<p>Göteborgs Stads översiktsplan pekar ut strategier för hur kommunens mark och vatten ska användas på lång sikt. Den är också vägledande för beslut som tas här och nu. Huvudstrategierna i Göteborgs översiktsplan är att Göteborg ska utvecklas till en nära, sammanhållen och robust stad.</p><h2><strong>Fördjupning för Södra Älvstranden</strong></h2><p>Den nuvarande översiktsplanen är från maj 2022 och gäller fortfarande. I det nya förslaget har vissa delar ändrats för att bättre spegla den politiska viljeriktningen i kommunen och för att ge ett bättre stöd för de handläggare som ska jobba med den.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong> </strong><strong>Samrådsmöten</strong></p><ul><li>6 februari och 17 februari, klockan 16–19, Stadsbiblioteket, Götaplatsen 3</li><li>19 februari och 26 februari, klockan 17:30–19, Majornas bibliotek, Chapmans torg 5</li></ul><p></p></div></div><p>– Vi har fördjupat en del om Södra Älvstranden och har gjort tillägg kring hur man ska planera och arbeta med jordbruksmark och energiproduktion, som till exempel vindkraft. Vi har uppdaterat inriktningar och strategier för klimatanpassning i staden och har även passat på att göra lite mindre ändringar för att hålla planen aktuell, säger Anna Olsson, projektledare för översiktsplanen på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><div id="attachment_140638" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140638" class="size-full wp-image-140638" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800.jpg" alt="" width="800" height="797" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-768x765.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-250x249.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-520x518.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-730x727.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-140638" class="wp-caption-text">Anna Olsson är projektledare för översiktsplanen på stadsbyggnadsförvaltningen. Foto: Thomas Johansson</p></div><p>Fördjupningen kring Södra Älvstranden handlar om att området ska omvandlas från industrimark till blandad stadsbebyggelse. I uppdraget ingår att titta på Oscarsledens framtid, kulturmiljön och var verksamheterna i Fiskhamnen kan placeras i framtiden. Viktiga frågor är kopplingar över älven och hur älven och älvkanten kan användas för till exempel vistelse, båtar och husbåtar.</p><h2><strong>Allmänheten kan komma med synpunkter</strong></h2><p><strong> </strong>Nu är förslagen på ändringar av översiktsplanen ute på samråd. Det innebär att det finns en möjlighet för allmänheten och olika remissinstanser att tycka till.</p><p>– Man kan ge synpunkter och bidra till att vi får en bredare kunskap om förslagen som vi har tagit fram. Utifrån de kommentarer vi får in kan vi uppdatera och bearbeta förslaget ytterligare, säger Anna Olsson.</p><p>Samrådet pågår fram till 25 mars. Förslagen finns att titta på digitalt och ställs även ut på stadsbiblioteket och Majornas bibliotek. Det kommer även att hållas offentliga möten. Alla är välkomna att delta för att få mer information och ställa frågor.</p><p>Efter samrådet uppdateras översiktsplanen och går sedan ut på granskning. Tidigast 2026 kan kommunfullmäktige anta den nya översiktsplanen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4><strong>Översiktsplan för Göteborg</strong></h4><ul><li>En översiktsplan är en kommuns långsiktiga planering för mark- och vattenanvändning och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.</li><li>Utgångspunkten i översiktsplanen för Göteborg är att planera för en nära, sammanhållen och robust stad.</li><li>Målet med översiktsplanen är en hållbar stadsutveckling, nu och på lång sikt.</li><li>Planen är inte juridiskt bindande, men vägledande för beslut som fattas i kommunen och hos andra myndigheter.</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/oversiktsplanering/oversiktsplan-for-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om översiktsplanen för Göteborg</a></li><li><a href="https://oversiktsplan.goteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Översiktsplan för Göteborg</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNDJ2NXQzMTIz9XFwD_A28_cz1w8EKfI2czQw9DIz83Z0t3QzMDAJdAgMDzA0M_I31o4jRb4ADOBoQpx-Pgij8xhfkhoaGOioqAgBPFIt2/p0/IZ7_IA2C144121C3D0643NDEPO0KV3=CZ6_IA2C144121C3D0643NDEPO0KN7=MEviewDetail!SBFQCA2024-00784==/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lämna synpunkter på förslaget</a></li></ul><p></p></div></div>

Ändring av Göteborgs översiktsplan går ut på samråd

<p>Se hur den nya hållplatsen där kommer att se ut och ta del av planerna för den fortsatta utvecklingen av Lindholmen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/brunnsbo/brunnsbo---linn%C3%A9-via-lindholmen/Frihamnen---lindholmen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Frihamnen-Lindholmen</a></p><p></p></div></div>

Se fjärde delen av Spårvägsbyggarna

<p>Götepod startades under pandemin, 2021, då många fysiska arenor för att samtala om stadsutveckling försvann.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Lyssna på Götepod</h4><ul><li><a href="https://gotepod.podbean.com/e/avsnitt-39-gotepod-special-%e2%80%93-kronhuset/" target="_blank" rel="noopener">Avsnitt #39 om Kronhuset</a></li><li><a href="https://gotepod.podbean.com/">Här hittar du samtliga avsnitt</a></li></ul><p></p></div></div><h2>Totalt 38 avsnitt</h2><p>– Det var ett sätt att hålla liv i samtalen om staden vi bygger när vi inte längre kunde träffas fysiskt. Vi behövde helt enkelt hitta nya digitala sätt för att nå ut och sprida kunskap, kännedom och öka engagemang hos dem vi är till för – boende, besökare, och näringsliv och även medarbetare och bransch, säger Björn Siesjö, stadsarkitekt som varit samtalsledare för podden.</p><p>Totalt har det blivit 38 avsnitt under de sju säsongerna. Och samtalen har handlat om allt ifrån: Vem bestämmer om arkitekturen? En tätare och grönare stad. Hur lyckas vi med båda? Lyssnar vi till barn och unga när framtidens stad planeras? Hur skapar vi en attraktiv och levande stadskärna? Det nya i det gamla – hur utvecklar vi våra historiska miljöer?  till Hur blir Göteborg en nära, sammanhållen och robust stad? Hur tar kulturen plats när staden växer? Har höga hus en plats i staden? och Hållbar stadsutveckling – en utopi?</p><p>Gäster i studion har varit bland andra Gert Wingårdh, Hans Bjur, Karolina Keyzer, Hans Marcus, Ola Serneke, Anna Denell, Helena Bjarnegård, Alexander Ståhle och kommunala tjänstepersoner och andra göteborgsprofiler som Johan &#8220;Red Top&#8221; Larsson, Lars Backström, Anders Westgerd, Håkan Strömberg, Henrik Einarsson, Ola Nylander med flera.</p><h2>Specialavsnitt om Kronhuset</h2><p>När Björn får frågan om han själv har några guldkorn bland avsnitten får han fundera en stund:</p><p>– Hmm…vi har ju gjort rätt många avsnitt, både spännande och roliga. Men om jag ska välja några så kanske Palmhuset från i våras, ”Hur funkar staden för alla” från 2021 då jag blev utmanad av GIL:s Anders Westgerd att ta mig runt i rullstol i city. Och så klart premiäravsnittet ”Vad är det för stad vi bygger egentligen?” då jag ”kuppade” in poddens namn och ni inte kunde klippa bort det.</p><p>Sist ut i serien blir ett avsnittet ”Götepod special” – om en speciell byggnad i Göteborg som betytt mycket för staden – Kronhuset. Eller Kronans hus som det var när den byggdes på 1600-talet. En 400 år gammal byggnad som stått pall både krig, pest och rivningshysteri.</p><p>Med sig i studion har Björn Siesjö guiden Daniel Bäcklund, som kan berätta om en och annan anekdot som byggnaden varit med om under åren.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Vill du fortsätta veta mer om Göteborgs stadsutveckling?</p><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer</a></li><li>Följ Göteborg växer på <a href="https://www.instagram.com/goteborgvaxer/" target="_blank" rel="noopener">Instagram</a></li></ul><p></p></div></div>

Nu släpps sista avsnittet av Götepod

<p>Det som tidigare var två asfalterade refuger har under hösten omvandlats till en så kallad biotoprefug. Det är en grönskande plats mitt i gatan som bidrar till biologisk mångfald och en hållbar attraktiv stadsmiljö.</p><p>– Med biotoprefugen bidrar vi till en god livsmiljö inte bara för de som bor och vistas i området. Den kommer också att vara gynnsam för pollinerande insekter och andra småkryp, vilket är viktigt för en ökad biologisk mångfald, säger Åsa Svensson, projektledare på Älvstranden Utveckling AB.</p><div id="attachment_140259" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140259" class="size-full wp-image-140259" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000.jpg" alt="" width="1000" height="662" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000-730x483.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140259" class="wp-caption-text">Visionsbild på biotoprefugen på Lindholmen. Bild: Göteborgs Stad</p></div><h2>Hjälp från skol- och förskolebarn</h2><p>Refugen har byggts med hjälp av stadens arbetsmarknadslag, som erbjuder sysselsättning och arbetsträning för personer som länge stått utanför arbetsmarknaden. Dessutom har barn från Brottkärrsskolan och förskolan Götaverksgatan 22 hjälpt till.</p><p>– Skolbarnen har varit med och designat, byggt och målat holkar för ugglor och småfåglar och förskolan har byggt insektshotell och målat holkar till fladdermöss och småfåglar. Det är ett roligt sätt att göra barn delaktiga i framväxten av sin närmiljö och stad, samtidigt som de lär sig om djur och växter, säger Åsa Svensson.</p><div id="attachment_140255" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140255" class="size-full wp-image-140255" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800.jpg" alt="" width="800" height="915" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800-262x300.jpg 262w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800-768x878.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800-250x286.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800-520x595.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800-730x835.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-140255" class="wp-caption-text">Elever från Brottkärrsskolan har tillverkat och målat fågel- och fladdermusholkar. Foto: Göteborgs Stad</p></div><h2><strong>Återbrukat material</strong></h2><p><strong> </strong>Biotoprefugen består av buskträd, klätterväxter och örter som bidrar till att rena luft, minska buller och rena dagvatten. Rishägn, stubbar, fågelholkar och insektshotell ger livsmiljöer för insekter och smådjur som annars har svårt att hitta boende i staden.</p><p>Mycket av materialet är återbrukat från andra platser i Göteborg. Till våren kommer även betongbänkar som är tillverkade av spillbetong från halvöbyggnationen på Masthuggskajen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Biotoprefugen på Götaverksgatan</h4><p>Bygget av biotoprefugen är ett resultat av en nära samverkan mellan Göteborgs Stad, Atrium Ljungberg och konsortiet för Lindholmshamnen, där HSB, Peab Bostad, Riksbyggen, Skanska och Älvstranden Utveckling AB ingår.</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://lindholmshamnen.se/" target="_blank" rel="noopener">Lindholmshamnen</a></p><p></p></div></div>

Göteborgs första gröna refug på plats

<p>Med tanke på att Jubileumsparkens permanenta delar började byggas 2021 är landskapsplanteringarna förvånansvärt höga och yviga.</p><p>– Växtmaterialet har tagit sig oerhört bra. När man står här är det svårt att tänka sig att det bara för några år sen var en platt asfaltsyta, säger Johannes Josefsson, trädspecialist på stadsmiljöförvaltningen.</p><div id="attachment_140126" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140126" class="size-full wp-image-140126" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140126" class="wp-caption-text">Jubileumsparken har gestaltats för att klara det utsatta och blåsiga läget i Frihamnen. – Planteringarna är upphöjda och växtligheten skyddar gläntorna, berättar Johannes Josefsson, trädspecialist på stadsmiljöförvaltningen. Foto: Elisabeth Klingberg</p></div><h2>Gallrar för att gynna vissa arter</h2><p>Målet är att skap en lummig skogskänsla så fort som det bara går. För att nå målet planterar man tätt av snabbväxande arter, så kallade amträd, tillsammans med arter som växer långsammare. De hjälper varandra upp.</p><p>– På sikt kommer vi gallra för att gynna vissa arter. De snabbväxande arterna skyddar och gör att de arter som ska vara kvar får bättre kvalitet och växer snabbare, säger Malin Gustafsson, projektledare för Jubileumsparken på exploateringsförvaltningen.</p><div id="attachment_140127" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140127" class="size-full wp-image-140127" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000.jpg" alt="" width="1000" height="617" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000-768x474.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000-520x321.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000-730x450.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140127" class="wp-caption-text">Jacob Sjögren och Therese Reinhold rensar i planteringarna – under parkens första år gallras mellan 25 och 50 procent av de snabbväxande arterna bort. Foto: Elisabeth Klingberg</p></div><p>I vanliga fall kan det ta 45 år för en ek att växa sig stor.</p><p>– Med den här metoden räcker det med 20–25 år, säger Johannes Josefsson.</p><h2>Nytt arbetssätt att ge skötseln så stor roll</h2><p>Gallringen innebär också att solljuset når de nedre skikten i planteringarna – buskar, perenner, örter och lökar får bättre förutsättningar att utvecklas. Samtidigt formas växtligheten för att skapa variation.</p><p>– Det vi gör är att använda skötseln som en del av gestaltningen av parken. Vissa delar kommer vara tätare och ge mera skydd, andra stammas upp för att skapa siktlinjer ner till vattnet, säger Malin Gustafsson.</p><div id="attachment_140128" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140128" class="size-full wp-image-140128" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000.jpg" alt="" width="1000" height="593" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000-768x455.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000-520x308.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000-730x433.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140128" class="wp-caption-text">Malin Gustafsson är projektledare för Jubileumsparken på exploateringsförvaltningen. Foto: Elisabeth Klingberg</p></div><p>Att ge skötseln en så stor roll i designprocessen är nytt inom Göteborgs Stad. Arbetssättet innebär att gestaltningen i praktiken kommer pågå i 20 år – från ritbordet till uppvuxen park. Genom individinriktad gallring och kreativ skötsel över tid formas parkens olika karaktärer och rum.</p><p>– Det händer så många grejer på vägen. Träd som egentligen skulle sparas växer dåligt, medan träd som skulle tas ned växer bra. Förändringarna blir en del av designprocessen, säger Johannes Josefsson.</p><h2>Går runt och tittar på platsen tillsammans</h2><p>Gallringen görs tillsammans med medarbetare från stadsmiljöförvaltningens avdelning drift och underhåll. Att samarbeta tätt ger förutsättningar för att förankra designidén på ett bra sätt.</p><p>– Annars brukar vi bara lämna över en skötselplan, men det är mycket mer värdefullt att gå omkring och titta på platsen tillsammans. Vi utvärderar och lär av varandras expertkunskaper, säger Malin Gustafsson.</p><div id="attachment_140129" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140129" class="size-full wp-image-140129" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000.jpg" alt="" width="1000" height="588" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000-768x452.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000-520x306.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000-730x429.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140129" class="wp-caption-text">Under växtsäsongen jobbar Therese Reinhold och Jacob Sjögren i parken dagligen. Foto: Elisabeth Klingberg</p></div><p>Jacob Sjögren och Therese Reinhold från drift och underhåll uppskattar att få följa utvecklingen i Jubileumsparken på nära håll. Under högsäsong jobbar de i parken i stort sett varje dag, nu när det är lågsäsong blir det ungefär tre dagar i veckan.</p><p>– Det bästa är känslan av att ha kontroll. Eftersom vi är här hela tiden kan vi följa hur det utvecklas dag för dag. Vi vet vad vi har gjort och vad vi behöver göra. Det är stor skillnad mot att flänga runt och bara återkomma till en plats några gånger om året, säger Jacob Sjögren.</p><h2>&#8220;Det händer saker hela tiden&#8221;</h2><p>Therese Reinhold har varit med sedan den permanenta parken började byggas.</p><div id="attachment_140130" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140130" class="size-full wp-image-140130" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000.jpg" alt="" width="1000" height="703" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000-768x540.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000-730x513.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140130" class="wp-caption-text">Therese Reinhold från drift och underhåll vid stadsmiljöförvaltningen. Foto: Elisabeth Klingberg</p></div><p>– Det är kul att se hur området förändras. Det händer saker hela tiden, säger hon.</p><p>När barn besöker utflyktsparken är det liv och rörelse, under tidiga morgnar är djurlivet mer aktivt. Therese och Jacob har bland annat sett en kungsfiskare på ängsmattorna vid vattnet och hittat spår av bäver som hjälpt till med att fälla sly.</p><p>– Att jobba på det här sättet har varit väldigt roligt, det känns lite som vår park.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Milstolpar i Jubileumsparkens utveckling</h4><ul><li>I augusti 2022 stod utflyktslekplatsen klar och invigdes. Den består av fantasifulla och färgglada lekskulpturer omgivna av grönskande gläntor.</li><li>Året därpå invigdes hamnbadet, med två saltbassänger och en sötvattenbassäng samt tillhörande byggnader med omklädningsrum och toaletter.</li><li>Sommaren 2024 öppnade bastun, som byggts på samma plats som den tillfälliga prototypen, för att testa funktion och användning. Den invigdes i augusti samma år.</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/jubileumsparken" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Jubileumsparken</a></p><p></p></div></div>

Jubileumsparken tar form genom skötsel

<p>Det kommunala fastighetsbolaget Higab ska förbättra fönstren på Radehska huset på Norra Hamngatan 8-10 genom att lägga på ett tredje glas innanför de befintliga fönsterrutorna.</p><p>– Genom att fästa ett tredje glas på insidan ser vi till att undvika onödiga och kostsamma fönsterbyten som har negativ inverkan på husens arkitektur och estetik. Det är en diskret lösning som gör att vi kommer kunna göra stora energibesparingar, säger Jessica Säfström, fastighetsförvaltare på Higab.</p><h2>Varmare och tystare med de nya rutorna</h2><p>De nya klimatrutorna kommer att minska värmeförlusterna och bullret från gatan vilket ger en tystare och behagligare inomhusmiljö.</p><p>Klimatrutor är en snabb och enkel metod – en stålram med isolerglas monteras på mindre än en timma och döljs sedan av en tunn täcklist som matchar fönsterfärgen.</p><div id="attachment_139701" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139701" class="size-full wp-image-139701" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800.jpg" alt="" width="800" height="1067" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800-730x974.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139701" class="wp-caption-text">Ett fönster på Åvägen 17 där Higab provat att sätta klimatruta på insidan av befintligt fönster. Det enda som avslöjar är den tunna täcklisten runt om. Foto: Higab</p></div><p>– Det är en stor utmaning att klimatanpassa äldre byggnader som har bevarandeskydd då insatsen inte ska inverka på huset. Det här är vårt första projekt med klimatrutor och faller det väl ut är målet att vi ska kunna genomföra samma anpassning i fler av våra hus och på så sätt bidra till Göteborgs Stads klimat- och miljömål, säger Jessica Säfström.</p><p>Projektet med klimatrutorna beräknas vara klart till årsskiftet. Parallellt gör Higab en omfattande grundförstärkning och stambyte av värmesystemet i fastigheten.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Radehska huset</h4><ul><li>Är ett av Göteborgs äldsta hus och ligger på hörnet Norra Hamngatan 10 och Smedjegatan 7-9</li><li>Byggdes av krogen Kronans källarmästare Bryngel Radhe (död 1706) efter kvartersbranden 1669</li><li>Ritades av arkitekterna Johan Eberhard Carlberg, Bengt Wilhelm Carlberg och Jonas Hagberg</li><li>Byggdes till och om 1732, 1816 och 1874</li><li>Var en av få byggnader som delvis klarade sig vid den stora branden 1746</li><li>Efter Bryngel Radhe ägdes fastigheten av ätten Palmencrona</li><li>Köptes av Göteborgs stad 1725, då som stadens första fastighetsköp</li><li>Fungerade som tull- och packhus från 1728 till 1867 och därefter som kontor for Göteborgs Hamn</li></ul><p>Källa: Wikipedia</p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.higab.se" target="_blank" rel="noopener">Higab</a></p><p></p></div></div>

1600-talshus får nya klimatfönster

<p>Centralbadet är en del av utvecklingen av evenemangsområdet, där också en ny multiarena ska byggas.</p><p>&#8211; Vårt mål är att skapa en högkvalitativ anläggning som inspirerar göteborgarna till ett aktivt och hälsosamt liv och som stärker stadens idrottsmöjligheter. Vi vill att centralbadet och sporthallarna ska bli en samlingsplats där både vardaglig motion och större tävlingar kan hållas, säger Niclas Malmeling, projektledare på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><p>Det är idrotts- och föreningsförvaltningen som arrangerar arkitekttävlingen tillsammans med flera av Göteborgs Stads förvaltningar. Arkitekttävlingen utlyses nu i  höst trots att alla politiska beslut ännu inte är fattade, detta för att hålla takten i planeringsarbetet.</p><h2>Fem team väljs ut för att ta fram förslag</h2><p>Intresserade arkitektteam kan nu anmäla sig för att kvalificera sig till tävlingen. Max fem team väljs sedan ut för att ta fram förslag på hur det nya centralbadet och sporthallarna ska utformas. De utvalda bidragen kommer att bedömas av en jury bestående av representanter från Göteborgs Stad och arkitekter.</p><p>Det vinnande förslaget förväntas utses i september nästa år. Efter det ska förslaget bearbetas innan bygget kan påbörjas under 2027.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Politisk beslutsprocess för nytt centralbad</h4><ul><li>Efter vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige i juni 2023 har arbetet och planeringen för evenemangsområdets utveckling pågått</li><li>Förstudier har tagits fram och i november väntar inriktningsbeslut samt en tävlingsperiod där flera arkitektkontor ska ge förslag på hur bland annat centralbadet kan utformas</li><li>Investeringsbeslut tas i ett första steg som inriktningsbeslut, vilket bestämmer hur arbetet ska fortsätta vad gäller tid, kostnad, innehåll och fortsatt omfattning. Detta beslut för centralbadet med sporthallar tas 26 november i idrotts- och föreningsnämnden</li><li>Under våren 2025 kommer kommunfullmäktige att fatta ett slutligt och samlat inriktningsbeslut för hela uppdragets omfattning</li><li>Ett genomförandebeslut kommer preliminärt fattas under mitten av 2027</li><li>Utbyggnaden av evenemangsområdet kommer att börja tidigast under 2027 och enligt planen ska då centralbadet byggas först</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/evenemangsomradet-garda/nytt-centralbad" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Evenemangsområdet – Nytt centralbad</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt/!ut/p/z1/jYzLDoIwEEW_hS-YaSEQl03xFSOFIEq7MagEm0AxPFz49ZLuIczm5t6cM6AgB2WKr66KQbemqKculX8_MsqJ5xFKuBui77lRuI0FnqIAbhY4U-6TA1Kx55sd-piESRIHiMIFtcbHmWO4zl8A1PJ7OfnBrH91IQUFqh8fjR7Ssuieb5C9TVbXwlStNpUl7Ja-DEhemqEbG_g0WZb_LqVkjvMHjrMQKQ!!/p0/IZ7_IA2C144121C3D0643NDEPO0KV3=CZ6_IA2C144121C3D0643NDEPO0KN7=MEviewDetail!SBN-2023-00174==/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Pågående plan- och byggprojekt &#8211; Centralbad och blandstad norr om Valhallagatan</a></li></ul><p></p></div></div><div id="attachment_139682" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139682" class="size-full wp-image-139682" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000.jpg" alt="" width="1000" height="548" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000-300x164.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000-768x421.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000-520x285.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000-730x400.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139682" class="wp-caption-text">Visionsbild över evenemangsområdet. Illustration: Göteborgs Stad</p></div>

Arkitekttävling för nytt centralbad och sporthallar

<p>Urbact är ett europeiskt kunskapsutbytesprogram finansierat av EU. Målet med programmet är att göra det möjligt för städer att arbeta mer tillsammans och utveckla lösningar på gemensamma urbana utmaningar. I slutet av oktober delade programmet ut sin märkning Urbact good practice.</p><div id="attachment_139564" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139564" class="size-full wp-image-139564" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000.jpg" alt="" width="1000" height="832" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000-300x250.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000-768x639.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000-250x208.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000-520x433.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000-730x607.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139564" class="wp-caption-text">Göteborgsprojektet Mutual benefits har belönats med EU-utmärkelsen Urbact good practice.</p></div><p>Märkningen delas ut till goda exempel inom hållbar stadsutveckling som har blivit testade och gett positiva effekter lokalt. Projekten ska också vara deltagande och integrerade, relevanta för EU och ha potential att överföras till andra städer. I år fick 116 projekt, av totalt 249 sökande, utmärkelsen. Mutual benefits är ett av två svenska projekt som har fått den.</p><p>– Det känns väldigt roligt! Det är ett kvitto på att det här är en relevant fråga som inte bara rör Göteborg och att vi presenterar lösningar som är intressanta även för andra europeiska städer, säger Petter Nilsson, projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst.</p><div id="attachment_139565" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139565" class="size-full wp-image-139565" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800.jpg" alt="" width="800" height="746" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800-300x280.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800-768x716.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800-250x233.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800-520x485.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800-730x681.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139565" class="wp-caption-text">Petter Nilsson, projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst. Foto: Privat</p></div><h2>Resultat lever vidare</h2><p>Mutual benefits pågick under tre år och avslutades i oktober i år. Men utmärkelsen innebär att projektet kommer att lyftas fram i Urbact:s kommunikationskanaler under 2024 och 2025. Två konkreta delar från projektet lever också vidare i Göteborgs Stad. Det ena är platssamverkan kring sociala boenden, något som alla sådana boenden i staden ska arbeta med. Det andra är en pågående remissrunda för ett funktionsprogram för socialt boende. Om staden antar programmet kommer det att påverka inriktningen på hur lokaler för hemlösa ska se ut och var de ska ligga.</p><p>– Projektet lämnar också efter sig ett stort kunskapsunderlag. Förhoppningen är att det ska ligga till grund för stadens fortsatta utvecklingsarbete inom det här området. Vi tror att många förvaltningar kommer att ta till sig av kunskaper från projektet och sätta mål utifrån dem i sina verksamheter, säger Petter Nilsson.</p><h2>Festival för kunskapsutbyte</h2><p>Den 8–10 april äger Urbact city festival rum i polska Wrocław. Det är en möjlighet för de utvalda projekten att visa upp sina initiativ för andra och även inspireras av varandra och bygga partnerskap. Då får projekten också motta utmärkelsen i form av ett certifikat.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Mutual benefits</h4><p>– klok design för ökad trygghet och en stad för alla</p><ul><li>Ett avslutat projekt som pågått under tre år med fokus på hur socialt utsatta människor kan inkluderas när Göteborg utvecklas.</li><li>Projektet har drivits av socialförvaltningen Sydväst i samarbete med Göteborgs stadsmission, Stena fastigheter, Wallenstam och Chalmers. Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, har delfinansierat projektet.</li><li>Allt material från projektet finns på länken här nedan</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-bostader-och-bebyggelse/mutual-benefits---klok-design-for-okad-trygghet-och-en-stad-for-alla" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Mutual benefits</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Göteborgsprojekt belönat med EU-utmärkelse

<p>– I Göteborg är vi stolta över att vara landshövdingehusens hemstad, men vi ska fortsätta bygga fler fina trähus. Trä är inte bara mer miljövänligt utan också väldigt vackert. Vi vill både främja mer klimatneutralt byggande och mer klassisk arkitektur, och då är trä ett väldigt användbart material, säger Johannes Hulter.</p><div id="attachment_139487" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139487" class="size-full wp-image-139487" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000.jpg" alt="" width="1000" height="673" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-300x202.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-768x517.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-520x350.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-730x491.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139487" class="wp-caption-text">World of Volvos limträkonstruktion från 2024 är ett exempel på trähus som byggts i Göteborg den senaste tiden. Foto: Rasmus Hjortshoj/World of Volvo</p></div><h2>Sjätte staden att få pris</h2><p>Årets trästad delas ut av Nordisk träteknik sedan 2019. Tidigare vinnare är Växjö, Skellefteå, Uppsala, Linköping och Stockholm. Och i år var det alltså Göteborgs tur.</p><div id="attachment_139488" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139488" class="size-full wp-image-139488" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000.jpg" alt="" width="1000" height="684" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000-300x205.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000-768x525.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000-250x171.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000-520x356.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000-730x499.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139488" class="wp-caption-text">Kvarteret Majstången. Foto: Felix Gerlach</p></div><p>– Det är väldigt roligt att Göteborg uppmärksammas för byggandet med trä och att vi har framsynta byggherrar som både bygger på tradition och nytänkande avseende träbyggande, säger Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör i Göteborgs Stad.</p><h2>Tradition att bygga i trä</h2><p>För att bli utsedd till Årets trästad ska staden dels ha en strategi eller tradition av att bygga bostäder och offentliga byggnader i trä, dels gärna ha genomfört något spektakulärt träbygge. Göteborg har en lång tradition av trähusbyggande genom stadens landshövdingehus. Även på senare år har nya träbyggnader tillkommit och ännu fler är på gång. I motiveringen lyfts bland annat kontorshusen Nodi, Habitat 7, Kaj 16 och World of Volvo.</p><div id="attachment_139489" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139489" class="size-full wp-image-139489" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000.jpg" alt="" width="1000" height="662" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000-730x483.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139489" class="wp-caption-text">Landamäreskolan är byggd helt i trä. Foto: Åke Eson Lindman</p></div><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/stadsbyggnadsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Stadsbyggnadsförvaltningen</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs växer</a></p><p></p></div></div>

Göteborg är Årets trästad

<p>På Tideräkningsgatan 4B i Kortedala ska Göteborgs Stad bygga en ny simhall. Det första spadtaget togs under måndagen av idrotts- och föreningsnämndens ordförande Bettan Andersson (V) och Johan Sävhage, förvaltningsdirektör på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><p>– Just nu har vi ett underskott på simytor i Göteborg, så det behövs fler. Det här är ett stort stadsområde där det just nu inte finns något bad. När det är klart kommer det att betyda jättemycket för dem som bor här och det ger invånarna möjlighet till en aktiv fritid, säger Johan Sävhage.</p><div id="attachment_139441" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139441" class="size-full wp-image-139441" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000.jpg" alt="" width="1000" height="694" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000-300x208.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000-768x533.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000-520x361.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000-730x507.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139441" class="wp-caption-text">Johan Sävhage, förvaltningsdirektör på idrotts- och föreningsförvaltningen. Foto: Hanna Klumbies</p></div><h2>Fokus på simkunnighet</h2><p>Simhallen kommer att innehålla en 25-metersbassäng och en undervisningsbassäng, främst för rehabilitering och simundervisning.</p><p>– Simkunnigheten i området är lägre än i övriga delar av Göteborg. Därför kommer det att vara ett stort fokus för verksamheten. Det vore fantastiskt ur ett folkhälsoperspektiv om det även kunde starta en ny simklubb här. Jag hoppas också att vi skapar en möjlighet till en härlig mötesplats, säger Annika Svensson, utvecklingsledare på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><div id="attachment_139442" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139442" class="size-full wp-image-139442" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="722" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000-300x217.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000-768x554.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000-250x181.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000-520x375.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000-730x527.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139442" class="wp-caption-text">Annika Svensson, utvecklingsledare på idrotts- och föreningsförvaltningen. Foto: Hanna Klumbies</p></div><h2>Hälsning till framtiden</h2><p>Samtidigt som det första spadtaget togs fylldes även en så kallad tidskapsel med tidsmarkörer från 2024. Tidskapseln är en metallåda som kommer att skruvas ihop, gjutas in i vattentät betong och läggas långt ned i marken under bygget. Den är en hälsning till framtida generationer som kan tänkas gräva på platsen.</p><p>Förskolebarn från förskolan Tideräkningsgatan 4C lämnade teckningar, Göteborgs-Posten bidrog med dagens tidning och Svenska Livräddningssällskapet lade ett simborgarmärke. Även ett nyckelband från idrotts- och föreningsförvaltningen, en bygghjälm och en reflexväst samt två artiklar från Vårt Göteborg, om den tidigare ishallen Isdala som legat på platsen, lades i lådan.</p><div id="attachment_139443" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139443" class="size-full wp-image-139443" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000.jpg" alt="" width="1000" height="779" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000-300x234.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000-768x598.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000-250x195.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000-520x405.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000-730x569.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139443" class="wp-caption-text">Teckningar, tidningar, en tumstock och en badanka. Det var några av sakerna som lades ned i tidskapseln som ska grävas ned under bygget av simhallen. Foto: Hanna Klumbies</p></div><h2>Klart våren 2027</h2><p>Kortedalas simhall beräknas öppna för besökare under våren 2027. Samtidigt byggs en ny simhall i Askim som ersätter den gamla från 1971. Även den beräknas öppna våren 2027. I Torslanda har projekteringen för en ny simhall påbörjats och den beräknas stå klar 2029. Även Valhallabadet ersätts med ett nytt centralbad som väntas bli klart 2031.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Göteborgs Stads badstrategi<strong><br /></strong></h4><p>Simhallen i Kortedala är en del av Göteborgs Stads badstrategi som beslutades 2017. Den innehåller tre nivåer av bad för att tillgodose folkhälsa och simkunnighet: små lokalbad, lite större områdesbad och ett stort centralbad (som ska ersätta Valhallabadet).</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/idrotts--och-foreningsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Idrotts- och föreningsförvaltningen</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_139444" style="width: 990px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139444" class="size-full wp-image-139444" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980.jpg" alt="" width="980" height="298" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980.jpg 980w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980-300x91.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980-768x234.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980-250x76.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980-520x158.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980-730x222.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><p id="caption-attachment-139444" class="wp-caption-text">Så här ska Kortedalas simhall se ut då den är klar 2027. Visionsbild: Norconsult</p></div>

Första spadtaget för Kortedalas simhall taget

<p>&#8211; Nu intensifierar vi arbetet med gator, torg och en ny park närmast tågstationen inför öppningen 2026. Vi bygger ett finmaskigt gatunät, med få barriärer och tydliga stråk som gör det enkelt att komma vidare till andra delar av staden och till älven, säger Hamid Irany, projektledare för utbyggnad av allmän plats vid exploateringsförvaltningen.</p><h2>Ånglokstorget och Snälltågstorget</h2><p>Det är Trafikverket som ansvarar för tågstationen under mark, Jernhusen ansvarar för stationsbyggnaderna och Göteborgs Stad för de allmänna ytorna i området.</p><p>Sedan i somras pågår bygget av Västlänkens stationsbyggnad. Intill denna byggs Park Central som också inrymmer en stationsuppgång. Mellan dessa båda hus bygger Göteborgs Stad det nya Ånglokstorget. Ytterligare ett torg – Snälltågstorget – ska byggas öster om Park Central.</p><p>Göteborgs Stad förbereder också bygget av den trädkantade boulevard som ska gå genom stationsområdet och förbi Nordstan i öst-västlig riktning. Den första delen av boulevarden ska vara klar 2026. Med tiden kommer den att sträcka sig förbi Nordstans entré mot älven och vidare mot Packhusplatsen. Den blir en huvudpassage för framför allt gående, cyklister och kollektivtrafik.</p><h2>Bergslagsparken viktig vid kraftiga regn</h2><p><strong> </strong>Norr om Park Central bygger Göteborgs Stad Bergslagsparken.</p><p>&#8211; Parken kommer inte bara fungera som en oas för avkoppling och rekreation, utan också spela en viktig roll i hanteringen av dagvatten vid kraftiga regn och skyfall, berättar Hamid Irany.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Centralenområdet</h4><ul><li>Målet på sikt är 2 000 nya bostäder och 20 000 nya arbetsplatser</li><li>Området ska bli en mer välkomnade entré till Göteborg och mötesplats med plats för kultur, grönområden och ett rikt folkliv</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Stadsutvecklingen i Centralenområdet går in i ny fas

<p>Dalheimers hus på Slottsskogsgatan 12 är en knutpunkt och viktig mötesplats för göteborgare sedan 1970-talet. Det är öppet för alla, men särskilt anpassat för besökare med funktionsnedsättning.</p><p>Huset myllrar av besökare och det pågår massa aktiviteter varje dag, allt från teater, musik, träning, möten, sinnesrum till matservering i husets restaurang.</p><h2>Verksamheten flyttar till Kustgatan 10</h2><p><strong> </strong>– De flesta verksamheter i dagens Dalheimers hus kommer att erbjudas ersättningslokal under ombyggnaden och flyttar till Kustgatan 10 i Majorna, säger Karin Johansson som är planeringsledare på förvaltningen för funktionsstöd.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Dalheimers Hus</h4><ul><li>Ligger på Slottskogsgatan 12 och är öppet för alla men är speciellt anpassat för personer med olika funktionsnedsättningar</li><li>Huset stod färdigt 1974 och ingår i Göteborgs stads bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse</li><li>Byggnaden erbjuder ett stort utbud av aktiviteter såsom friskvårdscenter med pool och gym samt kulturverksamheter</li><li>Här finns också daglig verksamhet, korttidsboende för personer med funktionsnedsättningar och särskilda sinnesrum för personer med svår funktionsnedsättning</li><li>Många föreningar och funktionsrättsorganisationer har sin hemvist i lokalerna och det finns konferensverksamhet med restaurang</li></ul><p></p></div></div><p>Först ska ersättningslokalen anpassas till de olika verksamheterna  och senare i vinter kan dörrarna till Kustgatan 10 öppnas för vissa verksamheter,</p><h2>Främst betongrenovering</h2><p>När Dalheimers hus är tomt börjar renoveringen av främst de betongskador som till exempel finns i garaget men även i  bassängutrymmena. Ytterväggarna, tak och terrassen behöver förnyas och kommer samtidigt att energieffektiviseras för att förbättra inomhusklimatet och minska energibehovet i framtiden.</p><p>Huset får också en uppdatering som följer dagens byggnormer för säkerhet, till exempel är ett nytt trapphus är planerat.</p><p>– Terrassen ska fräschas upp och få mer växtlighet för att gynna den biologiska mångfalden och skapa en trevligare plats att vistas på, berättar Annie Gjers som är projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><h2>Besökarna är med och tycker till</h2><p>När Dalheimers hus byggdes 1974 utformades verksamheten med hjälp av föreningar för personer med funktionsnedsättningar. Föreningarna gör det även den här gången  när det är dags att renovera huset, som fyller 50 år i år.</p><p>&#8211; Våra arkitekter har tillsammans med oss som arbetar i huset bjudit in verksamheterna i processen. Vissa anpassningar kommer att ske i samband med ombyggnaden och renoveringen så att det passar våra behov bättre, berättar Monika Öhrn som är verksamhetsutvecklare på förvaltningen för funktionsstöd.</p><h2>Innan ombyggnaden sätter igång</h2><p>När det handlar om ett så här stort, omfattande ombyggnads- och renoveringsprojekt behöver Göteborgs ansvariga politiker i respektive nämnder, kommunstyrelse och kommunfullmäktige ta beslut om att genomföra projektet. Det krävs fortfarande flera politiska beslut innan ombyggnaden och renoveringen kan påbörjas.</p><p>Nämnden för funktionsstöd och stadsfastighetsnämnden har beslutat att genomföra projektet. Ärendet skickas nu vidare till kommunstyrelsen, som i sin tur kommer att skicka det till kommunfullmäktige. Detta betyder att alla nödvändiga beslut kan vara på plats i december 2024, men det kan också dröja ännu längre, ifall ärendet bordläggs i någon av instanserna.</p><p>– Vi har tagit höjd för det här i projektets tidplan, så även om kommunfullmäktige inte fattar beslut förrän i januari 2025 så kommer vi fortfarande kunna bli klara med arbetet så att verksamheten kan flytta tillbaka till hösten 2028 som planerat, förklarar Annie Gjers.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"></div></div><p>Video och redigering: Carl Edholm</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/dalheimers-hus" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Dalheimers hus &#8211; om huset och projektet</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/majorna-linnestaden-Haga/dalheimers-hus--renovering" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs växer: Om projektet Renovering av Dalheimers hus</a></li></ul><p></p></div></div>

Dalheimers hus redo att rustas för framtiden

<p>Projektet heter European citiverses uniting for inclusiveness och ligger inom EU:s program Digitala Europa. Det leds från Göteborg och samlar ett team från hela Europa. Målet är att göra stadens besöksmål och arenor tillgängliga för såväl invånare som besökare.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>European citiverses uniting for inclusiveness</h4><p>Projektet leds av Lindholmen science park genom innovationsprogrammen Xperience next och Visual arena. Övriga projektpartners är Göteborgs Stad, Göteborg &amp; Co, Our normal association, Rise, Future memories, Virtuell design, Younite (Finland), University of Twente (Nederländerna), The point labs (Rumänien), Iceberg plus(Rumänien) och Gate institute (Bulgarien). Följande partners är associerade till projektet: Kungsbacka kommun, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, Yrgo och Digital twin cities centre.</p><p></p></div></div><div id="attachment_139177" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139177" class="size-full wp-image-139177" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="625" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000-768x480.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000-730x456.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139177" class="wp-caption-text">Henrik Kant är stadsbyggnadsdirektör i Göteborg. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>– Projektet ger oss ett betydande tillskott i det fortsatta arbetet med att utveckla vår digitala tvilling i Göteborg. Den digitala tvillingen är ett stort steg i stadsutvecklingen. Den gör att vi göra den digitala miljön lika inkluderande och deltagande som våra fysiska utrymmen strävar efter att vara, säger Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör.</p><h2>Utforska staden med hjälp av AI-assistent</h2><p>En skräddarsydd och interaktiv digital tvilling av Göteborg integrerad med en AI-assistent gör att människor kan planera besöken, bekanta sig med utrymmen och uppleva staden på ett bekvämt sätt via sin egen dator, smartphone eller surfplatta. Detta kan ta bort många av de fysiska och mentala hinder som försvårar fullt deltagande i stadslivet.</p><div id="attachment_139178" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139178" class="size-full wp-image-139178" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="606" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139178" class="wp-caption-text">Eric Jeansson är projektledare för Göteborgs digitala tvilling. Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>– Den digital tvillingen ger oss helt nya möjligheter i att belysa och utforska frågeställningar kring tillgänglighet och universell utformning. Det leder till att vi kan planera och bygga en bättre stad som fungerar för alla, oavsett vem man är eller vilka förutsättningar man har, säger Eric Jeansson, projektledare för Göteborgs digitala tvilling, Virtuella Göteborg.</p><h2>En första prototyp klar 2025</h2><p><strong> </strong>Projektets officiella start i oktober är början på en två och ett halvt år lång resa, med den första milstolpen satt till första halvåret 2025. Då siktar teamet på att ha en prototyp av den tekniska lösningen. Ambitionen inom projektet är att leverera en produkt som sedan kan tillämpas på städer över hela Europa.</p><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/poddar-och-video/filmer%20om%20stadsutveckling/virtuella-goteborg-stadens-digitala-tvilling" target="_blank" rel="noopener">Virtuella Göteborg &#8211; Göteborgs Stads digitala tvilling</a></p><p></p></div></div>

Göteborg leder EU-projekt om tillgänglighet i städer

<p>Att bygga om delar av Järntorget hänger ihop med utvecklingen av Masthuggskajen där det byggs nya bostäder och kommersiella fastigheter. I dag reser över 20 000 människor till Järntorget varje dag, och fler kommer det bli när Masthuggskajen är klar.</p><p>– Just därför behöver vi förbättra för kollektivtrafiken på Järntorget och även för gång- och cykeltrafikanter, förklarar Marit Sternang, huvudprogramledare för Masthuggskajen på exploateringsförvaltningen.</p><div id="attachment_138989" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138989" class="size-full wp-image-138989" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800.jpg" alt="" width="800" height="747" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800-300x280.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800-768x717.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800-250x233.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800-520x486.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800-730x682.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138989" class="wp-caption-text">Marit Sternang från exploateringsförvaltningen vid den allé vid Järntorget som snart kommer att förändras.</p></div><h2>Först fälls träd på Olof Palmes plats</h2><p>Först ut i arbetet nästa vecka är att ta ned ett antal träd som i dag står i allén vid Olof Palmes plats. Även några träd på torgytan på Olof Palmes plats som är sjuka ska tas ned.</p><p>– Vi kommer istället att plantera nya träd på Olof Palmes plats. Torgytan ska rustas upp med mer grönska, sittplatser, tydliga stråk och belysning, säger Marit Sternang.</p><h2>Trafiken läggs om</h2><p>När träden är fällda ska trafiken läggas om och för bilisterna innebär det så småningom mindre utrymme. Istället för två körfält på vardera sida om trädallén, ska biltrafiken flyttas till den ena sidan.</p><p>– Vi tar plats från biltrafiken för att istället skapa två nya bussfiler som gör det enklare för busstrafiken att komma in till Järntorget, förklarar Marit Sternang.</p><p>Där spårvagnen i dag stannar på Järntorget blir det också en busshållplats i anslutning. Detta kommer göra det lättare att byta mellan buss och spårvagn och ger också bussarna en genare väg förbi Järntorget.</p><h2>Nya cykelbanor vid Järntorget</h2><p>I samband med att man bygger den nya bussfilen gör man också om cykelbanorna. Det blir en cykelbana för trafik söderut och en för trafik norrut mot centrum.</p><p>– Vi bygger nya gång- och cykelbanor som gör att framkomligheten kommer att bli bättre för alla som ska cykla förbi Järntorget, säger Marit Sternang.</p><h2>Klart våren 2026</h2><p>Redan under byggtiden kommer framkomligheten för biltrafiken att minska förbi Järntorget och det finns risk för bilköer. Hela ombyggnationen av Järntorget ska vara klar våren 2026. Torgytan på Olof Palmes plats byggs om under 2025.</p><p>– Syftet med att bygga om är att förenkla för kollektivtrafiken, korta ned restiderna och skapa lättare byten mellan buss och spårvagn. Vi kommer att öka kapaciteten för kollektivtrafiken och underlätta för alla att ta spårvagn, buss och i framtiden även färjan för att ta sig hit, säger Marit Sternang.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Ombyggnaden av Järntorget</h4><ul><li>Totalt 13 busslinjer kommer att trafikera busshållplatsen vid Järntorget och hållplatsen Järnvågen vid Järntorgsmotet, både expressbussar och stadsbussar.</li><li>På 6 minuters promenad från Järntorget når man också det nya färjeläget som ska byggas på halvön vid Masthuggskajen.</li><li>Cykelbanan byggs om till två separata cykelbanor förbi Järntorget.</li><li>Torget vid Olof Palmes plats görs om med träd, belysning och sittplatser.</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://masthuggskajen.se/" target="_blank" rel="noopener">Masthuggskajen</a></p><p></p></div></div>

Delar av Järntorget byggs om

<p>Varje år får en byggaktör ta emot priset för Årets bästa byggnad av kommunfullmäktiges ordförande. Bland senare års vinnare återfinns bland andra Ekmansgatan 5.</p><p>I år är fyra byggnader nominerade:</p><p>• Grand curiosa hotel: Byggaktör: Liseberg, arkitektkontor: Wingårdhs<br />• Järntorgsgatan x Brogatan: Byggaktörer: Sverigehuset och Gulins fastigheter, arkitektkontor: Semrén &amp; Månsson<br />• Kulturhuset Bergsjön: Byggaktör: Higab, arkitektkontor: Sweco architects<br />• Villa Lorensberg: Byggaktör: Hökerum bygg, arkitektkontor: Inobi</p><p>Vinnaren meddelas av juryn i november. Priset delas ut vid en ceremoni på Börsen vid Gustaf Adolfs torg.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Årets bästa byggnad</h4><ul><li>Priset kommer från Per och Alma Olssons fond</li><li>Har delats ut sedan 1965</li><li>Den vinnande byggnaden är den som på bästa sätt uppfyller fondens krav på utformning och användning</li><li>Priset består av en bronsplakett och 10 000 kronor som ska användas till konstnärlig utsmyckning eller annat som kan komma till glädje för andra</li></ul><p></p></div></div>

Fyra finalister tävlar om att bli Årets bästa byggnad

<p>I Göteborg finns det cirka 3 000 hemlösa personer. De flesta bor i stadens sociala boenden, men ett fåtal är också akut hemlösa. Precis som alla andra behöver dessa personer känna trygghet och delaktighet i staden.</p><p>Genom projektet Mutual benefits har Göteborgs Stad under tre år arbetat med hur socialt utsatta människor kan inkluderas när staden utvecklas.</p><div id="attachment_138827" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138827" class="wp-image-138827 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800.jpg" alt="" width="800" height="756" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800-300x284.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800-768x726.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800-250x236.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800-520x491.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800-730x690.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138827" class="wp-caption-text">Petter Nilsson, projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst.</p></div><p>– Vi såg behov och brister när det gäller stadens boenden för hemlösa personer och även att hemlösa i den urbana miljön trängdes undan på olika sätt. Men dessa människor försvinner inte bara för att man flyttar på dem. Det är oerhört viktigt att vi värderar socialt utsatta människors trygghet lika mycket som vi värderar allmänhetens trygghet, säger Petter Nilsson, projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst.</p><h2>Samverkan viktigt för ökad trygghet</h2><p>Projektet har varit uppdelat i två delprojekt. Det ena handlar om platssamverkan, det vill säga hur sociala boenden kan samverka med sitt närområde för att öka tryggheten. När boenden flyttas till eller byggs nära ett tätbebyggt område blir många ofta oroliga för att det ska bli mer otryggt. Projektet har tagit fram en vägledning för att hjälpa boendena att stärka samarbetet med dem som bor och arbetar i området.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Mutual benefits – klok design för ökad trygghet och en stad för alla</h4><ul><li>Ett projekt som pågått under tre år med fokus på hur socialt utsatta människor kan inkluderas när Göteborg utvecklas</li><li>Måndag 7 oktober håller projektet en slutkonferens på Gothia Towers</li><li>Projektet har drivits av socialförvaltningen Sydväst i samarbete med Göteborgs stadsmission, Stena fastigheter, Wallenstam och Chalmers. Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, har delfinansierat projektet</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-bostader-och-bebyggelse/mutual-benefits---klok-design-for-okad-trygghet-och-en-stad-for-alla" target="_blank" rel="noopener">Projektet Mutual benefits</a></p><p></p></div></div><p>Utgångspunkten i arbetet har varit ett befintligt boende för äldre med beroendeproblematik i Kallebäck där det byggdes nya bostäder i närheten. Här har man gjort flera insatser för att få tryggheten att fungera för alla. Man har till exempel arrangerat flera pop up-kaféer för att skapa möten och öka förståelsen.</p><p>–  Att få i gång dialog och samverkan är en förutsättning för att kunna jobba för trygghet, både för brukarna och för grannarna. Det är också ett sätt att nyansera bilden och jobba med stigmat kring människor med beroendeproblematik, säger Petter Nilsson.</p><h2>Hemlösa ska uppmärksammas i stadsutvecklingen</h2><p>Den andra delen i projektet handlar om hur Göteborgs Stad kan uppmärksamma hemlösa i stadsutvecklingsprojekt. När man planerar nya boenden är det till exempel viktigt att veta var de befintliga sociala boendena finns. Därför har man samlat informationen i ett kartverktyg så att det är enkelt att få en översikt.</p><div id="attachment_138829" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138829" class="size-full wp-image-138829" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800.jpg" alt="" width="800" height="730" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800-300x274.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800-768x701.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800-250x228.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800-520x475.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800-730x666.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138829" class="wp-caption-text">Mutual benefits deltog i Frihamnsdagarna.</p></div><p>Projektet har också tagit fram ett tekniskt dokument, ett så kallat funktionsprogram. Det är en sammanställning av olika funktioner som ett socialt boende ska ha. Det kan till exempel vara vilka platser som är lämpliga och vilka som är olämpliga för framtida boenden.</p><p>– Det handlar om att ha ett dokument som ger en förståelse för de olika delar som behövs när man planerar för nya boenden. Men det fungerar även som ett pedagogiskt dokument gentemot invånarna och beskriver varför just det här är en bra plats. Ingen brukar ju tycka att just där de bor är en lämplig plats, säger Petter Nilsson.</p><h2>Finns en stor kunskapsbrist</h2><p>Petter Nilsson menar att det finns en stor brist på kunskap om sambandet mellan social utsatthet och stadsutveckling. Två forskare på Chalmers ska därför sammanställa en kunskapsöversikt som ska användas av anställda inom Göteborgs Stad.</p><p>– Vi måste ta in de utsatta gruppernas perspektiv för att få till en bra stadsutveckling även för dem. Deras rätt att använda staden är lika stor som andra gruppers, säger Petter Nilsson.</p><h2>Hoppas slutkonferensen blir en början</h2><p>Måndag 7 oktober ska projektet presenteras och summeras på en slutkonferens på Gothia Towers. Över 200 personer är anmälda.</p><p>– Jag hoppas vi kan få till en rörelse i staden där de som är beslutsfattare vill vara med i förändringen och att Göteborg kan få bli en förebild i de här frågorna. Förhoppningsvis kan konferensen innebära ett startskott för en fortsatt utveckling i stället för ett avslut, säger Petter Nilsson.</p>

Projekt ger plats åt socialt utsatta i Göteborg

<p>En tredjedel av spåren på sträckan Frihamnen-Lindholmen är nu på plats och spåren är ihopkopplade med existerande spår på Hisingsbron och från Hjalmar Brantingsplatsen.</p><p>Medverkar gör Lisa Olausson, arbetsledare Muab, Marcus Eidmar, projektledare Västtrafik. Programledare är Peter Wannding.</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/brunnsbo/brunnsbo---linn%C3%A9-via-lindholmen/Frihamnen---lindholmen" target="_blank" rel="noopener">Se de andra avsnitten av Spårvägsbyggarna här</a></p><p>&nbsp;</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/67/67EBUHMZJJ.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Spårvägsbyggarna del 3 - Med Text" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/67EBUHMZJJ?theme=" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Se tredje delen av Spårvägsbyggarna

<p>Längs två kvarter på Götaverksgatan vid Lindholmshamnen satsar Göteborgs Stad på att göra det grönare när man bygger så kallade biotop-refuger. På gatan har det funnits en gång- och cykelväg i mitten med biltrafik på vardera sida. Cykelvägen flyttas nu till båda sidorna av vägen och i mitten byggs de nya refugerna. Bygget påbörjades i slutet av augusti och beräknas vara klart i slutet av november.</p><h2>Nytt sätt att arbeta med trafiklösningar</h2><p>– Det finns ett politiskt beslut att skapa fler gröna ytor i stadsmiljön och detta är ett sätt att bidra till det. Idén med att skapa en grön yta i stället för att grusa ytan som planerat, kommer från Åsa Svensson, som är projektledare för Älvstranden utveckling. Senare utvecklades idén vidare till biotop-refuger, säger Desirée Bosch, projektledare vid exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad.</p><p>Refugerna är 75 respektive 95 meter långa och sträcker sig över två kvarter. Totalt rör det sig om ett 700 kvadratmeter stort område som ska fyllas med växtlighet i stället för grus och asfalt.</p><p>– Vad vi känner till så har detta inte gjorts tidigare utan är ett helt nytt sätt att arbeta med trafiklösningar som bidrar till en grönare och mer hållbar stad, säger Desirée Bosch.</p><h2>Ökar den biologiska mångfalden</h2><p>I refugerna samsas buskträd, klätterväxter och örter med en ängsplantering som bidrar till att fördröja och rena dagvatten. Även stenmurar, rishägn, fågel- och fladdermusholkar samt insektshotell kommer att finnas i refugerna, för att hjälpa till att öka den biologiska mångfalden. Fågelholkarna och insektshotellen görs i samarbete med förskolan Lindholmen och Brottkärrsskolan.</p><p>– Vi får flera ekosystemstjänster från refugerna; de verkar bullerdämpande, fungerar som vindskydd, hjälper till att rena luften, reglerar temperaturen och bidrar till dagvattenhanteringen, förklarar Desirée Bosch.</p><p>Biotop-refugerna är också hållbara, då man återanvänder material från övergivna projekt som samlas in.</p><h2>Mindre buller och utsläpp</h2><p>– Och vi arbetar också med social hållbarhet då byggnationen av biotop-refugen sker med hjälp av stadens arbetsmarknadslag, som erbjuder sysselsättning och arbetsträning för personer som stått länge utanför arbetsmarknaden, berättar Desirée Bosch.</p><p>Alla maskiner som används för att bygga biotop-refugen är eldrivna, vilket ger mindre buller, färre utsläpp och betydligt lägre klimatpåverkande utsläpp.</p><p>– Vi vill skapa olika rum i staden som är trivsamma och som man vill vistas i, som är bra för alla. Om detta går bra kommer vi att göra det på fler ställen, det är planen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Biotop-refugerna</h4><ul><li>Byggs på Götaverksgatan på Lindholmen under hösten och ska vara klara i slutet av november</li><li>Ritade av landskapsarkitekterna Kristina Hedvall Larsson på stadsmiljöförvaltningen och Constantin Milea på exploateringsförvaltningen</li><li>Är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Älvstranden utveckling AB, Atrium Ljungberg samt konsortiet för Lindholmshamnen, där Peab Bostad, Skanska, HSB och Riksbyggen ingår</li></ul><p><strong><br />Länk: </strong><a href="https://alvstranden.com/" target="_blank" rel="noopener">Älvstranden utveckling AB</a><strong><br /></strong><br /></p></div></div>

Lindholmshamnen först i stan med grönskande refug

<p>Fram till den sista juli i år ökade Göteborgs befolkning med 664 personer, vilket är en rekordlåg siffra. Under samma period förra året ökade befolkningen med hela 4 500 personer.</p><p>Orsakerna till den låga befolkningstillväxten är flera, men beror i stor utsträckning på att antalet personer som har utvandrat, det vill säga har flyttat till ett annat land, har ökat kraftigt. 5 400 personer utvandrade under den första delen av året. Det är dubbelt så många jämfört med hur det har sett ut de senaste åren.</p><div id="attachment_138328" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138328" class="size-full wp-image-138328" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000.jpg" alt="" width="1000" height="577" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000-768x443.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000-250x144.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000-520x300.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000-730x421.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138328" class="wp-caption-text">Under årets första sju månader har Göteborgs befolkningstillväxt varit rekordlåg. Det beror till stor del på att många har utvandrat.</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong> </strong><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – statistik och analys</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>– En stor del av den här ökningen kan förklaras med att Skatteverket har skrivit av 1 200 personer som tidigare varit folkbokförda i Göteborg, men som inte bedöms bo kvar i Sverige längre. Så i praktiken har utvandringen varit lite lägre än vad statistiken visar, säger Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret.</p><div id="attachment_138327" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138327" class="size-full wp-image-138327" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800.jpg" alt="" width="800" height="1037" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-231x300.jpg 231w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-790x1024.jpg 790w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-768x996.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-250x324.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-520x674.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-730x946.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138327" class="wp-caption-text">Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret. Foto: Privat</p></div><h2>Lågkonjunkturen kan ha påverkat utvandringen</h2><p>Men även om man räknar bort Skatteverkets avskrivningar är utvandringen högre än vanligt. Vad det beror på menar Henrik Söderholm är svårt att slå fast.</p><p>– Sannolikt är det kopplat till nedgången i konjunkturen och att arbetskraftinvandringen flyttar tillbaka till sina hemländer. Det finns mycket osäkerhet här, men det är en viktig fråga som vi kommer fortsätta följa noga, säger han.</p><h2>Färre nyfödda men fler äldre</h2><p>Den långsiktiga trenden med att få barn föds fortsätter, både i Göteborg och i resten av landet, och ser inte ut att vända uppåt. Även här är det svårt att göra några säkra prognoser framåt.</p><p>– Man vet egentligen inte riktigt vart barnafödandet kommer ta vägen. Inte ens forskarna vet det. Men mycket tyder på att vi får räkna med färre barn och unga i framtiden, säger Henrik Söderholm.</p><p>Utvecklingen av antalet äldre är däremot säkrare. Framöver kommer vi få en mycket större grupp äldre personer i samhället.</p><p>– De äldre är lättare att göra prognoser på. Det är de stora grupperna födda på 1940- och 1960-talen som ligger bakom ökningen av pensionärer de kommande åren, säger Henrik Söderholm</p><div id="attachment_138331" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138331" class="size-full wp-image-138331" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000.jpg" alt="" width="1000" height="607" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000-768x466.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000-520x316.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000-730x443.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138331" class="wp-caption-text">De stora grupperna födda på 1940- och 1960-talen ligger bakom ökningen av pensionärer de kommande åren. Foto: Lo Birgersson</p></div><h2>Globala händelser påverkar befolkningen</h2><p><strong> </strong>Det senaste decenniet har inneburit stora globala händelser som har varit svåra att förutse och som också har påverkat befolkningen. Även lågkonjunktur, höga inflation och höga räntor påverkar människors flyttmönster.</p><p>– En förändrad omvärld leder till att prognoserna förändras. Före sommaren sänkte till exempel Statistiska centralbyrån sina prognoser över barnafödandet och migrationen till Sverige. Den långsiktiga trenden är tydlig, vi behöver ställa in oss på en lägre befolkningstillväxt framöver, säger Henrik Söderholm.</p><h2>Hoppas på upphämtning under hösten</h2><p>För Göteborgs del brukar befolkningen öka som allra mest under augusti och september, då många unga vuxna flyttar hit för att studera eller börja arbeta. Drygt 1 000 ukrainare förväntas också folkbokföra sig i Göteborg under hösten. Det är personer som via massflyktsdirektivet har haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som nu har möjlighet att folkbokföra sig i Sverige.</p><p>– De kommande månaderna kommer med andra ord att vara viktiga för totalen i slutet av året och kan förhoppningsvis väga upp den hittills låga tillväxten, säger Henrik Söderholm.</p>

Hög utvandring ger rekordlåg folkökning

<p>Under Gamlestadens spårvagnsspår, fabriksbyggnader och bostäder finns rester från Göteborgs föregångare – den medeltida handelsstaden Nya Lödöse som existerade mellan 1473 och 1624.</p><div id="attachment_138208" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138208" class="size-full wp-image-138208" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000.jpg" alt="" width="1000" height="578" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000-768x444.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000-520x301.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000-730x422.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138208" class="wp-caption-text">Den arkeologiska utgrävningen i Gamlestaden har pågått i etapper under tio år. Foto: Nya Lödöse-projektet/Markus Andersson</p></div><h2>Tusentals fynd</h2><p>När stadsutvecklingen i Gamlestaden skulle påbörjas inleddes också en stor stadsarkeologisk utgrävning som pågått i etapper mellan 2013 och 2023. Bland annat har man hittat elva gator, 39 stadsgårdar, hamn- och brygganläggningar, torg, handelsplatser, försvarsanläggningar, en kyrka och en kyrkogård med omkring 1 300 gravar.</p><p>– Vi har grävt nästan 20 procent av Nya Lödöses yta. Vi visste ju innan att det har funnits en stad där, men vi har fått mycket ny information och fördjupat våra kunskaper om livet i hamnstaden. Bland annat har vi fått detaljer om hur de levde sina liv, begravde sina döda, vad de odlade, vad de drack för öl och hur de byggde, säger Christina Toreld, arkeolog och pedagog på Bohusläns museum.</p><div id="attachment_138214" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138214" class="size-full wp-image-138214" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000.jpg" alt="" width="1000" height="652" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000-768x501.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000-520x339.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000-730x476.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138214" class="wp-caption-text">Skärvor från ett dryckeskrus av stengods som tillverkats i Siegburgområdet i nuvarande Tyskland under senare delen av 1500-talet. Foto. Nya Lödöse-projektet/Markus Andersson</p></div><h2>Digital promenad vid historiska platser</h2><p>För att allmänheten ska kunna ta del av resultaten från utgrävningen har Göteborgs Stad tillsammans med Nya Lödöse-projektets arkeologer skapat en digital promenad.</p><p>På Gamlestads Torg kommer en skylt med information och en QR-kod att sättas upp på. Skannar man koden får man filmer, berättelser och ljudspår från sex olika platser i Gamlestaden, där bland annat Nya Lödöses kyrka, hamn och odlingar låg.</p><p>– Skylten blir som ett fysiskt spår av utgrävningen som gör att man kan fortsätta att dyka in i de här historiska platserna. Det blir tydligt att staden verkligen har funnits där. Det är jättekul att den på det här sättet inte glöms bort, säger Christina Toreld.</p><div id="attachment_138210" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138210" class="size-full wp-image-138210" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii.jpg" alt="" width="800" height="910" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii-264x300.jpg 264w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii-768x874.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii-250x284.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii-520x592.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii-730x830.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138210" class="wp-caption-text">Christina Toreld, arkeolog och pedagog på Bohusläns museum. Foto: Privat</p></div><h2>Bok om den gamla staden</h2><p>Arkeologerna från Nya Lödöse-projektet har även gjort en bok med resultaten av utgrävningen. I boken Nya Lödöse – staden under Gamlestaden finns både bilder och berättelser från utgrävningen och den gamla staden.</p><div id="attachment_138225" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138225" class="size-full wp-image-138225" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1.jpg" alt="" width="1000" height="572" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1-300x172.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1-768x439.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1-520x297.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1-730x418.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138225" class="wp-caption-text">Vid undersökningarna av Nya Lödöses kyrkogård togs omkring 1 300 gravlagda individer omhand. De avlidna begravdes ofta utan kista, men i svepning på en bädd av ängshö, mossa eller halm. Foto: Nya Lödöse-projektet, Markus Andersson</p></div><p>Både den digitala promenaden och boken lanseras på onsdag 25 september. Under förmiddagen guidar Nya Lödöse-projektets arkeologer elever från Gamlestadens skolor genom den digitala promenaden.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Så kan du ta del av utgrävningens resultat</h4><p><strong>Vad:</strong> Föreläsning om stadsutvecklingen och utgrävningarna, samt lansering av bok och digital promenad</p><p><strong>När:</strong> Onsdag 25 september klockan 18–19 och 19–20</p><p><strong>Var:</strong> Världslitteraturhuset, hörsalen våning 4, Gamlestads torg 11</p><p>Ingen anmälan krävs, men antalet platser är begränsat till 100 per tillfälle</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/jYzBCoJAFEU_6b3RyanloIySiSMp6dvIUFKCWmi06MP8AX8sadMq8e7u5ZwLBDlQZ1711Tzre2eauRfklJp5knHOQsRAoVShv1dc2JJt4PQFIst1WIBW7Ls7hQ4mXpJogRjbQGt8_BOJ6_wFgJbvi9kXP3-L8TwrzbQIDxh5HI5AQENl-vMtrfoWimYaL9M4VPBosyx_p_IDnaSZNg!!/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=MKBK475QFB=GB=/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads kalendarium: Föreläsning för allmänheten</a></p><p></p></div></div><p>På eftermiddagen blir det föreläsning för inbjudna gäster från förvaltningar, fastighetsägare och byggherrar i området. På kvällen hålls två föreläsningar som är öppna för allmänheten. Alla som deltar får ett exemplar av boken. Den kommer också att finnas att låna på Göteborgs bibliotek.</p><h2>Gamla spår i ny gestaltning</h2><p>Resultatet av utgrävningen av Nya Lödöse har också synliggjorts på olika sätt i stadsutvecklingen.</p><p>– Inom staden har vi från start haft en ambition om att lyfta in Nya Lödöse i nutiden. Vi hade en workshop där vi sedan landade i vad vi skulle gestalta och visa på de allmänna platserna, säger Maria Brandt, projektledare på exploateringsförvaltningen.</p><div id="attachment_138212" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138212" class="size-full wp-image-138212" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800.jpg" alt="" width="800" height="736" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800-300x276.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800-768x707.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800-250x230.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800-520x478.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800-730x672.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138212" class="wp-caption-text">Maria Brandt, projektledare på exploateringsförvaltningen. Foto. Lo Birgersson</p></div><p>Vid Gamlestadens resecentrum finns exempelvis en markmålning i gatubeläggningen som visar hur kvarteren var utbredda i den forna staden. Brunnslock i området har prytts med Nya Lödöses stadssigill och medeltida växter har planterats. Ned mot Säveån går en trappa där det finns namn på personer som levde från Nya Lödöse-tiden fram till i dag. Några av de fynd som har gjorts i samband med utgrävningarna finns att se i anslutning till utställningen 400 år av nöd och lust på Göteborgs stadsmuseum.</p><div id="attachment_138213" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138213" class="size-full wp-image-138213" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800.jpg" alt="" width="800" height="1032" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-233x300.jpg 233w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-794x1024.jpg 794w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-768x991.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-250x323.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-520x671.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-730x942.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138213" class="wp-caption-text">Brunnslock omkring Gamlestads torg pryds av Nya Lödöses stadssigill. Foto: Angélique Rooth</p></div><h2>Fortsatt utveckling av Gamlestaden</h2><p>Stadsutvecklingen i Gamlestaden har pågått sedan början av 2010-talet. Hittills har bland annat ett nytt resecentrum, bostäder, lokaler för handel, service och verksamheter samt en bryggpromenad intill Säveån byggts. Under kommande år görs de stora trafiklederna om och ytterligare bostäder, lokaler och promenadstråk planeras.</p><p>– Gamlestaden är ett viktigt område för att knyta ihop city med nordost och stadsdelen kommer successivt utvecklas till att bli en del av Göteborgs innerstad. Målet är att fördubbla antalet boende och verksamheter i området, säger Maria Brandt.</p>

Nu visas resultaten av utgrävningarna i Nya Lödöse

<p>Enkäten finns digitalt men det går också bra komma till någon av tre fysiska träffar som Åldersvänliga Göteborg arrangerar i september och fylla i enkäten där.</p><p>&#8211; Enkäten är anonym. Resultatet ska användas till att involvera seniorer i hur vi gör Göteborg ännu mer åldersvänligt. Ju fler som svarar, desto bättre underlag får vi, säger Emma Matsson, utvecklingsledare för Åldersvänliga Göteborg.</p><div id="attachment_138005" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138005" class="size-full wp-image-138005" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000.jpg" alt="" width="1000" height="710" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-300x213.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-768x545.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-520x369.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-730x518.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138005" class="wp-caption-text">Foto: Sofia Tillman</p></div><p>Utöver träffarna går det också att få hjälp att fylla i enkäten på kommunala mötesplatser/träffpunkter för seniorer eller vid stadens bibliotek under deras ordinarie öppettider.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Tre träffar med Åldersvänliga Göteborg</h4><ul><li>3 september kl 10–14, Fritidsbanken, Frölunda Torg</li><li>4 september kl 10–14, Seniorhörnan, Angereds Torg 7. Finskspråkig personal finns på plats som kan hjälpa till att fylla i enkät på finska</li><li>16 september kl 9.30–12.30, Mötesplats Backa, Selma Lagerlöfs torg 2</li></ul><p></p></div></div><h2>Kompletterar tidigare undersökning</h2><p>Det är fem år sedan en liknande undersökning gjorts i arbetet för ett åldersvänligt Göteborg.</p><p>&#8211; Svaren vi får in kommer att bli en värdefull del i det fortsatta arbetet för ett åldersvänligt Göteborg, säger Emma Matsson.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Här kan du svara på enkäten</h4><p><a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=xVxF35EMJUiRaH-d59KKBV3UojQGIiREkwLc51HKiX5UMFMyODdZM1U5NkxPVFdTMEJKS0NLSzBQMC4u" target="_blank" rel="noopener">• Vad tycker du är viktigt för att skapa ett åldersvänligt Göteborg?</a></p><p>• Göteborgs Stad är finskt förvaltningsområde, så enkät och information om enkäten är också översatt till finska:<br /><a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=xVxF35EMJUiRaH-d59KKBV3UojQGIiREkwLc51HKiX5UQU4xWEo4NlY4WVhFMVlDNzJZR0dQNkpTRy4u" target="_blank" rel="noopener">Mikä on mielestäsi tärkeää ikäystävällisen Göteborgin luomiseksi? </a>(<strong>Enkät på FINSKA</strong>)</p><p><strong>Har du frågor?</strong><br />Kontakta: Emma Matsson, utvecklingsledare, Åldersvänliga Göteborg<br />via e-post till: <a href="mailto:aldersvanliga@aldrevardomsorg.goteborg.se" target="_blank" rel="noopener">aldersvanliga@aldrevardomsorg.goteborg.se</a> eller på telefonnummer: 031-365 56 05</p><p><strong>Läs mer: </strong>Åldersvänliga Göteborg: resultat av tidigare undersökning <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg/om-aldersvanliga-goteborg#:~:text=/wps/portal%3Furi%3Dgbglnk%253a20221025175030952" target="_blank" rel="noopener">”Basutvärdering”</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_138006" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138006" class="size-full wp-image-138006" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138006" class="wp-caption-text">Foto: Sofia Tillman</p></div>

Seniorer kan lämna förslag för ett åldersvänligt Göteborg

<p>– När staden växer är det här en del av den utvidgade innerstaden där vi planerar för en högre täthet och blandstad med bostäder, handel och service. Det är en stor stadsomvandling som får påverkan för de som besöker, bor och arbetar i Brunnsbo. Det kommer att bli en attraktiv del av Göteborg, säger Linus Sandberg, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Vill du tycka till?<strong> </strong></h4><ul><li>Tisdag 27 augusti klockan 17–19 på Community center i Brunnsbo, Folkvisegatan 14.</li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt/formular-synpunkter-detaljplan?uri=gbglnk%3A20180227150500&amp;formValues=%7B%22hf_registernr%22%3A%22SBF-2023-00408%22%2C%22tf_titel%22%3A%22Brunnsbo%20-%20detaljplan%20f%C3%B6r%20stadsutveckling%20i%20Brunnsbo%22%7D" target="_blank" rel="noopener">Lämna synpunkter här <strong>senast 24 september</strong></a></li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/brunnsbo/stadsutveckling-brunnsbo" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Brunnsbo</a><br /></p></div></div><h2>Fler bostäder och bättre kollektivtrafik</h2><p>Enligt planerna blir det fler bostäder, ett mer tydligt centrum med kontor, en ny förskola och en stadsdelspark. Det blir ny infrastruktur med bland annat spårväg och nya hållplatser. Torget planeras att flyttas för att bättre koppla samman med den nya bytespunkten för de olika transportmedlen.</p><div id="attachment_137906" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137906" class="size-full wp-image-137906" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1.jpg" alt="" width="800" height="764" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1-300x287.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1-768x733.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1-250x239.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1-520x497.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1-730x697.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137906" class="wp-caption-text">Trämodell som visar en översiktsbild över den föreslagna bebyggelsen i Brunnsbo. Bild: Liljewall arkitekter</p></div><p>– Vi har gjort en stor avvägning inför att vi har föreslagit att riva det etablerade torget och bygga ett nytt i ett annat läge. Det nya torget får bättre förutsättningar för att bli en naturlig mötesplats, både för boende och besökare, säger Linus Sandberg.</p><h2>Lummiga områden blir kvar</h2><p><strong> </strong>När planen har tagits fram har man också tänkt på att lägga ny bebyggelse på platser som har lägre värden, som exempelvis mark som i dag är parkeringsplatser.</p><p>– Parkeringsplatserna ersätts med nya parkeringshus. Brunnsbo har också många lummiga områden med möjligheter till lek och rekreation. De vill vi värna om och utveckla mer, säger Linus Sandberg.</p><p>Utbyggnaden börjar tidigast 2027och planeras fortsätta fram till 2035.</p>

Tyck till om ny plan för Brunnsbo

<p>– Vi vill få synpunkter på förslaget men också få ny kunskap om platsen från de i närområdet. På så sätt kan vi justera och förbättra förslaget om det behövs. Alla berörda – grannar, fastighetsägare, verksamhetsutövare och myndigheter är välkomna att tycka till och lämna synpunkter, säger Sandra Trzil, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><div id="attachment_137882" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137882" class="size-full wp-image-137882" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137882" class="wp-caption-text">Flygbild från 2020 med dagens p-hus på Cirkustomten.</p></div><h2>Nya hus och upprustad park</h2><p>Enligt planen ska Lorensbergsparken få ny bebyggelse som ska rymma omkring 150 bostäder med verksamhetslokaler i bottenvåningarna. För att ge rum åt de nya husen ska det parkeringshus som i dag finns på platsen rivas. Det kommer delvis att ersättas av nya parkeringar under mark. Parken med sin grönska kommer att vara kvar i sin helhet och trädrader mot Berzeliigatan och Södra vägen kommer att ersättas av nya träd.</p><div id="attachment_137883" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137883" class="size-full wp-image-137883" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137883" class="wp-caption-text">Vy längs med Berzeliigatan mot Götaplatsen. Visualisering: Semrén+Månsson, Mareld, Soul</p></div><p>– Det finns en känsla av otrygghet på platsen i dag eftersom parken göms bakom det ödsliga garaget. Parken kommer att rustas upp och få tydligare entréer och det blir mer liv och rörelse genom de nya verksamheterna och bostäderna, säger Sandra Trzil.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4><strong>Vill du tycka till?</strong></h4><ul><li>Onsdag 28 augusti klockan 17–18:30 vid trappscenen på Stadsbiblioteket, Götaplatsen 3</li><li>Tisdag 3 september klockan 10:30-11:30. <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt" target="_blank" rel="noopener">Digitalt möte, länk kommer att finnas här </a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt/formular-synpunkter-detaljplan?uri=gbglnk%3A20180227150500&amp;formValues=%7B%22hf_registernr%22%3A%22SBF-2023-00499%22%2C%22tf_titel%22%3A%22Lorensberg%20-%20Bost%C3%A4der%20och%20verksamheter%20vid%20Lorensbergsparken%22%7D" target="_blank" rel="noopener">Lämna synpunkter här senast 24 september </a></li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/lorensbergsparken" target="_blank" rel="noopener">Lorensbergsparken</a><br /></p></div></div><h2>Historia att ta hänsyn till</h2><p>Hela Göteborgs innerstad är ett riksintresse då den innehåller olika spår från 1600-talet och fram till i dag. För omkring 400 år sedan var Södra vägen en av de tre landsinfarter som fanns till fästningsstaden. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri, en jordbruksfastighet, i nuvarande Lorensbergsparken. 1823 byggdes ett värdshus på platsen som under 1900-talet utvidgades till ett populärt nöjescentrum med restaurang, cirkus och teater.</p><div id="attachment_137884" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137884" class="size-full wp-image-137884" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000.jpg" alt="" width="1000" height="707" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000-768x543.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000-520x368.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000-730x516.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137884" class="wp-caption-text">Vy från Lorensbergsparken mot det nya kvarteret och stråket längs med Lorensbergsteatern mot Johannebergsgatan. Visualisering: Semrén+Månsson, Mareld, Soulf</p></div><p>– Eftersom det är en känslig kulturmiljö behöver vi tänka på det. De nya husen måste passa in med kvarterets och omgivningens övriga hus, både i utformning och höjd. Skalan, materialen och detaljer är viktiga. Huvudidén är att vi följer stenstaden som utvecklades på 1800-talet. Det vill säga en stadsmiljö som består av sten- och tegelhus i kvarterstruktur med en tydlig gatubild och stadsmässighet, säger Sandra Trzil.</p><h2>Slutna och offentliga platser</h2><p>I bostadskvarteret kommer det även att skapas en sluten innergård för de boende. Omgivande gator får tydligare gång- och cykelstråk och nya lokaler i bottenvåningarna kan få en blandning av verksamheter som bidrar till stadslivet. De befintliga stråken som leder fram till stadsbiblioteket och Lorensbergsteatern är viktiga och ska rustas upp.</p><p>Byggandet kan som tidigast starta 2027–2030.</p><div id="attachment_137885" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137885" class="size-full wp-image-137885" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="716" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii-300x215.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii-768x550.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii-250x179.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii-520x372.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii-730x523.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137885" class="wp-caption-text">Vy från öster mot det nya kvarteret i korsningen Södra vägen/Berzeliigatan. Visualisering: Semrén+Månsson, Mareld, Soul</p></div>

Plan på nytt kvarter i Lorensberg ute på samråd

<p>Backaplan ska förvandlas från en handelsplats med stora asfalterade ytor till en tätbebyggd stadsmiljö. Området är en viktig pusselbit för att knyta ihop Göteborg över älven.</p><p>Omvandlingen kommer att pågå under de närmaste 15–20 åren. När området är helt färdigbyggt ska det bli en blandstad med cirka 10 000 bostäder och cirka 140 000 kvadratmeter cityhandel. Det blir också kontor och verksamheter, skolor, gröna parker, en idrottshall och ett nytt kulturhus.</p><h2>Konstverk som tankeställare</h2><p>I ett tidigt skede tog kulturförvaltningen fram en kulturplan där man lyfte behoven av att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för konst och kultur när stadsdelen utvecklas.</p><div id="attachment_137831" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137831" class="size-full wp-image-137831" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000.jpg" alt="" width="1000" height="703" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000-768x540.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000-730x513.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137831" class="wp-caption-text">Visionsbild: White arkitekter</p></div><p>Statens Konstråd och stadsdelen bjöd in konstnärer och kreativa nätverk i området. Det resulterade bland annat i resulterade att konstnären Sara Lännerström skapade konstverket Tellustemplet av återvunnet tegel från en riven fastighet på granntomten.</p><p>– Intentionen med ”Tellustemplet” var att det skulle bli en tankeställare, en påminnelse om hållbara material, hantverk och återbruk. Jag pratade med många intresserade personer under de tre veckor jag murade. Därför tror jag verket blev väl grundat även socialt, berättar Sara Lännerström.</p><h2>Största klimatbesparingen</h2><p>Ett stenkast från konstverket bygger nu Skanska ett hus med fasad i återbrukat tegel, på uppdrag av Skandia Fastigheter som har återbruk i sin hållbarhetsstrategi. Höga miljömål ingår i strategin. Att använda återbrukat material istället för nytt medför en koldioxidbesparing på 210 ton, vilket är den enskilt största – men inte den enda – klimatbesparingen i projektet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/backaplan">Göteborg växer: Backaplan</a></p><p></p></div></div><p>– Förutom den stora klimatvinsten får vi en mer intressant och levande fasad i det arkitektoniska uttrycket, ett mer spännande hus som känns mer omhändertaget. Arkitekturen är viktig, säger Sven Orefelt, chef för fastighetsutveckling på Skandia Fastigheter.</p><h2>Hållbar stadsutveckling</h2><p>I dagsläget är detta ett av landets största projekt med återbrukat tegel. Totalt rör det sig om 6 520 kvadratmeter tegel som kommer från flera olika rivningsprojekt. Huset kommer att rymma 420 hyreslägenheter och åtta till nio butiker i bottenplan.</p><p>– Det känns väldigt bra att en byggnad i närheten av ”Tellustemplet” får en fasad i återbrukat tegel, säger konstnär Sara Lännerström.</p><div id="attachment_137832" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137832" class="size-full wp-image-137832" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000.jpg" alt="" width="1000" height="689" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000-300x207.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000-768x529.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000-520x358.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000-730x503.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137832" class="wp-caption-text">Visionsbild: Dreem arkitekter</p></div>

Backaplan utvecklas med återvunnet tegel

<p>– Evenemangsområdet är i dag väldigt präglat av storskaliga evenemang och så kommer det att vara även i fortsättningen. Men nu lägger vi också till bostäder och skola och det blir mer fokus på vardagsliv. Målet är att området ska bli en mer integrerad del av staden, säger Linnéa Finskud, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Öppet hus på Stadsbiblioteket</h4><p>Öppet hus med förslag för program till evenemangsområdet hålls på Stadsbibliotekets trappscen torsdag den 22 augusti, klockan 14–18.</p><p></p></div></div><h2>Nya arenor och nytt bad</h2><p>Enligt ett politiskt beslut ska det planeras för en ny arena på platsen där Valhallabadet ligger i dag och ett nytt bad norr om Valhallagatan. I planprogrammet ingår också en ny gång- och cykelbro över Mölndalsån som ska knyta ihop området med Gårda och innerstaden.</p><p>Norr om Valhallagatan planeras för två bostadskvarter. I de västra delarna finns förslag på två högre byggnader som kan innehålla både hotell, kontor och bostäder.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/28/28EBLOCKGE.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Arenaområdet_textad_FINAL" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/28EBLOCKGE?theme=" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div><p><em>I filmen kan du se förslaget på ett nytt evenemangsområde. Music from <a href="https://uppbeat.io/t/brock-hewitt-stories-in-sound/rule-of-life" target="_blank" rel="noopener">#Uppbeat (free for Creators!)</a>:</em><em>License code: TGCZAZIO4EPQJKWC</em></p><p>– Med fler aktiviteter i bottenplan utmed Valhallagatan och en utveckling av gång och cykel blir det en mer levande stadsdel, säger Linnéa Finskud.</p><h2>Byggstart tidigast 2027</h2><p>Utbyggnaden av evenemangsområdet kommer att börja tidigast under 2027 och pågå under många år.</p><p>– Det här är en väldigt långsiktig process. Men badet är det som planeras att byggas först. När det är klart planeras den nya arenan att byggas, säger Linnéa Finskud.</p><p>På öppet hus den 22 augusti deltar representanter från de förvaltningar som varit delaktiga i arbetet med planprogrammet. Även representanter från de aktörer som ska bygga det nya området kommer att vara på plats.</p><p>– På öppet hus kan man ta del av planerna för området, men framför allt finns det möjlighet att ställa frågor om det är något man undrar, säger Linnéa Finskud.</p><h2>Synpunkter kan lämnas till 3 september</h2><p>Alla som vill tycka till om planprogrammet kan göra det fram till den 3 september.</p><p>– För oss från staden är det väldigt viktigt att få input på de olika delarna i förslaget. Vi kommer sedan att arbeta vidare med de synpunkter vi får in och de finns också med i den politiska förankringen<em>, </em>säger Linnéa Finskud.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Planprogram för evenemangsområdet</h4><p>Planprogrammet är en övergripande beskrivning av hur staden vill utveckla evenemangsområdet. Parallellt pågår också arbetet med två detaljplaner för området. Godkännande av planprogrammet och beslut om samråd för detaljplanerna är planerat till början av 2025.</p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNDJ2NXQzMTIz9XFwD_A28_cz1w8EKfI2czQw9DIz83Z0t3QzMDAJdAgMDzA0M_I31o4jRb4ADOBoQpx-Pgij8xhfkhoaGOioqAgBPFIt2/p0/IZ7_IA2C144121C3D0643NDEPO0KV3=CZ6_IA2C144121C3D0643NDEPO0KN7=MEviewDetail!SBF-2023-00175==/" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Här kan du ta del av handlingarna, läsa mer om förslaget och lämna synpunkter</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/evenemangsomradet-garda/ny-arena-och-stadsutveckling-i-evenemangsomradet/!ut/p/z1/jZDBboJAEIafxQNHmWEhq_VG0BaNBGkUcS_NYqaLCWXNsvTQpy-0nhpLO7eZfF_-mQEBBYhGvl-UtBfdyLrvT4K_rEMWeUHgsXjjL5GnsyTL97vgec3h-AUkLOJejCx9ih4ekWO2zLLdDDH1QfzHHwEGH3-pEG_-CPBH_gaEqnX5fWrYlP5cgTD0SoaM25l-XFl7bRcOOig7W7lKWyq1UW5LDt6TKt1aKH6yECPkIKzpaMi0WtelNIPPTBIlvd9STefh7VCMr3x9OxyKjy0dpytxCieTT5I7Hjo!/?uri=toolbar:close" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer</a></li></ul><p></p></div></div>

Öppet hus om framtidens evenemangsområde

<p>I projektet Mutual benefits har Göteborgs Stad i snart tre år arbetat med hur hemlösa och personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa kan inkluderas i stadens utveckling.</p><p>I en stad som växer uppstår ofta konkurrenssituationer mellan socialt utsatta grupper och allmänheten som upplever oro för att möta de här personerna på vissa platser.</p><div id="attachment_137767" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137767" class="size-full wp-image-137767" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Petter-800.jpg" alt="" width="800" height="708" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Petter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Petter-800-300x266.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Petter-800-768x680.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Petter-800-250x221.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Petter-800-520x460.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Petter-800-730x646.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137767" class="wp-caption-text">Petter Nilsson är projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst.</p></div><p>– Den nuvarande stadsutvecklingen gynnar inte den här gruppen. Det som vi har tänkt är trygghetslösningar skapar en otryggare situation och gör att redan utsatta personer drivs runt från plats till plats. I projektet har vi bland annat tagit fram konkreta förslag på vad man kan göra i stället, både när det gäller socialt stöd och hur man kan jobba med det fysiska rummet, säger Petter Nilsson, projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst.</p><h2>Forskare berättar om andra städer</h2><p>Den 29 augusti ska Petter Nilsson prata om insikterna från projektet på ett seminarium på Frihamnsdagarna. Där kommer också Julia Fredriksson och Joanna Gregorowicz-Kipszak, forskare på institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik på Chalmers, att berätta om resultatet av den forskningsöversikt som gjorts inom ramen för Mutual benefits.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Mutual benefits – klok design för ökad trygghet och en stad för alla</h4><ul><li>Projekt med fokus på hur socialt utsatta människor kan inkluderas när vi utvecklar staden</li><li>Drivs av socialförvaltningen Sydväst i samarbete med Göteborgs Stadsmission, Stena Fastigheter, Wallenstam och Chalmers. Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, delfinansierar projektet</li><li>Den 7 oktober håller projektet en slutkonferens på Gothia Towers</li></ul><p><strong> Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/klokdesign" target="_blank" rel="noopener">Mutual benefits</a></p><p></p></div></div><p>– Det här är ju ett fenomen som finns i städer över hela världen. Forskarna har bland annat tittat på några danska projekt där man inte haft en exkluderande strategi utan i stället jobbat med att förbättra tryggheten för alla i staden, säger Petter Nilsson.</p><h2>Mer dialog behövs</h2><p>Petter Nilsson menar att Göteborgs Stad kan bli bättre på att ta in fler perspektiv när staden planeras, bland annat genom att hålla en dialog med socialt utsatta så att de får komma till tals.</p><p>– Vi behöver också bli bättre på att ta vara på den kunskap som finns hos de som jobbar med socialt utsatta inom staden, säger han.</p><h2>Panelsamtal med olika perspektiv</h2><p>I seminariet på Frihamnsdagarna ingår ett panelsamtal med bland andra Robert Andersson Hammarstrand, ordförande för exploateringsnämnden och Catarina Berndtsson, områdeschef på Göteborgs stadsmission.</p><p>– Seminariet är ett bra tillfälle för den som vill få mer kunskap om de här frågorna. Hur vi skapar en tryggare stad även för utsatta grupper är något som berör oss alla, säger Petter Nilsson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Frihamnsdagarna 29–31 augusti</h4><ul><li>Är en demokratisk mötesplats öppen för allmänheten</li><li>Syftet är att stärka demokratin och bidra till förändring</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://frihamnsdagarna.se/program/far-socialt-utsatta-plats-i-morgondagens-goteborg/" target="_blank" rel="noopener">Mutual benefits på Frihamnsdagarna</a></li><li><a href="https://frihamnsdagarna.se/" target="_blank" rel="noopener">Frihamnsdagarna</a></li></ul><p></p></div></div>

Frihamnsdagarna lyfter socialt utsatta

<p>De personer som kommer bo på boendet med särskild service (BmSS) vid Julianska gatan får, utifrån sin funktionsnedsättning, stöd av personal. Stödet utgår från den enskildes behovs och boendet är bemannat dygnet runt.</p><h2>Ska kunna leva så självständigt som möjligt</h2><p>Boendet är en gruppbostad med sex lägenheter samt gemensamma- och personalutrymmen. I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) framgår tydligt att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Därför är en viktig del för hyresgästerna att få bo nära till exempel kollektivtrafik och butiker.</p><div id="attachment_137723" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137723" class="size-full wp-image-137723" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Julianska_bmss-800.jpg" alt="" width="800" height="694" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Julianska_bmss-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Julianska_bmss-800-300x260.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Julianska_bmss-800-768x666.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Julianska_bmss-800-250x217.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Julianska_bmss-800-520x451.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Julianska_bmss-800-730x633.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137723" class="wp-caption-text">Skiss av det  nya boendet med plats för sex hyresgäster.</p></div><h2>Fokus på att minska klimatpåverkan</h2><p>– Vi bygger mestadels i trä – både stommar och fasad, och i grunden använder vi klimatförbättrad betong. En hel del material har vi tagit hand om och skickat till återbruk från rivningen av förskolan, som låg på tomten innan, berättar Johan Hansson, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen i Göteborg.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/28/28EBLOCKGE.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Arenaområdet_textad_FINAL" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/18CB36U3O8?theme=" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div><p><em> Projektledare Johan Hansson berättar om bygget av det nya boendet. Film: Carl Edholm</em></p><p>– På tomten har vi dessutom anlagt ett dagvattensystem. Systemets främsta uppgift är att fördröja och rena dagvattnet i området med hjälp av ett kolmakadammagasin. Biokolet i systemet används för att hålla fukt och ge näring till träd och buskar, samtidigt som det renar dagvattnet och binder koldioxid &#8211; som en kolsänka.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4><strong>Länk:</strong></h4><p>Göteborg växer: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-nordost/kortedala---kviberg/julianska-gatan---bmss-boende-nybyggnad" target="_blank" rel="noopener">Julianska gatan &#8211; nybyggnad av BmSS-boende</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_137722" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137722" class="wp-image-137722 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/julianska-bmss-1000.jpg" alt="" width="1000" height="431" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/julianska-bmss-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/julianska-bmss-1000-300x129.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/julianska-bmss-1000-768x331.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/julianska-bmss-1000-250x108.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/julianska-bmss-1000-520x224.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/julianska-bmss-1000-730x315.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137722" class="wp-caption-text">Skiss av det  nya boendet med plats för sex hyresgäster.</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Kortedala<strong><br /></strong></h4><p>Vid mitten av 1950-talet var Kortedala Sveriges största byggarbetsplats och kallades satellitstadsdel då området inte hade direkt anknytning till äldre stadsbebyggelse. Här byggdes över 8000 bostäder och satsningen avspeglade också det nya moderna folkhemmet.</p><p><strong>Läs mer:</strong> Göteborgs stadsmuseum: <a href="https://goteborgsstadsmuseum.se/kulturmiljo/artiklar/lyktan-i-kortedala/" target="_blank" rel="noopener">Lyktan i Kortedala</a></p><p></p></div></div>

Nytt boende med särskild service byggs i Kortedala

<p>Palmhuset restaureras i etapper under sommarhalvåren 2023-2026. I år är det Tropikhusets tur. Nu i juni restaureras gjutjärnsstommen från 1878. Blästringen för att få bort gammal färg och rost är klar, och nästa steg är att måla stommen i fem olika färglager. Det sista lagret är linoljefärg för att återskapa hur det såg ut när Palmhuset var nytt för nästan 150 år sedan.</p><p>I restaureringen ingår också att byta ut allt akrylglas mot riktigt glas, och att byta och måla fönsterbågar och andra trädetaljer, installera ny solskyddsduk och byta aluminiumdörrar mot traditionella spegeldörrar i trä.</p><p>De delar av Palmhuset som inte restaureras är öppet för besökare, inklusive Vattenhuset som restaurerades förra sommaren.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/01/01CBM9PCDS.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="2024-06-04_Palmhuset_Blästring" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/01CBM9PCDS?theme=" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div><p>Film: Carl Edholm</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p>Göteborg växer: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/palmhuset--restaurering" target="_blank" rel="noopener">Palmhusets restaurering</a></p><p>Trädgårdsföreningen: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/tradgardsforeningen/palmhuset" target="_blank" rel="noopener">Palmhuset</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Följ med bakom byggställningarna i Palmhuset

<p>Filmen berättar också hur bygget av den nya spårvägen påverkar trafiken, bland annat det planerade spårstoppet på Hisingsbron från 24 juni till 21 juli.</p><p>Medverkar gör David Palmqvist, biträdande projektledare, exploateringsförvaltningen och Johan Gerefalk, byggledare trafik, exploateringsförvaltningen. Programledare är Peter Wannding.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src=" https://im11.inviewer.se/skiss/87/87CBQIPUR2.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Spårvägsbyggarna - DEL 2 - MED TEXT" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/87CBQIPUR2?theme=" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Se andra delen av Spårvägsbyggarna 

<p>Masthuggskajen i Göteborg genomgår en stor omvandling. Gamla kvarter kompletteras med bostäder, verksamheter, restauranger, förskolor, hotell, parker och en ny halvö. Som en del i omvandlingen har Göteborgs Stad nu valt ut två konstnärer som ska bidra med offentlig konst till områdets östra och västra del. Tematiken är ”port till världen” och ”port till staden”.</p><h2>Symboliserar utvandringen till Amerika</h2><p>Katja Larsson, som är baserad i London, kommer att skapa &#8220;Emigrantmonumentet&#8221;. Verket består av tre bronsstatyer som symboliserar utvandringen till Amerika, som till stor del skedde via Masthuggskajen.</p><p>– Det kändes självklart att skapa en gestaltning till minne av denna otroliga händelse i Göteborgs historia och ännu mer självklart att sammanlänka den med några av nutidens emigrantberättelser, säger Katja Larsson.</p><p>Stockholmsbaserade Johanna Gustafsson Fürsts verk kommer att skapas genom en undersökande del med deltagarbaserade inslag som ska leda till en permanent konstgestaltning.</p><h2>&#8220;Kan utgå från Masthuggskajens historia&#8221;</h2><p>– För att säkerställa att något öppet och levande finns närvarande i området ska verket spridas ut på flera platser och kunna förvandlas över tid. Jag kommer att kombinera material som sten, aluminium, trä och plantor med olika egenskaper och förmågor att bestå i det offentliga rummet, säger hon.</p><p>Enligt Claudia Schaper, processledare för offentlig konst på Göteborg Konst, kan konstnärerna utgå från Masthuggskajens historia och det som gett karaktär till området över lång tid.</p><p>– Men framför allt är det en möjlighet för dem att ta historien vidare till en samtida kontext – att bidra till en stad som är inkluderande. Konsten tillför andra berättelser, perspektiv och livsformer i vår gemensamma stadsmiljö, säger Claudia Schaper.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Ny konst på Masthuggskajen</h5><ul><li>Konsten på Masthuggskajen finansieras genom enprocentregeln. Regeln innebär att när Göteborg Stads bolag och förvaltningar gör nyinvesteringar i byggprojekt ska de avsätta en procent av byggkostnaden till konst.</li><li>Exploateringsförvaltningen är beställare och Göteborg Konst, kulturförvaltningen, processleder konstprojekten. De ska vara klara 2030, ungefär då beräknas även Masthuggskajen stå färdig.</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

De ska skapa ny konst till Masthuggskajen

<p>Under augusti hålls Veteran-VM i friidrott i Göteborg. Som en del av aktiviteterna kring världsmästerskapet visas den brittiska fotografen Alex Rotas bilder i utställningen Snabb. Stark. Årsrik. på Stadsbiblioteket Götaplatsen 26 juni till 23 augusti.</p><p>– I flera år har Alex Rotas rest runt i världen och fotograferat seniora friidrottare när de tävlar i internationella mästerskap och lyckats fånga dem mitt i kastet, hoppet eller steget, säger Lotta Lord, verksamhetsutvecklare, Generationsmöten på socialförvaltning centrum.</p><div id="attachment_137127" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137127" class="size-full wp-image-137127" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Lotta-Lord-800.jpg" alt="" width="800" height="855" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Lotta-Lord-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Lotta-Lord-800-281x300.jpg 281w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Lotta-Lord-800-768x821.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Lotta-Lord-800-250x267.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Lotta-Lord-800-520x556.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Lotta-Lord-800-730x780.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137127" class="wp-caption-text">Lotta Lord, verksamhetsutvecklare, Generationsmöten på socialförvaltning centrum.</p></div><h2>Inspirera alla generationer</h2><p>Med sina bilder vill Alex Rotas utmana föreställningarna om vad vi kan göra när vi blir äldre och få betraktarna att känna sig mer optimistiska och glada inför denna del av livet.</p><p>– Det är därför vi har valt att anordna utställningen, för att inspirera alla generationer. Vi vill visa att man aldrig blir för gammal för att röra på sig och idrotta. Det är så mycket glädje och positivitet i bilderna och jag själv får så mycket inspiration inför att bli äldre när jag ser dem, säger Lotta Lord.</p><p>Den 26 juni klockan 11:00 är det vernissage för fotoutställningen Snabb. Stark. Årsrik. på stadsbiblioteket vid Götaplatsen och alla är välkomna.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Fotoutställningen Snabb. Stark. Årsrik.</h5><ul><li>Har vernissage onsdagen 26 juni, klockan 11:00, på stadsbibliotekets entréplan</li><li>Pågår fram till 23 augusti</li><li>Ingår i Årsrika Göteborg 2024, som är en del av Veteran-VM i friidrott 2024, 13–25 augusti</li><li>Är ett samarbete mellan Alzheimerfonden, Göteborgs Stad – Generationsmöten, Åldersvänliga Göteborg och Agecap</li></ul><h5><strong>Länkar:</strong></h5><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg/social-delaktighet-och-inkludering/om-arsrika-goteborg/lokalt-kalendarium-arsrika-veteran-vm-2024" target="_blank" rel="noopener">Kalendarium för Årsrika Göteborg under Veteran-VM 2024</a></p><p><a href="https://www.2024wmac.com/sv/" target="_blank" rel="noopener">Veteran-VM i friidrotts officiella hemsida</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/generationsmoten-i-centrum/om-generationsmoten" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Generationsmöten</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Åldersvänliga Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Fotoutställning utmanar uppfattningar om åldrande

<p>Med Jubileumsparken i Frihamnen har göteborgarnas önskemål om grönområde, komma nära vattnet och bada mitt i stan förverkligats.</p><p>Redan från start har göteborgarna fått vara med och planera, testa och bygga för att se vad som fungerar på platsen. Bad, bastu, lekberg och uteklassrum är några av prototyperna.</p><h2>Göteborgs femte utflyktslekplats</h2><p>De första permanenta delarna av Jubileumsparken började byggas i januari 2021. I augusti 2022 öppnades utflyktslekplatsen med fantasifulla och färgglada lekskulpturer omgivna av grönskande gläntor. En ny bastu med samma utseende och placering som prototypen Allmänna bastun håller på att byggas och öppnar sommaren 2024.</p><div id="attachment_136945" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136945" class="size-full wp-image-136945" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/badet-1000.jpg" alt="" width="1000" height="749" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/badet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/badet-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/badet-1000-768x575.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/badet-1000-250x187.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/badet-1000-520x389.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/badet-1000-730x547.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136945" class="wp-caption-text">Hamnbadet öppnade och invigdes i samband med Göteborgs jubileumsfestival i juni 2023. Den nya allmänna bastun öppnar nu i sommar. Foto: Mareld/Sebastian Anderberg</p></div><h2>Vinnaren presenteras 25 juni</h2><p>Nu har Jubileumsparken nominerats till utmärkelsen Landzine international landscape award 2024 i kategorin Public projects. Teamet med landskapsarkitekter – Mareld + atelier le balto – har på uppdrag av Göteborgs Stad arbetat med projektet sedan 2016. Utflyktslekplatsen har gjorts i samarbete med New order arkitektur/Daniel Ekta Götesson/Patrik Bengtsson som står bakom alla lekskulpturer. Vinnaren presenteras den 25 juni.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://landezine-award.com/" target="_blank" rel="noopener">Landezine international landscape award &#8211; de nominerade bidragen</a></p><p></p></div></div><h2>Jubileumsparken fortsätter växa</h2><p>Men ännu är parken inte färdigställd. Det är inte bara träden och buskarna på platsen som växer och utvecklas – hela parken ska bli större. I dagsläget är det svårt att ange slutgiltig utbredning och utformning, men ett riktmärke är att den ska omfatta cirka åtta till tio hektar (80 000-100 000 kvm) år 2035.</p><div id="attachment_136946" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136946" class="size-full wp-image-136946" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/trad-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/trad-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/trad-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/trad-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/trad-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/trad-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/trad-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136946" class="wp-caption-text">Jubileumsparken är en mötesplats med biologisk mångfald och närhet till vattnet. Foto: Mareld/Philip Liljenberg</p></div>

Jubileumsparken kan få internationellt pris

<p>Förslaget bygger på att utforska platsens historia och samla in berättelser, men exakt vad slutresultatet blir återstår att se.</p><div id="attachment_136901" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136901" class="size-full wp-image-136901" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/kerstin-bergendal-1000.jpg" alt="" width="1000" height="562" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/kerstin-bergendal-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/kerstin-bergendal-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/kerstin-bergendal-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/kerstin-bergendal-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/kerstin-bergendal-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/kerstin-bergendal-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136901" class="wp-caption-text">Konstnären Kerstin Bergendal (född 1957) växte upp i Göteborg, men bor sedan länge i Köpenhamn. Foto: CU von Platen</p></div><p>– Det blir nog lite klurigt att arbeta med en plats som alla tror att de redan vet allt om, men det är en bra anledning att knacka dörr och fråga vad andra vet och minns om Götaplatsen, säger konstnären Kerstin Bergendal.</p><p>Göteborgs Stad ska rusta upp Avenyn, och som en del av projektet har tre konstnärer bjudits in att lämna idé- och processförslag för ny offentlig konst på Götaplatsen. En sakkunnig jury har nu utsett vinnaren.</p><h2>Erfaren och erkänd konstnär</h2><p>Kerstin Bergendal är baserad i Köpenhamn och är konstnär, curator och lektor inom fri konst på HDK-Valand. Hon har varit verksam i nästan 40 år och är internationellt respekterad för sitt arbete med tidsbaserade deltagande interventioner – en form av konst som innebär att vara på en plats en längre tid och samla in berättelser för att starta samtal och påverka samhället.</p><p>Kerstin Bergendal är född och uppvuxen i Göteborg. Hon ser sitt förslag ”ROTVÄLTA/föreställning” som en möjlighet att lära sig mer om Götaplatsen och sin hemstad.</p><h2>Så arbetar konstnären med projektet</h2><p>Projektet börjar med en insamlingsfas där konstnären söker i arkiv efter bilder, planer, tankar och idéer om Götaplatsen och staden. Hon letar också efter medspelare som kan mer om platsen.</p><p>– Jag har inte bott här på 48 år och hoppas att andra vill vara med och bidra. Jag har redan några historiker och forskare som vill hjälpa mig, säger hon.</p><p>I februari 2025 planerar Kerstin Bergendal en serie offentliga samtal med 12–15 personer. Dessa samtal blir till ett event i sig, där göteborgare bjuds in på soppa för att lära sig mer om Götaplatsens historia. Samtalen ska filmas och bli en del av underlaget till tolv konstvideor.</p><p>Projektets sista steg är att omvandla materialet från de två tidigare stegen till ett bestående konstverk. Vad som faktiskt kommer att tillföras till Götaplatsen är alltså ännu inte klart.</p><h2>Göteborg konst leder processen</h2><p>Stadsmiljöförvaltningen har beställt konstverket. Stadens konstenhet, Göteborg konst på kulturförvaltningen, leder projektet.</p><p>– Juryn var överens om att ”ROTVÄLTA/föreställning” lyckas fånga en mångfald av röster som visar hur Götaplatsen uppfattas och används i dag. Den sista fasen, när konstnären föreslår en bestående del av konstverket, kommer även gynna framtida generationer av besökare, säger Elena Jarl, processledare för offentlig konst på Göteborg Konst.</p><p>Projektet finansieras genom enprocentregeln, som innebär att en procent av byggkostnaden ska avsättas till konst när Göteborgs Stad investerar i nya byggprojekt.</p><p>Konstverket ska vara klart i början av 2027, men tidplanen är preliminär.</p>

Hon ska bidra med ny konst till Götaplatsen

<p>Stadsbyggnadsförvaltningens lokaler på Köpmansgatan 20 ska renoveras. Därför flyttar utställningarna över detaljplaner och planprogram till stadsbiblioteket.</p><p>Från och med måndag 3 juni och fram till hösten 2026 kan besökare ta del av planerna intill stadsbibliotekets hörsal en trappa ner.</p><p>– Vi är väldigt glada över att ha hittat en så bra lösning för våra utställningar. Vi har sedan tidigare ett gott samarbete med stadsbiblioteket som nu fördjupas när de tar emot oss när våra lokaler renoveras, säger Sofia Höwing, kommunikationschef på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Detaljplaner och planprogram i samråds- och granskningsskedet</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/stadsbiblioteket" target="_blank" rel="noopener">Stadsbiblioteket</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/stadsbyggnadsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Stadsbyggnadsförvaltningen</a></li></ul><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Utställning flyttar till stadsbiblioteket

Varde ljus – när elektriciteten kom till Göteborg

<p>På plats i Göteborg Stads tält vid det stora insektshotellet i Opalparken finns representanter från stadsbyggnadsförvaltningen för att prata med göteborgarna om planerna för hur Tynnered ska utvecklas de kommande åren. Se mer om detta i filmen här nedan.</p><h2>Bygg ett eget insektshotell</h2><p>På invigningsdagen finns det också chans att bygga ett eget insektshotell tillsammans med projektledare från Göteborgs Stad eller testa sina kunskaper om Opalparken och Opaltorget i ett quiz.</p><p>På invigningen sjunger kulturskolans kör. Invigningstalar gör exploateringsnämndens ordförande Robert Hammarstrand (S), Karin Pleijel (MP), kommunalråd med ansvar för miljö och stadsmiljö samt stadsträdgårdsmästare Johan Rehngren.</p><p>Se filmen från nya Opalparken:</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc;margin: 0 auto;width: 100%"><div style="position: relative"><img decoding="async" style="height: auto;width: 100%" src="https://im11.inviewer.se/skiss/96/96CBX0M9VK.jpg" alt="" /></div></div><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong></p><p><a href="https://www.facebook.com/events/1543058572939009?acontext=%7B%22event_action_history%22%3A[%7B%22extra_data%22%3A%22%22%2C%22mechanism%22%3A%22unknown%22%2C%22surface%22%3A%22home%22%7D%2C%7B%22extra_data%22%3A%22%22%2C%22mechanism%22%3A%22your_upcoming_events_unit%22%2C%22surface%22%3A%22bookmark%22%7D%2C%7B%22extra_data%22%3A%22%22%2C%22mechanism%22%3A%22your_upcoming_events_unit%22%2C%22surface%22%3A%22bookmark%22%7D]%2C%22ref_notif_type%22%3Anull%7D" target="_blank" rel="noopener">Facebook: Program Tynneredsdagen 26 maj</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/7946bcd8-b234-430a-b103-28601e86c60b" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Nu kan du njuta av den nya Opalparken</a></p><p></p></div></div>

Opalparken invigs

<div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna här:</strong> <a href="https://gotepod.podbean.com/e/avsnitt-37-konstens-roll-i-goteborgarnas-vardag/" target="_blank" rel="noopener">Göteborg avsnitt 37: Konstens roll i göteborgarnas vardag</a></p><p></p></div></div><p>Medverkande i det här avsnittet är konstprojektledaren Laila Ekefäll och konstnären Marie Holmgren som bland annat pratar om sitt konstverk Nattdjur på Kennedygatans förskola. Stadsarkitekt Björn Siesjö leder samtalet.</p><p>Göteborgs Stad avsätter en procent av byggkostnaden till offentlig konst i anslutning till byggnaderna. Det innebär att man kan få konstupplevelser om man går eller jobbar på förskola, eller hämtar och lämnar. Konsten finns överallt!</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssna mer:</strong>  <a href="https://gotepod.podbean.com/" target="_blank" rel="noopener">Här hittar du alla tidigare avsnitt av Götepod</a></p><p></p></div></div>

Götepod tar upp konstens roll i göteborgarnas vardag

<p>Omställningslabbet öppnade i juni 2023 som en del av Göteborgs 400-årsjubileum. Mötesplatsen designades och byggdes av olika konstnärer, arkitekter och studenter till största delen av återbrukat material.</p><p>Under det första året har man testat olika sätt som allmänheten kan delta i omställningsarbetet mot en mer hållbar stad, till exempel genom olika workshops, samtal och prototypbyggen. Här finns bland annat ett så kallat makerspace, en verkstad där prototyper kan utvecklas, och en utomhusscen.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Omställningslabbet</h5><ul><li>Omställningslabbet är en fysisk framtidsprototyp och mötesplats i Frihamnen med fokus på hållbar omställning</li><li>Här finns möjligheter att samtala om och prototypa kring hur Göteborg ska utvecklas till en hållbar stad</li><li>Omställningslabbet är en del av den platsutveckling som pågår i Frihamnen sedan 2012</li><li>Metoden platsutveckling används för att testa framtida funktioner på platsen i liten skala tillsammans med allmänheten innan större investeringar görs</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-parker-och-stadsmiljoer/omstallningslabbet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Omställningslabbet</a></p><p></p></div></div><p>– Vi tog fram den första versionen av Omställningslabbet inför jubileet och har under året jobbat mycket med studenter som har tittat på vad ett omställningslabb faktiskt kan vara. Vi har jobbat med olika prototyper och delprojekt och har till exempel utvecklat ett urbant vardagsrum. Den marina kolonilotten Flytevi är också en del av labbet, säger Cecilia Helsing som är planeringsledare för stadsutveckling på stadsmiljökontoret.</p><div id="attachment_136138" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136138" class="size-full wp-image-136138" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Cecilia-Helsing-800.jpg" alt="" width="800" height="674" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Cecilia-Helsing-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Cecilia-Helsing-800-300x253.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Cecilia-Helsing-800-768x647.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Cecilia-Helsing-800-250x211.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Cecilia-Helsing-800-520x438.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Cecilia-Helsing-800-730x615.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136138" class="wp-caption-text">Cecilia Helsing är planeringsledare för stadsutveckling på stadsmiljökontoret. Foto: Simon Haglund</p></div><h2>Nytt omslag av återvunnet material</h2><p>Nu ska platsen utvecklas vidare. Efter en upphandling har ett team från Link arkitektur, New order arkitektur, Växtverket och Göteborgs konstruktörsbyrå fått uppdraget. Deras förslag ”Omslaget” innebär bland annat att de befintliga delarna av Omställningslabbet får en böljande röd inramning gjord av återbrukade material, som knyter ihop platsen och samtidigt blir ett väderskydd. Det kommer också bli en ny entré och gröna ytor med ätbara vilda växter där insekter och fåglar förhoppningsvis ska trivas.</p><p>– De har jobbat på ett väldigt spännande sätt med olika slags återbrukade material och det är ju också mycket det som Omställningslabbet handlar om. Den vilda trädgården är också ett spännande sätt att testa hur man kan få in fler liknande gröna ytor i staden, säger Cecilia Helsing</p><h2>Allmänheten bjuds in till bygget</h2><p>Bygget av de nya delarna startar under hösten och allmänheten kommer att bjudas in för att ta del av utvecklingen och även vara med i själva byggprocessen. Redan 2 juni blir det en kickoff och ettårsfirande med fika, workshop och presentation av arbetet framåt.</p><div id="attachment_136139" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136139" class="size-full wp-image-136139" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/omstallningslabbet-1000.jpg" alt="" width="1000" height="572" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/omstallningslabbet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/omstallningslabbet-1000-300x172.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/omstallningslabbet-1000-768x439.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/omstallningslabbet-1000-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/omstallningslabbet-1000-520x297.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/omstallningslabbet-1000-730x418.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136139" class="wp-caption-text">Så här kommer entrén till Omställningslabbet att se ut. Ett rött väderskydd av återbrukat material och gröna ytor med vilda växter är andra delar som kommer att utvecklas på mötesplatsen. Foto: LINK arkitektur och New order arkitektur</p></div><p>– Vi vill att många ska bli nyfikna och vilja vara med. Jag hoppas att fler personer får upp ögonen för platsen nu när mötesplatsen kommer bli mer synlig tack vara den här gestaltningen, säger Cecilia Helsing.</p><p>Men exakt hur Omställningslabbet kommer att se ut och användas längre fram är det ingen som vet.</p><p>– Detta är ju en prototyp där vi testar olika saker för att sedan utvärdera. Det är en pågående process där vi lägger till saker steg för steg beroende på vad det finns för behov. Har man en idé kopplad till hållbar utveckling är det bara att höra av sig så ser vi vad vi kan hitta på, säger Cecilia Helsing.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Fira ett år med Omställningslabbet!</h5><p><strong>När:</strong> Söndag 2 juni, klockan 11–15.</p><p><strong>Var:</strong> Omställningslabbet i Frihamnen.</p><p><strong>Hur:</strong> Var med och fira året som gått och framtiden som kommer med en kick-off för arbetet med Omslaget. Pyssla med flaggor, fika, lyssna på musik, njut av sommaren och prata platsskapande.</p><p>Klockan 12 är det presentation av Omställningslabbet och Omslaget där teamet berättar om processen framåt och hur det kommer vara möjligt att delta.</p><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-parker-och-stadsmiljoer/omstallningslabbet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Omställningslabbet</a></li><li><a href="https://www.facebook.com/omstallningslabbet" target="_blank" rel="noopener">Facebook: Omställningslabbet</a></li></ul><p></p></div></div>

Omställningslabbet utvecklas tillsammans med göteborgarna

<p>– Efter upprustningen ska Olof Palmes plats ha mer och varierad grönska året om, ökad tillgänglighet med tydliga stråk och bättre belysning, fler och olika typer av sittplatser, möjlighet för grupper att samlas samt plats för uteserveringar och lek, säger Johanna Axelsson, projektledare för gestaltningsarbetet, stadsmiljöförvaltningen.</p><h2>Mycket som ska få plats</h2><p>På uppdrag av Göteborgs Stad har arkitektkontoret 02Landskap tagit fram ritningar på hur platsen kommer att se ut. Gestaltningen bygger dels på den förstudie som dåvarande park- och naturförvaltningens gjort, dels på dialog med göteborgare, verksamheter och organisationer i området.</p><div id="attachment_136082" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136082" class="size-full wp-image-136082" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Olof-Palmes-plats-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Olof-Palmes-plats-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Olof-Palmes-plats-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Olof-Palmes-plats-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Olof-Palmes-plats-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Olof-Palmes-plats-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Olof-Palmes-plats-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136082" class="wp-caption-text">Betydligt fler människor än idag kommer att röra sig i området när byggprojekten på Masthuggskajen, den nya halvön och Järnvågsparken är klara vilket bidrar till ökad trygghet också på Olof Palmes plats. Visualisering: 02Landskap</p></div><p>Det är mycket som ska få plats på en begränsad yta. Här ska finnas träd och grönska som dämpar buller, renar luften, tar hand om regnvatten och skyddar mot sol och vind. Och här har faktiskt legat en trädgård för länge sedan.</p><p>– Under sent 1800-tal fanns en representationsträdgård på den här platsen. Nu blir det åter igen en grönare plats med träd, buskar och blomsterplanteringar samt vintergröna idegranshäckar, klippta i böljande former som kopplar till 1700-talet då Pusterviken täckte platsen, berättar Johanna Axelsson.</p><p>Sex av de sju hästkastanjer som står på Olof Palmes plats idag har drabbats av svampangrepp som förstör rötterna. Träden kommer därför att tas ner och ersättas med drygt 20 nya träd som planteras längs med och på torget under nästa höst.</p><h2>Möten, aktiviteter och lekfull konst</h2><p>I arbetet med förstudien kom det fram önskemål om möjlighet till både spontana och planerade aktiviteter.</p><p>– Det kommer att finnas två sittflak i olika storlekar. Till dem kommer det att finns belysning och el framdraget för att de också ska kunna användas som scen eller speakers corner, förklarar Johanna Axelsson.</p><p>Det blir också bänkar med rygg- och armstöd i sol och skugga, och platser för uteserveringar. De fyra konstverken med koppling till arbetarrörelsens historia kommer att vara kvar men flyttas för att synas bättre och fungera ihop med övriga delar av platsen. Och för att under lätta för gång- och cykeltrafikanter ska det finnas cykelställ och Styr &amp; Ställ-cyklar.</p><p>Göteborgarna har också önskat att lekmöjligheterna ska finnas kvar:</p><p>– Vi arbetar för en lösning i form av lekfull konst. Dessutom ger grönskan och sittflaken möjlighet till spontan lek och rörelse, säger Johanna Axelsson.</p><p>Upprustningen startar under första kvartalet nästa år och ska vara klar vid årsskiftet 2025/2026.  Anslutande arbeten kommer att pågå samtidigt och vara klara under våren 2026, bland annat byggs en cykelbana som kommer att gå längs med hela torget.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/majorna-linnestaden-Haga/olof-palmes-plats" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad om Olof Palmes plats</a></p><p></p></div></div>

Olof Palmes plats ska rustas upp

<p>Ambitionen för Masthuggskajen är hög. Här skapas en plats full av kontraster mellan gammalt och nytt, storslaget och småskaligt, högt och lågt, globalt och lokalt.</p><p>Förutom bostäder, hotell, kontor och verksamhetslokaler, ges det också plats åt kultur, gatuliv, mötesplatser och grönska. Vattnet kommer närmare genom en ny halvö och ett kajstråk vid älven.</p><div id="attachment_135990" style="width: 890px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135990" class="size-full wp-image-135990" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/masthuggskajen-880.jpg" alt="" width="880" height="488" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/masthuggskajen-880.jpg 880w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/masthuggskajen-880-300x166.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/masthuggskajen-880-768x426.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/masthuggskajen-880-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/masthuggskajen-880-520x288.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/masthuggskajen-880-730x405.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 880px) 100vw, 880px" /><p id="caption-attachment-135990" class="wp-caption-text">Visionsbild: Visulent</p></div><h2>Beräknas vara klart 2030</h2><p>Hösten 2019 startade byggandet på Masthuggskajen. Så vad har egentligen hänt i området under de här fem åren? I den här filmen får du en snabb överblick.</p><p>Helt klar förväntas Masthuggskajen vara runt 2030.</p><p>&nbsp;</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/33/33CBP0GCA4.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Masthuggskajen - inslag - FINAL" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/33CBP0GCA4" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Så utvecklas Masthuggskajen

<p>Färjan 4 gick i pendeltrafik över älven i 50 år. Ångbåten levererades till Göteborgs Hamnstyrelse 1920 och sattes då i trafik mellan Residensbron, vid Stenpiren, och Götaverken. Linjen gick var 15:e minut och blev snabbt populär. 1925 körde färjan 160 000 göteborgare över älven varje månad.</p><div id="attachment_135623" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135623" class="size-full wp-image-135623" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/farjan-4-1000.jpg" alt="" width="1000" height="728" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/farjan-4-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/farjan-4-1000-300x218.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/farjan-4-1000-768x559.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/farjan-4-1000-250x182.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/farjan-4-1000-520x379.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/farjan-4-1000-730x531.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135623" class="wp-caption-text">Befälhavare och däcksman kontrollerar att alla resenärer stoppar ner sin pollett i bössorna på fördäck vid Götaverkens färjeläge. Bilden är från omkring 1950. Foto: Ångbåten arkiv</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Färjan 4</h5><ul><li>Levererades från Motala verkstad till Göteborgs Hamnstyrelse i oktober 1920</li><li>Körde 25 000 turer med cirka 1,5 miljoner passagerare om året mellan 1920 och 1954</li><li>Gick var 15:e minut, från klockan 05:45 till 01:00 på vardagar</li><li>Fungerade som reservfartyg till övriga färjor 1954–1970</li><li>Har varit ett museifartyg sedan 1972 och är Sjöfartsmuseet Akvariets största föremål</li><li>Drivs sedan 1973 av Sällskapet Ångbåten</li></ul><p>(Källa: Sällskapet Ångbåten)</p><p></p></div></div><h2>Göteborgs enda bevarade ångbåt</h2><p>När färjeläget vid Götaverken flyttades till den då nybyggda Lundbyhamnen 1954 fortsatte Färjan 4 som reservfärja. 1970 lades linjen ner och Färjan 4 togs ur trafik och överlämnades till Sjöfartsmuseet Akvariet. Den är Göteborgs enda bevarade ångbåt och den ideella föreningen Sällskapet Ångbåten har uppdraget att hålla färjan i trafikdugligt skick.</p><h2>Nya linjen är gratis</h2><p>Den 3 maj återuppstår den gamla färjelinjen, nu mellan Stenpiren och det nybyggda färjeläget vid Lundbystrand. Den nya linjen, nummer 287, är gratis och kommer att gå var 15:e minut under högtrafik.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://www.sjofartsmuseetakvariet.se/" target="_blank" rel="noopener">Sjöfartsmuseet Akvariet</a></li><li><a href="https://steamboat.se/" target="_blank" rel="noopener">Sällskapet Ångbåten</a></li></ul><p></p></div></div>

Gammal färjelinje återuppstår

<p>Domstolen fastställer därmed kommunfullmäktiges beslut från april 2021 om att godkänna detaljplanen. Planen överklagades av bland andra Götiska Förbundet och Nätverket trädplan Göteborg.</p><p>– Mark- och miljööverdomstolen har kommit fram till att den antagna detaljplanen inte medför påtaglig skada på riksintresset Göteborgs innerstad och att det inte heller i övrigt finns skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen, förklarar Lisa Holmdahl Pedersen, chefsjurist på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><h2>Kommer synas tydligt i Göteborgs skyline</h2><p>– Göteborgs kommun har hållit sig inom det handlingsutrymme som kommunen har enligt plan- och bygglagen. Domen kan inte överklagas, fortsätter Lisa Holmdahl Pedersen.</p><p>Området är cirka 20 000 kvadratmeter stort och ligger precis i anslutning till Centralstationen, Nils Ericson Terminalen och Västlänkens kommande uppgång. I detaljplanen föreslås en grupp höga hus som kommer att synas tydligt i Göteborgs skyline. Området ska fyllas med bostäder, kontor, hotell, butiker och restauranger. Exploatör är Jernhusen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/centralenomradet/norr-om-centralstationen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Norr om centralstationen</a></p><p></p></div></div>

Klartecken till detaljplanen för Norr om centralstationen

<p>Det hamras och sågas, muras och tutas. Arbetet med att bygga Västlänkens tågtunnel och nya station vid Centralen har pågått i sex år. Nu återstår ytterligare två år innan den första delen ska vara klar. Exploateringsnämnden på Göteborgs Stad ansvarar för stadsutvecklingen runt omkring stationsområdet.</p><div id="attachment_134926" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134926" class="size-full wp-image-134926" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/maskiner-vastlanken-1000.jpg" alt="" width="1000" height="698" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/maskiner-vastlanken-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/maskiner-vastlanken-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/maskiner-vastlanken-1000-768x536.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/maskiner-vastlanken-1000-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/maskiner-vastlanken-1000-520x363.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/maskiner-vastlanken-1000-730x510.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134926" class="wp-caption-text">Foto: Hanna Klumbies</p></div><p>– Målet är att Centralenområdet ska utvecklas till en regional mötesplats med en tät innerstadsmiljö. Det ska finnas en blandad bebyggelse som existerar i samklang med en tyngdpunkt på kollektivtrafik, säger Per-Anders Käll, huvudprogramledare för Centralenområdet på exploateringsförvaltningen.</p><div id="attachment_134941" style="width: 986px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134941" class="size-full wp-image-134941" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stadsutveckling-976.jpg" alt="" width="976" height="603" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stadsutveckling-976.jpg 976w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stadsutveckling-976-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stadsutveckling-976-768x474.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stadsutveckling-976-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stadsutveckling-976-520x321.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stadsutveckling-976-730x451.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 976px) 100vw, 976px" /><p id="caption-attachment-134941" class="wp-caption-text">Visionsbild över centralenområdet. Bild: Stadsbyggnadsförvaltningen</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt/!ut/p/z0/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNDJ2NXQzMTIz9XFwD_A28_cz1C7IdFQFelEwe/p0/IZ7_IA2C144121C3D0643NDEPO0KV3=CZ6_IA2C144121C3D0643NDEPO0KN7=MEviewDetail!BN0636QCP11==/" target="_blank" rel="noopener">Västlänken &#8211; Station Centralen</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/exploateringsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Exploateringsförvaltningen</a><br /></li></ul></div></div></li></ul><h2>Ny bebyggelse och allmänna platser</h2><p>Utvecklingen av området påbörjades redan 2016. Hisingsbron, Platinan samt nedsänkningen och överdäckningen av Götaleden är några av delarna som redan är klara. Det som återstår att förverkliga är bland annat en mängd nya byggnader som kommer att rymma 20 000 arbetsplatser, ett par tusen bostäder samt restauranger och butiker, en boulevard, parker, torg och kajpromenad.</p><div id="attachment_134918" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134918" class="size-full wp-image-134918" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vastlanken-skylift-1000-foto-yousef-boussir.jpg" alt="" width="1000" height="617" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vastlanken-skylift-1000-foto-yousef-boussir.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vastlanken-skylift-1000-foto-yousef-boussir-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vastlanken-skylift-1000-foto-yousef-boussir-768x474.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vastlanken-skylift-1000-foto-yousef-boussir-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vastlanken-skylift-1000-foto-yousef-boussir-520x321.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vastlanken-skylift-1000-foto-yousef-boussir-730x450.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134918" class="wp-caption-text">Foto: Yousef Boussir</p></div><p>– Vi har tittat på vilken sorts stad vi ska ha här. Det handlar bland annat om att bestämma vilken skala det ska vara på bebyggelsen och se till att vi får väl gestaltade allmänna platser som gång- och cykelstråk, parker och torg, säger Per-Anders Käll.</p><p>De allmänna platserna kommer till stor del att blir klara mellan 2026–2028.</p><p>– När det här är klart blir det en stor skillnad för Göteborg. Man kommer att få en helt ny sida av staden som inte har varit tillgänglig tidigare och där det inte har funnits någon bebyggelse. Vi kommer att knyta de centrala delarna mycket närmare Göta älv och binda samman Gullbergsvass och innerstaden på ett helt annat sätt.</p><div id="attachment_134919" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134919" class="size-full wp-image-134919" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tunnel-vastlanken-1000.jpg" alt="" width="1000" height="713" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tunnel-vastlanken-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tunnel-vastlanken-1000-300x214.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tunnel-vastlanken-1000-768x548.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tunnel-vastlanken-1000-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tunnel-vastlanken-1000-520x371.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tunnel-vastlanken-1000-730x520.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134919" class="wp-caption-text">Foto: Hanna Klumbies</p></div><h2>Utökad kollektivtrafik</h2><p>Stationen i sig kommer att ha fyra spår, fyra entréer och tre uppgångar. När den öppnar 2026 kommer den att till en början att vara en så kallad säckstation – en station dit tåg kommer in och sedan kör ut samma väg som de kom. Dit kommer tre av Västtrafiks linjer att köra: Uddevalla–Göteborg, Töreboda–Skövde–Göteborg och Älvängen–Göteborg.</p><p>Den linje som får mest utökad och förändrad trafik är sträckan Töreboda–Skövde–Göteborg. Där blir det fyra tåg per timme och riktning. Även trafiken mellan Uddevalla och Göteborg kommer att utökas. Totalt kommer det att bli 71 fler tåg per dag och riktning till Göteborg.</p><p>När hela Västlänken är färdig 2030 kommer stationen att öppna för genomgående trafik. Det blir två långa genomgående linjer: Älvängen–Kungsbacka och Töreboda–Varberg, som båda passerar genom Göteborg.</p><div id="attachment_134943" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134943" class="size-full wp-image-134943" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stationen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stationen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stationen-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stationen-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stationen-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stationen-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/visionsbild-stationen-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134943" class="wp-caption-text">Visionsbild av station Centralen (Kanozi arkitekter)</p></div>

Så blir nya Centralenområdet

<p>Sedan i höstas pågår bygget av ny spårväg och citybusslinje mellan Lindholmen och Frihamnen. Det har påverkat trafiken i området, bland annat i Lindholmsallén.</p><p>Från måndag 8 april stängs busskörfälten i mitten av allén av, så att bil- och busstrafiken får samsas i ett körfält i varje riktning. Även gång- och cykeltrafiken kan periodvis behöva ledas om. Både biltrafikanter och kollektivtrafikresenärer får räkna med köer och längre restid, speciellt under rusningstrafik på morgonen och eftermiddagen.</p><h2>Planera resan i trafiken.nu-appen</h2><p>På grund av begränsad framkomlighet även vid Erikbergsmotet och Hjalmar Brantingsgatan i höjd med Frihamnen blir det extra viktigt att planera sin resa i förväg. Ett tips är att ladda ner trafiken.nu-appen så att du kan se var köerna är just nu och få push-notiser om störningar i trafiken.</p><h2>Ändrade körvägar och färdsätt</h2><p>För att underlätta för kollektivtrafiken har vissa busslinjer redan fått ändrade körvägar via Andromedagatan. Hållplats Regnbågsgatan dras in permanent. Under våren börjar en ny gratis färjelinje att köra mellan Stenpiren och den nya hållplatsen Lundbystrand.</p><p>Du som måste ta bilen rekommenderas att välja någon av parkeringsplatserna norr om Lindholmen eller vid Frihamnen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://trafikgoteborg.se/nyheter/stor-paverkan-pa-trafiken-i-lindholmsallen/" target="_blank" rel="noopener">Trafik Göteborg</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/brunnsbo---linn%C3%A9-via-lindholmen/Frihamnen---lindholmen/trafikinformation-for-frihamnen-lindholmen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om bygget av spårvägsförbindelsen Frihamnen &#8211; Lindholmen</a></li></ul><p></p></div></div>

Spårvägsbygge påverkar trafiken i Lindholmsallén

<p>Projektet leds av exploateringsförvaltningen och finansieras av Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och staten via infrastruktursatsningen Sverigeförhandlingen.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/18/18CBSBU94L.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Spårväg Lindholmen-Frihamnen_MED TEXT" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/18CBSBU94L" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong>  <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/brunnsbo/brunnsbo---linn%C3%A9-via-lindholmen/Frihamnen---lindholmen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Frihamnen &#8211; Lindholmen</a></p><p></p></div></div>

Premiär för Spårvägsbyggarna

<p>– Om- och tillbyggnaden av Göteborgs konstmuseum är en milstolpe i museets historia och den största kulturpolitiska satsningen som planeras i Göteborg, säger kulturförvaltningens direktör Anna Rosengren.</p><h2>&#8220;Århundradets konsthändelse i Göteborg&#8221;</h2><p>–  Det framtida konstmuseet kommer att stärka Göteborg som destination och bidra till en mer attraktiv stad och region med ett starkt och levande kulturliv. Detta blir århundradets konsthändelse i Göteborg, fortsätter Anna Rosengren.</p><div id="attachment_134455" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134455" class="size-full wp-image-134455" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_-ii-Barozzi-Veiga-800.jpg" alt="" width="800" height="800" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_-ii-Barozzi-Veiga-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_-ii-Barozzi-Veiga-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_-ii-Barozzi-Veiga-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_-ii-Barozzi-Veiga-800-768x768.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_-ii-Barozzi-Veiga-800-250x250.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_-ii-Barozzi-Veiga-800-520x520.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_-ii-Barozzi-Veiga-800-730x730.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134455" class="wp-caption-text">Den nya och gamla delen av museet ska bindas samman av en ljusgård. Visionsbild: Barozzi Veiga</p></div><p>Det hundraåriga museet behöver byggas om för att uppfylla internationella krav på klimat, tillgänglighet, säkerhet och arbetsmiljö.</p><p>Projektet kommer att medföra en högre klass på verksamheten och att konstsamlingarna bevaras på bästa sätt. En ny tillbyggnad på baksidan innebär att museet får dubbelt så stora ytor att visa konst på.</p><div id="attachment_134456" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134456" class="size-full wp-image-134456" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_Barozzi-Veiga-800.jpg" alt="" width="800" height="800" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_Barozzi-Veiga-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_Barozzi-Veiga-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_Barozzi-Veiga-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_Barozzi-Veiga-800-768x768.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_Barozzi-Veiga-800-250x250.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_Barozzi-Veiga-800-520x520.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Konstmuseet-interior_Barozzi-Veiga-800-730x730.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134456" class="wp-caption-text">Visionsbild: Barozzi Veiga</p></div><p>Det schweiziska arkitektteamet Barozzi Veiga har tidigare utformat till- och nybyggnader för Art institute of Chicago, Bünder kunst museum i Chur och Judiska museet i Bryssel. I sitt vinnarförslag Ansikte mot ansikte har de samarbetat med Stockholmsbaserade arkitektkontoret Hermansson Hiller Lundberg.</p><h2>&#8220;Tillbyggnaden rotad på platsen&#8221;</h2><p>– Den nya volymen ska uppfattas som ett komplement till den historiska byggnaden, men också som ett element med egen karaktär som utmärker sig genom sin geometriska kontrast till den befintliga naturen, säger arkitektteamet Barozzi Veiga och fortsätter:</p><p>– Genom att lyfta fram de karakteristiska klipporna och integrera dem i fasadernas komposition blir tillbyggnaden rotad på platsen och framstår som en halvt nedgrävd sockel som sticker upp ur marken.</p><div id="attachment_134457" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134457" class="size-full wp-image-134457" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Fran-sidan-800-Barozzi-Veiga.jpg" alt="" width="800" height="821" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Fran-sidan-800-Barozzi-Veiga.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Fran-sidan-800-Barozzi-Veiga-292x300.jpg 292w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Fran-sidan-800-Barozzi-Veiga-768x788.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Fran-sidan-800-Barozzi-Veiga-250x257.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Fran-sidan-800-Barozzi-Veiga-520x534.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Fran-sidan-800-Barozzi-Veiga-730x749.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134457" class="wp-caption-text">Visionsbild: Barozzi Veiga</p></div><p>Ett utdrag ur juryns motivering: “Med stor skärpa och skicklighet placeras tillbyggnaden in i den känsliga kulturmiljön och gör ett litet och precist avtryck på den säregna platsen”.</p><p>Vinnarförslaget är det bidrag som bäst beaktar den nuvarande byggnaden, den känsliga kulturmiljön och bostadskvarteren i omgivningen menar juryn. Juryn har också lyft fram som en stor styrka att de nya utställningsrummen ska ligga på samma plan som den befintliga skulpturhallen vilket gör det lättare för besökarna att orientera sig.</p><div id="attachment_134458" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134458" class="size-full wp-image-134458" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/konstmuseet-fran-sidan-1000-Barozzi-Veiga.jpg" alt="" width="1000" height="601" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/konstmuseet-fran-sidan-1000-Barozzi-Veiga.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/konstmuseet-fran-sidan-1000-Barozzi-Veiga-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/konstmuseet-fran-sidan-1000-Barozzi-Veiga-768x462.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/konstmuseet-fran-sidan-1000-Barozzi-Veiga-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/konstmuseet-fran-sidan-1000-Barozzi-Veiga-520x313.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/konstmuseet-fran-sidan-1000-Barozzi-Veiga-730x439.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134458" class="wp-caption-text">Visionsbild: Barozzi Veiga</p></div><p>– Gestaltningen förädlar en redan högklassig byggnad och kulturmiljö med ödmjukhet och inlevelse, säger Kajsa Wide, arkitekt och projektledare hos fastighetsägaren Higab, som har samordnat tävlingen.</p><h2>Stänger 2027 och öppnar igen 2031</h2><p>Enligt planen kommer museet stänga för om- och tillbyggnad 2027. Tillbyggnaden ska byggas i gult tegel precis som det nuvarande museet och de båda byggnaderna vävs ihop genom en ljusgård.</p><p>Förutom tillbyggnaden kommer bland annat tidigare stängda ytor i huset bli tillgängliga och huvudentrén byggs om för att kunna ta emot fler besökare. Nyinvigningen är planerad till 2031.</p><div id="attachment_134459" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134459" class="size-full wp-image-134459" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Flygbild-konstmuseet-Barozzi-Veiga-1000.jpg" alt="" width="1000" height="695" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Flygbild-konstmuseet-Barozzi-Veiga-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Flygbild-konstmuseet-Barozzi-Veiga-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Flygbild-konstmuseet-Barozzi-Veiga-1000-768x534.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Flygbild-konstmuseet-Barozzi-Veiga-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Flygbild-konstmuseet-Barozzi-Veiga-1000-520x361.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Flygbild-konstmuseet-Barozzi-Veiga-1000-730x507.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134459" class="wp-caption-text">Visionsbild: Barozzi Veiga</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li>Sveriges arkitekter: <a href="https://www.arkitekt.se/nyhet/tavling-om-goteborgs-konstmuseum-avgjord/" target="_blank" rel="noopener">Se tävlingsförslagen här</a></li><li><a href="https://www.higab.se/" target="_blank" rel="noopener">Higab</a></li><li><a href="https://goteborgskonstmuseum.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs konstmuseum</a></li></ul><p></p></div></div>

Arkitekttävlingen om konstmuseets utbyggnad avgjord

<p>– Detta är ett steg mot att bygga ihop staden och gynna det hållbara resandet och göra båda sidorna av älven mer tillgängliga för fler, säger Marie Rörstad som är projektledare för detaljplanen.</p><p>Bron förväntas bli ett av de mest använda cykelstråken i Göteborg när den planeras stå klar omkring 2031-2033.</p><h2>Underlag till barnkonsekvensanalys</h2><p>Nu arbetar stadsbyggnadsförvaltningen för att få en bättre bild av hur bron ska planeras utifrån det sociala perspektivet och barnperspektivet, till exempel för att göra att det känns tryggt och trafiksäkert på och vid bron. En del av det arbetet är att bjuda in göteborgarna att svara på en enkät.</p><p>Svaren kommer att vara ett underlag till den barnkonsekvensanalys och sociala konsekvensanalys som är en del av detaljplanarbetet. Att det är tryggt på och vid sidan av bron är viktiga frågor i den fortsatta planeringen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Svara på enkäten om de sociala perspektiven på gång- och cykelbron</strong></p><p>Boende i Göteborg kan nu lämna sina tankar och synpunkter i en enkät. Enkäten är öppen till och med 17 mars.</p><p><strong>Här hittar du enkäten: </strong><a href="https://response.questback.com/isa/qbv.dll/bylink?p=zeVeVEnP42vIcol5rxwyDiUm_3aKPMX1d4MoLjOVSvVwhUPdVhi_WR_rp3DXWV-z0">Göteborgs Stad: Undersökning gång- och cykelbro över Göta älv</a></p><p></p></div></div><p>– Vi har redan fått in väldigt många svar och det uppskattar vi verkligen, säger Marie Rörstad.</p><p>Sedan tidigare har tankar från andra förvaltningar, bolag och Västtrafik samlats in.</p><p>– Detta är en form av inventering. Hur fungerar platsen idag utifrån olika perspektiv, vilka kvaliteter och brister finns – och vad ska åtgärdas?</p><h2>Hur skulle resultatet kunna påverka utformningen av bron?</h2><p>– Vi är intresserade av trygghetsperspektivet. Vad är känslan av att befinna sig på en bro. Känner man sig utsatt då? Tryggheten men även trafiksäkerhet är något som vi kan påverka och även i området där bron “landar”. Kan man göra något där i utformningen?</p><p>Förutom de sociala konsekvenserna är även barnperspektivet viktigt.</p><h2>Är förslaget ett steg mot en barnvänligare stad?</h2><p><strong> </strong> – En gång- och cykelbro är viktig för barn! Vi vill att människor ska ha nära till saker och ting. Bron gör hela staden mer nåbar och tillgänglig. Den kan göra det enklare att ta sig till exempelvis skolor, parker, lekplatser, vänner och fritidsaktiviteter, vilket är särskilt viktigt för barn och unga som till stor del använder sig av gång- och cykel i vardagen, avslutar Marie Rörstad.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Hållpunkter och ekonomi</strong></p><ul><li>Detaljplanen väntas blir klar vid årsskiftet 2025-2626, för antagande i kommunfullmäktige, då kommer även miljödomen prövas.</li><li>Prognosen är att bron kan stå färdig mellan 2031-2033.</li><li>Kommunfullmäktige har beviljat en ram på 900 miljoner kronor för projektet (2020 års prisnivå)</li></ul><p></p></div></div>

Trygghet viktigt vid planering av gång- och cykelbro över älven

<p>Bostad med särskild service riktar sig mot personer med funktionsnedsättning som behöver stöd i sin vardag. Personer som beviljas BmSS kan komma att bo i antingen ett gruppboende eller ett serviceboende, beroende på deras individuella behov av stöd.</p><p>Serviceboenden erbjuder stöd för de med mindre behov, medan gruppboenden är avsedda för personer som har ett omfattande behov av stöd och stöttning i sin vardag.</p><h2>Ska vara fullvärdiga lägenheter</h2><p>Gruppbostäder består även av färre lägenheter och finns oftast på våningsplan. Båda formerna av boende är hyresgästens privata bostad och ska vara fullvärdiga lägenheter.</p><p>Fjällbruden är ett av flera gruppboenden med särskild service som finns i Göteborg stad och riktar sig till personer med autism eller autismliknande tillstånd. Fatha Hassan som är enhetschef på boendet betonar att vad de boende får hjälp med är mycket individanpassat.</p><div id="attachment_133946" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133946" class="size-full wp-image-133946" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000.jpg" alt="" width="1000" height="629" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000-300x189.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000-768x483.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000-520x327.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/vid-matbordet-1000-730x459.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133946" class="wp-caption-text">På gruppboendet finns flera gemensamma utrymmen som till exempel kök. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Exempel på stöd och insatser man kan få hjälp med kan vara vardagliga grejer som morgon- och kvällsrutiner, matlagning, dusch och att komma i väg till jobbet, säger han och påpekar även vikten av aktiviteter:</p><p>– Hur en vanlig dag ser ut kan variera från en hyresgäst till en annan, men något som kännetecknar detta boende är den tydliga strukturen kring aktiviteter. Personalen finns där för att hjälpa och vara med under aktiviteter som att gå på museum, äta på restaurang eller annat roligt.</p><h2>Tre personkretsar enligt lagen</h2><p>Personer som har rätt till insatser som BmSS ska tillhöra minst en av de kategorier som definieras i lagen. Dessa kategorier kallas personkretsar. De personer som bor på Fjällbruden tillhör den första kretsen, vilket innebär att man har autism eller autismliknande tillstånd. <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/omsorg-och-stod/funktionsnedsattning/lagar-och-regler---funktionsnedsattning-" target="_blank" rel="noopener">Här kan du läsa mer om personkretsar.</a> Totalt finns det tre personkretsar.</p><h2>Värdighetsgarantierna en viktig grund</h2><p>Det som är en viktig grund för arbetet med boenden med särskilt stöd är värdighetsgarantierna. De syftar bland annat till att tydliggöra vad alla individer som bor i BmSS och anhöriga kan förvänta sig. Dessa inkluderar till exempel delaktighet, självbestämmande och att ge stöd som är anpassat till individens behov.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/52/52CBUA1A0Y.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="BmSS rörligt 1" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/52CBUA1A0Y" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div><p><em>I filmen ovan förklarar Fatha Hassan vikten av att vara uppmärksam på relationen med grannarna som chef för ett boende. Foto: Carl Edholm</em></p><p>&nbsp;</p><p>Den boende ska kunna kommunicera på sitt sätt och att hens åsikter står i centrum när det handlar om beslut om sitt vardagliga liv. <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forvaltningen-for-funktionsstod/vardighetsgarantier-inom-forvaltningen-for-funktionsstod" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om värdighetsgarantier inom funktionsstöd här.</a></p><p>– Inom ramen för värdighetsgarantin brukar man prata om några konkreta faktorer som vi menar är jätteviktiga utifrån brukarens perspektiv och som vi vill garantera att de sker, säger Fatha Hassan.</p><h2>Utflykter och ativiteter</h2><p>En metod som Fatha Hassan pekar på att de använder på boendet är att varje år utföra en brukarenkät för att möta behoven. Han har även ett enskilt möte varje månad med hyresgästerna där de får lyfta saker som kan behöva utvecklas eller förbättras.</p><div id="attachment_133947" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133947" class="size-full wp-image-133947" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000.jpg" alt="" width="1000" height="562" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/liseberg-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133947" class="wp-caption-text">Liseberg är ett populärt önskemål bland de boende på Fjällbruden när det gäller val av aktiviteter. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Ofta kommer frågan om aktiviteter på bordet. Det kan till exempel vara aktiviteter som att önska göra fler saker tillsammans. Det kan också vara enskilda utflykter som att man vill åka till Liseberg lite oftare, säger han.</p><h2>För dig som vill göra skillnad</h2><p>– Det som är lyxen att få jobba med de här frågorna är att få göra skillnad. Det är viktigt att alla får komma till uttryck på alla arenor. Det finns mycket kvar att göra för personer med funktionsvariation och att öppna upp flera dörrar för dem i samhället det är vad som driver mig, säger Fatha Hassan och fortsätter.</p><p>– Vill man göra skillnad för människor och man är samtidigt medveten och insiktsfull kring den utveckling som finns att göra i samhället, då skulle jag verkligen rekommendera att jobba inom BmSS.</p><div id="attachment_133948" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133948" class="size-full wp-image-133948" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/boende-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133948" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div>

Göteborg behöver 400 nya bostäder med särskild service

<p>Numera används Mariagården vid Stampen som kontor. Men byggnaden har en historia som sträcker sig ända till 1600-talet och på 1700-talet inrättades här ett fattighus. På 1900-talet kallades det Dispensären eftersom många göteborgare undersöktes för tuberkulos i huset.</p><div id="attachment_133791" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133791" class="size-full wp-image-133791" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Mariagarden_foto_Billy_Sorensen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Mariagarden_foto_Billy_Sorensen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Mariagarden_foto_Billy_Sorensen-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Mariagarden_foto_Billy_Sorensen-1000-768x461.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Mariagarden_foto_Billy_Sorensen-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Mariagarden_foto_Billy_Sorensen-1000-520x312.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Mariagarden_foto_Billy_Sorensen-1000-730x438.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133791" class="wp-caption-text">Foto: Billy Sörensen</p></div><h2>Betydelsefullt för Göteborg</h2><p>Den pågående renoveringen genomförs främst i en tillbyggnad. För att på bästa sätt bevara husets historiska värde sker arbetet med traditionella metoder och material.</p><p>Bland annat har timmermän anlitats för att reparera väggarnas stolpverk och den spik som används är antingen handsmidd eller maskintillverkad enligt gamla metoder.</p><div id="attachment_133792" style="width: 495px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133792" class="size-full wp-image-133792" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/spikar-mariagarden-foto-billy-sorensen-485.jpg" alt="" width="485" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/spikar-mariagarden-foto-billy-sorensen-485.jpg 485w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/spikar-mariagarden-foto-billy-sorensen-485-258x300.jpg 258w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/spikar-mariagarden-foto-billy-sorensen-485-250x290.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 485px) 100vw, 485px" /><p id="caption-attachment-133792" class="wp-caption-text">Foto: Billy Sörensen</p></div><p>– Det är betydelsefullt för Göteborg att vi kan bevara ett hus som det här för eftervärlden, säger Karin Lottkärr, som är projektledare på Higab.</p><h2>Fasadpanelen fick lyftas bort</h2><p>Arbetet påbörjades i höstas med att runt tre meter av syllstocken – en slags balk som ligger mellan husgrund och stolpverk – byttes ut på grund av rötskador. Då upptäcktes ytterligare skador och den gamla fasadpanelen lyftes tillfälligt bort för att komma åt alla delar.</p><div id="attachment_133793" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133793" class="size-full wp-image-133793" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/mariagarden-syll-800-foto-billy-sorensen.jpg" alt="" width="800" height="841" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/mariagarden-syll-800-foto-billy-sorensen.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/mariagarden-syll-800-foto-billy-sorensen-285x300.jpg 285w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/mariagarden-syll-800-foto-billy-sorensen-768x807.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/mariagarden-syll-800-foto-billy-sorensen-250x263.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/mariagarden-syll-800-foto-billy-sorensen-520x547.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/mariagarden-syll-800-foto-billy-sorensen-730x767.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133793" class="wp-caption-text">Foto: Billy Sörensen</p></div><p>– Tillbyggnaden var från början inredd för avträden och saknar till stor del isolering, vilket är en bidragande orsak till rötskadorna, säger Karin Lottkärr.</p><p>I samråd med antikvarier och andra sakkunniga isoleras nu tillbyggnaden med träfiberskivor. Dessutom skrapas och målas fasadbrädorna med linoljefärg och där det behövs används nya paneler av värmländsk kärnfura.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Mariagården</strong></p><ul><li>Är ett före detta fattighus med högt kulturhistoriskt värde</li><li>Huset är ett av få bevarade exempel på den typ av stora hus som var vanliga innanför vallgraven på 1700-talet</li><li>I dag är det byggnadsminne och ägs och förvaltas av Higab sedan 1991</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.higab.se/vara-hus/mariagarden/" target="_blank" rel="noopener">Higab om Mariagården</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Handsmidd spik och timmermän när Mariagården renoveras

<p>I väntan på nya byggnader, torg, lummiga gångstråk och en park kommer det tidvis vara både lite rörigt och ibland högljutt.</p><p>Här nedan kommer ett axplock av de stadsbyggnadsprojekt som pågår och vad som händer under den närmaste tiden på resan mot att bli Göteborgs centrala affärsdistrikt, en regional mötesplats och kollektivtrafiktyngdpunkt.</p><h2>Västlänkens station Centralen</h2><p>Projekt Västlänken startade 2018 och är ett av största byggprojekten i området. Det håller nu på att avslutas och de stora öppna ytorna ner till tunnlarna fylls igen och marken återställs. Arbetet med att anlägga nya parker, gator och torg och förbereda kommande byggen kan därmed starta. Västlänkens station Centralen är planerad att öppna i december 2026.</p><p>– Nu i början av 2024 startar arbetet med utbyggnad av allmän plats, berättar Hamid Irany, projektledare för Centralenområdet på exploateringsförvaltningen.</p><p>Allmän plats är marken mellan husen som binder ihop staden eller stadsdelen. I ett första skede startar ledningsarbeten och vissa förberedande åtgärder. I nästa steg byggs torg, parker och gator.</p><p>Arbetet leds av Göteborgs Stad med Peab anläggning som entreprenör. Området är uppdelat i fyra delar – Västlänken Station Centralen, Norr om Nordstan, Kämpegatan och Kvarnberget. Utbyggnad av allmän plats i intilliggande områden kan tillkomma.</p><h2>Stationshus, park och boulevard</h2><p>Nästa projekt i Centralenområdet är bygget av Park Central som beräknas stå klart för inflyttning 2027. Huset, som ägs av Jernhusen och byggs av NCC, kommer förutom Västlänkens östra uppgång inrymma bland annat kontor, handel och gym.</p><p>Strax intill bygger Jernhusen också ett nytt stationshus, Västlänkens station Centralen. Planerad byggstart för stationshuset är mitten av 2024 för att stå klart vid årsskiftet 2026 – 2027.</p><p>– Intill Park Central och den nya Västlänkens station Centralen förbereds också för en helt ny park, Bergslagsparken, som kommer att bli en viktig grön knutpunkt med många funktioner, berättar Per-Anders Käll, programledare för hela Centralenområdet.</p><p>Parken blir en del i ett grönt stråk tillsammans med en trädkantad boulevard från Packhusplatsen i väster och österut mot Gullbergsvass. Parken och boulevarden ska preliminärt vara klara under 2026.</p><p>– Förutom att det blir en skön oas för alla som arbetar och rör sig i området, kommer den också att ha den viktiga funktionen att ta hand om mycket av det regnvatten som faller i området. I händelse av skyfall kommer parken att fungera som en tillfällig reservoar för stora vattenmängder, detta för att inte omgivande gator och torg ska bli oframkomliga eller förstöras, berättar Hamid Irany.</p><h2>Överdäckningen och Lilla Bommen</h2><p>Ytterligare en stor satsning är att bygga stad på Gullbergstunneln, ovanpå Götaleden/E45.</p><p>– Att sänka ner och överdäcka leden har öppnat för att bygga både kontor och bostäder och samtidigt binda ihop två delar av ett område där vägen tidigare fungerat som en barriär mellan centrala staden och älven, förklarar Per-Anders Käll.</p><p>Detaljplanen vann laga kraft i höstas och området kommer att utvecklas av ett antal byggherrar till fem kvarter med blandad bebyggelse, där cirka hälften är kontor och hälften är bostäder med handel i bottenplan. Byggarbetena börjar med allmän plats 2025 och därefter kvarter från och med 2026.</p><p>Runt Lilla Bommen är utvecklingen av en ny stadsdel i full gång. Kvarteret Platinan med kontor, restauranger och hotell är redan klart och i och med att Hisingsbron blev klar frigjordes ny mark som nu kan bebyggas.</p><p>Öster om Hisingsbron närmast älven bygger Vasakronan just nu Kaj 16, ett av de större träbyggnadsprojekten i Sverige. Byggnaden blir 16 våningar hög med både kontor och handel och service och restauranger i gatuplanet. Beräknad inflyttning är 2027.</p><h2>Bangårdsförbindelsen och Kvarnberget</h2><p>Den som håller sig uppdaterad kring projekten i centralenområdet har också sett att Göteborgs Stad tittar på två förslag till lösning för en eventuell bangårdsförbindelse över järnvägsspåren.</p><p>– Än så länge är det i ett mycket tidigt skede. Tanken är att försöka minska bangårdens barriäreffekt och knyta ihop stadsutvecklingsområden norr om bangården med dagens innerstad. Den planeras även ge en mer robust och effektiv kollektivtrafik, säger Per-Anders Käll.</p><p>Inriktningsbeslut om en förbindelse förväntas under 2024.</p><p>Även nedanför Kvarnberget på sträckan mellan Casinot och Operan/Lilla Bommen avslutar Trafikverket inom kort sitt arbete med Västlänken och lämnar över till Göteborgs Stad som ska återställa marken. På sikt frigörs här mark för nya stadsutvecklingsprojekt med start för utbyggnad omkring 2030.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/centralenomradet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Centralenområdet</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/centralenomradet/lilla-bommen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Centralenområdet</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/centralenomradet/bangardsforbindelsen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om Bangårdsförbindelsen</a></li></ul></div></div></li></ul>

Mycket på gång runt centralstationen

<p>Det var i maj 2023 vi blev fler än 600 000 invånare i Göteborg. Fram till årsskiftet ökade siffran till 604 616. Precis som 2021 och 2022 är Göteborgs Stad den kommun i landet med störst befolkningsökning.</p><p>– Vi ökade med 7 775 personer. Och orsaken bakom ökningen är egentligen samma som de senaste åren. Vi har haft ett stort bostadsbyggande i fem år nu med i genomsnitt 5 000 nya bostäder om året och vi har även en bra arbetsmarknad, säger Henrik Söderholm, analytiker vid stadsledningskontorets grupp för statistik och analys.</p><h2>Ekonomin gör barnfamiljer avvaktande</h2><p>En tredje anledning är att barnfamiljers utflyttning till kranskommunerna har stannat av. I spåren av höjda räntor verkar det som att många avvaktar med husköpet, enligt Henrik Söderholm.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Statistik och analys</a></p><p></p></div></div><p>Bland de som flyttar till Göteborg är studenter och unga vuxna en framträdande grupp. Invandringen ligger fortfarande på relativt höga tal för Göteborg. Totalt landade siffran på 9 655 personer.</p><p>– Toppåret 2018 invandrade 11 100 personer. Men det är en annan sorts invandring nu. Flyktinginvandringen har minskat – i stället har arbetskraftinvandringen och anhöriginvandringen ökat.</p><h2>1 200 avskrivna från folkbokföringen</h2><p>Den relativt stora befolkningsökningen ska också ses i ljuset av att 1 200 personer avskrivits från folkbokföringen. Under året genomförde nämligen Skatteverket extra kontroller i olika projekt och hittade då många folkbokförda som bedömts utvandrat tidigare år.</p><p>– Skatteverket analys var att den största gruppen är studenter som glömt skriva ut sig. Det var relativt få barn bland dessa 1 200. Vi har fått indikationer på att Skatteverkets arbete fortsätter under 2024 så vi ser säkert denna effekt även nästa år.</p><h2>Frågetecken kring barnafödandet</h2><p>Den siffra som analytikerna i Göteborg och resten av demografisverige står svarslösa inför är de låga födelsetalen. Nedgången är bred. Förra året hamnade barnafödandet i Sverige under 1,5 barn per kvinna. I Göteborg var det 18 år sedan det föddes så få barn som under 2023.</p><p>– Benägenheten att skaffa barn har minskat länge men det har vägts upp av fler kvinnor i barnafödande ålder. Alla grupper under 35 år skjuter upp sitt barnafödande och det alla nu diskuterar är vad det beror på. Är det ett uppskjutande som man tar igen, en värderingsmässig syn på familjen, eller beror det på något annat? SCB och forskare famlar och letar efter förklaringar. Nedgången syns på samma sätt i övriga Norden och USA, säger Henrik Söderholm.</p><p>I Göteborg föddes totalt 6 800 levande barn under förra året och det föds fortfarande fler personer än som dör.</p><h2>Äldre gruppen ökar</h2><p>Barnafödandet och flyttmönstren ger en osäkerhet kring befolkningsökningen på kort sikt, påtalar Henrik Söderholm. Men på längre sikt tror analytikerna på stadsledningskontoret att Göteborg kommer att ha en ganska bra befolkningstillväxt och fortsätter att vara en attraktiv stad.</p><p>– Vi märker nu att den äldre gruppen ökar. De kommande tio åren förväntas gruppen som är över 65 år att öka med närmare 20 procent. Den äldre gruppen är enklare att bedöma. Men osäkerheten kring barnafödandet kan ställa till det och påverka förskola och skola mycket.</p>

Fler invånare trots färre nyfödda än på 18 år i Göteborg

<p><span style="font-size: 9.0pt; font-family: 'Helvetica',sans-serif; color: black;">I projektet samverkar Göteborgs Stad genom exploateringsförvaltningen, stadsfastighetsförvaltningen, stadsmiljöförvaltningen, kretslopp och vatten med Balder, FO Peterson, Hemsö, HSB och Magnolia Bostad.</span></p><div style="bakgrund: ingen upprepa rulla 0 0 #ccc; marginal: 0 auto; bredd: 100%;"><div style="position: relativ;"><img decoding="async" style="display: block; höjd: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/07/07CBCJPTB7.jpg " alt="" /><iframe style="position: absolut; topp: 0; vänster: 0; bredd: 100%; höjd: 100%; border: 0;" title="Fixfabriken - inslag, februari 2024,TEXTAD Final" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/07CBCJPTB7" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Fixfabriken tar form

<p>Numera är Rådhusets tillbyggnad erkänt som ett av arkitekten Gunnars Asplunds främsta verk. Fasaden brukar dessutom användas som ett ovanligt gott exempel på hur nytt kan fogas till gammalt.</p><div id="attachment_133142" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133142" class="size-full wp-image-133142" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/GAT-1930_foto_Goteborgs-Stadsmuseum.jpg" alt="" width="800" height="580" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/GAT-1930_foto_Goteborgs-Stadsmuseum.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/GAT-1930_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-300x218.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/GAT-1930_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-768x557.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/GAT-1930_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-250x181.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/GAT-1930_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-520x377.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/GAT-1930_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-730x529.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133142" class="wp-caption-text">Vy från Arkadens torn mot Gustaf Adolfs Torg ca 1930. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><p>Ändå var det nästan enhälligt negativ kritik som framfördes när Rådhusets tillbyggnad var ny, år 1936. Alla verkade överens. Tillbyggnaden var en katastrof. Omdömen som ”avskyvärd funkislåda” och ”monster” framfördes såväl av press som politiker, konstnärer och allmänhet.</p><div id="attachment_133146" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133146" class="size-full wp-image-133146" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kommendantshuset_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800.jpg" alt="" width="800" height="585" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kommendantshuset_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kommendantshuset_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800-300x219.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kommendantshuset_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800-768x562.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kommendantshuset_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800-250x183.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kommendantshuset_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800-520x380.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Kommendantshuset_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800-730x534.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133146" class="wp-caption-text">Kommendantshuset. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><p>Några tyckte till och med att Gunnar Asplund borde be om ursäkt och visa ånger.</p><div id="attachment_133144" style="width: 544px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133144" class="size-full wp-image-133144" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Dagens-fortvivlan_Aftonbladet-534.jpg" alt="" width="534" height="348" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Dagens-fortvivlan_Aftonbladet-534.jpg 534w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Dagens-fortvivlan_Aftonbladet-534-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Dagens-fortvivlan_Aftonbladet-534-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Dagens-fortvivlan_Aftonbladet-534-520x339.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 534px) 100vw, 534px" /><p id="caption-attachment-133144" class="wp-caption-text">Aftonbladet den 3 november 1936.</p></div><h2>Arkitekturtävling redan 1912</h2><p>En stor del av kritiken handlade om att själva Rådhuset, en av Göteborgs få bevarade 1600-talsbyggnader, ansågs vara både vacker och historiskt värdefull. Redan när förslaget om en tillbyggnad kom fanns farhågor om att Rådhuset skulle förfulas om det behövde byggas ut.</p><div id="attachment_133143" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133143" class="size-full wp-image-133143" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Efter-rivningen-av-Kommendantshuset_800-foto-Goteborgs-Stadsmuseum.jpg" alt="" width="800" height="550" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Efter-rivningen-av-Kommendantshuset_800-foto-Goteborgs-Stadsmuseum.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Efter-rivningen-av-Kommendantshuset_800-foto-Goteborgs-Stadsmuseum-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Efter-rivningen-av-Kommendantshuset_800-foto-Goteborgs-Stadsmuseum-768x528.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Efter-rivningen-av-Kommendantshuset_800-foto-Goteborgs-Stadsmuseum-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Efter-rivningen-av-Kommendantshuset_800-foto-Goteborgs-Stadsmuseum-520x358.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Efter-rivningen-av-Kommendantshuset_800-foto-Goteborgs-Stadsmuseum-730x502.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133143" class="wp-caption-text">Rivningen av Kommendantshuset. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><p>Men eftersom tjänstemännen i staden var i behov av en större arbetsplats utlystes 1912 en arkitekturtävling för tillbyggnaden. 1913 stod en relativt ung Gunnar Asplund som vinnare med ett ganska okontroversiellt förslag i klassicistisk och barock stil.</p><div id="attachment_133145" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133145" class="size-full wp-image-133145" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avkapat_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800.jpg" alt="" width="800" height="513" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avkapat_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avkapat_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avkapat_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800-768x492.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avkapat_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avkapat_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800-520x333.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avkapat_foto_Goteborgs-Stadsmuseum-800-730x468.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133145" class="wp-caption-text">En lite annorlunda bild på Rådhuset efter att Kommendantshuset rivits. En del av Rådhuset också är rivet. Huvudfasaden mot Gustaf Adolfs Torg byggdes upp som en kopia av den tidigare fasaden och utgör visuellt en del av det gamla Rådhuset. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><p>Några år senare kom första världskriget. Det ekonomiska läget försenade bygget och Gunnar Asplund jobbade vidare med olika förslag till Rådhuset i nästan 20 år. På 1930-talet, när det till slut fattades ett beslut om att fullfölja projektet, hade hans ritningar färgats av tidens nya stil, funktionalismen.</p><div id="attachment_133147" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133147" class="size-full wp-image-133147" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avtackt_GHST.jpg" alt="" width="800" height="932" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avtackt_GHST.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avtackt_GHST-258x300.jpg 258w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avtackt_GHST-768x895.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avtackt_GHST-250x291.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avtackt_GHST-520x606.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Radhuset-avtackt_GHST-730x850.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133147" class="wp-caption-text">Göteborgs Handels- och sjöfartstidning, 22 oktober 1936.</p></div><h2>Många vill se tillbyggnaden</h2><p>Den 22 oktober 1936 avtäcktes byggnaden – och de hårda orden började omedelbart att hagla.</p><p>Den kända regissören och scenografen på Göteborgs Stadsteater, Knut Ström, lät meddela att han för sin del bara kunde ”karaktärisera det med ett enda ord: katastrof” och konstaterade också att ”nu kan man ju faktiskt inte ens titta åt den sidan av Gustaf Adolfs torg.”</p><div id="attachment_133148" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133148" class="size-full wp-image-133148" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reliefserien-800.jpg" alt="" width="800" height="522" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reliefserien-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reliefserien-800-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reliefserien-800-768x501.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reliefserien-800-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reliefserien-800-520x339.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Reliefserien-800-730x476.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133148" class="wp-caption-text">Del av tillbyggnaden med reliefserien De fyra vindarna av Eric Grate. Foto: Higab</p></div><p>Snart 90 år senare är det tvärtom. I dag tar sig intresserade till Gustaf Adolfs torg enbart för att få se Gunnars Asplunds verk, och arkitekten själv, som dog 1940, är populär både i Sverige och utomlands.</p><div id="attachment_133152" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133152" class="size-full wp-image-133152" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Trappa-i-Radhuset_foto_G-E-Kidder-Smith_ArkDes-800.jpg" alt="" width="800" height="608" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Trappa-i-Radhuset_foto_G-E-Kidder-Smith_ArkDes-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Trappa-i-Radhuset_foto_G-E-Kidder-Smith_ArkDes-800-300x228.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Trappa-i-Radhuset_foto_G-E-Kidder-Smith_ArkDes-800-768x584.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Trappa-i-Radhuset_foto_G-E-Kidder-Smith_ArkDes-800-250x190.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Trappa-i-Radhuset_foto_G-E-Kidder-Smith_ArkDes-800-520x395.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Trappa-i-Radhuset_foto_G-E-Kidder-Smith_ArkDes-800-730x555.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133152" class="wp-caption-text">Trappan i Rådhuset. Foto: G-E Kidder Smith/ArkDes</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://www.higab.se/nyhetsarkiv/goteborgs-skamflackar-del-3-radhusets-tillbyggnad-en-fullstandig-brist-pa-stilkansla/" target="_blank" rel="noopener">Higab – Göteborgs skamfläckar del 3 om Rådhusets tillbyggnad</a><strong><br /></strong></p><p></p></div></div>

Rådhusets tillbyggnad – från katastrof till hyllat byggnadsverk

<p>Det är snart 150 år sedan Feskekôrka invigdes och idag är den kyrkliknande byggnaden en symbol för Göteborg. Det är ett populärt turistmål och en plats som många göteborgare håller varmt om hjärtat.</p><div id="attachment_132955" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132955" class="size-full wp-image-132955" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-800-ii.jpg" alt="" width="800" height="523" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-800-ii-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-800-ii-768x502.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-800-ii-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-800-ii-520x340.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-800-ii-730x477.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132955" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><h2>“Första av sitt slag”</h2><p>Att fiskhallen från början blev kallad just en slags kyrka är inte konstigt med tanke på byggnadens utformning. Han som ritade Feskekôrka hette Victor von Gegerfelt och Feskekôrkan var den första av sitt slag då det inte fanns någon fiskhall i varken Stockholm eller Köpenhamn.</p><div id="attachment_132956" style="width: 736px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132956" class="size-large wp-image-132956" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Victor-von-Gegerfelt-Foto_Goteborgs-stadsmuseum-800-726x1024.jpg" alt="" width="726" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Victor-von-Gegerfelt-Foto_Goteborgs-stadsmuseum-800-726x1024.jpg 726w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Victor-von-Gegerfelt-Foto_Goteborgs-stadsmuseum-800-213x300.jpg 213w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Victor-von-Gegerfelt-Foto_Goteborgs-stadsmuseum-800-768x1083.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Victor-von-Gegerfelt-Foto_Goteborgs-stadsmuseum-800-250x353.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Victor-von-Gegerfelt-Foto_Goteborgs-stadsmuseum-800-520x733.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Victor-von-Gegerfelt-Foto_Goteborgs-stadsmuseum-800-730x1029.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Victor-von-Gegerfelt-Foto_Goteborgs-stadsmuseum-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 726px) 100vw, 726px" /><p id="caption-attachment-132956" class="wp-caption-text">Victor von Gegerfelt. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><p>När byggnaden invigdes 1874 var det alltså en stor nyhet för Göteborg. Vad som skapade rubriker var dock inte fiskhallens framgång, utan byggnadens utseende.</p><div id="attachment_132957" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132957" class="size-full wp-image-132957" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-1862-800.jpg" alt="" width="800" height="505" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-1862-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-1862-800-300x189.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-1862-800-768x485.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-1862-800-250x158.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-1862-800-520x328.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-1862-800-730x461.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132957" class="wp-caption-text">Rosenlund 1862. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><h2>En byggnad som sticker i ögonen</h2><p>Hur kunde stadsarkitekten Gegerfelt skapa en så ”egendomligt konstruerad byggnad”? Den frågan ställde sig tidningen Dagens Nyheter 1874. Flera andra tidningar skrev om hur utformningen stack i ögonen och kritiken vällde fram om att det skulle vara mer rimligt att göra om fiskhallen till en faktisk kyrka.</p><div id="attachment_132958" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132958" class="size-full wp-image-132958" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1874-800.jpg" alt="" width="800" height="570" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1874-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1874-800-300x214.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1874-800-768x547.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1874-800-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1874-800-520x371.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1874-800-730x520.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132958" class="wp-caption-text">Feskekôrka 1874. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><p>Samtidigt som Feskekôrka var en populär handelsplats som lockade mängder med besökare beskrev man den som en ”rövarekula” och ”lika ful som vanprydlig”. En annan skribent menade att byggnaden var vanskapt och att dess blotta åsyn gjorde honom ont och gav honom panisk förskräckelse.</p><div id="attachment_132959" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132959" class="size-full wp-image-132959" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-och-Fisktorget-tidigt-1900-tal-800.jpg" alt="" width="800" height="569" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-och-Fisktorget-tidigt-1900-tal-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-och-Fisktorget-tidigt-1900-tal-800-300x213.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-och-Fisktorget-tidigt-1900-tal-800-768x546.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-och-Fisktorget-tidigt-1900-tal-800-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-och-Fisktorget-tidigt-1900-tal-800-520x370.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-och-Fisktorget-tidigt-1900-tal-800-730x519.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132959" class="wp-caption-text">Fisktorget tidigt 1900-tal. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><h2>Bättre tider väntade</h2><p>Till slut vände dock vinden för den omtalade fiskhallen. I början av 1900-talet började tidningar uppmana till besök istället och de följande åren kom fisk som livsmedel att marknadsföras allt mer runt om i landet.</p><div id="attachment_132960" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132960" class="size-full wp-image-132960" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1952-Foto_Erik-LiljerothNordiska-museet800.jpg" alt="" width="800" height="786" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1952-Foto_Erik-LiljerothNordiska-museet800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1952-Foto_Erik-LiljerothNordiska-museet800-300x295.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1952-Foto_Erik-LiljerothNordiska-museet800-768x755.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1952-Foto_Erik-LiljerothNordiska-museet800-250x246.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1952-Foto_Erik-LiljerothNordiska-museet800-520x511.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Feskekorka-1952-Foto_Erik-LiljerothNordiska-museet800-730x717.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132960" class="wp-caption-text">Så här såg det ut i Feskekôrka 1952. Foto: Erik Liljeroth/Nordiska museet</p></div><p>I år öppnar Feskekôrka efter att Higab har rustat upp byggnaden. Då kommer man återigen kunna se originaldelar av byggnaden som tidigare var borttagna eller övertäckta.</p><div id="attachment_132961" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132961" class="size-full wp-image-132961" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-ca-1900-800.jpg" alt="" width="800" height="501" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-ca-1900-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-ca-1900-800-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-ca-1900-800-768x481.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-ca-1900-800-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-ca-1900-800-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Rosenlund-ca-1900-800-730x457.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132961" class="wp-caption-text">Rosenlund runt år 1900. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><p>&nbsp;</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.higab.se/nyhetsarkiv/pressmeddelande-goteborgs-skamflackar-del-2-feskekorka-en-byggnad-som-stack-i-ogonen/" target="_blank" rel="noopener">Higab &#8211; Göteborgs skamfläckar del 2 om Feskekôrka</a><br /></p></div></div>

Feskekörkan – från rövarekula till ikonisk byggnad

<p>Först ut är Göteborgs Konstmuseum från 1923. Göteborgs Konstmuseum är ett populärt besök för turister och är idag också känt som en av Göteborgs vackraste byggnader som hyllats av arkitekter, skribenter och göteborgare.</p><h2>Varit hårt kritiserat</h2><p>Men så har det inte alltid varit. För ungefär 100 år sedan beskrev man konstmuseet ungefär såhär:</p><p>”Konstmuseet i sitt nuvarande skick är trots allt ett hastverk”, ”en byggnad som gör mycket få glada” och ”Götaplatsen kräver allvarlig omprövning”.</p><p>Citaten ovan är tagna från dagspressen på 1920-talet och kritiken under den här tiden var ibland helt skoningslös. Martin Lysell, kommunikatör på Higab, har grävt i arkiven och hittade museet beskrivet som “inte en värdig avslutning på stadens paradgata Avenyn”. Mannen bakom dessa ord var arkitekten Ragnar Östberg.</p><div id="attachment_132897" style="width: 829px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132897" class="size-large wp-image-132897" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Ragnar-Ostberg-819x1024.jpg" alt="" width="819" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Ragnar-Ostberg-819x1024.jpg 819w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Ragnar-Ostberg-240x300.jpg 240w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Ragnar-Ostberg-768x961.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Ragnar-Ostberg-1228x1536.jpg 1228w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Ragnar-Ostberg-1637x2048.jpg 1637w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Ragnar-Ostberg-250x313.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Ragnar-Ostberg-520x651.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Ragnar-Ostberg-730x913.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Ragnar-Ostberg-scaled.jpg 2046w" sizes="auto, (max-width: 819px) 100vw, 819px" /><p id="caption-attachment-132897" class="wp-caption-text">Ragnar Östberg på 1910-talet. Fotograf okänd</p></div><p>Ragnar Östberg var en av byggnadens största kritiker och också en av landets mest ansedda arkitekter. Hans största verk var Stockholms stadshus. Enligt honom hade konstmuseet blivit utformat som en kloss på Götaplatsen som blockerade grönområdet bakom.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: <a href="https://www.higab.se/nyhetsarkiv/pressmeddelande-goteborgs-skamflackar-del-1-konstmuseet-ej-vardigt-avenyn/" target="_blank" rel="noopener">Hela historien om Göteborgs konstmuseum</a></strong></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h2>Het debatt under hela 1920-talet</h2><p>Kritiken gick så pass långt att Ragnar Östberg fick i uppdrag av Götaplatsberedningen att ta fram ett reviderat stadsplaneförslag åt byggnadsnämnden. Götaplatsens utformning blev en het debatt under hela 1920-talet. Kritikerna fick dock se sig besegrade till slut.</p><div id="attachment_132898" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132898" class="size-large wp-image-132898" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-1944-1024x706.jpg" alt="" width="1024" height="706" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-1944-1024x706.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-1944-300x207.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-1944-768x529.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-1944-1536x1058.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-1944-2048x1411.jpg 2048w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-1944-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-1944-520x358.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-1944-730x503.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-132898" class="wp-caption-text">Götaplatsen och Göteborgs konstmuseum 1944. Foto: Riksantikvarieämbetet</p></div><p>1930 beslutade stadsfullmäktige att försvara den ursprungliga planen, hela 13 år efter att kritiken mot Konstmuseet fick fyr.</p><p>Trots att konstmuseet är så uppskattat idag har det alltså en gång i tiden varit hårt kritiserat.</p><p>– Det är roligt att se hur åsikter ändrats över tid. Det är tydligt att arkitektur alltid har engagerat som ämne. Det är klart, arkitektur är ju något som folk ser i sin vardag varje dag. Har man en stark relation till staden man bor och lever i så är det självklart att man är intresserad , säger Martin Lysell.</p><h2>Dags att bygga om</h2><p>Drygt 100 år efter att konstmuseet stod klart finns det nu planer på en omfattande om- och tillbyggnad. Projektet genomförs av Higab och innebär att byggnaden ska bli nästan dubbelt så stor och byggas ut på baksidan.</p><div id="attachment_132899" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132899" class="size-large wp-image-132899" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-foto_Higab-Hans-Ekestang-1024x682.jpg" alt="" width="1024" height="682" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-foto_Higab-Hans-Ekestang-1024x682.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-foto_Higab-Hans-Ekestang-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-foto_Higab-Hans-Ekestang-768x511.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-foto_Higab-Hans-Ekestang-1536x1023.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-foto_Higab-Hans-Ekestang-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-foto_Higab-Hans-Ekestang-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-foto_Higab-Hans-Ekestang-730x486.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Goteborgs-konstmuseum-foto_Higab-Hans-Ekestang.jpg 2000w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-132899" class="wp-caption-text">Göteborgs Konstmuseum idag med entrén och Hasselblad Center som tillkom 1996. Foto: Hans Ekestang</p></div><h2>Tre ikoniska byggnader</h2><p>Del två och tre av Higabs artikelserie kommer att handla om Feskekôrka och Rådhuset. Higab väljer att göra den här artikelserien för att lyfta historier som göteborgarna kanske inte har koll på om tre ikoniska byggnader i Göteborg.</p><p>– Artiklarna är en slags återblick på sådant som har glömts bort med tiden och som vi väljer att ta upp till ytan. Det är intressant att se hur åsikter ändras beroende på vilken tid man lever i, säger Martin.</p><div id="attachment_132900" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132900" class="size-large wp-image-132900" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Gotaplatsen-1923-foto_Goteborgs-stadsmuseum-1024x755.jpg" alt="" width="1024" height="755" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Gotaplatsen-1923-foto_Goteborgs-stadsmuseum-1024x755.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Gotaplatsen-1923-foto_Goteborgs-stadsmuseum-300x221.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Gotaplatsen-1923-foto_Goteborgs-stadsmuseum-768x566.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Gotaplatsen-1923-foto_Goteborgs-stadsmuseum-1536x1132.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Gotaplatsen-1923-foto_Goteborgs-stadsmuseum-2048x1510.jpg 2048w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Gotaplatsen-1923-foto_Goteborgs-stadsmuseum-250x184.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Gotaplatsen-1923-foto_Goteborgs-stadsmuseum-520x383.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/01/Gotaplatsen-1923-foto_Goteborgs-stadsmuseum-730x538.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-132900" class="wp-caption-text">Efter Jubileumsutställningen 1923 dröjde det två år innan museet kunde öppna. Då hade interiörerna färdigställts och samlingen hängts på plats. Museet blev då officiellt invigt av prins Eugen. Foto: Anders Wilhelm Karnell/Göteborgs Stadsmuseum</p></div>

Konstmuseet – från skamfläck till ikonisk byggnad

<p>– I år när staden firar 400 år tänkte vi att det vore kul om fler göteborgare fick ta del av dessa kartor genom att tillgängliggöra dem på ett enklare sätt, säger Maria Dellming, GIS-ingenjör på stadsbyggnadsförvaltningen som arbetar med att ta fram den nya karttjänsten.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Kolla kartorna på goteborg.se</h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/stadsbyggnadsforvaltningens-kundservice/kartor-fran-jubileumsutstallningen-1923">Kartor från Jubileumsutställningen 1923</a> på goteborg.se</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p>Maria Dellming och hennes kollega Lina Samor har georefererat det gamla kartmaterialet. Det innebär att bilderna har passats in till deras verkliga geografiska plats, så gott det går med gamla inskannade papperskartor som grund.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h3>Jämför dåtid med nutid</h3><p>Kartorna går nu att ta del av genom en karttjänst på goteborg.se och kan ses med dagens stadskarta som bakgrund.</p><p>– Du kan välja vilket kartverk som du vill se och sedan kan du också välja hur genomskinligt det kartlagret ska vara. På så sätt kan du enkelt se hur dåtidens kartor förhåller sig till dagens, säger Maria Dellming.</p><h3>Fler kartor på gång</h3><p>Jubileumskartorna och jubileumskartverken från 1923 är första steget i att tillgängliggöra kartor. Det finns fler gamla kartor i stadsbyggnadsförvaltningens arkiv som kommer att läggas in i karttjänsten under nästa år.</p><p>– Vi hoppas att det ska bidra till en större användning och tillgänglighet till arkivets kartskatt och öka förståelsen för hur staden växt fram genom århundradena och kanske även varför den ser ut som den gör idag, säger Maria Dellming.</p>

Upptäck Göteborg genom kartor från jubileumsutställningen 1923

<p>Verktygen är tidig planering, smart höjdsättning och effektiv dagvatten-, skyfalls- och högvattenhantering.</p><p>I takt med att klimatet blir varmare blir Göteborg tvunget att hantera sitt vatten – både på grund av havet som förväntas stiga, från Göta älv och andra vattendrag vars flöde beräknas öka, men också uppifrån i form av stora och mer frekventa regn och i extrema fall skyfall.</p><p>I Göteborg Stads Översiktsplan, det dokument som sammanfattar den övergripande planeringen av hur vi bygger och utvecklar staden, finns sedan 2019 ett så kallat tematiskt tillägg för översvämningsrisker. Tillägget ger vägledning om hur en hållbar och robust stad ska uppnås när det kommer till översvämningsrisker. Frågorna är komplexa då åtgärder som är positiva utifrån hanteringen av vatten alltid behöver vägas mot andra värden och prioriteringar. Mer om detta nedan.</p><h2>Vatten som grundförutsättning</h2><p>Ett geografiskt område där man redan från start arbetat aktivt med att planera för framtida översvämningar är Backaplan. Här byggs det som ska bli Hisingens centrum med blandad byggelse i form av bostäder, affärer, kontor, verksamheter, kulturhus med mera. När det står klart, om 15–20 år, kommer upp emot 20 000 människor att bo här och lika många kommer att arbeta i området.</p><p>– Karaktären i området kommer att ändras i grunden och det ställer nya krav på hur vattnet behöver hanteras. Idag präglas området av asfalterade ytor med stora parkeringsplatser, industri och handel som i framtiden kommer att omvandlas till en helt ny stadsdel, säger Sofia Polo, utredare och processledare på förvaltningen Kretslopp och vatten i Göteborg Stad.</p><p>– Backaplan är ett av de första stadsutvecklingsområden där man, i denna omfattning, arbetar med att omsätta stadens vägledning för planering av översvämningsrisker. Här har man sett vatten som en grundförutsättning redan i tidiga skeden i planeringen när man tog fram ett planprogram för området.</p><h2>Parkdesign för skyfall</h2><p>Framför allt har man fokuserat på höjdsättningen i hela området när man planerat för det som ska byggas. Idag är ytan relativt platt, vilket gör det svårt att arbeta med ett naturligt självfall för regnvattnet. Målet är att få vattnet att ta sig till i Kvillebäcken som går längs den östra delen av området och mynnar ut i Göta älv.</p><p>– I planprogrammet fanns en höjdsättningsmodell för gator och parker där vattnet leddes direkt till Kvillebäcken. Den har nu utvecklats så att vi leder det mesta av regnvattnet ytligt via gator och dagvattenledningar till parkerna som planeras i området. Där kan vattnet magasineras tillfälligt tills det släpps ut i Kvillebäcken, säger Janna Bordier, planarkitekt på Stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborg Stad.</p><p>– Grundtanken är att parker, vattendrag och gator fungerar som vanligt året runt med väl gestaltade och trivsamma platser, lekytor för barn, effektiva trafiklösningar, trygga gator och kvarter och så vidare, säger Sofia Polo.</p><p>Först vid riktiga skyfall – så kallade klimatanpassade 100-årsregn – kommer parkerna att fungera som tillfälliga vattenreservoarer. När det händer handlar det om timmar, inte dagar, som vattnet står i parkerna. Skyfallshändelser inträffar dock mycket sällan, i vanliga fall kommer därför parkerna vara torra och kommer kunna nyttjas av stadens invånare.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Vad är ett skyfall?</h3><p>Ett skyfall är en plötslig och intensiv period av mycket kraftig nederbörd över en kort tidsperiod. Definitionen enligt SMHI är minst 50 millimeter regn per timme eller 1 millimeter på en minut.</p><h3>Vad är ett 100-årsregn?</h3><p>Ett 100-årsregn är en term som används för att beskriva ett extremt kraftigt regn som statistiskt sett förväntas inträffa ungefär en gång vart hundrade år i ett specifikt geografiskt område. Det betyder inte nödvändigtvis att det kommer att hända exakt vart hundrade år, utan det är en statistisk term som används för att ge en uppfattning om sällsyntheten av ett sådant kraftigt regn. Sannolikheten att ett 100-årsregn inträffar är 1 procent under ett godtyckligt år. Exempelvis är risken att ett så kraftigt regn inträffar en gång under en livstid på 83 år är 57 procent.</p><p></p></div></div><h2>Höjdanpassningar inomhus</h2><p>Det finns också andra avvägningar som måste göras när man arbetar med höjdsättning i ett område. Dels måste man beakta de byggnader som kommer att stå kvar och där fastigheterna inte kan ges ny höjdsättning. Man får inte bygga så att mer vatten än i dag riskerar att rinna dit och förstöra fasader eller tränga in genom dörrar och fönster.</p><p>Dels är det en utmaning att det i de nya fastigheterna finns krav på lägsta golvnivå, beräknad för att klara både stigande nivåer i havet och vattendrag samt en skyfallshändelse utan att vatten skadar byggnaderna. Samtidigt måste entréer till butiker och andra publika verksamheter vara tillgängliga för alla, även för personer med funktionshinder.</p><p>– Samtidigt har vi ett begränsat utrymme i gatan så vi kan inte ha ramper till entréerna överallt. Hur löser man det? Ja, en lösning kan vara att låta entrén vara i nivå med gatan och göra höjdanpassningar inne i husen, säger Janna Bordier.</p><h2>Samordning flera detaljplaner</h2><p>Backaplanområdet är idag indelat i ett flertal detaljplaneområden som samtliga innehåller ett antal projekt i olika skeden i byggprocessen. De största områdena är fortfarande i planeringsskede, men vid Leråkersmotet byggs det redan och andra områden är i projekteringsfas, det vill säga man förbereder inför byggstart.</p><p>– Det innebär att vi även måste ta hänsyn till den höjdsättning man arbetar med i de olika projekten när vi planerar så samordning är oerhört viktigt för att vi ska lyckas, säger Janna Bordier.</p><p>– Och det är inte bara i planeringen för extremväder som Backaplan ligger i framkant. Även lösningarna för dagvattenhantering som planeras är nya för Göteborg. Vi försöker skapa multifunktionella ytor i staden för både trafik, grönska och vattenhantering, funktioner som i vanliga fall planeras som separata i gaturummet. Det krävs nytänkande i flera steg för att göra plats för mer vatten och grönska på allmänna platser.</p><p>Det finns tydliga miljökrav för att det regnvatten som normalt faller på tak och gator ska renas och fördröjas innan det släpps ut i sjöar eller vattendrag. På Backaplan byggs därför dagvattenanläggningar för både kvartersmark och allmänplats mark.</p>

Backaplan tar sig an framtida klimatutmaningar

<div id="attachment_132627" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132627" class="wp-image-132627 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Bild-1.jpg" alt="" width="800" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Bild-1.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Bild-1-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Bild-1-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Bild-1-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Bild-1-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Bild-1-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132627" class="wp-caption-text">Just nu står Sandåsskolan tom efter att ha tidigare nyttjats som flyktingboende. Foto: Stadsfastighetsförvaltningen</p></div><h2>Sandåsskolan: från flyktingboende till förskola</h2><p>Sandåsskolan i Hovås har genomgått flera förändringar under åren, nu senast som flyktingboende där skolan omvandlades för att ta emot 70 flyktingar från Ukraina. Den har tidigare varit en grundskola. Nu ska byggnaden renoveras och byggas ut för ett nytt ändamål och bli en förskola.</p><p>– Det kommer bli en trevlig miljö för en förskola och vi vill gärna behålla de hus vi har om vi hittar en bra verksamhet för dem, säger Helena Renström som är projektledare för förstudien på stadsfastigheters avdelning projekt och investering.</p><p>Förutom fördelen med att återanvända en befintlig fastighet, lyfter Helena även fram andra fördelar med att återanvända en äldre byggnad.</p><p>– Det är vackert och kanske mindre förutsägbart. Det blir ett intressant hus att både jobba och vistas i, säger hon.</p><p>Byggnaden uppfördes 1906 och har ett stort lokalhistoriskt värde, detta innebär att det även finns flera utmaningar då byggnaden ska bli en modern förskola. Krav på tillgänglighet och energieffektivisering är exempel på regler som inte fanns för 100 år sedan, men som måste beaktas vid renoveringen av ett sådant gammalt hus.</p><p>– Vi vill heller inte förvanska huset genom att tilläggsisolera på ett felaktigt sätt, säger Helena Renström.</p><p>Just nu genomförs en förstudie hur skolan ska anpassas till förskola och projektet beräknas vara färdigt våren 2026.</p><div id="attachment_132625" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132625" class="breddare wp-image-132625 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/LTG-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/LTG-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/LTG-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/LTG-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/LTG-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/LTG-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/LTG-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-132625" class="wp-caption-text">Skolan stod färdig 2020 och är byggd för att kunna anpassas för nya verksamheter i framtiden. Foto: Hannah Björk.</p></div><h2>Lindholmens tekniska gymnasium: flexibel från början</h2><p>Skolan stod färdig 2020 och är byggd för att kunna anpassas för nya verksamheter i framtiden. Foto: Hannah Björk.</p><p>En byggnad i staden som exemplifierar begreppet flexibilitet är Lindholmens tekniska gymnasium (LTG) som invigdes 2020. Skolan som ligger längs Norra Älvstranden och är granne med Chalmers har möjlighet att i framtiden anpassas för att inhysa andra verksamheter om behov skulle uppstå, inklusive möjligheten att omvandlas till kontorsytor om så behövs.</p><p>– Den är byggd med långa spann mellan fundamenten. Det gör så att det egentligen är stora fria ytor som kan anpassas utefter behov, säger Jan Landqvist förvaltare på stadsfastigheters avdelning förvaltning och fastighetsutveckling.</p><p>I dagsläget inhyser skolan en rad gymnasieprogram där byggnaden kan betraktas som ett läromedel. Det finns många synliga installationer som styr till exempel ventilation eller el och som används i undervisningen.</p><p>– Tanken att elever ska kunna använda sin byggnad som ett verktyg eller en lärobok för att lära sig olika saker, säger Jan Landqvist.</p><p>Hur behoven kommer se ut i framtiden är svårt att sia om. I dagsläget finns både behovet för en gymnasieskola i byggnaden och programmen har ett bra söktryck.</p><div id="attachment_132624" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132624" class="breddare wp-image-132624 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Ekmanska-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Ekmanska-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Ekmanska-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Ekmanska-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Ekmanska-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Ekmanska-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Ekmanska-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-132624" class="wp-caption-text">Ekmanska sjukhuset invigdes 1910 och 1978 byggdes sjukhuset om till vårdcentral och sjukhem. Foto: Carl Edholm</p></div><h2>Ekmanska sjukhuset: från sjukhus till anpassad grundskola</h2><p>Före detta Ekmanska sjukhuset i Örgryte står nu inför en stor omställning. Byggnaden som numera ekar tomma ska renoveras om till att bli en anpassad grundskola (kallades tidigare grundsärskola). Det finns ett stort behov av lämpliga lokaler med hög tillgänglighet och det visar sig att sjukhusets lokaler passar bra för just detta syfte. Rummen för eleverna kommer bland annat förses med ett heltäckande liftsystem som möjliggör för flytt av elever med begränsad rörelseförmåga.</p><p>– Byggnaden fanns i förvaltningens bestånd och stod oanvänt. Att nyttja befintliga lokaler som står tomma är i ett miljömässigt perspektiv bättre än att använda nya material, säger Tony Tobiasson, projektledare på stadsfastigheters avdelning projekt och investering och fortsätter:</p><p>– Men i gamla byggnader finns det även alltid osäkerheter om vilka material som använts och hur byggnaden ändrats genom åren. Den har dessutom ett varsamhetskrav vilket ytterligare påverkar möjligheterna till utvändiga ändringar av byggnaden.</p><p>Ekmanska sjukhusets omställning till anpassad grundskola förväntas vara klar hösten 2024.</p>

Flexibla byggnader – så bygger Göteborg Stad mer hållbart

<p><span data-contrast="none">Sedan prototypen ”Allmänna bastun” öppnade 2015 har den varit ett uppskattat besöksmål. Det säregna utseendet och placeringen i älven har också gjort den till ett välkänt landmärke, inte bara lokalt utan även nationellt och internationellt.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:360,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="none">På platsen för prototypen finns endast byggställningar men nu startar återuppbyggnaden.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:360,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="none">– Vi kommer att använda stålstommen, fasadplåten och fönstren från prototypen. I övrigt blir det annat material och en annan konstruktion, eftersom vi bygger en bastu som ska klara såväl väder och vind som många besökare under lång tid, berättar projektledare Amelie Sandow.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:360,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="none">Utsikten från det stora fönstret över älven blir därmed kvar. Även de hyvelspånklädda innerväggarna i basturummet, men i en betydligt grövre dimension.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:360,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><h2>Bastupremiär i vår</h2><p><span data-contrast="none">Som tidigare kommer bastun att ha plats för upp till 25 personer. För att den ska vara tillgänglig för alla kommer det att finnas en hiss upp till basturummet.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:360,&quot;335559740&quot;:240}"> </span><span data-contrast="none">För den som vill kombinera bastu med bad finns hamnbadets tre bassänger alldeles i närheten, där en av saltvattenbassängerna är öppen året om.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:360,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="none">– Det kommer också att finnas en utomhusdusch att svalka sig i. Den bygger vi precis under bastun på den så kallade dykdalben, förklarar Amelie Sandow.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:360,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="none">Planen är att den nya bastun ska vara klar och kunna öppna under våren 2024.  </span></p>

Byggstart för ny bastu i Jubileumsparken 

<p>Det var här som Göteborgs stadsutveckling en gång började. När staden grundades för 400 år sedan ansvarade holländare för det första stora projektet – att gräva kanaler och utforma en rätvinklig stadsplan runt om.</p><p>Kring vattenvägen var det ett ständigt myller av människor, aktiviteter, hästar och kärror. Kanalmurarna byggdes för att klara belastningen i den nya stadens handelscentrum.</p><p>I mitten av 1800-talet var murarna i Stora Hamnkanalen uttjänta och staden bestämde sig för att förstärka konstruktionen av korslagt virke – den så kallade rustbädden – genom att bygga en ny utanför den gamla. Den kläddes sedan med block av sandsten.</p><div id="attachment_132591" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132591" class="breddare wp-image-132591 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="739" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-1000-300x222.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-1000-768x568.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-1000-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-1000-520x384.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-1000-730x539.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-132591" class="wp-caption-text">Kanalmurarna vid Drottningtorget kring 1900. Till höger börjar Stampgatan. Bild: Göteborgs stadsmuseum.</p></div><p>150 år senare ­– efter decennier av tung trafik ­– var underhållsbehovet akut. 2014–2015 förstärktes norra sträckan mellan Kämpebron och Fontänbron.</p><h2>Instabilitet och rasrisk</h2><p>Nu är det dags att ta sig an murarna längs hela kanalsträckan – från Packhusplatsen till Gårda. Skicket är så dåligt att renoveringen inte längre kan skjutas upp. På flera ställen har de yttersta pålarna i rustbädden börjat ruttna.</p><p>– Tre gånger om året görs mätningar för att upptäcka rörelser som kräver omedelbara åtgärder. Kanalmurarna vid Södra Hamngatan, Brunnsparken och Drottningtorget är i sämst skick, säger Kent Ekman på Stora projekt vid exploateringsförvaltningen.</p><div id="attachment_132592" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132592" class="breddare wp-image-132592 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-Packhusplatsen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="683" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-Packhusplatsen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-Packhusplatsen-1000-300x205.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-Packhusplatsen-1000-768x525.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-Packhusplatsen-1000-250x171.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-Packhusplatsen-1000-520x355.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmurar-Packhusplatsen-1000-730x499.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-132592" class="wp-caption-text">Stora Hamnkanalen och Packhusplatsen som de såg ut 1946. Den här sträckan ingår i första etappen när kanalmursprojektet drar i gång 2026.</p></div><p>Det är ett omfattande projekt som väntar göteborgarnas äldsta stadsmiljö. Renoveringen sker i etapper och förväntas pågå i 20 år.</p><p>– Men först ska hela kanalsystemet mätas och 3D-scannas för att vi ska få ett bra underlag till projekteringen. Produktionen av de två första delsträckorna planeras börja 2026, säger Kent Ekman.</p><h2>Spårvägen får flytta på sig</h2><p>I dagsläget åker flera buss- och spårvagnslinjer utmed berörda kanalmurssträckor, och en av de största utmaningarna för projektet är att få åtkomst till sträckorna. En av förutsättningarna är att arbetet synkas med tillfälliga och permanenta trafiklösningar.</p><p>Både Drottningtorget och Brunnsparken är hårt trafikerade knutpunkter för kollektivtrafiken och behöver avlastas. En av trafiklösningarna är spårväg från Åkareplatsen genom allén till Västlänkens kommande station i Haga.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Vad händer nu?</h3><p>Just nu pågår planeringen av fältarbeten för första etappen vid Norra Hamngatan och Packhusplatsen. Där ska inom kort göras provtagningar som rör geoteknik, markmiljö och hydrogeologi. Projektets genomförandestudie planeras tas upp för beslut i stadsmiljönämnden innan sommaren 2024. Efter det kan projektet gå vidare med fortsatt detaljprojektering och produktion.</p><h3>Så här går arbetet till</h3><p>Spont slås ned en bit ut i vattnet utanför den gamla kanalmuren. Området länspumpas och tätas så att arbetet kan utföras i så torra förhållanden som möjligt.<br />1800-talets rustbädd består av långa träpålar i ett tätt mönster. Den nya murkonstruktionen får stöd av nya stålpålar som går ända ned till berggrunden och gjuts in i en betongplatta. Betongplattan är den nya rustbädden och ovanpå formas en ny stödmur som kläs med granitsten.</p><h3>Synkade trafiklösningar</h3><p>Att flera stora trafiklösningar flyter på som planerat är viktigt för att kanalmursprojektet ska kunna hålla sin tidsplan. Några närliggande projekt som kräver samordning med renoveringen av kanalmurarna:</p><ul><li><strong> Gång- och cykelbron</strong> som ska gå från Packhuskajen till Hammars Kaj på Hisingen.<br /><strong>• Allélänken:</strong> Spårvagnsspår mellan Åkareplatsen genom allén till Västlänkens station Haga.<br /><strong>• Västlänken:</strong> Deletapp Kvarnberget med en betongtunnel under Stora Hamnkanalen vid Residensbron.<br /><strong>• Operalänken:</strong> Spårväg förbi Operan.<br /><strong>• Bangårdsförbindelsen: </strong>Bro över centralstationens bangård.</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>I anslutning till första etappen ­– kanalmurarna längs Norra Hamngatan mellan Residensbron och Kämpebron – planeras en gång- och cykelbro. Den är tänkt att gå mellan Packhuskajen till Hugo Hammars Kaj på Hisingen och byggs kring 2030.</p><h2><strong>Brunnsparken en utmaning</strong></h2><p>Förutom kollektivtrafiken är det folkmassorna som gör Brunnsparken till en av de besvärligaste etapperna i kanalmursprojektet. Mellan 40 000 och 60 000 människor passerar dagligen stråket till och från Nordstan.</p><p>– Planen är att renovera murarna norr om Brunnsparken i två etapper för att kunna hantera och leda om flödet av fotgängare, säger Kent Ekman.</p><p>Samtidigt som kanalmurarna rustas upp planeras omvandlingen av stadsrummen längs Stora Hamnkanalen. När spårvagnar och bussar får nya förbindelser öppnas en möjlighet att förädla det historiska finrummet.</p><div id="attachment_132589" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132589" class="breddare wp-image-132589 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/stora-hamnkanalen-batar-med-ved-1000.jpg" alt="" width="1000" height="767" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/stora-hamnkanalen-batar-med-ved-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/stora-hamnkanalen-batar-med-ved-1000-300x230.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/stora-hamnkanalen-batar-med-ved-1000-768x589.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/stora-hamnkanalen-batar-med-ved-1000-250x192.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/stora-hamnkanalen-batar-med-ved-1000-520x399.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/stora-hamnkanalen-batar-med-ved-1000-730x560.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-132589" class="wp-caption-text">Vedskuta vid Stora hamnkanalen på 1890-talet. Till vänster Södra Hamngatan mot Lilla Torget. Bild: Göteborgs stadsmuseum</p></div><h2>Solig veranda och cykelvänligt stråk</h2><p>I stadsmiljöplanen från 2022 beskrivs norra delen av Stora Hamnkanalen som ”vår soliga veranda”. Tanken är att utnyttja det goda mikroklimatet och bygga en kanalpromenad med generös vistelseyta och plats för uteserveringar.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><div id="attachment_132597" style="width: 388px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132597" class="size-full wp-image-132597" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Fattighusan-378-1.jpg" alt="" width="378" height="408" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Fattighusan-378-1.jpg 378w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Fattighusan-378-1-278x300.jpg 278w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Fattighusan-378-1-250x270.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 378px) 100vw, 378px" /><p id="caption-attachment-132597" class="wp-caption-text">På sträckan vid Fattighusån är det originalmurar från 1600-talet och över hundra alléträd från 1700-talet. Bild: Göteborgs stadsmuseum</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-50 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights "><div  class="inside-grid-column"><p>Med cykelstråk längs kanalen blir det – tillsammans med den nya gång- och cykelbron – lättare att ta sig genom staden i öst-västlig riktning. Det finns också planer på att ta bort spårvagnstrafiken från Stampgatan.</p><p>– Istället blir det gång- och cykelstråk, eller gångfartsgata, enligt visionen i stadsmiljöplanen. Det innebär också att det blir lättare för oss att renovera kanalmuren vid Fattighusån – just på den sträckan är det originalmurar från 1600-talet och över hundra alléträd från 1700-talet, säger Kent Ekman.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h2>Skyfallslösningar och skyddsportar</h2><p>Förutom att frigöra ytor till fotgängare och cyklister kommer kanalmursprojektet också vara en del av arbetet med att rusta staden för framtida klimatförändringar. Bland annat anpassas intilliggande gator för att vatten från skyfall ska kunna rinna fritt ner i kanalen.</p><p>Vid Packhusplatsen, strax innan kanalens mynning, planeras det att byggas skyddsportar.</p><p>­– Vid kraftigare skyfall sommartid kommer portarna stå öppna. När vattennivån i älven stiger och det blåser hårt stängs portarna för att skydda innerstaden från översvämning.</p><div id="attachment_132590" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132590" class="breddare wp-image-132590 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmur-snorojning-1000.jpg" alt="" width="1000" height="673" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmur-snorojning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmur-snorojning-1000-300x202.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmur-snorojning-1000-768x517.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmur-snorojning-1000-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmur-snorojning-1000-520x350.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/kanalmur-snorojning-1000-730x491.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-132590" class="wp-caption-text">Stora Hamnkanalen användes som avstjälpningsplats för snöröjningen 1940. Bild: Göteborgs stadsmuseum.</p></div>

När kanalmurarna rustas upp frigörs ytor till hamnstråk

<p>Varje ny förskola, skola, boende för personer med funktionsvariation eller vård- och omsorgsboende ingår i 1 procent konst. Det innebär att en procent av projektets kostnad viks för konstnärlig utsmyckning antingen inne i byggnaden eller utomhus.</p><p>– Vi har valt att genomföra konstuppdrag i alla våra investeringsprojekt då vi har en naturlig mottagare av konsten i form av verksamhet som ska finnas i lokalerna, säger Laila Ekefäll, projektledare för 1 procent konst på stadsfastighetsförvaltningen.</p><p>Konstverken kan finnas på husets fasad, eller på förskolans eller skolans gård. Det kan också finnas utsmyckningar inomhus, som skulpturer, målningar eller reliefer.</p><p>– När vi gör konstuppdrag inomhus är det fokus på att passa målgruppen men när vi gör konstuppdrag utomhus är det stort fokus på hållbarhet eftersom det tyvärr är mycket skadegörelse, förklarar Laila.</p><h2>Nya konstsatsningar varje år</h2><p>Varje år skapas nya konstverk i de fastigheter som byggs om, till eller är helt nya. I år har 20 konstverk färdigställts i eller utanför nya förskolor, skolor och boenden. Några exempel är skulpturen utanför Lundbyskolans entré som konstnären Sissi Westerberg arbetat fram. Hon jobbar med flera olika medier och material. Skulpturen Knuten är av en storskalig skulptur av aluminium som föreställer en knippe trådar som växer upp ur marken, binds samman i en knut och löses upp.</p><div id="attachment_132565" style="width: 710px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132565" class="hojdare wp-image-132565 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Skiss_Knuten-700.png" alt="" width="700" height="1041" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Skiss_Knuten-700.png 700w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Skiss_Knuten-700-202x300.png 202w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Skiss_Knuten-700-689x1024.png 689w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Skiss_Knuten-700-250x372.png 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Skiss_Knuten-700-520x773.png 520w" sizes="auto, (max-width: 700px) 100vw, 700px" /><p id="caption-attachment-132565" class="wp-caption-text">Konstnären Sissi Westerbergs skiss av verket Knuten.</p></div><p>– Skulpturen kan upplevas som många trådar eller rep som knyts samman och sedan går vidare åt olika håll, beskriver konstnären Sissi Westerberg. Alla trådar har samma ursprung (jorden) och strävar uppåt genom barndom och grundskola. Alla följer samma obligatoriska skolgång som är en omvälvande och otroligt viktig tid mellan barndom och vuxenliv då mycket ny kunskap förvärvas och omvärderas. Den personliga identiteten omformas, viktiga vänskapsband knyts och man vävs samman genom de gemensamma erfarenheter som skoltiden ger. Intressen väcks och förändras, beslut och funderingar kring framtiden gör sig påminda.</p><p>Skulpturen får sin upplösning och alla trådar som hållits samman sticker iväg åt varsitt håll:</p><p>– Alla hittar sin egen väg vidare. Det som binder dem samman är tiden på denna skola, som de alltid kommer ha gemensamt. Oavsett vilken väg de väljer är de del av samma rep eller knut, när de fortsätter till vidare utbildning, jobb, olika platser i världen, förklarar Sissi.</p><div id="attachment_132566" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132566" class="breddare wp-image-132566 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Knuten_verkstad-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Knuten_verkstad-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Knuten_verkstad-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Knuten_verkstad-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Knuten_verkstad-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Knuten_verkstad-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Knuten_verkstad-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-132566" class="wp-caption-text">Konstverket Knuten börjar ta form. Den står nu utanför Lundbyskolans entré. Foto: Sissi Westerberg</p></div><h2>Stenskulptur utanför boende</h2><p>Ann Carlsson Korneev gör skulpturer i marmor, diabas och alabaster. Skulpturen på det nyöppnade Långhagsgatans boende för barn med autismspektrumdiagnos heter På väg.</p><p>– Alla människor har en önskan att hitta sig själva och sin speciella väg i livet. Ofta är den vägen inte bred och spikrak, utan snarare slingrar den sig än hit och än dit. Steg för steg stakar man ut sin färdriktning, steg för steg läggs till, och till slut kanske man inser att det är själva vägen som är målet. Den slingrar sig och ändrar riktning genom livet, och så ska det vara, föränderligt och utvecklande, säger hon.</p><div id="attachment_132570" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132570" class="breddare wp-image-132570 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Korneev-1000.png" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Korneev-1000.png 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Korneev-1000-300x225.png 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Korneev-1000-768x576.png 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Korneev-1000-250x188.png 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Korneev-1000-520x390.png 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Korneev-1000-730x548.png 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-132570" class="wp-caption-text">Konstverket På väg av Ann Carlsson Korneev. Foto: Laila Ekefäll</p></div><p>– Det är min förhoppning att verket med dess böljande, uppåtsträvande rörelse, och dess ljusa marmor med taktila, varierade ytor och strukturer kan väcka tankar i den riktningen, säger Ann Carlsson Korneev.</p><h2>Konsten är tillgänglig</h2><p>Men hur är det med konstverk som står på förskole- eller skolgårdar? Får man gå in och titta på dem hur som helst?</p><p>Efter ordinarie öppettider, eller på planeringsdagar när barn och elever är lediga, kan allmänheten titta på konst som står utomhus även om den står innanför staket och grindar. Efter att verksamheten har gått för dagen, räknas förskole- och skolgårdar som allmän platsmark.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h3>Nya konstverk under 2023</h3><p>20 konstverk har tillkommit under 2023. Här ser du deras placering och vem som är konstnär:</p><ul><li>Gärdsåsskolan utomhus, KICO</li><li>Förskola Långströmsgatan, Yayoi Kiyota Malm</li><li>Ryaskolan utomhus, Susanna Hesselberg</li><li>Långhagsgatan boende med särskild service, Ann Carlsson Kornev</li><li>Sannaskolan, Maria Andersson</li><li>Brunnsboskolan, Moa Lönn</li><li>Glasmästareplatsen boende med särskild service, Uta Jacoobs</li><li>Brunnsboskolan, Ingrid Falk</li><li>Gamla Låssbyvägen boende med särskild service, Niklas Fännick</li><li>Burås Kyrkbacke förskola, Zsusanna Larsson Gillice</li><li>Lundbyskolan cafédisk inomhus, Maria Eklund Göransson</li><li>Lundbyskolan pelare inomhus, Olof Marsja</li><li>Kosmosgatan förskola, Emil Holmer</li><li>Härlandatjärnskolan inne entréhall, Fredrik Vestergård</li><li>Lundbyskolan keramik utomhus, Karin Auran Frankenstein</li><li>Förskola Torslanda Torg, Kristina Schmid</li><li>Lundbyskolan skulptur utomhus, Sissi Westerberg</li><li>Litteraturgatan, Maja Bakken</li><li>Biskopsgatan förskola, Eva Marklund</li><li>Kennedygatan förskola, Mari Holmgren</li></ul><p></p></div></div>

1 procent konst tar kulturen ut i hela staden

<p>Moderna verksamheter ska snart flytta in i 150 år gamla Feskekôrka och det kräver moderna tekniklösningar. Samtidigt som de inte får synas.</p><p>– I Feskekôrka fungerar inga standardlösningar. Eftersom det är ett byggnadsminne får inga ventilationskanaler eller rör hänga i taket och inga kablar kan löpa längs med väggarna, säger Hedvig Haraldsdotter, biträdande projektledare på Higab.</p><p>Det var 2020 som Feskekôrka stängdes för att genomgå en omfattande renovering. Fönster har renoverats, väggar putsats, entresolplan byggts och träytor brandskyddsmålats.</p><div id="attachment_132413" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132413" class="size-full wp-image-132413" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Hubbar-foto-Hedvig-Haraldsdotter-800.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Hubbar-foto-Hedvig-Haraldsdotter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Hubbar-foto-Hedvig-Haraldsdotter-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Hubbar-foto-Hedvig-Haraldsdotter-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Hubbar-foto-Hedvig-Haraldsdotter-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Hubbar-foto-Hedvig-Haraldsdotter-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Hubbar-foto-Hedvig-Haraldsdotter-800-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132413" class="wp-caption-text">Foto: Hedvig Haraldsdotter</p></div><p>En stor del av renoveringen har handlat om att ta bort mindre lyckade ombyggnader och återställa arkitekten Victor von Gegerfelts stolpverkskonstruktion så den friläggs och kommer till sin rätt igen.</p><h2>Tekniken gömd i källaren</h2><p>Samtidigt måste byggnaden, som ska inhysa fisk- och skaldjursförsäljning och restauranger, uppfylla nutida krav på livsmedelshantering och inneklimat. Det har krävt okonventionella lösningar.</p><p>– Vi gömmer helt enkelt tekniken i källaren och innanför kakel, för att få in ventilation och nödvändiga tekniska resurser för ugnar, kylar, fritöser och annan storköksutrustning, utan att behöva dra ledningar och rör längs med väggar och tak, säger Hedvig Haraldsdotter.</p><p>Den inkaklade tekniken formar cirka 2,8 meter höga ”nischer” åt fyra håll som har plats för utrustning eller möbler. På så sätt blir det både funktionellt och bidrar till rumsgestaltningen.</p><p>Öppningen av den nyrenoverade Feskekôrka är planerad till senvåren.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-arbetar-staden-med-kulturhistorisk-miljo/historiska-stadskarnan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Historiska stadskärnan</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Renoverad Feskekôrka får innovativ teknik

<p>Infrastrukturprojekt är något som blivit vardags hos göteborgarna. Västlänkens tre delprojekt gör sig påminda med gröna plank och byggkranar och 2021 stod Hisingsbron klar. Det sker mycket och flera viktiga projekt är på väg för att Göteborg ska fungera.</p><div id="attachment_132191" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132191" class="size-full wp-image-132191" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/alven-cykel-800.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/alven-cykel-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/alven-cykel-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/alven-cykel-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/alven-cykel-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/alven-cykel-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/alven-cykel-800-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132191" class="wp-caption-text">Inom några år kommer en ny cykelbro underlätta resandet över Göta älv. Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>Infrastrukturen byggs ut för att göteborgare och besökare ska kunna ta sig runt staden på ett effektivt sätt, men också för ett mer hållbart resande. Fler ska välja att resa med kollektivtrafiken och cykla. Inom cykel sker flera stora projekt framöver. Detta är en del av ett pågående arbete för att öka cyklandet där infrastrukturen är en viktig del.</p><h2>&#8220;Infrastrukturen är grunden&#8221;</h2><p>– Det är infrastrukturen som är grunden. Den behöver inte alltid vara separat cykelbana men vi vet att för att flera ska våga cykla så behövs separat cykelbana. Göteborg är som cykelstad hyfsad utbyggd men kvalitén är i flera fall inte bra, det är inte sammanhängande, berättar Malin Månsson, cykelstrateg på stadsmiljöförvaltningen.</p><p>– Det vi mest behöver göra är att förbättra kvalitén, inte minst där vi har stora flöden men för smala banor. Vi vill ha många cyklister och fotgängare, men det behövs yta för båda, fortsätter hon.</p><div id="attachment_132192" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132192" class="size-full wp-image-132192" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/delsjovagen-cykel-800.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/delsjovagen-cykel-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/delsjovagen-cykel-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/delsjovagen-cykel-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/delsjovagen-cykel-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/delsjovagen-cykel-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/delsjovagen-cykel-800-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132192" class="wp-caption-text">Separata cykelbanor med bra standard är en viktig del i att utveckla cykelstaden Göteborg. Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>En av lösningarna är pendlingscykelstråken som kopplar samman stadens olika delar. Det kan liknas vid ett stomnät där cykelvägarna är bredare och där det är bättre framkomlighet i korsningar. Även antalet cykelparkeringar blir fler.</p><p>– Det pågår utveckling hela tiden där vi har en investeringsplan för cykelprojekt. Ett paket som vi arbetar med är korsningspunkter mellan cykel och bil. Vi ser över punkterna i cykelvägnätet. Det handlar om bättre framkomlighet och tydligare vilka regler som gäller, förklarar Malin Månsson.</p><h2>Två pilotområden<strong><br /></strong></h2><p>För att utveckla cyklandet finns idag två pilotområden där olika åtgärder testas, Backa och Majorna-Kungsladugård. Tanken är att genom snabba och enkla åtgärder öka framkomlighet och öka trafiksäkerheten, att det ska vara enkelt och tryggt att cykla.</p><div id="attachment_132204" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132204" class="size-full wp-image-132204" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/styr-o-stall-800.jpg" alt="" width="800" height="543" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/styr-o-stall-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/styr-o-stall-800-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/styr-o-stall-800-768x521.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/styr-o-stall-800-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/styr-o-stall-800-520x353.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/styr-o-stall-800-730x495.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132204" class="wp-caption-text">Utbyggnaden av Styr &amp; Ställ fortsätter. Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>– I Backa har vi ställt ut nya Styr &amp; ställ-stationer och arbetat med fastighetsägare med cykelsommar där man kan komma och serva cykeln. Arbetsplatser har kunnat testa elcyklar. I Majorna-Kungsladugård är det fysiska åtgärder, bland annat Ekedalsgatan har fått målning och skyltning, berättar Malin Månsson.</p><p>Det handlar om att tydliggöra cykelstråken och när cykelbanan går över i blandad trafik. Ett större projekt är Såggatan där enkelriktade cykelbanor kommer våren 2024. Lärdomarna tas sedan vidare till andra delar av staden.</p><h2>Nya cykelbroar<strong><br /></strong></h2><p>Den nya cykelbron som ska byggas över Göta älv ger bättre förutsättningar för cyklister att ta sig över. Detaljplan och genomförandestudie pågår just nu. Det finns även tankar på ytterligare cykelbroar för att överbrygga barriärer, till exempel en bro från Skansen Lejonet till Svingeln och över E45:an vid Centralenområdet.</p><div id="attachment_132196" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132196" class="size-full wp-image-132196" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/oversikt-karta-800.jpg" alt="" width="800" height="566" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/oversikt-karta-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/oversikt-karta-800-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/oversikt-karta-800-768x543.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/oversikt-karta-800-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/oversikt-karta-800-520x368.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/oversikt-karta-800-730x516.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132196" class="wp-caption-text">Lindholmsförbindelsen skapar en ny innerstadsring för spårvägen och kommer avlasta spårvägsnätet i de centrala delarna. Utbyggnaden mot Brunnsbo Torg skapar nya pendlingsmöjligheter. Karta: Göteborgs Stad</p></div><p>Men det byggs inte bara utan även tjänster utvecklas. Styr &amp; Ställ har funnits i staden sedan 2010 och utökas. Nu finns det över 130 stationer runt om i staden. App-tjänsten Cykelstaden hjälper användarna att hitta i staden och var till exempel cykelpumpar finns tillgängliga. En annan viktig del är att informera.</p><p>–  När någon bygger nytt har vi riktlinjer och krav på cykelparkering och kvalitet. Men i befintliga flerbostadshus kan vi inte påverka och ställa krav utan ge råd vilket vi gör, bland annat genom cykelparkeringsguide för hus.</p><h2>Spårbundna satsningar ritar om kartan<strong><br /></strong></h2><p>Kollektivtrafiken är en annan viktig del i att skapa en fungerande infrastruktur i ett större Göteborg. Det sker flera utvecklingar för spårvägen med stor betydelse för att kunna ta sig fram snabbt och enkelt. På Hisingen sker många företagsetableringar och bostadsbyggande som ger underlag för spårväg. 2023 var det första spadtag för ny spårväg på Hisingen, något som inte skett sedan 1950-talet.</p><div id="attachment_132198" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132198" class="size-full wp-image-132198" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmen-esplanad-800.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmen-esplanad-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmen-esplanad-800-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmen-esplanad-800-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmen-esplanad-800-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmen-esplanad-800-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmen-esplanad-800-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132198" class="wp-caption-text">I Lindholmsallén kommer om några år spårvägen att bland annat passera Karlatornet. Visionsbild: Göteborgs Stad</p></div><p>Den första nya sträckan som ska vara klar 2025 går från Frihamnen till Lindholmen och är första steget i den nya innerstadsringen.</p><p>– Folk börjar vakna nu när produktionen drar i gång. Vi arbetar, just nu, på minst fem olika platser i full sving, det är mycket som ska göras, berättar Martin Stenfeldt.</p><h2>&#8220;Det är mycket som ska göras&#8221;</h2><p>Längre fram i tid ligger Lindholmsförbindelsen som kommer börja byggas i början på 2030-talet. Det innebär en spårvägstunnel som går från Lindholmen under Göta älv till Stigbergstorget och sedan vidare till Linnéplatsen.</p><p>– Spårvägen blir robust och snabb med riktig fart mellan hållplatserna. Restiden blir fyra minuter mellan Lindholmen och Linnéplatsen, berättar programledaren Martin Stenfeldt.</p><div id="attachment_132195" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132195" class="size-full wp-image-132195" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/vasagatan-cykelbana-ii-800.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/vasagatan-cykelbana-ii-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/vasagatan-cykelbana-ii-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/vasagatan-cykelbana-ii-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/vasagatan-cykelbana-ii-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/vasagatan-cykelbana-ii-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/vasagatan-cykelbana-ii-800-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132195" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>Det pågår också ett arbete med hur knutpunkten vid Stigberget ska utformas. På Hisingssidan kommer spårvägen att gå vidare mot Brunnsbo via det nya Backaplan som håller på att ta form. Brunnsbo torg blir sedan ny knutpunkt genom pendeltågstationen som ska byggas.</p><h2>Geotekniken en utmaning</h2><p>En utmaning är geotekniken, hur det ser ut under mark. Det är komplicerat vid sänktunneln under älven med svåra passager vid kajerna. Den så kallade Vegasvackan precis innan Linnéplatsen har lösts genom att tunnelsträckningen förlagts under leran och går genom berg. I och med att det har byggts och byggs många tunnlar finns mycket erfarenhet.</p><p>– Vi hämtar in kunskap från Västlänken och även Marieholmstunneln. Det finns en hög kompetens med sänktunnlar just nu, det ska vi utnyttja så mycket vi kan, det är sällan vi har så mycket tunnelkompetens, berättar Martin Stenfeldt. Det sker även erfarenhetsutbyten med Stockholm där en del av den nya tunnelbanan som går under Stockholms ström har stora likheter med Lindholmenförbindelsen.</p><p>De stora satsningarna på infrastruktur skapar förutsättningar för en stad som 2040 beräknas ha vuxit med ytterligare 115 000 invånare. Ett Göteborg som växer samtidigt som en omställning till ett mer hållbart samhälle ska genomföras är förutsättningarna för satsningarna som görs på cykel och kollektivtrafik.</p><div id="attachment_132199" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-132199" class="size-full wp-image-132199" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmsforbindelsen-visionsbild-800.jpg" alt="" width="800" height="278" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmsforbindelsen-visionsbild-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmsforbindelsen-visionsbild-800-300x104.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmsforbindelsen-visionsbild-800-768x267.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmsforbindelsen-visionsbild-800-250x87.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmsforbindelsen-visionsbild-800-520x181.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/12/Lindholmsforbindelsen-visionsbild-800-730x254.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-132199" class="wp-caption-text">Lindholmsförbindelsen tar spårvägen från Lindholmen under Göta älv och via Stigbergstorget vidare till Linnéplatsen. Skiss: Göteborgs Stad</p></div>

Cykel och spårväg viktiga delar i framtidens Göteborg

<p>– En av de större utmaningarna när det gäller ändring av en äldre byggnad är att försöka hitta lösningar där både nutida krav och önskemål samt kulturvärden kan tillgodoses, säger Anna Rodin, bebyggelseantikvarie på Lindholm restaurering AB.</p><div id="attachment_131958" style="width: 570px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131958" class="size-full wp-image-131958" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorp-sv-v-560.jpg" alt="" width="560" height="413" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorp-sv-v-560.jpg 560w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorp-sv-v-560-300x221.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorp-sv-v-560-250x184.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorp-sv-v-560-520x384.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 560px) 100vw, 560px" /><p id="caption-attachment-131958" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><p>Just nu genomgår Kålltorps fritidsgård på Virginsgatan en omfattande renovering. Byggnadens anor sträcker sig tillbaka till 1700-talet och Göteborgs Stad övertog byggnaden 1904. Sedan 1944 har den varit en fritidsgård.</p><p>– Renoveringen var nödvändig eftersom byggnaden har blivit mycket sliten med åren. Den har genomgått flera mindre projekt och avvikit från sitt ursprungliga utseende, säger Morgan Ström, projektledare på stadsfastigheters avdelning projekt och investering.</p><h2>Kan vara från 1700-talet<strong><br /></strong></h2><p>Det finns uppgifter om att Kålltorps fritidsgård kan ha sitt ursprung så tidigt som 1722 och byggdes om under 1800-talet. Men källor som bekräftar detta är svåra att hitta menar Anna Rodin som är antikvariskt sakkunnig i projektet. I ett så pass gammalt hus kan det vara svårt att hitta källmaterial som visar hur ett hus från början kan ha sett ut eller har förändrats.</p><div id="attachment_131959" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131959" class="size-full wp-image-131959" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131959" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Byggnadsdelar och tidstypiska detaljer kan ge en inblick i husets historia. Men något som kan vara lurigt med de riktigt gamla husen är att delarna kan vara återanvända och därmed komma från ännu äldre hus än det man studerar, säger Anna Rodin och fortsätter:</p><p>– Den tidigaste källan som påträffades i samband med förundersökning är ett fotografi från 1915. Men huset har byggnadsdelar från tidigt 1800-tal och från 1700-talet. De synliga delar som är från 1700-talet finns bland annat på vindsvåningen. Där finns dörrar med gångjärn typiska för 1700-talet.</p><h2>Ska målas om i 1800-talsfärger</h2><p>Under renoveringen kommer byggnaden att genomgå en omfattande ommålning. Bara spår av den ursprungliga byggnaden från 1700-talet har överlevt. Därför kommer kulörer som har hittats i färglagren från 1800-talet, tillsammans med färger som var vanliga under den perioden, att användas.</p><div id="attachment_131960" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131960" class="size-full wp-image-131960" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800.jpg" alt="" width="800" height="513" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800-768x492.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800-520x333.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800-730x468.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131960" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div><p>För att komma fram till vilka färger som är mest autentiska görs en färgundersökning. Den går till så att man skrapar sig ned genom de olika färglagren på en yta för att bedöma vad som är den ursprungliga färgen eller undersöka hur färgsättningen har ändrats över tid.</p><p>– Ibland hittar man det lager som bedöms som det ursprungliga men ibland finns det inte kvar. Ofta får man skrapa på flera ställen för att kunna göra en sammanfattande bedömning om vad som troligen är det understa lagret, säger Anna Rodin.</p><div id="attachment_131961" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131961" class="size-full wp-image-131961" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800.jpg" alt="" width="800" height="347" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800-300x130.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800-768x333.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800-250x108.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800-520x226.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800-730x317.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131961" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div><h2>Färdigt februari 2025</h2><p>Renoveringen, som påbörjades i september 2023, är i full gång och förväntas vara klart februari 2025. För närvarande pågår rivning och dränering. Till våren påbörjas arbetet med utsidan och arbetet med insidan pågår under hela projektet.</p>

Nu restaureras ett av Göteborgs äldsta hus

<p>— Vi har med säkerhet hittat två gravar och flera packningar med sten som troligen utgör ytterligare gravar. Mycket tyder på att vi har stött på ett gravfält från yngre järnåldern, säger Ulf Ragnesten. arkeolog på Göteborgs stadsmuseum.</p><h2>”Helt unika lämningar”</h2><p>— Det här är helt unika lämningar. Fynd från den yngre järnåldern, ofta kallad vikingatiden, är över huvud taget inte tidigare kända i centrala Göteborg, fortsätter Ulf Ragnesten.</p><p>Det var i somras som stadsmuseets arkeologer upptäckte förhöjningar i marken, bara några decimeter höga och tre till fem meter i diameter. Vid utgrävningarna hittade de två gravar som innehöll brända, kremerade människoben. Med hjälp av kol 14-analyser av benen kan gravarna dateras till perioden 750-1000 e.Kr.</p><div id="attachment_131858" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131858" class="size-full wp-image-131858" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131858" class="wp-caption-text">Foto: Karolina Kegel</p></div><h2>”Det bodde vikingar i centrala Göteborg”</h2><p>Burgårdsparken ligger mellan Ullevi och Valhallabadet. Under vikingatiden stod havsytan två meter högre än idag och området låg då på en höjd omgiven av fuktiga strandängar.</p><p>Gravarna ligger nära Mölndalsån som på vikingatiden var en förbindelse mellan älven och andra boplatser.</p><p>— Gravarna i Burgårdsparken visar att hela Älvmynningsområdet var taget i anspråk redan under vikingatiden. Och inte minst att det bodde vikingar i det som idag är centrala Göteborg, säger Ulf Ragnesten, arkeolog på Göteborgs stadsmuseum.</p><p>I Göteborgsområdet har tidigare bara ett fåtal vikingatida gravfält undersökts &#8211; i Askim, Björlanda, Säve och Frölunda.</p><p>Älvmynningen var tidigt ett eftertraktat område för handel och försvar. Det visar bland annat fyndet av Äskekärrsskeppet som hittades på en strandäng i Ale kommun och på norra Hisingen där fynd har gjorts av skepp liksom spår av skeppshantverk. Man har också hittat försvarsanläggningar från vikingatiden längs både Göta och Nordre älv.</p><p>Den arkeologiska utredningen gjordes på uppdrag av länsstyrelsen eftersom Göteborgs Stad har planer på att exploatera mark i anslutning till Burgårdsparken.</p><div id="attachment_131860" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131860" class="size-full wp-image-131860" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800.jpg" alt="" width="800" height="432" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800-768x415.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800-520x281.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800-730x394.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131860" class="wp-caption-text">Översiktsbild från Stadsmuseets arkeologiska utredning i Burgårdsparken. Foto: Karolina Kegel</p></div>

Gravar från vikingatiden hittade i centrala Göteborg

<p>Göteborgsregionen rankas högt i flera olika undersökningar – attraktiv för både näringslivet, kvalificerad arbetskraft och studenter. Intresset att etablera sig i Göteborg är stort och staden erbjuder världsledande miljöer för forskning och innovationer.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://gotepod.podbean.com/e/avsnitt-31-goteborg-sveriges-mest-attraktiva-stad/" target="_blank" rel="noopener">Här kan du lyssna på podden</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Men hur kan Göteborg bli ännu mer attraktivt – för såväl företag som människor? Finns det tillräcklig med mark för verksamheter och kontor? Hur står det till med bostäder och infrastrukturen?</p><p>I detta poddavsnitt får du svaren på dessa och andra spännande frågor, bland annat om hur det gick till när Göteborg vann kampen om batterifabriken. Gäster är Henrik Einarsson, etableringschef på Business Region Göteborg och Maria Fuxborg, näringslivschef Västsvenska Handelskammaren.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;">

Är Göteborg Sveriges mest attraktiva stad?

<div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Juryns motivering</strong></p><p>”Nybyggnation som genom gestaltningen elegant anpassar sig till omgivande sekelskiftesbyggnader. Arkitekturen utmärker sig genom noggranna materialval och detaljer där interiör och exteriör bildar en harmonisk helhet. Byggprocessen har präglats av höga miljömål och omsorg om platsens läge. Resultatet är en gedigen och ståtlig byggnad med förankring i historien, samtidigt som den tar sikte på framtiden.”</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/per-och-alma-olssons-fond-basta-byggnadsverket-i-stan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Per och Alma Olssons fond</a></p><p></p></div></div><p>Hedersomnämnande går till Brf Sannaparken, där HSB Göteborg är byggherre och what! arkitektur är arkitektkontor.</p><p>Bland tidigare års vinnare finns Nodi kontorshus, Lindholmens tekniska gymnasium och lakvattenbyggnaden vid Brudaremossen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> Per och Alma Olssons fond – <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/a8c3a3b4-94bf-4d35-a55d-df86585b19d0/Lista+%C3%B6ver+pristagare+-+Per+och+Alma+Olssons+fond+-+%C3%A5r+1965+%E2%80%94+2022.pdf?MOD=AJPERES&amp;CONVERT_TO=url&amp;CACHEID=ROOTWORKSPACE-a8c3a3b4-94bf-4d35-a55d-df86585b19d0-ooHPs-9" target="_blank" rel="noopener">Bästa byggnadsverket i stan &#8211; Pristagare 1965–2022</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Ekmansgatan 5 är årets bästa byggnad

<p>Bostadsbristen i Göteborg har lett till att studenter väljer bort staden som studieort. Det visar en rapport från Studentbostadsföretagen och Ungdomsbarometern</p><p>Nu har exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad fått i uppdrag att ta fram fler åtgärder för att skynda på utvecklingen att skapa fler bostäder för studenter. Arbetet kommer att ske tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen.</p><h2>Konkreta åtgärder</h2><p>För att snabba på utvecklingen har exploateringsnämnden gett exploateringsförvaltningen flera uppdrag.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Studentbostäder i Göteborg</strong></p><p>Enligt statistik från exploateringsförvaltningen har det byggts 1 560 studentbostäder mellan 2016 och 2022.</p><p>Prognoser från exploateringsförvaltningen visar att det just nu pågår nyproduktion av 375 studentbostäder i Göteborg och fram till 2026 beräknas tillskottet bli ytterligare cirka 380. Antalet färdigställda studentbostäder till 2026 beräknas alltså vara cirka 750. Detta innebär att tillskottet för studentbostäder mellan 2016-2026 beräknas bli ca 2 300 exklusive ombyggnader. En siffra som inte kan anses godkänd om ambitionen är 7000.</p><p></p></div></div><p>Bland annat ska man ta fram en karta där passande platser att bygga studentbostäder ska pekas ut. Exploateringsförvaltningen ska också arbeta tillsammans med byggaktörer så att kommande bostadsprojekt för studentbostäder är attraktiva och kostnadseffektiva.</p><h2>“Det finns stora utmaningar”</h2><p>Åsa Henninge, chef för markstrategi på exploateringsförvaltningen, arbetar med uppdraget om fler studentbostäder och hon är positiv. Hon varnar däremot för att det finns stora utmaningar med att lyckas hela vägen.</p><p>&#8211; Vi har ett stort tryck på oss att skapa fler studentbostäder och det är jätteviktigt ur flera aspekter att vi lyckas. Men ska vi lyckas hela vägen och faktiskt erbjuda våra studenter fler bostäder krävs det att alla vi som jobbar med frågan kavlar upp ärmarna och tänker nytt tillsammans, säger hon och fortsätter:</p><p>&#8211; Branschen behöver bland annat fundera på vilka villkor och krav som är rimliga i ett bostadsprojekt för studentbostäder. Speciellt i rådande konjunkturläge och det finansiella läget vi nu står i.</p>

Göteborgs Stad ska bygga fler studentbostäder

<p>Efterfrågan på bostäder är fortsatt stor i Göteborg men byggtakten mattas nu av visar en rapport från Göteborgs Stad. Detta efter flera år av kraftigt ökat bostadsbyggande. Antalet byggstarter har halverats jämfört med året innan. Där det under 2023 har börjat byggas bostäder är i centrum och Fixfabrik-området.</p><div id="attachment_131315" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131315" class="size-full wp-image-131315" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson.jpg" alt="" width="800" height="748" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson-300x281.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson-768x718.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson-250x234.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson-520x486.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson-730x683.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131315" class="wp-caption-text">Henrik Kant. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>På Hisingen och i sydväst är det färre byggstarter jämfört med tidigare. Göteborgs Stads stadsbyggnadsdirektör Henrik Kant konstaterar att främst det höga ränteläget men också bland annat högre materialpriser lett till minskningen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Ökad efterfrågan när befolkningen växer<br /></strong>Sedan 1992 har Göteborgs befolkning vuxit oavbrutet och ökat med 140 000 invånare fram tills idag. Det innebär att det behöver byggas 4 000–5 000 bostäder per år fram till 2030 i Göteborg för att möta framtida behov och minska dagens brist på bostäder.</p><p></p></div></div><p>– Från ett otroligt starkt 2022 med över 6000 färdigställda som låg högst i riket går vi ner i lägre nivåer. Det som slår är framför allt ränteläget men även materialpriserna. Bostadsbyggande kommer idag i gång där exploatören antingen har egen mark eller egen entreprenadverksamhet eller både och, säger Henrik Kant.</p><p>– I Göteborg har vi dock unikt mycket på gång och vi ser inga avstannade byggen och kommer leverera bostäder på högre nivå än många andra även under nästa år även om nivåerna sjunker. Vi har en så kallad Byggsamverkan med marknadens aktörer och förvaltningar och bolag inom staden där vi träffas tar del av varandras analyser och diskuterar vad man kan göra för insatser lokalt, fortsätter Henrik Kant.</p><h2>Efterfrågan är stor</h2><p>Göteborgs Stad har under senare år initierat bland annat BoStad2021 för att få fram bostäder snabbare. Men det är finansieringsmöjligheterna som avgör takten på byggandet även efterfrågan är fortsatt stor och kommer fortsatta vara det.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Stora projekt i Göteborg just nu</strong></p><p><strong>Fixfabriken<br /></strong>Där Fixfabriken och bussgaraget tidigare låg växer ett nytt bostadsområde fram med omkring 1000 lägenheter som byggs i flera etapper. Området binder samman Kungsladugård och Sandarna med Klippan.</p><p><strong>Kallebäck<br /></strong>Området byggs ut i flera etapper fram till 2027 med sammanlagt 1800 bostäder. I området byggs även kontor och skolor.</p><p><strong>Karlastaden</strong><br />I Karlastaden byggs 2000 bostäder där cirka 600 kommer vara belägna i Karlatornet. Tornet är helt inflyttat under 2024. I området byggs ytterligare bostadshus av olika byggaktörer.</p><p></p></div></div><div id="attachment_131318" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131318" class="size-full wp-image-131318" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800.jpg" alt="" width="800" height="800" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-768x768.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-250x250.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-520x520.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-730x730.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131318" class="wp-caption-text">Kristina Lindfors. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>Kristina Lindfors, förvaltningschef för exploateringsförvaltningen, ser att näringslivets satsningar gör det fortsatt möjligt att satsa på fler bostäder men att det flera parter som agerar:</p><p>– Det gäller för Göteborgs Stad att understödja bostadsbyggandet för vi är inte ensamt ansvariga. Vi ska vara på hugget och se vad vi kan göra för att stödja byggkonjunkturen. Vi arbetar också tätare inom stadens olika förvaltningar för att möjliggöra bostäder.</p><h2>Fortsatt byggande</h2><div id="attachment_131319" style="width: 596px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131319" class="size-full wp-image-131319" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Dan-Sanden-586.jpg" alt="" width="586" height="553" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Dan-Sanden-586.jpg 586w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Dan-Sanden-586-300x283.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Dan-Sanden-586-250x236.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Dan-Sanden-586-520x491.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 586px) 100vw, 586px" /><p id="caption-attachment-131319" class="wp-caption-text">Dan Sandén.</p></div><p>Dan Sandén, vd på kommunalt ägda Framtiden Byggutveckling, delar bilden av ett minskat byggande men lyfter fram att mycket fortsatt händer:</p><p>– Vi har drygt 600 lägenheter som är i produktion just nu, även om det går ner de närmaste åren så levererar vi över tid i snitt 1000 – 1100 lägenheter per år. Vi har höga förväntningar att öka byggtakten och gör allt vi kan.</p><p>Många projekt är igångsatta och planeringsarbetet fortsätter. En viktig del är att effektivisera. En annan del är att fokusera på projekt med större volymer som till exempel Säterigatan med 500 lägenheter och Selma Stad som byggs ut i etapper.</p><p>Branschen räknar med att det kommer att vända inom några år när det går från dagens lägre nivå till att åter öka.</p><div id="attachment_131320" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131320" class="size-full wp-image-131320" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800.jpg" alt="" width="800" height="551" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800-300x207.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800-768x529.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800-520x358.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800-730x503.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131320" class="wp-caption-text">Kallebäck.</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Stora projekt i Göteborg på sikt<br /></strong>Några av de projekt som kan ske på sikt.</p><p><strong>Nya Hovås/Brottkärr<br /></strong>En ny tyngdpunkt har de senaste åren växt fram i norra Billdal kring Brottkärrsmotet och det som kallas Nya Hovås. Det finns potential att tillföra ca 1500–2000 nya bostäder runt nya Hovås och i norra Brottkärr.</p><p><strong>Centrala Torslanda<br /></strong>Det finns potential att tillföra cirka 1500–2000 nya bostäder genom kompletteringar och förtätningar samt omvandling från verksamheter till blandad bebyggelse. En förutsättning är en tvärförbindelse vid Älvegårdsvägen som avlastar Kongahällavägen.</p><p><strong>Hjällbo<br /></strong>Planprogrammet innehåller cirka 1000 nya bostäder, hälften av dem är radhus och villor. Det handlar också om att utveckla stadsdelsparken och torget och att omvandla delar av Gråbovägen till stadsgata. Enligt översiktsplanen finns potential i hela Angered för cirka 8000 – 10 000 nya bostäder.</p><p></p></div></div><div id="attachment_131316" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131316" class="size-large wp-image-131316" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-1024x768.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-730x548.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200.jpg 1200w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131316" class="wp-caption-text">Karlatornet. Foto: SBF-DJI</p></div>

Göteborg vill fortsätta bygga bostäder

<p>Anders Dahlgren är planarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen och har under den senaste tiden arbetat med ett planprogram för Tynnered.</p><p>&#8211; Trygghet är en stor fråga och även om vi inte löser hela tryggheten i planeringen så är det viktigt att ha med det som utgångspunkt, inte minst för det arbete som följer, säger Anders Dahlgren.</p><div id="attachment_131296" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-131296" class="size-full wp-image-131296" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800.jpg" alt="" width="800" height="949" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800-253x300.jpg 253w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800-768x911.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800-250x297.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800-520x617.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800-730x866.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131296" class="wp-caption-text">Anders Dahlgren är planarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen.</p></div><p>Ett planprogram är ett väldigt tidigt skede i utvecklingen av ett område. Det görs när staden vill ta ett större grepp om ett område för att skapa en bra helhet. Detaljplaner som tas fram i området görs sedan med utgångspunkt från programmet.</p><h2>Viktigt att ta reda på vad folk tycker</h2><p>I arbetet med att ta fram ett planprogram görs olika insatser för att ta reda på hur de som bor och verkar i området upplever miljöerna.</p><p>&#8211; I de synpunkter som kommit in från boende är det tydligt att ord som trygghet, kriminalitet och liknande är de ord som användes mest i frågor om vad som är bra och dåligt med området, det visar på att det är viktiga frågor för människor, säger Anders Dahlgren.</p><p>Ett exempel som kommit fram i dialog med boende är Topasparken, en park som skulle kunna vara en plats för umgänge, vila och för barn att leka i.</p><p>&#8211; Det vi sett är att många upplever otrygghet i parken. Föräldrarna låter hellre barnen leka på bostadsgårdarna än i parken, vilket inte är ett problem i sig, men det innebär att parken inte fyller sin funktion som offentlig plats för rekreation. Det är tydligt varför parken upplevs som otrygg, den ligger en bit bort och entréerna på husen runt om är vända bort från parken. Här spelar det inte så stor roll om man fixar till parken så att den blir roligare att vara i, det är brister i planeringen av park i relation till bebyggelse runt om, vilket gör att folk inte känner sig trygga i området.</p><h2>Det som var trygghet igår är otrygghet idag</h2><p>Tynnered är ett område som byggdes ut på 60-talet. Typiskt för planeringen av områden likt Tynnered var att man separerade trafiken från bostadsområdena.  Syftet var att göra säkra bostadsområden utan biltrafik men där även och gång- och cykelvägar fick egna stråk bortkopplade från bostadsområdet. Gång- och cykelvägar skulle heller inte korsa bilvägar i markplan och gångtunnlar byggdes. Gångtunnlar som idag upplevs som otrygga.</p><p>&#8211; Det vi gör nu i Tynnered men även på andra ställen i staden är att försöka planera bort detta och i stället blanda olika typ av trafik och i högre utsträckning lägga stråken i anslutning till bebyggelse. Samtidigt är det viktigt att tänka på att det inte finns någon patentlösning på trygghet. För en åttaåring som går hem från skolan på eftermiddagen är det säkert väldigt skönt att inte behöva korsa någon bilväg men för tonåringen som går hem på kvällen kan det kännas väldigt otrygg att röra sig på en gata långt ifrån bebyggelse, säger Anders Dahlgren.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/program-for-tynnered" target="_blank" rel="noopener">Program för Tynnered</a><br /><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/process--steg-f%C3%B6r-steg-nar-vi-utvecklar-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Process – Steg för steg när vi utvecklar Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Trygghet en viktig del i stadsutvecklingen

<p><span class="ui-provider ee bqt bqu bqv bqw bqx bqy bqz bra brb brc brd bre brf brg brh bri brj brk brl brm brn bro brp brq brr brs brt bru brv brw brx bry brz bsa" dir="ltr">Stadsmuseets Håkan Strömberg tar med Ulla Skoog till bland annat Palacehuset, där kända konstnärer huserade, Grönsakstorget som var en viktig handelsplats i staden och Posthotellet som faktiskt fungerade som fattighus förut.</span></p><p>Häng med på den sista resan genom Göteborgs historiska stadskärna.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-arbetar-staden-med-kulturhistorisk-miljo/historiska-stadskarnan">Se alla avsnitt av serien Göteborgs historiska stadskärna</a></strong></p><p></p></div></div><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="//im11.inviewer.se/skiss/44/44CBAC46WI.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Göteborgs historiska stadskärna - del 4 - FINAL TEXTAD" src="//play.mediaflowpro.com/ovp/11/44CBAC46WI" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Se del fyra i serien om Göteborgs historiska stadskärna

<p>Göteborg har spelat och spelar många roller under historiens gång. Men visste du att stadens administrativa centrum hela tiden legat på samma plats?</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-arbetar-staden-med-kulturhistorisk-miljo/historiska-stadskarnan">Se alla avsnitt av serien Göteborgs historiska stadskärna</a></strong></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Och vet du vem som huserar i den ståtliga byggnaden där Lennart bodde på 1600-talet? Och var gick göteborgarna egentligen för att varuhusshoppa? Sedan är det det där med det gula teglet. Vad är egentligen grejen med det?</p><p>Följ stadsbyggnadsförvaltningens antikvarie Madelene Seberbrink när hon guidar Ulla Skoog genom den historiska stadskärnan.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="//im11.inviewer.se/skiss/22/22CBICRR64.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Göteborgs historiska stadskärna - del 3 - FINAL TEXTAD" src="//play.mediaflowpro.com/ovp/11/22CBICRR64" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Se del tre om Göteborgs historiska stadskärna

<p>Lena Baeza, programledare Lindholmen på Älvstranden Utveckling och Andreas Lundberg, affärsutvecklare på fastighetsbolaget Atrium Ljungberg är gäster i säsongens första avsnitt. Den som leder samtalet är som vanligt stadsarkitekt Björn Siesjö.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssa här: </strong><a href="https://gotepod.podbean.com/e/avsnitt-29-lindholmen-%e2%80%93-goteborgs-eget-brooklyn/" target="_blank" rel="noopener">Götepodd – avsnitt 29</a></p><p></p></div></div><p>Lindholmen diskuteras i avsnittet. Det är ett område där mycket är på gång: spårväg, nytt färjeläge, Lindholmsförbindelsen, ny gång- och cykelbro, bostäder, verksamheter, kontor med mera. Området utvecklas ytterligare som en levande och attraktiv innerstadsmiljö. Dessutom är Lindholmen och Norra Älvstranden är i dag ett av de stora innovationsklustren i Sverige inom tech, AI och mobilitet.</p><p>Hur blev det så här? Gästerna ger sin bild i detta 45 minuter långa avsnitt, som är poddens 29:e totalt.</p><p>Göteborg Stad står bakom Götepodd.</p>

Lindholmen diskuteras i säsongens första Götepod

<p>I dag finns tydliga fysiska spår ­– som kajer, kanaler och magasinsbyggnader &#8211; men det är bara en liten del. En hamnstad betyder också att människor och idéer kan röra sig över stads- och nationsgränserna.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Missade du första avsnittet — <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-arbetar-staden-med-kulturhistorisk-miljo/historiska-stadskarnan">klicka här för att se alla avsnitt</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Här får vi några svar på frågor som vad användes kasinot till från början? Vad är så speciellt med Stora hamnen? Och varför ligger så palatsliknande byggnader just där? Var finns Sveriges historiskt viktigaste emigrantgata? Vilka församlingar har egna kyrkor i stadskärnan och vilken koppling har moder Svea till Italien?</p><p>Den här gången är det museipedagog Håkan Strömberg från Göteborgs stadsmuseum som tar med Ulla Skoog på en tur.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="//im11.inviewer.se/skiss/52/52CBTCR29G.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Göteborgs historiska stadskärna - del 2 - FINAL TEXTAD" src="//play.mediaflowpro.com/ovp/11/52CBTCR29G" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Andra avsnittet om Göteborgs historiska stadskärna ute nu

<p>En hållbar stadsutveckling handlar om mer än att bygga nytt. Det gäller också att ta hand om och utveckla det som redan finns. I Göteborgs historiska stadskärna finns spåren som vi bara behöver lyfta blicken för att upptäcka. Här finns avtryck från de som levde här en gång. Göteborg är en stad i ständig förändring och så har det varit genom århundraden.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Du hittar filmerna här: <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a202333012452515" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs historiska stadskärna</a></p><p>Filmserien utgår från nyligen publicerad <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/22a763f5-bfa6-44d8-9882-b1cf483f1a13/G%C3%B6teborgs+historiska+stadsk%C3%A4rna.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noopener">rapport om Göteborgs historiska stadskärna</a>.</p><p></p></div></div><h2>Kan få syn på de historiska spåren</h2><p>—  ­Vi pratar ofta om stadsutveckling som det vi lägger till, det nya. Men en hållbar stadsutveckling handlar också om att spara och utveckla det vi redan har. Så att det även i framtiden går att utläsa hur staden har använts och hur människor har levt här. Förhoppningsvis gör de här filmerna att vi får syn på de historiska spåren, säger Ulrika Lundquist, arkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen, tillika initiativtagare och projektledare.</p><p>Stadsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med Göteborgs stadsmuseum tagit fram en skrift om historiska stadskärnan som ligger till grund för filmerna. Och filmerna tar fasta på att vi inte är först och inte de sista att leva och verka i Göteborg.</p><p>Staden har funnits på den här platsen i över 400 år och nu satsar vi framåt mot de kommande 400 åren. Att då kunna se spår av mänskligt liv gör oss förankrade i platsen och historien.</p><h2>&#8220;Det vi gör idag påverkar kommande generationer&#8221;</h2><p>— ­När vi befinner oss i, och använder, kulturhistoriska miljöer så upplever vi en relation till tiden. Men det betyder också att det vi gör idag påverkar kommande generationer på samma sätt som vi nu kan värdera och förstå tidigare generationers liv och förutsättningar, säger Madelene Seberbrink, antikvarie på stadsbyggnadsförvaltningen, som också arbetat med rapporten och filmerna.</p><p>Filmerna ger insikt i hur vi kan läsa av staden. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla och en del av stadsbyggnadsförvaltningens arbete är att göra avvägningar där bevarande och utveckling ibland står emot varandra men också kan mötas och befrukta varandra.</p><h2>Ulla Skoog guidar tittaren kors och tvärs genom stan</h2><p>Tittarnas guide genom filmserien är Ulla Skoog, skådespelare och programledare för Sveriges Radios program Husesyn. Med sin nyfikenhet och en antikvarie och en museipedagog till hjälp, tar hon oss kors och tvärs genom centrala Göteborg för att hitta spår från göteborgare före oss.</p><p>— Jag hoppas att det här ökar göteborgarnas nyfikenhet på sin fantastiska stad och kanske också att de undrar vad det blev av det som en gång fanns. Så var det i alla fall för mig. Roligt att få vara med och visa på de historiska spåren i en stad där så mycket finns att upptäcka, säger hon. Och det, där du minst anar …</p><p>Den som är nyfiken på stadsplanering och arkitektur hittar mycket matnyttigt i de fyra filmerna som släpps en per vecka, med start i dag.</p>

Göteborgs historiska stadskärna skildras i fyra kortfilmer

<p>&#8211; Vi håller på att skapa Trädgårdstorget och till våren 2024 skall det vara klart, säger Cindy Jonsson, affärsutvecklings- och centrumutvecklingschef på Göteborgslokaler.</p><h2>Navet i framtidens nya trädgårdsstad</h2><p>Den senaste tiden har Vårväderstorget fått nya verksamheter inom kultur, service och restaurang. Biskopsgårdens största handels- och mötesplats ska nu omvandlas till en grön oas i samverkan med torgets besökare och näringsidkare.</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-130194" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800.jpg" alt="" width="800" height="814" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800-295x300.jpg 295w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800-768x781.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800-250x254.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800-520x529.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800-730x743.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /></p><p>Göteborgs Stad har som målsättning att forma en framtida trädgårdsstadsdel av Biskopsgården. Trädgårdstorget kan bli navet med både stadspuls och grönska &#8211; alla människor ska kunna trivas här.</p><h2>Folkliv och umgänge främjas</h2><p>&#8211; Utanför biblioteket bygger vi en stor gradäng i bästa solläge, en trappa som kan användas som både sittplats och läktare. Dessutom bygger vi ett långbord som bjuder in till mat, fika, samtal och kanske kalas. Alla möbler skapas i en lekfull och mjuk design, säger Annelie Nithander centrumutvecklare på Göteborgslokaler</p><p>&#8211; Det blir mycket mer grönska på torget, vilket bidrar till en trivsammare plats. De tidigare planteringarna med växter och jord tas om hand och återbrukas i ett nytt sammanhang, fortsätter hon.</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-large wp-image-130193" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-768x1024.jpg" alt="" width="768" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /></p><p>Under hösten kommer även fasaderna få ny färg och alla jalusier och galler tas bort i gatuplan. Området kommer att präglas av folkliv och småskalighet.</p><h2>Invigning till våren</h2><p>Alla butiker har öppet som vanligt under tiden och innan året är slut kan Vårväderstorget upplevas i sin nya skrud.</p><p>&#8211; Nu förbereder vi och till våren när grönskan börjar ta fart skall vi inviga Trädgårdstorget, säger Cindy Jonsson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-stadsutvecklingsprojekt/stadsomrade-hisingen/biskopsgarden">Så ska Biskopsgården bli en trygg trädgårdsstad</a></p><p></p></div></div>

Vårväderstorget ska bli grönt och skönt

<p>– Novo Energys batterifabrik kommer att bli ett landmärke för den gröna omställningen. Den kombinerar allt – viktig teknik, modern industri och tusentals arbetstillfällen med schyssta villkor. Det här gör Göteborg bättre, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius.</p><h2>”En verklig milstolpe”</h2><p>– Det är en stor dag för oss, en verklig milstolpe. Vi är tacksamma för alla som bidrar på olika sätt. Kunnandet och innovationsförmågan som finns här i Göteborg är fantastisk. Vi har på kort tid kunnat växa till 200 personer, men behöver fortsätta växa snabbt. och skala upp i takt med hur hela vår industri växer, säger Adrian Clarke, vd för Novo Energy.</p><p>Mark- och miljödomstolen godkände i somras bolaget Novo Energys miljötillstånd. I augusti blev bygglovet klart för första etappen, en 130 000 kvadratmeter stor byggnad som rymmer den första produktionslinan. Markarbetena börjar redan i nästa vecka och tillverkningen planeras vara igång i slutet av 2026.</p><h2>Göteborgs Stad förbereder bygget</h2><p>Som Vårt Göteborg tidigare har berättat kommer batterifabriken att kylas med göteborgarnas renade avloppsvatten, så kallat tekniskt vatten. Kylvattnet ska ledas i två stora rörledningar från avloppsreningsverket i Rya på Hisingen. Hittills är två av sex kilometer rör dragna.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><br /><strong>Läs mer om batterifabriken i Vårt Göteborg:</strong><ul><li><a href="https://vartgoteborg.se/p/goteborgarnas-renade-avloppsvatten-ska-kyla-nya-batterifabriken/">Göteborgarnas renade avloppsvatten ska kyla nya batterifabriken </a></li><li><a href="https://vartgoteborg.se/p/sa-ska-batterifabriken-fa-ratt-kompetens/">Så ska batterifabriken få rätt kompetens </a></li><li><a href="https://vartgoteborg.se/p/batteriskola-byggs-pa-lindholmen/">Batteriskola byggs på Lindholmen </a></li><li><a href="https://vartgoteborg.se/p/northvolts-och-volvos-cars-batterifabrik-byggs-i-goteborg/">Northvolts och Volvos Cars batterifabrik byggs i Göteborg </a></li></ul><p></p></div></div><p>Samtidigt arbetar Göteborg Energi och Vattenfall med att dra fram el till fabriken via en ny transformatorstation. Göteborgs Stad förbereder också anslutningar till fjärrvärme- och fjärrkylanätet och drar nya dagvatten-, vatten- och avloppsledningar.</p><p>Andra förberedelser som pågår är bland annat att bygga tillfälliga bostäder för byggarbetare. Nya tillfartsvägar och ett nytt mot längs Sörredsvägen ska också byggas för att hantera den ökade trafiken till fabriksområdet och Västtrafik är med i planeringen för ny kollektivtrafik med två eller tre hållplatser.</p><h2>Stora insatser för kompetensförsörjningen</h2><p>För att få kompetent personal till batterifabriken jobbar Göteborgs Stad sedan flera år tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionen för att klara kompetensförsörjningen. Personalbehovet gäller inte bara batterifabriken utan hela bilindustrin som till exempel AB Volvo, Volvo Cars och batteriproducenten Alelion.</p><p>Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen har därför satsat 45 miljoner kronor var på ett nytt utbildningscenter för elektromobilitet och batteritillverkning på Lindholmen. Här ska anställd personal, men också gymnasieelever, vuxenstuderande och studenter på yrkeshögskola träna i moderna lärmiljöer. Utbildningscenter batteri kommer också att göra insatser för omställning och ha ett program för arbetslösa.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><br /><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg</a><br /></div></div>

Byggstart för batterifabriken på Hisingen

<p>Varje år delar kommunfullmäktiges ordförande ut priset för Årets bästa byggnadsverk i Göteborg. I år har juryn nominerat sex byggnadsverk som blev klara 2022.</p><p>Priset består av en plakett och 10 000 kronor som ska användas till konstnärlig utsmyckning eller annat som kan komma till glädje för andra.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Per och Alma Olssons fond för årets byggnad </strong></p><ul><li>skapades genom en donation av grosshandlarparet 1926</li><li>priset ska gå till den ”den byggherre som under nästföregående år färdigställt det eller de hus som visat sig bäst motsvara estetiska samt därjämte hygieniska och praktiska krav”</li><li>priset började delas ut 1965</li></ul><p></p></div></div><p>Bland tidigare vinnare finns bland andra Bostadsrättsföreningen Viva, Lindholmens tekniska gymnasium och Brudaremossens lakvattenbyggnad.</p><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>De nominerade är:</strong></p><p><strong>Ekmansgatan 5<br /></strong>Byggaktör: TB-gruppen<br />Arkitektkontor: Inobi och Albert Svensson</p><p><strong>Fjällbo Park<br /></strong>Byggaktör: Egnahemsbolaget<br />Arkitektkontor: Radar arkitektur</p><p><strong>Härlandatjärnskolan<br /></strong>Byggaktör: Stadsfastighetsförvaltningen Göteborgs Stad<br />Arkitektkontor: Fredblad arkitekter</p><p><strong>Kaparen<br /></strong>Byggaktör: Göteborgsfamiljen<br />Arkitektkontor: Okidoki</p><p><strong>Kvarteret Borgh<br /></strong>Byggaktör: F O Peterson<br />Arkitektkontor: Krook &amp; Tjäder</p><p><strong>Sannaparken<br /></strong>Byggaktör: HSB Göteborg<br />Arkitektkontor: What!</p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/per-och-alma-olssons-fond-basta-byggnadsverket-i-stan" target="_blank" rel="noopener">Per och Alma Olssons fond</a></p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p>

Sex byggnader till final i Årets bästa byggnadsverk

<p>Markförberedelserna har visserligen pågått ett tag på tomten där Åkeredsskolan rivits och den nya större skolan ska byggas. Men ett spadtag kändes som en viktig milstolpe i den långa process där målet är en färdig skola för 570 elever i årskurs F-6 år 2025.</p><h2>&#8220;Vi bygger en skola för er och för framtiden&#8221;</h2><p>Stadsfastighetsnämndens andre vice ordförande Mattias Tykesson (M) mindes hur han en gång var med som elev vid ett första spadtag för sin nya skola.</p><p>&#8211; Det är spännande och viktigt, och jag hoppas att ni också känner det, vände han sig till de omkring 120 eleverna som var publiken. Det här är en viktig milstolpe och vi är glada och stolta över att få komma igång. Vi bygger en skola för er och för framtiden &#8211; för det är ni som är framtiden!</p><p>Även grundskolenämndens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka, S, talade om lättnaden att skolan nu börjat byggas.</p><p>&#8211; Äntligen! Tack alla ni som är med och gör det här möjligt.</p><h2>&#8220;Många har väntat länge&#8221;</h2><p>Rektor Anders Höglund, som haft en hektisk tid med många praktiska frågor att lösa, var glad:</p><p>&#8211; Äntligen ska man börja bygga vår skola, många har väntat länge. Tänk att ni kommer få bli de första att få gå på vår skola sen!</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong>Göteborgs Stad: <a href="http://Nya Åkeredsskolan">Nya Åkeredsskolan</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Entreprenören Byggdialogs områdeschef Fabian Edeland blev igenkänd av en lärare från sin gamla skola – ett glatt återseende.</p><p>&#8211; Hon var väl inte förvånad över att jag var i byggbranschen, även om hon inte såg några tecken på det då, sa han med ett leende.</p><p>Så var det dags för grävandet. Den treskaftade guldspaden hanterades av Viktoria, eleven Luisa som representant för dem vi bygger för &#8211; eleverna, och Fabian. Det blev både ett andra och tredje spadtag.</p><p>Efteråt tågade otåliga elever med lärare tillbaka till sina klassrum i paviljongerna, där svalkande glass väntade.</p><div id="attachment_129490" style="width: 1450px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129490" class="size-full wp-image-129490" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440.jpg" alt="" width="1440" height="747" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-300x156.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-1024x531.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-768x398.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-250x130.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-520x270.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-730x379.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1440px) 100vw, 1440px" /><p id="caption-attachment-129490" class="wp-caption-text">De barn som går på paviljongerna intill byggarbetsplatsen var publik vid spadtaget.</p></div>

Kärt återseende vid spadtag för Åkeredsskolan

<p>Varje år delar Per och Alma Olssons fond ut pris för årets bästa byggnad i Göteborg. Priset går till den byggaktör som under föregående år bäst uppfyllde krav på utformning och användning. Nu kan du föreslå en byggnad som stod klar under 2022.</p><p>Vinnaren utses av en sakkunnig jury och presenteras i december.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Skicka ditt förslag med en kort motivering senast den 15 september 2023 till <strong><a href="mailto:stadsbyggnad@stadsbyggnad.goteborg.se">stadsbyggnad@stadsbyggnad.goteborg.se</a></strong> och skriv ”Förslag Per och Alma Olssons fond” i ämnesraden.</p><p><strong>Läs mer: </strong>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/per-och-alma-olssons-fond-basta-byggnadsverket-i-stan" target="_blank" rel="noopener">Per och Alma Olssons fond</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Föreslå årets byggnad i Göteborg

<p>Förra hösten deltog elever i årskurs 6 runtom i Sverige i Tekniktävlingen som anordnas av Chalmers tekniska högskola, och där Göteborgs grundskoleförvaltning är med som samverkanspartner. Flertalet skolor från Göteborg har också varit med.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Missa inte chansen att se utställningen i Nordstan, från 30 augusti till 1 september.</p><p>Du kan också <a href="https://framtidenshallplats.tekniskasamfundet.se/" target="_blank" rel="noopener">se alla bidragen här</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h2>Eleverna ska lösa samhällsproblem</h2><p>Tävlingen går ut på att eleverna ska lösa nutida och framtida utmaningar i samhället. I år var temat för tävlingen framtidens hållplats. Hur utformas hållplatser i framtiden på ett hållbart och tillgängligt sätt men också vara en plats där man vill vara och vänta på kollektivtrafiken?</p><p>I februari utsågs finalisterna i den nationella tävlingen och där fanns Påvelundsskolan, Guldhedsskolan och Oscar Fredriksskolan med bland dem som fick dela på 25000 kronor.</p><p>Göteborgs grundskoleförvaltning utsåg även tävlingens mest kreativa och innovativa bidrag som i år gick till Hultskolan.</p><p>&#8211; Hultskolans elever har varit väldigt engagerade och arbetat gemensamt för att få till så bra lösningar som möjligt, och det har varit fantastiskt kul att få ta del av deras tankar om framtiden, säger Josefine Nero, Verksamhetsutvecklare på Digitalt Lärande på Göteborgs grundskoleförvaltning, som varit med och anordnat tävlingen.</p>

Framtidens hållplatser visas i Nordstan

<p>Under finalhelgen kan du ta del av bland annat drakflygning, presentationer av olika prototyper, workshops, utställningar, stadsvandringar och filmvisning utomhus.</p><p>Hela sommaren har vi firat Göteborgs 400-årsjubileum och nu är det dags för en stor finalhelg, 31 augusti – 3 september.</p><p>– Vi ser fram emot att presentera ett spännande program i samband med jubileumsfinalen, det finns mycket intressant att ta del av, säger Malin Finlöf, projektledare för Prototyp Göteborg.</p><div id="attachment_129121" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129121" class="wp-image-129121 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-129121" class="wp-caption-text">Foto: Denise Sandvall</p></div><p><span style="font-size: 16px;">Prototyp Göteborg bjuder på ett varierat program i Frihamnen och Nordstan. Men även på flera andra platser i staden genom stadsvandringar, Slakthuset Pop-Up, utställning på Konstepidemin, konceptet ”Hemma hos” med våra samverkansaktörer och mycket mer.</span><br /><a href="https://goteborg2023.com/jubileumskalendariet/?jubilee=30902" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om alla Prototyp Göteborgs programpunkter</a></p><div id="attachment_129122" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129122" class="wp-image-129122 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-129122" class="wp-caption-text">Foto: Denise Sandvall</p></div><h2>Utomhusbio, drakflyg och såpbubblor i Frihamnen</h2><p><strong>Datum:</strong> 31 augusti – 3 september</p><p>I Omställningslabbet kommer du kunna delta i ett flertal workshops, bland annat Bird-Human-Space med fokus på fågellivet i Frihamnen, och se Fredrik Gerttens film ”Breaking social” utomhus med DocLounge.</p><p>The Wind Park undersöker vindens potential genom att bygga vinddrivna armaturer av återvunnet material. Under fredagen fyller vi Frihamnen med såpbubblor och på lördagen blir det drakflygning för den som vill!</p><p>Annars kan du också vara med och bygga en plaststav av återvunnen plast på The Breeze – en plastfabrik i miniatyr. Och Peabs miljövänliga barntrafikskola håller öppet för små besökare att ta körkort. Eller besök Egnahemsfabrikens husbåt Anna och den marina kolonilotten Flytevi. I Jubileumsparken finns också utställningen LEK! som berättar om hur barns plats för lek förändrats över tid.</p><div id="attachment_129123" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129123" class="wp-image-129123 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-129123" class="wp-caption-text">Foto: Denise Sandvall</p></div><h2>Scenprogram, utställning och bygglovsprat när Prototyp Göteborg gästar Nordstan</h2><p><strong>Datum:</strong> 30 augusti – 1 september</p><p>Under finalhelgen presenterar Prototyp Göteborg ett antal projekt på Nordstans scen under två dagar, 31 augusti – 1 september. Under torsdagen är det fokus på Prototyp Göteborgs branschsamverkanspartners arbete med hållbarhet och på fredagen presenteras ett antal prototyper som tagits fram under våren och sommaren. Efter torsdagens presentationer finns även möjlighet att prata bygglov med anställda på stadsbyggnadsförvaltningen. På plats i Nordstan finns också den nya Älvstadsmodellen som visar pågående och kommande stadsutveckling.</p><p>30 augusti – 1 september kan du också se en utställning som visar <a href="https://www.chalmers.se/samarbeta-med-oss/aktiviteter-for-skolan/tekniktavlingen-ak-6/finalister-2022-23/" target="_blank" rel="noopener">resultatet från tävlingen ”Framtidens hållplats”.</a> Under hösten 2022 har elever i grundskolan visionerat kring och byggt innovativa förslag på möjliga framtida hållplatser. Tävlingen är ett initiativ av Grundskoleförvaltningen och Västtrafik, i samarbete med White arkitekter.</p><h2>Hemma hos Prototyp Göteborgs samverkanspartners</h2><p>Under de sista veckorna av jubileumsfirandet arrangerar Prototyp Göteborg med sina samverkanspartner ett spännande program för dig. Besök arkitektkontoren, gå en stadsvandring eller bolla idéer med arkitekter.</p><p><strong>Program med Prototyp Göteborgs samverkanspartners</strong></p><p><strong>24 augusti, klockan 11 och 16</strong><br />Arkitekterna Semrén &amp; Månsson bjuder in till <a href="https://goteborg2023.com/event/arkitekturvandring-i-pagodenomradet/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">visning av Pagodenområdet</a>.</p><p><strong>30 augusti – 3 september, klockan 10 – 18 </strong><br />Barn 3 – 9 år kan <a href="https://goteborg2023.com/event/peab-land/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">ta körkort i Peabs miljövänliga barntrafikskola</a>.</p><p><strong>30 augusti, klockan 11:30 – 13:30 och 16 – 18</strong><br />Öppet hus <a href="https://goteborg2023.com/event/hemma-hos-wingardhs/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">Hemma hos Wingårdhs</a>.</p><p><strong>31 augusti, klockan 16 – 19</strong><br />Ta chansen att få feedback på dina byggnadsidéer av arkitekter, <a href="https://goteborg2023.com/event/hemma-hos-krook-tjader/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">Hemma hos Krook &amp; Tjäder</a>.</p><p><strong>2 september, klockan 11 – 14</strong><br />Speed-dejta en arkitekt, <a href="https://goteborg2023.com/event/arkitekt-for-en-dag/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">Hemma hos Liljewall arkitekter</a>.</p><p><strong>3 september, klockan 11</strong><br />Följ med på en <a href="https://goteborg2023.com/event/stadsvandring-i-kalleback/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">stadsvandring i Kallebäck</a> med Liljewall.</p><h2>Gångstråk som genväg till Ringön inför Ö-festen</h2><p>1 – 3 september öppnar en genväg direkt från Gjutjärnsgatan till Järnmalmsgatan på Ringön. Stråket tar dig direkt från Hisingsbrons landning till Ringöns Ö-fest den 2 september!</p><p>Förutom Jubileets och Prototyp Göteborgs final arrangeras även Kulturkalaset, Frihamnsdagarna och Ö-festen samma helg.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Vad är Prototyp Göteborg?</strong></p><p>Prototyp Göteborg är en del av Göteborgs 400-årsjubileum. Idén till prototyp Göteborg kommer från göteborgarna. Arrangemanget inleddes 2015 och drivs av stadsmiljöförvaltningen, Göteborg &amp; Co och stadsbyggnadsförvaltningen, i bred samverkan med Göteborgs Stads övriga förvaltningar och bolag, stadsutvecklingsbranschen, akademin, ideella föreningar och allmänheten.</p><p><a href="https://goteborg2023.com/jubileumsprojekt/prototyp-goteborg/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Prototyp Göteborg</a></p><p><strong>Prototyp Göteborgs Branschsamverkan</strong></p><ul><li>Balder</li><li>Jernhusen</li><li>Krook &amp; Tjäder</li><li>Liljewall</li><li>Nordstan</li><li>Okidoki</li><li>Peab</li><li>Semrén &amp; Månsson</li><li>Serneke</li><li>Vasakronan</li><li>Wingårdhs</li></ul><p></p></div></div>

Fira med Prototyp Göteborg under jubileets finalhelg

<div class="intro"><p>I år är det första gången som Grönsakstorget blir ett sommartorg och i anslutning till omvandlingen arrangeras en rad olika aktiviteter. I början av den här veckan får göteborgare som anmält sig i förväg delta i en byggbrigad – med uppdrag att bygga pingisbord, cornhole-spel och sittplatser.</p></div><div id="attachment_129002" style="width: 370px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129002" class="size-full wp-image-129002" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL.jpg" alt="" width="360" height="237" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-250x165.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-129002" class="wp-caption-text">Närheten till vattnet och utsikt över grönskan i Kungsparken är kvaliteter som staden vill ta fasta på när framtidens Grönsakstorg ska utvecklas. Bilden är från slutet av 1800-talet. Foto: Göteborgs stadsmuseum.</p></div><h4>Invigs med utomhusbio</h4><p>Den 26 augusti invigs sommartorget med utomhusbio och under kulturkalaset 1–3 september förvandlas det till en livlig marknadsplats för möten genom mat.</p><p>En av tankarna med tillfälliga sommarplatser är att skapa ytor som gynnar ett hållbart stadsliv. Det ska vara gångvänligt, fungera som mötesplats och uppmuntra till aktiviteter.</p><p>– Att göra sommartorg av Grönsakstorget är efterlängtat av många, och det kommer bli en återkommande satsning. Många av verksamheterna som finns runt torget ser fram emot att planera för 2024, säger Louise Lendas på Stadsmiljöförvaltningens enhet Platsutveckling och platssamverkan.</p><h4>Hög tillväxttakt de kommande åren</h4><p>Göteborg är en stad som många människor söker sig till. De senaste femton åren har göteborgarna blivit 100 000 fler och tillväxttakten väntas bli lika hög de kommande femton åren. Eftersom storleken på de gemensamma gaturummen i stort sett är densamma måste ytorna få fler och andra funktioner än idag.</p><p>Stadsmiljöplanen från 2022 konkretiserar hur den historiska stadskärnan kan utvecklas genom att skapa ytor där människor vill vara. Utgångspunkten är att attraktiva gaturum ger ett rikare stadsliv. Funktion, upplevelse och möblering är centrala begrepp.</p><h4>Kan bli ett livligt vardagstorg</h4><p>På sikt är tanken att Grönsakstorget ska bli en plats med stark relation till vattnet. I stadsmiljöplanen föreslås att den tidigare trappan från kajen till vattnet återskapas, något som skulle ge göteborgarna en ny mötesplats i söderläge.</p><p>Grönsakstorget har alla förutsättningar att återigen bli ett livligt vardagstorg, men också fungera som en plats för evenemang och aktiviteter.</p><div id="attachment_129003" style="width: 370px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-129003" class="size-full wp-image-129003" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-II.jpg" alt="" width="360" height="297" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-II.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-II-300x248.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-II-250x206.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-129003" class="wp-caption-text">Torghandel på Grönsakstorget i slutet av 1800-talet. Foto: Göteborgs stadsmuseum</p></div><p>– Det temporära sommartorget kan ses som en början på en sådan utveckling. Vi vill att göteborgarna ska upptäcka Grönsakstorget och se det med nya ögon. Det har länge varit en parkeringsyta, i framtiden kommer det bli en målpunkt i innerstaden som drar folk, säger Louise Lendas.</p><p>I samband med att sommartorget avslutas den 9 september är alla välkomna att vara med och forma idéer för torget tillsammans med design-studenter från HDK-Valand. Dessutom arrangeras en slöjd-workshop för stora och små.</p>

Grönsakstorget blir sommartorg

<p>Mellan 1473 och 1624 fanns staden Nya Lödöse där Gamlestaden i dag ligger. Det var Göteborgs föregångare och på 1490-talet var den unga staden en av de viktigaste hamnstäderna i Götaland.</p><p>– Bakgrunden till Nya Lödöse var att Sverige på den tiden bara hade en väldigt smal gräns mot havet i väster. Det var egentligen bara runt Göta Älvs mynning som Sverige nådde havet. Och då ville man ha en handelsstad för att kunna ha handel västerut, säger Mattias Öbrink, arkeolog, som varit med i utgrävningarna i Gamlestaden de senaste åren då man hittat såväl vallgrav som Nya Lödöses huvudgata.</p><p>När Göteborg grundas bli invånarna i Nya Lödöse beordrade att flytta till Göteborg och hela staden bränns sedan helt ner år 1624. Staden kallas därefter för Gamlestaden och börjar byggas upp igen – nu med industrin som den viktigaste drivkraften.</p><div id="attachment_128956" style="width: 370px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128956" class="wp-image-128956 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel.jpg" alt="" width="360" height="285" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-300x238.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-250x198.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128956" class="wp-caption-text">I en lokal vid Holländareplatsen kan besökare titta närmare på bilder från förr under 550-årsfirandet och Gamlestadsgalej i september. Det är föreningen Gamla Gamlestadspojkar som står bakom utställningen.</p></div><h4>Stadsdelens historia ska lyftas</h4><p>I dag är Gamlestaden en stadsdel med cirka 12 000 invånare – antalet har fördubblats sedan millennieskiftet och fler kommer det att bli när nya bostadsområden står klara. Över marken finns egentligen ingenting som påminner om att en medeltida stad funnits här.</p><p>Helena Holmberg, socialförvaltningen Nordost och ansvarig för samordningen och utvecklingen av BID Gamlestaden, lyfter fram vikten av att stadsdelens historia är en byggsten i den fortsatta stadsutvecklingen.</p><p>– Människor som flyttar hit ska känna att man landar i ett sammanhang. Det är dels det historiska såklart – kanske en stolthet över att det var här allt började – dels att man känner en koppling till den starka lokala kulturen, säger hon.</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-128957" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-II.jpg" alt="" width="360" height="263" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-II.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-II-300x219.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-II-250x183.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /></p><h4>”Fascinerande stadsdel”</h4><p>Den historiska kopplingen kan visas på flera sätt påpekar hon – till exempel genom offentlig konst eller digitalt berättande. När Gamlestaden i dag firar 550 år på Holländareplatsen hoppas hon att det blir ett tillfälle att stärka den historiska identiteten.</p><p>Spike Marchant, BID Gamlestaden, är projektledare för 550-årsfirandet och har velat lyfta fram Gamlestadens röster. Musikerna, dansarna – alla är från området.</p><p>– Det är alla de här olika rösterna som gör Gamlestaden till en sådan fascinerande stadsdel. Visionen för firandet är att ge dessa en scen och att alla lokalbor kan komma och fira på ett ganska intimt sätt.</p><h4>Lokala konstnärer och fotbollsstjärnor</h4><p>Spike Marchant berättar att han, som är från östra London, känner en stor samhörighet med Gamlestaden och han tycker att resan stadsdelen har gjort är väldigt intressant.</p><p>– Resan av en plats, ett område, som har sina rötter i dåtiden men är på väg någonstans. De kommande 20 åren kommer Gamlestaden att förvandlas. Utvecklingen som sker i Gamlestadens fabriker, alla nya byggnader, alla artister som finns – det är spännande.</p><p>Firandet på Holländareplatsen startar klockan 17.30. Förutom det som händer på scenen får besökarna möta lokala konstnärer, lokala fotbollsstjärnor, se hur Gamlestaden kommer att se ut i framtiden och äta från någon food truck eller de lokala restaurangerna.</p><p><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-128959" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-stor-ii.jpg" alt="" width="720" height="504" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-stor-ii.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-stor-ii-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-stor-ii-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-stor-ii-520x364.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /></p>

Gamlestaden firar 550 år på Holländareplatsen

<p>Prototyp Göteborg riktar blicken mot möjligheter, lösningar och utmaningar i utvecklingen mot en hållbar stad. Det är en tre månader lång urban utställning – som startade i samband med jubileumsfestivalen i början av juni – där göteborgarna både kan se, höra, göra och uppleva.</p><p>– De var ett jättestort intresse precis när vi öppnade, vilket kändes kul. Det tar tid att hitta till nya arenor, men vi har haft många spontanbesökare som besökt Omställningslabbet i Frihamnen, säger Cecilia Helsing.</p><h4>Hammarkullen först ut</h4><p>Nu är det dags att aktivera andra delar av staden. De kommande två helgerna kommer Prototyp Göteborg till Hammarkullen, Bergsjön, Biskopsgården och Frölunda och arrangerar program med lokala aktörer mellan klockan 11 och 16. Det blir bland annat utställningar, workshops och matlagning i det mobila utomhusköket, Allmänna köket, som följer med på turnén.</p><p>Hammarkullen är först ut 19 augusti. Här kan besökarna provsmaka mat lagad av den ideella föreningen Hoppet, just i det Allmänna köket. Det blir också en stadsvandring och möjlighet att laga, låna och byta saker i Fixoteket.</p><p>– Dagen därpå i Bergsjön sammanfaller med ettårsfirandet av det nya kulturhuset. På ytan utanför kommer det att hända massor. Prototyp Göteborg har bjudit in arkitekten och konstnären Sandi Hilal att skapa ett temporärt vardagsrum på Kulturhuset. Hon bor i Stockholm men är ursprungligen från Palestina och aktuell eftersom hon vann årets Guldlejon i Venedigbiennalen, säger Cecilia Helsing.</p><h4>Avslutar i Frölunda</h4><p>26 augusti kommer Prototyp Göteborg till Biskopsgården, närmare bestämt Drakparken, där besökare bland annat kan delta i en designworkshop och följa med på en arkitekturvandring.  Matlaget TDO från Biskopsgården kommer att laga mat vid det Allmänna köket under dagen.</p><p>Turnén avslutas i Frölunda och Positivparken söndag 27 augusti. Frölunda Kulturhus och Frölunda bibliotek deltar. Det blir bland annat åsiktskafé för unga, slöjdworkshop och en föreställning med Kapten Kryp.</p><p>– Vid uteköket bjuds det på smakprov av ukrainsk mat, lagad av Ukrainska alliansen i Sverige och Ukrainsk-svenska Kulturföreningen samt brasiliansk mat av Capoeira CVM.</p>

Prototyp Göteborg åker på turné

<div id="attachment_128490" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128490" class="size-full wp-image-128490" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/johan_lars-360.jpg" alt="" width="360" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/johan_lars-360.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/johan_lars-360-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/johan_lars-360-250x333.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128490" class="wp-caption-text">Johan Gunnebo, energiingenjör på stadsfastighetsförvaltningen, och Lars Berndtsson, senior projektledare på stadsfastighetsförvaltningen, i FN:s lokaler i New York. Foto: Johan Gunnebo</p></div><p>Konferensen har två delar – en om hur världen hanterat Covid-pandemin, och en om hur man jobbar med hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Göteborgs Stad deltar för att framför allt prata kring arbetet med mål 7: Hållbar energi för alla och mål 11: Hållbara städer och samhällen.</p><p><strong>Hög målsättning kring omställning och klimat i Göteborg</strong></p><p>Göteborg ska vara en ekologiskt hållbar stad år 2030. Som en av Sveriges största fastighetsförvaltare och byggaktörer av framför allt offentliga lokaler och utemiljöer kan stadsfastighetsförvaltningen göra skillnad och bidra till den målsättningen. Hur förvaltningen har arbetat med Solenergiprogram 2030 med den långsiktiga målsättningen att 60 procent av den el som förvaltningen använder senast år 2055 ska produceras av solceller visar på det.</p><p>160 solcellsprojekt som producerar runt 13 GWh har genomförts sedan 2018 genom att bland annat arbeta på ett nytt sätt med upphandling av entreprenörer och konsulter. Många fler är på gång.</p><p>– Framgången för att lyckas hålla denna höga takt och kvalitet är långsiktiga ramavtal med samma konsulter och entreprenörer i våra solcellsprojekt. Då vet teamet exakt vad de ska göra i alla projektfaser, säger Lars Berndtsson, senior projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><p><strong>Ny teknik för att visualisera och öka kunskap om solenergi</strong></p><p>Göteborgs Stads arbete med solceller är långsiktigt på flera sätt och handlar även om att öka göteborgarnas kunskap och medvetenhet om solenergi och dess möjligheter. Utöver att installera solceller i högt tempo med hög kvalitet så har ingenjörer som arbetar i staden utvecklat ett eget övervakningssystem där solenergi kan övervakas i realtid.</p><p>En annan del i arbetet är att bidra till att synliggöra solteknik på ett pedagogiskt sätt för att fler ska förstå vilken kapacitet solen faktiskt har som energikälla. Därför har ett visualiseringssystem för förskola och skola skapats som sätter energin från solen i perspektiv som barn kan förstå i form av rörliga bilder.</p><p><strong>Bred representation i Sveriges delegation</strong></p><p>Det framgångsrika arbetet med solenergi är anledningen till att Göteborgs Stad nu får vara med och representera Sverige på FN-konferensen i New York. Den svenska delegationen har 31 deltagare, som är representanter från näringsliv, civilsamhälle, myndigheter, SKR, forskarsamhälle, riksdagen och regeringskansliet.</p><p>– Detta är otroligt spännande och en ordentlig fjäder i hatten för stadsfastighetsförvaltningen och Göteborgs Stad. Jag hoppas att många i staden sträcker på sig lite extra när jag och Lars representerar inte bara vår förvaltning, utan även Göteborg och Sverige under vår resa till FN och New York, säger Johan Gunnebo, energiingenjör på stadsfastighetsförvaltningen.</p><p>– Vi har mycket att vara stolta över, inte minst att vi bidrar till att utbilda en ny generation klimatsmarta göteborgare, säger han.</p><div id="attachment_128487" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128487" class="size-full wp-image-128487" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/karta-globala-malen-logo-och-ikoner-720.jpg" alt="" width="720" height="354" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/karta-globala-malen-logo-och-ikoner-720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/karta-globala-malen-logo-och-ikoner-720-300x148.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/karta-globala-malen-logo-och-ikoner-720-250x123.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/karta-globala-malen-logo-och-ikoner-720-520x256.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128487" class="wp-caption-text">FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.</p></div>

Göteborgs arbete med solceller sprider sig över världen

<p><span data-contrast="auto">Den 4 juni 1621 sägs vara den dag då Göteborg föddes. Det var då dokumenten signerades som senare lade grunden till vår myllrande lilla storstad. På den tiden fanns det inte så mycket mer än träskmark och lera här i trakten. Men snart började den nya staden växa fram med Stora Hamnkanalen som utgångspunkt. Staden som senare kom att kallas norra Europas bäst befästa stad. För att fira Göteborg</span> <span data-contrast="auto">400 år förra året togs det fram en historisk promenad och i väntan på det stora Jubileumsfirandet sommaren 2023 blir det en repris för promenadstråket även i år.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><div id="attachment_128335" style="width: 393px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128335" class="size-full wp-image-128335" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/QR-matta_Gustaf-Adolf-torg-2023.jpg" alt="" width="383" height="400" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/QR-matta_Gustaf-Adolf-torg-2023.jpg 383w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/QR-matta_Gustaf-Adolf-torg-2023-287x300.jpg 287w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/QR-matta_Gustaf-Adolf-torg-2023-250x261.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 383px) 100vw, 383px" /><p id="caption-attachment-128335" class="wp-caption-text">Leta efter dessa dekaler på de olika platserna och skanna QR-koden med mobilen.</p></div><p><span data-contrast="auto">– Genom den historiska promenaden vill vi visa hur olika framträdande platser kan ha sett ut för ungefär 300–400 år sedan. Vi har därför tagit fram 13 utkiksplatser där det är möjligt att uppleva den historiska staden, säger Eric Jeansson, geodatastrateg på stadsbyggnadsförvaltningen, Göteborgs Stad.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><h4>En lärorik promenad</h4><p><span data-contrast="none">Visualiseringarna är hämtade från den 3D-modell av 1600-talets Göteborg som låg till grund för den film som togs</span><span data-contrast="auto"> fram till utställningen Göteborgs födelse på Stadsmuseet. </span><span data-contrast="none">Projektet var ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen, Göteborgs stadsmuseum, Göteborg &amp; Co och Visual Arena vid Lindholmen Science Park.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Den historiska promenaden är en kul och lärorik upplevelse och en fin promenad för både göteborgare och besökare i vår vackra innerstad. Ett bra sätt att upptäcka Göteborg på egen hand, säger Therese Brusberg, chef för Göteborgs 400-årsjubileum på Göteborg &amp; Co.</span></p><p><span data-contrast="none">Genom att kombinera stadens geografiska data med historiska data så är det möjligt att uppleva och förstå en sedan länge svunnen tid. Det är också ett sätt att studera det förgångna, att lära sig mer om stadens historia och hur staden kom att utvecklas från grundandet 1621 fram till idag. Stadsbyggnads</span><span data-contrast="auto">förvaltningen</span><span data-contrast="none"> använder redan idag samma teknik och metod för att visualisera framtida byggnader och boendemiljöer som ett stöd vid stadsplanering.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– </span><span data-contrast="none">Nu har vi i stället använt historiska data och kan ta med göteborgarna på en verklighetsbaserad tidsresa på deras egna gator och torg i 1600-talstappning, säger Eric Jeansson.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Så ta på dig promenadskorna och ge dig ut, känn historiens vingslag, se dig omkring och upplev Göteborg för 300 till 400 år sedan. </span><span data-contrast="auto">Den historiska promenaden pågår till och med den 22 september.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><div id="attachment_128332" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128332" class="size-full wp-image-128332" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Historiskpromenad_Karta_version2023_v4.jpg" alt="" width="720" height="675" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Historiskpromenad_Karta_version2023_v4.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Historiskpromenad_Karta_version2023_v4-300x281.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Historiskpromenad_Karta_version2023_v4-250x234.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Historiskpromenad_Karta_version2023_v4-520x488.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128332" class="wp-caption-text">Karta över den historiska promenaden med de 13 platser där du kan uppleva den historiska staden.</p></div>

Vill du se hur Göteborg såg ut på 1600-talet?

<p>Under Jubileumsfestivalen i början av juni började studenter från Chalmers bygga en bro i Frihamnen. Festivalens besökare kunde följa bygget live 2 juni – 5 juni, ställa frågor och lämna egna förslag på var i stan en större variant av träbron skulle kunna finnas. Måndagen den 19 juni, två veckor efter byggstart stod bron äntligen klar utanför Omställningslabbet. Den är en klassisk träkonstruktion som använts i århundranden för att konstruera broar och är en prototyp för att testa möjligheten att på sikt eventuellt ha en träbro, en verklig gång- och cykelbro, över Vallgraven i centrala Göteborg.</p><p>– Det behövs fler broar i Göteborg. En del av jubileets tema har varit att bygga broar, och det framför allt mellan människor. Mellan akademin, staden, näringslivet och allmänheten. Därför är det här brobygget också så symboliskt, säger Kajsa Sperling, projektledare från White arkitekter.</p><p>Det Kajsa syftar på är samarbetet mellan White arkitekter, studenterna från Chalmers och Prototyp Göteborg. Men också på hur olika kompetenser har vävts samman. De studenter som byggt bron är nämligen även tidigare deltagare i ”Chalmers Structural Design Challange”, en tävling som är ett studentinitiativ som engagerar såväl arkitektstudenter som ingenjörsstudenter.</p><h4>Förslag från medborgare</h4><p>Brobygget har även byggt broar mellan medborgare och brobyggare. Under bygget fanns ett infotält uppställt där besökare kunde se en mindre modell av hur bron skulle se ut när den var klar. Där kunde de ställa frågor om brobygget och pricka in förslag på en karta över var i Göteborg de tyckte att en färdigutvecklad bro skulle kunna finnas i framtiden. Under invigningen lämnade representanter från studenterna över dessa kartor till Simon Wallqvist, planarkitekt på stadsby</p><div id="attachment_128088" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128088" class="wp-image-128088 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Kajsa-Sperling-White360.jpg" alt="Kajsa Sperling White Arkitekter" width="360" height="416" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Kajsa-Sperling-White360.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Kajsa-Sperling-White360-260x300.jpg 260w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Kajsa-Sperling-White360-250x289.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128088" class="wp-caption-text">Kajsa Sperling. Foto: White Arkitekter</p></div><p>– Vi har verkligen fått jättespännande inspel från våra medborgare, säger Simon Wallqvist och tillägger att han själv var med och vann den första brobyggartävlingen.</p><p>– Fast den var inte riktigt lika stadig och bra som den här.</p><p>Sedan den första tävlingen 2007 har blivande framtida arkitekter och ingenjörer utmanat varandra i att skapa den bästa bron utifrån både design och konstruktion. Och i år blev alltså den årligen återkommande och studentinitierade tävlingen på Chalmers en del av Prototyp Göteborg – staden som utställning. Studenterna prototypade på plats, även om det fanns en grundplan fick de samtidigt testa sig fram för vad som fungerade bäst och vad som blev snyggast.</p><p>– Brobyggarna har bidragit stort med sitt pågående prototypbyggande under Prototyp Göteborgs inledning, att kunna följa bygget från en trave virke till färdig bro visar verkligen kraften i att bygga tillsammans, säger Malin Finlöf, projektledare för Prototyp Göteborg.</p><h4>Ett ideellt arbete</h4><p>Nu står alltså prototypen färdig på Södra Frihamnspiren 15 utanför Omställningslabbet, öppen för allmänheten att provgå. Jubileumsbron som prototyp är cirka 15 meter men en riktig gång- och cykelbro över Vallgraven skulle bli minst dubbelt så lång, 30 – 40 meter. Sammanlagt är det cirka 20 studenter som hjälpts åt att bygga bron och de har gjort det helt ideellt.</p><p>– Vi har gjort det här för att vi tycker att det är roligt att utmana oss själva och samtidigt kunna visa vilka möjligheter träkonstruktioner erbjuder. Vi är väldigt nöjda med resultatet och hoppas att bron uppskattas av göteborgarna. Vår dröm är att bygga en liknande bro över Vallgraven, säger Tim Schüler, en av studenterna som projektledde bygget.</p><p>Prototyp Göteborg – staden som utställning är en del av Göteborgs 400-årsjubileum och drivs av stadsmiljöförvaltningen, Göteborg &amp; Co och stadsbyggnadsförvaltningen i bred samverkan med Göteborgs Stads övriga förvaltningen och bolag, stadsutvecklingsbranschen, akademin, ideella föreningar och allmänheten.</p><p>Prototyp Göteborg pågår till den 3 september. Prototyp Göteborg lyfter fram flera pågående projekt i olika skalor, med blicken riktad mot lösningar och utmaningar i omställningen; stadens jubileumssatsningar, storskaliga byggnationer, konstverk, studentarbeten, forskningsprojekt och initiativ från allmänheten. I utställningen läggs särskilt fokus på prototypens, det platsspecifika och samskapandets och det humanistiska perspektivets roll i den pågående transformationen.</p>

Människor går över träbro med ryggen åt betraktaren

Jubileumsbro invigd i Prototyp Göteborg

<div id="attachment_128032" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128032" class="wp-image-128032 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/lyktgubbe-artikel.jpg" alt="" width="360" height="360" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/lyktgubbe-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/lyktgubbe-artikel-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/lyktgubbe-artikel-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/lyktgubbe-artikel-250x250.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128032" class="wp-caption-text">Varje kväll tände och putsade lykttändarna gaslyktorna i sina områden.</p></div><p><strong>Göteborg Energi: <a href="https://www.goteborgenergi.se/om-oss/vilka-vi-ar/historiska-bilder">Historiska bilder och berättelser</a></strong></p><p>&#8211; Energihistorien är lång och brokig. Vi hoppas att vår sajt ska ge besökarna både nöje och ny kunskap. Bilderna är dessutom fria för nedladdning och användning i andra sammanhang, fortsätter Anette Myrheim.</p><h4>Första gaslyktan tändes 1846</h4><p>Göteborg Energis historia sträcker sig mer än 175 år bakåt i tiden. Den 5 december 1846 tändes den första gaslyktan i gjutjärn i Göteborg och Skandinaviens första stadsgasverk byggdes i Rosenlund 1864. Sedan dess har Göteborgs Stads energisystem byggts ut, förändrats och förbättrats på olika sätt.</p><p>På Göteborg Energis hemsida kan du läsa mer om Rosenlundsverkets historia och elektricitetens införande i Göteborg, fjärrvärmens tillkomst och det försvunna yrket lykttändare. Och detta är bara några axplock ur innehållet.</p><h4>Firar staden på flera sätt</h4><p>Förutom den historiska webbsatsningen firar Göteborg Energi 400-åringen på flera andra sätt. Utsmyckning av elskåp med historiska bilder, live-målning av elnätsstationen vid Lilla Bommen och huvudpartnerskap till Göteborgsvarvet marathon i september är några exempel.</p><p>&#8211; Vi ser också till att jubileumsfirandet i Frihamnen kan strömförsörjas på ett tryggt sätt, säger Anette Myrheim.</p><p>Följ med på den historiska resan från 1800-talet och fram till idag. Via länken här nedan kan du klicka runt, läsa mer och se hur Göteborg Energis verksamhet sett ut genom decennierna.</p><div id="attachment_128031" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128031" class="wp-image-128031 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kabeldragning-stor.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kabeldragning-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kabeldragning-stor-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kabeldragning-stor-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kabeldragning-stor-520x293.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128031" class="wp-caption-text">Kabeldragning vid Korsgatan – Södra Larmgatan. Kablarna var tunga och arbetet krävde väldigt många personer som bar.</p></div><div id="attachment_128036" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-128036" class="wp-image-128036 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kungabesok-stor.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kungabesok-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kungabesok-stor-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kungabesok-stor-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kungabesok-stor-520x293.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128036" class="wp-caption-text">Kung Gustav V besökte 1908 det nybyggda Rosenlundsverket. Han ackompanjerades bland annat av dåvarande utrikesminister Eric Trolle, landshövding Gustaf Lagerbring, förste hovmarskalk C.M. Lilliehöök och Wilhelm Henriques som var ordförande i förstärkta spårvägsstyrelsen, som byggt det nya elektricitetsverket.</p></div>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

|

|