<p class="wp-block-paragraph">Göteborg har varit diplomerad Fairtrade city sedan 2011. Nu får staden utmärkelsen Årets Fairtrade city 2026 av Fairtrade Sverige.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är otroligt glada och stolta! I Göteborg har vi arbetat länge tillsammans med civilsamhälle och näringsliv för mänskliga rättigheter och att människor ska ha bra arbets- och levnadsvillkor. Det här priset är inte bara vårt, det tillhör alla göteborgare, engagerade företag och organisationer som bidrar till att göra skillnad, säger Jesper Jones, samordnare Fairtrade city Göteborg.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="995" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800.jpg" alt="Porträttbild av Jesper Jones" class="wp-image-150662" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800-241x300.jpg 241w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800-768x955.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800-250x311.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800-520x647.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Jesper-Jones-800-730x908.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jesper Jones, samordnare för Fairtrade city Göteborg, beskriver utmärkelsen som ett resultat av ett långsiktigt arbete tillsammans med civilsamhälle, näringsliv och göteborgare. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Han beskriver arbetet som en del av Göteborgs Stads långsiktiga hållbarhetsarbete.</p><p class="wp-block-paragraph">– Varje Fairtrade-märkt kaffekopp, banan eller fotboll ger en positiv effekt för de lokalsamhällen där varorna produceras. Det kan handla om att familjer får möjlighet att skicka sina barn till skolan, få tillgång till hälsovård eller rent vatten, säger Jesper Jones.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Prisas för långsiktigt arbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I motiveringen lyfts Göteborgs Stads arbete med rättvis handel och hållbar konsumtion. Fairtrade Sverige pekar bland annat på Göteborgs Stads samverkan med civilsamhället och företagsnätverket Tillsammans är vi Fairtrade city.</p><p class="wp-block-paragraph">Genom nätverket engageras företag och organisationer i insatser för ett mer rättvist företagande. Nätverket består av ungefär 50 göteborgska företag som vill arbeta mer med hållbarhet och lära av varandra.</p><p class="wp-block-paragraph">– Fairtrade city blir starkast när kommunen, näringslivet och civilsamhället drar åt samma håll, säger Jesper Jones.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborg lyfter också frågor om hållbar konsumtion i både små och stora evenemang, till exempel under det årliga arrangemanget Barnens dag.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="695" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000.jpg" alt="Porträttbild tagen utomhus i en grön park" class="wp-image-150664" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000-768x534.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000-520x361.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/2023_Ulrika-Urey_1000-730x507.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ulrika Urey, generalsekreterare för Fairtrade Sverige, lyfter att 94 procent av Göteborgs Stads upphandlade kaffe var Fairtrade-märkt 2025. Foto: Fairtrade Sverige</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Göteborgs Stad synliggör hur idén om rättvis handel kan inkluderas i all verksamhet. Att 94 procent av allt upphandlat kaffe var Fairtrademärkt 2025 är ett av många exempel på att konkreta beslut kan göra verklig skillnad för odlare och anställda världen över, säger Ulrika Urey, generalsekreterare Fairtrade Sverige.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>30 miljoner koppar kaffe</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar bland annat med hållbara textilier och ställer hållbarhetskrav på rättvist handlade produkter som kaffe, kakao och te.</p><p class="wp-block-paragraph">Under 2025 uppgick volymen rättvist handlat kaffe i staden till 236 000 kilo. Det motsvarar ungefär 30 miljoner koppar kaffe.</p><p class="wp-block-paragraph">Fairtrade-arbetet märks bland annat i stadens upphandlingar. Enligt Jesper Jones är målet att hållbara val ska vara en självklar del av vardagen, till exempel på lärarrum, äldreboenden och fikarum.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det bästa är om det inte märks alls, utan bara är. Vi som stad ska jobba efter de mänskliga rättigheterna och det gäller även de saker som staden köper in från andra delar av världen, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fortsatt fokus på fler produkter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Efter utmärkelsen vill Göteborgs Stad fortsätta utveckla arbetet med fler produkter som är handlade med mänskliga rättigheter som grund.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det vi är mest stolta över är uthålligheten. Göteborg har inte behandlat Fairtrade som en tillfällig kampanj, utan som en del av stadens långsiktiga hållbarhetsarbete, säger Jesper Jones.</p><p class="wp-block-paragraph">Han lyfter teknikbranschen som ett område där det finns stora hållbarhetsutmaningar, bland annat kopplat till gruvindustri, tillverkning och avfall.</p><p class="wp-block-paragraph">– Där jobbar staden för att få mer hållbara produkter, men vi har en lång väg kvar, säger Jesper Jones.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Årets Fairtrade city</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Fairtrade city är en diplomering för kommuner som arbetar aktivt för etisk konsumtion och hållbar handel.</p><p class="wp-block-paragraph">Arbetet ska ligga i linje med FN:s Agenda 2030.</p><p class="wp-block-paragraph">Bedömningen utgår bland annat från strategiskt arbete, informations- och engagemangsinsatser samt upphandling av rättvist handlade produkter.</p><p class="wp-block-paragraph">I dag finns omkring 2 000 diplomerade städer i världen och cirka 30 i Sverige.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.fairtrade.net/se-sv.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Fairtrade Sverige</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p>

Vy över Göteborg vid Göta älv med Älvsborgsbron och Sjömanstornet i förgrunden och en luftballong mot himlen

medium

large

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

Göteborg har utsetts till Årets Fairtrade city

<p class="wp-block-paragraph">I sommar förstärks trygghetsvärdarnas arbete med sju team som rör sig på fler platser i Göteborg. Teamen finns ute onsdag till lördag, framför allt på kvällar och helger. De team som arbetar i bostadsområden är ute tidigare på dagarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nytt i år är att trygghetsvärdarna har ett bredare uppdrag, utöver kollektivtrafiken. De ska också finnas mer allmänt i city- och krogmiljön i centrala Göteborg och i bostadsområden, för att ge stöd där det behövs, säger Anna Lönn Lundbäck, avdelningschef för stadsområde välfärd och fritid på socialförvaltningen Centrum.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="615" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000.jpg" alt="Anna Lönn Lundbäck står utanför trygghetslokalen på Drottningtorget" class="wp-image-150645" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-768x472.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-520x320.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Anna-Lonn-Lundback-1000-730x449.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">”Trygghetsvärdarna ska vara vänliga ansikten och hjälpsamma händer som är beredda att lyssna, gå med eller lotsa vidare”, säger Anna Lönn Lundbäck, avdelningschef för stadsområde välfärd och fritid på socialförvaltningen Centrum. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska finnas där behoven är störst</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bakgrunden är bland annat en utvärdering av trygghetsvärdarnas arbete som gjordes i slutet av förra året. Den visade att uppdraget fyller ett tydligt behov.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ska arbeta där behoven är som störst och det kräver att vi är mer flexibla. Uppdraget från politiken är att trygghetsvärdarna ska finnas till för hela staden och då ser behoven lite olika ut, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><p class="wp-block-paragraph">I centrala Göteborg handlar uppdraget ofta om att möta berusade unga och vuxna, socialt utsatta personer och ibland att närvara i mer komplexa och akuta situationer. I bostadsområden ligger fokus mer på förebyggande och relationsskapande arbete, särskilt gentemot barn och unga.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="697" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000.jpg" alt="Närbild på en vit väst märk med Trygghetsvärd och Göteborgs Stads logga och knappar i olika färger där det står Stoppa våldet, Hallo!, Hello!, Hola! och Bonjour!" class="wp-image-150646" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-768x535.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-520x362.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/trygghetsvardar-1000-730x509.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Trygghetsvärdarnas vita västar ska göra dem lätta att känna igen för den som behöver stöd, vägledning eller någon att prata med. Foto: Kristina Ahlinder</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Trygghetsvärdarna ska alltså både kunna hantera situationer som uppstår här och nu och bidra till mer långsiktig trygghet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Styrs av aktuella lägesbilder</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Var trygghetsvärdarna finns avgörs utifrån aktuella behov. Göteborgs Stad samverkar med bland andra Västtrafik och Göteborgs Spårvägar för att teamen ska hamna där de gör mest nytta. Arbetet styrs av lägesbilder från Trygg i Göteborg, stadsområdena, Västtrafiks brottsförebyggande koordinatorer och operativ samordning med Göteborgs Spårvägar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Placeringar och fokusområden kommer att förändras över tid utifrån gemensam lägesbild och aktuella behov. Vissa platser kan vara återkommande under längre perioder för att skapa kontinuitet och ökad upplevd trygghet, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><p class="wp-block-paragraph">Staden vill också utveckla samverkan med exempelvis bostadsbolag, civilsamhälle, fältverksamhet och fritidsverksamhet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kan följa med en bit på vägen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Trygghetsvärdarna arbetar med social närvaro. De är inte ordningsvakter, utan ska vara tillgängliga vuxna som kan ge stöd, information och vägledning.</p><p class="wp-block-paragraph">– De kan prata med dig och hjälpa dig om du känner dig otrygg. De kan följa dig en bit på vägen eller lotsa dig vidare till andra viktiga stödinsatser, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygghetsvärdar i Göteborg</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Trygghetsvärdarna är en del av Göteborgs Stads trygghetsarbete</li><li>I sommar finns sju team ute i Göteborg</li><li>De är ute onsdag till lördag, framför allt på kvällar och helger</li><li>Teamen i bostadsområden är ute tidigare på dagarna</li><li>Uppdraget omfattar kollektivtrafik, city- och krogmiljöer, knutpunkter, resecentrum, hållplatser, bostadsområden och andra mötesplatser</li><li>Trygghetsvärdarna kan ge stöd, information och vägledning till personer som känner sig otrygga</li><li>Under juni–december förra året hade trygghetsvärdarna 88 650 möten med människor</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/trygg-i-centrum" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Trygg i centrum</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">Det kan till exempel handla om att hjälpa någon att kontakta socialjouren, stötta personer som är vilsna eller saknar nätverk i Göteborg, eller finnas där för någon som är orolig.</p><p class="wp-block-paragraph">Förra året hade trygghetsvärdarna totalt 88 650 möten med människor mellan juni och december.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den siffran visar både omfattningen av uppdraget och ett tydligt behov av närvaro. Jag hoppas att göteborgarna ska känna att det finns fler trygga vuxna på stan. Vänliga ansikten och hjälpsamma händer som är beredda att lyssna, gå med eller lotsa vidare, säger Anna Lönn Lundbäck.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygg stad för alla</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</p></div><h3 class="wp-block-heading"><strong><br></strong></h3><h2 class="wp-block-heading"><br><br></h2>

Gruppbild med elva personer med vita västar och svarta kepsar märkta med trygghetsvärd och Göteborgs Stads logotype

Trygghetsvärdar syns på fler platser i sommar

<p class="wp-block-paragraph">Frigolit är ett material som går att återvinna, men som oftast går till förbränning. En anledning är att materialet tar stor plats i förhållande till sin vikt.</p><p class="wp-block-paragraph">Nu har Renova Miljö investerat i en ny frigolitpress. Pressen river materialet och komprimerar det under högt tryck till balar på cirka 40 kilo.</p><p class="wp-block-paragraph">– Genom att pressa materialet kan vi effektivisera transporterna och samtidigt återvinna frigolit på ett hållbart sätt, säger Nanna Bergendahl, produktionschef på Renova Miljö.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Blir råvara i nya produkter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den pressade frigoliten kan materialåtervinnas och användas som råvara i nya produkter. Eftersom materialet kan återvinnas flera gånger minskar behovet av nya resurser.</p><p class="wp-block-paragraph">För Renova Miljös kunder innebär satsningen att det blir möjligt att sortera ut frigolit. Materialet sorteras nu ut från ”Avfall till sortering”, och det finns även möjlighet att lämna ren, källsorterad frigolit direkt till Renova för materialåtervinning.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Frigolitpressen</strong> </h3><ul class="wp-block-list"><li>Pressen river och komprimerar frigolit till balar</li><li>Varje bal väger cirka 40 kilo</li><li>Den minskade volymen gör transporterna mer effektiva</li><li>Frigoliten skickas vidare till materialåtervinning</li><li>Materialet kan bli råvara i nya produkter</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.renova.se/produkter-och-tjanster/avfallshantering/sorteringsguide/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Renovas sorteringsguide</a></strong></p></div>

Långa smala balar av vit frigolit ligger staplade på lastpallar

Ny metod ska öka återvinningen av frigolit

<p class="wp-block-paragraph">Sedan 2023 har flera fynd av både kortnosad och långnosad sjöhäst gjorts i svenska vatten. Forskarna tror att utvecklingen hänger ihop med stigande havstemperaturer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det finns goda skäl att misstänka att det är den ökande temperaturen i havet, till följd av klimatförändringarna, som gör att sjöhästar nu kan överleva i svenska vatten, säger Björn Källström, forskningsledare på Sjöfartsmuseet Akvariet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000.jpg" alt="En person står framför ett akvarium med vatten." class="wp-image-150549" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/bjorn-kallstrom-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Björn Källström är forskningsledare på Sjöfartsmuseet Akvariet. Foto: Sjöfartsmuseet Akvariet</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Forskarna vet ännu inte om sjöhästarna överlever svenska vintrar eller om nya individer driver hit varje sommar via alger och sjögräs från södra Europa.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi försöker förstå om det här är tillfälliga besökare eller början på en självförökande population i svenska vatten. Det tar lång tid att få svenskt medborgarskap – även för sjöhästar, säger Björn Källström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Barn hjälper marinbiologer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under 2025 utvecklades nya metoder i Sjöfartsmuseet Akvariets forskningslaboratorium. Genom att analysera vattenprover kan forskarna hitta spår av sjöhästars dna utan att själva djuren behöver observeras. Men en avgörande del av den fortsatta kartläggningen bygger på medborgarforskning, där barn som fiskar och leker vid stranden spelar en viktig roll<strong>.</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Krabbmetande barn är marinbiologernas bästa hjälpredor. De upptäcker detaljer som vuxna missar och bidrar med ovärderlig kunskap om livet under ytan, säger Björn Källström.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="882" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800.jpg" alt="En kortnosad sjöhäst" class="wp-image-150550" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800-272x300.jpg 272w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800-768x847.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800-250x276.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800-520x573.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Hippocampus-800-730x805.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">En kortnosad sjöhäst. Foto: Shutterstock</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Efterlyser fler fynd från allmänheten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Sjöfartsmuseet Akvariet vill nu att allmänheten fotograferar sjöhästar och rapporterar plats och datum för fynden. Alla bekräftade observationer kommer att rapporteras vidare till SLU:s Artportal och användas i museets fortsatta forskning.</p><p class="wp-block-paragraph">Resultaten från forskningsprojektet kommer att presenteras i den publika forskningsmiljön Ocean Lab i Akvariet, där de båda arterna också kommer att visas upp under sommaren.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är fantastiskt att visa hur forskningen går till för våra besökare. Barn och vuxnas upptäckter och engagemang kan faktiskt bidra direkt till vår kunskap om sjöhästar, säger Carina Sjöholm, museichef.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så rapporterar du fynd av sjöhäst</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Skicka en beskrivning av fyndet tillsammans med foto, datum och exakt plats till<br>Björn Källström, <a href="mailto:bjorn.kallstrom@kultur.goteborg.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">bjorn.kallstrom@kultur.goteborg.se</a></p><p class="wp-block-paragraph">Läs mer om sjöhästarna via länkarna till Artdatabanken här nedan.<br><br><br><strong>Länkar</strong>: <br><a href="https://artfakta.se/taxa/267071/information" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Artdatabanken: Kortnosad sjöhäst</a><br><a href="https://artfakta.se/taxa/6052560/information" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Artdatabanken: Långnosad sjöhäst</a><br><a href="https://sjofartsmuseetakvariet.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sjöfartmuseet Akvariet</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div>

En långnosad gul sjöhäst i undervattensmiljö.

Rapportera sjöhästar till Sjöfartsmuseet i sommar

<p class="wp-block-paragraph">I verksamhetsområdet Hisingen 2 får omkring 800 personer stöd av hemtjänsten nästan varje dag. Området omfattar Ramberget, Brämaregården, Brunnsbo, Backa, Tuve och Kärra. Cirka 250 omsorgsmedarbetare utför insatserna.</p><p class="wp-block-paragraph">När det blir riktigt varmt märks det i verksamheten. För personalen kan det vara påfrestande att förflytta sig mellan olika omsorgstagare och arbetsuppgifter kan bli tyngre att utföra.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det kan också snabbt bli märkbart att omsorgstagarna blir värmepåverkade, eftersom äldre personer är särskilt utsatta vid värmeböljor, säger AnnaMagnolia Hagström, kvalitetsutvecklare.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>SMHI skickar information vid värmeböljor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Sedan några år tillbaka har hemtjänsten i Göteborgs Stad en särskild rutin vid värmeböljor. Den beskriver hur verksamheten ska förbereda sig inför höga temperaturer och agera när värmen slår till. När väderprognoserna visar att temperaturen når 26 grader eller mer under tre dagar i följd skickar SMHI förhandsinformation till ansvariga inom vård och omsorg för att de ska kunna öka beredskapen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Rutinen är väl känd av medarbetare och vi har en affisch med råd för de medarbetare som arbetar nära omsorgstagare. Den används flitigt på enheterna under sommaren och är ett gott stöd för både medarbetare och chefer, säger AnnaMagnolia Hagström.</p><p class="wp-block-paragraph">Affischen beskriver bland annat vad personalen ska vara extra uppmärksam på. Det kan handla om förhöjd kroppstemperatur, snabb puls, yrsel, onormal trötthet, muntorrhet och minskade urinmängder. Om en omsorgstagare visar tecken på att må dåligt av värmen ska personalen kontakta sjuksköterska.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Insatser kan prioriteras om</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under varma dagar kan hemtjänsten också behöva prioritera annorlunda. Det kan till exempel handla om att ställa in promenader mitt på dagen eller skjuta upp insatser som innebär extra fysisk aktivitet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi som leder verksamheten påminner våra medarbetare om att ha vattenflaska med sig under arbetsdagen. Ofta erbjuder vi vätskeersättning och ibland isglass för att hålla motivationen uppe, säger AnnaMagnolia Hagström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hemtjänsten hjälper till att skapa svalka</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De mest sårbara omsorgstagarna är ofta äldre personer, personer som inte känner törst lika tydligt och personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Hemtjänsten kan då behöva hjälpa till med att till exempel vädra vid rätt tid, dra för persienner, ordna svalka eller påminna om att dricka.</p><p class="wp-block-paragraph">Personalen kan också erbjuda en sval dusch, ett kallt fotbad, en blöt handduk runt nacken eller hjälpa omsorgstagaren att byta till löst sittande kläder i naturmaterial.</p><p class="wp-block-paragraph">– Som verksamhetschef är jag väldigt stolt över hur våra medarbetare tar hand om våra äldre även vid svårare väderförhållanden. Det spelar ingen roll om det är snökaos eller värmebölja. Med god planering, kunskap och hjärta kan vi minska riskerna under årets varmaste dagar, säger Rasmus Evinsnö, verksamhetschef för hemtjänsten på Hisingen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så skyddar du dig vid höga temperaturer</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Stäng ute värmen</strong><br>Dra för gardiner, fäll ner persienner och använd markiser. Stäng fönster och dörrar där solen ligger på. Vädra på kvällen, natten eller tidigt på morgonen när det är svalare ute.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Håll dig sval</strong><br>Ta en sval dusch eller lägg en blöt handduk runt nacken. Använd löst sittande kläder i naturmaterial.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Drick mer vatten</strong><br>Drick mer än vanligt och vänta inte tills du blir törstig. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Ät gärna vätskerik mat, till exempel frukt och grönsaker.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Ta det lugnt</strong><br>Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Titta till andra</strong><br>Äldre, kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, barn, gravida och personer som tar vissa mediciner kan vara extra känsliga för värme. Titta gärna till vänner, grannar och anhöriga.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Mår du dåligt av värmen?</strong><br>Kontakta 1177 för rådgivning.</p><p class="wp-block-paragraph">Källa: Folkhälsomyndigheten<br><br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/klimatanpassning/var-redo-nar-varmeboljan-slar-till" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad – var redo när värmeböljan slår till</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

AnnaMagnolia Hagström och Rasmus Evinsnö står framför blommande buskar. I bakgrunden syns en byggnad i tegel.

Så jobbar hemtjänsten vid värmeböljor

<p class="wp-block-paragraph">Mellan ekar, tallar och blåbärsris slingrar sig den nya cykelbanan fram i Skatås. Här kan barn och nybörjare testa mountainbike i en miljö där det är lätt att börja och roligt att bli bättre. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Byggd för att fler ska våga testa</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Skatås flowtrail är utformad för att passa nybörjare och yngre cyklister. Den gröna slingan är en kilometer lång och har mjuka svängar och ett jämnt flyt genom skogen. För den som vill prova något mer utmanande finns också en blå extraslinga med mer tekniska partier.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="587" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii.jpg" alt="Ett barn i treårsåldern cyklar på springcykel på cykelbanan i skogen" class="wp-image-150493" style="aspect-ratio:1.7036266618431763;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii-768x451.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii-520x305.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-ii-730x429.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">På flowtrailen finns plats för både små och stora cyklister – från springcykel till mountainbike. Foto: Cecilia Wannebo</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">— Skatås är redan ett av Göteborgs mest uppskattade friluftsområden, men vi såg att det saknades enkla och inkluderande mountainbikemiljöer för barn, unga och nybörjare. Med flowtrailen vill vi göra det lättare för fler att upptäcka cykling och känna rörelseglädje i naturen, säger Ulrika Eldkrona, planeringsledare på stadsmiljöförvaltningen och projektledare för Skatås Flowtrail.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Har snabbt blivit populär</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Banan ligger bara ett stenkast från Skatås motionscentrum och har snabbt blivit ett uppskattat tillskott i området. Här kombineras fartfylld cykling med naturupplevelser och skogskänsla. </p><p class="wp-block-paragraph">Besöksräknare visar att många redan använder leden, och intresset fortsätter att växa allt eftersom fler hittar dit. Sedan slutet av februari har nästan 7 900 passager registrerats vid flowtrailens startportal.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="562" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii.jpg" alt="Ett barn cyklar på cykelbanan i skogen" class="wp-image-150497" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-iii-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En flowtrail är byggd för att ge ett jämnt flyt genom skogen – med mjuka svängar, små gupp och kurvor. Foto: Cecilia Wannebo</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Även lokala cykelföreningar använder flowtrailen i sina träningar för barn och unga. Intresset för att delta i dessa är stort och många har inför säsongen stått i kö för att få vara med.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">— Vi vill skapa platser där det känns lustfyllt att röra på sig och samtidigt få uppleva naturen. För många barn kan det här bli ett första steg in i både cykling, naturupplevelser och ett aktivt friluftsliv, säger Ulrika Eldkrona.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Skatås flowtrail</strong> </h3><ul class="wp-block-list"><li>Mountainbikeled för barn, unga och nybörjare</li><li>Grön led på en kilometer&nbsp;</li><li>Blå extraslinga på 300 meter med mer teknisk cykling</li><li>Leden är enkelriktad</li><li>Ligger cirka 80 meter från Skatås motionscentrum</li><li>Start vid träportalen med texten Skatås flowtrail&nbsp;</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Regler på leden</strong> </p><ul class="wp-block-list"><li>Hjälm är obligatorisk</li><li>All cykling sker på egen risk</li><li>Visa hänsyn till andra cyklister</li><li>Inga tävlingar genomförs på leden</li><li>Motordrivna fordon är förbjudna.&nbsp;</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: &nbsp;</strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/skatas-motionscentrum/utomhusmotion/skatas-flowtrail" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Skatås flowtrail</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000.jpg" alt="Träportal som leder in till cykelbanan i skogen med texten Skatås flowtrail" class="wp-image-150494" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Skatasflowtrail_1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Träportalen leder in till nybörjarbanans start. Banan är enkelriktad och börjar och slutar på samma plats. Foto: Cecilia Wannebo</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ny mountainbikebana i Skatås ska få fler barn att börja cykla

<p class="wp-block-paragraph">– Göteborgare behöver vara förberedda. I fjol var det mycket nära att ett kraftigt regn drabbade centrala Göteborg, säger Cecilia Wennberg, verksamhetsområdeschef på Kretslopp och vatten. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Skyfallskartan visar hur ditt hus kan drabbas</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Varje fastighetsägare är ansvarig för att skydda sin&nbsp;egen&nbsp;fastighet från översvämningar.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;–&nbsp;&nbsp;Jag uppmanar alla göteborgare att gå in på kommunens skyfallskarta och ser hur just deras hus kan drabbas av ett kraftigt skyfall, säger Cecilia Wennberg.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="612" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000.jpg" alt="En stor informationstavla på Drottningtorget med en affisch som handlar om skyfall" class="wp-image-150413" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000-768x470.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000-520x318.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfallsaffisch-1000-730x447.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En av de affischer som syntes i Göteborg för ett år sedan med uppmaningen om att vara redo för skyfall. Foto: Louise Utter Otterdahl</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Det är nu tre år sedan Kretslopp och vatten utlyste juli och augusti till Göteborgs skyfallssäsong och började informera göteborgare om riskerna, fastighetsägarnas ansvar och hur man skyddar sig själv och sina saker. Det gör att andelen göteborgare som i&nbsp;Statistiska centralbyrån SCB:s medborgarundersökning svarade att de vet vad de ska göra för att skydda sin fastighet har ökat från 33 till 37 procent.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så kan du</strong> <strong>ligga steget före skyfallet</strong>:</h3><p class="wp-block-paragraph">1. Kolla på Göteborgs skyfallskarta hur ditt område kan drabbas &#8211; länken hittar du här nedan </p><p class="wp-block-paragraph">2. Flytta värdefulla saker till en plats som inte kan översvämmas </p><p class="wp-block-paragraph">3. Kolla vad din hemförsäkring täcker</p><p class="wp-block-paragraph">4. Om du har ett hus – ta reda på hur du kan skydda det </p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk</strong> <strong>till skyfallskartan:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dagvatten-och-skyfall/goteborgs-skyfallssasong-2025/var-redo-for-skyfall" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Var redo för kraftiga skyfall</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Det är fortfarande för få. Ett vanligt missförstånd är att avloppsledningarna i marken borde kunna ta hand om extrema regnmängder, men det är inte möjligt. Därför behöver regnvatten kunna rinna undan och samlas på lämpliga platser ovan mark, säger Cecilia Wennberg.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kraftigt regn över nordost förra sommaren</strong> </h2><p class="wp-block-paragraph">15 juli förra året riskerade centrala Göteborg att drabbas av ett kraftigt skyfall. I stället föll de största regnmängderna i områden runt centrum, framför allt i Olofstorp. Där uppmättes omkring 40 millimeter regn på bara en halvtimme. Skadorna blev få eftersom regnet främst föll över naturmark och tätorter där dagvatten från gatubrunnar och spillvatten från hushåll och verksamheter leds i separata system.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="697" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000.jpg" alt="En toalett där vattnet står högt på golvet och rinner ut från toalettstolen" class="wp-image-150414" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000-768x535.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000-520x362.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/oversvammad-toalett-1000-730x509.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En översvämmad toalett. Foto: Patrick Persson/TT</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Hade samma mängd regn fallit över centrala Göteborg, där dagvatten och spillvatten leds i samma ledningar och stora delar av marken är asfalterad eller stenlagd, hade fastighetsägare, kommunen och göteborgarna fått stora problem med översvämningar, säger Cecilia Wennberg.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">I centrala Göteborg var regnet mer beskedligt, men ändå tillräckligt kraftigt för att fotbollsplanerna på Heden skulle svämma över. Flera matcher i Gothia cup fick därför ställas in. På flera platser drabbades även fastighetsägare av källaröversvämningar.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gemensam information om skyfall och</strong> <strong>värmebölja</strong> </h2><p class="wp-block-paragraph">Nytt för denna sommar är att Göteborgs Stad, förutom att ge tips om hur man skyddar sin fastighet och sina prylar vid en översvämning, också kommer att göra en värmebölja-kampanj, där det ges tips om att dricka vatten, söka svalka, stänga ute värme och ha koll på hur man själv och andra mår vid en värmebölja.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Värmeböljor och kraftiga skyfall hör ihop. Efter flera dagar med höga temperaturer ökar risken för kraftiga skyfall. Detta eftersom det samlas mycket vattenånga i atmosfären när det är varmt. Därför är det bra att vi nu informerar om dessa saker ihop, säger Cecilia Wennberg.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="638" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000.jpg" alt="Flygbild över ett villaområde där gator och trädgårdar är översvämmade av regnvatten" class="wp-image-150415" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000-768x490.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000-520x332.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/skyfall-gavle-foto-Fredrik-Sandberg-TT-1000-730x466.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Flygbild som visar delar av översvämningen i Gävle i augusti 2021. Foto: Fredrik Sandberg/TT</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Skydda dig och din bostad vid extrema regn 

<p class="wp-block-paragraph">När temperaturen stiger behöver kroppen arbeta för att hålla sig sval. Det gör den bland annat genom att öka blodflödet till huden och genom att svettas. Men det kan också bli en påfrestning, särskilt för den som redan har nedsatt hälsa.</p><p class="wp-block-paragraph">– Alla kroppens funktioner är beroende av att vi håller kroppstemperaturen inom ett ganska snävt intervall. När kroppen behöver kyla ner sig aktivt blir det en påfrestning för hjärtat, säger Erik Hansson, st-läkare i allmänmedicin och forskare vid samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="683" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-150365" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000-300x205.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000-768x525.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000-250x171.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000-520x355.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/erik_hansson-1000-730x499.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Erik Hansson är st-läkare i allmänmedicin och forskare vid samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet. Foto: Foto privat</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">På tisdag 2 juni, på Heat action day, föreläser han på Frölunda bibliotek, Kortedala bibliotek och stadsbiblioteket om hur värme påverkar kroppen och vad man själv kan göra för att må bättre under varma dagar. Föreläsningarna är en del av Göteborgs Stads arbete med att öka kunskapen om extremväder, klimatanpassning och folkhälsa.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Tre föreläsningar om värme som hälsorisk tisdag 2 juni</h3><p class="wp-block-paragraph">Du är välkommen till Erik Hanssons föreläsningar som är gratis. Mer information hittar du här:</p><ul class="wp-block-list"><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?activityId=32c60b65-5f78-4ea0-86bc-c57a84fcb60c" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Föreläsning på Frölunda bibliotek &#8221;Värme som hälsorisk&#8221; kl 11-12</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?activityId=66ff5e6b-ee33-4f0f-9fd7-1bd9a211d847" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Föreläsning på Kortedala bibliotek &#8221;Värme som hälsorisk&#8221; kl 15-16</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?activityId=029ef8e4-eeec-46ef-96f7-43e06478b6a1" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Föreläsning på stadsbiblioteket: &#8221;Värme som hälsorisk&#8221; kl 18-19</a></li></ul></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Äldre är extra utsatta</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De som löper störst risk vid värme är äldre personer, personer med vissa sjukdomar och personer som kan ha svårt att själva anpassa sin vardag efter temperaturen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Äldre kan ha svårigheter både att uppfatta hur varmt det är och att agera på det. Det kan handla om att förflytta sig till ett svalare rum, ta en dusch, vädra på natten eller ta något extra glas vatten, säger Erik Hansson.</p><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt betonar han att rådet att ”dricka mycket” inte alltid är hela lösningen. Personer med till exempel hjärt- eller njursjukdom kan ha svårt att hantera stora mängder vätska. För den som har svårt att svettas kan det ibland vara bättre att kyla kroppen utifrån, till exempel med blöta handdukar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Anpassa dagen efter värmen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För de flesta handlar det viktigaste rådet om att sänka tempot. Planera dagen efter vädret, undvik ansträngande aktiviteter när det är som varmast och ta fler pauser i skuggan.</p><p class="wp-block-paragraph">– Acceptera att man blir mindre effektiv och har sämre ork om det är varmare än vad man är van vid. Se till att det blir extra raster, i skuggan, med tillgång till vatten, säger Erik Hansson.</p><p class="wp-block-paragraph">Hemma kan man försöka hålla värmen ute på dagen och vädra när det är svalare på natten. Det är också viktigt för sömnen och återhämtningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Heat action day &#8211; en dag för kunskap om extrem värme</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Är en internationell temadag för att öka medvetenhet om att extrem värme blir allt vanligare, intensivare och ett hot mot liv och hälsa.</p><p class="wp-block-paragraph">Bakom initiativet står Röda korsets och Röda halvmånens nationella föreningar och partners</p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vatten räcker inte alltid</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En vanlig missuppfattning är att det räcker att dricka ordentligt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Visst behöver vi dricka för att inte bli uttorkade om vi svettas mycket. Men om man anstränger sig mycket i värmen kan man få värmeslag ändå, även om man har druckit tillräckligt, säger Erik Hansson.</p><p class="wp-block-paragraph">Han hoppas att föreläsningen ska ge göteborgarna en bättre förståelse för hur värme påverkar kroppen, men utan att skapa onödig oro.</p><p class="wp-block-paragraph">– Riskerna att något farligt händer på grund av värme är för den enskilda relativt små. Men eftersom alla påverkas av vädret, och alla påverkas samtidigt vid en värmebölja, kan en värmebölja ändå få stora konsekvenser på befolkningsnivå, säger Erik Hansson.</p>

En person sitter på en klippa vid havet och dricker vatten ur en platsflaska

Så klarar du värmen bättre i sommar

<p class="wp-block-paragraph">I år blir det fyra nya sommarsatsningar: Vasa Kyrkogata, en del av Storgatan, Kvilletorget och Kortedala torg. Tillsammans med tidigare platser är de en del av stadens arbete med sommargator och sommartorg.</p><p class="wp-block-paragraph">Bakgrunden är ett uppdrag från kommunfullmäktige att skapa fler sommargator och sommartorg på platser där de bidrar till stadsliv och verksamheter i området. I uppdraget ingår också att undersöka och ge förslag till sommarplatser som kan utvecklas vidare och bli permanenta året runt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser i våra utvärderingar att dessa platser är uppskattade. När vi ger mer utrymme till göteborgare och verksamheter att ta plats, ser vi att fler stannar längre, umgås och trivs i stadsmiljön, säger Louise Lendas, projektledare platsutveckling på stadsmiljöförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="603" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000.jpg" alt="En pappa och dotter som spelar brädspel och några ungdomar som hänger tillsammans på Stigbergstorgets sommartorg." class="wp-image-150325" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000-768x463.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000-520x314.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Stigbergstorget-1000-730x440.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stigbergstorget har fått ett nytt innehåll i sommar. Ny möblering, fler planteringar och grönska samt lek- och spelmöjligheter. Foto: Cecilia Wannebo</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>När gator och torg får nytt liv</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under delar av året får vissa gator och torg ett nytt innehåll. Ytor som vanligtvis används för biltrafik kan i stället ge plats åt gående, grönska, sittplatser, uteserveringar och aktiviteter.</p><p class="wp-block-paragraph">Det kan också handla om att testa nya funktioner och användningsområden på torg och platser där staden vill utveckla miljön över tid. Erfarenheterna används som underlag i det fortsatta arbetet med att utveckla stadsmiljön.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Testas, utvärderas och utvecklas</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arbetet bygger på att prova lösningar i praktiken och utveckla dem utifrån hur de fungerar. Inför varje satsning görs analyser av platsens förutsättningar och behov. Under sommaren testas åtgärder i praktiken, och förändringarna följs upp genom dialoger, observationer och enkäter till boende, besökare och verksamheter.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Fyra nya platser i sommar</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Vasa Kyrkogata</strong><br>Mellan Molinsgatan och Aschebergsgatan tas parkeringsplatser bort och cykelbanan leds om. Det ger mer utrymme för sittplatser, mer grönska och uteserveringar.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Storgatan</strong><br>Sträckan mellan Kungsportsavenyn och Teatergatan får mer sittplatser, grönska och inslag av spel.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Kortedala torg</strong><br>Torget möbleras om med sittplatser, grönska, parasoll och ytor för lek och spel. Tanken är att skapa en plats där det är enkelt att slå sig ner, oavsett om du är på väg någonstans eller bara vill vara kvar en stund.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Kvilletorget</strong><br>Med nya sittplatser, grönska, cykelställ och ytor för lek och aktivitet utvecklas torget till en mer inbjudande plats. Här finns mer utrymme att mötas, leka och använda torget i vardagen.</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Från sommar till året runt</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del av arbetet är att identifiera vilka platser som fungerar så bra att de kan utvecklas vidare året runt. Flera tidigare sommarsatsningar har också gått vidare till nästa steg, som Grönsakstorget och Tredje Långgatan, där arbete med permanenta ombyggnationer pågår eller planeras.</p><p class="wp-block-paragraph">Under testperioderna samlar Göteborgs Stad in synpunkter från boende, besökare och verksamheter samtidigt som platsens användning följs upp. Erfarenheterna blir ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi testar, lär oss och justerar. Det gör att vi kan utveckla platserna steg för steg och fatta mer långsiktiga beslut på en trygg grund, säger Louise Lendas.</p><p class="wp-block-paragraph">Genom att testa först och ta tillvara erfarenheter från dem som använder platserna kan Göteborgs Stad utveckla stadsmiljöer som fungerar bättre i vardagen, för fler.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="526" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000.jpg" alt="Flera personer som går längs Tredje Långgatan när den är sommargågata." class="wp-image-150326" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000-300x158.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000-768x404.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000-250x132.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000-520x274.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tredje-langgatan-1000-730x384.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tredje Långgatan har varit sommargata sedan 2015. I år blir den en permanent gågata med ny gatubeläggning, mer grönska och fler sittplatser. Foto: Louise Lendas, sommaren 2024</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Återkommande sommarplatser</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Bland de platser som återkommer i år finns:</p><ul class="wp-block-list"><li>Stigbergstorget och Allmänna vägen</li><li>Teatergatan</li><li>Andra Långgatan</li><li>Kungsgatan</li><li>Brahegatan</li><li>Grönsakstorget</li><li>Bastionen Basargatan</li><li>Playan vid Stenpiren</li><li>Kungstorget</li></ul><p class="wp-block-paragraph">Precis som tidigare år återkommer även Flygande mattan, som i år landar på Olskrokstorget, Kyrkbytorget, Axel Dahlströms torg, Vårväderstorget, Doktor Fries torg och Gärdsås torg.</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Barn och unga som leker och använder sommartorget på Kortedala torg.

Här är årets nya sommargator och sommartorg

<p class="wp-block-paragraph">Den drygt tusen kvadratmeter stora plaskdammen har ersatts med en helt ny samtidigt som den fått en modern reningsanläggning med tillhörande pumphus. Men även om bassängen är vattenfylld och gräsmattor börjat rullas ut återstår en del arbete.</p><h2 class="wp-block-heading">Upprustning för kommande generationer</h2><p class="wp-block-paragraph">– Det är många detaljer som färdigställs i projektets slutskede. Bland annat ska vattenreningen trimmas in, armatur och möbler sättas på plats, och det återstår också en del plattsättning, säger projektledare Niclas Bergendahl.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000.jpg" alt="Plaskdammen omgiven av grönska, i förgrunden ett nyplanterat träd. " class="wp-image-150333" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Plaskis-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Restaureringen omfattar även ytorna runt dammen. Gräsmattorna har utökats och man har planterat fler träd.Foto: Elisabeth Klingberg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Men det dröjer inte särskilt länge innan det är dags att släppa in leken och folklivet till en av Majornas mest älskade mötesplatser. Runt mitten av juni beräknas Plaskis öppna för årets sommarsäsong.</p><p class="wp-block-paragraph">Plaskdammen har funnits på Älvsborgsplan i drygt 90 år.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nu har vi rustat upp Plaskis för att nya generationer barn ska kunna bada i Älvsborgsdammen en lång tid framöver, säger Niclas Bergendahl.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000.jpg" alt="En toalettbyggnad med beige träpanel " class="wp-image-150334" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/plaskis-toabyggnad-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den nya toalettbyggnaden är gestaltad för att passa in i kulturmiljön. Foto: Elisabeth Klingberg</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/majorna-linnestaden-haga/alvsborgsdammen---upprustning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Älvsborgsdammen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Nyrenoverade Plaskis fylld med vatten, i fonden syns en skolbyggnad i gult tegel

Plaskis öppnar igen i mitten av juni

<p class="wp-block-paragraph">Världshavsdagen uppmärksammas varje år den 8 juni för att påminna om havets betydelse för allt levande på jorden. Redan 7 juni kan du möta forskare, representanter från frivilligorganisationer och myndigheter på Sjöfartsmuseet Akvariet. </p><p class="wp-block-paragraph">I år är temat medborgarforskning och hur allmänheten kan bidra till ökad kunskap om havet genom egna observationer. Programmet består av korta föreläsningar med utrymme för frågor och diskussion efteråt.</p><p class="wp-block-paragraph">Arrangemanget är ett samarbete mellan Havsgruppen från Naturskyddsföreningen i Göteborg och Sjöfartsmuseet Akvariet tillsammans med organisationer och lärosäten som bedriver projekt med medborgarforskning.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Världshavsdagen</strong> </h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Datum: </strong>Söndag 7 juni</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Tid: </strong>Klockan 10–13</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Plats: </strong>Sjöfartsmuseet Akvariet<br><br><strong>Praktisk information:</strong> Arrangemanget genomförs utanför Sjöfartsmuseet Akvariet och är gratis. Om det regnar kommer föreläsningarna att flytta inomhus på Sjöfartsmuseet och då kommer det att krävas entréavgift eller museikort.<br><br><strong>Länk: <a href="https://www.sjofartsmuseetakvariet.se/aktiviteter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sjöfartsmuseet akvariet</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Möt havsforskare på Sjöfartsmuseet

<p class="wp-block-paragraph">– Vi vet att inköp har stor påverkan på klimatet. Men när det gäller biologisk mångfald har vi saknat samma tydlighet. Den här rapporten fyller en viktig lucka, säger Madeleine Jönsson, utvecklingsledare för natur och biologisk mångfald i Göteborgs Stad.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="554" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-150291" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000-300x166.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000-768x425.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000-520x288.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/madeleine-jonsson-1000-730x404.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">– Inköpen kan göra stor skillnad för naturen, säger Madeleine Jönsson, utvecklingsledare för natur och biologisk mångfald i Göteborgs Stad. Foto: Ulrik Fallström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad köper varje år stora mängder varor och tjänster. Det handlar om allt från mat och byggmaterial till IT och olika tjänster. Rapporten &#8221;Hur mäter vi inköpens påverkan på biologisk mångfald?&#8221; visar hur dessa inköp påverkar naturen och den biologiska mångfalden – både i Sverige och i andra delar av världen. Den ska hjälpa stadens verksamheter att göra bättre val för naturen.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="591" height="768" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/inkopsrapport-591.jpg" alt="" class="wp-image-150289" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/inkopsrapport-591.jpg 591w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/inkopsrapport-591-231x300.jpg 231w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/inkopsrapport-591-250x325.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/inkopsrapport-591-520x676.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 591px) 100vw, 591px" /></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läs rapporten här: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/2e9c69b1-7c08-4ae1-a2d0-08f08143a7fa/Rapport+2026_06+-+Analys+ink%C3%B6pens+p%C3%A5verkan+p%C3%A5+biologisk+m%C3%A5ngfald.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hur mäter vi inköpens påverkan på biologisk mångfald?</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Inköpen påverkar mer än man tror</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Rapporten visar att flera stora inköpsområden påverkar naturen mycket. Det gäller till exempel livsmedel, byggprojekt, markarbeten och möbler.</p><p class="wp-block-paragraph">Påverkan sker både lokalt och globalt – till exempel där råvaror tas fram eller produkter tillverkas.</p><p class="wp-block-paragraph">– Inköpen är ett av stadens viktigaste verktyg för att minska påverkan på naturen. Varje krav vi ställer och varje beställning vi gör påverkar ekosystem någonstans. Om vi gör rätt kan det få stor effekt, säger Madeleine Jönsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rätt krav – inte fler</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt betonar hon att det inte handlar om att göra arbetet svårare för inköpare.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="604" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150319" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000-768x464.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000-520x314.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/biologisk-mangfald-trafikmiljo-1000-730x441.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Christina Petersson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det viktiga är inte att ställa fler krav, utan att ställa rätt krav. Rapporten visar var riskerna är störst och var vi kan göra mest nytta.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon lyfter också att skärpta krav kan innebära mer arbete, till exempel att följa upp leverantörer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Men på sikt kan det spara resurser och ge vinster – både för miljön, samhället och ekonomin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska bli lättare att göra rätt</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett mål med rapporten är att ge bättre stöd till verksamheter som gör många inköp, som skolor och äldreomsorg.</p><p class="wp-block-paragraph">– De flesta som gör inköp är inte experter på biologisk mångfald – och det ska de inte behöva vara heller. Vi vill göra det enklare att förstå vilka val som gör skillnad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Våra val spelar roll&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Rapporten riktar sig främst till inköpare och hållbarhetsansvariga. Men enligt Madeleine Jönsson berör frågan alla som arbetar i Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är en stor organisation och våra val spelar roll. Ju fler som förstår det, desto större skillnad kan vi göra tillsammans.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Del av Göteborgs Stads hållbarhetsarbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Rapporten är ett steg i Göteborgs Stads arbete med att ta bättre hänsyn till biologisk mångfald. Den ska nu användas för att hitta risker, följa upp inköp och planera nästa steg.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill att biologisk mångfald blir en naturlig del av hållbarhetsarbetet – precis som klimatfrågan är i dag.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg ska öka den biologiska mångfalden till 2030</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar för att bevara och stärka naturen, till exempel genom att skydda värdefulla områden och skapa nya livsmiljöer för växter och djur. Målet är att den biologiska mångfalden i Göteborgs stadsmiljö ska öka till år 2030.<br><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/miljo-och-klimat-goteborg/miljo-och-klimatprogrammet/naturen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram: Biologisk mångfald</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/miljolaget-i-goteborg/biologisk-mangfald-i-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Biologisk mångfald i Göteborg </a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2026410135537128" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Miljöläget i Göteborg &#8211; Ge plats för livet</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="605" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150320" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/gronska-vid-damm-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Atom studios</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Rosa och ljusblå blommor i en plantering och ett bi som sitter i en ljusblå blomma

Så påverkar Göteborgs Stads inköp den biologiska mångfalden

<p class="wp-block-paragraph">På många platser i Göteborg ska gräset få växa tillräckligt högt för att ge örter och blommor tid att blomma. Då förvandlas gräsmattan så småningom till en örtäng.</p><p class="wp-block-paragraph">– Tanken är att skapa mer utrymme både för blommor och pollinatörer. När gräsytor får blomma gynnas bin, fjärilar och många andra arter. Samtidigt blir stadsmiljön mer levande och variationsrik för göteborgarna, säger Anna Gebo, planeringsledare på stadsmiljöförvaltningen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Vi kommer låta gräset få växa upp till cirka 20 centimeter innan vi klipper ner det till ungefär 10 centimeter. Dessutom samlar vi upp gräsklippet så att jorden blir magrare, vilket gynnar ängsväxterna ännu mer&#8221;</strong></em><br><br>Anna Gebo</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="639" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-150315" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800-300x240.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800-768x613.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800-250x200.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800-520x415.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AnnaG-800-730x583.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna Gebo är planeringsledare på stadsmiljöförvaltningen. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Högt gräs i gröna mellanrum</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det handlar inte om gräsmattor som används av allmänheten, utan om mindre gräsytor i refuger, rondeller och längs gångstråk. I de här gröna mellanrummen kan gräset få växa sig högre utan att det stör någon eller blir en trafikfara.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi kommer låta gräset få växa upp till cirka 20 centimeter innan vi klipper ner det till ungefär 10 centimeter. Dessutom samlar vi upp gräsklippet så att jorden blir magrare, vilket gynnar ängsväxterna ännu mer, säger Anna Gebo.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Arter som är bra ängsväxter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arter som kommer att synas mer i staden i sommar är bland annat rölleka, vitklöver, käringtand och olika slags fibblor. Det är vanliga arter som många känner igen, men kanske också ser som som ogräs.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det ligger ju i betraktarens öga. Men de här arterna är riktigt bra ängsväxter som kan göra stor skillnad för den biologiska mångfalden om de får blomma på tillräckligt många ställen, säger Anna Gebo.</p><p class="wp-block-paragraph">Nu under våren när både gräs och maskrosor frodas kan gräsytorna se lite extra vildvuxna och ovårdade ut.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det gäller att ha tålamod. I juli, augusti och september växer inte gräset lika fort och då blommar örterna som allra mest. Då kommer våra örtängar vara magiskt fina, säger Anna Gebo.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk</strong>: <strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Naturvård</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Gräsytor får växa vilt i Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">Det är organisationen CCBuild, en branschplattform för hållbart byggande, som delar ut priset. Förskolan fick utmärkelsen för sitt ambitiösa arbete med att ta tillvara material från både den tidigare skolan, men också från andra byggnader.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det känns som ett erkännande att våra ambitioner uppmärksammas av branschen. Stadsfastighetsförvaltningen är en stor beställare och fastighetsägare och har därmed stora möjligheter att påverka. Med det följer också ett stort ansvar. De val vi gör är viktiga, inte bara i det enskilda projektet utan i branschen i stort, säger Lina Frälsegård, verksamhetssamordnare på stadsfastighetsförvaltningen och som var byggprojektledare under stora delar av projektet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stålstomme blev pergola</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Några exempel på det återbrukade materialet är stålstommen från den gamla byggnaden som blev en pergola på skolgården och plåttaket som lackades om. Även innerdörrar, fönster, lekutrustning samt gat- och kantstenar har kunnat återanvändas. Genom att behålla bottenplattan sparades hela 80 procent av klimatavtrycket kopplat till grundläggningsarbetet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://ccbuild.se/kunskapsbank/referensprojekt/projekt/?ID=237" target="_blank" rel="noreferrer noopener">CCCBuild: Läs mer om nomineringen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Arbetet med återbruk är en del av stadsfastighetsförvaltningens strategi att i första hand ta hand om och bygga om det som redan finns.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Att bevara och utveckla befintligt är numera en av våra främsta strategier både inom vårt kostnadsbesparande uppdrag och inom klimatuppdraget. Vi väljer bevarande före att bygga nytt, säger Lisa Kihlström, strategiansvarig för cirkulärt byggande och återbruk på stadsfastighetsförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="560" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1.jpg" alt="En mörkgrå stålkonstruktion på en byggarbetsplats" class="wp-image-150278" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fridlander-balkar-1000-1-730x409.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stålbalkarna från stommen kunde inte återanvändas i byggnaden eftersom de inte lever upp till dagens standard, men får istället bli en pergola på utegården. Materialet lever vidare, men med en annan funktion. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p>

Drönarbild av en mörkgrå förskolebyggnad med solceller på taket

Förskola i Göteborg är årets cirkulära projekt

<p class="wp-block-paragraph">Under en bioblitz kartlägger deltagarna alla de arter de kan hitta i ett avgränsat område. Det kan handla om allt från insekter och fåglar till mossor och svampar. I år sker artletandet i Högsbo med Torpadammen som central punkt.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det är ett spännande område med mycket fin och omväxlande natur. Själva Torpadammen är spännande i sig och det kryllar av liv där. Sedan är området tacksamt då det rör sig många människor där, säger Linda Thelin, zoolog i Slottsskogen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Inga förkunskaper krävs</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Deltagare i alla åldrar är välkomna till artletarjakten, som är gratis, och inga förkunskaper eller föranmälan krävs.Evenemanget pågår mellan klockan 14 och 20 och utgår från en central samlingsplats där experter hjälper till att artbestämma fynd. Här kan besökarna också bygga egna fågelholkar, gissa bajset, gå en tipsrunda, spela naturbingo och provsmaka honung. Det är också här artletarturerna startar.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Många arter minskar i antal eller utbredning. För att veta om man behöver göra insatser måste man först veta var arterna finns och hur det går för dem. Därför är allmänhetens inrapporteringar ett jätteviktigt bidrag till den kunskapen&#8221;</em></strong><br><br>Linda Thelin</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="695" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800.jpg" alt="" class="wp-image-150221" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800-300x261.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800-768x667.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800-250x217.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800-520x452.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linda-Thelin-800-730x634.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Linda Thelin är zoolog i Slottsskogen.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi kommer ha tre olika turer under dagen då alla som vill kan hänga på och leta arter. Det kommer vara många experter med, som kan hjälpa till och som också kan berätta en massa spännande saker om det vi hittar. Senare under kvällen kommer det också vara en grupp som letar fladdermöss, säger Linda Thelin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bidrar till forskningen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arterna man hittar rapporteras in i en app, vilket bidrar direkt till forskares arbete med att kartlägga olika arter.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många arter minskar i antal eller utbredning. För att veta om man behöver göra insatser måste man först veta var arterna finns och hur det går för dem. Därför är allmänhetens inrapporteringar ett jätteviktigt bidrag till den kunskapen, säger Linda Thelin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många har artblindhet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bioblitzen är också en möjlighet att väcka nyfikenhet och förståelse för hur många olika arter som faktisk finns runt omkring oss.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många har det man kallar artblindhet, man ser till exempel att det är blommor men inte att det är olika slags blommor. Att kunna se och uppfatta de olika arterna och på så vis faktiskt ha en koppling till dem är viktigt för att kunna värna naturen. I slutändan handlar det ju om vår egen framtid, vi behöver den biologiska mångfalden, säger Linda Thelin.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="562" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150220" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/bioblitz-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Söndag 24 maj är allmänheten välkommen på artletarjakt, en så kallad bioblitz, vid Torpadammen i Högsbo. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Detta är en bioblitz</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">En artletarjakt i ett avgränsat område under en bestämd tid, ofta 24 timmar. Den vänder sig till allmänheten med syftet att väcka intresse för den biologiska mångfalden och främja glädjen i att upptäcka nya arter.</p><p class="wp-block-paragraph">Bioblitzen i Högsbo hålls med anledning av Biologiska mångfaldens dag, som alltid infaller 22 maj. Den arrangeras av projekten Zoo Life pollinators och Expbio i samarbete med Göteborgs botaniska trädgård, Göteborgs naturhistoriska museum, Göteborgs Stad genom Slottsskogen och Gothenburg global biodiversity center (GGBC). </p><p class="wp-block-paragraph">En lång rad andra deltagande aktörer bidrar till dagens innehåll och program, bland annat de lokala föreningarna Högsbotorps scoutkår och Torpadammens vänner.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar</strong>:<br><a href="https://www.botaniska.se/besok-oss/program/bioblitz-event" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Botaniska trädgården: Program för bioblitzen i Högsbo</a><br><a href="https://www.biomfdag.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Biologiska mångfaldens dag</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Gå på artletarjakt i Högsbo

<p class="wp-block-paragraph">Under Gothenburg economic crime conference den 12 maj 2026 samlade Göteborgs Stad och polisområde Storgöteborg myndigheter, näringsliv och akademi. Syftet var att öka kunskapen om organiserad ekonomisk brottslighet och stärka den gemensamma förmågan att förebygga och motverka den.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är frågor vi tar på stort allvar. Vi behöver förstå hur systemhotande den ekonomiska brottsligheten är. Att det är ett hot mot vårt demokratiska samhälle, säger stadsdirektör Eva Hessman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samverkan krävs för att arbetet ska vara effektivt </strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad samarbetar med polismyndigheten och flera andra statliga myndigheter för att förstå den organiserade ekonomiska brottsligheten, utveckla gemensamma metoder och stärka informationsdelningen. Det handlar bland annat om att utveckla kontroller av företag och leverantörer som arbetar på uppdrag av staden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi behöver ha problemen i fokus och ha en gemensam förståelse för vart vi är på väg. Kriminaliteten ändrar sig och vi behöver hänga med. Det viktiga är att vi hela tiden gör något, säger Emelie Kullmyr, polischef Storgöteborg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Förebyggande arbete är avgörande</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del av det förebyggande arbetet handlar om att öka medvetenhet och förståelse hos chefer och medarbetare om riskerna kopplade till organiserad ekonomisk brottslighet till exempel när det gäller våra avtal och inköp och upphandling av varor och tjänster. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygg stad för alla</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg.&nbsp;Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott.&nbsp;</em><br><br><em>Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i Göteborg.&nbsp;Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin.&nbsp;Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p></div><p class="wp-block-paragraph">Exempelvis arbetar inköps- och upphandlingsförvaltningen aktivt med att motverka osund konkurrens och att säkerställa att staden gör affärer med seriösa leverantörer. Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för hållbart företagande med rättvisa villkor.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad stärker också samarbetet mellan hr och säkerhetsfunktioner för att motverka infiltration och insiders, att minska risken för att stadens verksamheter utnyttjas av kriminella nätverk. Genom samverkan, tydligare kontroller och förebyggande arbete fortsätter Göteborgs Stad att stärka tryggheten och värna invånarnas förtroende för välfärden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att motverka organiserad ekonomisk brottslighet är ett gemensamt ansvar. Det handlar ytterst om att skydda tilliten till samhället och säkerställa att välfärdens resurser används på rätt sätt. En lågt hängande frukt är att noggrant följa de regler vi har, till exempel när det gäller rekrytering eller vid upphandling, säger stadsdirektör Eva Hessman.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Detta är organiserad ekonomisk brottslighet</h3><ul class="wp-block-list"><li>Begreppet innebär att flera personer tillsammans planerar och genomför brott för ekonomisk vinning, ofta på ett systematiskt och långsiktigt sätt.</li><li>Brottsligheten kan bedrivas genom företag, föreningar eller andra verksamheter som används för att dölja eller möjliggöra brotten.</li><li>Det kan till exempel handla om skattebrott, bokföringsbrott, penningtvätt, bedrägerier, välfärdsbrottslighet, falska fakturor eller otillåten påverkan i samband med upphandlingar och tillstånd. I vissa fall kopplas brottsligheten till kriminella nätverk som använder företag för att tjäna pengar, tvätta pengar eller få inflytande i samhället.</li><li>Organiserad ekonomisk brottslighet kan vara svår att upptäcka eftersom den ofta sker inom till synes lagliga verksamheter. Brotten riskerar att skada konkurrensen, minska tilliten till samhällssystemen och leda till stora ekonomiska förluster för samhället.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> </p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/upphandling-och-inkop" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Upphandling och inköp</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/upphandling-och-inkop/jag-vill-bli-leverantor/sa-lamnar-du-anbud" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Så blir du leverantör till Göteborgs Stad</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Att skydda välfärden är ett gemensamt ansvar

<p class="wp-block-paragraph">– Det är sällan vi får möjligheten att arbeta med hela huset på det här sättet. När verksamheterna är tillfälligt evakuerade vill vi både ta hand om byggnaden och genomföra förbättringar för våra hyresgäster, säger Michael Lantz, fastighetsförvaltare på Higab.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kontor blir biosalong</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den nya biosalongen blir den största förändringen när Higab utvecklar huset i nära samarbete med hyresgästerna. Ett tidigare kontor byggs om till en permanent och intim salong med modern biografteknik. Antal platser blir preliminärt runt 30.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att ett kommunalt fastighetsbolag och det fria kulturlivet samarbetar på detta sätt är mycket ovanligt och av stor betydelse för kulturstaden Göteborg. Till hösten slår vi upp portarna och välkomnar alla längtande filmälskare, säger Gunnar Bergdahl, ordförande Folkets Bio Göteborg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nytt restaurangkök och bättre föreningslokaler</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt pågår flera andra förändringar i huset. En av dem är att Hagabions café får ett nytt, mer modernt, restaurangkök. Föreningen Viktoriahusets lokaler rustas också upp och blir mer tillgängliga.</p><p class="wp-block-paragraph">– Viktoriahuset är mer än bara en byggnad. Det är en plats för kultur, möten och människor. När huset öppnar igen ska verksamheterna ha ännu bättre möjligheter att utvecklas här, säger Michael Lantz.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Detta händer i Viktoriahuset framöver</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>1 juli:</strong> Renoveringen av Viktoriahuset beräknas vara klar. Hagabion och Hagabions café får tillträde till sina lokaler och kan påbörja återflytten som sker etappvis. Uteserveringen planeras öppna någon gång under juli.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>1 september:</strong> Föreningen Viktoriahuset kan påbörja sin återflytt</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>September:</strong> Alla lokalanpassningar beräknas vara klara</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>September/oktober:</strong> Hagabion återinvigs</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.higab.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Higab</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ett rött tegelhus med skylten Hagabion ovanför entrén

Hagabion får en fjärde biosalong

<p class="wp-block-paragraph">Bakom festivalen står Hållbarhetsnätverket i Askim-Billdal, där flera lokala föreningar gått samman för att öka kunskapen om miljö och hållbar livsstil, och samtidigt stärka gemenskapen i området.</p><p class="wp-block-paragraph">– Föreningarna hoppas kunna locka till gemenskap och en familjefest i parken där hållbarhet är en naturlig del. Det ska vara lätt att tillsammans med andra prata om frågorna och testa något nytt, säger Tove Lund, planeringsledare och strategiansvarig för Leva hållbart i Göteborgs Stad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Startade som lokalt nätverk</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hållbarhetsnätverket började ta form under förra året. Tanken var att samla lokala föreningar som ville inspirera fler i Askim-Billdal att engagera sig i miljö- och klimatfrågor. Ganska tidigt väcktes idén om att ordna en festival i Billdals park.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="621" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000.jpg" alt="Sju personer står på en grusväg med lövskog i bakgrunden" class="wp-image-150149" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000-768x477.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000-520x323.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Planering-infor-festivalen-1000-730x453.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tidigare i veckan träffades flera av arrangörerna för en sista planeringsträff inför hållbarhetsfestivalen. Med på träffen var Jan Hallén, Hembygdsföreningen, Marie-Louise Gustavsson, PRO Askim, Elinor Askmar, Studiefrämjandet, Peter Bernåker, Hovås Billdal, Julia Elverlind och Lisa Källberg, ABGS och Niklas Gillström, Hovås Hockey Club. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi hoppas att besökarna tar med sig inspiration och en känsla av att det finns fler i området som bryr sig om miljö- och klimatfrågor. Det behöver inte vara så svårt när alla är med och bidrar, säger Tove Lund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Leksaksbyte, ponnyridning och klimatsmart fika</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Programmet riktar sig till hela familjen. Hovås Billdal IF är en av föreningarna som är med som arrangörer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi tycker att det är viktigt att vi, tillsammans med andra föreningar i området, engagerar oss och bryr oss om platsen där vi verkar. Vi vill vara med och öka medvetenheten kring de här frågorna, säger Peter Bernåker, klubbchef i Hovås Billdal IF.</p><p class="wp-block-paragraph">Föreningens medlemmar hjälper också till med det praktiska under dagen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi kommer framför allt att bemanna kaféet och hjälpa till med att bygga upp och plocka ner det som behövs på området. Det är flera föräldrar och ungdomar som ställer upp för att det ska bli en bra dag, säger Peter Bernåker.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rådgivning om energi, delning och samåkning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På plats finns även verksamheter som kan ge konkreta tips om hur det går att ställa om i vardagen. Energi- och klimatrådgivningen i Göteborg svarar på frågor om energieffektivisering och förnybar energi. Fritidsbanken Frölunda kommer och visar hur det går att låna fritidsutrustning i stället för att köpa nytt.</p><p class="wp-block-paragraph">Besökare kan också prata med Skjutsgruppen om lokal samåkning mellan grannar, eller träffa föreningen bakom Smarta kartan Göteborg och få tips om verksamheter inom delningsekonomi.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är viktigt för nätverket att festivalen inte bara blir information och pekpinnar. Folk ska kunna komma, ha trevligt och samtidigt få med sig idéer och inspiration, säger Tove Lund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill fånga upp fler engagerade</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hållbarhetsnätverket har vuxit under året och fler föreningar har anslutit sig. Senast gick Hovås Hockey Club med.</p><p class="wp-block-paragraph">Efter festivalen vill nätverket fortsätta med föreläsningar och aktiviteter i området. Förhoppningen är att göra det lättare för fler personer och föreningar att hitta ett lokalt sammanhang kring hållbarhetsfrågor.</p><p class="wp-block-paragraph">– Tanken är att fortsätta även till hösten och använda festivalen för att fånga upp fler som vill engagera sig, säger Tove Lund.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Hållbarhetsfestivalen i Billdal</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>När:</strong> Söndag 24 maj klockan 11–14<br><strong>Var:</strong> Billdals park<br><strong>För vem:</strong> Alla är välkomna</p><p class="wp-block-paragraph">Ur programmet:</p><ul class="wp-block-list"><li>Leksaksbyte</li><li>Ponnyridning</li><li>Klimatsmart mat och fika</li><li>Musik</li><li>Dansuppvisning</li><li>Poängpromenad</li><li>Rådgivning om energi och klimat</li><li>Information om samåkning, delningsekonomi och Fritidsbanken</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Arrangörer:</strong> PRO Askim, SPF Seniorerna, Askims hembygdsförening, Rotary, Billdals kyrkas klimatgrupp, Hovås Billdal IF, Billdals ridklubb, ABGS, Askim Badminton Club, Studiefrämjandet, ABF och Göteborgs Stad. </p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/c31589a3-018c-4357-ad20-1bcb41830a10/Affisch_festivalen24maj.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Program för Hållbarhetsfestivalen i Billdal</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

En grön park i solsken med flera personer som har picknick och barn som leker på en lekplats

Hållbarhetsfestival ska inspirera till gemenskap i Billdal

<p class="wp-block-paragraph">– Det här är den första officiella aktiviteten som vi gör inom ramen för UN sustainable lifestyle hub in Gothenburg, med representation från FN på plats i Göteborg.</p><p class="wp-block-paragraph">– I samband med Göteborgsvarvet arrangerar vi en internationell konferens som sätter fokus på hållbara evenemang och kraften att driva hållbarhetsfrågor genom evenemang. Konferensen görs tillsammans med Göteborgsvarvet och Centrum för turism vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, och invigs av kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="700" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-150163" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert-300x263.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert-768x672.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert-250x219.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert-520x455.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Katarina-Thorstensson_Foto-Marie-Ullnert-730x639.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Katarina Thorstensson på Göteborg &amp; Co arbetar med hållbarhetskonferensen Gothenburg sustainable events conference som äger rum 21–22 maj. Foto: Marie Ullnert</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"><strong>Vad innebär det att Göteborg är en FN-hubb för hållbarhet?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är den enda aktiva FN-hubben i världen så det är ett fint erkännande av Göteborg. Det innebär givetvis också ett ansvar att förvalta förtroendet. Vi vill dela våra lokala lösningar på globala utmaningar med världen, men också lära och driva utveckling tillsammans med andra. Vi hoppas att fler får upp ögonen för Göteborg, men också att det kan hjälpa oss att accelerera vårt eget hållbarhetsarbete på destinationen och i staden.<br><br><strong>Varför är hållbara evenemang viktigt för Göteborg?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Göteborg är ju historiskt en evenemangsstad. Evenemang engagerar många, både deltagare men också aktörer runt ett evenemang, som hotell, restauranger och leverantörer. Så det är ett riktigt bra verktyg för att driva hållbarhetsfrågor, testa eller visa upp lösningar och inspirera människor som är i en positiv stämning.<br><br><strong>Vad hoppas ni att deltagarna tar med sig från konferensen?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Vi hoppas att man kommer ut lite klokare, full av hopp och initiativkraft. Vi vill att internationella deltagare får med sig inspiration från Göteborg och de världsevenemang vi arrangerar. Som göteborgare hoppas vi att man blir extra stolt över staden och de fantastiska evenemang vi har. Och att man på olika sätt blir inspirerad till en hållbar livsstil.<br><br><strong>Hur kommer göteborgarna märka av att stan har fått den här rollen?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Vi fortsätter det arbetssätt som vi redan är stolta över i Göteborg, att involvera, skapa dialog och utveckla staden tillsammans. Det är ett långsiktigt arbete som stad, näringsliv och andra aktörer driver ihop. När det gäller hållbarhet handlar det om att jobba brett, det är bättre att många människor gör bra saker, än att ett fåtal gör allt perfekt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Göteborgarna kommer förhoppningsvis att märka av vår status som FN-hubb för hållbarhet genom fler nya och hållbara upplevelser inom mat, kultur och resande och genom att fler platser och initiativ i hela destinationen lyfts.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph">Länk: <a href="https://goteborgco.se/hallbar-utveckling/fn-hubb/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">FN-hub Gothenburg</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Flera tusen löpare springer Göteborgsvarvet

FN-representanter till Göteborg för att delta i hållbarhetskonferens

<p class="wp-block-paragraph">Ett av Göteborgs mer omfattande restaureringsarbeten pågår just nu i Kvibergs kaserner. Efter en vattenläcka 2019 upptäcktes omfattande skador orsakade av hussvamp. Sedan dess har arbetet fortsatt steg för steg, med fokus på återbruk och traditionellt hantverk.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="750" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000.jpg" alt="Detaljer på en röd murad tegelfasad" class="wp-image-150142" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-tegel-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tegelfasaden har många dekorativa detaljer. Under restaureringen tas både form, material och hantverkstradition till vara. Foto: Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Teglet är en viktig del av byggnadens identitet och historia. Därför arbetar vi aktivt för att kunna återbruka så mycket som möjligt, både från huset självt och från andra fastigheter, säger Molly Jönsson, projektledare hos Higab.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tegel från 1800-talet återbrukas</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det befintliga teglet från 1800-talet gås igenom sten för sten. Tegel som är helt rengörs och används igen. Skadade stenar ersätts i första hand med återbrukat tegel från andra lager.</p><p class="wp-block-paragraph">På vissa delar av fasaden finns specialformade tegelstenar som behöver ersättas med nya kopior. Eftersom den typen av historiska tegelprofiler inte längre tillverkas i Sverige tillverkas de på ett tegelbruk i norra Tyskland, där hantverkskunskapen fortfarande finns kvar.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-768x1024.jpg" alt="Vid en byggnadsställning undersöker en person i arbetskläder en del av en tegelfasad " class="wp-image-150143" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Kviberg-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><figcaption class="wp-element-caption">Murare och andra hantverkare går igenom fasaden bit för bit. Tegel som är helt rengörs och används igen i restaureringen. Foto: Higab</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Flera hundra år gammalt trä</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även inne i byggnaden pågår ett omfattande arbete. Där hussvampen har spridit sig behöver murverk och trästomme undersökas bit för bit. Angripet material tas bort, medan friskt virke sparas där det går.</p><p class="wp-block-paragraph">I delar av huset arbetar timmermän med trä som är flera hundra år gammalt. En av stockarna som har hittats bedöms vara från 1500-talet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="704" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000.jpg" alt="Närbild på en trästock med täta årsringar" class="wp-image-150144" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000-768x541.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tra-1000-730x514.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">I byggnaden finns mycket gammalt virke. Friskt trä sparas där det går, medan angripet material tas bort för att stoppa hussvampen. Foto: Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det är speciellt att arbeta med material och hantverkstraditioner som har funnits i flera hundra år. Vår uppgift är att ta vara på det gamla materialet och se till att byggnaden kan leva vidare för kommande generationer, säger Molly Jönsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Arbetet ska vara klart 2027</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Restaureringen genomförs med stöd av experter på äldre byggnader och traditionella byggmetoder. Timmermän, murare, plåtslagare och andra hantverkare arbetar tillsammans för att återställa byggnaden med respekt för dess kulturhistoriska värden.</p><p class="wp-block-paragraph">Den etapp som pågår nu är en del av ett långsiktigt arbete med att bevara Nedre kaserngården. Arbetet beräknas vara färdigt i december 2027.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="708" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000.jpg" alt="Två tegelbitar med välvda underkanter och snedställda överkanter" class="wp-image-150145" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000-768x544.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000-520x368.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kviberg-tegeldetaljer-1000-730x517.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Specialformade tegelstenar behöver ersättas där de gamla inte längre går att använda. Nya kopior tillverkas för att passa byggnadens historiska uttryck. Foto: Higab</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Kvibergs kaserner</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Invigdes 1895</li><li>Vid invigningen var kasernen den största i sitt slag i Sverige</li><li>Byggnaderna har fasader av rött tegel och svarta plåttak</li><li>Området användes som regemente i nästan 100 år</li><li>I dag finns här bland annat idrottsverksamheter, skola, kultur och föreningsliv</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> Higab: <a href="https://www.higab.se/nyhetsarkiv/stor-renovering-av-kvibergs-kaserner-tegel-fran-1800-talet-tas-tillvara/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Om renoveringen av Kvibergs kaserner</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p>

En stor röd tegelbyggnad med torn på taket

Kvibergs kaserner restaureras efter skador av hussvamp

<p class="wp-block-paragraph">– Genom att motverka att markerna växer igen gynnar vi många olika arter – både fåglar, insekter och växter – och stärker den biologiska mångfalden, säger John Ringström, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ny hage vid Haga kile</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Betesdjur är en naturlig metod för att vårda naturen och används på flera platser i Göteborg. Framför allt handlar det om kor och får, som kan beta både hög och låg vegetation och som öppnar upp landskapet.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Bara genom att de går och äter gör de jättestor nytta. Våra betesdjur är några av de absolut viktigaste och bästa naturvårdarna. Utan dem skulle vi ha väldigt svårt att gynna biologisk mångfald på den nivån som vi vill i staden&#8221;</em></strong><br><br>John Ringström</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="470" height="408" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/john-ringstrom-470.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-150133" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/john-ringstrom-470.jpg 470w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/john-ringstrom-470-300x260.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/john-ringstrom-470-250x217.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 470px) 100vw, 470px" /><figcaption class="wp-element-caption">John Ringström är naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">Inför årets säsong har en ny hage anlagts i Haga kile, som är en del av naturreservatet vid Stora Amundön och Billdals skärgård. Haga kile är en av många platser där det historiskt funnits bete, men sedan det upphörde har det växt upp mycket vass.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi vill återskapa de här områdena så att det återigen blir öppna strandängar där bland annat vadare trivs. Strandängar minskar hela tiden och är en hotad naturtyp i Sverige, säger John Ringström.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="627" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000.jpg" alt="Två får tittar in i kameran" class="wp-image-150131" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000-768x482.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Betesdjur_far-1000-730x458.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">I Göteborgs Stads naturområden används främst får och kor för bete. Foto: Stadsmiljöförvaltningen</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Boende ville ha bete i Ganlet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även i Ganlet anläggs nya hagar på en plats där det tidigare funnits betande djur. Här har man under flera år slått marken med maskin, vilket varit både svårt och dyrt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det passar mycket bättre att ha betesdjur här. Vi har också fått önskemål från boenden i närheten att återinföra betet. Så här gör vi en naturvårdstjänst samtidigt som vi lyssnar på medborgarna, säger John Ringström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Betesdjur är bästa naturvårdarna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Korna som syns i södra Göteborgs naturområden är av raserna Belted galloway och Highland cattle. Båda raserna är lugna och Highland cattle är väldigt bra på att beta ner just vass.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Bara genom att de går och äter gör de jättestor nytta. Våra betesdjur är några av de absolut viktigaste och bästa naturvårdarna. Utan dem skulle vi ha väldigt svårt att gynna biologisk mångfald på den nivån som vi vill i staden, säger John Ringström.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Betesdjur i Göteborg</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>I Göteborgs Stads naturområden används främst får och kor för bete</li><li>På vissa platser finns det också hästar som hjälper till att hålla markerna öppna.</li><li>Hundar måste alltid hållas kopplade i betesmarker</li><li>Tänk på att hålla avstånd till betesdjuren för att inte skrämma dem</li><li>Se till att grindarna till hagarna är ordentligt stängda<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><span style="text-decoration: underline;"><strong>Här finns betesdjuren</strong>:</span></p><ul class="wp-block-list"><li>Sydvästra Göteborg: Välen, Ganlet, Stora Amundön, Haga kile, öar i Billdals skärgård samtöar utanför Näset.</li><li>Hisingen: Hökälla, Torsviken samt flera naturreservat på stadens mark som förvaltas av Västkuststiftelsen.</li><li>Nordöstra Göteborg: Två ytor vid Björsjöås och vid fritidslantgården Galaxen i Gärdsås.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard/betesdjur-i-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Betesdjur</a></strong></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="738" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000.jpg" alt="En brun långhårig ko med långa horn tittar in i kameran" class="wp-image-150137" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000-300x221.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000-768x567.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000-520x384.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ko-1000-730x539.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carin Smederöd</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg ska öka den biologiska mångfalden till 2030</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Den biologiska mångfalden minskar i världen och även i Sverige. När arter och livsmiljöer försvinner påverkas naturens balans och de funktioner vi människor är beroende av, som renare luft och vatten, skugga, pollinering och natur som får oss att må bra.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar för att bevara och stärka naturen, till exempel genom att skydda värdefulla områden och skapa nya livsmiljöer för växter och djur. Målet är att den biologiska mångfalden i Göteborgs stadsmiljö ska öka till år 2030.<br><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/miljo-och-klimat-goteborg/miljo-och-klimatprogrammet/naturen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram: Biologisk mångfald</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En långhårig brun ko med långa horn och en svartvit ko betar i en hage

Betesdjuren flyttar ut i Göteborgs Stads hagar

<p class="wp-block-paragraph">Tänk om du redan innan du lämnar hemmet kan se hur en entré ser ut, var det finns sittplatser eller om det går att undvika trappor. Det är tanken bakom ett nytt EU-projekt där Göteborgs digitala tvilling, Virtuella Göteborg, används för att undersöka hur staden kan bli mer tillgänglig.</p><p class="wp-block-paragraph">Virtuella Göteborg är en digital kopia av Göteborg. I projektet ska den kombineras med AI och annan visuell teknik, så att användare kan utforska miljöer i Göteborg via dator, surfplatta eller mobil.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den digitala tvillingen ger oss helt nya möjligheter att belysa och utforska frågeställningar kring tillgänglighet och universell utformning, vilket är fokusområde för projektet. Det leder till att vi kan planera och bygga en bättre stad som fungerar för alla, oavsett vem man är eller vilka förutsättningar man har, säger Eric Jeansson, projektledare för Göteborgs digitala tvilling.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska minska osäkerheten inför besök</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För många kan ett besök på en ny plats kräva mycket förberedelser. Det kan handla om att veta var rullstolsentrén finns, hur mycket folk det brukar vara, hur ljudnivån är eller om det finns en lugn plats i närheten.</p><p class="wp-block-paragraph">Det första användningsområdet handlar om familjer med barn med funktionsnedsättning. Genom att kunna bekanta sig med en plats i förväg ska det bli lättare att avgöra om ett besök är möjligt.</p><p class="wp-block-paragraph">– För många familjer kräver aktiviteter som att gå på ett stadsevenemang noggrann planering. Att kunna utforska en plats eller miljö digitalt i förväg skulle kunna göra enorm skillnad, säger Jenny Lindström Beijar från organisationen Our normal association, som bidrar med kunskap om inkluderande användarforskning och utformning som fungerar för alla.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Evenemangsområdet först ut</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett av de första områdena som används i arbetet är evenemangsområdet runt Scandinavium och Svenska Mässan. Där ska tekniken testas i verkliga miljöer och utvecklas utifrån användarnas behov.</p><p class="wp-block-paragraph">På sikt är målet att den digitala tvillingen ska kunna användas för att planera besök till fler platser i Göteborg. Den kan också hjälpa Göteborgs Stad att upptäcka hinder tidigare, till exempel i samband med stadsplanering, evenemang och samhällsservice.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Digital tvilling för ökad tillgänglighet</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Projektet leds av Göteborgs Stad och medfinansieras av EU:s program Digital Europe.</li><li>Syftet är att undersöka hur olika digitala tekniker kan göra städer mer tillgängliga och inkluderande</li><li>Första fokusområdet är familjer med barn med funktionsnedsättning<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/goteborgs-digitala-tvilling" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs digitala tvilling</a><br></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Europeiskt samarbete</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Projektet heter European citiverses uniting for inclusiveness och leds av Göteborgs Stad. </li><li>Tolv partner som städer, forskningsinstitut, teknikföretag och olika organisationer deltar i projektet</li><li>Den första prototypen ska visas på Smart city expo world congress i Barcelona i november i år</li><li>Projektet pågår till våren 2027<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://cu-project.eu/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">European citiverses uniting for inclusiveness</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong><br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><br><br></strong></p>

En person håller upp en mobiltelefon med en virtuell person på skärmen

Digital tvilling ska göra det lättare att besöka Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">– Du kan hoppa in i en av de nya utegymsmaskinerna och vara helt otränad – och ändå klara av det. Det stärker självförtroendet och gör att man vill komma tillbaka. Efter hand kan man öka vikten för att bli starkare, säger Ulrika Eldkrona på stadsmiljöförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Det nya konceptet är låg tröskel&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Det nya sättet att tänka kring utegym utgår från folkhälsan.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det handlar om att nå så många som möjligt, även de som inte är vana att träna, säger Ulrika Eldkrona.</p><p class="wp-block-paragraph">Idag finns drygt 60 utegym på olika platser runt om i Göteborg. De är utformade på väldigt olika sätt. Utegym som är lite äldre har ofta stationer som bygger på att den som tränar kan lyfta sin egen kroppsvikt eller tunga stockar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="513" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000.jpg" alt="Gymmaskiner utomhus" class="wp-image-150100" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000-300x154.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000-768x394.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000-520x267.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/tanneskar-utegym-1000-730x374.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Om du inte klarar det, då kan du inte göra de övningarna. Det nya konceptet är låg tröskel, att utrusta utegymmen med redskap och maskiner som fler kan använda, säger Ulrika Eldkrona.</p><h2 class="wp-block-heading">Maskiner som är robusta och enkla att förstå</h2><p class="wp-block-paragraph">När stadsmiljöförvaltningen renoverade utegymmen i Vättlefjäll och på Tanneskärsgatan förra året testades det nya konceptet. Grunden är fem enkla maskiner som tränar de största muskelgrupperna. Eftersom de har ställbara vikter går det att anpassa träningen till individens eget utgångläge.</p><p class="wp-block-paragraph">Maskinerna är robusta, enkla att förstå och lätta att hantera.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det går väldigt lätt att ändra vikten fram och tillbaka med ett enhandsgrepp. Du kan också scanna qr-koden för att se hur maskinen ska användas, säger Ulrika Eldkrona.</p><p class="wp-block-paragraph">Målet är att bygga ut så att 80 procent av göteborgarna kan cykla eller gå max 1,5 kilometer till ett utegym.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det ska vara lätt att börja träna och kul att fortsätta, säger Ulrika Eldkrona.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Några utegym som har maskiner med ställbara vikter:</h3><ul class="wp-block-list"><li>Siriusgatans utegym i Bergsjön</li><li>Tanneskärsgatans utegym i Tynnered</li><li>Torslandavallens utegym på Hisingen</li><li>Vättlefjälls utegym i Angered</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/motion-och-halsa/utomhusmotion/hitta-utegym-och-utetraning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hitta utegym</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/trana-gratis/trana-med-andra/traning-med-instruktor-i-utegym" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Här kan du träna på utegym med instruktör</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Nytt koncept för Göteborgs Stads utegym

<p class="wp-block-paragraph">Hur kan gamla kajmiljöer få nya värden? Hur kan parkering användas som styrmedel för hållbar mobilitet? Och hur kan digitala modeller visa konsekvenserna av stadsutveckling innan beslut fattas?</p><p class="wp-block-paragraph">Det är några av frågorna som ska undersökas i Geografiskt omställningslabb Göteborg Lindholmen. Labbet startade i oktober 2025 och pågår i fem år.</p><p class="wp-block-paragraph">Nyligen presenterades åtta nya projekt som ansluter till labbet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Tanken är att det ska vara mycket verkstad i det här labbet. Projekten är direkt kopplade till stadsbyggnadsförvaltningens och exploateringsförvaltningens behov, säger Magnus Jäderberg, verksamhetsutvecklare på exploateringsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska testa i verklig miljö</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Lindholmen är testmiljö för labbet. Här finns stadsutvecklingsprojekt, innovationsmiljöer, forskning och företag på nära håll.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad deltar inledningsvis genom stadsbyggnadsförvaltningen och exploateringsförvaltningen. Arbetet sker också tillsammans med bland andra Chalmers, Lindholmen science park, Västtrafik och Västra Götalandsregionen.</p><p class="wp-block-paragraph">– I själva projektet är vi två förvaltningar som samarbetar. Men vi jobbar kommunövergripande ihop med fler förvaltningar som kommer att bjudas in allt eftersom, säger Louise Wallmander, utvecklingsledare forskning och innovation på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Målet är att det som testas på Lindholmen ska kunna ge lärdomar som kommer till nytta i hela Göteborg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kajer, mobilitet och digital tvilling</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ett av projekten handlar om hur gamla kajmiljöer kan utvecklas. Det kan handla om att skapa nya värden för göteborgarna, samtidigt som platserna bättre klarar skyfall, höjda vattennivåer och stärker den biologiska mångfalden.</p><p class="wp-block-paragraph">Ett annat projekt handlar om en mobilitetshubb, där till exempel personmobilitet, gods och avfallshantering kan samlas.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill använda det här labbet för lärande, säger Louise Wallmander.</p><p class="wp-block-paragraph">Labbet ska också utveckla användningen av Göteborgs Stads digitala tvilling, en 3D-modell av staden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill visualisera stadsutvecklingen innan den görs. Det handlar om att skapa bättre beslutsunderlag, så att vi inte fortsätter i samma spår hela tiden och beslutar som vi alltid har gjort, säger Louise Wallmander.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska påverka Göteborgs Stads arbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig grundtanke är att labbet inte ska vara ett projekt vid sidan av stadens vanliga arbete. De som arbetar i projekten är också medarbetare som dagligen arbetar med stadsbyggnad och exploatering i Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">– Min dröm är att någon om fem år ska säga: ’Vi lärde oss allt detta av innovationsprojekten och då började vi göra så här i stället’, och att projekten i labbet verkligen ska påverka vår planering i staden, säger Louise Wallmander.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Geografiskt omställningslabb Göteborg Lindholmen</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Startade i oktober 2025 och pågår till oktober 2030.</li><li>Åtta innovationsprojekt ansluter under 2026.</li><li>Projekten får totalt cirka 30 miljoner kronor från Formas.</li><li>Den fysiska testmiljön är på Lindholmen.</li><li>Projekten handlar bland annat om hållbar och cirkulär hantering av massor i samband med byggprojekt, klimatanpassning, biologisk mångfald, mobilitet och digitala verktyg.</li><li>Labbet är en del av ShiftSweden och den nationella innovationssatsningen Impact innovation.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.lindholmen.se/sv/nyheter/nya-innovationsprojekt-att-stalla-om-goteborgs-stadsutveckling" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lindholmen science park</a><br><a href="https://arena.shiftsweden.se/labb-och-projekt/geografiskt-omstallningslabb-goteborg-lindholmen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">ShiftSweden arena</a></p></div><h3 class="wp-block-heading"><br></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong><br></p>

Framtidens stadsutveckling ska testas på Lindholmen

<p class="wp-block-paragraph">– Vi har länge velat göra något med vår fasad. Här i området finns mycket graffitikonst, och vi har märkt att de fasaderna inte blir lika nerklottrade som vår har varit. När Lisa Salvall, som också är kundsamordnare på Tage, kom i kontakt med Made in Ringön var det lite av en lyckoträff, eftersom de redan letade efter väggar att måla under För-festen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000.jpg" alt="Tre personer står framför en målning på en plåtfasad.Målningen föreställer en grönblå fisk" class="wp-image-150048" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/JenniferLisaMalin-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jennifer Adejumo, Lisa Salvall och Malin Hansson på Göteborgs Stads återbrukstjänst Tage.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad är För-festen?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– I år bestämde sig Ringönätverket som arrangerar den årliga Ringöfesten för att ha en liten fest inför den stora festen senare i sommar. Så det blev För-festen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur gick livemålningen till?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det är unga i olika åldrar som har målat tillsammans med graffitikonstnären Disk. Vi ville tidigt att även ungdomar från olika delar av Göteborg skulle inkluderas, men det är Disk som har tagit fram konceptet med havstema och gjort skissen. Vi på Tage hade egentligen bara några önskemål.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="540" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i.jpg" alt="Ett målat havsdjur på en blå plåtfasad" class="wp-image-150049" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i-768x415.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i-520x281.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-i-730x394.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tage-depån har fått en fasadmålning på tema hav. Foto: Jennifer Adejumo</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vilka önskemål var det?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Vi ville ha med de gröna färger som vi använder i vår kommunikation utåt. Men vi ville inte ha för tydlig koppling till verksamheten, eftersom målningen ska kunna vara kvar även om vi flyttar härifrån. Vårt önskemål var bara att det skulle följa vår värdegrund kring hållbarhet och miljö.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför har bara nedre delen av väggen målats?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Först tänkte vi att hela väggen skulle målas, men förstod att de inte skulle hinna med det under helgen. Men tanken är att målningen ska kunna byggas på uppåt någon gång i framtiden.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Göteborgs Stads återbrukstjänst Tage</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Startade 2013 och är en del av Göteborgs Stads satsning på återbruk </li><li>Via en digital marknadsplats kan möbler, inredning och andra produkter byta ägare och återbrukas inom stadens olika förvaltningar och bolag. </li><li>Depån på Ringön öppnade 2022 och fungerar som ett mellanlager vid större omorganisationer. Det mesta transporteras dock direkt mellan olika verksamheter. </li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar</strong>:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/cirkular-vagledning-for-dig-som-jobbar-i-goteborgs-stad/tage" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Tage</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/sa-gor-vi-staden-hallbar/cirkulara-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Cirkulära Göteborg</a><br><a href="https://ringon.nu/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ringön</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="495" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii.jpg" alt="Målade havsdjur på en blå plåtfasad" class="wp-image-150050" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii-300x149.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii-768x380.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii-250x124.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii-520x257.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Fasadmalning-1000-ii-730x361.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Jennifer Adejumo</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p>

Ungdomar skapade stor fasadmålning på Ringön

<p class="wp-block-paragraph">I Slottsskogen finns tio dammar i olika storlekar. De är en viktig del av både parkmiljön och stadens dagvattensystem, där vatten från omgivningarna leds vidare genom dammarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– I de flesta dammar har det inte gjorts något på minst 40 år. Med tiden har löv, grenar och annat organiskt material samlats på botten och det påverkar både vattendjupet och syresättningen, säger Rakel Berglund, planeringsledare i Slottsskogen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="553" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000.jpg" alt="Porträttbild tagen utomhus med natur i bakgrunden" class="wp-image-149993" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000-300x166.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000-768x425.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000-250x138.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000-520x288.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rakel-berglund-1000-730x404.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Rakel Berglund är planeringsledare i Slottsskogen. Foto: Christina Petersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Grusbottnar är bra för groddjur</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Nu pågår ett större arbete för att restaurera dammarna. Genom att rensa bort överflödigt organiskt material skapas en mer syrerik miljö, samtidigt som delar av dammarnas ursprungliga bottnar återskapas.</p><p class="wp-block-paragraph">– Eftersom dammarna är anlagda består delar av botten av grus. Genom att minska mängden organiskt material skapar vi en mer varierad bottenmiljö vilket gynnar fler arter av djur och växter, säger Rakel Berglund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nya växter gynnar pollinatörer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I restaureringsarbetet ingår också att stärka kanterna och plantera växter som ska gynna pollinatörer och bidra till en mer levande miljö runt vattnet. Bland annat planteras strandlysing för att gynna det hotade lysingbiet som finns i Slottsskogen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi kommer också att plantera andra växter som gynnar pollinatörer och som förekommer naturligt i vattenmiljöer, till exempel älggräs och fackelblomster, säger Rakel Berglund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Två dammar ska restaureras i höst</strong></h2><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="597" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000.jpg" alt="En fontän sprutar vatten ute i en damm" class="wp-image-149994" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/stora-dammen-1000-730x436.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stora dammen ska rustas upp i höst. Inför arbetet kan besökare se konsulter som tar prover i dammen och inventerar vilka växter och djur som lever där. Foto: Camilla Sundberg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Hittills har tre av parkens dammar rustats upp: Hästhagsdammen, EM-dammen och Ödledammen. Näst på tur är Stora dammen och Hjorthagsdammen som kommer att restaureras under hösten och vintern.</p><p class="wp-block-paragraph">– Då störs både djurliv och besökare mindre, samtidigt som arbetet kan genomföras utan att vi påverkar groddjurens fortplantningsperiod, säger Rakel Berglund.</p><p class="wp-block-paragraph">För parkens besökare märks arbetet framför allt under perioder då dammarna rensas. Då kan det organiska material som tas upp ligga i stora tuber på gräsmattorna för att avvattnas innan det transporteras bort.</p><p class="wp-block-paragraph">Restaureringen av dammarna är en del av det långsiktiga arbetet med att vårda och utveckla Slottsskogen, stärka naturvärdena och skapa fler attraktiva miljöer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är väldigt roligt att vi kan göra den här satsningen. Förutom att friskare vatten gynnar djurlivet, blir dammarna roligare att vistas vid för våra besökare. Här finns mycket att upptäcka, säger Rakel Berglund.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="880" height="400" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker.jpg" alt="" class="wp-image-149995" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker.jpg 880w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker-300x136.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker-768x349.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker-250x114.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker-520x236.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/ander-som-dyker-730x332.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 880px) 100vw, 880px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Camilla Sundberg</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg ska öka den biologiska mångfalden till 2030</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Den biologiska mångfalden minskar i världen och även i Sverige.</li><li>När arter och livsmiljöer försvinner påverkas naturens balans och de funktioner vi människor är beroende av, som renare luft och vatten, skugga, pollinering och natur som får oss att må bra.</li><li>Göteborgs Stad arbetar för att bevara och stärka naturen, till exempel genom att skydda värdefulla områden och skapa nya livsmiljöer för växter och djur.</li><li>Målet är att den biologiska mångfalden i Göteborgs stadsmiljö ska öka till år 2030.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Naturvård</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/slottsskogen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Slottsskogen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Stora gröna träd som speglar sig i en vattenyta

Dammarna i Slottsskogen får nytt liv

<p class="wp-block-paragraph">Arbetet med att göra Hjällbo centrum till en trevligare och tryggare plats har pågått i ungefär två år. I samband med torsdagens invigning fick det även som första svenska torg i ett särskilt utsatt område ta emot stiftelsen Tryggare Sveriges trygghetscertifiering.<br><br>– Certifieringen är ett bevis på att Göteborgslokaler gjort medvetna val utifrån aktuell forskning och beprövade erfarenheter, för att så långt som möjligt skapa en säker, trygg och attraktiv plats, säger Peter Strandell, verksamhetschef på Tryggare Sverige.<br><br>Genom dialoger har de som bor och verkar i området fått vara med och påverka torgets utveckling. Bland förbättringarna märks nya planteringar, öppnare entréer och förbättrad belysning. Dessutom har torget fått nya platsunika möbler, en äventyrsvägg och ett färgglatt klosshjärta att klättra på.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.goteborgslokaler.se/?gad_source=1&amp;gad_campaignid=6455823032&amp;gclid=Cj0KCQjwk_bPBhDXARIsACiq8R1wlg5PmOROLAv3F3O13wo1CuSoi5gPLlPRbSu1N8ZvbAD0hR36tkQaAom2EALw_wcB" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgslokaler</a><br><a href="https://tryggaresverige.org/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Stiftelsen Tryggare Sverige</a></p></div>

Blommor och färgglada utemöbler på ett torg

Nya Hjällbo centrum invigt och trygghetscertifierat

<p class="wp-block-paragraph">Renoveringen av Viktoriahuset är nu inne i en intensiv fas. Fram till mitten av maj saneras huset från den hussvamp som fastighetsägaren Higab upptäckte i samband med att huset skulle renoveras.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="571" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149952" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000-768x439.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000-520x297.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/timmerarbete-1000-730x417.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Erfarna timmermän lyfter nya träbjälkar på plats. Foto: Anna-Lena Lundqvist/Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt som svampsaneringen pågår förstärks den befintliga konstruktionen med nya träbjälkar, hela taket får ny plåt och de gamla skorstenarna i tegel har byggts upp igen. Originalfönster monteras tillbaka efter att ha restaurerats på en verkstad och inom kort har alla tegelfasader fogats om.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="571" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000.jpg" alt="Två personer i vit skyddsutrustning borrar i en tegelvägg på vinden i ett gammalt hus" class="wp-image-149953" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000-768x439.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000-520x297.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Svampsanering-1000-730x417.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Svampsanering pågår i trångt vindsutrymme i Viktoriahuset. Foto: Anna-Lena Lundqvist/Higab</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det som är friskt bevaras</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tanken är att Viktoriahuset ska hålla lång tid framöver. Alla byten och förstärkningar i konstruktionen utförs av erfarna timmermän och arbetet görs i samverkan med en byggnadsantikvarie.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="572" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000.jpg" alt="En person som står i en trätrappa" class="wp-image-149954" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000-300x172.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000-768x439.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000-520x297.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Louise-Martinsson-1000-730x418.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Louise Martinsson är projektledare på Higab. Foto: Krister Engström/Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det som är skadat tas bort. Det som är friskt bevaras. Och där det behövs förstärker vi. När hyresgästerna flyttar tillbaka igen kommer de att mötas av ett välmående och fint hus, säger Louise Martinsson, projektledare på Higab.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Viktoriahuset</h3><ul class="wp-block-list"><li>Byggdes som folkskola 1875</li><li>Ritades av arkitekten Bror Viktor Adler och blev Olivedals första stenhus</li><li>Skolverksamheten upphörde 1975</li><li>Idag finns bland annat Hagabion och ett antal föreningar i huset</li><li>Ägs och förvaltas av Higab sedan 2021</li></ul></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Saneringen av hussvamp i Viktoriahuset</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Hussvampen hittades främst i de övre delarna av huset</li><li>Sannolikt uppstod skadorna för 30–40 år sedan. Sedan dess har tillväxten stannat av och inte inneburit någon risk.</li><li>Åtgärder måste vidtas eftersom svampen kan vara vilande i många år, men börja växa igen om ny fukt tränger in i huset.</li><li>Saneringen utförs av specialutbildad personal i skyddsutrustning</li><li>Svampdödande medel sprutas in i små hål som har borrats i väggen. När medlet har torkat är det ofarligt för dem som vistas i huset.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br>Källa: Higab</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://www.higab.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Higab</a></p></div>

En person lägger röd plåt på ett hustak

Hagabion snart färdigrenoverad

<p class="wp-block-paragraph">Sedan förra våren har flera olika insatser gjorts på fem öar i Billdals skärgård. Genom att kombinera naturvårdsbränning, röjning och betande djur är förhoppningen att kunna få tillbaka den biologiska mångfald som en gång präglade öarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Då var det väldigt igenväxt, nästan som en tropisk skog fast med enbuskar. Vi har gjort naturvårdsbränningar och röjt för att återskapa betesmark och få en större variation av växter och djur, säger John Ringström, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph">&#8221;<em><strong>Strandpaddan är en av våra mest hotade paddor. Vi har rensat ur hällkaren på öarna så att paddorna har en plats att leva på. Det var en riktad insats just för paddan, men det gynnar också flera andra arter som trivs i de miljöerna</strong></em>&#8221;<br><br> John Ringström</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="470" height="448" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/John-Ringstrom.jpg" alt="" class="wp-image-149933" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/John-Ringstrom.jpg 470w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/John-Ringstrom-300x286.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/John-Ringstrom-250x238.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 470px) 100vw, 470px" /><figcaption class="wp-element-caption">John Ringström, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bränder hjälper nya arter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vissa arter är beroende av att det brinner med jämna mellanrum och därför efterliknar man naturliga störningar med kontrollerade bränder. Bränningen tar bort övervuxet gräs, ljung och enbuskar föra att skapa utrymme för nya arter att etablera sig. För att behålla bränningens positiva effekter betas öarna också av får som håller markerna öppna och hindrar området från att växa igen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Insats för hotad strandpadda</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En annan viktig del av insatserna handlar om att skydda den rödlistade strandpaddan. Den lever i hällkar – små vattenpölar i fördjupningar i bergen – längs Sveriges södra och västra kuster. Hällkaren växer ofta igen när landskapet inte sköts om.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="556" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Strandpadda-Krister-Hall-1000.gif" alt="Närbild på grön padda med bruna prickar på ryggen" class="wp-image-149935"/><figcaption class="wp-element-caption">Den rödlistade strandpaddan finns i bland annat på Västkusten. Foto: Krister Hall</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Strandpaddan är en av våra mest hotade paddor. Vi har rensat ur hällkaren på öarna så att paddorna har en plats att leva på. Det var en riktad insats just för paddan, men det gynnar också flera andra arter som trivs i de miljöerna, säger John Ringström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mer lättillgängliga öar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arbetet på öarna i Billdals skärgård kommer att pågå i flera år framöver. För göteborgarna innebär naturvården inte bara rikare artliv, utan också mer lättillgängliga öar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Naturvård</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Öarna blir mer besöksvänliga nu när det är lättare att ta sig runt. Vi kommer också sätta upp skyltar för att informera om varför det ser ut som det gör och be besökare att vara lite försiktiga vid hällkaren, säger John Ringström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Den biologiska mångfalden ska öka till 2030</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den biologiska mångfalden minskar i världen och även i Sverige. När arter och livsmiljöer försvinner påverkas naturens balans och de funktioner vi människor är beroende av, som renare luft och vatten, skugga, pollinering och natur som får oss att må bra.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar för att bevara och stärka naturen, till exempel genom att skydda värdefulla områden och skapa nya livsmiljöer för växter och djur. Målet är att den biologiska mångfalden i Göteborgs stadsmiljö ska öka till år 2030.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="596" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000.jpg" alt="Brända buskar och grenar på klippor vid havet" class="wp-image-149936" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/naturvardsbranning-1000-730x435.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Genom naturvårdsbränningar och röjningar återskapas betesmark på flera öar i Billdals skärgård. Öarna får då en större variation av växter och djur. Foto: John Ringström</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Insatser på öar i Billdal ska rädda strandpaddan

<p class="wp-block-paragraph">För att veta hur vardagsrasismen kan förebyggas och motarbetas finns en plan mot rasism inom Göteborgs Stad. Men det krävs ändå mer reflektioner för att förstå vad det kan innebära i praktiken.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Socialsekreterare Tillmy Ukbu har börjat hålla workshops för chefer, medarbetare och enheter där det kan bli lättare att förstå hur medarbetare kan uppfatta små, små kommentarer på ett annat sätt än det var tänkt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Håller workshops för chefer inom Göteborgs Stad</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;”Jag ser inte färg, alla är lika för mig” säger en del. Det kan låta vänligt och inkluderande, men det raderar ut de maktstrukturer som finns och riskerar osynliggöra den som har erfarenheter av diskriminering på grund av hudfärg. Vi behöver kunna reflektera kring vithetsnormen och skapa förståelse för hur man kan uppleva den, säger Tillmy Ukbu.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon arbetar som socialsekreterare på förvaltningen för funktionsstöd och håller i workshops för chefer på olika förvaltningar inom Göteborgs Stad som har medarbetare med olika bakgrunder.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter/arbete-mot-rasism/om-arbetet-mot-rasism" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Om arbetet mot rasism</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/6a76c433-1a54-47f5-a027-8a7f1d8756f6/Popul%C3%A4rversion+Plan+mot+rasism+SV+WEBB_folder.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads plan för stärkta insatser mot rasism 2020–2023</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mänskliga rättigheter</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Det finns många exempel på dessa subtila kommentarer som kan vara svårt att märka och därmed svårt att göra något åt. Men enligt forskningen kan vardagsrasism och små subtila kommentarer leda till minoritetsstress. Det handlar om mikroaggressioner som kan leda till stresspåslag.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Höjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ångest&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det sliter på psyket och forskning har visat att det finns en höjd risk för hjärt- och kärlsjukdomar och ångest. Det kan göra att folk inte trivs på sitt jobb, att deras prestationer inte får samma trovärdighet som andra. Utmattning kan leda till sjukskrivningar som kostar samhället pengar, säger Tillmy Ukbu.</p><p class="wp-block-paragraph">Av dem som utsatts för diskriminering anger 43 procent att det beror på etnicitet</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har medarbetare som har upplevt rasism på vår förvaltning, berättar Tillmy</p><p class="wp-block-paragraph">Två procent uppger att de utsatts för trakasserier eller någon form av diskriminerande särbehandling av en kollega. Två procent av en chef. Något fler har upplevt sig utsatta av brukare eller anhöriga. Av dessa medarbetare som uppgett att de blivit utsatta för diskriminering anger 43 procent att etnicitet som diskrimineringsgrund. Det visar medarbetarenkäten 2024 vid förvaltningen för funktionsstöd.</p><p class="wp-block-paragraph">Den workshop som Tillmy Ukbu håller i har samlat chefer både från förvaltningen för funktionsstöd och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Materialet som jag utgår ifrån bygger på vedertagen forskning. Rasismen definieras inte bara som elaka kommentarer utan om hur människor systematiskt tillskrivs vissa egenskaper utifrån föreställningar om deras hudfärg, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Många tror att vardagsrasismen är mest skadlig”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Dels kan rasism handla om tillgång till jobb och bostäder, dels utifrån ojämlik fördelning av resurser, dels utifrån rasistiska handlingar och kommentarer i vardagen mellan människor.</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Många tror att det är vardagsrasismen som är mest skadlig, men det är den institutionella som är mest skadlig, som kan leda till att man nedvärderar sitt ursprung för att passa in, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Rasismen på arbetsplatsen kan visa sig på många olika sätt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det kan handla om allt från blickar, vem man ställer frågan till, hur frågan ställs, att man får saker förklarat för sig utan att man frågat vad det betyder. Att chefen riktar blicken mot vissa mer än andra, eller oftare ställer frågor till de vita personerna, att chefen visar ett högre förtroende för de vita.</p><p class="wp-block-paragraph">För att bli uppmärksam på hur man själv tänker, vad man säger och hur man agerar gentemot andra är det bra med lite självreflektion och kunskap om ämnet. Där kan både workhops, planen mot rasism och den kommande rutinen vara en god hjälp.</p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Tillmy vill få fler att agera mot rasism

<p class="wp-block-paragraph">Invasiva främmande arter sprider sig snabbt och tar över stora ytor. När det händer trängs andra arter undan och får svårt att klara sig i till exempel naturreservat och andra känsliga naturmiljöer.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Då förlorar vi delar av ett ekosystem och det blir en mindre biologisk mångfald. Det blir en art som tar över i stället för att det finns många på samma yta och det kan skada både naturen, människors hälsa och ekonomin, säger Malin Ellegård, naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="779" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000.jpg" alt="Porträttbild utomhus med en äng i bakgrunden" class="wp-image-149785" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000-300x234.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000-768x598.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000-250x195.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000-520x405.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-Ellegard-1000-730x569.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Malin Ellegård är naturförvaltare på stadsmiljöförvaltningen.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett problem som ökar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Problemet med invasiva arter har ökat de senaste åren, dels på grund av mer handel över landsgränser, dels på grund av ett varmare klimat som gör att fler arter trivs även här hos längre upp i norr.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar därför intensivt för att upptäcka och försöka begränsa förekomsten av de invasiva arter som finns på kommunal mark. Under 2026 planerar stadsmiljöförvaltningen att utföra bekämpning och tillsyn på cirka 90 hektar mark till en kostnad av cirka två miljoner kronor.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Invasiva främmande arter</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Främmande arter är arter som med människans hjälp har flyttats till ett land eller en plats där de inte funnits tidigare. En främmande art behöver inte bli invasiv. Men om man lyfter ut en art från sin naturliga miljö får man ofta inte med de andra arter, som skalbaggar eller maskar, som tidigare hållit tillbaka den. Då kan arten bli en invasiv främmande art, som lätt tar över i sin nya miljö och konkurrerar ut andra arter.</p></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det är många som jobbar med det här. Vi har ett stort gäng som är ute och arbetar med att gräva bort och bekämpa växterna. Mycket jobb görs också på strategisk nivå för att inventera och prioritera var bekämpningen ska ske. Vi har även ett nätverk med både bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad som samverkar och utbyter erfarenheter kring arbetet med invasiva arter, säger Malin Ellegård.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="582" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000.jpg" alt="Stora gröna blad och andra gröna växter bland trädstammar" class="wp-image-149783" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000-768x447.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000-520x303.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Gul-skunkkalla-1000-730x425.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gul skunkkalla är en av de invasiva arter som Göteborgs Stad bekämpar under 2026, bland annat i vitsippsdalen i Änggårdsbergens naturreservat. Foto: Malin Ellegård</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på tre arter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I år fokuserar stadsmiljöförvaltningen särskilt på bekämpning av jätteloka, jättebalsamin och gul skunkkalla. Det är arter som finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att markägare har en skyldighet att bekämpa dem.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg ska öka den biologiska mångfalden till 2030</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Den biologiska mångfalden minskar i världen och även i Sverige. När arter och livsmiljöer försvinner påverkas naturens balans och de funktioner vi människor är beroende av, som renare luft och vatten, skugga, pollinering och natur som får oss att må bra.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar för att bevara och stärka naturen, till exempel genom att skydda värdefulla områden och skapa nya livsmiljöer för växter och djur. Målet är att den biologiska mångfalden i Göteborgs stadsmiljö ska öka till år 2030.<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Naturvård</a></strong><br><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard/invasiva-arter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Invasiva arter</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Jättelokan finns på väldigt stora ytor i Göteborg, så det är en tuff kamp att försöka få bort den. Men vi har ett gäng som jobbar med att gräva bort den och även med att bekämpa jättebalsamin. Vi har också externa entreprenörer som är ute och gräver bort gul skunkkalla för hand, bland annat i vitsippsdalen i Änggårdsbergens naturreservat, säger Malin Ellegård.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt att kontrollera krukor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En annan invasiv växt som man har börjat bekämpa i år är japansk träddödare, som kommer att bli förbjuden under 2027. Det pågår även en kamp mot den invasiva lövplattmasken som kommer in till Sverige genom importerade växter.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Göteborgs Stad köper in många växter till planteringar och vi har tagit fram rutiner för hur vi ska hantera dem och en handlingsplan för det arbetet. Det är viktigt även för allmänheten att tänka på att kontrollera att det inte finns någon mask i krukan när man köper växter, säger Malin Ellegård.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett långsiktigt arbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bekämpningen av invasiva växter är ett långsiktigt arbete och på de flesta platser måste insatserna upprepas flera år i rad. Men Malin Ellegård tror ändå att det går att vända utvecklingen.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det sker en minskning på de platser där vi bekämpar. Men arbetet måste ske långsiktigt. Ofta har växterna frön som kan leva kvar i marken länge innan de gror, eller rotsystem som kan skjuta skott under flera år. Även om det hårda arbetet ger resultat kan vi inte upphöra med det, då kommer växterna tillbaka, säger Malin Ellegård.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så kan du hjälpa till</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Många invasiva växter sprids via trädgårdar, jordmassor och växtavfall. Om du har en invasiv art på din tomt ansvarar du för att ta bort den och hantera växtavfallet på rätt sätt. Genom att agera tidigt hjälper du till att skydda den biologiska mångfalden i Göteborg.</li><li>Rapportera fynd på kommunal mark via invasivaarter.nu</li><li>Lär dig känna igen arterna och bekämpa dem tidigt om de finns på din tomt. Är du osäker på hur en art som kan vara invasiv ska hanteras låt den stå kvar och läs mer på Naturvårdsverkets webbplats. Där finns även filmer som visar hur du kan hantera växterna.</li><li>Släng växtavfall rätt. Lägg växtdelar i dubbla sopsäckar, förslut väl och lämna på någon av stadens återvinningscentraler.</li><li>Samarbeta med grannar. Invasiva växter bryr sig inte om fastighetsgränser.<br></li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En person i reflexkläder håller i en grön växt

Invasiva arter bekämpas i Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">Prao är en obligatorisk del av grundskolan och ger elever en första kontakt med arbetslivet. Det är en erfarenhet som kan påverka framtida studie- och yrkesval, särskilt för elever som saknar egna nätverk.</p><p class="wp-block-paragraph">Satsningen är en del av Göteborgs Stads arbete för social hållbarhet, där inköp används som ett verktyg för att skapa nytta. Målet är att alla elever i staden ska få samma möjligheter.</p><p class="wp-block-paragraph">– När vi ställer krav på prao i upphandlingar skapar vi konkret värde för elever. Samtidigt stärker vi kopplingen mellan skola och arbetsliv, säger Anna Jansson, specialist inom social hållbarhet på Göteborgs Stads inköps- och upphandlingsförvaltning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Platserna läggs ut på praktikplatsen.se</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kraven innebär att leverantörer som får avtal ska erbjuda prao motsvarande minst fyra veckor under avtalsperioden. Företagen lägger ut platserna på praktikplatsen.se där elever själva söker.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph">&#8221;<strong><em>När vi ställer krav på prao i upphandlingar skapar vi konkret värde för elever. Samtidigt stärker vi kopplingen mellan skola och arbetsliv</em></strong>&#8221;<br><br>Anna Jansson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="636" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-149790" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800-300x239.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800-768x611.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800-250x199.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800-520x413.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Prao-upphandlingar-800-730x580.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna Jansson, specialist inom social hållbarhet</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">Hittills har två upphandlingar med de nya kraven lett till 13 praoplatser för elever i årskurs 8 och 9.</p><p class="wp-block-paragraph">– För många är det en viktig första erfarenhet som kan påverka hela deras framtida studie- och yrkesval,&nbsp;säger Anna Jansson.</p><p class="wp-block-paragraph">Arbetssättet ger också nya möjligheter för företagen.</p><p class="wp-block-paragraph">– De får chansen att visa upp sin verksamhet, bidra till samhället och tidigt möta framtida kompetens, säger hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så fungerar kravet för leverantörer</strong>&nbsp;</h3><p class="wp-block-paragraph">Leverantören ska:&nbsp;</p><ul class="wp-block-list"><li>Publicera platsannonser&nbsp;på praktikplatsen.se</li><li>Ange perioder och antal platser&nbsp;</li><li>Ta emot elever om platsen bokas&nbsp;</li><li>Vara med och planera</li><li>Skriva intyg efter genomförd prao</li><li>Om ingen elev bokar platsen räknas kravet ändå som uppfyllt, om leverantören har annonserat och följt processen</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/inkop-och-upphandling" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Inköps- och upphandlingsförvaltningen</a><br><a href="https://praktikplatsen.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Praktikplatsen.se</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Göteborgs Stad ställer krav på prao i upphandlingar

<p class="wp-block-paragraph">Gyllene hjulet är ett pris som delas ut av organisationen SES, Sponsrings &amp; Eventsverige, och som uppmärksammar destinationer som arbetar med hållbarhet kopplat till evenemang. Göteborg prisas för ett systematiskt arbete där hållbarhet är en integrerad del av hela processen, från värvning till genomförande och uppföljning.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="647" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000.jpg" alt="Två personer som håller ett diplom och ett pris gjort av glas" class="wp-image-149748" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000-768x497.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000-520x336.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gyllene-hjulet-pristagare-1000-730x472.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Filip Eklund, hållbarhetsutvecklare på Göteborg &amp; Co, och Lina Barryd, marknadskommunikatör på Göteborg &amp; Co, tog emot priset på en gala i Stockholm. Foto: Gyllene hjulet</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det här är ett kvitto på ett arbete som pågått länge och som vi gör tillsammans med många aktörer i staden. För oss handlar hållbarhet inte om enskilda initiativ, utan om att förändra hur vi arbetar i grunden, säger Filip Eklund, hållbarhetsutvecklare på Göteborg &amp; Co.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Har utvecklat och testat nya lösningar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under 2025 har Göteborg &amp; Co tillsammans med sina partners utvecklat och testat flera konkreta lösningar för mer hållbara evenemang. Några exempel är framtagandet av verktyget Event &amp; klimat som hjälper arrangörer att mäta och minska sin klimatpåverkan, och flera internationella utbyten och EU-projekt, till exempel Reallocate och MI-RAP.<br> <br>– Vi ser att det går att göra skillnad när man jobbar strukturerat och tillsammans. Vi har flera spännande grejer på gång framöver som handlar om hållbarhet och samverkan. Priset ger verkligen energi att fortsätta på den inslagna vägen och med de strategier vi har, säger Filip Eklund.<br> <br>Göteborg har under flera år haft en stark internationell position inom hållbarhet och placerade sig 2025 på en andraplats i Global destination sustainability index. Under året utsågs staden även till en FN-hubb för hållbarhet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Juryns motivering</h3><p class="wp-block-paragraph">”Årets vinnare har gjort hållbarhet till en självklar del av sitt långsiktiga arbete och visat tydliga resultat under 2025. Genom samverkan, praktiska verktyg och tydlig uppföljning har destinationen gått från ambition till faktisk förflyttning. Med mod, metodik och verklig effekt har man tagit hållbarhet från struktur till verklig förändring. En destination som visar vägen för hela branschen.”<br><strong> </strong><br><strong>Länk</strong>: <a href="https://goteborgco.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg &amp; Co</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

En stor folksamling vid Götaplatsen i Göteborg

Göteborg får pris som Årets hållbara eventdestination

<p class="wp-block-paragraph">Dalheimers hus ligger på Slottsskogsgatan nära Mariaplan och är ett aktivitetshus riktat till alla, men särskilt anpassat för personer med funktionsnedsättning.</p><p class="wp-block-paragraph">Rivningsarbetet på insidan har pågått under vintern och även om utsidan ser ut som den alltid har gjort, så är byggnaden nu i princip ett tomt skal.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="608" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000.jpg" alt="En stor tom lokal med betonggolv och pelare i betong" class="wp-image-149755" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000-768x467.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000-520x316.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/dahlheimers-interior-1000-730x444.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Rivningen har gjorts uppifrån och ner. Så på de översta planen är det rivet och städat. Bara bärande väggar är kvar. Foton: Carl Edholm</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det har i stort sett gått enligt planerna. Betongen i byggnaden visade sig dock vara i dåligt skick – det har medfört större ingrepp i stommen än vad som var tänkt från början, säger Mattias Ivarsson, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000.jpg" alt="Ett långt rum med  betonggolv och många fönster " class="wp-image-149756" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fonsterrad-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Först rivning, sedan uppbyggnad</h2><p class="wp-block-paragraph">När Vårt Göteborg kommer på besök håller en stor bil på att tanka in betong på plan 3, där man gjuter nya bjälklag. Rivningen pågår fortfarande på de lägsta våningarna, inklusive där den omtyckta bassängen finns.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000.jpg" alt="Tre personer i gula reflexkläder står på ett tak med utsikt mot Älvsborgsbron" class="wp-image-149757" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/terassen-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">errassen med sin formidabla utsikt över Göteborg och hamninloppet ska även den rivas och göras om. Det kommer att bli i nästa steg av byggprojektet. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">I maj börjar nästa etapp i projektet – att bygga upp Dalheimers hus insida på nytt. Då kommer man även ta upp hål för nya hisschakt och trapphus som ska öka tillgängligheten i huset ännu mer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi försöker anpassa byggnaden så långt det är möjligt enligt dagens byggnormer och ökar tillgängligheten i byggnaden. Hos verksamheterna som använder huset finns många och olika behov som vi har som mål att tillmötesgå, säger Mattias Ivarsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länkar: </h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/majorna-linnestaden-Haga/dalheimers-hus--renovering" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Om renoveringen och ombyggnaden av Dalheimers hus</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2015525155554" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Dalheimers hus på Kustgatan 10</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149758" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/phuset-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Parkeringshuset är den del som haft allra störst skador på betongen. Där har man delvis gjutit nytt golv. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ett sjuvåningshus i betong med gröna inslag i fasaden

Häng med innanför väggarna på Dalheimers hus

<p class="wp-block-paragraph">I början av april varje år sätter Kretslopp och vatten igång alla dricksvattenfontäner runtom i Göteborg. Där kan du dricka vatten direkt ur fontänen eller fylla på din vattenflaska helt gratis.</p><p class="wp-block-paragraph">Med fler och längre värmeböljor under sommaren ökar risken för problem för människor och djur, vilket gör att Göteborgs Stad vill öka medvetenheten om dricksvattenstationerna.&nbsp;Redan temperaturer strax över 25 grader kan vara påfrestande, särskilt för barn, äldre och sjuka.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2022102192314438&amp;page=1" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Här hittar du Göteborgs 27 porlande dricksvattenfontäner </a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vattnet rinner alltid</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För att det inte ska bli mikrobiologisk påväxt i rören står de alltid på.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är många som hör av sig till oss och tror att de är trasiga eftersom vattnet alltid rinner, men vattnet rinner av hygieniska skäl, berättar Louise Utter Otterdahl, kommunikatör på Kretslopp och vatten.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="739" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-739x1024.jpg" alt="Två vattenposten i metall i stadsmiljö" class="wp-image-149698" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-739x1024.jpg 739w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-216x300.jpg 216w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-768x1065.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-250x347.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-520x721.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800-730x1012.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vattenpost-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 739px) 100vw, 739px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fontänerna ser olika ut</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Totalt finns det 27 dricksvattenfontäner på olika platser i Göteborg. De allra flesta finns i centrum där många människor vistas. En del fontäner är helt fristående medan andra är kopplade till en byggnad. Hur de ser ut beror på när de är installerade.</p><p class="wp-block-paragraph">I år är dricksvattenfontänen vid Packhuskajen tillbaka. Den har varit nedmonterad på grund av ombyggnad sedan 2024.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;<strong>Fin service</strong> <strong>till göteborgarna&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Våra dricksvattenfontäner är en fin service till göteborgarna. Dricksvatten är gott och hälsosamt och hjälper oss när det är varmt och soligt ute. Dessutom är vatten från det kommunala dricksvattennätet mycket bättre för miljön än flaskvatten, säger Louise Utter Otterdahl.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Är öppna till oktober</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Dricksvattenfontänerna är öppna fram till slutet av oktober.</p>

En hand håller en vattenflaska vid en vattenpost

Släck törsten i Göteborgs dricksvattenfontäner

<div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läs också:</strong> <a href="https://vartgoteborg.se/p/jamstalldhet-ar-avgorande-for-hallbar-omstallning/">”Jämställdhet är avgörande för hållbar omställning”</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Win win award är baserat i Göteborg och stöds bland annat av Göteborgs Stad. Det är ett av världens äldsta och mest anrika hållbarhetspriser och delas årligen ut till en person eller organisation som driver systemförändring inom hållbar utveckling.</p><p class="wp-block-paragraph">Varje år har ett nytt tema inom ramen för FN:s 15 globala hållbarhetsmål. Årets tema är Jämställda samhällen och lyfter jämställdhet som en förutsättning för demokratisk motståndskraft, hållbar utveckling och varaktig fred.</p><p class="wp-block-paragraph">Årets Win win award, med en prissumma på en miljon kronor, tilldelas fredsbyggaren Dr. Alaa Murabit. Hon har under mer än ett decennium förändrat hur världen förstår sambandet mellan jämställdhet och fred. Hon har också drivit igenom förändring i de rum där besluten fattas.<br><br>– När jag började det här arbetet kunde jag inte ha föreställt mig ett sådant här erkännande. Jag tar emot denna utmärkelse på uppdrag av alla brobyggare vars namn aldrig kommer att stå i ett pressmeddelande, men vars mod gjorde mitt möjligt, säger Dr. Alaa Murabit.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lyfter jämställdhet som väg till fred</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vid 21 års ålder, under Libyens inbördeskrig, grundade Dr. Alaa Murabit organisationen Voice of Libyan women för att stärka kvinnors politiska deltagande i fredsprocessen. Hon har också bidragit till att forma flera FN-resolutioner för kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsprocesser.</p><p class="wp-block-paragraph">Vid utformningen av FN:s 16:e globala mål – Fredliga och inkluderande samhällen – spelade Dr. Alaa Murabit en avgörande roll. Hon har även utvecklat metoder för att mobilisera och bygga samhällsrörelser inom fredsarbete, global hälsa och utvecklingsfinansiering, bland annat genom att skapa olika institutioner och samarbeten.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Win win award</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Win win award är en svensk ideell organisation som sedan år 2000 uppmärksammar personer eller organisationer som driver systemförändring inom hållbar utveckling.</li><li>2018 instiftades Win win youth award som går till en ung förändringsledare mellan 13 och 29 år världen över.</li><li>Det internationella hållbarhetspriset har haft pristagare som Gro Harlem Brundtland, Al Gore och Kofi Annan.</li><li>Utöver priset är Win win award en plattform för kunskapsutbyte som samlar lokala och internationella perspektiv genom föreläsningar, rundabordssamtal och samarbetsprojekt över sektorsgränser.</li><li>Win win award är baserat i Göteborg och stöds av Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och ett antal ledande svenska bolag.<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.winwinaward.org">Win win award</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Alaa Murabits arbete visar att jämställdhet och fred inte är parallella spår utan samma väg. Hon har byggt det argumentet inifrån de samhällen hon verkar i och har fört det hela vägen upp till de högsta nivåerna av internationellt beslutsfattande. Hennes arbete är i tider som dessa mer nödvändigt än någonsin, säger Annie Hohlfält, ordförande för Win win awards jury.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ungt ledarskap för klimaträttvisa</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Win win youth award, med en prissumma på 100&nbsp;000 kronor, tilldelas i år 22-åriga Julieta Martínez från Chile. Hon har gjort det till sin uppgift att överbrygga det gap som finns där kvinnor är de som drabbas hårdast av klimatförändringar, men där de är i fortsatt minoritet i förhandlingsrummen där klimatpolitiken formas.</p><p class="wp-block-paragraph">Vid 15 års ålder grundade hon Tremendas, en global plattform som i dag är verksam i 18 länder och förser kvinnor med verktyg, utbildning och nätverk för att kunna vara ledare inom sju handlingsområden kopplade till FN:s globala hållbarhetsmål, bland annat klimat, jämställdhet, utbildning och hälsa.<br><br>– Utmärkelsen betyder otroligt mycket för mig och den bekräftar något som jag verkligen tror på: Att i sammanhang som Latinamerika handlar jämställdhet inte om välgörenhet eller medlidande, utan om att förändra hur vi förstår makt och vem som får leda. Vi behöver förändra narrativet till ett där flickor och unga kvinnor får berätta sina egna historier och skriva sin egen framtid, säger Julieta Martínez.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ger verktyg för att påverka framtiden</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Julieta Martínez har också utbildat och mobiliserat över 740 unga kvinnor från Latinamerika till att bli aktiva förändringsaktörer genom klimatakademin Climáticas. Hon är även en av medlemmarna i UN women leaders network.<br><br>– Julieta Martínez har gett unga kvinnor och flickor verktygen och gemenskapen för att omvandla frustration och ångest inför klimatkrisen till verklig drivkraft för förändring. Hon gör det självklart att jämställdhet och klimaträttvisa hänger ihop – och att unga kvinnors ledarskap är en absolut förutsättning för en hållbar framtid, säger Johan Holmen, juryordförande för Win win youth award.</p><p class="wp-block-paragraph">Prisutdelningen för både Win win award och Win win youth award sker vid en ceremoni i Göteborg den 16 oktober och är en del av Win wins årliga program för kunskap, dialog och internationellt utbyte.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Jämställdhetsarbete prisas i Win win award

<div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läs också:</strong> <a href="https://vartgoteborg.se/p/jamstalldhetsarbete-prisas-i-win-win-award/">Jämställdhetsarbete prisas i Win win award</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Win win awards instiftades år 2000 och delas varje år ut till en person eller organisation som driver systemförändring inom hållbar utveckling och årets tema är Jämställda samhällen.</p><p class="wp-block-paragraph">Martin Hultman, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, är årets expertrådgivare och har stor kunskap i årets tema. Han är också den som juryn och styrelsen har vänt sig till för frågor och han har varit involverad i framtagandet av kandidaterna och vinnarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har forskat om jämställdhet i 20 år, bland annat kopplat till feministisk klimatpolitik och skillnaden mellan män och kvinnor när det kommer till engagemang, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stark kraft i kollektivet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Att det blev just Dr Alaa Murabit och Julieta Martínez som får årets priser beror på flera olika saker.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Det har inte varit lika mycket fokus på de här frågorna som när man startade Jämställdhets-myndigheten, hade en feministisk utrikespolitik och att feminismen verkligen var i ropet. När det gäller att driva frågor om mångfaldhet i kön, till exempel kring queer-personer, har det också funnits ett motstånd de senaste åren&#8221;</strong></em><br><br>Martin Hultman</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="614" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800.jpg" alt="" class="wp-image-149665" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800-300x230.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800-768x589.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800-250x192.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800-520x399.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-Hultman-800-730x560.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Martin Hultman, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och expertrådgivare för årets Win win awards. Foto: Anna Nielsen</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– De är två personer som driver frågor för lika rättigheter för alla att delta och göra sina röster hörda. Det handlar också om att de har jobbat för att skapa organisationer, vilket har inspirerat andra och har byggt styrkan i att vara ett kollektiv. Vi ser tydligt i forskningen att det krävs en rörelse och att man organiserar sig tillsammans för att driva samhällsförändring, säger Martin Hultman.</p><p class="wp-block-paragraph">Uppdraget som expertrådgivare har också gjort att Martin Hultman har kunnat visa på de möjligheter som finns inom Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen för att komma samman kring de här frågorna.<br>&nbsp;<br>– Jag ser annars att det finns en övervikt mot Stockholm när det gäller akademisk finansiering och samverkansmöjligheter, men Göteborg har en massa fördelar genom att vi är en lite mindre stad. Vi har höga målsättningar om att minska utsläppen och göra staden mer levande. Nu finns det ett momentum att samla de krafter, både från akademin, företag och andra organisationer, som kan bidra till positiva saker för Göteborg, säger han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Svårare att driva jämställdhetsarbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tittar man på jämställdhetsarbetet i Sverige menar Martin Hultman att omställningen mot ett mer jämställt samhälle har saktat ner de senaste åren. Det gäller bland annat inom löneutveckling, personer i styrelser och uttag av föräldrapenning.<br><br>– Det har inte varit lika mycket fokus på de här frågorna som när man startade Jämställdhetsmyndigheten, hade en feministisk utrikespolitik och att feminismen verkligen var i ropet. När det gäller att driva frågor om mångfaldhet i kön, till exempel kring queer-personer, har det också funnits ett motstånd de senaste åren, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt som jämställdhetsarbetet har varit svårare att driva de senaste fem–sex åren, har mäns våld mot kvinnor lyfts och den nya samtyckeslagstiftningen har införts.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Win win award</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Win win award är en svensk ideell organisation som sedan år 2000 uppmärksammar personer eller organisationer som driver systemförändring inom hållbar utveckling.</li><li>2018 instiftades Win win youth award som går till en ung förändringsledare mellan 13 och 29 år världen över.</li><li>Det internationella hållbarhetspriset har haft pristagare som Gro Harlem Brundtland, Al Gore och Kofi Annan.</li><li>Utöver priset är Win win award en plattform för kunskapsutbyte som samlar lokala och internationella perspektiv genom föreläsningar, rundabordssamtal och samarbetsprojekt över sektorsgränser.</li><li>Win win award är baserat i Göteborg och stöds av Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet och ett antal ledande svenska bolag.<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.winwinaward.org">Win win award</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Den är oerhört viktig för jämställdhetsarbetet och skiftar maktbalansen i samhället. Dessutom införs liknande lagar nu i fler länder, som Spanien. Det är en pågående förändring i rätt riktning mot jämlikhet, säger Martin Hultman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Motarbetas av flera stater</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När det gäller jämställdhetsarbetet globalt finns en liknande bild. Inom frågor som klimat, energi och miljö har representationen av kvinnor i olika internationella organ – som FN, COP och IPCC – gått i rätt riktning. Jämställdhetsfrågor har också lyfts in i globala förhandlingar.<br><br>– Även det har börjat ifrågasättas nu. Oljestater, som Förenade Arabemiraten och Qatar, tillsammans med Trumpadministrationen och länder som Ungern, Turkiet och Ryssland har de senaste åren format en stark allians för att motarbeta jämställdhets- och klimatarbetet i internationella organisationer, säger Martin Hultman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Jämställd stadsplanering</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Däremot har positiva förändringar skett i flera städer, bland annat i Paris, Barcelona och Oslo, där kvinnliga borgmästare tillsammans med civilsamhället har drivit på en omvandling av städerna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det handlar om en mer omsorgsfull stadsplanering där man tar in skillnaderna som finns mellan mäns och kvinnors vardagsliv. Man har satsat på kollektivtrafik och cykel och främjat närheten mellan jobb och bostad. Det förenklar vardagslivet för kvinnor och är positivt för jämställdheten och klimatet, säger Martin Hultman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad kan uppmärksamheten inom Win win award betyda för att lyfta de här frågorna?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det allra viktigaste är att fortsätta hålla fast vid de vetenskapliga resultat som finns och se till att frågor om jämställdhet och klimatomställning inte separeras. Det är också viktigt att visa på att det här är en trovärdighetsfråga. Som organisation eller företag måste man vara villig att jobba med mångfaldsfrågor även när det inte är den dominerande politiska riktningen. Man behöver ha en långsiktighet i frågorna trots att det kanske kommer stark press från motsatt håll utifrån, säger Martin Hultman.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Svartvit bild på personer som håller en banderoll under en demonstration

”Jämställdhet är avgörande för hållbar omställning”

<p class="wp-block-paragraph">Sedan invigningen 1934 har Sjömanshustrun stått ute i väder, vind och luftföroreningar vilket satt sina spår.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi fick bort mycket smuts som byggts upp genom åren. När den ljusgröna ärgade ytan tvättas bort blir skulpturen tillfälligt mörkare. Med tiden kommer bronsen att ärga igen och återfå det utseende vi är vana vid, säger Håkan Lundell.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="614" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii.jpg" alt="Två personer i en kranbil tvättar en grön skulptur med högtryckstvätt" class="wp-image-149585" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii-768x472.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii-520x319.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-ii-730x448.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Genom att ta bort smuts och beläggningar minskar risken för skador på materialet och förlänger livet på Kvinna vid havet som bronsskulpturen officiellt heter.<br><br>Sjömanshustrun är ett av Göteborgs mest kända landmärken och även en symbol för stadens maritima historia. Skulpturen skapades av Ivar Johansson som ett minnesmärke över de 690 sjömän som omkom under första världskriget. &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Rengöringen av Sjömanshustrun ingår i Higabs långsiktiga arbete med att underhålla och vårda Göteborgs kulturhistoriska byggnader och miljöer.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="557" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000.jpg" alt="Två personer i en kranbil tvättar en skulptur med högtryckstvätt, högt uppe i ett torn med Göta älv i bakgrunden" class="wp-image-149586" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-768x428.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-520x290.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sjomanshustrun-1000-730x407.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Higab</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Sjömanshustrun och Sjömanstornet</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Den fem meter höga bronsskulpturen heter egentligen Kvinna vid havet och skapades av Ivar Johnsson</p><p class="wp-block-paragraph">Skulpturen restes 1934 för att hedra de 690 svenska sjömän som omkom till havs under första världskriget</p><p class="wp-block-paragraph">Tornet är murat av gult tegel och står på en granitsockel där namnen på 690 sjömän, varav 15 kvinnor, är ingraverat tillsammans med namnen på 98 förlista fartyg</p><p class="wp-block-paragraph">Sjömanstornet invigdes 1933 tillsammans med Sjöfartsmuseet och ritades av Karl M Bengtson</p><p class="wp-block-paragraph">Bygget var omdiskuterat. Under första världskriget hade sjömännen bland annat lovats arbetslöshetsförsäkring och åtta timmars arbetsdag. I stället byggdes ett minnesmärke vilket av många uppfattades som ett hån.</p><p class="wp-block-paragraph">Skulpturen kom på plats först 1934, efter en byggnadsarbetarstrejk som försenade monteringen.</p><p class="wp-block-paragraph">Sedan 1991 ägs och förvaltas Sjömanstornet av det kommunala fastighetsbolaget Higab.<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.sjofartsmuseetakvariet.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sjöfartsmuseet Akvariet</a><br><a href="https://www.higab.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Higab</a></p></div>

En staty tvättas med högtryckstvätt, bakgrunden Göta älvs vatten

Sjömanshustrun har fått sin första dusch efter 92 år

<p class="wp-block-paragraph">För fjärde året i rad har göteborgarna fått svara på frågor om sin upplevda trygghet i staden, i en undersökning som görs av Göteborgs universitet på uppdrag av Göteborgs Stad. Andelen som känner sig trygga har ökat till 65 procent, jämfört med 61 procent förra året och 55 procent 2022, då undersökningen gjorde för första gången.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag är positivt överraskad att ökningen är så stadig, trygghet tar tid att bygga upp. Detta visa Göteborgs Stad, civilsamhället och polisen gör ett bra jobb. Jag tänker inte minst Framtidskoncernens insatser i utsatta områden, och vårt samarbete med polisen, som heter Trygg i Göteborg, säger Kaj Larsson, planeringsledare på avdelningen brottsförebyggande och trygghet på stadsledningskontoret.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygghet i Göteborg 2025</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Undersökningen gjordes för fjärde året i rad och genomfördes den 15 september till 30 december2025. Den utgörs av enkäter skickade med post till ett slumpmässigt urval i åldrarna 16–90 boende i Göteborgs kommun. Undersökningen skickades ut till 8 975 göteborgare och av dem svarade 53 procent.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Ladda ner rapporten här: </strong><a href="https://www.gu.se/sites/default/files/2026-04/Trygghet%20i%20G%C3%B6teborg%202025.pdf" target="_blank" rel="noreferrer noopener">SOM-institutet: Trygghet i Göteborg 2026</a></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.gu.se/som-institutet/resultat-och-publikationer/rapporter" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: SOM-institutets rapporter</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tryggheten varierar mellan olika områden</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hur trygga människor känner sig varierar betydligt mellan olika grupper och geografiska områden. Liksom tidigare år känner sig kvinnor mindre trygga än män.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;43 procent av kvinnorna anger att de har nycklar eller annat tillhygge i handen när de går hem om kvällarna. För män är motsvarande siffra 16 procent, säger Kaj Larsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Var man bor påverkar också tryggheten. 86 procent av de som äger sin egen bostad känner sig trygga i sitt bostadsområde, med siffran är lägre, 74 procent, för dem som hyr sin bostad. Av dem som bor i utsatt område känner sig 53 procent trygga i sitt bostadsområde. Detta är dock en ökning med tre procentenheter sedan 2023.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi ser fortfarande föräldrar som inte vågar gå på föräldramöten på kvällen. Även om alla siffror visar en förbättring, finns mycket arbete kvar att göra, säger Kaj Larsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hbtqi-personer mer brottsutsatta</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Undersökningen innehåller för första gången också frågor om invånarnas utsatthet för brott. Mellan 12 och 20 procent av göteborgarna uppger att de utsatts för brott, antingen de senaste tolv månaderna eller under sitt liv. Även här skiljer sig siffrorna åt beroende på bostadsområde och kön. I det här fallet är män mer utsatta än kvinnor.</p><p class="wp-block-paragraph">Svaren som sticker ut mest är att göteborgare med hbtqi-identitet rapporterar en brottsutsatthet i sitt bostadsområde, men en anmärkningsvärt mycket högre brottsutsatthet på andra platser i staden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är ett viktigt fynd. Sedan är det svårt att tolka en siffra som står för sig själv såhär. Brott innefattar ju inte bara våld, utan också kränkningar och annat. Det krävs mer fördjupade samtal med den här gruppen för att förstå vad det handlar om, säger Kaj Larsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rapporten har lett till åtgärder</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad började göra den återkommande trygghetsundersökningen 2022, där samma frågor ställdes till alla, för att få en samlad bild av hela staden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Trygghetsrapporten ger utrymme för Göteborgs politiker att fånga upp viktiga frågor. Den ger också förvaltningar och bolag möjlighet att agera inom sina områden. Även göteborgare som vill göra sina röster hörda får ett statistiskt underlag att hänvisa till, säger Kaj Larsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Tidigare års rapporter har till exempel gett upphov till Göteborgs Stads satsning med trygghetsvärdar ombord på kollektivtrafiken fyra kvällar i veckan. Det arbetet inleddes förra sommaren.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är ännu för tidigt att se i statistiken hur det slagit ut, men kanske kommer vi se något i nästa undersökning, säger Kaj Larsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trygg stad för alla</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. </p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Göteborgarna känner sig allt mer trygga i sin stad

<p class="wp-block-paragraph">436 996 personer i Sverige har skulder hos Kronofogden och 97 433 av dem har funnits i registret i minst 20 år. Mellan 2019 och 2024 ökade det totala skuldbeloppet med 67 procent – från 83 till 138 miljarder.</p><p class="wp-block-paragraph"> Göteborg registrerade budget- och skuldrådgivningen 2 053 ärenden under 2025. Man ser att efterfrågan på hjälp fortsätter att öka och räknar med att det kommer att komma in cirka 25 procent fler ärenden i år. För att höra av sig till budget- och skuldrådgivningen behöver man inte ha några stora problem, utan det räcker att man känner oro för sin ekonomi.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Ekonomi påverkar nästan alla delar av livet och kan leda till stress och oro och ibland även påverka hälsa, arbete och relationer. När man förstår och har en plan för sin ekonomi blir det lättare att känna hopp inför framtiden. &#8221;</strong></em><br><br>Edin Osmancevic, budget- och skuldrådgivare </p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="742" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800.jpg" alt="" class="wp-image-149561" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800-300x278.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800-768x712.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800-250x232.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800-520x482.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Edin-Osmancevic-800-730x677.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Edin Osmancevic. Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Tyvärr upplever många att det känns svårt eller jobbigt att ta kontakt och det är vanligt att känna skam och oro. Men de är inte ensamma. Vi möter många som är i liknande situationer och vårt uppdrag är att hjälpa – inte att döma, säger Edin Osmancevic, budget- och skuldrådgivare på demokrati och medborgarservice.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tidig kontakt underlättar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kontaktar man budget- och skuldrådgivningen handlar det första samtalet ofta om att få en bild av situationen och se vilka möjligheter som finns. Sedan bestämmer personen själv vad man vill gå vidare med och i vilken takt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vår rekommendation är att inte vänta för länge. Om vi kan ge råd och bidra till struktur tidigt kan vi hjälpa personer att ta kontroll innan problemen blir större, säger Edin Osmancevic.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Vill du kontakta budget- och skuldrådgivningen?</h3><ul class="wp-block-list"><li>Telefon: 031-368 08 00. Måndag, onsdag och torsdag klockan 9–11.</li><li>Mejl: <a href="mailto:budget@demokratimedborgarservice.goteborg.se">budget@demokratimedborgarservice.goteborg.se</a></li><li>Efter att ett ärende blivit registrerat placeras det i kö och ett möte för rådgivning bokas. Det kan ske fysiskt, digitalt eller via telefon, beroende på personens behov.</li><li>För närvarande är väntetiden sju veckor.</li><li>Rådgivarna har tystnadsplikt.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/ekonomi-och-ekonomiskt-bistand/privatekonomisk-radgivning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Budget- och skuldrådgivning</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Rådgivaren och personen som sökt hjälp arbetar sedan tillsammans. Det kan handla om att göra en budget för hur pengarna ska räcka varje månad, se över hur utgifter kan prioriteras och hur onödiga kostnader kan minskas. Om det finns skulder kan rådgivaren hjälpa till att gå igenom dem, kontakta fordringsägare och förklara vilka alternativ som finns.<br><br>– Det kan handla om avbetalningsplaner eller i vissa fall skuldsanering. Vi ger också konkret stöd i skuldsanering, till exempel genom att hjälpa till med ansökan, samla in uppgifter och förklara hur processen går till, säger Edin Osmancevic.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stöd för en hållbar ekonomi</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del i rådgivarnas arbete är också att ge kunskap och verktyg så att personen själv kan ta kontroll över sin ekonomi på lång sikt. Det handlar inte bara om att lösa ett akut problem, utan om att skapa hållbara vanor framåt.<br><br>– Ekonomi påverkar nästan alla delar av livet och kan leda till stress och oro och ibland även påverka hälsa, arbete och relationer. När man förstår och har en plan för sin ekonomi blir det lättare att känna hopp inför framtiden. Att vi kan vara ett stöd, skapa trygghet och bidra till att personer får tillbaka kontrollen över sina liv känns väldigt värdefullt, säger Edin Osmancevic.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

På ett bord ligger brev från Kronofogden bredvid en kaffemugg

Så får du hjälp med ekonomi och skulder

<p class="wp-block-paragraph">– Det är ett av Städa Sveriges många projekt och starten på städsäsongen. Städa Sverige städar med drygt 30&nbsp;000 ungdomar över hela landet varje år. &nbsp;I helgen inledde vi säsongen på västkusten. Det är idrottsföreningar som städar olika områden och de får säckar och handskar av oss. De får även gå en digital miljöutbildning. Sedan städar de i tre–fyra timmar och som tack för sitt deltagande får föreningarna 7&nbsp;000 kronor. Pengarna brukar de använda till bland annat lagkläder, cuper, läger och subventionering av avgifter.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="628" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000.jpg" alt="Porträttbild utomhus" class="wp-image-149525" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000-768x482.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000-520x327.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/marten-heslyk-1000-730x458.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mårten Heslyk, projektledare på Städa Sverige. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur många deltog i premiären?</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">– Från Strömstad till Ängelholm var det omkring 1&nbsp;400 ungdomar mellan 11 och 17 år från ett 80-tal föreningar som städade. I Göteborg var fyra föreningar med i år: Cheerleadingföreningen GC troops, Göteborgs konståkningsklubb Syncho, Näsets SK och Masthuggets BK. Totalt deltog 80 städare och 17 ledare. Det är stadsmiljöförvaltningen som hjälper oss med vilka områden som ska städas och de samlar också in säckarna efteråt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur mycket skräp fick göteborgarna ihop?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det blev 40 säckar med brännbart, tio säckar icke-brännbart och fyra säckar med miljöfarligt avfall. Det var allt från förpackningar, snus, cigaretter och pantburkar till rep, metallstänger, frigolit och textil.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad får ni höra från de som är med?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det blir en ögonöppnare för ungdomarna hur mycket skräp det finns. De berättar att de får en bättre förståelse för varför nedskräpning är dåligt och hur deras beteende påverkar miljön. De uppskattar också samarbetet, att få ta ansvar och de känner sig stolta över att bidra. Det stärker både individen och gruppen och är väldigt uppskattat både av föreningarna och kommunerna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför är det här ett viktigt arbete?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Vi behöver få med oss ungdomarna på nedskräpningsproblematiken, så att vi alla kan hjälpas åt. Det leder till ett positivt beteende där man inte skräpar ner. Det blir också något som stärker gruppen och man kanske städar med andra från laget som man inte umgås med annars.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad händer framöver?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Nu städas det regelbundet på olika platser i landet fram till september. Då avslutar vi med Städa Sverige-dagen där ungdomar från Göteborg är med och städar igen. &nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Städa Sverige</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Städa Sverige är idrottens miljöorganisation, med ideella idrottsförbund som medlemmar.</li><li>Städa Sverige har som syfte att bidra till ungdomsidrottens finansiering genom att organisera och erbjuda städprojekt i utomhusmiljöer i Sveriges kommuner.</li><li>Deltagarna får en digital miljöutbildning inför arbetet och en ersättning för utfört arbete.</li><li>Verksamheten finansieras genom stöd av näringsliv, kommuner och andra organisationer.<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.stadasverige.se/stada-kust/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Städa kust</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Ungdomar i gula reflexvästar går längs en stenig strand och plockar skräp

Kuststädning ger ungdomar förståelse för miljön

<p class="wp-block-paragraph">Fastigheten på Älvsborgsgatan 11 ingår i Göteborgs Stads bevarandeprogram. Restaureringen måste ske varsamt och därför tar stadsfastighetsförvaltningen hjälp av en byggnadsantikvarie. Projektet kommer att pågå till våren 2027. De nuvarande hyresgästerna har erbjudits nya boenden under renoveringen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="597" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000.jpg" alt="Bildmontage av ett kök i behov av renovering samt en visualiseringsbild på ett nyrenoverat kök." class="wp-image-149471" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/koksinredning-1000-730x436.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>En känsla av 1930-talet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det blir en helrenovering av det utvändiga klimatskyddet, takrenovering, nya fönster och ny träpanel. I den invändiga delen kommer det bli nya kök, duschrum/wc, nya mattor och målning, de befintliga innerdörrarna renoveras och diskbänkar återmonteras. Vi eftersträvar att få till en känsla av 30-talet i lägenheterna &#8211; med kulörer och invändiga ytskikt, berättar Mats Holmström, senior projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="737" height="411" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737.jpg" alt="Illustration av landshövdingshuset på Älvsborgsgatan 11." class="wp-image-149476" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737.jpg 737w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737-520x290.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ritning-737-730x407.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 737px) 100vw, 737px" /></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tre nya vindslägenheter&nbsp;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det finns idag tolv, nu tomställda, lägenheter i huset, men en ansökan om bygglov med ritningar på tre nya vindslägenheter har lämnats in till stadsbyggnadsförvaltningen. Det finns även två föreningslokaler på bottenvåningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="600" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000.jpg" alt="En stökig vindsvåning." class="wp-image-149472" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000-768x461.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000-520x312.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vindsvaning-1000-730x438.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mera 1930-tal</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Utvändigt kommer fönster att bytas ut till det ursprungliga utförandet från 30-talet. Det gäller även fasaden som kommer få den ursprungliga kulören. Halva fastigheten, som idag är beklädd med plåt, kommer att demonteras och ersättas med träpanel. De befintliga fönstren i trapphusen kommer renoveras och återställas till sitt originalutförande.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="735" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-735x1024.jpg" alt="Ett trapphus med stora fönster." class="wp-image-149473" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-735x1024.jpg 735w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-215x300.jpg 215w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-768x1069.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-250x348.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-520x724.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800-730x1017.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/trapphus-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 735px) 100vw, 735px" /></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kuriosa</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Fastigheten har en gång ägts av Göteborg Spårvägar &#8211; innan det blev ett eget bolag. På bakgården fanns en ingång till en biljettförsäljningslokal och i huset bodde även anställda på Göteborgs spårvägar. De anställda hade nära till jobbet eftersom vagnhallarna ligger endast några 100 meter ifrån huset – man kunde ta en genväg via bakgården.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="588" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000.jpg" alt="Den röda fasaden på landshövdingshuset på Älvsborgsgatan 11. " class="wp-image-149474" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000-768x452.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000-520x306.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/husvagg-1000-730x429.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Rött landshövdingshus på Älvsborgsgatan 11 i Majorna

Landshövdingehus i Majorna återfår sitt ursprungliga utseende

<p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad Stad står för själva odlingsplattformen, medan invånarna sköter odlingen genom en odlarförening.</p><p class="wp-block-paragraph">– Göteborgs Stad har en lång tradition med att erbjuda odlingslotter till göteborgare. Satsningen handlar om att det finns ett stigande intresse för marina kolonilotter och om att stödja hållbara och innovativa alternativ för vad vi kan äta i framtiden. Dessutom har vi ett markinnehav vid kusten som ger möjlighet att utöka med fler odlingar framöver, säger Martin Bae Pedersen, utvecklingsledare för stadsnära odling i Göteborgs Stad.</p><h2 class="wp-block-heading">S<strong>tadsnära odling – även i vatten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Satsningen bygger på ett samarbete mellan Göteborgs stad och Göteborgs universitet. Redan 2022 byggdes Flytevi – en prototyp av en marin kolonilott i Frihamnen där bland annat skolklasser kan lära sig mer om odling i havet.</p><p class="wp-block-paragraph">– I Frihamnen är förhållandena för odling långt ifrån optimala. Nu vill vi testa en marin kolonilott i Uttervik på Styrsö där förutsättningarna för odling är betydligt bättre, säger Maria Bodin, projektsamordnare på Centrum för hav och samhälle, Göteborgs universitet.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Förening ska driva odlingen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Att odla i havet skiljer sig från odling på land. Här behövs varken bevattning eller gödsling eftersom näringen finns naturligt i vattnet. Samtidigt kräver det nya arbetssätt. Den marina kolonilotten på Styrsö är en vidareutveckling av stadens arbete med odling på land i former av tillsammansodlingar och kolonilotter.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har redan arbetssätt för hur vi jobbar med odlarföreningar på land, förhoppningen är att vi ska kunna använda oss av detta även i vatten. I vatten behövs det alltså en mindre insats från oss då tången och musslorna får näring direkt av sin närmiljö. Framåt ser vi att Göteborgs stadsnära odling också inkluderar det man kan odla i havet, säger Martin Bae Pedersen.</p><p class="wp-block-paragraph">Odlingen på Styrsö planeras som en föreningsdriven tillsammansodling där deltagare får möjlighet att både odla och lära sig mer om marina resurser. Tillstånden för odlingen är klara och målet är att verksamheten ska starta under året. Nästa steg är att bilda en odlarförening.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Informationsmöte 22 april</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Onsdag 22 april bjuder Göteborgs Stad och Göteborgs universitet in till ett informationsmöte på Café Båtebacken på Styrsö. Där presenteras planerna och deltagare kan anmäla sitt intresse för att vara med i föreningen.<br><br><strong>Länk:</strong> Läs mer om den marina kolonilotten på Styrsö och anmäl dig till informationsmötet: <a href="https://www.goteborg.se/marinkolonilottstyrso" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Marin kolonilott Styrsö</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p><h3 class="wp-block-heading"><strong>Marin kolonilott</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Kan bidra till hållbar livsmedelsproduktion och ökad kunskap om havets resurser</li><li>En marin kolonilott är en odlingsplats i havet där exempelvis musslor och tång odlas</li><li>Odlingen sker på rep eller andra strukturer under vattenytan</li><li>Näringen finns naturligt i vattnet – ingen bevattning eller gödsling behövs</li><li>Drivs ofta gemensamt genom en förening</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Tre personer i dykutrustning i havet håller upp en tångruska

Tång och musslor i ny odling i havet vid Styrsö

<p class="wp-block-paragraph">Under två veckor syns kampanjen på informationstavlor runt om i Göteborg och i sociala medier. Syftet är att visa hur stadsmiljön utvecklas och vad det innebär i vardagen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler ska få plats – på samma yta</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborg växer, och stadsmiljön används av allt fler i vardagen. Fler bor och arbetar här, fler rör sig i staden och fler ska få plats i samma utrymme.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Vi behöver skapa bättre förutsättningar för flera sätt att ta sig fram. Det gör att fler kan resa smidigt, samtidigt som stadsmiljön fungerar bättre som helhet för dem som rör sig och vistas i staden. En attraktiv och trygg stad handlar mycket om att det finns inbjudande och tillgängliga stadsmiljöer med plats för människor att vara i&#8221;</em></strong><br><br> Johan Rehngren</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="812" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Johan-Rehngren_800.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-149436" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Johan-Rehngren_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Johan-Rehngren_800-296x300.jpg 296w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Johan-Rehngren_800-768x780.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Johan-Rehngren_800-250x254.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Johan-Rehngren_800-520x528.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Johan-Rehngren_800-730x741.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare i Göteborgs Stad.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser redan idag att utrymmet inte alltid räcker till på samma sätt som tidigare. Fler människor ska ta sig fram i stadsmiljön samtidigt som staden behöver anpassas till ett förändrat klimat. Därför blir det allt viktigare att använda stadens ytor på sätt som fungerar för fler i vardagen och som ger plats för fler behov, säger Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare i Göteborgs Stad.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Mer plats för vardagslivet</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">När stadsmiljön utvecklas handlar det inte bara om hur vi tar oss fram – utan också om vad som får plats.</p><p class="wp-block-paragraph">Kampanjen visar hur stadsmiljön kan ge mer plats att:</p><ul class="wp-block-list"><li>Ta en ny väg</li><li>Leka</li><li>Träffas</li><li>Röra sig</li><li>Stanna upp</li></ul></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="584" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jubileumsparken-1000.jpg" alt="Tre personer sitter på en brygga vid vattnet" class="wp-image-149433" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jubileumsparken-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jubileumsparken-1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jubileumsparken-1000-768x449.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jubileumsparken-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jubileumsparken-1000-520x304.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jubileumsparken-1000-730x426.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Vid vattnet i Jubileumsparken – en plats som vuxit fram i dialog med göteborgare, där idéer har testats och blivit till verklighet steg för steg. Parken är ett resultat av göteborgarnas drömmar om att få komma närmare vattnet och få tillgång till fler grönområden. Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt utvecklas Göteborg med mer grönska där livet i alla dess former får ta plats. Träd och planteringar skapar livsmiljöer för fler arter – och bidrar till mer hälsosamma miljöer att vistas i, med renare luft och skugga på varma dagar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det handlar om att använda stadens ytor på ett sätt som gör plats för fler funktioner och kvaliteter som bidrar till en mer levande och hälsosam stad. Därför behöver vi också skapa plats för mer grönska i stadsmiljön. Stadsmiljön ska fungera både för att ta sig fram och för att vistas i, för såväl en åttaåring som en åttioåring, säger Johan Rehngren.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Förändringar i hur vi tar oss fram</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En del av utvecklingen handlar om hur vi rör oss i staden.</p><p class="wp-block-paragraph">I likhet med städer som Köpenhamn, Oslo, Paris och Gent anpassas stadsmiljön för att fler resor ska kunna ske till fots, med cykel eller kollektivtrafik. Det innebär att stadsmiljön i framtiden inte kommer att se ut som idag – i vissa delar av staden behöver utrymmet användas annorlunda.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi behöver skapa bättre förutsättningar för flera sätt att ta sig fram. Det gör att fler kan resa smidigt, samtidigt som stadsmiljön fungerar bättre som helhet för dem som rör sig och vistas i staden. En attraktiv och trygg stad handlar mycket om att det finns inbjudande och tillgängliga stadsmiljöer med plats för människor att vara i, säger Johan Rehngren.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="510" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sittytor-1000.jpg" alt="Personer som går, kör barnvagn och sitter på en bänk vid gröna planteringar" class="wp-image-149434" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sittytor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sittytor-1000-300x153.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sittytor-1000-768x392.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sittytor-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sittytor-1000-520x265.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Sittytor-1000-730x372.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">På Ernst Jungens Plats i Linné har mer utrymme tillfälligt skapats för att gå, cykla och stanna en stund. Här undersöks hur ytorna kan användas på bästa sätt och hur förändringarna påverkar trygghet, tillgänglighet, trafikflöden och upplevelsen av platsen. Foto: Christina Pettersson</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Förändring steg för steg</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Att förändra hur en stad fungerar tar tid. Samtidigt märks redan idag trängsel, varierande restider och ett ökat behov av plats för både rörelse, vistelse och grönska.</p><p class="wp-block-paragraph">Därför sker utvecklingen steg för steg, i takt med att gator och platser byggs om.</p><p class="wp-block-paragraph">Parallellt utvecklas stadsmiljön med:</p><ul class="wp-block-list"><li>Bättre förutsättningar att gå, cykla och ta sig fram kollektivt</li><li>En säkrare, tryggare och mer tillgänglig stadsmiljö</li><li>Renare luft, mindre buller och en mer hälsosam stadsmiljö</li><li>Mer grönska och biologisk mångfald</li><li>Mer plats att leka, vila och umgås<br><br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>En stad som fungerar för fler</strong></p><p class="wp-block-paragraph">Kampanjen Mer plats för livet är en del av stadsmiljöförvaltningens arbete med att visa hur stadsmiljön i Göteborg utvecklas. En stadsmiljö där fler får ta plats, fler kan ta sig fram smidigt och en vardag som fungerar bättre för fler.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-parker-och-stadsmiljoer/mer-plats-for-livet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Plats för livet</a></p></div>

Ett barn med långt ljust hår hoppar hopprep

Mer plats att röra sig och träffas i stadsmiljön

<p class="wp-block-paragraph">Syftet med projektet är att locka fler att byta bilen mot cykeln när de pendlar till jobbet eller studierna. Men också att samla in kunskap om vad som motiverar människor att cykla, och vad som hindrar dem från att göra det.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är så många som har så goda förutsättningar att börja cykelpendla och är motiverade. För dem kan den här lilla knuffen som det innebär att delta i vår kampanj, göra att man faktiskt kommer i gång, säger Sara Hellgren, projektledare i hållbart resande på stadsmiljöförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>80 procent fortsätter cykla efteråt</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den första försöket med testcyklister genomfördes 2024. Tre omgångar har genomförts hittills, i utvalda delar av Göteborg. Drygt 400 personer har deltagit. Resultatet har varit över all förväntan, berättar Sara Hellgren.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="623" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sara-hellgren-800.jpg" alt="" class="wp-image-149427" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sara-hellgren-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sara-hellgren-800-300x234.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sara-hellgren-800-768x598.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sara-hellgren-800-250x195.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sara-hellgren-800-520x405.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sara-hellgren-800-730x568.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Sara Hellgren, projektledare i hållbart resande på stadsmiljöförvaltningen. </figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Drygt 80 procent fortsatte att cykla i någon omfattning varje vecka. Deltagarna gjorde fortfarande 60–70 procent av sina pendlingsresor med cykel. Det är ju ett fantastiskt resultat&#8221;</strong></em><br><br>Sara Hellgren</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Under kampanjerna ökade cyklandet kraftigt hos testpersonerna, medan bilresorna minskade. Från att inte cykla alls, har deltagarna cyklat 80 procent av pendlingsresorna, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Efteråt har närmare 98–100 procent svarat att de avser fortsätta cykla till arbete eller studier. En uppföljning efter sex månader visar att de också gjort som de föresatt sig.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Testa att cykelpendla</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Tidigare omgångar har varit riktade mot områden i Östra Göteborg (Utby, Kviberg, Vidkärr och Kålltorp), Västra Göteborg (Grimmered, Önnered, Påvelund och Järnbrott) och Hisingen (Bräcke, Lillhagen, Tolered och Tuve).</li><li>I år är deltagare från hela Göteborg välkomna att anmäla sig.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/trafik-och-resor/trafik-och-gator/cykling-och-cykelvagar/testcyklist" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Testcyklist</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Drygt 80 procent fortsatte att cykla i någon omfattning varje vecka. Deltagarna gjorde fortfarande 60–70 procent av sina pendlingsresor med cykel. Det är ju ett fantastiskt resultat, säger Sara Hellgren.</p><p class="wp-block-paragraph">Deltagarna har också fått skatta sin egen upplevda kondition före och efter testperioden.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Före den första kampanjen upplevde 57 procent av deltagarna att de var i bra eller mycket bra form. Efteråt upplevde hela 75 procent att de var i bra eller mycket bra form, säger Sara Hellgren.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Cyklandet rensade tankarna</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Satsningen har också gett förvaltningen mycket värdefull feedback om vad som motiverar människor att börja cykelpendla, och vad som får dem att vilja fortsätta. Informationen är värdefull både för att utveckla kampanjen och för stadsmiljöförvaltningens verksamhet och planering.</p><p class="wp-block-paragraph">– När deltagarna fick frågan varför de ville börja cykla, angav de främst bättre kondition och hälsa. När vi frågade efteråt vad de uppskattade mest med cyklingen, svarade de att de fick mer energi, kunde rensa tankarna, fick vara utomhus och få frisk luft. Sånt som inte bara hade med kondition att göra. Först på fjärde plats kom svar om att slippa köer och förseningar. Jag tycker det är lite spännande, säger Sara Hellgren.</p><p class="wp-block-paragraph">Årets satsning blir större än de tidigare. Nu är deltagare från hela Göteborg välkomna att anmäla sig. Som vanligt görs ett urval för att få deltagare som har förutsättningar att flytta sin pendling från bil till cykel. Nu är det också möjligt att vara med även om man redan cyklar i liten omfattning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Inspirerade andra att börja</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vårens provperiod är fyra veckor lång och pågår 4–31 maj.</p><p class="wp-block-paragraph">– Alla som deltar får ta del av pepp och uppmuntran. Varje vecka lottas cykelväskor och presentkort på cykeltillbehör ut bland deltagarna, säger Sara Hellgren. I gengäld förväntas de försöka cykla till jobbet så mycket som möjligt under den perioden. De förväntas också svara på en kort enkät med tre–fyra frågor varje vecka, och två enkäter efteråt.</p><p class="wp-block-paragraph">Anmälan är öppen fram till den 22 april. Den som anmäler sig får veta inom några dagar om de kommit med.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi hoppas på en stor ökning av antalet deltagare, säger Sara Hellgren. Det roliga med det här initiativet är att det får spridning. Deltagarna börjar använda cykeln även för andra resor. De upplever också att de inspirerar andra att börja cykla.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Nya testcyklister sökes i hela Göteborg

<h2 class="wp-block-heading"><strong>Du är bara 16 år och har redan varit med i VM-truppen i fyra år. Du är också rankad som Sverige-etta i din viktklass för femte året i rad. Hur länge har du tränat inför det här?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Jag har ju tränat taekwondo sedan jag var elva tolv år. Och VM fick jag veta att jag skulle åka på i december, efter SM. Sedan dess har jag försökt förbereda mig så mycket som möjligt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur gör du då?</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Jag tränar både mentalt, styrka och kondition. Samtidigt har jag studier som kräver en massa tid. Jag vill ju komma in på ett bra gymnasium och samtidigt göra så bra resultat som möjligt i VM. Jag försöker hitta en bra balans där.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="625" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-1000.jpg" alt="En person i blå hjälm och röd skyddsväst  och idrottskläder tränar i en sporthall" class="wp-image-149417" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-1000-768x480.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-1000-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-1000-730x456.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Diana Hajjari tränar inte bara själv på Hallasan Taekwondo IF, hon tränar barn i nybörjargrupper också. Foto: Hamid Hajjari</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad siktar du på i VM?</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Alltså, jag siktar först och främst på att ta hem guldet, ta hem medaljen. Men också att göra så bra resultat som möjligt för att visa att all den tid jag lagt på träning har lönat sig.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Jag har hört att du också är tränare i klubben?</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Ja, jag tränar barn ganska ofta. Särskilt när det kommer nya som vill pröva på – på påsklov, sommarlov,&nbsp; höstlov, alla sorters lov. Då är det jag och två andra som håller i det.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Så det kan finnas barn i Bellevue och Kortedala som blev tränade av en blivande världsmästare, nu i påskas?</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Ja. Det var många som kom, det brukar det vara.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-vm-800.jpg" alt="Affisch för Sverige med texten Sweden och Diana Hajjari i landslagsdräkt" class="wp-image-149418" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-vm-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-vm-800-240x300.jpg 240w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-vm-800-768x960.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-vm-800-250x313.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-vm-800-520x650.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/diana-vm-800-730x913.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Diana Hajjari hoppas ta med en guldmedalj hem från Junior-VM i taekwondo i Tasjkent, Uzbekistan 12–17 april.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Är du lite kändis redan?</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det händer väl att jag har blivit stoppad och frågad om jag är Diana från taekwondo. Både av barn här omkring och jämnåriga på tävlingar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stort lycka till i VM!</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Tack!</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Hallasan taekwondo IF</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Är en av Göteborgs äldsta taekwondoklubbar. Den har funnits sedan september 1988 och har samarbetat kontinuerligt med Göteborgs Stad</li><li>Har föreningsstöd för sin verksamhet för barn och unga från idrotts- och föreningsförvaltningen och Socialförvaltningen nordost</li><li>Bedriver verksamhet i kommunala lokaler, som Gärdsåsskolan i Kortedala och Bellevue</li><li>Erbjuder gratis aktiviteter under skolloven, utan krav på medlemskap</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.hallasan-tkd.com/contact-us.html" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Hallasan taekwondo IF</a><br><a href="https://worldtkd.simplycompete.com/eventDetails/11f0f03f-afc0-a84e-bb1f-06d97f0218bf/1" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Tashkent 2026 world taekwondo junior championships</a></p></div>

Diana från Göteborg tävlar i junior-VM i taekwondo

<p class="wp-block-paragraph">I mars fick 8 840 husägare i Torslanda, Björlanda, Säve, Rödbo och Kärra brev med information om de nya sopkärlen. De som önskar andra kärl än de som ingår i standardtjänsten ska anmäla det senast 12 april. För den som vill kolla alternativen går det bra att besöka Bulycke eller Alelyckans återvinningscentraler.   </p><p class="wp-block-paragraph">– Man ser att folk tittar och att kärlen väcker intresse, säger Mina Azimzadeh som arbetar på Bulycke återvinningscentral.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ny lag sätter ny standard</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under våren 2025 började arbetet med att byta ut sopkärl hos alla villor, radhus och fritidshus i Göteborg. Under 2027 kommer ny lagstiftning, som innebär krav på att samla in förpackningar av plast, papper, metall och glas (färgat och ofärgat) på den egna tomten. Insamlingen fungerar som tidigare för mat- och restavfall.</p><p class="wp-block-paragraph">Den fastighetsnära insamlingen av förpackningar är ett nationellt beslut, som alltså gäller i hela Sverige. Syftet är att göra det enklare att lämna förpackningar till återvinning, oavsett hur man bor.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="956" height="593" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Mindre-Goteborgs-nya-sopkarl-bild2.jpg" alt="" class="wp-image-149400" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Mindre-Goteborgs-nya-sopkarl-bild2.jpg 956w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Mindre-Goteborgs-nya-sopkarl-bild2-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Mindre-Goteborgs-nya-sopkarl-bild2-768x476.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Mindre-Goteborgs-nya-sopkarl-bild2-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Mindre-Goteborgs-nya-sopkarl-bild2-520x323.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Mindre-Goteborgs-nya-sopkarl-bild2-730x453.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 956px) 100vw, 956px" /><figcaption class="wp-element-caption">Nu är det dags för villa-, radhus- och fritidshusägare på Hisingen att få nya sopkärl. Arbetet kommer pågå under våren eller hösten. Foto: Chanel Hellström.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många är frustrerade över omställningen till tre kärl</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Omställningen till tre kärl har fått blandade reaktioner från villaägare som har kollat på kärlen på återvinningscentralen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många säger att sopkärlen är för små och är frustrerade över omställningen till tre kärl, säger Mina Azimzadeh.</p><p class="wp-block-paragraph">Hennes kollega Kent Rydberg fortsätter diskussionen:</p><p class="wp-block-paragraph">– Det märks att folk har blivit bättre på att sortera sina sopor genom åren jag arbetat här, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Mina Azimzadeh ger ett positivt medskick till göteborgarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Om jag märker att en besökare är frustrerad över sopkärlen brukar jag påminna om att detta är en vanesak, som mycket annat. Man måste bara ge det lite tid och hinna ställa om först, säger hon. <strong></strong></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Du som berörs har fått brev med information</h3><p class="wp-block-paragraph">Du som bor i villa, radhus eller fritidshus i Torslanda, Björlanda, Säve, Rödbo och Kärra får nya kärl för hemsortering till hösten.</p><p class="wp-block-paragraph">Information finns i brevet och broschyren som Kretslopp och vatten skickade ut i mars. Där står det hur du gör för att få andra kärl än de som ingår i standardtjänsten. Om du inte gör något val får du automatiskt standardtjänsten.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="http://goteborg.se/hemsortering" type="link" id="goteborg.se/hemsortering">goteborg.se/hemsortering</a> eller skanna QR-koden i broschyren.</p></div><figure class="wp-block-image size-large  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="577" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Goteborgs-nya-sopkarl-bild3-1024x577.jpg" alt="Karta över återvinningscentralen" class="wp-image-149397" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Goteborgs-nya-sopkarl-bild3-1024x577.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Goteborgs-nya-sopkarl-bild3-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Goteborgs-nya-sopkarl-bild3-768x433.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Goteborgs-nya-sopkarl-bild3-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Goteborgs-nya-sopkarl-bild3-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Goteborgs-nya-sopkarl-bild3-730x411.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Goteborgs-nya-sopkarl-bild3.jpg 1207w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Sopkärlen står på plats vid stationen för återbruk, mitt emellan farligt avfall och el-avfall, under hela 2026. Karta: William Blom.</figcaption></figure>

Tre sopkärl under en skylt med texten Här är kärlen för hemsortering

Kolla in Göteborgs nya sopkärl

<p class="wp-block-paragraph">Almarna som behövde tas ner på grund av almsjuka, fanns på Delsjövägen i Örgryte och Burmans gata i Kärra. I centrala Göteborg finns de i Nya allén, i Vasaparken, i Renströmsparken, på Charles Felix Lindbergs plats och på Heden.</p><p class="wp-block-paragraph">Trädarterna är utvalda med hänsyn till varje plats karaktär, den biologiska mångfalden och trädens långsiktiga hälsa.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Blandade arter sprider riskerna</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För att undvika att många träd drabbas av samma sjukdom, kommer de nya träden att vara en blandning av flera olika arter, både inhemska och icke inhemska trädarter och icke inhemska.</p><p class="wp-block-paragraph">– De icke inhemska träden tål torka bättre och dem kommer vi att plantera på platser som är mer utsatta för torka, säger Jesper Krantz, planeringsledare för träd på stadsmiljöförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Alla trädarter som planteras är sådana som Göteborgs Stad har prövat innan. Förvaltningen har också samarbete med plantskolor och utgår i från studier av vilka trädsjukdomar som finns. Det har varit viktigt att välja träd som kan bli gamla.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ek och al kompletterar varandra</strong><strong></strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bland de inhemska trädarter som planteras finns bland annat ek och al. Ek är bra för den biologiska mångfalden och al växer snabbare än många andra arter, men blir inte lika gammal. Stammarna på de träd som planteras oftast 30–35 centimeter i diameter. Det innebär att de kommer att behöva kontinuerlig skötsel och tillsyn innan de etablerar sig.<strong></strong></p><p class="wp-block-paragraph">– När vi planterar så stora träd tar det några år innan de har etablerat sig i marken. Först om cirka 30 år kan träden bidra med ekosystemtjänster, så det här är ett långsiktigt arbete, säger Jesper Krantz.</p><p class="wp-block-paragraph">Under våren har marken förberetts och växtbäddar anlagts, nu inleds planteringsarbetet. Planen är att återplanteringen ska fortsätta på fler platser under hösten.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Trädarter valda utifrån plats</strong> </h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Parkerna:</strong> I parkerna blir det klassiska parkträd bestående av inhemska arter för att bevara kulturmiljön. Åtta olika arter ska planteras både i Vasaparken och Renströmsparken. </p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Alléerna:</strong> Delsjövägen är en blandallé sedan många år och den karaktären kommer att vara kvar genom att fem olika trädarter planteras längs med vägen. Även Nya allén behåller sin karaktär vid återplanteringen.<br><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/naturvard/trad-i-staden/almsjukan-i-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Almsjukan i Göteborg</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Nu ersätts de döda almarna med nya träd

<p class="wp-block-paragraph">Genom en överenskommelse mellan flera förvaltningar och&nbsp;Framtidenkoncernen&nbsp;i Göteborgs Stad ska Hammarkullen, Tynnered/Frölunda, Biskopsgården och Bergsjön&nbsp;utveckla sin samverkan och öka tillgången&nbsp;till kulturaktiviteter.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Att som barn få prova olika uttrycksformer och utforska tankar och känslor som berör är viktigt. I kulturen finns det något för de flesta och det är en öppning till fantasi och utveckling bortom prestation och bedömning, säger Anna Johansen, projektledare för överenskommelsen, kulturförvaltningen, Göteborgs Stad.&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="628" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Samverkan_kulturfritid_1000.jpg" alt="Gruppbild på elva personer" class="wp-image-149337" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Samverkan_kulturfritid_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Samverkan_kulturfritid_1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Samverkan_kulturfritid_1000-768x482.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Samverkan_kulturfritid_1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Samverkan_kulturfritid_1000-520x327.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Samverkan_kulturfritid_1000-730x458.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Bakre raden: Amanda Sjöstrand, Bostadsbolaget, Anna Grunander, grundskoleförvaltningen, Petter Rosenlundh, grundskoleförvaltningen/kulturskolan, Helene Melin, socialförvaltningen Sydväst, Isabel Medina, Poseidon, Martin Nyborg, socialförvaltningen Hisingen, Mikael Olow, Familjebostäder, Sofia Lubian, kulturförvaltningen. Främre raden: Cecilia Zachrisson, socialförvaltningen Nordost, Anna Johansen, kulturförvaltningen, Emma Makkonen, kulturförvaltningen.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Eget skapande, gemenskap och identitet</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">Satsningen fokuserar på&nbsp;aktiviteter som främjar barns egna skapande och bygger gemenskap och identitet.&nbsp;Planen är också att ge unga möjlighet att själva arrangera evenemang och&nbsp;även&nbsp;involvera det lokala&nbsp;fria&nbsp;kulturlivet&nbsp;i områdena.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Kultur stärker individens delaktighet och tro på sin egen förmåga att bidra till sitt område, säger Isabel Medina, utvecklingschef, Bostads AB Poseidon.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Styrkan ligger i att vi kan&nbsp;nyttja&nbsp;varandras&nbsp;olika kompetenser för att stärka kvalitet och långsiktighet i det som görs. Vår förhoppning är att fler och&nbsp;olika grupper av barn och unga får&nbsp;möjlighet att upptäcka&nbsp;olika former av kultur, säger Anna Johansen.&nbsp;&nbsp;</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Kultur skapar gemenskap som gör att man relaterar till människor som inte är precis som man själv. Kreativitet och fantasi är det viktigaste att ha som barn för att uppleva en fin barndom. För mig har kultur och konst skapat en sådan otrolig självkänsla!</strong></em><br></p><p class="wp-block-paragraph">Arman Secerovic</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="654" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ArmanSecerovic-800.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-149322" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ArmanSecerovic-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ArmanSecerovic-800-300x245.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ArmanSecerovic-800-768x628.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ArmanSecerovic-800-250x204.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ArmanSecerovic-800-520x425.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/ArmanSecerovic-800-730x597.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Arman Secerovic, ung poet från Hammarkullen som deltog vid uppstartsmötet för projektet.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler får tillgång till kultur</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">Parterna ser redan att&nbsp;man kommer kunna&nbsp;guida barn och unga till varandras verksamheter och samordna utbudet så att aktiviteter inte krockar eller konkurrerar.&nbsp;Arbetsformer kan skapas för lokal samordning&nbsp;där fler kan hitta något som passar just dem.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Vår utmaning är att de flesta som kommer till kulturskolan har välutbildade föräldrar med hög eller medelhög inkomst. Samverkan är a och o för oss, särskilt i områden med lägre inkomster. Vi måste nå barnen, eftersom barnen inte alltid kommer till oss, säger Petter Rosenlundh, enhetschef, enheten för verksamhetsutveckling, Kulturskolan Göteborg.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi&nbsp;har positiva erfarenheter av vad kultur kan bidra med för barns och ungas stolthet kring sitt område&nbsp;–&nbsp;och vi&nbsp;kommer att se effekt av den här satsningen, säger Amanda Sjöstrand, utvecklingsledare, Bostadsbolaget.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Kultur skapar&nbsp;gemenskap&nbsp;som gör att man relaterar till människor som inte är precis som man&nbsp;själv.&nbsp;Kreativitet&nbsp;och fantasi är det viktigaste att ha som barn för att uppleva en fin barndom. För mig har kultur och konst skapat en sådan otrolig självkänsla, säger Arman&nbsp;Secerovic, ung poet från Hammarkullen som deltog vid uppstartsmötet för projektet.&nbsp;&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Samverkan för kultur för unga</h3><ul class="wp-block-list"><li>Överenskommelsen gäller&nbsp;till 31 december 2028</li><li>Parterna&nbsp;i samverkan är kulturförvaltningen,&nbsp;socialförvaltningarna Hisingen, Sydväst och Nordost, grundskoleförvaltningen&nbsp;med kulturskolan samt&nbsp;Poseidon,&nbsp;Familjebostäder och&nbsp;Bostadsbolaget</li><li>Kulturförvaltningen samordnar samverkan och arbetssättet Skola som&nbsp;arena /Lights&nbsp;on&nbsp;kommer vara en viktig del&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Förvaltnings AB Framtiden&nbsp;finansierar satsningar&nbsp;i samverkan&nbsp;som kompletterar parternas verksamhet</li><li>Satsningen riktar sig till barn och unga i fyra utvalda områden, med särskilt fokus på åldrarna 7–20 år</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"> &nbsp;</p>

Samverkan öppnar dörrar till kultur på fritiden

<p class="wp-block-paragraph">En gång i veckan samlas Ung redaktion på sitt kontor i Poseidons lokaler i Biskopsgården. Redaktionen består av sex ungdomar i åldrarna 15 till 19 år som tillsammans skapar innehåll för Ung redaktions kanaler. På webbsidan finns filmer och artiklar om allt från medborgarbudgeten till dansande eldslukare och unga boxare.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi som jobbar och bor här i Biskopsgården vet att det är en jättefin stadsdel. Det händer mycket roliga saker, det finns många eldsjälar och engagerade föreningar, men det pratas inte så mycket om det i media. Ung redaktion är ett sätt att lyfta och berätta om alla positiva saker som händer i området, säger Paulina Witte, projektledare för Ung redaktion.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Del av Handslag Biskopsgården</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ung redaktion är en del av Handslag Biskopsgården, ett samarbete mellan näringslivet och staden som syftar till att göra Göteborg till en mindre segregerad stad.</p><p class="wp-block-paragraph">– Projektet erbjuder ungdomar ett bra och roligt extrajobb samtidigt som det bidrar till att ändra bilden av Biskopsgården, säger Paulina Witte.<br><br>Precious Falodi är 15 år och går i årskurs 9 på Lundbyskolan. Hon har varit med i Ung redaktion sedan i januari och har bland annat gjort en film om ungdomsfullmäktige och skrivit en artikel om brunch i Biskop.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det roligaste med jobbet är att göra intervjuer och träffa nya människor. Men det är också kul att spåna idéer och umgås med de andra i redaktionen, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ger unga möjlighet att utvecklas</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De ungdomar som ingår i redaktionen får betalt via Ung extra, en satsning som erbjuder unga extrajobb inom Göteborgs Stads olika verksamheter.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är jättekul att se hur ungdomarna i redaktionen utvecklas, vågar ta mer plats och blir professionella i sina roller när de är ute och intervjuar. Det är också en styrka att det är ungdomar som gör jobben, det känns som att det blir ärligare på det sättet, säger Paulina Witte.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Ung Redaktion</h3><p class="wp-block-paragraph">Är en del av Handslag Biskopsgården. Det är ett samarbete mellan Framtiden, Volvokoncernen, Willhem, Göteborgs Stad, Västsvenska handelskammaren och Balder. </p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://ungredaktion.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ung redaktion i Biskop!</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://www.instagram.com/ungredaktion" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ung redaktion på Instagram</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Ung redaktion lyfter nya berättelser om Biskopsgården

<p class="wp-block-paragraph">Sedan 2022 har Göteborgs Stad så kallade hållbarhetslänkade lån, en form av reservkredit där avgiften påverkas av hur väl staden når sina hållbarhetsmål. Det handlar inte om pengar som används i vardagen, utan om en kredit som finns tillgänglig om den skulle behövas.</p><p class="wp-block-paragraph">– Man kan säga att det är som ett lånelöfte, en trygghet som vi kan använda i en krissituation. För att ha krediten betalar vi en årlig avgift till bankerna. Hur stor avgiften blir beror på hur väl vi uppfyller våra hållbarhetsmål. Om vi lyckas får vi rabatt, om vi inte når målen blir avgiften högre, säger Fredrik Block, portföljförvaltare i Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">Sedan 2025 uppgår lånet till fyra miljarder kronor. Varje år följs arbetet upp i en särskild rapport till de sex större nordiska bankerna som står bakom krediten, där tre klimatmål och ett socialt mål redovisas.</p><p class="wp-block-paragraph">I årets uppföljning klarar Göteborg tre av fyra mål, vilket ger en rabatt på totalt 150&nbsp;000 kronor.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Själva rabatten är inte det viktigaste. Med de här lånen visar vi att vi tar hållbarhetsarbetet på allvar och att vi når våra mål. Det gör att investerare ser Göteborg som en attraktiv och hållbar stad att låna ut pengar till&#8221;</strong></em><br><br>Fredrik Block</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="589" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fredrik-block-800.jpg" alt="" class="wp-image-149293" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fredrik-block-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fredrik-block-800-300x221.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fredrik-block-800-768x565.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fredrik-block-800-250x184.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fredrik-block-800-520x383.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/fredrik-block-800-730x537.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Fredrik Block har hand om Göteborgs Stads skuldportfölj. Foto: Julia Leijon</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vädret bidrog till minskad energianvändning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hållbarhetsmålet om minskad energianvändning i stadens lokaler klarades för fjärde året i rad. Bakom resultatet finns både ett långsiktigt arbete från stadsfastighetsförvaltningen och yttre faktorer.</p><p class="wp-block-paragraph">– 2025 var ovanligt varmt och det påverkade utfallet, även om energieffektivisering också spelar in, säger Fredrik Block.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stor ökning av förnybar fjärrvärme</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det andra klimatmålet är kopplat till Göteborg Energis egen produktion av förnybar fjärrvärme. Även här märks en stor förbättring jämfört med året innan då man inte lyckades nå målet.</p><p class="wp-block-paragraph">– 2025 fick Göteborg Energi i gång ett nytt kraftvärmeverk med förnybar produktion och det gjorde enorm skillnad. Med en vecka kvar av året låg de under målnivån, men så blev det kallt och produktionen ökade. Till slut landade de på 97,9 procent, vilket är precis över gränsen, säger Fredrik Block.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kampanj ska få fler att välja elbilar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det tredje klimatmålet – som handlar om att Göteborgs Stads verksamheter ska ha en fossilfri fordonsflotta – har varit svårare att nå fullt ut. 2025 nåddes precis den nivå som krävs för att undvika en högre avgift. &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi visste från början att det här målet skulle bli svårt att nå och 2025 blev även det ett neutralt utfall. Omställningen går långsamt, bland annat för att verksamheterna själva väljer när de ska byta ut sina fordon, säger Fredrik Block.</p><p class="wp-block-paragraph">För att öka omställningstakten har Göteborgs Stads Leasing under 2026 en riktad kampanj mot de äldsta fossildrivna fordonen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det innebär att verksamheter som väljer att byta från fossildrivna bilar till elbilar får en rabatt på månadshyran med 1 000 kronor, säger Fredrik Block.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>De sociala framgångarna fortsätter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det fjärde målet är kopplat till social hållbarhet och handlar om insatser i särskilt utsatta områden genom Framtidenkoncernen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är det svåraste målet att mäta, eftersom det handlar om mänskliga insatser. Men vi har lyckats göra det mätbart genom att följa upp konkreta aktiviteter och svaren i kundnöjdhetsenkäter ställda till hyresgästerna. Vi har klarat målet varje år och gör det även i år, säger Fredrik Block.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Finansiering är ett sätt att driva utveckling</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Nästa år ska ett nytt lån tecknas och då kan det bli aktuellt med nya hållbarhetsmål. Enligt Fredrik Block är de hållbarhetslänkade lånen ett sätt att visa att Göteborg är en föregångare i den hållbara omställningen. Göteborg var första staden i världen med hållbarhetslänkade lån och ambitionen är att fortsätta ligga i framkant.</p><p class="wp-block-paragraph">– Själva rabatten är inte det viktigaste. Med de här lånen visar vi att vi tar hållbarhetsarbetet på allvar och att vi når våra mål. Det gör att investerare ser Göteborg som en attraktiv och hållbar stad att låna ut pengar till, säger han.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Hållbarhetslånet och målen</strong> </h3><p class="wp-block-paragraph">Lånet fokuserar på fyra mätbara årliga delmål som ska driva på omställningen:&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Energianvändning:</strong>&nbsp;Minska energianvändningen i Göteborgs Stads egna lokaler.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Fjärrvärme:</strong>&nbsp;Öka andelen förnybar energi i fjärrvärmeproduktionen.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Fordon:</strong>&nbsp;Minska andelen fossildrivna fordon i Göteborgs Stads egen fordonsflotta.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Social hållbarhet:</strong>&nbsp;Strategiska insatser och indikatorer genom allmännyttan Framtiden för att minska antalet särskilt utsatta områden inom staden.&nbsp;<strong></strong></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/goteborgs-stads-finansverksamhet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads finansverksamhet</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Göteborg klarar tre av fyra hållbarhetsmål – får lånerabatt

<p class="wp-block-paragraph">Totalt är det cirka 8300 blommor som smyckar Göteborg i vår. I höstas sattes också över tio tusen lökar som börjar titta upp i stadens planteringar.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är stadsmiljöförvaltningen som skapar årstidsbaserade planteringar. Förutom fasta planteringar körs också ett stort antal blomsterurnor ut till torg, gator och parker. Både planteringarna och urnorna med blommor följer ett tema varje år.<br><br>Årets tema ”Ingen hunger” lyfter hållbara lösningar som stärker matsäkerhet, minskar ojämlikhet och skapar förutsättningar för ett värdigt liv. Precis som en växt behöver rätt näring för att växa, behöver varje människa tillgång till mat för att kunna leva, utvecklas och bidra till samhället.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="555" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/varblommor-1000-ii.jpg" alt="" class="wp-image-149207" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/varblommor-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/varblommor-1000-ii-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/varblommor-1000-ii-768x426.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/varblommor-1000-ii-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/varblommor-1000-ii-520x289.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/varblommor-1000-ii-730x405.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Följ stadsmiljöförvaltningens löpande arbete för ett grönt och trivsamt Göteborg på Instagramkontot&nbsp;<a href="https://www.instagram.com/utochnjutgbg/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">@utochnjutgbg</a></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Tongivande växter i vårens urnor och planteringar:</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Vivor –&nbsp;djuprosa, krämigt rosa, orange samt blå&nbsp;</li><li>Penséer – djup lila, mjuka rosa nyanser och brinnande&nbsp;rödorange&nbsp;</li><li>Förgätmigej – klarblå&nbsp;</li><li>Lötjnanshjärtan&nbsp;–&nbsp;djuprosa&nbsp;</li><li>Gyllenlack – orange,&nbsp;djuprosa&nbsp;och krämvit&nbsp;</li><li>Ranunkel – korall,&nbsp;djuprosa&nbsp;och röd&nbsp;</li><li>Krokus – lila och orange&nbsp;</li><li>Tulpan – vit, orange och lila&nbsp;</li><li>Bräcka – ljusrosa&nbsp;</li><li>Lewisia&nbsp;–&nbsp;djuprosa&nbsp;</li><li>Snöflingsört&nbsp;– krämvit&nbsp;</li></ul></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="597" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stenpiren-blommor-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149208" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stenpiren-blommor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stenpiren-blommor-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stenpiren-blommor-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stenpiren-blommor-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stenpiren-blommor-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stenpiren-blommor-1000-730x436.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborgs blomster­program</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Varje år smyckas Göteborg med blomsterurnor och planteringar för att skapa en grönare, skönare och mer blommande stad. <br>Växter och färger väljs noggrant ut baserat på årets tema.<br>Årets tema  ”Ingen hunger” lyfter hållbara lösningar som stärker matsäkerhet, minskar ojämlikhet och skapar förutsättningar för ett liv i värdighet. Precis som en växt behöver rätt näring för att växa, behöver varje människa tillgång till mat för att kunna leva, utvecklas och bidra till samhället.</p><p class="wp-block-paragraph">Vårblommorna kan avnjutas från början av april till slutet av maj. Sommarblommorna pryder parker, gator och torg från början av juni och under sommarmånaderna. Höstens blommor stannar kvar under hela vinterhalvåret. De får vissna ner och täcks sedan med granris. Inför jul smyckas även staden med granar från Göteborgs Stads egna skogar.</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/parker-och-lekplatser/parker-och-planteringar/goteborgs-blomsterprogram" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads blomster­program</a><br></p></div>

Lila och korallfärgade blommor i en stor kruka

Vårblommorna rullas ut i Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">Konsumentrådgivningen i Göteborgs Stad ger råd till personer som hamnat i tvist med ett företag – men också till den som vill undvika problem från början.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi brukar säga att vi jobbar med hjälp till självhjälp. Vi agerar inte som ombud, utan informerar konsumenter om vilka rättigheter och verktyg de har så att de själva kan driva sina ärenden eller förbereda sig inför ett köp eller avtal, säger Jacob Eliasson, en av åtta konsumentrådgivare som jobbar i Göteborgs Stad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nästan 3 900 nya ärenden förra året</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under 2025 tog Jacob Eliasson och hans kollegor emot totalt 3 897 nya ärenden från göteborgare, via telefon, mejl och bokade möten. De vanligaste frågorna rör begagnade bilar och hantverkstjänster. På plats tre och fyra kommer möbler och inredning samt telefoni.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="804" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jacob-Eliasson-800.jpg" alt="Porträttbild på en man" class="wp-image-149195" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jacob-Eliasson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jacob-Eliasson-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jacob-Eliasson-800-768x772.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jacob-Eliasson-800-250x251.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jacob-Eliasson-800-520x523.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jacob-Eliasson-800-730x734.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jacob Eliasson är en av åtta konsumentrådgivare i Göteborgs Stad.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Det förebyggande arbetet är den roligaste delen med det här jobbet. På så sätt kan vi hjälpa göteborgare att bli medvetna konsumenter och spara pengar genom att lära dem göra rätt från början&#8221;</em></strong><br><br>Jacob Eliasson</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Ofta handlar det om att man har fått något som inte motsvarar det man trodde och vill ha hjälp att klaga eller reklamera varan eller tjänsten. Det kan också handla om att man inte fått det pris eller de betalningsvillkor man var överens om, säger Jacob Eliasson.</p><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt har ärenden som rör tveksamma affärsmetoder och abonnemangsfällor blivit allt vanligare.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så kontaktar du konsumentrådgivningen</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Konsumentrådgivningen når du enklast via Göteborgs Stads webbplats, telefon eller mejl. Det går även att boka möten, både digitalt och på plats.</p><p class="wp-block-paragraph">På webbsidan finns också ett forum där man kan ta del av frågor och svar.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/konsumentradgivning" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Konsumentrådgivningen Göteborgs Stad</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Abonnemangsfällor handlar om att man köpt något – till exempel telefoni, vitaminer, tidningar eller bredband – utan att förstå att det var ett abonnemang eller en prenumeration med en månadskostnad, säger Jacob Eliasson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bedrägerier ökar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även bedrägerier ökar, särskilt bland äldre. De kan handla om att man blir kontaktad på nätet eller telefon och luras att använda sitt bank-id.</p><p class="wp-block-paragraph">– I vissa fall blir man av med pengar, men det kan också handla om att någon tar lån i ens namn som man sedan blir betalningsskyldig för. Bedrägerier och id-stöld ska alltid anmälas till polisen, men vi kan ge råd som rör försäkringar och vilka rättigheter man som konsument har gentemot sin bank.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt höra av sig snabbt</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Jacob Eliassons råd till den som utsatts för tveksamma affärsmetoder eller ett bedrägeri, är att höra av sig till konsumentrådgivningen så snart som möjligt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vissa frågor kan upplevas som stigmatiserande och då kan det hända att man väntar och försöker lösa det på egen hand. Men risken finns att det då blir för sent att göra något. Så ju tidigare man hör av sig till oss, desto bättre.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Arbetar förebyggande</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Förutom att ge råd och vägledning till personer som hamnat i tvist, arbetar konsumentrådgivarna också förebyggande. De träffar göteborgare och föreläser om konsumenträtt i olika sammanhang, till exempel på öppna förskolor, gymnasieskolor och olika föreningar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det förebyggande arbetet är den roligaste delen med det här jobbet. På så sätt kan vi hjälpa göteborgare att bli medvetna konsumenter och spara pengar genom att lära dem göra rätt från början, säger Jacob Eliasson.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

En person tar emot ett kvitto vid en butiksdisk

Bilar och hantverkstjänster i topp hos Göteborgs konsumentrådgivare

<p class="wp-block-paragraph">– Det är roligt att rädda möbler och att träffa personal på förskolorna som brinner för återbruk. Den största utmaningen är att vårt samhälle i stort fortfarande är inriktat på att slänga saker. Jag ser fram emot att fler får upp ögonen för alla fördelar med återbruk, säger Jimmy Karlsson, samordnare av återbruk på förskoleförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är Jimmy som sköter det praktiska arbetet på Rondellen som varit igång sen slutet av förra året. Från en lokal på Ringön och med hjälp av vaktmästare och en transportbil har han börjat cirkulera stolar, bord och andra möbler i barnstorlek inom Göteborgs Stads förskolor. I förra veckan invigdes verksamheten officiellt. </p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="603" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000.jpg" alt="" class="wp-image-149200" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-768x463.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-520x314.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-730x440.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Rondellen är en del i arbetet för att nå målen i förskolenämndens miljöplan för 2024–2026. Göteborgs Stad arbetar sedan tidigare med återbruk av möbler för vuxna genom återbrukstjänsten Tage.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En person sträcker sig upp och tar ner en stol från en hylla

Förskolans barnmöbler får nytt liv

<p class="wp-block-paragraph">Det är sju av Göteborgs Stads stadsutvecklande förvaltningar som tillsammans nu skärper kraven på eldrivna maskiner i entreprenader som upphandlas. Kraven börjar med att 20 procent av maskinerna ska vara eldrivna 2026, för att sedan öka successivt till 2030.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg först i Sverige</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Nu ökar vi efterfrågan på utsläppsfria bygg-och anläggningsfordon med den gemensamma kravtrappan för elektrifiering. Därmed tar flera stora beställare i Göteborgs Stad tillsammans ytterligare steg mot minskad klimatpåverkan i byggnationer, säger Martin Blixt, direktör vid stadsfastighetsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborg blir en av de städer i världen som går före i att samla en stadskoncern kring krav på eldrivna entreprenader – och först i Sverige. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong> <br><a href="https://www.businessregiongoteborg.se/naringslivsutveckling/hallbar-utveckling/elektrifierat-transportsystem" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Business Region Göteborg: Elektrifierat transportsystem – Göteborgs omställning till 2030</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/program-och-planer-for-miljo-och-klimat/miljo--och-klimatprogram-for-goteborgs-stad-2021-2030" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram 2021-2030</a><br></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="554" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/elektrifierade_entreprenader-800-1.jpg" alt="" class="wp-image-149165" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/elektrifierade_entreprenader-800-1.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/elektrifierade_entreprenader-800-1-300x208.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/elektrifierade_entreprenader-800-1-768x532.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/elektrifierade_entreprenader-800-1-250x173.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/elektrifierade_entreprenader-800-1-520x360.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/elektrifierade_entreprenader-800-1-730x506.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Direktörer från sju förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad beslutade 25 mars att införa och stegvis skärpa elektrifieringskraven i sina upphandlade entreprenader. Foto: Bodil Kronstam Brattö</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Elektrifieringstrappan innebär konkreta steg för att uppnå Göteborgs Stads elektrifieringsplan 2022–2030 där målet är att majoriteten av alla entreprenadarbeten ska vara utsläppsfria år 2030.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Alla byggprojekt kommer att omfattas&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det som utmärker oss i Göteborg är att alla byggprojekt kommer att omfattas av elektrifieringen, inte bara de enklaste projekten. Och genom att vi nu tydliggör hur vår elektrifieringsplan ser ut kan näringslivet och andra aktörer enklare följa med i omställningen för minskad klimatpåverkan i byggnationer, säger Kristina Lindfors, direktör vid exploateringsförvaltningen Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">Genom att agera samlat bidrar Göteborg Stad till att skapa en enhetlig och förutsägbar efterfrågan på utsläppsfria entreprenader i Göteborgsregionen. Detta ger näringslivet tydliga långsiktiga signaler och förbättrar förutsättningarna för omställning till och investeringar i eldrift</p><p class="wp-block-paragraph">Steget till elektrifieringstrappan initierades under Almedalsveckan 2025 där Göteborgs Stad signerade Fossilfritt Sveriges avsiktsförklaring om utsläppsfria anläggningsentreprenader, genom kommunalråd Karin Pleijel.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborgs Stads elektrifieringstrappa</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Kravnivåerna stegras varje år:</strong></p><p class="wp-block-paragraph">Lätta/tunga lastbilar samt arbetsmaskiner som exempelvis grävmaskiner:</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>År:</strong>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<strong>Andel elektrifiering:</strong></p><p class="wp-block-paragraph">2026&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; 20 procent</p><p class="wp-block-paragraph">2027&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; 30 procent</p><p class="wp-block-paragraph">2028&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; 40 procent</p><p class="wp-block-paragraph">2029&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; 50 procent</p><p class="wp-block-paragraph">2030&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; 70 procent</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph">Kravnivåerna höjs successivt under kontraktstiden utifrån ovanstående tabell. Personbilar samt handhållen utrustning är 100 procent i år 2026.</p><p class="wp-block-paragraph"><br>Dessa förvaltningar och bolag beslutade 25 mars 2026 att införa och stegvis skärpa elektrifieringskraven i sina upphandlade entreprenader:</p><ul class="wp-block-list"><li>Exploateringsförvaltningen</li><li>Stadsfastighetsförvaltningen</li><li>Framtiden-koncernen</li><li>Stadsmiljöförvaltningen</li><li>Göteborg Energi AB</li><li>Kretslopp och vatten</li><li>Idrotts- och föreningsförvaltningen</li></ul></div>

Hårdare krav på eldrift ska minska klimatpåverkan av byggen

<p class="wp-block-paragraph">En tredjedel av all mat som produceras i världen äts aldrig upp. Detta gör att mellan åtta och tio procent av alla utsläpp av växthusgaser kommer från mat som inte äts upp.</p><p class="wp-block-paragraph">Zero waste day, Avfallsfria dagen, är FNs dag för ett avfallsfritt sätt att leva.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="507" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/citroner-foto-L-B-1000.jpg" alt="Citroner och citronblad i en låda" class="wp-image-149136" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/citroner-foto-L-B-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/citroner-foto-L-B-1000-300x152.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/citroner-foto-L-B-1000-768x389.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/citroner-foto-L-B-1000-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/citroner-foto-L-B-1000-520x264.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/citroner-foto-L-B-1000-730x370.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Köp citroner och andra frukter i lösvikt så att du bara köper så många som du veta att du kommer att äta upp. Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/minska-ditt-avfall/lar-dig-mer-om-matsvinn" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Lär dig mer om matsvinn</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/minska-ditt-avfall/tips-for-att-minska-matsvinnet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Tips för att minska matsvinner</a><br><a href="https://sharingsweden.se/event/zero-waste-day" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sharing Sweden om Zero waste day</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Här är åtta tips som var och en av oss kan tänka på i affären och hemma för att minska matsvinnet.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>I mataffären</strong>:</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>1. Köp varor i lösvikt</strong><br>Hinner du verkligen äta upp alla citronerna i nätet? Köp varor i lösvikt i stället. Då kan du välja hur många citroner du behöver, <em>utan</em> att några går till spillo.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>2. Rädda mat med kort tid kvar till bäst före-datum</strong><br>Titta efter svinnhyllor och svinnlådor i mataffären. Där hittar du varor som närmar sig bäst före-datumet. Dessutom är de rabatterade i pris – en riktig win-win mot svinn!</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>3. Håll dig till inköpslistan</strong><br>Extrapriser och erbjudanden kan vara lockande. Få in vanan att ha med dig en inköpslista och följ den. Då kan du undvika onödiga spontanköp.</p><p class="wp-block-paragraph">Det finns appar direkt i mobilen för listor, till exempel ”Anteckningar” och många mataffärer har funktioner för inköpslistor, i deras egna appar eller på deras webbplatser.<br><br><strong>4. Planera upp dina måltider</strong><br>Har du hört talas om meal prepping? Då lagar man mat i större mängder samtidigt. Maten förvaras smart i matlådor eller kan frysas in. Gör en veckomatsedel. Planera in vad du behöver handla och kika vad som finns hemma. Du kan laga två maträtter på samma gång av 1 kg kyckling, eller frysa in kyckling som blir över till ett senare tillfälle.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="900" height="400" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/kylskapet-1000.jpg" alt="En person sträcker armen in i ett kylskap" class="wp-image-149138" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/kylskapet-1000.jpg 900w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/kylskapet-1000-300x133.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/kylskapet-1000-768x341.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/kylskapet-1000-250x111.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/kylskapet-1000-520x231.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/kylskapet-1000-730x324.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 900px) 100vw, 900px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ställ sakerna i kylskåpet som har kort tid kvar till bäst före-datumet på en särskild plats i kylskåpet.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"><strong>Hemma</strong>:</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>5. Töm förpackningarna rejält</strong><br>Använder du all yoghurt i paketet? Förpackningar kan ofta <em>kännas</em> tomma i handen. Kläm ut det sista också, då kanske du inte behöver öppna en ny förpackning vid frukosten.<br><br><strong>6. Sortera kylskåpet svinnsmart</strong><br>Håll koll på matvarornas bäst före-datum. Använd upp varor med kortast datum först. Skaffa en egen hylla eller sektion för produkterna som håller på att gå ut i datum i kylskåpet. Då kan hela familjen enkelt ha koll.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>7. Laga dagens middag med gårdagens slattar</strong><br>Häll i den sista skvätten grädde i grytan. Går inte osten längre att hyvla? Riv den, frys in och spara till nästa gratäng eller tacokväll. På tal om tacos, överblivna tacobröd och det sista av salsasåsen fungerar utmärkt till en quesadilla. Var kreativ! Bara fantasin sätter gränserna.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>8. Bäst före, ofta bra efter</strong><br>Du vet väl att produkter oftast är ätbara även <em>efter</em> bäst före-datumet gått ut?</p><ul class="wp-block-list"><li>Ägg kan hålla flera veckor till efter bäst före-datumet.</li><li>Torra skafferivaror, som vetemjöl, kan ofta användas längre än ett år efteråt, ifall de förvaras torrt.</li><li>Grönsaker har inget bäst före-datum. Bara för att en del på paprikan ser skrynklig ut behöver du inte slänga hela. Skär bort det dåliga. Ät upp resten.</li></ul><p class="wp-block-paragraph">Titta, lukta och smaka en extra gång innan du slänger dina matvaror.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Obs</strong>: Var försiktig med produkter med texten: ”Sista förbrukningsdag”. Efter datumet på förpackningen blir produkten oätbar och <em>måste</em> slängas. Sista förbrukningsdag hittas ofta på känsligare varor som köttfärs, kyckling och skaldjur.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="544" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rakor-foto-Lo-B-1000.jpg" alt="Räkor i en metallåda i en affärsdisk" class="wp-image-149137" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rakor-foto-Lo-B-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rakor-foto-Lo-B-1000-300x163.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rakor-foto-Lo-B-1000-768x418.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rakor-foto-Lo-B-1000-250x136.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rakor-foto-Lo-B-1000-520x283.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rakor-foto-Lo-B-1000-730x397.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Färska skaldjur har en sista förbrukningsdag. Efter den dagen ska inte skaldjuren ätas. Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure>

En kvinna sträcker sig efter grönsaker i en grönsaksdisk

Så minskar du matsvinnet hemma och i mataffären

<p class="wp-block-paragraph">Den göteborgska leran har en stor fördel, den bevarar historiska fynd.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det har varit syrefattigt i blåleran. Därför har trärören bevarats så länge, säger Roger Andersson, chef för ledningsnät på Kretslopp och vatten.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Färskt och fint vatten från Kallebäcks källa</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De sex meter långa trästockarna i ek är troligtvis från 1787 då Göteborg fick sin första dricksvattenledning, från Kallebäcks källa in till stan, en sträcka på cirka fem kilometer.</p><p class="wp-block-paragraph">Träledningarna försörjde dricksvattenfontänen vid Domkyrkan med vatten. Dessförinnan hade stadens cirka 13 000 invånare hämtat vatten ur kanaler och brunnar. Då man även slängde sitt avlopp i kanalerna gav det upphov till kolera och andra sjukdomar. &nbsp;Nu fick man istället färskt och fint vatten från Kallebäcks källa.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Vid en kris kan vi faktiskt aktivera och använda Kallebäcks källa igen, säger Roger Andersson.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading">Ska behandlas med linolja</h2><p class="wp-block-paragraph">Att stöta på flera hundra år gamla trärör  hör inte till vanligheterna, men 2023 hittade man liknande trärör på Södra vägen. Då flisades de ner och brändes. Nu ska man istället tvätta och torka de gamla trärören för att sedan behandla dem med linolja så att de står sig för eftervärlden. </p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har inte bestämt var de ska ligga sedan, men det ska vara på nåt publikt utrymme, säger Roger Andersson.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Historiskt fynd i leran – trärör från 1700-talet

<p class="wp-block-paragraph">I undersökningen deltog drygt 2 000 göteborgare i åldern 16–80 år. Resultatet visar att miljö- och klimatfrågor har ett brett stöd. 65 procent uppger att de tycker frågorna är viktiga och hela 90 procent tycker att målet om en hälsosam livsmiljö är viktigt. Två av tre vill att Göteborg ska vara en föregångare i omställningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Var femte vill utbilda sig mer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När göteborgarna får frågan på vilket sätt de vill engagera sig är det vardagsvalen som dominerar. 63 procent kan tänka sig att bidra genom att förändra sina konsumtionsvanor eller val av transport. 22 procent vill utbilda sig mer inom området.  </p><p class="wp-block-paragraph">– Det finns en tydlig vilja bland göteborgarna att vara en del av lösningen. Många är beredda att göra förändringar i sin egen vardag och det är avgörande för en långsiktig omställning, säger Salomon Abresparr, utvecklingsledare inom miljö- och klimatomställning på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Underskattar andras engagemang</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Annan forskning visar att människor ofta underskattar hur många andra som vill skynda på klimatomställningen. I den globala studien Global climate change survey 2024 uppgav 72 procent av svenskarna att de skulle vara villiga att bidra ekonomiskt för att motverka den globala uppvärmningen. Samtidigt trodde man att betydligt färre var beredda att göra samma sak. </p><p class="wp-block-paragraph">När vi tror att andra inte bryr sig riskerar vi att själva bli mer passiva.  </p><p class="wp-block-paragraph">– Det är lätt att känna sig ensam i klimatfrågan. Men siffrorna visar att en majoritet vill göra sin del och viljan att bidra är större än många kanske tror. Den insikten kan i sig skapa kraft, säger Salomon Abresparr. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Om undersökningen </strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Genomfördes av undersökningsföretaget HKL under hösten 2025</li><li>Totalt deltog drygt 2 000 göteborgare i åldern 16–80 år</li><li>Datainsamlingen gjordes via webbenkät under vecka 44–45</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Om Global climate change survey </strong></p><p class="wp-block-paragraph">En internationell undersökning om människors attityder till klimatförändringar och vilja att agera. Studien bygger på nationellt representativa urval i cirka 125 länder. </p><p class="wp-block-paragraph">Global climate change survey undersöker bland annat viljan att bidra ekonomiskt till klimatåtgärder, förändra beteenden, stödja klimatpolitik samt synen på andras vilja att agera. </p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.wwf.se/earth-hour/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Earth hour</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Sex av tio göteborgare är beredda att ställa om för klimatet

<p class="wp-block-paragraph">Älvsborgsdammen i Kungsladugård är en älskad och populär mötesplats bland göteborgare. Under sommaren är den fylld med vatten och fungerar som plaskdamm och utflyktsmål för barnfamiljer.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="933" height="531" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/polerar-ytan-933.jpg" alt="" class="wp-image-149037" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/polerar-ytan-933.jpg 933w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/polerar-ytan-933-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/polerar-ytan-933-768x437.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/polerar-ytan-933-250x142.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/polerar-ytan-933-520x296.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/polerar-ytan-933-730x415.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 933px) 100vw, 933px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ytan i dammens bottenpoleras blank och slät.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Men Plaskis är också en välbesökt mötesplats under resten av året. Vår och höst används den bland annat av stadens skateboardåkare. De gläds särskilt åt att dammen nu får terazzo och kanter av svart granit.</p><p class="wp-block-paragraph">Terazzo är en blandning av cement och marmorflis som tillsammans skapar en väldigt hård yta som färgas med blågrön färg och slipas för att bli riktigt slät.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="939" height="522" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/skejtare-939.jpg" alt="" class="wp-image-149039" style="aspect-ratio:1.7988858825401879;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/skejtare-939.jpg 939w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/skejtare-939-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/skejtare-939-768x427.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/skejtare-939-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/skejtare-939-520x289.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/skejtare-939-730x406.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 939px) 100vw, 939px" /><figcaption class="wp-element-caption">Skateboardåkarna Olof Heinö och Christia Ingelhammar besökte Plaskis och kollade på hur de nya kanterna på dammen kommer att bli. </figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Ju slätare och hårdare underlag desto bättre. Det blir lättare att göra trick och man får mer höjd på dem, berättar skateboardåkaren Christian Ingelhammar i filmen.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En person i gul reflexjacka och vit bygghjälm står i ett byggtält

Plaskis nya underlag perfekt för skateboardtricks

<p class="wp-block-paragraph">Tillgången till säkert vatten och fungerande avlopp är en av de enskilt viktigaste orsakerna till den stora hälsoförbättringen och ökade jämlikheten i Göteborg. Rent vatten har revolutionerat samhällsutvecklingen och bidragit till bättre förutsättningar kvinnor.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Smutsigt vatten dödar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På 1800-talet var rent vatten långt ifrån självklart. Göteborg luktade illa. Spillning från hästar blandades med mänsklig avföring och avloppsvatten rann i öppna rännor mot stadens kanaler. Särskilt varma sommardagar stank det från rännstenen. Den hygieniska situationen fick förödande konsekvenser.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="483" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Vattenpost-Landala-1000.jpg" alt="Svartvitt foto med en kvinna och en man som hämtar vatten " class="wp-image-148943" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Vattenpost-Landala-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Vattenpost-Landala-1000-300x145.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Vattenpost-Landala-1000-768x371.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Vattenpost-Landala-1000-250x121.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Vattenpost-Landala-1000-520x251.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Vattenpost-Landala-1000-730x353.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En vattenpost i Landala vid 1900-talets början. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Koleraepidemin 1834 var den dödligaste i Göteborgs historia. Omkring 2 600 personer avled i sjukdomen av Göteborgs då cirka 45 000 invånare. Kolera sprids via förorenat vatten, och bristen på ett fungerande avloppssystem var en starkt bidragande orsak. Koleraepidemin blev en avgörande drivkraft bakom stadens satsningar på vattenförsörjning och avloppssystem.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ingenjörskonst som räddade liv</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kallebäcks källa var i slutet av 1700-talet en av Göteborgs första dricksvattenkällor, men från och med 1860-talet blev Delsjöarna en viktig vattenkälla med större kapacitet än Kallebäck. Under 1800-talet började stadsingenjörer därför planera för ett ledningsnät av järn som skulle försörja staden med dricksvatten.</p><p class="wp-block-paragraph">År 1866 tog vattenbyggnadsingenjören Josef Gabriel Richert fram Göteborgs första avloppsplan. Avloppsplanen innebar att avloppsvatten började ledas bort via ledningar under mark i stället för i öppna rännor. Josefs son, Johan Gustav Richert, vidareutvecklade planen och byggde bland annat stora pumpstationer för att föra bort avloppsvattnet från stadens centrala delar.</p><p class="wp-block-paragraph">Det var ingen perfekt lösning – mycket vatten släpptes fortfarande orenat ut i älven – men det var ett avgörande steg mot ett friskare Göteborg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ökande vattenbehov</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När befolkningen växte mot slutet av 1800-talet insåg man att inte heller Delsjöarnas kapacitet för dricksvatten skulle räcka. 1888 togs ett förslag om att bygga ett vattenverk vid Alelyckan, nära Göta älv. Förslaget godkändes 1891 och anläggningen byggdes klart 1894. Ytterligare ett stort steg för att försörja befolkningen med rent dricksvatten.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="581" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/delsjon-foto-Lo-B-1000.jpg" alt="En sjö med vass i förgrunden" class="wp-image-148945" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/delsjon-foto-Lo-B-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/delsjon-foto-Lo-B-1000-300x174.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/delsjon-foto-Lo-B-1000-768x446.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/delsjon-foto-Lo-B-1000-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/delsjon-foto-Lo-B-1000-520x302.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/delsjon-foto-Lo-B-1000-730x424.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Delsjön. Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett samhälle utan toaletter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det är inte bara rent vatten som är viktigt för att ett samhälle ska blomstra. Lika viktigt är det att avloppsvattnet tas om hand. Statistiska centralbyrån SCB:s, bostadsräkning 1912–1914 visar att en majoritet av Sveriges bostäder saknade egen toalett. I städerna delade många familjer, ofta med många barn, på ett torrdass på gården. På landsbygden var förhållandena ofta ännu enklare.</p><p class="wp-block-paragraph">Utvecklingen gick långsamt. Så sent som 1960 hade bara omkring 70 procent av Sveriges bostäder en egen vattentoalett. På landsbygden var siffran drygt 37 procent. I Stor-Göteborg hade 1965 knappt 80 procent av befolkningen egen vattentoalett i bostaden och cirka 67 procent tillgång till eget bad- eller duschrum.</p><p class="wp-block-paragraph">I dag har i princip alla hushåll i Sverige tillgång till minst en egen toalett, samtidigt som familjerna är betydligt mindre än för 100 år sedan. Det är en utveckling som haft enorm betydelse för både hälsa och jämlikhet. Tillgång till rent vatten bidrar till att människor i Sverige lever längre, friskare och mer jämlika liv.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många saknar tillgång till toaletter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Globalt ser det dock helt annorlunda ut. Cirka 1,5 miljarder människor saknar fortfarande tillgång till en ordentlig toalett. Av dem tvingas över 400 miljoner uträtta sina behov utomhus, i diken, på fält eller vid järnvägsspår. När avföring inte tas om hand riskerar den att förorena mat och dricksvatten och orsaka allvarliga sjukdomar. Kolera förekommer fortfarande i många länder och orsakar enligt WHO mellan 21 000 och 143 000 dödsfall varje år.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>När vattnet flödar växer jämlikheten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs och Sveriges historia visar att investeringar i vatten och avlopp är investeringar i liv, hälsa och jämlikhet. Det är ingen överdrift att säga att rent vatten har byggt det moderna samhället.</p><p class="wp-block-paragraph">På Världsvattendagen påminns vi om att det vi i dag tar för givet – en kran med rent vatten och en toalett som fungerar – fortfarande är en bristvara globalt. När vatten får flöda, kan också jämlikhet växa runt om i världen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/kretslopp-och-vatten">Göteborgs Stad Kretslopp och vatten</a></p></div>

En person häller upp vatten i ett glas från en glaskaraff

När vattnet blev rent blev livet längre och friskare

<p class="wp-block-paragraph">– Detta är andra året vi delar ut priset och vi ser att engagemanget har ökat med fler nomineringar. Det är många som vill uppmärksamma de ideella ledarna som gör skillnad i föreningslivet, säger Annika Svensson, projektledare på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading">Pristagare som gjort avtryck</h2><p class="wp-block-paragraph">Förra årets tre pristagare visar på bredden i det ideella ledarskapet och vad engagemanget kan betyda för både ledarna själva och de barn och unga de tränar.</p><p class="wp-block-paragraph"><em>Här kan du se filmerna med Årets idrottsledare 2025</em>:<br><br><em><strong>Bafren Reza</strong>, som började träna Angered Allians &amp; Skol-IF för att hedra en bortgången vän. Hon trodde först att beskedet om att hon fått priset som Årets idrottsledare 2025 var ett skämt. </em></p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/28/28NB9F7SD3.jpg"><iframe title="Årets idrottsledare 3 liggande" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/28NB9F7SD3?theme=&amp;autoPlay=false" allow="autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen=""></iframe></div></div><p class="wp-block-paragraph"><br><em><strong>Elma Eliasson</strong> fick priset för sitt ledarskap i hela sju grupper i GF Göteborgsgymnasterna. Hon menar att priset motiverar de ideella ledarna att fortsätta lägga tiden de gör.</em></p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/28/28LBJIO0V3.jpg"><iframe title="Nominera årets idrottsledare 2026" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/28LBJIO0V3?theme=&amp;autoPlay=false" allow="autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen=""></iframe></div></div><p class="wp-block-paragraph"><br><em><strong>Tony Larsson</strong> från Redbergslids IK har tränat ungdomar i handboll i snart 20 år. Han fick priset för sitt engagemang och för att han bland annat främjar fair play inom idrotten.</em></p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/90/90NBGX489T.jpg"><iframe title="Årets idrottsledare 2 liggande" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/90NBGX489T?theme=&amp;autoPlay=false" allow="autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen=""></iframe></div></div><p class="wp-block-paragraph"></p><h2 class="wp-block-heading">Jury med bred erfarenhet</h2><p class="wp-block-paragraph">Årets jury består av bordtennisspelaren Anna-Carin Ahlquist, friidrottaren Mustafa Mohamed, Grunden Bois-grundaren Thor Guttormsen och Josef Khashan, representant från ungdomsfullmäktige Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">Utifrån den bredd av idrotter och ledare vi såg i nomineringarna förra året vet vi att juryn har ett omfattande arbete framför sig. Därför är vi otroligt glada att just dessa kompetenta personer har tackat ja till uppdraget, säger Annika Svensson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Nominera till Årets idrottsledare</h3><ul class="wp-block-list"><li>Utmärkelsen instiftades av kommunfullmäktige i Göteborgs Stad</li><li><a href="http://goteborg.se/aretsidrottsledare &nbsp;https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a202532422847918" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Nomineringsformulär och mer information hittar du här</a></li><li>Sista dag att nominera: 31 mars</li><li>Juryn utser tio finalister, och av dessa tre pristagare till Årets idrottsledare</li><li>Prisutdelningen sker under Göteborgskalaset i augusti 2026<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="http://Se filmer med alla pristagarna på goteborg.se/aretsidrottsledare" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Årets idrottsledare</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="626" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arets-idrottsledare-1000.jpg" alt="En person med klubbtröja framför en grupp ungdomar i en gymnastikhall" class="wp-image-148938" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arets-idrottsledare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arets-idrottsledare-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arets-idrottsledare-1000-768x481.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arets-idrottsledare-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arets-idrottsledare-1000-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/arets-idrottsledare-1000-730x457.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure>

Fem leende personer varav tre håller varsin glasstatyett

En vecka kvar att nominera Årets idrottsledare 2026

<p class="wp-block-paragraph">Erik Svensson och Helene Olofson från miljöförvaltningen berättar här om Göteborgsluften och hur den påverkar oss.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad var det som hände&nbsp;med luften&nbsp;egentligen?</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Det mesta&nbsp;tyder&nbsp;på att&nbsp;partiklarna&nbsp;kom från&nbsp;Centraleuropa, både på grund av deras storlek som&nbsp;antyder&nbsp;att de kommer från förbränningsprocesser, och att vi kunde se att de&nbsp;följde&nbsp;med luft som blåser in&nbsp;därifrån,&nbsp;säger Erik Svensson som arbetar som miljöutredare i luftfrågor på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad.&nbsp;&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="606" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/erik-o-helene-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148905" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/erik-o-helene-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/erik-o-helene-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/erik-o-helene-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/erik-o-helene-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/erik-o-helene-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/erik-o-helene-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Erik Svensson och Helene Olofson är miljöutredare på miljöförvaltningen i Göteborg. Foto: Louise Alfredson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Det&nbsp;här&nbsp;händer ungefär en till tre gånger om året, men det ovanliga den här gången var att det var ovanligt hög partikelhalt,&nbsp;och att det höll i sig ovanligt länge.&nbsp;Det var nog också därför vi fick ovanligt många frågor, från både allmänheten och media.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt&nbsp;är det också&nbsp;”högsäsong”&nbsp;för större partiklar i Göteborg.&nbsp;&nbsp;Det&nbsp;beror på flera saker:&nbsp;rester av grus&nbsp;och&nbsp;sand&nbsp;efter vinterns halkbekämpning, som&nbsp;krossas till mindre bitar och virvlas upp i luften när det kör fordon på vägen, att det fortfarande&nbsp;är&nbsp;bilar som kör med dubbdäck, och att det varit torrt.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Det är oftare torra vägbanor nu än i december eller januari. Under de mörkaste månaderna kommer solen nästan aldrig åt att torka upp asfalten.&nbsp;Nu är det torrare, i kombination med fler partiklar efter vintern, och så dessutom då tillskottet av de här som blåste hit från Centraleuropa.&nbsp;Allt blandas och&nbsp;ger vad vi kallar en ”cocktaileffekt”, säger Helene&nbsp;Olofson. Hon är också miljöutredare och&nbsp;jobbar med samma frågor,&nbsp;i&nbsp;miljöförvaltningens luftgrupp&nbsp;som består av fyra personer.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Partiklar i luften</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Dubbdäck sliter upp större mängder hälsofarliga partiklar från vägbanan än dubbfria däck. Partiklarna är skadliga för oss att andas in. En annan fördel med dubbfria däck är att de bullrar mindre i bilen och för omgivningen.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Gruset&nbsp;från vinterns halkbekämpning&nbsp;brukar sopas upp från slutet av mars till och med&nbsp;april&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/boendemiljo-buller-och-luftkvalitet/luftenigoteborg/luften-just-nu-i-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Luften just nu i Göteborg </a><br><a href="https://www.smhi.se/data/luftkvalitet/luftkvalitetsindex" target="_blank" rel="noreferrer noopener">SMHI: Luftkvalitetsindex </a>&nbsp;<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/hallbarhet-och-agenda-2030/program-och-planer-for-miljo-och-klimat/goteborgs-stads-atgardsplan-for-partiklar-pm10" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads åtgärdsplan för partiklar i&nbsp;utomhusluften</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Det kan ha funnits inslag av Saharapartiklar också,&nbsp;sand alltså,&nbsp;inflikar Erik.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad innebär det när&nbsp;luften är ”mycket ohälsosam”?</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;De som drabbas är&nbsp;framförallt&nbsp;de känsliga grupperna.&nbsp;De mest känsliga är personer med bakomliggande sjukdomar som astma, KOL, och hjärt- och kärlsjukdomar. Det är också äldre personer med försvagat immunsystem, och så alla små barn med sina små luftvägar. För dem är det ohälsosamt när det når de här nivåerna.&nbsp;Även friska personer kan känna irritation och besvär i luftvägar och slemhinnor när halterna är så&nbsp;här höga, säger Helene.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="546" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alven-fran-Stenpiren-1000-1.jpg" alt="" class="wp-image-148914" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alven-fran-Stenpiren-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alven-fran-Stenpiren-1000-1-300x164.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alven-fran-Stenpiren-1000-1-768x419.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alven-fran-Stenpiren-1000-1-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alven-fran-Stenpiren-1000-1-520x284.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alven-fran-Stenpiren-1000-1-730x399.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">&#8221;De flesta dagar som vi har problem med dålig luft i Göteborg, så är det saker som händer just här i stan som är orsaken. Och det är saker som vi själva kan påverka&#8221;, säger Erik Svensson. Foto: Carin Smederöd&nbsp;</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Jag brukar säga att det försämrar allas hälsa litegrann, men om man i grundläget är fullt frisk så kanske man inte märker det så mycket,&nbsp;medans&nbsp;om du redan har något så märker du det mer, säger Erik.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Det är även så att luftföroreningar förstärker effekten av pollen, så är du pollenallergiker så blir det extra jobbigt.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Borde man hålla sig inne när det är&nbsp;sån&nbsp;här luft?</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Vi är försiktiga med att göra den bedömningen, eftersom det inte är möjligt för oss att säga något generellt om det.&nbsp;Vi vet ju inte heller hur luften är hemma hos enskilda individer.&nbsp;Vi rekommenderar att man läser&nbsp;Naturvårdsverkets råd&nbsp;och utgår från sig själv och sina förutsättningar.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Miljöförvaltningen ansvarar för att mäta, kartlägga och analysera luften i Göteborg och hur den utvecklas och förändras över tid.&nbsp;Miljöförvaltningen&nbsp;ser också till att&nbsp;allmänheten&nbsp;har tillgång till&nbsp;information om&nbsp;luftläget&nbsp;i Göteborg. På Göteborgs Stads webbplats presenteras information om luftkvaliteten med färska uppgifter för varje timme och en prognos för de närmaste timmarna.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/boendemiljo-buller-och-luftkvalitet/luftenigoteborg/luften-just-nu-i-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Luften just nu i Göteborg</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Här visas också ett luftkvalitetsindex, som sammanfattar den aktuella luftkvaliteten. Indexet har utvecklats av Naturvårdsverket med stöd av forskare. SMHI visar indexet på sin webbplats. Hos SMHI finns också beskrivningar av hur olika nivåer av luftföroreningar påverkar hälsan, och råd till såväl känsliga grupper som till allmänhet.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Luften påverkas oss så direkt i vardagen&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Både Helene och Erik har jobbat länge med att analysera luften i Göteborg. Erik kom till miljöförvaltningen för drygt tolv år sedan, Helene har jobbat där i drygt tio år. Båda har en bakgrund&nbsp;som doktorander&nbsp;inom&nbsp;luftforskning.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Luften är ju en del av de miljö- och hälsoproblem som vi måste lösa. Vi här har kunskap och kan ta fram analyser till det strategiska arbete som Göteborgs Stad gör för att luften ska bli bättre.&nbsp;Det är intressant att bidra till det, att försöka vara en del av lösningen, säger Helene.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Luften är spännande att jobba med för den är så nära människan.&nbsp;Den påverkar oss så direkt i vardagen.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Det som hände nu, att den dåliga luften främst berodde på partiklar från Centraleuropa, var ovanligt, säger Erik.  </p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;De flesta dagar som vi har problem med dålig luft i Göteborg, så är det saker som händer just här i stan som är orsaken. Och det är saker som vi själva kan påverka.&nbsp;&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad kan vi göra för att luften ska bli bättre?</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Vi vill att folk ska köra mindre bil i onödan. Det här är en stad som byggts upp väldigt mycket runt bilen, och det är svårt att bryta sig ur det. Men vi behöver bryta oss ur det, säger Helene.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Inte bara för luften, utan för i princip alla miljö- och klimatrelaterade frågor och alla hälsofrågor, så behöver bilen ta mindre plats.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Många frågor om luften när smogen slog till 

<p class="wp-block-paragraph">I kvarteret Omställningen har man lyckats minska klimatpåverkan med 57 procent. Det beror främst på att man använt stommar av trä, återbrukad fasad och energieffektiv produktion. För att göra det enklare för de boende att leva hållbart finns det tillgång till både bil- och cykelpooler, och det är nära till kollektivtrafik.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi har skapat ett nytt riktmärke för hållbart byggande med Kvarteret Omställningen och vi har jobbat med helheten för minskad klimatpåverkan i alla skeden. Allt från materialval i byggnationen till att möjliggöra en klimatsmart livsstil för de boende, säger Dan Sandén, vd på Framtiden byggutveckling.</p><p class="wp-block-paragraph">Framtiden byggutveckling har byggt de 63 hyreslägenheterna för Poseidon, som äger och förvaltar bostäderna. Båda bolagen ingår i Framtidenkoncernen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Juryns motivering till priset</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">”Med högt ställda ambitioner och modet att utmana invanda arbetssätt visar årets kategorivinnare vägen mot framtidens bostadsbyggande. Öppen dialog och gott samarbete gav resultat – budgeten hölls, både vad gäller ekonomi och utsläpp. Att redan från start sätta ett tydligt mål för klimatutsläppen och låta det styra allt från upphandlingsmetod till materialval blev en fullträff. Vinnare av Årets bygge 2026 i kategorin bostad är Kvarteret Omställningen!”</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://framtidenbyggutveckling.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Framtiden byggutveckling</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Kvarteret Omställningen är Årets bygge 2026

<p class="wp-block-paragraph">– Vårt mål är att halvera klimatutsläppet jämfört med en traditionell nybyggnation och nu är siffran på 49,7 procent. Det hade aldrig gått utan den hjälp som vi fått från alla som har bidragit med byggmaterial, säger Christian Motter, projektledare på det kommunala fastighetsbolaget Higab.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="914" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fasad-m-konstverk-800.jpg" alt="" class="wp-image-148888" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fasad-m-konstverk-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fasad-m-konstverk-800-263x300.jpg 263w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fasad-m-konstverk-800-768x877.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fasad-m-konstverk-800-250x286.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fasad-m-konstverk-800-520x594.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fasad-m-konstverk-800-730x834.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den nya Kretsloppsparken i Högsbo byggs av använt och överblivet byggmaterial. Byggnaden som ska rymma återbruksbutik och verkstad består bland annat av återbrukat tegel. På ena gaveln syns ett mönster av glaserat tegel i olika färger. Det är en del av ett framtida konstverk som bland annat kommer innehålla en vattenkälla och planteringar. Foto: Higab</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/frolunda---hogsbo/nya-kretsloppsparken---hogsbo" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Nya kretsloppsparken i Högsbo</a><br><a href="https://www.higab.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Higab</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Återbruksbutiken får återbrukade fasader</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kretsloppsparken beräknas öppna under 2027. Den ska bli tre gånger så stor som den nuvarande återvinningscentralen och dessutom innehålla två byggnader med återbruksbutik, verkstad och kafé. Båda har nu kommit på plats och det är till stor del tack vare återbrukat material.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/aterbrukshallen-800-768x1024.jpg" alt="" class="wp-image-148889" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/aterbrukshallen-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/aterbrukshallen-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/aterbrukshallen-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/aterbrukshallen-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/aterbrukshallen-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/aterbrukshallen-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><figcaption class="wp-element-caption">Så här ser själva återvinningshallen ut just nu. Foto: Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Butiks- och verkstadsbyggnaden är byggd av återbrukat tegel och spillträ. I lokalen kommer Stadsmuseets 70 år gamla koppartak bli en fondvägg och pryda kassadisken. Kafébyggnaden är täckt av överblivna plåtskivor.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Sista procenten blir den största utmaningen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det största klimatavtrycket i byggnationer är stål och betong. Därför har så mycket stål som möjligt köpts in begagnat eller producerats av återvunnet skrot och fossilfri energi. Och den betong som används består av både cement och slagg, vilket har hjälpt till att minska avtrycket. Men att nå de sista 0,3 procenten, så att klimatmålet uppfylls, kommer bli en utmaning.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="806" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Koppartaket-Ostindiska-huset-800.jpg" alt="" class="wp-image-148890" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Koppartaket-Ostindiska-huset-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Koppartaket-Ostindiska-huset-800-298x300.jpg 298w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Koppartaket-Ostindiska-huset-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Koppartaket-Ostindiska-huset-800-768x774.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Koppartaket-Ostindiska-huset-800-250x252.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Koppartaket-Ostindiska-huset-800-520x524.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Koppartaket-Ostindiska-huset-800-730x735.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stadsmuseets koppartak och ett återbrukat räcke. Foto: Higab</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Nu har vi gjort allt vi har kunnat med stål och betong. Och det är de materialen som gör den största skillnaden. Därför måste vi jobba ännu hårdare med andra material för att få ner siffrorna, säger Christian Motter.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="540" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Kretsloppsparken_visionsbild-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148895" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Kretsloppsparken_visionsbild-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Kretsloppsparken_visionsbild-1000-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Kretsloppsparken_visionsbild-1000-768x415.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Kretsloppsparken_visionsbild-1000-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Kretsloppsparken_visionsbild-1000-520x281.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Kretsloppsparken_visionsbild-1000-730x394.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Visionsbild över den nya kretsloppsparken i Högsbo. Bild: Studio 3D</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br><br><br></p>

Nya kretsloppsparken i Högsbo byggs av återbrukat material

<p class="wp-block-paragraph">För fem år sedan lovade Göteborg Energi en helt återvunnen och förnybar fjärrvärme till 2025. Den nya bioångpannan, som är integrerad med den befintliga anläggningen Rya kraftvärmeverk, var den avgörande pusselbiten för att nå målet.</p><p class="wp-block-paragraph">– De många minusgrader som under lång tid höll staden i sitt grepp prövade verkligen vårt fjärrvärmesystem i vinter. Men med hjälp av vår nya bioångpanna kunde vi hålla utsläppen och kostnaderna nere. Detta trots att pannan är i sin inkörningsfas och inte levererar fullt ut, säger Per-Anders Gustafsson, vd på Göteborg Energi.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Returträ och skogsavfall som bränsle</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ångpannan använder returträ och skogsavfall som bränsle i stället för gas. Därmed reduceras de fossila koldioxidutsläppen med cirka 30 000–150 000 ton per år, jämfört med historiska nivåer. Den exakta minskningen varierar beroende på väderförhållanden och andra faktorer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är oerhört viktigt att Göteborg Energis största klimatsatsning nu är invigd och igång. Rya är en del i det positiva driv vi har i klimatomställningen i staden. Nu får göteborgarna helt fossilfri fjärrvärme, vilket innebär stora utsläppsminskningar. I en tid av ny oljekris och krig i Iran blir lokalproducerad förnybar energi ännu viktigare för vår försörjningstrygghet, säger Karin Pleijel, kommunalråd och ansvarig för stadens klimatarbete.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Bioångpannan i Rya</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborg Energi har investerat drygt 2,5 miljarder kronor i den nya biobränsleeldade ångpannan</li><li>Bioångpannan bidrar med 151 megawatt värme och 39 megawatt el till det lokala energisystemet</li><li>Bränslet är huvudsakligen skogsflis (GROT) och återvunnet returträ (RT-flis) från regionen</li><li>Basen för Göteborg Energis fjärrvärme är återvunnen värme från raffinaderier och avfallsförbränning</li></ul><p class="wp-block-paragraph">När det blir kallare och den återvunna värmen inte räcker startas olika produktionsanläggningar som eldas med biobränslen. Bioångpannan är en så kallad baslastanläggning och kommer att vara den första anläggningen som startas i systemet. Detta innebär en kontinuerlig produktion av både värme och el från slutet av september till mitten på maj, cirka 4 000 timmar per år.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.goteborgenergi.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg Energi</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Lägre koldioxidutsläpp med ny bioångpanna

<p class="wp-block-paragraph">Enligt Göteborgs Stads trygghetsundersökning som publicerades i april 2025 uppgav 76 procent av de boende i området att de känner sig trygga där, jämfört med 64 procent 2021. Polisens brottsstatistik visar också att personrån och våld i området har halverats under samma period.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Alla krogar måste också ta bort möblerna från uteserveringarna varje kväll, så att personer inte kan sitta kvar där efter stängning. Det gör stor skillnad för dem som bor i området</strong></em>&#8221;<br><br>Alexandre Miron</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="601" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alexandre-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148861" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alexandre-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alexandre-800-ii-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alexandre-800-ii-768x577.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alexandre-800-ii-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alexandre-800-ii-520x391.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Alexandre-800-ii-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Alexandre Miron, utvecklingsledare på socialförvaltningen Centrum.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">En viktig förklaring till utvecklingen är samarbetet mellan Fastighetsägarnätverket Järntorget/Långgatorna, Polisen och Göteborgs Stad.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är det enda området i innerstaden där brotten gått ner, så arbetet har verkligen gett resultat, säger Alexandre Miron, utvecklingsledare inom trygghetsfrämjande och brottsförebyggande på socialförvaltningen Centrum.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rena gator skapar trygghet</strong></h2><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="644" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Fredrik-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148864" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Fredrik-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Fredrik-800-ii-300x242.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Fredrik-800-ii-768x618.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Fredrik-800-ii-250x201.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Fredrik-800-ii-520x419.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Fredrik-800-ii-730x588.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Fredrik Nordenskiöld, planeringsledare för renhållning och barmarksskötsel på stadsmiljöförvaltningen.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Renhållningen är en viktig del av det trygghetsskapande arbetet. Genom samarbetet får vi viktig information om var det behövs renhållning och på vilket sätt&#8221;</em></strong><br><br>Fredrik Nordenskiöld</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">Arbetet startade genom samverkansmodellen Trygg i Göteborg 2021 och Centrum blev sedan ett prioriterat område. Fastighetsägarnätverket bildades 2022 och då inleddes också samarbetet med Polisen och olika förvaltningar inom Göteborgs Stad. Målet är att öka tryggheten, minska brottsligheten och hålla platsen ren.</p><p class="wp-block-paragraph">– Renhållningen är en viktig del av det trygghetsskapande arbetet. Genom samarbetet får vi viktig information om var det behövs renhållning och på vilket sätt, säger Fredrik Nordenskiöld, planeringsledare för renhållning och barmarksskötsel på stadsmiljöförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="587" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/diskussion-om-tryggt-och-rent-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148862" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/diskussion-om-tryggt-och-rent-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/diskussion-om-tryggt-och-rent-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/diskussion-om-tryggt-och-rent-1000-768x451.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/diskussion-om-tryggt-och-rent-1000-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/diskussion-om-tryggt-och-rent-1000-520x305.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/diskussion-om-tryggt-och-rent-1000-730x429.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Medlemmar från fastighetsnätverket och representanter från Göteborgs Stad gör trygghetsvandringar för att upptäcka brister på gator, trottoarer och fastigheter som behöver åtgärdas. Foto: Anita Jisonsund</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Den senaste tiden har renhållningsarbetet utökats. Bland annat spolas Andra och Tredje Långgatan rena ett par gånger i veckan för att öka trivseln. Från april till oktober städar även olika idrottsföreningar gatorna och får i gengäld ett bidrag till sina klubbar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Trygghetsvandringar och närvaro</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En annan återkommande insats är trygghetsvandringar som fastighetsnätverket samordnar. Dessutom finns ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) mellan Göteborgs Stad och Skyddsvärnet. Det innebär att Skyddsvärnets skyddsbuss finns på plats på Järntorget under helgerna. Dit kan människor komma för att prata och personalen vandrar också runt i området för att skapa trygghet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är kontinuiteten från alla som gör att det här blir bra. När alla samverkar och bidrar ger det resultat. Det gör också att man orkar vara uthållig. Ingen av aktörerna skulle kunna göra allt det här själv, utan alla måste hjälpas åt, säger Ola Skogsberg, kommunpolis i lokalpolisområde City.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler ordningsvakter i området</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Sedan 2021 är området också ett så kallat tillståndsområde, vilket gör det möjligt för ordningsvakter att patrullera där. Ordningsvakterna har under de senaste åren också blivit fler. Tidigare samlades personer ofta på en lekplats i området och drack alkohol, men det kan ordningsvakterna nu ingripa mot.</p><p class="wp-block-paragraph">– På uppdrag av stadsmiljöförvaltningen måste alla krogar också ta bort möblerna från uteserveringarna varje kväll, så att personer inte kan sitta kvar där efter stängning. Det gör stor skillnad för dem som bor i området, säger Alexandre Miron.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Krogar mot knark</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Polisen och socialförvaltningen har under en tid drivit frågan om ett krögarnätverk i området. Det ledde så småningom till att kommunfullmäktige beslutade att hela Göteborg ska ansluta sig till metoden Krogar mot knark.  <br><br>– Vi startar Krogar mot knark i staden nu och en första informationsträff hålls för stadens krögare och hotellverksamheter den 24 mars. Sedan får vi se hur vi ska gå till väga och jobba vidare med detta i området kring Järntorget och Långgatorna, säger Ola Skogsberg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/trygg-och-saker/trygg-i-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Trygg i Göteborg</a><br><a href="https://www.fastighetsägarnätverket.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Fastighetsägarnätverket</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Samarbete ökar tryggheten runt Järntorget och Långgatorna

<p class="wp-block-paragraph">Det internationella hållbarhetspriset Win win Gothenburg sustainability award uppmärksammar personer som jobbar med samhällsförändring och hållbar utveckling. Årets tema är jämställda samhällen.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det är ju alltid en viktig fråga, men just nu viktigare än någonsin när vi ser hur jämställdheten nedprioriteras och ifrågasätts i stora delar av världen, säger Sara Larsson, verksamhetschef för Win win Gothenburg sustainability award.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="692" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/SaraLarsson-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148812" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/SaraLarsson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/SaraLarsson-1000-300x208.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/SaraLarsson-1000-768x531.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/SaraLarsson-1000-250x173.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/SaraLarsson-1000-520x360.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/SaraLarsson-1000-730x505.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Sara Larsson är verksamhetschef för Win win Gothenburg sustainability award.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rekordmånga nomineringar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Samtidigt visar det rekordstora antalet nomineringar, 1&nbsp;224 stycken från 136 länder, att det är en fråga som engagerar.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Trots tillbakagången för jämställdhetsfrågorna är det många som kraftsamlar och gör ett otroligt viktigt arbete för alla kvinnors och flickors framtid. Det känns hoppfullt, säger Sara Larsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Starka kandidater i år</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Fem finalister till Win win award och fem till ungdomspriset Win win youth award, som delas ut till unga mellan 13 och 29 år, har nu valts ut. Urvalet har gjorts av en oberoende jury bestående av experter från akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Win win Gothenburg sustainability award</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Instiftades i Göteborg för 26 år sedan och uppmärksammar aktörer som ligger i framkant med sitt hållbarhetsarbete</li><li>Sedan 2018 delas även Win win youth award ut för att uppmärksamma ungas hållbarhetsinitiativ</li><li>Drivs som en ideell förening och finansieras bland annat av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.winwinaward.org" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Win win Gothenburg sustainability award</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi har otroligt starka kandidater i år. Det handlar om människor som har gjort det till sin livsgärning att bygga mer rättvisa och inkluderande samhällen. Att detta uppmärksammas betyder mycket för att de ska ha mod och kraft att orka fortsätta, säger Sara Larsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Vinnarna tillkännages den 21 april, vid Gothenburg sustainability summit. Prissumman för Win win award är 1 miljon kronor och för Win win youth award 100&nbsp;000 kronor.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Finalister Win win award 2026</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Alaa Murabit, Libyen/Kanada: </strong>Läkare, global strateg och en framträdande internationell röst för att integrera jämställdhet i freds- och säkerhetsarbete. Under Libyens inbördeskrig grundade hon som 21-åring organisationen The Voice of Libyan Women och mobiliserade kvinnor över hela landet för ökad delaktighet i fredsprocesser och samhällsbyggande. I dag arbetar hon internationellt för att förändra hur policy, finansiering och institutionella strukturer utformas i samhällen som präglas av konflikt och kris.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Vandana Shiva, Indien:</strong> Grundare av organisationen Navdanya och en central röst inom matsuveränitet, agroekologi och kvinnors rättigheter. Under flera decennier har hon arbetat för att sätta kvinnor och småbrukare i centrum för resursförvaltning – från fröer och lokala nätverk till ekologisk kunskap och marknadsstrukturer. Hennes arbete visar hur jämställdhet och ekologiskt ansvar kan samverka på sätt som både ökar kvinnors inflytande och bidrar till resilient samhällsutveckling.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Bineta Diop, Senegal:</strong> Har under mer än tre decennier stärkt kvinnors deltagande i fred, säkerhet och beslutsfattande över hela Afrika. Som grundare och ordförande för Femmes Africa Solidarité har hon byggt nätverk och institutionella ramverk som gör jämställdhet till en konkret del av politik och samhällsutveckling – från Afrikanska unionens arbete via nationella regeringar till lokala kvinnonätverk.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Anu Kumar, USA:</strong> Leder Ipas, en global organisation som arbetar för reproduktiv rättvisa genom att stärka tillgången till abort och preventivmedel på fem kontinenter. Under hennes ledarskap har organisationen stärkt lokala hälsosystem och utbildat vårdpersonal för att integrera abortvård i offentliga vårdstrukturer och minska osäkra ingrepp. Genom att kombinera evidens, policyarbete och partnerskap skapar hon långsiktiga systemförändringar inom finansiering och prioritering av reproduktiv hälsa.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Malala Yousafzai, Pakistan:</strong> Var bara elva år när hon inledde sin kamp för flickors rätt till utbildning och mot talibansk extremism i Pakistan. Trots att hon utsattes för ett mordförsök 2012 fortsatte hon sitt arbete och grundade året därpå Malala Fund. Genom sitt internationella ledarskap och organisationens arbete driver hon i dag kampen för att alla flickor ska få tolv års utbildning, särskilt i delar av världen där könsnormer, fattigdom och konflikter fortfarande hindrar flickor från att gå i skolan.</p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Finalisterna klara till Göteborgs hållbarhetspris

<p class="wp-block-paragraph">Nu har en fjärdedel av villa- och radhushushållen i Göteborg börjat med hemsortering.</p><p class="wp-block-paragraph">2018 var Jenny Wahlqvist och hennes familj en av de nästan 1 000 hushåll i Kungsladugård och Lundby som testade att lämna pappers- och plastförpackningar till sortering i kärl på den egna tomten.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="980" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jenny-Wahlqvist-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148817" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jenny-Wahlqvist-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jenny-Wahlqvist-800-ii-245x300.jpg 245w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jenny-Wahlqvist-800-ii-768x941.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jenny-Wahlqvist-800-ii-250x306.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jenny-Wahlqvist-800-ii-520x637.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Jenny-Wahlqvist-800-ii-730x894.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">De tre nya kärlen för hemsortering står vid husväggen. Foto: Elsa Wahlqvist</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det var bra, men det är bättre nu när de nya kärlen också har plats för glas- och metallförpackningar, säger Jenny Wahlqvist.</p><p class="wp-block-paragraph">I familjen finns två vuxna och tre tonårsbarn. När testet var avslutat och innan hemsorteringskärlen kom i början av året samlade de olika sorters avfall, som skulle till återvinningsstationen, inne i en garderob.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det tar bara två minuter att sortera</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Vi försökte sortera förpackningarna i olika kassar, men det gick så där. Nu kan vi lägga alla förpackningar i samma kasse och gå ut med den på tomten när den har blivit full. Det går på två minuter, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">40 procent av dem som var med i testet 2018 uppgav att deras bilresor till återvinningsstationen för att lämna förpackningsavfall minskade under testet.</p><p class="wp-block-paragraph">Jenny berättar hur hon tidigare tagit bilen till återvinningsstationen när det blivit för mycket avfall i garderoben.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Under-diskbanken-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148818" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Under-diskbanken-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Under-diskbanken-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Under-diskbanken-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Under-diskbanken-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Under-diskbanken-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Under-diskbanken-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Under diskbänken i köket lägger familjen Wahlqvist restavfall, matavfall och mjukplast. Foto: Johan Flanke</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Nu tvekar jag mindre på att lägga laxpaketet eller mjukostförpackningen till plaståtervinningen. Det som kan lukta illa vet jag nu att jag lätt kan gå ut med utan att jag behöver skölja ur dem, säger Jenny Wahlqvist.</p><p class="wp-block-paragraph">De tre nya kärlen som har plats för sju sorters avfall har familjen Wahlqvist placerat vid husväggen och betalar för dragvägen. Det innebär att personalen som tömmer kärlen hämtar kärlen vid husväggen och drar dem till sopbilen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Positiva kommentarer men en del problem</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det är många positiva kommentarer från grannarna, men det finns också de som har problem. Vissa har trappsteg ner till gatan som gör att de har svårt att hitta en bra plats för kärlen. Andra har trångt på tomten ut mot gatan. Några har valt att ställa kärlet för glas- och metallförpackningar, som inte töms så ofta, längre bak på tomten, säger Jenny Wahlqvist.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon nämner också att några pensionärer, som inte har så mycket avfall, har glömt att anmäla att de vill dela kärlen för förpackningsavfall med sina grannar. De nya kärlen med lock som öppnas åt sidorna tycker hon är enkla att öppna.</p><p class="wp-block-paragraph">Jenny Wahlqvists familj har valt att ha standardstorleken på de tre kärlen.</p><p class="wp-block-paragraph">– De var fulla med papper- och plastförpackningar när de tömdes för första gången, men de räckte till, säger hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Hemsortering</h3><ul class="wp-block-list"><li>Införs bland Göteborgs villa- och radhushushåll från 2025 och till 2027</li><li>Med de tre nya kärlen blir det möjligt att sortera sju sorters avfall på den egna tomten</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><span style="text-decoration: underline;">Det är:</span></p><ul class="wp-block-list"><li>Pappersförpackningar</li><li>Plastförpackningar</li><li>Ofärgade glasförpackningar</li><li>Färgade glasförpackningar</li><li>Metallförpackningar</li><li>Matavfall</li><li>Restavfall</li></ul><p class="wp-block-paragraph">Hemsortering är det sätt som Kretslopp och vatten genomför lagen om fastighetsnära insamling bland villor och radhus i Göteborg. Genom att det blir enklare att sortera ut förpackningarna för återvinning blir det färre förpackningar som hamnar i soppåsen. Då kan mer återvunnet material bli till nya förpackningar.</p><p class="wp-block-paragraph">Under 2026 får villor och radhus i centrala Göteborg och på Hisingen sina kärl för hemsortering. Under 2027 placeras kärlen ut i sydvästra Göteborg.<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/hemsortering/hemsortera" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hemsortering för villa, radhus och fritidshus</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Familjen Wahlqvist gillar hemsortering

<p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad erbjuder olika sorters träning för barn och unga, bland annat det som kallas för Minior och Junior. Minior är till för barn mellan sex och åtta år och passen genomförs i bassäng på Angered Are</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är ingen simskola men man behöver inte vara simkunnig för att delta i passet. Deltagarna får röra sig och leka i vatten med fokus på att öva vattenvana, säger Malin Alléus, samordnare för barn- och ungdomsverksamheten på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="792" height="446" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Malin-Alleus-792.jpg" alt="" class="wp-image-148793" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Malin-Alleus-792.jpg 792w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Malin-Alleus-792-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Malin-Alleus-792-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Malin-Alleus-792-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Malin-Alleus-792-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Malin-Alleus-792-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 792px) 100vw, 792px" /><figcaption class="wp-element-caption">Malin Alléus är samordnare för barn- och ungdomsverksamheten på idrotts- och föreningsförvaltningen. Foto: Vio Szabo</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Junior är för barn mellan nio och tretton år och har aktiviteter både i vatten och på land. Förutom på Angered Arena finns aktiviteter även på Lundbybadet och Slottsskogsvallens idrottscentrum.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det kan vara allt från hinderbanor och barnanpassad cirkelträning till att man få prova på en bollsport som till exempel fotboll, säger Malin Alléus.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rörelseglädje utan prestation</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Syftet med Minior och Junior är att väcka nyfikenheten till träning och att erbjuda barn och unga en trygg start till fysisk aktivitet.</p><p class="wp-block-paragraph">– På passen ligger fokus på rörelseglädje och att stärka deltagarna och deras tro på den egna förmågan. Alla barn har tyvärr inte bara positiva erfarenheter av träning och behöver få mer trygghet i det sammanhanget. Det ska vara lite utmanande, men alla ska känna att de klarar av det och att de går därifrån med en positiv känsla, säger Malin Alléus.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>För en meningsfull fritid</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det går att börja i Minior och Junior när som helst under terminen och man kan gå så ofta eller sällan man vill.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill göra det så lätt som möjligt för så många barn som möjligt att vara fysiskt aktiva. Vi vill erbjuda träning i grupp på ett kravlöst sätt. Det ger barnen en meningsfull fritid och de får känna tillhörighet till varandra, säger Malin Alléus.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lättare för fler att delta</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den 1 april blir träningspassen gratis. Tidigare har det kostat 35 kronor per gång eller 395 kronor för ett terminskort.</p><p class="wp-block-paragraph">– Trots att det har varit ett förmånligt pris tidigare är det ändå ett hinder för vissa. Ekonomi ska inte vara ett hinder för att vara fysiskt aktiv och därför vill vi sänka trösklarna ytterligare för att fler ska kunna delta. Blir det så hoppas vi också att vi ska kunna starta träning på fler platser, säger Malin Alléus.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk</strong>: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/motion-och-halsa/gym-och-motionscentrum/traning-for-barn-och-uhg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Träning för barn och unga</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Träning för barn och unga blir gratis

<p class="wp-block-paragraph">Från vecka 13 till 43 kan du&nbsp;träna med instruktör i utegym i&nbsp;tolv utegym runt om i Göteborg –&nbsp;från Vättlefjäll i norr till Ruddalen i söder.&nbsp;Passen hålls från slutet av mars till och med slutet av oktober,&nbsp;utan sommaruppehåll.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading">Instruktörerna anpassar träningen</h2><p class="wp-block-paragraph">I&nbsp;30 minuter tränar du puls, styrka, balans och rörlighet.&nbsp; Instruktörerna strävar efter att anpassa träningen efter&nbsp;olika förutsättningar och funktionsförmågor&nbsp;– så att du kan vara med utifrån din nivå.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Genom&nbsp;att vara med&nbsp;på ledarledd träning i något av våra utegym och ställa frågor till instruktören blir det lättare att träna på egen hand sen. Passen är gratis&nbsp;och&nbsp;ingen föranmälan&nbsp;behövs,&nbsp;Adrian Ansarian, idrottsarbetare på idrotts- och föreningsförvaltningen och en av dem som kommer hålla i passen.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="927" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Adrian-Ansarian-800.jpg" alt="" class="wp-image-148786" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Adrian-Ansarian-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Adrian-Ansarian-800-259x300.jpg 259w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Adrian-Ansarian-800-768x890.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Adrian-Ansarian-800-250x290.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Adrian-Ansarian-800-520x603.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Adrian-Ansarian-800-730x846.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Adrian Ansarian, idrottsarbetare på idrotts- och föreningsförvaltningen och en av de som kommer hålla i passen. Foto: Vilma Nyberg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Vill&nbsp;du&nbsp;inte vara med på&nbsp;passet, utan bara ställa frågor om träning och utegymmen går det precis lika bra. Tänk bara på att vänta tills&nbsp;passet&nbsp;är avslutad.&nbsp;&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Välj mellan&nbsp;tolv&nbsp;utegym&nbsp;</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">Idrotts- och föreningsförvaltningen har erbjudit&nbsp;träning med instruktör i&nbsp;en mängd&nbsp;utegym&nbsp;under vår och höst i flera år.&nbsp;För&nbsp;tredje&nbsp;året i rad görs inget sommaruppehåll.&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Vi kör hela sommaren!&nbsp;Många andra aktiviteter pausas under sommaren, men inte det här. Det är en hög efterfrågan på sommarträning så vi är jätteglada&nbsp;att kunna erbjuda gratis träning även i semestertider,&nbsp;säger&nbsp;Adrian Ansarian.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Här finns instruktörerna:</h3><ul class="wp-block-list"><li>Blidväder aktivitetsyta&nbsp;</li><li>Dalens&nbsp;utegym&nbsp;</li><li>Gårdstensdalens&nbsp;utegym&nbsp;</li><li>Hisingsparkens&nbsp;utegym&nbsp;</li><li>Kvibergs Parks&nbsp;utegym&nbsp;&nbsp;</li><li>Länsmansgårdens aktivitetsyta&nbsp;</li><li>Ruddalens&nbsp;utegym&nbsp;&nbsp;</li><li>Siriusgatans&nbsp;utegym&nbsp;</li><li>Skatås&nbsp;utegym&nbsp;&nbsp;</li><li>Smyckeparkens aktivitetsyta&nbsp;</li><li>Tanneskärsgatans&nbsp;utegym&nbsp;</li><li>Vättlefjälls&nbsp;utegym&nbsp;</li></ul><p class="wp-block-paragraph">Passen körs i alla vänder &#8211; både i sol och regn!<br><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/trana-gratis/trana-med-andra-/trana-med-instruktor-i-utegym" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad &#8211; Träna gratis: Datum och tider</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Träna gratis med instruktör i utegym – i vår, sommar och höst 

<p class="wp-block-paragraph">– Vi uppmanar göteborgarna att byta ut sitt krisvatten när ett namn som börjar på “kris” har namnsdag, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef för dricksvattenproduktionen på Kretslopp och vatten.</p><p class="wp-block-paragraph">Det finns flera tillfällen då det kan vara bra att ha sparat krisvatten i flaskor hemma. Det kan handla om en krissituation som drabbar hela Göteborg eller en vattenläcka utanför huset.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="683" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/krisvatten-foto-lo-b-800-683x1024.jpg" alt="" class="wp-image-148748" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/krisvatten-foto-lo-b-800-683x1024.jpg 683w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/krisvatten-foto-lo-b-800-200x300.jpg 200w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/krisvatten-foto-lo-b-800-768x1152.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/krisvatten-foto-lo-b-800-250x375.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/krisvatten-foto-lo-b-800-520x780.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/krisvatten-foto-lo-b-800-730x1095.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/krisvatten-foto-lo-b-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 683px) 100vw, 683px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Johan Flanke</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Tre dagar i krisvattenkalendern</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">De tre namnsdagar som Kretslopp och vatten har med i krisvattenkalendern är:</p><ul class="wp-block-list"><li>13 november: Krister och Kristian</li><li>15 mars: Kristoffer och Christel</li><li>24 juli: Kristina</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">– Med krisvattenkalendern vill vi ge göteborgarna en kom ihåg-regel, som gör att man byter ut sitt vatten några gånger om året. Sedan är det inte nödvändigt att byta så ofta, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Kretslopp och vatten har låtit det egna dricksvattenlaboratoriet och en sommelier testa krisvatten som har stått i över ett år.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var inget problem att dricka det vattnet, men det hade en förändrad smak efter lagringen, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Med krisvattenkalendern vill vi ge göteborgarna en kom ihåg-regel, som gör att man byter ut sitt vatten några gånger om året. Sedan är det inte nödvändigt att byta så ofta&#8221;</em></strong><br><br>Josefin Lundberg Abrahamsson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="574" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-1.jpg" alt="" class="wp-image-148744" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-1.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-1-300x215.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-1-768x551.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-1-250x179.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-1-520x373.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-1-730x524.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Josefin Lundberg Abrahamsson, chef för dricksvattenproduktionen på Kretslopp och vatten. Foto: Jesper Orrbeck</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">Det är viktigt att ta vara på krisvattnet som du byter ut. Du kan till exempel vattna dina blommor eller spola i toaletten med det.</p><p class="wp-block-paragraph">– Att ha eget sparat vatten hemma gör dig själv beredd för en kris, samtidigt som det gör det lättare för samhället att hjälpa de som är i störst behov av hjälp vid en kris. Ju fler personer som klarar sig själv desto bättre, säger Sanna Göransson, säkerhetssamordnare på Kretslopp och vatten.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="544" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sanna-Goransson-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148746" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sanna-Goransson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sanna-Goransson-1000-300x163.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sanna-Goransson-1000-768x418.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sanna-Goransson-1000-250x136.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sanna-Goransson-1000-520x283.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sanna-Goransson-1000-730x397.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Sanna Göransson, säkerhetssamordnare på Kretslopp och vatten. Foto: Louise Utter Otterdahl</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Myndigheten för civilt försvar, MCF, räknar med att en vuxen person behöver tre till fem liter vatten per dygn för att dricka, laga mat och sköta sin hygien och att man ska ha egen beredskap för sju dagar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ha en plan för en längre kris</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det kan vara svårt att få plats med dricksvatten hemma för en stor familj. Se till att du har krisvatten för några dagar och en plan för hur du ska ordna vatten efter dessa dagar, säger Sanna Göransson.</p><p class="wp-block-paragraph">En sådan plan kan handla att ha flaskor eller dunkar hemma för att kunna hämta vatten i en nödvattentank.</p><p class="wp-block-paragraph">– Du kommer inte kunna köpa vatten i mataffären. Vattnet där tar fort slut eftersom alldeles för många vill handla där och då. Vattnet i butik kommer inte räcka länge vid en kris, säger Sanna Göransson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så ordnar du ditt eget krisvatten</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Rengör behållare, exempelvis några pet-flaskor.</li><li>Fyll dem med dricksvatten.</li><li>Stäng behållarna noga.</li><li>Förvara dem mörkt och svalt.</li><li>Byt ut krisvattnet några gånger per år.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Använd krisvatten</strong></p><p class="wp-block-paragraph">Smaken på krisvattnet blir bättre om du luftar eller kyler vattnet innan du dricker det.<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dricksvatten/dricksvatten-och-hemberedskap/forvara-dricksvatten-hemma" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Kretslopp och vatten: Förvara dricksvatten hemma</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://www.mcf.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Myndigheten för civilt försvar</a><br></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Ta hand om ditt krisvatten på Kristoffers namnsdag

<p class="wp-block-paragraph">– Pråmen underlättar återvinningen för göteborgare som bor centralt. Den är till för grovavfall från boende som inte har bil, säger Peter Årnes, avfallsstrateg på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad</p><h2 class="wp-block-heading">Obegränsat antal besök</h2><p class="wp-block-paragraph">Pråmen tar emot i stort sett allt det som en vanlig återvinningscentral tar emot: brännbart och obrännbart grovavfall, farligt avfall, elektronik och textil. Man kan också lämna in saker för återbruk.</p><p class="wp-block-paragraph">Eftersom lastkapaciteten är begränsad kan man dock inte lämna vitvaror, jordmassor och trädgårdsavfall. Man kan inte heller lämna förpackningar och tidningar. Däremot får man göra hur många besök man vill och det behövs inget ÅVC-kort.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Återvinningspråmen &#8211; den flytande återvinningscentralen</h3><ul class="wp-block-list"><li>Började som ett projekt hösten 2019 och det visade sig att göteborgarna uppskattade tjänsten</li><li>Har cirka 4 000 besökare och samlar in cirka 30 ton avfall varje vår och höst</li><li>Har fått europeisk uppmärksamhet med studiebesök från länder som ingår i projektet Clear cities, ett samarbete för att minska utsläppen från ländernas avfallshantering</li><li>Lägger till vid fyra kajer: Eriksbergstorget, Sannegårdshamnen, Lindholmen och Stigbergskajen (mot Fiskhamnen)</li><li>Avfallet fraktas sedan med den eldrivna bogserbåten uppför älven till Marieholm där det lastas av<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/har-lamnar-hushall-avfall/atervinningspramen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Återvinningspråmen &#8211; mer info och tidtabell</a></p></div>

Återvinningspråmen – snart vid en kajplats nära dig

<p class="wp-block-paragraph">Ett tre meter djupt slukhål, fem meter gånger fem meter, hade öppnat sig när ledningen kollapsade. I samband med att marken öppnade sig föll 35 ton jord och grus ner i ledningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ledning från 1972</strong></h2><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Spillvatten</h3><p class="wp-block-paragraph">Avloppsvatten som kommer från hushåll, tillexempel från dusch, tvättmaskin och toaletter, men det kan även vara vatten från industrier.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/kretslopp-och-vatten" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Kretslopp och vatten</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="513" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stort-hal-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148592" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stort-hal-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stort-hal-1000-300x154.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stort-hal-1000-768x394.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stort-hal-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stort-hal-1000-520x267.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/stort-hal-1000-730x374.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">35 ton grus och jord rasade ner i ledningen när slukhålet öppnade sig. Foto: Jonas Lunding Andersson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Sedan 1972 har ledningen, som är gjord av betong och är 80 centimeter i diameter, tagit hand om spillvatten från västra Torslanda; Hjuvik, Amhult, Hällsvik, Amdalen och Hästevik. Nu var den svårt sönderfrätt av svavelväte, som bildas i syrefattigt vatten. Bara ett tunt skal av ledningen återstod.</p><p class="wp-block-paragraph">Om ledningen krossats helt skulle mängder av spillvatten runnit ut i Torslandaviken, ett känsligt Natura 2000-område. Det hade fått stora konsekvenser för miljön.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="567" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hasteviks-badplats-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148599" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hasteviks-badplats-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hasteviks-badplats-1000-300x170.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hasteviks-badplats-1000-768x435.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hasteviks-badplats-1000-250x142.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hasteviks-badplats-1000-520x295.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hasteviks-badplats-1000-730x414.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hästeviken i Torslanda. Foto: Mostphotos</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Förberett platsen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För att förnya ledningen har Kretslopp och vatten förberett platsen i ungefär två veckors tid. Bland annat har man lagt ut plåtar och byggt en tillfällig väg som ska klara av de stora maskiner som har behövt arbeta på platsen. De har också byggt en tillfällig överpumpning och beställt en ny brunn med mjukare övergångar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="683" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-gravare-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148593" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-gravare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-gravare-1000-300x205.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-gravare-1000-768x525.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-gravare-1000-250x171.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-gravare-1000-520x355.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-gravare-1000-730x499.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kretslopp och vatten byggde en överpumpning för att spillvattnet skulle kunna rinna undan under tiden man arbetade med ledningen. Foto: Jonas Lunding Andersson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi har tur att marken är frusen och att det är en torrperiod, annars hade det här arbetet blivit ändå mer utmanande, berättar Jonas Lunding Andersson, driftingenjör, på ledningsnät avlopp.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tillfällig lösning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under måndagen i vecka 8 fortsatte Kretslopp och vatten tillsammans med entreprenören förberedande arbeten, som att rensa sträckan, plugga igen ledningen, starta överpumpningen genom de tillfälliga ledningarna, filma ledningen inuti och frästa bort ojämnheter som kan orsaka skador i arbetet med att förnya ledningen.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="595" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-lagar-ledning-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148594" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-lagar-ledning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-lagar-ledning-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-lagar-ledning-1000-768x457.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-lagar-ledning-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-lagar-ledning-1000-520x309.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Bulycke-lagar-ledning-1000-730x434.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ledningarna som krävdes för överpumpningen var 300 meter lång. Två parallella ledningar krävdes för att ta emot spillvattnet. Foto: Jonas Lunding Andersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Arbetet har gått bra</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Senare under veckan förnyade, eller relinade, avloppsrallarna ledningen. En slags polyesterstrumpa dras genom 300 meter ledning och härdas sedan med ultarviolett ljus för att bli en ny ledning inuti den gamla. Arbetet fungerade bra och avslutades på torsdag kväll.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Det har varit ett spännande arbete! Det är en kritisk ledning som skulle kunna ha läckt ut mycket spillvatten i ett känsligt naturområde om vi misslyckats. Nu märkte invånarna i Torslanda inte av arbetet med ledningen alls, berättar Jonas Lunding Andersson.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="611" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/avloppsledning-bulycke-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148596" style="aspect-ratio:1.6367006487488416;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/avloppsledning-bulycke-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/avloppsledning-bulycke-1000-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/avloppsledning-bulycke-1000-768x469.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/avloppsledning-bulycke-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/avloppsledning-bulycke-1000-520x318.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/avloppsledning-bulycke-1000-730x446.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Bara ett tunt skal av ledningen återstod efter drygt 50 års användning. Foto: Jonas Lunding Andersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stora konsekvenser</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hela ledningsnätet för spillvatten är riskbedömt och ledningarna är graderade efter hur kritiska de är. De som är mest kritiska inspekterar Kretslopp och vatten genom att återkommande filma inuti i förebyggande syfte.</p><p class="wp-block-paragraph">– Där är vi inte helt i fas ännu. Det är många mil ledning som ska filmas, men vi är på god väg att få koll på hela ledningsnätet, säger Fredrik Torstensson, avdelningschef för ledningsnät.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1006" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/relining-800.jpg" alt="" class="wp-image-148595" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/relining-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/relining-800-239x300.jpg 239w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/relining-800-768x966.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/relining-800-250x314.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/relining-800-520x654.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/relining-800-730x918.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Entreprenören använder en slags polyesterstrumpa för att fodra ledningen så att den blir som ny inuti. Foto: Jonas Lunding Andersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Borde inte Kretslopp och vatten själva upptäckt den skadade ledningen?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Vi kan aldrig helt gardera oss mot sådana här händelser, men vi kommer bli bättre och bättre på att upptäcka skador tidigare, inte minst när vi är i fas med att inspektera det kritiska ledningsnätet. Då hade vi upptäckt läckan i Bulycke själva, säger Fredrik Torstensson, chef för ledningsnätet i Göteborg.</p>

Slukhål var trasig spillvattenledning

<p class="wp-block-paragraph">Maskinparken på Lindholmen stod färdig hösten 2022 och är en av Göteborgs åtta skyfallsparker. Det innebär att det runda, nedsänkta parkrummet vid behov kan få plats med 900 kubikmeter vatten – och på så sätt skydda byggnader och vägar som ligger runtomkring från att bli översvämmade.<br><br>– Det är kul att multifunktionella anläggningar värderas och uppmärksammas. Det som är unikt med Maskinparken är att gestaltning och skyfallsfunktion har integrerats så att man inte märker att det är en skyfallsanläggning, säger Lina Engvall, skyfallsspecialist på Kretslopp och vatten.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vinnaren tillkännages 26 mars</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I parken finns 46 träd av 19 olika arter samt buskar och blommor som gör att den också erbjuder skugga, vindskydd och bidrar till ökad biologisk mångfald. Tidigare har också Boverket lyft fram parken som ett bra exempel på gestaltning av klimatanpassningsåtgärder.<br><br>Vinnaren av Landmärket tillkännages den 26 mars på Arkitekturgalan i Skellefteå. Övriga nominerade är Framnäs strandpark i Lidköping, Hamnplan i Sigtuna och Rosa torget i Malmö.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Mer ur juryns motivering till nomineringen</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">”Maskinparken är mer än en vacker och väl gestaltad park. Här möter tidlös form aktuella klimatutmaningar i en inspirerande landskapsarkitektur som skickligt hanterar vattenmängder och markmassor. En enkel grundform, cirkeln, håller samman parkens olika delar och ger den en stark och läsbar identitet. Parken är en viktig mötesplats i stadsdelen som bjuder på artrikedom och sociala värden. Den samlar bokstavligen både vatten och människor i sitt urbana sammanhang.”</p><p class="wp-block-paragraph">Källa: Sveriges Arkitekter<br><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.arkitekt.se/arkitekturpris/landmarket/maskinparkens-cirkel-samlar-bade-manniskor-och-vatten/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Sveriges arkitekter: Maskinparkens cirkel samlar både människor och vatten</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/parker-och-lekplatser/parker-och-planteringar/hitta-parker?id=7331" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Maskinparken</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dagvatten-och-skyfall/hitta-skyfallsparker?view=map" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hitta skyfallsparker</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

Maskinparken på Lindholmen kan få arkitekturpris

<p class="wp-block-paragraph">– Tanken med den här satsningen är att skapa ett levande ekosystem av platser där invånare, föreningar och näringsliv tillsammans utforskar och konkretiserar omställningen till ett hållbart Göteborg, säger Mats Alfredson, planeringsledare på förvaltningen för demokrati och medborgarservice.</p><p class="wp-block-paragraph">Projektet ”Lärande omställningsplatser för ett ekologiskt och socialt hållbart Göteborg” har fått 5,1 miljoner från Tillväxtverket och kommer att pågå under tre år.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="543" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148511" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000-300x163.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000-768x417.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000-250x136.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000-520x282.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000-730x396.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Projektet ”Lärande omställningsplatser för ett ekologiskt och socialt hållbart Göteborg” ska skapa förutsättningar för göteborgarna att leva hållbart. På bilden från vänster: Ulrica Ramstedt, demokrati och medborgarservice, Madeleine Källvenius, socialförvaltningen Sydväst, Cecilia Helsing, Omställningslabbet, Anki Kallenberg, Community center Brunnsbo, Mats Alfredson, demokrati och medborgarservice. Foto: Ebba Pielage</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det är fantastiskt roligt att vi har lyckats få extraresurser för att förstärka arbetet med de politiska uppdrag som vi redan har. Här handlar det om att vi ska göra det enklare att bli delaktig i omställningsarbetet genom konkret ´action´, säger Mats Alfredson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Medskapande mötesplats i Brunnsbo</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Tre olika platser som redan i dag arbetar framgångsrikt med omställning har valts ut som ambassadörsplatser i projektet. En av dem är Community center Brunnsbo som är en medskapande mötesplats som drivs av socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena fastigheter.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;De jobbar verkligen utifrån och in och lyssnar på invånarna vad de är intresserade av. Aktiviteterna har också ofta en ekologisk kontext. De har bland annat satt igång tillsammansodlingar i pallkragar, byggt utomhuskök, haft fixardagar och cykelreparatörer på plats och ett solidariskt kylskåp där man tar hand om och delar ut mat som skulle ha slängts annars, säger Mats Alfredson.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="497" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148523" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000-300x149.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000-768x382.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000-250x124.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000-520x258.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000-730x363.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Allt som lånas ut på Fritidsbanken är återbrukat. Foto: Linnea Hagman</em></figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Frölunda torg strategiskt viktigt</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De övriga två ambassadörsplatserna är Omställningslabbet i Frihamnen samt Fritidsbanken och området kring Frölunda torg. Omställningslabbet är en öppen arena där den som vill kan vara med och förverkliga sina idéer om framtidens hållbara stad. På Fritidsbanken kan man gratis låna sport- och fritidsutrustning.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi kommer inte bara jobba med Fritidsbanken, utan även med föreningslivet, företagen och bostadsbolagen i området. Frölunda torg är också en strategiskt viktig plats om man vill nå invånarna i sydvästra Göteborg, som har bland de högsta ekologiska fotavtrycken i staden, säger Mats Alfredson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska lyssna på invånarnas behov</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Exakt vad som kommer att hända på platserna under de tre åren är inte bestämt, men projektets pengar kommer att ge verksamheterna möjlighet att både utveckla det de redan gör och testa nya saker.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Vi kommer att lyssna på vad invånarna behöver, vill och är intresserade av. Det handlar inte bara om vad vi ska göra utan hur vi gör det är minst lika viktigt. Grejen här är att både staden, civilsamhället, företagen och invånarna ska lära oss genom att göra nya saker tillsammans, säger Mats Alfredson.&nbsp;&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="561" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148525" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000-768x431.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mötesplatsen Community center i Brunnsbo.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Delar med sig av lärdomar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del i projektet är också att dela med sig av sina lärdomar till andra och att Göteborgs Stad blir bättre på att jobba praktiskt med omställning.<br><br>–&nbsp;Steg ett är att ambassadörsplatserna stärker sin egen verksamhet, samverkar och lär sig av varandra. Nästa steg är att vi delar med oss av metoder som vi har testat och som har varit framgångsrika till andra omställare i Göteborgsregionen. Det tredje steget är att Göteborgs Stad som organisation ska hämta hem lärdomar om olika sätt att bedriva konkret miljö- och klimatomställning, säger Mats Alfredson.</p><p class="wp-block-paragraph">Så här säger utvecklingsledarna för de tre utvalda platserna:<br></p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="652" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800.jpg" alt="" class="wp-image-148512" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800-300x245.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800-768x626.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800-250x204.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800-520x424.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800-730x595.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption"><strong>Cecilia Helsing, projektledare för Omställningslabbet och planeringsledare för platsutveckling på stadsmiljöförvaltningen:</strong></figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Erfarenheterna från Omställningslabbet visar verkligen vilket behov det finns av mötesplatser kring hållbarhet, där privatpersoner och föreningar har möjlighet att träffas och utbyta kunskap, testa idéer och genomföra projekt. Min förhoppning är att projektet Lärande omställningsplatser ska underlätta för fler sådana här platser att etableras och att de ska kunna finnas kvar på lång sikt.<br><br></p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="559" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148513" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000-768x429.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000-730x408.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption"><strong>Anki Kallenberg, utvecklingsledare på Community center Brunnsbo och på socialförvaltningen Hisingen:</strong></figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;På Community center Brunnsbo vill vi stärka tilliten mellan människor och öka känslan av trygghet genom att utgå från vad invånare har för behov och önskemål i området. Utifrån det bygger vi en medskapande mötesplats. Genom projektet kommer vi få tillfälle att stärka och bygga på det vi redan gör, men vi kommer också få möjlighet att utveckla verksamheten. Sedan vi byggde ett utekök i Brunnsbo har vi haft en dröm om ett återbrukat växthus bredvid köket. Det skulle kunna vara något konkret som skapas utifrån projektet.<br><br></p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1022" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800.jpg" alt="" class="wp-image-148514" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800-235x300.jpg 235w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800-768x981.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800-250x319.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800-520x664.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800-730x933.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption"><strong>Madeleine Källvenius, utvecklingsledare miljö på socialförvaltningen Sydväst (Frölunda torg/Fritidsbanken):</strong></figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det här projektet möjliggör att öka platsens kapacitet att arbeta med verksamhetsutveckling. Med stärkt samverkan kring Frölunda torg kan vi öka effekten av cirkulär konsumtion, öka delaktigheten och nå nya målgrupper och bidra konkret till Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram och genomförandet av Agenda 2030</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/motion-och-halsa/fritidsbanken" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Fritidsbanken</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-parker-och-stadsmiljoer/omstallningslabb-frihamnen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Omställningslabbet Frihamnen</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/community-center-brunnsbo" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Community center Brunnsbo</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Tre platser ska visa vägen till en hållbar stad

<p class="wp-block-paragraph">– Som namnet antyder handlar projektet om att bli och vara kreativt aktiv. Det fokuserar också på hur arbetsmarknaden ser ut för kreativa yrken i olika länder och hur uttryck som till exempel musik, dans, film och foto kan hjälpa oss att kommunicera, trots språkbarriärer. </p><h2 class="wp-block-heading">Vilka är det som deltar?</h2><p class="wp-block-paragraph">– Ett fyrtiotal ungdomar från fyra europeiska länder. Tio av dem är från Göteborg, resten kommer från Frankrike, Irland och Italien. Alla är mellan 15 och 17 år gamla.</p><h2 class="wp-block-heading">Vad ska ungdomarna göra?</h2><p class="wp-block-paragraph">– De har träffats för ett uppstartsmöte online och nu skapar de programmet för en gemensam lägervecka på påsklovet, på en lägergård i Floda. Ungdomarna har önskat vad de vill göra och de ska själva, med lite stöd från oss ledare, hålla i alla aktiviteter. Det är den första delen av projektet.</p><h2 class="wp-block-heading">Vad är del två?</h2><p class="wp-block-paragraph">– Nästa del kommer äga rum under 2027 i något av de andra länderna. Då får ungdomarna åka dit och träffas där. Förhoppningsvis blir det samma ungdomar som är med båda gångerna, men vi vet ju att studier och jobb kan komma emellan i den här åldern.</p><h2 class="wp-block-heading">Varför behövs utbyten av det här slaget?</h2><p class="wp-block-paragraph">– Vi tror och hoppas att det kan vidga ungdomarnas perspektiv – estetiskt, intellektuellt och internationellt. Att det stärker dem inför deras framtida arbetsliv. Dessutom erbjuder det möjligheten att resa utomlands och träffa andra europeiska ungdomar med liknande intressen. Särskilt för ungdomar från våra områden, som kanske inte har tillgång till den möjligheten i vanliga fall.<br></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Erasmus+</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>EU:s program för utbildning, praktik, ungdomsutbyten och idrottsprojekt i EU.</li><li>Programmet fokuserar på social inkludering, den gröna och den digitala omställningen samt demokratiskt deltagande, gemensamma värden och samhällsengagemang</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong><br>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/motesplats-radar" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mötesplats Radar</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/ungdomsporten" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Ungdomsporten</a><br><a href="https://erasmus-plus.ec.europa.eu/sv/about-erasmus/what-is-erasmus" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Europeiska kommissionen: Om Erasmus+</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Göteborg i europeiskt ungdomsutbyte för kreativt yrkesliv

<p class="wp-block-paragraph">Under 2025 använde en göteborgare i genomsnitt 136,9 liter dricksvatten per dygn. Det innebär att vattenförbrukningen har minskat för varje år sedan 2020. Under dessa år har användningen minskat med 13,8 liter per person och dygn.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp; Det är en bra minskning som göteborgarna har gjort. Framöver gäller det att fortsätta med att hitta nya sätt att spara på dricksvattnet, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, avdelningschef för Dricksvattenproduktion på Kretslopp och vatten.</p><h2 class="wp-block-heading">Kortare duschar är en insats för miljön</h2><p class="wp-block-paragraph">En genomsnittlig dusch är på sex minuter. En schlagerlåt i Melodifestivalen får vara längst tre minuter. Bland årets nya schlagerlåtar tycker därför Kretslopp och vatten att Half of me, Greczulas finallåt i Melodifestivalen, har en titel som blir en bra uppmaning till att halvera duschtiden.  </p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;När det höga elpriset gjorde det dyrt att använda varmvatten minskade förbrukningen av dricksvatten med 8,7 liter per dygn för en göteborgare&#8221;</strong></em><br><br>Josefin Lundberg Abrahamsson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="605" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148499" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-ii-300x227.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-ii-768x581.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-ii-250x189.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-ii-520x393.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Josefin-Lundberg-Abrahamsson-800-ii-730x552.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Jesper Orrbeck</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">Det var i samband med Eurovision Song Contest i Malmö 2024 som Kretslopp och vatten uppmanade göteborgarna att halvera sin duschtid och duscha till en schlager. Detta för att få dricksvattnet från vattenverken att räcka till fler göteborgare när staden växer utan att behöva göra stora investeringar. Att spara på vattnet är också en insats för miljön då det går åt stora mängder energi och kemikalier för att producera dricksvatten.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Finska staden Vasa uppmanar till sång i duschen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Uppmaningen att halvera duschtiden med hjälp av musik har nu gått på export till Finland. Just nu driver den finska staden Vasa kampanjen “One song shower”. Den går ut på att man ska duscha lika länge som en sång, vilket uppskattas till tre minuter. På en hemsida uppmanas de boende i Vasa att skicka in sin favoritlåt att duscha till och delta i utlottning av ett klippkort på badhuset.</p><p class="wp-block-paragraph">Kretslopp och vatten har ett långsiktigt mål om att minska dricksvattenförbrukningen till 100 liter per person under ett dygn.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="554" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Duscha-t-en-schalger-Caroline-W-1000.jpg" alt="En sångerska håller i ett duschmunstycke och sjunger i duschen." class="wp-image-148501" style="aspect-ratio:1.805091513080142;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Duscha-t-en-schalger-Caroline-W-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Duscha-t-en-schalger-Caroline-W-1000-300x166.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Duscha-t-en-schalger-Caroline-W-1000-768x425.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Duscha-t-en-schalger-Caroline-W-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Duscha-t-en-schalger-Caroline-W-1000-520x288.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Duscha-t-en-schalger-Caroline-W-1000-730x404.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Sångerskan Caroline Wennergren i Vasastan. Foto: Johan Flanke</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Då skulle en göteborgare förbruka lika mycket vatten som en genomsnittlig dansk, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Dyrare dricksvatten får oss att spara vatten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Att danskarna gör av med mindre dricksvatten beror förmodligen på att dricksvattnet kostar mer i Danmark än i Sverige. Att priset har betydelse märktes under 2022.</p><p class="wp-block-paragraph">– När det höga elpriset gjorde det dyrt att använda varmvatten minskade förbrukningen av dricksvatten med 8,7 liter per dygn för en göteborgare, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Så kan du spara vatten</h3><ul class="wp-block-list"><li>Duscha snabbt. Undvik att bada badkar</li><li>Stäng av duschen när du tar i schampo och tvål</li><li>Fyll disk- och tvättmaskinen och använd eco-programmet</li><li>Stäng av kranen medan du borstar tänderna eller rakar dig</li><li>Samla regnvatten i tunnor eller hinkar och använd när du vattnar trädgårdsväxter. Vattna på morgon eller kväll när vattnet inte avdunstar lika fort</li><li>Plantera träd och buskar, och anlägg ny gräsmatta, på vår eller höst så att du inte behöver vattna så mycket</li><li>Laga droppande kranar<br><br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/vatten-och-avlopp/dricksvatten/spara-pa-vattnet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Spara vatten</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/energi-och-klimatradgivningen-for-goteborgs-stad/aktuelltarkiv/aktuelltsida/4b229b04-b7e5-4042-b3e3-37fee14f0a76" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Så dyrt är det att duscha i fem minuter</a></p></div>

En rockstjärna som sjunger i ett duschmunstycke på en affisch på Avenyn.

Fortsätt duscha till en schlager för att spara vatten

<p class="wp-block-paragraph">– Det är väldigt viktigt att farligt avfall samlas in korrekt och inte hamnar i restavfallet eller i naturen, säger Anders Lisle på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Även hårspray är farligt avfall&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">När du lämnar överbliven kosmetika till Farligt avfall-bilen eller en återvinningscentral, tas det om hand på ett miljöriktigt sätt. Detsamma gäller inlämnad färg, lösningsmedel, batterier, lustgastuber, brandvarnare, småelektronik eller annat farligt avfall.</p><p class="wp-block-paragraph">Farligt avfall är avfall som är en risk för hälsa och miljö. Det kan vara miljöfarligt, frätande, giftigt, explosivt, brandfarligt, cancerogent, fosterskadande med mera. Kosmetika kan, till exempel, innehålla lösningsmedel och är således brandfarligt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Även hårspray är farligt avfall och utgör en risk när det felsorteras. Sprayburken kan explodera när den komprimeras i sopbilen. Är burken pys-tom är den dock inte farlig och kan sorteras som metallförpackning, berättar Anders Lise.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Farligt avfall-bilarna våren 2026</h3><p class="wp-block-paragraph">Börjar köra 23 mars och fortsätter hela våren</p><p class="wp-block-paragraph">Schemat och kartfunktion hittar du här: www.goteborg.se/farligtavfallbilen</p><p class="wp-block-paragraph">Du kan också registrera dig för sms och få avisering om bilens ankomst till ditt närområde här: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/avfall-och-atervinning/har-lamnar-hushall-avfall/farligt-avfallbilen/fa-sms-nar-farligt-avfallbilen-kommer" target="_blank" rel="noreferrer noopener">goteborg.se/fabilensms</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">2025 ökade besöken till Farligt avfall-bilen med tio procent jämfört med 2024. Även mängden insamlat farligt avfall ökade med cirka tio procent.</p><h2 class="wp-block-heading">Registrera ditt nummer och få ett sms</h2><p class="wp-block-paragraph">– Det är positivt att fler göteborgare besöker farligt avfall-bilen och att vi har tagit bort stora mängder farligt avfall ur kretsloppet, säger Anders Lisle. På sikt vill vi dock se en minskning av den totala mängden farligt avfall per person. Det skulle visa att vi blir bättre på att ta vara på våra saker – som elprodukter – och att fler väljer miljövänliga alternativ.</p><p class="wp-block-paragraph">För några år sedan startade Kretslopp på vatten en SMS/epost-tjänst för Farligt avfall-bilen. Den som registrerat sig får sms eller e-post när Farligt avfall-bilen kommer till angivet områden.</p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Bygga, bo och leva hållbart

|

|