraph">Edita Smajic arbetar som stödassistent på Daglig verksamhet Språnget Media och vet hur värdefull den här dagen är.</p><p class="wp-block-paragraph">– Flera deltagare har fått ökat självförtroende efter jobbskuggning och vågat ta steget från daglig verksamhet med habiliteringsersättning, till ett arbete med riktigt lön. Det är en otrolig resa att göra för en deltagare, säger Edita Smajic.<strong></strong></p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Öppnar dörrar, ökar mångfalden och motverkar fördomar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Novka Stefanov arbetar som stödpedagog på flera dagliga verksamheter i nordöstra Göteborg och har varit med deltagare på en rad olika företag under åren.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="597" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Blomsteraffar-1000.jpg" alt="Leende kvinna utanför en blomsteraffär håller en grön krukväxt och ser in i kameran." class="wp-image-150731" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Blomsteraffar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Blomsteraffar-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Blomsteraffar-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Blomsteraffar-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Blomsteraffar-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Blomsteraffar-1000-730x436.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Milena Reljic framför butik Blomsterbindare i Gamlestaden. Foto: Novka Stefanov</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Jag vill verkligen lyfta fram de arbetsplatser som öppnar sina dörrar för jobbskuggning. De visar engagemang och gör besöken till meningsfulla upplevelser för våra deltagare. Extra roligt är det när företag hör av sig och frågar när det är dags för nästa jobbskuggning, det betyder mycket för både deltagare och personal, säger Novka Stefanov.</p><p class="wp-block-paragraph">– Även om jag har en liten blomsteraffär, har jag ändå möjlighet att bidra i liten skala och ge två deltagare ett meningsfullt besök och att de kunde uppleva dagen tillsammans. Det var fint att få visa hur en vanlig dag i butiken ser ut, det gav både mig och arbetsplatsen glädje och nya perspektiv.&nbsp; Även ett kort besök kan betyda mycket, man kan bidra även i liten skala, säger Milena Reljic somäger butiken Blomsterbindare i Gamlestaden.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Brandbil-1000.jpg" alt="3Röd brandbil står inne i brandstationens fordonshall." class="wp-image-150732" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Brandbil-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Brandbil-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Brandbil-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Brandbil-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Brandbil-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Brandbil-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Brandbil på Brandstationen i Grimmered i Frölunda. Foto: Edita Smajic</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Almina Catic, verksamhetsledare på Brandskyddsföreningen, tog emot jobbskuggarna tillsammans med Martin Westers, verksamhetsledare på Frölunda brandstation. </p><p class="wp-block-paragraph">Almina Catic berättar att de tror på vikten av att öppna arbetsplatsen och välkomna människor med olika bakgrunder och förutsättningar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser det som ett självklart sätt där vi kan bidra till en mer inkluderande arbetsmarknad. Det är något speciellt med att få visa upp sitt arbete för någon som verkligen är nyfiken och kunnig, säger hon och fortsätter:</p><p class="wp-block-paragraph">– Deltagaren som jobbskuggade hos oss visade ett genuint intresse och ställde frågor som vi själva sällan reflekterar över. Under dagen bidrog deltagaren även med värdefulla perspektiv och reflektioner som breddade vår förståelse och gav nya infallsvinklar.</p><p class="wp-block-paragraph">Joakim Johansson arbetar på Storås bageri som tog emot en jobbskuggare. Han menar att det för många av deltagarna är första gången på en arbetsplats. Det känns därför värdefullt att kunna bidra med att ge dem erfarenhet, inspiration och kunskap om yrket.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="961" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/nybakat-800.jpg" alt="Flera vagnar med nybakade bullar på plåtar står uppradade i ett bageri." class="wp-image-150733" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/nybakat-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/nybakat-800-250x300.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/nybakat-800-768x923.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/nybakat-800-520x625.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/nybakat-800-730x877.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Vagnar med nybakat på Storås bageri. Foto: Bafren Roandzi</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det var en väldigt positiv upplevelse även för oss, det gav energi och nya perspektiv att få berätta om verksamheten och svara på frågor kring arbetet.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är också ett fint sätt att skapa engagemang och visa upp sin verksamhet för framtida generationer, säger Joakim Johansson.<strong></strong></p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Får dela med sig av sina upplevelser</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Efter avslutad jobbskuggning samlades alla deltagare till en gemensam fest där de delade sina upplevelser och tankar från jobbskuggningen. På plats fanns även Neri Samuelsson, ny direktör för förvaltningen för funktionsstöd, som passade på att hälsa på deltagarna och ta del av deras upplevelser.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den stolthet som fanns i rummet var påtaglig, det var väldigt, väldigt fint att se, säger Neri Samuelsson, förvaltningsdirektör. <br><br>Deltagarna kände sig stolta och sedda, det betydde mycket att deras erfarenheter och reflektioner fick ta plats och att den nya förvaltningsdirektören deltog och lyssnade på deras berättelser.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="639" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avslutning-1000.jpg" alt="Flera personer från en arbetsgrupp står tillsammans och ler mot kameran." class="wp-image-150734" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avslutning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avslutning-1000-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avslutning-1000-768x491.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avslutning-1000-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avslutning-1000-520x332.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Avslutning-1000-730x466.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Delar av arbetsgruppen bakom Jobbskuggarveckan tillsammans med förvaltningsdirektör Neri Samuelsson längst till höger. Foto: Emma Rolén</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Jobbskuggardagen &#8211; Job shadow day</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Startade på Irland 2007 av Irish association for supported employment, IASE</p><p class="wp-block-paragraph">Eventet har under åren spridit sig till flera europeiska länder däribland Sverige, där satsningen samordnas genom Svenska föreningen för supported employment, SFSE</p><p class="wp-block-paragraph">Det är fjärde året i rad förvaltningen för funktionsstöd samordnar en gemensam jobbskuggning för deltagare i daglig verksamhet.<br><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.sfse.se/jobshadow/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Svenska föreningen för supported employment: Om jobbskuggning</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

1. Tre personer använder avancerade simulatorer som liknar en styrhytt på en båt under en realistisk övning i båtjakt.

Så kan människor med funktionsnedsättning närma sig jobb

<p class="wp-block-paragraph">Redan under 2023 uppstod vattenläckor i fastigheten. Orsaken var till en början svår att hitta.</p><p class="wp-block-paragraph">När vattenläckorna blev allt fler blev situationen ohållbar för både medarbetare och hyresgäster, berättar Sofia Litsen, undersköterska när vi ses på Ruddalens ersättningsboende.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det rann från taken och ett tag tänkte jag att det är lika bra jag tar på mig gummistövlar till jobbet. Vi fick flytta hyresgäster till andra rum och det blev väldigt rörigt och till slut ohållbart men sett i backspegeln tycker jag att både medarbetare och hyresgäster hanterade både läckorna och flytten väl.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Här är jättefint men jag saknar den fina trädgården&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Både vattenläckorna och evakueringen väckte blandade känslor hos de 80 hyresgäster som behövde lämna sitt hem. Marianne Rahm och Birgitta Johansson som bodde på Kaverös Äng berättar om sina upplevelser:</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag kände väldig ångest, hur skulle det bli och hur skulle flytten gå till. Men det gick ju väldigt bra. Det ligger så nära det här nya boendet, bara några minuter bort så jag rullade ner med rullstolen och vi tog oss dit allihop på lång rad. Här är jättefint men jag saknar den fina trädgården, säger Marianne.</p><p class="wp-block-paragraph">För Birgitta har ett livsmotto hon levt efter hela livet varit till hjälp även under den här tiden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag hade inte bott så länge på Kaverös och tänkte vad är det här och det var ju fruktansvärt ett tag vad det rann in genom taket. Men varför lägga energi på det jag inte själv kan påverka, så har jag alltid levt.</p><h2 class="wp-block-heading">Inställda på att återflytten kan dröja</h2><p class="wp-block-paragraph">På frågan om de tagit till några knep för att bo in sig i det nya hemmet, skrattar de båda.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi sitter vid fönstret och tittar på folk som kommer in och ut ur affären, det är jätteroligt. Vi hittar på historier om vilka vi tror att de är. Som skvallertanter, säger Birgitta på bred skånska.</p><p class="wp-block-paragraph">Både Marianne och Birgitta är inställda på att det kan dröja innan de kan flytta tillbaka till Kaverös Äng och det finns några saker som skaver.</p><p class="wp-block-paragraph">– Här är ju allt nytt och fräscht men det var mysigare på Kaverös, och de har inte fått igång teven på våra rum än, det är jättejobbigt, säger Marianne.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag håller med, jag löser sudoku men jag vill gärna ha på teven, säger Birgitta.</p><p class="wp-block-paragraph">När vattenläckorna förvärrades fattades ett snabbt beslut om att evakuera till Ruddalen som då stod tomt. Installation av nya vattenrör var planerad att genomföras under tiden hyresgäster och medarbetare bodde kvar på Kaverös. <a></a></p><h2 class="wp-block-heading">Evakuering på ovanligt kort tid</h2><p class="wp-block-paragraph">Men med anledning av de återkommande vattenläckorna beslutade förvaltningsdirektören att tidigarelägga renoveringen och under tiden flytta hyresgästerna till Ruddalen för att erbjuda en bättre boendemiljö.</p><p class="wp-block-paragraph">Evakueringen från Kaverös vård- och omsorgsboende har skett under en ovanligt kort tid och att det nya boendet stod tomt innebar att medarbetare fick fler arbetsuppgifter utöver de vanliga.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det handlade om alltifrån att hantera oro från hyresgästerna till att packa lådor och packa upp. Nu håller vi på att få ordning på rutinerna för det här boendet och skapa system för förvaring och förråden, men jag tycker bara det är roligt för det blir ju som att man skapar något nytt, säger Sofia.</p><p class="wp-block-paragraph">Birgitta ställer in sig på att det nog kan dröja innan flytten går tillbaka till Kaverös Äng.</p><p class="wp-block-paragraph">– Ja för renoveringar brukar ju dra ut på tiden, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading">Har gått över förväntan</h2><p class="wp-block-paragraph">Johanna Ottosson är verksamhetschef på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen i Göteborgs Stad beskriver en evakuering som gått över förväntan. Flytten som behövde ske på två och en halv månad är en ovanligt kort tid när det handlar om flytt av den här sortens verksamhet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är oerhört tacksamma över att det ändå har flutit på så bra som det har gjort. Vi har haft med oss alla, hyresgäster, anhöriga, medarbetare. serviceenheten, stödfunktioner och facket. Det här är viktiga erfarenheter vi tar med oss.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Just nu är verksamheten på Ruddalens ersättningsboende i en övergångsfas för att få allt som hör till ett boende att komma igång, som exempelvis installationer av alla tv-apparater, inredning på enheterna och av växthuset och uppsättning av gardiner.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lärdomar inför nästa evakuering</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Tidiga informationsinsatser och dialog med hyresgäster och anhöriga har varit viktiga framgångsfaktorer, berättar Johanna Ottosson.</p><p class="wp-block-paragraph">Sofia Litsen delar bilden av att processen varit smidig men delar med sig av sina tankar kring kommunikationen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var en del oro i början innan man visste vad som hände och det blev en del rykten, men sen när allt klarnade och sett till hur det blev så har ju allt blivit väldigt bra, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Birgitta och Marianne har fått höra att besökshundarna Eva och Otto har anlänt. De lämnar stunden vid fönstret och rullar genast i väg till samlingslokalen som ännu inte är möblerad.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Porösa rör orsakade vattenläckorna</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">2022 behandlades vattenrören med medel mot legionella, i likhet med många andra vård- och omsorgsboenden i staden.</p><p class="wp-block-paragraph">Legionella är en bakterie som finns naturligt i våra vatten men som kan innebära risker för äldre och personer med nedsatt immunförsvar om halterna blir för höga.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Stadsfastighetsförvaltningen som är ansvarig för fastigheten Kaverös Ängs vård- och omsorgsboende har i flera utredningar letat efter orsaken till vattenläckorna. De har kommit fram till att plaströren blivit porösa efter behandlingen mot legionella, men det kan även ha att göra med kvaliteten på rören och hur de en gång i tiden dragits. Rören måste nu bytas ut i hela fastigheten.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/stadsfastighetsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Stadsfastighetsförvaltningen</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/boenden-for-aldre/vard-och-omsorgsboende/hitta-vard--och-omsorgsboende?id=2162" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Kaverös Ängs vård- och omsorgsboende</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Två personer sitter i varsin rullstol i ett gemensamt samlingsrum på ett äldreboende

Så evakuerades 80 hyresgäster på rekordtid

<p class="wp-block-paragraph">I sommar förstärks trygghetsvärdarnas arbete med sju team som rör sig på fler platser i Göteborg. Teamen finns ute onsdag till lördag, framför allt på kvällar och helger. De team som arbetar i bostadsområden är ute tidigare på dagarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nytt i år är att trygghetsvärdarna har ett bredare uppdrag, utöver kollektivtrafiken. De ska också finnas mer allmänt i city- och krogmiljön i centrala Göteborg och i bostadsområden, för att ge stöd där det behövs, säger Anna Lönn Lundbäck, avdelningschef för stadsområde välfärd och fritid på socialförvaltningen Centrum.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="615" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000.jpg" alt="Anna Lönn Lundbäck står utanför trygghetslokalen på Drottningtorget" class="wp-image-150645" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-768x472.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-520x320.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-730x449.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">”Trygghetsvärdarna ska vara vänliga ansikten och hjälpsamma händer som är beredda att lyssna, gå med eller lotsa vidare”, säger Anna Lönn Lundbäck, avdelningschef för stadsområde välfärd och fritid på socialförvaltningen Centrum. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska finnas där behoven är störst</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bakgrunden är bland annat en utvärdering av trygghetsvärdarnas arbete som gjordes i slutet av förra året. Den visade att uppdraget fyller ett tydligt behov.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ska arbeta där behoven är som störst och det kräver att vi är mer flexibla. Uppdraget från politiken är att trygghetsvärdarna ska finnas till för hela staden och då ser behoven lite olika ut, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><p class="wp-block-paragraph">I centrala Göteborg handlar uppdraget ofta om att möta berusade unga och vuxna, socialt utsatta personer och ibland att närvara i mer komplexa och akuta situationer. I bostadsområden ligger fokus mer på förebyggande och relationsskapande arbete, särskilt gentemot barn och unga.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="697" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000.jpg" alt="Närbild på en vit väst märk med Trygghetsvärd och Göteborgs Stads logga och knappar i olika färger där det står Stoppa våldet, Hallo!, Hello!, Hola! och Bonjour!" class="wp-image-150646" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-768x535.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-520x362.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-730x509.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Trygghetsvärdarnas vita västar ska göra dem lätta att känna igen för den som behöver stöd, vägledning eller någon att prata med. Foto: Kristina Ahlinder</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Trygghetsvärdarna ska alltså både kunna hantera situationer som uppstår här och nu och bidra till mer långsiktig trygghet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Styrs av aktuella lägesbilder</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Var trygghetsvärdarna finns avgörs utifrån aktuella behov. Göteborgs Stad samverkar med bland andra Västtrafik och Göteborgs Spårvägar för att teamen ska hamna där de gör mest nytta. Arbetet styrs av lägesbilder från Trygg i Göteborg, stadsområdena, Västtrafiks brottsförebyggande koordinatorer och operativ samordning med Göteborgs Spårvägar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Placeringar och fokusområden kommer att förändras över tid utifrån gemensam lägesbild och aktuella behov. Vissa platser kan vara återkommande under längre perioder för att skapa kontinuitet och ökad upplevd trygghet, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><p class="wp-block-paragraph">Staden vill också utveckla samverkan med exempelvis bostadsbolag, civilsamhälle, fältverksamhet och fritidsverksamhet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kan följa med en bit på vägen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Trygghetsvärdarna arbetar med social närvaro. De är inte ordningsvakter, utan ska vara tillgängliga vuxna som kan ge stöd, information och vägledning.</p><p class="wp-block-paragraph">– De kan prata med dig och hjälpa dig om du känner dig otrygg. De kan följa dig en bit på vägen eller lotsa dig vidare till andra viktiga stödinsatser, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygghetsvärdar i Göteborg</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Trygghetsvärdarna är en del av Göteborgs Stads trygghetsarbete</li><li>I sommar finns sju team ute i Göteborg</li><li>De är ute onsdag till lördag, framför allt på kvällar och helger</li><li>Teamen i bostadsområden är ute tidigare på dagarna</li><li>Uppdraget omfattar kollektivtrafik, city- och krogmiljöer, knutpunkter, resecentrum, hållplatser, bostadsområden och andra mötesplatser</li><li>Trygghetsvärdarna kan ge stöd, information och vägledning till personer som känner sig otrygga</li><li>Under juni–december förra året hade trygghetsvärdarna 88 650 möten med människor</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/trygg-i-centrum" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Trygg i centrum</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">Det kan till exempel handla om att hjälpa någon att kontakta socialjouren, stötta personer som är vilsna eller saknar nätverk i Göteborg, eller finnas där för någon som är orolig.</p><p class="wp-block-paragraph">Förra året hade trygghetsvärdarna totalt 88 650 möten med människor mellan juni och december.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den siffran visar både omfattningen av uppdraget och ett tydligt behov av närvaro. Jag hoppas att göteborgarna ska känna att det finns fler trygga vuxna på stan. Vänliga ansikten och hjälpsamma händer som är beredda att lyssna, gå med eller lotsa vidare, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygg stad för alla</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</p></div><h3 class="wp-block-heading"><strong><br></strong></h3><h2 class="wp-block-heading"><br><br></h2>

Gruppbild med elva personer med vita västar och svarta kepsar märkta med trygghetsvärd och Göteborgs Stads logotype

Trygghetsvärdar syns på fler platser i sommar

<p class="wp-block-paragraph">Sommar och ledigheter innebär en risk att bli utsatt för någon form av våld. Genom en kampanj inför sommaren vill Göteborgs Stad uppmärksamma våld i nära relationer. Kampanjen kommer att synas i kollektivtrafik, ute på stan och i sociala medier.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Är du utsatt för våld eller riskerar att utsätta andra?</strong> </h3><p class="wp-block-paragraph">Kontakta Göteborgs Stad för stöd och hjälp.</p><p class="wp-block-paragraph">Kontaktcenter: 031-365 00 00 </p><p class="wp-block-paragraph">Socialjouren (kvällar, nätter och helger): 031-365 87 00 </p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.goteborg.se/valdochhot" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Våld och hot</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Utökade öppettider i samband med vm-matcherna innebär större tillgång till alkohol. Det i sin tur ökar risken för att utlösa våldsamma beteenden eller att våldet eskalerar, även i hemmet. Därför tycker vi det är viktigt att nå ut med information om hur vi i kommunen kan hjälpa till, säger Åsa Persson, samordnare för våld i nära relationer vid socialförvaltningen Centrum.</p><p class="wp-block-paragraph">– Socialtjänsten erbjuder både stöd, hjälp och skydd till personer som utsätts för våld i nära relation men vi har också insatser för de som riskerar att skada andra och det är viktigt att våra invånare vet vart de ska vända sig när de behöver, fortsätter hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Är du orolig för ditt drickande eller för en anhörig?</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://minimaria.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Mini-Maria Göteborg</a> ger råd, stöd och behandling för ungdomar upp till 21 år som har bekymmer med alkohol och deras anhöriga</p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/respons" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Respons alkoholrådgivning</a> ger stöd till vuxna över 20 år som vill ha råd kring alkohol.</p></div>

Kampanj mot våld inför sommaren

<p class="wp-block-paragraph">Första mötet med vård- och omsorgsyrket var som timvikarie på ett äldreboende. Andreas Karlsson, som är född och uppvuxen i Göteborg, pluggade antik historia och arkeologi på Gotland och behövde ett extrajobb.</p><p class="wp-block-paragraph">– Man hör alltid att äldreomsorgen behöver folk, så jag sökte dit. Efter bara en vecka kände jag att det här yrket var något helt annat än mina tidigare jobb inom sälj och kundservice, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Jobbet kändes bra i själen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Andreas förklarar att timmarna på äldreboendet fick honom att må bra.<br><br>– Jag var glad när jag gick till jobbet, glad när jag var där – och glad när jag kom hem. Jag insåg att det ligger något i att få hjälpa andra människor. Att det känns bra i själen, säger han.<br><br>När det var dags att flytta hem till Göteborg igen såg Andreas till att få sommarjobb i hemtjänsten. Han ville fortsätta att utforska både den nyfunna glädjen och en annan sida av omsorgsyrket.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fick en fast tjänst 1 april</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Redan under sommaren började han höra sig för om det skulle finnas möjlighet att få jobba kvar.<br><br>– Jag jobbade på Älvstrandens hemtjänst, men de hade inte någon ledig heltidstjänst. Efter ett tag fick jag ett vikariat i Kyrkbyn. Den 1 april fick jag en fast tjänst där, säger Andreas.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett otippat drömjobb</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tjänsten i Kyrkbyn är en dröm som går i uppfyllelse. Men att det var hemtjänsten han skulle drömma om i 30-årsåldern, hade han inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig i yngre år.<br><br>– Jag gick samhällsprogrammet på Hvitfeldtska gymnasiet och tänkte som många andra att jag inte skulle kunna jobba med att ’torka folk i rumpan’. Det är tyvärr den bilden många har av vård- och omsorgsyrken. Men just det är förstås en oerhört liten del av allt vi gör, säger Andreas.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gillar att höra de äldre berätta</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I stället beskriver Andreas omsorgsyrket som ett jobb där du får mer tillbaka än du ger. Varje dag känner han tacksamhet från de människor han möter.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Detta krävs för att jobba i hemtjänsten</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>För att jobba som semestervikarie i hemtjänsten behöver du ha fyllt 18 år senast 1 juni.</li><li>Du behöver också kunna visa giltig id-handling, lämna utdrag ur polisens belastningsregister och ha goda kunskaper i svenska, både i tal och skrift.</li><li>Göteborgs Stad söker engagerade personer som är nyfikna på att arbeta med människor och som möter andra med omtanke, hänsyn och respekt.</li><li>Utbildning eller erfarenhet från vård och omsorg är meriterande, men inget krav. Nya medarbetare får introduktion och upplärning när de börjar.</li><li>För vissa tjänster krävs körkort eller cykelvana.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br>Vill du veta vilka karriärvägar som finns för vård- och omsorgspersonal i Göteborgs Stad? Här hittar du mer information: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen/det-har-erbjuder-vi/Larande-och-utveckling?uri=gbglnk%3A2024520101830544&amp;utm_source=chatgpt.com" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad – Lärande och utveckling</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Dessutom uppskattar han att då och då få höra de äldre berätta om svunna tider.<br><br>– Jag har alltid gillat historia. När någon berättar om hur Göteborg var på 1940- eller 50-talen tycker jag att det är jätteintressant, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska plugga på halvfart</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Framöver planerar Andreas att påbörja en utbildning till undersköterska. Som anställt biträde i Göteborgs Stad erbjuds möjligheten att studera på halvfart samtidigt som du jobbar 50 procent.<br><br>Andreas ser utbildningen som ett första steg. Så småningom hoppas han på att få ta del av Göteborgs Stads ledarutvecklingsprogram och i framtiden bli enhetschef på ett äldreboende eller liknande.<br><br>– Jag blir rastlös om jag inte får utmana mig själv, så det är delvis av personliga skäl. Men jag vill också få påverka och förändra, och därför vill jag komma till en position där jag kan göra det, säger Andreas.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så många vikarier behövs i hemtjänsten i sommar</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborgs Stad behöver fler semestervikarier i hemtjänsten i år än förra året. Behovet har ökat med cirka 200 personer. Det beror på att vissa enheter har utökats under året.</li><li>Inom avdelning hemtjänst är det totala behovet runt 930 semestervikarier.</li><li>Den 2 juni var cirka 94 procent av behovet tillsatt. Många enheter är klara med sin rekrytering och flera är på god väg.</li><li>Rekryteringen fortsätter fram till mitten av juni, då planen är att stänga annonsen.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/goteborgs-stads-hemtjanst" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads hemtjänst</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad – Jobba på äldre samt vård- och omsorgs­förvaltningen</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/lediga-jobb" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Lediga jobb</a></p></div>

Andreas står framför en vit vägg och tittar leende rakt in i kameran. Han har mörkt kort hår, skägg och en grå tröja.

Andreas hittade sitt drömjobb i hemtjänsten

<p class="wp-block-paragraph"><strong>Hej Emma Matsson, projektledare för Rullatorloppet. Idag öppnar anmälan till årets Rullatorlopp. &nbsp;Varför ett Rullatorloppet?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Rullatorloppet handlar om så mycket mer än att ta sig i mål – det handlar om rörelseglädje, gemenskap och att skapa en dag fylld av energi och skratt. Vi vill lyfta fram att Göteborg är en stad för alla åldrar och att vi tillsammans kan fortsätta bygga en ännu mer åldersvänlig stad där människor får möjlighet att vara aktiva, delaktiga och känna samhörighet. Det är också ett fantastiskt tillfälle att mötas mellan generationer och ha roligt tillsammans.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="782" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Emma-Matsson-1000.jpg" alt="Porträttbild tagen utomhus med blommande träd i bakgrunden" class="wp-image-150509" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Emma-Matsson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Emma-Matsson-1000-300x235.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Emma-Matsson-1000-768x601.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Emma-Matsson-1000-250x196.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Emma-Matsson-1000-520x407.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Emma-Matsson-1000-730x571.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Emma Matsson, projektledare för Rullatorloppet 2026. Foto: Tuva-Li Matsson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vem får vara med där?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Alla som använder någon form av gånghjälpmedel är varmt välkomna att delta i loppet, oavsett ålder eller fysik. Alla får medalj och det viktigaste är inte hur snabbt man går – utan att man vill vara med och uppleva gemenskapen och den härliga stämningen tillsammans med andra. Familj, vänner och hejarklackar är förstås också varmt välkomna att vara med under dagen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Så här anmäler du dig till rullarorloppet:</h3><p class="wp-block-paragraph">Anmälan är öppen 1 juni till 4 september.</p><p class="wp-block-paragraph">Läs mer och anmäl dig här: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/aldersvanliga-goteborg/stadsmiljo-ur-seniorperspektiv/rullatorloppet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Rullatorloppet 2026</a></p><p class="wp-block-paragraph">Du kan också få hjälp med anmälan via telefon: <br>Har du frågor? Ring <strong>031-368 00 97</strong> eller skicka e-post till <a href="mailto:rullatorloppet@aldrevardomsorg.goteborg.se">rullatorloppet@aldrevardomsorg.goteborg.se</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad är dina förväntningar på loppet i år? &nbsp;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Jag hoppas på ännu fler deltagare, ännu mer glädje och massor av fina möten mellan människor i alla åldrar. Förra året bjöd på en fantastisk stämning och i år vill vi skapa en dag där ännu fler känner sig inkluderade och inspirerade till rörelse och gemenskap. Det är så fint att se hur loppet samlar människor i alla åldrar runt något så positivt. Sedan hoppas jag att vi får uppleva hela Bältesspännarparken gunga när DJ Gloria bjuder in till disco för alla efter loppet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad kommer att hända under dagen?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det blir en riktig folkfest med minilopp för barnen, musik, uppvärmning, aktiviteter och härlig underhållning längs vägen. Du kan testa fritidsprylar och aktiviteter tillsammans med Fritidsbanken och Korpen Göteborg, och träffa både hälsolotsar och stadsbiblioteket på platsen. Själva loppet står förstås i centrum, men dagen handlar lika mycket om att umgås, träffa nya människor och njuta av stämningen tillsammans. Vi vill att alla ska känna sig välkomna och gå hem med ett leende och massor av energi.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Har du något du vill skicka med till dem som vill vara med?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Våga anmäla dig och kom precis som du är! Rullatorloppet är en dag fylld av värme, glädje och gemenskap där alla deltar utifrån sina egna förutsättningar. Tillsammans visar vi att Göteborg är en stad där människor kan leva aktiva, sociala och meningsfulla liv hela livet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="719" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/fanfar-for-lena-1000.jpg" alt="En person med röd clownnäsa och en spetsig liten hatt står vid sin rullator framför en scen pyntad med en båge av färgglada ballonger och en person i blå uniform spelar fanfar på trumpet" class="wp-image-150510" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/fanfar-for-lena-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/fanfar-for-lena-1000-300x216.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/fanfar-for-lena-1000-768x552.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/fanfar-for-lena-1000-250x180.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/fanfar-for-lena-1000-520x374.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/fanfar-for-lena-1000-730x525.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En av vinnarna för bästa utstyrsel på Rullatorloppet 2025 hyllas med en fanfar, tillsammans med konferencieren Prins Frej. Foto: Suzanne Dahlin</figcaption></figure>

Många personer med rullatorer och rullstolar går in under en stor båge av färgglada ballonger

Anmälan öppen till Rullatorloppet 2026

<p class="wp-block-paragraph">Det doftar kaffe i den stora salen när dagens andra kurs i digital handledning på finska börjar. Deltagarna får först bekanta sig med de nya Digiguiden-häftena på finska, som på lätt språk förklarar hur digitala tjänster fungerar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Tästä voit lukea artikkelin suomeksi:</h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://vartgoteborg.se/p/suomenkieliset-digiguiden-oppaat-tukevat-digitaitoja/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Suomenkieliset Digiguiden-oppaat tukevat digitaitoja</a><br></p></div><p class="wp-block-paragraph">Nationella minoriteters kulturhus har ordnat finskspråkiga digitalkurser i Göteborg i två år. Under de kostnadsfria kurserna får deltagarna bland annat lära sig att använda appar, förstå it-säkerhet och bekanta sig med grunderna i artificiell intelligens. Samma teman tas upp i de nya Digiguiden-häftena.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att den nu finns på finska är en av anledningarna till att staden valde att abonnera på tjänsten inom finskt förvaltningsområde, säger Johanna Häussler Sand, verksamhetsutvecklare för digital inkludering på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tydliga och lättlästa</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Deltagarna bläddrar nyfiket i de korta guiderna. Det första som får beröm är utseendet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="710" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000.jpg" alt="Tre kvinnor sitter tillsammans och samtalar om finskspråkiga Digiguiden-häften." class="wp-image-150430" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-300x213.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-768x545.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-520x369.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-730x518.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Orvokki Nero, Eeva Luukkonen och Maija Tiilikainen samtalar om de nya DigiGuiden-häftena på finska. Foto: Ida Valpas</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det är bra med mycket luft mellan raderna, tydliga rubriker och tillräckligt stor text, säger Orvokki Nero.</p><p class="wp-block-paragraph">Eeva Luukkonen läser en guide om grunderna i ChatGPT. Artificiell intelligens är fortfarande ganska nytt för henne.</p><p class="wp-block-paragraph">– Sakerna förklaras tydligt och begripligt i guiderna, även om orden i den digitala världen ofta är svåra på finska.</p><p class="wp-block-paragraph">Ritva Hypén Lundqvist, som tidigare arbetat som socialsekreterare, tror att guiderna kan vara till stor hjälp för många.</p><p class="wp-block-paragraph">– De här skulle också vara användbara på socialkontor. Många finskspråkiga klienter behöver fortfarande stöd med sina digitala kunskaper.</p><p class="wp-block-paragraph">När kursen avslutas fortsätter samtalen om guiderna. Flera deltagare tar med sig några hem och planerar redan att gå till biblioteket för att skriva ut fler.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Digiguiden på finska</h3><p class="wp-block-paragraph">• Det finns omkring 80 Digiguiden-häften på finska<br>• Guiderna delas ut gratis på bibliotek, medborgarkontor och mötesplatser för seniorer<br>• Bibliotekspersonal kan hjälpa till att skriva ut guiderna vid behov<br>• Nya digitalkurser på finska startar i höst</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Kontakt:</strong><br>Mail: <a href="mailto:annejosu78@gmail.com">Anne Surakka</a> <br>Telefon: 0707-306369</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar</strong>:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter/nationella-minoriteter/finskt-forvaltningsomrade" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Finskt förvaltningsområde</a><br><a href="https://www.natminkulturhus.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Nationella minoriteters kulturhus</a><br><a href="https://digiguiden.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">DigiGuiden</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

En grupp kursdeltagare sitter i en sal och lyssnar på Anne Surakka under en finskspråkig digitalkurs.

Finskspråkiga Digiguiden ska stärka digital delaktighet

<p class="wp-block-paragraph">Avarassa salissa tuoksuu kahvi, kun päivän toinen suomenkielinen digitukikurssi alkaa. Osallistujat tutustuvat aluksi uusiin suomenkielisiin Digiguiden-oppaisiin, jotka neuvovat selkokielisesti digitaalisten palveluiden käytössä.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Tästä voit lukea ruotsinkielisen artikkelin:</h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://vartgoteborg.se/p/finsksprakiga-digiguiden-ska-starka-digital-delaktighet/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Finskspråkiga Digiguiden ska stärka digital delaktighet</a><br></p></div><p class="wp-block-paragraph">Kansallisten vähemmistöjen kulttuuritalo on järjestänyt suomenkielisiä digikursseja Göteborgissa jo kahden vuoden ajan. Maksuttomilla kursseilla osallistujat harjoittelevat muun muassa sovellusten käyttöä, tietoturvaa ja tekoälyn perusteita. Samoja aiheita käsitellään myös uusissa DigiGuiden-oppaissa..</p><p class="wp-block-paragraph">– Se, että palvelu on nyt saatavilla myös suomeksi, vaikutti siihen, että Göteborgin kaupunki otti sen käyttöön osana työtään suomen kielen hallintoalueella, kertoo Johanna Häussler Sand, joka työskentelee digitaalisen osallisuuden kehittäjänä vanhus-, hoito- ja hoivahallinnossa.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Selkeitä ja helppolukuisia</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Osallistujat selaavat kiinnostuneina lyhyitä oppaita. Ensimmäisenä kiitosta saa niiden ulkoasu.</p><p class="wp-block-paragraph">– On hyvä, että rivien välissä on paljon tilaa, otsikot ovat selkeitä ja teksti tarpeeksi suurta, sanoo Orvokki Nero.</p><p class="wp-block-paragraph">Eeva Luukkonen tutustuu oppaaseen, jossa kerrotaan ChatGPT:n perusteista. Tekoäly on hänelle vielä melko uusi asia.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="710" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-1.jpg" alt="Kolme naista istuu yhdessä ja keskustelee DigiGuiden-oppaista." class="wp-image-150435" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-1-300x213.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-1-768x545.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-1-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-1-520x369.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/finskor-1000-1-730x518.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Orvokki Nero, Eeva Luukkonen ja Maija Tiilikainen keskustelevat uusista suomenkielisistä DigiGuiden-oppaista. Kuva: Ida Valpas</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Asiat on selitetty oppaissa hyvin ja ymmärrettävästi, vaikka digimaailman sanat ovat suomeksikin usein vaikeita.</p><p class="wp-block-paragraph">Aiemmin sosiaalityöntekijänä työskennellyt Ritva Hypén Lundqvist uskoo, että oppaista voisi olla hyötyä monille.</p><p class="wp-block-paragraph">– Näistä olisi hyötyä myös sosiaalikonttoreilla. Moni suomenkielinen asiakas tarvitsee edelleen tukea digitaidoissa.</p><p class="wp-block-paragraph">Kurssin päättyessä keskustelu oppaista jatkuu vielä vilkkaana. Useampi osallistuja ottaa oppaita mukaansa kotiin ja suunnittelee hakevansa niitä lisää kirjastosta.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Digiguiden suomeksi</h3><p class="wp-block-paragraph">• Suomenkielisiä DigiGuiden-oppaita on noin 80</p><p class="wp-block-paragraph">• Oppaita jaetaan maksutta kirjastoissa, kansalaistoimistoilla ja seniorien kohtaamispaikoissa</p><p class="wp-block-paragraph">• Kirjaston henkilökunta auttaa tarvittaessa oppaiden tulostamisessa</p><p class="wp-block-paragraph">• Uusia suomenkielisiä digitukikursseja alkaa syksyllä</p><p class="wp-block-paragraph">Yhteystiedot: <a href="mailto:annejosu78@gmail.com">Anne Surakka</a>, 0707-306369</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Linkit</strong>:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/suomeksi/suomen-kielen-hallintoalue" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Suomen kielen hallintoalue</a><br><a href="https://www.natminkulturhus.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Kansallisten vähemmistöjen kulttuuritalo</a><br><a href="https://digiguiden.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Digiguiden</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ryhmä kurssilaisia istuu salissa kuuntelemassa Anne Surakkaa suomenkielisellä digitukikurssilla

Suomenkieliset Digiguiden-oppaat tukevat digitaitoja

<p class="wp-block-paragraph">För barn och unga kan en meningsfull fritid ha en avgörande betydelse. Både i nuet och som förebyggande skyddsfaktor mot utanförskap, psykisk ohälsa och social problematik.<br><br>Men att hitta sin grej är varken självklart eller lätt. Särskilt för den som saknar föreningsvana kan det kännas extra knepigt att gå ensam till en aktivitet eller att ta den första kontakten med en förening.<br><br>– Det kan vara allt möjligt som känns svårt. Som till exempel vad du ska ha med dig till en fotbollsträning. Skor och vattenflaska är inte lika självklart om du aldrig har tränat fotboll förut, säger Sandra Lundahl, en av två fritidslotsar på socialförvaltningen Centrum.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vänder sig till barn i skolåldern</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Projektet Fritidslots startade vid årsskiftet och är fortfarande under uppbyggnad. Hittills har fritidslotsarnas arbete till stor del handlat om att knyta kontakter med föreningar och verksamheter.<br><br>Men de har också hunnit träffa några av de barn och unga som ingår i målgruppen, det vill säga 6–17-åringar som bor eller går i skola i stadsområde Centrum.<br><br>– Än så länge har vi framför allt träffat ungdomar i högstadieåldern. Men någon har varit sju år, så det är unga i hela åldersspannet som kan behöva vår hjälp, säger Jennifer Turano, fritidslots.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt att skapa relationer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I första hand består hjälpen av ett eller flera möten med fritidslotsarna. Men de kan också följa med som stöd till själva fritidsaktiviteten.<br><br>– Det viktigaste för oss är det relationsskapande arbetet med att skapa trygghet och tillit hos dem vi är till för, säger Jennifer Turano.  </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utgår från nya socialtjänstlagen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Fritidslots i Centrum är ett pilotprojekt som pågår till december 2027. Liknande satsningar har just startat eller är på gång även i stadens övriga tre socialtjänstområden.<br><br>Utgångspunkten är Göteborgs Stads handlingsplan för den nya socialtjänstlag som trädde i kraft 1 juli 2025, där förebyggande arbete och hjälp utan prövning har större tyngd än tidigare.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/motesplatser/motesplatser-for-unga/hitta-ungdomsverksamhet?id=7559" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Fritidslots Centrum</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Porträttbild på två personer som står på en fotbollsplan

Unga lotsas till meningsfulla fritidsaktiviteter

<p class="wp-block-paragraph">Boendet har tidigare omskrivits i media som ett problematiskt boende. Personalen har i princip bytts ut och det har varit runt fem chefer de senaste åren.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var jättejobbigt att byta chefer så mycket, som inte känner oss eller de boende, då har det varit svårt att få stöd i det man behöver, säger Ubah Gridhi, stödassistent på Tunnlandsgatans boende sedan tre år.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon får medhåll av kollegan Falis Matan:</p><p class="wp-block-paragraph">– Det saknades struktur och man var ofta trött. Det är stor skillnad mot hur det är nu. Vi har delats upp i två team och har fått tydligare arbetsfördelning. Det gör att det inte är lika tungt och vi fått mer tid att umgås med brukarna, åka och bowla, simma, handla med brukare, gå promenader, ha filmkvällar eller åka till Liseberg, säger Falis Matan.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="679" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tunnlandsgatan-1000.jpg" alt="Två personer som står bredvid varandra och ler" class="wp-image-150012" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tunnlandsgatan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tunnlandsgatan-1000-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tunnlandsgatan-1000-768x521.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tunnlandsgatan-1000-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tunnlandsgatan-1000-520x353.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tunnlandsgatan-1000-730x496.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">– Det är mindre tungt och mera skratt på boendet numera, säger Falis Matan och får medhåll av Ubah Gridhi, båda stödassistenter. Foto: Helena Munther</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Mycket skratt på jobbet”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Dessutom har personalen utökats och de har fått mycket mer kompetenshöjande insatser.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har en stabil arbetsgrupp nu, vi hjälps åt, peppar varandra och det är mycket skratt på jobbet. Jag märker på mig själv att jag verkligen vill gå till jobbet, säger Falis Matan.</p><p class="wp-block-paragraph">– Ja, här vill jag vara kvar till pensionen, skrattar Ubah Gridhi.</p><p class="wp-block-paragraph">Vägen hit har dock inneburit mycket hårt arbete. Det har saknats ledning, struktur och rutiner. Medicinhanteringen hade brister, avvikelserapporterna blev liggande utan åtgärd, konflikter i arbetsgruppen, bemanningen var ett problem. Det fanns en otydlighet kring vem som ska göra vad.</p><p class="wp-block-paragraph">Boendet är stort och har tio brukare med förvärvade hjärnskador med omfattande vårdbehov och vitt skilda psykiatriska diagnoser som kräver en mångfacetterad kompetens.</p><p class="wp-block-paragraph">– De som jobbar här har hjärta och bryr sig verkligen om brukarna. De vill väl, men det har saknats kompetens, säger Rose-Marie Karlsson, som under en period varit tillförordnad enhetschef när den förra chefen slutade.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Svårt att förstå dem som inte har språket kvar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kompetensen som saknats har handlat om att förstå brukare som inte har språket kvar och kan förmedla sig, att förstå hur man ser till att brukare får möjlighet att leva ett självständigt liv.</p><p class="wp-block-paragraph">– Om man går in till en brukare och inte vet hur brukaren ska ha det för att det saknas rutiner, så blir det inte bra, förklarar Rose-Marie Karlsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är därför det har varit så viktigt att höja personalens kompetens i hur lagen om stöd och service, LSS, är utformad, hur viktig brukarnas rätt till självständighet är och att de själva kan välja hur de vill leva sitt liv.</p><p class="wp-block-paragraph">Bemötande är också viktigt, vilket kan vara svårt om man ska jobba med personer med psykiatriska diagnoser, men inte har psykiatrisk kompetens.</p><p class="wp-block-paragraph">Nu kommer en pedagog med psykiatrisk kompetens till boendet två gånger i veckan för att under en längre period hjälpa personalen att möta brukarna på rätt sätt.</p><p class="wp-block-paragraph">En av de främsta åtgärderna var att anställa två metodhandledare i maj förra året.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är de som har gjort det stora jobbet med att vända boendet till vad det är idag, säger Rose-Marie Karlsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Har skiftat till helhetssyn på de boende</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Ja, vi var en av åtgärderna, säger metodhandledarna Nicole Horvath som tillsammans med Monica Plåt skiftat verksamhetens fokus från att främst handla om omvårdnad till att ha en helhetssyn på människorna som bor där.</p><p class="wp-block-paragraph">Nicole Horvath håller precis på att ta över som tillförordnad enhetschef fram till att en ny chef anställs.</p><p class="wp-block-paragraph">I praktiken har det handlat om att se till att göra det möjligt för brukare att välja vilka aktiviteter de vill göra.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gjorde levnadsberättelser med hjälp av anhöriga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Vi började med en krysslista där personalen fick kryssa i vilken aktivitet brukaren önskade den dagen, om någon tackade nej så skulle man prova nästa dag igen. Det svåra har varit att veta vad de vill göra, de som inte har språket kvar. Men vi har lyckats hitta fyra-fem aktiviteter till varje brukare, säger Nicole Horvath.</p><p class="wp-block-paragraph">De har även involverat anhöriga berättar Monica Plåt, som har fokuserat på det pedagogiska arbetet</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi gjorde levnadsberättelser med hjälp av anhöriga för att förstå vad de varit intresserade av innan de insjuknat. Och med hjälp av bildstöd kunde vi lättare förstå brukare utan språk.  Brukare är mer delaktiga i vad som ska hända under dagen nu, säger Monica Plåt.</p><p class="wp-block-paragraph">Men det viktiga för att få en bestående ändring menar hon har varit att öka och förtydliga arbetspassbeskrivningarna, handlingsplanerna och få bättre rutiner, och öka kunskapen inom lagen för stöd och service, LSS.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Problemfyllt boende blev ett hem där brukarna blir hörda

<p class="wp-block-paragraph">Staden ska vara till för alla – och alla behöver någonstans att vara. Ändå händer det att socialt utsatta personer med skadligt bruk och beroende blir avvisade och bortflyttade. Inte minst från platser där det enligt lokala ordningsföreskrifter är förbjudet att dricka alkohol.<br><br>– Att bara flytta på folk utan att erbjuda några alternativ är ingen hållbar lösning, säger Alexandre Miron, utvecklingsledare inom trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete på socialförvaltningen Centrum.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Vi har tidigare haft viss uppsökande verksamhet i Jaegerdorff och kommer att utöka det. Det blir socialtjänsten tillsammans med Skyddsvärnet och Stadsmissionen som går ut i området, och allt vi gör bygger på delaktighet och brukarinflytande&#8221;</em></strong><br><br>Alexandre Miron</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="812" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/alexandre-miron-800-1.jpg" alt="" class="wp-image-149946" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/alexandre-miron-800-1.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/alexandre-miron-800-1-296x300.jpg 296w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/alexandre-miron-800-1-768x780.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/alexandre-miron-800-1-250x254.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/alexandre-miron-800-1-520x528.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/alexandre-miron-800-1-730x741.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Alexandre Miron, utvecklingsledare på socialförvaltningen Centrum. Foto: Privat</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Platsen ska vara väl synlig</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den nya platsen skapas på gräsytan mellan hållplatsen vid Jaegerdorffsplatsen och Oscarsleden. Här kommer det snart att finnas sittplatser, väderskydd, planteringar och en tillfällig toalett.<br><br>Alexandre Miron förklarar att platsen ska vara väl synlig så att målgruppen ska vilja vara där, kunna känna sig trygga och få lite värdighet. Samtidigt kommer det att finnas en symbolisk barriär, i form av en låg häck, som gör det tydligt för allmänheten var platsen ligger.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Socialt stöd till den som önskar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även socialt stöd kommer att erbjudas på platsen.<br><br>– Stödet är helt frivilligt. Vi har tidigare haft viss uppsökande verksamhet i Jaegerdorff och kommer att utöka det. Det blir socialtjänsten tillsammans med Skyddsvärnet och Stadsmissionen som går ut i området, och allt vi gör bygger på delaktighet och brukarinflytande, säger Alexandre Miron.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Arbetssättet är nytt i Göteborg</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Metodiken är hämtad från Odense i Danmark, där det redan finns goda erfarenheter av att skapa trygghet på liknande sätt. Men det här är första gången arbetssättet testas i Göteborgs Stad.<br><br>– De platser som har funnits tidigare har legat lite undanskymda. Det har heller aldrig funnits något socialt stöd påkopplat på det sätt som vi har nu, säger Alexandre Miron.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ser ni några risker med att skapa den här platsen?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det vi har pratat om är om det skulle komma för många människor från andra delar av staden. Den här platsen kan inte härbärgera hur många som helst. Men vi har ett tätt samarbete med polisen och är väl förberedda på att olika situationer kan uppstå, säger Alexandre Miron.<br><br>Utformningen av den nya platsen är en del av Trygg i Göteborg, den samverkansmodell Göteborgs Stad redan har med polisen. Inspiration har även hämtats från projektet Mutual benefits, som under tre års tid utforskade möjligheterna att inkludera socialt utsatta personer i stadsutvecklingen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-centrum" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Centrum</a></p></div>

Ny plats för socialt utsatta skapas i Majorna

<p class="wp-block-paragraph">I år gästas temakvällen av Hedvig Söderlund, professor i psykologi som forskar om åldrande, minne och hjärnan. I sin föreläsning kommer hon bland annat att berätta om de vanligaste demenssjukdomarna, vilka tidiga tecken man bör vara uppmärksam på och hur en demensutredning går till.</p><p class="wp-block-paragraph">– Hedvig är duktig på att förklara vad som händer i hjärnan på ett enkelt och pedagogiskt sätt. Hon har dessutom personliga erfarenheter som anhörig. Det skapar igenkänning och kan förhoppningsvis få fler att känna att de inte är ensamma, säger Madelene Kaldemark, metodutvecklare med inriktning kognitiv svikt och demenssjukdom på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Temakväll för anhöriga</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>När: </strong>Torsdag 21 maj, klockan 17–19<br><strong>Var: </strong>Medborgarhuset, Brahegatan 11C, Gamlestaden<br><strong>Övrigt:</strong> Temakvällen är gratis. Ingen anmälan krävs men antalet deltagare är begränsat till 230. <br><br><strong>Länk</strong>: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/leva-med-demens/anhorigstod-vid-demens" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad – Anhörigstöd vid demens</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Möjlighet att träffa andra anhöriga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Temakvällen vänder sig främst till anhöriga till personer med demens i olika skeden. Syftet är att öka kunskapen om hur det är att vara anhörig, men också om hur sjukdomen påverkar hjärnan och närstående.</p><p class="wp-block-paragraph">– Anhörig kan man vara som familj, men också som vän, granne eller kanske en före detta kollega. Men även personer med misstanke om minnesvikt och som vill ha stöd och hjälp i ett tidigt skede är välkomna. Kvällen är också en möjlighet att träffa andra som har en liknande situation, säger Madelene Kaldemark.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt få rätt stöd i rätt tid</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del av temakvällen handlar om att synliggöra det stöd och den hjälp som finns att få i Göteborgs Stad. I samband med föreläsningen anordnas därför en minimässa där representanter från olika verksamheter, vårdgivare och stödfunktioner finns på plats för att berätta om vad de kan erbjuda under olika skeden av sjukdomsförloppet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är ett sätt för oss att nå ut, så att fler kan få rätt stöd i rätt tid. Jag hoppas att många anhöriga tar chansen att komma. På förra årets temakväll kom cirka 90 personer, men vi har plats för många fler, säger Madelene Kaldemark.</p><p class="wp-block-paragraph"></p>

1536x1536

När minnet sviker – temakväll ger stöd till anhöriga

<p class="wp-block-paragraph">I Göteborgs Stads aktivitetshus i Centrum, på Hisingen och i Nordost erbjuds social gemenskap, olika grupper och stöd för den som vill komma vidare till arbete eller studier. Den nya digitala plattformen ska göra det enklare att närma sig verksamheterna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att ta sig till ett fysiskt hus kan kännas svårt för många och då kan Aktivitetshus online vara ett första steg. Här kan man bland annat gå en virtuell rundtur, titta på filmer och få en bild av vad aktivitetshusen erbjuder, säger Daniela Andreoli Göransson, enhetschef på förvaltningen för funktionsstöd.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Aktivitetshusen erbjuder en fantastisk verksamhet, men samtidigt är det många som inte vet att de finns. Vi vill att fler göteborgare ska få upp ögonen för att det finns både en fysisk och digital plats dit man kan komma om man upplever att man har psykisk ohälsa eller vill bryta isolering&#8221;</em></strong><br><br>Daniela Andreoli Göransson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="709" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Daniela-800.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-149820" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Daniela-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Daniela-800-300x266.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Daniela-800-768x681.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Daniela-800-250x222.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Daniela-800-520x461.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Daniela-800-730x647.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Daniela Andreoli Göransson, ansvarig för Aktivitetshus online och aktivitetshusen i Centrum, på Hisingen och i Nordost.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bemannad chatt på vardagar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På plattformen finns länkar till andra aktörer i samhället, som psykiatrin, ideella organisationer, föreningar och var man kan få hjälp vid kris eller våld. Där finns också en bemannad chatt som kommer att ha öppet på vardagarna. I chatten kan besökare ställa frågor och få stöd, bland annat av så kallade peer support – personer som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa.</p><p class="wp-block-paragraph">– Plattformen blir också ett sätt för oss att lyssna in och ha en dialog kring vilket stöd som behövs och vad vi kan förändra i våra fysiska hus för att fler ska komma dit, säger Daniela Andreoli Göransson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Planerar att starta digitala grupper</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På sikt finns även planer på att starta digitala grupper, till exempel skrivgrupper eller språkträning som i dag finns på de fysiska aktivitetshusen.</p><p class="wp-block-paragraph">Aktivitetshus online är en del av stadens förebyggande arbete kring psykisk ohälsa. Daniela Andreoli Göransson hoppas att satsningen ska göra att fler blir medvetna om vilket stöd som finns att få.</p><p class="wp-block-paragraph">– Aktivitetshusen erbjuder en fantastisk verksamhet, men samtidigt är det många som inte vet att de finns. Vi vill att fler göteborgare ska få upp ögonen för att det finns både en fysisk och digital plats dit man kan komma om man upplever att man har psykisk ohälsa eller vill bryta isolering, säger hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Aktivitetshus</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>I Göteborgs Stad finns aktivitetshus på Hisingen, i Centrum och i Nordost</li><li>Aktivitetshusen vänder sig till personer över 18 år med psykisk ohälsa eller en psykisk funktionsnedsättning</li><li>De erbjuder social gemenskap, meningsfull sysselsättning och möjlighet att delta i olika grupper<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://aktivitetshusonline.goteborg.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad – Aktivitetshus online</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Statyn Poseidon vid Götaplatsen i Göteborg

Aktivitetshus online ska nå fler med psykisk ohälsa

<p class="wp-block-paragraph">Hemlöshetspodden handlar om hur det är att leva i hemlöshet och hur Göteborg ska bli en stad där alla har en egen bostad. Podden produceras av Göteborgs Stads Center mot hemlöshet och syftet är att ge en bredare och mer nyanserad bild av hemlöshet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är ett sätt för personer som annars inte blir hörda att få höras i samhället. Personer i hemlöshet är också en grupp som det finns en ganska stereotyp bild av, säger Jenny Martinsson, verksamhetsutvecklare på Center mot hemlöshet på socialförvaltningen Sydväst och poddens programledare.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gamla avsnitt får nytt liv</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det släpps ett nytt avsnitt av podden den sista fredagen i varje månad. Nu vill man hitta fler lyssnare och gör en särskild satsning under våren. Genom att ta fram affischer för fem särskilt utvalda gamla avsnitt är förhoppningen att fler ska upptäcka Hemlöshetspodden.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Avsnitten kommer bland annat att spridas via sociala medier samt inom stadens boenden och verksamheter. Vi kommer även sätta upp affischer på universiteten. Förhoppningen med affischerna är att det ska vara enkelt –&nbsp;man ser en affisch, skannar en qr-kod och lyssnar på ett avsnitt, säger Jenny Martinsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill spegla bredden</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tanken är att de fem avsnitten ska spegla bredden i hemlöshetsfrågan. I ett avsnitt pratar kommunalrådet Jenny Broman om politikens roll i målet att hemlösheten ska upphöra, i ett annat berättar prästen Rebecka om Johanneskyrkan som mötesplats för människor i social utsatthet.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi har också valt ut ett avsnitt med Tobbe. Han har tidigare varit praktikant i en sysselsättningsverksamhet och nu fått en anställning. Han pratar om vad sysselsättning har för betydelse för att kunna lämna ett skadligt bruk och beroende, säger Jenny Martinsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hoppas öka förståelsen för hemlöshet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Syftet med podden är att lyssnarna ska få en bättre förståelse för varför man kan hamna i hemlöshet och varför de här personerna behöver stöd. Det finns också en förhoppning att nå beslutsfattare och politiker.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Många av de vi intervjuar har väldigt kloka idéer för hur de själva tycker att man borde jobba med den här frågan. Vi vill också ge hopp om att det finns något efter hemlösheten och att det faktiskt går att lämna den, säger Jenny Martinsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Hemlöshetspodden</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>En podd om hur det är att leva i hemlöshet och hur Göteborg ska bli en stad där alla har en egen bostad.</li><li>Produceras av Göteborgs Stads Center mot hemlöshet, som arbetar med att ge information och vägleda personer i hemlöshet. Jenny Martinsson, verksamhetsutvecklare, är programledare och Henrik Carlsson, fältsekreterare på uppsökarenheten, sköter inspelning och klippning.</li><li>Podden finns på Center mot hemlöshets webbplats och på andra platser där poddar finns, till exempel Spotify. Nya avsnitt släpps den sista fredagen i varje månad.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong><br><strong><a href="https://centermothemloshet.goteborg.se/hemloshetspodden" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hemlöshetspodden</a></strong><br><strong><a href="https://centermothemloshet.goteborg.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Center mot hemlöshet</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Hemlöshetspodden gör en nysatsning för att nå fler

<p class="wp-block-paragraph">För att veta hur vardagsrasismen kan förebyggas och motarbetas finns en plan mot rasism inom Göteborgs Stad. Men det krävs ändå mer reflektioner för att förstå vad det kan innebära i praktiken.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Socialsekreterare Tillmy Ukbu har börjat hålla workshops för chefer, medarbetare och enheter där det kan bli lättare att förstå hur medarbetare kan uppfatta små, små kommentarer på ett annat sätt än det var tänkt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Håller workshops för chefer inom Göteborgs Stad</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;”Jag ser inte färg, alla är lika för mig” säger en del. Det kan låta vänligt och inkluderande, men det raderar ut de maktstrukturer som finns och riskerar osynliggöra den som har erfarenheter av diskriminering på grund av hudfärg. Vi behöver kunna reflektera kring vithetsnormen och skapa förståelse för hur man kan uppleva den, säger Tillmy Ukbu.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon arbetar som socialsekreterare på förvaltningen för funktionsstöd och håller i workshops för chefer på olika förvaltningar inom Göteborgs Stad som har medarbetare med olika bakgrunder.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter/arbete-mot-rasism/om-arbetet-mot-rasism" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Om arbetet mot rasism</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/6a76c433-1a54-47f5-a027-8a7f1d8756f6/Popul%C3%A4rversion+Plan+mot+rasism+SV+WEBB_folder.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads plan för stärkta insatser mot rasism 2020–2023</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mänskliga rättigheter</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Det finns många exempel på dessa subtila kommentarer som kan vara svårt att märka och därmed svårt att göra något åt. Men enligt forskningen kan vardagsrasism och små subtila kommentarer leda till minoritetsstress. Det handlar om mikroaggressioner som kan leda till stresspåslag.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Höjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ångest&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det sliter på psyket och forskning har visat att det finns en höjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ångest. Det kan göra att folk inte trivs på sitt jobb, att deras prestationer inte får samma trovärdighet som andra. Utmattning kan leda till sjukskrivningar som kostar samhället pengar, säger Tillmy Ukbu.</p><p class="wp-block-paragraph">Av dem som utsatts för diskriminering anger 43 procent att det beror på etnicitet</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har medarbetare som har upplevt rasism på vår förvaltning, berättar Tillmy</p><p class="wp-block-paragraph">Två procent uppger att de utsatts för trakasserier eller någon form av diskriminerande särbehandling av en kollega. Två procent av en chef. Något fler har upplevt sig utsatta av brukare eller anhöriga. Av dessa medarbetare som uppgett att de blivit utsatta för diskriminering anger 43 procent att etnicitet som diskrimineringsgrund. Det visar medarbetarenkäten 2024 vid förvaltningen för funktionsstöd.</p><p class="wp-block-paragraph">Den workshop som Tillmy Ukbu håller i har samlat chefer både från förvaltningen för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Materialet som jag utgår ifrån bygger på vedertagen forskning. Rasismen definieras inte bara som elaka kommentarer utan om hur människor systematiskt tillskrivs vissa egenskaper utifrån föreställningar om deras hudfärg, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Många tror att vardagsrasismen är mest skadlig”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Dels kan rasism handla om tillgång till jobb och bostäder, dels utifrån ojämlik fördelning av resurser, dels utifrån rasistiska handlingar och kommentarer i vardagen mellan människor.</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Många tror att det är vardagsrasismen som är mest skadlig, men det är den institutionella som är mest skadlig, som kan leda till att man nedvärderar sitt ursprung för att passa in, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Rasismen på arbetsplatsen kan visa sig på många olika sätt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det kan handla om allt från blickar, vem man ställer frågan till, hur frågan ställs, att man får saker förklarat för sig utan att man frågat vad det betyder. Att chefen riktar blicken mot vissa mer än andra, eller oftare ställer frågor till de vita personerna, att chefen visar ett högre förtroende för de vita.</p><p class="wp-block-paragraph">För att bli uppmärksam på hur man själv tänker, vad man säger och hur man agerar gentemot andra är det bra med lite självreflektion och kunskap om ämnet. Där kan både workhops, planen mot rasism och den kommande rutinen vara en god hjälp.</p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Tillmy vill få fler att agera mot rasism

<p class="wp-block-paragraph">Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan skadligt bruk, beroende och våld i nära relation. Ändå finns det få insatser för personer som har dessa komplexa problem.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser att mycket hänger ihop och därför behöver insatserna också göra det. I dag jobbar vi lite för mycket i stuprör, antingen med beroendeproblematik eller med våld i nära relationer. Men det är viktigt att personalen har kunskap om båda delarna för att kunna ge rätt stöd, säger Jenny Helin, som är utvecklingsledare för våld i nära relation på socialförvaltningen Nordost.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rätt stöd och samordnade insatser</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För att höja kompetensen hos medarbetarna satsar socialförvaltningen Nordost nu på ett nytt projekt, Tryggare insatser i komplex problematik, som nyligen fått en miljon kronor från Länsstyrelsen.</p><p class="wp-block-paragraph">Syftet är att kompetensutveckling ska stärka personalens förmåga att tidigt upptäcka både den som utsätter andra för våld och den som blir utsatt. Det handlar om att nå både kvinnor och män och samtidigt se till att rätt stöd ges utifrån individens behov.</p><p class="wp-block-paragraph">– Kvinnor som har ett beroende är överrepresenterade när det gäller att ha varit utsatta för våld i nära relation. Vi vet samtidigt att många män som utsätter kvinnor också har ett beroende. Därför är det viktigt för oss att nå både kvinnorna och männen för olika samordnade insatser, säger Felicia Christensen, utvecklingsledare för Andts (alkohol, narkotika, doping, tobak och spel) på socialförvaltningen Nordost.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Föreläsning med beroendeforskare</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Som en del i förvaltningens arbete att lyfta den här problematiken anordnades en föreläsning med beroendeforskaren Fred Nyberg i mitten av april. 200 medarbetare, framför allt från socialförvaltningen Nordost, fick bland annat lära sig hur alkohol och droger påverkar hjärnan och i sin tur risken att utöva våld.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="994" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/forelasning-800.jpg" alt="En person som föreläser" class="wp-image-149722" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/forelasning-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/forelasning-800-241x300.jpg 241w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/forelasning-800-768x954.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/forelasning-800-250x311.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/forelasning-800-520x646.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/forelasning-800-730x907.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Under en föreläsning med beroendeforskaren Fred Nyberg i mitten av april fick medarbetare i Göteborgs Stad lära sig hur alkohol och droger påverkar hjärnan och i sin tur risken att utöva våld.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Jag hoppas föreläsningen gav en ökad förståelsen kring komplexiteten som finns mellan skadligt bruk och beroende och våld i nära relation. Att vi behöver jobba med båda tillstånden parallellt, både beroendet och våldsutsattheten, säger Jenny Helin.</p><p class="wp-block-paragraph">Förhoppningen är att projektet Tryggare insatser i komplex problematik ska leda till nya arbetssätt och bättre stöd för göteborgare i svåra livssituationer.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Jag hoppas att det ska bli en ny form av behandlingsinsats i vår egen förvaltning. Det här handlar om en extra utsatt grupp som ofta hamnar mellan stolarna, säger Felicia Christensen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong> </h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/kompetenscentrum-vald-i-nara-relationer" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Kompetenscentrum våld i nära relationer</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-nordost" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Nordost</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Fler ska få rätt stöd vid beroende och våld

<p class="wp-block-paragraph">Projektet Motståndskraft mot rasism startades av socialförvaltningen Nordost för att möta ett behov av stöd för ungdomar som utsätts för rasism. Genom events, podcasts, utbildningar och lovjobb har projektet skapat en plattform av unga för unga, där de kan göra sin röst hörd och växa.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett tryggt rum</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En ny utvärdering, som gjorts i samarbete med Göteborgs universitet, visar att projektet har lyckats skapa vad deltagarna beskriver som en stark gemenskap och en plats att utveckla både sina tankar och sina förmågor.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="677" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/louise-parbring-1000.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-149690" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/louise-parbring-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/louise-parbring-1000-300x203.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/louise-parbring-1000-768x520.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/louise-parbring-1000-250x169.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/louise-parbring-1000-520x352.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/louise-parbring-1000-730x494.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Louise Parbring, enhetschef för unga mötesplatser Nordost</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det handlar om att skapa ett tryggt rum där unga kan sätta ord på sina erfarenheter. Vi rustar ungdomarna genom att ge dem både kunskap och civilkurage för att motverka rasism, även om den är riktad mot andra personer än de själva, säger Louise Parbring, enhetschef för unga mötesplatser Nordost.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Engagemang tas på allvar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bland de ungdomar som medverkat i projektet vittnar flera om att de inte bara fått en rad på sitt cv, de har också blivit trygga i att planera aktiviteter och att själva hålla i utbildningar och föredrag.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Något som utmärker Motståndskraft är att deltagarna upplever att deras engagemang tas på allvar. Att bli anställd som ambassadör ger inte bara arbetslivserfarenhet och bättre självförtroende i att tala inför folk, det stärker också tilliten till majoritetssamhället, säger forskaren Christopher Ali Thorén, som har utvärderat projektet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mål att motverka rasism</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad har som mål att dels stärka ungdomars demokratiska delaktighet, dels att motverka rasism, två grundläggande delar av Motståndskraft mot rasism.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Projektet började med att testa sig fram och har nu hittat sin form och stabilitet. Genom samarbeten med lokala aktörer och skolor, bland annat via elevrådsutbildningar, där unga lär unga, arbetar projektet aktivt med att motverka segregationens negativa effekter, säger Christopher Ali Thorén.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Motståndskraft mot rasism</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Är ett projekt inom socialförvaltningen Nordost i Göteborgs Stad</li><li>Genom pedagogiskt antirasistiskt arbete, utbildning och ungt ledarskap syftar verksamheten till att stärka ungdomar, främja integration och öka det demokratiska engagemanget i stadsområdet.</li><li>Projektet skapades 2021 utifrån ett identifierat behov av att arbeta med stöd till ungdomar som utsätts för rasism</li><li>Tanken är att projektet ska vara ungdomarnas plattform där unga lär unga</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><br><strong>Länkar:</strong></p><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://www.gu.se/sites/default/files/2026-04/Fo%CC%88rva%CC%88ntningar%2C%20engagemang%20och%20gemenskap%20-%20Utva%CC%88rdering%20av%20Motsta%CC%8Andskraft%20mot%20rasism%20-%20slutversionen.pdf" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: Rapporten Förväntningar, engagemang och gemenskap &#8211; utvärdering av projektet ”Motståndskraft mot rasism”<br>inom Socialförvaltningen Nordost</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-nordost" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Nordost</a></li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Motståndskraft mot rasism stärker unga

<p class="wp-block-paragraph">Den 16 mars 2025 bröt det ut en brand på ett diskotek i staden Kočani i Nordmakedonien. 63 unga personer omkom och runt 200 skadades. Eftersom Göteborg har liknande erfarenheter från Backabranden reste en delegation från staden till Kočani i somras för att dela sina erfarenheter. Vid ettårsdagen för branden bjöds en mindre del av delegationen in på nytt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Svenska ambassaden ville att vi skulle hålla ett föredrag om mod kopplat till moral i den lokal som upprättades av organisationen Support Kočani efter branden. Det skulle också uppmuntra människor i Kočani till att nominera sig själva eller andra till priset Young courage award som delas ut av Raoul Wallenberg academy, säger Eleonor Artfors, enhetschef inom fritid på socialförvaltningen Hisingen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="592" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-foto-PaulWennerholm-1000.jpg" alt="Två personer samtalar. I bakgrunden blir en person intervjuad av media" class="wp-image-149615" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-foto-PaulWennerholm-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-foto-PaulWennerholm-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-foto-PaulWennerholm-1000-768x455.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-foto-PaulWennerholm-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-foto-PaulWennerholm-1000-520x308.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-foto-PaulWennerholm-1000-730x432.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Eleonor Artfors, enhetschef inom fritid på socialförvaltningen Hisingen, i samtal med en Kočanibo. I bakgrunden blir Parash Lama, överlevare från Backabranden, intervjuad av Nordmakedonsk media. Foto: Paul Wennerholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Invånare uttryckte tacksamhet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vid tidpunkten för diskoteksbranden i Göteborg jobbade Eleonor Artfors som fritidsledare i Backa och hon har stor erfarenhet av det arbete som följde efter katastrofen. Hon var med vid första resan till Kočani i somras och deltog även nu i mars tillsammans med Lars Lilled, dåvarande samordnare för de stödcentrum som inrättades efter branden 1998, Per-Anders Lindfeldt, insatsledare vid Räddningstjänsten Storgöteborg samt Parash Lama, överlevare från branden i Göteborg.</p><p class="wp-block-paragraph">Delegationen var också inbjudna av Kočanis kommun för att delta i en minnesceremoni för ettårsdagen. Där fick de tillsammans med svenska ambassaden även motta ett tacksamhetspris från Kočanis kommun samt från en anhörigförening.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nordmakedoniens premiärminister var också på plats, men Kočanis invånare tycker inte att han har gjort någonting och de är inte imponerade av regeringens agerande. Däremot var de väldigt tacksamma för att vi var där. De kommer fram på gatan och kramar oss, säger Eleonor Artfors.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="596" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Stolar-minnesstund-foto-PaulWennerholm-1000.jpg" alt="63 tomma vita stolar står uppställda i 7 rader" class="wp-image-149617" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Stolar-minnesstund-foto-PaulWennerholm-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Stolar-minnesstund-foto-PaulWennerholm-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Stolar-minnesstund-foto-PaulWennerholm-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Stolar-minnesstund-foto-PaulWennerholm-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Stolar-minnesstund-foto-PaulWennerholm-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Stolar-minnesstund-foto-PaulWennerholm-1000-730x435.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Installation i Kočani med 63 tomma stolar vid årsdagen för diskoteksbranden där 63 ungdomar omkom. Foto: Paul Wennerholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Möte med mycket känslor</h2><p class="wp-block-paragraph">Vid Göteborgsdelegationens första besök anordnades ett möte med anhöriga, politiker och tjänstemän i Kočani där de fick ställa frågor.</p><p class="wp-block-paragraph">– Då var det nog för tätt inpå händelsen. Därför anordnades nu ett nytt möte med utvalda anhöriga och familjer som haft mycket psykologkontakt och uttryckt en önskan om att få träffa oss, säger Eleonor Artfors.</p><p class="wp-block-paragraph">Det var många som ville vara med på mötet och deltagarna frågade bland annat vad Göteborgs Stad och Sveriges regering gjorde i samband med Backabranden, de undrade hur de ska kunna överleva när deras barn dött och en kvinna ville veta om hon var en dålig mamma för att hon låtit sin son, som avled i branden, spela trummor i det band som spelade på nattklubben.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-hisingen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Hisingen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Alla bara satt där och grät och vi fick försöka förhålla oss till det. Vi var inte där för att trösta, det är det andra som gör. Vi var där för att samtala som medmänniskor och för att vi har erfarenhet och kompetens kopplat till brand, kris och traumahantering. De tyckte att samtalet hjälpte dem enormt och att de fick med sig verktyg att använda sig av framåt, säger Eleonor Artfors.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Besök från Nordmakedonien</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I Kočani finns en grupp med anhöriga, kommunpersonal och psykologer som gärna vill komma till Göteborg för att få inspiration till hur de kan jobba framåt. I Nordmakedonien finns ingen socialtjänst eller fritidsverksamhet och de vill veta hur de kan förändra sitt arbete.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1021" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-800.jpg" alt="Tre personer står vid en blomsterkrans med gula och rosa blommor och ett blågult band" class="wp-image-149619" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-800-235x300.jpg 235w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-800-768x980.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-800-250x319.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-800-520x664.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/kocani-800-730x932.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">En del av Göteborgsdelegationen i Kočani. Från vänster: Eleonor Artfors, enhetschef inom fritid på socialförvaltningen Hisingen, Per-Anders Lindfeldt, insatsledare vid Räddningstjänsten Storgöteborg och Lars Lilled, dåvarande samordnare för de stödcentrum som inrättades efter Backabranden. Foto: Elisabet Dahlberg Frisk</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– De här ungdomarna fortsätter att må dåligt och det kan leda till missbruk, ännu mer ohälsa och i värsta fall självmord. För att förhindra det behövs det personer som arbetar med det här. Vi hoppas kunna bidra med de insikterna så att de kan bygga upp en verksamhet från ett kommunalt eller statligt perspektiv, säger Eleonor Artfors.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samtal om finansiering</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Nordmakedonierna hoppas kunna komma till Göteborg i höst, men först behövs finansiering. Eventuellt kan den lösas med hjälp av bidrag från EU. Eleonor Artfors har också initierat ett samtal med kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges ordförande i Göteborg om hur arbetet i Göteborg kan fortsätta.<br><br>– Liknande händelser kommer att inträffa och vi får sedan många år tillbaka frågor, som från Kočani, om att hjälpa till och dela vår erfarenhet. Det har exempelvis hänt vid skjutningarna i Örebro och Trollhättan och vid dådet på Utøya. Det ska vara en självklarhet att vi då kan hjälpa till och därför måste man diskutera hur finansieringen av det ska se ut, säger Eleonor Artfors.</p>

Göteborgsdelegation i Kočani för att ge ytterligare stöd

<p class="wp-block-paragraph">– Kunskap om normer och terminologi och ett uppmärksamt förhållningssätt ökar tryggheten för både klienten och mig, säger srhr-tolken Anna Lithander.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Srhr-tolkar</h3><ul class="wp-block-list"><li>Har särskild kompetens om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter</li><li>Jobbar med ord och begrepp inom områden som identitet, sexualitet, relationer och anatomi och hbtqi</li><li>Har kunskap om hur normer påverkar språket och lär sig juridiska begrepp</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">En del språk saknar ord och begrepp för sådant som har med kön, sexualitet och våld att göra och vissa begrepp har olika betydelse i olika språk. Det kan göra det svårt att prata om känsliga ämnen och svåra upplevelser i samtal med vården eller socialtjänsten där också en tolk deltar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många frågor och områden omgärdas av starka tabun och frågor om sexualitet och våld förknippas ofta med skam. Ibland uppstår förvirring och det gör det svårt att tolka i samtalet, säger Erika Gustafsson, utvecklingsledare i socialförvaltningen Centrum.</p><p class="wp-block-paragraph">För att underlätta i sådana samtal har tolkar möjlighet att gå en utbildning i srhr som står för &#8221;sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter&#8221;.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lär sig om hur normer påverkar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tillsammans med kollegor i socialförvaltningen Centrum håller hon i utbildningen Tolkbart som togs fram 2012 i samarbete mellan Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Tolkförmedling Väst. Utbildningen ska underlätta samtal inom vård och omsorg där en tolk deltar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så bokar du en tolk med srhr-utbildning</strong>  </h3><ul class="wp-block-list"><li>Ring eller skriv till den mottagning där du har din tid.</li><li>Säg att du behöver tolk och vilket språk. Säg “Jag vill gärna ha en srhr-utbildad tolk.”</li><li>Oftast är det mottagningen som bokar åt dig.</li><li>Då kan du be den som beställer åt dig att kryssa i ”utbildning i srhr” som speciell kompetens.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/amnesomraden/sexuell-halsa/kunskapscentrum-for-sexuell-halsa/utbildningar/srhr-tolkar/?utm_source=chatgpt.com" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Västra Götalandsregionen Vårdgivarwebben: Så bokar du srhr-tolk </a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Under utbildningens fyra halvdagar får tolkarna särskild kompetens om srhr, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. De bekantar sig med ord och begrepp inom områden som identitet, sexualitet, relationer och anatomi och hbtqi. De får kunskap om hur normer påverkar språket och lär sig juridiska begrepp.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utbildningen gav nya perspektiv</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Anna Lithander började arbeta med tolkuppdrag på portugisiska och tolkar för personer som möter socialtjänsten eller besöker barnavårdscentraler och sjukhus. Ibland är hon med på föräldramöten eller föräldrasamtal på skolor.</p><p class="wp-block-paragraph">Under hösten gick hon utbildningen och tycker att den har hjälpt henne i uppdragen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag fick lära mig ord och begrepp som jag inte kände till och fick nya perspektiv, säger Anna Lithander.</p><p class="wp-block-paragraph">Med kunskaperna från kursen ökar chansen att informationen överförs på rätt sätt. Det kan till exempel innebära att tolken använder en längre förklaring för att förmedla betydelsen av det som tolkbeställaren säger, eftersom ett visst ord kan saknas i klientens språk.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ökar tryggheten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I samtal som rör SRHR-frågor är trygghet och bemötande extra viktigt, menar Anna Lithander. Genom utbildningen får tolken lära sig att bli medveten om hur normer påverkar språket och att ha ett icke-diskriminerande förhållningssätt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Som tolk ska du alltid vara neutral och opartisk men i känsliga situationer är det extra viktigt att den jag tolkar för kan känna sig trygg. Ju mer kunskap jag har om ämnet och ju mer jag kan vara öppen och ha förståelse för din situation, desto mer förtroendeingivande är jag och desto tryggare blir du.</p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Specialutbildade tolkar ökar tryggheten i svåra samtal

<p class="wp-block-paragraph">Gustav Karlsson arbetar som lärare i bland annat pedagogik på Burgårdens Gymnasium, barn- och fritidsprogrammet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Efter en veckas praktik kan jag relatera till och ännu bättre förstå elevernas upplevelser och erfarenheter från deras praktikveckor inom funktionsstödsområdet, säger Gustav Karlsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Efter avslutad studentexamen kan elever som går vård- och omsorg samt barn- och fritidsprogram på gymnasiet, bland annat arbeta som stödassistenter inom funktionshinderområdet.</p><p class="wp-block-paragraph">Jennifer Pagrotsky arbetar som rektor på Burgårdens gymnasium för bland annat barn- och fritidsprogrammet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många av yrkeslärarna kommer från olika bakgrunder och för många av dem var det länge sedan de var utanför läraryrket.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="711" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jennifer-pagrotsky-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-149316" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jennifer-pagrotsky-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jennifer-pagrotsky-800-ii-300x267.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jennifer-pagrotsky-800-ii-768x683.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jennifer-pagrotsky-800-ii-250x222.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jennifer-pagrotsky-800-ii-520x462.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jennifer-pagrotsky-800-ii-730x649.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jennifer Pagrotsky, rektor på Burgårdens gymnasium för bland annat barn- och fritidsprogrammet.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Min ambition är att kunna skicka ut alla de yrkeslärare som önskar, för att göra praktik på det här sättet. De kommer tillbaka med ny kunskap och erfarenhet till sina klassrum om funktionshinderområdet och yrkesrollen som stödassistent och delar också med sig till kollegorna&#8221;</em></strong><br><br>Jennifer Pagrotsky</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">Det känns därför viktigt att kunna ge dem möjlighet att ”sätta ner fötterna” ute i verksamheterna igen genom att erbjuda dem en jobbskuggningsperiod. Det ligger till grund för initiativet till ett utökat samarbete med förvaltningen för funktionsstöd inom Göteborgs Stad, säger Jennifer Pagrotsky.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lärares jobbskuggning välkomnas i verksamheterna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Burgårdens initiativ till utökat samarbete och att erbjuda yrkeslärare möjlighet att jobbskugga, välkomnas av Pernilla Svensson inom förvaltningen för funktionsstöd i Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">Pernilla arbetar som stödpedagog och är en av flera huvudhandledare inom funktionsstöds verksamheter.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag är superglad över skolans initiativ att låta yrkeslärare komma ut till oss på det här sättet. Våra verksamheter är komplexa och det är inte lätt att förstå hur vi arbetar och att kunna beskriva vardagen som stödassistent för elever, utan att själv ha upplevt den, säger Pernilla Svensson.</p><p class="wp-block-paragraph">Brukarnas behov skiftar utifrån funktionsnedsättning och med de olika behoven följer en stor variation på arbetsuppgifter och pedagogik. Det gör att de som arbetar i verksamheten också har många olika kompetenser.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En brygga för elever under deras praktik</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Gustav Karlsson är den första yrkesläraren på nio år att få den här möjligheten till jobbskuggning. Under handledning av Pernilla Svensson, praktiserade Gustav under en decembervecka på ett boende med särskild service (BmSS) och inom ett par olika dagliga verksamheter (DV).</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gustav-karlsson-800.jpg" alt="" class="wp-image-149317" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gustav-karlsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gustav-karlsson-800-300x239.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gustav-karlsson-800-768x612.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gustav-karlsson-800-250x199.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gustav-karlsson-800-520x414.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gustav-karlsson-800-730x581.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Yrkesläraren Gustav Karlsson.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Nu har jag en större plattform att stå på när jag ska förklara och förtydliga saker för dem, som annars kan vara svåra att förstå om man inte upplevt dem. Nu kan jag rusta eleverna ännu bättre&#8221;</strong></em><br><br> Gustav Karlsson</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Det var fantastiskt lärorikt och intressant. Förutom ökad kunskap om olika funktionsnedsättningar och insatser, så har jag även fått inblick i olika situationer som eleverna kan hamna i under sin praktik. Det gör att jag kan beskriva dessa situationer för eleverna och därigenom förbereda dem ännu bättre inför deras praktikperioder. Dessutom gör den här erfarenheten att jag även kan fungera som en slags brygga eller länk mellan eleverna och deras arbetsplats när de är ute på praktik.<br><br>– Det gör att jag nu har en större plattform att stå på när jag ska förklara och förtydliga saker för dem, som annars kan vara svåra att förstå om man inte upplevt dem. Nu kan jag rusta eleverna ännu bättre, säger Gustav Karlsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Han hoppas kunna få göra fler praktikperioder framöver och att fler kollegor får samma möjlighet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ökad kunskap tillbaka till undervisningen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det är precis det här som ligger till grund för rektor Jennifer Pagrotskys initiativ med jobbskuggning. &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Min ambition är att kunna skicka ut alla de yrkeslärare som önskar, för att göra praktik på det här sättet. De kommer tillbaka med ny kunskap och erfarenhet till sina klassrum om funktionshinderområdet och yrkesrollen som stödassistent och delar också med sig till kollegorna. Jag ser framför mig ett värdefullt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan lärarkollegor och som kommer att berika undervisningen ytterligare, säger Jennifer Pagrotsky.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon berättar vidare att eleverna i ämnet specialpedagogik årskurs 2, under lektionstid har fått förbereda, genomföra och utvärdera olika rast-aktiviteter för elever som går på anpassad gymnasieskola. Eleverna har därefter under tre halvdagar fått praktisera som elevassistenter på Landala anpassad gymnasieskola och Katrinelund anpassad gymnasieskola. Totalt öppnade tio lärare upp sina dörrar för Burgårdens elever för att låta dem få erfarenhet som elevassistenter och träna på att delta och vara ett stöd åt deras elever på deras lektioner.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är en otroligt bra erfarenhet för våra elever i ämnet specialpedagogik och de har verkligen uppskattat aktiviteten. Det har varit ett fantastiskt roligt och lärorikt utbyte. Sammantaget blir detta jättebra erfarenheter för eleverna, säger Jennifer Pagrotsky.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Boende med särskild service (BmSS)</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">är en boendeform utifrån brukarens behov av stöd i sin vardag på grund av en funktionsnedsättning. Det finns två olika typer av Boende med särskild service (BmSS):</p><ul class="wp-block-list"><li>gruppbostad: brukare som har behov av nära stöd i vardagen.</li><li>servicebostad: brukare som är mer självständiga och behöver ett visst stöd i vardagen.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Den dagliga verksamheten</strong> anpassas efter individens behov, förmågor och intressen och ska vara så lik ett arbete som möjligt. Sysselsättningen erbjuder deltagarna en meningsfull och utvecklande vardag.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p>

Två personer står utomhus i varma kläder

Gymnasieläraren jobbskuggar på elevers praktikplatser

<p class="wp-block-paragraph">Förra veckan publicerade Göteborgs Stad en kartläggning som visar en ökning av barn som förs ut ur landet på grund av misstänkt eller konstaterad hedersrelaterad problematik. Under perioden 1 oktober 2024 till 21 september 2025 misstänks 38 barn ha förts bort.</p><p class="wp-block-paragraph">– Siffrorna ska tolkas med försiktighet, men det är väldigt viktigt att frågan lyfts. En anledning till ökningen kan vara att socialtjänsten har en större medvetenhet om att när barn förs utomlands kan det handla om hederutsatthet och att man därför upptäcker det i större utsträckning än tidigare, säger Lina Lycke, samordnare på Regionalt stödcentrum heder.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="756" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sofia-och-Lina-800.jpg" alt="" class="wp-image-149246" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sofia-och-Lina-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sofia-och-Lina-800-300x284.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sofia-och-Lina-800-768x726.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sofia-och-Lina-800-250x236.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sofia-och-Lina-800-520x491.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sofia-och-Lina-800-730x690.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Sofia Myrén, polis, och Lina Lycke, samordnare, är två av de personer som jobbar med att ge stöd och råd till utsatta och yrkesverksamma på Regionalt stödcentrum heder.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ger stöd genom hela processen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Regionalt stödcentrum heder har funnits i drygt fyra år och är ett samarbete mellan tio kommuner i Göteborgsregionen, Polismyndigheten och Västra Götalandsregionen. I dag arbetar sju kuratorer, en samordnare, en barnmorska och en polis i teamet.</p><p class="wp-block-paragraph">En central del av arbetet handlar om att stötta personer som lever med hedersrelaterat våld och förtryck. Den som kontaktar Regionalt stödcentrum heder kan vara anonym och samtalen kan ske på plats, digitalt eller på en annan trygg plats.</p><p class="wp-block-paragraph">– De flesta som kontaktar oss är mellan 18 och 25 år, men vi möter personer i alla åldrar och i många olika situationer. Våra kuratorer erbjuder känslomässigt stöd, men kan också ge konkret hjälp i kontakter med myndigheter och följa med som stöd i olika processer, säger Lina Lycke.</p><p class="wp-block-paragraph">Sofia Myrén, polis och en del av teamet, bidrar med kunskap om lagstiftning och rättsprocesser.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag är med och förklarar vad som faktiskt är brottsligt, vilka möjligheter som finns och vad som händer om man till exempel gör en polisanmälan. Det är många som inte känner till vilka verktyg polisen har eller vad lagen säger. Den som vill kan vara anonym i mötet med mig och få svar på alla de här frågorna i en ganska odramatisk situation. Det är väldigt positivt för många, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stöttar yrkesverksamma i konkreta situationer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En annan viktig del av uppdraget handlar om att utbilda och ge råd till yrkesverksamma inom förskola och skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, Polismyndigheten och ideella organisationer. Det kan handla om att få hjälp att förstå hederskontexten, vilka risker som finns och vägledning i enskilda ärenden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många är utsatta för våld och hot från personer som de både är rädda för och samtidigt älskar. Det gör att situationen ofta blir väldigt svår att hantera och det behöver yrkesverksamma ha förståelse för, säger Lina Lycke.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt att upptäcka risker i tid</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I arbetet med att förhindra att barn förs ut ur landet är tidiga signaler avgörande. Här kan Regionalt stödcentrum heder bidra med kunskap om vad den som möter barn och unga i sitt yrke bör vara uppmärksam på.</p><p class="wp-block-paragraph">– Man kan fråga om det finns en biljett för tillbakaresan och vad syftet med resan är. Att resan föregås av att den utsatta gjort något fel i omgivningens ögon kan också vara en riskfaktor som är viktigt att vara medveten om, säger Lina Lycke.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samverkan en viktig nyckel</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Både Lina Lycke och Sofia Myrén lyfter samverkan som en viktig nyckel i arbetet med att förhindra och förebygga att barn förs ut ur landet.</p><p class="wp-block-paragraph">Ett exempel är de informationsinsatser som görs inför sommarlov och jullov på Landvetter flygplats, där flera aktörer tillsammans informerar om riskerna med att barn förs ut ur landet av hedersskäl.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är ett sätt att nå både resenärer och personal och öka medvetenheten om de här frågorna. Vi vet att kunskap kan göra skillnad och bidra till att fler reagerar i tid, säger Sofia Myrén.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Regionalt stödcentrum heder</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Ger stöd till personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.</li><li>I uppdraget ingår också att erbjuda vägledning för yrkesverksamma och kompetensutvecklande aktiviteter.</li><li>Verksamheten är en samverkan mellan tio kommuner i Göteborgsregionen, Polismyndigheten och Västra Götalandsregionen.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Så kontaktar du Regionalt stödcentrum heder</strong>:</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Telefon: </strong>020-34 03 03 (klockan 9–16, vardagar)<br><strong>E-post: </strong><a href="mailto:stodcentrumheder@socialcentrum.goteborg.se">stodcentrumheder@socialcentrum.goteborg.se</a></p><p class="wp-block-paragraph">Du kan vara anonym och stödet är kostnadsfritt.</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/regionalt-stodcentrum-heder" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Regionalt stödcentrum heder</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Ett rum med en fåtölj och en vattenkaraff på bordet

De stöttar utsatta och guidar i hedersärenden

<p class="wp-block-paragraph">Det är tidig kväll på Seniorhörnan i Angereds centrum.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många går inte gärna ut på kvällstid. Därför ville vi sänka tröskeln och bjöd in till en trevlig stund innan vi gick tillsammans, säger Sofia Nerman, äldrekonsulent i nordost.</p><p class="wp-block-paragraph">En av deltagarna är Khachik. Vad tycker han är viktigt när man åldras i Sverige om man är född i ett annat land?</p><figure class="wp-block-image size-large  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="768" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/2.-Saleh-och-Khachik--1024x768.jpg" alt="" class="wp-image-149186" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/2.-Saleh-och-Khachik--1024x768.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/2.-Saleh-och-Khachik--300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/2.-Saleh-och-Khachik--768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/2.-Saleh-och-Khachik--1536x1152.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/2.-Saleh-och-Khachik--2048x1536.jpg 2048w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/2.-Saleh-och-Khachik--250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/2.-Saleh-och-Khachik--520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/2.-Saleh-och-Khachik--730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Saleh och Khachik har lärt känna varandra på Seniorhörnan.– Vi brukar spela bordtennis, säger Saleh. Foto: Suzanne Dahlin</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Språket, kan man det då klarar man sig bra, säger Khachik.</p><p class="wp-block-paragraph">Han talar själv flera språk och finns under kvällen till hands som tolk. På mötesplatsen finns fler människor med lång livserfarenhet – några födda i Sverige, andra som levt här i många år. Akbar har arbetat som fastighetstekniker, Nazif som lärare. De flesta bor i nordöstra Göteborg, men Cristina har rest från Backa.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Livet i ett nytt land</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När gruppen kommer till Blå Stället är det redan fullt av människor. På scenen förbereder sig Aida Foresti, Dragan Dobromirovic och äldreombudsmannen Kristin Eliasson. Samtalet leds av författaren Zhiwar Rashid.</p><p class="wp-block-paragraph">– Hur är det att åldras i Sverige och vara född i ett annat land? Går det ens att prata om när erfarenheterna är så olika? frågar han.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Ja, varför är det viktigt att prata om?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Var fjärde göteborgare över 65 är född i ett annat land. Det är nästan 29&nbsp;000 personer. Jag saknade deras berättelser – de som kom hit för arbete, krig,kärlek eller studier och nu åldras här. Det är viktigt att lyssna på allas röster, säger Kristin.</p><p class="wp-block-paragraph">Dragan kom från Serbien för 60 år sedan.</p><p class="wp-block-paragraph">– Sverige behövde arbetskraft och vi var väldigt välkomna. Nu har vi åldrats och det är vi som behöver hjälp av Sverige, säger Dragan.</p><p class="wp-block-paragraph">Aida kom tio år senare från Chile.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var så tyst här. Inga öppna caféer på helgerna. Men jag var glad över att vara här.</p><p class="wp-block-paragraph">Efter en tid på landsbygden valde hon Angered.</p><figure class="wp-block-image size-large  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="768" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/4.-Cristina-och-Tina-1024x768.jpg" alt="" class="wp-image-149187" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/4.-Cristina-och-Tina-1024x768.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/4.-Cristina-och-Tina-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/4.-Cristina-och-Tina-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/4.-Cristina-och-Tina-1536x1152.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/4.-Cristina-och-Tina-2048x1536.jpg 2048w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/4.-Cristina-och-Tina-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/4.-Cristina-och-Tina-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/4.-Cristina-och-Tina-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Cristina från Backa, tillsammans med Tina, som bor i närheten. Båda läste om samtalet på Blå Stället i mötesplatsernas veckobrev. Foto: Suzanne Dahlin</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Här finns kultur! Man pratar spanska, kinesiska eller arabiska. Oavsett var vi kommer ifrån kan vi leva tillsammans, säger Aida.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Att åldras här – med rötter någon annanstans</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Aida ser åldrandet som en fortsättning på livet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det handlar inte om att sluta leva, utan att ha något att göra varje dag.</p><p class="wp-block-paragraph">Zhiwar undrar om Dragan harsamma känsla.</p><p class="wp-block-paragraph">– Inte riktigt, säger Dragan. När man jobbar finns man, som pensionär glöms man bort. Men vi är rätt snälla och nöjer oss med det som erbjuds.</p><p class="wp-block-paragraph">Kristin Eliasson möter ofta stolthet över att ha bidragit till samhället.</p><p class="wp-block-paragraph">– Men jag möter också dem som aldrig fick jobb, som lever på en låg pension, inte kan språket och känner sig ensamma. Vi behöver bli bättre på att förstå behoven.</p><p class="wp-block-paragraph">Ett problem, menar hon, är att nå ut med allt som faktiskt finns att göra för seniorer i Göteborg.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den sociala biten är viktig, säger Dragan. Det finns skrivna och oskrivna regler. Lär man sig dem mår man bättre. Jag ville inte vara lagom – men jag lärde mig att lyssna.</p><p class="wp-block-paragraph">Aida berättar:</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag trodde att jag skulle flytta tillbaka. Men min man sa: du måste lära dig svenska! Och jag gjorde det.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="703" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Akbar-och-Nazif-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149188" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Akbar-och-Nazif-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Akbar-och-Nazif-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Akbar-och-Nazif-1000-768x540.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Akbar-och-Nazif-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Akbar-och-Nazif-1000-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Akbar-och-Nazif-1000-730x513.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Akbar och Nazif brukar regelbundet besöka mötesplatsen. Nazif har som pensionär gott om tid för sitt stora intresse; att läsa och skriva poesi och prosa. Foto: Suzanne Dahlin</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Både hon och Dragan fann ett sammanhang, men många hade länge väskan packad. De som trodde att de snart skulle flytta tillbaka till hemlandet igen och som äldre sörjer att det inte blev så.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Att hitta sitt sammanhang</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Samtalet återkommer till vikten av gemenskap.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att hitta en plats där man känner sig accepterad är avgörande, säger Kristin. Men den ofrivilliga ensamheten är stor och vi måste göra mer.</p><p class="wp-block-paragraph">Språk, ekonomi och sammanhang lyfts som viktiga delar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Och det digitala, säger Dragan. Be om hjälp om du inte kan själv. Det finns alltid goda människor.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En kväll som dröjer sig kvar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Efteråt delar deltagarna sina tankar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var en fin kväll. Vi påmindes om att alla tänker och känner olika – och att det måste få vara så. Det viktigaste är att alla får det stöd de behöver och känner tillhörighet, säger Sofia Nerman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad behövs mer för att åldras och må bra?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Från scen och publik kom flera idéer: bättre information om stadens tjänster, digitala kurser, mötesplatser för olika kulturer, mer kontakt mellan generationer och fler sammanhang där människor kan mötas, ha roligt, dela erfarenheter och lära av varandra.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Att åldras i Sverige med rötter någon annanstans</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Samtalet på Angered talks är i en del av en serie och genomfördes genom ett samarbete mellan äldreombudsmannen, kulturförvaltningen och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</li><li>I Göteborgs Stad finns cirka 30 mötesplatser för seniorer runt om i hela staden. De flesta av aktiviteterna är gratis och formas tillsammans med deltagarna.</li><li>Göteborgs Stads äldreombudsman lyssnar in behov och viktiga frågor för dig som är 65 år och äldre och bor i Göteborg. Vänd dig till äldreombudsmannen för att framföra dina åsikter. Telefon: 031-365 00 00 (Kontaktcenter) E-post: aldreombudsman@stadshuset.goteborg.se</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.b8f6ded1-d438-4079-8fc9-2cee3c366aa4" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hitta mötesplatser för seniorer</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3akalendarium-ck&amp;audienceIds=a006b9be-638b-4790-afd7-4dd218a7cb8c" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hitta aktiviteter för seniorer</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2023112912434535" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Program för seniorer</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2019111904572" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Äldreombudsman</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a201611010455317" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Kulturhuset Blå stället</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20241025151747496" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Stöd vid ofrivillig ensamhet</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2022224104840899" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Bli bättre på att använda digital teknik</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Välbesökt samtalskväll om att åldras i ett nytt land

<p class="wp-block-paragraph">Med fokus på samverkan, kunskapsspridning och långsiktigt stöd är målet att fler ska få rätt insatser i tid. </p><p class="wp-block-paragraph">Under två år har socialförvaltningen Nordost uppmärksammat en målgrupp som länge varit osynlig i arbetet mot gängkriminalitet: tjejer och unga kvinnor. </p><p class="wp-block-paragraph">– Nu går vi in i En blind fläck 2.0 med kunskapen om att målgruppen finns och att behoven är stora. Vi vill utveckla ett mer långsiktigt stöd. Det kan exempelvis handla om traumamedveten vård, stöd kring psykisk hälsa och missbruk samt individuellt anpassade vägar till utbildning, praktik eller arbete, säger Anna Byström, projektledare&nbsp;på&nbsp;socialförvaltningen Nordost.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samordnade insatser till utsatta tjejer </strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Erfarenheterna av tidigare arbete visar att många av tjejerna lever i en komplex situation där psykisk ohälsa, normbrytande beteende, problem i skolan och utsatthet för våld, inte minst sexuellt våld, är vanligt. Därför&nbsp;är det extra viktigt att erbjuda samordnade insatser och stöd. Det&nbsp;möjliggörs&nbsp;genom&nbsp;att socialtjänst, polis&nbsp;samt&nbsp;hälso- och sjukvård arbetar tillsammans inom ramen för En blind fläck 2.0.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler måste se och erbjuda stöd </strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del av projektet är att sprida arbetssättet för att upptäcka och stödja tjejer och unga kvinnor i eller nära gängkriminella miljöer. Här finns mycket kvar att göra, även inom Göteborgs Stad.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi behöver lyfta in riskfaktorer som rör tjejerna i vårt ordinarie arbete för att både kunna upptäcka tjejerna och fortsätta anpassa våra insatser. Vi vill också sprida samverkansmodellen till andra delar av Göteborg, säger Anna Byström.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">För att kunna sprida arbetssättet utvidgas nu projektet och omfattar även socialförvaltningen Sydväst. Målsättningen är kunskapsspridning och samverkan nationellt. Målet är också att skapa ett nationellt kunskapsnätverk där erfarenheter delas med andra storstäder, bland annat Stockholm och Malmö.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Om En blind fläck 2.0 </h3><p class="wp-block-paragraph">Projektet&nbsp;En blind fläck 2.0 riktar sig till flickor och unga kvinnor i åldern 16–30 år som befinner sig i eller riskerar att dras in i&nbsp;gängkriminella miljöer och som behöver stöd för att komma vidare till studier eller arbete.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Projektperiod:</strong>&nbsp;Mars&nbsp;2026–februari&nbsp;2029&nbsp;<br><strong>Projektägare:</strong>&nbsp;Göteborgs Stad, socialförvaltningen Nordost&nbsp;<br><strong>Samverkansparter:</strong>&nbsp;Mottagning sexuella övergrepp Pilen (MSÖ&nbsp;Pilen), Västra Götalandsregionen, socialförvaltningen Sydväst och&nbsp;Polismyndigheten&nbsp;<br><strong>Finansiering:</strong>&nbsp;Europeiska socialfonden (ESF+)&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborgsregionen.se/kunskapsbank/samtidigaochsamordnadeinsatserfortjejeririskzon.5.54d5b13519c47d3c621f6d0.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgsregionen: Samtidiga och samordnade insatser för tjejer i riskzonen </a></p></div>

Väggmålning av blundade ansikte med ett tystande finger framför munnen

Starkare stöd till tjejer i gängkriminella miljöer 

<div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läs också: </strong><a href="https://vartgoteborg.se/p/marie-oppnade-sitt-hem-for-janyn-nar-han-var-fem-ar/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Marie öppnade sitt hem för Janyn när han var fem år</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph">– Att vara familjehem innebär att man tar emot ett barn eller en ungdom som inte kan bo kvar i sin ursprungsfamilj och som behöver trygghet och stabilitet. De som är familjehem är människor med stora hjärtan och som har engagemang och tid, säger Charlotta Skoglundh, familjehemsutbildare i Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">Ett familjehem kan se ut på många olika sätt. Det kan vara ett par, en ensamstående eller familjer med egna barn.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det som förenar alla familjehem är viljan att göra skillnad för ett barn. Man öppnar upp sitt hem och stöttar barnet under en kortare eller längre period i livet, säger Elin Viktorsson Boije, som också arbetar som familjehemsutbildare.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Olika skäl till placering</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Barn som placeras i familjehem kan vara i alla åldrar – från nyfödda till ungdomar upp till 21 år. En placering kan bero på flera olika saker.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det kan handla om psykisk ohälsa eller missbruk hos föräldrarna och att barnet inte får den omsorg som det behöver hemma. När det gäller äldre barn kan det också handla om att de själva lever på ett destruktivt sätt och behöver extra stöd för att kunna bryta det, säger Elin Viktorsson Boije.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Frukost-1000x560-1.png" alt="Ett barn vid ett frukostbord " class="wp-image-149061" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Frukost-1000x560-1.png 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Frukost-1000x560-1-300x169.png 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Frukost-1000x560-1-768x432.png 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Frukost-1000x560-1-250x141.png 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Frukost-1000x560-1-520x293.png 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Frukost-1000x560-1-730x411.png 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Det är unikt för Göteborgs Stad att utbildningsfrågorna får ta stor plats och att det finns en enhet som arbetar enbart med rekrytering och utbildning för familjehem. Foto: Familjehem Göteborg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">I första hand försöker socialtjänsten hitta ett nätverksfamiljehem. Det innebär att någon i barnets närhet, mor- och farföräldrar eller någon annan närstående, kan ta emot barnet. När det inte går placeras barnet i ett annat familjehem.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;De känner sig stärkta i sin roll&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Alla som blir familjehem i Göteborg erbjuds grundutbildningen Ett hem att växa i, som har tagits fram av Socialstyrelsen. Det är en utbildning med teori, diskussioner och filmer där deltagarna träffas en gång i veckan, totalt nio gånger. Den handlar bland annat om trauma, kriser och hur man skapar en trygg relation till barnet.</p><p class="wp-block-paragraph">– I princip alla som går utbildningen är väldigt nöjda. De känner sig stärkta i sin roll, får reda på vad som förväntas av dem och får konkreta verktyg för hur de kan bemöta barnet, säger familjehemsutbildare Stefan Larsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborg erbjuder flera utbildningar varje termin – mycket oftare än i många andra kommuner – och det finns tillfällen både på dag- och kvällstid samt möjlighet att delta digitalt.</p><p class="wp-block-paragraph">Utöver grundutbildningen finns också olika fördjupningsutbildningar för de som varit familjehem ett tag. De bygger på aktuell forskning och är framtagna i samarbete med jour- och familjehem för att vara så relevanta som möjligt.<br><br>– Vi står nu i startgroparna för att starta ytterligare en utbildning för nätverksfamiljehem. Vi försöker hela tiden fylla de behov som finns och skapar även kunskapshöjande workshops inom olika ämnen. Varje termin har vi också minst två temaföreläsningar, säger Charlotta Skoglundh.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stöd under hela uppdraget</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Familjehemmen får också stöd under hela tiden som barnet bor hos dem. När ett barn flyttar in finns en familjehemssekreterare som stöttar familjehemmet i vardagen och en barnsekreterare som arbetar med barnet och dess biologiska familj.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det blir som ett tredelat föräldraskap där familjehemmet, föräldrarna och socialtjänsten samarbetar för barnets bästa, säger Stefan Larsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många sätt att engagera sig på</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den som vill göra en insats för barn och unga kan engagera sig på flera olika sätt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Man kan bli familjehem, jourhem, kontaktfamilj eller kontaktperson. Det finns olika uppdrag beroende på hur mycket tid och utrymme man har, säger Stefan Larsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Den som funderar på att bli familjehem kan ta kontakt med Familjehem Göteborg och gå på ett informationsmöte.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Familjehemsplaceringar i Sverige</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>2024 var cirka 26&nbsp;300 barn och unga i Sverige placerade utanför hemmet någon gång, av de var 72 procent placerade i familjehem</li><li>Göteborgs Stad har i dagsläget cirka 750 barn placerade i familjehem</li><li>Generellt sett är behovet av familjehem större än tillgången – både lokalt, nationellt och internationellt</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">– Då får man veta mer och träffa våra kollegor som arbetar med rekrytering. På informationsmötet</p><p class="wp-block-paragraph">får du även möjlighet att träffa ett familjehem och ställa frågor. Man förbinder sig inte till något genom att komma dit, säger Elin Viktorsson Boije.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler familjehem behövs</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För att bli familjehem krävs att familjen har en stabil situation, bland annat när det gäller boende, ekonomi och relationer. Socialförvaltningen gör också en omfattande utredning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi lär känna familjen och tittar på vilka förutsättningar de har. Det är viktigt för att barnet ska få en trygg plats. Det handlar också om att barnet inte bara ska komma till vilken familj som helst, utan att vi kan matcha det med rätt familj. Därför finns det ett stort behov av familjehem så att vi har många att välja på, säger Elin Viktorsson Boije.</p><p class="wp-block-paragraph">Många familjehem beskriver uppdraget som meningsfullt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Familjehemsföräldrar säger ofta att det är fantastiskt att kunna göra skillnad i ett barns liv – att få bidra med trygghet och hopp inför framtiden. De tycker att man får mycket tillbaka, säger Charlotta Skoglundh.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/familjehem-goteborgs-stad" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Läs mer om att bli familjehem för Göteborgs Stad och anmäl ditt intresse</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Så får familjehem stöd för att skapa trygga hem för barn

<div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läs också: </strong><a href="https://vartgoteborg.se/p/sa-far-familjehem-stod-for-att-skapa-trygga-hem-for-barn/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Så får familjehem stöd för att skapa trygga hem för barn</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Janyn var bara tio månader när han först kom in i Maries liv. Då blev hon kontaktperson för honom och hans syster, som båda var hos henne varannan helg.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag jobbar som dagbarnvårdare och har alltid jobbat med barn på olika sätt. Jag hade tidigare varit kontaktperson för två andra pojkar och när det uppdraget avslutades ville jag fortsätta hjälpa till. Det är en väldigt fin känsla att kunna stötta på det här sättet, säger Marie.</p><p class="wp-block-paragraph">Under några år träffade hon barnen regelbundet och planen var att det skulle fortsätta på samma sätt tills det extra stödet inte behövdes längre. Men ödet ville annorlunda. När Janyn var fem år behövde han plötsligt ett hem där han kunde vara på heltid. Marie tvekade aldrig över att det hemmet skulle vara hennes.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var bara så självklart! Att släppa iväg honom var liksom inget alternativ. Och det beslutet har jag inte ångrat, säger Marie.&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fått bra stöd när det varit tufft</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När man öppnar sitt hem för ett barn som behöver stöd krävs det lite extra engagemang. Barnet förstår inte alltid varför det måste flytta från sina biologiska föräldrar och det är ofta mycket känslor att hantera. Så var det även för Janyn.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="708" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Familjehem2-1000.jpg" alt="En vägg med tavlor och orden Together we make a family" class="wp-image-149073" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Familjehem2-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Familjehem2-1000-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Familjehem2-1000-768x544.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Familjehem2-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Familjehem2-1000-520x368.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Familjehem2-1000-730x517.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Många fina ordspråk pryder väggarna i Marie Trewes lägenhet i Mölndal. Foto: Malin Dittmer</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det är klart att det har varit tufft ibland. Särskilt i början var Janyn ofta ledsen och sov dåligt. Vi har verkligen fått kämpa tillsammans på alla håll och kanter. Men när det har varit som tuffast har vi fått bra stöd och samtal genom socialtjänsten och det har alltid funnits någon att ringa, säger Marie.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon berättar att hon gick en grundutbildning innan hon blev familjehem, vilket var en bra hjälp. Där träffade hon andra som var i samma situation och många av dem har hon fortfarande kontakt med. Janyn har också haft bra stöd från sin socialsekreterare, som han träffade en gång i månaden.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Jag har haft samma person under alla år, vilket känns väldigt bra. Vi har alltid haft en fin relation och det har varit enkelt att prata med henne. Hon har hjälpt mig att utvecklas både kommunikativt och mentalt, säger Janyn.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill bli polis och hjälpa andra</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Marie har även en biologisk son, som redan hade flyttat hemifrån när hon blev familjehemsmamma. Han tog direkt till sig Janyn som en lillebror.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Han är som min riktiga bror och nu har han egna barn som kallar mig för farbror. Jag har haft en väldigt fin uppväxt hos Marie, som alltid har stöttat mig. Hon är en otroligt bra mamma, säger Janyn.</p><p class="wp-block-paragraph">I dag är han vuxen och fyller snart 21 år. Efter att ha pluggat ett tag i Australien bor han återigen hos Marie i lägenheten i Mölndal. Här brukar de laga mat, promenera och titta på serier tillsammans. Just nu har Janyn siktet inställt på att komma in på Polishögskolan.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Marie har inspirerat mig i mitt yrkesval och jag känner att jag också vill hjälpa andra så som hon har hjälpt mig. Jag tror faktiskt att jag har utvecklats till en bättre person tack vare att jag har bott i familjehem, säger Janyn.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Är stöd för ett nytt barn</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För ett par år sedan bestämde sig Marie för att bli kontaktperson för ett nytt barn. Så nu bor även en sexårig kille hos henne varannan helg.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det är klart att man vill göra det här igen. Tänk att jag har fått vara med och fått se Janyn växa upp till den här snälla och omtänksamma killen. Det känns så stort att ha fått vara en del av hans liv och det vill jag såklart fortsätta vara även nu när han är vuxen, säger Marie.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad skulle du säga till andra som funderar på att bli familjehem?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Tveka inte. Du hjälper någon i en situation som är svår och blir som en backup för en annan familj. Det som krävs är att man är lyhörd och har mycket tålamod. Och ett rackarns stort hjärta. &nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Familjehemsplaceringar i Sverige</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">2024 var cirka 26&nbsp;300 barn och unga i Sverige placerade utanför hemmet någon gång, av de var 72 procent placerade i familjehem</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad har i dagsläget cirka 750 barn placerade i familjehem</p><p class="wp-block-paragraph">Generellt sett är behovet av familjehem större än tillgången – både lokalt, nationellt och internationellt<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/familjehem-goteborgs-stad" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Familjehem</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Två personer som sitter bredvid varandra vid ett bord

Marie öppnade sitt hem för Janyn när han var fem år

<p class="wp-block-paragraph">Pandemin visade att brister inom vårdhygien kan få stora konsekvenser. Det blev också tydligt att det fanns ett behov av ett samordnat arbete för att förhindra smittspridning inom vård och omsorg.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Under pandemin kom en vägledning från Sveriges kommuner och regioner (SKR) som skulle ge stöd för att skapa en god vårdhygien. Tre förvaltningar i Göteborg, äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, förvaltningen för funktionsstöd och socialförvaltningen Sydväst, bestämde sig då för att jobba enligt vägledningen, säger Teres Moeschlin, huvudsamordnare i hygien&nbsp;på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="427" height="464" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Teres-427.jpg" alt="" class="wp-image-149053" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Teres-427.jpg 427w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Teres-427-276x300.jpg 276w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Teres-427-250x272.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 427px) 100vw, 427px" /><figcaption class="wp-element-caption">Teres Moeschlin är huvudsamordnare i hygien på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Vi har tagit fram massor av stödmaterial och på våra utbildningar prioriterar vi praktisk träning eftersom vi vet att det är viktigt att man övar kontinuerligt för att få in bra rutiner. Vi tränar på att sprita händer, ta på och av förkläde, handskar, munskydd och visir&#8221; </strong></em><br><br><br>Teres Moeschlin</p></blockquote></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Arbetar för att förebygga smittspridning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad har sedan dess utvecklat ett systematiskt arbete för att i så stor utsträckning som möjligt förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner. Det handlar om alla verksamheter där man på något sätt möter människor i behov av vård, som till exempel vård- och omsorgsboenden, hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, bostäder med särskild service och daglig verksamhet.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Tidigare arbetade vi inte enhetligt eller systematiskt över staden. I dag arbetar vi mer samordnat, förebyggande och långsiktigt. Målet är att de vi är till för ska möta verksamheter med en god vårdhygienisk standard, säger Teres Moeschlin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt med praktiska övningar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I det förebyggande arbetet ingår bland annat utbildningar för både chefer och medarbetare. Där är det stort fokus på praktiska övningar. Under en månad varje år har man också extra fokus på hygien för att öka medvetenheten och kunskapen hos alla medarbetare.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har tagit fram massor av stödmaterial och på våra utbildningar prioriterar vi praktisk träning eftersom vi vet att det är viktigt att man övar kontinuerligt för att få in bra rutiner. Vi tränar på att sprita händer, ta på och av förkläde, handskar, munskydd och visir, säger Teres Moeschlin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Andra kommuner inspireras </strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stads arbete uppmärksammas nu av Sveriges kommuner och regioner som lyfter fram arbetet i Göteborg som ett positivt exempel. Bland annat genom en film på deras webbplats.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Flera kommuner har hört av sig och vill veta mer om hur vi arbetar. Det känns väldigt positivt om vi kan sprida vår kunskap och inspirera andra till att jobba som oss, säger Teres Moeschlin.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Vägledning för vårdhygieniskt arbete</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad har arbetat med följande delar utifrån vägledningen:</p><ul class="wp-block-list"><li>Samordnare, kontaktchefer och medarbetare med fördjupat uppdrag i hygien har utsetts för att arbeta med det systematiska hygienarbetet i verksamheterna.</li><li>Praktisk och målinriktad träning i korrekt arbetssätt för både medarbetare och chefer.</li><li>Med hjälp av observationer, självskattning och egenkontroller följs upp hygienarbetet upp en gång om året.</li><li>En gång om året är det fokusmånad i hygien, med syfte att öka medvetenheten och kunskapen kring hygien.</li><li>Smittförebyggande börjar med chefen där ledarskapet avgör följsamheten till basala hygienrutiner, klädregler och skyddsutrustning.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://kunskapsstyrningvard.se/programomradenochsamverkansgrupper/nationellasamverkansgrupper/nsgpatientsakerhet/vardhygien/vagledningforvardhygienisktarbete.92169.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Vägledning för vårdhygieniskt arbete </a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Två personer med visir, plastförkläden och skyddshandskar

Göteborgs arbete med vårdhygien inspirerar andra kommuner

<p class="wp-block-paragraph">Sedan 2018 har socialtjänsten i Göteborg varje år sammanställt uppgifter om hur många barn som förs ut ur landet på grund av misstänkt eller konstaterad hedersrelaterad problematik. Siffrorna har under åren varierat från 9 till 23 barn.</p><p class="wp-block-paragraph">Den senaste mätningen gäller perioden 1 oktober 2024 till 21 september 2025 och visar på det högsta antalet hittills med 38 bortförda barn. Mätperioden året innan var antalet 12 barn.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;<strong>Viktig kartläggning</strong>&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Uppgifterna samlas in via en enkät som skickas till de fyra socialförvaltningarna i Göteborg: Centrum, Hisingen, Nordost och Sydväst.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är en komplicerad process att sammanställa den här typen av uppgifter. Det krävs manuell hantering, kännedom och bedömning av informationen i varje enskilt ärende, säger Roger Söderstrand, avdelningschef på socialförvaltningen Centrum som ansvarar för sammanställningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Roger Söderstrand menar att siffrorna bör tolkas med försiktighet, men att de ändå visar på ett utbrett problem.</p><p class="wp-block-paragraph">– Kartläggningen är viktigt för att uppmärksamma frågan och vässa arbetet i att förebygga hedersproblematiken, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Kommunstyrelsen beslutade i mars i år att metoden för kartläggningen behöver ses över. Även på nationell nivå tittar man på hur man ska kunna förbättra metoderna för att få fram mer säkra siffror.</p><h2 class="wp-block-heading">Satsar på att utbilda personal</h2><p class="wp-block-paragraph">De senaste åren har socialtjänsten arbetat mer aktivt mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det kan ha bidragit till att fler fall av bortförda barn har upptäckts.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad har även satsat på att utbilda sin personal och öka kunskapen om hur man kan uppmärksamma hedersrelaterat våld och förtryck.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Barn från 15 familjer</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>De 38 barnen kommer från 15 familjer och åldern varierar mellan 0 och 17 år, majoriteten är mellan 6 och 11 år.</li><li>23 är pojkar och 15 är flickor</li><li>De flesta barnen har förts bort i samband med skollov</li><li>För att minska risken att barnen kan identifieras presenteras inte vilken del av Göteborg barnen bor i eller vilket land de förts till</li></ul></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stärkt samverkan mellan aktörer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Socialtjänsten har stärkt sin samverkan med andra externa aktörer genom att införa samrådsmöten mellan myndigheter när det finns ett misstänkt eller konstaterat brott mot barn.</p><p class="wp-block-paragraph">För att barn och unga som utsätts för hedersrelaterat våld ska få det stöd som de har rätt till har socialförvaltningarna tillsammans med förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen nu en rutin som tydliggör ansvarsfördelningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stödcentrum ger konkreta råd</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Regionalt stödcentrum heder ordnar också informationskampanjer för att personal i förskola och skola ska reagera om något barn saknas efter ett lov. Två gånger varje år genomförs även en informationskampanj på Landvetter flygplats i samarbete med Gränspolisen och Swedavia.</p><p class="wp-block-paragraph">Med den nya socialtjänstlagen från 2025 har kommunerna ett större ansvar att jobba förebyggande. Regionalt stödcentrum heder erbjuder stöd till hedersutsatta, men också kompetensutveckling för den som möter barn och unga.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi kan ge konkreta råd om hur du uppmärksammar att barn riskerar att utsättas för brott och hur du kan stötta och skydda, säger Lina Lycke, samordnare på Regionalt stödcentrum heder.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Här kan man få hjälp vid hedersproblematik</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Regionalt stödcentrum heder erbjuder kostnadsfritt stöd för personer som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och är en samverkan mellan Västra Götalandsregionen, Polisen och tio kommuner.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/regionalt-stodcentrum-heder" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Regionalt stödcentrum heder</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Ökning av antalet barn som förts ur landet av misstänkta hedersskäl

<p class="wp-block-paragraph">– Förhoppningen med vårt samarbete är att i tid lyckas förhindra en eventuell negativ samhällsutveckling och ge invånare i stadsdelen en ny mötesplats för att tillsammans med goda aktörer skapa en framtidstro, säger Magnus Henriksson, fastighetsförvaltare på Göteborgslokaler.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kortedala är inte med på polisens lista</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kortedala är inte ett utsatt område på polisens lista som andra stadsdelar i Göteborg. Men arbetslöshet, trångboddhet och hälsoproblem påverkar vardagen för många Kortedalabor.</p><p class="wp-block-paragraph">Kriminaliteten har inte har tagit fart vilket gör det möjligt att agera i tid. Social och ekonomisk utsatthet kan leda till otrygghet och brottslighet visar forskning.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Polisens lista över utsatta områden</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Detta är ett utsatt område:</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Ett geografiskt avgränsat område med låg socioekonomisk status där kriminella nätverk påverkar lokalsamhället, exempelvis genom våld, narkotikahandel och påverkan på rättssystemet.</li><li>Totalt åtta områden i Göteborg klassas som utsatta, varav fyra är klassade som särskilt utsatta.<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph">Kortedala finns inte med på polisens lista, men kan ha socioekonomiska utmaningar liknande dem i områden som klassas som utsatta.</p></div><p class="wp-block-paragraph">Socialförvaltningen har pekat på att det behövs fler mötesplatser, fler aktiviteter för barn och unga och starkare stöd till familjer.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Vi vill bidra med stöd och aktiviteter”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Vi möter många barn och familjer i nordöstra Göteborg och vet hur viktigt det är med trygga sammanhang nära där människor bor. Genom mötesplatsen i Kortedala vill vi bidra med stöd, aktiviteter och en plats där människor kan mötas och bygga gemenskap tillsammans, säger Rend Babker, enhetschef på Göteborgs Stadsmission.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">IOP för Kortedala</h3><ul class="wp-block-list"><li>Avtalet gäller från oktober 2025 till september 2028 och ska följas upp varje år av en gemensam styrgrupp</li><li>Om behoven förändras så kan arbetet kan anpassas</li><li>Genom samarbetet vill parterna bidra till en långsiktigt positiv utveckling i området och stärka den sociala hållbarheten.</li><li>Målet är att Kortedala ska fortsätta vara ett tryggt område där människor trivs och känner samhörighet<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.goteborgslokaler.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgslokaler</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://www.stadsmissionen.org/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stadsmission</a></p><h3 class="wp-block-heading"></h3></div>

Ett rum med svart skinnsoffa och ett svart runt bord med stolar.

Nytt partnerskap ska stärka Kortedala

<p class="wp-block-paragraph">”<em>I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut. Jag drömde det var fred på jord och alla krig var slut …”.</em></p><p class="wp-block-paragraph">Rösterna från seniorerna på Dagverksamheten i Brunnsbo flätas samman med tonerna från körledarens gitarr och en deltagares elbasgång. När låten är slut applåderar alla.<br><br>– Jag längtar efter att komma hit och sjunga och att få träffa kompisar, säger deltagaren Irene.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="667" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/sjunger-tillsammans-1000.jpg" alt="En man spelar gitarr för fyra äldre personer sjunger " class="wp-image-148972" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/sjunger-tillsammans-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/sjunger-tillsammans-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/sjunger-tillsammans-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/sjunger-tillsammans-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/sjunger-tillsammans-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/sjunger-tillsammans-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">I Minneskören sjunger seniorer och personer med kognitiv svikt. Syftet är att skapa mening genom musik. Foto: Hanna Klumbies</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Den så kallade Minneskören riktar sig till seniorer i allmänhet, men främst till dem med kognitiv svikt. De får gärna komma tillsammans med en anhörig.</p><p class="wp-block-paragraph">– De som lever ihop med en person med kognitiv svikt kan uppleva att det är svårt att umgås med andra och delta i ett socialt liv. Men att sjunga tillsammans gör man i princip på lika villkor. Det händer att anhöriga berättar att deras partner nästan är som vanligt i några timmar efter att de har varit med och sjungit, säger Lars-Olof ”Sluggo” Eriksson, musikpedagog och äldrekonsulent på hälsofrämjande och förebyggande på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen Hisingen och Nordost.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Sjunger för bättre mående</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Sluggo har arbetat som musikpedagog på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen i fyra år. Han åker själv eller tillsammans med en kollega runt till öppna verksamheter, mötesplatser och dagverksamheter på Hisingen och i Nordost för att bland annat underhålla och leda allsång och körer.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="716" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/allsang-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148973" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/allsang-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/allsang-1000-300x215.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/allsang-1000-768x550.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/allsang-1000-250x179.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/allsang-1000-520x372.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/allsang-1000-730x523.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">I allsångshäftet finns 70 låtar i olika stilar som seniorerna får välja mellan. Foto: Hanna Klumbies</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Syftet är att skapa mening genom musik och förhoppningsvis kan vi bidra till att seniorer kan flytta till ett omsorgsboende senare i livet. Det är medicinskt bevisat att sång och musik ger en fysisk reaktion i kroppen som gynnar endorfinerna. Man mår helt enkelt bättre när man sjunger, säger Sluggo.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ger förutsättningar för musicerande</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det finns flera olika musikaktiviteter att delta i. Ett koncept kallas för Spelsugen och är till för de som spelar eller har spelat ett instrument tidigare i livet. Till Spelsugen kan seniorerna ta med sitt instrument och spela tillsammans med andra.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nu har vi ett projekt med Spelsugen-gänget, en ukulelekurs och en pop- och rockkör. Vi repar in Abba-låtar tillsammans och ska ha en konsert. Vi vill ge de som har sysslat med musik förutsättningar att fortsätta med det. Vi hjälper också till att ordna replokaler och arrangera spelningar på mötesplatser för seniorer så att de som spelar får uppträda, säger Sluggo.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/motesplatser/motesplatser-for-seniorer" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mötesplatser för seniorer</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">I somras inleddes även ett samarbete med Flunsåsparken och seniorerna hade konserter där. Det kommer att fortsätta även i år.</p><p class="wp-block-paragraph">– Målet med mycket av det vi gör är att få seniorer sysselsatta, säger Sluggo.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Skapar glädje för seniorer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Minneskören i Brunnsbo äger rum varannan vecka. Sluggo har satt ihop ett allsångshäfte med 70 låtar som deltagarna får välja mellan.<br><br>– Det är mycket Lasse Dahlquist, Evert Taube, Anita Lindblom och Lasse Berghagen – musik från seniorernas yngre år. Jag tänkte att det var passande, men precis när jag hade börjat det här jobbet kom en tuff kvinna med skinnjacka och långt grått hår. Hon ville sjunga Ozzy Osbourne. Så det är lite blandat ändå, säger Sluggo.</p><p class="wp-block-paragraph">Under den timme som kören håller på önskar deltagarna entusiastiskt låtar från häftet. Det blir allt från Välkommen till Göteborg och Varm korv boogie till Sånt är livet, Trettiofyran och Teddybjörnen Fredriksson. Sluggo berättar anekdoter från sitt musikerliv emellan, och när alla klämmer i till Dans på Brännö brygga tar några armkrok och gungar fram och tillbaka på stolarna. Kent är en av deltagarna som är med, men han sjunger inte utan kompar på bas.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har spelat bas i dansbandsorkester i hela mitt liv. Nu har jag fått ta upp det igen och det är jätteroligt. Jag blir bättre och bättre, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Deltagaren Gunnel instämmer i de positiva tongångarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag tycker att det är väldigt roligt. Om man som jag är ensam har man ingen röst vissa dagar. Det är viktigt att få använda den och det får man här. Att sjunga gör att jag blir glad, säger hon.</p>

Musik skapar glädje och mening för seniorer

<p class="wp-block-paragraph">Under 2025 beviljade regeringen 250 miljoner kronor till kommunernas arbetsmarknadsenheter via Arbetsförmedlingen, för att motverka ungdomsarbetslösheten. Inom Göteborgs Stad är det förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning, Arbvux, som har fått uppdraget.</p><p class="wp-block-paragraph">De bedömde att behovet var stort bland ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg och som kan ha svårt för att komma ut på arbetsmarknaden på egen hand. Arbvux valde därför att rikta satsningen mot denna målgrupp.</p><p class="wp-block-paragraph">– Tanken med den här satsningen var att ge ungdomar möjlighet att kombinera arbete med studier för att läsa upp sina gymnasiebetyg. Samtidigt får de värdefull arbetslivserfarenhet och möjlighet till goda referenser, säger Emil Besslinger, arbetsmarknadskonsulent på Arbvux.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="589" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arbvux-Emil-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148713" style="aspect-ratio:1.697821841670422;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arbvux-Emil-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arbvux-Emil-1000-300x177.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arbvux-Emil-1000-768x452.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arbvux-Emil-1000-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arbvux-Emil-1000-520x306.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arbvux-Emil-1000-730x430.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Emil Besslinger är arbetsmarknadskonsulent på Arbvux. Foto: Privat</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">När ungdomarna fick erbjudandet från Arbvux i somras om möjligheten till en tillfällig anställning, skickade 160 av dem in en ansökan och 120 tackade ja. Ungdomarnas jobbade under hösten och fram till årsskiftet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Klara tog chansen att kombinera jobb med studier</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Klara (heter egentligen något annat) är en av de unga göteborgare som nappade på erbjudandet. Hon ansökte till ett boende med särskild service (BmSS) inom förvaltningen för funktionsstöd.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag trivs jättebra och kan kombinera jobbet med att läsa upp mina gymnasiebetyg. Jag tycker om att känna att jag hjälper och lyssnar på någon som behöver stöd. Kan jag inte lösa det själv, så fångar jag upp det brukaren behöver hjälp med och förmedlar det till mina kollegor.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har lärt känna brukarna och deras behov och de blir glada när de ser mig. Vi bakade lussebullar och planerade adventsfika i julas och jag satt också med på husmöten för att tillsammans med brukarna planera jul och nyår, säger Klara.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="561" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Julbak_1000-foto-Lo-b.jpg" alt="" class="wp-image-148714" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Julbak_1000-foto-Lo-b.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Julbak_1000-foto-Lo-b-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Julbak_1000-foto-Lo-b-768x431.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Julbak_1000-foto-Lo-b-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Julbak_1000-foto-Lo-b-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Julbak_1000-foto-Lo-b-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Hon är glad över att få vara kvar som timvikarie och kunna ta arbetspass när det passar hennes fortsatta studier. Hon drömmer om att utbilda sig till advokat, jurist eller lärare och värdesätter möjligheten att få jobba med pedagogik och kommunikation på BmSS medan hon pluggar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Satte guldkant på tillvaron</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Klaras närmaste chef är Annelie Vendel, en av Göteborgs Stads många engagerade chefer, som tillsammans välkomnade de 120 ungdomarna under hösten.</p><p class="wp-block-paragraph">Annelie är enhetschef på det BmSS på Hisingen, dit Klara ansökte om en tillfällig anställning.</p><p class="wp-block-paragraph">&#8211; Klara kom snabbt in i arbetsuppgifterna och i arbetsgruppen. Hennes smittande entusiasm, positiva inställning och höga ambitionsnivå har bidragit till att sätta lite extra guldkant på tillvaron, både för våra brukare och för personalen, säger Annelie Vendel.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="607" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Annelie-Vendel-Jobb-unga-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148715" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Annelie-Vendel-Jobb-unga-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Annelie-Vendel-Jobb-unga-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Annelie-Vendel-Jobb-unga-1000-768x466.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Annelie-Vendel-Jobb-unga-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Annelie-Vendel-Jobb-unga-1000-520x316.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Annelie-Vendel-Jobb-unga-1000-730x443.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Annelie Vendel är enhetschef på ett BmSS på Hisingen. Foto: Carina Wetterlind</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Förutom Klara, har hon välkomnat ytterligare en ungdom till en av sina enheter under hösten. Hon har också varit referens åt dem när de ansökt och sedan anställts som timvikarier inom funktionsstöd, efter det att den tillfälliga anställningen avslutades vid årsskiftet.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;&#8211; De två ungdomarna är otroligt duktiga och det känns så gott att de nu får möjligheten att jobba kvar som timvikarier och samtidigt läsa upp sina betyg på Komvux. Förutom värdefull arbetslivserfarenhet, ger satsningen dem även förutsättningar till högre studier längre fram, säger Annelie Vendel.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Chefer har ett gemensamt samhällsansvar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hon har tidigare arbetat med kommunalt aktivitetsansvar för ungdomar och såg redan då att det behövdes fler alternativ för de som ingick i målgruppen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag välkomnar regeringens initiativ och satsning för att minska ungdomsarbetslösheten. Sedan är det ju upp till oss enhetschefer att ta vårt samhällsansvar och erbjuda ungdomar en chans att få in en fot på arbetsmarknaden, säger Annelie Vendel.</p><p class="wp-block-paragraph">Klara kände inte till funktionsstödsområdet innan hon började i höstas och har ett medskick till andra ungdomar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Även om du inte vet vad funktionsnedsättningar är eller vad jobbet som stödassistent handlar om, så våga sök jobb! Det är ett roligt arbete som ger otroligt mycket tillbaka. Jag får energi av att träffa kollegorna och lära känna brukarna och hjälpa till i vardagen, det är nog det roligaste med jobbet, säger Klara.</p><p class="wp-block-paragraph">Ungdomarna har under hösten kunnat arbeta antingen hel- eller deltid under dagtid, kvällar och helger. Samtidigt har det funnits utrymme för dem att anpassa sin arbetstid för att kunna delta i undervisning och studera på egen hand.</p><p class="wp-block-paragraph">– Ungdomarna har ingått i ordinarie personalgrupper och har inte fått några anpassade arbetsuppgifter. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att de är väldigt unga personer och nya in i arbetslivet och viss hänsyn har behövt tas till det. Utvärdering visar att de tillfälliga anställningarna har fungerat väl. Arbvux kommer därför att fortsätta att driva konceptet i egen regi under 2026 och planeringsarbetet är igång, säger Emil Besslinger.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länkar:</h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/arbetsmarknad-och-vuxenutbildning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Arbetsmarknad och vuxenutbildning</a><br></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

Lyckad satsning hjälper unga ut på arbetsmarknaden

<p class="wp-block-paragraph">Göteborgin kaupungissa on suomenkieliset yksiköt Glöstorpshöjdenin ja Lövgärdetin hoito- ja hoivakodeissa. Niiden johto ja työntekijät ovat halunneet kehittää ja vahvistaa yksiköidensä työskentelyä entisestään.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Tästä voit lukea ruotsinkielisen artikkelin:</h3><p class="wp-block-paragraph">Här kan du läsa artikeln på svenska:<br><a href="https://vartgoteborg.se/p/uppskattade-volontarer-pa-finsksprakiga-boenden/">Uppskattade volontärer på finskspråkiga boenden</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Toivomuksena suomalaista ruokaa ja vapaaehtoistyöntekijöitä</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vanhus sekä hoito- ja hoivahallinnon toiminnankehittäjä Minna Dufvan haastatellessa näiden yksiköiden työntekijöitä esille nousi uusia ideoita. Keskusteluissa tuli esille kaksi selkeää tarvetta: suomalainen ruoka ja suomenkieliset vapaaehtoistyöntekijät.<br><br><em>Filmillä Minna Dufva kertoo arvostetusta yhteistyöstä Koillis-Göteborgin vapaaehtoistoiminnan kanssa. Elokuva: Minna Dufva</em></p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/76/76LBN1ZYMA.jpg"><iframe title="Finska volontärer" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/76LBN1ZYMA?theme=&amp;autoPlay=false" allow="autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen=""></iframe></div></div><p class="wp-block-paragraph">Suomalaisten ruokatavaroiden hankkiminen järjestyi nopeasti yhteistyössä osto- ja hankintayksikön kanssa. Suomalaisissa yksiköissä ryhdyttiin jo vuonna 2025 tarjoamaan suomalaisia välipaloja, ja niistä tuli nopeasti suosittuja.</p><p class="wp-block-paragraph">– Sen jälkeen näissä yksiköissä ei ole juuri ollut ruokahävikkiä, Minna Dufva toteaa.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="520" height="643" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Minna-800-ii-520x643-1.jpg" alt="" class="wp-image-148619" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Minna-800-ii-520x643-1.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Minna-800-ii-520x643-1-243x300.jpg 243w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Minna-800-ii-520x643-1-250x309.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 520px) 100vw, 520px" /><figcaption class="wp-element-caption">Vanhus sekä hoito- ja hoivahallinnon toiminnankehittäjä Minna Dufva kuunteli suomenkielisten yksiköiden toivomuksia ja ehdotuksia.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph">&#8221;Sekä onnistunut ruokaprojekti että vapaaehtoistyö ovat loistavia esimerkkejä siitä, miten osastojen välinen yhteistyö voi todella vaikuttaa ja edistää rikkaampaa ja merkityksellisempää arkea ikääntyneille göteborgilaisille.&#8221;<br><br>Minna Dufva</p></blockquote></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Yhteistyö Koillis Göteborgin vapaaehtoistoiminnan kanssa</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kun suomenkielisiin yksiköihin ryhdyttiin etsimään vapaaehtoistyöntekijöitä, Minna otti yhteyttä Koillis Göteborginvapaaehtoistoiminnan koordinaattori Maria Menikeen. Maria totesi heti, että hän voisi olla avuksi ja hän piti sitä luonnollisena osana kansallisten vähemmistöjen &#8211; tässä tapauksessa ruotsinsuomalaisten &#8211; oikeuksien vahvistamista.</p><p class="wp-block-paragraph">– Yhteistyöllä kaupunginosien rajojen ylitse on suurta merkitystä toimintamme kehittämiselle. Yhteistyön ansiosta meidän ei myöskään aina tarvitse keksiä pyörää kahta kertaa, Maria Menike toteaa.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="743" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Maria-volontarsamordnare-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148616" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Maria-volontarsamordnare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Maria-volontarsamordnare-1000-300x223.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Maria-volontarsamordnare-1000-768x571.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Maria-volontarsamordnare-1000-250x186.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Maria-volontarsamordnare-1000-520x386.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Maria-volontarsamordnare-1000-730x542.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Koillis-Göteborgin vapaaehtoistoiminnan koordinaattori Maria Menike ymmärsi nopeasti tarpeen ja ryhtyi rekrytoimaan suomenkielisiä vapaaehtoistyöntekijöitä.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Maria käännätti vapaaehtoistyötä koskevaa aineistoa ja ryhtyi levittämään suomenkielistä aineistoa. Hän esitteli myös vapaaehtoistyöntekijöiden tarvetta Koillis-Göteborginkohtaamispaikkojen kävijöille. Asia herätti kiinnostusta ja hän sai nopeasti yhteyden useisiin toiminnasta kiinnostuneisiin suomenkielisiin senioreihin.</p><p class="wp-block-paragraph">Nykyisellään vapaaehtoistyöntekijät vuorottelevat tehtävässään. He esiintyvät, ovat mukana eri aktiviteeteissa ja keskustelevat suomeksi Lövgärdetin ja Glöstorpshöjdenin hoito- ja hoivakotien asukkaiden kanssa.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Antoisa tehtävä </strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Anna-Maija on yksi vapaaehtoistyöntekijöistä. Vaikka yhdensuuntaiseen matkaan kuluukin tunti, hän ei pidä sitä esteenä, sillä vapaaehtoistyö on hänen mielestään niin antoisaa, että matka on ehdottomasti vaivan arvoinen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="520" height="618" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/anna-maija-800-520x618-1.jpg" alt="" class="wp-image-148621" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/anna-maija-800-520x618-1.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/anna-maija-800-520x618-1-252x300.jpg 252w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/anna-maija-800-520x618-1-250x297.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 520px) 100vw, 520px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna-Maija kertoo filmillä vapaaehtoistyöntekijänä toimimisesta.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Olen uskomattoman ylpeä vapaaehtoistyöstäni. Levitäthän sekä elokuvaa että artikkelia – ehkä se voi inspiroida useampia ihmisiä!&#8221;</em></strong><br><br>Anna Maija</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Olen ylpeä toiminnastani vapaaehtoistyöntekijänä, Anna-Maija toteaa. Levittäkää mielellään filmiä ja artikkelia muillekin, ehkä hekin innostuvat tästä toiminnasta, Anna-Maija huomauttaa.</p><p class="wp-block-paragraph">Vapaaehtoistyöhön otetaan mielellään mukaan lisää halukkaita. Tehtävään ei liity vaatimuksia tai tiukkoja järjestelyjä – jokainen saa päättää itse, paljonko aikaa ja intoa hän on valmis panostamaan tähän toimintaan.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Onnistunut ruokaprojekti ja vapaaehtoistyö ovat hyviä esimerkkejä siitä, että yhteistyö osastojen rajojen ylitse voi johtaa suuriin parannuksiin ja antoisampaan ja mielekkäämpään arkeen ikääntyneille göteborgilaisille, Minna Dufva toteaa.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Haluatko tietää lisää Koillis-Göteborgin vapaaehtoistoiminnasta?</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Ota yhteyttä Koillis-Göteborgin vapaaehtoistoiminnan koordinaattori Maria Menikeen</p><p class="wp-block-paragraph">Puhelin: 031-365 73 85</p><p class="wp-block-paragraph">Sähköposti: volontar@aldrevardomsorg.goteborg.se</p><p class="wp-block-paragraph">Haluatko tietää lisää kansallisiin vähemmistöihin ja suomen kielen hallintoalueeseen liittyvästä työstä vanhus sekä hoito- ja hoivahallinnossa? &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Ota yhteyttä kehitysjohtaja Petra Palkioon</p><p class="wp-block-paragraph">Puhelin: 031-3660559</p><p class="wp-block-paragraph">Sähköposti: <a href="mailto:petra.palkio@aldrevardomsorg.goteborg.se">petra.palkio@aldrevardomsorg.goteborg.se</a></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Suomen kielen hallintoalue</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborg kuuluu suomen kielen hallintoalueeseen. Vanhus sekä hoito- ja hoivahallinnon osalta se merkitsee, että hallinnon ja eri toimintojen tulee suojata ja edistää ikääntyneiden oikeutta kansalliseen vähemmistökulttuuriin, kieleen ja identiteettiin.</p><p class="wp-block-paragraph">Vanhustenhuoltoa on tarjottava kokonaan tai olennaisilta osin suomeksi. Jotta hallinto ja eri yksiköt voisivat työskennellä oikeusperusteisesti ja kehittää toimintaansa, niiden on tärkeä ylläpitää dialogia ruotsinsuomalaisten kansallisen vähemmistön kanssa.</p><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20140527-142125">Göteborgs Stad: Finskt förvaltningsområde</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.322247e4-4b02-4734-9229-0f504cd07048&amp;id=7544">Göteborgs Stad: Glöstorpshöjdens vård- och omsorgsboende på finska</a>&nbsp;(Glöstorpshöjdenin hoito- ja hoivakoti)</li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.322247e4-4b02-4734-9229-0f504cd07048&amp;id=7547">Göteborgs Stad: Lövgärdets vård- och omsorgsboende på finska</a>(Lövgärdetin hoito- ja hoivakoti)</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Vapaaehtoistyöntekijöitä arvostetaan suomenkielisissä asumisyksiköissä

<p class="wp-block-paragraph">I Göteborgs Stad finns finskspråkiga enheter på Glöstorpshöjdens och Lövgärdets vård- och omsorgsboende. Chefer och medarbetare där var intresserade av att ytterligare stärka och utveckla arbetet på enheterna.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Tästä voit lukea artikkelin suomeksi:<br><a href="https://vartgoteborg.se/p/vapaaehtoistyontekijoita-arvostetaan-suomenkielisissa-asumisyksikoissa/" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><strong>Vapaaehtoistyöntekijöitä arvostetaan suomenkielisissä asumisyksiköissä</strong></a></h3></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Önskade finsk mat och finska volontärer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Och det var när Minna Dufva, verksamhetsutvecklare i äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, intervjuade medarbetare på enheterna som idéerna väcktes. Två tydliga behov kom fram under samtalen: tillgång till finsk mat och finskspråkiga volontärer.</p><p class="wp-block-paragraph"><em>Se filmen om samarbetet med volontärverksamheten i nordost som resulterat i de uppskattade volontärerna</em>. <em>Film: Minna Dufva</em></p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/76/76LBN1ZYMA.jpg"><iframe title="Finska volontärer" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/76LBN1ZYMA?theme=&amp;autoPlay=false" allow="autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen=""></iframe></div></div><p class="wp-block-paragraph">Tack vare ett samarbete med inköp och upphandling kunde snart finska matvaror köpas in. Redan under 2025 började de finska enheterna med finska mellanmål, vilket genast blev mycket populärt.</p><p class="wp-block-paragraph">– De har knappt något matsvinn alls sedan dess, säger Minna Dufva.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="989" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Minna-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148381" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Minna-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Minna-800-ii-243x300.jpg 243w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Minna-800-ii-768x949.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Minna-800-ii-250x309.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Minna-800-ii-520x643.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Minna-800-ii-730x902.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Minna Dufva, verksamhetsutvecklare på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Både det lyckade matprojektet och volontärarbetet är fina exempel på hur samarbete över avdelningsgränser kan göra verklig skillnad och bidra till en rikare, mer meningsfull vardag för äldre göteborgare&#8221;</em></strong><br><br></p><p class="wp-block-paragraph">Minna Dufva</p></blockquote></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samarbete med volontärverksamheten i nordost</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När jakten på volontärer sedan tog fart kom Minna i kontakt med Maria Menike, som arbetar med volontärverksamheten i Nordost. Maria såg genast möjligheten att bidra och uppfattade det som en naturlig del i arbetet med att stärka nationella minoriteters rättigheter – i det här fallet Sverigefinnar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Samarbeten över staden har stor betydelse för att kunna utveckla våra verksamheter. Att samverka betyder för mig också att vi inte alltid behöver uppfinna hjulet två gånger, säger Maria Menike.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="743" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Maria-volontarsamordnare-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148382" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Maria-volontarsamordnare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Maria-volontarsamordnare-1000-300x223.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Maria-volontarsamordnare-1000-768x571.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Maria-volontarsamordnare-1000-250x186.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Maria-volontarsamordnare-1000-520x386.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Maria-volontarsamordnare-1000-730x542.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Maria Menike, volontärsamordnare i nordost, fångade snabbt upp behovet, och rekryterade finskspråkiga volontärer.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Hon såg till att översätta befintligt informationsmaterial om vad det innebär att vara volontär och spred det finskspråkiga materiale. Hon presenterade också behovet av volontärer för deltagare på mötesplatser i nordost. Det väckte intresse och snart fanns flera engagerade finskspråkiga seniorer som ville bli volontärer.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;I dag turas volontärerna om att uppträda, delta i aktiviteter och samtala med de äldre på finska på både Lövgärdets- och Glöstorpshöjdens Vård- och omsorgsboende.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ger mycket tillbaka</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En av volontärerna är Anna-Maija. Trots att det innebär en resväg på en timme enkel väg ser hon det inte som ett hinder. Tvärtom upplever hon att volontärskapet ger så mycket tillbaka att resan är väl värd mödan.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="951" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/anna-maija-800.jpg" alt="" class="wp-image-148383" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/anna-maija-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/anna-maija-800-252x300.jpg 252w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/anna-maija-800-768x913.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/anna-maija-800-250x297.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/anna-maija-800-520x618.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/anna-maija-800-730x868.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna-Maija berättar i filmen om att vara volontär.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Jag är oerhört stolt över det jag bidrar med som volontär. Sprid gärna både filmen och artikeln – kanske kan det inspirera fler!&#8221; </em></strong><br><br><br>Anna Maija</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Fler volontärer är varmt välkomna. Uppdraget är varken kravfyllt eller strikt organiserat – var och en avgör själv hur mycket tid och engagemang man har möjlighet att bidra med.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Både det lyckade matprojektet och volontärarbetet är fina exempel på hur samarbete över avdelningsgränser kan göra verklig skillnad och bidra till en rikare, mer meningsfull vardag för äldre göteborgare, säger Minna Dufva.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Vill du veta mer?</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">V<strong>olontärverksamheten i nordost</strong>:</p><p class="wp-block-paragraph">Kontakta Maria Menike, volontärsamordnare i nordost<br>Telefon: 031-365 73 85<br>E-post: volontar@aldrevardomsorg.goteborg.se<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Arbetet med nationella minoriteter och finskt förvaltningsområde på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen:&nbsp;</strong></p><p class="wp-block-paragraph">Kontakta Petra Palkio, utvecklingsledare<br>Telefon: 031-3660559<br>E-post:&nbsp;<a href="mailto:petra.palkio@aldrevardomsorg.goteborg.se">petra.palkio@aldrevardomsorg.goteborg.se</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Finskt förvaltningsområde</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborg ingår i finskt förvaltningsområde. För äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen innebär det att förvaltningen och dess verksamheter ska skydda och främja seniorers rätt till nationell minoritetskultur, språk och identitet.</p><p class="wp-block-paragraph">Äldreomsorg ska erbjudas helt eller till väsentlig del på finska. För att kunna arbeta rättighetsbaserat och utveckla verksamheten är det viktigt att förvaltningen och verksamheter deltar i dialoger med nationella minoriteten Sverigefinnar.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong></p><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20140527-142125">Göteborgs Stad: Finskt förvaltningsområde</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.322247e4-4b02-4734-9229-0f504cd07048&amp;id=7544">Göteborgs Stad: Glöstorpshöjdens vård- och omsorgsboende på finska</a> (Glöstorpshöjdenin hoito- ja hoivakoti)</li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.322247e4-4b02-4734-9229-0f504cd07048&amp;id=7547">Göteborgs Stad: Lövgärdets vård- och omsorgsboende på finska</a>(Lövgärdetin hoito- ja hoivakoti)</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Uppskattade volontärer på finskspråkiga boenden

<p class="wp-block-paragraph">– Samtalet kommer att handla om hur det är att leva i ett alltmer digitaliserat Göteborg och vad vi som stad behöver göra för att ge en likvärdig service. Vi behöver sätta ljuset på den frågan, säger Kristin Eliasson, äldreombudsman i Göteborgs Stad.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="565" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-1.jpg" alt="" class="wp-image-148349" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-1-300x170.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-1-768x434.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-1-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-1-520x294.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-1-730x412.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kristin Eliasson är äldreombudsman i Göteborgs Stad. Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Digitalisering kan skapa utanförskap</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När kommunala tjänster blir digitala är det inte säkert att alla invånare kan använda dem. Många behöver stöd för att kunna navigera i de digitala systemen.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Den vanligaste berättelsen jag får till mig som äldreombudsman handlar om hur digitaliseringen påverkar vardagen för seniorer. För en del underlättas livet, men för flera skapar digitaliseringen olika typer av hinder och bidrar till ett utanförskap. Detta gäller även yngre människor, säger Kristin Eliasson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Digitala tjänster ska vara tillgängliga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Eftermiddagen på stadsbiblioteket inleds med en föreläsning med forskaren Jens Offerman. Hans forskning visar att digitalt utanförskap inte bara drabbar äldre och att det är viktigt att tekniken upplevs som relevant och begriplig.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"> <strong><em>&#8221;Jag hoppas att vi kommer få ta del av olika berättelser från invånare i publiken och panelen som kan ge oss ökad förståelse för vad som fungerar bra och vad som är utmanande för invånarna i sin digitaliserade vardag&#8221;</em></strong></p><p class="wp-block-paragraph"><br>Åsa Aguayo Åkesson<br></p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="453" height="371" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Asa-453.jpg" alt="" class="wp-image-148351" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Asa-453.jpg 453w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Asa-453-300x246.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Asa-453-250x205.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 453px) 100vw, 453px" /><figcaption class="wp-element-caption">Åsa Aguayo Åkesson är planeringsledare på förvaltningen för demokrati och medborgarservice och moderator för samtalet på stadsbiblioteket.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Göteborgs Stad ska ha användarvänliga och tillgängliga tjänster. Där är vi inte helt i dag. Många invånare efterlyser grundläggande basutbildningar och mänskligt stöd, men också konsekvensanalyser inför digitalisering av olika tjänster, säger Kristin Eliasson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Panel med medarbetare från Göteborgs Stad</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under samtalet kommer Kristin Eliasson att sitta i en panel tillsammans med Nura Mukarker, utvecklingsledare för Uppkopplad i Nordost och Thomas Lundell, biblioteksassistent på Torslanda bibliotek. Alla representerar verksamheter som på olika sätt möter invånarna.</p><p class="wp-block-paragraph">På plats för att svara på frågor kopplade till digitaliseringen finns även medarbetare från äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, socialförvaltningarna, kulturförvaltningen och grundskoleförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Behöver involvera användarna mer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Moderator är Åsa Aguayo Åkesson, planeringsledare vid förvaltningen för demokrati och medborgarservice.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="562" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148350" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-ii-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-ii-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-ii-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-ii-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-ii-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Detta samtal är viktigt för alla som tar fram digitala tjänster som är tänkta att underlätta invånarnas vardag, både inom offentlig sektor och näringsliv. Vi behöver bli mycket bättre på att arbeta med invånarna och involvera användarna med metoder som användardriven innovation när vi utvecklar vår digitala service och digitala verktyg för delaktighet, säger Åsa Aguayo Åkesson.</p><p class="wp-block-paragraph"> – Jag hoppas att vi kommer få ta del av olika berättelser från invånare i publiken och panelen som kan ge oss ökad förståelse för vad som fungerar bra och vad som är utmanande för invånarna i sin digitaliserade vardag, fortsätter hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill höja medvetenhet och kunskap</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kristin Eliasson hoppas att göteborgare i alla åldrar kommer till stadsbiblioteket och delar med sig av sina erfarenheter och förslag på förbättringar. Arbetet med digital inkludering kommer sedan att fortsätta under året.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser detta som en trestegsraket. Först har vi det här öppna samtalet och dagen efter kommer medarbetare i staden ha en förmiddag tillsammans med Jens Offerman. Till hösten planerar vi för ytterligare en satsning för chefer och medarbetare. Vi behöver höja medvetenheten och kunskapen om digital inkludering inom Göteborgs Stad, så att vi gör rätt typ av insatser, säger Kristin Eliasson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Samtal om digitalisering</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Var: </strong>Stadsbiblioteket i Göteborg</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>När: </strong>Torsdag 5 mars klockan 13:00–14:30.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Hur: </strong>Ingen föranmälan behövs. Gratis entré.</p><p class="wp-block-paragraph">Om du inte kan delta men ändå vill bidra med dina erfarenheter eller förslag kan du mejla till: <a href="mailto:aldreombudsman@stadshuset.goteborg.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">aldreombudsman@stadshuset.goteborg.se</a></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/digitalisering" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Digitalisering</a></p></div>

Samtal om digitalisering på stadsbiblioteket

<p class="wp-block-paragraph">Bidragen går till verksamhet som stärker bland annat bildning och kulturliv i Göteborg.</p><p class="wp-block-paragraph">– Studieförbunden är en viktig resurs för lärande, demokrati och delaktighet i hela staden. De når grupper som vi annars har svårt att nå och bidrar till ett mer inkluderande Göteborg, säger Cecilia Kjellgren, enhetschef för samverkan med civilsamhället vid socialförvaltningen Centrum.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stegvis övergång till ny modell</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Fördelningen bygger på en modell som beslutades om 2024 och som utgår från Folkbildningsrådets kommunmodell. Den tar hänsyn till både verksamhetens omfattning och kvalitetsindikatorer, till exempel andelen utbildade ledare och antalet arrangemang inom föreningsutveckling.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den nya modellen innebär att vissa studieförbund får mer bidrag i år, medan andra får mindre. Det är en stegvis övergång till den nya bidragsmodellen, säger Cecilia Kjellgren.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>De här studieförbunden får bidrag 2026</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>ABF Väst</li><li>Bilda Sydväst</li><li>Folkuniversitetet Göteborg</li><li>Medborgarskolan region Väst</li><li>NBV Väst</li><li>Sensus region Västra Sverige</li><li>Studiefrämjandet Väst</li><li>Studieförbundet Vuxenskolan Göteborg</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-centrum" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Centrum</a></p></div>

Studieförbund i Göteborg får 28,2 miljoner kronor

<p class="wp-block-paragraph">I Göteborg är var fjärde senior född i ett annat land. Det handlar om cirka 24 000 personer som har levt stora delar av sina liv i staden, men som också bär med sig erfarenheter från andra länder, språk och kulturer. </p><p class="wp-block-paragraph">De allra flesta kom till Sverige för över 20 år sedan. Många kom som arbetskraftsinvandrare, medan andra kom efter att ha upplevt krig, kriser eller konflikter.</p><h2 class="wp-block-heading">Lyssnat på seniorer med migrationserfarenhet</h2><p class="wp-block-paragraph">Trots att gruppen är stor har deras erfarenheter inte varit så synliga.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="591" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000.jpg" alt="" class="wp-image-148298" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-300x177.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-768x454.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-520x307.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Kristin-Eliasson_1000-730x431.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kristin Eliasson är äldreombudsman i Göteborgs Stad och en av dem som deltar i samtalet på Blå Stället den 3 mars.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Som äldreombudsman är mitt uppdrag att lyssna på seniorer, sprida kunskap om den äldre befolkningen och driva utvecklingsarbete. Men jag märkte att jag saknade de här erfarenheterna bland dem som hörde av sig till mig, säger Kristin Eliasson, äldreombudsman i Göteborgs Stad.<br><br>I arbetet med Äldreombudsmannens rapport 2025, som har fokus på digitaliseringens konsekvenser och olika minoritetsgruppers livsvillkor i Göteborg, har Kristin Eliasson därför under en längre tid lyssnat aktivt på seniorer med migrationserfarenhet. Genom uppsökande arbete på stadens mötesplatser, bland annat på Seniorhörnan i Angered, har hon fått höra många starka berättelser.</p><h2 class="wp-block-heading">Samtal om vardagsliv och existentiella frågor</h2><p class="wp-block-paragraph">– En del berättelser kände jag igen från andra seniorer, oberoende av förstaspråk eller var man är född. Men det fanns också berättelser och erfarenheter som var nya eller som blev tydligare för mig, säger Kristin Eliasson.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="561" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Carita_Akbar_Kristin-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148299" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Carita_Akbar_Kristin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Carita_Akbar_Kristin-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Carita_Akbar_Kristin-1000-768x431.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Carita_Akbar_Kristin-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Carita_Akbar_Kristin-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Carita_Akbar_Kristin-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Carita Mattila och Akbar Hekmati samtalar om att åldras i Angered tillsammans med Kristin Elisasson, äldreombudsman i Göteborgs Stad. Foto: Hanna Klumbies</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Hon beskriver hur samtalen rymmer både vardagsliv och existentiella frågor.<br><br>– Jag hör om en större ekonomisk sårbarhet, om hur det är att tappa det förvärvade språket och om att bära på trauma från att ha upplevt krig och konöflikter. Men jag hör också väldigt mycket om vilka resurser man har med sig och vad man är stolt över, säger Kristin Eliasson.</p><h2 class="wp-block-heading">Hoppas att seniorer och anhöriga kommer</h2><p class="wp-block-paragraph">Samtalet på Blå Stället är en del av Blå Stället Talks, en samtalsserie där inbjudna gäster och publik möts i dialog. Förutom Kristin Eliasson medverkar seniorerna Aída Foresti och Dragan Dobromirovicsom delar med sig av egna erfarenheter. Samtalsledare är författaren Zhiwar Rashid, som skrivit romanen Under mullbärsträdet och belönats med Sveriges Radios novellpris.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi hoppas verkligen att seniorer och deras anhöriga kommer och delar erfarenheter och gör sin röst hörd. Det är också öppet för alla som är nyfikna och vill lyssna, säger Kristin Eliasson.<br></p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="568" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hussein-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148300" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hussein-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hussein-1000-300x170.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hussein-1000-768x436.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hussein-1000-250x142.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hussein-1000-520x295.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/hussein-1000-730x415.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hussein Ali Muhammed saknar sitt hemland Irak, men trivs bra i Sverige. Foto: Hanna Klumbies</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Röster från seniorer i Angered </strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Hussein Ali Muhammed:<br></strong>”Jag kom till Sverige 1985 från Irak, på grund av kriget. Jag kommer hit till Seniorhörnan ungefär två dagar i veckan för att träffa andra seniorer och prata med dem. Jag saknar allt med mitt hemland, men jag trivs bra här och jag mår bra. Ibland kommer det personer hit till mötesplatsen som är ledsna, men då pratar vi med varandra och de blir glada. Det som är tufft är att min pension har varit ungefär densamma hela tiden, men allt annat har blivit dyrare: Hyran, vården, medicinen och maten. Min pension räcker inte till att köpa nya kläder, men här i Angered finns en bra och billig second hand-affär.”</p><p class="wp-block-paragraph"><strong><br>Akbar Hekmati:<br></strong>”1984 kom jag till Sverige från Iran. Jag lärde mig språket, gick på yrkeshögskola och jobbade sedan som fastighetstekniker inom Göteborgs Stad i 38 år. Kommer man hit från ett annat land försöker man att kämpa för att komma in i samhället. Men det kan vara svårt. Ett sätt att göra det på är genom idrotten. Jag har varit fotbollstränare för ungdomarna i Gunnilse IF i 20 år. Jag spelar fortfarande som målvakt ibland, om mina knän tillåter. Det här är mitt tredje år som pensionär, men jag känner mig inte som en. Ibland jobbar jag åt Veteranpoolen med fastighetsuppdrag, jag promenerar flera kilometer om dagen, tränar på gym och äter lunch med vänner. Att kunna komma hit till mötesplatsen är jättebra, men samtidigt stängs fritidsgårdar för ungdomar. Samhället måste ta hand om de som kommer hit direkt och inte vänta tills de blir pensionärer.” </p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Carita Mattila:<br></strong>”Jag kom till Sverige från Finland 1966, eftersom det fanns dåligt med jobb där. Jag kunde svenska och flyttade gladeligen hit. Det är lättare att komma in i samhället om man kan språket. Jag har jobbat som lokalvårdare och har haft hand om barn. Jag är 88 år och har inga problem med att åldras. Man hör i dag att 80-åringarna mår bättre än ungdomarna. De får så mycket skit från internet. Jag har fött sju barn och har fyra kvar. Jag har också barnbarn och barnbarnsbarn som hjälper mig mycket. Jag har det bra på alla sätt. Jag trivs hemma i min lägenhet med mina växter, men jag har inte så många kompisar. De försvinner när man blir äldre eftersom de dör. Men jag tror att vi kommer att träffas någon gång allihop, efter det här livet. Jag kommer hit till mötesplatsen två gånger i veckan och det betyder mycket. Här får jag träffa andra att prata med.”</p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Blå Stället Talks: Att födas i ett annat land och åldras i Angered</strong><br></h3><ul class="wp-block-list"><li><strong>När: </strong>Tisdag 3 mars, klockan 18:30–20:00</li><li><strong>Plats: </strong>Scenen, Kulturhuset Blå Stället, Angereds torg</li><li><strong>För vem: </strong>Seniorer och anhöriga, men alla är välkomna</li><li><strong>Hur: </strong>Fri entré och fika</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br>Programmet är ett samarbete mellan Blå Stället, Seniorhörnan i Angered och Äldreombudsmannen i Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar: </strong><br><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kulturhuset-bla-stallet/kalendarium/samhalle-och-samtal?activityId=08327f57-2ac2-4074-ac5a-8b844e6daff2" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Kulturhuset Blå stället &#8211; läs mer om evenemanget här</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/politik-och-demokrati/sa-kan-du-paverka-och-vara-delaktig/aldreombudsman" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Äldreombudsman</a></strong><br><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter/hitta-motesplatser-for-seniorer?id=7327" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mötesplats Seniorhörnan Angereds centrum</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Seniorer delar berättelser om att åldras i Angered

<p class="wp-block-paragraph">– Seniorer berättar ofta för mig hur digitaliseringen påverkar deras liv. Ett återkommande tema är att försöka hitta information på goteborg.se. Därför var det så bra när stadens webbredaktörer sa att det här vill vi veta mer om, säger Kristin Eliasson, äldreombudsman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur gick testet till?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Testpersonerna fick från början veta att det som testades inte var deras förmåga utan webbplatsen. Testuppgifterna bestod av givna situationer som byggde på verkliga samtal till äldreombudsmannen. Situationerna beskrev problem där testpersonen skulle hitta svaren på Göteborgs Stads webbplats.</p><p class="wp-block-paragraph">En del information var ganska enkelt för många att hitta, men annat var svårare. En insikt var att det som uppfattas som logiskt för en del, inte är det för andra.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="560" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148247" style="aspect-ratio:1.7857549137331732;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/digitalisering-1000-730x409.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads webbplats goteborg.se</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Något som ska vara enkelt att använda är sökfunktionen. Men många av testpersonerna såg inte sökrutan som ligger högst upp till höger på startsidan. En anledning kan vara att rutan är liten och svår att skilja från annat på sidan. En slutsats är att sökrutan kan behöva placeras mer centralt, vara större och med skarpare kontrast till det som finns närmast intill.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Otydligt innehåll</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Medan en del handlade om strukturen på webbplatsen handlade annat om innehållet. En insikt var att stadens tjänster inte beskrivs på ett tydligt sätt eller har dubbla benämningar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det gör det obegripligt och svårt att hitta det som användaren söker efter. Vi som skapar innehållet tror kanske att vi behöver variera vårt språk. Men för användaren är det är bättre att vi är konsekventa och använder samma ord för samma tjänst eller funktion oavsett var på goteborg.se informationen ligger. Och aldrig använda ord och begrepp som är yrkesspråk och främst till för att användas internt av medarbetare och chefer, säger Catrine Källström, webbredaktör vid äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Göteborgs Stads kalendarium</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I Göteborgs Stads kalendarium lägger medarbetare in alla aktiviteter som staden erbjuder. Men vad ett kalendarium är var det inte alla testpersoner som visste. De som visste och hittade dit hade svårt att hitta de aktiviteter de letade efter.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vet sedan tidigare att kalendariet inte fungerar så bra. Men nu fick vi användarens blick på problemet vilket hjälper oss att förstå exakt vad vi behöver förbättra, säger Annika Bergstrand, webbstrateg på förvaltningen för demokrati och medborgarservice.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Enkelt och tydligt språk</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I Göteborg bor det människor i alla åldrar, med olika bakgrund och digital erfarenhet. De kan ha olika funktionsvariationer och är från hela världen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Texterna ska för allas skull i första hand vara skrivna på en svenska som gör innehållet enkelt att förstå. Detta arbetar vi ständigt på att förbättra, säger Annika Bergstrand.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborg Stads webbplats har cirka 11&nbsp;000 sidor som ska hållas uppdaterade med rätt information. Stadens förvaltningar och bolag är ansvariga för just sina sidor och har sina egna webbredaktörer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Förutom att vi webbstrateger på demokrati och medborgarservice har en granskande funktion för helheten, utbildar vi nya webbredaktörer i både verktyg och innehåll. Klarspråk är en viktig del av utbildningen, säger Annika Bergstrand.</p><p class="wp-block-paragraph">En angelägen uppgift som webbredaktör på goteborg.se är att bara skriva det som behövs för att användaren ska förstå vad sidan handlar om och kunna använda stadens tjänster. Ett exempel på en förenkling är de steg för steg-sidor som införts på goteborg.se.</p><p class="wp-block-paragraph">– De används då en användare ska göra något specifikt, exempelvis ansöka om förskola eller hemtjänst. Användaren lotsas då igenom de olika steg som behövs.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>När kommer insikterna att synas som förbättringar?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– En del saker som är enkelt att fixa tittar vi på direkt. Vi har redan ändrat från ”Kalendariet” till ”Hitta aktiviteter i kalendariet”. Det som handlar om tekniska lösningar, som att flytta sökrutan, behöver komma med i en mer långsiktig plan, säger Annika Bergstrand.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kompletteras med fysisk information</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den digitala informationen ska vara begriplig men behöver dessutom kompletteras med tryckt information för de grupper som inte alls kan använda internet. Mycket finns redan, men det behöver vara mer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag får samtal från personer som känner sig utanför samhället. De försöker hänga med men tekniken och digitaliseringstakten går för fort och kräver oerhört mycket av individen. Vi behöver fortsätta arbeta för ett åldersvänligt samhälle där alla känner sig inkluderade, säger Kristin Eliasson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Bakgrund och fakta:</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Användningstesterna gjordes under hösten 2025 i olika omgångar i samarbete mellan webbstrateger på demokrati och medborgarservice, webbredaktörer och verksamhetsutvecklare på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen samt Göteborgs Stads äldreombudsman.</li><li>Personerna som deltog i användningstesterna var frivilliga, både män och kvinnor, i åldern 53 till 83.</li><li>De kom från hela Göteborg och hade varierande datorvana.</li><li>Användaren fick välja mellan att testa på sin egen mobil, lånemobil, iPad eller dator.</li><li>Testerna bestod av givna situationer där testpersonen skulle hitta svaret på Göteborgs Stads webbplats.</li><li>En del av testpersonerna angav att de använder internet mest för sociala medier. För hjälp med information frågar de hellre en familjemedlem, granne eller personal, till exempel på mötesplatser för seniorer.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Vill du se testfrågorna och själv pröva om du hittar svaren?</strong><br>Kontakta Kristin Eliasson, äldreombudsman<br>Telefon: 031-368 00 35<br>E-post: aldreombudsman@stadshuset.goteborg.se</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Har du frågor om och synpunkter på goteborg.se?</strong><br>Telefon: 031-365 00 00<br>E-post: <a href="mailto:goteborg@goteborg.se">goteborg@goteborg.se</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Seniorer testade goteborg.se

<p class="wp-block-paragraph">Evenemanget arrangerades av Nordens Välfärdscenter i samarbete med WHO Europa och Center för ett åldersvänligt Norge. Konferensen samlade kommuner, forskare, civilsamhälle, arkitekter, innovatörer och myndigheter från hela Norden och Baltikum. Syftet var att utbyta kunskap och erfarenheter om hur vi utvecklar åldersvänliga samhällen.&nbsp;Göteborg bidrog aktivt till konferensen bland annat genom att vi delade våra erfarenheter av åldersvänligt ledarskap. &nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="602" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Helena-MargaretaEmma-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148229" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Helena-MargaretaEmma-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Helena-MargaretaEmma-1000-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Helena-MargaretaEmma-1000-768x462.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Helena-MargaretaEmma-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Helena-MargaretaEmma-1000-520x313.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Helena-MargaretaEmma-1000-730x439.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Helena Bjurbäck, kommundoktorand Göteborgs stad, Margareta Ericsson Stockholms stads äldreombudsman och Emma Matsson, utvecklingsledare Åldersvänliga Göteborg<br>Fotograf: Kenny Jansson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vilken upplevelse i FN-byn! Att få träffa så många fantastiska personer och organisationer som delar vårt engagemang för utvecklingen av ett åldersvänligt samhälle. Ett samhälle där vi ser och tar vara på äldre personer som en resurs, säger Emma Matsson, utvecklingsledare Åldersvänliga Göteborg på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Och det ger ny kraft och energi till arbetet. Inte bara nya perspektiv och konkreta exempel vi kan lära av utan också tillgång till ett ännu starkare och mycket värdefullt nordiskt nätverk, fortsätter Emma Matsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Erfarenheter som lyftes bekräftar Göteborgs fokus</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Många erfarenheter var gemensamma för flera. Något som både underlättar och driver arbetet framåt är att arbeta tillsammans över gränserna med ett centralt samordnande stöd. När vi involverar invånare och jobbar för delaktighet och långsiktig hållbarhet är det en annan viktig faktor för framgång. </p><p class="wp-block-paragraph">Betydelsen av ett starkt och uthålligt ledarskap, både i politik och kommunledning, samt stöd och engagemang för arbetet lyftes också. Viktiga aspekter för att nå framgång i ett arbete som många gånger utmanar etablerade arbetssätt och rådande prioriteringar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/aldersvanliga-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Åldersvänliga Göteborg</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Hussain Al Zubaidi, enhetschef stöd och utveckling, avdelning hälsofrämjande och förebyggande, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, var också på plats:</p><p class="wp-block-paragraph">– Just nu pågår arbete med att revidera Göteborgs stads handlingsplan för att utveckla Göteborg som åldersvänlig stad. Det finns många utvecklingsmöjligheter och det blir spännande att bidra till kommande prioriteringar i arbetet med ny handlingsplan!</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="973" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/aldersvanlig-konferens-800.jpg" alt="" class="wp-image-148230" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/aldersvanlig-konferens-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/aldersvanlig-konferens-800-247x300.jpg 247w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/aldersvanlig-konferens-800-768x934.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/aldersvanlig-konferens-800-250x304.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/aldersvanlig-konferens-800-520x632.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/aldersvanlig-konferens-800-730x888.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Från vänster: Yongjie Yon, technical officer, ageing and health WHO Europa, Anne Berit Rafoss, projektledare vid center för ett åldersvänligt Norge, Mette Kierkgaard, Danmarks äldreminister, dr Stafania Ilinca, technical officer on long term care WHO Europa. Fotograf: Emma Matsson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Från Göteborg deltog även två 15-åriga praktikanter från Änglagårdsskolan, Tuva-Li och Julia, som med fräscha ögon, modiga reflektioner och unga röster tillförde samtalen ny energi och spännande perspektiv.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mer än en konferens</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även Helena Bjurbäck, kommundoktorand inom äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, deltog. Helena bedriver sitt avhandlingsarbete i samverkan med Ageing and social change, ASC, vid Linköpings universitet. Hennes doktorandprojekt undersöker hur lokala välfärdsstrukturer kan förebygga komplexa sociala problem bland äldre, med särskilt fokus på socialtjänsten.</p><p class="wp-block-paragraph">– Genom Linköpings universitet fick jag möjlighet att vara med på konferensen och delta i en workshop kopplat till det forskningsprojekt jag arbetar med som kommundoktorand, säger Helena.</p><p class="wp-block-paragraph">Workshopen samlade forskare från flera länder och fokuserade på ny och pågående forskning om åldersvänliga samhällen. &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Konferensen är mer än en konferens, den visar på muskler i frågor vi driver i Göteborg. När vi får mötas länder emellan blir det tydligt att vi är en del av ett större sammanhang. Ett sammanhang där kunskap och agerande är centralt, både när det gäller att möta utmaningar och att ta vara på möjligheterna med en åldrande befolkning, säger Helena.</p><p class="wp-block-paragraph">Danmarks äldreminister Mette Kierkgaard, betonade att åldersvänliga samhällen måste bli en folkrörelse där politiker, arkitekter, civilsamhälle, vården och omsorgen, näringsliv och invånare samverkar. Hon offentliggjorde att Danmark nu, precis som Norge, inrättar ett nationellt arbete för att stödja utvecklingen av ett åldersvänligt Danmark. &nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Mer från konferensen (på engelska):</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://nordicwelfare.org/nyheter/danish-minister-mette-kierkgaard-we-have-to-make-age-friendly-societies-a-public-movement/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Danish minister Mette Kierkgaard: “We have to make age-friendly societies a public movement” | NVC</a>&nbsp;</li><li><a href="https://nordicwelfare.org/nyheter/nordic-and-baltic-countries-sharing-best-practices-on-building-an-age-friendly-inclusive-future/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Nordic and Baltic countries sharing best practices on building an age-friendly, inclusive future | NVC</a>&nbsp;</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Inspelningar (på engelska):</strong></p><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://youtu.be/-s461-dFqeA?si=cdd90uSpQM12Y10Z" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ageing is Living: Building Age-Friendly Communities in the Nordic-Baltic Region | Part 1/6</a>&nbsp;</li><li><a href="https://youtu.be/LJ9qLrpkfQE?si=Xl6dGQo7qGxO1KPl" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ageing is Living: Building Age-Friendly Communities in the Nordic-Baltic Region | Part 2/6</a>&nbsp;</li><li><a href="https://youtu.be/v6tIkP_rW10?si=eWxObN9V5iubKow6" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ageing is Living: Building Age-Friendly Communities in the Nordic-Baltic Region | Part 3/6</a>&nbsp;</li><li><a href="https://youtu.be/XtDBJy_urPQ?si=96p69e84w1eSHlu_" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ageing is Living: Building Age-Friendly Communities in the Nordic-Baltic Region | Part 4/6</a>&nbsp;</li><li><a href="https://youtu.be/aKLT0F8syU0?si=yiZ_DuizfdzMTmff" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ageing is Living: Building Age-Friendly Communities in the Nordic-Baltic Region | Part 5/6</a>&nbsp;</li><li><a href="https://youtu.be/zT1H7OLG9jA?si=2KkxXJsZCCqYqxeA" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ageing is Living: Building Age-Friendly Communities in the Nordic-Baltic Region | Part 6/6</a>&nbsp;</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Läs mer: </h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Vårt Göteborgs artiklar om Åldersvänliga Göteborg:</strong><br><a href="https://vartgoteborg.se/p/seniorer-har-tyckt-till-om-ett-aldersvanligt-goteborg/">Seniorer har tyckt till om ett åldersvänligt Göteborg </a> (2025)<br><a href="https://vartgoteborg.se/p/seniorer-kan-lamna-forslag-for-ett-aldersvanligt-goteborg/">Seniorer kan lämna förslag för ett åldersvänligt Göteborg </a> (2024)<br><a href="https://vartgoteborg.se/p/aldersvanliga-goteborg-i-riksdagen/">Åldersvänliga Göteborg i riksdagen </a> (2023)<br><a href="https://vartgoteborg.se/p/starkt-nordiskt-samarbete-for-aldersvanliga-samhallen/">Stärkt nordiskt samarbete för åldersvänliga samhällen </a> (2023)<br><a href="https://vartgoteborg.se/p/aldersvanliga-goteborg-deltog-i-europeisk-konferens-i-kopenhamn/">Åldersvänliga Göteborg deltog i europeisk konferens i Köpenhamn </a> (2023)</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Göteborg på plats när Norden bygger åldersvänliga samhällen

<p class="wp-block-paragraph">– Vår roll är att stötta, lyssna och ge kunskap. Många som kommer hit känner inte igen sig själva efter det som hänt. Då pratar vi mycket om vad som är normala reaktioner: ´Ska jag må och känna så här? Hur lång tid tar det?, säger Mattias Hemmingsson, kurator på Stödcentrum för brottsutsatta.</p><p class="wp-block-paragraph">Verksamheten har sina lokaler på Norra Hamngatan 8 i centrala Göteborg. Här arbetar fyra kuratorer som är socionomer eller beteendevetare och specialiserade inom trauma, våld och samtalsmetodik.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Vi har utrymme att ta emot fler. Ju tidigare man söker stöd, desto snabbare kan man komma tillbaka till en mer fungerande vardag. Oftast ringer vi tillbaka samma dag och de flesta får en samtalstid inom några dagar eller senast inom en vecka&#8221;</em></strong><br><br></p><p class="wp-block-paragraph">Mattias Hemmingsson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="715" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Mattias-Hemingsson-800.jpg" alt="" class="wp-image-148170" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Mattias-Hemingsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Mattias-Hemingsson-800-300x268.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Mattias-Hemingsson-800-768x686.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Mattias-Hemingsson-800-250x223.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Mattias-Hemingsson-800-520x465.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Mattias-Hemingsson-800-730x652.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mattias Hemmingsson är en av fyra kuratorer på Stödcentrum för brottsutsatta i Göteborgs Stad.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Vi har alla lång erfarenhet av att möta människor i kris. När man kommer hit får man möta en trygg person som kan hantera det man bär på, säger Mattias Hemmingsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kan hjälpa fler</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Förra året fick omkring 200 personer stöd hos Stödcentrum för brottsutsatta. Samtidigt är kännedomen om kommunens stöd låg och många vet inte att verksamheten finns.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har utrymme att ta emot fler. Ju tidigare man söker stöd, desto snabbare kan man komma tillbaka till en mer fungerande vardag. Oftast ringer vi tillbaka samma dag och de flesta får en samtalstid inom några dagar eller senast inom en vecka, säger Mattias Hemmingsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Det går också att söka stöd långt efter att brottet skett.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Kontakta Stödcentrum för brottsutsatta</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Telefon: 020-520 530<br>Mejl: <a href="mailto:brottsutsatta@socialcentrum.goteborg.se">brottsutsatta@socialcentrum.goteborg.se</a></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/vald-och-hot/stodcentrum-for-brottsutsatta" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad:<strong> </strong>Stödcentrum för brottsutsatta</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Man kan komma hit även om det som hänt ligger flera år tillbaka i tiden. Det viktiga är att man inte ska bära på det ensam, säger Mattias Hemmingsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stödet anpassas till individen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Många som utsatts för brott upplever skam, rädsla, ilska, stress och oro. Det är också vanligt med sömnproblem, minskad aptit och minnessvårigheter. Samtalsstödet anpassas alltid efter individens behov.</p><p class="wp-block-paragraph">– Hur stödet ser ut är väldigt individuellt. Vissa kommer några gånger, andra fler än tio. Vi kan också lotsa vidare till andra insatser inom socialtjänsten vid behov, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Föräldrar en viktig målgrupp</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Stödcentrum för brottsutsatta erbjuder också stöd till vittnen och närstående, till exempel partners, vänner och anhöriga. Föräldrar till barn som blivit utsatta för brott är en särskilt viktig målgrupp.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="826" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/samtalsrum-800.jpg" alt="" class="wp-image-148171" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/samtalsrum-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/samtalsrum-800-291x300.jpg 291w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/samtalsrum-800-768x793.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/samtalsrum-800-250x258.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/samtalsrum-800-520x537.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/samtalsrum-800-730x754.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stödcentrum för brottsutsatta erbjuder individuellt samtalsstöd till unga och vuxna brottsoffer, deras närstående och vittnen.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Ofta blir det en stor kris för föräldrar när deras barn blir utsatta för brott. De känner inte igen sitt barn, vardagen fungerar inte som förut och oron tar över. De som kommer till oss är enormt tacksamma över att bli lyssnade på i sin föräldraroll och få kunskap om vad som är normala reaktioner, säger Mattias Hemmingsson.</p><p class="wp-block-paragraph">På söndag 22 februari uppmärksammas Internationella brottsofferdagen. För Stödcentrum för brottsutsatta är dagen ett tillfälle att påminna om att det finns professionellt stöd att få.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är enormt svårt att hantera brottsutsatthet själv och många känner sig väldigt ensamma. Vår roll är att stötta, lyssna och hjälpa den som blivit utsatt att bearbeta sina känslor och upplevelser, och förstå sina reaktioner, säger Mattias Hemmingsson.<br></p>

Stödcentrum för brottsutsatta vill nå fler

<p class="wp-block-paragraph">Neri Samuelsson har lång erfarenhet av att arbeta med människor med funktionsnedsättningar, senast som förvaltningsdirektör på Västra Götalandsregionen Habilitering och hälsa. </p><p class="wp-block-paragraph">Hon tillträder sin nya befattning den 18 maj. &nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Förvaltningen för funktionsstöd </h3><ul class="wp-block-list"><li>Fattar beslut om och utför insatser för personer med funktionsnedsättning&nbsp;&nbsp;</li><li>Exempel på insatser är boende med särskild service, daglig verksamhet, sysselsättning, boendestöd och personlig assistans</li><li>Målet är fler ska kunna leva ett gott och självständigt liv som alla andra</li><li>Med 6 200 medarbetare är förvaltningen för funktionsstöd Sveriges största funktionsstödsförvaltning.&nbsp;</li></ul><p class="wp-block-paragraph">Länk: &nbsp;<a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20201019135729628" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Förvaltningen för funktionsstöd </a>&nbsp;</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Neri Samuelsson ny direktör för förvaltningen för funktionsstöd 

<p class="wp-block-paragraph">Mellan 10 och 20 procent av göteborgarna upplever att de har en funktionsnedsättning som påverkar vardagen. Det kan handla om rörelse, syn, hörsel eller andra svårigheter som påverkar till exempel arbete, bostad, fritid eller ekonomi.</p><p class="wp-block-paragraph">För att stärka rättigheterna och öka delaktigheten för den här gruppen har Göteborgs Stad ett program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Programmet gäller åren 2021–2026 och bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Alla stadens förvaltningar och bolag har ansvar för att arbeta enligt programmet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rapport lyfter brukarperspektivet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För att följa hur arbetet utvecklas skriver Göteborgs Stads funktionshinderombudsman en indikatorrapport vartannat år. Den senaste rapporten, som bygger på data från 2024, har nu antagits av kommunfullmäktige.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är indikatorrapport nummer tre av fyra. Den visar hur de politiska beslut som är tagna på området faktiskt uppfattas ur ett brukarperspektiv. Upplever brukarna att levnadsvillkoren förändras och utvecklas? Det är det rapporten ska visa, säger Ola Hendar, funktionshinderombudsman i Göteborgs Stad sedan 2020.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Vi har väldigt lite underlag om villkoren för barn och unga själva och deras anhöriga, till exempel hur de har det i skolan och på fritiden. För att vara säkra på att vi gör rätt insatser behöver vi utveckla kunskapen om hur det är att vara ung och ha en funktionsnedsättning&#8221;</em></strong><br><br>Ola Hendar.</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="789" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Ola-Hendar-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148045" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Ola-Hendar-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Ola-Hendar-800-ii-300x296.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Ola-Hendar-800-ii-768x757.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Ola-Hendar-800-ii-250x247.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Ola-Hendar-800-ii-520x513.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Ola-Hendar-800-ii-730x720.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ola Hendar är funktionshinderombudsman i Göteborgs Stad sedan 2020.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Information når ut bättre</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett område där utvecklingen går åt rätt håll är information och kommunikation.</p><p class="wp-block-paragraph">– Fler förvaltningar och bolag har med funktionshinderperspektivet när de gör målgruppsanalyser. Det gör att vi når ut bättre. Fler brukare upplever att de får information på ett sätt de förstår, och man upplever också webbtillgängligheten som bättre, säger Ola Hendar.</p><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt visar rapporten en tydlig tillbakagång när det gäller arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Där ser vi, bland annat genom statistik från Arbetsförmedlingen, att situationen har försämrats.</p><p class="wp-block-paragraph">För programmets övriga rättighetsområden står utvecklingen still, säger Ola Hendar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Funktionsnedsättning lyfts i medarbetarenkät</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett nytt underlag i årets rapport är Göteborgs Stads medarbetarenkät, som från och med 2024 innehåller en fråga om funktionsnedsättning. Det gör det möjligt att följa villkoren i arbetslivet för stadens egna medarbetare.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="767" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bibliotek-laser-foto-julia-sjoberg-800-767x1024.jpg" alt="" class="wp-image-148074" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bibliotek-laser-foto-julia-sjoberg-800-767x1024.jpg 767w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bibliotek-laser-foto-julia-sjoberg-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bibliotek-laser-foto-julia-sjoberg-800-768x1025.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bibliotek-laser-foto-julia-sjoberg-800-250x334.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bibliotek-laser-foto-julia-sjoberg-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bibliotek-laser-foto-julia-sjoberg-800-730x975.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bibliotek-laser-foto-julia-sjoberg-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 767px) 100vw, 767px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Julia Sjöberg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Med den här bakgrundsfrågan kan vi få en bild av villkoren för medarbetare som har en funktionsnedsättning. Tidigare har den gruppen varit osynlig i statistiken. Nu ser vi att många av dem som uppger att de har en funktionsnedsättning upplever diskriminering. Det gör deras situation synlig på arbetsmarknaden, säger Ola Hendar.</p><p class="wp-block-paragraph">Rapporten pekar samtidigt på kunskapsluckor när det gäller barn och unga med funktionsnedsättning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har väldigt lite underlag om villkoren för barn och unga själva och deras anhöriga, till exempel hur de har det i skolan och på fritiden. För att vara säkra på att vi gör rätt insatser behöver vi utveckla kunskapen om hur det är att vara ung och ha en funktionsnedsättning, säger Ola Hendar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Politisk enighet ger bra förutsättningar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den sista indikatorrapporten i programperioden kommer under 2027.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag hoppas att den visar att vi har förflyttat oss och utvecklats. Det som är positivt i Göteborg är att det finns en politisk enighet i de här frågorna och en vilja att förbättra levnadsvillkoren. Det ger goda förutsättningar framåt, säger Ola Hendar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Program för full delaktighet</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning gäller 2021–2026. Programmet utgår från att mänskliga rättigheter också ska omfatta personer med funktionsnedsättning. Alla stadens förvaltningar och bolag deltar i arbetet.</p><p class="wp-block-paragraph">Programmet omfattar tio rättighetsområden där kommunen har möjlighet att påverka och utveckla:</p><ul class="wp-block-list"><li>Rätten till ett självständigt liv</li><li>Rätten till information och kommunikation</li><li>Rätten till demokratisk delaktighet</li><li>Rätten till ett tryggt liv</li><li>Rätten till bästa möjliga hälsa</li><li>Rätten till utbildning</li><li>Rätten till arbete och sysselsättning</li><li>Rätten till fungerande bostad</li><li>Rätten att kunna förflytta sig i och använda Göteborgs inne- och utemiljöer</li><li>Rätten till en meningsfull fritid</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong> <br>Läs hela rapporten här: <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/b9c29157-daab-423c-bd5e-5f3bfb33790b/Funktionshinderombudsmannens+indikatorrapport+2024.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Indikatorrapport 2024 Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2021–2026</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/tillganglighet-och-anvandbarhet/funktionshinderombudsman" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad – Funktionshinderombudsman</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Så utvecklas livsvillkoren för göteborgare med funktionsnedsättning

<p class="wp-block-paragraph">– Om du är drabbad kan du kontakta oss anonymt och vi har tystnadsplikt, berättar Birgitta Bjelkenäs, utvecklingsledare.</p><p class="wp-block-paragraph">Könsstympning av flickor och kvinnor är en lång tradition i flera länder och kan orsaka både fysiskt och psykiskt lidande. I Sverige är alla typer av könsstympning av flickor och kvinnor förbjuden sedan 1982 och det är också olagligt att göra ingreppet i ett annat land. Brottet kan ge fängelse.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Här kan du få stöd och hjälp</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Regionalt stödcentrum heder, telefon 020-34 03 03.</p><p class="wp-block-paragraph">Vulvamottagningen, Angereds närsjukhus telefon 031-332 69 02. Rådgivning och behandling av fysiska besvär från könsstympning.</p></div><p class="wp-block-paragraph">Regionalt stödcentrum heder vill uppmärksamma dagen och se till att fler kvinnor och flickor som utsatts för könsstympning ska få hjälp. Därför anordnar de en lunchföreläsning för personal inom vård, omsorg och socialtjänst på torsdag 5 februari.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="640" height="510" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Birgitta-Bjelkenas-Foto-Lina-Lycke-1.jpg" alt="" class="wp-image-148055" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Birgitta-Bjelkenas-Foto-Lina-Lycke-1.jpg 640w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Birgitta-Bjelkenas-Foto-Lina-Lycke-1-300x239.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Birgitta-Bjelkenas-Foto-Lina-Lycke-1-250x199.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Birgitta-Bjelkenas-Foto-Lina-Lycke-1-520x414.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px" /><figcaption class="wp-element-caption">Birgitta Bjelkenäs, utvecklingsledare. Foto: Lina Lycke </figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph">&#8221;<em><strong>Om du är drabbad kan du kontakta oss anonymt och vi har tystnadsplikt </strong></em>&#8221;<br><br>Birgitta Bjelkenäs</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">Då berättar organisationen Existera om de samtalsgrupper som de driver för kvinnor som utsatts för könsstympning. Grupperna kombinerar samtal med fysisk aktivitet för att bryta tystnad, ge kunskap och stärka kvinnors egenmakt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Regionalt stödcentrum heder</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Är en samverkan mellan tio kommuner i Göteborgsregionen, Polismyndigheten och Västra Götalandsregionen.</p><p class="wp-block-paragraph">Stödcentrat erbjuder samtal och stöd till dig som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck, oavsett din ålder, ditt kön eller din sexuella läggning.</p><p class="wp-block-paragraph">Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/regionalt-stodcentrum-heder">Göteborgs Stad: Regionalt stödcentrum heder</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Göteborg uppmärksammar FN:s dag mot kvinnlig könsstympning

<p class="wp-block-paragraph">– På föräldraträffarna ligger fokus på det som är positivt i relationen med barnet och att man som förälder inte ska lägga så mycket energi på det negativa. Det har verkligen hjälpt mig, säger Isabella Tormena.</p><p class="wp-block-paragraph">Sonen var inne i en jobbig fas och när familjen fick ett vykort om ABC föräldraträffar i posten tvekade Isabella Tormena inte att anmäla sig.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Det var väldigt mycket nej från min son just då och jag kände att det var svårt att göra rätt. Jag tänkte: Hur gör alla andra?</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Andras erfarenheter gav perspektiv</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">ABC föräldraträffar hålls varannan vecka och följs upp med en återträff. De fyra träffarna utgår från ett tema åt gången där information varvas med diskussioner mellan deltagarna.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">ABC föräldraträffar</h3><ul class="wp-block-list"><li>Är till för alla med barn i åldern 0–18 år</li><li>Du får konkreta tips som underlättar i vardagen</li><li>ABC-träffarna är indelade efter ålder &#8211; välj den som passar dig</li><li>Det kostar inget att vara med<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2021629125331525" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: ABC föräldraträffar – mer information och anmälan </a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Isabella Tormena uppskattar de verktyg för att hantera olika situationer hon fick med sig och inte minst att få ta del av de andra föräldrarnas erfarenheter.</p><p class="wp-block-paragraph">– Alla var väldigt generösa med att dela med sig och det gav mig verkligen perspektiv. Att andra har utmaningar med sina barn hör man annars inte så mycket om. I sociala medier, till exempel, är det ju bara det positiva som visas upp.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tar det inte personligt längre</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En del barn vill bestämma mycket över andra de leker med och så var det med Isabella Tormenas son.</p><p class="wp-block-paragraph">– När vi lekte tillsammans ville han bestämma allt hela tiden och det var svårt att hantera. Vi pratade om detta på kursen och jag fick rådet att låta honom fortsätta bestämma och att inte lägga så stor vikt vid det. Jag tyckte det lät helt ologiskt, men genom att inte uppmärksamma det här har det faktiskt blivit bättre. Innan kursen tog jag min sons beteende personligt, men det gör jag inte längre. Han är ju ett barn och det är viktigt att komma ihåg.<br><br></p>

Föräldraträffar gav nya perspektiv

<p class="wp-block-paragraph">När det är svårt att söka jobb eller skaffa vänner sjunker självförtroendet och till slut kan det vara en utmaning att ens ta sig ut från hemmet för att göra vardagliga saker.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi märker att det blir allt fler som inte kommer i gång med själva livet. De kan ha haft en problematisk skolsituation, psykisk ohälsa under lång tid, ibland en diagnos inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och står inför att hitta en sysselsättning, men det är inte alltid en enkel väg, Lina Björnsdotter Zeljko, som jobbar tillsammans med Jenny Olofsson på Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning. </p><p class="wp-block-paragraph">– Då ringer oroliga föräldrar eller de unga vuxna själva till oss på Lotsverksamheten, och vi försöker att lotsa dem rätt, fortsätter Lina Björnsdotter Zeljko.</p><h2 class="wp-block-heading">Har koll på passande aktiviteter</h2><p class="wp-block-paragraph">Även yrkesverksamma kan ringa Lotsverksamheten för att få vägledning och bolla frågor.</p><p class="wp-block-paragraph">Lotsarna har god kännedom om samhället och vilka insatser som är möjliga att söka, och hur man går till väga. De har också koll på vilka aktiviteter som kan passa ungdomar som kan behöva extra stöd eller anpassningar för att komma vidare i sin utveckling. Lotsarna har inte bara koll på frågor som rör ungdomar, utan kan svara på frågor som rör personer med funktionsnedsättning i alla åldrar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Man behöver inte ha någon diagnos eller insats för att kontakta oss. Många föräldrar hör av sig för att få veta hur de ska kunna hjälpa sin ungdom som inte mår bra, har haft det tufft i skolan och kanske har funderingar kring vem är jag som person, säger Lina Björnsdotter Zeljko.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lots-for-barn-och-vuxna-med-funktionsnedsattning">Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Lots för barn och vuxna med funktionsnedsättning finns på förvaltningen för funktionsstöd dit alla som bor i Göteborg kan vända sig med frågor om hur man kan få hjälp, insatser eller vart man kan hitta kultur- och fritidsaktiviteter som kan passa personer med funktionsnedsättning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi löser inte problemen, men vi kan visa vilka steg man kan ta och vart man kan få hjälp. Och framför allt ge hopp och insikter om att det finns stöd. Man kan behöva stöd kring sitt mående, inte bara med att hitta arbete eller fritid, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading">Personlig vägledning för att ta nästa steg</h2><p class="wp-block-paragraph">Ett samtal med Lotsarna kan alltså vara en slags ögonöppnare.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är inlyssnande och kan fungera som ett bollplank för både invånare och yrkesverksamma, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Efter samtalet skickar de alltid ett mail med länkar till de tips som varit mest passande.</p><p class="wp-block-paragraph">– De som kontaktar oss brukar uppskatta att få en skriftlig sammanställning över vad vi har pratat om och länkar till det som varit aktuellt i samtalet. För unga vuxna kan det handla om hur man kan försörja sig, olika vägar framåt till studier och sysselsättning, stöd i hemmet och stöd i måendet, säger Jenny Olofsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Lotsverksamheten är en slags informationstjänst som ger personlig vägledning för att kunna ta nästa steg. Det finns ofta mycket digital information, men det kan vara svårt att veta vad som gäller mig och var man börjar. Då kan Lotsarna hjälpa till.</p><p class="wp-block-paragraph">Utöver den personliga vägledningen arrangerar Lots, tillsammans med anhörigstöd under 65 år, varje termin en föreläsningsserie som heter Steg-ett ut. Den innehåller generell information om sådant som kan vara bra att känna till på vägen ut i vuxenlivet för unga vuxna med funktionsnedsättning. När det är dags publiceras mer information i stadens kalendarium och på Lots hemsida.</p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Unga vuxna kan få hjälp av Lotsarna

<p class="wp-block-paragraph">En kulturbro. Det är vad Ida Börjesson, stödpedagog på Göteborgs Stads dagliga verksamhet Formverkstan, kallar samarbetet. Hon berättar att det kom till av en slump.<br><br>– Det började för ganska länge sedan när designern Dan Sunaga, som då var japansk student på HDK-Valand, tittade in i vår butik på Karl Johansgatan. Han blev nyfiken på vårt sätt att arbeta och ville veta mer om hur vi genom hantverket skapar en meningsfull tillvaro för vår målgrupp, säger hon.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="816" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Ida-800.gif" alt="" class="wp-image-147726"/><figcaption class="wp-element-caption">Ida Börjesson, stödpedagog på Göteborgs Stads dagliga verksamhet Formverkstan.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;I Japan finns inte samma struktur med stöd och insatser som vi har i Sverige. Det finns ett stort intresse för hur vi jobbar. Till exempel är de nyfikna på hur vi med vår målgrupp arbetar för att skapa produkter av hög kvalitet och unik design, som vi sedan säljer&#8221;</strong></em></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br>Ida Börjesson</p></blockquote></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Föreningen fick namn på svenska</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tillbaka i Japan startade Dan Sunaga en förening för konstnärer med funktionsnedsättning, inspirerad av Formverkstans arbetsmetoder och pedagogik. Den fick det svenska namnet Konst.<br><br>Sedan dess har de bägge verksamheterna haft utbyten av olika slag. Stödassistenter från Formverkstan har föreläst i Japan. Japanska forskare inom socialpedagogik har kommit till Göteborg.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="701" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/formverkstan-studiebesok-1000.gif" alt="" class="wp-image-147728"/><figcaption class="wp-element-caption">I september besökte Dan Sunaga, från föreningen Konst, och Taka Ikegami, docent i socialpedagogik, Formverkstan i Göteborg. Foto: Ida Börjesson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– I Japan finns inte samma struktur med stöd och insatser som vi har i Sverige. Det finns ett stort intresse för hur vi jobbar. Till exempel är de nyfikna på hur vi med vår målgrupp arbetar för att skapa produkter av hög kvalitet och unik design, som vi sedan säljer, säger Ida Börjesson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”De har verkligen satsat”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Nu har samarbetet resulterat i en utställning på det japanska museet MMoP i Miyota. Under januari månad, till och med 1 februari, visar Formverkstans deltagare framför allt ett antal textila produkter med måleri, men också vanliga målningar.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="964" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/muggar-800.gif" alt="" class="wp-image-147730"/><figcaption class="wp-element-caption">Johannes Grens bild Ögonkakao är motiv på en mugg. Originalmålningen visas på museet. Foto: Föreningen Konst</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"><br>Allt är till salu i museets popup-butik.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="973" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/utst-program-800.gif" alt="" class="wp-image-147731"/><figcaption class="wp-element-caption">Info från utställningen med bilder på Angelica Gustavsson och Nadia Ghidar, konstnärer från Formverkstan. Foto: Föreningen Konst</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Dessutom har de tagit fram produkter med våra motiv, som också säljs i butiken, liksom muggar, tröjor och annat som det står Formverkstan på. De har verkligen satsat på det här, konstaterar hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Formverkstan</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Formverkstan konst och design är en av flera dagliga verksamheter inom förvaltningen för funktionsstöd. Här finns möjlighet att arbeta med textil, måleri, keramik och fri skulptur i olika material. Produkterna finns att köpa i Formverkstans butik på Karl Johansgatan 35 i Majorna.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/funktionsnedsattning/daglig-verksamhet/hitta-och-jamfor-daglig-verksamhet?id=1198" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Formverkstan daglig verksamhet</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

Formverkstan ställer ut konsthantverk i Japan

<p class="wp-block-paragraph"><strong>Hallå Jolin Sewén och Johanna Häussler Sand! Ni leder projektet för äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen. Var befinner ni er i processen just nu?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Under en vecka i oktober knackade vi dörr i samtliga lägenheter där det bor personer som är 70 år eller äldre i Västra Järnbrott. Alla som ville delta fick svara på en enkät om boendemiljön. Frågorna rörde sig till exempel om hur de upplever utemiljön, om de önskar fler mötesplatser och socialt liv i sitt område och hur de trivs med sitt boende. En fråga var också om de kunde tänka sig att engagera sig vidare i projektet. Vi fick 156 svar, mer än 40 procent av alla i åldersgruppen. Många seniorer ville fortsatt engagera sig, vilket är glädjande, säger Jolin.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="544" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Bostadsbolaget-80-ar-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147682" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Bostadsbolaget-80-ar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Bostadsbolaget-80-ar-1000-300x163.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Bostadsbolaget-80-ar-1000-768x418.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Bostadsbolaget-80-ar-1000-250x136.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Bostadsbolaget-80-ar-1000-520x283.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Bostadsbolaget-80-ar-1000-730x397.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jolin Sewén, Johanna Häussler Sand med Tarja Larsson, projektledare på Bostadsbolaget, samt en hyresgäst från området, med sin hund på sommarens kalas för Bostadsbolaget som fyllde 80 år. Foto: Sofia Lewerin</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Berätta mer om bakgrunden!</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det var hösten 2024 som Bostadsbolaget och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen påbörjade ett gemensamt projekt med fokus på boende och närmiljö. Projektet skulle syfta till bättre livsvillkor, främja kvarboende och minska&nbsp;ensamhet. Västra Järnbrott valdes ut till en ”testarena”, bland annat eftersom det bor många seniorer där, säger Johanna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur har ni tagit er an projektet?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Som projektledare fick vi fria händer och uppmaningen att vara innovativa. Sedan dess har vi tagit del av den senaste forskningen på området. Vi har bland annat haft förmånen att träffa Susanne Iwarsson som är professor och har forskat på åldrande och hälsa med fokus på bostadsfrågor i tre decennier, säger Johanna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Och under hösten 2025 har fokus varit på delaktighet. Vi har använt oss av Hyresgästföreningens metod ”Örat mot marken” och knackat dörr hos alla 70+ i området samt haft en workshop med de seniorer som ville engagera sig vidare. Nu har vi ett mycket bra underlag från dörrknackning och från workshopen att jobba vidare med, säger Jolin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad händer nu?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Under våren kommer vi jobba vidare i två arbetsgrupper, en med fokus på mötesplatser och en med utemiljö. Arbetsgrupperna kommer bestå av engagerade seniorer i området och tjänstepersoner. Vi kommer att utgå från resultatet vi fått in under hösten och har dessutom beviljats forskningsmedel för satsningen. Om resultatet blir lyckat, hoppas vi kunna sprida metoden till andra bostadsområden, säger Jolin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad hoppas ni att projektet ska bidra med till Göteborgs utveckling som åldersvänlig stad?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Vi hoppas att lärdomarna ska inspirera andra bostadsbolag att involvera sina seniora hyresgäster mer för att utveckla åldersvänliga bostads- och närmiljöer. Seniorer vistas generellt mer i sitt närområde än andra grupper och det som är bra för seniorer är i regel bra för alla åldersgrupper. Vi hoppas också att staden beslutar om att inrätta tjänsten ”På rätt plats” som ett stöd för äldre invånare i att ta välinformerade beslut om sitt boende, säger Johanna.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Åldersvänliga städer och samhällen</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad är medlem i WHO:s nätverk för åldersvänliga städer och samhällen. Ett av de mål som lyfts i handlingsplanen för Åldersvänliga Göteborg är att Göteborgs seniorer ska ha tillgång till tillgängliga, trygga och ekonomiskt överkomliga bostäder och boendemiljöer som är anpassade efter seniorers mångfacetterade behov. </p><p class="wp-block-paragraph">Bostaden är en grundförutsättning för trygghet och ett aktivt liv. Med allt fler äldre behöver vi bli ännu bättre på att arbeta tillsammans i samhället för att anpassa boendemiljö och levnadsmiljö. Fler ska kunna bo kvar hemma länge, med god livskvalitet, självständighet och i gemenskap med andra.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läs mer:</strong></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/aldersvanliga-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Åldersvänliga Göteborg</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://bostadsbolaget.se/wp-content/uploads/BOBO0026_Fokus_Tynnered_Nr4_2025_TGA.pdf">Fokus Frölunda/Tynnered nr 4 år 2025</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Seniorer tycker till om mötesplatser och delaktighet

<p class="wp-block-paragraph">Snön efter den senaste tidens oväder hade precis hunnit smälta bort lagom till spadtagsceremonin på fredagsförmiddagen.</p><p class="wp-block-paragraph">På evenemanget deltog förskolebarn från en närliggande förskola, och dagens huvudtalare, kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius, vände sig i sitt tal direkt till dem.</p><p class="wp-block-paragraph">– Detta är historiskt! Vi bygger för framtiden! I vårt välmående samhälle är det fler som lever längre, och här i Skra bro bygger vi för att leva tillsammans och träffa varandra.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/talare-skra-bro-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147652" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/talare-skra-bro-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/talare-skra-bro-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/talare-skra-bro-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/talare-skra-bro-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/talare-skra-bro-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/talare-skra-bro-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Projektledarna Ana Tiriba och Frida Borgman. Bredvid scenen står moderatorn för dagen, Eva Falk, verksamhetschef för område Hisingen på Ävo. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Skra bro vård- och omsorgsboende är ett nybygge av 79 bostadslägenheter för äldre. Många av idéerna som ska genomföras i den nya byggnaden, togs fram under ett omfattande dialogarbete med representanter från äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, Ävo. Förvaltningens direktör Babbs Edberg, uttryckte det som var den röda tråden för dagen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="557" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/babbs-edberg-skra-bro-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147654" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/babbs-edberg-skra-bro-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/babbs-edberg-skra-bro-1000-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/babbs-edberg-skra-bro-1000-768x428.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/babbs-edberg-skra-bro-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/babbs-edberg-skra-bro-1000-520x290.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/babbs-edberg-skra-bro-1000-730x407.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Babbs Edberg, direktör på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Äntligen! Förra veckan hade vi bandvagnar som hjälpte oss att köra ut våra medarbetare i hemtjänsten, så jag är så glad att vi kan vara här idag. Behovet av nya boenden är stort när antalet äldre blir allt fler, och jag hoppas att det inte tar 15 år till innan vi bygger nästa nya vård- och omsorgsboende.</p><h2 class="wp-block-heading">Klimatsmart byggnad för hållbar framtid</h2><p class="wp-block-paragraph">Byggprojektet är en del av stadsfastighetsförvaltningens plan för minskad klimatpåverkan, och av innovationsprogrammet Hoppet. Projektledarna Frida Borgman och Ana Tiriba från stadsfastighetsförvaltningen berättade om hur det kommer att märkas på byggnaden:</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi bygger i trä och klimatförbättrad betong, och vi kommer även att testa nygamla material som lerskivor och lerputs, sa Ana Tiriba.</p><p class="wp-block-paragraph">Frida Borgman lyfte också hur de samarbetat med Ävo och använt sig av aktuell forskning för att ta fram en grund för utformningen både av detta och kommande boenden.</p><p class="wp-block-paragraph">Det blir ett boende som är vackert, praktiskt och med hemlik karaktär.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/barn-skra-bro-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147653" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/barn-skra-bro-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/barn-skra-bro-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/barn-skra-bro-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/barn-skra-bro-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/barn-skra-bro-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/barn-skra-bro-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Förskolebarnen satt tryggt på bänkarna som personalen på Flodéns snickrat ihop inför evenemanget.Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Tidskapsel hälsar till framtiden</h2><p class="wp-block-paragraph">Entreprenören Flodéns hade gjort i ordning två lådor som ska byggas in på hemlig plats i byggnaden. Förskolebarnen på plats hade tagit med sig teckningar att lägga i lådorna, och även om ingen av pensionärerna hade tagit sig ut på plats (kanske var det vädret som satte stopp) så är planen att även pensionärsrådet på Hisingen ska ta fram material att lägga ner i lådorna. Tanken är att det ska bli en spännande hälsning till framtiden när de hittas igen när byggnaden till exempel behöver renoveras.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/lador-skra-bro-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147655" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/lador-skra-bro-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/lador-skra-bro-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/lador-skra-bro-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/lador-skra-bro-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/lador-skra-bro-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/lador-skra-bro-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tidskapsellådorna var väl anpassade för att byggas in i väggarna. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/bjorlanda/skra-bro-vard-och-omsorgsboende-nybyggnad" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Skra bro vård- och omsorgsboende</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/bjorlanda/skra%20bro" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Om utvecklingen av hela Skra bro-området</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Byggstart för Skra bro vård- och omsorgsboende

<p class="wp-block-paragraph">– Det är väldigt viktigt att vi kan utföra våra insatser till omsorgstagare och ha en god kvalitet, trygghet och patientsäkerhet. Vi ska ge mat och mediciner. Människor behöver vårt stöd. Det handlar också om det sociala, att de vi besöker får träffa och prata med någon under dagen, säger Mimmi Bergman, enhetschef för hemtjänsten på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Under snökaoset hade många medarbetare svårt att ta sig till jobbet, men pulsade långa sträckor i snön för att komma fram.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var ett sådant otroligt engagemang, samverkan och teamwork. Jag är jätteimponerad över allas driv och att alla drog sitt strå till stacken, säger Mimmi Bergman.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Det uppstod en del stress hos våra medarbetare eftersom det kan vara otäckt att köra i snön. Men alla var verkligen samhällshjältar och jag blev varm i hjärtat av att se hur alla hjälptes åt. Om vi inte hade haft det samarbetet hade vi inte klarat av jobbet de dagarna&#8221;</strong></em><br><br>Mimmi Bergman</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="442" height="489" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mimmi-442.jpg" alt="" class="wp-image-147632" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mimmi-442.jpg 442w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mimmi-442-271x300.jpg 271w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mimmi-442-250x277.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 442px) 100vw, 442px" /></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Svårt med transporter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den största utmaningen var framkomligheten med bilarna som används för att åka till omsorgstagarna. Många bilar var översnöade, vägarna var inte plogade och bilarna fastnade i snön. I Torslanda fick hemtjänsten hjälp av bandvagnar för att kunna ta sig runt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det uppstod en del stress hos våra medarbetare eftersom det kan vara otäckt att köra i snön. Men alla var verkligen samhällshjältar och jag blev varm i hjärtat av att se hur alla hjälptes åt. Om vi inte hade haft det samarbetet hade vi inte klarat av jobbet de dagarna, säger Mimmi Bergman.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="686" height="499" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/vagn-686.jpg" alt="" class="wp-image-147631" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/vagn-686.jpg 686w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/vagn-686-300x218.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/vagn-686-250x182.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/vagn-686-520x378.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 686px) 100vw, 686px" /><figcaption class="wp-element-caption">Textilservicen kunde inte köra fram till hemtjänstens lokaler. Då fick Mimmi Bergman, en kollega och en hjälpsam förbipasserande dra gallervagnen med rena kläder genom snön. </figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Andra utmaningar var upphämtningen av arbetskläder som behövde tvättas och leveransen av mat till de äldre. </p><p class="wp-block-paragraph">– Planerare och omsorgshandledare hjälptes åt att köra ut maten och jag och en kollega såg till att tvätta i vår enda tvättmaskin på jobbet så att medarbetarna kunde få rena kläder till helgen, säger Mimmi Bergman.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="565" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MoneyforCoffee_Pixabay-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147635" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MoneyforCoffee_Pixabay-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MoneyforCoffee_Pixabay-1000-300x170.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MoneyforCoffee_Pixabay-1000-768x434.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MoneyforCoffee_Pixabay-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MoneyforCoffee_Pixabay-1000-520x294.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MoneyforCoffee_Pixabay-1000-730x412.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Under snökaoset i början på januari fick många verksamheter vara snabba med att ställa om för att kunna utföra sitt arbete. Foto: MoneyforCoffee/Pixabay</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Extra uppmuntran till personalen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen var också snabba med att åka och köpa skyfflar och isskrapor innan de sålde slut.</p><p class="wp-block-paragraph">– När vi hamnar i ett läge av kris hittar vi alltid lösningar. Vi ser möjligheter och inte hinder. Vi tänkte att om vi har klarat en pandemi, klarar vi en snöstorm. Sedan ska vi inte sticka under stol med att vi fortfarande är lite slitna. De dagarna tog på krafterna. Men vi såg till att motivera, peppa och finnas till hands för varandra, säger Mimmi Bergman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Teamet ställde upp</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Susanne Roslund är sjuksköterska i hälso- och sjukvården och har turen att bo nära arbetet. </p><p class="wp-block-paragraph">– Jag kunde komma till jobbet i tid, men det var många som inte hunnit fram eller inte kom alls. När jag tog bilen för att åka till mina patienter fastnade jag i snön, så en vaktmästare fick komma och hjälpa mig att komma loss, säger hon.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="847" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Susanne-800.jpg" alt="" class="wp-image-147633" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Susanne-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Susanne-800-283x300.jpg 283w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Susanne-800-768x813.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Susanne-800-250x265.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Susanne-800-520x551.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Susanne-800-730x773.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Susanne Roslund är sjuksköterska i hemsjukvården. Foto: Greta Dejus</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Vi är ett bra team som jobbar här och vi ställer upp för varandra. Visst var det lite jobbigt, men det gick bra. Det är viktigt att vi kan jobba på för våra patienters skull, oavsett omständigheter&#8221;</strong></em><br><br>Susanne Roslund </p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">I vanliga fall börjar Susanne Roslund arbeta klockan 7:30, men hon blev tillfrågad om hon kunde komma klockan 6:45 i stället. Något hon utan tvekan sa ja till.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är ett bra team som jobbar här och vi ställer upp för varandra. Visst var det lite jobbigt, men det gick bra. Det är viktigt att vi kan jobba på för våra patienters skull, oavsett omständigheter. Många har nödvändiga insatser, som läkemedel som ska tas en viss tid. Andra får palliativ vård och behöver smärtlindring, säger Susanne Roslund.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="585" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mariakray_Pixabay-dack-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147636" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mariakray_Pixabay-dack-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mariakray_Pixabay-dack-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mariakray_Pixabay-dack-1000-768x449.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mariakray_Pixabay-dack-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mariakray_Pixabay-dack-1000-520x304.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mariakray_Pixabay-dack-1000-730x427.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Mariakray/Pixabay</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fysiskt krävande arbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Mikael Jansson är vaktmästare och tillförordnad arbetsledare på äldre<a>&#8211;</a><a href="#_msocom_6">[VH6]</a>&nbsp; samt vård- och omsorgsförvaltningen och även han hade hektiska dagar med mycket snöskottning.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="894" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mikael-800-1.jpg" alt="" class="wp-image-147645" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mikael-800-1.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mikael-800-1-268x300.jpg 268w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mikael-800-1-768x858.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mikael-800-1-250x279.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mikael-800-1-520x581.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Mikael-800-1-730x816.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mikael Jansson är vaktmästare och tillförordnad arbetsledare på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen. Foto: Fredrik Almelund</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Det var kanske ett lite mer fysiskt krävande arbete än vad vi egentligen klarar av. Men vi gjorde det. Vi jobbar ju för att underlätta för vårdpersonalen och de äldre. Om hemtjänsten och hälso- och sjukvården&nbsp;inte kommer ut med sina bilar kan de inte ge den service som de ska. Därför kändes det viktigt att vi kunde bidra med vårt för att hjälpa dem. All personal ställde verkligen upp&#8221;</strong></em></p><p class="wp-block-paragraph"><br>Mikael Jansson</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Mina kollegor kunde inte riktigt ta sig till jobbet, så i stället för att komma hit och byta om och sedan åka ut var det många som tog med sig redskap hemifrån. Många tog sig till olika vård- och omsorgsboenden i sina privata kläder och skottade och skyfflade. Även min chef, Mia Nordgren, ställde upp och skottade tidigt på morgnarna, säger Mikael Jansson.</p><p class="wp-block-paragraph">Han och hans kollegor fick lägga de ordinarie arbetsuppgifterna åt sidan. Krånglande lås och montering av hyllor fick vänta. I stället fick de hjälpa till att skotta fram hemtjänstens och hemsjukvårdens bilar och även skotta stora parkeringar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var kanske ett litet mer fysiskt krävande arbete än vad vi egentligen klarar av. Men vi gjorde det. Vi jobbar ju för att underlätta för vårdpersonalen och de äldre. Om hemtjänsten och hälso- och sjukvården inte kommer ut med sina bilar kan de inte ge den service som de ska. Därför kändes det viktigt att vi kunde bidra med vårt för att hjälpa dem. All personal ställde verkligen upp, säger Mikael Jansson.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="636" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Vilkass_Pixabay-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147637" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Vilkass_Pixabay-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Vilkass_Pixabay-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Vilkass_Pixabay-1000-768x488.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Vilkass_Pixabay-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Vilkass_Pixabay-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Vilkass_Pixabay-1000-730x464.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Vilkass/Pixabay</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk</strong>: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Så ställde äldreomsorgen om i snökaoset

<p class="wp-block-paragraph">Mini-Maria vänder sig till ungdomar och unga vuxna upp till 21 år som har frågor eller problem kopplade till alkohol eller droger, samt deras föräldrar och anhöriga. På mottagningarna erbjuds råd, stöd och behandlin</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Förbättringar efter flytt</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den 23 januari flyttar Mini-Maria Nordost till Mini-Maria Centrum. Det blir alltså en gemensam mottagning på Norra Hamngatan 8 som tar emot ungdomar och deras anhöriga från Centrum, Sydväst och Nordost. Invånare från Örgryte, Härlanda och Kallebäck hänvisas till mottagningen på Hisingen. Övriga stadsområden berörs inte av förändringen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi organiserar om eftersom vi ser att det kommer färre ungdomar till oss. Kan vi samlokalisera personalen lite mer blir inte mottagningarna så sårbara. Vi får mer tid och resurser för samverkan och utåtriktat arbete – då kan vi nå fler och öka vårt inflöde. Det här är ingen neddragning, utan vi flyttar bara våra resurser, säger Malin Berglund, enhetschef för Mini-Maria Göteborg på socialförvaltningen Centrum.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mottagningar för alla behov</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Efter omorganisationen kommer Mini-Maria att ha en ordinarie mottagning på Hisingen och en i Centrum. Där tar man emot ungdomar på primärvårdsnivå.<br><br>– Man kan egentligen välja vilken mottagning man vill oavsett var man bor, men för att få stöd och hjälp i rätt tid rekommenderar vi och hänvisar vidare till en specifik mottagning, säger Malin Berglund.</p><p class="wp-block-paragraph">Trots att den ordinarie mottagningen i Nordost flyttar, kommer Mini-Marias resursmottagning att ligga kvar i samma lokaler i Gamlestaden. Mottagningen är på specialistnivå och dit kommer ungdomar via remiss.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vårt mål är att vi på Mini-Maria Göteborg ska kunna erbjuda råd, stöd och behandling för hela målgruppen från förebyggande och tidiga insatser till behandling och insatser på specialistnivå. Ungdomarna ska kunna få hjälp hela vägen oavsett om de har en lätt eller svår problematik. Detta kan vi nu erbjuda genom våra mottagningar, säger Malin Berglund.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Mini-Maria</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Mini-Maria vänder sig till ungdomar och unga vuxna upp till 21 år som har frågor eller problem kopplade till alkohol eller droger, samt deras föräldrar och anhöriga.</li><li>På mottagningarna arbetar socionomer, sjuksköterskor, psykologer och läkare.</li><li>Mini-Maria erbjuder råd, stöd och behandling till ungdomar, familj och nätverk.</li><li>Alla besök på Mini–Maria är kostnadsfria och personalen har tystnadsplikt.</li><li>Man kan söka hjälp på Mini-Maria utan beslut och kontakt med socialförvaltningen eller andra myndigheter.</li><li>Mini-Maria Göteborg är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Sahlgrenska universitetssjukhuset.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://minimaria.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mini-Maria</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Mini-Maria i Göteborg organiseras om

<p class="wp-block-paragraph">På Behandlingsgruppens mottagning på Första Långgatan 28B arbetar socialsekreterare med behandling och stöd till personer med skadligt bruk eller beroende av droger eller alkohol. En betydande del av verksamheten riktar sig också till anhöriga.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vår primära målgrupp är personer med skadligt bruk och beroende, men runt en fjärdedel av alla som söker sig till oss är anhöriga. Det spelar ingen roll om personen med beroendeproblematik har kontakt med oss eller inte, säger Kristina Silvonen Hedlund, socialsekreterare och behandlare på Behandlingsgruppen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många upplever oro och stress</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Anhöriga kan vara föräldrar, partners, syskon eller vuxna barn till en förälder med beroende. Många av de anhöriga som vänder sig till Behandlingsgruppen beskriver långa perioder av ovisshet, oro och en känsla av maktlöshet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="748" height="418" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Samtal-748.jpg" alt="" class="wp-image-147528" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Samtal-748.jpg 748w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Samtal-748-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Samtal-748-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Samtal-748-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Samtal-748-730x408.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 748px) 100vw, 748px" /><figcaption class="wp-element-caption">På Behandlingsgruppen kan anhöriga till personer med skadligt bruk och beroende få stöd, råd och möjlighet att bolla svåra frågor.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Som anhörig lever man ofta i en svår situation. Det kan vara väldigt stressande att leva nära någon som har ett skadligt bruk eller beroende, säger Ingmarie Månsson, socialsekreterare och behandlare.</p><p class="wp-block-paragraph">Behandlingsgruppen erbjuder anhöriga både enskilda samtal och återkommande anhöriggrupper.</p><p class="wp-block-paragraph">I grupperna får deltagarna möjlighet att möta andra som befinner sig i liknande situation. Det blir ett rum där man kan dela erfarenheter och känna stöd i gemenskapen.<br><br>– Många beskriver att det är en lättnad att träffa andra och kunna prata öppet om saker som ofta är förknippat med mycket skam. Att få möjlighet att träffa andra i samma situation kan bryta isolering och göra att man känner sig mindre ensam, säger Kristina Silvonen Hedlund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt att inte glömma sina egna behov</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Både i de individuella samtalen och i grupperna får de anhöriga möjlighet att berätta om sin situation. De får också hjälp med att sätta fokus på sina egna behov och sin egen hälsa.</p><p class="wp-block-paragraph">För Behandlingsgruppen är anhörigstödet en självklar och viktig del av arbetet. Ett skadligt bruk och beroende påverkar inte bara individen, utan hela omgivningen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att leva nära en person med beroende har stor påverkan på livskvaliteten och att kunna erbjuda stöd är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv, säger Ingmarie Månsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Behandlingsgruppens insatser är kostnadsfria och vänder sig till personer som är folkbokförda i Göteborg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Vill du komma i kontakt med Behandlingsgruppen?</strong> </p><p class="wp-block-paragraph">Ring 031-367 92 92, telefontid måndag–torsdag klockan 13–15 och fredag klockan 8:30–10:30. Den som vill bli uppringd kan fylla i det här kontaktformuläret: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/behandlingsgruppen-for-drogproblem/boka-samtal" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Behandlingsgruppen för drogproblem &#8211; boka samtal </a></p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-till-anhoriga/stod-for-anhoriga-till-nagon-med-skadligt-bruk-eller-beroende" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Läs mer om vilket stöd som finns att få</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Behandlingsgruppen ger stöd till anhöriga

<p class="wp-block-paragraph">– Civilsamhället har en särskild förmåga att nå göteborgare i utsatta livssituationer som det offentliga, av olika skäl, inte alltid når. Genom dessa kontakter kan civilsamhället bygga förtroende och skapa broar till socialtjänsten och andra offentliga insatser när det är relevant för målgruppen, säger Cecilia Kjellgren, enhetschef för Samverkan med civilsamhället på socialförvaltningen Centrum. </p><p class="wp-block-paragraph">– På så sätt bidrar civilsamhället aktivt till den omställning som den nya socialtjänstlagen syftar till, fortsätter hon.</p><h2 class="wp-block-heading">Något högre summa än 2025</h2><p class="wp-block-paragraph">Socialnämnden Centrum fördelar varje år bidrag till organisationer i hela Göteborg som erbjuder stöd och skapar bättre förutsättningar för utsatta grupper i samhället.</p><p class="wp-block-paragraph">Inför 2026 fördelar nämnden 57 miljoner kronor till 84 verksamheter. Bidragssumman är något högre än för år 2025 för att möta ökade kostnader och behov i verksamheterna, men även för att göra det möjligt för nysökande föreningar att få bidrag.</p><p class="wp-block-paragraph">Här är exempel på typer av verksamheter som får stöd:</p><ul class="wp-block-list"><li>Organisationer eller föreningar som ger stöd till våldsutsatta kvinnor och barn.</li><li>Föreningar som stöttar ungdomar i utsatthet, förebygger psykisk ohälsa, skapar trygga mötesplatser och stärker självkänsla och framtidstro hos unga.</li><li>Arbetsintegrerande sociala företag, som skapar arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden.</li><li>Organisationer som arbetar med missbruk och beroende, där stödet går till föreningar som erbjuder samtalsstöd och social gemenskap för personer som försöker ta sig ur ett beroende.</li></ul><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Om verksamhetsbidragen</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Verksamhetsbidrag inom det sociala området fördelas årligen av socialnämnden Centrum enligt riktlinjer för föreningsbidrag i Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">Bidragen riktar sig till organisationer vars verksamhet rör fler än ett stadsområde och som på ett kvalificerat sätt arbetar med sociala frågor och stödinsatser för göteborgare.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-centrum/socialnamnden-centrum" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Centrum</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Sociala verksamheter får 57 miljoner i bidrag

<p class="wp-block-paragraph">Trädgårdsberget i Angered är en gruppbostad för personer inom socialpsykiatri och ingår i funktionsstöd Nordost. Boendet har en stor trädgård och under de senaste ett och halvt åren har man i samarbete med Folkuniversitetet hållit kurser i odling för de boende.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1013" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/personalen-800.jpg" alt="" class="wp-image-147262" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/personalen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/personalen-800-237x300.jpg 237w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/personalen-800-768x972.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/personalen-800-250x317.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/personalen-800-520x658.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/personalen-800-730x924.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Personalen på Trädgårdsberget i Angered, från vänster: Sarah Pishro, Susann Carlsson, Nishad Imaduwage, Elisabeth Petersson Bergstrand och Thobias Tammisto.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Som en avslutning på kurserna ville vi fira med en Nobelmiddag, och då har vi använt oss av mat från vår egen trädgård, berättar Nishad Imaduwage, enhetschef på Trädgårdsberget och fortsätter:</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Initiativet till Nobelmiddagen kommer från stödpedagogen Elisabeth Bergstrand och stödassistent Susann Carlsson. Tillsammans med all personal har de drivit detta fina arbete och lagade även maten, berättar han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mat från egna trädgården </strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Nobelmiddagen hade temat “Vår trädgård” och bestod av tre rätter; jordärtskockssoppa, pasta med grönkålssås och tigerkaka till dessert.<br><br>Under middagen fick de även lyssna på livemusik och kunde låna in musiker från andra områden, gitarristen och stödpedagogen Erick, samt stödassistenten Dembo, som spelade trummor.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Middagen var mycket uppskattad av våra hyresgäster. Det är sällan de sätter på sig finkläder och äter trerätters middag. Många hade aldrig gjort det tidigare, och nu kunde vi också visa hur man äter på fina middagar och hur skålar ordentligt, det var riktigt festligt.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi passade också på att prata om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En mycket viktig konvention och det är också vad Göteborgs Stad jobbar efter, säger Nishad Imaduwage.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hoppas på repris nästa år</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De boende på Trädgårdsberget var mycket nöjda med onsdagens middag och nu hoppas Nischad Imaduwage att succén kan upprepas.</p><p class="wp-block-paragraph">– Förhoppningen är att vi kan göra det tillsammans med fler stödboenden här i Nordost nästa år och få till en större Nobelmiddag, säger han. </p>

Trädgårdsbergets stödboende firade Nobeldagen

<p class="wp-block-paragraph">Förvaltningen för funktionsstöd har skapat det nya biblioteket som öppnade 1 december. Välfärdsteknikbiblioteket är öppet för verksamheterna och är till för anställda inom förvaltningen och de personer med funktionsnedsättning som har insatser i förvaltningen. </p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Biblioteket kom till som ett svar på de behov verksamheterna uttryckte. Många tyckte att det var svårt att få en överblick över vilken välfärdsteknik som finns tillgänglig och hur man kan köpa in den och använda den, berättar Graciela Bilhöfer Maksinen, utvecklingsledare på enheten kvalitet, digitalisering och innovation på förvaltningen för funktionsstöd, och som har lett arbetet med det nya välfärdsteknikbiblioteket.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="600" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Tre-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147213" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Tre-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Tre-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Tre-1000-768x461.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Tre-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Tre-1000-520x312.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Tre-1000-730x438.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Graciela Bilhöfer Maksinen, utvecklingsledare, och Therese Åsberg och Emelie Strömberg, välfärdsteknikkoordinatorer. Foto: Marie Wikström</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Biblioteket fungerar som stöd</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den här typen av bibliotek finns även i andra kommuner och bidrar med kunskap om välfärdsteknik som finns tillgänglig för personer med funktionsnedsättning. Det fungerar också som stöd till personal kring frågor som inköp, hur produkterna fungerar, samt frågor som rör GDPR och dataskydd.</p><p class="wp-block-paragraph">I samband med öppnandet av det nya biblioteket har staden också anställt två nya välfärdsteknikkoordinatorer, Emelie Strömberg och Therese Åsberg. Projektet inleddes med en förstudie för att ta reda på behoven hos personal och brukare, och där man också undersökte välfärdsteknik på marknaden. &nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Flamingo-800-768x1024.jpg" alt="" class="wp-image-147214" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Flamingo-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Flamingo-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Flamingo-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Flamingo-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Flamingo-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Flamingo-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den talande flamingon är ett exempel på välfärdsteknik som härmar tal och ljud för att skapa lust till kommunikation. Foto: Marie Wikström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi har utvecklat projektet efterhand och lyssnat på behoven. Vi vill att detta ska vara en plats där man kan inspireras och visa brukare hur det kan se ut. Vi har också byggt en kunskapsbank kring välfärdsteknik på kommunens interna hemsida, säger Graciela Bilhöfer Maksinen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&nbsp;Vad är egentligen välfärdsteknik?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Man kan säga att det är olika typer av digitala produkter som kan hjälpa personer med funktionsnedsättning på olika sätt. För att de ska kunna bli mer självständiga och aktiva och känna sig trygga. Vi har allt från konsumentprodukter, det kan vara till exempel brusreducerande hörlurar, till mer specialanpassade produkter som är framtagna för våra målgrupper. Och de är allt från barn till pensionärer.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="594" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/VR-kamera-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147215" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/VR-kamera-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/VR-kamera-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/VR-kamera-1000-768x456.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/VR-kamera-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/VR-kamera-1000-520x309.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/VR-kamera-1000-730x434.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hadeel AI Hussein, stödassistent på Eketrägatan BmSS, testade VR-headset på invigningen av välfärdsteknikbiblioteket. Foto: Marie Wikström</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kan du ge några fler exempel?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det kan vara avslappningskuddar med musik som underlättar vid insomning, interaktiva projektorer och skärmar där man kan spela spel som uppmuntrar till fysisk aktivitet, motoriska övningar eller sociala kontakter. Andra exempel är VR-glasögon med filmer för upplevelser och samhällsinformation och terapidjur som robothundar eller pratande fåglar, säger Graciela Bilhöfer Maksinen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Besökarna fick prova på</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När biblioteket invigdes nyligen var flera brukare på plats tillsammans med personal och många tyckte att de interaktiva djur som finns på biblioteket var roliga, bland annat en flamingo som härmar tal och ljud för att skapa lust till kommunikation och en katt som rör sig, låter och skapar lugn och trygghet vid beröring.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp; Vi är medvetna om att all ny teknik måste implementeras med hänsyn till varje persons individuella förutsättningar och behov, och med respekt för både etik och lagstiftning. Men vi ser också att tekniken, när den används rätt, kan bidra till att människor får större inflytande över sina liv och en högre livskvalitet, säger Graciela Bilhöfer Maksinen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Personal är nyfikna på utbudet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Helen Alexandersson, stödassistent på den dagliga verksamheten Naturfokus, och Hadeel AI Hussein, stödassistent på Eketrägatan BmSS (bostad med särskild service), var på plats och testade olika produkter.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="581" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Helen-Alexandersson-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147216" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Helen-Alexandersson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Helen-Alexandersson-1000-300x174.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Helen-Alexandersson-1000-768x446.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Helen-Alexandersson-1000-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Helen-Alexandersson-1000-520x302.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Helen-Alexandersson-1000-730x424.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Helen Alexandersson, stödassistent på den dagliga verksamheten Naturfokus, besökte invigningen av det nya biblioteket som riktar sig till personer med funktionsnedsättning. Foto: Marie Wikström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Jag är intresserad av hur vi kan använda välfärdstekniken på olika sätt. Vi har köpt in Ipads och nu ska vi börja titta tillsammans på hur vi kan använda dem. Det är viktigt att alla medarbetare är delaktiga i arbetet, säger Helen Alexandersson.</p><p class="wp-block-paragraph">Flera dagliga verksamheter har även medverkat i arbetet för att skapa en personlig och inspirerande miljö på biblioteket. Exempelvis pryds väggarna med tavlor från dagliga verksamheter som Kärra hantverk och Papper och print, och vid kaffemaskinen finns muggar från Lera med mera.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Välfärdsteknikbiblioteket</h3><ul class="wp-block-list"><li>Ligger i Majorna och är till för dem som arbetar inom förvaltningen för funktionsstöd.</li><li>På biblioteket kan de hitta rätt teknik för rätt individ och öka sin kunskap om välfärdsteknik.</li><li>Välfärdsteknik är digital teknik som syftar till att bibehålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet eller självständighet för en person som har eller löper förhöjd risk att få en funktionsnedsättning.<br><br><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Bibliotek med välfärdsteknik har öppnat i Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stads undersökning om skolelevers drogerfarenheter genomförs i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. CAN gör en nationell undersökning varje år och Göteborgs Stad har gjort en lokal variant vart tredje år sedan 2004. Förra undersökningen genomfördes 2022.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi tittar på hur det ser ut i dag, men också över tid sedan 2013 och hur det skiljer sig från senaste undersökningen. Vi bryter även ner resultaten på kön och årskurs och ibland per stadsområde. Men större delen av resultaten redovisas för alla som går i skolan i Göteborg, säger Maria Andreasson, utvecklingsledare på socialförvaltningen Centrum.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="625" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Maria-Martini-och-Maria-Andreasson-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147165" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Maria-Martini-och-Maria-Andreasson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Maria-Martini-och-Maria-Andreasson-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Maria-Martini-och-Maria-Andreasson-1000-768x480.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Maria-Martini-och-Maria-Andreasson-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Maria-Martini-och-Maria-Andreasson-1000-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Maria-Martini-och-Maria-Andreasson-1000-730x456.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Maria Martini och Maria Andreasson är utvecklingsledare på socialförvaltningen Centrum. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Den anonyma enkäten gick under våren ut till alla elever i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet i Göteborg, bland både kommunala och fristående skolor.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi gör undersökningen för att vi vill ha ett kunskapsunderlag kring hur det ser ut i Göteborg så att vi kan fördjupa vår analys och utveckla ett bättre förebyggande och främjande arbete i staden, säger Maria Andreasson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Narkotikaanvändningen minskar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Undersökningen handlar både om konsumtionen av droger, riskbeteenden, hur man mår, upplevd trygghet och förhållande till familjen. Den del av undersökningen som redovisas nu i konsumtionsrapporten täcker in användningen av alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin, lustgas och spel om pengar.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="630" height="834" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/drograpport-630-1.jpg" alt="" class="wp-image-147162" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/drograpport-630-1.jpg 630w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/drograpport-630-1-227x300.jpg 227w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/drograpport-630-1-250x331.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/drograpport-630-1-520x688.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 630px) 100vw, 630px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ladda ner hela rapporten här: <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/28e81c41-7e83-4ab6-8c77-cd2ad966d84d/Skolelevers+drogerfarenheter+G%C3%B6teborg+2025.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Skolelevers drogerfarenheter</a></figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi kan se att alkoholkonsumtionen går ner över tid sedan 2013, men trenden har börjat plana ut. Vi ser också att det är fler flickor än pojkar som dricker alkohol. Även intensivkonsumtionen har sjunkit över tid, men sedan förra undersökningen går berusningsdrickandet upp bland pojkar i gymnasiet år 2, säger Maria Andreasson.</p><p class="wp-block-paragraph">Undersökningen visar också att narkotikaanvändningen på totalen går ner. Den har minskat i gymnasiet, men nivåerna i nian är oförändrade på lägre nivåer. Cannabis är fortsatt den dominerande drogen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Snuset dominerar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Något som har ökat är snusandet, och då särskilt bland flickor. Det har gått upp markant över tid och det vita snuset är totalt dominerande. Av de som snusar är det 30 procent som gör det dagligen. Bland rökarna är det två procent som röker varje dag.</p><p class="wp-block-paragraph">Användningen av lustgas har gått ner kraftigt, framför allt bland gymnasieeleverna.<br><br>– Den här undersökningen genomfördes före lagändringen som förbjuder att lustgas säljs till personer under 18 år, så vi hoppas att det ska minska ytterligare framöver, säger Maria Andreasson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Åtgärder mot skadligt spelande</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När det gäller spel om pengar ökar det problematiska spelandet bland pojkar. Sedan förra undersökningen har dubbelt så många pojkar i årskurs 9 en spelproblematik.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har redan planerat för att ge skolan mer kunskaper kring spel om pengar och dataspelande och överlappningen däremellan. Under våren kommer det en ny utbildning om spel till stadens medarbetare. Den handlar om hur man kan jobba förebyggande med spel i skolan och tillsammans med föräldrar, säger Maria Martini, utvecklingsledare på socialförvaltningen Centrum.</p><p class="wp-block-paragraph">Rapporten släpps 10 december. Resultaten har dock redan presenterats för flera av stadens nämnder och en del medarbetare.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har en referensgrupp som jobbar vidare med att titta på resultaten och som ska fördjupa det arbetet under våren. Vi kommer bland annat att ha workshops för att jobba mer med resultaten, säger Maria Martini.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk</strong>ar:<br><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/28e81c41-7e83-4ab6-8c77-cd2ad966d84d/Skolelevers+drogerfarenheter+G%C3%B6teborg+2025.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Rapporten Skolelevers drogerfarenheter</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-centrum" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Centrum</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ny rapport om ungas erfarenhet av droger

<p class="wp-block-paragraph">På Göteborgs Stads akutboende Alma finns 21 platser för kvinnor som har kontakt med socialtjänsten och behöver ett boende med stöd och hjälp under en tid.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Här får man ett eget rum med dusch och toalett och så får man äta sig ordentligt mätt. Många som bor hos oss har varit våldsutsatta och har en komplex situation med både psykisk ohälsa och kanske en funktionsnedsättning, säger Susanne Olsson, enhetschef på Alma.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En flytt som skapade oro</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tidigare låg Alma i Högsbo industriområde och var granne med ett annat större boende vilket innebar en utsatt situation för kvinnorna som bodde på Alma. Efter att ha letat länge efter nya lokaler hittades man en lämplig adress i ett bostadsområde i Gamlestaden och för drygt två år sedan kunde Alma flytta in. </p><p class="wp-block-paragraph">Flytten väckte dock mycket oro och starka känslor hos grannar och aktörer i området.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Dessa kvinnor har lika stor rätt till trygghet som alla andra, vilket ibland glöms bort. Vill man ha en trygg stad måste man ge trygga boendelösningar för de som är mest utsatta. Att Alma har haft den utgångspunkten har varit viktigt för att få till en attitydförändring&#8221;</strong></em><br><br>Joshua Levy</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="704" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Alma_JoshuaL-800.jpg" alt="" class="wp-image-147102" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Alma_JoshuaL-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Alma_JoshuaL-800-300x264.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Alma_JoshuaL-800-768x676.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Alma_JoshuaL-800-250x220.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Alma_JoshuaL-800-520x458.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Alma_JoshuaL-800-730x642.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Joshua Levy är forskare vid Chalmers.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Man kan absolut förstå de här rädslorna. I början kändes det som att det var två lag. På ena sidan grannarna, som var oroliga för hur det skulle bli i området och hur boendet skulle påverka deras livsmiljö. Och på andra sidan de anställda på Alma som stod upp för kvinnorna men som också behövde se till att det inte blev för stökigt, säger Joshua Levy, forskare vid Chalmers.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ha arbetat med aktiv dialog</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Joshua Levy har följt Alma sedan flytten som en del av ett större forskningsprojekt om kvinnors erfarenheter av hemlöshet i Göteborg och har varit med på flera grannsamverkansmöten. För att flytten skulle bli så bra som möjligt för alla inblandade har Alma arbetat med aktiv dialog med lokala aktörer och lyssnat på deras oro.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi har haft regelbundna möten från start och vi har delat ut våra kontaktuppgifter så att grannarna kan ringa oss när som helst. Vi har också en ordningsvakt på Alma dygnet runt vilket ökar tryggheten i området, säger Susanne Olsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-for-hemlosa" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Stöd för hemlösa</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på kvinnornas rätt till trygghet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Alma har även hela tiden haft fokus på att de personer som har mest behov av trygghet i det här fallet är de utsatta kvinnorna.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Dessa kvinnor har lika stor rätt till trygghet som alla andra, vilket ibland glöms bort. Vill man ha en trygg stad måste man ge trygga boendelösningar för de som är mest utsatta. Att Alma har haft den utgångspunkten har varit viktigt för att få till en attitydförändring, säger Joshua Levy.</p><p class="wp-block-paragraph">Han menar att utvecklingen har blivit mycket bättre än vad många hade förväntat sig och Susanne Olsson håller med.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det känns verkligen jättebra. Vi har ett fint samarbete med grannarna i dag. Känner de sig otrygga eller ser någon annan som far illa hör de av sig. Det ger ett bra civilt skydd för våra kvinnor och vi har lyckats skapa en förståelse för deras situation, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Dialog skapade förståelse för hemlösa i Gamlestaden

<p class="wp-block-paragraph">2023 startade ett så kallat IOP (idéburet offentligt partnerskap) mellan socialnämnderna i Göteborgs Stad och elva frivilligorganisationer som på något sätt arbetar för våldsutsatta kvinnor. Avtalsformen bygger på samverkan mellan det offentliga och idéburna. För 2026 har socialnämnd Centrum beslutat om 23 miljoner kronor till deras arbete.</p><p class="wp-block-paragraph">– Syftet med partnerskapet är att stärka de gemensamma samhällsinsatserna som görs inom området våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor och barn, genom förbättrad samverkan mellan parterna. Staden och organisationerna jobbar med det här området var för sig, men att vi kan jobba tillsammans innebär att vi kan utveckla saker så att effekten blir starkare, säger Ludvig Sandberg, utvecklingsledare på socialförvaltningen Centrum.</p><p class="wp-block-paragraph">IOP-avtalet är ett av de största i Sverige och består av en styrgrupp och fyra arbetsgrupper med personer från olika delar av Göteborgs Stad samt de elva idéburna organisationerna. Socialnämndens beslut innebär att stora delar av de idéburna organisationernas verksamhet för 2026 – inom områdena råd och stöd, kunskapsspridning och opinionsbildning – finansieras.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kvinnor får bättre hjälp</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Inom partnerskapet finns flera mål, bland annat ska fler personer i målgrupperna nås.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är ett arbete som handlar om att bli duktiga på att identifiera undergrupper som har svårt att få det stöd de behöver, det kan till exempel handla om äldre kvinnor eller personer i beroendeproblematik, säger Ludvig Sandberg.</p><p class="wp-block-paragraph">Ett annat mål är att utveckla ett bredare spektrum av insatser, bland annat genom att se till att det finns verksamheter som erbjuder den hjälp som efterfrågas.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Staden och organisationerna jobbar med det här området var för sig, men att vi kan jobba tillsammans innebär att vi kan utveckla saker så att effekten blir starkare&#8221;</strong></em><br><br>Ludvig Sandberg, </p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="364" height="360" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/ludvig-364.jpg" alt="" class="wp-image-146996" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/ludvig-364.jpg 364w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/ludvig-364-300x297.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/ludvig-364-250x247.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 364px) 100vw, 364px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ludvig Sandberg är utvecklingsledare på socialförvaltningen Centrum.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– IOP-avtalet möjliggör något helt annat än att man säljer och köper en tjänst av varandra. Det öppnar upp för en annan typ av samverkan. Att kunna arbeta tillsammans på det här sättet gör att vi blir bättre på att identifiera svårigheter, förstå och slussa kvinnorna till verksamheter som bäst kan ge dem det stöd som de behöver. Det gör att kvinnorna får bättre hjälp, säger Lotta Rosander, enhetschef för trygghetsskapande insatser på socialförvaltningen Centrum.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Delar kompetens</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Genom partnerskapet har arbetsgrupperna också fått kontakt med Mölndals sjukhus ortopedakut. Akuten har utvecklat en modell där de frågar kvinnor som kommer in med skador om de är utsatta för våld. Kuratorer och andra aktörer inom sjukhuset agerar snabbt då det behövs. IOP-arbetsgruppen har då kunnat bistå med information om vart de som kommer från Göteborg kan vända sig för att få hjälp.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Sådana här frågor tar oerhört lång tid att arbeta med. Det är först nu som vi börjar se att vi kommer framåt. Vi märker att vi når resultat i våra mål och syften. Vi ser att kvinnor som är utsatta får bättre stöd nu genom att organisationerna sinsemellan kan slussa dem rätt&#8221;</em></strong><br><br>Lotta Rosander</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="688" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Lotta-R-800.jpg" alt="" class="wp-image-146997" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Lotta-R-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Lotta-R-800-300x258.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Lotta-R-800-768x660.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Lotta-R-800-250x215.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Lotta-R-800-520x447.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Lotta-R-800-730x628.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Lotta Rosander är enhetschef för trygghetsskapande insatser på socialförvaltningen Centrum.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">Partnerskapet har också resulterat i en arbetsgrupp som håller på med kompetensutveckling. Under Orange day den 25 november arrangerades en konferens för 400 personer om samverkan kring frågor gällande våld i nära relationer.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hoppas på fortsättning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">2026 är sista året i avtalet, men alla parter är inriktade på att förlänga det.</p><p class="wp-block-paragraph">– Sådana här frågor tar oerhört lång tid att arbeta med. Det är först nu som vi börjar se att vi kommer framåt. Vi märker att vi når resultat i våra mål och syften. Vi ser att kvinnor som är utsatta får bättre stöd nu genom att organisationerna sinsemellan kan slussa dem rätt, säger Lotta Rosander.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Organisationerna som ingår i IOP-avtalet</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Räddningsmissionen</li><li>Bojen</li><li>Kvinno- och tjejjouren Ada</li><li>Kvinnohuset Kassandra</li><li>Kvinnojouren Online</li><li>Kvinnojouren Piilopirtti</li><li>Lex Femme</li><li>Qjouren Väst</li><li>Villa vägen ut! Karins kvinnojour</li><li>Skyddsvärnet</li><li>Stadsmissionen</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:<br></strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/foreningar/radgivning-till-foreningar/idburet-offentligt-partnerskap-iop" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Idéburet offentligt partnerskap</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/vald-och-hot/ideella-jourer-och-samtalsmottagningar" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Ideella jourer och samtalsmottagningar</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/vald-och-hot/skyddat-boende" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Skyddat boende</a></p></div>

23 miljoner till arbete mot relationsvåld

<p class="wp-block-paragraph">Julkalendern En förgiftad jul är skriven och framförd av deltagare inom den kommunala dagliga verksamheten&nbsp;Teater Konfekt.&nbsp;Några av dem spelar flera olika roller i radioteatern och vissa har också fått testa på att skapa egna ljud som spelats in och används. Även personalen gör vissa roller och har skött redigering och ljudproduktion.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det har varit väldigt intressant och roligt att få vara med när julkalendern sakta men&nbsp;säkert växt fram. Deltagarna har varit så engagerade i projektet och oerhört kreativa, säger Nathalie Norin, stödassistent på Teater Konfekt, förvaltningen för funktionsstöd.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>På Teater Konfekt arbetar vi med hela processen – från idé till färdig produktion och lägger stor vikt vid gemenskap och delaktighet. Deltagarna får stöd att delta på sina villkor och i sin egen takt. Tillsammans skapar vi upplevelser för både deltagare och publik&#8221;</strong></em><br><br>Nathalie Norin</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="728" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Nathalie-Norlin_800.jpg" alt="" class="wp-image-146977" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Nathalie-Norlin_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Nathalie-Norlin_800-300x273.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Nathalie-Norlin_800-768x699.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Nathalie-Norlin_800-250x228.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Nathalie-Norlin_800-520x473.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Nathalie-Norlin_800-730x664.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Nathalie Norin, stödassistent på Teater Konfekt. Foto: Carina Wetterlind</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">Deltagarna hos Teater Konfekt tycker om teater, skådespeleri, musik, dans och skapande. Genom teaterövningar, repetitioner, improvisation och rörelse kan de utvecklas som skådespelare. Här får de möjlighet att uttrycka sin kreativitet och samarbeta med andra i olika scenprojekt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.youtube.com/@teaterkonfektgbg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Teater Konfekt på Youtube: Se julkalendern här</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– På Teater Konfekt arbetar vi med hela processen – från idé till färdig produktion och lägger stor vikt vid gemenskap och delaktighet. Deltagarna får stöd att delta på sina villkor och i sin egen takt. Tillsammans skapar vi upplevelser för både deltagare och publik, säger Nathalie Norin.</p><p class="wp-block-paragraph">Avsnitten i julkalendern är mellan 3-7 minuter långa och släpps ett i taget varje dag från den 1 december till den 24 december.&nbsp;Avsnitten finns på Teater Konfekts instagramkonto och på Youtube.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Det har varit ett projekt som pågått under en lång tid och vi ser fram emot att äntligen få dela detta med alla, säger Nathalie Norin.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Paket-800-768x1024.jpg" alt="" class="wp-image-146979" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Paket-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Paket-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Paket-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Paket-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Paket-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Paket-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carina Wetterlind</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Ett troll vill förstöra julen</h2><p class="wp-block-paragraph">Julkalendern heter En förgiftad jul och handlar om Yrsa och hennes nya vänner syskonen Vincent och Olivia. Alla tre har en sak gemensamt och det är att det känns oroligt och jobbigt hemma. Yrsas mamma är allvarligt sjuk, och Olivia och Vincents föräldrar bråkar hela tiden. </p><p class="wp-block-paragraph">En dag när barnen plötsligt får ett oväntat besök av ett litet troll och en tomtenisse, påbörjas deras stora resa mot Tomteboda.&nbsp;Där har renar blivit förgiftade av elaka troll som vill förstöra julen för alla. Barnen har ett uppdrag &#8211; de måste rädda julen innan det är för sent!&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Daglig verksamhet</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Daglig verksamhet är en sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som ger en meningsfull och strukturerad vardag. Det är en insats som anpassas efter individens behov, förmågor och intressen. Syftet med daglig verksamhet är att ge deltagarna en givande och utvecklande vardag, på samma sätt som arbete gör för andra.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://www.instagram.com/teaterkonfektgbg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Teater Konfekt på Instagram: @teaterkonfektgbg</a><br><a href="https://www.youtube.com/@teaterkonfektgbg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Teater Konfekt på Youtube: Se julkalendern här</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.66807090-b963-44ed-b456-0281f2ef1518" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Daglig verksamhet</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Tre barn räddar julen i radiosänd julkalender

<p class="wp-block-paragraph">I Gamlestaden ligger BmSS Bunkeberg, ett av Göteborgs Stads boenden med särskild service. På boendet bor personer med funktionsnedsättningar i egna lägenheter och delar på olika gemenskapsutrymmen. Under ett så kallat husmöte pratade brukare och personal om att allrummet var vitt, trist och kändes som ett sjukhus.</p><p class="wp-block-paragraph">– Idén till att måla väggen kom från en av våra boende, Carl Hagman, och vår enhetschef hade positiva erfarenheter av det från arbete på fritidsgårdar, säger Klas, stödpedagog på BmSS Bunkeberg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fixade gratis färg</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När idén skulle bli verklighet var de ekonomiska medlen begränsade. Klas satte sig tillsammans med de boende Carl och Oscar Eriksson Örström på en buss och åkte runt till färghandlare i Göteborg och Partille. De berättade om sitt projekt och när de kom hem igen hade de med sig massor med färgburkar som butikerna skänkt.</p><p class="wp-block-paragraph">Efter att ha grundmålat väggen var det dags att börja med motiven. Klas, Carl och Oscar tittade på bilder och bollade olika idéer.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="619" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/konstverk-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146972" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/konstverk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/konstverk-1000-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/konstverk-1000-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/konstverk-1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/konstverk-1000-520x322.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/konstverk-1000-730x452.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">På BmSS Bunkeberg har några av de boende gjort ett konstverk på en vägg i allrummet. Foto: Hanna Klumbies</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Sedan började Carl lite vilt med ett berg. Och Oscar började med en bro. Vi pratade en hel del om Jan Lööf som har mycket detaljer i sina verk. Detaljer pratar vi fortfarande om – det här projektet behöver aldrig ta slut. Man kan rita en sak till och en till och en till, säger Klas.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett kreativt rum</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Nu har det gått ett och ett halvt år sedan husmötet och rummet har blivit betydligt mer färgglatt. Den stora målningen breder ut sig över en hel vägg. Där finns hav och sjöar, båtar och hus, djur och människor och mycket natur. En spårvagn, Läppstiftet, Karlatornet och Älvsborgsbron är också med. Carl har varit den flitigaste konstnären.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har hållit på med konst ganska länge. Jag har fått det från min morfar. Till vardags arbetar jag också med måleri på Formverkstan daglig verksamhet, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Oscar hade inte lika mycket erfarenhet.<br><br>– Jag har inte kunnat fokusera i skolan och då har jag suttit och målat en massa. Här på väggen målade jag mycket först, men nu spelar jag mest keyboard. Jag bytte från en konst till en annan. Det finns ett tv-spel här också, men det används inte. Det här är ett kreativt rum, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Projekt utan slut</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I början gick det ganska långsamt med väggmålningen. Det var tidskrävande att öppna burkar, hitta rätt färger och blanda dem till önskad nyans. Till slut sattes en deadline: Målningen skulle vara klar innan jul.<br><br>– Då fick man sig en liten spark i baken och det blev en väldig fart. I natt var jag uppe och målade till klockan två. Men nu säger alla i personalgruppen att vi får fortsätta med den om vi vill. Den skulle kunna breda ut sig mer, vi har en vägg i anslutning till målningen som är helt vit. Om vi skulle bli klara kommer det nog att klia i fingrarna på mig, säger Carl.</p><p class="wp-block-paragraph">Projektet har inte bara skänkt glädje till de som har målat, utan även till andra som kommer till boendet.<br><br>– När vi har möten här och det kommer arbets- och fysioterapeuter stannar de alltid och beundrar målningen. Det är unikt för ett sådant här boende att ha en sådan vägg, säger Klas.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-bostader-och-bebyggelse/bostader-med-sarskild-service-bmss" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Boende med särskild service BmSS</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Brukare skapade konstverk på boende

<p class="wp-block-paragraph">Ulrica Selenius har en daglig verksamhet i förvaltningen för funktionsstöd. 2018 föreslog Ulricas samordnare att den skulle gå en VIP-kurs. VIP står för Viktig intressant person och är en kurs för den som vill bli medveten om sina känslor, träna på att sätta gränser och lära sig om vad våld är. Kursen riktar sig till personer med funktionsnedsättning som har en insats hos förvaltningen för funktionsstöd.</p><p class="wp-block-paragraph">– Till en början var jag skeptisk, men i dag är jag väldigt glad att jag gick på det första tillfället och sedan fortsatte. Det hjälpte mig mycket i processen att börja sätta gränser på ett sätt som känns bra för mig. Det hade jag väldigt svårt för innan, säger Ulrica.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kursen förändrade mycket</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kursen består av tolv träffar som innehåller diskussioner, övningar och konstnärligt skapande, som att måla eller skriva. Syftet är att deltagarna ska bli tryggare och stärka sin självkänsla.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var väldigt fint att få delta. Jag uppskattade speciellt samtalen mellan alla deltagare, som bidrog till att jag fick känna mig både sedd och bekräftad i mina upplevelser. Kursen har på många sätt bidragit till att jag är den jag är i dag. Jag har insett att jag har rätt att må bra, även om andra mår dåligt. Och jag har rätt att be om hjälp, även om jag inte kan få det.</p><p class="wp-block-paragraph">Ulrica är autistisk och har en historia av sexuella övergrepp, våld i nära relation, skadligt bruk, självdestruktiva beteenden och trauman orsakade av vården. Efter kursen kan den se på sig själv med mer kärlek och omtanke.</p><p class="wp-block-paragraph">– Tidigare hade jag svårt att lita på mig själv och vad jag tyckte om mig själv. Det är då det är så bra med utifrånperspektivet, att andra kan ge mig det jag inte kan ge mig själv – det hjälper mig att bygga tilliten till mig själv. I dag har jag lättare att uttrycka mina behov.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Påverkar genom föreläsningar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ulrica har länge velat göra det bättre för personer som har olika insatser från kommunen och som kommer i kontakt med skola, vård och omsorg. Genom sin samordnare på den dagliga verksamheten fick den hjälp med att börja föreläsa. Ulrica föreläser för personalgrupper inom bland annat skola, socialtjänst och funktionsstöd och då främst inom Göteborgs Stad men även ibland i andra delar av regionen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag upplever att det ofta saknas kompetens att möta personer som jag själv och det är det som är min största drivkraft. Att föreläsa gör också att jag känner mig värdefull, behövd och att jag kan göra skillnad. Syftet är att vi ska förstå varandra bättre.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Lägg ansvaret där det hör hemma&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Ulricas föreläsningar tar upp ämnen som bemötande vid neuropsykiatriska diagnoser, kommunikation, strategier för att hantera vardagen, våld i nära relation, trauma, relationer och identitet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag pratar också ofta om vikten av autonomi, integritet och gränssättning. De delarna tog jag med mig från kursen.</p><p class="wp-block-paragraph">Ulrica berättar att personer alldeles för ofta får höra att de är för svåra och komplexa. Men den menar att det med små medel går att göra mycket för att få personer att känna sig sedda och bekräftade i sina upplevelser.<br><br>– Det handlar om att lägga ansvaret där det hör hemma – på systemet. En kan till exempel säga ’Jag skulle vilja hjälpa dig, men jag kan inte för hjälpen finns inte. Det är inte ditt fel att vi inte kan hjälpa dig, det är systemet.’ Det kan verkligen göra all skillnad för en människa, säger Ulrica.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Vill du veta mer?</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Vill du veta mer om Ulrica Selenius föreläsningar?<br>Kontakta Annika Jörlin på <a href="mailto:annika.jorlin@funkstionsstod.goteborg.se">annika.jorlin@funkstionsstod.goteborg.se</a></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Kurs hjälpte Ulrica att se på sig själv med kärlek

<p class="wp-block-paragraph">Syftet är att bidra till att fler känner till vad socialtjänsten erbjuder och vågar ta kontakt. Kampanjen ska lyfta fram bredden i det stöd som finns – oavsett vem du är och var i livet du befinner dig.</p><p class="wp-block-paragraph">Kampanjen utgår från nya socialtjänstlagen och ger exempel på allt det öppna stöd som som socialtjänsten i Göteborg erbjuder. Det kan vara mötesplatser med aktiviteter och gemenskap, föräldrastöd och familjerådgivning eller andra former av vägledning och professionellt samtalsstöd.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="992" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/stod-genom-hela-livet-800-i.jpg" alt="" class="wp-image-146832" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/stod-genom-hela-livet-800-i.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/stod-genom-hela-livet-800-i-242x300.jpg 242w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/stod-genom-hela-livet-800-i-768x952.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/stod-genom-hela-livet-800-i-250x310.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/stod-genom-hela-livet-800-i-520x645.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/stod-genom-hela-livet-800-i-730x905.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Yvonne Lind</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill visa att socialtjänsten finns där och är lätt tillgänglig för alla, säger Maria Berntsson, avdelningschef för kvalitet och styrning på förvaltningen för funktionsstöd, som samordnar kampanjen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Blickfång i novembermörkret&nbsp;&nbsp;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kampanjen är tänkt som ett blickfång i novembermörkret med ljus och hopp i horisonten. Affischerna finns i tre olika versioner och visar situationer i livet många människor kan relatera till och känna igen sig i.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Omsorg och stöd</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong>  </strong>Avsändare är alla sex socialförvaltningar i Göteborg, det vill säga de fyra regionala socialförvaltningarna, förvaltningen för funktionsstöd och äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har många öppna verksamheter som är viktiga för göteborgarna och som vi vill lyfta fram tillsammans, säger Maria Berntsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Budskapen sprids också på Göteborgs Stads Facebook och Instagram.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="689" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Senior-stod-800-689x1024.jpg" alt="" class="wp-image-146833" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Senior-stod-800-689x1024.jpg 689w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Senior-stod-800-202x300.jpg 202w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Senior-stod-800-768x1141.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Senior-stod-800-250x372.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Senior-stod-800-520x773.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Senior-stod-800-730x1085.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Senior-stod-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 689px) 100vw, 689px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Yvonne Lind</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Omsorg och stöd</a></p></div>

Kampanj lyfter socialtjänstens stöd

<p class="wp-block-paragraph">Orange day är FN:s internationella dag för avskaffandet av mäns våld mot kvinnor. Framtidenkoncernen fokuserar i år på en stor insats tillsammans med polisen och socialtjänsten runt om i Göteborg. </p><p class="wp-block-paragraph">Ungefär var fjärde göteborgare bor i Framtidenkoncernens fastigheter och därför finns en unik möjlighet att göra skillnad. Under två kvällar kommer man gemensamt att knacka dörr hos hyresgäster i syfte att öka medvetenheten om att det finns hjälp att få om man är våldsutsatt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Flera aktiviteter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I många bostadsområden äger också olika aktiviteter rum, som föreläsningar och ljusmanifestationer. Bland annat erbjuds en kurs i självförsvar för kvinnor hos Poseidon och Bostadsbolaget i Biskopsgården.</p><p class="wp-block-paragraph">– Under hela veckan, 24–30 november, informerar vi våra hyresgäster om att vi inte accepterar våld och berättar om vart man kan vända sig om man blir slagen eller lever med våld i familjen. Detta gör vi främst genom olika aktiviteter ute i bolagen, säger Sofia Gärdsfors, vd för Störningsjouren.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Byggnader i orange</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under Orange day kommer även flera av stadens bolag att belysa olika platser och enskilda hyreshus i orange. Bland annat belyser Göteborgslokaler flera av sina handelsplatser, Liseberg belyser Lisebergshjulet och Higab belyser exempelvis Kronhuset, Stora saluhallen, Stora teatern, Scandinavium och Ullevi.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Orange day</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>FN har utsett 25 november till Internationella dagen för avskaffandet av mäns våld mot kvinnor, även kallad Orange day. Dagen uppmärksammar våld mot kvinnor och flickor som ett globalt folkhälsoproblem.</li><li>Under Orange day lyser kända byggnader över hela världen upp i orange, människor bär orange kläder och engagerar sig på olika sätt för att manifestera mot våldet.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="http://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/hYzfCoIwFMafxSc4Z7qy24nMyEIpI91NrFompIs1gnz6VghBUJ2r8_35fSCgBNHJW1NL2-hOnp2uxHibk5gRSkmKOOXIeJrMOA0DRkaw-VcQLsYvx3DgP-1o6UcBYpL5L_7HfOX48F2YYOZ4npM8TOe4iCmsQIC4Kmn2p0KZFiptZFerg7w_A6tjaZVbcf_R6HZQl3Zd9oXa9czzHluTRQ8!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?searchTerm=Orange+day" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads kalendarium:<strong> </strong>Aktiviteter under Orange week</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/vald-och-hot" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Är du utsatt för våld och behöver hjälp?</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Dag med fokus på att bekämpa våld mot kvinnor

<p class="wp-block-paragraph">Förvaltningen för funktionsstöd i Göteborg Stad har samarbetat med Skellefteå kommun, Jönköpings kommun och Sveriges forskningsinstitut Rise för att ta fram prototypen för ett AI-baserat kommunikationsstöd. AI-lösningen riktar sig främst till personer med intellektuell funktionsnedsättning och är tänkt att förenkla krångliga webbplatser.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Jag kan ibland tycka att vissa webbsidor har texter som är väldigt krångliga. Då brukar jag ta en skärmdump och be AI skriva om. Men det hade ju varit mycket enklare om jag förstod direkt&#8221;</em></strong><br><br>Victoria Jellaj</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="868" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Victoria-800.jpg" alt="" class="wp-image-146616" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Victoria-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Victoria-800-276x300.jpg 276w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Victoria-800-768x833.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Victoria-800-250x271.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Victoria-800-520x564.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Victoria-800-730x792.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Victoria Jellaj är en av de 17 göteborgare som deltagit i expertgruppen.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi har haft tur att få jobba med en expertgrupp under projektet, det rör sig om 17 deltagare i daglig verksamhet från våra fyra stadsdelar. De har lärt oss massor och kommit med viktiga insikter i hur vi ska kunna utveckla den här prototypen, berättar Johan Twedberg på förvaltningen för funktionsstöd, som har drivit projektet i Göteborg.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ökad delaktighet och minskat digitalt utanförskap</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De som har intellektuell funktionsnedsättning är den största gruppen i samhället, tillsammans med blinda personer, som har svårt för digitaliseringen och riskerar att hamna i digitalt utanförskap.</p><p class="wp-block-paragraph">– Ett av syftena med den här prototypen är att människor med funktionsnedsättning ska bli mer självständiga och delaktiga i samhället, säger Johan Twedberg.</p><p class="wp-block-paragraph">I dag finns lagar som reglerar hur främst offentliga webbplatser måste vara tillgänglighetsanpassade. Prototypen anpassar och förenklar webbinformationen så att fler ska kunna förstå och ta till sig informationen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="519" height="425" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Mahmoud-519.jpg" alt="" class="wp-image-146617" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Mahmoud-519.jpg 519w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Mahmoud-519-300x246.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Mahmoud-519-250x205.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 519px) 100vw, 519px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mahmoud Issa har också deltagit i expertgruppen.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Det känns jättebra att få vara med och tycka till och bli lyssnad på. Jag hoppas att våra synpunkter gör skillnad och kan göra krångliga webbsidor enklare&#8221;</em></strong><br><br>Mahmoud Issa</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;AI erbjuder möjligheter som inte funnits tidigare. Vår förhoppning är att den här typen av stöd ska finnas på alla offentliga webbplatser i framtiden, säger Johan Twedberg.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det har varit fantastiskt givande att ha med våra experter, de har varit den stora behållningen i det här projektet. En bieffekt av arbetet är att de har sågat våra egna webbsidor med fotknölarna. Så där har vi redan satt igång ett arbete, säger Johan Twedberg.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Resultatet ska spridas till andra kommuner</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Två av deltagarna i expertgruppen är Victoria Jellaj och Mahmoud Issa. De har deltagit i workshops och bland annat delat med sig av hur de upplever olika texter och webbsidor.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var både kul och spännande att få vara med i projektet. Jag kan ibland tycka att vissa webbsidor har texter som är väldigt krångliga. Då brukar jag ta en skärmdump och be AI skriva om. Men det hade ju varit mycket enklare om jag förstod direkt, säger Victoria Jellaj.</p><p class="wp-block-paragraph">Mahmoud Issa håller med om att vissa webbsidor innehåller onödigt krångliga ord och att det varit värdefullt att kunna bidra i projektet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det känns jättebra att få vara med och tycka till och bli lyssnad på. Jag hoppas att våra synpunkter gör skillnad och kan göra krångliga webbsidor enklare, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Efter projektets slut hösten 2025 är förhoppningen att prototypen ska utvecklas till en färdig tjänst. Resultatet i projektet, som finaniseras av Vinnova, kommer att spridas till övriga kommuner i Sverige och ligga till grund för kravspecifikationer kopplade till AI och språkmodeller vid kommande upphandlingar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Förvaltningen för funktionsstöd</a><br><a href="https://www.vinnova.se/innovation/ai/satsning-om-ai-for-kommu-ner-och-civilsamhallet/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Vinnova: Satsning på AI för kommuner och civilsamhället</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Nytt AI-stöd ska göra webbplatser mer tillgängliga

<p class="wp-block-paragraph">Benjamin Poskovics utvecklingsresa startade när han började fundera på vad han ville göra efter att ha jobbar 16 år inom industrin.</p><p class="wp-block-paragraph">– Min tidigare arbetsplats var fantastisk, men jag kände inte att jobbet gav mig någon energi. Jag ville ha ett jobb där jag får möta människor. Då frågade jag min fru som är undersköterska, och hon tyckte jag skulle testa vård och omsorg.</p><p class="wp-block-paragraph">Sedan 2023 har Benjamin arbetat som timvikarie på olika bostäder med särskild service och det har han aldrig ångrat.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag kände genast att jag hamnat rätt. Det är helt annorlunda jämfört med mitt tidigare jobb, jag få ha kontakt med människor och stötta dem.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fick stöd av jobbet för att börja plugga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Efter några år som timvikarie kände Benjamin att det var dags att ta nästa steg och började plugga. Då fick han hjälp av sin arbetsplats på bemanningsenheten.</p><p class="wp-block-paragraph">– De hjälpte mig med både information och stöd, vilket var betydelsefullt. De har bland annat informationsträffar där de berättar om olika vägar för att läsa vidare. Jag kollade även upp saker på egen hand.</p><p class="wp-block-paragraph">Benjamin sökte och kom in på andra försöket då det var många sökande första gången. Utbildningen är ett år och bedrivs som en så kallad flex-undervisning vilket betyder att mycket av undervisningens sker på distans. Det gör att Benjamin kan jobba samtidigt som han studerar. Han tycker att det fungerar bra och att arbetsgivaren anpassar hans schema så att han ska kunna jobba och plugga samtidigt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Alla är väldigt schyssta och försöker anpassa sig efter mina möjligheter tills jag är klar med utbildningen, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nöjd med utbildningen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Benjamin är nöjd med utbildningen, där han nu kommit halvvägs.</p><p class="wp-block-paragraph">– Utbildningen har verkligen motsvarat mina förväntningar. Jag har lärt mig mycket och de olika kurserna är intressanta.</p><p class="wp-block-paragraph">Utbildningen har också gjort att han har fått en bättre förståelse för varför man gör saker på ett visst sätt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nu tänker jag mer på hur viktigt det är med ett bemötande utifrån individens behov. Det gör i sin tur att jag känner mig tryggare i min yrkesroll.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ser en framtid inom branschen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I maj nästa år är Benjamins studier avslutade. Han ser ljust på framtiden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag hoppas kunna stanna länge i branschen och ser en lång framtid för mig inom yrket. Jag ser fram mot att tillämpa det jag lärt mig under utbildningen och få utvecklas tillsammans med brukare och kollegor.</p><p class="wp-block-paragraph">Avslutningsvis har Benjamin några ord han vill skicka med till de som funderar på att vidareutbilda sg.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag vill verkligen tipsa andra att söka, utbildningen är rolig och intressant och ger mycket. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Förvaltningen för funktionsstöd</a></h3></div>

Benjamin bytte maskiner mot människor

<p class="wp-block-paragraph">FN har utsett 25 november till Internationella dagen för avskaffandet av mäns våld mot kvinnor. Dagen kallas också för Orange day.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad har under flera år uppmärksammat dagen och i år pågår kampanjen 17 till 30 november. Med byggnader upplysta i orange och aktiviteter för kommuninvånare tillsammans med andra myndigheter och organisationer vill staden öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor och flickor och arbeta för att stoppa våldet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="614" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/dorrknackning-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146566" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/dorrknackning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/dorrknackning-1000-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/dorrknackning-1000-768x472.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/dorrknackning-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/dorrknackning-1000-520x319.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/dorrknackning-1000-730x448.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Polismyndigheten</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill uppmana till handling</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett exempel på en sådan aktivitet är en dörrknackningskampanj 26 och 27 november. Då besöker polisen tillsammans med socialtjänsten, bostadsbolagen och störningsjouren bostadsområden i Göteborgs alla stadsdelar för att informera om våld i nära relation och vikten av att kontakta polisen.</p><p class="wp-block-paragraph">Reaktionen från kommuninvånarna har tidigare varit positiva. Under förra årets kampanj genomfördes fler än 350 samtal med boende.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Det är inte en privatsak”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">&#8211; Våld i nära relation är grov brottslighet och det är inte en privatsak. Vi vet att den som utsätts sällan kontaktar polisen själv. Men någon ser och någon vet – en anhörig, en granne, hemtjänst eller vårdpersonal. Fler behöver lägga sig i, larma och tipsa. Det räddar liv, säger Emelie Kullmyr, chef för polisområde Storgöteborg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Här kan du få stöd och hjälp</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Känner du dig otrygg hemma? Blir du kontrollerad, hotad eller slagen? Det finns hjälp att få.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/vald-och-hot" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Våld och hot </a><br><strong>Kontaktcenter:</strong> 031-365 00 00<br><strong>Socialjouren:</strong> 031-365 87 00 (kvällar, nätter och helger)</p></div><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad har en överenskommelse om samverkan med polisen för att skapa trygghet och förebygga brott i staden. Våld i nära relationer är ett prioriterat område i det arbetet och staden arbetar aktivt med att nå ut med stöd och hjälp, både till personer som utsätts och personer som riskerar att skada andra.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser att samverkan både med andra myndigheter och med civilsamhälle är en viktig del i arbetet mot våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Vi samverkar året om men i samband med Orange day intensifieras det arbetet, säger Åsa Persson, samordnare mot Våld i nära relationer i Socialförvaltningen Centrum.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Orange day märks i hela Göteborg</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I samband med Orange day vill staden göra det tydligt att det finns stöd och hjälp att få för den som utsätts för våld. I kollektivtrafiken och i sociala medier finns information om vart man kan vända sig för stöd och hjälp. I de olika stadsdelarna anordnas olika aktiviteter för att uppmärksamma kampanjen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="574" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vagatipsa-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146567" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vagatipsa-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vagatipsa-1000-300x172.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vagatipsa-1000-768x441.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vagatipsa-1000-250x144.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vagatipsa-1000-520x298.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vagatipsa-1000-730x419.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Polismyndigheten</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Orange day</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Våld mot kvinnor och flickor är ett utbrett problem, i Sverige och i världen. En av tre kvinnor utsätts under sin livstid för fysiskt eller sexuellt våld. För att uppmärksamma detta och uppmana till förändring har FN utsett 25 november till Internationella dagen för avskaffandet av våld mot&nbsp;kvinnor. Dagen&nbsp;kallas också för Orange day.</p><p class="wp-block-paragraph">UN Women, som driver Orange Day-kampanjen, vill öka människors kunskap om våld mot kvinnor och flickor och öka viljan att stoppa det.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.unwomen.se/engagera-dig/kampanjer/orange-day/">UN Women Sverige</a></p><p class="wp-block-paragraph"><br>Göteborgs Stad uppmärksammar varje år Orange day, tillsammans med andra myndigheter och organisationer. <br><br><strong>Aktiviteter hittar du i Göteborgs Stads kalendarium: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziAwxdHA1NTAy9DQw83Awc3bzdvdxMzI0dDU31wwkpiAJKG-AAjgZQ_ejCTkFGTsYGBu7-RmD9BO3HYwEB_QW5oaGhjoqKAISoNUo!/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=M/?fromDate=&amp;toDate=&amp;searchTerm=orangeday" target="_blank" rel="noreferrer noopener">goteborg.se/orangeday</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

De knackar dörr för att prata om våld

<p class="wp-block-paragraph">Det är socialförvaltningen i Nordost i Göteborg med stöd av ESF, Europeiska socialfonden som för två år sedan startade projektet En blind fläck – tjejer i gängkriminella miljöer. Syftet var att få en bättre bild av tjejer i dessa miljöer och samtidigt kunna anpassa rätt stöd åt dem.<br>&nbsp;<br>– Vi har sett dessa tjejer i våra verksamheter länge, men det har mest varit fokus på killarna när det gäller gängkriminella miljöer. Det är på tiden att vi tar detta på allvar. Ju mer vi får veta desto bättre kan vi hjälpa de här tjejerna, säger Anna Byström, projektledare för En blind fläck på Ung Nordost vid socialförvaltningen Nordost.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Det handlar inte om att haffa fler tjejer, men att bli bättre på att identifiera dem. Det ger oss mer kunskap och då kan vi bättre förstå till exempel hotbilder mot dem och hur vi kan hjälpa dem&#8221;</strong></em><br><br>Anna Byström</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="773" height="644" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/anna-bystrom-773.jpg" alt="" class="wp-image-146516" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/anna-bystrom-773.jpg 773w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/anna-bystrom-773-300x250.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/anna-bystrom-773-768x640.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/anna-bystrom-773-250x208.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/anna-bystrom-773-520x433.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/anna-bystrom-773-730x608.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 773px) 100vw, 773px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna Byström är projektledare för En blind fläck på Ung Nordost vid socialförvaltningen Nordost.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph"><br>&nbsp;<br>Sexuell utsatthet, rymningar från hem eller institutioner och droganvändning är tydliga riskfaktorer för tjejer i den här miljön. Projektet har lett till en ökad medvetenhet hos socialtjänsten, skolan och polisen och även gjort att man har kunnat få kontakt med fler tjejer.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Konferens om tjejer i gängkriminella miljöer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I tisdags arrangerades en heldagskonferens i samverkan mellan forskningsprojektet Tjejer i kriminella gäng, En blind fläck och Mottagning sexuella övergrepp Pilen (MSÖ Pilen) där preliminära resultat från projekten kunde redovisas.<br>&nbsp;<br>–&nbsp;Det som kom fram under konferensen är att många tjejer i gängkriminella miljöer har råkat ut för sexuella övergrepp. Tjejer utnyttjas för att betala av skulder, de utsätts för exploatering och andra allvarliga övergrepp, säger Anna Byström.<br>&nbsp;<br>I Göteborg har man samverkat barnmorskor på MSÖ Pilen under projektets gång. Det har gett socialtjänsten bättre förståelse för sexuell utsatthet.<br>&nbsp;<br>– Det var en pusselbit som socialtjänsten saknar kompetens kring. Tjejerna från de gängkriminella miljöerna är ofta mer illa däran än Pilens vanliga patienter. Det här är ju en miljö som präglas av våld, heder och förtryck, säger Anna Byström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur hamnar tjejerna i gängkriminalitet?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det kan vara via en pojkvän eller kompisar, att tjejen vuxit upp i en kriminell miljö eller i vissa fall ett sökande efter spänning och pengar. Men detta vill vi fortsätta att nysta i och förstå bättre.<br>&nbsp;<br>Tjejerna i gängmiljöerna är ofta redan kända hos socialförvaltningen och har vuxit upp under trasiga förhållanden med social problematik.<br><br>– Flera av tjejerna vi har mött har varit placerade i omgångar, de har aldrig blivit lyssnade på eller fått den trygghet de har behövt. Men några av dem har aldrig haft med socialtjänsten att göra, konstaterar Anna Byström.<br>&nbsp;<br>Hon poängterar att många av tjejerna också är involverade i kriminalitet, och är både offer och förövare.<br><br>– Här finns en dubbelhet, och vi måste kunna se det när vi anpassar vårt stöd till dem.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Polisen har fått upp ögonen för tjejerna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En annan effekt av projektet är att samverkan med polisen har lett till att de har blivit bättre på att identifiera tjejer i gängmiljöerna.<br>&nbsp;<br>–&nbsp;De gör tydligare orosanmälningar, och de har fått en större medvetenhet om tjejerna. I dag när de stoppar en bil så har de blivit bättre på att inte bara uppmärksamma killarna i bilen, utan också tjejerna, säger Anna Byström.&nbsp;<br>&nbsp;<br>– Det handlar inte om att haffa fler tjejer, men att bli bättre på att identifiera dem. Det ger oss mer kunskap och då kan vi bättre förstå till exempel hotbilder mot dem och hur vi kan hjälpa dem.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Första forskningen i Sverige</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det är det första forskningsprojektet kring tjejer i kriminella gäng som genomförs i Sverige och det drivs av Umeå, Stockholm och Karlstad Universitet. Genom forskningsprojektet har man kunnat gräva djupare kring tjejer i dessa miljöer. Tidigare har man fått förlita sig på forskning från bland annat Storbritannien.&nbsp;<br>&nbsp;<br>–&nbsp;Nu kan vi koppla på forskning på det som vi ser i praktiken. Vi hoppas på en fortsättning på projektet så att vi kan implementera kunskapen i de andra delarna av staden och skapa ett nationellt kunskapsnätverk som alla kan ta del av, säger Anna Byström.<br></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>En blind fläck</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Projektet En blind fläck har drivits av socialförvaltningen Nordost med stöd av ESF, Europeiska socialfonden. En blind fläck har fokuserat på att upptäcka och anpassa stödet till tjejer som befinner sig i gängkriminella miljöer. Projektet har pågått i två år.<br><br>Konferensen anordnades med finansiering från Europeiska socialfonden, Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte.</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Tjejer i gängkriminella miljöer är sexuellt utsatta

<p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad har som mål att ingen person ska behöva vara hemlös. En del i det arbetet handlar om att jobba förebyggande mot vräkningar. För att stötta personer som riskerar att förlora sin bostad finns det vräkningsförebyggande team hos socialtjänsten i Göteborgs olika stadsdelar.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi är lite spindeln i nätet och kan hjälpa till med att ta kontakt med alla de stödresurser som finns i samhället, säger Maria Filipovic, enhetschef på socialförvaltningen Sydväst.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"> <em><strong>&#8221;Ju tidigare man hör av sig, desto större chans har vi att hitta en lösning tillsammans. Helst innan man får en hyresskuld. Vi ger ofta rådet att alltid prioritera hyran om man måste prioritera bland sina räkningar. Blir du av med ditt boende så riskerar du att förlora väldigt mycket mer&#8221;</strong></em><br><br>Maria Filipovic</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="693" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Maria-800.jpg" alt="" class="wp-image-146440" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Maria-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Maria-800-300x260.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Maria-800-768x665.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Maria-800-250x217.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Maria-800-520x450.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Maria-800-730x632.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Maria Filipovic är enhetschef på socialförvaltningen Sydväst.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stödet är frivilligt</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Varje månad får socialtjänsten information från hyresvärdar och bostadsrättsföreningar om personer som riskerar att bli vräkta. En handläggare tar då en första kontakt via brev för att berätta vad socialtjänsten kan hjälpa till med och vilket slags stöd som finns.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;En del hör då av sig medan andra väljer att inte göra det. Det är viktigt att komma ihåg att stödet vi erbjuder är frivilligt. Sträcker vi ut en hand och personen inte vill ta emot hjälp måste vi dra tillbaka handen. Men när det handlar om våra prioriterade grupper, som barnfamiljer eller äldre, kan vi vara mer uppsökande, säger Gustav Blomberg, vräkningsförebyggande socialsekreterare på socialförvaltningen Hisingen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Kontakta vräkningsförebyggande team</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Bor du i Göteborg och är orolig för att bli av med din bostad? Ring Göteborgs Stads växel och be dem koppla dig till de som arbetar med vräkningsförebyggande frågor i ditt stadsområde. Du får då komma i kontakt med en vräkningsförebyggare som lyssnar på dig och din situation och hjälper dig att försöka hitta en lösning. All kontakt är frivillig och den du pratar med har tystnadsplikt.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Telefon:</strong> Göteborgs Stads växel: 031–365 00 00<br><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-for-hemlosa/stod-att-soka-sjalv/riskerar-du-att-forlora-din-bostad" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Riskerar du att förlora din bostad</a></strong></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många orsaker till hyresskulder</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När det vräkningsförebyggande teamet fått kontakt handlar det om att förstå varför personen har hamnat i den svåra situationen. Den allra vanligaste anledningen till vräkning är att man har en hyresskuld.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Det kan finnas flera orsaker till en hyresskuld. Vissa har kanske förlorat sitt jobb eller så har man blivit äldre och inte löst ett autogiro hos banken för att hyran ska dras automatisk. Vi har också ganska stora problem med yngre personer som har en dyr lägenhet som de inte har råd med&#8221;</strong></em><br><br>Gustav Blomberg</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="737" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Gustav-800.jpg" alt="" class="wp-image-146442" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Gustav-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Gustav-800-300x276.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Gustav-800-768x708.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Gustav-800-250x230.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Gustav-800-520x479.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Gustav-800-730x673.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gustav Blomberg är socialsekreterare på socialförvaltningen Hisingen.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det kan finnas flera orsaker till en hyresskuld. Vissa har kanske förlorat sitt jobb eller så har man blivit äldre och inte löst ett autogiro hos banken för att hyran ska dras automatisk. Vi har också ganska stora problem med yngre personer som har en dyr lägenhet som de inte har råd med. Bostadsmarknaden och dagens ekonomiska situation ser vi som en stor anledning till att människor förlorar sin bostad, säger Gustav Blomberg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Individuella behoven styr</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Utifrån varje persons individuella behov ger socialtjänsten råd och stöd med målet att personen ska kunna behålla sin bostad. Det kan vara allt från att stötta i kontakten med hyresvärden till att hjälpa till med ansökan om ekonomiskt bistånd.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Handlar det om störningar eller en sanitär olägenhet kan vi hjälpa till med en ansökan till funktionsstöd. Märker vi att det är en person som inte har så bra koll på sin ekonomi hjälper vi till med att hitta en god man, säger Gustav Blomberg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hör av dig om du är orolig</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Både Gustav Blomberg och Maria Filipovic betonar vikten av att de får informationen så tidigt som möjligt för att kunna agera snabbt. Därför ska man kontakta socialtjänsten så snart man börjar få svårt att kunna betala hyran eller om man är orolig för att bli vräkt. </p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Ju tidigare man hör av sig, desto större chans har vi att hitta en lösning tillsammans. Helst innan man får en hyresskuld. Vi ger ofta rådet att alltid prioritera hyran om man måste prioritera bland sina räkningar. Blir du av med ditt boende så riskerar du att förlora väldigt mycket mer. Man vill också undvika vräkning för att inte få en prick i Kronofogdens register. Då är det väldigt svårt att hitta en ny bostad, säger Maria Filipovic.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Stöd till personer som riskerar vräkning

<p class="wp-block-paragraph">Under oktober har alla som är födda 1960 och folkbokförda i Göteborg fått en värdekod som man kan lösa in mot gratis broddar fram till den 18 december.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi har skickat ut värdekoden via Kivra och de som inte har Kivra har fått ett brev hem. Man beställer sedan broddarna på hemsidan broddargoteborg.se eller via telefon, säger Hussain Al-Zubaidi, enhetschef för stöd och utveckling på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Att det bara är 65-åringar som får erbjudandet är ett politiskt beslut som togs 2013 och det är inget som vi kan påverka. Men varje år blir en ny kull av 65-åringar erbjudna gratis broddar&#8221;</em></strong><br><br>Hussain Al-Zubaidi</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="979" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Hussain-800.jpg" alt="" class="wp-image-146371" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Hussain-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Hussain-800-245x300.jpg 245w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Hussain-800-768x940.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Hussain-800-250x306.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Hussain-800-520x636.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Hussain-800-730x893.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hussain Al-Zubaidi är enhetschef på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska förebygga fallolyckor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det finns två modeller att välja på, helfotsbrodd eller hälbrodd. För den som vill testa modellerna eller prova ut rätt storlek finns det möjlighet till det på några av Göteborgs mötesplatser i november och december.</p><p class="wp-block-paragraph">Syftet med att erbjuda gratis broddar är att förebygga fallolyckor bland äldre under vinterhalvåret.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad har delat ut broddar till alla 65-åringar sedan 2013.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Att det bara är 65-åringar som får erbjudandet är ett politiskt beslut som togs 2013 och det är inget som vi kan påverka. Men varje år blir en ny kull av 65-åringar erbjudna gratis broddar, säger Hussain Al-Zubaidi.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Erbjudandet om gratis broddar</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Gäller mellan 14 oktober och 18 december</li><li>Om du fyller 65 år i år och inte har fått något erbjudande kan du kontakta Göteborgs Stads växel på 031-365 00 00 – uppge att ärendet handlar om broddar</li></ul></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Här kan du prova broddarna:</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Mötesplats Högsbo, Markmyntsgatan 14 A, 13 november klockan 15–17</li><li>Mötesplats Vintergatan, Vintergatan 1 A, 24 november klockan 14:30–16:30</li><li>Mötesplats Kallebäck, Mejerigatan 1, 1 december klockan 14:30–16:30<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Gratis broddar till årets 65-åringar

<p class="wp-block-paragraph">Betala för resan i en app, boka vårdbesök på 1177 eller betala fakturor digitalt – en stor del av vår vardag är numera digital. För många seniorer kan det kännas både krångligt, stressande och exkluderande.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det finns också ofta en frustration över att man har klarat av allt själv hela livet, men det här går plötsligt inte att lösa, säger Johanna Häussler Sand, verksamhetsutvecklare digital inkludering på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Att kunna ta del av samhället är en demokratifråga. Jag hoppas att guiderna gör det möjligt för våra äldre att kunna behålla sin självständighet längre&#8221;</strong></em><br><br> Johanna Häussler Sand</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="691" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Johanna-800.jpg" alt="" class="wp-image-146356" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Johanna-800.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Johanna-800-300x270.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Johanna-800-250x225.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Johanna-800-520x468.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Johanna-800-730x657.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><figcaption class="wp-element-caption">Johanna Häussler Sand är verksamhetsutvecklare för digital inkludering på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading">Guider i pappersformat</h2><p class="wp-block-paragraph">För att hjälpa äldre att enklare kunna hantera den digitala vardagen satsar nu Göteborgs Stad på guider i pappersformat som steg för steg beskriver hur vanliga appar och digitala tjänster fungerar.  Guiderna finns tillgängliga på alla bibliotek, mötesplatser och medborgarkontor.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Där finns det också en lista över alla tillgängliga guider, det är över hundra stycken. Det är bara att fråga personalen så hjälper de till och skriver ut de guider man är intresserad av. Under 2026 kommer de troligtvis även att finnas på finska, säger Johanna Häussler Sand.</p><p class="wp-block-paragraph">Möjligheten att kunna ta med sig guiderna hem och kunna testa i lugn och ro har varit väldigt uppskattat bland seniorerna.</p><h2 class="wp-block-heading">Är en demokratifråga</h2><p class="wp-block-paragraph">Johanna Häussler Sand hoppas att satsningen leder till att fler äldre känner sig trygga med att hantera digitala verktyg så att de kan delta i samhället på samma villkor som andra.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Att kunna ta del av samhället är en demokratifråga. Jag hoppas att guiderna gör det möjligt för våra äldre att kunna behålla sin självständighet längre, säger Johanna Häussler Sand.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></strong></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="557" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/digiguiden-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146358" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/digiguiden-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/digiguiden-1000-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/digiguiden-1000-768x428.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/digiguiden-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/digiguiden-1000-520x290.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/digiguiden-1000-730x407.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Pappersguider förenklar seniorers digitala vardag

<p class="wp-block-paragraph">Inför vintern samarbetar Göteborgs Stad varje år med organisationer inom civilsamhället för att ge människor i hemlöshet tak över huvudet, mat, värme och chansen att hitta långsiktigt stöd. Planeringen för årets insatser är nu klar. Antalet övernattningsplatser utökas och en ny mötesplats för vila, värme och vägledning öppnar.</p><p class="wp-block-paragraph">Mellan 15 november 2025 och 15 april 2026 kommer 40 extra övernattningsplatser att finnas på verksamheterna Vintervilan och Station nord. Om vintern skulle bli extra kall finns det även en beredskap för att snabbt utöka antalet övernattningsplatser.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/folkhalsofragor/hemloshet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hemlöshet</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Det handlar om att ge akut hjälp och en sovplats för natten, men också om att bygga relationer och öppna dörrar till mer långsiktiga lösningar, säger Emma Lennerås, verksamhetsutvecklare på socialförvaltningen Sydväst och samordnare för vinterinsatserna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mötesplats som ger stöd</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Mötesplatsen för stöd och vila kommer att drivas av frivilligorganisationen Agape. Den kommer att vara öppen klockan 16–20, när övriga mötesplatser har stängt. Där ska personer i hemlöshet kunna värma sig, ta en kaffe och möta personal från Agape och Göteborgs Stads uppsökarenhet. De kan hjälpa till att hitta rätt stöd från socialtjänst och sjukvård.</p><p class="wp-block-paragraph">Även Stadsmissionens mobila hälsocentral kommer att besöka mötesplatsen. Tillsammans med Johanneskyrkan erbjuder de hälsokontroller och rådgivning och kan hjälpa till att ta kontakt med ordinarie vårdsystem.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi såg i fjol att det saknades öppna verksamheter för personer i hemlöshet efter klockan 16. Den nya mötesplatsen gör att fler kan fångas upp, få vila och hjälp vidare till rätt stöd, säger Emma Lennerås.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska nå fler med psykiska problem</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Många som lever i hemlöshet har en komplex livssituation där psykisk ohälsa och/eller beroendeproblematik kan göra det svårt att ta emot hjälp. En del saknar också förtroende för myndigheter. Under året har därför uppsökarenheten, socialförvaltningarna och förvaltningen för funktionsstöd stärkt sitt samarbete.</p><p class="wp-block-paragraph">– Tillsammans försöker vi hitta ett sätt att prata med personen så att vi kan förstå vilket stöd som passar bäst och hitta en mer långsiktig boendelösning än en övernattningsplats. Förhoppningen är att vi med gemensamma krafter ska nå fler personer med en mer omfattande psykiatrisk problematik. Det är ofta de som har det allra svårast, säger Emma Lennerås.</p>

Fler övernattningsplatser för hemlösa i vinter

<p class="wp-block-paragraph">Utöver gympan erbjuder mötesplatsen allt från allsång, pingis och bokcirklar till föreläsningar, schack och musikstunder. I dag står gympa på schemat och deltagarna fyller snabbt lokalen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Dagens pass skulle egentligen hållas av en volontär som är jätteduktig. Men personen fick förhinder så jag fick hoppa in i stället. Jag har hållit i gympan tidigare, så det ska nog gå bra, säger äldrekonsulent Peter Lindblom innan han går upp på scenen och drar i gång dagens gympapass.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="599" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Peter-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146243" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Peter-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Peter-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Peter-1000-768x460.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Peter-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Peter-1000-520x311.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Peter-1000-730x437.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Äldrekonsulent Peter Lindblom leder gympan på mötesplatsen Vintergatan 1 på Hisingen. Foto: Mikael Bengtsson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Full fart direkt I takt med klassiska schlagerlåtar med bland annat Monica Zetterlund börjar deltagarna att komma i gång. Här svänger armar, fötterna trampar i takt och rytmen och glädjen sprider sig i rummet. Alla följer instruktionerna från Peter noggrant.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nu ska vi göra en övning som är bra för koordination och balans, säger Peter och delar ut bollar till deltagarna. Övningen går ut på att du ska kasta upp och fånga bollen.</p><p class="wp-block-paragraph">Under passet får deltagarna också göra olika övningar med pinnar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nu tar vi pinnen bakom huvudet och lyfter den sakta upp och ner. Det här är en bra övning för rörligheten och våra axlar.</p><p class="wp-block-paragraph">Innan passet är slut och alla pinnar har samlats in så avslutar Peter passet med olika stretchövningar.</p><h2 class="wp-block-heading">Premiär för Eva</h2><p class="wp-block-paragraph"> – Det var min grannfru som tipsade mig! Hon berättade att det var så trevligt att gympa här. Och jag har inte gympat på många år, så jag tänkte att jag följer med och ser hur det är, säger Eva Bolinder.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="581" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Eva-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146245" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Eva-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Eva-1000-300x174.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Eva-1000-768x446.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Eva-1000-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Eva-1000-520x302.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Eva-1000-730x424.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Eva Bolinder. Foto: Mikael Bengtsson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">En halvtimme senare är passet klart och Eva är positivt överraskad.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag kommer gärna tillbaka! Det här var kul, säger Eva. </p><h2 class="wp-block-heading">Lillian missar sällan gympan</h2><p class="wp-block-paragraph"> – Jag går hit ofta. Sedan jag flyttade till Göteborg för 17 år sedan så har jag gått till mötesplatsen många gånger, berättar Lillian.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="643" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Lilian-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146246" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Lilian-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Lilian-1000-300x193.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Lilian-1000-768x494.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Lilian-1000-250x161.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Lilian-1000-520x334.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Lilian-1000-730x469.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Lilian går ofta till mötesplatsen på Vintergatan. Foto: Mikael Bengtsson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Hon uppskattar både rörelsen och gemenskapen. </p><p class="wp-block-paragraph">– Det bästa är att man får träffa folk och samtidigt röra på sig, det behöver man, säger Lilian.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Det är lätt att hitta hit!&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">– Det finns något för alla här, vi har ett stort utbud av olika aktiviteter. Om deltagarna kommer med egna idéer så försöker vi alltid att göra plats för dem, säger Peter.</p><p class="wp-block-paragraph">Det viktigaste är gemenskapen och att alla känner sig delaktiga.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är lätt att hitta hit! Mötesplatsen ligger centralt på Hisingen nära Sannegårdshamnen. Lokalen är på bottenplan och har inga trappor, en låg tröskel in helt enkelt.</p><p class="wp-block-paragraph">Här skapas gemenskap och fina minnen Det är tydligt vilka aktiviteter som är de stora guldkornen. Peter berättar att gympan och musiken nästan alltid lockar många deltagare.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">L<strong>änkar:</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/motesplatser/motesplatser-for-seniorer?id=6859" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mötesplats Vintergatan 1</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/motesplatser/motesplatser-for-seniorer" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hitta mötesplatser för seniorer</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Socialt liv och aktiviteter för äldre</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/aldre/socialt-liv-och-aktiviteter/program-for-seniorer" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Program för seniorer</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Men det viktigaste är att folk trivs och mår bra. Att de får använda både hjärnan och kroppen – och ha roligt tillsammans, själva aktiviteten spelar mindre roll, säger Peter.</p><p class="wp-block-paragraph">Olika typer av aktiviteter varierar också, och nya teman växer fram allt eftersom.</p><p class="wp-block-paragraph">– Till våren planerar vi en Beatlesdag med 60-talstema. Deltagarna får klä sig i tidsenliga kläder, vi kommer ha musikquiz och Mats Westling kommer hit för att sjunga.</p><p class="wp-block-paragraph">Peter minns särskilt ett tillfälle, när renarna från Lisebergs julmarknad, kom på besök.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi fick mata renarna och klappa dem. Det var en annorlunda upplevelse och väldigt uppskattat av oss alla säger Peter.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="578" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/fika-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146247" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/fika-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/fika-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/fika-1000-768x444.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/fika-1000-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/fika-1000-520x301.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/fika-1000-730x422.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Efter gympapasset blir det fika. Foto: Mikael Bengtsson</figcaption></figure>

Gympa, rörelse och skratt på Vintergatans mötesplats

<p class="wp-block-paragraph">Brottsofferjouren erbjuder stöd via telefon, mejl eller personliga möten både inför, under och efter en rättsprocess. Verksamheten bygger till stor del på volontärernas engagemang.</p><p class="wp-block-paragraph">– Som volontär handlar det framför allt om att lyssna och skapa trygghet genom rättsprocessen, så att ingen behöver gå igenom den ensam. Men vi ger också vägledning om vilket stöd och vilken hjälp det finns att få, säger Malin Almroth, samordnare på Brottsofferjouren Storgöteborg.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="656" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Malin-Almroth-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146238" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Malin-Almroth-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Malin-Almroth-1000-300x197.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Malin-Almroth-1000-768x504.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Malin-Almroth-1000-250x164.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Malin-Almroth-1000-520x341.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Malin-Almroth-1000-730x479.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Malin Almroth är samordnare på Brottsofferjouren Storgöteborg</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samtal inom 48 timmar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under 2025 har antalet ärenden hos Brottsofferjouren i Storgöteborg ökat kraftigt. Förändringar i polisens hantering av stödärenden gör att fler brottsoffer snabbt får kontakt med jouren och behovet av volontärer har vuxit.</p><p class="wp-block-paragraph"><br>– Vi får in mellan tio och tjugo nya brottsoffer varje dag. Alla ska få ett första samtal inom 48 timmar, och för att vi ska kunna klara det behöver vi bli fler, säger Malin Almroth.</p><p class="wp-block-paragraph">Vanliga brott är misshandel, sexualbrott, olaga hot, ofredande och bedrägerier. Många ärenden rör våld i nära relationer, och ärenden kopplade till gängkriminalitet och sprängningar ökar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Väldigt många som kontaktar oss känner oro och vet inte vad de har rätt till. Bara att någon lyssnar, utan att döma eller bedöma, kan göra stor skillnad, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Alla volontärer går en grundutbildning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Som volontär får man en grundutbildning på cirka 30 timmar med fokus på samtalsmetodik, rättsprocessen, brottstyper och brottsutsattas rättigheter.</p><p class="wp-block-paragraph">Många av Brottsofferjourens volontärer studerar eller arbetar inom juridik, polisen eller socialtjänsten, men det är inget krav. Bland de engagerade finns även personer med annan bakgrund.<br><br>– Man behöver inte ha någon särskild utbildning eller yrke. Det viktiga är att man har tiden, empati, självkännedom och vilja att skapa förändring, säger Malin Almroth.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Brottsofferjouren Storgöteborg</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Erbjuder stöd till brottsoffer, vittnen och anhöriga – inför, under och efter en rättsprocess. Stödet ges av utbildade volontärer via telefon, digitalt eller vid personliga möten i tingsrätten eller på Sockerbruket</li><li>Fungerar som en brygga vidare till andra verksamheter, till exempel socialtjänst eller kvinno- och mansjourer</li><li>Brottsofferjouren Storgöteborg omfattar Göteborg, Mölndal, Härryda, Partille och Kungälv</li><li>Hittills i år har Brottsofferjouren Storgöteborg haft över 3795 stödsökande i allmänna stödverksamheten och vid stöd i domstol på Göteborgs tingsrätt, det är en tydlig ökning från 2024</li><li>Jouren är ideell, partipolitiskt och religiöst obunden och finansieras genom bidrag bland annat från Göteborgs Stad, gåvor och ideellt arbete, </li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Vill du komma i kontakt med Brottsofferjouren?</strong><br>Ring 116 006 eller läs mer på <a href="https://storgoteborg.boj.se">storgoteborg.boj.se</a><br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://storgoteborg.boj.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Brottsofferjouren Storgöteborg&nbsp;</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Brottsofferjouren söker fler volontärer

<p class="wp-block-paragraph">I Kortedala ligger Kvibergs vård- och omsorgsboende där 64 hyresgäster bor i lägenheter fördelade på fyra enheter. Här serveras frukost, lunch och kvällsmat– måltider som både ska smaka gott och göra hyresgästerna mätta och nöjda. Lunch och kvällsmat lagas på Fjällbo park centralkök och levereras dagligen till boendet.</p><p class="wp-block-paragraph">Sedan 2023 arbetar boendet systematiskt med att minska matsvinnet. Arbetet började med att personalen själva uppmärksammande hur mycket mat det blev över.<br><br>– Tidigare vägde vi matsvinnet en gång per år och sedan hände det inte så mycket mer. När personalen reagerade på att vi slängde så mycket mat bestämde vi oss för att göra något åt det tillsammans, berättar Nadica Vukosavljevic, omsorgshandledare på Kvibergs vård- och omsorgsboende.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Matsvinnet ska minska</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborgs Stad har som mål att minska matsvinnet till högst 30 gram per serverat huvudmål till 2030</li><li>Inom äldreomsorgen är målet högst 80 gram per serverat huvudmål till och med 2027</li></ul></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Beställer olika antal portioner</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tack vare ett målmedvetet arbete har boendet lyckats halvera sitt matsvinn – från 188 gram per portion till 85 gram. En viktig del i arbetet handlar om planering och personkännedom. Personalen som beställer måltiderna vet vad de boende äter och tycker bäst om och anpassar beställningarna efter det.</p><p class="wp-block-paragraph">– Innan beställde vi alltid lika många portioner som boende, nu anpassar vi det till vad det är för mat och hur mycket som går åt. Och om det till exempel är lax ser vi till att beställa några extra bitar eftersom det är något som många gillar, säger Nadica Vukosavljevic.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samarbete med köket</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En annan viktig del i arbetet handlar om samarbetet med köket. Omsorgspersonalen har en nära dialog med Fjällbo park centralkök om vilka maträtter som går åt mindre och vilka som är mer populära.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="947" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Patrik_Vilund-800.jpg" alt="" class="wp-image-146150" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Patrik_Vilund-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Patrik_Vilund-800-253x300.jpg 253w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Patrik_Vilund-800-768x909.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Patrik_Vilund-800-250x296.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Patrik_Vilund-800-520x616.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Patrik_Vilund-800-730x864.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Patrik Vilund är köksmästare på Fjällbo park centralkök, ett av Göteborgs 19 centralkök. De lagar maten åt bland annat Kvibergs vård- och omsorgsboende.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det är de på boendena som gör merparten av jobbet. Vi ser till att portionerna är lika stora genom att väga alla komponenter i köket, men de kan själva justera sina beställningar. I och med att de styr mer exakt betyder det att vi lagar rätt mängd med mat och slipper svinn, säger Patrik Vilund, köksmästare på Fjällbo park centralkök.</p><p class="wp-block-paragraph">I dag väger boendet matsvinnet två gånger om året – en vecka på våren och en på hösten. Mätningarna visar både tallrikssvinn och serveringssvinn, alltså hur mycket mat som lämnas respektive blir kvar i serveringskantinerna.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi kan ju inte göra så mycket åt svinnet när maten lämnar oss, men vi kan se till att laga god mat som de boende uppskattar. På det sättet bidrar vi också till minskat matsvinn, säger Patrik Vilund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler har blivit inspirerade</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Han menar att det som har varit avgörande för att matsvinnet har minskat på Kvibergs vård- och omsorgsboende är att det finns ett engagemang från de som är måltidsombud.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det måste finnas en vilja att jobba med de här frågorna. Nu har vi sett att även Sekelbo, ett annat boende i Kortedala har blivit inspirerade och är på gång att börja väga matsvinnet. Det är positivt, men man kan också göra mer från centralt håll, säger Patrik Vilund.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">På Kvibergs vård- och omsorgsboende är arbetet med att minska matsvinnet långt ifrån färdigt. För Nadica Vukosavljevic är det också viktigt att synliggöra resultatet för alla i personalen.</p><p class="wp-block-paragraph">– På så sätt ökar engagemanget för de här frågorna, som är viktiga både för klimatet och ekonomin. Vi kommer aldrig ligga på noll, men vårt mål är att minska matsvinnet ännu mer, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Så minskade Kvibergs vård- och omsorgsboende matsvinnet

<div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Tästä voit lukea artikkelin suomeksi:</h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://vartgoteborg.se/p/kieli-on-tarkea-oikeus-ruotsinsuomalaisille-ikaihmisille/">Kieli on tärkeä oikeus ruotsinsuomalaisille ikäihmisille</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Åldersvänliga Göteborg gjorde under 2024 en enkätundersökning bland stadens seniorer för att få veta hur det är att leva och åldras i staden. Enkäten fanns även på finska och forskaren Maarit Jaakkola fick i uppdrag av Göteborgs Stads äldreombudsman att analysera just dessa svar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="619" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146009" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000-520x322.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000-730x452.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Petra Palkio är utvecklingsledare på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen och Maarit Jaakkola är docent vid Göteborgs universitet och författare till rapporten Språkvänliga Göteborg? Finsktalande äldres uppfattningar av en åldersvänlig stad.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Behov av samhällsstöd på finska</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Efter att ha kompletterat den finska enkätsvaren med djupintervjuer med sverigefinska äldre i olika delar av staden är hennes rapport nu klar. Den visar att den absolut viktigaste frågan för gruppen är att få information och service på finska.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det finns ett stort behov bland äldre finskspråkiga att få samhällsstöd och tjänster på sitt modersmål. Att språket synliggörs är också en viktig del för att känna sig inkluderad i staden och för den kulturella identiteten, säger Maarit Jaakkola som är docent vid Göteborgs universitet.</p><p class="wp-block-paragraph">Det handlar bland annat om att få möta personal som talar finska, att kunna delta i aktiviteter på sitt förstaspråk och att det finns skyltar och informationsmaterial på finska.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt med en språkvänlig stad</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För sverigefinska seniorer i Göteborg behöver staden med andra ord vara språkvänlig för att upplevas som åldersvänlig. Detta avspeglas också i rapportens namn – Språkvänliga Göteborg.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="819" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800.jpg" alt="" class="wp-image-146010" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800-293x300.jpg 293w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800-768x786.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800-250x256.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800-520x532.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800-730x747.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Finska timmen är en populär mötesplatsaktivitet i Angered för seniorer från hela Göteborg. Foto: Petra Palkio</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Begreppet språkvänlighet är tänkt att fungera som ett konkret verktyg, något olika organisationer lätt kan använda i praktiken. Jag hoppas att både kommunen och civilsamhället arbetar med det i sin utveckling framåt genom att ställa sig frågan hur språkvänliga deras verksamheter är, säger Maarit Jaakkola.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon hoppas också att rapporten leder till en större medvetenhet om alla nationella minoriteters rättigheter och behov, inte bara sverigefinnars.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Göteborgs Stad behöver öka medvetenheten om och kompetensen kring de nationella minoriteternas språkliga och kulturella rättigheter inom alla sina förvaltningar. Det behövs också mer finskspråkig personal som praktiskt kan främja användningen av finska i kommunens verksamheter, säger Maarit Jaakkola.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="627" height="891" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-svenska-627.jpg" alt="" class="wp-image-146024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-svenska-627.jpg 627w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-svenska-627-211x300.jpg 211w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-svenska-627-250x355.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-svenska-627-520x739.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 627px) 100vw, 627px" /></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Läs rapporten här:</h3><p class="wp-block-paragraph"><strong><a href="https://goteborg.se/dx/api/dam/v1/collections/7e8b1b3a-e30e-480b-a156-394933b22134/items/b6b3adef-790e-4dbe-92c0-0ec0483735ec/renditions/b30b75d8-946b-41a0-9ce0-8efe5dba560e?binary=true" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Rapport på svenska: Språkvänliga Göteborg? Finsktalande äldres uppfattningar av en åldersvänlig stad</a></strong></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><a href="https://goteborg.se/dx/api/dam/v1/collections/7e8b1b3a-e30e-480b-a156-394933b22134/items/61f041b2-ec82-4946-9b83-9ac145493207/renditions/f5724400-df13-4adb-ab56-9260aaefd780?binary=true" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Raportti suomeksi: Kieliystävällinen Göteborg? Suomenkielisten eläkeikäisten näkemyksiä ikäystävällisestä kaupungista</a></strong></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rapport kan skapa medvetenhet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Petra Palkio är utvecklingsledare som jobbar med mänskliga rättigheter, nationella minoriteter och finskt förvaltningsområde på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen. Hon tror att rapporten i sig kommer att vara en bra hjälp för att skapa just den medvetenhet som Maarit Jaakkola efterfrågar.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Rapporten sätter fingret på perspektiv som annars riskerar att falla mellan stolarna. Den kommer att hjälpa oss att arbeta både med mänskliga rättigheter och utifrån att vi ingår i finskt förvaltningsområde, säger Petra Palkio.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska främja minoritetsspråk</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Att Göteborgs Stad ingår i förvaltningsområdet för finska innebär att sverigefinska göteborgare har förstärkta rättigheter. Det offentliga har ett särskilt ansvar att skydda och främja det nationella minoritetsspråket finska. För sverigefinska seniorer handlar det bland annat om rätten till äldreomsorg och personal som kan finska.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Finskt förvaltningsområde</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborg är del av finskt förvaltningsområde sedan 2011, vilket ger Sverigefinska seniorer särskilda rättigheter. För äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen innebär det att förvaltningen och dess verksamheter ska skydda och främja seniorers rätt till nationell minoritetskultur, språk och identitet. Äldreomsorg ska erbjudas helt eller till väsentlig del på finska.</p><p class="wp-block-paragraph">För att kunna arbeta rättighetsbaserat och utveckla verksamheten är det viktigt att förvaltningen och verksamheter deltar i dialoger med nationella minoriteten sverigefinnar. Det gör förvaltningen genom samråd som koordineras av stadsledningskontoret.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar</strong>:</p><p class="wp-block-paragraph"><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter/nationella-minoriteter/finskt-forvaltningsomrade" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Finskt förvaltningsområde</a></strong></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Åldersvänliga Göteborg</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">En av flera viktiga satsningar i Göteborg är Finska timmen &#8211; Suomenkielinen tunti, en mötesplats i Angered som varannan måndag samlar seniorer från hela staden. Göteborgs Stad erbjuder också finskspråkig äldreomsorg vid Lövgärdets och Glöstorpshöjdens vård- och omsorgsboende.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi gör redan många bra saker inom Göteborgs Stad, men det finns självklart utvecklingsområden. Vi behöver fortsätta öka vår kunskap för att erbjuda inflytande till nationella minoriteter i ett tidigt skede. Vi behöver också planera för hur och när vi kommunicerar på finska och vi fortsätter dialogen med sverigefinska seniorer i våra verksamheter och genom samråd. Vi behöver helt enkelt vara i kontakt med de vi är till för. I rapporten finns det bra verktyg för hur vi kan jobba med det, säger Petra Palkio.</p>

Språket en viktig rättighet för sverigefinska seniorer

<div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Tästä voit lukea ruotsinkielisen artikkelin: </h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://vartgoteborg.se/p/spraket-viktigt-och-en-rattighet-for-sverigefinska-seniorer/">Språket en viktig rättighet för sverigefinska seniorer</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Ikäystävällinen Göteborg -ohjelma teki vuonna 2024 kyselytutkimuksen senioreille selvittääkseen, millaista on elää ja ikääntyä Göteborgin kaupungissa. Kysely oli saatavilla myös suomeksi, ja tutkija Maarit Jaakkola sai Göteborgin kaupungin vanhusasiamiehen toimeksiannon analysoida nämä vastaukset.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="619" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146009" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000-520x322.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Maarit-och-Petra-1000-730x452.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Petra Palkio on kehitysjohtaja vanhus- sekä hoito- ja hoivahallinnossa ja Maarit Jaakkola on Göteborgin yliopiston dosentti ja tuoreen kaksikielisen raportin kirjoittaja.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Suomenkielisen tuen tarve</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Suomenkielisiä kyselyvastauksia täydennettiin syvähaastatteluilla ruotsinsuomalaisten ikäihmisten kanssa eri puolilla kaupunkia, ja nyt Jaakkolan raportti on valmis. Se osoittaa, että ryhmälle ehdottomasti tärkein asia on saada tietoa ja palveluja suomeksi.</p><p class="wp-block-paragraph">– Suomenkielisillä ikäihmisillä on suuri tarve saada yhteiskunnan tukea ja palveluja omalla äidinkielellään. Kielen näkyvyys on myös tärkeää kaupunkiin kuulumisen tunteen ja kulttuuri-identiteetin kannalta, sanoo Göteborgin yliopiston dosentti Maarit Jaakkola.</p><p class="wp-block-paragraph">Kyse on muun muassa siitä, että ikäihmiset voivat kohdata suomea puhuvia työntekijöitä, osallistua toimintaan äidinkielellään ja että opasteet ja tiedotusmateriaali ovat suomeksi.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ikäystävällisyys on kieliystävällisyyttä</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Jotta Göteborgin kaupunki tuntuisi ruotsinsuomalaisille senioreille ”ikäystävälliseltä”, sen pitää olla kieliystävällinen. Tämä heijastuu myös raportin nimessä – <em>Kieliystävällinen Göteborg.</em></p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="819" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800.jpg" alt="" class="wp-image-146010" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800-293x300.jpg 293w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800-768x786.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800-250x256.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800-520x532.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Finska-timmen-800-730x747.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Finska timmen – Suomenkielinen tunti on suosittu seniorien kohtaamispaikka aktiviteetti Angeredissa. Foto: Petra Palkio</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Kieliystävällisyys antaa eri organisaatioille käsitteen, jota hyödyntää työssään kielellisten vähemmistöjen hyväksi. Toivon, että sekä kunta että kansalaisyhteiskunta työskentelisivät sen eteen kehittäessään toimintaansa ja kysyisivät itseltään, kuinka ”kieliystävällisiä” niiden toiminnot ovat, sanoo Maarit Jaakkola.</p><p class="wp-block-paragraph">Hän toivoo myös, että raportti lisäisi tietoisuutta kaikkien kansallisten vähemmistöjen oikeuksista ja tarpeista, ei vain ruotsinsuomalaisten.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="663" height="900" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-finska-663.jpg" alt="" class="wp-image-146023" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-finska-663.jpg 663w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-finska-663-221x300.jpg 221w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-finska-663-250x339.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Rapport-finska-663-520x706.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 663px) 100vw, 663px" /></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Lue raportti täältä:</h3><p class="wp-block-paragraph"><strong><a href="https://goteborg.se/dx/api/dam/v1/collections/7e8b1b3a-e30e-480b-a156-394933b22134/items/61f041b2-ec82-4946-9b83-9ac145493207/renditions/f5724400-df13-4adb-ab56-9260aaefd780?binary=true" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Raportti suomeksi: Kieliystävällinen Göteborg? Suomenkielisten eläkeikäisten näkemyksiä ikäystävällisestä kaupungista</a></strong></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><a href="https://goteborg.se/dx/api/dam/v1/collections/7e8b1b3a-e30e-480b-a156-394933b22134/items/b6b3adef-790e-4dbe-92c0-0ec0483735ec/renditions/b30b75d8-946b-41a0-9ce0-8efe5dba560e?binary=true" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Rapport på svenska: Språkvänliga Göteborg? Finsktalande äldres uppfattningar av en åldersvänlig stad</a></strong></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Göteborgin kaupungin on lisättävä tietoisuutta ja osaamista kansallisten vähemmistöjen kielellisistä ja kulttuurisista oikeuksista kaikilla hallinnonaloillaan. Tarvitaan myös lisää suomenkielisiä työntekijöitä, joka voi käytännössä tehdä suomen kielen käytön mahdolliseksi kunnan toiminnoissa, sanoo Maarit Jaakkola.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Raportti voi lisätä tietoisuutta</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Petra Palkio on kehitysjohtaja, joka työskentelee ihmisoikeuksien, kansallisten vähemmistöjen ja suomen<ins> </ins>kielen hallintoalueen parissa vanhus- sekä hoito- ja hoivahallinnon puitteissa. Hän uskoo, että raportti on hyvä apu juuri Maarit Jaakkolan toivoman tietoisuuden lisäämisessä.</p><p class="wp-block-paragraph">– Raportti tuo esiin näkökulmia, jotka muuten saattaisivat jäädä huomiotta. Se auttaa meitä työskentelemään sekä ihmisoikeuksien että suomen kielen hallintoalueen kysymysten ja suomenkielisten oikeuksien parissa, sanoo Petra Palkio.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vähemmistökielien edistäminen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Se, että Göteborgin kaupunki kuuluu suomen kielen hallintoalueeseen, tarkoittaa, että ruotsinsuomalaisilla göteborgilaisilla on lakiin perustuvat vahvistetut oikeudet. Julkisella sektorilla on erityinen vastuu suojella ja edistää kansallista vähemmistökieltä suomea. Ruotsinsuomalaisille senioreille tämä tarkoittaa muun muassa oikeutta suomenkieliseen vanhustenhoivaan ja suomea osaaviin työntekijöihin.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h2 class="wp-block-heading"><strong>Taustaa:</strong> <strong>Suomen kielen hallintoalue</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborg liittyi suomen kielen hallintoalueeseen vuonna 2011, mikä antaa ruotsinsuomalaisille senioreille erityisiä oikeuksia. Vanhus- sekä hoito- ja hoivahallinnon tehtävänä on osana perustoimintoja suojella ja edistää senioreiden oikeutta kansalliseen vähemmistökulttuuriin, kieleen ja identiteettiin. Vanhustenhoivaa tulee tarjota kokonaan tai olennaisilta osin suomeksi.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Jotta voidaan toimia oikeuksiin perustuen ja kehittää toimintaa, on tärkeää, että hallinto ja yksiköt osallistuvat vuoropuheluun kansallisen vähemmistön, ruotsinsuomalaisten, kanssa. Hallinto toteuttaa tätä esimerkiksi kaupunginjohtotoimiston koordinoimien neuvonpitojen kautta.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><h3 class="wp-block-heading"><strong>Linkit</strong>:</h3><p class="wp-block-paragraph"><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Ikäystävällinen Göteborg</a></strong></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter/nationella-minoriteter/finskt-forvaltningsomrade" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Finskt förvaltningsområde</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">Yksi monista tärkeistä toiminnoista Göteborgissa on Finska timmen – Suomenkielinen tunti, joka on kohtaamispaikka aktiviteetti Angeredissa. Tapaamisia pidetään joka toinen maanantai, ja niihin osallistuu senioreja eri puolilta kaupunkia. Göteborgin kaupunki tarjoaa myös suomenkielistä vanhustenhoitoa Lövgärdetin ja Glöstorpshöjdenin hoito- ja hoivakodeissa.</p><p class="wp-block-paragraph">– Teemme jo monia hyviä asioita Göteborgin kaupungissa, mutta kehityskohteita on edelleen. Meidän on jatkettava tietojemme kartuttamista, jotta voimme tarjota kansallisille vähemmistöille vaikutusmahdollisuuksia varhaisessa vaiheessa. Meidän on myös suunniteltava, miten ja milloin viestimme suomeksi, ja jatkettava vuoropuhelua ruotsinsuomalaisten seniorien kanssa toiminnassamme ja neuvonpidoissa. Meidän on yksinkertaisesti oltava yhteydessä heihin, joiden vuoksi toimintomme ovat olemassa. Raportti tarjoaa hyviä työkaluja siihen, miten voimme edistää oikeuksien toteuttamista,sanoo Petra Palkio.</p>

Kieli on tärkeä oikeus ruotsinsuomalaisille ikäihmisille

<p class="wp-block-paragraph">Det var fullt till bristningsgränsen på onsdagen i lokalen Grottan i Dalheimers hus på Kustgatan i Majorna, där Mötas och må bra invigdes. </p><p class="wp-block-paragraph">Björn Lind, verksamhetschef på förvaltningen för funktionsstöd, välkomnade alla och klippte sedan bandet för att formellt inviga den nya träffpunkten.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det här är en mötesplats för äldre och det är viktigt att den finns, så att man kan träffa andra och ha roligt tillsammans. Den här typen av plats har saknats länge, och tanken är att det ska bli fler mötesplatser, sade Björn Lind.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Livemusik av Lilla havsbandet</strong></h2><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="603" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kustbandet-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145968" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kustbandet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kustbandet-1000-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kustbandet-1000-768x463.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kustbandet-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kustbandet-1000-520x314.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kustbandet-1000-730x440.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Lilla havsbandet som tillhör Kulturfabriken, bjöd på livemusik under onsdagens invigning. Från vänster Monica Norén, Lars-Göran Högström och Hanna Malmborg. Foto: Hannah Sjöström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Sedan underhöll trion Lilla havsbandet från Kulturfabriken med musikerna Hanna Malmborg, Lars-Göran Högström och Monica Norén. De spelade flera kända låtar som Vem kan segla förutan vind, I natt jag drömde och Varm korv boogie, där hela publiken sjöng med och klappade i takt.</p><p class="wp-block-paragraph">När musiken ebbat ut klev träffpunktens stödpedagoger ut på scenen och berättade om verksamheten och uppmanade alla deltagare att komma med förslag på aktiviteter för Mötas och må bra. Varje onsdag är träffpunkten öppen och målgruppen är äldre med funktionsnedsättning.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="537" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/pedagoger-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145971" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/pedagoger-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/pedagoger-1000-300x161.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/pedagoger-1000-768x412.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/pedagoger-1000-250x134.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/pedagoger-1000-520x279.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/pedagoger-1000-730x392.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stödpedagogerna Linda Samuelsson, Zehra Dedagic, Annica Johansson och Amie Bah jobbar på olika håll i staden, och de kommer att vara på plats på onsdagarna under träffarna. Foto: Hannah Sjöström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det finns ett stort behov av detta, det ser man inte minst i dag. Vi hade räknat med att det skulle komma drygt tio deltagare, men vi är närmare fyrtio. Så det kan man kalla succé, säger en av stödpedagogerna, Linda Samuelsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bra att få komma ut och träffa andra</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Deltagaren Krister Johansson, 66, har gått i pension och han gläds åt den nya träffpunkten.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="601" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/krister-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145969" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/krister-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/krister-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/krister-1000-768x462.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/krister-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/krister-1000-520x313.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/krister-1000-730x439.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Deltagaren Krister Johansson tycker att den nya träffpunkten är toppen. “Det var jättebra musik här i dag. Det ska bli roligt att komma hit och träffa folk och samtala.” Foto: Hannah Sjöström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det här är jättebra. Det är trevligt att träffa andra, fika lite och lyssna på musik. Jag ser också fram emot att få måla, det tycker jag om. Det är bra att få komma ut, och inte bara sitta inne, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Sophia Elgemark är projektledare för träffpunkten. Hon lyfter äldres behov av sociala aktiviteter.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Har man gått i pension eller trappar ner sitt arbete eller annan sysselsättning, riskerar man att bli ganska ensam. Dessa träffar hoppas vi kan ge något meningsfullt att göra, men de är också bra för hälsan. Genom samtal och aktiviteter kan man bevara sin funktionsförmåga och hålla i gång hjärnan. Dessutom är det alltid roligt att träffa andra i samma situation, säger Sophia Elgemark.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="540" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Sophia-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145970" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Sophia-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Sophia-1000-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Sophia-1000-768x415.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Sophia-1000-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Sophia-1000-520x281.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Sophia-1000-730x394.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Sophia Elgemark, från stadens förvaltning för funktionsstöd, har varit projektledare för den nya träffpunkten Mötas och må bra. Foto: Hannah Sjöström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Det minglades ordentligt bland deltagarna, som kom från olika delar av staden, och som fick njuta av kaffe och tårta i Grottan.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Mötas och må bra</h3><p class="wp-block-paragraph">Är en träffpunkt för äldre med funktionsnedsättning, främst för de som gått i pension, men den är även öppen för andra vuxna över 50 år med funktionsnedsättning, samt de som inte har full sysselsättning.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>När: </strong>På onsdagar mellan klockan 13 och 15 är träffpunkten öppen. Ingen föranmälan krävs.<br><strong>Var:</strong> Dalheimers hus på Kustgatan i Majorna, lokalen Grottan.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/motesplatser/traffpunkter-for-dig-med-funktionsnedsattning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Träffpunkter för dig med funktionsnedsättning</a></p></div>

Ny träffpunkt för äldre med funktionsnedsättning

<p class="wp-block-paragraph">Socialstyrelsens undersöker varje år hur personer med äldreomsorg upplever att de har det. Frågorna i undersökningen gäller bland annat hur nöjda de är med personalens bemötande, kontakten med sjukvården, maten, den vård och omsorg de får och generell nöjdhet. Resultaten gäller äldreomsorg i både privat och kommunal regi.</p><p class="wp-block-paragraph">Svarsfrekvensen i Göteborg har gått ner något i år. 53 procent av de tillfrågade i hemtjänsten har svarat jämfört med 55 procent förra året. På vård- och omsorgboende svarade 47 procent i år jämfört med 48 procent förra året.</p><h2 class="wp-block-heading">Inga större skillnader från förra årets resultat</h2><p class="wp-block-paragraph">Årets resultat skiljer sig inte mycket jämfört med förra året. Av de som svarade på enkäten i Göteborg var 77 procent nöjda med sin hemtjänst, samma som förra året. Av de som bor på vård- och omsorgsboende var 78 procent nöjda. Det är en marginell ökning med en procentenhet från förra året. Resultaten visar också att omsorgstagarna fortfarande är mindre nöjda än den genomsnittlige omsorgstagaren i landet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Även om resultaten inte skiljer sig så mycket från de senaste åren så kan vi ändå se att vi tar små steg i rätt riktning inom flera områden. Nu ska vi göra en ordentlig analys för att kunna fortsätta ta fler steg åt rätt håll, säger Babbs Edberg, direktör äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading">Fler uppger att de får vara ute om dagarna</h2><p class="wp-block-paragraph">Fler uppger att de har möjlighet att vistas utomhus på vård- och omsorgsboenden i Göteborg i år jämfört med föregående år, 61 procent jämfört med 56.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi uppmärksammade att vi hade ett lågt resultat på den här frågan förra året och då har vi haft extra fokus på det området. Bland annat har medarbetarna fått mer utrymme till den insatsen. Det känns väldigt roligt att det tycks ha gett resultat och att det har gått att göra en positiv utveckling på relativt kort tid. Framför allt känns det viktigt att det är något som märks av och gör skillnad för de vi är till för, säger Lisbeth Olsson, avdelningschef vård- och omsorgsboende.</p><h2 class="wp-block-heading">Viktig pusselbit i utvecklingen av äldreomsorgen</h2><p class="wp-block-paragraph">Nu börjar arbetet i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen med att analysera resultatet för att se vad som kan utvecklas och förbättras.</p><p class="wp-block-paragraph"><a>– </a>För att kunna bli bättre är det viktigt för oss att vi förstår hur de vi är till för upplever vårt arbete och det stöd de får. Där är Socialstyrelsens undersökningar en bra kunskapskälla för oss, säger Babbs Edberg.</p>

Så tycker göteborgarna om äldreomsorgen 2025

<p class="wp-block-paragraph">Hela 150 års samlad arbetslivserfarenhet finns samlad i gruppen på fyra köksmästare som tar fram högtidsmenyerna för Göteborgs Stads seniorer. Lägger man därtill att en av Göteborgs främste krögare Pelle Danielsson varit med den här gången så är erfarenheterna uppe i 190 år. För inför offentliga måltidens dag den 16 oktober har Pelle Danielsson gästat storköken i äldreomsorgen för att inspirera, utbilda och hålla i workshops och tillsammans med köksmästarna ta fram en trerättersmeny.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Det behöver inte vara så svårt&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Jörgen Christian Lindblom är en av köksmästarna som lagar mat för äldreomsorgen i Göteborg Stad och som deltagit i Pelle Danielssons workshop.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det har varit väldig nyttigt att se att det behöver inte vara så svårt och att det går att laga enkelt och samtidigt bli väldigt gott.</p><p class="wp-block-paragraph">För det är just smaken som är en utmaning i storkök, särskilt när de som ska äta ofta är sjuka och äldre.</p><p class="wp-block-paragraph">– Smaken förändras när man blir äldre, är man dessutom sjuk förändras smaken och läkemedel kan också påverka, så även om kryddningen är rätt så blir upplevelsen av maten påverkad, säger Jörgen Christian Lindblom.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Vägen till bra matlagning handlar om intresse&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Stjärnkrögaren Pelle Danielsson drev i många år finkrogen Hos Pelle&nbsp;i Linnéstaden i Göteborg- Men sedan han sålde restaurangen 2017 ägnar han sig åt att utbilda kostekonomer, kockar och andra matlagningsintresserade. Han har även arbetat med att utveckla storköken i Västra Götalandsregionen och han har i samarbete med forskningsinstitutet Rise hållit i utbildningar om vegansk och vegetarisk&nbsp; matlagning. Trots att han passerat pensionsålder har han inga planer på att trappa ner</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="516" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kokspersonal-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145898" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kokspersonal-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kokspersonal-1000-300x155.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kokspersonal-1000-768x396.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kokspersonal-1000-250x129.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kokspersonal-1000-520x268.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kokspersonal-1000-730x377.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kändiskocken och matinspiratören Pelle Danielsson i mitten omringad av kökspersonal i ett av Göteborgs Stads storkök. Foto: Carolina Sahlberg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Jag har mycket kvar att ge. Det är så oerhört roligt att dela med sig av sina kunskaper. Jag försöker förmedla att vägen till bra matlagning handlar om intresse, engagemang och kärlek till maten, och bra råvaror förstås.</p><p class="wp-block-paragraph">Och enligt Pelle är det ibland de enkla knepen som leder rätt, som att lägga rätt mängd salt för att nå de riktiga smakfröjderna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är visserligen inte bra att äta för mycket salt men saltar man för lite tappar man de andra smakerna som finns i de andra kryddorna, ungefär som man lyfter med smör.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför intresserar sig en stjärnkock för storköksmatlagning?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Storkök har ju inte varit så högt rankad, det är synd för det finns väldigt mycket man kan göra. För min del fick jag upp ögonen för detta för många är sedan när min syster var föreståndare på ett äldreboende i en annan stad och jag åt lunch där och konstaterade att det var ingen bra lunch. Då sa jag att när jag kommer längre fram i livet ska jag göra en insats för att göra maten bättre för äldre.</p><p class="wp-block-paragraph">Flera av köksmästarna i högtidsgruppen har tidigare i livet arbetat på ett flertal restauranger och finkrogar och de tycker det vore roligt om fler kockar tog chansen att upptäcka det fina med storkök.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi arbetar med samma fina råvaror som restaurangerna. Arbetet i storkök innebär att laga frukost, lunch och middag som man ansvarar för vilket gör det väldigt varierat. Och det är stabila arbetstider och bra om man har familj, säger Patrik Karlsson Viklund.</p><p class="wp-block-paragraph">De fyra köksmästarna talar särskilt varmt om husmanskosten och kockar som har koll på sin husmanskost blir snabbt populära hos de äldre.</p><p class="wp-block-paragraph">– Husmanskost ser enkelt ut men kan vara komplex och kräver kunskap och planering. Det brukar bli bra när äldre kockar med lång erfarenhet får möjlighet att stötta de nya som har mindre erfarenhet, säger Jörgen Christian Lindblom.</p><p class="wp-block-paragraph">Tillsammans spånar de idéer och tar fram menyerna inför årets alla högtider och de delar Pelle Danielsson uppfattning om att viktiga nycklar till god mat är bra råvaror och lägger till att inte glömma att smaka av maten.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Likvärdighet i staden på menyn</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hur gick dina tankar när du skulle skapa en meny utifrån likvärdighet i staden?</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag ville göra något som bygger på svenska traditioner som kan passa de flesta. Det ska vara väldigt vällagat, och menyn börjar med en god gravad lax på kavring. Sen blir det fläskkarré, och för att den ska bli mör kommer den köras under natten, det ska vara en rejäl skiva till varje portion. </p><p class="wp-block-paragraph">– Till det blir det en god kantarellsås på bland annat buljong, grädde och gelé och kokt potatis som sen bakas i ugnen. Därefter blir det en sockerkaka, lite som mazarinkaka, inkokt äpple och kanel och rosmarin, stjärnanis och vanilj och en kallrörd kräm på äggula socker och vanilj.</p><p class="wp-block-paragraph">Och för de som inte äter fläsk serveras långkokt högrev som är kokt över natten, och med samma garnityr. Annan alternativ kost serveras precis som vanligt.</p><h2 class="wp-block-heading">God stämning runt bordet</h2><p class="wp-block-paragraph">Köksmästaren Patrik Karlsson Viklund vill gärna tala om vikten av stämningen runt bordet för att maten ska smaka.</p><p class="wp-block-paragraph">– Måltiden kan vara hur bra som helst, men att skapa en lugn och trevlig atmosfär runtomkring är lika viktigt för att upplevelsen av maten ska ha en chans.</p><p class="wp-block-paragraph">Så vilka är Pelle Danielssons bästa tips till alla matlagare i storkök?</p><p class="wp-block-paragraph">– När jag hade min krog hade jag en liten text på baksidan av tändsticksaskarna där det stod ”med kärlek på tallriken och ro för själen.” Det är sånt som alla behöver även i en matsal för pensionärer och kunna njuta av det goda som lagats kärleksfullt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">På Nobeldagen 10 december serveras nästa högtidsmeny: </h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Förrätt:&nbsp;</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Chèvrekräm&nbsp;</li><li>Saltbakade Svenska Betor&nbsp;&nbsp;</li><li>Svensk honung&nbsp;&nbsp;</li><li>Rostade pumpakärnor&nbsp;&nbsp;</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Varmrätt</strong>:&nbsp;</p><ul class="wp-block-list"><li>Kycklingterrin&nbsp;</li><li>Ragu på&nbsp;sojabönor,svamp,rotselleri och äpple&nbsp;</li><li>Brynt kycklingsky&nbsp;</li><li>Potatisbakelse&nbsp;</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Dessert</strong>:</p><ul class="wp-block-list"><li>Vaniljkokta svenska plommon med&nbsp;kanelkryddad mascarponekräm&nbsp;</li></ul></div>

Göteborgs Stad uppmärksammar offentliga måltidens dag

<p class="wp-block-paragraph">Drygt 150 personer var på plats för att följa det fullspäckade programmet. Först ut bland föreläsarna var Brittis Edman och Anna Jacobsson från Institutet för mänskliga rättigheter. De presenterade rapporten ”Hemma är någon annanstans”, som bland annat bygger på 50 intervjuer med äldre personer, chefer och omsorgspersonal på åtta särskilda boenden.</p><h2 class="wp-block-heading">Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen</h2><p class="wp-block-paragraph">För att rama in undersökningens resultat visade de upp ett citat från en kvinna på ett boende som verkligen känns i magen:</p><p class="wp-block-paragraph">”Vi pratar inte om vem man är. De frågar inget, jag berättar inget.”</p><p class="wp-block-paragraph">Enligt rapporten tillskrivs inte äldre personers identitet och personliga bakgrund tillräcklig betydelse för att individanpassa omsorgsinsatserna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är visserligen bra att aktiviteter arrangeras på boenden, men de utformas ofta utifrån en stereotyp bild av äldre, menar Brittis Edman.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="579" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/2-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145792" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/2-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/2-1000-300x174.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/2-1000-768x445.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/2-1000-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/2-1000-520x301.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/2-1000-730x423.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Att mänskliga rättigheter även ska för äldre, och inte minst i vården och omsorgen är viktigt, tycker Inger Lundberg och Inger Jönsson, deltagare i forskningsprojektet Värmebölja i staden – utmaningar och lösningar. Men det behövs både mer utbildning och tid, menar de. Föreläsningarna är tankeväckande. Men var finns tiden för dem som arbetar med äldre? Det är så mycket annat de behöver ta hand om i sitt arbete så det behöver man tänka på. Foto: Suzanne Dahlin</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">I rapporten presenteras följande problem: Ålderism normaliserar brister i äldreomsorgen och människorättsperspektivet är svagt inom äldreomsorgen. Dessutom är kunskapen låg om mänskliga rättigheter och deras innebörd plus att möjligheter till delaktighet, självbestämmande och egenmakt är begränsade.</p><p class="wp-block-paragraph">– Ofta är vi väldigt åldersfixerade. En persons livssituation eller erfarenheter säger ofta mycket mer än en siffra, säger Brittis.</p><p class="wp-block-paragraph">På frågan om vad hon har för medskick till oss som på olika sätt arbetar med och för äldre personer har Brittis ett konkret förslag.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1022" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/3-800.jpg" alt="" class="wp-image-145793" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/3-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/3-800-235x300.jpg 235w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/3-800-768x981.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/3-800-250x319.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/3-800-520x664.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/3-800-730x933.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kerstin Wennberg har en lång yrkesbakgrund inom vård- och omsorg och är numera aktiv i Sveriges gerontologiska sällskap. – Jag har varit på många konferenser genom livet. Men denna var verkligen över förväntan med många olika perspektiv över livsförloppet. Det har varit roligt och intressant och vi ska fortsätta diskussionen i SGS, säger hon. Foto: Suzanne Dahlin</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– För att tackla ålderismen kan vi i varje arbetsgrupp behöva fundera över hur vi själva är påverkade av och hur vi bidrar till ålderismen, säger Brittis.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ålderismen ett återkommande tema</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ålderism är ett ord som återkommer under flera av föreläsningarna i olika perspektiv. Karin Bryngelsson, hr-specialist i Göteborgs Stad, konstaterar exempelvis att ålderismen kostar samhället miljarder i förlorad produktivitet. Hon beskriver att vi behöver bli bättre på att se äldre som en resurs och skapa förutsättningar för ett längre arbetsliv.</p><p class="wp-block-paragraph">Maria Edström, docent i journalistik, menar i sin tur att ålderismen är påtaglig i media på flera sätt. Bland annat saknas ofta äldres röster och de skildringar som finns är ofta ensidiga. Hon resonerar också kring hur AI kan riskera att befästa stereotyper och ålderism.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="645" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/4-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145794" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/4-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/4-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/4-1000-768x495.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/4-1000-250x161.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/4-1000-520x335.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/4-1000-730x471.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Konferensens arrangörer var Charlotta Nilsen från forskarnätverket SAIN och Jolin Sewén från äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen. Här med Helena Bjurbäck, konferencier. Helena höll också, tillsammans med Hanna Mac Innes, i en livepodd av Äldrebyrån, direkt på konferensscenen. Foto: Suzanne Dahlin</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Sofi Fristedt, arbetsterapeut och docent i hälsa och vårdvetenskap berättar vidare att äldre sällan får vara involverade i utvecklingen av välfärdsteknik de själva ska använda.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Life filming en metod för delaktighet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett exempel på där äldre fått vara delaktiga är projektet där bra och dåliga platser i staden under värmebölja dokumenterats utifrån seniorers perspektiv. Metoden som använts kallas Life filming och det är en digital metod för ökad delaktighet. Med hjälp av Ipad-kameror har seniorer fått dokumentera utmaningar och lösningar som de ser i olika utomhusmiljöer i städer.</p><p class="wp-block-paragraph">– En bild säger mer är tusen ord så vad säger då inte en film, säger Johanna Johansson, arbetsterapeut och doktorand i hälsa och vårdvetenskap vid Hälsohögskolan i Jönköping.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong>Med ålderns rätt: Håll utkik efter de filmade föreläsningarna som kommer att publiceras på <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a202541410231735">sidan ”Med ålderns rätt” goteborg.se</a>.</p></div><p class="wp-block-paragraph">Vi får se två resultat från projektet som Inger Jönsson och Inger Lundblad skapat. De visar och beskriver i sina filmer bland annat platser där de saknar bänkar i skugga, saknar ryggstöd, hade önskat lite mindre steril miljö och andra tankar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag skickade in filmen jag gjorde i Trädgårdsföreningen till stadsmiljöförvaltningen som svarade att de ska ha detta i åtanke när de bygger framöver. Jag har också spelat in flera andra filmer och varit runt och visat filmer på exempelvis olika mötesplatser. Jag har till exempel filmat på Grönsakstorget i Göteborg där min idé är att man skulle kunna göra Gustav Adolfs torg till ett mobilt trädgårdstorg på samma sätt, berättar Inger Lundblad.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="651" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/5-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145795" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/5-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/5-1000-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/5-1000-768x500.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/5-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/5-1000-520x339.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/5-1000-730x475.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kerstin Hansson och Sofia Faström, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen Göteborgs Stad deltog i konferensen. – Delaktighet skapas i vardagen – i mötet mellan medarbetare och äldre. Vi behöver fortsätta att skapa förutsättningar för äldres delaktighet på riktigt – inte bara genom att fråga, utan genom att involvera. Det handlar om att ge äldre inflytande över sin vardag och sina livsbeslut, men också över hur verksamheten utformas. I vår förvaltning kan vi gemensamt hitta former för kontinuerlig dialog med äldre, både på individnivå och genom olika råd och forum, säger Sofia. Foto: Suzanne Dahlin</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Inger Jönsson får frågan på scen om att nämna en tanke om hur städer kan förbättras är hon bestämd i sitt svar.</p><p class="wp-block-paragraph">– En!? Nej, jag vill ha flera! Jag vill ha skönhet och svalka och tillgång till oaser som liknar kolonilotter. Och det måste vara nära så jag slipper gå trappa upp och trappa ner. Jag vill ha flera sorters träd som ger dofter och minnen, säger Inger Jönsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vi blir lyckligare med åren</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Pär Bjälkebring, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, visade att vi är som lyckligast när vi är barn. Därefter dippar lyckan under medelåldern för att sedan öka igen efter 50.</p><p class="wp-block-paragraph">Äldre och yngre kan se väldigt olika på vad det är att vara lycklig. För yngre handlar det ofta om att känna sig upprymd, intresserad och glad medan äldre i stället förknippar lycka med att vara nöjd, lugn och tillfreds med livet. En i publiken som känner igen sig i den beskrivningen är Kerstin Wennblad.</p><p class="wp-block-paragraph">– Ja, jag känner igen mig. Tidigare förstod jag mig inte på äldre som knappt gjorde något och som var nöjda med det. Nu känner jag i stället igen mig väldigt väl i det här med att vara tillfreds med det lilla, berättar Kerstin.</p><p class="wp-block-paragraph">Dagen avrundades med livepod med Äldrebyrån som drivs av Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes och ett panelsamtal med seniorer och äldreombudsman Kristin Eliasson.</p><p class="wp-block-paragraph">– Idag har vi både fått inblick om utmaningar och utblick om vart vi ska. Använd din röst och var den förändring du vill se, avslutar konferencieren Helena Bjurbäck.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Fakta och länkar:</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Institutet för mänskliga rättigheter</strong></p><p class="wp-block-paragraph">Det finns 120 människorättsinstitut i världen. Institutet för mänskliga rättigheter startade i Sverige 1 januari 2022. Institutet verkar oberoende av regeringen.</p><p class="wp-block-paragraph">Rapporten ”Hemma är någon annanstans” finns att läsa och ladda ner på <a href="https://mrinstitutet.se/vara--publikationer/rapporter/rapporter/2024-09-29-hemma-ar-nagon-annanstans" target="_blank" rel="noreferrer noopener">mrinstitutet.se</a></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Äldrebyrån</strong></p><p class="wp-block-paragraph">Läs mer och lyssna på podden med Helena Bjurbäck och Hanna Mac Innes på <a href="https://aldrebyran.com/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Äldrebyrån</a></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Lifefilmning</strong></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://www.gu.se/sites/default/files/2024-10/5%20HEAT%20del2.pdf" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lifefilmning och värmebölja i staden</a> – utmaningar och lösningar dokumenterade av seniorer (Göteborgs universitet)</p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborgsregionen.se/kunskapsbank/lifefilmingendigitalmetodforokaddelaktighet.5.3963e54217c1172e1cab1df.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Life filming – en digital metod för ökad delaktighet | Göteborgsregionen (GR)</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://sgs.nu/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sveriges gerontologiska sällskap</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://ju.se/portal/vertikals/blogs/institutet-for-gerontologi/bloggposter/2023-01-23-sain---ett-nytt-interdisciplinart-forskarnatverk-om-aldrande.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener">SAIN – ett nytt interdisciplinärt forskarnätverk om åldrande &#8211; Jönköping University</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://bibl-app.sh.se/publicationseries/home/publication/diva2_1694169" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Äldres sexualitet</a> &#8211; Bokens redaktörer är forskaren Linn Sandberg, docent i genusvetenskap och verksam vid Södertörns högskola, och Suzann Larsdotter, auktoriserad sexolog och legitimerad hälso- och sjukvårdskurator.&nbsp;</p></div>

”Med ålderns rätt” spred kunskap och hopp

<p class="wp-block-paragraph">– Vi möter regelbundet människor i bonusfamiljer som söker till familjerådgivningen. Antingen när de ska flytta ihop eller när de har bott tillsammans ett tag. Det kan vara svårt på olika sätt och bli en del konflikter kring barnen. Därför är vi glada att vi nu kan sparka i gång den här satsningen, säger Cecilia Broman, familjerådgivare på Familjerådgivningen i Göteborgs Stad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på parrelationen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den nya stödgruppen Bonusfamiljen startar i november och deltagarna kommer att ses vid fem tillfällen. Vid varje tillfälle utgår man från ett tema och varvar övningar med samtal. Störst fokus kommer att ligga på parrelationen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Det är vanligt att man har olika föräldrastilar och att det krockar. Det är också vanligt att man vill att ens egen föräldrastil ska gälla för alla barn. Då kan det bli ganska stora konflikter. Det kan också vara svårt och smärtsamt om man känner att en andra parten inte är så intresserad av ens barn&#8221;</em></strong></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br>Cecilia Broman</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-large  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="689" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Cecilia-750-689x1024.jpg" alt="" class="wp-image-145777" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Cecilia-750-689x1024.jpg 689w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Cecilia-750-202x300.jpg 202w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Cecilia-750-250x371.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Cecilia-750-520x772.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Cecilia-750-730x1084.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Cecilia-750.jpg 750w" sizes="auto, (max-width: 689px) 100vw, 689px" /><figcaption class="wp-element-caption">Cecilia Broman är familjerådgivare på Familjerådgivningen i Göteborgs Stad.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Det är viktigt att båda i paret är med på träffarna. Syftet med stödgruppen är att fördjupa parrelationerna och på så sätt skapa förutsättningar att kunna hantera svårigheter. Om relationen är trygg och man kan prata om det som är svårt så får det även positiva konsekvenser på hur man ser på den andra personens föräldraskap, säger Cecilia Broman.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är ofta just i synen på varandra som föräldrar som det blir konflikter i bonusfamiljer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är vanligt att man har olika föräldrastilar och att det krockar. Det är också vanligt att man vill att ens egen föräldrastil ska gälla för alla barn. Då kan det bli ganska stora konflikter. Det kan också vara svårt och smärtsamt om man känner att en andra parten inte är så intresserad av ens barn, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Redan ett stort intresse</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Många bonusfamiljer har samma utmaningar och det kan vara skönt att dela sina erfarenheter med andra och känna att man inte är ensam. Tanken är därför att stödgruppen kommer att bestå av flera par. Intresset att delta är stort.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Många har redan har hört av sig. Det är först till kvarn som gäller, så det är bra att vara snabb med att anmäla sig. Vår ambition är att vi sedan ska erbjuda Bonusfamiljen varje termin så att fler får ta del av hjälpen, säger Cecilia Broman.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Bonusfamiljen</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Datum: </strong>Fem måndagar under hösten 2025 – 3 november, 10 november, 17 november, 24 november och 1 december</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Tid: </strong>Klockan 17–19</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Plats: </strong>Familjerådgivningens lokaler, Kronhusgatan 2G</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Anmälan:</strong> Via e-post till <a href="mailto:cecilia.broman@socialcentrum.goteborg.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">cecilia.broman@socialcentrum.goteborg.se</a></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/familjeradgivning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Familjerådgivning</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/familjeradgivning/aktuelltarkiv/aktuelltsida/c6e1ecd1-d244-4d79-bf13-50051de5f0ec" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Bonusfamiljen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Bonusfamiljen ny stödgrupp för bonusföräldrar

<p class="wp-block-paragraph">På Kaggeledsbacken arbetar Johan Rudin, Nicole Diakiewicz och Hawra Faraj som stödassistenter.<br><br>– När man är döv är det viktigt att bli förstådd och få bo tillsammans med andra som talar teckenspråk för att inte känna sig ensam, säger de.</p><p class="wp-block-paragraph">Att alla i personalen kan teckenspråk gör Kaggeledsbacken till det enda boendet i Göteborg med teckenspråkskompetens. 14 av de 16 medarbetarna är själva döva vilket betyder att teckenspråk är deras förstaspråk.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Ingen dag är den andra lik&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Johan Rudin, Nicole Diakiewiczoch HawraFarajarbetar som stödassistenter och är döva och teckenspråkiga. De berättar om jobbet och vad som gör det roligt.</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;I jobbet ingår att ge stöd till hyresgästerna i deras dagliga liv. Det är ett bra jobb och ingen dag är den andra lik. Att få se de boende utvecklas inom något område motiverar mig, berättar Johan.</p><p class="wp-block-paragraph">Det finns några ögonblick som lyser lite extra starkt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Så fort man får någon av de boende att skratta och le känns det extra fint. Ett exempel är en boende som hade svårt att uttrycka sig och plötsligt sa personen precis det hen tyckte, det var ett fint ögonblick, berättar Nicole.</p><p class="wp-block-paragraph">Hawra tycker det är svårt att välja något särskilt och tycker det skapas fina minnen varje dag.</p><h2 class="wp-block-heading">Kan ta lång tid att bli accepterad</h2><p class="wp-block-paragraph">På boendet bor hyresgäster som förutom dövhet har olika funktionsnedsättningar vilket betyder att personalen behöver ha kompetens om flera olika funktionsnedsättningar.</p><p class="wp-block-paragraph">Gruppen berättar om några saker som kan vara svåra i jobbet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det finns brukare som kan vara utmanande, till exempel kan det vara någon som inte vill tvätta eller handla. Då brukar vi byta personal som har kontakt med den personen, då fungerar det oftast bättre, berättar Hawra.</p><p class="wp-block-paragraph">En annan sak som kan vara jobbig är att det kan ta lång tid att bli accepterad eller att de boende föredrar en ur personalen framför en annan.</p><h2 class="wp-block-heading">Har god förståelse</h2><p class="wp-block-paragraph">– Att de boende är ärliga och säger precis vad de tycker kan också vara jobbigt. Men det är också väldigt befriande! säger Johan.</p><p class="wp-block-paragraph">Eftersom Johan, Nicole och Hawra själva är döva har de god förståelse för hur viktigt det är att kunna kommunicera på teckenspråk.</p><p class="wp-block-paragraph">De berättar att det kan vara svårt när externa besökare dyker upp och det inte finns någon teckenspråkstolk på plats. Samma problem kan ibland uppstå med personal som jobbar i förvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">De är överens om att de som stödassistenter ibland kan hamna i en knepig sist, eftersom de får dubbla roller.</p><p class="wp-block-paragraph">– Även om det inte är vårt ansvar ställer vi upp och hjälper till med att tolka. Men det är svårt att hålla sig neutral alla gånger och bara tolka, säger Nicole.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Vi borde samla alla teckenspråkiga brukare här&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">De tre stödassistenterna framhåller hur viktigt det är att få bo tillsammans med andra som också talar teckenspråk och ha tillgång till personal som talar deras språk för att kunna få ett bra liv.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi borde samla alla teckenspråkiga brukare här hos oss, då skulle ingen behöva sitta ensam, säger Nicole.</p><p class="wp-block-paragraph">För att illustrera hur viktigt det är att göra sig förstådd drar Hawra en parallell till att vara hörande men behöva tolkning till ett annat språk:</p><p class="wp-block-paragraph">– Om en hörande skulle bo här och skulle vara beroende av att vänta på en tolk, hur skulle det vara?</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Vi döva är lite mer nära varandra&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Att själv vara döv och fungera på jobbet har de också några tankar om, men ser ingenting som särskilt problematiskt. De berättar att det finns en särskild dövkultur som kan vara svår för hörande att förstå om man inte är van.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi döva är lite mer nära varandra och rör varandra eftersom vi inte kan ropa. Vi har mycket ögonkontakt och ett mer visuellt språk. Det finns också andra saker, exempelvis att man prasslar eller klampar mer när man går eftersom man inte förstår hur högt det låter. Sådana saker kan ibland vara lite svårt att förklara för hörande.</p><p class="wp-block-paragraph">Avslutningsvis lyfter de fram hur bra de trivs på jobbet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag tycker om att komma till jobbet och kan vara mitt bästa jag här, säger Johan Rudin. Och vi har en chef som är toppen!</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Kaggeledsbackens boende</h3><p class="wp-block-paragraph">Här bor nio hyresgäster med olika typer av funktionsnedsättningar.</p><p class="wp-block-paragraph">Personalgruppen består av 16 medarbetare, varav 14 är döva eller har en hörselnedsättning. Det är den enda enheten i Göteborg med fullständig teckenspråkskompetens.<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Bättre stöd till de boende med teckenspråkig personal

<p class="wp-block-paragraph">Ett mötesrum intill entrén har förvandlats till en konstutställning med föremål som vittnar om kreativitet, fantasi och minnen.</p><p class="wp-block-paragraph">Alice rullar fram på rullstolen och berättar om sitt skapande som fått många uttryck i olika skepnader och former &#8211; ett återkommande motiv är apor. Hon pekar på ett föremål som gestaltar apor som arbetar i sjukvården och berättar hur hon tänkt när hon skapat.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="782" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/apor-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145629" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/apor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/apor-1000-300x235.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/apor-1000-768x601.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/apor-1000-250x196.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/apor-1000-520x407.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/apor-1000-730x571.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Alice tavla med apor som fått namn och yrkesroller. Foto: Ulrika Nandra</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det här är Hilma, sjuksköterska, och Holger han är medicinrådgivare. Apor, surikater och markattor syns i det jag skapar. Jag älskar alla apor, de är fantastiska, säger Alice.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad betyder skapande för dig?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">–<strong> </strong>Jag mår bättre, det får en att tänka på annat. Vad är det nu man säger; En sund själ i en sund kropp, eller om det är tvärtom. När jag skapar tar jag reda på hur mitt inre mår.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="614" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kottegubbar-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145619" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kottegubbar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kottegubbar-1000-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kottegubbar-1000-768x472.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kottegubbar-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kottegubbar-1000-520x319.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kottegubbar-1000-730x448.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Materialet i konstterapin kan komma från naturen eller vad som helst som är lätt att använda. Foto: Ulrika Nandra</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Konstterapi ett sätt att bearbeta känslor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Konstterapi är en form av terapi som går ut på att använda olika kreativa uttryck, som att måla, rita, forma med lera eller andra konstaktiviteter som ett sätt att bearbeta känslor, tankar och upplevelser utan att alltid behöva använda ord.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="593" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Nadia-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145620" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Nadia-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Nadia-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Nadia-1000-768x455.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Nadia-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Nadia-1000-520x308.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Nadia-1000-730x433.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Nadia Ebrahimzadeh Pirshahid, har sett hur flera av hyresgästerna på boendet fått en ökad livskvalitet. Foto: Ulrika Nandra</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Nadia Ebrahimzadeh Pirshahid, är undersköterska med specialistinriktning på psykiatri och ansvarar för konstterapin på boendet:</p><p class="wp-block-paragraph">– En viktig del av arbetet är att utgå från varje hyresgästs levnadsberättelse. Genom att lyssna på deras historia lär vi känna personen bättre och kan hitta konstmaterial och uttrycksformer som passar just dem. Det gör att skapandet blir mer personligt, relevant och värdefullt. Jag utgår från vad vi har, och hämtar ibland föremål från naturen. Det är viktigt att materialet känns lätt att arbeta med.</p><p class="wp-block-paragraph">Nadia berättar att flera av de som deltagit i konstterapin har börjat sova bättre och blivit lugnare. Men det allra viktigaste menar Nadia är att det också går att använda skapandet för att motivera de boende till att göra saker de mår bra av.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="984" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-800.jpg" alt="" class="wp-image-145621" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-800-244x300.jpg 244w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-800-768x945.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-800-250x308.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-800-520x640.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-800-730x898.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kvinna med blommor i håret är en tavla gjord av en tidigare hyresgäst som inte längre lever. Foto: Ulrika Nandra</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det hade inte gått utan Nadias hjälp, och när jag inte kan sova tänker jag på skapande istället för problem. Jag ville inte gärna lämna mitt rum förut men nu gör jag det, säger Alice.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Efter varje individs förmåga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Hos äldre personer kan konstterapi vara ett fint verktyg för att skapa lugn, väcka minnen, stärka självkänslan och förbättra livskvaliteten. Det hjälper också till att minska oro, stress och ensamhet. För många blir det som en form av icke-farmakologisk medicin, där deras förmågor bevaras och får komma till uttryck på nya sätt, berättar Nadia.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="679" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145622" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-1000-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-1000-768x521.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-1000-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-1000-520x353.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/konstverk-1000-730x496.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tavlan med uggla i ett träd består av olika material. Skaparen är en kvinna med en långt framskriden sjukdom. Foto: Ulrika Nandra</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">I konstterapin går det att anpassa utifrån varje individs förmåga och kallas “konsttrappan”. På så sätt får varje individ ett bemötande som känns tryggt och meningsfullt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Konstterapi är inte bara för dem som “kan måla” – det handlar om att uttrycka sig, inte prestera. Det är ett psykologiskt och kreativt verktyg som kan användas både i grupp och individuellt, för att stärka människors inre välmående, säger Nadia.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Det är fredag och det innebär mellanmålsfest på Kaverös och Alice rullar ivrigt iväg till den stora matsalen. På väg hinner hon uppfatta ett tidningsklipp på en apa som hänger på en anslagstavla. Alice rullar tillbaka och betraktar apan en stund.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har älskat apor sedan jag gick i fjärde klass.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mellanmålsfest mer än goda smaker</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ingela Persson är undersköterska på Kaverös men har också ansvar för att ta fram goda och näringsrika mellanmål som ska vara lätta att äta men recepten ska också inspirera medarbetare hur de på ett enkelt sätt kan tillaga goda mellanmål.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="718" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ingela-iii-731-718x1024.jpg" alt="" class="wp-image-145635" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ingela-iii-731-718x1024.jpg 718w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ingela-iii-731-210x300.jpg 210w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ingela-iii-731-250x356.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ingela-iii-731-520x741.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ingela-iii-731.jpg 731w" sizes="auto, (max-width: 718px) 100vw, 718px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ingela Perssons tidigare arbete som konditor kommer väl till användning när hon skapar spännande mellanmål. Foto: Ulrika Nandra</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Hennes tidigare arbetsliv och kompetens som konditor kommer väl till användning även här. Och mellanmålen är inte bara innovativa, de är en ren fröjd för ögat, och allt är inom ramen för budgeten lägger Ingela till.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur kom ni på idén med mellanmålsfest?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Om mellanmålen är små och goda och vackra att se på kan aptiten öka. Och vi tyckte det var ett bra sätt att göra något festligt och skapa gemenskap över måltiden. Vi bjuder även in anhöriga och vi har det här varje fredag och varannan fredag har vi musik.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="728" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kakbuffe-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145624" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kakbuffe-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kakbuffe-1000-300x218.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kakbuffe-1000-768x559.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kakbuffe-1000-250x182.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kakbuffe-1000-520x379.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/kakbuffe-1000-730x531.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Ulrika Nandra</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Men är det fest, ska det inte bara vara nyttiga mellanmål, här serveras även ett kakbord med kanelbullar, morotskaka och mandelkubb. Livet ska njutas så länge det varar, skulle kunna vara mottot för mellanmålsfesten.</p><p class="wp-block-paragraph">Stämningen är hög den här fredagsförmiddagen och boende från alla avdelningar i huset är välkomna ner till bottenplan. Idag är det extra festligt när födelsedagsbarnet Lennart klädd i kostym dagen till ära får sång och hurrarop som ekar över borden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag fyller bara 26, säger Lennart med ett rävaktigt leende som når hela vägen upp till ögonen och frågar efter mer mellanmål.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Undersköterskan Ingela Perssons kreativa mellanmål:</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Makrill med ägg och svartpeppar</li><li>Äppelmos med vaniljkvarg och pepparkaka</li><li>Nyponsoppa med vaniljkvarg och mandelbiskvier</li><li>Saftsoppa med snötopp</li><li>Citron och Yoghurtfromage</li><li>Böcklingpastej med krispigt äpple</li><li>Blåbärs-chiapudding med vispad grädde</li></ul></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="685" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/tragubbar-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145625" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/tragubbar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/tragubbar-1000-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/tragubbar-1000-768x526.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/tragubbar-1000-250x171.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/tragubbar-1000-520x356.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/tragubbar-1000-730x500.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">På temat kärlek skapades figurer i trä. Foto: Ulrika Nandra<br><br><br>*Alice och Lennart i texten heter egentligen något annat.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p>

Konstterapi och mellanmålsfest höjer livskvalitén

<p class="wp-block-paragraph">I början av vecka 41 skickar Göteborgs Stad ut en enkätundersökning till föräldrar i Göteborg. Enkäten är ett samarbete med det statliga forskningsinstitutet RISE och syftet är att få bättre förståelse för hur föräldrar upplever sitt föräldraskap och vilket stöd de behöver.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph">&#8221;<strong><em>För att kunna ge rätt typ av föräldrastöd i rätt omfattning och på rätt ställe behöver man veta något om föräldrarna och deras utmaningar. När vi vet vilka som upplever olika svårigheter kan vi utforma ett stöd som faktiskt tilltalar föräldrarna och kan dimensionera det rätt</em></strong>&#8221;<br><br>Carl Odhnoff</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="893" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Carl-Odhnoff-800.jpg" alt="" class="wp-image-145577" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Carl-Odhnoff-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Carl-Odhnoff-800-269x300.jpg 269w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Carl-Odhnoff-800-768x857.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Carl-Odhnoff-800-250x279.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Carl-Odhnoff-800-520x580.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Carl-Odhnoff-800-730x815.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Carl Odhnoff, utvecklingsledare för stadenövergripande kunskapsstöd och utveckling på socialförvaltningen Centrum.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Vi har tidigare gjort flera samarbeten med RISE kopplat till föräldraskapsstöd och då har vi uppmärksammat att det finns kunskapsluckor i det. Vi vet till exempel inte vad föräldrar upplever för problem och utmaningar i föräldraskapet och hur de ser på det stöd som finns i samhället. Därför vill vi ta reda på det, säger Carl Odhnoff, utvecklingsledare för stadenövergripande kunskapsstöd och utveckling på socialförvaltningen Centrum.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Förhoppning om bättre föräldrastöd</strong></h2><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Föräldraskapsstöd</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad erbjuder flera olika typer av föräldrastöd, till exempel föräldraträffar, kurser, föreläsningar, familjeaktiviteter och telefonrådgivning.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/stod-till-familjen/foraldrastod" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Föräldrastöd</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Enkäten skickas ut till 10&nbsp;000 slumpmässigt utvalda föräldrar med barn i åldrarna 0–18 år. Frågorna har utformats av forskare vid Karolinska Institutet, Uppsala universitet och RISE. Under våren kommer resultaten att analyseras och förmodligen kommer en eller ett par rapporter att publiceras.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi hoppas på att vi ska få bra kunskaper från enkäten så att vi kan titta vidare på vad vi konkret kan göra inom staden. För att kunna ge rätt typ av föräldrastöd i rätt omfattning och på rätt ställe behöver man veta något om föräldrarna och deras utmaningar. När vi vet vilka som upplever olika svårigheter kan vi utforma ett stöd som faktiskt tilltalar föräldrarna och kan dimensionera det rätt, säger Carl Odhnoff.</p><p class="wp-block-paragraph">Huvuddelen av kostnaden för enkäten finansieras av Länsstyrelsen.&nbsp;</p>

10 000 göteborgare får enkät om föräldraskap

<p class="wp-block-paragraph">Louise Stiernström, utvecklingsledare inom EU- och internationella frågor i socialförvaltningen Centrum, samordnar Göteborgs Stads arbete i intresseorganisationen Eurocities. Nätverket ger möjligheten att dela erfarenheter i olika utmaningar som Europas städer har gemensamt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Detta är en möjlighet att möta kollegor i andra städer som tampas med samma bekymmer som vi gör, säger Louise Stiernström.</p><p class="wp-block-paragraph">Arbetet i Eurocities är strategiskt men leder också till konkreta projekt som är till nytta för kommuninvånarna:</p><p class="wp-block-paragraph">– Genom Eurocities får vi kontakter ut i Europa, ett nätverk där vi kan får mera kunskap men vi kan också dela med oss av det som är framgångsrikt hos oss. Vi har också flera samarbetsprojekt och hjälps åt att hitta finansiering till de projekten. Ett exempel är ett projekt som vi ska söka medel för nu för att skapa sysselsättning för personer med psykisk ohälsa och ett pågående missbruk. Det är en grupp som ofta hamnar mellan stolarna, säger Louise Stiernström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Visar goda exempel</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Inom Eurocities finns olika forum för till exempel klimat, trafik, ekonomi och sociala frågor. Varje forum har flera arbetsgrupper knutna till sig. En av många arbetsgrupper som Göteborg är aktiv i är Working group substance use prevention and harm reduction, som ska förebygga skadligt bruk och beroende. Och det är den arbetsgruppen som nu förlägger ett av sina möten till Göteborg den 25-26 september.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">E<strong>urocities</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Eurocities är ett nätverk ochen intresseorganisation där över 200 europeiska länder samarbetar, delar erfarenheter och påverkar gemensamt inom ämnen som ekonomi, migration, klimat, digitalisering och sociala frågor.</p><p class="wp-block-paragraph">Organisationen bildades 1986. Göteborg har varit medlem sedan 1995.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://eurocities.eu" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Eurocities</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Under de här två dagarna kommer vi visa goda exempel på hur vi i Göteborg tar oss an de olika utmaningar med droger som vi har i vår stad, säger Maria Martini, utvecklingsledare på Kompetenscentrum främjande och förebyggande i socialförvaltningen Centrum.</p><p class="wp-block-paragraph">Tillsammans med socialsekreteraren Erika Olsson, Minimaria Hisingen, har hon planerat studiebesöket för ett 20-tal personer från åtta städer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi får tid att prata om olika lösningar, det blir ett viktigt erfarenhetsutbyte och det ger ett mervärde att ses, fortsätter Maria Martini.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Flera verksamheter berättar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Till studiebesöket är Haga mödra- och barnhälsovårdsteam inbjudna för att berätta hur de stöttar blivande föräldrar som behöver stöd kring alkohol- och drogfrågor. Skola som arena föreläser om hur en aktiv fritid bidrar till en trygg uppväxt.</p><p class="wp-block-paragraph">Mini-Maria Göteborg vänder sig till ungdomar och unga vuxna upp till 21 år som har frågor eller bekymmer kopplade till alkohol eller droger samt deras föräldrar eller anhöriga. De tar emot på sin mottagning i Gamlestaden och berättar om sin verksamhet.</p><p class="wp-block-paragraph">Besökarna kommer även att få ta del av stadens brottsförebyggande arbete där de får höra mer om gruppvåldsintervention, GVI, stadens strategi för att minska våld i kriminella miljöer, och ett projekt kring tjejer i kriminalitet.</p><p class="wp-block-paragraph">Dessutom kommer Systembolaget att tala om sitt uppdrag att arbeta förebyggande kring alkohol genom att svara på frågor som deltagarna gemensamt formulerar under studiebesöket.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gemensam röst</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arbetet i Eurocities är strategiskt men leder också till konkreta projekt som är till nytta för kommuninvånarna:</p><p class="wp-block-paragraph">– Genom arbetet i Eurocities får vi en kontakt ut i Europa, ett nätverk där vi kan får mera kunskap men vi kan också dela med oss av det som är framgångsrikt hos oss. Vi har även flera samarbetsprojekt och hjälps åt att hitta finansiering till de projekten. Ett exempel är ett projekt för att skapa sysselsättning för personer med psykisk ohälsa och ett pågående missbruk. Det är en grupp som ofta hamnar mellan stolarna, säger Louise Stiernström.</p><p class="wp-block-paragraph">Den största vinsten med samarbetet inom Eurocities är att Europas större städer får en gemensam röst gentemot EU:s institutioner.</p><p class="wp-block-paragraph">– Tillsammans blir vi en stark röst som beslutsfattarna lyssnar på, säger Louise Stiernström.</p>

Göteborg delar med sig av förebyggande arbete mot beroende

<p class="wp-block-paragraph">I Göteborgs Stad finns anhörigkonsulenter för den som stödjer en närstående på grund av sjukdom, missbruk, beroende, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Då kan man söka stöd som anhörig och anhörigstödet är lagstadgat och innebär rätt till stöd. </p><p class="wp-block-paragraph">Anhörigkonsulenten kan erbjuda samtal, enskilt eller i grupp, ge information, råd och vägledning.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– För många anhöriga oavsett vad som är orsaken till att man är anhörig är oro en ständig följeslagare, men risken att själv bli sjuk är stor om det går för långt &#8211; nästan upp till 50 procent riskerar att själv drabbas av ohälsa av att vara anhöriga” berättar Gustav Jagner, anhörigkonsulent i Göteborgs Stad med lång erfarenhet av att möta anhöriga till personer över 65 år och under 65 år.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Den vanligaste känslan vi stöter på är sorg, sorgen över att det har blivit så här, det var inte det här jag önskade mig, att personen i ens närhet inte är den som den var eller hoppades skulle bli. Sorg är en ständig följeslagare för anhöriga och med den kommer även frustration och ilska&#8221;</strong></em><br><br>Gustav Jagner</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-large  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="852" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/forelasare-1440-1024x852.jpg" alt="" class="wp-image-145478" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/forelasare-1440-1024x852.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/forelasare-1440-300x250.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/forelasare-1440-768x639.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/forelasare-1440-250x208.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/forelasare-1440-520x433.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/forelasare-1440-730x607.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/forelasare-1440.jpg 1440w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gustav Jagner, anhörigkonsulent i Göteborgs Stad.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lätt att förlora glädjen i livet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det finns några saker som alla anhöriga delar berättar Gustav Jagner, som maktlöshet, och oro. Många tar ofta ett stort ansvarstagande, kanske för mycket ansvar för en person att bära själv.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Föreläsning om att resa sig ur sorgen</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">På nationella anhörigdagen kommer Göran Larsson, präst, författare och psykoterapeut att hålla föreläsningen ”Man blir människa igen” &#8211; tankar om förluster, sorg och vägar till ett helare jag” som handlar om hur man reser sig från sin sorg och vad sorg gör med en människa. </p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Tid:</strong> 6 oktober klockan 17-19</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Plats:</strong> Medborgarhuset i Gamlestaden</p><p class="wp-block-paragraph">Föreläsningen har fri entré och är öppen för allmänheten </p></div><p class="wp-block-paragraph">Det Gustav Jagner, och hans kollegor ser är betydelsen av att inte bli ensam och hur viktigt det kan vara att just få till ett samtal, antingen enskilt eller tillsammans med andra.</p><p class="wp-block-paragraph">– Samtalet är anhörigkonsulentens huvudverktyg, vi har en hel del enskilda stödsamtal, men också samtalsgrupper. Det finns också många så kallad må-bra aktiviteter vi erbjuder, ibland för att få träffa andra och stimulera till glädje.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>När är det läge att ta kontakt med en anhörigkonsulent?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– När man börjar känna att man inte räcker till, att känna sig misslyckad och otillräcklig på olika sätt. Det bästa är om man kommer innan man är alldeles slutkörd, utbränd och inte längre tror på sig själv.&nbsp; Det är inte ovanligt att anhöriga som gett järnet som gett allt sen förlorar glädjen i att hjälpa till och glädjen i att finnas där. Man tappar bort sig själv.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Sorgen finns ständigt där</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När livet tar en annan väg, det blev inte som man tänkt sig, och när ens närstående inte längre är som förr och framtiden är oviss, kommer sorgen som ett brev på posten.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den vanligaste känslan vi stöter på är sorg, sorgen över att det har blivit så här, det var inte det här jag önskade mig, att personen i ens närhet inte är den som den var eller hoppades skulle bli. Sorg är en ständig följeslagare för anhöriga och med den kommer även frustration och ilska.</p><p class="wp-block-paragraph">Sorg kan yttra sig på olika sätt, och ibland kan den bli överväldigande, menar Gustav.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att inte dela&nbsp;med sig kan ge känslan av inte vara förstådd, det är lätt att dra sig tillbaka, och risken är att den anhöriga blir ensam.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Anhörigas insatser är viktiga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Enligt Nationellt kompetenscenter för anhöriga, NKA, innebär anhörigas insatser att samhället sparar samhället 194 miljarder per år, räknat på timmar och vad det skulle kosta att avlöna en undersköterska.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi behöver alla bli mer uppmärksamma på vänner och kollegor som är anhöriga och se hur vi kan stötta de som är anhöriga,” menar Gustav Jagner.</p>

Föreläsning för anhöriga på nationella anhörigdagen

<p class="wp-block-paragraph">”Socialsekreterare på akuten” är ursprungligen en idé från Karlstad och som numera kallas Karlstadmodellen.</p><p class="wp-block-paragraph">Karlstad, som använt det här arbetssättet sedan 2023, har sett att patienterna känt sig tryggare vid hemgång och även sänkt stressen för vårdpersonalen.</p><p class="wp-block-paragraph">Målet med att prova projektet på akutmottagningen på Mölndals sjukhus är att se om närheten till en socialsekreterare från äldreomsorgen skapar tryggare förutsättningar för patienten att återgå till sitt hem.</p><p class="wp-block-paragraph">Arbetsuppgifterna för socialsekreterarna Marie Karlsson och Simone Bergfalk är att besluta om stöd i hemmet, som hemtjänst och trygghetslarm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&nbsp;Hur stor skillnad gör det nya arbetssättet ?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph"><em>– </em>Vi tror det gör stor skillnad. Istället för att den enskilde efter hemgång själv ska ta kontakt med äldreomsorgen och komma in med ansökan kan vi genom uppsökande arbete vara mer tillgängliga och starta insatserna tidigare, säger Simone Berfalk.</p><p class="wp-block-paragraph">Det kan finnas många orsaker till att göteborgarens kontakt med äldreomsorgen fördröjs eller till och med inte blir av.</p><p class="wp-block-paragraph"><em>– </em>Då riskerar svårigheten för den enskilde att växa sig större. I slutändan kan det leda till att insatserna kan bli mer omfattande än vad de hade behövt bli om man satt in insatser tidigare, säger Marie Karlsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samverkan mellan regionen och kommunen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Pilotprojektet i Göteborg är ett samverkansprojekt mellan Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun och riktar sig till göteborgare som är över 65 år och kommer in tillakuten.</p><p class="wp-block-paragraph">Marie Karlsson berättar hur en dag kan se ut:</p><p class="wp-block-paragraph">&#8211; Patienterna får frågan om de vill ha samtal med socialsekreterare från äldreomsorgen från sjuksköterska, undersköterska eller omsorgskoordinator. Om patienten vill det kan vi redan i ett första samtal ta emot en ansökan. Vi kan också göra ett uppföljande hembesök.</p><p class="wp-block-paragraph">En stor vinst med Karlstadmodellen är just den förebyggande möjligheten.</p><p class="wp-block-paragraph">&#8211; När vi får kännedom om personers stödbehov tidigt, och de får information om vilket stöd det går att få från kommunen, kan personen bo kvar längre i sitt hem eller skjuta upp stora insatser av hemtjänst, vilket de allra flesta vill, säger Marie.</p><p class="wp-block-paragraph">Projektet har varit i gång sedan 18 augusti och Marie och Simone har träffat många fler patienter än de räknat med, något de tolkar som att arbetssättet har varit mer efterfrågat än man tidigare trott.</p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Omsorg och stöd

|

|