<p>I Sverige råder det kompetensbrist både inom offentlig sektor. Siffror från Sveriges kommuner och regioner visar att man kan minska rekryteringsbehovet där med drygt 23 procent om man fram till år 2031 kan höja medelpensionsåldern till 66 år.</p><p>– Det är jätteviktigt för kompetensförsörjningen att vi kan få medarbetare att vilja jobba kvar, säger Karin Bryngelsson, HR-specialist på socialförvaltningen Hisingen.</p><h2>Mentorprogram för att behålla kompetens</h2><p>En forskargrupp vid Göteborgs universitet har frågat seniora medarbetare i Göteborgs Stad hur de tänker kring att gå i pension. Utifrån svaren har forskargruppen tagit fram rekommendationer på vad staden bör göra för att få sin personal att senarelägga pensionen. Det handlar bland annat om fortsatt möjlighet till kompetensutveckling, mer flexibilitet och att göra arbetet mer meningsfullt.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p><img loading="lazy" decoding="async" class="size-full wp-image-139922" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin_Bryngelsson-rotated.jpg" alt="" width="349" height="465" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin_Bryngelsson-rotated.jpg 349w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin_Bryngelsson-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin_Bryngelsson-250x333.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 349px) 100vw, 349px" /></p><p>Karin Bryngelsson, HR-specialist på socialförvaltningen Hisingen. Foto: Privat</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p>Som ett led i det startades ett mentorprogram i februari i år. Det är ett samarbete mellan stadsledningskontoret och de fyra socialförvaltningarna. I mentorprogrammet ingår totalt 20 socionomer där hälften är seniora medarbetare (mentorer) och hälften är relativt nyutexaminerade socionomer (adepter). De är matchade två och två från olika förvaltningar och träffas minst en gång i månaden.</p><p>– Det här ska inte ersätta den normala handledningen som man har med chef eller förste socialsekreterare. Här handlar det om att kunna dryfta andra typer av frågor, som till exempel hur man ska orka och hålla i jobbet. De får bestämma själva vad de pratar om men det handlar mer om de mjuka funderingarna, säger Karin Bryngelsson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h2>Positivt utbyte för alla</h2><p>Syftet med programmet är dubbelt. För mentorerna är det att de ska känna att deras kompetens uppskattas, ses och tas tillvara. Det kan i sin tur göra att man vill fortsätta att jobba inom yrket i några år till. För adepterna handlar det om att de får prata med en rutinerad medarbetare så att de blir tryggare i sin yrkesroll och får ta del av den kompetens som finns. Utöver parträffarna har det också varit fyra gemensamma nätverksträffar med alla deltagare under året.</p><p>– Halvtidsutvärderingen visade att alla deltagare är nöjda med programmet och tycker att det är väldigt bra. Samtalen mellan mentor och adept uppskattas, men också nätverksträffarna. Man har tyckt att det har varit väldigt värdefullt att få träffa och lära känna kollegor från andra förvaltningar och lyssna på hur de arbetar med olika frågor, säger Karin Bryngelsson.</p><h2>Fortsättning framöver</h2><p>Programmet är ett pilotprojekt som avslutas i februari 2025. Därefter kommer det att utvärderas. Under andra halvan av 2025 kommer en ny variant av mentorprogrammet att startas upp.</p><p>– Vi kommer att kunna dra lärdom av det här programmet inför framtiden. Ett av målen har varit att hitta former för hur man ska kunna göra detta inom olika förvaltningar och verksamheter, säger Karin Bryngelsson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Läs mer om <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/socialtjansten" target="_blank" rel="noopener">socialtjänsten i Göteborgs Stad på goteborg.se</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Mentorprogram ska locka fler att jobba längre

<p>I förvaltningen för funktionsstöd jobbar färre män än kvinnor. För att klara kompetensförsörjningen nu och i framtiden behöver rekryteringsunderlaget breddas genom att attrahera fler män att söka arbete inom funktionsstöd.</p><p>Syfte med projekt Jämställd rekrytering är att identifiera hur medarbetare inom funktionsstöd ser på sin yrkesroll ur ett genusperspektiv. Förhoppningen är att projektet ska ge förvaltningen kunskap om vad som gör det attraktivt att arbeta inom funktionsstöd och samtidigt skapa medvetenhet om könsnormer på arbetsplatsen.</p><p>Målet är att bredda rekryteringsunderlaget till förvaltningen för att i framtiden klara av kompetensförsörjningen.</p><h2>Bidrar till att bygga kunskap</h2><p>– Det finns flera anledningar till att vår förvaltning vill vara en aktör i detta. Dels är det bra med fler män in i kvinnodominerade yrken och det blir ett sätt att jobba med kompetensförsörjning. Dels är vi på det här viset med och bidrar i att bygga kunskap inom området. Det blir också ett sätt för förvaltningen att synas och visa på den kraft och engagemang det finns hos oss, säger Camilla Blomqvist, förvaltningsdirektör inom funktionsstöd.</p><p>Sofia Alstam och Sofia Skönblad arbetar som hr-specialister med fokus på förvaltningens kompetensförsörjning. De projektleder Jämställd rekrytering i nära samarbete med forskarna från Centrum för Global HRM (human resources management) vid Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.</p><div id="attachment_139898" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139898" class="size-full wp-image-139898" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sofia-S_Sofia-A-1000.jpg" alt="" width="1000" height="659" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sofia-S_Sofia-A-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sofia-S_Sofia-A-1000-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sofia-S_Sofia-A-1000-768x506.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sofia-S_Sofia-A-1000-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sofia-S_Sofia-A-1000-520x343.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sofia-S_Sofia-A-1000-730x481.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139898" class="wp-caption-text">Sofia Skönblad och Sofia Alstam jobbar som hr-specialister på förvaltningen för funktionsstöd och projektleder Jämställd rekrytering i samarbete med forskarna Ylva Ulfsdotter och Karin Allard. Foto: Carina Wetterlind</p></div><p>– För att få en samlad och nyanserad bild av hur det är att arbeta inom funktionsstöd, har vi glädjen att få samarbeta med forskarna Ylva Ulfsdotter Eriksson och Karin Allard från Linnéuniversitet respektive Göteborgs universitet, säger Sofia Skönblad.</p><h2>Forskarna om samarbetet</h2><p>Karin Allard är lektor och forskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Centrum för Global HRM vid Göteborgs universitet och forskar bland annat om könat organisationsklimat och inkludering.</p><div id="attachment_139894" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139894" class="size-full wp-image-139894" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-Allard-800.jpg" alt="" width="800" height="832" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-Allard-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-Allard-800-288x300.jpg 288w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-Allard-800-768x799.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-Allard-800-250x260.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-Allard-800-520x541.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-Allard-800-730x759.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139894" class="wp-caption-text">Karin Allard är lektor och forskare vid institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Foto: Carina Wetterlind</p></div><p><strong>– </strong>När vi på Göteborgs universitet fick frågan i december 2023 om vi var intresserade av att delta, kändes det nästan som en julklapp. Det är en fin möjlighet för oss att kunna forska med ett genusperspektiv tillsammans med verksamheten, som dessutom själva har tagit initiativet till samarbete. Det händer inte så ofta, säger Karin Allard.</p><p>Förvaltningen för funktionsstöd är Sveriges största funktionsstödsförvaltning vilket ger en stor möjlighet att bidra till kunskapsutveckling och forskning. Tack vare projektet kan Karin Allard och Ylva Ulfsdotter Eriksson undersöka medarbetares upplevelse av att arbeta inom funktionsstödsbranschen, vilket kan vara relevant även för andra kommuner.</p><p>– Syftet är att identifiera både möjligheter och hinder för att kvinnor och män ska se sin yrkesroll och arbetsplats som attraktiv. Vår förhoppning är att kunna ta den här förstudien vidare och utveckla ett större forskningsprojekt, säger Karin Allard.</p><h2>Tidigare forskning om genus och yrkesval</h2><p>Flertalet undersökningar lyfter fram hur könsbundna yrkesvalen på arbetsmarknaden är. Både Jämställdhetsmyndigheten och Sveriges kommuner och regioner, SKR, har studerat hur kommuner och regioner kan få fler män att arbeta inom välfärden.</p><p>Dessa undersökningar pekar på vikten av att bryta könsnormer, för att minska sårbarheten som därmed finns inbyggd på arbetsmarknaden, inte minst inom den offentliga sektorn. Arbetsgivare inom välfärden rekommenderas bland annat att höja medvetenheten om hur normer om kön begränsar kvinnors och mäns yrkesutövande.</p><p>– Dessutom har det visat sig att jämställda arbetsplatser är attraktiva för både män och kvinnor och att det är positivt för arbetsmiljön. SKR har även studerat unga mäns intresse för arbete inom välfärden och menar att här finns ett intresse, men att rekryteringen från målgruppen män är låg. Här finns alltså en dold arbetskraft och en outnyttjad potential, säger Sofia Alstam.</p><h2>Fokusgruppsintervjuer och enkätundersökning</h2><p>Tack vare finansiering från Centrum för Global HRM, Linnéuniversitetet och Västra Götalandsregionen kan projektidén nu bli verklighet. Som en del av projektet genomförde de två forskarna från Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet nyligen fokusgruppsintervjuer med både män och kvinnor. Deltagarna fick prata om egenskaper och kompetens som är viktiga inom yrket och hur det är att arbeta inom funktionsstöd.</p><p>Förutom fokusgruppintervjuer genomför de två forskarna under hösten en större enkätundersökning som skickas ut till ett stort antal medarbetare inom förvaltningens verksamheter.</p><p>– Genom att samverka med universiteten kan vi få fördjupad och evidensbaserad kunskap inom områden som är viktig för branschen, i detta fall för kompetensförsörjningen. Förhoppningen är att denna förstudie inte bara ska bidra med kunskap om hur det är att arbeta inom förvaltningen för funktionsstöd, utan att den också ska vara intressant för andra delar av offentlig sektor där män är underrepresenterade, fortsätter Sofia Skönblad.</p><h2>Spridning av resultatet</h2><p>– Vi ser fram emot att ta del av resultaten som ska ge oss underlag och rekommendationer för det fortsatta arbetet med kompetensförsörjning.  Dessutom höjer vi medvetenheten kring normer på våra arbetsplatser. Vi förbereder en spridningskonferens till våren 2025 för att fler ska kunna ta del av resultatet, säger Sofia Alstam.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förvaltningen för funktionsstöd</a></p><p></p></div></div>

Forskningssamarbete om jämställd kompetensförsörjning

<p>Rasismen som människor möter i sitt arbete har länge engagerat Fardowsa Hirsi Ali, administratör och planerare på hemtjänst natt och larm. När hon initierade satsningen Jämlika arbetsplatser och arbete mot rasism på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen ville hon synliggöra rasismen som en arbetsmiljöfråga.</p><h2>Börjar redan på spårvagnen till jobbet</h2><p>Fardowsa berättar hur vardagsrasismen kan ta sig uttryck i hennes vardag.</p><p>– Det börjar egentligen redan på spårvagnen till jobbet, med kommentarer och blickar. Och så snart jag kommer till jobbet så kickar en medvetenhet igång, jag gör så många anpassningar jag kan för att passa in och inte sticka ut, för jag känner att det finns både fördomar och förväntningar på en mörk kvinna som bär sjal.</p><p>– Jag ändrar till och med mitt sätt att prata för att passa in. Det skapar en osäkerhetskänsla och jag ifrågasätter mig själv. Samtidigt blir jag besviken på mig själv att jag håller på med de här anpassningarna.</p><p>Nyligen tilldelades Fardowsa utmärkelsen Årets nyskapare på Mötesplats Digitalisering och innovation för arbetet med att skapa förutsättningar för en mer inkluderande arbetsmiljö.</p><p>I hemtjänsten natt och larm där Fardowsa arbetar vittnar flera medarbetare om rasism.</p><p>– Det var viktigt att ta fram en enkät där vittnesmålen syntes även där, säger hon.</p><h2>Långsiktighet och uthållighet</h2><p>Med utmärkelsen i ryggen känner Fardowsa sig stärkt i att arbetet framåt kommer handla om att medvetandegöra och utbilda.</p><p>Fardowsa berättar att stödet hon fått från verksamhetschef Marie Skoglund har varit viktigt för att komma vidare i sitt arbete med frågan.</p><p>För Marie Skoglund har Fardowsas initiativ inneburit ett lärande hon tar med sig i sitt ledarskap framåt.</p><p>– Fardwosa har ju kämpat med det här i många år för att det ska sättas på kartan som en viktig fråga. Men för många av oss chefer är vi bara i starten, och vår plan sträcker sig över flera år och det kräver uthållighet, säger hon.</p><p>Marie har nyligen haft en heldag med ledningsgruppen för äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen i frågan om rasism och använde då bland annat föreläsningsmaterial av föreläsaren och författaren Navid Modiri.</p><p>– Det här är en tuff och jobbig fråga, alla har vi fördomar, alla är inte fullt medvetna om dem. Men det här är ett steg i en riktning för att veta hur man ska förhålla sig. Planen för stärkta åtgärder för rasism har funnits sedan 2020 men jag visste själv faktiskt inte ens att den fanns. Det finns jättemycket material och goda intentioner men ingen har gjort något konkret av det, berättar hon.</p><p>Fardowsa och Marie kommer även att träffa äldre- samt vård- och omsorgsnämnden och prata om undersökningarna och arbetet framåt.</p><h2>Vardagsrasism och mikroaggressioner</h2><p>Enligt både Fardowsa och Marie saknas kunskap om vad rasism är och vad det får för konsekvenser för den som blir utsatt. De håller båda med om att rasismen i äldreomsorgen talas det inte öppet om, och kan röra sig i flera riktningar, mellan medarbetare eller mellan medarbetare och chef, och mellan medarbetare och omsorgstagare.</p><p>– Man behöver prata om det här på ett bra sätt och våga ta samtalet. En medarbetare ska inte ens behöva misstänka att det handlar om rasism och en chef måste kunna känna sig trygg med att till exempel inte förlänga en persons vikariat utan att vara orolig över att bli anklagad för att det handlar om rasism. Men om det finns en otrygghet och brist på stöd och jämlikt bemötande så blir det här en fråga som många inte vågar eller orkar ta i. På sikt hoppas jag att det finns tydliga riktlinjer att luta sig mot, säger Fardowsa.</p><h2>Rasism är ett arbetsmiljöproblem</h2><p>Marie anser att undersökningar och forskningen talar sitt tydliga språk, diskriminering och rasism är ett arbetsmiljöproblem.</p><p>– Så här ser forskningen ut, vi har personer som inte blir väl bemötta i sitt arbete utifrån etnisk tillhörighet. Det är ett arbetsmiljöproblem och det behöver man fånga upp och göra en analys av. Jag tror att det viktigaste till att börja med är att vilja göra rätt, det anser jag är viktigare än att alltid göra rätt.</p><p>– På det sättet öppnar man för en dialog där man inte ska känna sig osäker eller rädd för att ställa frågan fel. För att arbeta med ett inkluderande ledarskap har vi i min ledningsgrupp pratat om att cheferna fått sätta olika mål, som att reflektera över hur de fördelar ordet på möten, om det finns en jargong på arbetsplatsen som inte är okej eller om de varit normkritiska vid rekrytering, säger Marie.</p><p>En annan konkret sak att göra är att se över medarbetarenkäten, menar Fardowsa:</p><p>– Den är nog inte utformad av någon som har de erfarenheter som jag har.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Kunskapen om rasism ska höjas inom äldreomsorgen

<p>Fardowsa Hirsi Ali fick priset Årets nyskapare under en ceremoni på Mötesplats digitalisering och innovation i förra veckan.</p><h2>Hur känns det?<strong><br /></strong></h2><p>– Det är jättekul att få den här utmärkelsen. Och det är ännu roligare att det är fler än jag som ser värdet i det här arbetet. Ibland har det känts som att jag har jobbat i motvind, men med det här priset känns det som att man får vind i ryggen, säger Fardowsa Hirsi Ali, som jobbar med administration och lokalt verksamhetsstöd på hemtjänstens avdelning Natt Larm inom Göteborgs äldre- samt vård- och omsorgsförvaltning, ÄVO.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4><strong>Årets nyskapare</strong></h4><ul><li>Utmärkelsen Årets nyskapare är en nyinstiftad kampanj som uppmärksammar insatser inom Göteborgs Stad som utvecklar verksamheten genom innovation eller digitalisering.</li><li>Syftet är att lyfta fram goda exempel och förändringsinsatser som utförs av medarbetarna i Göteborgs Stad.</li><li>Över 650 personer röstade i kampanjen där Fardowsa Hirsi Ali vann.</li></ul><p></p></div></div><p>Hon har under sina år inom hemtjänsten sett att flera medarbetare har blivit diskriminerade på grund av etnicitet, språk och religion. Detta ledde till hennes arbete Jämlika arbetsplatser som startades med en enkätundersökning bland anställda som jobbar i hemtjänsten nordost och på larm- och nattenheten. Totalt svarade 124 personer.</p><h2>Många svar i enkät om rasism</h2><p>– Vi ville få mer konkret kunskap om i vilken omfattning de anställda upplever diskriminering och kränkning i sitt arbete. Svaren visade att flera själva hade upplevt eller sett någon kollega utsättas för rasism av omsorgstagare, chefer och kollegor, berättar Fardowsa Hirsi Ali.</p><p>Resultatet från enkäten har redovisats för chefer, medarbetare och fackförbund.</p><p>– Även om det är nolltolerans för diskriminering i Göteborgs Stad betyder inte det att vi är skonade från det, säger Fardowsa Hirsi Ali och fortsätter:</p><p>– Man vill gärna tro att diskriminering handlar om stora hatbrott, man tror inte att det händer i ens egen verksamhet. Nu kan vi tydligt påvisa att det förekommer att medarbetare blir diskriminerade på grund av etnicitet, språk och religion, säger hon.</p><h2>Skapa en handlingsplan</h2><p>Nästa steg i arbetet är att skapa en tydlig handlingsplan för att förebygga rasism och för att stärka chefer och medarbetare i den här frågan.</p><p>– Nu tittar vi på hur vi ska jobba framåt. Vi fortsätter att analysera och diskutera ute på enheterna och ska ta fram en handlingsplan på medarbetarnivå och en på chefsnivå, säger Fardowsa Hirsi Ali.</p><p>Hon menar att syftet med hela satsningen är att stärka chefer och medarbetare när det gäller frågor som rasism.</p><p>–  Vi har uppenbarligen ett problem och vi behöver synliggöra det. Vi behöver också stärka cheferna och medarbetarna, de behöver kunskap och stöd. Med det kan vi skapa förutsättningar för att minska diskrimineringen i verksamheterna, menar Fardowsa Hirsi Ali.</p><h2>Stort behov av rekrytering</h2><p>I Göteborgs Stad behövs det många nya medarbetare till äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, och stundtals är det svårt att rekrytera.</p><p>– Om man inte känner sig trygg på sin arbetsplats är det förståeligt att man väljer bort att jobba där. Därför behöver vi förbättra arbetsmiljön och skapa en inkluderande arbetsplats.</p><p>Om Fardowsa Hirsi Ali får drömma kommer flera enheter inom ÄVO att jobba vidare med hennes arbete.</p><p>– Göteborgs Stad är den andra största arbetsgivaren i Sverige, vi är en stor samhällsaktör och om vi jobbar med den här frågan kan vi bidra till bättre samhälle. Det här har saknats i staden, konkreta, aktiva åtgärder för att jobba mot nolltolerans av rasism.</p><div id="attachment_138969" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138969" class="size-full wp-image-138969" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/muggar-pris-1000.jpg" alt="" width="1000" height="605" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/muggar-pris-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/muggar-pris-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/muggar-pris-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/muggar-pris-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/muggar-pris-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/muggar-pris-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138969" class="wp-caption-text">Priset består av en skräddarsydd workshop och keramikmuggar skapade av en brukare på Formverkstan daglig verksamhet. Foto: Liselotte Marcusson</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> Göteborgs Stad <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Fardowsa Hirsi Ali är Årets nyskapare

<p>Hur ser egentligen en lyckad rekrytering ut? Det är ingen överdrift att säga att enhetscheferna Anna Karlsson och Anna Bexbo har en stor erfarenhet från rekryteringens olika delar.</p><h2>Har kunnat dra in på bemanningssjuksköterskor</h2><p>Allt från att välja kandidater, bestämma tid och plats för intervju till att prata lön. Och sen den lilla detaljen på slutet – kandidaten måste ju faktiskt vilja ha jobbet – och tacka ja till tjänsten.</p><p>– Vi har rekryterat många sjuksköterskor under de senaste två åren. Vi har kunnat dra in på bemanningssjuksköterskor. Tidigare har vi varit väldigt beroende av dem för att verksamheten ska gå runt och fungera, säger Anna Bexbo.</p><p>Anna Karlsson minns själv när hon var på sin intervju för sitt jobb som enhetschef. Även om hon visste att bemanningsläget var ansträngt, så visste hon inte riktigt hur mycket.</p><h2>Hade fördelar av hög lön från konsultbolaget</h2><p>– Jag fick väl en hint på anställningsintervjun att det behövde rekryteras. Men det var nog ingen som sade att vi knappt hade en enda ordinarie sjuksköterska, säger Anna Karlsson.</p><p>Det var bortåt 12–13 sköterskor på enheten som var från bemanningsföretag.</p><p>– Flera av dem hade jobbat här länge och hade fördelar av att ha hög lön från konsultbolaget, samtidigt som de fick vara med i vår ordinarie verksamhet. I vanliga fall används konsultsköterskor nästan uteslutande till patientbesök och inget mer. Just för att kostnaden är så pass hög för dem.</p><h2>&#8220;Göteborgs Stad erbjuder ett meningsfullt arbete”</h2><p>I höst har det gått ett år sedan den sista sjuksköterskan slutade i Anna Karlssons grupp. Den egna rekryteringen av sjuksköterskor har gått så pass bra att de inte längre har samma behov av att hyra in utifrån.</p><p>– Det känns jättekul att allt fler sjuksköterskor hittar till kommunala hemsjukvården. Det ekonomiska läget och att Sahlgrenska infört särskild anställningsprövning har såklart bidragit. Men också att allt fler inser att Göteborgs Stad erbjuder ett meningsfullt arbete med en trygg anställning, säger Anna Karlsson.</p><p>Men det finns också andra anledningar till att sjuksköterskorna söker de lediga jobben menar Anna Bexbo.</p><p>– Som sjuksköterska i kommunala hälso- och sjukvården får du vara med och utveckla verksamheten. Du får ett stort ansvar och får träffa dina patienter under en längre tid. Att få bygga relationer och lägga upp dina besök brukar vara uppskattat av medarbetarna. Och nu när den avancerade hemsjukvården flyttar in mer och mer hos patientens hem, får du också utföra kvalificerade och stimulerande uppgifter.</p><h2>”Har varit svårt att bygga en grupp”</h2><p>När medarbetare kommer och går så påverkar det också arbetsmiljön, kontinuiteten och arbetsuppgifterna.</p><p>– Det har varit svårt att bygga en grupp när de flesta eller nästan alla sjuksköterskor har sin chef på bemanningsföretaget. Framför allt har det varit nästintill omöjligt att utveckla verksamheten och planera långsiktigt. Vi har verkligen fått prioritera vad vi ska göra och vad vi kan vänta med. Det tar alltid tid att hitta sin roll i gruppen, säger Anna Karlsson.</p><h2>Arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare</h2><p>Trots att allt fler sjuksköterskor söker sig till kommunala hälso- och sjukvården så finns det fortfarande vissa utmaningar kvar.</p><p>– För att ha en god patientsäkerhet har vi behövt överanställa. Med det menas att vi har anställt någon eller några sjuksköterskor för mycket. Att förhålla sig till ekonomin kan vara tufft, säger Anna Karlsson.</p><p>– Vi arbetar för att vara en attraktiv arbetsgivare och för en god patientsäkerhet. Det kostar, säger Anna Bexbo.</p><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Kommunal hälso- och sjukvård</h4><p>Kommunal primärvård, eller kommunal hälso- och sjukvård som det också kallas, kan du få om det är svårt att ta sig till vårdcentralen eller när du behöver hälso- och sjukvård flera gånger i veckan.</p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/sjukvard-och-tandvard/sjukvard/kommunal-halso--och-sjukvard" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Kommunal hälso- och sjukvård </a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Jobba på äldre- samt vård- och omsorgs­förvaltningen</a></li><li><a href="https://goteborgsregionen.se/projekt/2019-01-01-nara-vard" target="_blank" rel="noopener">Göteborgsregionen: Nära vård</a></li></ul><p></p></div></div>

Så rekryterar Göteborgs Stad sjuksköterskor  

<p>– Det pågår många värdefulla satsningar i Göteborgs Stad och med hjälp av kampanjen Årets nyskapare får vi ta del av några av dem. Det finns mycket vi kan vara stolta över och som gör nytta för boende, besökare och näringsliv, säger Liselotte Marcusson, kommunikationsstrateg på stadsledningskontoret och initiativtagare till Årets nyskapare.<span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p>– Det är också glädjande att så många ville vara med och rösta fram en vinnare, fortsätter hon.<span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><span data-contrast="auto"><strong>Utmärkelsen Årets nyskapare </strong></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><ul><li><span data-contrast="auto"> En nyinstiftad kampanj som uppmärksammar insatser inom Göteborgs Stad som utvecklar verksamheten genom innovation eller digitalisering</span></li><li><span data-contrast="auto"> Syftet är att lyfta fram goda exempel och förändringsinsatser som utförs av medarbetarna i Göteborgs stad</span></li><li><span data-contrast="auto"> Över 700 personer röstade i kampanjen</span></li></ul><p><span data-contrast="auto">Vinnaren presenteras vid en ceremoni på Mötesplats digitalisering och innovation den 10 oktober. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto"> </span></p></div></div></span></p><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4><span data-contrast="auto">De fyra finalisterna i Årets nyskapare </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></h4><p><span data-contrast="auto"><strong>Känslohantering på nya vis</strong></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Resursenhet Unga Angered, socialförvaltningen Nordost</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><ul><li><span data-contrast="auto"> Ett lekfullt och innovativt sätt att utbilda om känslor tillsammans med vårdnadshavare, barn och ungdomar.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Skapat spel och sånger med hjälp av AI.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Medarbetarna använder spelet i familjebehandling.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Positivt mottagande av familjer och ungdomar.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Vill utveckla spelet och sprida till fler resursenheter.</span></li></ul><p><span data-contrast="auto"> </span></p><p><span data-contrast="auto"><strong>Jämlika arbetsplatser</strong></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Hemtjänst natt och larm, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><ul><li><span data-contrast="auto">Stort rekryteringsbehov inom vård och omsorg</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></li><li><span data-contrast="auto"> Inom hemtjänsten utsätts fler medarbetare för diskriminering än stadens övriga medarbetare.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Vill förbättra arbetsmiljön för alla medarbetare och skapa en inkluderande arbetsplats.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Undersökt arbetsmiljön kopplat till etnicitet.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Ska ta fram en handlingsplan för att förebygga rasism och för att stärka chefer och medarbetare.</span></li></ul><p><span data-contrast="auto"> </span></p><p><span data-contrast="auto"><strong>Förhindra vattenläckage</strong></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Enhet för ledningsnät vattendrift, kretslopp och vatten</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><ul><li><span data-contrast="auto"> Varje del i Göteborgs 180 mil långa dricksvattennät har analyserats för att veta var risken för en vattenläcka som får stora konsekvenser är som störst.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Ett artificiellt neuronnät och fler tekniker har använts i analysarbetet. Ett neuronnät är en uppsättning av algoritmer vars uppgift är att efterlikna lärandeprocesserna i en biologisk hjärna.</span></li><li><span data-contrast="auto"> En vattenmängd som motsvarar 47 000 badkar stannar nu kvar i ledningarna varje dag jämfört med hur det var för ett år sedan</span></li><li><span data-contrast="auto"> Samma metod kan användas för analys av alla ledningsnät under mark.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Först i Sverige att arbeta på detta sätt. Andra kommuner har visat intresse för arbetet.</span></li></ul><p><span data-contrast="auto"> </span></p><p><span data-contrast="auto"><strong>Språklyftet</strong></span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Arbetsmarknad och vuxenutbildning, förvaltningen för funktionsstöd, förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, utbildningsförvaltningen, stadsledningskontoret, äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><ul><li><span data-contrast="auto"> Ska möta utmaningar med kompetensförsörjning, bidra till ökad jämlikhet och bättre arbetsmiljö.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Integrerar språkstödjande aktiviteter direkt i arbetslivet, vilket ger en praktisk inlärningsmiljö för deltagarna.</span></li><li><span data-contrast="auto"> Insatser och initiativ inom språklig kompetens som förut skedde förvaltningsvis sker nu med ett samlat grepp där skalbarhet, samordningseffekt och gemensamt lärande redan fått effekt.</span></li></ul><p><span data-contrast="auto"> </span></p></div></div>

Fyra kandidater klara för Årets nyskapare 

<p>Danijela Ristic och Maritha Rooslien arbetar på ett boende med särskild service. Danijela är stödassistent och Maritha stödpedagog. Trots en tuff arbetssituation känner de arbetsglädje och motivation. Att stötta varandra, skratta mycket och vara noga med att lämna jobbet på jobbet får det att fungera.</p><p>På boendet finns åtta unga vuxna, som har komplexa svårigheter. Det är vanligt med självskadebeteende och självmordsförsök och att de boende säljer sex.</p><div id="attachment_137004" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137004" class="size-full wp-image-137004" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800.jpg" alt="" width="800" height="906" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800-265x300.jpg 265w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800-768x870.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800-250x283.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800-520x589.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/akutvaskan-800-730x827.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137004" class="wp-caption-text">På boendet finns två akutväskor. Foto: Yvonne Lind</p></div><p>– Det jobbigaste är när de skadar sig, säger Maritha Rooslien. Särskilt tufft är det när någon går iväg. Även om personen säger att hen bara ska gå och handla vet vi att det är något annan som är avsikten. Det blir en ovisshet som tär. Det är också ganska vanligt med sexköp och det är svårt att veta hur vi ska agera då.</p><h2>Små saker ger glädje</h2><p>Vad får er att känna glädje på jobbet?</p><p>– Ja, säger Maritha Rooslien, egentligen är det väl om man gått från jobbet och ingen har dött den dagen. Men om jag ska utveckla, då är det känslan när man gett stöd och får bekräftelse att man har gjort något, det kan vara små signaler. Till exempel kan det vara ett leende från något som mår väldigt dåligt.</p><p>Det kan också vara framsteg som ger glädje.</p><p>– Under en lång period fick jag inte komma in till en av våra hyresgäster och ge stöd i lägenheten. Men jag gav inte upp utan hälsade alltid då vi möttes i korridoren. Idag fungerar det jättebra. Under tiden det var jobbigt var mina kollegor och min chef väldigt stöttande, berättar Danijela Ristic.</p><h2>Lämna jobbet på jobbet</h2><p>Frågan som infinner sig är vad man gör för att orka med arbetsvardagen. Hur stöttar ni varandra?</p><p>&#8211; Vi accepterar varandras olikheter och stöttar varandra. Vi skrattar mycket och vi firar allt som går att fira. Födelsedagar så klart men mycket annat också. En annan viktig sak är att ”blåsa ut” det som är jobbigt. Det gör vi när vi lämnar jobbet, genom att göra en blås-utövning. Men ibland kan man behöva blåsa ut när man lämnar en av hyresgästernas lägenhet, om det har varit extra jobbigt. säger Danijela Ristic.</p><h2>Mer stöd och bättre struktur</h2><p>Det har inte alltid fungerat lika bra. Det fanns en tid då personalgruppen hade problem, och inte fungerade bra tillsammans. Då inleddes ett stort förändringsarbete som bland annat bestod av att skapa handlingsplaner och rutiner som stöd för personalen när de ska hantera svåra situationer. Då vet de vad de ska göra om en boende exempelvis skadar sig.</p><p>Det skapar trygghet, både för personalen och för brukarna. Alla brukare har individuella handlingsplaner och några har också så kallade akuthäften. De innehåller viktig information, exempelvis telefonnummer och instruktioner med steg för steg.</p><p>– På boendet finns också två akutväskor. Akutväskorna innehåller skyddsutrustning och sjukvårdsmaterial för att exempelvis kunna stoppa blödningar. I den finns också verktyg som glasskärare och avbitartång. Alla verktyg är till för att vi ska kunna rädda liv, exempelvis om vi behöva bryta oss in.</p><h2>Se det ljusa i det svåra</h2><p>Vilka egenskaper är viktiga i ert jobb?</p><p>– Man behöver vara bra på att samarbeta, vara lugn men ändå handlingskraftig. Sedan är det viktigt att vara en god lyssnare och att kunna separera sin professionella roll från den privata.</p><p>Andréa Strömme är enhetschef på boendet och har många goda ord att säga om sina medarbetare:</p><p>– Jag tycker mina medarbetare är fantastiska. De kommer till jobbet varje dag med ett leende och lämnar det med ett leende trots att de möter många svårigheter. Att se det ljusa i det svåra är det som oss kraften att stå kvar tror jag.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Förvaltningen för funktionsstöd</a></p><p></p></div></div>

Danijela och Maritha jobbar med att rädda liv

<p>Språklyftet är ett politiskt uppdrag och riktar sig till de medarbetare som behöver utveckla sin svenska. Det innebär att de får gå en kurs i svenska två dagar i veckan, vid sidan av sitt arbete i Göteborgs Stad. Det drog i gång under 2023 och hittills har närmare 100 medarbetare gått igenom kursen.</p><p>Trine Paulsen är enhetschef på serviceenheten i sydväst på äldre- samt vård och omsorgsförvaltningen, och har flera medarbetare som gått Språklyftet. Hon ser i det dagliga arbetet att utbildningen gjort dem tryggare i att använda svenska.</p><p>– Jag ser att de är mer bekväma med att mejla mig och prata på möten, som på APT. Och själva uttrycker de att de gärna vill fortsätta Språklyftet, att de lärt sig mycket nytt om grammatik och att de stärker språket genom att prata med varandra, säger hon.</p><h2>En del av ett språkstödjande arbete</h2><p>Den förvaltningsövergripande grupp som arbetat fram Språklyftet har haft ett brett anslag, där språkstödjande arbete i sin helhet varit ledstjärnan. Språkstödjande arbete är mycket bredare än bara en kurs i svenska.</p><p>– Arbetsplatsen måste vara språkstödjande för att det ska vara effektivt. Språklyftet är en liten del i det, men vi arbetar aktivt med att sätta Språklyftet i ett större sammanhang och jobbar strategiskt med de här frågorna, säger Annica Frank, avgående projektledare för Språklyftet.</p><h2>Praktiskt inriktat med flexibla lösningar</h2><p>Studierna är praktiskt inriktade på situationer i arbetsvardagen, som ofta kan vara språkligt utmanande. Det kan till exempel handla om att träna på att prata i telefon med anhöriga, våga prata mer på möten och APT samt öka kommunikationen i situationer som kräver samarbete. Framöver kommer möjligheterna att kombinera Språklyftet med det ordinarie arbetet också förbättras ytterligare. Planer finns på att öka antalet flexibla undervisningsformer, inklusive distansundervisning.</p><p>– Det ger deltagarna större möjlighet att utveckla sin språkkompetens i arbetslivet och förvaltningarna bättre förutsättningar att kompetensutveckla sin personal, säger Rodasb Rahimi, ny projektledare.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Språklyftet</h5><ul><li>är ett politiskt uppdrag från 2023 och utgör en del i arbetet med Göteborgs Stads kompetensförsörjningsplan</li><li>Arbetet samordnas av arbetsmarknad och vuxenutbildning, i samverkan med förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, utbildningsförvaltningen, förvaltningen för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</li><li>Aktuella för insatsen är befintligt anställda i nämnda förvaltningar, som behöver en språkstärkande insats</li><li>Språklyftet ska bidra till framtida kompetensförsörjning, ökad jämlikhet och bättre arbetsmiljö samt möjliggöra en god kvalitét i leveransen till de göteborgarna som tar del av stadens service</li><li>Språklyftet är nu nominerat till Årets nyskapare, en intern kampanj för att uppmärksamma förändringsinsatser i Göteborgs Stad på tema utveckling med stöd av innovation eller digitalisering</li></ul><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Språklyftet utvecklar svenskan på jobbet

<p>Ett brandlarm tjuter och byggdammet har precis lagt sig i det nybyggda boendet med särskild service i Angered. Snart ska åtta unga vuxna flytta in. De har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, missbruksproblematik och även andra diagnoser.</p><p>De har också en annan sak gemensamt, de har bott på flera olika institutioner eller boenden och flyttat mycket. De var trötta på att flytta och även trötta på vuxna som de inte litade på. Dessutom var personalen som skulle jobba på boendet en ny arbetsgrupp som inte kände varandra.</p><p>– Den första känslan var ändå förväntan. Det var en unik brukargrupp vi skulle jobba med och det kändes spännande, samtidigt som det var nervöst, berättar Andréa Strömme, enhetschef på boendet.</p><h2>Förväntan byttes till problem</h2><p>Personalen var väldigt peppad. I början fick de göra allt, ordna med möbler och porslin och bygga allt från grunden. Och ja, de fick tyst på det tjutande brandlarmet.</p><p>–  Vi fick ordning på det mesta, och det första året var bra. Vi lärde oss mycket och tog reda på det vi inte visste.</p><p>Men tiden gick och flera prövningar tog sin början. Hyresgästernas utmanande problem och alla dilemman slet på personalen, som inte fungerade bra som grupp.</p><div id="attachment_135916" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135916" class="size-full wp-image-135916" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000.jpg" alt="" width="1000" height="668" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000-768x513.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Danijela-och-Maritha-1000-730x488.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135916" class="wp-caption-text">&#8211; Vi har flera dilemman i vår arbetsvardag, berättar Danijela Ristic och Maritha Rooslien, som arbetar på boendet som stödassistent och stödpedagog. Bland våra hyresgäster finns de som skadar sig själva och det finns brukare som är självmordsbenägna. Foto: Yvonne Lind</p></div><p>– Vi har flera dilemman i vår arbetsvardag. Bland våra hyresgäster finns de som skadar sig själva och det finns brukare som är självmordsbenägna. Redan första dagen sa en av våra hyresgäster att hen skulle ta livet av sig, berättar Maritha Rooslien, stödpedagog på boendet.</p><p>Personalen brottades med frågan om vad de får och inte får göra. Om en boende säger att hen ska ta livet av sig och tar fram en kniv- kan man ta kniven? Och om det är tydligt att en boende säljer sex- vad gör man då?</p><h2>Började med kartläggning</h2><p>Personalen noterade också att det inte fanns tillräckligt stöd i form av rutiner och andra styrdokument för hur de skulle agera. Det fanns vissa rutiner men de var inte tillräckligt. Det fanns flera problem i personalgruppen och det var tydligt att de inte mådde bra. Personalgruppen gled isär och stöttade inte varandra, utan tvärtom.</p><p>–  De gjorde att våra brukare kom i skymundan vilket gjorde att även de mådde sämre, ja alla mådde dåligt. De var stökigt på boendet, och bland annat kastades det möbler. Runt 2021 hade vi nått botten och det var då jag insåg att det måste till en förändring, säger Andréa Strömme.</p><div id="attachment_135908" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135908" class="size-full wp-image-135908" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800.jpg" alt="" width="800" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Andrea-stromme-800-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135908" class="wp-caption-text">– Efter en satsning på kvalitet är situationen helt annorlunda idag. Både personal och brukare mår bättre, säger Andréa Strömme, enhetschef. Foto: Yvonne Lind</p></div><p>Förändringen började med en kartläggning av en extern part. Efter det påbörjades resan mot ett annat sätt att jobba. Det första som hände var en omorganisation och omflyttningar i personalgruppen.</p><h2>Viktigt med god samverkan</h2><p>– Sedan började vi arbeta strukturerat för att höja kvaliteten. Vi gick igenom alla rutiner och skapade flera nya. Det gör att personalen till exempel vet vad de ska göra när de finns misstanke om att en boende planerar att ta livet av sig.</p><p>Alla hyresgäster har individuella handlingsplaner, utifrån de kartläggningar som personalen har gjort. Även andra saker har bidragit till den positiva förändringen. Bland annat fick personalen gå flera utbildningar.</p><p>– Vi har också ansvariga för alla områden, exempelvis inom suicid, hot och våld. När vi har APT har vi olika teman vi går igenom. Något annat som är viktigt är god samverkan med andra externa parter, exempelvis psykiatrin och hälso- och sjukvård, säger Andréa Strömme.</p><h2>Mer trygghet idag</h2><p>Idag är situationen en annan.</p><p>Danijela Ristic, som jobbar som stödassistent, kom till boendet efter förändringen och hon berättar:</p><p>– Vi är en bra och stabil grupp. När jag började kände jag mig välkommen, jag fick svar på alla frågor och hjälp om jag stötte på problem. Jag känner att det är ok att fråga hur mycket jag vill.</p><p>Andréa Strömme håller med och anser att det är mycket som är annorlunda idag.</p><p>–  Nu är det är en helt annan känsla att komma in på boendet. Bland personalen är det ett helt annat klimat, de är ärliga mot varandra och stöttar varandra. Och nu känner våra brukare att vi har dem i fokus, och då känner de sig trygga. Resultatet är att vi har färre självskador och försök till suicid.</p><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Förvaltningen för funktionsstöd</a></p><p></p></div></div>

Rutiner och stöddokument gav ökad trygghet

<h2>Vad tänker du nu, när du ska gå i pension i slutet av maj?</h2><p>– Jag vill gärna tacka alla som jag samarbetat med genom åren, både tjänstepersoner och politiker. Det har varit en ära att fått vara i stadens tjänst och framför allt kunna bidra till goda levnadsvillkor och goda uppväxtvillkor för dem vi är till för. Många samtal med medborgare har det blivit, både ledsamma, uppriktiga och allvarsamma. Jag har också förmedlat en del tråkiga beslut genom alla år, säger Ing-Marie.</p><h2>Började som timanställd</h2><p>Ing-Marie började på fritidsförvaltningen 1976 som timanställd i ett projekt tillsammans med dåvarande Fritid och Ridfrämjande i Göteborg som hette ”Lantliv”. Stadsbarnen skulle få komma ut på landet och umgås med djur och natur och främst då hästar. Åren därefter utbildade hon sig, arbetade extra och blev så småningom chef för Fritid och Kultur i Majorna 1990.</p><div id="attachment_135854" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135854" class="size-full wp-image-135854" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ingmarie-800.jpg" alt="" width="800" height="952" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ingmarie-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ingmarie-800-252x300.jpg 252w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ingmarie-800-768x914.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ingmarie-800-250x298.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ingmarie-800-520x619.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/ingmarie-800-730x869.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135854" class="wp-caption-text">Foto: Mikaela André</p></div><p>– Det var ömsom vin och ömsom vatten under den här perioden, säger Ing-Marie och drar sig till minnes hur det var att bli utskälld i politiska tidningar, försöka leda möten mellan olika grupperingar i Majorna och arrangera kulturfester på spårvagnar.</p><h2>I nordöstra Göteborg sedan 1997</h2><p>I slutet på 1997 började hon arbeta i nordöstra Göteborg och då som chef för en ungdomsenhet i dåvarande stadsdelsförvaltningen Kortedala.</p><p>– Den här perioden har jag både tragiska och roliga minnen ifrån. Som brandkatastrofen i Backa 1998, öppnandet av Ungdomens hus Radar, inrättandet av Ungdomsfullmäktige i Göteborg och arbetet med effekterna efter tsunamin, säger Ing-Marie.</p><h2>Pandemi, ekonomiska åtgärdsplaner och social oro</h2><p>2011 blev hon områdeschef för område bistånd, individ- och familjeomsorgen samt funktionshinder (IFO-FH) och gjorde därefter en kort utflykt till Svenljunga kommun som socialchef under drygt två år. 2016 återvände hon till stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg som sektorschef för IFO-FH, där hon under en period samtidigt dubblerade som sektorschef i stadsdelsförvaltningen Örgryte Härlanda.</p><p>– Från den här tiden minns jag mest pandemin som pågick under flera år, men också organisering, samverkan, ekonomiska åtgärdsplaner, arbetet med social oro, säger Ing-Marie</p><h2>Varit med hela varvet runt</h2><p><strong> </strong>När det nya fackförvaltningarna bildades 2021 blev hon chef för avdelningen stadsområde, välfärd och fritid (SVF) på socialförvaltningen Nordost.</p><p>– Det är klart att den här perioden ligger färskt i minnet då jag var talesperson för arbetet med IS-återvändare och desinformationskampanjen mot socialtjänsten och samverkade med Interreligiösa rådet i samband med koranbränningar och bränder, säger Ing-Marie.</p><p>2022 klev hon av det chefsuppdraget. Sedan dess har hon tagit emot avdelningen tjänsteförvaltning integrerad digitalisering (från Intraservice) och varit en part i samverkan med de sex socialförvaltningarna i samarbetet med digitaliseringen, samt varit ett stöd för förvaltningsdirektören och socialnämnden Nordost.</p><p>– Organisationsformer som rullat förbi är fackförvaltningarna innan stadsdelsnämndsreformen 1989/1990, sammanslagningen 2010/2011 från 20 stadsdelar till 10 stadsdelar, bildandet av fackförvaltningar 2021, ja jag har varit med hela varvet runt, säger Ing-Marie.</p><h2>Njuta av livet på landet – och jobba som timanställd</h2><p>– Jag avslutar mitt yrkesliv med många fina minnen i form av härliga medarbetare, trevliga kollegor och många möten med klienter, vuxna, ungdomar, barn, föräldrar, det vill säga dem vi är till för. Nu ska jag njuta av livet på landet med alla mina två- och fyrbenta vänner, avslutar Ing-Marie. Men bli inte förvånad om du stöter på mig i någon korridor, jag kommer att gå in och arbeta på timmar i socialförvaltningen Nordost.</p>

Ing-Marie ser tillbaka på 46 år i stadens tjänst

<p>Det är några av Göteborgs Stads egna sjuksköterskor som leder ett flertal forsknings- och utvecklingsprojekt och delar med sig till sina kollegor. Målet för projekten är att den kommunala vården och omsorgen ska bygga på bästa tillgängliga kunskap med patienten i fokus.</p><p>– Mycket av den forskning som tidigare bedrivits handlar om vård på sjukhus. De resultaten går inte alltid att överföra direkt till vår verksamhet. Sjuksköterskor inom den kommunala hälso- och sjukvården har därför tagit initiativ till flera forsknings- och utvecklingsprojekt och driver utvecklingen framåt i våra verksamheter, säger Ramona Schenell, sjuksköterska och forskare vid äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><h2>Florence lade grunden</h2><p>Florence Nightingale (1820-1910) lade grunden till den moderna sjuksköterskeutbildningen och pratade mycket om vikten av hygien.</p><p>– Över hundra år senare kan vi, världen över, konstatera att hygien och följsamhet till basala hygienrutiner fortfarande är det som spelar störst roll för att förhindra smittspridning, säger Veronica Almstedt, distriktssköterska och doktorand i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Vill du veta mer om projekt som sjuksköterskor driver i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen? Vi släpper en berättelse om dagen från och med tisdag under hela denna vecka på goteborg.se:</strong><strong> </strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads: Jobba på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><p></p></div></div><p><strong> </strong>Både Ramona och Veronica har intresse för forskning och utveckling som ligger nära verksamheten, det vill säga behov som identifierats av dem som arbetar i förvaltningen.</p><p>– Med egen forskning blir man producenter av sin egen kunskap och kan göra förbättringar utifrån verkliga behov, säger Ramona.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Veronica och Ramona</strong></p><ul><li>Både Veronica och Ramona är engagerade i frågor som rör utveckling av yrket såväl lokalt som nationellt. Veronica är vice ordförande för Distriktssköterskeföreningen i Sverige, en sektion till Svensk sjuksköterskeförening, där Ramona är styrelseledamot.</li><li>Veronicas fokus ligger på att förbättra sårbehandlingen för patienter med svårläkta sår och samtidigt öka kunskaperna om sår och sårbehandling i teamet runt patienten.</li><li>Ramona är engagerad i flera olika forsknings- och utvecklingsprojekt, bland annat på Göteborgs första akademiska vård- och omsorgsboende Silvergruvan.</li></ul><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/silvergruvans-vard--och-omsorgsboende/om-boendet/akademiskt-vard-och-omsorgsboende" target="_blank" rel="noopener">Akademiskt vård- och omsorgsboende &#8211; Silvergruvans Vård- och omsorgsboende &#8211; Göteborgs Stad (goteborg.se)</a></p><p><strong>Florence Nightingale, </strong>född 12 maj 1820 i Florens, Toscana, död 13 augusti 1910 i London, var en brittisk sjuksköterska och sjukvårdsreformator. Hon gjorde uppmärksammade insatser under Krimkriget och senare i London. Florence Nightingale räknas som en av grundarna av det moderna sjuksköterskeprofessionen. (Källa: Wikipedia)</p><p></p></div></div>

Forskning i fokus på Internationella sjuksköterskedagen

<p>Hon har precis kommit hem efter några spännande månader i Sydkorea. Från att lära sig koreanska och träna Taekwondo på dagarna väntar nu sommaren runt hörnet.</p><p>– Det känns så kul att komma tillbaka och få träffa alla igen. Jag trivs med mina kollegor, min chef och vet vad som förväntas av mig. Jag får bidra och göra skillnad i människors vardag, säger Alvi Stuhrmann.</p><h2>Meningsfullt yrke</h2><p>Alvi har tidigare jobbat i förskolan, förskolekök och på restaurang. Men det är något speciellt med hemtjänsten.</p><p>– Jag hade hört talas om eller sett någon reklam om att det känns meningsfullt att jobba inom äldreomsorgen. Men det var först efter jag börjat arbeta i hemtjänsten som jag själv förstod det. Du får ta hand om människor, lära dig om bemötande och ta del av seniorers erfarenheter och historier. Det är så värdefullt. Jag har fått en annan typ av empati och syn på livet, berättar Alvi.</p><h2>Hemtjänsten passar perfekt</h2><p><strong> </strong>För Alvis del är hemtjänsten som klippt och skuren för henne. Det är frihet under ansvar och bra schema. Men också härliga cykelturer till och från besöken hos omsorgstagarna.</p><p>– Jag jobbar främst vardagar 7-15.30, vilket passar mig perfekt. En kompis till mig klagade på att jobba helg men det håller jag inte med om. Det finns ju fler dagar.</p><p>En typisk dag inom hemtjänsten är att vi går genom anteckningarna från gårdagen och natten, förklarar Alvi.</p><p>– Sedan är det dags för dagens besök. På mina flesta besök är det bara jag och omsorgstagaren. Mina kollegor jobbar i regel också självständigt, även om några arbetar i par. Men vi hjälper och stöttar alltid varandra, säger Alvi och lägger till:</p><p>– Det är en bra variation i arbetsuppgifterna. Allt från att ta promenader till att ge vård och omsorg till omsorgstagarna. Jag gillar att röra på mig och tycker särskilt mycket om cyklingen. Jag får frisk luft och hinner njuta av solen. Efter mina pass hinner jag ladda om och hittar på saker med min pojkvän, familj eller vänner.</p><h2>Goda möjligheter till mer jobb</h2><p>Efter förra sommaren gjorde Alvi ytterligare ett arbetspass, men då som timvikarie i hemtjänsten.</p><p>– Det finns goda möjligheter för dig som vill jobba vidare efter ett sommarvikariat. Jag har testat att jobba på bemanningsenheten, vilket innebär att du får jobba om någon är sjuk eller borta. Eftersom jag gillar struktur och ordning så känner jag att vikariat passar mig bättre. Men för dig som är mer spontan än mig så kan jag rekommendera det, säger Alvi.</p><h2>Fina sommarögonblick</h2><p>Omsorgstagare har olika omsorgsplaner som säger vilket stöd personen ska få.</p><p>– Det innebär att jag får göra olika aktiviteter beroende på omsorgstagarnas behov, berättar Alvi.</p><p>Alvi minns särskilt några fina minnen från förra sommaren.</p><p>– Vi tog en cykeltur tillsammans jag och en omsorgstagare. Det var en solig dag vid havet och vi fikade och pratade. Det var så fint!</p><p>– En annan fin stund var när jag och en omsorgstagare var ute och plockade blommor. Personen var så glad och blommorna fick stå på köksbordet. Efter vår promenad började personen att gå ut mer och röra på sig, säger Alvi.</p><h2>Studier väntar i höst</h2><p>Till hösten fyller Alvi 21 år och siktet är redan inställt. Då väntar studier.</p><p>– Jag vill studera biomedicin eller till läkare och i så fall specialisera mig inom medicin. Mina erfarenheter från hemtjänsten kommer vara en tillgång för mig såväl i privatlivet som i mitt framtida yrke.</p><p>– Det finns kanske fördomar om uppgifter inom äldreomsorgen som en del inte tror sig gilla. Jag har inte upplevt det och annars så vänjer ju du dig. Det är ett väldigt givande arbete och något som du har med dig i resten av livet. Jag rekommenderar verkligen unga att testa arbeta i ett vård- och omsorgsyrke, avrundar Alvi.</p><h2>Så går sommarrekryteringen</h2><p>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen rekryterar bortåt 2500 tjänster till sommaren.</p><p>– Vi är den största kommunala förvaltningen för äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård i hela Sverige och har därför ett stort behov av vikarier, säger Tarja Högberg, enhetschef Rekryteringsenheten och utvecklar:</p><p>– Vi rekryterar bland andra sjuksköterskor, sommarchefer till vård- och omsorgsboende och hemtjänst, jourledare, socialsekreterare och rehabpersonal. De flesta tjänsterna är omsorgspersonal till hemtjänst samt vård- och omsorgsboende.</p><div id="attachment_135408" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135408" class="size-full wp-image-135408" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800.jpg" alt="" width="800" height="1067" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/stadsinfotavla-800-730x974.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135408" class="wp-caption-text">Just nu pågår en rekryteringskampanj på bland annat Göteborgs Stads informationstavlor. Foto: Tijana Ivanisevic</p></div><p>Årets rekrytering går bra även om det finns vikariat kvar att söka.</p><p>– Det är ett övergripande bra resultat. Vi har fler sökande än förra året. Vi ser dock att fler har sökt till vård- och omsorgsboende än hemtjänst, säger Charlotte Björk verksamhetschef hemtjänst och tillägger:</p><p>– Att jobba i hemtjänsten är utvecklande och en bra erfarenhet för alla framtida yrken. Man jobbar med människor och får öva på samarbete, relationsbyggande och självständighet. Jag önskar att fler testar att jobba hos oss och ser hur givande det är!</p><h2>Kampanj utomhus och i sociala medier</h2><p>Tijana Ivanisevic är utvecklingsledare för hr och är en av personerna som ansvarar för sommarkampanjen.</p><p>– Tanken med kampanjen är att få fler att söka sig till de meningsfulla och viktiga yrkena inom vård och omsorg i Göteborgs Stad, säger Tijana.</p><p>– 2500 jobb inom vård och omsorg är vårt huvudbudskap. Vi har många jobb att söka och ett sommarjobb kan vara vägen in till en framtid hos oss. Vi har bland annat digitala kampanjer på sociala medier men också annonser på skyltar i stan, så kallade stadsinformationstavlor.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/lediga-jobb/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNAryMXQzM_L2Mg0y8HS3cA030w8EKfI2czQw9DIz83Z0t3QzMDAJdAgMDzA0M_I31o4jRb4ADOBoQpx-Pgij8xhfkhoaGOioqAgA2bTW6/p0/IZ7_IA2C14412PJ3D06OJ3R4KA8GM4=CZ6_IA2C14412PJ3D06OJ3R4KA8GQ4=MEdoFilter!departmentFilter==/?category=*&amp;department=%C3%84ldre+samt+v%C3%A5rd-+och+omsorgsf%C3%B6rvaltningen&amp;employmentType=Sommarjobb+%2F+S%C3%A4songsanst%C3%A4llning&amp;employmentGrade=*">Lediga jobb i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, Göteborgs Stad</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/lediga-jobb?uri=gbglnk%3Agbg.page.56f03f09-45ef-4ddc-9639-adf95afd91c6&amp;assignment=A465D53A-C682-43B0-820B-22CE5AC0C075">Semestervikarie till äldreomsorgen i Göteborgs Stad</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen/jobba-som-semestervikarie-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen">Jobba som semestervikarie i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen/att-jobba-hos-oss-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen">Att jobba hos på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></li></ul><p></p></div></div>

Snart Alvis tredje sommar i hemtjänsten   

<p>– Vi är otroligt glada och stolta att vi uppmärksammas på det här sättet. Det är ett väldigt fint pris och vi fick en fantastiskt fin motivering. Äldreomsorgen brukar sällan sticka ut och synas på stan som vi gjorde här, men tillsammans med vår byrå var vi modiga och vågade göra det, säger Babbs Edberg, förvaltningsdirektör på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><div id="attachment_134987" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134987" class="size-full wp-image-134987" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/BabsEdberg-800.jpg" alt="" width="800" height="673" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/BabsEdberg-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/BabsEdberg-800-300x252.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/BabsEdberg-800-768x646.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/BabsEdberg-800-250x210.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/BabsEdberg-800-520x437.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/BabsEdberg-800-730x614.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134987" class="wp-caption-text">Babbs Edberg. Foto: Lara Gürcan</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Juryns motivering</h5><p>&#8220;Att medarbetarna är företagets viktigaste tillgång håller de flesta med om, men i vissa sammanhang är de mer än så. De är bokstavligt talat livsnödvändiga. Med ett ständigt stort rekryteringsbehov och ett rykte om sig att kanske inte vara det mest spännande sammanhanget, lyckas vår guldvinnare få oss att se sig som den framtidsbransch de också är. På så sätt stärker man inte bara attraktionen och stoltheten hos potentiella medarbetare utan även hos befintliga. Det här är insiktsfullt, modigt och snyggt. Grattis äldre- samt vård och omsorgsförvaltningen i Göteborgs Stad!&#8221;</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://magnetawards.se/" target="_blank" rel="noopener">Magnet awards</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_134988" style="width: 736px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134988" class="size-full wp-image-134988" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Framtidsbransch_726.jpg" alt="" width="726" height="478" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Framtidsbransch_726.jpg 726w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Framtidsbransch_726-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Framtidsbransch_726-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Framtidsbransch_726-520x342.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 726px) 100vw, 726px" /><p id="caption-attachment-134988" class="wp-caption-text">Foto: Gullers grupp</p></div><h2>”Vi ville utmana synen på äldreomsorgen”</h2><p>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningens kampanj bestod av bilder och texter om påhittade framtida yrken inom vård och omsorg, som minnes-PT, matingenjör och sällskapsdesigner.</p><p>– Vi ville utmana synen på äldreomsorgen och de som arbetar där. Vi har en demografisk utveckling där vi redan nu har fler äldre personer och färre yngre i yrkesverksam ålder. För äldreomsorgen blir det extra utmanande. Dessutom är statusen och synen på äldreomsorgen inte särskilt hög. Syftet med kampanjen var att väcka uppmärksamhet och nyfikenhet och att fler skulle hitta till våra lediga jobb.</p><h2>Många fler klick och besökare</h2><p>Så blev också fallet. Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen fick många fler klick och besökare till sin sajt och den 10 april vann kampanjen alltså guld i ”kreativ klass” i The magnet employer branding awards. En tävling där Sveriges bästa employer branding-initiativ prisas.</p><p>Babbs Edberg berättar vidare att vård- och omsorgsbranschen befinner sig i en utvecklingsfas där man inte vet hur framtiden ser ut. För att räcka till i framtiden behövs nya yrken och arbetssätt.</p><p>– Vi som stad och samhälle behöver verkligen lyfta den seniora göteborgaren. Var fjärde person i dag är senior och det kommer att bli fler. Då behöver vi fundera på hur vi skapar världens bästa stad för ett långt och värdigt liv. Där finns det en del att göra, säger hon.</p><div id="attachment_134989" style="width: 726px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134989" class="size-full wp-image-134989" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Framtidsbransch_stadsinfotavla-716.jpg" alt="" width="716" height="478" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Framtidsbransch_stadsinfotavla-716.jpg 716w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Framtidsbransch_stadsinfotavla-716-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Framtidsbransch_stadsinfotavla-716-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Framtidsbransch_stadsinfotavla-716-520x347.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 716px) 100vw, 716px" /><p id="caption-attachment-134989" class="wp-caption-text">Foto: Gullers grupp</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a><br /></p></div></div>

Vård- och omsorgskampanj får fint pris

<p>Dan Hansson är samordnare på driftplanering och utveckling på stadsfastighetsförvaltningen, och går den sista april i pension efter att ha jobbat 49 år och nio månader i Lillhagsparken. Först med drift och underhåll av sjukhusbyggnader under tiden då Lillhagsparkens mentalsjukhus fanns, och senare när lokalerna gjordes om till kontor för Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad.</p><div id="attachment_134851" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134851" class="size-full wp-image-134851" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-ii-1000.jpg" alt="" width="1000" height="651" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-ii-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-ii-1000-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-ii-1000-768x500.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-ii-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-ii-1000-520x339.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-ii-1000-730x475.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134851" class="wp-caption-text">Dan Hansson har gått otaliga gånger i kulverten som är fylld av konst från patienternas terapisessioner. Foto: Hannah Björk</p></div><h2>Hur kommer det sig att du varit Lillhagsparken trogen i så många år?</h2><p>&#8211; Jag gick driftmaskinistutbildning på Sjöbefälsskolan och skulle ha praktik. Det fanns några ställen med så stora anläggningar som var intressanta: Krackeranläggningen i Stenungssund, Sävenäs eller här ute på Lillhagen där det fanns rejält med oljepannor för att värma hetvatten till hela anläggningen och ånga till köket, som var jättestort. Jag har haft olika arbetsuppgifter under åren, jag körde även truck och har jobbat i trädgården.</p><p>&#8211; När jag hade gjort klart lumpen blev jag erbjuden maskinisttjänst. Då var man i tjänst ett dygn och ledig i två. Maskinistens sovrum låg högst upp i LP16 med larmklockor som ringde om något hände. Då fick man springa ner till ånghallen och kolla på tavlan med lampor var det larmade. Det kunde hända att man fick dra igång reservkraften, tre meter långa dieselaggregat för att starta elgeneratorerna. Sjukhuset var helt självhushållande med ström, vatten och ånga.</p><div id="attachment_134852" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134852" class="size-full wp-image-134852" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-1000.jpg" alt="" width="1000" height="649" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-1000-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-1000-768x498.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-1000-520x337.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/konst-i-kulvert-1000-730x474.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134852" class="wp-caption-text">Foto: Hannah Björk</p></div><p>&#8211; För mig var det utvecklande från dag ett för mig som är tekniskt intresserad, och fastigheten har genomgått många förändringar. Från glödlampa till ledlampa och tjockolja till pellets.</p><h2>Var det speciellt att jobba här när Lillhagsparken var ett mentalsjukhus?</h2><p>&#8211; Ja, väldigt. Man mötte ju patienter hela tiden och jag minns många. LP18 var akutintaget dit de kom i ambulans eller med polis, eller med hjälp av anhöriga. Sedan forslades patienterna vidare till slussavdelning och var under uppsikt för att balansera in medicinerna.</p><p>&#8211; Det fanns olika avdelningar, mans-oro, kvinns-oro eller lugna paviljongen. Dalagärde, som idag är flyktingboende, var för kronikerna – alltså de som var intagna på livstid. En del hade som söndagsnöje att svänga in här i parken med förhoppningen att ”se en idiot”. Så visst var Lillhagsparkens mentalsjukhus känt. Uttrycket ”ta buss 43” var detsamma som att säga till någon att den var dum i huvudet…</p><h2>Vad har förändrats genom åren?</h2><p>&#8211; Det som är mest påtagligt, är ju de nya bostäderna och några av sjukhusets byggnader som har rivits. Andra är kulturminnesmärkta, som Lillhagsparken 6 som var administrationsbyggnad. Där sägs det finnas en tidskapsel inmurad från när huset byggdes, men inget vet var.</p><h2>Och målningarna i kulverten är välkända?</h2><p>&#8211; Ja, de har blivit en riktig snackis! En gång blev jag kontaktad av en doktor i psykiatri som hörde av sig för att fråga om jag kunde tänka mig att visa upp kulvertkonsten. Det kom uppemot 80 personer och bara de som var föranmälda fick lov att komma in, för ryktet hade spridit sig. De hade ordnat med musiker där nere som spelade någon slags suggestiv musik, textremsor med citat från patienter om deras mående. Här var målningen en del av terapiverksamheten. De kunde även väva, laga mat eller ta språkkurser.</p><div id="attachment_134853" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134853" class="size-full wp-image-134853" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/elskap-1000.jpg" alt="" width="1000" height="639" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/elskap-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/elskap-1000-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/elskap-1000-768x491.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/elskap-1000-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/elskap-1000-520x332.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/elskap-1000-730x466.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134853" class="wp-caption-text">En liten signatur för eftervärlden av Dan Hanssons nästan 50 år i Lillhagsparken. Foto: Hannah Björk</p></div><p>&#8211; Även om inte målningarna är särskilt gamla, så är de en del av historian och man undrar ju vad som rörde sig i huvudet på konstnärerna. Man har ju sina favoriter bland målningarna. Det målade elementet som ser ut precis som de element som sitter i kulverten är intressant. Och den fina detaljen med trästocken som är kapad. Och tanten som målade björkarna var här för några år sedan, och hon var tydligen riktigt rörd över att se sin målning igen.</p><h2>Kommer du att sakna Lillhagsparken?</h2><p>&#8211; Ja, det kommer jag säkert att göra. Men det finns nog inte en enda vårdcentral, barnavårdscentral eller mödravårdscentral i Göteborg där jag inte varit och gjort något jobb efter tiden på Medichus centrum. För mig är Lillhagen nog 50/50 av arbetsplats och mentalsjukhus.</p><h2>Du måste ju veta väldigt många av Lillhagsparkens hemligheter?</h2><p>&#8211; Ja, och några spår av mig finns kanske här och var. När man har installerat något så kanske jag har satt min namnteckning och datum där det inte syns, men som kommer att visa sig den dagen man renoverar igen. Och så är det inte så många som känner till kulverten under kulverten, men den finns och där är det fuktigt, varmt och fullt av spindelnät för den som vågar sig ner…</p><h2> Du tar många minnen med dig från Lillhagsparken?</h2><p>&#8211; Ja, det är många människoöden som man har mött här. Någon gång fick någon patient för sig att rymma från avdelningen genom att skjuta brickorna till ena sidan i matvagnen och krypa in i den. Jag körde matvagnar och blev ju skiträdd när någon kom ut därifrån.</p><p>&#8211; Många har man haft tragikomiska samtal med, som kvinnan som var övertygad om att popcorn skulle bota hennes urinvägsinfektion. Och nyårsnatten 1977-78, då var det minus 30 grader och jag satt i pannrummet hela natten för att se till att hålla igång systemet. Då gjorde jag åt rekordmängden 30 000 liter tjockolja.</p><div id="attachment_134854" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134854" class="size-full wp-image-134854" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kulvert-1000.jpg" alt="" width="1000" height="616" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kulvert-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kulvert-1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kulvert-1000-768x473.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kulvert-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kulvert-1000-520x320.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/kulvert-1000-730x450.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134854" class="wp-caption-text">Kulverten under kulverten är en servicegång som är dammig, varm och har lågt i tak. Foto: Hannah Björk</p></div>

Dan har jobbat nästan 50 år i Lillhagsparken

<p>Göteborgs Stad står inför stora samhällsutmaningar, precis som övriga svenska kommuner. Nya innovativa lösningar krävs för att kunna fortsätta leverera en bra service och välfärd för invånarna.</p><p>En svår nöt att knäcka är till exempel hur färre yngre ska kunna försörja fler äldre. Utan nya arbetssätt kommer det inte att finnas tillräckligt med personal inom vård och omsorg de kommande åren.</p><div id="attachment_134718" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134718" class="size-full wp-image-134718" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Leka_Foto-Lo-B-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Leka_Foto-Lo-B-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Leka_Foto-Lo-B-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Leka_Foto-Lo-B-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Leka_Foto-Lo-B-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Leka_Foto-Lo-B-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Leka_Foto-Lo-B-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134718" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div><h2>Det krävs nya idéer för det dagliga arbetet</h2><p>Och förutom kompetensförsörjningen behöver samhället kunna bemöta och hantera AI-utvecklingen, klimatfrågan och krisberedskapen på nya sätt.</p><p>Men samhällsekonomin växer inte i takt med det utökade samhällsuppdraget. Det krävs nya idéer om hur det dagliga arbetet kan utföras eller mer radikala innovationer som förändrar verksamheterna i grunden.</p><h2> ”Det är bra att fira en god satsning”</h2><p>&#8211; Vi vet att det pågår ett förändringsarbete i Göteborgs Stad och det måste lyftas fram mer. Det är bra att fira en god satsning så att andra kan inspireras av den, säger Liselotte Marcusson, kommunikationsstrateg för digitalisering och innovation på stadsledningskontoret.</p><p>Årets nyskapare är en intern kampanj för att uppmärksamma insatser som gör skillnad. Vem som helst som jobbar i Göteborgs Stad kan nominera en grupp på minst två personer. Insatserna ska vara knutna till innovation och digitalisering men måste inte vara digitala.</p><div id="attachment_134719" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134719" class="size-full wp-image-134719" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Uteliv_foto-Lo-B-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Uteliv_foto-Lo-B-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Uteliv_foto-Lo-B-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Uteliv_foto-Lo-B-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Uteliv_foto-Lo-B-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Uteliv_foto-Lo-B-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Uteliv_foto-Lo-B-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134719" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div><p>Genom att uppmärksamma åtgärder som gett en positiv förändring i verksamheten kan fler ta efter och arbetet blir mer effektivt.</p><h2>&#8220;Förvaltningen för funktionsstöd ett fint exempel&#8221;</h2><p>&#8211; Det går jättebra att nominera team som jobbar, eller har jobbat, med en satsning som exempelvis bidrar till ett värdefullt socialt sammanhang för deltagare i daglig verksamhet, säger Liselotte Marcusson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Årets nyskapare</h5><ul><li>Du som är anställd i Göteborgs Stad kan nominera en grupp på minst två personer</li><li>Nomineringen är öppen till och med 30 april</li><li>Skicka in nomineringarna här <a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=xVxF35EMJUiRaH-d59KKBXYUiy8ksXRHlxJ6FJVf4iRUMkhDSTBHM0E5S0lFSFVQQ0c2UVU0NE1KNC4u" target="_blank" rel="noopener">Utmärkelsen Årets nyskapare </a></li><li>Röstningen börjar i mitten av maj och sker via Göteborgs Stads intranät</li></ul><p></p></div></div><p>Kriteriet om skalbarhet handlar om att ett annat team skulle kunna införa samma idé eller att satsningen kan utökas. De andra kriterierna påverkan, nytänkande och mod behöver också vara uppfyllda.</p><p><strong> </strong>&#8211; Ett fint exempel är att förvaltningen för funktionsstöd har infört en systematik för att ta vara på idéer från medarbetare. Detta har bland lett fram till idén om att utveckla en digital plats för återhämtning där människor med psykisk ohälsa kan få stöd.</p><h2>Även misslyckanden kan fungera som lärdomar</h2><p>Hon påpekar att fruktbara innovationer också kan innebära att man slutar att göra någonting i ett arbetsflöde, kanske något som bara fortsatt på ren rutin år efter år. I samband med att nya arbetssätt upptäcks kan andra moment tas bort så att det inte görs av gammal vana.</p><p>De nominerade grupperna ska beskriva de lärdomar och insikter som ledde fram till den goda effekten så att andra organisationer och förvaltningar kan inspireras. Förutom äran kommer vinnarna att få något som hela gruppen har glädje och nytta av, till exempel en skräddarsydd workshop.</p><p>&#8211; Det viktigaste är att priset ger glädje och gynnar insatsen och tar den till en annan nivå så att boende, besökare och näringsliv får ta del av värdet som kommer av satsningen, säger Liselotte Marcusson.</p><p>Vinnarna presenteras på konferensen Mötesplats digitalisering och innovation den 10 oktober.</p><div id="attachment_134720" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134720" class="size-full wp-image-134720" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Fika_foto-Lo-B-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Fika_foto-Lo-B-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Fika_foto-Lo-B-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Fika_foto-Lo-B-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Fika_foto-Lo-B-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Fika_foto-Lo-B-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Fika_foto-Lo-B-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134720" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div>

Göteborgs Stad ska utse Årets nyskapare

<p>– Jag känner mig stolt och nöjd över det vi gör här i Kviberg och jag känner att jag gjort ett gott jobb när någon utvecklas och går vidare till ett eget jobb, säger Nadica.</p><p>Göteborgsjobb är Göteborgs Stads arbetsmarknadsanställningar, det vill säga en tillfällig anställning för göteborgare som av olika anledningar har svårt att ta sig in på den vanliga arbetsmarknaden.</p><p>Kvibergs vård- och omsorgsboende är en av flera arbetsplatser inom Göteborgs Stad som valt att regelbundet välkomna Göteborgsjobbare in i sin verksamhet. På äldreboendet finns fyra avdelningar som alla kontinuerligt tar emot var sin göteborgsjobbare.</p><h2>”Jag och personalen är verkligen ett team”</h2><p>Nadicas handledaruppdrag innebär bland annat att introducera de nya Göteborgsjobbarna, se till att det finns passande arbetsuppgifter, vara ett kontinuerligt stöd och se till att arbetet följs upp.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h2>Göteborgsjobb</h2><ul><li>Är Göteborgs Stads arbetsmarknadsanställningar</li><li>Människor som står utanför arbetsmarknaden kan få ett tidsbegränsat arbete inom en verksamhet i Göteborgs Stad</li><li>Göteborgsjobbare anställs av förvaltningen arbetsmarknad och vuxenutbildning, men jobben finns på olika arbetsplatser i Göteborgs Stads verksamheter, allt från förskola till äldrevård och administration</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/goteborgsjobb" target="_blank" rel="noopener">Göteborgsjobb</a></p><p></p></div></div><p>– Jag har ett stort ansvar för att de som kommer hit har det bra hos oss. Men jag och personalen är verkligen ett team i detta. Vi har ett gemensamt uppdrag och medarbetarna tar ett enormt ansvar för att de som kommer hit också blir en del av gruppen, säger hon.</p><p>Nadica menar att det är en win-win-situation att ta emot en Göteborgsjobbare. För medarbetarna är ett par extra händer i verksamheten guld värda och det skänker perspektiv att få in människor i arbetsgruppen som har andra bakgrunder.</p><h2>De flesta har gått vidare till vanliga jobb</h2><p>Men främst handlar det förstås om att ge en människa möjligheten att utvecklas och ta sig vidare i yrkeslivet.</p><p>– De flesta som har varit hos oss har sedan gått vidare till vanliga anställningar hos andra arbetsgivare. Det är ju målet och det är underbart när det sker, även om vi saknar dem oerhört när de slutar. De gör ett fantastiskt jobb medan de är här.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h2>Skräddarsydd handledarutbildning</h2><p>För den som är handledare för Göteborgsjobbare erbjuder Göteborgs Stad en skräddarsydd handledarutbildning. Den är framtagen för just de som handleder Göteborgsjobbare och erbjuds gratis av arbetsmarknad och vuxenutbildning, via en upphandlad leverantör.</p><p></p></div></div>

Nadica är stolt handledare till Göteborgsjobbare

<p>– Jag läste omvårdnadsprogrammet och började arbeta som timvikarie 1996. På den tiden fick man kanske inte bidra på samma sätt. Jag minns att jag inte fick ge insulin för sjuksköterskorna. Det var såklart lite tråkigt, säger Richard.</p><p>Richard har lång erfarenhet som undersköterska. Han har bland annat arbetat inom hemtjänst och på en bemanningsenhet.</p><h2>Trivs i sin nygamla roll</h2><p><strong> </strong>Sedan drygt ett år arbetar Richard som undersköterska i den kommunala hälso- och sjukvården. Richard ångrar inte att han sökte och fick möjlighet att skriva ett nytt kapitel.</p><p>– Jag trivs otroligt bra och är glad att jag tog chansen, säger Richard.</p><p>Även om det var en ny utmaning för honom så visste han en del om vad som väntade. I början av karriären arbetade nämligen Richard en sommar inom hemsjukvården, som idag kallas för kommunal hälso- och sjukvård.</p><p>– Alla vet kanske inte om att du kan arbeta som undersköterska även i den kommunala hälso- och sjukvården, berättar Richard.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Kommunal hälso- och sjukvård</h5><p>Om du på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta dig till din vårdcentral, kan du ha rätt till kommunal hälso- och sjukvård (kommunal primärvård). Det gör det möjligt för dig att få vård hemma, både under en kortare eller längre period.</p><p><strong>Läs mer</strong>: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/sjukvard-och-tandvard/sjukvard/kommunal-halso--och-sjukvard" target="_blank" rel="noopener">Kommunal hälso- och sjukvård i Göteborgs Stad</a></p><p></p></div></div><h2>Det bästa är variationen</h2><p>Professionen eller själva yrket har en stor variation, enligt Richard. Både vad gäller arbetstiderna; du kan jobba dag, kväll och natt, men också själva arbetsuppgifterna varierar stort.</p><p>– Det bästa med jobbet är att det är så omväxlande. Numer arbetar jag måndag till fredag från klockan 7.30 till 16. Det finns såklart olika arbetsplatser och arbetsuppgifter för undersköterskor, men ett medskick från mig är att verkligen ta vara på undersköterskors kompetens, säger Richard och konstaterar:</p><p>– Många undersköterskor vill och kan ge insulin, lägga om sår eller ta blodprov. För egen del så tycker jag att ta blodprov kan vara lite svårt. Men jag blir bättre för varje gång, berättar Richard.</p><h2>Hembesök hos patienter</h2><p>Richard är en av tre undersköterskor som arbetar inom kommunal hälso- och sjukvård i centrala Göteborg. En typisk dag börjar nästan alltid med morgonmötet.</p><p>– Sjuksköterskorna och jag går genom dagens schema. Vi ser över besök och vad jag ska göra. Jag arbetar på fyra vård- och omsorgsboenden även om jag tillhör hälso- och sjukvården. Jag går oftast själv och när jag träffar personal på vård- och omsorgsboenden brukar de säga: ”här kommer sjuksköterskan”, säger Richard och skrattar.</p><p>Richard brukar därför vara tydlig med att han är undersköterska och att hans arbetsuppgifter kommer från sjuksköterskor.</p><p>– För patienten berättar jag alltid varför jag är där och vad jag ska göra. Jag är till för dem och inte tvärtom, det är viktigt att komma ihåg. I min roll så kan man säga att jag är ett stöd till sjuksköterskor och avlastar dem, säger Richard.</p><h2>Utvecklas och lär sig av sjuksköterskorna</h2><p>När Richard började sin nya tjänst blev det en ögonöppnare. Han noterade hur mycket kunskap och vilket fantastiskt arbete som sjuksköterskorna bidrar med.</p><p>– Jag lär mig av sjuksköterskorna och ser verkligen vilket stort ansvar de tar. Det kan vara avancerade såromläggningar och remisser, men också all dokumentation och samverkan med läkare, säger Richard.</p><p>Kompetensutveckling är en viktig hörnsten för Richard. Han är mån om att ta reda på information och tvekar inte att lära sig nya saker.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Detta kan du få hjälp med</h5><p>Den kommunala hälso- och sjukvården kan bland annat hjälpa dig med din medicin, sår, smärtlindring, rehabilitering, injektioner och om du behöver extra näring i form av dropp eller sond. Inom den kommunala hälso- och sjukvården arbetar sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster. <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/sjukvard-och-tandvard/sjukvard/kommunal-halso--och-sjukvard/om-kommunal-halso--och-sjukvard" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om vilket stöd du kan få och hur du kontaktar kommunala hälso- och sjukvården i Göteborgs Stad</a>.</p><p></p></div></div><p>– Jag har fått beröm för att jag tar initiativ och läser på. Jag försöker vara flexibel och tycker det är kul att undersöka saker och alltid lära mig mer, allt från såromläggning och provtagning till provresultat, säger Richard och tänker tillbaka på pandemin.</p><p>– Efterfrågan var stor efter sjukvårdskunnig personal som kunde stötta samhället och sjukvården. Jag har en bakgrund inom hemvärnet och blev erbjuden att vara med och vid behov kunna stötta Östra sjukhuset. I samband med det fick jag gå en utbildning som Försvarsmakten ordnade.</p><h2>Utmaningar och behov</h2><p>För att utveckla vården och öka kompetensen tror Richard att utbildningar till personal är en möjlig väg.</p><p>– Att vi lär oss av varandra är vi vana vid inom äldreomsorgen. Men tiden eller intresset finns kanske inte alltid där. Varför inte ha utbildning externt? För alla medarbetare fast vid olika tillfällen. Låt oss säga fyra gånger per år. Det skulle kunna vara att lära sig mer om hjärtat eller något annat kunskapshöjande, berättar Richard.</p><p>Andra utmaningar som Richard lyfter är arbetsmiljön och brist på personal.</p><p>– Det ser såklart olika ut. Men om jag jämför med hur det såg ut när jag började mot idag. Ja, då var det mer personal. Jag tror vi kan vinna mycket på att förbättra arbetsmiljö, ett exempel är arbetstiderna. Även om det kan vara en utmaning så tror jag att lägga egna scheman eller att få lämna önskemål om vilka tider man vill arbeta, kan göra mycket för många, avrundar Richard.</p>

Möt undersköterskan Richard som ständigt utvecklas

<p>Satsningen har varit efterfrågad och Siv Undén, områdeschef på Familjebostäder i Bergsjön har drivit frågan i flera år.</p><p>– Jag vet att det finns väldigt många i området som vill jobba men jag ser också flera positiva effekter med konceptet, berättar Siv Undén, områdeschef på Familjebostäder i Bergsjön.</p><p>– När vi anlitar städhjälp så är det stor ruljans på personal, nu kommer samma personer att städa i trapphusen och våra lokaler varje dag, vilket bidrar till en ökad känsla av trygghet, fortsätter Siv Undén.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><ul><li>Det är Fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation Fastigo som möjliggör konceptet med gårdsvärdar genom ett nytt så kallat AMI-avtal</li><li>Syftet med satsningen är att minska långtidsarbetslösheten och inkludera människor som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li>Fastigo: Om <a href="https://fastigo.se/nyheter/vad-ar-ami-anstallning/">AMI-anställning</a></li><li><a href="https://www.familjebostader.se/">Familjebostäder</a></li></ul><p></p></div></div><h2>Skapar trygghet och framtidstro</h2><p>Karolina är en av de lyckliga som fick jobbet bland 60 sökande. Hon kom från Polen till Bergsjön för tre år sedan och har sedan dess hoppat mellan flera olika städjobb.</p><div id="attachment_134448" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134448" class="size-full wp-image-134448" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karolina-800.jpg" alt="" width="800" height="687" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karolina-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karolina-800-300x258.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karolina-800-768x660.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karolina-800-250x215.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karolina-800-520x447.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karolina-800-730x627.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134448" class="wp-caption-text">Karolina är en av de sex nyanställda gårdsvärdarna. Foto: Familjebostäder</p></div><p>– Jag blev jätteglad när jag fick reda på att jag fått jobbet. Det är ett stort plus att det är här i Bergsjön och att man får gå en utbildning, det öppnar för fler möjligheter i framtiden, säger Karolina.</p><h2>Fler ska få möjlighet att komma in i arbetslivet</h2><p>De som inte gick vidare i ansökningsprocessen bjöds in till en andra informationsträff med karriärvägledning av studie- och yrkesvägledare från Framtidshubben.</p><p>– Arbetet har präglats av ett väldigt gott samarbete och lett till många fina möten med hyresgäster. För att sänka tröskeln till att fler ska våga ta första steget ut i arbetslivet kommer det behövas fler liknande samarbeten kring lokala arbetsmarknadsinsatser i Bergsjön, säger Johanna Froode, utvecklingsledare på Familjebostäder i Bergsjön.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Framtidshubben</h5><ul><li>En satsning av AB Framtiden, Bostadsbolaget, Familjebostäder, Poseidon, Göteborgs stadsmission samt Business Region Göteborg</li><li>Här får du råd och stöd kring studier, arbete och entreprenörskap</li></ul><p><strong> </strong><strong>Läs mer: </strong><a href="https://www.familjebostader.se/nyhet/framtidshubben-i-bergsjon/" target="_blank" rel="noopener">Framtidshubben i Bergsjön</a></p><p></p></div></div>

Hyresgäster hos Familjebostäder får jobb som gårdsvärdar

<p>Efter att tidigare alltid jobbat med ungdomar i kultur- och fritidssektorn var äldreomsorgen helt ny för Kicki Jaballah när hon började i september 2020.</p><p>– Jag såg det fantastiska arbete de alla gör och blev så berörd! Det är tack vare det som jag stannat.</p><p>Tidigare hade Kicki, liksom de flesta som inte berörs direkt, inte funderat över den viktiga samhällsfunktion som hemtjänsten utgör.</p><h2>Mycket görs i det tysta</h2><p>– Men nu har jag fått uppleva allt medarbetarna tar sig an. De rycker ut när någon fallit och inte själv kan ta sig upp. De torkar spyor, byter våta lakan och gör rent. De både tröstar och bemöter oro och ibland ilska hos omsorgstagare och anhöriga.  Alltid med samma professionalitet. Medarbetarna fortsätter uthålligt att rycka ut för att hjälpa alla dessa människor, dag och natt, oavsett vad det handlar om.</p><p>Pandemin öppnade samhällets ögon för de insatser som oftast görs i det tysta av vård- och omsorgspersonal, menar Kicki.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5><strong>Natt och larm på västra Hisingen</strong></h5><ul><li>974 personer har trygghetslarm i området</li><li>På natt- och larmenheten på Svartedalsgatan jobbar 20 undersköterskor. De är sju som rycker ut på larm under dagtid, och tretton som ingår i nattpatrullerna. De arbetar två och två. På enheten finns en chef samt en planerare som bland annat lägger scheman.</li><li>På natten finns tre hemtjänstpatruller på västra Hisingen varav en utgår från Torslanda, övriga två från Svartedalsgatan. Utöver larmutryckningar på nätterna besöker nattpersonalen 50 omsorgstagare som har regelbunden tillsyn</li></ul><h5></h5></div></div></h5><p>– Men vi behöver lyfta vård- och omsorgspersonal mycket mer! säger hon.</p><p>Anna Wikström har 25 års erfarenhet som undersköterska i äldreomsorgen. Idag rycker hon ut dagtid på larm och har gjort det sedan 2018.</p><p>– Det är vid kris samhället särskilt märker att vi behövs, säger hon.</p><h2>Mångsidigt arbete i alla väder</h2><p>På natten finns tre hemtjänstpatruller på Hisingen varav en utgår från Torslanda, övriga två från Svartedalsgatan. Hisingen är en av Sveriges största öar och stora delar är glesbygd vilket är märkbart då larmen kommer.</p><p>– Ibland kör vi långa sträckor genom skogen, säger Senad som jobbat i nattpatrull sedan 2009.</p><p>När det har snöat kan det bli besvärligt.</p><p>– En del omsorgstagare har egna vägar där inte staden skottar, säger Senad.</p><p>Ibland kan medarbetarna skotta sig fram, andra gånger får de parkera en bit bort och sedan gå resten av vägen.</p><p>– Det brukar funka men annars, om det krisar, vet vi vem vi ska kontakta.</p><h2>Ibland är ensamhet orsaken till larmet</h2><p>För det mesta rör larmutryckningar sådant som ingår i uppdraget men det händer ibland att de som larmar behöver hjälp med andra saker.</p><p>– Medarbetarna åker på larmen och det visar sig att de skulle behöva agera både som fastighetsskötare, rörmokare och elektriker, säger Kicki.</p><p>Någon kan ha tappat bort sina tv-kanaler och en annan behöver hjälp med sin mobil. Ibland är ensamhet orsaken till larmet. Mycket kan de ta hand om på plats, men för annat kan medarbetarna behöva hjälpa till med kontakterna och lotsa vidare till rätt person.</p><p>– Vi kollegor hjälper varandra i allt som behövs – även mellan natt och larm. I vår enhet har vi blivit nära vänner. Och det är roligt att arbeta med sina vänner! säger Senad.</p><h2>Både roligt och tufft</h2><p>Inför sommaren är semesterrekryteringen redan i gång. För att arbeta på natt- och larmenheterna behöver du vara beslutsam och ha körkort.</p><p>– Det är ett roligt men också tufft uppdrag. Förutom att vi vill att de som söker har undersköterskeutbildning, får de gärna ha erfarenhet av att jobba i hemtjänsten. Man måste kunna ta egna initiativ och ha förmågan att fatta snabba beslut, säger Kicki.</p><p>Nyanställda går alltid bredvid ordinarie personal under två pass och får följa det introduktionsprogram som finns. Och både vikarier och nyanställda tas emot med värme och omtanke.</p><p>– Jag kommer ihåg hur det var när jag själv började, säger Zamzam. Alla nycklar man skulle ha hand om till exempel. Och jag glömmer aldrig alla nya ord och uttryck jag lärde mig den första tiden; ”lilla tösen” – det var jag &#8211; och att ”kalsong”– det var bara för män.</p><h2>&#8220;Här trivs jag bäst&#8221;</h2><p>De som senast anställdes på enheten är Fihima och Suzanna, båda på larm, dagtid.</p><p>– Jag började som timvikarie i bemanningen och har varit på flera ställen sen dess, men här trivs jag bäst, säger Fihima.</p><p>Suzanna trivs lika bra. Hon har bara varit på enheten i fyra och en halv månad men har tolv års erfarenhet av äldreomsorg inom både hemtjänst natt, vård- och omsorgsboende och dagverksamhet.</p><p>– Både chef och kollegor lyssnar också på oss som är nya, säger Suzanna.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h6>Jobba inom vård och omsorg i Göteborgs Stad</h6><p>Vi arbetar med hälsa, omsorg och vård för och med göteborgaren, varje dag, dygnet runt. Tillsammans är vi 10 000 medarbetare som skapar förutsättningar för ett gott åldrande och en meningsfull vardag. Vill du vara med? <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Jobba på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen</a></p><h6>Jobba som semestervikarie</h6><p>Vill du ha nära till jobbet och samtidigt göra något som är roligt och meningsfullt? Vi har 2 500 sommarjobb inom flera områden, ta ditt nästa steg hos oss! <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/vara-verksamheter/jobba-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen/jobba-som-semestervikarie-pa-aldre-samt-vard--och-omsorgsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Prova på att jobba i äldreomsorgen i sommar</a></p><p><strong>Läs mer:</strong> Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stod-i-hemmet/trygghetslarm" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad om trygghetslarm</a></p><p></p></div></div>

Natt och larm räddar liv

<p>Nyligen var de båda miljöinspektörerna ute på ett för dem lite ovanligt uppdrag. Istället för att inspektera att verksamheter och fastighetsägare följer miljö- och hälsoskyddslagarna, representerade de Göteborgs Stad på en så kallad ”career day”.</p><p>Fyra institutioner vid Göteborgs universitets naturvetenskapliga fakultet hade ordnat arbetsmarknadsdag för att ge studenter en inblick i vad de kan arbeta med efter studierna.</p><h2>Svarade på frågor från nyfikna studenter</h2><p>Bebak Rasheed och Evelina Johansson var några av de tidigare studenter från samma fakultet, som presenterade sin väg från studier till arbetsliv. De berättade om erfarenheter från studierna som de tagit med sig in i arbetslivet och beskrev hur en vanlig dag på jobbet kan se ut och vad de gör.</p><p>Efteråt deltog de på en jobbmässa där arbetsgivare och studenter kunde träffas och prata. Cirka 40 arbetsgivare fanns på plats och runt 450 studenter var anmälda.</p><p>Evelina och Bebak tyckte det var kul att svara på frågor från nyfikna studenter.</p><p>– Många visste inte vad en miljöinspektör gör, säger Bebak. Men när vi förklarade hur vi jobbar blev de mer intresserade och ville veta mer om vårt arbete.</p><h2>Färre utbildar sig till miljöinspektör</h2><p>Det är numera färre som utbildar sig till yrket miljö- och hälsoskyddsinspektör. Antalet ansökningar till miljö- och hälsoskyddsprogrammen minskar.</p><p>– Det kan vara så att studenter inte riktigt vet att det här yrket finns eller vad det innebär, säger Evelina. Eller så har de fördomar, kanske tänker de att de inte vill jobba i kommunen.</p><p>– Jag visste själv inte vad yrket miljöinspektör innebar. De arbetsgivare jag hörde talas om när jag själv pluggade var privata företag och konsulter, säger Evelina, som tror att konsultföretagen kan ha lättare att locka en nyutexaminerad student.</p><p>– Det verkar kanske roligare, eftersom de ofta erbjuder olika förmåner och en massa aktiviteter utöver jobbet. Många kan nog tro att det är långsamt, tråkigt och kanske lite enformigt att jobba med miljöskyddsfrågor på kommunen, vilket det inte alls är!</p><h2>Gjorde sin praktik på miljöförvaltningen</h2><p>Själv hade hon en kandidatexamen i miljövetenskap med inriktning biologi i botten, innan hon bestämde sig för att läsa den ettåriga påbyggnadsutbildningen i miljö- och hälsoskydd som är inriktad på just miljöinspektörsyrket.</p><p>Hon fick praktik på miljöförvaltningen och det var då hon fick upp ögonen för Göteborgs som arbetsplats.</p><p>Bebak hade också biologi som grund i sin examen, innan även han läste påbyggnadsutbildningen till miljöinspektör vid Göteborgs universitet.</p><p>I mötet med studenterna försökte de båda uppmuntra till att söka miljöinspektörsutbildningen. För den som jobbar med miljö- och hälsoskydd i en större stad, som Göteborg, finns det goda möjligheter att specialisera sig inom det man tycker är mest intressant.</p><h2>”Man ser att det ger resultat”</h2><p>– Men det är också en fördel att vi även cirkulerar de olika typerna av ärenden mellan oss, så att vi inte sitter och gör samma hela tiden. Det blir inte enformigt. I en större miljöförvaltning som Göteborgs kan man även byta både enhet och arbetsuppgifter, så man måste inte byta arbetsplats för att kunna utvecklas, säger Bebak.</p><p>– En annan sak jag tog upp med studenterna var att det här jobbet känns meningsfullt, säger Evelina. Som miljöinspektör i en kommun jobbar man med att göra konkreta saker som gör skillnad, man ser att det ger resultat. Det är en ganska bra känsla att ha på sitt jobb!</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Miljöförvaltningens avdelning för miljötillsyn</h4><ul><li>Arbetar bland annat med tillsyn över bostadsmiljö och offentliga lokaler, som till exempel förskolor, samlingslokaler och idrottsanläggningar</li><li>Ansvarar också för att kontrollera att företag och verksamheter i Göteborg följer de lagar och föreskrifter som finns för att skydda miljön och vår hälsa</li><li>En miljöinspektör kan arbeta med tillsyn av allt från tvätterier, tatuerare och tandläkare till stenkrossar, småbåtshamnar, bilverkstäder och lantbruk</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/miljoforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Miljöförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Miljöinspektörerna Evelina och Bebak känner att de gör skillnad

<p>– Den vänder sig till alla som behöver komma vidare inom arbetslivet. Många av de som vi hjälper har inte jobb, säger studie- och yrkesvägledare Natsannet Suna.</p><p>Göteborgs stad har omkring 50 studie- och yrkesvägledare som träffar så många personer i olika målgrupper och i många olika sammanhang.</p><p>– För oss handlar det om att möta individen här och nu. Vi möter många personer som behöver vägledning och stöd, flera befinner sig i olika brytpunkter i livet. Ibland vill de frivilligt ta sig åt ett nytt håll men ibland har de sagts upp. Vi möter också individer som står långt ifrån arbetsmarknaden av olika orsaker, säger Anna Hallström och fortsätter:</p><p>– Som vägledare träffar vi också många som är nya i Sverige, i behov av att till exempel finna sin väg genom det svenska skolsystemet för vuxna, säger Anna Hallström.</p><h2>Tydlig struktur i vägen framåt</h2><p>För att vara karriärvägledare krävs kunskap om självkännedom, identifiera till exempel egenskaper, styrkor och värderingar men även ha kunskap om utbildningar och yrken.</p><p>– Vi försöker att vara på så många arenor som möjligt. Vi har kollegor som är stationerade på Brogatan, vissa arbetare med vägledning i olika projekt. Andra kollegor finns på de olika arenor vi arbetar på, till exempel International House, Welcome House och inte minst ute på olika skolor som har vuxenutbildning av olika slag.</p><p>En ny arena är Framtidshubben som finns i flera olika stadsdelar: Bergsjön, Hammarkullen, Lövgärdet, Hjällbo, Frölunda och Biskopsgården. Det är en satsning tillsammans med Göteborgs stadsmission och Framtidskoncernen, Business Region Göteborg samt Göteborgs stad.</p><h2>Hur har era förutsättningar förändrats de senaste fem åren?</h2><p>– Vi har blivit fler studie- och yrkesvägledare och en framgångsrik metod är att möta deltagarna i grupp. När fler personer träffas samtidigt utbyter de också olika tankar, åsikter med varandra samt bidrar till olika perspektiv. Det är en styrka. Dessutom kan vi hjälpa fler. När vi vägleder dem som inte har bott i Sverige så länge så utvecklar de också språket snabbare.</p><p>– Eftersom Göteborgs stad har ett eget utbud av utbildningar så söker sig många också till dem, säger Natsannet Suna.</p><p>Det kan vara alltifrån SFI till fristående kurser, till att bygga ut en examen till rena yrkesutbildningar. Yrkesutbildningar finns både med och utan språkstöd och man kan påbörja dem innan man har avslutat SFI och svenska som andraspråk grund. Att gå som lärling är också ett alternativ. Validering kan också vara en eventuell möjlighet. Att kunna ta tillvara sina kunskaper och kompetens inom ett specifikt område.</p><h2>Händer det att någon behöver stöd som ni inte kan erbjuda?</h2><p>– Ja, och då hänvisar vi dem till rätt instans. Som studie- och yrkesvägledare är det viktigt att ha omvärldskunskap för att kunna hänvisa till rätt stöd. Till exempel att vissa personer kan behöva vända sig till kommunens skuldrådgivning för att sedan kunna söka studiemedel längre fram, säger Natsannet Suna.</p><h2>Vad vill ni säga till den som funderar på att ta hjälp av er?</h2><p>– Du måste inte veta från början vad du vill göra. Vi hjälper till med det och möter var och en utifrån var de befinner sig och deras behov, avslutar Natsannet Suna.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/karriarvagledning" target="_blank" rel="noopener">Karriärvägledning i Göteborgs Stad</a></p><p></p></div></div>

Karriärvägledningen lotsar vidare ut i arbetslivet

<p>– Vi vill testa den här formen för att stärka den långsiktiga kompetensen och på så sätt bidra till Göteborgs Stads kompetensförsörjning i stort, säger Karin Bryngelsson, planeringsledare på stadsledningskontoret.</p><p>Deltagarna i mentorprogrammet har nu haft en uppstartsträff. Där diskuterade de bland annat hur de gemensamt kan lyfta det positiva inom yrket och hur de kan bli ännu bättre på att sprida ”den tysta kunskapen” och lära av varandra.</p><p>”Det är värdefullt att byta erfarenheter”, ”jag får nya perspektiv i min yrkesroll” och ”det kan vara en möjlighet att jobba länge inom yrket” säger några av dem efter träffen.</p><div id="attachment_134003" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134003" class="size-full wp-image-134003" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karin-och-Kicki-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karin-och-Kicki-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karin-och-Kicki-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karin-och-Kicki-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karin-och-Kicki-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karin-och-Kicki-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Karin-och-Kicki-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134003" class="wp-caption-text">Foto: Rebecca Havedal</p></div><h2>Mentor och adept jobbar i par</h2><p>Socionomerna kommer att jobba i par med en mentor och en så kallad adept. De kommer från olika förvaltningar och får på så vis möjlighet att bygga nätverk och öka sina kunskaper om varandras arbetsplatser.</p><p>&#8211; Mentorprogrammet ska bidra till att ta vara på all den kompetens som finns hos Göteborgs Stads socionomer. Det kan också skapa ytterligare lärande genom utbytet mellan de mer erfarna och de som har kortare tid i yrket, säger Karin Bryngelsson, planeringsledare på stadsledningskontoret</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Göteborgs Stads mentorprogram för socionomer</strong></p><ul><li>Genom lärdomar och nätverkande vill Göteborgs Stads stärka socionomernas yrkesroll och den omtanke och kunskap som finns inom yrket</li><li>Under det år som programmet pågår kommer varje par med mentor och adept träffas en gång i månaden för att bland annat prata om hur man kan stärkas i sin yrkesroll och där de mer erfarna delar med sig</li><li>Programmet är ett samarbete mellan de fyra socialförvaltningarna och stadsledningskontoret</li></ul><p></p></div></div>

Mentorprogram ska stärka Göteborgs Stads socionomer

<p>Så fort han får se henne brukar han teckna spårvagn. Pernilla Fredriksen brukar ofta göra utflykter med honom.</p><p>– Det är roligt att han förknippar mig med utflykter. Han älskar spårvagn och båtar, säger hon.</p><div id="attachment_133893" style="width: 456px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133893" class="size-full wp-image-133893" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/a-P1.jpg" alt="" width="446" height="594" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/a-P1.jpg 446w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/a-P1-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/a-P1-250x333.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 446px) 100vw, 446px" /><p id="caption-attachment-133893" class="wp-caption-text">Pernilla Fredriksen. Foto: Helena Munther</p></div><h2>Kräver medicinsk kompetens</h2><p>Bara för ett år sedan kunde hon inte teckenspråk. Det fick hon lära sig när hon började jobba hos honom. Men annan specialkompetens hade hon med sig från jobbet som undersköterska. Han får mat med sondmatning och andas med hjälp av en track och respirator. Det kräver stor medicinsk kompetens att hantera all apparatur.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> Det behövs ofta personliga assistenter, så håll utkik på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/lediga-jobb/!ut/p/z1/jZDLboMwEEW_hiXMYFvG6c7lkZYqIrSNAt5UpHIcJMARpkXq1xe1q0pNlNndq3PuYkBBBWpoPlvTTK0dmm7JteJvj5LEIWMh2eY0QV7k9Jk9SbEuGex_gA2JefiApFjHqww5lklZbiPEgoK6xccLJ_E2_wqgrs_Xix9d9DcMXkCBapxrzdDrYYJ6RTFNaXLvEx7FPsuy2JcRk76gRCSplCmKDHJQprOH3w_K4UCFATXqox71GHyMS32aprO789DDeZ4DY63pdPBuew__U07WTVD9JeHc73bV1-ux3wv3DU4CmMo!/p0/IZ7_IA2C14412PJ3D06OJ3R4KA8GM4=CZ6_IA2C14412PJ3D06OJ3R4KA8GQ4=MDListAssignments=/" target="_blank" rel="noopener">Lediga jobb i Göteborgs Stad</a></p><p></p></div></div><p>Det kräver också uppmärksamhet. Hon går inte och hämtar en kopp kaffe utan att någon kollega tittar till honom, eftersom det är livsviktigt att allt kring andningen fungerar. På rullstolen hänger två akutväskor, respirator och sugslang till en apparat för att suga upp slem. Hon är van vid medicinsk apparatur.</p><p>– Jag har jobbat på sjukhus och tittat in i folks hjärnor hela dagen. Det här jobbet är helt annorlunda, säger hon.</p><h2>&#8220;Blir väldigt engagerad i familjen&#8221;</h2><p>I jobbet som personlig assistent jobbar hon nära en person under dagarna. Ofta hemma hos familjerna.</p><p>– Det gör att man tycker om personen väldigt mycket. Man blir väldigt engagerad i familjen, säger Pernilla Fredriksen.</p><p>Men man kan också få följa med till den dagliga verksamheten om brukaren har stora behov av omsorg, vilket Pernilla Fredriksen får göra många dagar, som denna dag. Där finns flera sinnesrum där brukare kan få möjlighet att lägga sig i ett bollhav, i en musiksäng med vibrationer eller bland sackosäckar för att uppleva olika sinnen, material eller känslor som stimulans eller lugn och ro.</p><h2>Bolltäcket ger omfamnande känsla</h2><p>Han sitter i rullstolen och sondmatas i matsalen. När han är mätt och nöjd tecknar han sin önskan att gå till ett annat rum. Det visar sig att han vill gå till djungelrummet. Sedan tecknar han att han vill lägga sig i den värmande vattensängen och ha ett bolltäcke över sig. Pernilla Fredriksen är uppmärksam på de små signalerna och hjälper honom i säng en stund.</p><p>– De flesta som vill ligga här vill ha bolltäcket eftersom det ger en omfamnande känsla.</p><p>I jobbet som personlig assistent är det viktigt att vara serviceinriktad, smidig och lyhörd för den enskilde människans behov och önskemål.</p><h2>Försöker matcha personal med brukare</h2><p>Men det är också viktigt med personkemi med brukaren.</p><p>Förvaltningen försöker matcha personal med brukare så att det ska bli så bra som möjligt för båda.</p><p>– Om det till exempel är en ung kille som vill spela fotboll så försöker de se till att det är en yngre person som blir personlig assistent, säger Pernilla Fredriksen.</p><div id="attachment_133895" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133895" class="wp-image-133895 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/bolltacke-1000.jpg" alt="" width="1000" height="459" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/bolltacke-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/bolltacke-1000-300x138.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/bolltacke-1000-768x353.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/bolltacke-1000-250x115.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/bolltacke-1000-520x239.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/bolltacke-1000-730x335.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133895" class="wp-caption-text">Pernilla Fredriksen prövar bollhavet som många brukare tycker är härligt för att få olika sinnesupplevelser. Foto: Helena Munther</p></div>

Pernilla bytte sjukhusjobbet till att bli personlig assistent

<p>Genom denna inriktning får elever lära sig hur man arbetar som just stödassistent och hur man underlättar för personer som har funktionsnedsättning att klara det dagliga livet.</p><h2>“Finns ett stort behov”</h2><p>Enligt personal på plats upplevde ett antal av eleverna dagen som lärorik och intressant. Bland annat fick eleverna lära sig om autism, mänskliga rättigheter, olika arbetsplatser inom branschen och möjligheterna om ett sommarjobb.</p><p>– Det finns ett stort behov av personal till vår bransch men tyvärr är det ett lågt söktryck till barn-och fritidsprogrammet med inriktning stödassistent. Det är en stor utmaning med kompetensförsörjning, och det är vi inte ensamma om i landet, säger Sofia Skönblad, hr-specialist kompetensförsörjning på förvaltningen för funktionsstöd.</p><h2>Samarbete över förvaltningarna</h2><p>Genom samarbetet med Burgården försöker man skapa bättre förutsättningar för mer personal med rätt kompetens. Burgården har haft planer på att lägga ned inriktningen Stödassistent, men tack vare det här samarbetet valde man att fortsätta då man hoppas på ökat intresse från eleverna.</p><p>– Vi har haft ett lite svalnande intresse för yrkesinriktning mot stödassistent under de senaste åren. Till viss del för att det saknas kunskap om vad yrket innebär. Därför är vi väldigt glada för vårt samarbete med förvaltningen för funktionsstöd. Det ger våra elever möjlighet att möta människor från branschen och få bättre insyn i vilket roligt och meningsfullt yrke de kan utbilda sig till, säger Gustav Karlsson, lärare på Burgården.</p><h2>Planerar att skala upp projekt</h2><p>Fler initiativ är planerade framöver. I höstas satte förvaltningen för funktionsstöd igång med en grupp-prao där elever i årskurs 9 fick besöka olika exempel på arbetsplatser inom verksamheterna. Bland annat dagliga verksamheter och gruppboenden. Under 2024 planerar man att skala upp detta.</p><p>– Vi sammanför elever från årskurs 9 med elever från Burgården som läser inriktningen Stödassistent så att de kan få en inblick i utbildningen som just nu är ganska bortglömd. Det är ett område där det finns mycket jobb och möjligheter att jobba inom olika områden, säger Sofia.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/burgardens-gymnasium/program/barn--och-fritidsprogrammet/personlig-assistent" target="_blank" rel="noopener">Burgårdens gymnasium Barn och fritidsprogrammet inriktning Stödassistent</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Göteborgs Stad vill locka fler att bli stödassistent

<p>Milad Jafari fick sitt första fasta jobb genom att ställa upp så ofta han kunde som vikarie och vara hjälpsam på jobbet. Att visa framfötterna under sommarvikariat är en vanlig väg att få fast jobb.</p><p>Milad är 25 år och kom till Sverige som 18-åring 2015. Under två år har han jobbat inom Göteborgs Stad. Det började med att han ställde sig i en bemanningspool och har sedan dess jobbat på många olika ställen.</p><h2>Trivs bäst inom LSS</h2><p>&#8211; Jag är utbildad undersköterska, och har jobbat med det mesta. Jag har jobbat med äldre, inom sjukvård, och till slut hamnade jag inom LSS. Det är där jag trivs bäst. Där fokuserar vi mindre på sjukdomen, och mer på vilka förbättringar vi kan åstadkomma. Det är mer fokus på brukarna, mer fokus på aktiviteter. Det gör att jag trivs bättre, berättar Milad.</p><p>Han fick jobbet efter att han hört av sig till en av sina gamla chefer och frågade om hon hade något jobb åt honom.</p><p>&#8211; Hon tipsade då om att det snart skulle läggas ut en tjänst. Jag sökte jobbet och fick det, ett jobb på natten, säger han.</p><p>Det visade sig vara bra tajming. Han hade jobbat på så många ställen under tillräckligt lång tid att han blev inlasad.</p><h2>”Ibland satt jag bara där på sängkanten med barnet”</h2><p>Milad jobbar natt och passen är långa, upp mot tio timmar. Men det är ganska lugnt på just det här boendet. Han ger stöd när det behövs. Ibland när en boende är uppe och går säger han till att det är natt och dags att sova. Annars säger att han att han finns där utifall att något händer, och ser till så att ingen smiter iväg.</p><p>&#8211; Jag har jobbat på boenden där det händer mer på nätterna, och då är det svårare att hinna med.</p><p>Han säger att lågaffektivt bemötande har varit ett viktigt verktyg för att hantera olika situationer.</p><p>&#8211; Ett tag hade jag hand om barn med autism som kunde vakna på natten, och då gällde det att vara lugn för att få dem att somna om. Ibland läste jag ur en bok för dem, och ibland satt jag bara där på sängkanten med barnet. Ibland fungerade det, men vissa gånger satt jag där med barnet hela natten. De ville ju leka med mig, och förstod inte varför de inte fick göra det när det var natt. Då blev de ledsna.</p><h2>”Märks tydligt om man bryr sig på riktigt”</h2><p>Milad tycker att jobbet som stödassistent känns meningsfullt och att det är viktigt att den som jobbar med människor har rätt inställning.</p><p>&#8211; Det går inte att komma till jobbet och bara bry sig om att få pengar. Det märks tydligt ifall man bryr sig på riktigt, och inte bara lyfter lön.</p><p>Han menar att det handlar om att se de boende som människor, inte som objekt.</p><p>&#8211; Jag får människors vardag att bli lite bättre. Det går ihop med mina värderingar. Jag mår bra av att göra det.</p><h2>Ser många fördelar med att jobba natt</h2><p>När Milad inte är på jobbet tillbringar han tid med vänner och familj, reser och går till gymmet. Han har använt sitt friskvårdsbidrag till att köpa ett gymkort. Han ser många fördelar med att jobba natt, och vill fortsätta så länge det inte påverkar hans hälsa negativt.</p><p>&#8211; Jag funderar på att utbilda mig till sjuksköterska, och då skulle jag kunna plugga under nattpassen. Jag har inte riktigt bestämt mig än, men jag vet att jag vill fortsätta jobba med människor.</p>

Milad har fått sitt första fasta jobb i Göteborgs Stad

<p>– Göteborgs Stad är en stor organisation med många varierande arbetsplatser och runt 100 olika yrken. Med möjligheten att testa flera olika yrken, växa, utvecklas och göra karriär hos en och samma arbetsgivare. Tillsammans har vi en otroligt bred kompetens. Det är den starka kraften vi nu ska nyttja ännu mer effektivt för att lösa framtidens utmaningar.</p><p>Det är medskicket från Camilla Blomqvist, direktör för förvaltningen för funktionsstöd, och Helena Styrén, planeringsledare på stadsledningskontoret, som nu samordnar en arbetsgrupp för samarbetet med kompetensförsörjning. I arbetet deltar 15 VD:ar och direktörer från stadens organisationer.</p><h2>En utmaning som kräver många olika lösningar</h2><p>När arbetskraften inte räcker till krävs andra lösningar. Insatserna är många från olika förvaltningar och bolag och de fyller gemensamt bitar i pusslet. Göteborgs Stad har sedan tidigare arbetat med att vara en attraktiv arbetsgivare man vill söka sig till, må bra och stanna hos. Det nya samarbetet ska öppna upp för starkare framdrift och fler gemensamma lösningar för att säkra kompetensförsörjningen.</p><p>– Våra förvaltningar och bolag har sedan länge samarbetat med rekryteringsfrågor. Men nu jobbar vi direktörer och VD:ar tätare som en av flera insatser för att lyfta och ge mer kraft åt frågan. Vi angriper problemet från olika håll och skapar ännu bättre förutsättningar för en gemensam lösning, och i en verksamhet så komplex som vår behöver man helheten för att nå hela vägen, säger Camilla Blomqvist.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Sök jobb i Göteborgs Stad</h3><p>Tillsammans med drygt 60 000 kollegor skapar du en hållbar stad och hållbar arbetsplats. Hos oss ska du kunna kombinera utmanande uppdrag med en meningsfull vardag på och utanför jobbet. Välkommen att söka jobb i Göteborgs Stad!</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad" target="_blank" rel="noopener">Jobba i Göteborgs Stad &#8211; Göteborgs Stad (goteborg.se)</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h2>Smidigare rekrytering ska få in fler på arbetsmarknaden</h2><p>– En av våra prioriteringar just nu är de som är långt ifrån arbetsmarknaden. Vi ska inte bara leta efter rätt kompetens utan också rätt människor. Är man en bra person för jobbet kan vi som arbetsgivare hjälpa till med att fylla på den kompetens som behövs, säger Camilla Blomqvist.</p><p>Vi tittar även på ny teknik och nya arbetssätt för rekrytering som både kan förenkla för arbetssökande att hitta rätt yrke, upptäcka bredden i vår organisation och underlätta för rekryterare att matcha rätt personer för rätt jobb. Kanske man skulle kunna passa för fler yrken än man själv tänkt sig från början.</p><p>Att underlätta för rekryteringsarbetet, hitta processer som kan automatiseras för att minska administration och att använda digitalisering och innovation för smarta och effektiva arbetssätt; det är några av områdena som utforskas inom Göteborgs Stads förvaltningar och bolag.</p><h2>Planen framåt för kompetensförsörjning</h2><p>En del av arbetet som samlar både arbetsgruppens, stadens och politikens arbete är nytt förslag på plan för kompetensförsörjning som ska bidra till att säkra verksamhetens bemanning och kompetensförsörjning genom cirka 20 aktiviteter inom fem fokusområden.</p><p>– Vi ser i våra prognoser hur många vi kommer behöva i olika yrkesgrupper under de kommande åren för att kunna leverera våra tjänster till Göteborgs boende, besökare och näringsliv. Vi är också medvetna om de områden där resurserna inte kommer att vara tillräckliga. Digitalisering och innovation på olika nivåer utgör en del av lösningen. Detta i kombination med att vara en arbetsplats som människor attraheras av, medarbetare trivs på och önskar att förbli anställda hos under en längre tid. Detta är bärande delar i förslaget till ny plan för kompetensförsörjning, säger Helena Styrén.</p><p>Med stadens arbete för kompetensförsörjning, Göteborgs Stads bredd och kompetens, tillsammans med arbetsgruppens arbete, är Camilla Blomqvist hoppfull inför utmaningarna.</p><p>– Kom och jobba hos oss! Vi är en stor organisation med en otrolig bredd. Upptäck vilka yrken vi har och berätta för fler. Här kan man stanna och trivas men också utvecklas. Det händer otroligt mycket nytt nu. Så följ med!</p>

Gemensam kraftsamling för kompetensförsörjning

<p>Elwira Wallin och Oscar Andersson går socionomprogrammets femte termin och får då göra ett halvårs praktik. Få studenter gör praktik i ledningsgrupper, men eftersom både Elwira och Oscar kan tänka sig att bli chefer i framtiden ville de redan nu lära sig så mycket som möjligt om allt en chef kan få hantera.</p><h2>”Oerhört lärorik plats”</h2><p>Oscar följer en verksamhetschef och får därför ta del av det systematiska och övergripande arbetet med ledarskap. Han har tidigare sommarjobbat med människor med funktionsnedsättning och har tidigt insett att han gärna vill bli chef.</p><p>&#8211; Det är en fantastisk och oerhört lärorik plats. Jag har fått vara med och utveckla det som presenteras för personalen och jag har fått hålla i presentationer. De har gett mig så stort förtroende även om jag är student, säger han och radar upp massor han har fått göra, som att göra intervjuer, genomlysningar och delta i stödpedagognätverk och ledningsgruppsmöten.</p><p>&#8211; Här händer det nya grejer varje dag. Det är en jättebra erfarenhet att ha och att se hur man kan agera i olika situationer. Jag har fått ta del av så mycket som kan hjälpa mig i min framtida roll som chef, säger Oscar.</p><p>Praktiken ger en lite annan bild av jobbet som chef än utbildningen.</p><p>&#8211; Det är lätt att läsa en bok, men att sedan se hur man kan omsätta det i praktiken är en annan sak, säger han.</p><h2>”Blev förälskad i funktionshinderområdet”</h2><p>Elwira Wallin följer en enhetschef på ett boende. Hon har inte jobbat inom funktionshinder tidigare, men har vänner med anhöriga till personer med funktionsnedsättning vilket väckt intresset för området.</p><p>&#8211; Jag har gjort praktik på en daglig verksamhet och blev förälskad i funktionshinderområdet, så jag vill gärna fortsätta med det, säger Elwira Wallin.</p><p>Hon beskriver sig som en teoretisk person och har upptäckt många olika aspekter att reflektera kring.</p><p>&#8211; Det finns så många faktorer som påverkar beteenden. De som till exempel har diagnoser som autism är så olika personligheter. Det finns inte bara ett sätt att vara på, säger hon.</p><h2>&#8220;Tidigare ville jag bli kurator&#8221;</h2><p>Praktiken har dock inte bara handlat om diagnoser eller funktionsnedsättning, utan även om hur man hanterar konflikter i personalgrupper, vilket är viktigt i socialt arbete. Det som hon tycker har varit roligast är kanske något förvånande; brukarenkäten.</p><p>&#8211; Det var väldigt kul. Jag har fått vara ute mycket och träffa brukare, det var otroligt roligt. Det ger mycket mer att vara ute på enheterna i stället för att bara sitta på kontor, säger Elwira Wallin.</p><p>Hon har också fått gå utbildningar som hon inte skulle ha fått en chans att gå om hon inte följt en enhetschef.</p><p>&#8211; Tidigare ville jag bli kurator. Men jag tror att jag kommer att jobba med funktionshinder framöver, säger hon.</p><h2>Uppmanar fler att ta emot praktikanter</h2><p>Emelie Berg jobbar på förvaltningen för funktionsstöd och är handledare för praktikanterna. Hon uppmanar fler anställda att ta emot praktikanter, särskilt socionomer.</p><p>&#8211; Vem som helst som har en socionomutbildning kan ta emot studenter som pluggar till socionom. Inte bara chefer, utan även andra. Det ger en jättebra inblick i hur vi arbetar och kan få folk att söka sig till oss framöver, säger Emelie Berg.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Verksamhetsförlagd utbildning</strong></p><p><strong>Läs mer:</strong> Göteborgs universitet <a href="https://urldefense.com/v3/__https:/www.gu.se/socialtarbete/studera-hos-oss/socionomprogrammet/verksamhetsforlagd-utbildning-vfu__;!!D7T54aRJsb59!CBy11ganwX5wRIKhL8ZPoHqsV5CpCMMiRsGE0-_EJ5hQGf59WIjB5d7gfUJB1GZN06WMSrbaBHK9gOy08DTBJgpZFrQlfChzC4H4$" target="_blank" rel="noopener">Institutionen för socialt arbete om VFU</a></p><p></p></div></div>

Praktikanterna som vill bli chefer   

<p>Det visar årets undersökningar från företagen Universum och Academic  work för bland annat lärare, förskolelärare, sjuksköterskor, socionomer, ingenjörer och inom it.</p><h2>Stor organisation med många möjligheter</h2><p>&#8211; Det är så roligt att se att vi som arbetsgivare finns med på flera av listorna och att vi också är den populäraste kommunen inom flera kategorier, att Göteborgs Stad är attraktiv som arbetsgivare, säger hr-direktör Tina Liljedahl Scheel, hr-direktör.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Sök jobb i Göteborgs Stad </strong></p><p>Tillsammans med drygt 60 000 kollegor skapar du en hållbar stad och hållbar arbetsplats. Hos oss ska du kunna kombinera utmanande uppdrag med en meningsfull vardag på och utanför jobbet. Välkommen att söka jobb i Göteborgs Stad!</p><p><strong>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/lediga-jobb" target="_blank" rel="noopener">Lediga jobb</a></strong></p><p></p></div></div><p>Göteborgs stad är en stor och komplex organisation på en liten geografisk yta, med många varierande arbetsplatser och runt 100 olika yrken. Det finns möjlighet att testa flera olika yrken, växa, utvecklas och göra karriär hos en och samma arbetsgivare.</p><h2>&#8220;Stora kliv inom stadsutveckling och innovation&#8221;</h2><p>Göteborgs Stad har tagit flera kliv de senaste åren i det långsiktiga arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare.</p><p>&#8211; Vi tar också stora kliv inom både stadsutveckling och innovation. Vi vet att man vill vara där det händer spännande saker och vara med i utvecklingen, säger Tina Liljedahl Scheel.</p><h2>Topp hundra i Karriärbarometern</h2><p>I Academic works årliga undersökning deltog yrkesverksamma akademiker i början av karriären. Undersökningen &#8220;Young professional attraction index” görs för att se vad unga yrkesverksamma tycker är viktigast hos en arbetsgivare.</p><p>I Universums årliga undersökning Karriärbarometern har yrkesverksamma rankat Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Göteborgs Stad hamnar bland de hundra bästa inom flera kategorier bland annat lärare, förskolelärare, sjuksköterskor, socionomer, ingenjörer och inom it.</p><p>Undersökningarna visar vad folk vill ha av sina framtida arbetsgivare. I år är lön viktigare än någonsin, men också en bra balans mellan jobb och fritid.</p>

Göteborg Stad lockar unga yrkesverksamma

<div id="attachment_128530" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128530" class="size-full wp-image-128530" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Noah-Wardere-Jonathan-Forslund-Stina-Stalberg-foto-Cia-Erander-360-rotated.jpg" alt="" width="360" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Noah-Wardere-Jonathan-Forslund-Stina-Stalberg-foto-Cia-Erander-360-rotated.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Noah-Wardere-Jonathan-Forslund-Stina-Stalberg-foto-Cia-Erander-360-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Noah-Wardere-Jonathan-Forslund-Stina-Stalberg-foto-Cia-Erander-360-250x333.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128530" class="wp-caption-text">Noah Wardere, Stina Stålberg och Jonathan Forslund repeterar inför föreställning i Flunsåsparken. Foto: Förvaltningen för funktionsstöd</p></div><p>Ungdomarna har själva skrivit pjäserna och uppträder med sång, dans och musik. Andra feriearbetare står för bakverk och kakor som går att köpa under föreställningarna.</p><p>– Detta är verkligen superkul. Det är andra sommaren jag sommararbetar med att spela teater, säger Stina Stålberg.</p><p>Hon går teaterlinjen på gymnasiet, och har längtat tillbaka efter att ha jobbat med samma upplägg förra året.</p><h4>Gratis inträde och fullspäckat program på Flunsåsparken</h4><p>Det rör sig om två föreställningar på en kvart var. Den ena handlar om en spökbar och den andra är en spinoff på Shakespeares Romeo och Julia.</p><p>Feriearbetarna inom kultur är 16-18 år och sammanlagt får 25 ungdomar chans att leva ut sina teaterdrömmar under tre spännande sommarveckor. Vecka 30 kommer nästa kreativa gäng in och tar över scenen i Flunsåsparken.</p><p>– Första gruppen kultursommararbetare skrev manus som den nuvarande gruppen och nästa plockar upp och spelar på scen, säger Lukas Grundberg, huvudansvarig för kulturgruppen och Flunsåsparken.</p><p>Flunsåsparken är Sveriges enda folkpark med gratis inträde. Här finns en stor fin scen och många sittplatser. Få känner till denna pärla vid Wieselgrensplatsen som är gömd i en dunge.</p><h4>Skräckhistoria med kärlekstema</h4><p>Ungdomarna uppskattar samhörigheten mest tror Lukas Grundberg. De träffar främmande människor i grupp, som de sedan står tillsammans med på scen och gör någonting de kanske aldrig trodde skulle bli möjligt. Just nu är repetitionerna i full gång på Selma Lagerlöfs Center</p><p>Stina Stålberg spelar en tjej som heter Caroline i skräck- och kärlekspjäsen. Caroline är kär i sin bästa kompis och de går tillsammans till ett hemsökt hus. Caroline försvinner när hon går på toa, men när hon kommer tillbaka tar allt en oväntad vändning.</p><p>– Det är fantastiskt att träffa nya människor att samarbeta med och skapa glädje. Det ger nya perspektiv. Stämningen är underbar och alla är inkluderade, säger hon.</p>

Feriearbetare står för underhållningen i Flunsåsparken

<p><span data-contrast="auto">Göteborgs Stad har haft kultursommarjobbare sedan 2010 och sedan 2011 är det ett permanent inslag på gator, torg, vård- och omsorgsboenden, bibliotek, lekplatser och även spårvagnar. Kulturförvaltningen och Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Arbvux, har ett samarbete sedan 2018. På så sätt kan fler unga erbjudas jobb och i år finns det 170 platser. </span></p><p><span data-contrast="auto">Det blir två omgångar med kultursommarjobbare i år, vecka 25–27 och vecka 28–30. De repeterar en vecka och är ute och uppträder i två veckor. </span></p><p><span data-contrast="auto">– De gör 6–8 föreställningar varje dag och vi är på platser där vi vet att det är mycket folk. Förra året var det 147 000 göteborgare och besökare som såg dem, vi tror att det kommer att bli lika många i år, säger Johan Westergren, projektledare för kultursommarjobbarna på kulturförvaltningen. </span></p><h4>Delar passion för k-pop</h4><p><span data-contrast="auto">En grupp kultursommarjobbare är k-popdansarna Makeme Kone Camara, Yesenia Rios-Hipslito, Clara Buser-Koch, Thichada Chotgodchaphat och Aida Lindberg.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Efter en snabb genomgång med alla andra kultursommarjobbare i Frilaget vid Järntorget är det dags att ge sig i väg. De packar en vagn med högtalare, vatten och en burk chokladkakor och sätter kursen mot Bältespännarparken. Väl på plats värmer de upp en liten stund och kopplar telefonen till högtalarna. Parken fylls av k-pop och ett tajt dansnummer som gör det svårt för förbipasserande att inte stanna. Kultursommarjobbarnas arbetsdag har börjat och nu väntar sex timmar av dans. </span></p><p><span data-contrast="auto">– Jag älskar att få dela med mig av den glädje och energi som dansen ger mig, säger Thichada Chotgodchaphat. </span></p><p><span data-contrast="auto">Hon och de andra träffades på en kurs för k-popdans i Västra Frölunda och brinner för genren.</span></p><p><span data-contrast="auto">–  Det finns många fördomar om k-pop och därför är det extra roligt att visa vad det är för människor som kanske inte vet så mycket.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">K-pop står för koreansk pop och är en populär musikgenre från Sydkorea som präglas av västerländsk inspirerad pop och dansnummer.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Vill ge tillbaka</h4><p><span data-contrast="auto">Thichada är kultursommarjobbare för andra året i rad. Hon fick idén när hon såg andra kultursommarjobbare en dag för flera år sedan.</span></p><p><span data-contrast="auto">– Jag såg en grupp som dansade på gatan och blev helt fascinerad. Min kompis berättade vad det var och då tänkte jag – det ska jag också göra när jag är 16 år. Nu hoppas jag kunna ge tillbaka och inspirera andra som ser oss dansa, säger hon. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Dansarna har själva satt ihop koreografin och sköter allt runtomkring dansen. Just ansvaret och tilliten är en viktig del av kultursommarjobbet. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi har fått bestämma och det finns inga restriktioner. Att få ha full kontroll över hela processen är en av sakerna som gör det här så kul, säger Aida Lindberg och tillägger: </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Egentligen är det helt fantastiskt och ganska unikt tror jag att vi ungdomar får den här chansen att uttrycka och visa upp oss för andra.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><div id="attachment_128356" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128356" class="size-full wp-image-128356" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Bild-5.jpg" alt="" width="720" height="478" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Bild-5.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Bild-5-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Bild-5-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Bild-5-520x345.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128356" class="wp-caption-text">Foto: Åsa Rehnström</p></div><h4>Uppträder på spårvagnar</h4><p><span data-contrast="auto">Speciellt för årets kultursommarjobbare är att de återigen uppträder på spårvagnar. Senaste gången en sådant samarbete med Västtrafik ägde rum är tio år sedan. </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det känns extra roligt att förgylla spårvagnshållplatser och spårvagnar i sommar i samband med Göteborgs 400-årsjubileum, säger Johan Westergren.</span></p><p><span data-contrast="auto">Ett annat speciellt uppträdande i sommar är en föreställning i den nybyggda lekplatsen på Kviberg. Barn rör på sig mindre och läser mindre och föreställning utgår från idrotts- och föreningsförvaltningens rörelsemål och kulturförvaltningens läsmål. </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi kommer att göra en dramatisering av sommarboken Gastar i Göteborg och spela på bibliotek. Kultursommarjobbarna är även ute på stadens vård- och omsorgsboenden och underhåller tillsammans med verksamheten Speldags. </span></p><h4>Ett första jobb</h4><p><span data-contrast="auto">Det finns flera anledningar till att Göteborgs Stad har kultursommarjobbare. Göteborg ska vara en inbjudande och välkomnande plats man vill vara på och åka till. Kultursommarjobbet är också ett första jobb för många unga och ett sätt för dem att få arbetslivserfarenhet.</span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi vill låta unga ta plats i stadsrummet, utifrån den egna kompetensen, och själva vara med och sätta agendan för vad som sker där. </span></p><p><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Medverkar på jubileumshelgen</span></span></p><p><span data-contrast="auto">Teater, dans och musik är huvudinriktningarna för kultursommarjobben. Men det går även att jobba med film, foto, scen- och ljudteknik samt kostym och rekvisita. Temat för årets kultursommarjobbare är Göteborg 400 år och de kommer även att vara med under jubileumshelgen den 2–3 september. Den 2 september finns skådespelare med i paraden och det blir underhållning i Brunnsparken och på Drottningtorget. De är även med på Göteborgsvarvet maraton den 3 september. </span></p>

Sommarjobbare fyller staden med kultur

Jobbskuggning ökar mångfalden och främjar inkludering

<p><span data-contrast="auto">I stadsfastighetsförvaltningens verkstad i Angered målas pallkragar i olika färger. Rött, rosa, grönt och gult. När de är färdiga ska de levereras till en förskola i Angered. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">− Jag gillar att måla men det mesta vi gör är roligt, säger Albert Grocholski och får medhåll av Waffa Mzhr:</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">− Vi har gjort allt från att</span> <span data-contrast="auto">klippa gräs och vattna blommor till att lägga ut grus, säger hon. </span></p><p><span data-contrast="auto">Albert och Waffa är två av 19 skolungdomar som sommarjobbar på avdelningen drift och underhåll på stadsfastighetsförvaltningen. De flesta är gymnasieungdomar och tillsammans med en tekniker jobbar de ute i stadens fastigheter, på till exempel förskolor, skolor och vård- och omsorgsboenden.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Introduktion i arbetsmiljöfrågor</h4><div id="attachment_128265" style="width: 310px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128265" class="size-full wp-image-128265" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Elin-400.jpg" alt="" width="300" height="400" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Elin-400.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Elin-400-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Elin-400-250x333.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px" /><p id="caption-attachment-128265" class="wp-caption-text">Elin Claesson, enhetschef.</p></div><p><span data-contrast="auto">Elin Claesson är enhetschef för driftplanering och utveckling och berättar att det genomför felavhjälpande åtgärder.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">− Det kan vara varmvatten som inte kommer, ventilation som inte funkar eller mindre åtgärder som att byta en låskista i en dörr. Vi tar också hand om utemiljön, så att rensa ogräs kan ingå i jobbet.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Första dagen får sommarjobbarna en gemensam introduktion och kunskap om vad förvaltningen arbetar med. De får även arbetskläder och skyddsskor utifrån behov.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi går igenom arbetsmiljöfrågor och vilka risker det finns i jobbet, säger Elin Claesson.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Lämpliga uppgifter utifrån ålder</h4><p><span data-contrast="auto">Hon lyfter fram att ungdomarna bidrar utifrån vad de kan och får bidra med. För niondeklassarna är till exempel restriktionerna lite större. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det är viktigt att de känner att de är aktiva och inte bara får stå och titta på. Därför ligger det en ganska stor planering bakom de här sommarjobben för att det ska bli bra. Vi har utsedda handledare och arbetsuppgifter som passar för perioden.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>Varför är viktigt att ta emot sommarjobbare?</h4><p><span data-contrast="auto">– Det ger mervärde både för ungdomarna och för oss. Ungdomarna får testa på arbetslivet. Det kan vara nytt, tufft och spännande. Men vi hoppas såklart också att det ökar intresset för fastighetsbranschen och att vi kan locka någon att vilja komma tillbaka i framtiden. För våra handledare blir det också en chans att växa i den uppgiften, säger Elin Claesson.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Albert Grocholski, som gått över till att måla pallkragar i blå färg, har bara tre jobbdagar kvar innan han får sommarledigt. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">− Det ska bli härligt men nästa år kommer jag söka sommarjobb igen, säger han. </span></p>

Sommarjobbare hjälper till att sköta stadens fastigheter

<h4 aria-level="2"><span data-contrast="none">Yrkeshögskolan blev en smidig väg till drömyrket</span><span data-ccp-props="{&quot;134245418&quot;:true,&quot;134245529&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:40,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></h4><p><span data-contrast="auto">Nyligen har den första kullen studenter från </span><i><span data-contrast="auto">Pedagog i fritidshem</span></i><span data-contrast="auto"> tagit sin examen</span><i><span data-contrast="auto">. </span></i><span data-contrast="auto">Nancy var en av de som började sina studier 2022. Ett och ett halvt år senare är hon klar med utbildningen och har anställning på en skola.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Jag visste att jag trivdes med att jobba med barn. Jag var intresserad av att studera på universitet, men ville inte studera så länge för att snabbt komma in i arbetslivet. Så när jag hittade Yrgos utbildning, som bara är ett och ett halvt år och innehåller mycket praktik, kändes det väldigt bra.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h4 aria-level="2"><span data-contrast="none">Praktiken skapar ett kunskapsutbyte</span><span data-ccp-props="{&quot;134245418&quot;:true,&quot;134245529&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:40,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></h4><p><span data-contrast="auto">På Rambergsskolan fortsätter de att ta emot studenter. Just nu har de fyra studerande från Yrgos utbildning som följer pedagogerna i verksamheten.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det bästa med att ta emot studerande är att man får en förståelse för vilka kunskaper de studerande tar med sig in, men också att kunna påverka vilka kunskaper de får med sig från praktiken utifrån att koppla dem mot erfarna lärare i fritidshem. Vi från skolan får alltså möjlighet att finslipa de studerandes kunskaper utifrån vad vi ser är viktigt för att klara uppdraget. Vi vill ju att de ska komma tillbaka och söka en tjänst hos oss senare, säger Joachim Wadström, rektor på Rambergsskolan.  </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Dessutom märker biträdande rektor Linda Kollin på Rambergsskolan att det blir mer fokus på undervisningen i fritidshemmet tack vare de kunskaper som studerande från Yrgos utbildning har med sig.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Att de studerande på Yrgo redan vid utbildningen får med sig kunskaper utifrån styrdokumenten gör att undervisningen får en framträdande roll, vilket jag som biträdande rektor upplever är oerhört positivt för kvaliteten i fritidshemmet.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h4 aria-level="2"><span data-contrast="none">Bra komplement till behöriga lärare i fritidshem</span><span data-ccp-props="{&quot;134245418&quot;:true,&quot;134245529&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:40,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></h4><p><span data-contrast="auto">Studerande på Yrgos utbildning </span><i><span data-contrast="auto">Pedagog i fritidshem</span></i><span data-contrast="auto"> blir inte behöriga lärare i fritidshem. Men Nancy Thanomsups erfarenheter är att hennes kunskaper från utbildningen samspelar bra med lärare i fritidshem.  </span></p><p><span data-contrast="auto">– Jag tror att det gör mycket för en behörig lärare i fritidshem att ha en utbildad pedagog i arbetslaget. Yrkena kompletterar varandra genom att kompetensen höjs. Det kan vara belastande att alltid ha det största ansvaret för verksamheten och har du någon som du inte behöver förklara grundläggande saker för blir det lättare.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p>

”Det är väldigt roligt att jobba i fritidshem”

<p>– Vi är i slutspurten av semesterrekryteringen och snart i mål, men vi ser fram emot att anställa ytterligare cirka 350 semestervikarier till Göteborgs Stads hemtjänst och vård- och omsorgsboenden. Den 25 maj har vi ett nytt rekryteringsevent på Frölunda Torg, säger Tijana Ivanisevic, samordnare för rekryteringen.</p><p><span data-contrast="auto">Det är många som arbetar inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård i Göteborgs Stad. Ordinarie personal som önskar och behöver sin välförtjänta sommarsemester. Inte bara i Göteborgs Stad, utan i hela Sverige, har man dock sedan några år märkt av svårigheten att rekrytera vård- och omsorgspersonal, inte minst till semestervikariaten. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– I år har vi i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen därför satsat extra mycket inför sommaren för att nå ut. Vi har haft kampanjer på sociala medier och varit med på olika mässor och på det viset kunna rekrytera många, säger Charlotte Björk, verksamhetschef i hemtjänsten. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">I april och maj ligger fokus på lokala rekryteringsevent för semestervikariaten, där medarbetare deltar. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– När vi får chansen att berätta om vad jobben innebär och vilken lön och vilka förmåner även en vikarie faktiskt får, märker vi att intresset ökar för att jobba i äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, säger Linda Norlin, verksamhetschef vård- och omsorgsboende. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h4>Välkommen på event på Frölunda Torg den 25 maj</h4><p><span data-contrast="auto">Ett nytt event kommer att gå av stapeln på Frölunda Torg, på nedre plan, i Centralhallen, torsdagen den 25 maj, klockan 10 till 20.  Medarbetare inom vård och omsorg i Göteborgs Stad kommer att vara på plats för att svara på frågor och även här kan man lämna sin intresseanmälan för semestervikariaten. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Innan man börjar sin karriär inom äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen, kanske man också vill veta hur det kan kännas att vara en äldre person? Ja, då finns ännu en anledning att besöka rekryteringseventet på Frölunda Torg. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Du kan passa på att prova äldredräkten vi har med oss. Äldredräkten har olika delar som man klär på sig, till exempel en väst, benkläder med tyngder, och handskar. Det är ett jättebra tillfälle för att få en aning om hur det är att vara en äldre person som samtidigt har stela leder, dålig känsel i fingrarna, svullna ben och dessutom dimsyn på grund av diabetes eller grå starr, säger Linda Norlin.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><h4>Medarbetare deltar på öppet hus</h4><p><span data-contrast="auto">Hemtjänsten, som haft svårast att rekrytera semestervikarier, har ordnat ett antal öppna hus i sina respektive lokaler runt om i staden, i april och maj. Personer som bor nära respektive verksamhet kan då enkelt titta in. På så sätt kan de få svar på sina frågor och dessutom lämna sin intresseanmälan. </span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Verksamheterna själva är självklart de som är bäst på att inspirera till att söka semestervikariaten. När en medarbetare svarar på frågor och berättar om hur arbetet är i just deras område, är det lättare för intresserade att få en bild av vad jobbet innebär, jämfört med att bara läsa en annons. En enhet inom natt och larm lyckades få sitt behov av semestervikarier helt täckt efter det öppet hus de ordnade, säger Charlotte Björk.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:259}"> </span></p>

Snart i mål med semesterrekryteringen till äldreomsorgen

<div id="attachment_126614" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-126614" class="wp-image-126614 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/VG-Hanna-Hellqvist-Hemtjanst-nattlarm-artikel.jpg" alt="" width="360" height="260" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/VG-Hanna-Hellqvist-Hemtjanst-nattlarm-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/VG-Hanna-Hellqvist-Hemtjanst-nattlarm-artikel-300x217.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/VG-Hanna-Hellqvist-Hemtjanst-nattlarm-artikel-250x181.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126614" class="wp-caption-text">Enhetschef Hanna Hellqvist. Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>När någon av de cirka elvatusen personer som har trygghetslarm larmar åker larmenheterna ut för att på olika sätt ge stöd och hjälp. Innan larmenheterna startade 2018 åkte hemtjänsten ut på larmen utöver sina ordinarie besök. Sedan fem år tillbaka är det i stället någon av de tio larmenheterna i Göteborgs Stad som rycker ut.</p><p>Varje månad kommer cirka trettiofemtusen larm till trygghetsjouren. Ungefär vart fjärde larm går vidare till larmenheterna som åker hem till omsorgstagaren och hjälper till med det som behövs.</p><p>&#8211; En vanlig orsak till att man larmar är fallskador, det vill säga ramlat i hemmet. Men det kan också bero på att man mår dåligt, är orolig eller behöver stöd, berättar Agnes på larmenheten i sydväst 2.</p><h4>Variation och meningsfullhet</h4><p>Enligt Agnes som är en av medarbetarna i sydväst 2 är det roligaste med jobbet variationen och meningsfullheten.</p><p>&#8211; Ingen dag är den andra lik. Det ger också en stor meningsfullhet att hjälpa våra omsorgstagare, så att de får en bra och trygg vardag, säger Agnes.</p><h4>Trygghet i arbetsgruppen</h4><p>Teamet på larmenheten i sydväst 2 trivs bra med varandra. När enheten åker ut på larm är de alltid två och två. Det krävs ett bra samspel mellan personerna som åker på larmen. I arbetsgruppen känner sig alla trygga med att åka med varandra.</p><p>&#8211; Vi har ett fint samarbete och trivs på vår arbetsplats, säger Agnes.</p><div id="attachment_126615" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-126615" class="wp-image-126615 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/larmenheten-artikel.jpg" alt="" width="360" height="477" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/larmenheten-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/larmenheten-artikel-226x300.jpg 226w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/larmenheten-artikel-250x331.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126615" class="wp-caption-text">Victor bär en Raizer up, ett lyfthjälpmedel. Larmenheten använder verktyget när de lyfter upp omsorgstagare som ramlat. Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>Gruppen har många kompetenser och är mycket lösningsfokuserade. Det kan vara allt från att hjälpa någon som har ramlat till att låsa upp dörren för ambulans-personalen.</p><h4>Svarar skyndsamt – från larm till utryckning</h4><p>&#8211; Vi försöker alltid att svara skyndsamt. Från det att vi får larmet tills att vi åker kan det ibland ta cirka 15 sekunder, berättar Victor, medarbetare i sydväst 2.</p><p>Medarbetarna i larmenheterna har ett nära samarbete med trygghetsjouren och hemtjänsten. När det larmar är det snabba ryck som gäller. Och när det kommer många larm på samma gång hjälps alla åt och prioriterar, för att den som behöver hjälp inte ska drabbas.</p><p>&#8211; Hela proceduren är egentligen att den som behöver hjälp trycker på sitt trygghetslarm. Då pratar trygghetsjouren med personen genom en larmdosa i hemmet och frågar vad som hänt. Om vi behöver rycka ut får vi information via en app – och så fort vi har hämtat nyckeln åker vi hem till omsorgs-tagaren, förklarar Victor.</p><h4>Ser ofta nya behov av omsorg</h4><p>Det kan vara både äldre och yngre personer som har trygghetslarm och ungefär hälften av dem har också andra insatser från hemtjänsten. En del larmar bara någon gång vartannat år, exempelvis när de ramlar, medan andra kan larma mer.</p><p>&#8211; Trygghetslarmen kan vara det första trappsteget in till äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen för någon som till exempel kan ha trillat och känner sig otrygg hemma. Då blir larmet det första steget, säger enhetschef Hanna.</p><p>Larmenheten märker många gånger om någon behöver mer stöd än trygghetslarm.</p><p>&#8211; Om någon larmar ofta kanske det finns ett utökad behov av stöd. På så vis upptäcker larmenheterna många gånger de första tecknen på att en omsorgstagare behöver mer hjälp, kanske hemtjänst eller plats på ett vård- och omsorgsboende, säger Hanna.</p>

De rycker ut när trygghetslarmet går

<div id="attachment_126534" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-126534" class="size-full wp-image-126534" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Socken_Uteplats-artikel.jpg" alt="" width="360" height="270" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Socken_Uteplats-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Socken_Uteplats-artikel-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Socken_Uteplats-artikel-250x188.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126534" class="wp-caption-text">Uteplatsen på Sockens Vård- och omsorgsboende. Foto: Cordovan communication</p></div><p>&#8211; Så om du eller någon du känner söker sommarjobb, får du gärna lägga ett gott ord om äldreomsorgen. Vi tar gärna emot just din ansökan, fortsätter Linda Norlin</p><p>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen har annonserat lediga tjänster och vikariat på bland annat sociala medier. Nästa steg blir fler öppna hus. Tanken är att den som vill bekanta sig eller har frågor om hur det är att jobba inom äldreomsorgen ska få den möjligheten.</p><p>– Vi är med på mässor och anordnar också öppna hus i egen regi. Det är många som är nyfikna och har bra frågor om hur exempelvis rekryteringen går till. Vi har också märkt att det leder till fler ansökningar, säger Charlotte Björk, verksamhetschef på avdelning hemtjänst.</p><h4>Hemtjänsten har öppet hus i april</h4><p>På öppet hus får du som besökare möjlighet att ställa frågor om själva jobbet och träffa medarbetare från hemtjänsten. Du kan också få hjälp med din jobbansökan.</p><p>I april anordnar hemtjänsten öppet hus på flera platser på Hisingen. Det planeras också för fler öppna hus i andra stadsområden. Information kommer då spridas via exempelvis annonser, flyers och affischer.</p><ul><li>Kulturhuset Vingen i Torslanda. Onsdag 19 april, Kl. 17–19</li><li>Hemtjänstens lokal på Selma Lagerlöfs Torg 1. Onsdag 19 april, kl. 14–18</li><li>Hemtjänstens lokal i Lundby, Östra Eriksbergsgatan 38. Måndag 24 april, kl. 16–19</li><li>Hemtjänstens lokal i Biskopsgården, Vårväderstorget 5. Tisdag 25 april, kl. 16–19</li></ul><p>– Om du eller någon du känner är intresserad av ett meningsfullt extrajobb eller vikariat i sommar, är du varmt välkommen att besöka något eller några av våra öppna hus. Ingen föranmälan behövs. Ta gärna med dig en vän eller två, säger Charlotte Björk.</p><h4>Vilka krav finns på den som söker?</h4><p>Du måste vara minst 18 år och kunna förstå och prata svenska. Om du kan andra språk är det ett stort plus, finsktalande är extra meriterande.</p><p>– För sommarjobben inom hemtjänsten behöver du även kunna cykla eller köra bil. Du kan också få lite högre lön om du har körkort, säger Charlotte Björk.</p><h4>Långsiktighet och smidigare rekrytering</h4><p>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen arbetar både kort- och långsiktigt med bemanningen. Ett exempel på den senare är förvaltningens tioårsplan som över tid ska säkerställa en hållbar bemanning, kompetensförsörjning och arbetsmiljö.</p><p>Rekryteringsenheten på förvaltningen har också sett över själva rekryteringen. Enligt Tarja Högberg, enhetschef, är det viktigt att förenkla processen vid rekryteringar.</p><p>–  Vi vill göra det smidigt för den som söker. I stället för personligt brev har vi börjat med frågor som fokuserar på den sökandes kompetens. När det gäller semestervikariat får du som sökande också svara på exempelvis var i vår stora stad du önskar arbeta och vilket av våra verksamhetsområden du är mest intresserad av, säger Tarja.</p><h4>Stor förvaltning med många möjligheter</h4><p>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen är Nordens största kommunala vård- och omsorgsförvaltning. Det finns gott om tjänster och karriärmöjligheter inom förvaltningen. Flera medarbetare får också chansen att vidareutbilda sig under arbetstid. Det är några av de viktiga stegen som behövs för att kunna locka till sig personal.</p><p>– Vi är en framtidsbransch och arbetar aktivt för att nå dit, avrundar Tarja.</p>

Äldreomsorgen söker sommarvikarier

<p>Det öppna huset genomförs i entréplan på Selma Lagerlöfs Center på onsdag 19 april mellan klockan 12 och 15. De rymliga lokalerna bjuder in till mingel och samtal om både jobb inför sommaren 2023 och om olika vägar för en framtida yrkeskarriär inom Göteborgs Stad. Eventet vänder sig till alla över 18 år som söker sommarjobb.</p><p>På plats träffar besökarna medarbetare som berättar om arbetet som stödassistent, personlig assistent och stödpedagog. På plats finns också rekryterare för snabbintervjuer och möjlighet att söka sommarjobb direkt och besökare uppmanas därför att ha sina referenser förberedda.</p><h4>Självständiga och delaktiga utifrån sina egna förutsättningar</h4><p>Förvaltningen för funktionsstöd arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara självständiga och delaktiga utifrån sina egna förutsättningar. De ska kunna känna sig värdefulla och ha samma rätt som alla andra till ett tryggt hem, en meningsfull sysselsättning och ett gott och självständigt liv. Ett liv som alla andra.</p><p>Förvaltningen, som är landets största funktionsstödsförvaltning med 6300 medarbetare är inne på sitt tredje år. Det är dock första gången som ett gemensamt rekryteringsevent genomförs och intresset och engagemanget är stort. Verksamheterna representeras av de fyra bemanningsenheterna, tillsammans med yrkesambassadörer och stödfunktioner. Tillsammans ser de till att alla frågor besvaras och att intresseanmälningar tas omhand och lotsas vidare.</p><p>&#8211; Som Sveriges största funktionsstödsförvaltning finns många olika avdelningar att jobba inom och målgrupper att stötta. Det ger spännande möjligheter för den enskilde medarbetaren att utvecklas och växa i, både i yrkesrollen och som människa, säger Camilla Blomqvist, förvaltningsdirektör.</p><h4>Möjlighet att påverka sin placering</h4><p>Jobbintresserade kan lämna önskemål om vilken typ av verksamhet de vill arbeta inom, utifrån sina intressen och personlighet. Därefter försöker bemanningsenheterna matcha sökanden med en lämplig arbetsplats.</p><p>Alma Krdzalic är enhetschef på en av förvaltningens fyra bemanningsenheter och berättar om de olika verksamheterna:</p><p>&#8211; Vi erbjuder våra brukare ett tryggt hem med stöd anpassat efter den enskilda brukarens behov, säger hon.</p><p>&#8211; De personer som drivs av att motivera andra och vara ett tryggt socialt stöd, kanske vill arbeta på ett av våra serviceboenden, korttidsboenden eller som boendestödjare. Personer som är intresserade av omvårdnad och där brukarna behöver ett mer nära stöd och tillsyn, kanske i stället vill arbeta på ett av våra gruppboenden.</p><p>&#8211; Goda lyssnare som är bra på att se individen, söker sig kanske till ett arbete inom personlig assistans. Medan personer med en kreativ ådra, särskilda färdigheter eller intressen, kanske i stället vill bidra till att skapa meningsfulla vardag för brukarna inom en daglig verksamhet, avslutar Alma Krdzalic.</p>

Speed-dating ska locka fler att söka sommarjobb inom funktionsstöd

<p>– Den här satsningen innebär att vi kan bryta ett utanförskap, bidra till personlig utveckling och förhoppningsvis kompetensförsörja branschen, säger Dan Dahlén som ansvarar för projektet på Higab.</p><p>Praktikanternas arbetsuppgifter rör sig inom fastighetsservice, kundservice, marknadsfrågor, ekonomi och inköp. Tanken är att praktikanterna ska ha kommit minst ett steg närmare studier eller arbete efter avslutad praktik.</p><h4>Samarbetar med olika verksamheter</h4><p>Det kommunala fastighetsbolaget Higab samarbetar med flera verksamheter i Göteborgs Stad för att komma i kontakt med möjliga praktikanter. Projektet är en del av arbetet med Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning och Higabs mål att agera för hållbarhet i allt som bolaget gör.</p>

Higab erbjuder praktik med mentorer och handledare

<p>När Karin Westeröd var 16 år hoppade hon av gymnasiet, hon läste lite svenska och resten av tiden praktiserade hon på ett sjukhem. Ett år senare började hon på omvårdnadsprogrammet för att bli undersköterska, men hoppade av med en valbar kurs kvar och har därför varit anställd som vårdbiträde.</p><p>– Jag har försökt att komplettera på senare tid, men mina betyg var för gamla och jag har inte varit så sugen på att bekosta utbildningen jag redan gått.</p><h3>Roligt och utvecklande</h3><p>Hon arbetar på Sandarnas vård- och omsorgsboende och fick genom jobbet möjlighet att utbilda sig till undersköterska. Utbildningen är tre terminer och Karin Westeröd är halvvägs. Hon känner igen mycket från gymnasiet, men tycker framför allt att hon har med sig mycket från arbetslivet.</p><p>– Jag kan göra helt andra kopplingar i dag och se samband på ett helt annat sätt än när jag var 17 år. Det är fantastiskt roligt och utvecklande att studera.</p><h3>Har saknat utbildning</h3><p>Karin Westeröd känner sig trygg i sin yrkesroll och har alltid känt att hon kan sitt jobb. Hon har gjort samma uppgifter som en undersköterska, men också känt att hon hållit sig tillbaka eftersom hon saknat utbildning.</p><p>– Det har inte varit bra för självkänslan. Nu kommer jag att få en yrkesstolthet på ett annat sätt. Jag läser till undersköterska och det gör att jag kan påverka mitt liv på ett annat sätt, så utbildningen betyder otroligt mycket.</p><h3>Älskar sitt jobb</h3><p>De senaste tolv åren har hon arbetat inom demensvård. Hon trivs väldigt bra med både arbetsuppgifterna och kollegorna i arbetslaget.</p><p>– Ingen dag är den andra lik i demensvården och jag älskar det. Det är ständiga utmaningar och så roligt när man lyckas, som att få någon att duscha och ge personen en bra och härlig morgon. Jag har haft tur med mina kollegor, alla har hjärtat på rätt ställe.</p><h3>Fått mersmak</h3><p>Utbildningen har gett Karin Westeröd mersmak. Hon, som aldrig gillat att studera, har insett att hon klarar av det och att det finns många sätt att specialisera sig som undersköterska.</p><p>– Det är fantastiskt att få utbilda sig till undersköterska med bibehållen lön. Jag är ensamstående och tror inte att jag hade tagit steget och bekostat utbildningen själv.  Så jag tycker det här är fantastiskt och hoppas att fler får chansen.</p>

Karin läser till undersköterska på arbetstid

<div id="attachment_126012" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-126012" class="size-full wp-image-126012" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/tina-liljedahl-schell-artikel.jpg" alt="" width="360" height="253" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/tina-liljedahl-schell-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/tina-liljedahl-schell-artikel-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/tina-liljedahl-schell-artikel-250x176.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-126012" class="wp-caption-text">Tina Liljedahl Scheel, hr-direktör i Göteborgs Stad.</p></div><p><strong>Gemensam introduktion för nyanställda: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/sa-ar-det-att-jobba-hos-oss/mer-om-goteborgs-stad" target="_blank" rel="noopener">Att arbeta i Göteborgs Stad</a></strong></p><p>Göteborgs Stad har 63 000 medarbetare. Det är allt från förskoleläraren som tar hand om de minsta barnen, till ingenjören på exploateringsförvaltningen och administratören på något av stadens kulturhus.</p><p>När någon ny anställs inom någon av stadens alla förvaltningar vill Göteborgs Stads att medarbetaren tar del av stadens gemensamma introduktion som finns på stadens intranät sedan 2022.</p><p>– Den är viktig för att man ska känna sig välkommen, känna att man får ta tid att komma in i sin nya roll och få lära sig om hur det fungerar, och få en bild av organisationen som helhet. Vi visar också med vår introduktion att här kan man göra karriär och byta jobb, säger Tina Liljedahl Scheel.</p><p><strong>Likvärdigt och professionellt</strong></p><p>Hon lyfter fram att för staden som arbetsgivare är det viktigt att medarbetare introduceras på ett likvärdigt och professionellt sätt. Dessutom är det betydelsefullt att medarbetare kan svara på frågor från människor man möter om stadens olika verksamheter.</p><p>– Det är också viktigt för staden att våra medarbetare kan vara ambassadörer för oss som arbetsgivare. Vi har en utmaning när det gäller kompetensförsörjning och vi måste vara mån om alla som <img loading="lazy" decoding="async" class="alignleft wp-image-126009" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/jobba-i-staden-stor-ii-300x200.jpg" alt="" width="360" height="240" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/jobba-i-staden-stor-ii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/jobba-i-staden-stor-ii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/jobba-i-staden-stor-ii-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/jobba-i-staden-stor-ii.jpg 720w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" />jobbar i vår organisation.</p><h4>Flera olika filmer</h4><p>Hanna Wedin och Eva Svensson är utvecklingsledare, Hållbart arbetsliv på Intraservice och jobbar med employer branding. De har tillsammans med stadens kommunikationsbyrå, Visuell Kommunikation, jobbat fram introduktionens olika material och delar.</p><p>–  Introduktionen inleds med filmen Min stad. Den visar de människor som bor här i staden, de vi är till för. Med filmen vill vi visa på att vårt gemensamma uppdrag i Göteborgs Stad är att bidra till ett gott liv för dem som bor, besöker och verkar här, säger Hanna Wedin.</p><p>Eva Svensson fyller i att det finns fler korta filmer i introduktionen.</p><p>– Vi vill att medarbetare ska veta allt ifrån hur en kommun styrs och hur organisationen ser ut till att man ska förstå sin egen roll och hur man kan vara med och påverka och göra skillnad. Alla som jobbar i staden är en del av en helhet som är viktig att förstå, säger hon.</p><h4>Får svara på enkät</h4><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignright size-full wp-image-126014" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/jobba-i-staden-artikel.jpg" alt="" width="360" height="255" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/jobba-i-staden-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/jobba-i-staden-artikel-300x213.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/jobba-i-staden-artikel-250x177.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" />På intranätet där introduktionen ligger finns även kortare texter om sådant medarbetare i staden behöver ha kunskap om, bland annat om vad meddelarfrihet innebär och vad en allmän handling är.</p><p>– Detta är information som är viktigt att alla medarbetare känner till. Det är en del av offentlighetsprincipen. Därför är det extra viktigt att medarbetaren får det till sig tidigt i sin introduktion så att man vet sina rättigheter och skyldigheter, säger Eva Svensson.</p><p>När medarbetaren gått igenom alla delar får den svara på en enkät. Frågorna handlar bland annat om man tror att man kommer göra skillnad i sitt arbete, om man vet vad en allmän handling är och om man tror att Göteborgs Stad passar dem som arbetsgivare.</p><p>– Av de 500 personer som svarat på enkäten hittills har 99 procent svarat ja på den frågan, säger Hanna Wedin.</p>

Gemensam introduktion viktig för Göteborgs Stad och nya medarbetare

<p>Behoven hos patienterna, som är i alla åldrar, är bestående och ofta omfattande.</p><p>&#8211; Vi besöker patienterna dagligen i deras hem, ofta i många år. Det gör att vi lär känna dem och deras behov väl. Det är en av de saker som både patienter och medarbetare uppskattar mycket. Jobbar du på sjukhus hinner aldrig dessa nära relationer skapas, säger Carin Bringestedt.</p><h4>Fler behövs i hälso- och sjukvården</h4><p>Dock är bristen på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal en stor utmaning för sjukvården i hela Sverige. Färre utbildar sig i yrkena och konkurrensen ökar om dem som finns.</p><p>&#8211; Vi rekryterar fler sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter kontinuerligt, säger Carin Bringestedt.</p><p>Den som vill vara en attraktiv arbetsgivare behöver kunna erbjuda en bra arbetsmiljö och goda arbetsvillkor.</p><p>&#8211; Att det finns ett nära ledarskap, bra lokaler, god introduktion och kompetensutveckling där man kan specialisera sig inom ett område, är områden som vi redan arbetar med i den kommunala hälso- och sjukvården i Göteborg. Förutom att rekrytera fler tillsvidareanställda behöver vi också jobba för att behålla medarbetare längre och minska på inhyrd personal, säger Carin.</p><h4>Välkomnar både nyutbildade och dem med lång erfarenhet</h4><p>En gedigen introduktion för nya medarbetare finns på plats, men Carin önskar också att lite äldre medarbetare, med lång erfarenhet och stor kompetens stannar kvar länge.</p><p>&#8211; Det är en förlust för oss när de slutar, kanske i förtid för att det blir för tungt. Jag har funderat på det, hur vi kan omhänderta dem. Deras kompetens är värdefull, inte minst för att stötta dem som har liten, eller ingen, erfarenhet av yrket, säger Carin Bringestedt.</p><p>På gång är att skapa tjänster där de som vill och som närmar sig pensionen kan bli handledare åt studenter och, inte minst, mentorer för de nyutbildade som ofta är unga och just har fått sin första anställning.</p><h4>Karriärvägarna är flera och spännande</h4><p>Möjlighet till utveckling finns för alla medarbetare i hälso- och sjukvården.</p><p>&#8211; I en sådan här stor organisation finns goda chanser till intern rörlighet för medarbetare och chefer, både geografiskt och karriärmässigt, menar Carin.</p><p>Som medarbetare kan du välja var du vill jobba i hela staden och få närhet till ditt hem. Vill du kan du specialisera dig inom ett område.</p><p>&#8211; Idag har vi sjuksköterskor med specialistkompetens i exempelvis psykiatri och demens. Andra arbetar hemma hos personer med komplexa funktionsnedsättningar och är experter på det. Vi har behov av ytterligare specialister och erbjuder kompetensutveckling. Vad inte många vet är att vi också har ett samarbete med Göteborgs universitet och att som anställd hos oss finns det möjlighet att forska.</p><p>Göteborgs Stad har ett chefsprogram för den som vill anta en ledarroll.</p><p>&#8211; Många av de chefer vi har idag började ute i verksamheterna som sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Den erfarenheten är värdefull att ha med sig som chef, säger Carin Bringestedt.</p><h4>Ökad digitalisering, med bibehållen fokus på patienterna</h4><p>För att klara av situationen framåt, med fler patienter och färre legitimerad personal, behöver också mer av sjukvården digitaliseras. Mycket är på gång inom det området och mer behöver göras.</p><p>&#8211; Digitala möten har vi redan och ett mobilt arbetssätt som är under ständig utveckling. Det finns trygghetskameror för tillsyn om nätterna och nya funktionella appar tas fram, säger Carin.</p><p>Digitaliseringen ska spara tid men tekniken behöver vara trygg, säker och enkel att använda.</p><p>&#8211; Tekniken kan ibland vara onödigt krånglig. Förenklingar och förbättringar behövs på en del områden om de ska vara användbara och fylla sitt syfte fullt ut. Fokus ska självklart fortsatt vara på att patienterna får bra vård, säger Carin Bringestedt.</p><h4>Omställning till nära vård</h4><p>Ett förändrat sätt att arbeta, Nära vård, är nu på väg att införas i hela Sverige. Det innebär att viss del av den avancerade vården kommer att flytta från sjukhusen och hem till patienten.</p><p>&#8211; I den nära vården ska vi arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande. Patienterna ska involveras mer och deras individuella behov och förutsättningar ska vara i fokus, säger Carin.</p><p>Det är ett långsiktigt arbete som görs i tätt samarbete med sjukhusen i Västra Götalandsregionen.</p><h4>Stor samarbetsarena som ska stärkas</h4><p>Samarbeten är de vana vid i den kommunala hälso- och sjukvården.</p><p>&#8211; Just nu samarbetar vi med 60 vårdcentraler, 40 specialistkliniker och de tre universitetssjukhusen; Sahlgrenska, Östra och Mölndal, plus Kungälvs sjukhus, säger Carin.</p><p>Det är en stor samarbetsarena som måste fungera sömlöst, för patienternas skull.</p><p>&#8211; Patienten vill ha en god och säker vård och bryr sig säkert i allmänhet inte om vem som ger den – bara det fungerar. Det är vår uppgift att bidra till att det gör det.</p><p>Den kommunala hälso- och sjukvården är en viktig partner också för Göteborgs Stads korttidsenheter, dit en del patienter kommer efter en sjukhusvistelse innan de kan komma hem igen.</p><p>&#8211; För patientens skull så vill vi att vägarna mellan sjukhus, korttid och hemmet blir smidigare och går snabbare än idag. Att vårdkedjan upplevs trygg och säker, det är målet för både oss och regionen, säger Carin Bringestedt.</p>

Sveriges största kommunala hälso- och sjukvård finns i Göteborgs Stad

<p>Nu har det gått fem år sedan Camilla Svensson fick förtroendeuppdraget att bli kontaktperson för Göteborgs Stad. Vi träffas på ett café för att prata om hur det går till och hon småpratar med personen bakom disken. Hennes intresse för människor går inte att ta miste på.</p><p>De personer som får en kontaktperson av socialtjänsten är över 18 år och har någon form av intellektuell, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och behöver hjälp med att bryta sin sociala isolering. Kontaktpersonen bidrar till att kunna leva ett självständigt liv.</p><h4>Tid och möjlighet</h4><div id="attachment_125885" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-125885" class="wp-image-125885 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kontaktperson_artikel-ii.jpg" alt="" width="360" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kontaktperson_artikel-ii.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kontaktperson_artikel-ii-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kontaktperson_artikel-ii-250x333.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-125885" class="wp-caption-text">&#8220;Viljan att hjälpa andra har jag haft sen barnsben&#8221;, säger Camilla Svensson. Foto: Carina Wetterlind</p></div><p>&#8211; Viljan att hjälpa andra har jag haft sedan barnsben. När min dotter blev så stor att hon inte behövde mig på samma sätt längre hade jag plötsligt tid och möjlighet att dela min fritid med någon annan. Jag får så mycket tillbaka, säger Camilla Svensson.</p><p>Genom uppdraget som kontaktperson fick Camilla Svensson också insyn i den verksamhet som arbetar med boendestöd inom Göteborgs Stad.</p><p>&#8211; Så ett år efter att jag åtagit mig mitt första uppdrag kontaktperson lämnade jag mitt jobb på en stor bagerifirma för ett jobb som timvikarie inom boendestöd och trivs väldigt bra.</p><p>Behovet av stöd ser olika ut för att få vardagen att fungera och få struktur i tillvaron. Det kan handla om allt ifrån stöd med disk, tvätt, städ eller matlagning, till stöd utanför hemmet.</p><p>Idag är Camilla utbildad stödassistent och har precis avslutat sitt pass som boendestödjare inom psykiatrin.</p><h4>Någon att prata med</h4><p>Många människor är ensamma och behöver hjälp med att bryta sin sociala isolering, någon att prata med och som har tid att lyssna.</p><p>&#8211; Jag ser i mitt jobb vad ensamhet gör med människor och hur viktigt det är att ha någon att dela sin tid med. Som kontaktperson är jag en medmänniska att uppleva saker tillsammans med på fritiden, säger Camilla Svensson.</p><p>&#8211; Det känns bra att kunna kombinera jobbet, med uppdraget som kontaktperson. Vi kanske bakar, lagar mat eller spelar spel, fikar på stan, går på museum eller testar nya matställen.</p><h4>Viktigt med kontinuitet</h4><p>Idag har Camilla Svensson tre uppdrag och tycker det fungerar bra med god planering. Uppdragen har löpt över flera år, det längsta i fem år.</p><p>&#8211; För mig känns det värdefullt att stanna kvar i en persons liv och erbjuda trygghet och kontinuitet över en längre tid. Ett gott råd är därför att tänka igenom innan du åtar dig uppdraget, hur mycket tid du har att spendera av din fritid, så du inte måste backa tillbaka.</p><p>För den som vill bli kontaktperson ger hon därför rådet att tänka igenom innan man tar på sig uppdraget och fundera över hur mycket tid det går att avsätta från fritiden, för att slippa backa tillbaka.</p><h4>Ingen särskild utbildning krävs</h4><p><strong> </strong>Alla som har ett socialt intresse, vill bygga relationer och bidra till att göra skillnad i människors liv kan anmäla sitt intresse och bli kontaktperson, det behövs ingen särskild utbildning.</p><p>&#8211; Det viktiga är att ha ett intresse för människor, en stabil livssituation och ha tid för ett socialt engagemang, säger Camilla Svensson.</p><p>Uppdraget är ett förtroendeuppdrag från Göteborgs Stad och för sin insats får kontaktpersonen ett mindre arvode och en omkostnadsersättning för sin del av aktiviteterna.</p><h4>Viktigt att kunna erbjuda en bra matchning</h4><p>Idag har cirka 550 personer beviljats insatsen i Göteborg. Människor har olika behov och önskemål och därför behövs kontaktpersoner med olika bakgrund, erfarenheter och intresseområden. Listan över kontaktpersoner som vill åta sig uppdraget behöver därför hela tiden fyllas på, för att verksamheten ska kunna erbjuda bra matchningar.</p><h4>Så här går det till att anmäla sitt intresse</h4><p>Den som vill bli kontaktperson anmäler sitt intresse och blir intervjuad av en kontaktpersonssekreterare. Den person som har beviljats insatsen, är också delaktig i det underlag som ska ligga till grund för matchningen.</p><p>Kontaktpersonssekreteraren tittar bland annat på ålder och kön, speciella intressen och personlighet, för att hitta en bra matchning. Träffarna äger rum två eller fyra gånger i månaden. Efter tre månader följs insatsen upp av en kontaktsekreterare för att se hur matchningen fungerar.</p><h4>Berikad fritid</h4><p>&#8211; Det är en fin känsla att kunna bidra till att bryta en människas sociala isolering. Samtidigt får jag chansen att träffa någon jag kanske inte hade mött annars och som också berikar min fritid, säger Camilla Svensson.</p><div id="attachment_125886" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-125886" class="wp-image-125886 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kontaktperson_stor-ii.jpg" alt="" width="720" height="540" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kontaktperson_stor-ii.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kontaktperson_stor-ii-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kontaktperson_stor-ii-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Kontaktperson_stor-ii-520x390.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-125886" class="wp-caption-text">&#8220;Ett gott råd är därför att tänka igenom innan du åtar dig uppdraget, hur mycket tid du har att spendera av din fritid, så du inte måste backa tillbaka&#8221;, säger Camilla Svensson som haft förtroendeuppdraget som kontaktperson i fem år.Foto: Carina Wetterlind</p></div>

Att bli kontaktperson har berikat Camilla Svenssons fritid

<p>– Jag hade velat fördjupa mig inom psykiatri ett tag och med den här lösningen kan jag göra det samtidigt som min arbetsplats får en kompetens som behövs, säger Cassandra Hellrin.</p><p>Hennes väg till där hon är idag började när hon var 18 år och läste en bok som utspelade sig på en vårdavdelning.</p><p>– Jag blev helt fascinerad av miljön och gick direkt till ett vård- och omsorgsboende och sökte jobb.</p><h4>&#8220;Jag trivdes så bra inom vården&#8221;</h4><p>I Cassandras familj finns många ingenjörer och efter en tid på boendet kändes det som en naturlig väg även för henne. Hon börjande läsa industriell ekonomi men tänkte ganska snart om.</p><p>– Det var inte för mig. Jag trivdes så bra inom vården och kände att det är där jag vill vara.</p><p>Hon utbildade sig till sjuksköterska och arbetade inom akutsjukvård, barn- och ungdomsmedicin och onkologi. Arbetet med cancerpatienter gav henne en möjlighet att utveckla djupare och längre relationer med patienterna och deras anhöriga. Det var då hon upptäckte hur stimulerande det var att få fördjupa sig och ta hand om både patientens fysiska och psykiska hälsa.</p><h4>Missnöjd med arbetsvillkor</h4><p>Samtidigt hade hon börjat tröttna på obekväma arbetstider som inte gav mycket utrymme för ett socialt liv och ville ha mer att säga till om rörande sitt arbete.</p><p>– Det var slitigt med universitetssjukhusets treskift, jag hade ett begränsat inflytande över vården och arbetsmiljön och lönen var förhållandevis låg. Så jag bestämde mig för att sökta mig till den kommunala hälso- och sjukvården.</p><p>Hon började på vård- och omsorgsboende i centrum, bland annat i Landala, och där arbetar hon idag.</p><p>– Jag trivs att arbeta med äldre. Många har ett komplext vård- och omsorgsbehov som omfattar både kropp och själ och vi behöver arbeta holistiskt och ta hand om hela patienten.</p><p>Cassandra har tagit mer och mer ansvar för den psykiatriska vården i sitt arbetslag och när en kollega med den kompetensen slutade hittade hon och hennes arbetsgivare en lösning som passade båda.</p><h4>Ska utveckla den psykiatriska vården</h4><p>Idag läser hon till specialistsjuksköterska med inriktning mot psykiatri med bibehållen lön. I juni är hon färdig och kan omsätta sina nya kunskaper på jobbet.</p><p>– Då ska jag och min chef sätta oss ner för att formulera ett fördjupningsuppdrag åt mig. Tanken är att jag ska arbeta med att utveckla den psykiatriska vården. Många av de äldre mår dåligt och lider av psykisk ohälsa. Min förhoppning är att jag ska kunna bidra till att stärka kompetensen i min arbetsgrupp, säger hon.</p><p>Cassandra funderar över det är faktum att hon är tillbaka där hon började sin karriär – inom vård och omsorg för äldre.</p><p>– Äldre människor har ett helt liv bakom sig med massor av erfarenhet och kompetens och då är det inte alltid lätt att ta emot stöttning och hjälp av någon annan. Att få bygga upp relationer, skapa tillit och kunna hjälpa dem ger så mycket glädje, säger hon.</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>

Cassandra läser vidare på arbetstid

<p>– Sedan 2021 har Göteborgs Stad en av Sveriges största förvaltningar inom kommunal vård och omsorg. Det ger muskler och möjligheter att skapa lösningar på de stora utmaningar med personalbrist och kompetensförsörjning som vi står inför de närmsta tio åren, säger Ulrika Cedervall, kommunikationsstrateg på äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, ÄVO.</p><p>Hon ger ett exempel som visar på situationens allvar.</p><p>– Det finns ett minskat intresse för vård- och omsorgsutbildningar. Samtidig ska vi konkurrera både med varandra inom offentlig sektor och med privata företag om den tillgängliga arbetskraften.</p><p>En stor orsak till personal- och kompetensbristen är de senaste årens utveckling med stora grupper som går i pension samtidigt som vi lever längre idag. Det innebär att det är färre som ska ge fler vård och omsorg.</p><h4>Modell även för andra kommuner</h4><p>När Göteborgs Stad fick en ny organisation 2021 och ansvaret för den kommunala vården och omsorgen gick från att vara uppdelad på tio stadsdelar till att samordnas i en stor förvaltning ökade möjligheten att mer övergripande och på djupet arbeta med problematiken. Lösningen blev arbetsmodellen Aruba som står för attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla medarbetare som väljer att sluta på ett bra sätt.</p><p>Arbetet som inleddes 2021 har fått statligt stöd. Förhoppningen är att det även ska kunna bidra med kunskap och inspiration till andra kommuners arbete med kompetensförsörjning.</p><p>Aruba-projektet har resulterat i en kompetensförsörjningsplan med olika strategier som lägger grunden för att ÄVO ska kunna erbjuda attraktiva tjänster och ett hållbart arbetsliv. Planen är baserad på omvärlds- samt nulägesanalys, personalstatistik, samarbete med forskare och erfarenhetsutbyte mellan olika specialiteter och arbetsområden.</p><p>Ett av arbetspaketen innehåller strategier för kompetensförsörjning.</p><p>– Det arbetet bygger på analyser av hur invånarnas behov ser ut. Först när vi har en tydlig bild av vad göteborgaren behöver i form av hälsa, omsorg och vård kan vi erbjuda rätt kompetens och skapa attraktiva tjänster, säger Ulrika Cedervall.</p><h4>Marknadsföra sig som arbetsgivare</h4><p>Ett annat resultat av projektet är en rekryteringsenhet med HR-specialister dit chefer vänder sig för att få råd och stöd i rekryteringsprocesser.</p><p>– Många chefer uttrycker ett behov av stöd med rekryteringen. Processen, från jobbannonsering till val av medarbetare, kräver tid och en kompetens som du kanske inte alltid har som chef. En felaktig rekrytering kan få negativa konsekvenser på både kort och lång sikt.</p><p>För att bli bättre på att rekrytera ny arbetskraft behöver Göteborgs Stad även marknadsföra sig som arbetsgivare. Efter en kartläggning av vad medarbetare och potentiella medarbetare tycker gör ett arbete attraktivt har ett arbetsgivarerbjudande tagits fram.</p><p>– I nuläget finns det till exempel en allmän bild av att vårdyrket är tungt, stressigt och dåligt betalt. Den bilden gör inte verkligheten rättvisa. En målgruppsanalys som vi gjort, visar att de flesta nyanställda blivit positivt överraskade av hur mycket de kan påverka, att de kan planera sin arbetsdag, den goda relationen med sina chefer och de stora utvecklingsmöjligheter som erbjuds. Även arbetsmiljön och lönen har varit bättre än man först trott.</p><h4>Så vad ingår i arbetsgivarerbjudandet som ska ändra den negativa bilden?</h4><p>– Som anställd inom vård och omsorg i Göteborgs Stad får du vara med och göra ett oerhört betydelsefullt arbete. Robotar kan aldrig ersätta det mänskliga mötet och det kommer alltid behövas vårdpersonal. Att arbeta inom offentlig sektor ger dig trygghet och delaktighet och det finns enorma möjligheter till vidareutbildning och olika karriärvägar. Det är också en framtidsbransch där digital teknik håller på att skapa nya spännande arbetsmodeller.</p><p>Att erbjuda vidareutbildning är en viktig del i arbetet med att säkra kompetensförsörjningen, och flera medarbetare läser på betald arbetstid till specialistsjuksköterskor på halvfart.</p><p>Det sista arbetspaket är ett Utvecklings- och kompetenscenter som ska utveckla arbetssätt och förmågan att tänka nytt. En rapport från 2021 visar att hälso- och sjukvården behöver arbeta närmare forskare för att få evidens till sina metoder och för att vårdutbildningarna ska få ett större kommunalt perspektiv.</p><p>– Vi är en av de få aktörer inom vår bransch som bedriver egen forskning i samarbete med universitetet, Ulrika Cedervall.</p><h4>Skräddarsydda utbildningar</h4><p>Utvecklings- och kompetenscentret kommer bland annat att ta fram skräddarsydda utbildningar.</p><p>– Representanter från verksamheten som behöver en utbildning kommer att arbeta tillsammans med en processledare från centret för att matcha utbildningen till de behov som verksamheten har.</p><p>Arbetet med Aruba är ett tvåårigt projekt. Förhoppningen är att det ska kunna göra nytta och underlätta redan nu samtidigt som man arbetar långsiktigt. Cedervall beskriver det övergripande målet som brukarcentrerat.</p><p>– Vi behöver utgå ännu mer ifrån dem som vi är till för. På så sätt kan vi forma en uppåtgående spiral där det blir lättare att rekrytera, vilket skapar kontinuitet, vilket gör att vi som arbetsgivare blir mer attraktiva och i slutändan kan erbjuda god vård och omsorg, säger hon.</p>

Färre ska ge vård och omsorg till fler

<p>Förvaltningen kommer att ha samma upplägg för ferieungdomarna som förra året. Men det finns några skillnader. I år utökas första perioden med 40 ungdomar som ska arbeta på bostad med särskild service. Dessutom kommer fler handledare att anställas.</p><h4>Aktivitet i nio veckor</h4><p>Ferieungdomarna kommer att arbeta tre veckor uppdelat på tre perioder. Det innebär att vi under nio veckor har 371 ungdomar ute i arbete över hela staden.</p><h4>Intensivt men kul</h4><p><strong> </strong> - Tempot är högt och intensivt men fantastiskt roligt, ingen dag är den andra lik, säger en av ungdomarna som jobbade i fjol.</p><p>&#8211; Det roligaste med att jobba mot ungdomar är få se dem lyckas och växa, men även att få visa våra verksamheter och få ge våra hyresgäster en meningsfull fritid, säger en av handledarna.</p><p>&nbsp;</p>

371 ungdomar får sommarjobb på förvaltningen för funktionsstöd

<p>Göteborgs Stad har gjort medarbetarundersökningar sedan år 2000. Tanken är att få veta hur medarbetare och chefer värderar olika delar av sina arbetsförhållanden och på så vis få ett underlag för kontinuerligt förbättringsarbete.</p><p>– Vi står inför stora utmaningar i vårt samhällsuppdrag och vi behöver skapa förutsättningar för chefer och medarbetare att utföra och utvecklas i sina uppdrag.  Medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg i detta arbete, säger Kristina Liljedahl Scheel, Göteborgs Stads hr-direktör.</p><p>Enkäten utgår från det som Göteborgs Stad som arbetsgivare behöver veta i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Staden följer också upp frågor om kränkande särbehandling och trakasserier.</p><h4>Frågor om tystnadskultur</h4><p>Vartannat år görs en utökad enkät och vartannat år en kortare. Enkäten för 2022 är en utökad version som bland annat har kompletterats med frågor i form av påståenden för att få en bild av om det finns en tystnadskultur i Göteborgs Stad. Svaren ska analyseras för att ta fram åtgärder för hur alla former av tystnadskultur kan motverkas.</p><p>Generellt sett visade påståendena, som handlar om att man upplever att arbetsplatsen har ett öppet, tillåtande och respektfullt klimat, på förhållandevis goda resultat. Det sista påståendet, om man har fått information om vart man kan vända sig om man upplever att det finns en tystnadskultur, hade dock ett något sämre resultat.</p><h4>Något ökat HME-index</h4><p>Det så kallade HME-indexet som mäter hållbart medarbetarengagemang har ökat med en procentenhet för både chefer och medarbetare. Indexet räknas fram genom att medarbetare och chefer svarar på ett antal frågor kring motivation, ledarskap och styrning.</p><p>HME har ökat från förra mätningen i både förvaltningar som bolag. Två procentenheter för bolagen och en procentenhet för förvaltningarna. Göteborgs Stads HME-index ligger därmed på samma nivå som Sveriges kommuner och regioners genomsnitt 2022.  HME-index är högst i stadens bolag, 81, och lägst i förvaltningarna, 79.</p><p>Andelen som svarat att de utsatts för våld eller hot om våld ökar något. Andelen medarbetare som svarat att de utsatts för kränkande särbehandling ökar något. Andelen medarbetare utsatta för sexuella trakasserier ökar något, liksom andelen som svarat att de utsatts för diskriminerande behandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Ökningarna kan troligen förklaras med att svarsalternativen har blivit fler.</p><p>Enkäten genomfördes mellan 21 november och 11 december och skickades ut till samtliga berörda medarbetare och chefer i Göteborgs Stad. Cirka 29 700 medarbetare och chefer svarade och svarsfrekvensen var 70 procent för medarbetare och 90 procent för chefer. Det är en ökning med fyra procentenheter för medarbetare och en procentenhet för chefer.</p>

Fler svarade på Göteborgs Stads senaste medarbetarenkät

<div id="attachment_125337" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-125337" class="size-full wp-image-125337" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/aldreboende-frida-winter-artikel.jpg" alt="" width="360" height="511" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/aldreboende-frida-winter-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/aldreboende-frida-winter-artikel-211x300.jpg 211w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/aldreboende-frida-winter-artikel-250x355.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-125337" class="wp-caption-text">Foto: Frida Winter</p></div><p>Göteborgs Stad har 56 000 medarbetare, av dem arbetar 6 000 hos förvaltningen för funktionsstöd som lägger ner mycket tid på att säkra att det finns personal i verksamheten.</p><p>&#8211; Det handlar både om att behålla den personal vi har genom att göra våra arbeten roliga, stimulerande och utmanade, och om att attrahera nya medarbetare. Vi rekryterar 600-700 personer varje år, säger Björn Lind, avdelningschef för boende med särskild service.</p><h4>Marknadsför verksamheten</h4><p>För att nå ut till nya medarbetare marknadsförs förvaltningens verksamhet på många olika sätt, bland annat digitalt, genom att vara med på mässor och finns på plats på skolor.</p><p>&#8211; Vi försöker ta emot så många praktikanter vi kan från skolorna, det är ofta första kontakten med oss. Vi tar också emot många feriearbetare som förhoppningsvis får en positiv bild av arbete inom funktionsstöd, säger Björn Lind.</p><h4>Centralt rekryteringsstöd</h4><p>På förvaltningen för funktionsstöd finns ett centralt rekryteringsstöd för chefer som förstärktes under 2022.</p><p>&#8211; Det gör att kvaliteten på rekryteringen blir bättre, vi har hr-specialister som stöttar cheferna med att formulera vilka krav det är på tjänsterna och annonserna. De håller också ihop rekryteringsarbetet så att det går snabbt och så att vi till exempel inte tappar personer under processen, säger Björn Lind.</p><h4>Hur ser läget ut idag?</h4><p>&#8211; Det är ansträngt, även om vi klarar vårt grunduppdrag. Men vi har ibland svårighet att lösa bemanningen i våra dygnet runt-verksamheter och då blir det kritiskt för de kan vi inte stänga. Vi har personer som bor hos oss dygnet runt alla dagar på året som behöver ha närhet till stöd.</p><h4>Hur löser ni det?</h4><p>&#8211; Då behöver vi använda den personal vi har på ett mer effektivt sätt och till exempel samplanera bemanning mellan verksamheter med samma målgrupper, säger Björn Lind.</p><h4>Vilka yrkesgrupper är det brist på?</h4><p>&#8211; Det som är störst brist på är stödassistenter, stödpedagoger och personliga assistenter, vi ser också att det börjar bli svårare att rekrytera enhetschefer och handläggare.</p><h4>Har åtgärder</h4><p>Förvaltningen för funktionsstöd har tagit fram en kompetensförsörjningsplan.</p><p>&#8211; Vi vet att folk i arbetsför ålder kommer att minska samtidigt som våra behov kommer att öka. Vi har åtgärder på plats och kommer ta fram fler åtgärder, och vi vet att vi behöver tänka annorlunda på sikt, säger Pierre Dikanda, avdelningschef hr.</p><h4>Aktivt och hälsosamt åldrande</h4><p><strong> </strong>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen, som har 10 000 medarbetare, brottas med samma problematik när andelen äldre blir fler och andelen i yrkesför ålder färre. Ett av tre övergripande områden i förvaltningens tioårsplan handlar om ett aktivt och hälsosamt åldrande.</p><p>&#8211; Människor vill klara sig själva så länge som det är möjligt och samtidigt är det en resursfråga, då det inte kommer finnas tillräckligt många som kan och vill arbeta inom vård och omsorg, säger förvaltningsdirektör Babbs Edberg.</p><h4>Svårt att rekrytera</h4><p>Förvaltningen har också svårt att rekrytera och det gäller till nästan alla yrkesgrupper i verksamheten.</p><p>&#8211; Det är otroligt svårt att rekrytera sjuksköterskor, så har det varit i många år och den problematiken delar vi med alla kranskommuner och regionens sjukvårdsverksamhet. Vi börjar också få en kännbar brist på undersköterskor, det finns inte så många utbildade och erfarna att rekrytera.</p><h4>”Vi lappar och lagar”</h4><p>Det är även brist på socialsekreterare, där finns konkurrens både inom staden och kranskommuner. Det är svårt att rekrytera chefer, framför allt enhetschefer, och Babbs Edberg tror att det ofta hänger ihop med att det är tuffa uppdrag.</p><p>&#8211; Vi har ju en tioårsplan i förvaltningen för hur vi ska möta det vi kallar välfärdsutmaningen, men den löser inte situationen här och nu. Jag skulle vilja säga att vi lappar och lagar. Vi tar in många bemanningssjuksköterskor och i brist på undersköterskor har vi en stor andel vårdbiträden och personer som är outbildade, men som är lämpliga för yrket. Vi behöver utbilda fler som arbetar hos oss inom olika områden.</p><h4>Hur påverkar personalbristen verksamheten?</h4><p>&#8211; Bemanningssjuksköterskorna jobbar ett eller två pass, de blir inte en i teamet och det är svårt med kontinuiteten gentemot patienterna. Liknande situation blir det på vård- och omsorgsboenden och inom hemtjänsten när vi tar in många vikarier. Det är klart att det är kännbart i verksamheten och för dem vi är till för.</p><h4>Hur kan det i värsta fall bli på sikt?</h4><p>&#8211; Mardrömsscenariot är att Göteborgs Stad inte kommer att räcka till för dem som behöver stöd och hjälp. Där är vi inte idag, även om det är svårt att rekrytera vissa yrkesgrupper, säger Babbs Edberg.</p><p>Äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen har en rekryteringsenhet som startade i oktober 2022 – läs mer i Vårt Göteborgs artikel här nedan.</p>

Stort behov av personal inom äldre, vård, omsorg och funktionsstöd

<p>Den 1 oktober 2022 startade äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningens rekryteringsenhet och sedan dess har mycket hänt.</p><p>&#8211; Vi har satt igång med en kort introduktionsutbildning för chefer i förvaltningen om rekrytering. Den handlar om att bli trygg i uppdraget, om hur vi kan samarbeta tillsammans och vilken stöttning som finns att få. Det blir en hel del tillfällen under våren, den första är på torsdag (16 februari), säger Tarja Högberg, enhetschef.</p><h4>Referenser digitalt</h4><p>Rekryteringsenheten erbjuder också digital referenstagning för chefer. Det är ett säkrare och snabbare sätt att hämta in referenser i slutet av en rekrytering.</p><p>&#8211; Det kan ta tid att få tag i personen som ska vara referent, på det här sättet kan personen svara digitalt när det passar hen i stället.</p><h4>Slopar personligt brev</h4><p>För att ytterligare underlätta ansökningsprocessen, både för den som söker och för förvaltningen som arbetsgivare, slopas det personliga brevet.</p><p>&#8211; Det är svårt att få fram det perspektiv som vi som arbetsgivare behöver i ett personligt brev. Vi vill inte ha det privata utan det som har med kompetens och kvalifikationer att göra.</p><h4>Svara på relevanta frågor</h4><p>I stället för personligt brev får den som söker jobb svara på relevanta frågor i en enkät och skicka in sitt cv. Frågorna har med kompetens och kvalifikation att göra och arbetsgivaren kan göra urvalet utifrån det.</p><p>&#8211; På det sättet förenklar vi för kandidaterna också, det blir en tydligare och snabbare process.</p><h4>Stöttar med marknadsföring</h4><p>Rekryteringsenheten stöttar också med marknadsföring inför semesterrekryteringen och det är något som enheten kommer att jobba med mer nu framöver.</p><p>&#8211; Under våren behöver vi ha fokus på att öka samarbetet med verksamhetens chefer kopplat till rekrytering och där är introduktionstillfällena bra. Vi kommer också ha andra aktiviteter för att kompetenshöja och utveckla rekryteringsprocessen.</p><h4>God stämning på enheten</h4><p>Rekryteringsenheten är ett stöd till äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningens 370 chefer. På rekryteringsenheten arbetar tio hr-specialister med Tarja Högberg som chef.</p><p>&#8211; Vi har ett gott samarbete på enheten och tycker att det här jobbet är väldigt roligt, stämningen är mycket bra!</p>

Så blir det lättare att söka jobb inom vård och omsorg

<p>Kultursommarjobbarna är ett välbekant inslag i Göteborgs offentliga rum under sommaren. Under totalt fyra veckor kan göteborgare och besökare glädjas åt musik, dans och teater på såväl gator och torg som på bibliotek och lekplatser.</p><p>I år finns 200 kultursommarjobb för alla Göteborgs ungdomar mellan 16 och 20 att kämpa om.</p><p>– Det brukar vara ungefär 5–600 som ansöker varje år. Den stora huvudgruppen som får kultursommarjobb är personer som är duktiga på teater, dans och musik. Men vi behöver även filmare, fotografer och marknadsförare som producerar content. Det går också att jobba med kostym och rekvisita, eller med till exempel ljudteknik, säger Johan Westergren, projektledare Kultursommarjobb.</p><h4>Skicka film</h4><p>Du ansöker direkt på hemsidan där du berättar vilka erfarenheter du har och vilken inriktning du har inom ditt område – till exempel musik/jazz, dans/break. Du skickar även in en film där du visar vad du är duktig på.</p><p>– Konstnärliga coacher gör urvalet och i slutet av april får de som ansökt svar, säger Johan Westergren.</p><p>Han lyfter fram att det är viktigt att hela Göteborg är representerat och att det är de unga själva som definierar vad som kan vara ett kulturuttryck.</p><p>– För några år sedan var det mycket breakdance, men nu har det i stället slagit över på kpop. Det är ett tecken på att det är de unga själva som bestämmer vad de vill visa.</p><h4>Två treveckorsperioder</h4><p>Kultursommarjobben består av två treveckorsperioder: vecka 25–27 och vecka 28–30. Den första veckan för alla sommarjobbare består av repetitioner. De resterande två av uppträdanden.</p><p>– Det kan handla om sex–åtta uppträdanden varje dag. Att få följa ungas utveckling och resa under de här veckorna är fantastiskt, säger Johan Westergren.</p>

Ansökan öppen för årets kultursommarjobb för unga

<p>Det är grått och ruskigt väder och Frida välkomnar mig in i bilen. Vi språkar om dagens besök som Frida ser fram emot och hennes glädje smittar av sig direkt. Januarivädret är som bortblåst. Frida berättar att hon försöker planera sina besök i god tid och se till att de ligger i anslutning till varandra.</p><p>– Dels blir det mindre körning, dels enklare att komma i tid till besöken, förklarar hon.</p><p>På dagens schema står byte av gardiner. Återbesöken är inbokade innan jul –<br />i samband med att Frida hängde upp julgardinerna.</p><div id="attachment_124878" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-124878" class="wp-image-124878" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/frida-och-lisbet-stor.jpg" alt="" width="360" height="228" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/frida-och-lisbet-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/frida-och-lisbet-stor-300x190.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/frida-och-lisbet-stor-250x158.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/frida-och-lisbet-stor-520x329.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-124878" class="wp-caption-text">För mig är det personliga mötet och att lyssna in viktigt, säger Frida Grundell. Foto: Johannes Löfgren</p></div><p>– Det här är personer som jag varit hos i många år, så du kommer märka att jag vet var de har sina saker och var stegen står, säger Frida. De uppskattar att jag minns sådana saker och det sociala. Tröskeln blir lägre och många hör av sig till mig. Vi hjälper dem så att de själva inte behöver ta onödiga risker i sina bostäder.</p><p>Det har äntligen blivit dags för besök. Frida är peppad och säger ”nu kör vi, let’s go”!</p><h4>”Underlättar vardagen”</h4><p><strong> </strong>Hemma hos Lisbet välkomnas vi glatt. Det har äntligen blivit dags att byta ut julgardinerna mot vår- och sommargardiner. Lisbet är tacksam för att fixartjänsten finns. Hon själv brukade ordna med allt sådant här förr.</p><p>– När man är äldre så är det bra att fixartjänsten finns, säger Lisbet. Jag vågar inte stå på stegar själv längre. Jag tycker att det fungerar bra, och det underlättar verkligen vardagen. Frida är snabb, vänlig, glad och mer kan man inte begära. Jag har rekommenderat tjänsten till mina bekanta.</p><h4>”Barnen har inte alltid tid”</h4><p><strong> </strong>Efter en kort bilfärd är det dags för nästa besök, hos Ulla-Maj. Det visar sig att de nya gardinerna som ska hängas upp är något skrynkliga. Frida är snabb och justerar vecken direkt. Ulla-Maj blir mycket nöjd och berättar i samma veva att hon själv inte nyttjat fixartjänsten så flitigt. Hon understryker dock att hjälpen är enastående och kommer väl till pass när barnen inte alltid har möjlighet att hjälpa henne.</p><p>– Tjata på barnen är inget jag gör, konstaterar Ulla-Maj. Barnen har inte alltid tid även om de hjälper mig med vissa saker. När vi ska planera så säger barnen att: ”det är väl inte så bråttom, det kan vi väl ta en annan dag?”. Fixartjänsten är bra, att jag får hjälp med det som jag inte klarar av längre. När jag bodde i min förra villa kunde jag ha kvar julsakerna så länge jag ville eftersom ingen såg, säger Ulla-Maj och ler.</p><h4>”Jag visste inte om timern”</h4><div id="attachment_124879" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-124879" class="wp-image-124879 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/frida-vid-bilen-artikel.jpg" alt="" width="360" height="270" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/frida-vid-bilen-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/frida-vid-bilen-artikel-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/frida-vid-bilen-artikel-250x188.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-124879" class="wp-caption-text">Frida vid sin fixar-tjänstebil. Foto: Johannes Löfgren</p></div><p>Dagen börjar gå mot sitt slut och det sista besöket blir hemma hos Gun. Efter att gardinerna har bytts, pratar Frida och Gun om att spara el, och på belysningen. Frida tar en snabb titt på diskmaskinen och frågar Gun om hon använder timern. Gun visste inte om timern och Frida är inte sen på bollen, utan visar hur timern fungerar. I höstas bytte Frida ut batterierna i brandvarnaren hemma hos Gun, vilket är viktigt att tänka på, om Gun ska använda timern. För Frida är säkerheten viktig.</p><p>– Jag visste inte om timern, det var ett bra tips! säger Gun.</p><h4>”Bo kvar i sina bostäder”</h4><p>Innan dagen är slut berättar Frida också om tjänsten som äldresamordnare på fixartjänst. Frida är inne på sitt sjätte år och trivs utmärkt i sin roll. De är tio samordnare totalt på fixartjänst i Göteborgs Stad, och personalomsättningen är låg. Enligt Frida beror det på den höga trivselfaktorn. Att verkligen få göra skillnad i vardagen för dem vi är till för, är särskilt motiverande, menar Frida.</p><p>– För många äldre innebär det att de kan bo kvar i sina bostäder, säger Frida.</p><p>Fixartjänst är en del av avdelningen hälsofrämjande och förebyggande på äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p>– Vi har många träffpunkter, mötesplatser och anhörigstöd för seniorer, säger Frida. Så jag brukar ta med mig broschyrer och rekommendera olika aktiviteter utifrån individens behov. Det är meningsfullt för såväl mig som för seniorer att få träffa andra människor och komma ut och röra på sig.</p><p>&nbsp;</p>

Fixartjänst gör skillnad i vardagen

<p>Pandemin hade pågått länge och de var redan vana vid att snabbt ställa om. Men på juldagen år 2021 stod hemtjänsten i Hammarkullen/Hjällbo inför vad som såg ut som en olöslig situation.</p><p>&#8211; Bara tre medarbetare kom på morgonen. Övriga som skulle arbeta var sjuka eller hade barn som var sjuka. Och vi besöker dagligen cirka 80 personer i Hammarkullen, Hjällbo och Eriksbo. Att vi faktiskt kunde ställa om i en sådan allvarlig situation krävde god kommunikation &#8211; i alla led, säger Arnela Zubcevic, enhetschef.</p><h4>&#8220;Många har stora dagliga behov&#8221;</h4><p>Arnela, planeraren och de undersköterskor som var på plats började med att gå igenom dagens besök. Vilka som var nödvändiga och vilka som kunde ställas in. En del besök av hemtjänsten är enbart service, till exempel städning, som kan vänta.</p><p>&#8211; Men många har stora dagliga behov och kan behöva hjälp med allt från att komma upp ur sängen och ta sina läkemedel, till att få sina måltider, säger Arnela Zubcevic.</p><p>Tre personer var alltför få för att hinna göra alla dessa nödvändiga besök.</p><h4>Omsorgstagaren ska känna sig trygg</h4><p>Telefonen gick varm den kritiska juldagsmorgonen. Omsorgstagare och deras närstående behövde få information om läget. Att besök skulle behöva ställas in eller försenas. Medarbetare som skulle varit lediga fick frågan om de kunde komma in och jobba.</p><p>&#8211; Alla som kunde ställde upp och jobbade under helgen. Eftersom det alltid är svårt att få vikarier hade vi arbetat för att ha en större flexibilitet i schemat. Det är viktigt att omsorgstagaren kan känna sig trygg, oavsett bemanningsläget, säger Arnela.</p><h4>Visade stor förståelse</h4><p>Även hon som enhetschef och planeraren, som normalt arbetar dagtid och vardagar, ryckte in för att stötta i juldagskrisen.</p><p>&#8211; Vi fick ställa in en del besök under helgen, men lyckades någorlunda uppfylla behoven och ingen for illa, säger Arnela Zubcevic.</p><p>Där besöken ställdes in visade både omsorgstagare och deras närstående stor förståelse.</p><p>&#8211; Man svarade: ”Vi förstår – det är covid”. ”Det går bra”. ”Vi klarar oss idag”, säger Nahom Mahari, som var en av dem som ryckte in, trots att han skulle varit ledig under julhelgen.</p><h4>Tidig kommunikation med omsorgstagaren i fokus</h4><p>Arnela menar att nyckeln till att de red ur den allvarliga situationen var bra kommunikation, att omsorgstagare och närstående fick veta om läget så tidigt som möjligt.</p><p>&#8211; Och att de som är lediga är förberedda på hur det kan bli och att de kan behöva ställa upp. När man förstår varför, så kommer man, säger Nahom Mahari, stödplanerare/helgansvarig.</p><p>&#8211; Vi har ett gott samarbete på enheten och har alltid omsorgstagaren i fokus. Vi vet att vi behöver anpassa oss efter deras behov och är beredda på att vi kan behöva rycka in, säger Ermina Talic, som i sin tjänst också är den som gör det första besöket hos nya omsorgstagare.</p><h4>Nya förutsättningar kräver flexibilitet</h4><p>För medarbetare i hemtjänsten kan arbetet snabbt ändra förutsättningar även i perioder utan sjukdomsutbrott.</p><p>&#8211; När vi får ett biståndsbeslut om hemtjänst för en ny person ska vi verkställa det inom 24 timmar. Ibland kommer en person hem från sjukhus under helgen. Eftersom vi redan gått ut med helgschema till alla medarbetare kan vi behöva ändra det för att kunna ta hand om den nya personen, säger Arnela Zubcevic.</p><p>Om en medarbetare i sin tur behöver byta arbetspass för att exempelvis kunna gå på sitt läkarbesök brukar man ordna det också.</p><p>&#8211; Jag tänker, när jag ställer upp, att nästa gång kan det vara jag som måste vara hemma och någon annan som behöver komma in och jobba för mig, säger Sevim Absem.</p><h4>Förväntningar på hemtjänst kan skilja sig åt</h4><p>I Hammarkullen och Hjällbo finns många omsorgstagare med ursprung i andra länder än Sverige.</p><p>&#8211; Förväntningar och bilden av hemtjänst kan hos en del personer skilja sig från den hjälp de fått beslut om, och som vi kan ge. Personen kan ha en annan tanke om vad hemtjänst är, utifrån sin kultur, säger Nahom Mahari.</p><p>Kanske har man inte förstått informationen man fått och blir missnöjd.</p><p>&#8211; När det händer får vi förklara hur den svenska hemtjänsten fungerar. Att de själva ska göra sådant de klarar av och att vårt jobb är att stötta i det de inte kan, säger Sevim Absem, undersköterska.</p><p>&#8211; Vi jobbar utifrån det biståndsbeslut var och en har fått. Ibland talar vi samma språk som omsorgstagaren och kan då förklara på deras eget språk vad beslutet innebär. Men vi kan också behöva förklara att nästa gång kan det bli en annan person som kommer, säger Semira Omar, undersköterska.</p><h4>Tydliga rutiner som alla medarbetare känner till</h4><p>Arnela började som chef på enheten 2019 och har från start, tillsammans med medarbetarna, arbetat för en struktur för arbetet, som är tydlig för alla.</p><p>&#8211; Struktur, kommunikation och nära ledarskap är nycklarna. Jag behöver som chef jobba nära medarbetarna för att lära känna dem och gruppen för att förstå vad som behövs. Jag berättar sedan om vilken utveckling jag vill se och delar ansvaret med medarbetarna för att vi ska nå dit. Jag kan backa undan lite när allt fungerar som det ska. Men i de stunder det krävs finns jag som chef alltid där, säger Arnela Zubcevic.</p><p>I december 2022 kom det nya stora utmaningar med samtidiga utbrott av covid, RS-virus och influensa som fortfarande pågår. Men rutinerna är på plats. Om enhetschefen Arnela behöver vara någon annanstans en morgon kan Ermina eller Nahom hålla i rodret.</p><h4>&#8220;Varje dag är unik&#8221;</h4><p>&#8211; Vi samlas alltid klockan sju på morgonen för att tillsammans gå igenom daganteckningar över vad som hänt under kvällen innan.</p><p>De ser över dagens planerade besök och hur arbetet ska fördelas mellan dem som är på plats.</p><p>&#8211; Varje dag är unik. Vi repeterar basala hygienrutiner och går också igenom rutiner för sådant som kan hända, beroende på behovet utifrån daganteckningarna i vårt system Treserva. Alla ska veta vad vi ska göra, till exempel om någon inte öppnar dörren, säger Ermina Talic.</p><p>&#8211; Morgonrutinen fanns inte här när jag började. Nu är det skillnad. Om man kan rutinerna och vet hur dagen är planerad känner man sig trygg, säger Semira Omar.</p><h4>Långsiktigt arbete med att stärka varandra och våga sträva framåt mot visionen</h4><p>&#8211; Teamet har utvecklats mycket på några år, säger Arnela Zubcevic. Vi håller fast vid våra rutiner och vet vikten av kommunikation. Medarbetarna känner också till annat som händer i Göteborgs Stad och kollar sin mejl enligt vår mejlrutin.</p><p>De har förstås fortsatt utmaningar. När nya medarbetare börjar behöver dessa skolas in i teamets arbetssätt. Det kan ibland ta tid och kräva tålamod, men Arnela menar att man har rätt att vara ny och få tid på sig att lära sig.</p><p>&#8211; Teamet kanske dippar lite ibland men sedan kommer vi tillbaka igen. Vi arbetar hela tiden med det som uppstår. Jag är stolt över medarbetarna och jag har bra stöd av min chef! Vår vision är att bli den bästa hemtjänsten i Göteborg, säger Arnela Zubcevic.</p><p>&#8211; Vi har samma mål allihop: att alla omsorgstagare ska vara nöjda med våra besök. Det är det vi strävar efter. Vi vet alltid vem vi är till för och vi tänker nytt, säger Sevim Absem<em>.</em></p>

Flexibilitet och nära ledarskap hos hemtjänsten i Hammarkullen-Hjällbo

<p>Introduktionerna för semestervikarier inom hemtjänsten har sett olika ut i olika stadsdelar tidigare år. Den nya omorganisationen och den nya äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen var en av anledningarna till att det inför sommaren 2022 i stället togs ett gemensamt grepp.</p><p>Fredrika Stigsson, kvalitetsutvecklare för hemtjänst Sydväst 2, har jobbat som projektledare för introduktion i projektet Aruba inom äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen sedan maj 2022.</p><p>– Vi har jobbat avdelningsgemensamt med två utbildningsdagar enligt samma koncept. Vikarierna samlades i olika lokaler runt om i staden. Utbildningarna leddes av våra omsorgshandledare. De visade filmer som vi tagit fram och pausade dessa för reflektioner, säger hon.</p><h4>Filmer med experter</h4><p>Personer i olika expertfunktioner, till exempel experter på demens, deltog i filmerna. Den andra delen i introduktionen handlade om att verksamheten tagit fram gemensamma checklistor, listor med vanliga ord och begrepp, kompetensblad med olika omsorgsmoment som bedöms viktiga att gå igenom och vad som gäller på arbetsplatsen.</p><p>Introduktionen har varit ett pilotprojekt som nu utvärderats. Återkopplingen var positiv.</p><p>– Utvärderingen kom fram till att konceptet överlag träffade väldigt väl. Introduktionen med reflektionsfrågorna uppfattades som betydelsefullt. Man hade användning av den, säger Fredrika Stigsson.</p><h4>Mer praktisk träning</h4><p>Kollegan Anneli Snis, fokusledare för Attraktiv hemtjänst, som kommer att leda arbetet vidare 2023 inom avdelning hemtjänst, berättar att utvärderingen gav några viktiga insikter.</p><p>– En av de viktigare var att det finns behov att träna mer på det praktiska. Vi behöver bli bättre på att höja kvaliteten där. Det fanns också en önskan i utvärdering från omsorgstagarna om att sommarvikarierna blir upplärda av den ordinarie personalen. Det tar vi med oss, hur ska vi göra det bättre nästa år, säger hon.</p><h4>Sprids vidare inom förvaltningen</h4><p>Erfarenheterna efter piloten kommer nu att spridas till övriga delar i förvaltningen. Till exempel inom hemtjänsten när nya medarbetare introduceras.</p><p>– Ordinarie introduktion av medarbetare inom hemtjänst och vård- och omsorgsboenden behöver också bygga upp ett introduktionsprogram, och vi har redan påbörjat ett program för chefer inom Ävo, säger Anneli Snis.</p><p>För att fira det lyckade introduktionsprogrammet bjöds inblandade omsorgshandledare, enhetschefer och expertfunktionerna på en festligare lunch i december.</p><p>– Vi är jätteglada att engagemanget kunde kanaliseras till en gemensam introduktion på ett så lyckat sätt. Det var värt att fira, säger Fredrika Stigsson.</p>

Gemensam introduktion för semestervikarier lyckat koncept

<div id="attachment_124323" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-124323" class="size-full wp-image-124323" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/victoria-pettersson-artikel.jpg" alt="" width="360" height="407" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/victoria-pettersson-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/victoria-pettersson-artikel-265x300.jpg 265w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/victoria-pettersson-artikel-250x283.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-124323" class="wp-caption-text">– Jag känner mig lite mer värdefull som enskild socialsekreterare med en sådan här satsning på introduktion, säger Viktoria Pettersson, som avslutat Kompetenstrappan. Foto: Ingrid Brännström Foto: Ingrid Brännström</p></div><p>– Jag känner mig lite mer värdefull som enskild socialsekreterare med en sådan här satsning, säger en av de socialsekreterare som deltagit i introduktionen och tagit examen.</p><h4>Satsning för att klara kompetensförsörjningen</h4><p>Bakgrunden till introduktionsutbildningen är den höga personalomsättningen bland socialsekreterare och behovet av en gemensam kompetensförsörjning. Det fick nätverket av sektorchefer inom funktionshinder och familjeomsorg i de tidigare stadsdelarna att reagera och besluta att en förändring måste ske. Detta var 2020 och blev startskottet till Kompetenstrappan.</p><h4>Flera delar ingår</h4><p>Kompetenstrappan är ett led i socialsekreterarnas introduktion som börjar med individuell introduktion på arbetsplatsen utifrån en stadengemensam checklista. Därefter deltar de i en gemensam central introduktion tillsammans med kollegor vid socialförvaltningarna och äldre- samt vård- och omsorgsförvaltningen. Nästa steg är en fördjupad introduktion i form av Kompetenstrappan, som riktar sig till socialsekreterare i förvaltningen för funktionsstöd.</p><p>Kompetenstrappan är upplagd på fem terminer där varje termin har ett tema. Värderingar, handläggning och samtal, samarbete/samverkan och juridik är exempel på innehåll.</p><h4>Högtidlig avslutning</h4><p>I början av december tog den första kullen examen vilket markerades med en högtidlig avslutning. Avslutningen var också framåtblickande. Deltagarna delades in i grupper för att diskutera vad de önskar få för kompetensutveckling framåt. Representanter från enhetschefsnätverket var med och delade med sig av sina reflektioner kring kompetensutveckling i allmänhet och Kompetenstrappan i synnerhet. Tillställningen avslutades med diplomutlämning och därefter bjöds</p><div id="attachment_124335" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-124335" class="size-full wp-image-124335" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/Avslut-kursledare-artikel.jpg" alt="" width="360" height="309" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/Avslut-kursledare-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/Avslut-kursledare-artikel-300x258.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/01/Avslut-kursledare-artikel-250x215.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-124335" class="wp-caption-text">De tre kursledare Ingrid Brännström. Malin Lekman och Charlotta Falkholt är nöjda och vill tacka samtliga deltagare. Foto: Elin Ekelöf</p></div><p>kursdeltagarna på smörgåstårta och tårta.</p><p>Viktoria Pettersson är en av 20 socialsekreterare som nu ha tagit examen.</p><p>— Introduktionsutbildningen har varit intressant och värdefull, säger Viktoria. Det har varit väldigt roligt att få träffa kollegor och att diskutera hur våra rutiner ser ut inom olika områden. Med en gemensam introduktion över hela förvaltningen ges förutsättning för att vi kan arbeta mer lika över staden. Det har också varit fint att ha tillgång till ett forum för att analysera nya intryck och för att på så sätt få ny kunskap att ta fäste.</p><h4>Även de som anordnat kursen är nöjda.</h4><p>— Under dessa fem terminer har deltagarna genomfört 20 delmoment med fem egna arbeten och 15 gemensamma träffar. Under träffarna har de mött varandra, lyssnat på tre kursledare, fem olika jurister, sex enhetschefer, sju 1:e socialsekreterare och utöver dem 17 andra föreläsare inom Göteborgs Stad, berättar Ingrid Brännström, Malin Lekman och Charlotta Falkholt som är kursledare för Kompetenstrappan. Nu när terminen är slut vill de tacka de 20 deltagarna för stort engagemang, värdefull feedback och fin kollegial anda.</p>

Första kullen socialsekreterare har avslutat introduktionsutbildning

<p>I år har drygt 9 000 ungdomar sökt sommarjobb inom Göteborgs Stad och fler än tidigare har kunnat erbjudas jobb. Under sommaren arbetar 5 783 ungdomar på bland annat förskolor, inom äldreomsorg, park, storkök och vaktmästeri.</p><p>− Sommarjobben är ett sätt att visa bredden av jobb som finns inom staden, samtidigt som de förhoppningsvis på sikt kan öka våra rekryteringsmöjligheter. Ungdomarna kanske får uppleva yrken som de inte tänkt på innan. Jag tror också att de kan bidra med nya idéer till verksamheterna, säger Anne Benson, områdeschef på arbetsmarknad och vuxenutbildning på Göteborgs Stad.</p><p>Att fler har kunnat erbjudas sommarjobb i år menar hon är resultatet av hur organisationen vuxit de senaste åren.</p><p>− Vi är tillgängliga, lär oss hela tiden av den feedback vi får och vågar också testa nya arbetssätt. Dessutom tror jag att det finns en längtan efter ungdomarna igen efter pandemin, säger hon.</p><h4>Ersätter inte ordinarie personal</h4><p>En verksamhet som tagit emot sommarjobbare är Landalas Vård- och omsorgsboende, vars hyresgäster bland annat är personer över 65 år med demens eller somatiska besvär. Lisa Irestad är inne på sin tredje och sista sommarjobbsvecka på boendet.</p><p>− Vårt arbete är att ge hyresgästerna en guldkant i tillvaron. Det kan vara att ta med dem på promenader, baka eller bara sitta och prata. Vi får gärna planera aktiviteter utifrån sådant vi själva tycker om att göra, säger hon.</p><p>Lisa tar med sig sin kaffekopp ut på gården för att ta en rast med några av de andra sommarjobbarna på boendet. På en bänk i solen är samtalet redan i full gång. Man kan inte ana att de sågs första gången för drygt två veckor sedan. Arbetsdagarna har varit fulla av intryck och de har hunnit bollat många tankar och känslor.</p><h4>Fördomar ifrågasätts</h4><p>Lisa slår sig ner på bänken och berättar om en situation hon upplever ofta.</p><p>− När jag föreslår för en hyresgäst att vi ska göra något, till exempel sätta oss en stund på balkongen, får jag ofta frågan om det är vad jag vill göra. Svarar jag ”ja” följer de gärna med. Jag tror att det handlar om att det inte alltid är lätt att vara behövande och att de tycker om känslan av att få vara den som gör något för någon annan, säger hon.</p><p>Hon får medhåll av Dexter Erlandson som har arbetat på ett demensboende innan sommarjobbet på Landala. Han tycker det kan vara svårt att förhålla sig till att förutsättningarna i en situation hela tiden kan ändras. Men han gillar jobbet och tycker det gett honom nya perspektiv.</p><p>− Det är lätt att ha fördomar om äldre men jag har lärt mig att de är precis som vi, men med problem som vi inte har − ännu. Både här och där jag jobbade innan träffar jag människor som är på sista stoppet i livet, det har gett mig en annan blick på mitt eget liv och jag försöker ta till vara på dagarna bättre.</p><p>Hanna Dagemark berättar att hon förväntade sig att jobbet skulle vara socialt, men hon hade inte räknat med den sortens samtal hon upplevt.</p><p>− Jag kan gå och lämna mellanmål hos en hyresgäst och bli sittande i timmar och prata. Om allt möjligt. Det har varit många spännande samtal. Och inget är det andra likt. Jag är helt tagen av hur olika alla hyresgästerna är. Det kanske blir så när man har levt ett helt liv och hunnit utveckla sin personlighet.</p><h4>Inspiration till framtidsval</h4><p>Hannas samtalsupplevelser har fått henne att fundera på psykiatristudier.</p><p>Lisa trivs på sitt sommarjobb men hon tror inte att det är en inriktning som hon kommer att välja i sitt yrkesliv.</p><p>− Jag är för känslig. Det var ett dödsfall här veckan innan vi började jobba och jag tror inte jag skulle orka jobba på ett boende för äldre, säger hon.</p><p>Dexter har dock fått mersmak. Han har redan bestämt att vården är för honom. Helst vill han jobba med barn men också som ambulanssjuksköterska.</p><p>En dam i rullstol kommer ut på gården. Hon vänder ansiktet en stund mot solen och upptäcker sedan Hanna.</p><p>− Det är ju du som tog med mig på rörelsebingo! Det var första gången för mig, jag har inte velat följa med förut. Det var roligt − jag är glad att du fick med mig.</p><p>Damen som heter Anne-Marie Winberg fortsätter att njuta av solen medan ett leende sprids i Hannas ansikte.</p><div id="attachment_120351" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-120351" class="wp-image-120351 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Anne−Marie-Winberg-och-Hanna-Dagemark-Foto-Asa-Rehnstrom-stor.jpg" alt="" width="720" height="478" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Anne−Marie-Winberg-och-Hanna-Dagemark-Foto-Asa-Rehnstrom-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Anne−Marie-Winberg-och-Hanna-Dagemark-Foto-Asa-Rehnstrom-stor-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Anne−Marie-Winberg-och-Hanna-Dagemark-Foto-Asa-Rehnstrom-stor-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Anne−Marie-Winberg-och-Hanna-Dagemark-Foto-Asa-Rehnstrom-stor-520x345.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-120351" class="wp-caption-text">Anne-Marie Winberg och Hanna Dagemark. Foto: Åsa Rehnström</p></div>

Rekordmånga sommarjobbare i Göteborgs Stad

<p>Det kommunala bostadsbolaget Familjebostäder brukar erbjuda sommarjobb till många ungdomar i Göteborg. I år kan drygt 470 ungdomar få arbete och 252 av jobben finns i Bergsjön, vilket är fler än någonsin tidigare.</p><h4>Tar ansvar</h4><p>&#8211; Om vi som bostadsbolag har musklerna att skapa värdefulla sommarjobb för 252 ungdomar, då ska vi ta ansvaret och göra det. Feriejobben ger ungdomarna erfarenheter, något att skriva på sitt CV och en språngbräda ut i arbetslivet. Vi ser också att området blir både lugnare och finare under sommaren när ungdomar sysselsätts, säger Johanna Froode, utvecklingsledare på Familjebostäder i Bergsjön.</p><h4>Arbeta med demokrati</h4><p>Ungdomarna får till exempel hjälpa till att måla staket, rensa ogräs och renovera lekplatser. Men i år får de även arbeta med demokrati och entreprenörskap i Bergsjö.</p><p>&#8211; Då det är valår kommer demokratigruppens huvudfokus vara valstärkande insatser genom att engagera, informera och stärka den demokratiska rösten, säger Johanna Froode<em>.</em></p><p>När det gäller entreprenörskap får ungdomarna bli en del av områdesutvecklingen och driva, utveckla och förverkliga idéer kopplat till Familjebostäders strategi för att lyfta Bergsjön.</p>

Familjebostäder storsatsar på sommarjobbare i Bergsjön

<p>&#8211; Unga med funktionsvariation står långt ifrån arbetsmarknaden, att underlätta för dem att ta första klivet in känns väldigt viktigt, säger projektledaren Julia Skånberg.</p><p>Det är dags att söka sommarjobb inom Göteborgs Stad och för andra året i rad finns det möjlighet för unga med funktionsnedsättning att få ett arbete med stöd av Innovationsprojektet “Feriearbete för alla”.</p><p>&#8211; Passalens målgrupp efterfrågar extrajobb och möjligheten att sommarjobba, men det fanns ingen utarbetad metod för att ge dem en bra upplevelse. Vi såg att det fanns ett behov av att hitta en sådan lösning och sökte finansiering för projektet via Europeiska socialfonden och Jordbruksverket.</p><h4>Bildar ett team</h4><p>Projektet startade i januari 2021 och innebär att två ungdomar arbetar tillsammans som ett team på en arbetsplats. En av dem har behov av extra stöd.</p><p>&#8211; Det kan vara alltifrån att stötta och motivera till att underlätta i sociala situationer och förklara arbetsuppgifter. Stöttaren blir lite som en kamratstödjare och en extra hand hand för handledaren på arbetsplatsen.</p><h4>Gör ett urval</h4><p><strong> </strong>Sommarjobben söks som vanligt via förvaltningen Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Arbvux. Både den som söker stöd och den som vill bli stöttare fyller i detta i ansökan.</p><p>&#8211; För att bli stöttare går vi på personlig lämplighet. Arbvux håller intervjuer med dem som sökt stöttartjänster och gör ett urval för att se så att det blir rätt person på rätt plats. Arbvux tar också kontakt med dem som kryssat i att de har behov av stöd och även där görs ett urval.</p><h4>Förbereder målgruppen</h4><p>I projektet arbetar Passalen också med att se till att de unga med funktionsnedsättning är förberedda på vad ett sommarjobb innebär och erbjuder också hjälp med ansökan under februari.</p><p>&#8211; Det kan vara svårt för målgruppen att möta kraven som kommer med ett arbete, att passa tider, klara sociala normer och förstå spelregler. Det får de lära sig i vår feriesjobbkola som består av ett antal filmer, men vi ska även ut till två grundsärskolor i vår.</p><h4>Stöttaren utbildas</h4><p>Även stöttaren får utbildning av Passalen för att veta vad uppdraget innebär.</p><p>&#8211; Det är en fin sak att göra för någon annan, framför allt är det nyttigt att möta ungdomar från olika delar av staden och som skiljer sig från en själv. Jag tror de får ut mycket av det och att hjälpa en annan ungdom att klara av att sommarjobba.</p><h4>Arbetsplatsen får introduktion</h4><p>Arbetsplatserna får också en introduktion vad det innebär att ta emot ett ferieteam och hur det är tänkt att fungera.</p><p>&#8211; Min förhoppning inför sommaren är att det blir en fin upplevelse för teamen och att de kommer till arbetsplatser där de känner att de är behövda. Att de får uppleva den självständighet och självsäkerhet som kommer av att klara av sitt första jobb, säger Julia Skånberg.</p><p>Innovationsprojektet “Feriearbete för alla” pågår året ut. Sommarjobben inom Göteborgs Stad lottas ut.</p><p>&nbsp;</p>

Unga med funktionsnedsättning får stöd för att kunna sommarjobba

<p><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/nxtgengbg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Läs mer om sommarjobb och ansök här</a></strong></p><p>De senaste två somrarna har Göteborgs Stad kraftsamlat för att kunna erbjuda lika många sommarjobb som vanligt, trots pandemin. Förra året fick närmare 4 000 ungdomar sommarjobb inom Göteborgs Stad.</p><p>&#8211; Vi har till och med ökat antal platser de senaste åren och det tror vi att vi kan göra även i år. Sommarjobben är viktiga, inte minst för gymnasieungdomarna som är på väg att ta sig ut på arbetsmarknaden i en tid när arbetsmarknaden sviktar och många av de jobb som vanligtvis är ungdomarnas första har försvunnit. På så sätt är sommarjobben en stor del av den kraftsamling stadens gör för unga under pandemin, säger Anne Benson, områdeschef Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Göteborgs Stad.</p><h4>En extra hjälpande hand</h4><p>Ungdomarna får arbeta under två eller tre veckor. Sommarjobb erbjuds inom flera olika yrkesområden, till exempel förskola, vård- och omsorg, park, administration och städ. David Arvidsson är projektledare på Park- och naturförvaltningen där 210 ungdomar fick jobb förra sommaren. I år räknar han med att de kan ta emot upp till 300 ungdomar.</p><p>&#8211; Det är en extra hjälpande hand för vår ordinarie personal och ungdomarna uppskattar att de får jobb, så det är vinst för båda.</p><h4>Varierat arbete</h4><p><strong> </strong>Ungdomarna får arbeta på badplatserna, i skärgården, i parker och grönområden i stan. De får till exempel plocka skräp, rensa ogräs, måla bänkar och bygga fågelholkar som hängs upp i staden.</p><p>&#8211; Vår målsättning i sommar är att göra arbetet mer varierat, försöka ha samarbete med andra förvaltningar och se till att ungdomarna får ut så mycket som möjligt av att jobba hos oss, säger David Arvidsson.</p><h4>Pop-up i Angered</h4><p><strong> </strong>I Angered fortsätter Kompetensprojektet även den här sommaren. Det är pop-up-verksamhet på olika platser i Angered och som ger många unga sommarjobb.  De har fått ta hand om idrottsaktiviteter för barn, lek, cykelverkstad i Hjällbo, att skapa event och tävlingar, att måla om i lokaler och ansiktsmålning på barn.</p><p>&#8211; Det är lite efter vad vi ser för behov, nu är det valår så nu tänkte vi göra något kring demokrati och få fler att rösta, säger Amanda Boström, ungdomsbehandlare Ung Angered och biträdande samordnare för Kompetensprojektet.</p><h4>Behöver vuxna handledare</h4><p><strong> </strong>Första året 2019 fick 25 unga sommarjobb i Kompetensprojektet via Arbetsmarknad och vuxenutbildning och förra året 106. Hur många som kan få jobb beror på hur många vuxna som kan ställa upp som handledare.</p><p>-Vi försöker redan nu att hitta dessa i olika verksamheter, framför allt i fältgruppen Angered och hos Rädda barnen. Det är ungefär fem-sex ungdomar på en handledare. Vi har även äldre ungdomar som är mentorer och leder sommarjobbarna, säger Amanda Boström.</p><h4>Ansökan öppen hela februari</h4><p>Ansökan är öppen 1-28 februari för Göteborgs skolelever.  De som kan söka går i nian, första året på gymnasiet, är elev på språkintroduktion eller ungdom och inskriven i det kommunala aktivitetsansvaret. Elever som går andra året på barn- och fritidsprogrammet eller vård- och omsorgsprogrammet kan också söka sommarjobb, men bara inom förskola och fritids respektive vård och omsorg. De senaste åren har staden arbetat för att även elever i behov av särskilt stöd ska kunna få sommarjobb.</p><p>&#8211; Sommarjobben är viktiga för alla och därmed är det också viktigt för oss att ta bort de trösklar som kan finnas för att söka, säger Anne Benson.</p><div id="attachment_116906" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-116906" class="size-full wp-image-116906" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/somamrjobb-angered-stor.jpg" alt="" width="720" height="509" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/somamrjobb-angered-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/somamrjobb-angered-stor-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/somamrjobb-angered-stor-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/somamrjobb-angered-stor-520x368.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-116906" class="wp-caption-text">De som sommarjobbar inom Kompetensprojektet i Angered känns igen på sina blå tröjor. </p></div>

Dags att söka sommarjobb i Göteborgs Stad

<p>Det är 13:e året i rad som ungdomar mellan 16 och 20 år får skapa kultur i det offentliga rummet i Göteborg. Det är allt från teater och dans till musik och marknadsföring som ingår.</p><p>Föreställningarna är uppskattade inslag för både göteborgare och turister. Kultursommarjobbarna får även uppträda utanför seniorboenden.</p><h4>Arbeta tillsammans</h4><p>&#8211; Kultursommarjobb handlar om att unga från olika delar av staden med olika bakgrund får arbeta tillsammans för att sprida en positiv stämning i det offentliga rummet. Det är spännande att se hur unga artister utmanas genom att påverka stadsrummet, säger Johan Westergren, projektledare för Kultursommarjobb.</p><h4>Krävs goda kunskaper</h4><p>Kultursommarjobbarna arbetar under tre veckor med att komma på vad de ska göra, repetera och uppträda. De har hjälp och stöd av konstnärliga coacher.  Kultursommarjobb går att söka 1 februari-1 mars.  Det finns två perioder att söka: 27 juni-15 juli och 1-21 augusti. Det krävs goda kunskaper inom området man söker som kultursommarjobbare. Det går att jobba både utåt med scenkonst och i kulisserna.</p>

Dags att söka kultursommarjobb

<div id="attachment_114627" style="width: 330px" class="wp-caption alignleft"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-114627" class="size-full wp-image-114627" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/10/anne-benson-artikel.jpg" alt="" width="320" height="310" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/10/anne-benson-artikel.jpg 320w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/10/anne-benson-artikel-300x291.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/10/anne-benson-artikel-250x242.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 320px) 100vw, 320px" /><p id="caption-attachment-114627" class="wp-caption-text">Anne Benson.</p></div><p>I år kunde Göteborgs Stad ge fler ungdomar kommunalt sommarjobb och söktrycket var hårt. 3400 elever i årskurs nio och 3900 i gymnasiet var behöriga. Staden kunde erbjuda 4900 arbeten. Nästan 1000 sökande tackade nej.</p><h4>Många olika arbeten</h4><p>Det var en stor bredd på sommarjobben. En del fick ägna sig åt traditionell skötsel av grönområden, till exempel att plocka skräp eller klippa gräsmattor. 300 ungdomar fick lära sig entreprenörskap, 350 var hos olika föreningar och 300 var inom funktionshinderverksamhet. Ungdomar var även på fritidsgårdar, förskolor och inom äldreomsorgen. Grundskoleeleverna fick två veckors jobb och gymnasieeleverna fick tre veckor.</p><p>&#8211; I och med att de som gick i årskurs nio slutade så sent, räckte inte antalet veckor på sommarlovet till tre perioder, därför fick de två veckor, förklarar Anne Benson.</p><h4>Högt betyg på enkät</h4><p>Ungdomarna och handledarna på arbetsplatserna har fått svara anonymt på en enkät. Det blev väldigt höga betyg. 1395 grundskoleelever svarade. Av dem trivdes 97 procent bra eller mycket bra på sin arbetsplats. 96 procent var väldigt nöjda med bemötandet från personalen. 1739 gymnasieelever svarade. Av dem trivdes 92 procent bra eller mycket bra på sin arbetsplats. 94 procent tyckte att de fått ett bra eller mycket bra bemötande från personalen.</p><h4>Tas vidare till nämnden</h4><p><strong> </strong>100 arbetsplatser svarade på enkäten. Där finns inga siffror, men kommentarer. Arbetsplatserna tyckte att de fått hjälp med administrationen från Arbetsmarknad och vuxenutbildning. Men de tyckte också att en del sommarjobbare varit oförberedda inför starten och önskade att de fått mer information, ett tips var att ha en kort video till ungdomarna.</p><p>&#8211; Vi ska lägga fram ett förslag till vår nämnd på utvecklingsområden. Vad kan vi göra för att förbereda ungdomarna bättre och för att matcha platserna bättre, några ungdomar hade velat göra något annat.</p><h4>Behövs fler höstlovsjobb</h4><p>Vecka 44 är det höstlov och inför det har Göteborgs Stad erbjudit 1000 höstlovsjobb. Över 6000 har sökt, men det finns än så länge bara 700 platser och det behövs fler.</p><p>&#8211; Men det är en svår vecka, många ska själva vara lediga då och ungdomarna ska ha något meningsfullt att göra.</p><p>Arbetsmarknad och vuxenutbildning har vänt sig till stadens verksamheter för att hitta platser och även gjort en förnyad upphandling så att ungdomar får lära sig entreprenörskap.</p><p>&#8211; Vi har inte gått ut till föreningar, men om det finns någon förening som har någon bra idé så får den gärna höra av sig till oss, säger Anne Benson som också vill tacka alla som gjort en bra insats under sommaren och ansträngt sig för att ge ungdomarna en chans att få jobb.</p>

Över 90 procent av ungdomarna gillade sitt sommarjobb

<p>Göteborgs Stad ordnar sommarjobb åt flera tusen ungdomar varje år. Det kommunägda bostadsbolaget Familjebostäder tar emot 300 unga och de flesta i Bergsjön.</p><p>&#8211; Vi är väldigt glada och stolta över att kunna ta emot så många ungdomar i Bergsjön, säger Samaneh Vahebi, projektledare på Familjebostäder i Bergsjön.</p><h4><strong>Handledare och utbildningar</strong></h4><p>Familjebostäder har anställt 16 handledare som ska se till att ungdomarnas sommarjobb blir så givande och roligt som möjligt. Ungdomarna kommer också att gå två utbildningar. Den ena handlar om hur man bemöter barn med särskilda behov. Den andra handlar om att söka jobb, privatekonomi och att söka bostad.</p><h4><strong>Olika arbetsuppgifter</strong></h4><p>Ungdomarna får arbeta med fastighetsskötsel, ogräsrensning och hålla rent och snyggt i området.</p><p>– Det finns även planer på olika konstprojekt i samarbete med Chalmers och kulturstråket, barnaktiviteter och ett pop-up-café som ska drivas av ungdomarna, berättar Samaneh Vahebi.</p><h4><strong>Stort behov av sommarjobb</strong></h4><p>De som sommarjobbar går i nian eller första eller andra året i gymnasiet. De arbetar under tre olika perioder mellan 14 juni och 13 augusti.</p><p>&#8211; Anledningen till den utökade sommarjobbssatsningen är att vi har sett att det finns ett stort behov av sysselsättning för unga i Bergsjön och i hela staden. Vi tar även emot extra många sommarungdomar i Tynnered.</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-113158" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/06/sommarjobb-II-stor.jpg" alt="" width="720" height="479" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/06/sommarjobb-II-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/06/sommarjobb-II-stor-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/06/sommarjobb-II-stor-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2021/06/sommarjobb-II-stor-520x346.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /></p>

Rekordmånga unga sommarjobbar hos Familjebostäder

<p>Närmare 400 unga från Gårdsten har fått uppleva segling och gemenskap under de sexton år verksamheten funnits. Nytt för i år är Göteborgs Hamns medverkan.</p><h4>Startade hösten 2005</h4><p>– Sponsorsatsningen är en del i det stora arbete vi gör för att säkra framtidens kompetens och öka antalet medarbetare med utländsk bakgrund. Vår förhoppning är att de unga vi satsar på ska få upp ögonen för oss och ha oss i åtanke som framtida arbetsgivare och välja en inriktning mot sjöfart, logistik eller annat relaterat till hamnen, säger Elvir Dzanic, vd på Göteborgs Hamn AB.</p><p>24 ungdomar får gå på seglarläger och sju ungdomar får genom sponsringen sommarjobb som seglingsinstruktörer och hamnvärdar.</p><p>Verksamheten Ungdomar &amp; segling startades hösten 2005 av Rotaryklubben i Långedrag och Gårdstensbostäder AB som tillsammans med GKSS beslutade sig för att starta ett integrationsprojekt med inriktning på ungdom i kombination med segling/båtsport.</p>

Göteborgs Hamn sponsrar sommarjobb och segling 

<p>Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att samla alla arbetsmarknadsanställningar i staden. När det gäller sommarjobb har förvaltningen sedan tidigare ansvar för gymnasieungdomarna, men nu även för grundskolan som tidigare legat på stadsdelarna.</p><p>&#8211; Att vi har allt samlat hos oss gör att det blir mer effektivt och lika över staden. Vi ska ha ut 4000 ungdomar i kommunala verksamheter i sommar, trots covid-19, så vi är lite andfådda just nu, konstaterar Sofia Gustafsson.</p><h4><strong>Svårt att hitta platser</strong></h4><p>Målet är att 2000 grundskoleelever i nian ska få jobb i två veckor under tre olika perioder och att 2000 gymnasieungdomar, främst i årskurs ett, ska få sommarjobb i tre veckor under tre olika perioder.</p><p>&#8211; Det är fler sökande det här året än tidigare, i alla fall från gymnasieelever där ansökningstiden gått ut. Det är svårt att få tag i platser, det var det redan innan covid-19 och vi har också gett fler ungdomar sommarjobb varje år. Nu är det extra knivigt eftersom det ser väldigt olika ut när det gäller hur mycket det går att covid-anpassa arbetsplatserna, säger Josefin Johansson, samordnare.</p><h4><strong>Löste sig förra året</strong></h4><p>I dagsläget finns 1500 platser, 900 av dem är för gymnasieungdomar. Förra året löste det sig med jobb till alla tack vare en stor insats från stadens verksamheter och arbete in i det sista på Centrum för arbetsmarknadsanställningar.</p><p>&#8211; I år har vi många platser som miljövärd och inom vaktmästeri, det är sådana jobb som man kan sköta utomhus. Grundskoleförvaltningen har lagt in många platser på fritids, i kök och även vaktmästeri, säger Josefin Johansson.</p><h4><strong>Jobb som uppskattas</strong></h4><p>Hon berättar att de flesta av stadens verksamheter brukar ta emot sommarjobbare, men att de nu står inför att kanske 50 procent inte gör det. En del som brukar ta emot, tar emot färre i år. Vissa tar emot fler, som kulturförvaltningen som tar emot dubbelt så många.</p><p>&#8211; De jobb som ungdomarna utför är något som de flesta som bor i Göteborg uppskattar och tycker om. Att de spelar musik, plockar upp skräp på stranden och bygger bänkar och vindskydd i skogen, säger Josefin Johansson.</p><h4><strong>Covid-säkrade arbetsplatser</strong></h4><p>Alla arbetsplatser är covid-säkrade för att inte placera ut ungdomar där de riskerar att smittas. Handlingsplaner har tagits in från i princip alla verksamheter i staden.</p><p>&#8211; Vi har även pratat med Sveriges kommuner och regioner, SKR, för att höra deras syn på sommarjobb. Deras uppfattning är att det är möjligt att ha sommarjobb i år om vi tar hänsyn till att inte utsätta ungdomarna för smitta, säger Anne Benson, vikarierande områdeschef.</p><h4><strong>Hur ska ni göra för att hitta fler platser?</strong></h4><p>&#8211; Vi har skickat ut information, använt de kanaler och nätverk vi har. Vi har gjort en informationskampanj till och förlängt tiden till 12 mars. Vi kommer självklart att ta emot platser hela tiden fram till sommaren. Ett antal organisationer har hört av sig och anmält intresse för att ta emot sommarjobbare, vi uppskattar det men vi har inte fattat beslut hur vi ska agera eftersom det inte är kommunal verksamhet, säger Anne Benson.</p><p>Att Göteborgs Stad erbjuder sommarjobb inom kommunala verksamheter har att göra med den kompetensförsörjningsplan som finns. Den som sommarjobbar nu, kan vara en framtida medarbetare. Ansökan för elever i nian stänger 31 mars.</p>

Sökes: 2500 kommunala sommarjobb i Göteborg

<p>För tolfte året i rad har unga möjligheten att få jobba med street-dans, hiphop, teater och marknadsföring i Göteborgs offentliga rum. Under två treveckorsperioder jobbar kultursommarjobbarna med idéutveckling, repetitioner och genomförande av musik- och scenkonstproduktioner.</p><p>Målet med jobben är att erbjuda ett spännande och varierat kulturutbud för turister och göteborgare på stadens gator, torg och parker, samtidigt som unga får möjlighet att delta i Göteborgs konst- och kulturliv på professionella villkor.</p><p>Anställningsperioderna är 28 juni–16 juli och 2–20 aug. Ansökan pågår 1 februari–1 mars.</p>

Nu öppnar ansökan till kultursommarjobben

<p>Det är de unga som går ur nian och ettan på gymnasiet som kan söka sommarjobben inom Göteborgs Stad. Även de som går i tvåan på Barn och fritidsprogrammet kan söka inom de områden de studerar. Ansökan öppnar 1 februari för gymnasieeleverna och 1 mars för niorna.</p><p>– Båda ansökningsperioderna är öppna en månad, säger Anne Benson.</p><p>Det handlar om jobb inom bland annat matsal, lokalvård, städ, vaktmästeri och som badvärd och miljövärd. På grund av covid-19 är det bara de över 18 år som kan jobba inom förskola.</p><h4><strong>Osäkert med jobb inom äldreomsorgen</strong></h4><p>Jobben inom äldreomsorg är vanligtvis många, men läget är på grund av smittspridningen osäkert i år.</p><p>– Vi har ställt frågan. Hur resonerar man i äldreomsorgen – kommer de att vilja ta emot eller inte? Vi vet inte än.</p><p>De verksamheter inom Göteborgs Stad som känner att de vill och har möjlighet att ta emot unga sommarjobbare kan anmäla sig.</p><p>– Det gör man enkelt på Göteborgs Stads hemsida.</p><h4><strong>Tre veckor</strong></h4><p>Precis som tidigare år jobbar ungdomarna på gymnasiet under tre veckor – niorna i två veckor. Tre perioder erbjuds under sommaren och den som söker klickar i vilka perioder man kan jobba och inom vilka verksamheter man kan tänka sig att jobba.</p><p>Nytt för i år är att både grundskoleeleverna och gymnasieeleverna söker sina sommarjobb genom förvaltningen Arbetsmarknad och vuxenutbildning.</p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

|

|