<p>Vad ligger bakom denna explosiva utveckling, och vad betyder det för framtiden? Vad driver värdet på techbolagen och hur påverkar detta den lokala ekonomin och innovationen framåt? Och är det enbart positivt att Göteborgsbolag blir uppköpta?</p><p>Det senaste avsnittet av Business Göteborg undersöker de affärer som satt Göteborgsregionen på den globala techkartan. Andreas Göthberg, avdelningschef för Företagande &amp; entreprenörskap, på Business Region Göteborg samtalar med programledare Emanuel Karlsten.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Lyssna på poddavsnittet här:</h4><p><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/71-goteborgs-rekordforsaljning-inom-tech" target="_blank" rel="noopener">Business Göteborg: #71. Göteborgs rekordförsäljning inom tech</a></p><p></p></div></div>

2024 ett rekordår för uppköp av Göteborgs techbolag

<div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna på avsnittet här: </strong></p><p><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/70-hardrockens-huvudstad-gothenburg-sound" target="_blank" rel="noopener">Business Göteborg: Hårdrockens huvudstad – The Gothenburg sound</a></p><p></p></div></div><p>Vi utforskar hur musiken format stadens identitet, lockar människor från hela världen och påverkar näringslivet. Från en oväntad start med en kyckling(!) till globala framgångar för band som Hammerfall, At the gates, In Flames och Dark tranquillity.</p><h2>Kultur en motor för samhälle och ekonomi</h2><p>På bara 30 minuter får du hela berättelsen om Göteborg som ett metalmecka, och hur kultur blir en motor för både samhälle och ekonomi.</p><p>Gäster är Mikael Stanne, sångare i Dark tranquillity, och Rasmus Heyman, näringslivsutvecklare på Business Region Göteborg. Programledare är Emanuel Karlsten. Missa inte detta stenhårda avsnitt!</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Podden Business Göteborg</h4><p>Lyssna på <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/analys-omvarld/podcast-business-goteborg">tidigare avsnitt</a></p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/analys-omvarld/branschfakta/kulturella-kreativa-branscher" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg: Om kulturella och kreativa branscher</a></p><p></p></div></div>

Så blev Göteborg hårdrockens huvudstad

<p>Fyra hamnar i Nordeuropa – Göteborg, Århus, Bremerhaven och Stockholm – ska få EU-finansiering för att installera landström (elektrisk anslutning) för containerfartyg, något som kallas onshore power supply, OPS. Syftet är att minska utsläppen från fartygen när de ligger vid kaj.</p><p>När fartyg kan använda landström i stället för att köra sina egna dieselmotorer minskar utsläppen av koldioxid, kväveoxider och svaveloxider. Det ger både minskad klimatpåverkan och bättre arbetsmiljö.</p><h2>Ska minska koldioxidutsläppen med 70 procent</h2><p>För Göteborgs Hamn innebär detta en satsning på 200 miljoner kronor, där EU bidrar med hälften. Målet är att minska hamnens koldioxidutsläpp med 70 procent till 2030 och med minst 5 600 ton per år.</p><p>Samarbetet mellan de fyra nordeuropeiska hamnarna är viktigt för att möta den globala utmaningen att minska sjöfartens miljöpåverkan. Projektet är ett direkt svar på nya EU-regler som införs från 2030 och som innebär att fartyg över 5 000 bruttoton måste ansluta till OPS när de ligger vid kaj.</p><p>EU bidrar med 18,8 miljoner euro genom fonden Connecting Europe facility. Total projektbudget är 37,61 miljoner euro och projektet pågår 2024–2027.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.goteborgshamn.se" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Hamn</a></p><p></p></div></div>

Hamnen storsatsar på land-ström i containerterminalen

<p>Förra året hanterades fler containrar än någonsin i Göteborgs hamn, men 2024 ser ut att kunna bli ännu bättre. Även om antalet containrar mattats av något under årets tredje kvartal håller hamnen fortfarande rekordtakt.</p><h2>Balans mellan import och export</h2><p>Hanteringen av lastade containrar ökade med 5 procent under perioden, men hanteringen av tomma containrar minskade kraftigt. Att flytta tomcontainrar mellan hamnar – tompositionering – är ett sätt för rederier att säkerställa åtkomst till containrar för lastning i hamnar där de behövs för tillfället.</p><div id="attachment_139587" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139587" class="size-full wp-image-139587" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Claes_S-1000.jpg" alt="" width="1000" height="568" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Claes_S-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Claes_S-1000-300x170.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Claes_S-1000-768x436.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Claes_S-1000-250x142.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Claes_S-1000-520x295.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Claes_S-1000-730x415.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139587" class="wp-caption-text">Claes Sundmark, försäljningschef på Göteborgs Hamn. Foto: Göteborgs Hamn AB</p></div><p>– Att tompositioneringen nu minskar i Göteborgs hamn är en konsekvens av ökad balans mellan import och export. Nu är vi på väg tillbaka till det nära 50/50-förhållande som är det normala här i Göteborg, men som är ganska unikt i jämförelse med andra hamnar både i Sverige och internationellt, säger Claes Sundmark, försäljningschef på Göteborgs hamn.</p><h2>Minskningar och ökningar</h2><p>Antalet containrar transporterade till och från hamnen på järnväg ökade med 7 procent under årets tre första kvartal. Den totala roro-volymen, det vill säga gods som fraktas i rullande fordon på fartyg, minskade med 4 procent och hanteringen av bilar minskade med 2 procent. Hanteringen av energiprodukter ökade däremot med 17 procent. Även hanteringen av torrbulk, som pappersmassa, grus och sten, ökade med 16 procent.</p><h2>Färre kryssningsfartyg</h2><p>Göteborgs hamn har hittills i år tagit emot 52 kryssningsfartyg, 20 färre än samma period förra året. Nedgången beror på planerade arbeten vid ett av hamnens kryssningslägen.</p><div id="attachment_139588" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139588" class="size-full wp-image-139588" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/containerterminalen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="562" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/containerterminalen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/containerterminalen-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/containerterminalen-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/containerterminalen-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/containerterminalen-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/containerterminalen-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139588" class="wp-caption-text">Under årets tre första kvartal hanterades 8 000 fler containrar än under samma period förra året. Foto: Göteborgs Hamn AB</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Göteborgs hamn</h4><ul><li>Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn.</li><li>Cirka 20 procent av svensk utrikeshandel och 50 procent av all containertrafik går via Göteborgs hamn.</li><li>I Göteborgs hamn finns terminaler för energi, bilar, roro, containrar och passagerare.</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/norra-alvstranden/goteborgs-hamn" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs hamn</a></p><p></p></div></div>

2024 kan bli nytt rekordår för Göteborgs hamn

<p>Svenska skogsprodukter är populära i europeisk tillverkningsindustri. Efterfrågan har ökat över tid, men infrastrukturen för distribution på vägar och järnvägar i Europa har en begränsad kapacitet. Det är en av anledningarna till att svenska skogsproducenter ställer om sina europeiska transporter till sjö via Göteborgs hamn i allt högre grad.</p><p>För att möta den ökade efterfrågan har Gothenburg roro terminal byggt ett nytt så kallat transitlager på 6 000 kvadratmeter. Det är ett komplement till den befintliga anläggningen, Paper logistics center, och ökar kapacitet att mellanlagra skogsprodukter väderskyddat i väntan på lastning.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Gothenburg roro terminal</h4><ul><li>Sköter driften av Göteborgs hamns största roro-terminal och hanterar merparten av det rullande gods som skeppas mellan hamnen och Europa</li><li>Terminalen har en integrerad kombiterminal och järnväg, som sträcker sig hela vägen in i terminalens väderskyddade omlastningscentraler</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.goteborgshamn.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Hamn AB</a></p><p></p></div></div>

Nytt lager tar Göteborgs hamn närmare skogsindustrin

<p><strong>Lyssna på avsnittet här: </strong><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/69-femtech-entreprenorer-som-framjar-kvinnors-halsa" target="_blank" rel="noopener">Business Göteborg  &#8211; om Femtech</a></p><p>Bara två procent av det privata riskkapitalet i Sverige går till bolag grundade av kvinnor, och mindre än en tredjedel av svenska företag ägs av kvinnor. Samma ojämställdhet gäller för kvinnohälsa, där forskning är kraftigt underfinansierad och kvinnliga forskare kämpar för att få anslag.</p><p>Men Göteborg ligger i framkant för förändring. I senaste avsnittet av podden Business Göteborg deltar Malin Frithiofsson, vd och grundare av Daya – världens första venture studio på femtech, samt hälsoinspiratören och författaren Monika Björn. Programledare är Emanuel Karlsten.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/analys-omvarld/goteborgs-storsta-foretag?gad_source=1&amp;gclid=CjwKCAjwg-24BhB_EiwA1ZOx8qEGnL8SCzR1Lo8NLKdnG_H_jHsWBi7pzlB3EuKKAH8IsyGTc9Xn4xoC0s8QAvD_BwE" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Femtech – entreprenörer som främjar kvinnors hälsa

<p>– Det är ovanligt att EU finansierar ett projekt till 100 procent, men här tror de att vi kan göra skillnad. De vill att vi ska accelerera omställningen, sprida arbetsmetoder och visa på goda exempel på hur städer ska lyckas ställa om. Vår intention är att driva på aktörssamverkan och aktörsdialog och det samarbetet vill EU finansiera, säger Jonas Eriksson, verksamhetsledare för Gothenburg green city zone.</p><div id="attachment_138735" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138735" class="size-full wp-image-138735" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Jonas-E-800.jpg" alt="" width="800" height="649" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Jonas-E-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Jonas-E-800-300x243.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Jonas-E-800-768x623.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Jonas-E-800-250x203.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Jonas-E-800-520x422.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Jonas-E-800-730x592.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138735" class="wp-caption-text">Jonas Eriksson, verksamhetsledare för Gothenburg green city zone.</p></div><p>Gothenburg green city zone är ett initiativ där näringsliv, akademi och offentliga aktörer samverkar kring hållbara transporter. EU tror på Göteborgs processer och arbetsmetoder, och att staden är duktig på aktörssamverkan är en av anledningarna till att Gothenburg green city zone får pengar från EU.</p><h2>Finansiering för att driva på framåt</h2><p>2022 utsåg EU-kommissionen Göteborg till en av 100 städer inom Climate-neutral and smart cities. Det innebär att Göteborg ska vara en föregångare i omvandlingen mot klimatneutralitet och visa vägen för omställningen i Europa. Därigenom har Gothenburg green city zone kunnat söka EU-finansiering och får nu sex miljoner kronor.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Gothenburg green city zone</h4><ul><li>Initiativet har skapat en fullskalig testmiljö mitt i Göteborg, där både privata och offentliga aktörer samverkar kring hållbara transporter</li><li>Här testas nya lösningar och innovationer med målet utsläppsfria transporter 2030</li><li>Initiativtagare är Göteborgs Stad genom Business Region Göteborg, Volvo Cars och RISE research institutes of Sweden</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/naringslivsutveckling/hallbar-utveckling/gothenburg-green-city-zone" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg: Om Gothenburg green city zone</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Pengarna ska användas till att ytterligare accelerera arbetet för utsläppsfria transporter till 2030.</p><p>– Ofta får man den här typen av finansiering för projekt som testar en specifik lösning, men nu får vi det för att kunna accelerera vårt arbete med att driva på omställningen och för att öka samverkan. I vanliga fall måste man väldigt tydligt definiera exakt vad man ska testa och sedan rapportera på just det. Men i det här fallet betonar EU att vårt fokus ska vara att utforska vad vi måste göra för att komma framåt och använda pengarna till det, säger Jonas Eriksson.</p><h2>Nya samarbeten och metoder</h2><p>Under de två år som finansieringen sträcker sig är målet att höja kunskapen om vad som behöver göras för att driva på omställningen samt att få privata och offentliga aktörer att ta gemensamma beslut.</p><p>– Vi kommer att göra fördjupade analyser av förutsättningarna. Vi vill titta på vad det finns för barriärer och vad det är som bromsar företagen i att ställa om. Vi kommer också att anordna större workshops och ha öppna arenor för samtal, säger Jonas Eriksson.</p><p>Gothenburg green city zone kommer också att arbeta tillsammans med en designbyrå med så kallade designsprintar. Det är en metod för innovationsutveckling och för att snabbt komma till gemensam förståelse och arbeta fram nya idéer och förslag.  Tack vare finansieringen kan metoden användas som ett nytt verktyg.</p><h2>Gemensamt arbete för att skala upp</h2><p>Gothenburg green city zone har redan flera pilotprojekt med fungerande lösningar, men har haft svårt att få till uppskalningen.</p><p>– Ofta sker test i liten skala när man har en finansiering, och när piloten är klar tar det slut. Vi måste öka samarbetet och komma till gemensamma beslut som gör att vi tar ännu mer action efter piloten. Vi behöver också föra ett kontinuerligt samtal om omställningen. Vi vet att vi måste ställa om och vi har de tekniska förutsättningarna i automatisering, elektrifiering och digitalisering. Men för att skala upp måste näringsliv, staden och akademin komma överens om vilken väg vi ska ta. Annars vågar man inte investera, säger Jonas Eriksson.</p>

Gothenburg green city zone får sex miljoner av EU

<p>– Otroligt härligt att få ett positivt kvitto på att vi kommuner i Göteborgsregionen förstår näringslivets centrala roll för både jobb och välfärd, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.</p><p>Göteborg har klättrat 24 placeringar jämfört med förra året och ligger nu på plats 187 i Sverige. Samtidigt backar Stockholm och Malmö, till plats 107 respektive 175.</p><h2>&#8220;Vi har ett tydligt uppdrag från politiken&#8221;</h2><p>– Vi är självklart inte nöjda med placeringen för Göteborgs Stad. Men glada över att vårt enträgna arbete för att förbättra företagsklimatet börjar märkas av. Det räcker inte att bemöta företagen väl, vi måste också leverera på ett effektivare sätt, fortsätter Patrik Andersson</p><p>– Ett tänkbart nästa steg kan vara att målstyra förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad skarpare när det gäller företagsklimat, och tajta till samarbetet. Vi har ett tydligt uppdrag från politiken att förbättra företagsklimatet.</p><p>Varje år mäter Svenskt Näringsliv drygt 30 000 företags upplevelser av att driva företag i sina respektive kommuner. Svaren från enkäten ger en bild av hur företagsklimatet uppfattas av företagen. Enkäternas sammanfattande omdöme vägs ihop med fem statistikfaktorer till en rankning som gör det möjligt att jämföra Sveriges 290 kommuner.</p><p>Härryda toppar listan i Göteborgsregionen och ligger sexa på Sverigelistan som toppas av Vårgårda för fjärde året i rad. I Göteborgsregionen lyfter sig de flesta kommuner, allra mest Lilla Edet och Kungsbacka. Även Partille, Öckerö och Mölndal rankas bland Sveriges 50 främsta kommuner när det gäller företagsklimat.</p><div id="attachment_138578" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138578" class="size-full wp-image-138578" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/foretagsklimatet-800.jpg" alt="" width="800" height="742" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/foretagsklimatet-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/foretagsklimatet-800-300x278.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/foretagsklimatet-800-768x712.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/foretagsklimatet-800-250x232.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/foretagsklimatet-800-520x482.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/foretagsklimatet-800-730x677.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138578" class="wp-caption-text">Göteborg klättrar på Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet.</p></div><h2>Ny e-tjänst gör det lättare att ändra i serveringstillstånd</h2><p>Det senaste året har Göteborgsregionens handläggare inom miljö, bygg, markberedskap och brandskydd gått en gemensam utbildning. Göteborgs stad har också öppnat en e-tjänst som gör det enklare för företag att ändra i sitt befintliga serveringstillstånd.</p><p>Dessutom har Göteborgs Stad tillsammans med Svenskt Näringsliv börjat arbeta för att bättre kunna hantera utmaningar som är typiska för storstäder, till exempel kommunikation och samordning.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/nyheter/foretagsklimatet-i-goteborg-battre-enligt-foretagen" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg: Företagsklimatet i Göteborg bättre enligt företagen</a></li><li><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg</a></li></ul><p></p></div></div>

Företagsklimatet har blivit bättre i Göteborgsregionen enligt företagen

<p>Över en miljon människor dör i trafiken varje år globalt och omkring 50 miljoner skadas. Volvos dotterbolag Zenseact, ett av Sveriges största AI-bolag, arbetar för att revolutionera trafiksäkerheten genom utveckling av självkörande fordon.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna på podden här:</strong><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/67-odgard-andersson-vd-zenseact-revolutionera-trafiksakerhet-genom-sjalvkorande-fordon" target="_blank" rel="noopener"> Business Göteborg #67</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>I detta avsnitt av Business Göteborg medverkar Ödgärd Andersson, vd för Zenseact, som delar med sig av sin vision om framtidens trafik.</p><p>När kan vi förvänta oss att se självkörande bilar på våra vägar? Kommer körkortet att bli en relik från det förflutna? Ödgärd berättar också om sina erfarenheter från Silicon valley och hur de påverkar hennes arbete med att forma framtidens mobilitet.</p><p>Lyssna för att få en inblick i hur AI och självkörande teknologi kan komma att förändra vårt sätt att resa och potentiellt rädda miljontals liv. Programledare är Emanuel Karlsten.</p>

Vd för AI-bolag berättar om vision om framtidens trafik

<p>Boende Göteborgsregionens 13 kommuner har fått tycka till om Göteborg i en undersökning som den ideella föreningen Göteborg citysamverkan har låtit göra. Enkäten undersöker attityderna till Göteborgs stadskärna och delområdena Avenyn, Haga, Innerstaden, Järntorget &amp; Långgatorna och Nordstan.</p><h2>Höga siffror för kranskommunerna</h2><p>– Syftet med undersökningen är att få kunskap om vad de boende i och omkring Göteborg tycker om stadskärnan. Detta är en objektiv och neutral undersökning som ska kunna fungera som beslutsunderlag, säger Henrik Olsson, cityledare på Göteborg citysamverkan.</p><div id="attachment_138418" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138418" class="size-full wp-image-138418" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik-olsson-800.jpg" alt="" width="800" height="839" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik-olsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik-olsson-800-286x300.jpg 286w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik-olsson-800-768x805.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik-olsson-800-250x262.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik-olsson-800-520x545.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik-olsson-800-730x766.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138418" class="wp-caption-text">Henrik Olsson från Citysamverkan är nöjd med attitydundersökningen som visar att många besöker Göteborgs stadskärna.</p></div><p>I undersökningen har boende bland annat fått svara på frågor om vilka stadsdelar man tycker är attraktiva, hur man tycker det fungerar att ta sig till och inom Göteborg med bil och kollektivt, och hur trygg man känner sig i centrum.</p><p>Undersökningen visar bland annat att 40 procent av invånarna i Göteborgsregionen besöker stadskärnan två dagar i veckan eller mer. 91 procent av göteborgarna som bor utanför stadskärnan besöker den minst en gång i månaden och besökssiffrorna är även höga för kranskommunerna och övriga landet.</p><h2>Unga uppskattar stadskärnan mer</h2><p>– Det är väldigt roligt att se att så många använder och besöker staden och undersökningen visar att det är främst de unga som är positiva till stadskärnan, säger Henrik Olsson.</p><p>De unga besöker stadskärnan oftare än äldre och tycker att den är mer attraktiv och de är också mer nöjda med utbudet än övriga besökare. Här lyfter Henrik Olsson fram det faktum att många ungdomar går på skolor inne i stan, vilket gör att många av dem känner sig hemma i centrala Göteborg. Dessutom känner de unga sig tryggare i staden än vad äldre gör.</p><p>– Många äldre känner sig mindre trygga i stan, särskilt på kvällarna och det är en av våra mest prioriterade frågor. Vi har ju en problematik med drogförsäljning i centrala staden och tyvärr blir det då en mötesplats för kriminella. Vi jobbar väldigt nära polis och fastighetsägare med just tryggheten och har ett jättebra samarbete kring det. Undersökningen visar ännu tydligare att tryggheten är en viktig fråga, säger Henrik Olsson.</p><h2>Besökare är nöjda med framkomligheten</h2><p><strong> </strong>Han är dock förvånad över att så många som 77 procent av göteborgare boende utanför stadskärnan tycker att det är lätt att ta sig till centrala Göteborg.</p><p>– Vi befinner oss i det största förändringsarbetet i mannaminne. Det är inte bara Västlänken som gör att mycket förändras, det pågår en stor expansion i city med ombyggnationer och nybyggnationer. Att framkomligheten kan uppfattas som utmanande är inte så konstigt, säger Henrik Olsson.</p><h2>Biltrafiken ska inte prioriteras på lång sikt</h2><p>Undersökningen visar också att majoriteten av de som besöker stadskärnan reser dit med kollektivtrafik. Men några av de som svarat på undersökningen klagar på framkomlighet och på att det är svårt att hitta parkeringsplatser i city.</p><p>– Det finns ett politiskt mål att gynna ett mer hållbart resande och jobba för en omställning från bilresande till cykel- och kollektivtrafik i centrala Göteborg. Det är dels en miljöfråga och dels är det en platsfråga, säger Henrik Olsson.</p><p>Han har ändå förståelse för att man i vissa kranskommuner har svårt att ta sig in till Göteborg med kollektivtrafik.</p><p>– Vi har respekt för att det är en laddad fråga, då vissa inte har möjlighet att resa kollektivt och är vana att använda bilen. Sen ser vi att många också gärna föredrar att resa kollektivt.</p><h2>Stadskärnan en mötesplats för alla</h2><p>Enligt undersökningen kommer besökarna till stadskärnan från alla olika socioekonomiska bakgrunder.</p><p>– Det visar att stadskärnan är en plats för alla och där vi möts, oavsett vilken stadsdel vi bor i. Det är oerhört viktigt för integration och förståelse. Stadskärnan fungerar som en social katalysator och är det gemensamma vardagsrummet där vi trivs tillsammans, menar Henrik Olsson och fortsätter:</p><p>– Stadskärnan står för social och ekonomisk hållbarhet eftersom det är en inkluderande plats men det är också en kommersiell plats där man kan gå i butiker och besöka kaféer och restauranger. Det ger arbetstillfällen och skatteintäkter till Göteborgs Stad och genom att resa kollektivt är stadskärnan också hållbar.</p><h2>Haga mest poppis</h2><p>Bland Göteborgs olika stadsdelar tycker de flesta bäst om Haga.</p><p>– Även om man tycker att Haga är attraktivt så visar undersökningen att man faktiskt inte besöker Haga lika ofta som till exempel Nordstan, där man oftare gör sina ärenden. Men Haga är ju viktig för bilden av Göteborg, säger Henrik Olsson.</p><h4 style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Om undersökningen</strong></p><p>har gjorts bland ca 1 500 personer boende i Göteborgs stadskärna, övriga Göteborg, kranskommunerna Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Mölndal och Partille, samt i Göteborgsregionens övriga kommuner Alingsås, Ale, Lerum, Lilla Edet, Stenungsund, Tjörn, Ale och Öckerö.</p><p>Den visar bland annat:</p><ul><li>Göteborgare boende utanför stadskärnan som besöker stadskärnan minst en gång i veckan: 68 procent</li><li>Göteborgare boende utanför stadskärnan som besöker stadskärnan minst en gång i månaden: 91 procent</li><li>Invånare i kranskommunerna som besöker stadskärnan minst en gång i månaden: 60 procent</li></ul><p>Göteborg Citysamverkan är en strategisk samverkansorganisation för Göteborgs Stad samt medlemsorganisationerna Avenyföreningen, Innerstadsföreningen och Nordstans samfällighetsförening.</p><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://www.goteborgcitysamverkan.se" target="_blank" rel="noopener">Göteborg citysamverkan</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-parker-och-stadsmiljoer/goteborg-citysamverkan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad om om Göteborg citysamverkan</a></li></ul><p></p></div></div>

Göteborgs stadskärna är populär visar undersökning

<p>Hemvärnet har övningar ett antal dagar varje år för att fräscha upp och behålla sin kunskap. Från söndag 15 september till måndag 16 september kommer hemvärnet i Älvsborg att öva i de södra delarna av Göteborgs kommun samt i Mölndals kommun.</p><div id="attachment_138281" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138281" class="size-full wp-image-138281" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/hemvarnet-marke-arm-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/hemvarnet-marke-arm-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/hemvarnet-marke-arm-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/hemvarnet-marke-arm-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/hemvarnet-marke-arm-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/hemvarnet-marke-arm-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/hemvarnet-marke-arm-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138281" class="wp-caption-text">Foto. Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten</p></div><h2>Skjuter med lös ammunition</h2><p>– Allmänheten kommer inte att märka så mycket mer än att det rör sig lite fler militära fordon i Göteborg och Mölndal. Vi kommer märka upp området där vi övar så att det blir tydligt. Det kommer inte heller vara några större skjutmoment och om vi avlossar skott handlar det om lös ammunition. Ingen skjutning kommer att ske i närheten av bebyggelse, människor eller djur, säger Johan Hallqvist Calderon på garnisonsenheten på Älvsborgs amfibieregemente.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/det-har-gor-forsvarsmakten/hemvarnet/" target="_blank" rel="noopener">Försvarsmakten – Hemvärnet</a></p><p></p></div></div>

Hemvärnet övar i Göteborg och Mölndal

<p>Under september, oktober och november anordnar idrotts- och föreningsförvaltningen en serie tematräffar för föreningar. De sex tillfällena behandlar ämnen där det finns bristande kunskap eller ett stort intresse från föreningar att lära sig mer.</p><p>– Vårt jobb är att erbjuda hjälp att täppa igen de här kunskapsluckorna. Därför provar vi nu ett litet nytt grepp och har satt ihop tematräffar utifrån de behov som vi sett finns, säger Ulrika Thunberg, verksamhetsutvecklare på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><div id="attachment_138277" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138277" class="size-full wp-image-138277" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Ulrika-Thunberg-1000.jpg" alt="" width="1000" height="681" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Ulrika-Thunberg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Ulrika-Thunberg-1000-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Ulrika-Thunberg-1000-768x523.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Ulrika-Thunberg-1000-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Ulrika-Thunberg-1000-520x354.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Ulrika-Thunberg-1000-730x497.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138277" class="wp-caption-text">Ulrika Thunberg, verksamhetsutvecklare på idrotts- och föreningsförvaltningen. Foto: Hanna Wadefalk</p></div><h2>En möjlighet att lära sig mer</h2><p>Den 18 september är den första träffen, som har temat Trygga barn i föreningen. Då kommer man bland annat diskutera hur man kan vara en viktig vuxen i barns och ungdomars liv. På de följande två träffarna kommer deltagarna att få lära sig mer om bygglov och brandskydd i föreningslokaler och om våldsbejakande extremism och radikalisering. De tre sista tillfällena handlar om föreningskunskap, föreningsekonomi och vad man ska tänka på inför ett årsmöte.</p><p>– Vi märker ofta att det finns brister i kunskap när det gäller grundläggande föreningsfrågor. Vi hoppas att alla ska se detta som en möjlighet att lära sig det man behöver kunna i en förening. Har man valt att organisera sig i föreningsform behöver man också förstå vad det innebär. Jag tror att många polletter kommer att ramla ner under de här träffarna, säger Ulrika Thunberg.</p><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Tematräffar för föreningar</h4><p>Alla tematräffar är på Axelhuset, Axel Dahlströms torg och föranmälan krävs.</p><p>&nbsp;</p><ul><li>Onsdag 18 september kl. 18–20 Tema: Trygga barn i föreningen</li><li>Måndag 30 september kl. 18–20 Tema: Trygg föreningslokal</li><li>Onsdag 16 oktober kl. 18–20 Tema: Radikalisering och våldsbejakande extremism</li><li>Måndag 28 oktober kl. 18–20Tema: Föreningskunskap, grundläggande</li><li>Onsdag 13 november kl. 18–20 Tema: Föreningsekonomi, grundläggande</li><li>Onsdag 27 november kl. 18–20 Tema: Årsmöte, revision och valberedning</li></ul><p>&nbsp;</p><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/c4ae0f6d-2070-430d-ba3c-a87c107de6aa" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Tematräffar för föreningar</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/foreningar" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Information och råd till föreningar och organisationer</a></p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>

Föreningar bjuds in till tematräffar

<p>Om detta berättar Rickard Gustafson i det senaste avsnittet av podden Business Göteborg.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna här:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/66-rickard-gustafson-vd-skf" target="_blank" rel="noopener">Business Göteborg #66</a></p><p></p></div></div><p>Rickard Gustafson berättar bland annat också om SKF:s strategi för att möta geopolitisk oro och leveransproblem och om hur han som nytillträdd vd kunde träffa tiotusentals medarbetare på samma gång och låta alla få komma till tals.</p>

Så ska SKF minska klimatavtrycket och dubbla omsättningen

<p>Under första halvåret 2024 har antalet containrar som hanteras i Göteborgs Hamn ökat med 5 procent jämfört med föregående period. 467 000 containrar hanterades i hamnen vilket är ett nytt rekord. Både import och export via hamnen har ökat under första halvåret och bland annat märks en ökning av export inom skogsindustrin via Göteborgs Hamn.</p><p>Det andra kvartalet 2024 är det 15:e kvartalet i rad med tillväxt i hamnens containervolymer, vilket innebär en konstant ökning sedan tredje kvartalet 2020.</p><h2>Transport till hamnen med järnväg ökar</h2><p>Antalet containrar som transporteras till och från hamnen via järnväg har ökat med 6 procent under årets första 6 månader, jämfört med föregående halvår. Det beror bland annat på att flera nya destinationer har lagts till i hamnens järnvägsnätverk.</p><h2>Färre nya fordon till hamnen</h2><p>Hanteringen av nya fordon i hamnen minskade med 3 procent till 132 000 bilar under första halvåret. Det var främst importen av bilar till Sverige som minskade.</p><h2>26 kryssningsfartyg till Göteborg</h2><p>Göteborgs Hamn tog emot 26 kryssningsfartyg under första halvåret, jämfört med 33 under samma period förra året. Nedgången beror på planerade arbeten kring ett av hamnens kryssningslägen i Arendal. Resenärer med färja har ökat, under första halvåret kom 652 000 färjeresenärer till Göteborg, vilket är en ökning med 3 procent.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Göteborgs Hamn</h4><p>är Skandinaviens största hamn. Cirka 20 procent av svensk utrikeshandel och drygt 50 procent av all containertrafik går via hamnen. I Göteborgs Hamn finns terminaler för energi, bilar, roro, containrar och passagerare. Hamnen sysselsätter 22 000 människor.</p><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.goteborgshamn.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Hamn</a><br /></p></div></div>

Containertrafiken i Göteborgs Hamn fortsätter att öka

<div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna här: </strong><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/65-sa-skapas-ett-vinnande-uf-foretag" target="_blank" rel="noopener">Business Göteborg #65: Så skapas ett vinnande uf-företag</a></p><p></p></div></div><p>Du har kanske hört talas om Daniel Wellington, Truecaller och Rapunzel. Men visste du att grundarna av dessa bolag började sin resa med ett UF-företag?</p><p>Med i studion är Sofia Lundahl, regionchef UF Göteborg och Taufeeq Saleh, EM-medaljör UF och grundare av Emploify (tidigare Sobb UF). Programledare är Emanuel Karlsten.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/foretagande/starta-foretag/foretagsradgivning" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg: Kostnadsfri företagsrådgivning</a></li><li><a href="https://www.yesboxgoteborg.se/">YesBox</a></li><li><a href="https://ungforetagsamhet.se/">Ung Företagsamhet</a></li><li><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts" target="_blank" rel="noopener">Lyssna på tidigare poddavsnitt</a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Så skapas ett vinnande UF-företag

<p>Peter Warda, senior analytiker på Business Region Göteborg, har tagit fram rapporten Fakta &amp; statistik 2024. I avsnitt 64 av podden Business Göteborg presenterar han de mest intressanta delarna i rapporten tillsammans med Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna här:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/64-fakta-statistik-2024-kunskap-om-goteborgs-naringsliv" target="_blank" rel="noopener">Business Göteborg #64 </a></p><p></p></div></div><p>Fler frågor i poddavsnittet är varför små och medelstora företag är så viktiga. Och hur går det med klimatarbetet i regionen &#8211; lever Göteborg upp till utmärkelsen världens mest hållbara destination? Programledare är Emanuel Karlsten.</p><p>Podden är tillbaka i augusti.</p>

Göteborgs näringsliv i siffror presenteras i podden Business Göteborg

<p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna här:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/63-batteriindustrins-utmaningar-elbilar-ravaror-och-kompetens" target="_blank" rel="noopener">Business Göteborg avsnitt 63: Batteriindustrins utmaningar</a></p><p></p></div></div><p>Göteborg har satsat stort på batterifabriker och i Västsverige byggs nu två gigantiska fabriker. Lyckas vi kommer det bli avgörande bra för Sverige och Göteborg – men än finns en del hinder kvar.</p><p>När vi nu satsar så stort – vad händer om vi inte lyckas? Om tekniken blir gammal, om andra är snabbare och om kompetensen inte finns?</p><p>Joel Görsch är etableringsrådgivare inom mobilitet på Business Region Göteborg och Bo Normark är strategichef på InnoEnergy och en nestor inom batteriindustrin. Programledare är Emanuel Karlsten.</p>

Batteriindustrins utmaningar – elbilar, råvaror och kompetens

<p>Det är fartyget Laura Maersk som kommer att trafikera hamnen. Fartyget är först ut i rederiet Maersks storsatsning på förnybar metanol som fartygsbränsle.</p><p>– Det här fartyget är en milstolpe i sjöfartens omställning så det är klart att det är både roligt och speciellt att hon nu ligger i veckotrafik på Göteborgs hamn. Vi kommer att få se allt fler fartyg på alternativa bränslen väldigt snart, och i grunden är det rederiernas allt skarpare omställningsmål som driver på utvecklingen, säger Jacob Minnhagen, senior market development manager på Göteborgs hamn.</p><h2>Hamnar har en viktig roll i omställningen</h2><p>Även hamnar spelar en viktig roll i sjöfartens omställning. Göteborgs hamn arbetar systematiskt och långsiktigt med att skapa förutsättningar för detta. En viktig del är att säkra tillgång på förnybara bränslen. Hamnen har som målsättning att bli Skandinaviens största hubb för förnybar energi.</p><p>Förutom Göteborgs hamn kommer den nya linjen att trafikera Halmstad, Helsingborg, Kalundborg, och Bremerhaven.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.goteborgshamn.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Hamn</a></p><p></p></div></div>

Ny metanoldriven containerlinje till Göteborgs hamn

<p>Konjunkturindikatorn för Göteborgsregionen stärks och landar på 94,8 för första kvartalet 2024. Det är mitt emellan gränserna för låg- och normalkonjunktur – och knappt två steg upp jämfört med förra kvartalet (93,1).</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs hela rapporten:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/publikationer/konjunkturen-2-2024" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg &#8211; Konjunkturrapport #2 2024</a></p><p></p></div></div><p>Trenden är uppåtgående, tack vare att handel och tillverkning har nått en normal situation. Det visar årets andra konjunkturrapport från Business Region Göteborg.</p><h2>Exporten en stark drivkraft i ekonomin</h2><p>För Göteborgsregionens viktigaste marknader förblev tillväxten positiv genom hela lågkonjunkturen, till skillnad från Sveriges ekonomi, som gick kräftgång ifjol. Under 2023 ökade Göteborgsregionens varuexport med nio procent i reala värden, eller 29 miljarder kronor. Sveriges samlade varuexport gick samtidigt ner med tre procent, och Stockholmsregionens med tio procent.</p><div id="attachment_135975" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135975" class="size-full wp-image-135975" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Henrik-Einarsson-800.jpg" alt="" width="800" height="641" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Henrik-Einarsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Henrik-Einarsson-800-300x240.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Henrik-Einarsson-800-768x615.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Henrik-Einarsson-800-250x200.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Henrik-Einarsson-800-520x417.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Henrik-Einarsson-800-730x585.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135975" class="wp-caption-text">Henrik Einarsson, etableringschef på Business Region Göteborg. Foto: Business Region Göteborg</p></div><p>– Vår starka exportindustri har länge stimulerat hela regionens ekonomi, och höll uppe tillväxten genom lågkonjunkturen, säger Henrik Einarsson, etableringschef på Business Region Göteborg.</p><p>– Det speglar den starka tillväxttrend vi har haft i väst sedan femton år tillbaka. Exporten från Göteborgsregionen har växt med 5,9 procent årligen i snitt sedan 2009. Det innebär dubbelt så hög exporttillväxt som i övriga Sverige och övriga storstadsregioner. Det mesta tyder på att den utvecklingen fortsätter.</p><p>Att döma av prognosinstituten kommer Göteborgsregionens exportviktade tillväxt landa på +1,6 procent 2024, och stiga till +1,9 procent nästa år.</p><h2>Normalläge inom tillverkning och handel</h2><p>Både handeln och tillverkning upplevde normal konjunktur under första kvartalet. De tror nu på ökad försäljning framåt. Majoriteten av dem är dock inte beredda att nyanställa. Det vill inte heller de producerande företagen, trots ökande volymer och tänjd kapacitet på sina håll. Många vittnar om pressad lönsamhet och osäker utveckling av efterfrågan.</p><p>För tjänstesektorn har det varit svalare tider sedan sommaren 2022. Många upplever pressade marginaler. Den stärkta efterfrågan har dröjt. En majoritet av tjänsteleverantörerna kan dock behöva nyanställa inom kort, och var femte hävdar att brist på arbetskraft har hämmat verksamheten under årets första kvartal.</p><div id="attachment_135976" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135976" class="size-full wp-image-135976" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Varuexporten2023-1000.jpg" alt="" width="1000" height="706" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Varuexporten2023-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Varuexporten2023-1000-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Varuexporten2023-1000-768x542.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Varuexporten2023-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Varuexporten2023-1000-520x367.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Varuexporten2023-1000-730x515.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135976" class="wp-caption-text">Utvecklingen av exporten i Göteborg och övriga Sverige. Bild: Business Region Göteborg</p></div><p>Inom byggsektorn har läget dock försämrats ytterligare. Byggvolym, orderstockar, anbudspriser och antal anställda har fortsatt att sjunka under starten på året. Förväntningarna är desamma inför andra kvartalet. Men en påbörjad räntesänkning och stigande bopriser kan förändra läget framåt.</p><h2>Arbetsmarknaden blir tuffare</h2><p>Jobbtillväxten i Göteborg är alltjämt starkast i Sverige, men är nu nere på 0,6 procent på årsbasis. Det motsvarar 3 000 fler sysselsatta i regionen under första kvartalet i år, jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Jobben har blivit fler i de flesta sektorer, men färre inom tillverkning och framför allt i byggsektorn.</p><p>– Men vi ser att arbetslösheten på ett års sikt ökar bland alla grupper vi följer på arbetsmarknaden. Det blir återigen allt svårare för unga och utrikesfödda att skaffa sig ett jobb i Göteborg, säger Peter Warda, senior analytiker på Business Region Göteborg.</p><div id="attachment_135977" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135977" class="size-full wp-image-135977" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/peter-warda-800.jpg" alt="" width="800" height="655" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/peter-warda-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/peter-warda-800-300x246.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/peter-warda-800-768x629.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/peter-warda-800-250x205.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/peter-warda-800-520x426.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/peter-warda-800-730x598.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135977" class="wp-caption-text">Peter Warda, senior analytiker på Business Region Göteborg. Foto: Business Region Göteborg</p></div><p>Konkurserna har ökat jämfört med samma kvartal i fjol, primärt inom bygg och tillverkning. De drabbar också något fler anställda. Business Region Göteborg räknar med ännu fler varsel framöver, troligen även stigande antal konkurser. Samtidigt kan den sjunkande inflationen förbättra situationen framåt.</p><p>– Inflationen sjunker allt närmare den målbild Riksbanken har, och årets första räntesänkning kom redan tidigt i maj. Fler lär följa. Hushållen kommer att kunna börja spendera mer igen när reallönerna får sig ett lyft. Det kommer att stärka hela Sveriges ekonomi framåt slutet på året och rejält under 2025, säger Peter Warda.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Robust läge för konjunkturen i Göteborg

<p>Allt fler städer har en digital tvilling som är en digital kopia av staden, så även Göteborg. Denna digitala tvilling används nu av Göteborg &amp; Co för att skapa en besöksguide för mötes- och evenemangsbranschen.</p><p>– De som har varit i Göteborg och känner till destinationen tenderar att enklare ta beslut och rekommendera oss. Vi är inte lika välkända som vissa av våra konkurrenter. Därför är det viktigt att få visa upp vad vi kan erbjuda, säger Fredrik Lundgren, projektledare på Göteborg &amp; Co Möten.</p><h2>Landmärken, hotell och anläggningar</h2><p><strong> </strong>Besöksguiden, som fortfarande är under utveckling, innehåller flera kända platser och landmärken liksom ett antal hotell och anläggningar, som Svenska Mässan Gothia Towers.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Digital tvilling</h5><p>En digital tvilling av en stad är en detaljerad digital representation av en hel stad eller delar av den. Den kan innehålla uppgifter om byggnader, infrastruktur, trafik, miljöförhållanden, energianvändning och mycket mer.</p><p><span style="font-weight: bold;">Se film: </span><a href="https://urldefense.com/v3/__https:/sxxly.mjt.lu/lnk/EAAABYmEgOkAAAAQ_iIAALwJlZgAAAABPLcAAAAAACWB3gBmQ2mzyMzUewkSSZ2NOQ4n_PyWXwAjBtw/6/JLty_HVvU1JN3V8xp_pW7A/aHR0cHM6Ly9nb3RlYm9yZ2NvLnNlL2VuL3Byb2plY3RzLWFuZC1jb2xsYWJvcmF0aW9uL2h5YnJpZC9zaXRlLXZpc2l0cy1vZi10aGUtZnV0dXJlLw__;!!D7T54aRJsb59!Bo6lCKSLBBLy2XxMnjTu7_ZrfLxLg17vbrjW13yS4l967XNKAAUxtkWqQc4JFtMtcF_QOoyhCxFBTBH9WM-M$" target="_blank" rel="noopener">Om den digitala guiden till Göteborg</a></p><p></p></div></div><p>Den som är mötesarrangör kan bjudas in till ett besök i den digitala miljön, där en guide hjälper till att visa vad Göteborg har att erbjuda. Besökaren väljer själv vad den vill se i form av hotell, anläggningar, restauranger, nöjen och sevärdheter. Det går också att välja olika tidpunkter på dygnet och olika årstider. Ett smakprov på hur det kommer att se ut visades på mötesbranschens stora mässa IMEX i Frankfurt den 14 maj.</p><h2>Ett hållbart sätt att utforska staden</h2><p>– Vi diskuterade hur Göteborg kan ta ytterligare ett kliv framåt inom hållbarhet och öka tillgängligheten. Det vi visade på IMEX var <a href="https://urldefense.com/v3/__https:/sxxly.mjt.lu/lnk/EAAABYmEgOkAAAAQ_iIAALwJlZgAAAABPLcAAAAAACWB3gBmQ2mzyMzUewkSSZ2NOQ4n_PyWXwAjBtw/2/MDuDXM2s0iVplSKAM10nXw/aHR0cHM6Ly9nb3RlYm9yZ2NvLnNlL2VuL3Byb2plY3RzLWFuZC1jb2xsYWJvcmF0aW9uL2h5YnJpZC9zaXRlLXZpc2l0cy1vZi10aGUtZnV0dXJlLw__;!!D7T54aRJsb59!Bo6lCKSLBBLy2XxMnjTu7_ZrfLxLg17vbrjW13yS4l967XNKAAUxtkWqQc4JFtMtcF_QOoyhCxFBTCnFdyPC$">en film som ett smakprov</a> på hur det kan se ut när en besökare blir guidad runt i Göteborg. Det är ett första steg i utvecklingen, säger Fredrik Lundgren.</p><p>Förutom att vara ett verktyg för arrangörer, så är målet att öka tillgängligheten till Göteborg för besökare med funktionsvariationer. Planen är att ha en testversion färdig i början av 2025 och en full version året därefter.</p>

Göteborg får en digital tvilling för besökare

<p>Cissi Stenborg är Sveriges okända och okrönta humordrottning som i sitt enmansföretag arrangerar humorföreställningar och turnéer över hela Sverige.</p><p>Niklas Andersson, som benämner sig medelmåttan från Hisingen, är en av Sveriges mest framgångsrika komiker som säljer ut teater efter teater. Men hur fick han upp ögonen för standup? Hur lyckades han ta klivet från ett jobb inom it till att försörja sig som komiker? Hur håller man sig lagom aktuell på den svenska standupscenen? Och vad är egentligen Göteborgshumor &#8211; finns den ens kvar?</p><p>Programledare är Emanuel Karlsten.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna här:</strong></p><p><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/62-humor-som-affarside-med-niklas-andersson-cissi-stenborg" target="_blank" rel="noopener">#62. Humor som affärsidé med Niklas Andersson &amp; Cissi Stenborg</a><strong><br /></strong></p><p></p></div></div>

Niklas Andersson och Cissi Stenborg berättar om humor som affärsidé

<p>Den ikoniska Feskekôrkan invigdes 1874 och har sedan dess hyst fiskhandel av olika slag. Det ritades av Göteborgs dåvarande stadsarkitekt Victor von Gegerfelt, och har under nästan 150 år besökts av göteborgare och turister som lockats av havets läckerheter.</p><div id="attachment_135701" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135701" class="size-full wp-image-135701" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/marcus_gustafsson_higab-1000.jpg" alt="" width="1000" height="700" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/marcus_gustafsson_higab-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/marcus_gustafsson_higab-1000-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/marcus_gustafsson_higab-1000-768x538.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/marcus_gustafsson_higab-1000-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/marcus_gustafsson_higab-1000-520x364.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/marcus_gustafsson_higab-1000-730x511.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135701" class="wp-caption-text">Marcus Gustafsson från fastighetsbolaget Higab har varit med och projektlett renoveringen av Feskekôrka som öppnas igen den 16 maj. – Det ska bli skönt att få lämna över byggnaden nu och låta människor få njuta av den, säger han. Foto: Hannah Sjöström</p></div><p>I dag ägs byggnaden av det kommunala fastighetsbolaget Higab. 2013 förklarades Feskeôrka som byggnadsminne och då började Higab också göra en förstudie för att se hur byggnaden skulle kunna rustas upp. 2020 inleddes det stora renoveringsarbetet.</p><p>– Det var mycket som hade byggts om här på 1960-talet, så vi har varit tvungna att göra ganska stora ingrepp för att kunna ta fram byggnaden till sitt ursprungliga skick, förklarar Marcus Gustafsson, projektledare på Higab.</p><h2>Ny källare byggd under Feskekôrka</h2><p>Bland annat har man grävt ur en stor källare som rymmer storkök och all teknik som behövs. Och för att säkra byggnaden, som står på lera precis vid Rosenlundskajen, har man förstärkt stommen med 200 stålpålar som når ner till berggrunden.</p><div id="attachment_135702" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135702" class="size-full wp-image-135702" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_maj2024_2_Higab-Carina-Gran-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_maj2024_2_Higab-Carina-Gran-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_maj2024_2_Higab-Carina-Gran-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_maj2024_2_Higab-Carina-Gran-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_maj2024_2_Higab-Carina-Gran-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_maj2024_2_Higab-Carina-Gran-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_maj2024_2_Higab-Carina-Gran-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135702" class="wp-caption-text">Foto: Carina Gran</p></div><p>– Mycket av arbetet som vi har gjort syns inte, utan det ligger under marken. Men det känns väldigt bra att vi nu har förstärkt byggnaden så att den står stadigt i ytterligare 150 år, säger Marcus Gustafsson.</p><h2>Stolpverket renoverat med traditionella metoder</h2><p>Inne i hallen syns stolpverken i furu som har gett Feskekôrka sitt namn, arkitekturen är nämligen inspirerad av fornnordiska stavkyrkor. Stolparna har noggrant renoverats av timmermän som använt traditionella metoder.</p><div id="attachment_135703" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135703" class="size-full wp-image-135703" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/feskekorka_invigs-1000.jpg" alt="" width="1000" height="635" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/feskekorka_invigs-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/feskekorka_invigs-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/feskekorka_invigs-1000-768x488.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/feskekorka_invigs-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/feskekorka_invigs-1000-520x330.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/feskekorka_invigs-1000-730x464.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135703" class="wp-caption-text">Feskekôrka kommer att hysa flera restauranger och olika fiskdiskar. Foto: Hannah Sjöström</p></div><p>– Vi är jättenöjda med hur allt har blivit. Tidigare var hallen ganska mörk och de vackra fönstren var inte lika tillgängliga. Vi är också väldigt glada över att ha öppnat upp byggnaden ut mot Rosenlundskajen, så som det en gång var, säger Marcus Gustafsson.</p><h2>Har kallats “biltvätten” och “autostradan”</h2><p>Feskekôrka har fått flera smeknamn under åren, bland annat biltvätten och autostradan.</p><p>– Det beror på att många kom och bara gick igenom kyrkan från en öppning till den andra. Nu hoppas vi att Feskekôrka ska bli lite mer välkomnande och att det ska bli en destination för göteborgare och besökare, säger Marcus Gustafsson.</p><h2>28 meter lång fiskdisk</h2><p>Den nya hyresgästen, Fisketorget i Göteborg AB, kommer att öppna flera olika restauranger i byggnaden, och även en klassisk fiskhandel med en 28 meter lång fiskdisk. Utanför byggnaden, i kanalen ligger också en stor pråm som kan ta 200 gäster.</p><div id="attachment_135704" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135704" class="size-full wp-image-135704" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_Higab-Carina-Gran-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_Higab-Carina-Gran-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_Higab-Carina-Gran-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_Higab-Carina-Gran-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_Higab-Carina-Gran-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_Higab-Carina-Gran-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Feskekorka_Higab-Carina-Gran-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135704" class="wp-caption-text">Foto: Carina Gran/Higab</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5><strong>Feskekôrka</strong></h5><ul><li>Fyller 150 år i december</li><li>Timret som använts vid renoveringen av stolpverket är ungefär 180 år gammalt</li><li>200 stålpålar har använts för att grundförstärka kôrkan så att den inte glider ner i kanalen</li><li>28 meter fiskdisk har byggts upp inför nyöppningen</li><li>Blev byggnadsminne 2013 vilket inneburit att Länsstyrelsens antikvarier fått godkänna alla arbeten som gjorts under renoveringen som inleddes 2020</li></ul><p></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.higab.se/" target="_blank" rel="noopener">Higab</a></p><p></p></div></div>

Feskekôrka öppnar igen

<p>Förra året blev det bästa någonsin för Göteborgs hamn när det gäller hantering av containrar. En ökad export låg bakom de positiva siffrorna. Samtidigt minskade importen.</p><p>Den trenden har nu vänt. Under årets första kvartal ökade importen av containergods med elva procent jämfört med samma period 2023. Antalet exporterade containrar ökade med fyra procent.</p><h2>Mer skogsprodukter på järnväg</h2><p>Ökningen beror bland annat på att mer energiprodukter och bulklast, som skogsprodukter och byggnadsmaterial, har passerat genom Göteborgs hamn. Fler produkter fraktas också på järnväg till Göteborg där de sedan packas i containrar.</p><p>Importen av bilar har dock minskat och detsamma gäller hanteringen av så kallade roro-enheter, trailers och annat rullande gods som fraktas på fartyg med hög frekvens.</p><p>Antalet passagerare på kryssningsfartyg ökade däremot med elva procent till 258 000. Det är det högsta antalet passagerare sedan 2018 för motsvarande period.</p><div id="attachment_135573" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135573" class="size-full wp-image-135573" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Panorama-hamnen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="740" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Panorama-hamnen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Panorama-hamnen-1000-300x222.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Panorama-hamnen-1000-768x568.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Panorama-hamnen-1000-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Panorama-hamnen-1000-520x385.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Panorama-hamnen-1000-730x540.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135573" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Hamn AB</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Göteborgs hamn</h5><p>Göteborgs hamn är Skandinaviens största hamn. Cirka 20 procent av svensk utrikeshandel och drygt 50 procent av all containertrafik går via hamnen. I Göteborgs hamn finns terminaler för energi, bilar, roro, containrar och passagerare. Hamnen sysselsätter 22 000 människor.</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.goteborgshamn.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs hamn</a><br /></p></div></div>

Nytt containerrekord i Göteborgs hamn

<p>Han är dansken som tagit med Göteborg på en berg- och dalbana. Genom djupa dalar men framförallt mot nya, helt oanade höjder.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna här:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/61-andreas-andersen-vd-liseberg" target="_blank" rel="noopener">Podden Business Göteborg avsnitt #61</a></p><p></p></div></div><p>De investeringar som sker på Liseberg, World of Volvo och Universeum är den största destinationssatsningen någonsin i Norden. Men att leda en nöjespark är något av det mest komplexa man kan göra.</p><p>Hur har Andreas Andersen lyckats bli den mest framgångsrika vd Liseberg haft? Hur upplevde han krisen med den fruktansvärda branden på Oceana? Och hur stor är sannolikheten att vattenvärlden byggs upp igen? Varför sa han upp sig från Liseberg 2019 men återvände direkt? Andreas kärlek till berg- och dalbanor och till Göteborg. Programledare är Emanuel Karlsten.</p>

Möt Lisebergs vd Andreas Andersen i BRG:s podd

<p>Det är fjärde året på raken som kommunerna i Göteborgsregionen får ett högt snittbetyg för sitt företagsklimat.</p><p>Göteborgs Stad och Göteborgsregionen får ett totalt Nöjd kund-index, NKI, på 71 i mätningen av den kommunala servicen till företag under 2023. Det är samma resultat som de två åren närmast före. Betyg över 70 räknas som höga enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR.</p><p>Sex av GR-kommunerna backade medan fyra höjde sitt omdöme. Totalt når samtliga kommuner utom Kungsbacka ett högt resultat i årets insiktmätning.</p><h2>Lång handläggningstid för serveringstillstånd</h2><p>– När det gäller service och bemötande får vi generellt ett bra resultat i Göteborgsregionen, och det är glädjande. Det visar att företagen märker av vårt förbättringsarbete, som i stor utsträckning sker kollektivt, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.</p><p>–  Men vi har också dippar. Inom Göteborgs Stad handlar det framför allt om serveringstillstånden, där vi fortfarande brottas med effektiviteten och långa handläggningstider. Det slår på resultatet för hela regionen.</p><p>Serveringstillstånden hanteras av miljöförvaltningen, som efter personalomsättning på tillståndsenheten nu är fullbemannad. Förvaltningen arbetar med olika åtgärder för att successivt höja effektiviteten. Bland annat testar man ett antal e-tjänster som kommer att underlätta, och som också ska förbättra transparensen i processen.</p><h2>Framsteg på flera områden</h2><p>På fler områden har Göteborgs stad också gjort framsteg. Företagen som behöver marktillstånd för foodtrucks är exempelvis riktigt nöjda med service och bemötande.</p><p>– Hög effektivitet och god service måste alltid vara i fokus. Dialogen med företagen måste förenklas ytterligare. Målet för oss är att ha bäst företagsklimat bland storstadskommunerna enligt Insikt, säger Patrik Andersson.</p><p>Dit når Göteborg inte riktigt. I årets mätning faller Stockholm men hamnar ändå ett snäpp över Göteborg, med ett NKI på 72. Malmö når 74, vilket är strax under Sverige-snittet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Insikt</strong></p><ul><li>Insikt 2023 är den elfte undersökningen som Sveriges kommuner och regioner, SKR, genomfört över hela landet tillsammans med Business Region Göteborg och Stockholm Business Alliance. Syftet är att fånga upp företagarnas åsikter och identifiera förbättringsområden inom den kommunala servicen</li><li>Insikt mäter den kommunala servicen inom sex myndighetsområden – brandskydd, bygglov, markupplåtelser, miljö- och hälsoskydd, livsmedelskontroll och serveringstillstånd</li><li>Mätningen omfattar sex serviceområden – information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet</li><li>Mätningen är ett viktigt redskap i arbetet med att förbättra servicen och därmed stärka företagsklimatet</li><li>I den nya mätningen har 3 084 företag i Göteborgsregionen gett sina synpunkter på servicen</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Stabilt hög nivå på företagsklimatet i Göteborgsregionen

<p>De flesta av deltagarna hade siktet inställt på att starta café, men även restaurang och foodtruck fanns med på ”drömlistan” bland de drygt 100 personerna som var på plats.</p><p>Dagen bjöd på ett fullmatat program där sex myndigheter och förvaltningar berättade om det som behövs för att komma igång; från sopsortering och fettavskiljare till brandsäkerhetskrav, kassaregister och utskänkningstillstånd.</p><div id="attachment_135184" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135184" class="size-full wp-image-135184" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Veronica-o-Emma-sbk-1000.jpg" alt="" width="1000" height="663" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Veronica-o-Emma-sbk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Veronica-o-Emma-sbk-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Veronica-o-Emma-sbk-1000-768x509.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Veronica-o-Emma-sbk-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Veronica-o-Emma-sbk-1000-520x345.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Veronica-o-Emma-sbk-1000-730x484.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135184" class="wp-caption-text">Veronica och Emma från stadsbyggnadsförvaltningen berättade om byggregler. Foto: Jonas Hellström</p></div><h2>Kan kännas överväldigande att hitta rätt</h2><p>– Deltagarna blir fullmatade under dagen, det är tanken. Att hitta rätt i restaurangbranschens regelverk kan ibland kännas överväldigande, men genom kunskap och möjlighet att göra rätt från början är det enklare att göra sin dröm till verklighet, förklarade Torbjörn Kvarefelt, Göteborgs Stads företagslots och dagens moderator.</p><p>Under evenemanget fick blivande café- och restaurangägare chansen att inte bara ta del av presentationer från experter inom olika områden, utan också möjligheten att mingla, ställa frågor och knyta kontakter med framtida branschkollegor.</p><div id="attachment_135185" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135185" class="size-full wp-image-135185" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Liselott-Lonn-miljoforvaltningen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="613" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Liselott-Lonn-miljoforvaltningen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Liselott-Lonn-miljoforvaltningen-1000-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Liselott-Lonn-miljoforvaltningen-1000-768x471.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Liselott-Lonn-miljoforvaltningen-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Liselott-Lonn-miljoforvaltningen-1000-520x319.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Liselott-Lonn-miljoforvaltningen-1000-730x447.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135185" class="wp-caption-text">Liselott Lönn från miljöförvaltningen och Torbjörn Kvarefelt, Göteborgs Stads företagslots. Foto: Jonas Hellström</p></div><p>I pauserna kunde de prata enskilt med de olika föreläsarna vid frågestationer, vilket var uppskattat och välutnyttjat med kö till en del av de medverkande. Ekonomi och svårt att få koll på alla olika regler var det som de flesta kände var det största hindret inför eventet.</p><h2>Tidigare deltagare öppnar café</h2><p>Förra året var Lina Kamal en av de som satt i stolsraderna på Starta café- &amp; restaurangdagen. Nu stod hon på scen och berättade om det café hon snart ska öppna. Lina såg dagen som det slutgiltiga ”tecknet” på att komma igång.</p><p>– Jag kände mig lite rädd innan. Men när jag förra året såg alla myndigheter på plats. Miljöförvaltningen och Skatteverket med flera och hur de talade om vad det var för punkter man skulle vara extra noggrann med, så kände jag att ”det där tror jag nog att jag skulle klara av”.  Så där och då bestämde jag mig för att starta!, berättade Lina Kamal på scen.</p><p>I maj öppnar hennes eget café med fokus på hälsosamma och naturliga produkter i nya lokaler i Mölndal.</p><h2>Uppskattat att få all information samlat</h2><p>– Vårt mål är att göra startprocessen så smidig som möjligt, och genom dessa årliga träffar hoppas vi kunna inspirera och utrusta våra framtida restauratörer med det de behöver för att lyckas, tillade Torbjörn.</p><p>– Den mesta informationen för att starta finns på Göteborgs Stads webbplats, men att ändå få allt samlat så här är något som visat sig vara uppskattat. Vi drar fulla hus varje år.</p><p>På det stora hela blev Starta café- &amp; restaurangdagen en dag för kunskapsutbyte och nätverkande, och många deltagare uttryckte en märkbar optimism inför framtiden.</p><h2>En växande bransch</h2><p>– Restaurangnäringen, café, restaurang, foodtruck med mera, har ökat med nära 500 nya tjänster under senaste året. Och ser vi på antalet anställda sedan 2010 så har det mer än dubblerats i regionen. 101 procent upp med nu fler än 21 000 anställda, säger Peter Warda, senior analytiker på Business Region Göteborg.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/salja-och-servera/starta-kafe-eller-restaurang" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Starta kafé eller restaurang</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/starta-driva-och-etablera-foretag" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Starta, driva och etablera företag</a></li><li><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/foretagande/starta-foretag" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg: Kostnadsfri rådgivning för att starta företag</a></li></ul><p></p></div></div>

Välbesökt dag för blivande café- & restaurangägare

<p>Medieakademin har tagit fram rapporten Maktbarometern: Göteborg på uppdrag av förvaltningen för demokrati och medborgarservice. Det är en sammanställning av vilka göteborgska personer, företag och föreningar som engagerat flest svenskar på de största sociala medierna under 2023.</p><p>– Vi ville lära oss mer om hur man kan fånga upp och jobba med sådant som händer i sociala medier. Vi ska ha fokus på att involvera göteborgarna i allt vi gör och då måste vi veta vad de säger, visar engagemang för och vilka de lyssnar på i sociala medier, säger Ulrica Ramstedt, planeringsledare på förvaltningen för demokrati och medborgarservice.</p><div id="attachment_134864" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134864" class="size-full wp-image-134864" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/pexels-SoMe-800.jpg" alt="" width="800" height="1063" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/pexels-SoMe-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/pexels-SoMe-800-226x300.jpg 226w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/pexels-SoMe-800-771x1024.jpg 771w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/pexels-SoMe-800-768x1020.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/pexels-SoMe-800-250x332.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/pexels-SoMe-800-520x691.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/pexels-SoMe-800-730x970.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134864" class="wp-caption-text">Foto: Cotton Bro/Pexels.com</p></div><p>– Rapporten hjälper oss att få en bild av det så att vi kan fortsätta att utforska och lära mer.</p><h2>Vill få förståelse för nytt medielandskap</h2><p>Rapporten är ett första steg i att förstå det nya medielandskapet. Målet är att genomföra kartläggningen även nästa år för att få ytterligare förståelse.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>2023 års makthavare i Göteborg</h5><ul><li>Mäktigast på X: Agnes Wold</li><li>Mäktigast på Instagram: Lucas Simonsson</li><li>Mäktigast på Youtube: JLC</li><li>Mäktigast på Tiktok: Adam Larson</li><li>Mäktigast på Facebook: Jörgen Astonson</li></ul><h5>Maktbarometern: Göteborg</h5><p>På uppdrag av förvaltningen för demokrati och medborgarservice gjorde Medieakademin en Göteborgsspecifik undersökning, Maktbarometern: Göteborg. De undersökta kontona är de vars ägare är folkbokförda i Göteborg med omnejd; från Kungsbacka till Stenungssund. Plattformarna som analyserats är Facebook, Instagram, Tiktok, Youtube, och X. Mätperioden är under ett år, från augusti 2022 till augusti 2023. Rapporten kartlägger makthavarna i olika kategorier som företag, mat, hälsa, sport, politik med mera.</p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><strong> </strong>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/demokrati-och-medborgarservice" target="_blank" rel="noopener">Förvaltningen för demokrati och medborgarservice </a></li><li>Medieakademin: <a href="https://medieakademin.se/maktbarometern/" target="_blank" rel="noopener">Maktbarometern</a></li><li>Medieakademin: <a href="https://medieakademin.se/wp-content/uploads/2024/03/MaktbarometernGoteborg2023.pdf" target="_blank" rel="noopener">Maktbarometern Göteborg</a></li></ul><p></p></div></div><p>– Massmedier har historiskt sett varit ett viktigt demokratiskt medel, men hur de ser ut och fungerar har i grunden förändrats. Barn och ungdomar fostras i dag i sociala medier och då behöver vi också förstå vad som händer där, säger Ulrica Ramstedt.</p><p>Emanuel Karlsten, som är ordförande på Medieakademin, tror att det samtida medielandskapet för de allra flesta är svårt att få grepp om.</p><div id="attachment_134866" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134866" class="size-full wp-image-134866" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Emanuel_Karlsten_800.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Emanuel_Karlsten_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Emanuel_Karlsten_800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Emanuel_Karlsten_800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Emanuel_Karlsten_800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Emanuel_Karlsten_800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Emanuel_Karlsten_800-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134866" class="wp-caption-text">Emanuel Karlsten är ordförande på Medieakademin. Foto: Stina Stjernkvist</p></div><p>– Det här är vårt försök till att rita en karta över det. Det är viktigt för våra formella makthavare att förstå vilka det är som påverkar medborgarna och därmed också väljarbasen, säger han och fortsätter:</p><p>– Man kan ibland ha uppfattningen att Göteborg saknar kändisar. Men vi har personer som bor här och företag som är registrerade här och som har stor räckvidd och spridning. Att identifiera dem är viktigt för att förstå olika strömningar – hur medborgare nås av information och vilken världsbild det ger dem.</p><h2>Kvinnor och offentliga aktörer har svårare att nå ut</h2><p>Något som skiljer Göteborgsrapporten från den rikstäckande rapporten är könsbalansen. Göteborg har fler mäktiga män och färre mäktiga kvinnor i sociala medier jämfört med rikssnittet.</p><p>– Det är lite tråkigt. Men för några kanske det också kan vara sporrande. Det är i alla fall viktigt att ha med sig att det är så, säger Emanuel Karlsten.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Medieakademin</h5><p>Medieakademin är en ideell förening som funnits sedan 1997. Det är ett samarbete mellan medier, akademin och näringslivet som har som syfte att fördjupa förståelsen för och debatten om hur medierna påverkar samhället. Medieakademin gör den årliga rapporten Förtroendebarometern, som mäter förtroende för medier, politik och näringsliv. Sedan 2017 görs även Maktbarometern, som kartlägger vilka som har störst inflytande i det digitala medielandskapet.</p><p></p></div></div><p>Ytterligare ett resultat som Emanuel Karlsten lyfter fram är att de offentliga aktörerna över lag ligger långt ned på listan. Utöver Liseberg är de offentliga aktörerna i Göteborg inte särskilt bra på att nå ut i sociala medier.</p><p>– Många lever nog kvar i att man har varit framgångsrik om Göteborgs-Posten har skrivit något om en, men i den nya medievärlden har det ganska liten betydelse. Att vi har omfördelat vår medietid skapar enorma utmaningar för hela samhällssystemet och demokratin. Det här är ett lärande som måste vara ständigt pågående och att få den här informationen är en knuff i rätt riktning för Göteborgs Stad, säger Emanuel Karlsten.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Årets makthavare i en total sammanställning</h5><p>1. JLC<br />2. Jörgen Astonson<br />3. Frusna tassar</p><p><strong>Företag</strong><br />1. Pinchos<br />2. Polestar<br />3. Willys</p><p><strong>Mat</strong><br />1. Mannerström<br />2. Matkoma<br />3. Annie Erfass</p><p><strong>Musik</strong><br />1. Håkan Hellström<br />2. Albin Lee Meldau<br />3. Victor Leksell</p><p><strong>Media</strong><br />1. Clueenews<br />2. Uppdrag granskning<br />3. Göteborgs-Posten</p><p><strong>Sport</strong><br />1. Frölunda HC<br />2. IFK Göteborg<br />3. Pontus Hugosson</p><p><strong>Hälsa</strong><br />1. Hanna Öberg<br />2. Karoline Pettersson<br />3. Patric Persson</p><p><strong>Ideell sektor</strong><br />1. Frusna tassar<br />2. Aldrig ensam<br />3. Sjöräddningssällskapet</p><p><strong>Offentlig sektor</strong><br />1. Liseberg<br />2. Göteborg &amp; Co<br />3. Västtrafik</p><p></p></div></div>

De är årets makthavare i sociala medier i Göteborg

<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna här: </strong><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/60-styrelsearbete-i-foretag" target="_blank" rel="noopener">Business Göteborg #60 om styrelsearbete i företag</a></p><p></p></div></div><p>Styrelsen är avgörande för många företags framgång och central för att vd ska kunna göra sitt jobb. Men hur hittar man rätt folk till rätt position utan att glömma bort mångfald? Och hur tar man själv klivet in i en styrelse?</p><p>Det och mycket mer får du reda på av Christina Björklund, vd Göteborgsoperan och styrelseledamot i SVT och Petra Palmgren Lindwall, rådgivare och utbildare i styrelsearbete samt styrelseordförande för Bengt Dahlgren AB. Programledare är Emanuel Karlsten.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Business Region Göteborg:</strong>  <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts" target="_blank" rel="noopener">Lyssna på fler avsnitt av Business Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Podden Business Göteborg tar upp styrelsearbete

<p>Marinövning Vår 24 är årets första maringemensamma övning och har fokus på undervattensstrid som omfattar ubåtsjakt och minröjning med ytstrids- och luftförsvarsövningar.</p><p>Övningarna kommer framför allt att pågå under dagtid men ibland även under kvällar och nätter. Militär personal, fartyg, båtar och militär lastbilstrafik kommer med stor sannolikhet att höras och synas mer än vanligt under denna tid.</p><div id="attachment_134084" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134084" class="size-full wp-image-134084" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/marinovning-i-1000.jpg" alt="" width="1000" height="665" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/marinovning-i-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/marinovning-i-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/marinovning-i-1000-768x511.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/marinovning-i-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/marinovning-i-1000-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/marinovning-i-1000-730x485.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134084" class="wp-caption-text">Foto: Försvarsmakten</p></div><h2>Ingen skarp ammunition</h2><p>Marinövning Vår 24 leds av Fjärde sjöstridsflottiljen. I övningen ingår marinens samtliga förband, inklusive Älvsborgs amfibieregemente, enheter från helikopterflottiljen, Kustbevakningen samt finska och franska enheter.</p><p>Inga skarpskjutningar pågår under övningen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.forsvarsmakten.se/sv/var-verksamhet/ovningar/" target="_blank" rel="noopener">Försvarsmakten – övningar</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Marinövning i Göteborg och på västkusten

<p>Varje år sammanställer Intelligent logistik en lista över de regioner som har Sveriges bästa logistikläge. Göteborg brukar toppa och har egentligen bara missat förstaplatsen en enda gång. Det var 2022, då Helsingborg vann. Det vill säga den region som man i år delar förstaplatsen med.</p><h2>Region med många fördelar</h2><p>Jacob Minnhagen, affärsutvecklare på Göteborgs Hamn, är glad och stolt över att än en gång få vara en del av det arbete som lett fram till utmärkelsen. Han tycker att regionen har många fördelar.</p><p>– Här finns kompetent arbetskraft, god infrastruktur och byggbar mark redo för etablering, både idag och på sikt, säger han.</p><h2>Fördjupad farled börjar byggas 8 april</h2><p>En sak som har betydelse i sammanhanget är det faktum att EU har gett klartecken till en fördjupad farled till Göteborgs hamn. Det innebär att Göteborg kommer kunna ta emot fartyg som är både större och mer lastade än i dag. Första spadtaget tas den 8 april.</p><p>Den rankning som Intelligent logistik gör baseras på tillgång på logistikytor, flöden och geografi, infrastruktur, marktillgång, kompetens och samarbetsklimat.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li>Intelligent logistik: <a href="https://intelligentlogistik.com/nyhetsflode/logistiklagen/sveriges-basta-logistiklagen-2024/" target="_blank" rel="noopener">Sveriges bästa logistiklägen 2024</a></li><li><a href="https://www.goteborgshamn.se" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Hamn</a></li></ul><p></p></div></div>

Göteborg har Sveriges bästa logistikläge – än en gång

<p>Försäljning är utan tvekan en nyckel till framgångsrikt företagande. Ändå är det svårt att bemästra konsten att sälja, framförallt i tuffare tider.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna på podden:</strong> <a href="http://sites.libsyn.com/276080/59-bli-bttre-p-frsljning-stjrnmklaren-sebastian-stojanovics-bsta-tips" target="_blank" rel="noopener">#59. Bli bättre på försäljning</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Sebastian Stojanovic har blivit utsedd till Sveriges mest rekommenderade mäklare och har framgångsrikt byggt upp en egen mäklarbyrå. I senaste avsnittet av Business Region Göteborgs podd Business Göteborg ger han sina bästa tips hur man lyckas med försäljning. Han berättar även om sin uppväxt som format honom till en hårt arbetande entreprenör och sin syn på läget i bostadsmarknaden. Programledare är Emanuel Karlsten.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/analys-omvarld/podcast-business-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Lyssna på fler avsnitt av podden om Göteborgs näringsliv</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Så blir du bättre på försäljning – mäklaren tipsar

<p>Årets companipris delades ut på måndagskvällen av Näringslivsgruppen på Göteborg &amp; Co för 30:e året i rad. I år gick priset till företaget Sightic analytics som grundades 2019 av Stefanie Najafi och Jenny Johansson.</p><p>Under många år arbetade de inom Polisen och Säkerhetspolisen och identifierade då behovet av ett digitalt drogtest i form av ett screeningverktyg. I dag har företaget ett specialiserat team på 20 medarbetare.</p><h2>Bildanalys av ögonområdet</h2><p>Företaget arbetar med att utveckla två olika produkter, en för fordonsindustrin och en lösning som fungerar via mobiltelefonen, som identifierar påverkan av alkohol eller narkotika via bildanalys av ögonområdet.</p><p>– Att få Göteborgs companipris är en fantastiskt fin utmärkelse och vi hoppas att vårt bolag kommer bidra till att sätta Göteborg på världskartan inom denna spännande och banbrytande teknik. Att vi har vårt säte här i Göteborg har varit otroligt gynnsamt för oss då det är en kompetens- och tekniktung stad inom fordonssegmentet, säger Stefanie Najafi, grundare av Sightic analytics.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborgco.se/naringslivsgruppen/" target="_blank" rel="noopener">Göteborg &amp; Co – Näringslivsgruppen</a></p><p></p></div></div>

Företag bakom digitala drogtester får Göteborgs companipris

<p>– Första veckan var miljöinspektörer från oss med på de möten som räddningstjänsten, NCC, Liseberg med flera höll. I den akuta fasen var vårt fokus på miljökonsekvenser av släckvatten och skum från byggnaden och vart det skulle ta vägen.</p><p>Det berättar Kristina Scheuer Krantz, enhetschef på avdelningen för miljötillsyn på miljöförvaltningen i Göteborg. Bedömningen är att det inte finns någon fara för människors hälsa när röken skingrats och VMA:t var över.</p><p>På miljöförvaltningen finns en enhet som året runt jobbar med luftmätningar i staden, för att hålla koll på göteborgsluftens nivåer av skadliga partiklar.</p><p>– De har inga indikationer på att det är några föroreningar som är extra farliga. Och att det regnat under veckan har också gjort att mängden luftföroreningar minskat.</p><p>Arbetet för miljöförvaltningen efter olyckan handlar nu om att skapa en bild av brandens påverkan på miljön och förbereda tillsyn av hur verksamhetsutövaren hanterar avfallet efter branden.</p><h2>Glasfiberskräp, sotflagor och oro</h2><p>Det avfall som föll i samband med branden var huvudsakligen stora och små sotflagor och bitar av skräp bestående av metallskräp och den glasfiberväv som användes i Oceanas rutschkanor.</p><p>– Den oron människor i området känner över om nedfallet kunde vara hälsofarligt kom till oss på kommunen efter hand. Vi har gjort vårt bästa för att svara de som kontaktat oss att det inte är farligt att städa undan skräpet och smutsen eller att vistas ute, inte heller för barnen.</p><p>– Man vill säkert ha handskar på sig för att slippa sot och inte sticka sig på bitarna av glasfiber som spridits, säger Kristina Scheuer Krantz.</p><p>Den som fått egendom förstörd på grund av branden bör kontakta sitt försäkringsbolag.</p><h2>Stort avtryck i närmiljön</h2><p>Oceana-branden är en ovanligt stor brand för att vara mitt i centrala stan, i ett tätt befolkat område där många människor bor, jobbar och vistas. Dessutom med förskolor i närheten.</p><p>– Stora bränder som den här ger ju självklart ett stort avtryck i närmiljön. Skräp kan spridas långa sträckor och det blir uppenbart för alla som bor och vistas i området vilka följderna blir när stora byggnader brinner, säger Kristina Scheuer Krantz.</p><h2>Varit på plats</h2><p>Miljöförvaltningen har varit ute och tittat i områdena där brandskräpet märks som mest.</p><p>– Vi gick runt på de gator där vi fått flest klagomål och frågor, och knackade även på hos några av de som lämnat synpunkter. Det är lätt att se hur skräpigt det blivit efter branden.</p><p>– Nu arbetar alla inblandade med nästa steg. Det handlar bland annat om att klarlägga vem som har ansvaret för städning, hur avfall från brandplatsen tas om hand och om det blir aktuellt med provtagning gällande föroreningar i marken.</p><p>Det är miljöförvaltningens ansvar som tillsynsmyndighet att följa upp att de här sakerna åtgärdas på ett miljömässigt korrekt sätt.</p><p><strong>Hur gick det med allt vatten efter branden, från själva släckningen och från poolerna, när det kanske regnade ner sot och aska i dem?</strong></p><p>– En liten ljusglimt mitt i allt tråkigt är att det faktiskt gick förhållandevis bra med att begränsa utsläpp av släckvatten, så att det inte hamnade i naturen. Räddningstjänsten kunde samla upp vattnet både från släckningsarbetet och poolerna. Allt det behandlas nu som potentiellt farligt avfall och provtas ordentligt innan det får släppas vidare.</p>

Behov av städning efter branden på Oceana

<h2>Vad gör miljöförvaltningen nu och framåt?</h2><p>– I det nuvarande skedet så avvaktar vi att räddningstjänsten ska bli klara. Självklart är vi i kontakt med dem och samverkar, men just nu gör vi inga aktiviteter på plats. Framöver kommer ju brandområdet att behöva saneras och det som rivs behöver man ta om hand på ett bra sätt så att man inte skadar marken eller vattnet i närheten. Det är fastighetsägarens eller byggherrens ansvar att göra det med så liten påverkan på miljön som möjligt, och Göteborgs Stads roll blir då att kontrollera att det görs på rätt sätt.</p><div id="attachment_133500" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133500" class="size-full wp-image-133500" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Erik-Svensson-800.jpg" alt="" width="800" height="954" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Erik-Svensson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Erik-Svensson-800-252x300.jpg 252w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Erik-Svensson-800-768x916.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Erik-Svensson-800-250x298.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Erik-Svensson-800-520x620.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Erik-Svensson-800-730x871.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133500" class="wp-caption-text">Erik Svensson, miljöutredare på miljöförvaltningen.</p></div><h2>Hur stor påverkan har den giftiga röken på miljön?</h2><p>– Den här sortens kortvariga punktutsläpp påverkar personer i den omedelbara närheten under tiden det ryker. Men på längre sikt har det inte så stor effekt då röken transporteras bort och späds ut, och efter ett tag försvinner den ur atmosfären. Sett till helheten så är detta ett ganska litet bidrag till den totala luftföroreningen. Men just att den är lokal och tidsbegränsad gör effekten stor där och då.</p><h2>Allt släckskum som kan rinna ner i Mölndalsån och i dagvattenbrunnar – är det giftigt?</h2><p>– Vi har fått information från räddningstjänsten om att man använt den minst skadliga sortens släckskum. Räddningstjänsten bedömer att det inte spridits till ån utan att det stannat kvar i byggnaden.</p><h2>Sotet runt omkring området &#8211; är det farligt?</h2><p>– Vi förstår att det finns en oro hos dem som bor i närheten för gifter från sotet som ramlat ned på marken, till exempel att förskolor i närheten skulle kunna vara kontaminerade. Med den kunskap vi har idag om bränders effekter på markmiljön så är bedömningen att det vanligtvis inte finns akuta risker för människors hälsa på grund av nedfall från den här typen av bränder. Vi har inga indikationer på att sotet från denna brand på något avgörande sätt skulle skilja sig från sot från andra bränder. Varken miljöförvaltningen eller räddningstjänsten ser i dagsläget någon anledning till särskilda rekommendationer.</p><div id="attachment_133501" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133501" class="size-full wp-image-133501" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/brandrok-800-foto-mia-winterfjord.jpg" alt="" width="800" height="487" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/brandrok-800-foto-mia-winterfjord.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/brandrok-800-foto-mia-winterfjord-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/brandrok-800-foto-mia-winterfjord-768x468.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/brandrok-800-foto-mia-winterfjord-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/brandrok-800-foto-mia-winterfjord-520x317.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/brandrok-800-foto-mia-winterfjord-730x444.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133501" class="wp-caption-text">Röken från branden syntes över stora delar av Göteborg. Foto: Mia Winterfjord</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Liseberg:</strong> <a href="https://www.liseberg.se/oceana/info-branden-oceana/" target="_blank" rel="noopener">Frågor och svar om Oceanabranden</a></p><p></p></div></div>

Miljöförvaltningen svarar på frågor om Oceanabranden

<p>Liseberg hade kallat till presskonferensen tillsammans med räddningstjänsten och NCC med anledning av branden på Oceana.</p><p>Sedan branden bröt ut vid tiotiden på måndagsförmiddagen har Lisebergs huvudfokus varit att dels ta hand om berörda medarbetare och gäster, dels att bistå räddningstjänsten och polisen i deras arbete med att begränsa skadorna.</p><p>– Det finns många som undrar, vad händer nu? Det enkla svaret är att vi inte vet. Just nu är vårt fokus inte på ekonomin, eller de materiella skadorna, utan på de människor som berörs av branden, säger Lisebergs vd Andreas Andersen.</p><p>– Vi har i dagsläget inte överblick över de projektmässiga konsekvenserna. Samtidigt kan jag lova att vi kommer att se framåt med beslutsamhet och hopp. Vi kommer ta oss igenom detta, fortsätter han.</p><p>Larmet om branden kom in klockan 10:06 på måndagsförmiddagen. En brandgasexplosion inträffade i ett tidigt skede och branden orsakade stor rökutveckling. Räddningstjänsten inledde en stor räddningsinsats med många enheter på plats.</p><h2>Räddningsinsats i samverkan</h2><p>&#8211; Fokus i räddningsinsatsen, som genomfördes i nära samverkan med NCC och närvarande konstruktörer, var på att utreda om det fanns fler nödställda inne i byggnaden. Skadorna och rasrisken begränsade möjligheterna att komma åt hela byggnaden och söka efter den person som fortfarande saknas, berättar Per Nyqvist vakthavande räddningschef på Räddningstjänsten Storgöteborg.</p><p>Släckningsarbetet fortsatte under måndagskvällen och natten och trots den kraftiga branden har räddningstjänsten lyckats rädda stora delar av byggnaderna.</p><p>Men fortfarande saknas en person som arbetar med projektet för Liseberg. Polisen har upprättat en anmälan om försvunnen person men någon ytterligare information finns inte i nuläget. Räddningstjänsten och Liseberg hänvisar till polisens pågående utredning.</p><h2>Skulle invigts till sommaren</h2><p>Byggentreprenören NCC fokuserar nu på att ge stöd åt medarbetare och entreprenörer och att stötta Liseberg, polis och räddningstjänst för fortsatt utredning.</p><p>&#8211; Det som har hänt är fruktansvärt. Våra tankar går till familj och anhöriga till den person som är saknad, säger Niklas Sparw, Affärsområdeschef på NCC med ansvar för byggverksamhet i Sverige.</p><p>Lisebergs nya vattenvärld Oceana som skulle ha invigts till sommaren.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Liseberg:</strong> <a href="https://www.liseberg.se/oceana/info-branden-oceana/" target="_blank" rel="noopener">Frågor och svar om Oceanabranden</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Fokus på människorna som berörs av branden

<p>Bland annat vill parterna knyta Torslanda tätare ihop med Lundby och Lindholmen &#8211; tre områden som de beskriver som viktiga på Hisingen. Till exempel vill man öka innovationen och rörelsen i och mellan områdena.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.innovationdestinationtorslanda.com/" target="_blank" rel="noopener">Innovationsdestination Torslanda</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h2>Viktigt för att kunna locka nytänkande</h2><p>Man beskriver också samarbetet som viktigt för att kunna locka nytänkande och innovation till staden.</p><p>– Jag är glad för att Volvo Cars vill satsa i Torslanda och att vi tillsammans kan arbeta för att knyta samman, förstora och stärka vårt viktiga mobilitetsnav på Hisingen. Det gynnar hela Göteborg. Att koppla dessa planer till stärkt utveckling i våra utsatta områden som Biskopsgården och Tynnered är särskilt angeläget. Här välkomnar jag varmt det engagemang vi redan upplever från båda Volvo-bolagen, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius (S).</p><p>Arbetet kommer att behöva satsningar inom stadsutveckling och kollektivtrafik från stadens sida. Planerna för ett mer hållbart resande för bland annat pendlare kommer också kräva ett närmare samarbete med företag som till exempel Volvo Cars.</p><h2>Ett mer hållbart transportsystem</h2><p>En annan del av avsiktsförklaringen är att hitta helt nya typer av transportlösningar. Initiativet Gothenburg green city zone ska skapa möjligheter för ett utsläppsfritt transportsystem i staden genom samarbete och utforskandet av nya innovativa lösningar.</p><p>– Det kan handla om att utforska möjligheter med autonom trafik och samspelet mellan olika trafikslag och hur vi bygger ett hållbart och säkert transportsystem, säger Jonas Eriksson, verksamhetsledare för Gothenburg green city zone.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Satsningar som redan pågår</strong></p><ul><li>Näringsliv, lokala fastighetsägare, Framtidenkoncernen och Business Region Göteborg samarbetar inom ramen för ett antal Handslag för att gemensamt bidra till Göteborgs Stads mål att det inte ska finnas några utsatta områden i Göteborg 2030. Handslag finns i Tynnered, Biskopsgården och Bergsjön.</li><li>Sedan tidigare pågår arbetet med en grön transportplan för Torslanda kopplad till den nya batterifabriken, ihop med bland annat Västtrafik och berört näringsliv. Den omfattar exempelvis ny kollektivtrafik och nya hållplatser.</li><li>I höst öppnar ett nytt utbildningscentrum inom batteriteknik på Lindholmen. Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen finansierar centrumet, som bland annat kommer att utbilda personal från Volvo Cars, AB Volvo och Novo Energy.</li></ul><p></p></div></div>

Avsiktsförklaring för mer innovation på Hisingen

<p>Medverkar gör Wilma Emanuelsson, vd och grundare iTrack Reading och Klementina Österberg, vd GU Ventures. Programledare är Emanuel Karlsten.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/58-entreprenorsresan-fran-ide-till-exit" target="_blank" rel="noopener">Lyssna på avsnittet Entreprenörsresan från idé till exit</a></p><p></p></div></div><p>Välkommen att <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/kontakta-oss" target="_blank" rel="noopener">höra av dig till</a> Business Region Göteborg om du har frågor eller vill ha hjälp med att starta, utveckla eller etablera företag. Glöm inte att följa podden så missar du inga avsnitt. Tipsa gärna en vän eller kollega och lyssna på äldre avsnitt.</p>

Möt entreprenören Wilma i podden Business Göteborg

<p>Den enda lönsamma streamingtjänsten i Sverige drivs från Göteborg och Västra Götalandsregionen årligen investerar över 100 miljoner kronor i film, vilket även gynnar många företag utanför filmens värld. Filmframgångarna spelar en betydande roll för att forma bilden av Göteborg, sätta regionen på kartan och öka dess attraktivitet, särskilt bland talanger.</p><p>I avsnitt #57 utforskar Business Region Göteborg filmens värld ur ett näringslivsperspektiv tillsammans med Mirja Wester, vd för Göteborg Film Festival, och Mikael Fellenius, vd för Film i Väst. Programledare är Emanuel Karlsten.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/57-filmstaden-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Lyssna på avsnitt #57 Filmstaden Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Hör om filmstaden i podden Business Göteborg

<p>Göteborg &amp; Co har i år värvat eller stöttat ungefär 60 större möten och kongresser. Sammanlagt har de samlat över 35 000 deltagare från runt om i världen.</p><p>Enligt en deltagarundersökningar som Göteborg &amp; Co ha gjort så är i princip alla mötesdelegater nöjda med staden som helhet.</p><h2>“Arrangörerna har stort förtroende för oss”</h2><p>– Mötesindustrin har återhämtat sig snabbt och det är ett bevis på Göteborgs styrka som mötesstad och att arrangörerna har stort förtroende för oss. Framgången är ett resultat av nära samarbete med näringsliv, akademi och dess framstående forskare, säger Annika Hallman, chef för avdelningen möten på Göteborg &amp; Co.</p><div id="attachment_132471" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132471" class="size-full wp-image-132471" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/professor-800.jpg" alt="" width="800" height="789" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/professor-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/professor-800-300x296.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/professor-800-768x757.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/professor-800-250x247.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/professor-800-520x513.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/professor-800-730x720.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132471" class="wp-caption-text">Professor Henrik Zetterberg var en av huvudtalarna på kongressen om demenssjukdomar, AD/PD, i Göteborg i mars 2023. Foto: Foto: Happy Visuals/Göteborg &amp; Co</p></div><p>Ser man till de större mötena håller man de flesta på Svenska Mässan Gothia Towers. Att locka hit större kongresser tar ofta flera år.</p><h2>Hållbarhetsarbete en stor fördel</h2><p>Något som argumenterar för Göteborg är att staden har en mötesanläggning mitt i staden.</p><p>– Det har varit ett otroligt starkt mötesår, ett riktigt rekordår sett till volym. Aldrig förr har vår kalender varit så full av internationella kongresser, säger Malin Erlandsson, affärschef för möten och events på Svenska Mässan Gothia Towers.</p><p>Hon lyfter också stadens hållbarhetsarbete som en stor konkurrensfördel. Att staden har ett säkerhetsfokus underlättar också.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Några av de större mötena i år:</strong></p><ul><li>International conference on Alzheimer&#8217;s and Parkinson&#8217;s diseases &#8211; AD/PD &#8211; 3 300 deltagare</li><li>European social science history conference – ESSHC – 1 700 deltagare</li><li>Regional European congress of the international society of blood transfusion –ISBT – 1900 deltagare</li><li>Global investigative journalism conference – GIJC – 2 200 deltagare</li><li>Electrochemical society fall meeting 2023 – ECS – 3 400 deltagare</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborgco.se/moten/" target="_blank" rel="noopener">Göteborg &amp; Co Hållbara möten</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Rekordår för mötesstaden Göteborg

<p>Linda Rudenwall har tidigare varit chef för ekonomi- och upphandlingsavdelningen på Göteborgs Spårvägar och har en bred erfarenhet från bland annat ledande positioner inom kommunal sektor.</p><p>Hon tillträder sin nya befattning 1 januari 2024.</p>

Linda Rudenwall ny vd för Göteborgs Spårvägar

<p>Varje gång något ska upphandlas i Göteborg Stad kan företag lämna in anbud och få chansen att bli en av stadens leverantörer. Inköps- och upphandlingsförvaltningen är navet när det gäller de samordnade köpen som görs i Göteborgs Stad. Det gäller inköp av allt som ingår i de offentliga verksamheterna, som till exempel kontorsmaterial, livsmedel, transporter, boende och husbyggen.</p><p>– Vi ska hitta det bästa alternativet – det ska vara rätt kvalitet och ett bra pris. För att få det ställer vi olika krav som leverantörerna behöver uppfylla. I övrigt skiljer vi inte på små eller stora företag. Vi vill ha blandade leverantörer och gynna näringslivet i Göteborg, säger Ing-Marie Trygg, upphandlingsledare på inköps- och upphandlingsförvaltningen.</p><h2>Att lämna anbud</h2><p>Alla upphandlingar som det går att lämna anbud på läggs ut på <a href="https://www.upphandlingar.nu/" target="_blank" rel="noopener">upphandlingar.nu</a>. Där kan leverantörer ladda ner underlaget som bland annat innehåller vilka krav som ställs. Om något i underlaget är svårt att förstå kan man ställa frågor digitalt i systemet.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Tre vanliga frågor och svar</strong></p><p><strong>Många upphandlingar känns krångliga och svåra att förstå. Hur kan jag få hjälp?</strong>  <em>Svar:</em> Gå in och läs tidigare upphandlingar på <a href="https://www.proceedo.net/web/login" target="_blank" rel="noopener">proceedo.net</a>. På vår sajt finns <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/upphandling-och-inkop/for-leverantorer-till-goteborgs-stad/e-handelssystemet-proceedo" target="_blank" rel="noopener">instruktioner</a> om hur man loggar in. Där kan man titta på hur prisnivån legat tidigare och vilka krav som ställdes. Då kan man förbereda sig inför en kommande upphandling. Man kan också gå in på <a href="https://www29.goteborg.se/Microutb/leverantor/anbudsguiden/#/" target="_blank" rel="noopener">Anbudsguiden</a> för att lära sig hur det går till steg för steg i en upphandling. Tycker man fortfarande att det känns krångligt – ta kontakt med vår kundtjänst.</p><p><strong>Varför går ni alltid bara på lägsta pris? </strong><em>Svar:</em> Det gör vi inte. Vi ställer massvis med krav, som utbildning, kvalitet, hållbarhet och kompetens, som är värda mycket för Göteborgs Stad. Men om det är flera leverantörer som uppfyller alla krav är priset avgörande. Och det är viktigt att påminna om att det inte är vi som sätter priserna, utan leverantörerna. Någon kanske har sett att ett timpris i en tidigare upphandling legat på 775 kronor och då kanske man lägger sig på 774 kronor. Vi vill ha ett pris på varan/tjänsten som ger oss den kvalitet vi efterfrågar samt leverans av varan eller tjänsten i rätt tid. Vi vill ha en fungerande och sund marknad med seriösa leverantörer som kan leverera.</p><p><strong>Vi har lämnat anbud. Varför får vi inget avtal? </strong><em>Svar:</em> Vi skriver ramavtal med så många leverantörer som det finns behov av. Vi kanske får in 100 anbud som är kvalificerade, men vårt behov är tillgodosett med 30 leverantörer. Då kan vi inte ta med alla för att vara snälla. Det är inte bra för marknaden. Men vi analyserar alltid hur det har blivit med olika upphandlingar. Vid start av varje ny ramavtalsupphandling görs en utvärdering där man ser hur många leverantörer som fått avrop (beställningar) under den gångna avtalsperioden. Därefter görs en analys av stadens behov av leverantörer. Om det visar sig att vi i tidigare avtalsperiod haft många leverantörer som inte fått några avrop justerar vi det till nästa upphandlingstillfälle.</p><p></p></div></div><p>– Vi svarar alltid så snabbt vi kan. Det går också att se andras frågor och vilka svar vi har gett. Det är viktigt att vara uppmärksam på frågor och svar i upphandlingen så att man inte missar något som kanske har förtydligats som svar på en fråga, säger Ing-Marie Trygg.</p><p>En upphandling ligger i regel ute i 30 dagar. Är den värd mindre än cirka 2,2 miljoner kronor annonseras den bara i Sverige. Är den värd mer än så annonseras den i hela EU. Anbuden skickas in digitalt.</p><p>– Jag vill tipsa leverantörerna som vill lämna anbud att göra det i god tid. Vi märker att det är många som sitter i sista sekund. Ibland kan det tekniska haka upp sig när man ska skicka in sitt anbud och då kan man missa möjligheten att delta i upphandlingen. Är man det minsta lilla försenad kan vi inte hantera anbudet. Det är olyckligt om vi tappar relevanta leverantörer för att man inte skickar in i tid.</p><h2>Vanliga krav</h2><p>För att lämna anbud som leverantör behöver man ha F-skattsedel och vara ”hel och ren”, till exempel inte ha några skatteskulder eller att företaget måste vara kreditvärdigt. I upphandlingar ställs det också ofta flera hållbarhetskrav, som ett led i Göteborgs Stads hållbarhetsarbete. Det kan vara att det ska finnas en miljödiplomering eller en tredjepartscertifiering. Vilka krav som ställs beror på vad det är som upphandlas, vara eller tjänst.</p><p>– Om man vill delta som leverantör – stor eller liten – är det viktigt att förbereda sig i god tid. Genom att titta på tidigare upphandlingar kan man bland annat se vilka krav som ställdes på varan eller tjänsten och på miljö och kvalitet. Leverantörer som exempelvis inte har en miljödiplomering kan då påbörja arbetet med att få en sådan. I vissa fall anges det i upphandlingen hur lång tid efter det att ramavtalet startat som man har på sig att skicka in det intyg som var krav i upphandlingen. Därför är det viktigt att läsa igenom upphandlingsdokumentet noga.</p><h2>Även små företag välkomna</h2><p>En vanlig missuppfattning som finns är att man måste vara ett stort företag för att kunna få ett ramavtal med Göteborgs Stad. Men så är inte fallet.</p><p>– Om man är ett mindre företag som har svårt att leva upp till de ställda kraven på egen hand kan man lämna anbud tillsammans med ett annat företag, det kallas att åberopa kapacitet. I vissa upphandlingar kan även underleverantörer accepteras och kan det anges i anbudet. Det öppnar upp för små företag att lämna anbud och delta i upphandlingar, säger Ing-Marie Trygg.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Inköps- och upphandlingsförvaltningen</strong></p><p><strong>Om: </strong>Inköps- och upphandlingsförvaltningen är Göteborgs Stads inköpscentral. Förvaltningen driver Göteborgs Stads strategiska inköpsarbete och stödjer också andra förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad med tjänster inom hela inköpsområdet. <strong><br />Hjälper företag med: </strong>Kunskap och information om allt som rör upphandlingar, leverantörer och ramavtal.<strong><br />Kontaktuppgifter: </strong>031-366 37 00, kundservice@ink.goteborg.se<strong><br />Mer information:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/upphandling-och-inkop" target="_blank" rel="noopener">Startsida för all information om inköp och upphandling</a></li><li><a href="https://www.upphandlingar.nu/" target="_blank" rel="noopener">Se alla aktuella upphandlingar som det går att lämna anbud på</a></li><li><a href="https://www.opic.com/" target="_blank" rel="noopener">Bevaka och håll koll på kommande upphandlingar</a></li><li><a href="https://www29.goteborg.se/Microutb/leverantor/anbudsguiden/#/" target="_blank" rel="noopener">Guide för företag som vill lämna anbud</a></li><li><a href="https://www29.goteborg.se/Microutb/leverantor/informationsguiden/#/" target="_blank" rel="noopener">Information för nya ramavtalsleverantörer</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/upphandling-och-inkop/jag-vill-bli-leverantor" target="_blank" rel="noopener">Information till företag som vill bli leverantörer</a></li></ul><p></p></div></div>

Hjälper företag som vill bli leverantörer till staden

<p>Förarbetena för projekt Skandiaporten är klara sen tidigare och Göteborgs Hamn tror därför att man kan börja bygga i februari 2024.</p><p>– Manegen är krattad sedan länge och det är med stor tillförsikt som vi nu kan trycka på knappen och skrida till verket i det här projektet som är så viktigt för svensk industris konkurrenskraft, säger Göran Eriksson, vd för Göteborgs Hamn AB.</p><h2>En fördjupning är nödvändig</h2><p>Skandiaporten kommer att innebära en fördjupning av farleden in till Göteborgs hamn. En fördjupning är nödvändig för att kunna hantera de moderna fartygen som bara blir större och större.</p><p>– Men detta handlar inte om hamnens existensberättigande, utan om att säkra upp att vi finns till för svensk industri även framledes, säger Göran Eriksson.</p><h2>Fartyg kan komma fullastade</h2><p>Idag är rederierna begränsade i sitt val av rutt för att kunna anlöpa Göteborg.</p><p>– Med farledsfördjupningen kan de största fartygen komma in fullastade framöver, vilket i sin tur också ger flexibilitet i den befintliga trafiken. Det är en klimataspekt i sig, samtidigt som hamnen blir intressant i ännu fler linjeupplägg, fortsätter Göran Eriksson.</p><p>Projektet beräknas vara klart årsskiftet 2027/2028.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Projekt Skandiaporten</strong></p><ul><li>Planerad fördjupning: Från 13,5 upp till 17,5 meter</li><li>Storlek på fartyg: Längd 430 meter, bredd 65 meter, djupgående 17,5 meter</li><li>Muddringsbehov: Cirka elva miljoner kubikmeter</li><li>Budget: 2,8 miljarder kronor (2017 års kostnadsläge), varav Göteborgs Hamn AB står för 1,25 miljarder. Göteborgs Hamn AB har också fått EU-stöd för delar av projekteringen</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.goteborgshamn.se/Om-oss/hamnens-projekt/skandiaporten/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Hamn om projekt Skandiaporten</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_132344" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132344" class="size-full wp-image-132344" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Port-of-Gothenburg-800.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Port-of-Gothenburg-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Port-of-Gothenburg-800-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Port-of-Gothenburg-800-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Port-of-Gothenburg-800-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Port-of-Gothenburg-800-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Port-of-Gothenburg-800-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132344" class="wp-caption-text">Flygfoto: Göteborgs Hamn</p></div>

EU ger klartecken för djupare farled till hamnen

<p>Som mentorstad kommer Göteborg under två års tid att stötta andra europeiska städer i den gröna utvecklingen.</p><p>– Vi är stolta och glada över att få chans att inspirera andra. Både med vad vi konkret åstadkommer, och hur vi gör det: genom våra lokala green deals, säger Maria Strömberg, chef för samverkan och innovation på Business Region Göteborg.</p><div id="attachment_132153" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132153" class="size-full wp-image-132153" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/maria-stromberg-800.jpg" alt="" width="800" height="726" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/maria-stromberg-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/maria-stromberg-800-300x272.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/maria-stromberg-800-768x697.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/maria-stromberg-800-250x227.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/maria-stromberg-800-520x472.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/maria-stromberg-800-730x662.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132153" class="wp-caption-text">Maria Strömberg, chef för samverkan och innovation på Business Region Göteborg. Foto: Business Region Göteborg</p></div><h2>Ett av EUs största initiativ</h2><p>The Intelligent cities challenge, ICC, är ett av EU-kommissionens största initiativ till att stötta europeiska städer till en grön och digital omställning. ICC har valt ut de tio europeiska städerna och var särskilt imponerade av Göteborgs samarbete med lokala industrier som till exempel Volvo. Sedan tidigare är Göteborg utsedd till en av EU:s 100 klimatneutrala städer 2030.</p><h2>Flera nordiska städer</h2><p>Stödprogrammet har redan dragit igång. Bland de andra mentorstäderna finns flera nordiska städer som Esbo i Finland och Aalborg i Danmark.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>EU-kommissionens gröna mål<br /></strong>EU-kommissionen har som mål att hjälpa städer att konkret sänka sina koldioxidutsläpp. Enligt EU-kommissionen är det bästa sättet att utveckla strategier för innovation genom gröna samarbeten med näringslivet.<br /></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Exempel på samarbeten mellan Göteborgs Stad och näringslivet </strong></p><ul><li>Göteborg anses vara en av världens mest hållbara städer destinationer. Det hade varit omöjligt utan tät samverkan mellan staden och besöksnäringen.</li><li>I partnerskap med bygg- och fastighetssektorn drivs på för att Göteborg ska ta stora kliv mot klimatneutralt byggande och mer återbruk. Över hundra aktörer deltar.</li><li>Samarbetet inom ElectriCity har banat väg för att Göteborg idag har flest eldrivna bussar i kollektivtrafik av alla nordiska städer</li></ul><p><strong>Läs mer:<br /></strong><a href="https://www.intelligentcitieschallenge.eu/news/mentor-cities-announced-intelligent-cities-challenge-2023-25-edition" target="_blank" rel="noopener">EU-kommissionens beslut</a><br /><a href="https://urldefense.com/v3/__https:/publish.ne.cision.com/l/nvltvpmke/commission.europa.eu/strategy-and-policy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv__;!!D7T54aRJsb59!DmB_QBrWHi-pp30Zn41Yl4KoNqrsGvmDVPHrI_rJG7XDgxlwjT9DKiqE0-PP6Zzr8IRhJ0APAVT0srYc0GNacvkzaNa9gQ$" target="_blank" rel="noopener">EU:s gröna giv</a><br /><a href="https://www.intelligentcitieschallenge.eu/" target="_blank" rel="noopener">Intelligent cities challenge &#8211; ICC</a><br /><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Göteborg ny mentor för smarta städer i EU

<p>Mikael Dolietis har tidigare bland annat varit vd på Egnahemsbolaget och har en gedigen erfarenhet från olika ledande positioner inom branschen, senast som vd för Alingsåshem.</p><p>Det är ännu inte klart när Mikael tillträder sin nya befattning.</p>

Mikael Dolietis ny vd för Älvstranden Utveckling AB

<p>När Göteborgs organisation för stadsutveckling gjordes om vid årsskiftet 2022-2023 startades exploateringsförvaltningen. Den nya förvaltningen har rollen som ägare av kommunens mark och ansvarar för markförsörjningen. Det betyder att det är hit du som företagare ska vända dig när du är intresserad av mark för din verksamhet, eller för byggprojekt.</p><p>Förvaltningen kan erbjuda mark på tre olika sätt: försäljning, tomträtt eller arrende. När den ena eller andra formen är aktuell beror på vilken typ av verksamhet marken ska användas för – och tillgången på mark.</p><h2>Mark till försäljning – mer på gång</h2><p>Exploateringsförvaltningen säljer färdiga tomter för verksamheter men det är för stunden bara ett fåtal som kan erbjudas. Simon Engström, utredningsledare på exploateringsförvaltningen, förklarar situationen:</p><p>– Många företag vill växa, och de vill ofta köpa mark av kommunen. Men det finns inte så mycket sådan mark planlagd i nuläget. Det pågår dock fullt arbete med att ta fram detaljplaner för att få fram mer mark för verksamheter, men det tar ett antal år för detaljplanerna att vinna laga kraft. Så i dagsläget är det bara några tomter som säljs varje år, men vi hoppas kunna erbjuda mer inom några år.</p><h2>Arrende eller tomträtt – vad är skillnaden?</h2><p>Exploateringsförvaltningen arrenderar också ut mark. Det betyder att marken erbjuds tillfälligt, ofta i väntan på att den skall användas för något annat ändamål inom stadens utveckling längre fram. Arrendet kan pågå en kortare tid eller över flera år.</p><p>– Ett arrende kan vara ett bra alternativ för en verksamhet som är tillfällig eller när ett komplement till en befintlig verksamhet behövs. Men det är viktigt att man förstår villkoren. Det är viktigt att man förstår att det kan medföra kostnader att avveckla och flytta när det väl blir dags. Men i vissa sammanhang är ett arrende perfekt, säger Simon Engström.</p><p>För att få en uppfattning om vilken mark som kan vara tillgänglig för arrende finns möjligheten att göra sökningar i kommunens kartverk. Det görs på en terminal i receptionen på stadsbyggnadskontoret i Göteborg.</p><p>– Där har vi filtrerat bort mark som vi vet inte är möjlig att arrendera av olika anledningar, för att göra det lättare för intresserade företagare, säger Simon Engström.</p><p>Tomträtt innebär också att man hyr mark, men det är inte begränsat i tid på samma sätt som ett arrende. En tomträtt köps och säljs på den öppna marknaden och den går att använda som säkerhet vid banklån. På det viset är det en tryggare form än ett arrende.</p><p>– Tomträttsavtalet är oftast knutet till att du får bygga en byggnad av en viss storlek för ett visst ändamål. Det finns över tiotusen tomträtter i Göteborg, men det upplåts inte så många nya, säger Simon Engström.</p><h2>Markanvisning – för bygg- och fastighetssektorn</h2><p>När det gäller planering av ny bebyggelse på stadens mark använder Exploateringsförvaltningen markanvisning för att hitta rätt aktör för projektet. En markanvisning betyder att du som intressent under en viss tid har rätt att få förhandla med staden om förutsättningarna för projektet och användningen av marken, med syfte att köpa marken.</p><p>– Det kommer ut mellan 5 och 10 markanvisningar varje år. För den som vill hålla sig uppdaterad har vi en <a href="https://www.anpdm.com/form/41455A4A744943584B7940/454A59447146435C4371" target="_blank" rel="noopener">tjänst där man kan prenumerera</a> på nya markanvisningar, för att inte missa de möjligheter som erbjuds, säger Simon Engström.</p><h2>Finns det något generellt råd du kan ge när det gäller markfrågor och kontakten med er?</h2><p>– Markfrågor är ofta komplexa, så man måste vara beredd på att det tar tid. Mitt bästa råd är att göra ett bra förarbete – vad ska marken användas till, var, när och hur? Ju mer vi får reda på när man kontaktar oss, desto bättre möjlighet har handläggaren att ge dig en bra och snabb återkoppling.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Tre vanliga frågor och svar</strong></p><p><strong>Jag vill köpa en tomt för min verksamhet, hur gör jag? </strong><em>Svar:</em> Det enklaste sättet är att göra en intresseanmälan på webben. Information om hur det går till, och länk till anmälan finns <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/starta-driva-och-etablera-foretag/etablering/tomter-for-verksamheter/intresseanmalan-for-att-kopa-tomt-for-verksamhet" target="_blank" rel="noopener">här</a>.<u></u></p><p>Tänk på att en intresseanmälan inte innebär en köplats eller förtur. När mark finns annonseras det öppet så att möjlighet att visa intresse finns för dem som önskar.</p><p>Vid försäljning av färdiga tomter är processen sådan att intressenten först arrenderar tomten under ett till två år. Under tiden kan bygglov och andra tillståndsprocesser pågå. När alla tillstånd finns och planerad byggnation påbörjats överlåter kommunen marken till intressenten.</p><p><strong>Hur gör jag om jag vill arrendera eller hyra mark? </strong><em>Svar:</em> Enklast är att göra en intresseanmälan via mejl. Gör din förfrågan så tydlig som möjligt från början för snabbare handläggning. Mejladressen är: <a href="mailto:exploatering@exploatering.goteborg.se">exploatering@exploatering.goteborg.se</a></p><p>Hos stadsbyggnadskontoret kan du söka i kommunens kartverk över mark som kan vara aktuell för arrende. Mer information om uthyrning av kommunal mark finns <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/starta-driva-och-etablera-foretag/etablering/tomter-for-verksamheter/uthyrning-av-kommunal-mark" target="_blank" rel="noopener">här</a>.</p><p><strong>Hur går det till att få en markanvisning? </strong><em>Svar: </em>Varje år öppnas ett antal nya markanvisningar för ansökan. Du kan prenumerera på utskick som går ut när nya markanvisningar annonseras. Är ditt företag intresserat görs ansökan digitalt. Mer information om hur man ansöker finns <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/starta-driva-och-etablera-foretag/etablering/markanvisningar/ansok-om-markanvisning" target="_blank" rel="noopener">här</a>.</p><p>All information om aktuella markanvisningar finns i e-tjänsten Markanvisningar <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt?uri=gbglnk%3Agbg.page.bb7386fd-1152-47cb-9da4-d06bd7780a77&amp;visa=markanvisning" target="_blank" rel="noopener">här</a>.</p><p></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Exploateringsförvaltningen</strong></p><p><strong>Om</strong>: Exploateringsförvaltningen äger kommunens mark och ansvarar för markförsörjningen, för en långsiktig och hållbar utbyggnad av Göteborg.</p><p><strong>Hjälper företag genom:</strong> Att erbjuda mark genom försäljning, tomträtt eller arrende.<br /><strong>Kontaktuppgifter:</strong> 031-365 00 00, exploatering@exploatering.goteborg.se<br /><strong>Besöksadress: </strong>Postgatan 10A</p><p><strong>Öppettider:</strong> Mån-fre 08.00-16.30</p><p><strong>Mer information: </strong>Läs mer om Göteborgs Stads strategiska stadsutveckling och vilka markområden som är aktuella för utveckling just nu <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/starta-driva-och-etablera-foretag/etablering/mark--och-projektplanering-i-tidiga-skeden" target="_blank" rel="noopener">här</a>.</p><p>Söker ditt företag mark i Göteborgsregionen? Läs mer här om vilken hjälp du kan få från Business Region Göteborg, och se vilken mark som är ledig just nu <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/starta-driva-och-etablera-foretag/etablering/tomter-for-verksamheter/hitta-mark-i-regionen" target="_blank" rel="noopener">här</a>.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Här kan företag få svar om markfrågor

<p>– Kustkajen 2.0 är en oerhört viktig investering för Göteborgs hamn, där vi också ser till att ytterligare stärka möjligheterna för samhällets omställning till förnybara energislag som bara kommer att accelerera under kajens livslängd, säger Erik Hallgren, infrastrukturchef på Göteborgs Hamn AB.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Energihamnen i Göteborgs hamn är en viktig del av Sveriges energiförsörjning och tar varje år emot ungefär 2200 tankfartyg och hanterar 22,3 miljoner ton energiprodukter, fortsätter Erik Hallgren.</p><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://www.goteborgshamn.se/Om-oss/hamnens-projekt/kustkajen-2.0" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Hamn om Kustkajen 2.0</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– Projektet ligger helt i linje med hamnens långsiktiga ambition att bli Skandinaviens största hubb för förnybar energi, och vi är glada att vi nu har en stark entreprenör på plats i form av Peab som hjälper oss att realisera detta.</p><h2>Färre fartyg under projektet</h2><p>Projektet Kustkajen 2.0 kommer bland annat att innebära geotekniska förbättringar, ny grundläggning och rivning och byggande av 300 meter kaj.</p><p>Fartyg kommer att fortsätta anlöpa, men inte lika många som under vanliga omständigheter.</p>

Ny kaj byggs i Göteborgs energihamn

<p>En av Sveriges största hockeylegendarer och en ledarikon i Göteborg. Joel Lundqvist har en imponerande meritlista med tre VM-guld, fyra SM-guld och rekordet för flest SHL-matcher någonsin. Nu tar han sina erfarenheter från rinken till näringslivet som föreläsare.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/56-joel-lundqvist" target="_blank" rel="noopener">Här kan du lyssna på podden</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Hör Joel berätta om karriärens slut och avstängningen i slutspelet, hur man hanterar motgångar, varför han lyckats när andra varit mer talangfulla, vad han lärt sig av att leda ett team med vinnarskallar, Frölundas betydelse för staden, ambassadörskapet för JVM i Göteborg och livet efter hockeyn.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Podden Business Göteborg<br /></strong>Hur lockar vi kapital och investerare? Hur hett är tech i Göteborg? Vad går bra och vad kan göras bättre i Göteborgsregionens näringsliv? Detta och mycket mer diskuteras i podden av företagare, näringslivsprofiler och spännande startups. Podden ingår som en insats i Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program. Samtalen leds av Emanuel Karlsten, journalist och vinnare av stora journalistpriset 2020.</p><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://urldefense.com/v3/__https:/www.businessregiongoteborg.se/analys-omvarld/podcast-business-goteborg__;!!D7T54aRJsb59!HSVZtB5ShAqdP0WRva8662EqN0-y9FkwLsQo6h4QWZg0vp9hNJNN65MZcVUiWWm9ye4l2D-z7fISYdwGiD4_TqbQ1T5W5YyDZHHw9yMJJmNgbhJZFBLN$">Om podden Business Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Möt Joel Lundqvist i podden Business Göteborg

<p>Göteborgsregionen är i lågkonjunktur i höst. Det visar siffror i årets fjärde konjunkturrapport från Business Region Göteborg</p><h2>Hushållen är pressade</h2><p>Tuffast är det för byggsektorn som upplever en dålig efterfrågan. Det är också fortsatt ett svårt läge för handeln som upplever sitt fjärde kvartal av lågkonjunktur.</p><div id="attachment_131404" style="width: 709px" class="wp-caption alignnone"><a href="https://mb.cision.com/Main/19267/3870856/2412896.pdf" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131404" class="wp-image-131404 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/konjunkturrapport-4-2023-699.jpg" alt="" width="699" height="927" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/konjunkturrapport-4-2023-699.jpg 699w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/konjunkturrapport-4-2023-699-226x300.jpg 226w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/konjunkturrapport-4-2023-699-250x332.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/konjunkturrapport-4-2023-699-520x690.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 699px) 100vw, 699px" /></a><p id="caption-attachment-131404" class="wp-caption-text">Klicka på bilden för att ladda ner rapporten.</p></div><p>– De svenska hushållen är hårt pressade av inflation och höga räntor och håller nu hårt i plånboken. De planerar varken att konsumera eller renovera i närtid, och blir inget draglok i ekonomin framöver, säger Henrik Einarsson, analyschef på Business Region Göteborg.</p><h2>Göteborgsregionen bättre än övriga Sverige</h2><p>I den mer positiva vågskålen finns exportindustrin. Exporten är en stor dragkraft till varför Göteborgsregionen klarar sig bättre än övriga Sverige.</p><p>– Jämfört med tidigare lågkonjunktur, till exempel finanskrisen och pandemin, har vi just nu tillväxt på våra viktiga marknader. Något under trend, men ändå positiva siffror. På grund av vårt starka exportberoende går därför Göteborgsregionen bättre än övriga Sverige, säger Peter Warda, senior analytiker på Business Region Göteborg.</p><h2>Positiva siffror för arbetsmarknaden</h2><p>Arbetsmarknaden fortsätter att visa positiva siffror. Den har dock blivit sämre under året.</p><p>I oktober låg arbetslösheten på 5,5 procent i Göteborgsregionen. Siffrorna är ungefär på samma nivå som förra kvartalet, och för ett år sedan.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:<br /></strong>Rapporten: <a href="https://mb.cision.com/Main/19267/3870856/2412896.pdf" target="_blank" rel="noopener">Konjunkturen i Göteborgsregionen #4 2023</a><br /><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Lågkonjunkturen ett faktum för Göteborg

<p>Göteborg är den stad i landet som dagens och framtidens kvalificerade svenska arbetskraft helst vill bo och arbeta i, visar undersökningen Talent city index 2023. Här finns en väldigt fin samverkan mellan offentliga aktörer och näringslivet. Trots det har staden ett negativt flyttnetto bland högutbildade.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/podcasts/55-hur-far-vi-talanger-att-stanna" target="_blank" rel="noopener">Här kan du lyssna på podden</a></p><p></p></div></div><p>Vad kan vi göra bättre? Hur ser företagens behov ut och hur lockar vi framtidens kompetens? Det tar vi reda på tillsammans med gästerna Åsa Valadi, ansvarig för samordning och utveckling av Chalmers näringslivssamverkan och Cecilia Hallengren, senior VP HR på Volvo Group.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Podden Business Göteborg</strong></p><p>Hur lockar vi kapital och investerare? Hur hett är tech i Göteborg? Vad går bra och vad kan göras bättre i Göteborgsregionens näringsliv? Detta och mycket mer diskuteras i podden av företagare, näringslivsprofiler och spännande startups. Podden ingår som en insats i Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program. Samtalen leds av Emanuel Karlsten, journalist och vinnare av stora journalistpriset 2020.</p><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://urldefense.com/v3/__https:/www.businessregiongoteborg.se/analys-omvarld/podcast-business-goteborg__;!!D7T54aRJsb59!HSVZtB5ShAqdP0WRva8662EqN0-y9FkwLsQo6h4QWZg0vp9hNJNN65MZcVUiWWm9ye4l2D-z7fISYdwGiD4_TqbQ1T5W5YyDZHHw9yMJJmNgbhJZFBLN$" target="_blank" rel="noopener">Om podden Business Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Tips till dig som företagare – så får du talanger att stanna

<p>Som företagare är det inte alltid lätt att veta vart och till vem man ska vända sig med frågor om tillstånd och regler i Göteborgs Stad. För att göra det enklare att ta kontakt med staden finns därför kontaktcenter på demokrati- och medborgarservice. Här ges information och vägledning via telefon, goteborg.se, mejl och stadens Facebooksida – eller genom ett besök.</p><p>– Kontaktcenter är uppdelat i svarsgrupper som är inriktade på att hjälpa olika målgrupper i staden, där företagare är en av dem. Vi jobbar mycket med att kunna svara på enklare frågor direkt, men hänvisar vidare till rätt verksamheter och personer vid mer specifika frågor, säger Jesper Jones, som är planeringsledare på demokrati- och medborgarservice.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Tre vanliga frågor från företagare</strong></p><p><strong>Jag behöver hjälp med att söka lokal för min verksamhet. Var kan jag hitta det? </strong><em>Svar: </em><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/starta-driva-och-etablera-foretag/etablering/lokaler-for-verksamhet/lokaler-for-korttidshyra" target="_blank" rel="noopener">Här</a> hittar du lokaler för uthyrning i byggnader som står på mark som på lång sikt ska användas för stadsutveckling.</p><p><strong>Jag vill öppna en foodtruck, vilka regler eller tillstånd är det då som gäller? </strong><em>Svar:</em>För dig som vill starta och driva mobil streetfood-verksamhet finns all info samlad <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/salja-och-servera/mobil-streetfood/starta-och-driva-mobil-streetfood-verksamhet" target="_blank" rel="noopener">här</a>.</p><p><strong>Vad kan företagslotsen hjälpa mig med om jag har ett etablerat företag? </strong><em>Svar:</em> Du kan få hjälp med vart du kan vända dig eller vad du behöver göra beroende på vad du har för ärende gällande ditt företag. Till exempel om du behöver vägledning kring om du kan överklaga ett beslut eller om du behöver utveckla ditt företag. L<a href="https://www.businessregiongoteborg.se/foretagande/goteborgs-stads-naringslivskontor/goteborgs-stads-foretagslots" target="_blank" rel="noopener">äs mer om Göteborgs Stads Företagslots</a>.</p><p></p></div></div><p>Förvaltningen jobbar också med digitala lösningar för att göra det lättare att hitta rätt, och har till exempel skapat en <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler" target="_blank" rel="noopener">samlingssida</a> för företagare där information om regler och ansökningar av olika tillstånd finns samlade på ett och samma ställe.</p><h2>Stöttar i hållbart företagande</h2><p>– För företagare som även vill ha mer kontakt och samarbete med staden kring hållbart företagande har vi också Fairtrade City Göteborgs företagsnätverk, som jag är planeringsledare för, säger Jesper Jones.</p><p>På <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/fairtrade-city-goteborg/bli-en-del-av-fairtrade-city-goteborgs-foretagsnatverk" target="_blank" rel="noopener">Fairtrade City Göteborgs företagsnätverk</a> får medelstora, små och mikroföretag lära sig mer om hållbart företagande och en chans att utbyta erfarenheter och kontakter med andra Göteborgsföretag. Samtidigt har man möjlighet att synas i hållbara sammanhang tillsammans med Göteborgs Stad. Det enda kravet för att gå med är att ens företag erbjuder någon slags produkt i sitt sammanhang som är Fairtrade.</p><p>– Det är enkelt att gå med, du går bara in på Fairtrade City Göteborgs företagsnätverks webbsida och <a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=xVxF35EMJUiRaH-d59KKBZ7mYTix4YtLh_uJkzNPEiVUMkZJTTQ1T05QTTNSQlNFM0pYUVJVWUNGQy4u&amp;wdLOR=c7FFE885E-E523-475D-9E26-1E9BA3DBDDB1" target="_blank" rel="noopener">registrerar dig</a>, det kostar ingenting. Sedan får du ett välkomstmejl från oss med vad vi kan erbjuda och hjälpa till med, säger Jesper Jones.</p><p>I dag består nätverket av cirka 55 medlemmar som träffas vid två tillfällen per år – varje gång med ett nytt tema inom hållbarhet och ofta genom olika föreläsningar, men det ordnas också utställningar och event. Det skickas regelbundet ut aktuell information om hållbarhet och erbjuds samtal och coaching i ämnet.</p><h2>Nya lagar påverkar alla företagare på sikt</h2><p>Det fanns ett behov bland företagare att starta nätverket då många av dem upplever att allt fler kunder efterfrågar hållbara produkter och tjänster. Samtidigt förutsätter också ägare och styrelser att företaget jobbar hållbart utifrån de globala målen i FN:s handlingsplan Agenda 2030.</p><p>– Det är de största drivkrafterna vi ser i dag för att börja bli mer hållbara, för än så länge finns det inga krav på att bli det. Men det kommer, för inom EU är flera nya lagar på gång. Det är en sådan verklighet som alla företag successivt kommer att behöva förhålla sig till. Till exempel kommer även mindre företag inom en snar framtid att bli skyldiga att hållbarhetsredovisa, berättar Jesper Jones.</p><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Demokrati- och medborgarservice</strong></p><p><strong>Om:</strong> Samordnar och utvecklar stadens gemensamma service till de som bor, besöker och verkar i Göteborg. Förvaltningen bedriver även ett proaktivt demokratiarbete.</p><p><strong>Hjälper företag med: </strong>Ansvarar för stadens kontaktcenter där företag får svar på sina frågor och/eller lotsas till rätt person och förvaltning. Ansvara även för flera av stadens externa digitala kanaler. Samordnar även arbetet med Fairtrade City Göteborg och dess företagsnätverk.</p><p><strong>Kontaktuppgifter:</strong> 031-365 00 00</p><p><a href="mailto:demokratimedborgarservice@demokratimedborgarservice.goteborg.se">demokratimedborgarservice@demokratimedborgarservice.goteborg.se</a></p><p><a href="mailto:fairtradecity@demokratiochmedborgarservice.goteborg.se">fairtradecity@demokratiochmedborgarservice.goteborg.se</a></p><p><strong>Mer information:<br /></strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads samlade företagstjänster</a><br /><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/fairtrade-city-goteborg/bli-en-del-av-fairtrade-city-goteborgs-foretagsnatverk" target="_blank" rel="noopener">Fairtrade City Göteborgs företagsnätverk</a><br /><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/fairtrade-city-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Fairtrade City Göteborg</a><br /><a href="https://m.facebook.com/profile.php/?id=100064100765306" target="_blank" rel="noopener">Fairtrade City Göteborgs Facebooksida</a></p><p></p></div></div>

Företagare får svar direkt eller lotsas till rätt förvaltning

<p>Det totala antalet hanterade containrar minskar både internationellt och i Sverige. Enligt den senaste statistiken har den svenska marknaden minskat med 4,5 procent.</p><p>Men inte i Göteborgs hamn.</p><h2>”Snudd på unikt”</h2><p>I Göteborg har istället antalet hanterade containrar ökat under samma period med total tre procent.</p><p>– Den internationella containermarknaden tecknar en tydlig bild av läget i en bromsande ekonomi. Att Göteborgs hamn ökar i det här läget är snudd på unikt, säger Claes Sundmark, försäljningschef på Göteborgs hamn AB och fortsätter:</p><p>– Likt andra hamnar känner vi av ett minskat importbehov, men här ser vi ett fortsatt jättetryck i svensk exportindustri som fortsätter att leverera ute i världen.</p><p>Enligt Claes Sundmark är det skogsprodukter som sticker ut mest bland exportvarorna då den svenska skogsindustrin fortsätter att göra bra ifrån sig på den globala marknaden. Vad som bland annat är positivt för skogsindustrin är att efterfrågan ökar.</p><p>– Inte minst då den ryska skogen i stort sett är borta från världsmarknaden, säger han.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.goteborgshamn.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Hamn</a></p><p></p></div></div>

Ökade containervolymer i Göteborgs hamn

<p>Bilverkstäder, frisörsalonger, butiker, energianläggningar och olika former av industrier. Det är några exempel på företag och verksamheter i Göteborgs kommun som miljöförvaltningens avdelning miljötillsyn besöker för att inspektera utsläpp till vatten och luft samt avfallshantering och energihushållning.</p><p>– Vi bedömer vilka risker verksamheten medför för miljön och människors hälsa. Riskerna jämförs med utsläppsnormer eller gränser utifrån miljölagstiftningen, den så kallade miljöbalken, men också mot bland annat kemikalielagstiftningen, säger Kristina Scheuer Krantz, enhetschef för miljöskydd på miljöförvaltningen, och fortsätter:</p><p>– Väldigt många företagare gör rätt. Genom vår inspektion får de också det bekräftat och kan fortsätta göra rätt.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Tre vanliga frågor från företagare:</strong></p><p><strong>Vad behöver jag som företagare anmäla eller ha tillstånd för? <em>Svar: </em></strong>Om du ska anlägga eget avlopp eller installera bergvärmepump behöver du ansöka om tillstånd hos miljöförvaltningen. Exempel på verksamheter som har anmälningsplikt är mekaniska verkstäder, bensinstationer, fordonstvätt, kemtvätt och olika avfallsverksamheter. Läs mer om vad som gäller på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/starta-och-driva-miljofarlig-verksamhet/anmal-eller-ansok-om-tillstand-for-miljofarlig-verksamhet" target="_blank" rel="noopener">goteborg.se</a>.  Större industriverksamheter kan dessutom behöva söka tillstånd hos Länsstyrelsen.</p><p><strong>Vad ingår i avgiften jag som företagare betalar för en miljöinspektion? <em>Svar:</em></strong> I timavgift eller årsavgift ingår tiden miljöförvaltningen lägger på tillsynsbesök, planering och efterarbete kopplat till inspektionen, restid, kommunikation med verksamheten, inspektionsprotokoll, beslut, granskning av rapporter och andra redovisningar. Läs mer om avgifter på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/starta-och-driva-miljofarlig-verksamhet/avgifter-for-miljotillsyn" target="_blank" rel="noopener">goteborg.se</a>.</p><p><strong>Vad får man inte hälla ut i avloppet? <em>Svar: </em></strong>Du får absolut inte hälla ut fett, som stekfett eller olja, då det stelnar och täpper till avloppsrören. <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/starta-och-driva-miljofarlig-verksamhet/golvskurvatten" target="_blank" rel="noopener">Obehandlat golvskurvatten</a> eller vatten från <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/starta-och-driva-miljofarlig-verksamhet/fordonstvatt" target="_blank" rel="noopener">fordonstvättar</a> får inte släppas ut. Spola heller inte ner läkemedel eller kemikalier, reningsanläggningarna är inte anpassade för det. Verksamheters vatten får inte vara smutsigare än hushållens, så många företag måste själva rena innan de släpper ut sitt vatten.</p><p></p></div></div><p>Företag som ska starta en miljöfarlig verksamhet kan behöva ansöka om tillstånd hos länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen, eller så behöver de göra en anmälan till miljöförvaltningen. På <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/starta-och-driva-miljofarlig-verksamhet/anmal-eller-ansok-om-tillstand-for-miljofarlig-verksamhet" target="_blank" rel="noopener">goteborg.se</a> finns information om vad som gäller för olika slags verksamheter och är man osäker kan man fråga miljöförvaltningen.</p><h2>Lagarna gäller alla verksamheter – även små</h2><p>Det är inte alltid enkelt för småföretagare att veta vad som förväntas av dem. Kanske har man inte koll på sina skyldigheter som företagare eller inte förstått att reglerna även gäller en liten verksamhet.</p><p>– Ett av de vanligaste misstagen som små företag gör att man blandar ihop verksamhetens avfall med privat avfall. Man får inte åka till tippen och slänga verksamhetens avfall samtidigt som man slänger sitt eget. Det är inte alla som vet det, säger Kristina Scheuer Krantz.</p><p>Hon tillägger också att mindre verksamheter inte alltid har god ordning när det gäller <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/kemikalier/kemikalieredovisning" target="_blank" rel="noopener">kemikalieförteckningar</a> eller <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/starta-och-driva-miljofarlig-verksamhet/egenkontroll-i-miljofarlig-verksamhet" target="_blank" rel="noopener">egenkontroll</a>, som ska användas för att skapa rutiner och se till att man lever upp till miljöbalkens krav på hänsyn till hälsa och miljö.</p><h2>Kan hjälpa till att beskriva lagen</h2><p>Miljöförvaltningen finns så klart tillgänglig för att svara på frågor, men får inte guida företagen i hur de ska gå till väga för att åtgärda fel.</p><p>– Vi kan vara behjälpliga med att förklara vad lagen innebär i förhållande till riskerna som verksamheten representerar. Säg att de har utsläpp till vatten, då kan vi till exempel hjälpa till med att beskriva vad lagen säger när det gäller gränsvärden, vad det finns för spann och hur noga vi är med det. Men vi kan inte rekommendera en enskild lösning eller entreprenör. Det ligger inte på oss som tillsynsmyndighet, förklarar Kristina Scheuer Krantz.</p><h2>Tillsyn i ett geografiskt område</h2><p>I stället hänvisar miljöförvaltningen ofta vidare till var man som företagare själv kan hitta rätt information, där <a href="https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/branscher-och-verksamheter/" target="_blank" rel="noopener">Naturvårdsverket</a> och <a href="https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/miljo-och-vatten/miljofarlig-verksamhet.html" target="_blank" rel="noopener">Länsstyrelsen</a> är källor till mycket kunskap.</p><p>För att underlätta för företagen gör miljöförvaltningen ibland även tillsyn på samtliga verksamheter inom ett geografiskt område vid samma tillfälle.</p><p>– Liknande verksamheter tenderar att samlas inom ett område, så ibland väljer vi ett färre antal faktorer att göra tillsyn på för att kunna hinna med fler företag i samma geografiska område. Då kan de ta hjälp av varandra. Behöver de göra större förändringar, kan de gå ihop och till exempel beställa en entreprenad eller miljökonsult tillsammans. Det blir enklare och sparar dem både tid och pengar.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Miljöförvaltningen – Miljötillsyn</strong></p><p><strong>Om:</strong> Ansvarar för att kontrollera att företag och verksamheter i Göteborg följer lagar och föreskrifter som finns för att skydda miljön och vår hälsa. Förhindrar också fusk, kriminalitet och osund konkurrens genom att genomföra myndighetsgemensamma tillsynsbesök.</p><p><strong>Kan hjälpa företag med: </strong>Gör tillsynsbesök hos företag och verksamheter. Svarar på frågor om miljölagstiftningen.</p><p><strong>Kontaktuppgifter</strong>: <a href="tel:+46313650000">031-365 00 00</a>, <a href="mailto:miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se">miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se</a><br /><strong>Mer information:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/miljoforvaltningen/verksamheter-inom-miljoforvaltningen/tillsyn-over-miljofarliga-verksamheter" target="_blank" rel="noopener">Miljöförvaltningen – miljötillsyn</a></p><p><a href="https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/branscher-och-verksamheter/" target="_blank" rel="noopener">Naturvårdsverket</a></p><p><a href="https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/miljo-och-vatten/miljofarlig-verksamhet.html" target="_blank" rel="noopener">Länsstyrelsen i Västra Götaland</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Genom miljötillsyn får företag hjälp att upptäcka brister

<p>Att inte bryta kylkedjan på livsmedel, ha god handhygien och hålla skadedjuren borta är några exempel på vad företagare som driver kafé, restaurang, pizzeria, bageri, foodtruck eller annan livsmedelsverksamhet måste ha koll på.</p><p>På miljöförvaltningens avdelning för livsmedelskontroll och tillstånd kontrollerar man i sin tur att verksamheterna följer reglerna.</p><p>– Företagarna vill leverera säker mat och göra sina kunder nöjda. Det vill vi också och ser därför till att verksamheterna följer lagstiftningen för mathantering och att det råder konkurrens på lika villkor. Så vi har samma mål, säger Olga Jakobsson, som är tillståndshandläggare på miljöförvaltningen, och tidigare har arbetat som livsmedelsinspektör i tio år.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Tre vanliga frågor från företagare</strong></p><ul><li>Vad behöver jag som företagare tänka på när det gäller livsmedelshygien? <strong>Svar:</strong> <a href="https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/regler-for-livsmedelsforetag/lokaler_hygien_foretagens_egen_kontroll" target="_blank" rel="noopener">Här</a> finns information om regler för hur din lokal ska vara utformad och hur en god hygien kring livsmedel hålls</li><li>Vad ingår i avgiften för livsmedelskontroll? <strong>Svar:</strong> Läs mer om avgifter för livsmedelskontroll <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/salja-och-servera/livsmedel/avgifter-for-livsmedelskontroll" target="_blank" rel="noopener">här</a></li><li>Hur märker jag färdigförpackade livsmedel? <strong>Svar:</strong> Mer information hittar du <a href="https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/regler-for-livsmedelsforetag/information-markning-och-pastaenden" target="_blank" rel="noopener">här</a></li></ul><p></p></div></div><h2>Platsbesök efter en månad</h2><p>För att starta en verksamhet inom mathantering registrerar man sig först hos <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/salja-och-servera/livsmedel/registrera-livsmedelsverksamhet" target="_blank" rel="noopener">miljöförvaltningen</a> och får då ett registreringsbevis. Miljöförvaltningen åker sedan ut på platsbesök ungefär en månad efter öppning.</p><p>– Vi vill se att verksamheten är i gång och att alla processer fungerar, så att vi kan fånga upp hur företaget jobbar och tänker kring att säkerställa sin mathantering. De ska servera säkra livsmedel, men det finns samtidigt många olika sätt att göra det på, säger Olga Jakobsson.</p><p>&#8211; Min uppfattning är att livsmedelsföretagarna i Göteborg är väldigt engagerade, och strävar efter att bli bättre och att hitta nya lösningar anpassade efter deras verksamheter, fortsätter hon.</p><h2>Beslutar om serveringstillstånd</h2><p>Vill man även servera alkohol behövs ett särskilt tillstånd för det. Det ansöker man också om hos <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/salja-och-servera/serveringstillstand-for-alkohol/ansok-om-serveringstillstand" target="_blank" rel="noopener">miljöförvaltningen</a>, som genomför utredningar, tar beslut om serveringstillstånd och gör tillsyn. Från att ansökan skickats in tar det i genomsnitt fyra till fem månader att få sitt tillstånd.</p><p>– Syftet med alkohollagen är att skydda människors hälsa, det ska vara säkert att konsumera alkohol. Till exempel måste man servera förrätt, huvudrätt och efterrätt, och ha ett urval av olika rätter i sin verksamhet, för att få servera alkohol, förklarar Olga Jakobsson.</p><h2>Livsmedelsinspektörer svarar på frågor</h2><p>Förutom att besöka företagarna finns miljöförvaltningens personal också tillgänglig för att svara på frågor och hänvisa vidare till relevant information.</p><p>– Vi besvarar ofta många frågor vid platsbesök, men hos oss sitter också en grupp livsmedelsinspektörer och svarar på alla inkommande frågor, både via telefon och mejl. De är väldigt kunniga och ger vanligtvis svar inom 24 timmar, berättar Olga Jakobsson.</p><p>De vanligaste frågorna som kommer in brukar handla om hur man <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/salja-och-servera/livsmedel/registrera-livsmedelsverksamhet" target="_blank" rel="noopener">registrerar sin verksamhet</a> och vad de <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/salja-och-servera/livsmedel/avgifter-for-livsmedelskontroll)" target="_blank" rel="noopener">olika avgifterna för tillsyn är</a>.</p><p>– Vi kan inte säga hur företagarna ska göra, men vi kan informera dem om vad man behöver tänka på, vilka kraven i lagstiftningen är och hjälpa dem att hitta information så att de förstår vad som gäller och kan göra rätt.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Miljöförvaltningen – Livsmedelskontroll och tillstånd</strong></p><p><strong>Om:</strong> Kontrollerar att livsmedelsföretagare följer lagens regler och levererar säker mat till konsumenterna. Beviljar serveringstillstånd för att sälja och servera alkohol, och utför tillsyn.</p><p><strong>Hjälper företag med: </strong>Utfärdar registreringsbevis för ny livsmedelsverksamhet och beslutar om serveringstillstånd. Tar emot anmälningar om misstänkt matförgiftning från allmänheten. Svarar på frågor.</p><p><strong>Kontaktuppgifter:</strong> <a href="tel:+46313650000">031-365 00 00</a>, <a href="mailto:miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se">miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se</a></p><p><strong>Mer information:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/salja-och-servera/livsmedel/fragor-och-svar-om-livsmedelshantering" target="_blank" rel="noopener">Frågor och svar om livsmedelshantering</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/miljoforvaltningen/verksamheter-inom-miljoforvaltningen/livsmedelskontroll" target="_blank" rel="noopener">Miljöförvaltningen: Livsmedelskontroll</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/miljoforvaltningen/verksamheter-inom-miljoforvaltningen/serveringstillstand-for-alkohol" target="_blank" rel="noopener">Miljöförvaltningen: Serveringstillstånd för alkohol</a></li><li><a href="https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/servera-livsmedel" target="_blank" rel="noopener"> Livsmedelsverket: Regler och kontroll vid servering av livsmedel</a></li><li><a href="https://www.livsmedelsverket.se/foretagande-regler-kontroll/regler-for-livsmedelsforetag/branschriktlinjer2" target="_blank" rel="noopener">Livsmedelsverket: Branschriktlinjer</a></li></ul><p></p></div></div>

Vill underlätta för livsmedelsföretagare att göra rätt

<p>Hos Kretslopp och vatten kan företag få hjälp med allt från nya vattenanslutningar och installation av fettavskiljare till beställning av avfallstjänster och få svar på allmänna driftsfrågor. Förvaltningen kan också ge råd kring hur mycket avfall som ska tömmas vid en verksamhet eller hur mycket vatten den kan förväntas förbruka.</p><p>Vem på Kretslopp och vatten som kan hjälpa till bäst styrs av vilket slags ärende det handlar om.</p><p>– Vi är omkring 500 personer som jobbar här och den bästa hjälpen får man om man kontaktar kundservice. Därefter går det ganska snabbt till att man hamnar hos rätt person och kan få hjälp via mejl, telefon eller ett möte, säger Johan Jernkrok, storkundsansvarig och projektledare på Kretslopp och vatten.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Kretslopp och vatten</strong></p><p><strong>Om</strong>: Kretslopp och vatten ser till att göteborgarna alltid ska ha rent dricksvatten i kranen, tar hand om avloppsvattnet och sköter rest- och matavfallshanteringen i Göteborg. Förvaltningen hanterar också regn- och smältvatten och samordnar Göteborgs Stads skyfallsarbete.</p><p><strong>Hjälper företag med:</strong> Det mesta som rör vatten, avlopp och avfall.<br /><strong>Kontaktuppgifter:</strong> 031-368 27 00, <a href="mailto:kundservice@kretsloppochvatten.goteborg.se">kundservice@kretsloppochvatten.goteborg.se</a>. Storkundsansvarig: <a href="mailto:johan.jernkrok@kretsloppochvatten.goteborg.se">johan.jernkrok@kretsloppochvatten.goteborg.se</a></p><p><strong>Mer information: </strong></p><p>Följ <a href="https://www.linkedin.com/company/kretsloppochvatten/" target="_blank" rel="noopener">Kretslopp och vatten på Linkedin</a> för nyheter och information om evenemang</p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/sophamtning/agare-av-flerbostadshus-och-bostadsrattsforeningar" target="_blank" rel="noopener">Information om avfallshantering för ägare av flerbostadshus </a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/hantera-avfall" target="_blank" rel="noopener">Information om avfallshantering för verksamheter</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/ansluta-vatten-och-avlopp/sa-har-ansoker-du-om-va-anslutning" target="_blank" rel="noopener">Information om VA-anslutning</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/hantera-avfall/vad-du-gor-med-din-verksamhets-avfall/hantera-fett/installera-fettavskiljare" target="_blank" rel="noopener">Information om fettavskiljare till verksamheter som kafé, restaurang och storkök</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/hantera-vatten-och-avlopp/oljeavskiljare/regler-for-oljeavskiljning" target="_blank" rel="noopener">Information av oljeskiljare för verksamheter som verkstäder, bensinstationer och biltvättar</a></li></ul><p></p></div></div><h2>Ny roll för bättre dialog med företag</h2><p>För att stärka dialogen med de största kunderna startades i april ett projekt med fokus på just det. Inom projektet skapades även Johan Jernkroks roll som storkundsansvarig.</p><p>– Vi vill ha en lite mer strategisk dialog med våra största förbrukare för att se hur vi kan hjälpa dem där de är i dag och hur vi kan möta deras behov i framtiden. Det vi har sett hittills i projektet är att företag gärna vill ha avstämningar ett par gånger per år där man kan ha en dialog om annat än driftsutmaningar. Det kan vara strategiska frågor, som till exempel verksamhetens utveckling på längre sikt, och som kan ha en påverkan på kundrelationen och behoven, säger Johan Jernkrok.</p><p>För att veta vilka kunder som är aktuella för att ha kontakt med storkundsansvarig tittar Kretslopp och vatten på vilka som är deras största vattenförbrukare. De kontaktas sedan och får projektet presenterat för sig.</p><p>– Sedan kan vi träffas för att prata om hur de ser på oss, vad vi gör bra och vad vi kan utveckla. Det kanske finns massa saker som vi erbjuder men som våra kunder inte vet att de vill ha. Eller så är det saker som de vill ha och som vi inte känner till.</p><h2>Stöttning för flerbostadshusägare</h2><p><strong> </strong>När det gäller en löpande dialog med företagare har Kretslopp och vatten tidigare främst haft kontakt med flerbostadsägare. På förvaltningen finns en kundsamordnare som arbetar med kundrelationer. Rollen är främst riktad mot just flerbostadsägare och tar hand om alla frågor som inte är driftrelaterade.</p><p>– Det handlar om att föra ut och ta in information. Man kan få hjälp med de lite mjukare värdena. Om man till exempel vill förbättra sopsorteringen i flerbostadshus har vi en tjänst med miljöinformatörer som man kan hyra. De knackar då dörr och informerar om sopsortering, säger Johan Jernkrok.</p><p>Kretslopp och vatten har också ett digitalt nyhetsbrev som man kan <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/sophamtning/agare-av-flerbostadshus-och-bostadsrattsforeningar/prenumerera-pa-vart-nyhetsbrev" target="_blank" rel="noopener">prenumerera</a> på. I detta finns det bland annat information om webbinarier riktade mot samma målgrupp. Kretslopp och vatten ser just nu även över hur man i framtiden kan arbeta med forum och kanaler för att träffa andra verksamheter än just flerbostadshusägare.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Tre vanliga frågor och svar:</strong></p><p><strong>Vad gör jag med mitt företags avfall? </strong><strong>Svar:</strong> Det avfall som klassas som så kallat kommunalt avfall (som uppstår i exempelvis personalutrymmen eller omklädningsrum) ska Kretslopp och vatten ta hand om och tjänster för det beställs via Kretslopp och vattens kundservice, 031-3682700 eller <a href="mailto:kundservice@kretsloppochvatten.goteborg.se" target="_blank" rel="noopener">kundservice@kretsloppochvatten.goteborg.se</a>. Företag kan också läsa mer om vad som gäller för avfallshantering här <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/hantera-avfall" target="_blank" rel="noopener">Hantera avfall &#8211; Företag och organisationer</a>. När det gäller rent verksamhetsavfall väljer man som företag fritt på marknaden för avfallshämtning.</p><p><strong>Behöver jag installera en fettavskiljare? </strong><strong>Svar:</strong> Alla verksamheter som riskerar att släppa ut mer fett än vad normalt hushållsavloppsvatten innehåller måste avskilja fettet från avloppsvattnet. För fastighetsägare som har en verksamhet som hanterar livsmedel (till exempel kafé, restaurang, storkök eller bageri) i sin fastighet, är det bästa sättet att installera en fettavskiljare. Om du som verksamhetsägare hanterar stora mängder fett kan du också vara tvungen att ha ett uppsamlingskärl. Har du frågor om fettavskiljning kan du höra av dit till <a href="mailto:fettavskiljare@kretsloppochvatten.goteborg.se" target="_blank" rel="noopener">fettavskiljare@kretsloppochvatten.goteborg.se</a> eller ringa via Kundservice. Du kan också läsa mer här <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/hantera-avfall/vad-du-gor-med-din-verksamhets-avfall/hantera-fett/installera-fettavskiljare" target="_blank" rel="noopener">Installera fettavskiljare &#8211; Företag och organisationer &#8211; Göteborgs Stad (goteborg.se)</a>.</p><p><strong>Hur ansöker jag om VA-anslutning? </strong><strong>Svar:</strong> Via denna länk till Göteborgs stads hemsida <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/ansluta-vatten-och-avlopp/sa-har-ansoker-du-om-va-anslutning" target="_blank" rel="noopener">Så här ansöker du om VA-anslutning &#8211; Göteborgs Stad (goteborg.se)</a> kan du både ansöka om VA-anslutning och få mer information.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Kretslopp och vatten vill förbättra dialogen med företag

<p>Tina Magnusson är markupplåtare på stadsmiljöförvaltningens avdelning utemiljöer och stadsliv.</p><p>– Till oss hör bland annat byggföretag av sig när de planerar byggen som påverkar stadsmiljöer med byggbelamringar – det vill säga byggställningar, arbetsbodar, containers och liknande. Även krögare kontaktar oss om de vill ställa upp en foodtruck eller önskar hjälp med att utforma en uteservering så att den passar staden och gatorna, blir attraktiv för stadslivet och tillgänglig för alla, berättar Tina Magnusson och fortsätter:</p><p>– Frågorna kommer oftast in till oss och besvaras via mejl och telefonsamtal eller så ställs de till oss när vi är ute på platsbesök, och besvaras då på plats.</p><h2>Gör också platsbesök</h2><p>När företagare har en idé eller ett projekt som de vill förverkliga behöver de kontakta flera olika instanser för tillstånd, vilket kan upplevas förvirrande och svårt. Då kan Tina Magnusson och hennes kollegor vägleda om vilka förvaltningar och myndigheter som ger vilka tillstånd, och när det är aktuellt att kontakta dem.</p><p>– Vi hjälper även till genom att göra platsbesök för att få en bra bild över hur platsen för exempelvis uteserveringen, belamringen eller foodtrucken ser ut. Då kan vi komma överens med företagaren om mått och utformning, så att vi säkerställer att alla typer av trafikanter kan röra sig runt om utan hinder, säger Tina Magnusson.</p><p>Därefter behöver företagaren <a href="//polisen.se/tjanster-tillstand/tillstand-ansok/offentlig-plats" target="_blank" rel="noopener">ansöka om tillstånd hos polisen</a>, som i sin tur skickar ansökan på remiss till stadsmiljöförvaltningen.</p><p>– Tycker vi att det ser bra ut skickar vi ett yttrande till polisen, som sedan lämnar ut tillståndet till företagaren. Om det inte krävs kompletteringar och allt ser bra ut tar det inte lång tid att få ett polistillstånd.</p><h2>Tydliga riktlinjer för uteserveringar</h2><p>När uteserveringens utformning är mer avancerad kan det också bli aktuellt att ansöka om bygglov, vilket görs via <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/bygglov" target="_blank" rel="noopener">stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborg</a>. Och när det handlar om byggbelamringar, där till exempel en gång- och cykelbana inte kan användas under byggperioden, behöver företagen också skicka in en trafikanordningsplan, en så kallad <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/bygga-kora-och-grava/grava-i-gatan/starttillstand/regler-for-starttillstand" target="_blank" rel="noopener">TA-plan, till stadsmiljöförvaltningen</a>. Den ska visa hur gång- och cykeltrafiken ska lösas när platsen är avstängd.</p><p>– Vi är olika aktörer som inblandade och som företagare kontaktar man själv respektive aktör efter vilket behov man har, förklarar Tina Magnusson.</p><p>Alla steg och tillstånd i processen för just uteserveringar finns också utförligt och tydligt beskrivna på stadsmiljöförvaltningens webbsida i ett pdf-dokument <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/ea92c50b-0482-4e75-89ac-f9eec16f9806/Riktlinje+f%C3%B6r+uteserveringar+210716.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noopener">Riktlinje för uteserveringar</a>.</p><p>– Vi ser hela tiden över och utvecklar dessa riktlinjer i takt med att synpunkter kommer in från företagarna när vi möter dem ute på platsbesök. Vi jobbar ständigt för att göra det så enkelt som möjligt för medborgarna och företagarna.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Stadsmiljöförvaltningen</strong></p><p>Har ett helhetsansvar för stadens offentliga rum och samlade framkomlighet. Arbetar för att skapa tillgängliga, attraktiva, trygga, jämlika och levande stadsmiljöer och naturområden.</p><p><strong>Hjälper företag med:</strong> Rådgivning, platsbesök och tillstånd om markupplåtelse i Göteborgs stad.</p><p>Kontaktuppgifter: 031-365 00 00, <a href="mailto:stadsmiljo@stadsmiljo.goteborg.se">stadsmiljo@stadsmiljo.goteborg.se</a></p><p><strong>Mer information:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/bygglov" target="_blank" rel="noopener">Bygglov och anmälan</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/bygga-kora-och-grava/grava-i-gatan/starttillstand/regler-for-starttillstand" target="_blank" rel="noopener">Trafikanordningsplan</a></li><li><a href="https://polisen.se/tjanster-tillstand/tillstand-ansok/offentlig-plats/" target="_blank" rel="noopener">Ansökan om tillstånd hos Polisen</a></li></ul><p></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Tre vanliga frågor från företagare</strong></p><p><strong><em>Hur gör jag som företagare för att driva en mobil verksamhet på stadens mark, till exempel en foodtruck eller en pop up-vagn?</em></strong></p><p><strong>Svar:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/salja-och-servera/mobil-streetfood/starta-och-driva-mobil-streetfood-verksamhet" target="_blank" rel="noopener">Här</a> kan du läsa om allt du behöver tänka på när du startar en mobil streetfood-verksamhet.</p><p><em><strong>Vilka tillstånd behöver jag som företagare om jag vill ha en uteservering?</strong></em></p><p><strong>Svar:</strong> Det kan vara flera tillstånd du behöver söka för din uteservering och det finns också flera regler som behöver följas. All information som du behöver veta finns <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/salja-och-servera/uteservering/regler-och-tillstand-for-uteservering" target="_blank" rel="noopener">här</a>.</p><p><em><strong>Vad är avgifterna för att använda stadens mark?  </strong></em></p><p><strong>Svar:</strong> Kostnaderna för att använda stadens mark är olika beroende på var marken ligger. <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/ordna-evenemang-och-tavlingar/sa-soker-du-polistillstand-for-att-anvanda-stadens-mark" target="_blank" rel="noopener">Läs mer under punkt sju</a> vad avgifterna är för att använda stadens mark och vad zonindelningen för avgifterna är.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>&nbsp;</p>

Vägledning till företagare som behöver använda kommunens mark

<p>Det är i de små och medelstora företagen jobben ökar snabbast.</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-130736" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/tabell-storsta-foretagen.jpg" alt="" width="800" height="429" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/tabell-storsta-foretagen.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/tabell-storsta-foretagen-300x161.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/tabell-storsta-foretagen-768x412.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/tabell-storsta-foretagen-250x134.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/tabell-storsta-foretagen-520x279.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/10/tabell-storsta-foretagen-730x391.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs rapporten här:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/sites/brg/files/newsFiles/foretagande2023_1.pdf">Företagande 2023</a></p><p></p></div></div><p>AB Volvo omsatte mest under 2022 av alla svenska börsbolag, följt av Volvo Cars. Det visar en färsk rapport från Business Region Göteborg. De olika Volvobolagen ligger även överst på listan över de företag med flest anställda i Göteborgsregionen. Volvo Cars hade 2022 nästan 16 500 anställda. Med 3 525 anställda ligger Volvo Lastvagnar – som ingår i koncernen AB Volvo som totalt sysselsätter drygt 12 500 personer i Göteborgsregionen – på andraplats.</p><p>Volvobolagen bidrar starkast till att Göteborg är den enda av landets tre storstadsregioner som är nettoexportör. Exporten av motorfordon och andra transportmedel stod för nära hälften av regionens samlade exportvärde motsvarande drygt 300 miljarder kronor.</p><h2>Liseberg minskar</h2><p>På listan över de största företagen finns även bland annat Chalmers Tekniska Högskola, AstraZeneca och Veteranpoolen. Veteranpoolen finns bland de företag som ökade sysselsättningen. Det gjorde även livsmedelsföretagen Ica, Willys och Coop, och Svenska Mässan, IF Skadeförsäkringar med flera. Bland de som minskat finns Bilia, Orkla, Dentsply och Liseberg.</p><p>De dramatiska förändringarna sker utanför 100-listan. Under 2022 ökade sysselsättningen i Göteborgsregionen med 4,6 procent till 572 000 personer. Fåmansbolagen, de små och medelstora företagen och arbetsplatserna med över 200 anställda blev alla fler, och bidrog till ökad sysselsättning.</p><h2>”Dynamiken växer”</h2><p>Men arbetsplatser med mellan 20 och 199 anställda växte betydligt snabbare. I den gruppen blev jobben 6,4 procent fler under 2022. Här tillkom 15 000 nya jobb, jämfört med 6 000 i storföretagen.</p><p>– Dynamiken växer i Göteborgs näringsliv. De små och medelstora företagen växer i ekonomisk betydelse, och vi får en allt större mångfald, särskilt i tjänstesektorn. Storföretagens roll som arbetsgivare minskar stadigt över tid. Det ser vi tydligt om vi blickar decennier bakåt, säger Peter Warda, senior analytiker på Business Region Göteborg.</p>

Allt fler små och medelstora företag i Göteborgsregionen

<p>Stadsbyggnadsförvaltningens kundservice hjälper företag med detaljplaner och lagar och regler kring bygglov. De ger också råd och stöttar inför olika processer, som till exempel en bygglovsansökan.</p><p>Några av de vanligaste frågorna från företag handlar om man kan etablera sin verksamhet i en fastighet enligt gällande detaljplan, hur man går tillväga för att göra om en lokal från en verksamhet till en annan och om det finns bygglov för en lokal man vill använda i sin verksamhet. (Se svar på dessa frågor längre ned).</p><h2>Första kontakten via kundservice</h2><p>De flesta företag tar kontakt via stadsbyggnadsförvaltningens kundservice, precis som förvaltningen vill att man ska göra.</p><p>– Det underlättar för båda parter. Via kundservice kan vi ge råd och hjälpa till inför en ansökan. Vi lotsar vid behov vidare till bäst lämpad person att hantera ärendet. Tar man en tidig kontakt med oss öppnar det upp för en smidigare process och mer tydlighet kring förväntningar, säger Veronica Blixt, verksamhetsutvecklare på kundenheten på stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborgs Stad.</p><p>Hur mycket kontakt man har och behöver varierar beroende på ärendet och dess omfattning. Vid större projekt har Stadsbyggnadsförvaltningen förmöten med företaget för att komma med inspel inför att en ansökan skickas in.</p><p>– Det är också en balansgång att se till att vi inte börjar handlägga i rådgivningsfasen. Vi behöver hålla isär bedömning och beslut. Till slut måste ansökan lämnas in, men vi hjälper till så att den ska bli så bra som möjligt, säger Veronica Blixt och fortsätter:</p><h2>Anpassar informationen efter målgrupp</h2><p>Företag har ofta mer tidspress och deras ärenden handlar vanligtvis om större investeringar än för privatpersoner, men Stadsbyggnadsförvaltningen måste behandla alla lika enligt lagen.</p><p>– Att behandla alla lika är däremot inte samma sak som att göra likadant. Vi anpassar informationen efter målgrupp och person. Det ska vara tydligt och enkelt oavsett vem vi pratar med. Vi har dock förstått att vi behöver bli ännu tydligare i vår information till företagare.</p><p>För att företagen ska få bättre koll på hur stadsbyggnadsförvaltningen arbetar har de bjudit in till möten om vanliga processer och knäckfrågor. Bland annat har fastighetsägare bjudits in och fått information om processen kring vindsinredning.</p><p>Nyligen skapade förvaltningen även en sida på goteborg.se där det går att hitta kontaktuppgifter och information om planarbete, bygglov, etablering, mark och lokaler. Detta hoppas man ska underlätta för exploatörer i plan- och byggprocesser.</p><p>– Vi jobbar hela tiden med informationen på våra hemsidor – att vi ska bli mer transparenta kring hur en process går till så att man känner sig så trygg som möjligt med vad som förväntas av en när man tar kontakt.  Vi tar gärna emot förslag på vad man önskar höra mer om eller vad man upplever att det saknas information om.</p><h2>Samarbetar med andra förvaltningar</h2><p>Stadsbyggnadsförvaltningen arbetar ofta tillsammans med andra förvaltningar i olika frågor. Ärendet kan till exempel skickas på remiss till de förvaltningar som sitter på expertkunskapen kring en viss fråga.</p><p>– Det kan handla om trafiksituationer som Stadsmiljöförvaltningen är bäst lämpade att bedöma. Eller brandskydd, där Räddningstjänsten har en viktig roll. Går ett ärende på remiss påverkar det även handläggningstiden, säger Veronica Blixt.</p><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Stadsbyggnadsförvaltningen</strong></p><p>Ansvarar för den fysiska planeringen av Göteborg. I uppdraget ingår bland annat strategisk planering, detaljplanering, lantmäteri och bygglovshantering.</p><p><strong>Hjälper företag med:</strong> Rådgivning och stöttning kring frågor om bland annat bygglov och planärenden.</p><p><strong>Kontaktuppgifter:</strong> 031-368 19 60, <a href="mailto:kundservice@stadsbyggnad.goteborg.se">kundservice@stadsbyggnad.goteborg.se</a></p><ul><li><strong>Mer information:</strong><br /><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/bygglov/bygglovprocessen" target="_blank" rel="noopener">De olika stegen i en bygglovsprocess</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/process--steg-f%C3%B6r-steg-nar-vi-utvecklar-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Hur det går till från översiktsplan till inflyttning</a><u><br /></u></li><li>Följ <a href="https://www.linkedin.com/company/stadsbyggnadsforvaltningen-goteborgs-stad/" target="_blank" rel="noopener">stadsbyggnadsförvaltningen på Linkedin för att se aktuell information och kommande evenemang</a></li></ul><p></p></div></div><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Tre vanliga frågor och svar</strong></p><ol><li><strong>Kan jag etablera min verksamhet i en fastighet enligt gällande detaljplan?<br />Svar: </strong>Det beror på platsen, gällande detaljplan eller översiktsplan samt vilken typ av verksamhet det gäller. På <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/detaljplanering/hitta-gallande-detaljplaner">se</a> kan man hitta gällande detaljplaner och information om hur man läser dem. Stadsbyggnadsförvaltningens kundservice finns också alltid till hands att hjälpa till om det blir svårt att förstå detaljplanen och vad man behöver tänka på.<strong> </strong></li></ol><ol start="2"><li><strong>Hur går jag till väga för att göra om en lokal från en verksamhet till en annan?<br />Svar: </strong>Att ändra användningen för en lokal är ofta bygglovspliktigt, exempelvis från kontor till restaurang. Är man osäker på om ändringen kräver bygglov är det bara att höra av sig till Stadsbyggnadsförvaltningens kundservice. Det är svårt att säga generellt hur ett sådant ärende går till. Men börja med att fundera över om lokalen är lämplig för användningen. Vad behöver du för just din verksamhet? Ryms det i lokalen? Många gånger kan det vara värt att ta hjälp av en person eller företag som kan bygg- och myndighetsregler. Vi kan inte tala om exakt hur du ska göra för att uppfylla kraven, men vi kan förtydliga vad du vanligtvis behöver redovisa i ett bygglov. Om din verksamhet är i enlighet med detaljplanen finns möjlighet till bygglov, men även lokalen behöver uppfylla de krav som ställs. Det kan till exempel handla om ljudkrav, brandskyddskrav, tillgänglighet eller ventilation. På vår <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer" target="_blank" rel="noopener">hemsida</a> finns mer information för företag.<strong> </strong></li></ol><ol start="3"><li><strong>Finns det bygglov för min lokal eller behöver jag söka nytt?</strong><br /><strong>Svar:</strong> Vi har en <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/bygglov/bygglovprocessen/att-tanka-pa-innan-du-bygger" target="_blank" rel="noopener">samlingssida</a> med information om vad du behöver tänka på inför din ansökan. Det är egentligen tre steg du behöver följa:<br />Beställ handlingar från vårt <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/stadsbyggnadsforvaltningens-kundservice/bestall-bygglovhandlingar" target="_blank" rel="noopener">arkiv</a>. Där kan du se vilka bygglov som finns för fastigheten.<br />2. Titta på vad <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/detaljplanering/hitta-gallande-detaljplaner" target="_blank" rel="noopener">detaljplanen</a> säger. Är din verksamhet i enlighet med den?<br />3. Titta på exempelritningar. <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/ansokan-och-ansokningshandlingar/exempelritningar-och-checklistor--det-har-behover-du-i-din-ansokan" target="_blank" rel="noopener">Här</a> kan du se vilka handlingar man kan behöva i sin ansökan samt vad de är för något. Ju mer komplett din ansökan är desto snabbare kan vi handlägga ditt ärende.</li></ol><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/bygglov/bygglovprocessen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om bygglovsprocessen</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/tillstand-och-regler/bygga-kora-och-grava/bygga/plan-och-bygg-for-exploatorer" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Plan och bygg för exploatörer</a></p><p></p></div></div>

Här får företag hjälp med sina byggprocesser

<p>&#8211; Idén föddes eftersom vi kunde se att det finns ytterligare en målgrupp att nå ut till och att alla måste inkluderas. Vi fick förfrågningar från bolag om guiden finns på engelska och under åren på mässor har engelskspråkiga kommit fram och visat intresse, säger Emilia Lindhe Vithal, utvecklingsledare på inköps- och upphandlingsförvaltningen.</p><h2>För ett bättre företagsklimat</h2><p><strong> </strong>Innehållet är detsamma som i den svenska anbudsguiden, som är ett led i Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program för att förbättra företagsklimatet. Nu kan även icke svenskspråkiga personer få kunskap om hur ett anbud går till.</p><p><strong> </strong><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Här hittar du guiderna:</strong></p><p><a href="https://www29.goteborg.se/Microutb/leverantor/tender_guide/#/">Tender guide</a></p><p><a href="https://www29.goteborg.se/Microutb/leverantor/anbudsguiden/#/">Anbudsguiden</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>&#8211; Om många svenskspråkiga småföretagare inte vet hur en upphandling fungerar, är det lätt att förstå att okunskapen är ännu större bland människor med annat modersmål än svenska. Det ska finnas alternativ för alla och barriärerna som finns angående upphandlingar behöver raseras, säger Emilia Lindhe Vithal.</p><h2>Vänder sig framför allt till mindre företag</h2><p>Stora bolag har ofta särskild personal som jobbar med anbud, medan småföretagare kanske vare sig har tid eller kompetens för detta, därför är mindre företag Anbudsguidens främsta målgrupp.</p><p>&#8211; Men naturligtvis vänder vi oss till alla som är intresserade. Det handlar om transparens och att så många som möjligt ska kunna ta del av vad Göteborgs Stad gör, säger Emilia Lindhe Vithal.</p><h2>”Ett viktigt steg i rätt riktning”</h2><p><strong> </strong>Genom initiativet kan inköps- och upphandlingsförvaltningen och Business Region Göteborg tillsammans öka kunskapen om anbud och sprida budskapet.</p><p><em> </em>&#8211; Jag träffar ganska många företagare som kommunicerar på engelska och vi kommer definitivt att använda den engelska versionen som tagits fram för att sprida kunskap om anbud och affärer med offentliga aktörer. Det är ett viktigt steg i rätt riktning för tillgänglighet och jämlikhet kring Göteborgs Stads tjänster, säger Johan Eckebrant, företagslots på Business Region Göteborg.</p><h2>Service på olika språk för att vara tillgängliga för alla</h2><p>Under 2022 köpte Göteborgs Stad varor och tjänster för runt 27 miljarder från drygt 13 000 leverantörer. Den engelska anbudsguiden bäddar för ännu fler givande upphandlingar så att skatten räcker länge och används på bästa sätt.</p><p>&#8211; Indier är den snabbast växande grupperingen på totalt 11 000 personer i regionen. De flesta av dessa är högutbildade inom it, många är kopplade till Göteborgs stora industri- och utvecklingsföretag och en del driver egna bolag. Inom några år förväntas gruppen nästan fördubblas i och med vår tillväxt. Detta innebär att många andra folkgrupper också kommer att växa, säger Johan Eckebrant.</p><p>Han påpekar att Business Region Göteborg fungerar som krockkudde för företagen och ska kunna erbjuda dem daglig service.</p><h2>Efterfrågan avgör guidens utveckling</h2><p>&#8211; När man som vi träffar företagare på publika platser väldigt ofta så är det viktigt att kunna erbjuda en engelsk version. Vi finns till för företag i regionen och ska kunna ge service på flera språk.</p><p>Vad som händer med anbudsguiden i framtiden beror helt på hur efterfrågan blir på den engelska versionen.</p><p>&#8211; Nu ser vi med spänning fram emot händelseutvecklingen och hoppas få in fler spännande anbud från engelsktalande, säger Emilia Lindhe Vithal.</p>

Nu finns anbudsguiden på engelska

<p>Att synas och få genomslag i media är svårt för de flesta bolag. Hur gör man? Vilka nyheter vill medierna ha? Och hur vill de ha informationen?</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong><a href="https://urldefense.com/v3/__https:/www.businessregiongoteborg.se/podcasts/53-sa-far-du-genomslag-i-media-tips-fran-redaktorerna-som-skapar-bilden-av-goteborg__;!!D7T54aRJsb59!HSVZtB5ShAqdP0WRva8662EqN0-y9FkwLsQo6h4QWZg0vp9hNJNN65MZcVUiWWm9ye4l2D-z7fISYdwGiD4_TqbQ1T5W5YyDZHHw9yMJJmNgbjDrW--W$" target="_blank" rel="noopener">Här kan du lyssna på podden</a></strong></p><p></p></div></div><p>I senaste avsnittet av Business Region Göteborgs podd Business Göteborg får du tips av Göteborgs största tidningar, och följa ett samtal om hur bilden av Göteborg skapas. Vilket ansvar tycker de att journalistisk media har i att forma den bilden? Vilka berättelser söker de?</p><p>Gäster är Christofer Ahlqvist, chefredaktör GP, Kristina Hedberg, tongivande reporter på DN, och Joakim Fransson, chefredaktör Mitt i. Programledare är Emanuel Karlsten.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Podden Business Göteborg </strong></p><p>Hur lockar vi kapital och investerare? Hur hett är tech i Göteborg? Vad går bra och vad kan göras bättre i Göteborgsregionens näringsliv? Detta och mycket mer diskuteras i podden av företagare, näringslivsprofiler och spännande startups. Podden ingår som en insats i Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program. Samtalen leds av Emanuel Karlsten, journalist och vinnare av stora journalistpriset 2020.</p><p><strong><a href="https://urldefense.com/v3/__https:/www.businessregiongoteborg.se/analys-omvarld/podcast-business-goteborg__;!!D7T54aRJsb59!HSVZtB5ShAqdP0WRva8662EqN0-y9FkwLsQo6h4QWZg0vp9hNJNN65MZcVUiWWm9ye4l2D-z7fISYdwGiD4_TqbQ1T5W5YyDZHHw9yMJJmNgbhJZFBLN$" target="_blank" rel="noopener">Om podden Business Göteborg</a> </strong></p><p></p></div></div>

Tips till dig som företagare – så får du genomslag i media

<p>&#8211; Vi vill lära oss mer om hur vi i staden kan göra för att skapa bättre förutsättningar för företagande. Huvudsyftet med dagen är att lyssna på företagen som är en av tre målgrupper för staden, övriga är besökare och invånare. Vi vill också öka kunskapen om vad kommunen kan utveckla i sitt sätt att arbeta med målgruppen företag och stärka företagsklimatet, säger Pia Areblad, huvudansvarig för Företagsbesöksdagen och arbetet med Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program.</p><h2>Framtidstro nödvändigt för näringslivet</h2><p>I Hjällbo gav många uttryck för en större splittring i samhället och tuffare livsvillkor. Företagarna i området tycker inte att det har gjorts tillräckligt för att vända utvecklingen.</p><p>&#8211; Det finns en stor kunskap att hämta hos de lokala företagen som ofta varit verksamma på samma plats i många år. Göteborgs Stad behöver visa intresse och uthållighet för de som är verksamma här för att ge dem framtidstro, det behöver alla för att kunna utvecklas och känna meningsfullhet. Det går inte att gå in och blåsa “tomtebloss” i dessa områden utan det behövs äkta engagemang, säger Andreas Lökholm, förvaltningsdirektör vid arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen.</p><h2>Ökad trygghetskänsla i Hammarkullen</h2><p>Glädjande nog upplever handlarna på Hammarkulletorget däremot en ökad trygghetskänsla och bättre gemenskap. “Jag kommer från ett annat land men kämpar med kulturkrockar varje dag. Vi försöker förstå varandra hela tiden”, sade en butiksägare.</p><p>Här är en av de viktigaste frågorna för småföretagare att de får hyra sina lokaler under längre tid då de idag har korttidskontrakt på tre månader.</p><h2>Boendefrågan och teknisk kompetens i fokus på Lindholmen</h2><p>Bland reklambyråer och techföretag på Lindholmen uttrycktes både önskemål om långsiktighet och snabbare puckar.</p><p>&#8211; Företagen framhåller att de även måste rekrytera utomlands för att få tag på kompetent personal. Många tycker dock att det tar för lång tid att få arbetstillstånd i Sverige även om deras personal har en fast anställning. Samtidigt lyfte man hur svårt det är att få boende i Göteborg på längre sikt och att bostadsfrågan är viktig, säger stadsbyggnadsdirektör Henrik Kant.</p><p>Här är efterfrågan på kompetent personal högre än tillgången och ingenjörskompetens</p><p>behövs i stor utsträckning, i synnerhet efterfrågas kvinnliga ingenjörer.</p><h2>Göteborg en av världens mest hållbara städer</h2><p>Företagare på Lindholmen påpekade också att staden är dålig på att lyfta Göteborgs goda rykte internationellt som en bra stad att bo och arbeta i. Den amerikanska affärstidningen Forbes har exempelvis skrivit om att Göteborg är en av världens mest hållbara städer och företagen framhöll också att Göteborg är en väldigt trygg stad för kvinnor att bo i.</p><p>&#8211; Vi har färdigställt flest bostäder i Sverige det sista men måste arbeta hårt för att upprätthålla bostadsproduktionen i den svåra tid vi befinner oss i just nu, säger Henrik Kant.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Företagsbesöksdagen</strong></p><ul><li>Leds och koordineras av Business Region Göteborg</li><li>Över hundra företag besöktes under dagen av kommunstyrelsen, politiker och tjänstepersoner från ett 20-tal nämnder och bolag, till exempel exploateringsförvaltningen, förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning, Göteborg &amp; Co, Göteborg Energi och kulturförvaltningen</li><li>De nämnder och bolag som deltar i Företagsbesöksdagen deltar alla i arbetet med att implementera Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program</li></ul><p><strong> </strong></p></div></div>

Företagsbesöksdagen tog tempen på Göteborgs företagsklimat

<p>Konjunkturindikatorn för andra kvartalet ligger på 91,4, vilket ska tolkas som ett normalsvagt läge bland regionens bolag, enligt Business Region Göteborg som står bakom konjunkturrapporten.</p><p>Produktionsvolymerna har ökat, men vinster och mängden anställda har legat still. Fler tillverkare tror på minskade volymer och färre anställda i höst än de som tror på en ökning.</p><h2>Halverad nybyggnation</h2><p>Detta till trots fortsätter tillverkningsindustrin att vara regionens starkaste sektor med ett konjunkturläge strax över normalt.</p><div id="attachment_129718" style="width: 718px" class="wp-caption alignnone"><a href="https://mb.cision.com/Main/19267/3833066/2288160.pdf" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129718" class="wp-image-129718 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/konjunkturrapport-708.jpg" alt="" width="708" height="966" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/konjunkturrapport-708.jpg 708w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/konjunkturrapport-708-220x300.jpg 220w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/konjunkturrapport-708-250x341.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/konjunkturrapport-708-520x709.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 708px) 100vw, 708px" /></a><p id="caption-attachment-129718" class="wp-caption-text">Ladda ner rapporten genom att klicka på bilden.</p></div><p>Inom bygg råder det däremot en lågkonjunktur. Nybyggnationerna halverades första halvåret 2023 jämfört med året innan.</p><p>För tjänstesektorn fortsätter konjunkturen att vara normalsvag, men samtidigt har barometern här svängt upp igen. Här uppger hälften att dålig efterfrågan begränsar verksamheten, medan nästan lika många hindras av rådande kompetensbrist.</p><h2>Fler tror på ökad efterfrågan</h2><p>Utsikterna för kvartal tre är dock övervägande positiva. Fler tror på ökad efterfrågan och fler sysselsatta än tvärtom.</p><p>Arbetsmarknaden är dock fortsatt stark och det finns gott om jobb att söka, särskilt i tjänstesektorn. Konkurserna har dock ökat. Flest av de 527 drabbade anställda fanns inom tillverkning, enligt BRG.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p>Rapporten <a href="https://mb.cision.com/Main/19267/3833066/2288160.pdf">Konjunkturen i Göteborgsregionen #3 2023</a></p><p><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/">Business Region Göteborg</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Konjunkturen faller kraftigt i Göteborg

<p>Göteborgs Stad underlättar för de brottsbekämpande myndigheterna genom att agera mot verksamheter med kopplingar till organiserad brottslighet.</p><p>&#8211; Företagare som väljer att inte följa lagstiftningen åsidosätter inte bara människors hälsa. Samhället förlorar skatteintäkter och bidragsfusk tar jättemycket pengar från behövande, säger Martin Kihlstrand, samordnare osund konkurrens.</p><p>Osund konkurrens på miljöförvaltningen består av en grupp handläggare som representerar olika delar av miljöförvaltningens myndighetsutövning. Teamet samverkar med polis, kronofogden, tullen, Skatteverket och andra aktörer för att motverka organiserad brottslighet och otillåten påverkan. Göteborgs Stad har intagit en aktiv roll i att bekämpa organiserad brottslighet genom en strategi som bygger på samverkan.</p><h2>Försvårar för den organiserade brottsligheten</h2><p>&#8211; Vi får in tips från privatpersoner och polis. Det ger ett stort mervärde att samarbeta så här.</p><p>Det kan handla om att man upptäckt att de anställda har en oskälig arbetsmiljö, vilket kan leda vidare till att skattebrott eller illegalt boende i lokalerna upptäcks. I sådana fall blir det ärenden för Skatteverket respektive gränspolisen, säger Martin Kihlstrand.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Misstänker du osund konkurrens?</strong></p><p>Om du misstänker att företag bryter mot lagar och regler så kan du tipsa oss om det. Det kan handla om fusk med livsmedelshantering, lokaler som inte är anpassade för verksamheten eller anställda som verkar fara illa. Då hjälper du oss i vårt arbete mot osund konkurrens.<br />Du som vill tipsa kan vara anonym men det är viktigt att du lämnar tillräckligt med detaljerade uppgifter. Då kan vi göra en så bra utredning som möjligt. Exempel på uppgifter som är bra för oss att veta:<br />• Vad har du sett och varför bedömer du att detta är fel?<br />• När och var såg du det som anmälan eller tipset gäller?<br />• Sker det vid särskilda tidpunkter eller platser och hur hittar vi dessa?<br />• Är det speciella personer på företaget som utför detta?</p><p>Kontakta Miljöförvaltningen på via e-post miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se eller ring Göteborgs kontaktcenter på 031-365 00 00</p><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/lediga-jobb/!ut/p/z0/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNAryMXQzM_L2Mg0y8HS3cA030C7IdFQF1s_2a/p0/IZ7_IA2C14412PJ3D06OJ3R4KA8GM4=CZ6_IA2C14412PJ3D06OJ3R4KA8GQ4=MEassignment!FFA4DA7D-04A5-40C7-A013-15F86D0C7071==/"><strong>Miljöförvaltningen söker inspektör/utredare med inriktning osund konkurrens</strong></a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Gruppen inriktar sig främst på tillsyn och kontroll av verksamheter för att på så sätt kunna inleda brottsbekämpande insatser inom näringslivet. De gör gemensamma insatser med andra myndigheter, nästan alltid med polis närvarande. Myndigheterna gör iakttagelser och lämnar sedan information till varandra som gör att de kan gå vidare och komma åt eventuell brottslighet.</p><p>Genom att försvåra för den organiserade brottsligheten underlättar Göteborgs Stad för de brottsbekämpande myndigheterna att identifiera brottslighet, utreda den och väcka åtal.</p><h2>Undermålig arbetsmiljö hänger ofta ihop med brottslighet</h2><p>Oseriösa företagare snedvrider konkurrensen genom att hitta knep för att kunna strunta i lagar och regler. Ofta utnyttjas både personalen och välfärdssystemet för att de ska komma undan med lägre kostnader. Det handlar oftast om svarta löner, låglönesystem och obefintlig betald semester.</p><p>Branscher där osund konkurrens är vanligare är till exempel krog-, massage-, bygg- och städbranschen. I dessa branscher är det inte heller ovanligt att stöta på organiserad brottslighet.</p><p>&#8211; Vi försöker hitta verksamheter som potentiellt kan göra stor skillnad och stöter där ofta på den organiserade brottsligheten. Gängen handlar ofta med alkohol och tobak, därför är det relativt vanligt att stöta på dem i krogmiljö. De tvättar också pengar genom krogverksamhet och träffas där, säger Martin Kihlstrand.</p><h2>Tar pengar och kunder från seriösa företagare</h2><p>&#8211; Vi har inte fått några direkta hot, men de kriminella aktörerna försöker påverka vårt arbete för att komma undan. Vi arbetar inte bara efter tips utan kan också göra rena stickprov, säger Martin Kihlstrand.</p><p>Det är ett stort problem att seriösa verksamheter förlorar pengar och kunder på grund av osund konkurrens.</p><p>&#8211; Genom att samverka myndigheter emellan kan vi upptäcka många oegentligheter som härrör till samma verksamhet och komma åt gängkriminaliteten, säger Martin Kihlstrand.</p><p><strong><em>Trygg stad för alla</em></strong></p><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Brottsbekämpning inom näringslivet</strong></p><p>Göteborgs Stad bekämpar organiserad brottslighet inom näringslivet genom samverkan. Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet är ett nätverk som består av tolv myndigheter. Det övergripande målet är att initiera, stödja och driva olika nätverk och samarbetsprojekt som resulterar i handfasta åtgärder mot gängkriminalitet, organiserad brottslighet och andra former av otillåten påverkan.</p><p>Nätverket koordineras av stadsledningskontorets avdelning för Trygghet och samhälle. Göteborgs Stads förvaltningar och bolag ansvarar för att försvåra underbyggnaden för den organiserade brottsligheten med hjälp av administrativa åtgärder. Detta underlättar för brottsbekämpande myndigheter att identifiera brottslighet, genomföra utredningar och väcka åtal. Göteborgs Stads arbete mot den organiserade brottsligheten är en av insatserna för att skapa en tryggare stad.</p><p><a href="https://auth.goteborg.se/FIM/sps/BankID/saml20/logininitial?RequestBinding=HTTPPost&amp;ResponseBinding=HTTPPost&amp;Target=https%3A%2F%2Fgoteborg.se%2Fwps%2Fmyportal%2Fstart%2Fomsorg-och-stod%2Ftrygg-och-saker%2Ftrygghetsskapande-och-brottsforebyggande-arbete%2Fkunskapscentrum-mot-organiserad-brottslighet"><strong>Göteborgs Stad: Kunskapscentrum mot organiserad brottslighet</strong></a></p><p></p></div></div>

Samverkan mot osund konkurrens inom näringslivet

<p>Göteborgs hamns volymrapport för första halvåret har kommit. Den visar att volymerna i hamnen fortsatt är stora. Enligt Claes Sundmark, försäljningschef på Göteborgs Hamns AB, är det ett resultat som framför allt beror på att svensk exportindustri fortsätter leverera.</p><p>– Generellt sett så såg vi ett ganska stort tapp på importen under första kvartalet, vilket är en logisk följd av minskad svensk köpkraft och ökad försiktighet. Men under våren och sommaren har importvolymerna successivt stabiliserats. Nu när vi blickar framåt mot hösten ser vi en ytterligare återhämtning på importsidan och ett fortsatt tryck i exporten, säger han.</p><h2>Sveriges största bilhamn</h2><p>Volymrapporten visar också att hamnen tar marknadsandelar från andra hamnar och att Göteborgs hamn fortfarande innehar positionen som Sveriges största bilhamn med god marginal. Antalet nya fordon som hanterades i Göteborgs hamn ökade med 12 procent under första halvåret.</p><p>I övrigt minskade den intraeuropeiska rorotrafiken med sex procent och hanteringen av<strong> </strong>energiprodukter i hamnen med 12 procent under de första sex månaderna.</p><p>Kryssningsverksamheten i Göteborgs hamn går mot en rekordsäsong med över 90 anlöp bokade, en ökning med 32 procent. För antalet passagerare på färja är ökningen 18 procent.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.goteborgshamn.se">Göteborgs Hamn</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Stora volymer i hamnen trots ovissa tider

<div id="attachment_128164" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128164" class="size-full wp-image-128164" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/ref-grp-artikel.jpg" alt="" width="360" height="467" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/ref-grp-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/ref-grp-artikel-231x300.jpg 231w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/ref-grp-artikel-250x324.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128164" class="wp-caption-text">Delar av referensgruppen: Linda Ericsson, butikschef, Systembolaget, Helena Lager, regionchef Anticimex och<br />Ingemo Olofsson, senior hr-konsult på Lidl.</p></div><p>Just nu pågår ett utvecklingsprojekt där representanter från flera olika förvaltningar och bolag utforskar idéer kring hur stadens kommunikation och arbetssätt med näringslivet kan förenklas och bli tydligare. Undersökningar som Business Region Göteborg (BRG) genomfört visar att företag efterfrågar en enkel och tydlig relation till offentliga verksamheter med korta kontaktvägar. Även förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning har fångat upp liknande behov i dialog med en referensgrupp bestående av representanter från näringslivet.</p><p>&#8211; För näringslivet är staden ett och samma varumärke och därför är det viktigt att hitta synergier mellan stadens förvaltningar och bolag så att de blir tydligt och enkelt för näringslivet att samverka med staden kring social hållbarhet och kompetensförsörjning, säger Sanaz Granqvist, projektledare arbetsmarknad och vuxenutbildning.</p><p>Lidl är en del av referensgruppen och samverkar med staden i frågor som rör företagens kompetensförsörjning och möjligheter att tillsammans utveckla och synliggöra insatser för social hållbarhet på arbetsmarknaden. Ingemo Olofsson är senior hr-konsult på Lidl:</p><p>&#8211; För oss som företag är det viktigt att kunna bidra till att hitta fler möjliga sätt att samverka mellan stad och näringsliv, till exempel genom vårt deltagande i referensgruppen. Genom vår samverkan med staden har vi hittat nya sätt att rekrytera personal som vill stanna, utvecklas och växa tillsammans med oss.</p><h4>Processtöd från Rise</h4><p>Research institutes of Sweden (Rise) går in och erbjuder processtöd i utvecklingsprojektet. Processtödet utgör del av ett Vinnova-finansierat initiativ som Rise driver och som utvecklar ett konkret stöd för ett långsiktigt värdeskapande innovationsprojekt inom området kompetensförsörjning och livslångt lärande.</p><p>&#8211; Stödet hjälper oss, att utforska och testa nya arbetsprocesser, strategier och idéer kring hur vi kan stärka en stadengemensam samverkan och kommunikation i arbetet med näringslivet, säger Sanaz Granqvist.</p><p>Från Rise sida ser man möjligheter att stötta innovationsprocesser i offentlig sektor med särskilt fokus på utbildning och arbetsmarknad.</p><p>&#8211; I vårt stöd till Göteborgs Stad utgår vi från ett helhetsperspektiv och jobbar nära projektgruppen i alla delar av innovationsprocessen, hela tiden med slutanvändaren i fokus. Det är verkligen en förmån att få jobba med en så nyfiken och engagerad grupp, det bäddar för att det här blir en lösning som gör skillnad, säger Åsa Vikner projektledare på RISE.</p><h4>Ett viktigt gemensamt arbete</h4><p>Företagens perspektiv, tankar och idéer är viktiga för att skapa ömsesidig nytta.</p><p>&#8211; Näringslivets samarbete med staden i dessa frågor är ett viktigt arbete där ingen part har något att förlora, men alla parter vinner mycket i slutändan, säger Ingemo Olofsson.</p><p>Vill du som företagare vara med och samverka kring hur vi tillsammans kan förenkla och förtydliga arbetet med kompetensförsörjningen eller veta mer om projektet?</p><p>Ta kontakt med <a href="mailto:sanaz.granqvist@arbvux.goteborg.se">Sanaz Granqvist</a>, projektledare, arbetsmarknad och vuxenutbildning.</p>

Nytt koncept ska förenkla arbetet med social hållbarhet

<p><span data-contrast="auto">– Vi har ett ekosystem som blir starkare och starkare. Generellt är vi duktiga på uppkoppling och bilar. Fyra, fem platser i världen har motsvarande breda kunnande inom automotive. Göteborg är en av dessa, säger Dennis Nobelius, vice vd på Polestar, som har över 100 000 elbilar ute på vägarna i 27 länder.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Henrik Svenningstorp, vd för Sveriges testbädd för elektromobilitet, SEEL, ser att hela Sverige kan ta ledartröjan för elektromobilitet, men att många stora företag som ställt om finns i Göteborg. Inom kort kommer en öppen testyta på totalt 15 000 kvadratmeter att öppna upp på Säve gamla flygplats. Detta är en av tre enheter inom SEEL som öppnas under 2023. Det är mycket som behöver testas och mätas för att elektromobilitet ska kunna omsättas i praktiken. Allt från kyla, vind, vibrationer, laddningssäkerhet, ny teknik och nya innovationer i elektriska fordon.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Nu äntligen börjar det hända saker synliga för omvärlden, säger han.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Elektrifiering har funnits överst på hans bord sedan 2005.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det här är den viktigaste frågan framåt för att vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle, säger Henrik.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h4>Snabb omställning en stor utmaning</h4><p><span data-contrast="auto">När beslutet om SEEL togs 2017 visste man inte att batteritillverkaren Northvolt tillsammans med Volvo-bolagen skulle skapa forsknings- och utvecklingscentrumet NOVO Energy i Torslanda. Det man visste var att Europa måste stärka sin konkurrenskraft inom elektromobilitet.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">En snabb omställning av produktionen och den globala kapplöpningen efter komponenter är stora utmaningar för fordonsföretagen, menar Henrik.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det teknikskifte som vi befinner oss i just nu kommer att skapa vinnare och förlorare. Man måste vara snabbfotad och modig att ta stora beslut samt ha god förståelse för ny teknik. Man måste ha koll på själva kärnverksamheten för att förstå vilket område som behöver forskning och utveckling, och vad det är för en produkt man säljer.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h4>Det viktiga är att kunna förflytta sig med nollutsläpp</h4><p><span data-contrast="auto">Att det finns muskler bakom forskningen, inte bara statliga, är en förutsättning. Det menar Joel Görsch, etableringsrådgivare på Business Region Göteborg.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Tack vare våra två Volvobolag och SKF med stora investeringar i FoU, är vi starka på forskning inom kemi, material, batterisystem och digitalisering, som knyter an till elektromobilitet. Själv tycker jag att bredden av aktörer i vår region är spännande, från utvecklare av AI till digitala tjänster, telematik, hårdvara, elektrifiering och självkörande fordon, säger han.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Mobilitet handlar inte om på vilket sätt förflyttningen sker. Ibland är det elbilar, ibland cyklar, båtar, elflyg, bussar eller att stadsdelar är planerade så att man kan promenera.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi behöver utveckla system där det är tydligt vad som är det mest effektiva sättet att förflytta sig med nollutsläpp, säger Joel Görsch.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Det här utgör ingen motsättning i Volvo-staden Göteborg. Det är Volvo Cars som tagit initiativ till Gothenburg Green City Zone som utnyttjar hela staden som testarena för elektromobilitet i realtid med målet noll-utsläpp från fordon till 2030.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p>

Göteborg laddar batterierna

<p>Polestar väljer centrala Göteborg och Frihamnen för etableringen av sitt framtida globala huvudkontor och designcenter. Inflyttning beräknas ske om fem år, 2028. Frihamnen ger Polestar möjligheten att samla majoriteten av medarbetarna på ett ställe och samtidigt skapa en attraktiv arbetsplats i centrala Göteborg med goda kommunikationer och pendlingsmöjligheter.</p><p>Polestar har under de senaste åren vuxit betydligt och den långsiktiga målsättningen att antalet anställda i Göteborg ska dubbleras. Den fortsatta etableringen i staden är därför en viktig del av Polestars långsiktiga globala expansion som också inkluderar planerna på att lansera flera nya bilmodeller de kommande åren.</p><p>– Precis som Polestar har Göteborg ett tydligt fokus och en ledande internationell roll inom framtidens fordonsindustri med fokus på mer hållbara, eldrivna och uppkopplade fordon. Vi ser fram emot att utveckla en modern och attraktiv arbetsplats mitt i centrala stan, säger Thomas Ingenlath, vd på Polestar.</p><p>Göteborgs Stad och Polestar har tecknat en gemensam avsiktsförklaring, och Göteborgs Stad har idag direktanvisat mark till bolaget för en ny byggnad intill brofästet närmast Hisingsbron, med en slutlig totalyta på ungefär 80 000 kvadratmeter. Polestar planerar att vara långsiktig hyresgäst hos en framtida fastighetsägare som ska bebygga och hyra ut fastigheten till Polestar.</p><p>– En finare jubileumspresent för vår industristad går knappast att önska sig. Polestar är ett viktigt företag för Sverige som kommer att ta med sig massor av nya jobb rätt in i centrala Göteborg. I ett svep kommer innerstan att förstoras och framtida stadsutveckling att snabbas på, säger Jonas Attenius (s), kommunstyrelsens ordförande.</p><h4>Samlad styrka för den gröna omställningen</h4><p>Både Göteborgs Stad och Polestar är drivande i den gröna omställningen som – förutom eldrivna, utsläppsfria transporter – kräver koldioxidneutralitet i alla led, för klimatets skull. För att lyckas krävs förtätad samverkan mellan näringslivet, akademin och det offentliga. Att arbeta tillsammans kring nya innovativa lösningar har stort värde för kunskapsutvecklingen i Göteborg, och hur snabbt utsläpp kan reduceras. Polestar välkomnas in i initiativet Gothenburg Green City Zone.</p><p>– Det är ett oerhört glädjande beslut. Att Polestar väljer att expandera i Frihamnen är extremt positivt för regionen. Det stärker hela mobilitetsklustret ytterligare, och är ett bevis på Göteborgs världsledande position inom framtidens mobilitet och hela den gröna omställningen, säger Patrik Andersson.</p><p>Kompetensförsörjning är viktigt för Polestar och andra aktörer inom tech- och mobilitetsbranschen i Göteborg. Även om tillgången är jämförelsevis god, jämfört med andra platser, växer behovet av den här typen av kunskapsintensiva jobb kraftigt, i takt med omställningen som sker. Ett nytt, centralt placerat huvudkontor är en viktig del i att stärka attraktionskraften och locka ännu fler talanger till både Polestar och Göteborg.</p><h4>En designad port mot Hisingen</h4><p>Polestars skandinaviska design ska genomsyra det framtida huvudkontoret. Företaget och Göteborgs Stad kommer att arbeta tillsammans med att utveckla och designa fastigheten, inom ramen för en ny detaljplan. Den framtida byggnaden, eller byggnaderna, ska skapa en port mot Frihamnen och centrala Hisingen när man passerar över älven, och ansluta till bron så att bron upplevs som en stadsgata. Gående och cyklister ska naturligt kunna passera genom kvarteren och vidare in i Frihamnen. I bottenvåningarna ska det finnas verksamheter som skapar stadsliv och flöden av människor, miljöer som upplevs trygga och attraktiva för alla.</p><p>Mer detaljer om utformningen presenteras senare i processen.</p><p>– Att en biltillverkare väljer att öppna nytt globalt huvudkontor i centrala stan och ta aktiv del i stadsutvecklingen säger en hel del om vart industrin är på väg. Något stort händer just nu i Göteborg, säger Patrik Andersson.</p>

Polestar väljer centrala Göteborg för sitt framtida huvudkontor

<p>Utmärkelsen Nyckeln till Göteborg delas vanligtvis ut till en etablering i Göteborgsregionen, som har stor betydelse eller inverkan på regionens långsiktiga tillväxt, skapar arbetstillfällen eller tillför regionen andra värden som bedöms vara av stor vikt. I år väljer vi att dela ut en annorlunda nyckel, en jubileumsnyckel, till en person som betytt och betyder mycket för Göteborgs utveckling.</p><p>– Det är med stor glädje jag får äran att överlämna denna utmärkelse till Ola Serneke. Han är en sann entreprenör och visionär, vars engagemang och arbete inspirerar oss andra att sikta mot högre höjder, säger Patrik Andersson, vd på Business Region Göteborg.</p><p>Nyckeln till Göteborg är en symbolisk gåva som delas ut av Business Region Göteborg och består i en avgjutning av den en gång förgyllda stadsnyckel som hittades 1965 vid arkeologiska utgrävningar i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg.</p><p>Nyckeln lämnades över torsdag 1 juni under en ceremoni på Lindholmen med anledning av stadens 400-årsjubileum, inför en publik på 400 personer från det göteborgska näringslivet.</p>

Ola Serneke tilldelas Nyckeln till Göteborg

<p>Göran Eriksson har sedan 2012 haft olika befattningar inom GAC-gruppen och har stor erfarenhet av arbete i internationell konkurrens inom sjöfart och logistik.</p><p>Han tillträder sin nya befattning 7 augusti.</p>

Göran Eriksson blir ny vd för Göteborgs Hamn AB

<p>Vasakronan har sedan flera år varit pionjär inom cirkulärt byggande och visat andra fastighetsbolag hur man kan jobba praktiskt. Det har skett i flera medialt uppmärksammade projekt i Göteborg.</p><p>Bolaget utses till Årets återbrukare för att ”genom hög mognadsgrad, systematisk implementering i den egna organisationen och genom aktiv spridning och påverkan mot andra, såväl i de egna entreprenörsleden som mot staden, bidragit till förflyttning av hela marknaden”, skriver Business Region Göteborg i sin motivering.</p><p>– Vasakronan utvecklar ständigt sin process för att nå de egna målen om klimatneutralitet, bland annat genom en offensiv satsning på återbruk i allt från ombyggnationer till rivningsprojekt. Det är bara att gratulera, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.</p><p>För Hufvudstaden har startsträckan varit kortare. I samband med renoveringen av sitt kontor tänkte företaget om helt och hållet – från allting nytt till nästan uteslutande återbruk. För detta utses man till <strong>Årets uppstickare</strong>.</p><p>”Produkter har uppcyklats och integrerats i kontorskonceptet, och man har med mod utmanat attityder internt och påverkat externa samarbetspartners”, lyder motiveringen. Lärandet har mynnat ut i att Hufvudstaden satt konkreta mål kring återbruk och integrerat återbrukstänk i sin uthyrningsprocess.</p><div id="attachment_127312" style="width: 730px" class="wp-caption aligncenter"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-127312" class="size-full wp-image-127312" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Arets-uppstickare-2_low-720.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Arets-uppstickare-2_low-720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Arets-uppstickare-2_low-720-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Arets-uppstickare-2_low-720-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Arets-uppstickare-2_low-720-520x293.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-127312" class="wp-caption-text">Henrik Gustafsson, projektledare Hufvudstaden, blir så här glad för att utses till Årets uppstickare inom återbruk i Göteborg. Foto: Anna Kuylenstierna/Business Region Göteborg</p></div><h4>Öppnar för återbruk i detaljplaner och bygglov</h4><p>I maj förra året tog Göteborg ett storkliv mot återbruk, vilket gav eko i branschen. 40 aktörer inom fastighets- och byggsektorn tog i hand för cirkulärt byggande under en ceremoni i Kronhuset, ett av stans äldsta hus. Som tecken på engagemanget fick alla var sin del av det specialbeställda konstverket Tegelverket.</p><p>Då fanns femton stenar kvar, men nu är de slut efter att ytterligare aktörer har anslutit sig. Senaste nytt är att Stadsbyggnadsförvaltningen gör åtagande som kan möjliggöra för återbruk i samband med detaljplaner och bygglov.</p><p>– Det är en potentiell gamechanger som kan skapa förutsättningar för cirkulärt byggande redan i tidiga skeden.  Att Göteborgs Stad nya organisation för stadsutveckling nu är med och utvecklar kunskap och samverkar möjliggör för ambitiösa återbruksprojekt framöver, säger Susan Runsten, processledare Hållbar stadsutveckling, Business Region Göteborg</p><h4>Allt fler fastighetsbolag arbetar cirkulärt</h4><p>Även bland de engagerade fastighetsbolagen, varav hälften är privata, har en väsentlig förflyttning skett inom de områden som handslaget omfattar. En självskattningsenkät som Business Region Göteborg har genomfört visar att en majoritet har utvecklat cirkulära arbetssätt och börjat ställa krav på återbruk vid upphandlingar. De inventerar vad som går att återbruka i mycket större utsträckning än tidigare.</p><p>Kommande år blir det ökat fokus på att identifiera och matcha olika rivnings-, om- och nybyggnadsprojekt i Göteborg, berättar Susan Runsten. Två av tre aktörer säger sig ha konkreta projekt att jobba cirkulärt med i närtid.</p><p>– Material som någon vill bli av med ska ju kunna användas av någon annan i ett cirkulärt flöde. Här behövs timing, nya tjänster och tät dialog där Handslaget kommer till konkret nytta, säger Susan Runsten.</p><p>Siktet är inställt på att etablera en väl utvecklad återbruksmarknad till 2025, med fler mellanlager för återbruksmaterial, nya aktörer och långt fler produkter och tjänster för cirkulär byggnation än vad som finns idag.</p><p>– Stor förflyttning och många fina nomineringar. Nu vet vi att det går och kan bli hållbart även ekonomiskt. Dags att lägga in nästa växel och skala upp arbetet, sa Patrik Andersson under dagens återsamling i Kronhuset.</p><p>– Göteborg går före och visar att vi vill leda utvecklingen inom återbruk i Sverige. Bra jobbat!</p>

Göteborgs bästa återbrukare utsedda

<p><span data-contrast="auto">Konjunkturen i Göteborgsregionen är svagare än normalt men har ändå vänt uppåt under årets tre första månader. Det är de tillverkande företagen som gått starkast och många behöver nyanställa.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Exportindustrin har haft ett oväntat starkt kvartal och leveranskedjorna fungerar allt bättre. Med tanke på det osäkra omvärldsläget, kriget i Ukraina och alltjämt hög inflation och höga räntor är det dock svårt att sia om utvecklingen under resten av året. Men tjänsteföretagen – varav många är beroende av industrin – är försiktigt positiva, säger Henrik Einarsson, analyschef på Business Region Göteborg.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><h4>Bättre än övriga landet</h4><p><span data-contrast="auto">Hos handelsföretagen har lönsamheten minskat och få tror på ökade volymer framåt. I stället förväntas antal anställda sjunka, precis som i byggsektorn. Jobbtillväxten är dock bättre i Göteborgsregionen än Sverige-snittet och mycket bättre än i regionerna Malmö och Stockholm. Sysselsättningen ökar mest inom hotell och restaurang samt information och kommunikation.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– </span><span data-contrast="none">Våra förväntningar är att det dock kommer att bli svårare att komma in på regionens jobbmarknad under året, som effekt av den svenska lågkonjunkturen. Arbetslösheten kan öka något, säger Peter Warda.</span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:true,&quot;134233118&quot;:true}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Mängden konkurser ökade med 40 procent och antalet drabbade anställda med 155 procent, jämfört med samma kvartal 2022.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p>

Stark start på året i Göteborg trots svag konjunktur

<p><span data-contrast="none">Göteborgsregionen växer och det medför en stadig ökning av efterfrågan på transporter, samtidigt som staden har förbundit sig att minska sitt klimatavtryck till nära noll 2030.</span><span data-ccp-props="{}"> </span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Som en del i att lösa den ekvationen startade Göteborgs Stad genom Business Region Göteborg tillsammans med Volvo Cars och forskningsinstitutet RISE i januari 2020 initiativet Gothenburg green city zone. En öppen arena för innovation, där alla aktörer som vill och kan bidra är välkomna att i samverkan utveckla och testa ny teknik i verklig stadsmiljö</span><span data-contrast="none">. </span><span data-contrast="auto">Målet är att till 2030 bygga ett utsläppsfritt transportsystem i stora delar av Göteborg. </span></p><p><span data-contrast="auto">–  Om vi ska nå utsläppsfritt behöver vi arbeta med att minska antalet fordon på våra vägar samtidigt som vi ökar andelen mikromobilitet i staden och elektrifierar fordonen som blir kvar. I den omställningen vill vi få med oss företagen genom att jobba behovsbaserat. Vi har valt att se över alla transportslag och behov samtidigt utifrån olika zoner för att hitta systemlösningar som kan skalas upp även i andra geografier, säger Maria Strömberg, </span><span data-contrast="none">avdelningschef för kluster &amp; innovation på Business Region Göteborg.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><h4>Tester i tre utvalda områden</h4><p><span data-contrast="none">De tre områdena är Lindholmen på Hisingen, Forsåker i Mölndal och evenemangsstråket i centrala Göteborg. </span><span data-contrast="none">Lindholmen har</span><span data-contrast="auto"> en stark företagsetablering med många människor i omlopp som pendlar in och ut ur området. Forsåker är en helt ny stadsdel som planeras i Mölndal </span><span data-contrast="none">med 3 000 bostäder och arbetsplatser för 4 000 personer</span><span data-contrast="auto"> och e</span><span data-contrast="none">venemangsstråket, mellan Korsvägen och Ullevi, besöks av sju till åtta miljoner turister varje år och har </span><span data-contrast="none">runt 20 000 pendlare som passerar med bil dagligen, och ytterligare många fler med buss och spårvagn. </span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="none">– </span><span data-contrast="auto">Här finns dessutom hundratals företagare och ett väldigt stort antal boende. Hur involverar vi dem utifrån deras behov, och får exempelvis en butik att samverka med sina grannar på gatan kring gemensamma godstransporter? Och hur skapar vi smarta lösningar som ger en trevligare och mer tillgänglig miljö, utan mängder av bilar på gatorna? säger Maria Strömberg.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><h4>Logistikhubbar som en lösning</h4><p><span data-contrast="auto">För att undersöka det leder </span><span data-contrast="none">forskningsintitutet Rise just</span><span data-contrast="auto"> nu en förstudie om </span><span data-contrast="none">möjligheten att skapa regionala och lokala logistikhubbar som en lösning för att kraftigt minska trafiken i Evenemangsområdet. Förstudien</span><span data-contrast="auto"> går under namnet Redig och ryms inom Gothenburg Green City Zone. Deltar gör även aktörerna </span><span data-contrast="none">Svenska Mässan, Liseberg, Got Event, Closer, Volvo Technology, </span><span data-contrast="none">World of Volvo</span><span data-contrast="none"> och Göteborg Energi.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– I förstudien identifierar vi till exempel vilka logistiklösningar som behövs för att kunna samlasta gods på ett hållbart och affärsmässigt sätt, var logistikhubbar bäst kan placeras och vilka tjänster som skulle behöva finnas där. Genom djupintervjuer med alla aktörerna, och data från deras logistikflöden och leveranser, har vi kartlagt behov och utmaningar, </span><span data-contrast="none">säger Anna Eriksson, senior projektledare på forskningsinstitutet Rise, och fortsätter:</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– I det första steget har vi identifierat att de stora leverantörerna redan är ganska optimerade, men att det finns många små transportflöden som vi kan förbättra för att få mindre trafik i staden.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><h4>Samverkan bygger innovationskraft</h4><p><span data-contrast="auto">När analyserna är klara blir nästa steg att genomföra en workshop med samtliga parter för att prata mer om deras affärsmodeller och hitta lösningar genom samtal.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– När vi samlar alla stora aktörer på plats kan de lära sig från varandra och se hur de kan optimera sina flöden. Strategiskt samarbete är vad som leder innovation, säger Anna Eriksson.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Maria Strömberg håller med.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– </span><span data-contrast="none">Vi behöver öka den kollektiva innovationskraften och det gör vi genom satsningar som Gothenburg green city zone. Här kan </span><span data-contrast="auto">företagen mötas, utbyta kunskap och hitta nya samarbeten kring innovativa lösningar. Företagens samverkan får gärna bilda en så lång värdekedja som möjligt. Det är då vi kommer fram till systemlösningarna, och får kunskap om hur de kan s</span><span data-contrast="none">kalas upp, säger hon.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><h4>Test av taxibilar som laddas trådlöst</h4><p><span data-contrast="auto">Ytterligare ett antal förstudier är i gång inom Gothenburg green city zone</span><span data-contrast="auto"> och även en rad tester. En av dem är projektet Wireless charging, som pågår fram till 2025 och handlar om </span><span data-contrast="none">induktiv laddning av taxibilar i skarp trafik</span><span data-contrast="auto">. F</span><span data-contrast="none">örare från taxioperatören Cabonline kör helelektriska Volvo XC40 i skarp taxitrafik och använder trådlösa laddstationer på särskilt förberedda parkeringsrutor på Lindholmen och vid Sahlgrenska sjukhuset. I projektet ingår även Volvo Cars, Göteborg Energi, Momentum Dynamics och Vattenfall Incharge.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="none">– </span><span data-contrast="none">I samverkan studerar vi ny laddteknik med verkliga användare i en yrkesmässig trafik för att utvärdera om tekniken har en framtida potential. För oss handlar det om kunskapsuppbyggnad. Det är ett sätt att få kunskap om användarupplevelsen, men också om tekniken och samhällsaspekterna. På så sätt förstår vi mycket mer om vad det skulle innebära att skala upp tekniken till en större volym, säger Robert Eriksson, senior teknisk projektledare inom elektromobilitet på Volvo Cars.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><h4>Fler tester inom initiativet</h4><p><span data-contrast="none">Undersökningen av utsläppsfria transporter med hjälp av mikromobilitet är ett annat exempel på satsningar inom Gothenburg green city zone, där Bravidas servicepersonal transporterar sig mellan olika uppdrag på elcykel, elmoped, vanliga cyklar eller till fots</span><span data-contrast="auto">. I projektet Utsläppsfria evenemang har </span><span data-contrast="none">Göteborg &amp; Co, Business Region Göteborg och Got Event tillsammans gjort klimatberäkningar på evenemang för att kartlägga utsläppskällor för att i nästa steg kunna utveckla en metod som minskar utsläppen.</span><span data-contrast="auto"> Ytterligare ett exempel är forskningsinstitutet Rise</span><span data-contrast="none">:s analyser av hur DB Schenkers fordonsflotta används. Det för att förstå flöden och behov, och vad som krävs för att ställa om till fullelektriska fordon.</span><span data-contrast="auto"> </span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="none">– </span><span data-contrast="none">Jag tror att näringslivet genom initiativ som Gothenburg green city zone får en bättre förståelse för vad staden vill och också ser marknadspotentialen i att vara med och skapa innovation i samverkan, både lokalt och möjligheten för produkterna att ta sig ut på en global marknad</span><span data-contrast="none">, säger Maria Strömberg, och avslutar:</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p><p><span data-contrast="none">– </span><span data-contrast="auto">Det här är både en näringslivssatsning och en satsning för att minska klimat- och miljöpåverkan. Dessutom handlar det om att skapa fler nya hållbara jobb i Göteborg</span><span data-contrast="none">.</span><span data-ccp-props="{}"> </span></p>

Göteborgs innovationskraft stärks genom Gothenburg green city zone  

<p>Tanken att kunna använda elbilar som ett möjligt energilager är inte ny. Men huruvida det i praktiken går att tillämpa i större skala är fortfarande oklart. Det finns många frågor kring de tekniska systemen, hur människor ser på och använder dubbelriktad laddning och vilket värde som tjänsterna skapar.</p><p>Samverkansprojektet PEPP, Public EV Power Pilots, undersöker hur fordon, genom dubbelriktad laddning, kan användas som energilager för att balansera elnäten. I två kommande tester undersöks möjligheten att låna energi från parkerade bilar i ett parkeringsgarage och en bilpoolstjänst.</p><p>– Genom att låna ut energi från sin stillastående bil kan man bidra till det lokala elnätet då bilarna ändå inte används. På så sätt blir bilarna både en konsument och producent av energi, säger Lars Bern, projektledare på Lindholmen Science Park som är en av samarbetsparterna i PEPP.</p><h4>Förberedelse för uppskalning</h4><p>Genom användarstudier kommer projektet sedan att utvärdera dubbelriktad laddning i publik miljö ur ett systeminnovationsperspektiv. Tekniska aspekter, såsom användargränssnitt och hur laddstolparna ska fungera, kommer också att undersökas, liksom vad användaren har för incitament för att dela med sig av sin energi.</p><p>Testerna kommer att pågå under två års tid. I slutet av 2024 ska projektet ha kommit fram till vad som är nästa steg och efter 2025 väntar studier i större skala.</p><p>– Det är en liten volym med 12 bilar i det här försöket, men potentialen är att komma upp i hundratals eller tusentals bilar, säger Lars Bern.</p><p>– Idag finns cirka 450 000 laddbara personbilar i Sverige. Det motsvarar 9 800 MWh batterikapacitet som skulle kunna användas för att balansera elsystemet, enligt <a href="http://www.elbilsstatistik.se" target="_blank" rel="noopener">elbilsstatistik.se</a>. Det gör det extra intressant att öka kunskapen om hur dubbelriktad laddning kan fungera i praktiken och vilken systemeffekt det kan ge.</p><h4>En del av Gothenburg Green City Zone</h4><p>PEPP-projektet är en del av initiativet <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/innovation-samverkan/hallbar-utveckling/gothenburg-green-city-zone">Gothenburg Green City Zone</a><u>,</u> där näringsliv, det offentliga, akademi och institut samverkar för att testa och utveckla framtidens utsläppsfria transportsystem. Och det är just systemeffekten, liksom möjligheten att testa lösningar i verkliga miljöer för att senare kunna skala upp, som är i fokus i Gothenburg Green City Zone.</p><p>– Syftet med Gothenburg Green City Zone är att testa framtidens transportsystem i verkliga miljöer. När vi testar ny teknik i verkligheten och med verkliga användare lär vi oss såväl om användarupplevelsen, som om tekniken och de större samhällsaspekterna. Det gör att vi förstår mer om vad det skulle innebära att skala upp olika lösningar, säger Jonas Eriksson, verksamhetsansvarig för Gothenburg Green City Zone.</p>

Projekt undersöker hur laddning av elbilar kan stärka energisystemet

<div id="attachment_127119" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-127119" class="size-full wp-image-127119" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/pontus-artikel.jpg" alt="" width="360" height="517" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/pontus-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/pontus-artikel-209x300.jpg 209w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/pontus-artikel-250x359.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-127119" class="wp-caption-text">Pontus Carlsson är initiativtagare till Näringslivet möter förorten och med i svenska landslaget i schack.</p></div><p>&#8211; På onsdagen var det mer prova på, schackkurser och en stor individuell turnering, Nordstadsblixten. På torsdagen var det Näringslivet möter förorten. Det är en partävling med en ungdom från förorten och en näringlivsföreträdare från något företag i Göteborgsregionen. De flyttar vartannat drag, så det är en samarbetsövning.</p><h4>Varför startade ni arrangemanget?</h4><p>&#8211; Det är vårt sätt att göra något åt integrationsproblemet i Sverige. En stor anledning till problemet är att människor inte träffas och det blev inte bättre under covid-19-pandemin. Det är väldigt lätt att sitta och prata om varandra, men inte lika lätt att prata med varandra. Träffas människor så försvinner mycket av fördomarna och folk utmanar sina fördomar. Schack är ett väldigt bra kontaktmedel och via schack får ungdomarna också en möjlighet att träffa näringslivspersoner som sedan kan hjälpa dem när de söker jobb.</p><h4>Vad har det gett hittills?</h4><p>&#8211; I Göteborg är det främst barn i mellanstadiet som är med. De är för små för att börja jobba. Det man kan se konkret är att de får praoplatser när de börjar åttan och att de börjar i en schackklubb, ofta i en annan del av staden än där de bor. Vi har också sett att de får besöka ett kontor och att företagarens familj och barnets familj blivit vänner. I Stockholm är ungdomarna mellan 15 och 23 år. Där finns det mer konkret att ta på eftersom det är aktuellt med jobb för dem.</p>

Näringslivet mötte förorten i schacktävling

<p>En rad olika trafikarbeten planeras till sommaren. Robin Holmér är analytiker på Trafik Göteborg och förklarar varför:</p><p>− Även om stan fylls på med turister blir det mindre trafik när alla jobbpendlare har semester. Vädret bidrar också till att det brukar vara en bra period för trafikarbete.</p><p>Från Majorna och fram till Järntorget stängs delar av vägen och spårvagnsspåren av vecka 26–29. Det beror på att Masthuggstorget ska byggas om som ett led i stadsutvecklingsprojektet Masthuggskajen.</p><p>Det blir också spårarbete på Stampgatan vecka 22–24 och vid Sahlgrenska sjukhuset senare i sommar.</p><h4>Planera din resa</h4><p>En trafikomläggning som troligtvis kommer att påverka trafiken en del är att tågtrafiken mellan Mölndal och Göteborg ställs in på grund av spårarbete. Resande hänvisas i stället till kollektivtrafiken mellan Mölndal och Göteborg,</p><p>− Området runt Liseberg, och även andra delar av central stan, har dessutom förändrats mycket de senaste åren och det vara bra att planera sin resa och inte köra efter gammalt minne.</p><p>Bland de projekt som redan pågår är det flera som kommer att påverka trafiksituationen även i sommar. En av dem är på Södra sjöfarten där sträckan mellan Göteborgsoperan och Nordstan har begränsad framkomlighet.</p><p>− Om du inte ska till just Nordstan, utan bara ska åka förbi området, rekommenderar jag att du tar en annan väg för att inte hamna i köer eller bilda någon annans kö.</p><p>Bron över Västerleden i Kungsstensmotet kommer vara fortsatt avstängd för biltrafik och den pågående renoveringen av Tingstadstunneln kan resultera i köer. Om det är möjligt kan det vara bra att i stället välja Marieholmstunneln eller Älvsborgsbron.</p><h4>Åk gärna kollektivt</h4><p>Vid stora event som Göteborgsvarvet stängs delar av centrala stan av.</p><p>−  Då är det bäst om man kan låta bilen stå och åka kollektivt, säger Robin Holmér.</p><p>På vissa ställen påverkas cykeltrafiken. På grund av renovering av Älvsborgsbron dubbelriktas cykeltrafiken till ena sidan av vägen och utmed Björlandavägen påverkas såväl gång- och cykeltrafiken som biltrafiken medan arbetet med att bygga ett pendlingscykelstråk pågår.</p><h4>Bevaka specifika områden</h4><p>På Trafiken.nu, som även finns som app, kan du följa göteborgstrafiken i realtid och få en aktuell bild av hur trafikomläggningar, olyckor och andra faktorer påverkar trafiken. En annan bra källa är trafikgoteborg.se.</p><p>− Ofta varierar läget mycket från dag till dag och under olika tider på dygnet. Därför är det en bra idé att prenumerera på trafikgoteborg.se och få dagliga rapporter. På trafik.nu kan du också lägga in en bevakning på ett specifikt område som du vill ha uppdateringar om, säger Robin Holmér.</p><p>Han tipsar även om Västtrafiks app To Go.</p><p>− Även om du tar bilen in till Göteborg kan det vara en god idé att parkera den och åka kollektivt mellan olika mål i centrala stan. Dessutom är det mycket trevligare att uppleva Göteborg från ett spårvagnsfönster än från en bilkö.</p>

Så påverkas trafiken i sommar

<p>Mikromobilitetsklustret i Göteborgsregionen fortsätter att växa, något som understryks i rapporten <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/publikationer/klusteranalys-mikromobilitet-2022" target="_blank" rel="noopener">Klusteranalys Mikromobilitet.</a> Ett kluster består förenklat av ett antal företag och aktörer som samverkar inom en region eller bransch för att förbättra sina förutsättningar att utvecklas. Och mikromobilitetsklustret i Göteborgsregionen har utvecklats starkt det senaste decenniet, visar rapporten.</p><p>– Förädlingsvärdet har ökat med nästan 70 procent i de flesta segment, antalet företag mer än fördubblats och antalet anställda ökat med 2 000 personer. Idag sysselsätter klustret 5 600 personer så detta är verkligen ett växande kluster som skapar mycket jobb och sysselsättning åt oss, säger Anastazia Kronberg.</p><h4>Mobilitet utformad kring människan</h4><p>Mikromobilitet är ett relativt nytt begrepp och det finns ingen vedertagen tydlig definition som används av svenska myndigheter. Men det handlar om mindre fordon, såväl motoriserade som icke motoriserade, med en vikt på under 350 kilo och hastighet upp till 45 km/h. Detta inkluderar olika varianter av lätta fordon som till exempel cyklar, elcyklar, elsparkcyklar, lastcyklar, elmopeder, enhjulningar, hoverboards, segways och elskateboards som man använder för att ta sig fram kortare sträckor.</p><p>– Helt enkelt mobilitet som är utformad kring människan, säger Anastazia Kronberg och fortsätter: Mikromobilitet är dessutom kul, man tillför något annat till mobiliteten. Det ger en urban frihet, det är individuellt men det är också klimatsmart och man drar inte runt på massa onödigt skrot eller extra bagage. Och det är socialt, man får ögonkontakt, man möts i stället för att sitta i ett skal. Den orsakar mindre luftföroreningar, den är tyst och bidrar till minskad trängsel på bussar och gator. Fler mikrofordon innebär också fler ögon i stadsdelar eller i områden som kan kännas otrygga. Och man behöver i de flesta fall inte ha körkort för att köra mikromobilitetsfordon och vi kan skapa många instegsjobb i klustret för folk som står långt från arbetsmarknaden. Så mikromobilitetsklustret kan bidra till väldigt många sociala dimensioner förutom de ekologiska och ekonomiska.</p><h4>Utmaning att knyta ihop aktörerna</h4><p>Business Region Göteborgs nya analys av mikromobilitetsklustret i Göteborgsregionen visar att många nya företag har startats under de senaste åren, men att det fortsatt är en relativt liten sektor med många små företag med färre än 20 anställda. Det finns relativt få tjänsteföretag inom mikromobilitet men traditionen inom cykelsegmentet är starkt. En utmaning är att integrera och bygga broar mellan de olika delarna av mikromobilitetsklustret, och mellan mikromobilitetsklustret och den traditionella fordonsindustrin. Göteborg har en stark inriktning mot hållbar mobilitet och det finns många starka organisationer, demonstratorer, testbäddar och även stark tradition av innovativa piloter. Detta är något som skulle kunna utnyttjas för att realisera potentialen inom mikromobilitet.</p><p>– Vi har vi ett jobb att göra med att knyta ihop aktörerna och tydliggöra styrkan i att man faktiskt tillhör ett större sammanhang, säger Anastazia Kronberg.</p><h4>Störst potential inom mikrologistik</h4><p>Det är framför allt segmentet tillverkande företagsfordon och tillbehör som växer. Men även inom mikromobilitetstjänster växer marknaden med etableringen av elsparkcyklar, nytt lånecykelsystem, mattjänster etc. Fast störst potential för fortsatt utveckling ser Anastazia Kronberg inom mikrologistik, det vill säga gods och leveranser.</p><p>– Idag har vi inte så jättemånga företag på det området och de stora företagen har en väldigt liten del av sin verksamhet som kan hänföras till mikrologistik. Det är snarare små företag som intar det här segmentet – de traditionella aktörerna har inte den kompetens som behövs. Men även den tunga fordonsindustrin måste in här om vi ska klara våra klimatmål. Ny teknik och eldrift är jätteviktigt för omställningen av transportsektorn men vi kommer aldrig klara våra klimatmål om vi inte också arbetar med transporteffektivitet och en mobilitet som är mer yteffektiv. Mikromobilitet är avgörande för klimatomställningen.</p><h4>Hänger ihop med städernas utveckling</h4><p>Mikromobilitetsklustrets utveckling hänger dessutom intimt ihop med städernas utveckling, framför allt inom tjänster och mikrologistik, menar Anastazia Kronberg.</p><p>– Hur städer satsar på cykelinfrastruktur eller skapar förutsättningar för mobilitetshubbar för omlastning är avgörande. På mikrologistiksidan behövs nya affärsupplägg och arbetssätt och där är fastighetsägarna otroligt viktiga. Man vet hur man planerar för att hyra ut en parkeringsplats med laddstolpe eller planera för en tung omlastningscentral – men att ha ett uthyrningsbart mikrofordon med ett annat typ av affärsupplägg, där saknas ofta kunskap.</p>

Mikromobilitet är avgörande för klimatomställningen

<p>Genom en enkät skickad till alla kafé- och restaurangägare* vill stadsbyggnadsförvaltningen och stadsmiljöförvaltningen ta reda på vad branschen tycker om den riktlinje som finns för uteserveringar i Göteborg. En inbjudan har också skickats ut om att medverka på ett dialogmöte i workshopform. Även fastighetsägare är välkomna att svara på enkäten och medverka på dialogmötet.</p><p>&#8211; Vi hoppas att många svarar på enkäten och medverkar i dialogarbetet, det är viktigt att det blir tydligt vad som gäller kring uteserveringar i Göteborgs Stad och att vi har en riktlinje som kan gälla fullt ut för alla, säger Stefan Granlund, enhetschef upplåtelser och avtal på stadsmiljöförvaltningen.</p><p>Utöver enkäten och dialogmötet anordnas två drop in-tillfällen, ett på plats och ett digitalt där den som vill kan prata och ställa frågor om uteserveringar.</p><h4>En riktlinje från 2021</h4><p>Arbetet med en ny riktlinje för uteserveringar i Göteborg startade 2016 på uppdrag av dåvarande byggnadsnämnden och trafiknämnden. Riktlinjen antogs av de båda nämnderna 2021. På grund av bland annat pandemin så har riktlinjen inte börjat gälla fullt ut.</p><p>Inför säsongen 2023 tog de båda nämnderna beslut att stadsbyggnadsförvaltningen och stadsmiljöförvaltningen ska genomföra en dialog med verksamhetsutövare, fastighetsägare och funktionsrättsrörelsen. Detta efter att flera kafé- och restaurangägare visat missnöje med riktlinjen.</p><p>Helén Thomasson är handläggare på stadsbyggnadsförvaltningen och har varit med och tagit fram riktlinjen. Hon har förståelse för att det kan upplevas som stelt och krångligt med de regler som finns för uteserveringar. Inte minst eftersom bygglov bara är en del av vad som kan behövas för att få sin uteservering på plats.</p><p>&#8211; Vi handläggare finns för att hjälpa till i processen kring bygglovet, så att den som söker kan känna sig trygg med att beslutet uppfyller de lagkrav som finns, säger Helén Thomasson.</p><h4> Uteserveringen ska vara en del av staden</h4><p>Något som lyfts fram i diskussion om riktlinjen är frågan om uppbyggda trägolv. Att uppbyggda golv inte tillåts hur som helst beror på att det blir svårare att få till en tillgänglig uteservering. En annan anledning till riktlinjens restriktioner kring uppbyggda golv är att uteserveringar är offentliga platser och ska vara en del av det gemensamma stadsrummet.</p><p>&#8211; Det är framför allt två saker som avgör om uteserveringarna upplevs som en del av det gemensamma stadsrummet, det är golvet och det är inramningen. Om befintlig mark används, utan uppbyggda trägolv, upplevs uteserveringen som en del av detta. Detsamma gäller väggarna. Gästerna ska kunna ta del av livet utanför uteserveringen och förbipasserade ska uppleva uteserveringen som en del av det gemensamma stadslivet, säger Helén Thomasson.</p>

Göteborgs Stad bjuder in branschen för att prata om uteserveringar

<p>Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program gäller 2018–2035. Det beskriver hur staden ska arbeta med strategiska näringslivsfrågor på ett konkret, långsiktigt och målinriktat sätt. Syftet är att skapa goda förutsättningar för företagande. Programmet har fokus på sex strategiska områden: kompetensförsörjning, attraktionskraft, infrastruktur och tillgänglighet, markberedskap och fysisk planering, företagsklimat och innovationskraft.</p><h4>”Vi behöver bli mer konkreta”</h4><p>En gång per år är det stormöte och i år samlades cirka 200 företagare, politiker, tjänstepersoner och studenter vid 24 bord för att diskutera olika dilemman kopplat till de sex områdena. Till exempel kompetensförsörjning för att komma på konkreta förslag på hur den kan bli bättre.</p><p>&#8211; Vi behöver bli mer konkreta, det var något vi jobbade mycket med under dagen och jag har sett i anteckningarna som kommit in att det finns många konkreta förslag.</p><h4>Förbättrad rekrytering</h4><p>Företagen som var med under stormötet hade rekryterats av Västsvenska handelskammaren, Svenskt näringsliv och Företagarna.</p><p>&#8211; Vi hoppas att arbetet med att rekrytera företag till stormötet kan vara ett verktyg för dem för att fånga företagens inspel till olika områden. De möter många företag varje år och har säkert träffat företagare som tycker något om till exempel kompetensförsörjning, infrastruktur eller företagsklimatet. Då kan de se till att de får en plats runt bordet på stormötet för att föra fram och diskutera sina idéer med ansvariga i staden.</p><h4>Ta fram ny handlingsplan</h4><p>Stormötet var startskottet för nästa handlingsplan som ska tas fram inför 2024-2025. Tanken är att samla tydliga och konkreta inspel som kom fram under stormötet.</p><p>&#8211; Vi kommer att ha genomfört åtta handlingsplaner när vi är klara 2035. Den stora utmaningen är att se vad vi behöver göra 2024-2025 om vi ska nå vårt mål 2035.</p><h4>Hur har det gått hittills?</h4><p><strong> </strong>&#8211; Nu slutför vi handlingsplanen för 2022-2023. Vi levererar 95 procent av den handlingsplanen, likadant var det på den första. Vi har 120 000 nya jobb som övergripande mål till 2035. Fram till 2021 har vi genererat 40 000 nya jobb, så vi är på väldigt god väg mot vårt mål. Vi tappade också 12 000 jobb under pandemin.</p><h4>Hur var stormötet?</h4><p>&#8211; Det jag är glad över, och som skiljer sig från tidigare år, är att vi blev mer konkreta. Många av de 80-90 företagen, förvaltningsdirektörer och politiker från kommunstyrelsen ville stanna kvar och mingla. Vi tar chansen att snacka vidare när vi ändå är där. Det ger en större förståelse för varandras roller, de utmaningar vi har och ett bättre företagsklimat, säger Pia Areblad.</p><h4>“Ett riktigt bra möte”</h4><p>Kristina Lindfors, direktör för exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad, tycker att det var ett riktigt bra möte med givande rundabordssamtal.</p><p>&#8211; Finessen med dessa är att representanter från akademin, näringslivet samt studenter, politiker och tjänstepersoner möts i samtal kring viktiga frågor för oss alla.  Det är en förmån att få vara samtalsledare när så mycket engagemang finns runt bordet.</p><h4>Vad är det viktigaste som hänt 2022-2023?</h4><p>&#8211; Att vi kan se att det näringslivsstrategiska programmet gör skillnad genom strategier och faktiska aktiviteter som genomförs genom att vi samarbetar såsom nya etableringar inom hållbar logistik och markområden definierade för laddning för tunga fordon.</p><h4>Vad är det viktigaste att fokusera på 2024-2025?</h4><p>&#8211; Att vi ska samverka och driva frågor som var och en inte klarar av själva utan där gemensam kraft behövs. Här har näringslivet en innovativ kraft som behöver tas tillvara.</p>

Många konkreta förslag för näringslivsstrategiska programmet

<p>Nu vill Göteborgs Stad göra det enklare för mindre företag att delta i upphandlingar. ”Med anbudsguiden vill vi öka kunskapen om hur upphandling fungerar och hur företag lämnar anbud. Det gynnar både näringsliv och skattebetalare.”</p><p>Göteborgs Stad lanserar nu sin nya anbudsguide, riktad särskilt till mindre företag utan förkunskap om upphandling. Syftet är att på ett enkelt sätt öka kunskapen hos företagare, därmed också öka viljan för potentiella leverantörer att delta. Anbudsguiden är en satsning för att förbättra företagsklimatet och ingår i Göteborgs Stads näringslivsstrategiska program.</p><h4>”En win-win för Göteborg”</h4><p>Stora företag har ofta anställda specialister på just upphandling. De vet precis hur processen går till och har samtidigt mer tid att lägga på att formulera anbud. Anbudsguiden ska ge mindre företag bättre förutsättningar och jämna ut skillnaderna.</p><p>&#8211; Om du som småföretagare vet att all kunskap du behöver finns på ett och samma ställe så minskar det tiden du behöver lägga på att hämta in den kunskapen. Det ska bidra både till att fler företagare får chansen att delta i upphandlingar samtidigt som Göteborgs Stad får en väl fungerande konkurrens. En win-win för Göteborg, säger Emilia Lindhe Vithal, utvecklingsledare på förvaltningen för inköp och upphandling.</p><h4>Inköp för nästan 27 miljarder kronor</h4><p>Göteborgs Stad köpte varor och tjänster för knappt 27 miljarder under 2022 och har nu över 13 000 leverantörer. Med så stora inköp finns stora möjligheter att både styra inköpen så att det gynnar Göteborgs skattebetalare och samtidigt förbättra företagsklimatet. Nu satsas alltså extra på de mindre företagen som upplever att det är svårt med upphandling.</p><p>&#8211; Guiden är speciellt riktad till företag utan förkunskap, men kan med fördel användas av alla som vill ha lite tips och råd inför en upphandling. Vi har studerat liknande guider och haft som målsättning att fylla i och utveckla där det behövs, för att stötta företagare, fortsätter Emilia.</p>

Så blir du leverantör till staden

<p>Alla företag börjar med en affärsidé. Hur man konkret går vidare och kommer i gång med sitt företag är inte alltid självklart. Men det finns hjälp att få.</p><h4>Kostnadsfri rådgivning och vägledning</h4><p>På Business Region Göteborgs kontor i Angered och Gamlestaden får du kostnadsfri rådgivning och vägledning kring hur du startar och driver ett företag. Det kan handla om allt från att välja bolagsform och utforska marknaden, till att skriva affärsplan och göra en budget. Här kan du även delta i seminarier, workshops och nätverksträffar som är kopplade till nyföretagande och entreprenörskap.</p><p>En av rådgivarna som ger hjälp kring alla steg på företagsresan är Dragan Sako. Han arbetar i Angered och har själv varit egenföretagare. De erfarenheterna har han stor användning av när han nu hjälper andra som vill starta eget.</p><h4>&#8220;Vår uppgift är att hjälpa människor att hitta rätt&#8221;</h4><p>– Alla som har en affärsidé eller vill ha svar på frågor om företagande kan komma till oss. Vår uppgift är att hjälpa människor att hitta rätt. Alla personer som kommer hit har olika behov. Vi lyssnar på vad de behöver och hjälper till med nästa steg, säger Dragan Sako.</p><p>På Yesbox i Gamlestaden samverkar flera olika aktörer för att bidra till utvecklingen av entreprenörskap i Göteborg. En av de som jobbar där är rådgivaren Selma Atic. Precis som Dragan Sako hjälper hon till att testa om olika affärsidéer håller och stöttar även med det praktiska kring uppstarten.</p><h4>Träffar flera hundra personer varje år</h4><p>– Många bär på en affärsidé, men vågar kanske inte ta steget. Det är där jag kommer in i bilden. Jag ger råd om hur man startar ett företag, utvecklar sin affärsplan, lägger upp en budget och söker finansiering. Sedan ordnar vi kostnadsfria event där man kan lära sig om bokföring och skattefrågor, men också om marknadsföring och försäljning, berättar Selma Atic.</p><p>Varje år träffar hon och Dragan Sako flera hundra personer som bär på en dröm om att bli egenföretagare. Mellan juli 2021 och juli 2022 hade rådgivarna möten med 362 potentiella företagare, vilket resulterade i 120 nya företag. En tredjedel av de som fått rådgivning valde alltså att starta eget.</p>

Business Region Göteborg hjälper dig att Starta Smart

<p>Funderar du på att öppna en egen restaurang eller café? Då har du säkert redan insett att det finns många regler att ta hänsyn till innan du kan dra igång. Nu bjuder Business Region Göteborg in till Starta café &amp; restaurangdagen den 20 april, ett kostnadsfritt event i Göteborg, som samlar alla tillståndsmyndigheter och viktiga parter som du behöver träffa för att starta rätt.</p><h4>&#8220;Snårig bransch&#8221;</h4><p>– Det här är en snårig bransch att starta eget i, eftersom det finns många regler att rätta sig efter, och vi har försökt att skapa ett överskådligt sätt att informera och inspirera, säger Torbjörn Kvarefelt, Göteborgs Stads företagslots och moderator på informationsträffen.</p><p>Under Starta café- &amp; restaurangdagen har du möjlighet att ta del av den kunskap och de kontakter du behöver för att känna dig trygg genom hela processen. På plats kan du dessutom träffa företagsrådgivare som kan hjälpa dig utveckla din affärsidé, Göteborgs Stads Företagslots samt träffa andra som går i samma tankar som du.</p><h4>&#8220;Restaurangbranschen har vuxit starkt&#8221;</h4><p>Restaurangbranschen i regionen står sig fortsatt stark trots tuffa tider</p><p>– Både på lång och kortare sikt har Göteborgsregionens restaurangbransch vuxit starkt, säger Peter Warda, Senior analytiker på Business region Göteborg. Detta trots att restauranger var en av de hårdast drabbade branscherna efter pandemins utbrott i slutet av första kvartalet 2020. Återhämtningen har alltså gått bra för regionens restaurangbransch, fortsätter han.</p><p>Sett till antal anställda inom restaurang har branschen från 2015 och fram till 2022 cirka 7 500 fler anställda i Göteborgsregionen. Det senaste året, mellan 2021 och 2022, nära 3 000 fler anställda i Göteborgsregionen.</p><h4>Informationsevenemang på Yesbox</h4><p>Under dagen delar Percy Ranebjörk, ägare till Villa Belparc och Cappuccino-kedjan, med sig av sina erfarenheter kring att starta och driva kafé &amp; restaurang i Göteborg, för att på ett konkret sätt berätta om knep för att undvika fallgropar och hinder på vägen, samt en bra inblick i branschen.</p><p>Evenemanget kommer att hållas på Yesbox &#8211; Home of entrepreneurs i Göteborg och fikat är gratis. Så varmt välkommen att delta i denna näringsrika och kunskapsspäckade vitaminkick för dig som vill bygga ditt levebröd i restaurangbranschen!</p>

BRG bjuder in till Starta café- och restaurangdagen på Yesbox

<p>Strax före jul kom äntligen beskedet – EU säger ja till projektansökan för det svensk-norska elbåtladdningsprojektet go:LEIF. Projektet ska skapa förutsättningar för att etablera ett laddstråk för elbåtar i fritidsbåtshamnar mellan Göteborg och Strömstad, in i Oslofjorden och vidare söderut på andra sidan Skagerack till norska Kristiansand. Projektets mål är deltagande i den gröna omställningen genom elektrifiering, smart teknologi och hållbara affärsmodeller. Bland annat ska över 400 nya laddpunkter skapas i Lysekil, Arendal i Norge och Grefabs hamnar i Göteborg.</p><h4>Allt började 2018</h4><p>– Det här ska bli jättespännande! Mot bakgrund av den feedback jag fått från branschen och från våra kommuner och regioner ligger projektet helt rätt i tiden för att utforska de behov och utmaningar som uppstår i samband med det omställningsskifte som nu börjat ske inom båtbranschen. Och omställningen kan gå fort, se bara vad som händer inom fordonsbranschen nu. Där har man kommit väldigt långt och där finns mycket kunskap och kompetens att ta del av, säger Madeleine Johansson, projektledare Business Region Göteborg.</p><p>Allt började hösten 2018 då Business Region Göteborg hade samtal med två företag som efterlyste en flytande båtmässa för elbåtar i regionen och ville ha hjälp med kontakter. Resultatet blev ett halvdagsevent under Båtmässan 2019 med temat hållbart båtliv. Sedan följde ett par år av sonderande möten med företag och tänkbara projektpartners. Under Båtmässan 2020 föddes så idéen om projektet parallellt med att vi på Business Region Göteborg fick uppdraget att samordna stadens samlade insatser för omställning till ett elektrifierat transportsystem till 2030, ELUP, och där vi försökte få med fritidsbåtshamnars laddinfrastruktur i handlingsplanen.</p><h4>Handlingsplanen för elektrifieringsuppdraget</h4><p>– Vi förde diskussioner med GREFAB, sedan togs kontakt med Norge som visade intresse att göra något tillsammans med Göteborg. Därefter hade vi kontakt med EU-sekretariat för att säkerställa att innehållet skulle räcka för en EU-ansökan under 2022. Det senaste halvåret har vi arbetat tätt med de parter som kommer driva olika delar i projektet – Innovatum, GR, Fyrbodal och Agder fylkeskommune, som genom sina nätverk haft dialog med kommuner och hamnar för att öka kunskapen men även hämta inspel kring behov och utmaningar. På norsk sida deltar även Arendals kommune, föreningen Lydløs samt Universitetet i Sørøst-Norge som tar med kunskap och kompetens från den norska utvecklingen, säger Madeleine Johansson.</p><p>Totalt består projektet av åtta svenska och fyra norska parter. Business Region Göteborg kommer att arbeta med de delar som ingår i handlingsplanen för elektrifieringsuppdraget.</p><p>– Det handlar inte bara om att skapa laddpunkter för elbåtar. Syftet är även att informera, få upp intresset för ny teknik och se vilka möjligheter, behov och utmaningar vi har för att samordna den laddinfrastruktur som behöver komma på plats inom hela transportsystemet. Vi pratar till exempel om kollektivtrafikplatser, färjor, parkeringar, taxi och byggmaskiner. Hur kan vi optimera systemen för bästa möjliga effekt i den takt där behovet växer?</p><p>– Det senaste årets spännande etableringar i vår region visar att mycket är på gång, jag tänker främst på Northvolts batterifabrik och Heart Aerospace där Business Region Göteborg varit med och stöttat med kontakter och kunskap. Att vi nu bidrar till att skapa ökade möjligheter till grön omställning på vatten och längs vår kust både stärker och höjer vår egen kunskap att kunna stötta näringslivet i det teknikskifte som just nu sker inom stora delar av transportsystemet.</p><h4>Hur förändrar vi beteenden?</h4><p>Projektstart sker under mars månad 2023 och pågår under tre år. Tanken är även att se på utmaningar som inte direkt kopplar till teknikutvecklingen.</p><p>– Vi behöver även titta närmare på hur vi förändrar beteenden och skapar en positiv inställning till omställning. Kommer vi till exempel i framtiden ha möjlighet att skapa fossilfria zoner i skärgården, där vi måste röra oss med större försiktighet för att bevara känsliga områden? Och hur får vi ut fler människor till våra hav och sjöar för att uppleva miljöerna – och samtidigt ta ett större ansvar för hur vi tar hand om det idag och för nästa generation?</p>

Elbåtar – så visar Göteborg vägen till elektrifiering även på havet

<h4>Matilda Lindvall, du har tidigare varit med och drivit ADA och Saltet på Ringön. Berätta mer om bakgrunden till det här nya initiativet!</h4><p>– Bakgrunden är att mode- och textilbranschen står inför en brådskande och omfattande omställning till mer hållbara och cirkulära affärsmodeller. Förra året antog EU en strategi för hållbara textilier vilket betyder att flera nya lagförslag är på väg in för svenska modeföretag. I branschen har man varit medveten om detta länge och många har redan tagit stora steg men i och med de här lagförslagen är det ännu mer på riktigt. Vilket är bra! Men det innebär också ett stålbad för många företag. Därför vill vi vara med och bidra med det vi kan i den här omställningen.</p><p>– Det pågår också en stor gemensam satsning i regionen, Textile Movement, med målet att bli en innovativ förebild för en cirkulär omställning inom textil och mode. Där deltar vi tillsammans med många olika aktörer inom forskning, branschförbund, utbildning etc i hela Västra Götalandsregionen. Det är en stark kraft och ytterligare en möjlighet att göra något bra.</p><h4>Vad kan vi göra som inte branschen själva löser?</h4><p>– Till att börja med kan vi synliggöra och förklara de nya lagförslagen. Det kan man såklart som företag ta reda på själv men det tar tid och innebär en extra kostnad.  Än så länge är inget beslutat kring förslagen men snart kommer det vara det. Under tiden kan vi ta in experter som vet mer och som kan berätta hur man bäst kan förbereda sig, vad som händer sedan, hur man ska prioritera etc. Vi kan också ge möjlighet för företag att prata med varandra. Bland annat. Jag är säkert på att det finns väldigt mycket som både vi och andra kan bidra med de närmsta åren.</p><h4>Varför namnat Fashion, Facts and Fun?</h4><p>– För att peka på några olika saker. Att det handlar om mode, att branschen är i en transformation och att det kräver att vi tänker till, tar till oss fakta och nya affärsmodeller. Men också, och det är lika viktigt, att mode handlar om identitetsskapande och om att uttrycka sig. Det är en stor och viktig sak! Det är kreativt, det är kul, det är meningsfullt. Mode ska fortfarande få oss att drömma stora drömmar trots utmaningarna i omställningen. “Fun” är inte alls ett tillräckligt stort ord men det ger i alla fall en signal om att det finns fler frågor än de som handlar om hållbarhet.</p><h4>Vad händer härnäst under våren?</h4><p>– I mars arrangerar vi ett första seminarium med experter som berättar mer om lagförslagen. Det första ger en helhetsbild kring vad som är på gång och hur vi ska vi tänka kring detta. Sen fortsätter vi med seminarier en gång i månaden i samarbete med Swedish Fashion Council som vi är glada att ha med. Vi kör seminarierna både digitalt och fysiskt så att vi kan nå ut nationellt men vi hoppas såklart att många har lust att ses fysiskt och dricka kaffe och tjata. Dessutom arbetar vi med flera andra saker och aktörer men det är inget som vi kan berätta om just nu. Håll koll på vår kalender för mer info.</p><h4>Och den som vill veta mer kan självklart kontakta dig?</h4><p>– Väldigt gärna.</p>

Fashion, Facts and Fun – ett initiativ för företagare inom mode- och textilbranschen

<div id="attachment_125839" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/sites/brg/files/newsFiles/wkr0006_2957.pdf" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-125839" class="wp-image-125839 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/trygghetsenkat-foretag-artikel.jpg" alt="" width="360" height="504" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/trygghetsenkat-foretag-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/trygghetsenkat-foretag-artikel-214x300.jpg 214w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/trygghetsenkat-foretag-artikel-250x350.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /></a><p id="caption-attachment-125839" class="wp-caption-text">Klicka på bilden för att ladda ner rapporten som pdf.</p></div><p>Företagens trygghetsundersökning genomfördes i höstas av Stiftelsen Tryggare Sverige på uppdrag av Göteborgs Stad genom Business Region Göteborg. Resultaten bygger på enkätsvar från företagen. 17 frågor skickades till cirka 40 000 företag i Göteborgs Stad, varav 7 000 besvarade den digitala enkäten.</p><p>Svaren visar att 14 procent av företagen i Göteborg har personal som har drabbats av trakasserier, fysiskt våld, hot och utpressning eller rån i sitt jobb det senaste året. Siffran är 16 procent i Nordost och Centrum och 10 procent i sydvästra Göteborg.</p><p>– Här talar vi om riktigt obehagliga brott, som ingen borde behöva uppleva. Vi måste ha en nolltolerans mot brott. Ytterst ligger ansvaret på Polisen här, men det finns mycket vi kan göra som stad för att öka tryggheten i stadsrummet om vi samverkar. Jag konstaterar samtidigt att skillnaden mellan olika delar av Göteborg är relativt liten, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.</p><h4>”Kan innebära stor ekonomisk skada”</h4><p>Det vanligaste brottet att utsättas för som företagare i Göteborg är skadegörelse, följt av bedrägerier, stölder och snatterier samt inbrott. Det stämmer med mönstret i resten av Sverige.</p><p>41 procent av företagen i Göteborg uppger i undersökningen att de utsatts för brott av något slag senaste åren. Även här är utsattheten större i Nordost (45 procent), Centrum (43 procent) och Hisingen (41 procent), medan den är lägre i Sydväst (34 procent).</p><p>– Brottsligheten följer ett nationellt mönster, och sticker inte ut i Göteborg på något sätt. Men 41 procent är en alldeles för hög siffra. För de drabbade företagen kan det innebära stor ekonomisk skada. Frågorna behöver tas på stort allvar, säger Patrik Andersson.</p><p>Kunskapsunderlaget från trygghetsundersökningen sprids nu till förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad, Polisen och näringslivet.</p><p>&nbsp;</p><h4>Trygg stad för alla</h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Så drabbade är företag i Göteborg av brott enligt ny undersökning

<p>Bolaget Mycorena producerar ett veganskt myceliumbaserat protein. På 24 timmar skapas ett protein motsvarande en hel ko utan att det krävs stora betesängar eller ladugårdar. Det nya proteinet kan bidra till en helt ny sorts mat och nu belönas företagets arbete med Göteborgs Companipris som delas ut av näringslivsgruppen Göteborg &amp; Co.</p><p>– Livsmedelsproduktionen står idag för 30 procent av de globala koldioxidutsläppen. Framtidens mat behöver vara klimatsmart, resurseffektiv och nyttig. Med sin imponerande entreprenöriella resa inom ett högaktuellt område är Mycorena en mycket värdig vinnare av årets Göteborgs Companipris, säger Kristin Mari Riera, Näringslivsgruppen Göteborg &amp; Co.</p><h4>Med bas i Gamlestan</h4><p>Mycorenas arbete utgår från forskningsarbete av företagets vd och grundare doktor Ramkumar Nair. Bolaget lanserade sin första testprodukt på marknaden 2019 och idag finns deras mykoproteinet Promyc i flertalet produkter i utvalda butiker.</p><p>Mycorena har sin bas i Gamlestan, som är ett snabbväxande område för framtidens matindustri med bland annat satsningen Urban food space, och dit väntas inom kort långväga gäster. Mykoproteinet har nämligen fångat NASA:s uppmärksamhet och de kommande veckorna kommer representanter för den amerikanska rymdmyndigheten till Gamlestan för att ta del av framtidens matprocess, som även kan bli ett sätt att producera mat i rymden.</p><div id="attachment_125779" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-125779" class="wp-image-125779 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/talare-stor.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/talare-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/talare-stor-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/talare-stor-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/talare-stor-520x347.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-125779" class="wp-caption-text">Ebba Fröling, operativ chef på Mycorena, tar emot Göteborgs Companipris på Börssällskapets möte den 9 mars. Foto: Tim Kristensson/Happy visuals.</p></div>

Mycorena får Göteborgs companipris

<p>Ellastbilar får nu företräde genom terminaloperatören APM terminals port 4. Där finns ett reserverat körfält och prioriterad hantering på terminalområdet. Cirka en miljon lastbilar passerar Göteborgs hamn varje år och en tredjedel av dem sker hos APM terminals.</p><p>Ellastbilar utgör än så länge bara en bråkdel i Göteborgs hamn, men fler är på gång. Logistikföretaget DFDS sätter inom kort in 20 tunga ellastbilar och Skaraslättens transport satte nyligen in tre tunga ellastbilar. Tre terminaler i Göteborgs hamn har ett prioritetssystem för ellastbilar. De andra två drivs av Gothenburg roro terminal och Stena line.</p><h4>En jätteviktig satsning</h4><p>– Det är en jätteviktig satsning av terminaloperatörerna som bokstavligen banar väg för omställningen. Med ett prioritetssystem för de mest lastbilsintensiva terminalerna på plats och den växande ladd-infrastrukturen i hamnens närområde är förutsättningarna för ellastbilar bättre här än i någon annan hamn, säger Martin Adeteg, som jobbar med hälsa, säkerhet och utfasning av fossila bränslen på Göteborgs Hamn AB.</p>

Ellastbilar får förtur i containerterminalen

<p>Listan över Sveriges bästa logistiklägen har publicerats sedan 2021. Rankingen bygger på tillgången på logistikytor, flöden/geografi, infrastruktur, marktillgång, kompetens och samarbetsklimat i regionen. Mer än 50 procent av Sveriges totala containertrafik hanteras i Göteborg och just containerterminalen lyfts särskilt fram i motiveringen.</p><h4>God tillväxt</h4><p><strong> </strong>Tillgången på logistikytor är ett viktigt bedömningskriterium och tillväxten har varit stor de senaste åren, både i hamnnära områden på Hisingen och i till exempel Landvetter och Borås.</p><p>– I hamnen utvecklar vi exempelvis Halvorsäng logistikpark tillsammans med Castellum bara tio minuter från kajkanten, det blir ett viktigt tillskott för den hamnnära logistiken. Sedan är tillväxten på ytor bra även i regionens inland vilket är väldigt viktigt. Totalt sett ser framtiden ljus ut för Göteborgsregionen och det finns goda möjligheter att etablera sig här som logistikaktör även på sikt, säger Jacob Minnhagen.</p><p>Helsingborgsregionen blev tvåa på listan och Jönköpingsregionen blev trea. Hela listan och hela motiveringen för Göteborgsregionen  finns i länken nedan.</p>

Göteborgsregionen utsedd till Sveriges bästa logistikläge

<div id="attachment_125173" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><a href="https://mb.cision.com/Main/19267/3710221/1841951.pdf" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-125173" class="wp-image-125173 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/konjunkturrapport-artikel-1.jpg" alt="" width="360" height="498" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/konjunkturrapport-artikel-1.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/konjunkturrapport-artikel-1-217x300.jpg 217w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/konjunkturrapport-artikel-1-250x346.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /></a><p id="caption-attachment-125173" class="wp-caption-text">Klicka på bilden för att ladda ner rapporten.</p></div><p>Under sista kvartalet 2022 sjönk konjunkturindikatorn för Göteborgsregionen 2,5 punkter till 89,0, det innebär att det är lågkonjuktur. Det beror främst på det svaga läget inom handeln, bygg- och tjänstesektorn.</p><h4>Trycker på bromsen</h4><p>Volymerna fortsatte att öka bland tillverkningsföretagen under det fjärde kvartalet. De fortsätter att anställa, men behovet är inte lika stort längre. Lönsamheten är betydligt sämre och framöver räknar tillverkarna med sänkta volymer. Konjunkturläget upplevs som strax under normalt.</p><p>– Tillverkningsföretagen trycker alltmer på bromsen. Industrins orderingång har gått ner på negativa nettotal på såväl hemma- som exportmarknaden, så den verkar krympa, säger Peter Warda, senior analytiker på Business Region Göteborg.</p><h4>Iskallt inom handeln</h4><p>Tjänstesektorn upplever en mycket svag konjunktur, men många företag har fortsatt brist på kompetent arbetskraft. Både efterfrågan och lönsamhet är oförändrad. Byggsektorn ser pessimistiskt framåt när det gäller byggvolym och anställda. Byggtakten saktade ner under sista kvartalet 2022 på grund av lägre efterfrågan och tuffare finanser. Inom handeln är det fortsatt mörkt, även om det skett en viss återhämtning. Företagen räknar med minskad försäljning och färre anställda framöver.</p><p>– Många handelsföretag hade minskade försäljningsvolymer under slutet på året, som vanligtvis är ett av de bättre kvartalen för handeln, säger Peter Warda.</p><h4>Starkare arbetsmarknad</h4><p>Arbetsmarknaden i Göteborgsregionen är fortsatt stark och fler än 10 000 jobb annonserades ut varje månad under fjärde kvartalet 2022, precis som tidigare under året. Tillväxten av jobb i regionen är mycket starkare än i Stockholm, Malmö och övriga Sverige.</p><p>Hotell och restaurang samt information och kommunikation är de branscher där sysselsättningen ökat mest. 5,6 procent är arbetslösa i Göteborgsregionen. För Sverige är siffran 6,6 procent.</p><p>-Det svaga konjunkturläget bedöms dock leda till att det under 2023 kommer att bli svårare att ta sig in på regionens arbetsmarknad, och att arbetslösheten kan vända något uppåt igen, säger Peter Warda.</p><h4>Fler varsel och konkurser</h4><p>Under fjärde kvartalet 2022 ökade antal varsel i Göteborgsregionen och konkurserna var 30 procent fler jämfört med samma kvartal 2021.</p><p>– Förväntningarna framåt är att både varsel och konkurser kommer att öka, dock från en låg nivå, säger Peter Warda.</p>

Ny rapport: Lågkonjunktur i Göteborg

<p>Inspektionsfartyget M/S Hamnen har varit i tjänst dygnet runt sedan 1979 och genom att konvertera fartyget till eldrift kan det användas i många år till.</p><p>&#8211; M/S Hamnen är i väldigt bra skick och det finns ingen annan båt som är bättre lämpad för uppdraget. Genom att bygga om i stället för att byta ut så reduceras utsläppen ytterligare då fartyget inte lever vidare hos en ny ägare, säger David Falk, skeppare på M/S Hamnen och projektledare för elektrifieringen.</p><h4>Behöver flexibiliteten</h4><p>M/S Hamnen är i aktiv drift cirka 1200 timmar per år och det innebär en förbrukning på cirka 25 000 liter diesel. Det ger ett koldioxidutsläpp på 67 ton och det är 15 procent av hamnbolagets totala utsläpp. Maskinrummet på fartyget ska nu få en helt ny elmotor med 250 kW effekt och en fyra till fem ton tung batteribank på 520 kWh.</p><p>&#8211; I undantagsfall kan särskilda utryckningar, oförutsedda händelser eller extrema väderförhållanden kräva ytterligare räckvidd, och därför sätter vi också in en dieselhjälpmotor som drivs på HVO (ett förnybart drivmedel för dieselmotorer). Fartygets uppdrag är att vara tillgänglig i alla sammanhang 24/7 och därför behöver vi den flexibiliteten. Men målet är att kunna köra på batteri 90 procent av tiden, säger David Falk.</p><h4>Ersätts med mindre båt</h4><p><strong> </strong>M/S hamnen har sin ordinarie kajplats i Majnabbehamnen och den kommer att utrustas med laddare där fartyget kan laddas mellan ordinarie uppdrag. Fartyget ska konverteras till eldrift på Ö-varvet på Öckerö med start i vår och ska börja användas igen till hösten. Under tiden används en mindre ersättningsbåt till inspektionsuppdraget.</p><p>&#8211; Styrkan med M/S Hamnen är dess mångsidighet och att vi alltid är ute och nära där det händer. Fartyget har många olika arbetsuppgifter men grunden ligger i att företräda hamnmyndigheten och se till att föreskrifter enligt hamnordningen upprätthålls, säger David Falk.</p>

M/S Hamnen får elmotor

<p>Slingan för den nya containerlinjen ser ut så här: Göteborg-Århus-Runavik-Reykjavik-Grundartangi-Vestmannaeyjar-Runavik-Rotterdam-Cuxhaven-Göteborg.</p><h4>&#8220;Ytterligare en förbindelse till Rotterdam&#8221;</h4><p>– Vi är mycket glada att Samskip valt Göteborgs hamn för sin kortsjötrafik på Island och Färöarna, som också innebär en ytterligare en förbindelse till Rotterdam och Cuxhaven, säger Jacob Minnhagen, affärsutvecklare på Göteborgs Hamn AB.</p>

Ny containerlinje förbinder Göteborg, Island och Färöarna

<p>Johan Malmqvist hade två börsintroduktioner i ryggsäcken när han anställdes för att ta Polestar, som är Volvo Cars avknoppningsbolag, till Nasdaq (börsen). Knappt ett år senare var det gjort och på midsommarafton 2022 började aktien att handlas i New York.</p><p>Johan Malmqvist är anställd som finanschef (CFO) och fick ta emot utmärkelsen på Super summit &#8211; makroekonomiskt forum 2023. Diplomet överlämnades av Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg och ordförande för arrangören Finanskompetenscentrum.</p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

|

|