<p>– En av de större utmaningarna när det gäller ändring av en äldre byggnad är att försöka hitta lösningar där både nutida krav och önskemål samt kulturvärden kan tillgodoses, säger Anna Rodin, bebyggelseantikvarie på Lindholm restaurering AB.</p><div id="attachment_131958" style="width: 570px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131958" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131958" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorp-sv-v-560.jpg" alt="" width="560" height="413" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorp-sv-v-560.jpg 560w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorp-sv-v-560-300x221.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorp-sv-v-560-250x184.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorp-sv-v-560-520x384.jpg 520w" sizes="(max-width: 560px) 100vw, 560px" /><p id="caption-attachment-131958" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stadsmuseum</p></div><p>Just nu genomgår Kålltorps fritidsgård på Virginsgatan en omfattande renovering. Byggnadens anor sträcker sig tillbaka till 1700-talet och Göteborgs Stad övertog byggnaden 1904. Sedan 1944 har den varit en fritidsgård.</p><p>– Renoveringen var nödvändig eftersom byggnaden har blivit mycket sliten med åren. Den har genomgått flera mindre projekt och avvikit från sitt ursprungliga utseende, säger Morgan Ström, projektledare på stadsfastigheters avdelning projekt och investering.</p><h2>Kan vara från 1700-talet<strong><br /></strong></h2><p>Det finns uppgifter om att Kålltorps fritidsgård kan ha sitt ursprung så tidigt som 1722 och byggdes om under 1800-talet. Men källor som bekräftar detta är svåra att hitta menar Anna Rodin som är antikvariskt sakkunnig i projektet. I ett så pass gammalt hus kan det vara svårt att hitta källmaterial som visar hur ett hus från början kan ha sett ut eller har förändrats.</p><div id="attachment_131959" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131959" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131959" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800.jpg" alt="" width="800" height="533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalltorps-fritidsgard-vagg-o-fonster-800-730x486.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131959" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Byggnadsdelar och tidstypiska detaljer kan ge en inblick i husets historia. Men något som kan vara lurigt med de riktigt gamla husen är att delarna kan vara återanvända och därmed komma från ännu äldre hus än det man studerar, säger Anna Rodin och fortsätter:</p><p>– Den tidigaste källan som påträffades i samband med förundersökning är ett fotografi från 1915. Men huset har byggnadsdelar från tidigt 1800-tal och från 1700-talet. De synliga delar som är från 1700-talet finns bland annat på vindsvåningen. Där finns dörrar med gångjärn typiska för 1700-talet.</p><h2>Ska målas om i 1800-talsfärger</h2><p>Under renoveringen kommer byggnaden att genomgå en omfattande ommålning. Bara spår av den ursprungliga byggnaden från 1700-talet har överlevt. Därför kommer kulörer som har hittats i färglagren från 1800-talet, tillsammans med färger som var vanliga under den perioden, att användas.</p><div id="attachment_131960" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131960" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131960" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800.jpg" alt="" width="800" height="513" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800-768x492.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800-520x333.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kakelugn-800-730x468.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131960" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div><p>För att komma fram till vilka färger som är mest autentiska görs en färgundersökning. Den går till så att man skrapar sig ned genom de olika färglagren på en yta för att bedöma vad som är den ursprungliga färgen eller undersöka hur färgsättningen har ändrats över tid.</p><p>– Ibland hittar man det lager som bedöms som det ursprungliga men ibland finns det inte kvar. Ofta får man skrapa på flera ställen för att kunna göra en sammanfattande bedömning om vad som troligen är det understa lagret, säger Anna Rodin.</p><div id="attachment_131961" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131961" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131961" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800.jpg" alt="" width="800" height="347" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800-300x130.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800-768x333.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800-250x108.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800-520x226.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/fargval-800-730x317.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131961" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div><h2>Färdigt februari 2025</h2><p>Renoveringen, som påbörjades i september 2023, är i full gång och förväntas vara klart februari 2025. För närvarande pågår rivning och dränering. Till våren påbörjas arbetet med utsidan och arbetet med insidan pågår under hela projektet.</p>

Nu restaureras ett av Göteborgs äldsta hus

<p>— Vi har med säkerhet hittat två gravar och flera packningar med sten som troligen utgör ytterligare gravar. Mycket tyder på att vi har stött på ett gravfält från yngre järnåldern, säger Ulf Ragnesten. arkeolog på Göteborgs stadsmuseum.</p><h2>”Helt unika lämningar”</h2><p>— Det här är helt unika lämningar. Fynd från den yngre järnåldern, ofta kallad vikingatiden, är över huvud taget inte tidigare kända i centrala Göteborg, fortsätter Ulf Ragnesten.</p><p>Det var i somras som stadsmuseets arkeologer upptäckte förhöjningar i marken, bara några decimeter höga och tre till fem meter i diameter. Vid utgrävningarna hittade de två gravar som innehöll brända, kremerade människoben. Med hjälp av kol 14-analyser av benen kan gravarna dateras till perioden 750-1000 e.Kr.</p><div id="attachment_131858" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131858" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131858" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800.jpg" alt="" width="800" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/stenpackning-800-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131858" class="wp-caption-text">Foto: Karolina Kegel</p></div><h2>”Det bodde vikingar i centrala Göteborg”</h2><p>Burgårdsparken ligger mellan Ullevi och Valhallabadet. Under vikingatiden stod havsytan två meter högre än idag och området låg då på en höjd omgiven av fuktiga strandängar.</p><p>Gravarna ligger nära Mölndalsån som på vikingatiden var en förbindelse mellan älven och andra boplatser.</p><p>— Gravarna i Burgårdsparken visar att hela Älvmynningsområdet var taget i anspråk redan under vikingatiden. Och inte minst att det bodde vikingar i det som idag är centrala Göteborg, säger Ulf Ragnesten, arkeolog på Göteborgs stadsmuseum.</p><p>I Göteborgsområdet har tidigare bara ett fåtal vikingatida gravfält undersökts &#8211; i Askim, Björlanda, Säve och Frölunda.</p><p>Älvmynningen var tidigt ett eftertraktat område för handel och försvar. Det visar bland annat fyndet av Äskekärrsskeppet som hittades på en strandäng i Ale kommun och på norra Hisingen där fynd har gjorts av skepp liksom spår av skeppshantverk. Man har också hittat försvarsanläggningar från vikingatiden längs både Göta och Nordre älv.</p><p>Den arkeologiska utredningen gjordes på uppdrag av länsstyrelsen eftersom Göteborgs Stad har planer på att exploatera mark i anslutning till Burgårdsparken.</p><div id="attachment_131860" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131860" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131860" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800.jpg" alt="" width="800" height="432" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800-768x415.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800-520x281.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Vikingagrav-800-730x394.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131860" class="wp-caption-text">Översiktsbild från Stadsmuseets arkeologiska utredning i Burgårdsparken. Foto: Karolina Kegel</p></div>

Gravar från vikingatiden hittade i centrala Göteborg

<p>Göteborgsregionen rankas högt i flera olika undersökningar – attraktiv för både näringslivet, kvalificerad arbetskraft och studenter. Intresset att etablera sig i Göteborg är stort och staden erbjuder världsledande miljöer för forskning och innovationer.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://gotepod.podbean.com/e/avsnitt-31-goteborg-sveriges-mest-attraktiva-stad/" target="_blank" rel="noopener">Här kan du lyssna på podden</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Men hur kan Göteborg bli ännu mer attraktivt – för såväl företag som människor? Finns det tillräcklig med mark för verksamheter och kontor? Hur står det till med bostäder och infrastrukturen?</p><p>I detta poddavsnitt får du svaren på dessa och andra spännande frågor, bland annat om hur det gick till när Göteborg vann kampen om batterifabriken. Gäster är Henrik Einarsson, etableringschef på Business Region Göteborg och Maria Fuxborg, näringslivschef Västsvenska Handelskammaren.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;">

Är Göteborg Sveriges mest attraktiva stad?

<div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Juryns motivering</strong></p><p>”Nybyggnation som genom gestaltningen elegant anpassar sig till omgivande sekelskiftesbyggnader. Arkitekturen utmärker sig genom noggranna materialval och detaljer där interiör och exteriör bildar en harmonisk helhet. Byggprocessen har präglats av höga miljömål och omsorg om platsens läge. Resultatet är en gedigen och ståtlig byggnad med förankring i historien, samtidigt som den tar sikte på framtiden.”</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/per-och-alma-olssons-fond-basta-byggnadsverket-i-stan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – Per och Alma Olssons fond</a></p><p></p></div></div><p>Hedersomnämnande går till Brf Sannaparken, där HSB Göteborg är byggherre och what! arkitektur är arkitektkontor.</p><p>Bland tidigare års vinnare finns Nodi kontorshus, Lindholmens tekniska gymnasium och lakvattenbyggnaden vid Brudaremossen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> Per och Alma Olssons fond – <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/a8c3a3b4-94bf-4d35-a55d-df86585b19d0/Lista+%C3%B6ver+pristagare+-+Per+och+Alma+Olssons+fond+-+%C3%A5r+1965+%E2%80%94+2022.pdf?MOD=AJPERES&amp;CONVERT_TO=url&amp;CACHEID=ROOTWORKSPACE-a8c3a3b4-94bf-4d35-a55d-df86585b19d0-ooHPs-9" target="_blank" rel="noopener">Bästa byggnadsverket i stan &#8211; Pristagare 1965–2022</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Ekmansgatan 5 är årets bästa byggnad

<p>Bostadsbristen i Göteborg har lett till att studenter väljer bort staden som studieort. Det visar en rapport från Studentbostadsföretagen och Ungdomsbarometern</p><p>Nu har exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad fått i uppdrag att ta fram fler åtgärder för att skynda på utvecklingen att skapa fler bostäder för studenter. Arbetet kommer att ske tillsammans med stadsbyggnadsförvaltningen.</p><h2>Konkreta åtgärder</h2><p>För att snabba på utvecklingen har exploateringsnämnden gett exploateringsförvaltningen flera uppdrag.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Studentbostäder i Göteborg</strong></p><p>Enligt statistik från exploateringsförvaltningen har det byggts 1 560 studentbostäder mellan 2016 och 2022.</p><p>Prognoser från exploateringsförvaltningen visar att det just nu pågår nyproduktion av 375 studentbostäder i Göteborg och fram till 2026 beräknas tillskottet bli ytterligare cirka 380. Antalet färdigställda studentbostäder till 2026 beräknas alltså vara cirka 750. Detta innebär att tillskottet för studentbostäder mellan 2016-2026 beräknas bli ca 2 300 exklusive ombyggnader. En siffra som inte kan anses godkänd om ambitionen är 7000.</p><p></p></div></div><p>Bland annat ska man ta fram en karta där passande platser att bygga studentbostäder ska pekas ut. Exploateringsförvaltningen ska också arbeta tillsammans med byggaktörer så att kommande bostadsprojekt för studentbostäder är attraktiva och kostnadseffektiva.</p><h2>“Det finns stora utmaningar”</h2><p>Åsa Henninge, chef för markstrategi på exploateringsförvaltningen, arbetar med uppdraget om fler studentbostäder och hon är positiv. Hon varnar däremot för att det finns stora utmaningar med att lyckas hela vägen.</p><p>&#8211; Vi har ett stort tryck på oss att skapa fler studentbostäder och det är jätteviktigt ur flera aspekter att vi lyckas. Men ska vi lyckas hela vägen och faktiskt erbjuda våra studenter fler bostäder krävs det att alla vi som jobbar med frågan kavlar upp ärmarna och tänker nytt tillsammans, säger hon och fortsätter:</p><p>&#8211; Branschen behöver bland annat fundera på vilka villkor och krav som är rimliga i ett bostadsprojekt för studentbostäder. Speciellt i rådande konjunkturläge och det finansiella läget vi nu står i.</p>

Göteborgs Stad ska bygga fler studentbostäder

<p>Efterfrågan på bostäder är fortsatt stor i Göteborg men byggtakten mattas nu av visar en rapport från Göteborgs Stad. Detta efter flera år av kraftigt ökat bostadsbyggande. Antalet byggstarter har halverats jämfört med året innan. Där det under 2023 har börjat byggas bostäder är i centrum och Fixfabrik-området.</p><div id="attachment_131315" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131315" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131315" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson.jpg" alt="" width="800" height="748" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson-300x281.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson-768x718.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson-250x234.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson-520x486.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/HenrikKant_fotograf-Lo-Birgersson-730x683.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131315" class="wp-caption-text">Henrik Kant. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>På Hisingen och i sydväst är det färre byggstarter jämfört med tidigare. Göteborgs Stads stadsbyggnadsdirektör Henrik Kant konstaterar att främst det höga ränteläget men också bland annat högre materialpriser lett till minskningen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Ökad efterfrågan när befolkningen växer<br /></strong>Sedan 1992 har Göteborgs befolkning vuxit oavbrutet och ökat med 140 000 invånare fram tills idag. Det innebär att det behöver byggas 4 000–5 000 bostäder per år fram till 2030 i Göteborg för att möta framtida behov och minska dagens brist på bostäder.</p><p></p></div></div><p>– Från ett otroligt starkt 2022 med över 6000 färdigställda som låg högst i riket går vi ner i lägre nivåer. Det som slår är framför allt ränteläget men även materialpriserna. Bostadsbyggande kommer idag i gång där exploatören antingen har egen mark eller egen entreprenadverksamhet eller både och, säger Henrik Kant.</p><p>– I Göteborg har vi dock unikt mycket på gång och vi ser inga avstannade byggen och kommer leverera bostäder på högre nivå än många andra även under nästa år även om nivåerna sjunker. Vi har en så kallad Byggsamverkan med marknadens aktörer och förvaltningar och bolag inom staden där vi träffas tar del av varandras analyser och diskuterar vad man kan göra för insatser lokalt, fortsätter Henrik Kant.</p><h2>Efterfrågan är stor</h2><p>Göteborgs Stad har under senare år initierat bland annat BoStad2021 för att få fram bostäder snabbare. Men det är finansieringsmöjligheterna som avgör takten på byggandet även efterfrågan är fortsatt stor och kommer fortsatta vara det.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Stora projekt i Göteborg just nu</strong></p><p><strong>Fixfabriken<br /></strong>Där Fixfabriken och bussgaraget tidigare låg växer ett nytt bostadsområde fram med omkring 1000 lägenheter som byggs i flera etapper. Området binder samman Kungsladugård och Sandarna med Klippan.</p><p><strong>Kallebäck<br /></strong>Området byggs ut i flera etapper fram till 2027 med sammanlagt 1800 bostäder. I området byggs även kontor och skolor.</p><p><strong>Karlastaden</strong><br />I Karlastaden byggs 2000 bostäder där cirka 600 kommer vara belägna i Karlatornet. Tornet är helt inflyttat under 2024. I området byggs ytterligare bostadshus av olika byggaktörer.</p><p></p></div></div><div id="attachment_131318" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131318" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131318" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800.jpg" alt="" width="800" height="800" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-768x768.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-250x250.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-520x520.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/KristinaLindfors__fotograf-Lo-Birgersson-800-730x730.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131318" class="wp-caption-text">Kristina Lindfors. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>Kristina Lindfors, förvaltningschef för exploateringsförvaltningen, ser att näringslivets satsningar gör det fortsatt möjligt att satsa på fler bostäder men att det flera parter som agerar:</p><p>– Det gäller för Göteborgs Stad att understödja bostadsbyggandet för vi är inte ensamt ansvariga. Vi ska vara på hugget och se vad vi kan göra för att stödja byggkonjunkturen. Vi arbetar också tätare inom stadens olika förvaltningar för att möjliggöra bostäder.</p><h2>Fortsatt byggande</h2><div id="attachment_131319" style="width: 596px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131319" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131319" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Dan-Sanden-586.jpg" alt="" width="586" height="553" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Dan-Sanden-586.jpg 586w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Dan-Sanden-586-300x283.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Dan-Sanden-586-250x236.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Dan-Sanden-586-520x491.jpg 520w" sizes="(max-width: 586px) 100vw, 586px" /><p id="caption-attachment-131319" class="wp-caption-text">Dan Sandén.</p></div><p>Dan Sandén, vd på kommunalt ägda Framtiden Byggutveckling, delar bilden av ett minskat byggande men lyfter fram att mycket fortsatt händer:</p><p>– Vi har drygt 600 lägenheter som är i produktion just nu, även om det går ner de närmaste åren så levererar vi över tid i snitt 1000 – 1100 lägenheter per år. Vi har höga förväntningar att öka byggtakten och gör allt vi kan.</p><p>Många projekt är igångsatta och planeringsarbetet fortsätter. En viktig del är att effektivisera. En annan del är att fokusera på projekt med större volymer som till exempel Säterigatan med 500 lägenheter och Selma Stad som byggs ut i etapper.</p><p>Branschen räknar med att det kommer att vända inom några år när det går från dagens lägre nivå till att åter öka.</p><div id="attachment_131320" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131320" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131320" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800.jpg" alt="" width="800" height="551" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800-300x207.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800-768x529.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800-520x358.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/kalleback-800-730x503.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131320" class="wp-caption-text">Kallebäck.</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Stora projekt i Göteborg på sikt<br /></strong>Några av de projekt som kan ske på sikt.</p><p><strong>Nya Hovås/Brottkärr<br /></strong>En ny tyngdpunkt har de senaste åren växt fram i norra Billdal kring Brottkärrsmotet och det som kallas Nya Hovås. Det finns potential att tillföra ca 1500–2000 nya bostäder runt nya Hovås och i norra Brottkärr.</p><p><strong>Centrala Torslanda<br /></strong>Det finns potential att tillföra cirka 1500–2000 nya bostäder genom kompletteringar och förtätningar samt omvandling från verksamheter till blandad bebyggelse. En förutsättning är en tvärförbindelse vid Älvegårdsvägen som avlastar Kongahällavägen.</p><p><strong>Hjällbo<br /></strong>Planprogrammet innehåller cirka 1000 nya bostäder, hälften av dem är radhus och villor. Det handlar också om att utveckla stadsdelsparken och torget och att omvandla delar av Gråbovägen till stadsgata. Enligt översiktsplanen finns potential i hela Angered för cirka 8000 – 10 000 nya bostäder.</p><p></p></div></div><div id="attachment_131316" style="width: 1034px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131316" decoding="async" loading="lazy" class="size-large wp-image-131316" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-1024x768.jpg" alt="" width="1024" height="768" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-1024x768.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200-730x548.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/Karlatornet-Karlastaden-Foto-SBF-DJI-1200.jpg 1200w" sizes="(max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><p id="caption-attachment-131316" class="wp-caption-text">Karlatornet. Foto: SBF-DJI</p></div>

Göteborg vill fortsätta bygga bostäder

<p>Anders Dahlgren är planarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen och har under den senaste tiden arbetat med ett planprogram för Tynnered.</p><p>&#8211; Trygghet är en stor fråga och även om vi inte löser hela tryggheten i planeringen så är det viktigt att ha med det som utgångspunkt, inte minst för det arbete som följer, säger Anders Dahlgren.</p><div id="attachment_131296" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-131296" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-131296" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800.jpg" alt="" width="800" height="949" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800-253x300.jpg 253w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800-768x911.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800-250x297.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800-520x617.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/11/anders-dahlgren-800-730x866.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-131296" class="wp-caption-text">Anders Dahlgren är planarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen.</p></div><p>Ett planprogram är ett väldigt tidigt skede i utvecklingen av ett område. Det görs när staden vill ta ett större grepp om ett område för att skapa en bra helhet. Detaljplaner som tas fram i området görs sedan med utgångspunkt från programmet.</p><h2>Viktigt att ta reda på vad folk tycker</h2><p>I arbetet med att ta fram ett planprogram görs olika insatser för att ta reda på hur de som bor och verkar i området upplever miljöerna.</p><p>&#8211; I de synpunkter som kommit in från boende är det tydligt att ord som trygghet, kriminalitet och liknande är de ord som användes mest i frågor om vad som är bra och dåligt med området, det visar på att det är viktiga frågor för människor, säger Anders Dahlgren.</p><p>Ett exempel som kommit fram i dialog med boende är Topasparken, en park som skulle kunna vara en plats för umgänge, vila och för barn att leka i.</p><p>&#8211; Det vi sett är att många upplever otrygghet i parken. Föräldrarna låter hellre barnen leka på bostadsgårdarna än i parken, vilket inte är ett problem i sig, men det innebär att parken inte fyller sin funktion som offentlig plats för rekreation. Det är tydligt varför parken upplevs som otrygg, den ligger en bit bort och entréerna på husen runt om är vända bort från parken. Här spelar det inte så stor roll om man fixar till parken så att den blir roligare att vara i, det är brister i planeringen av park i relation till bebyggelse runt om, vilket gör att folk inte känner sig trygga i området.</p><h2>Det som var trygghet igår är otrygghet idag</h2><p>Tynnered är ett område som byggdes ut på 60-talet. Typiskt för planeringen av områden likt Tynnered var att man separerade trafiken från bostadsområdena.  Syftet var att göra säkra bostadsområden utan biltrafik men där även och gång- och cykelvägar fick egna stråk bortkopplade från bostadsområdet. Gång- och cykelvägar skulle heller inte korsa bilvägar i markplan och gångtunnlar byggdes. Gångtunnlar som idag upplevs som otrygga.</p><p>&#8211; Det vi gör nu i Tynnered men även på andra ställen i staden är att försöka planera bort detta och i stället blanda olika typ av trafik och i högre utsträckning lägga stråken i anslutning till bebyggelse. Samtidigt är det viktigt att tänka på att det inte finns någon patentlösning på trygghet. För en åttaåring som går hem från skolan på eftermiddagen är det säkert väldigt skönt att inte behöva korsa någon bilväg men för tonåringen som går hem på kvällen kan det kännas väldigt otrygg att röra sig på en gata långt ifrån bebyggelse, säger Anders Dahlgren.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/program-for-tynnered" target="_blank" rel="noopener">Program för Tynnered</a><br /><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/process--steg-f%C3%B6r-steg-nar-vi-utvecklar-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Process – Steg för steg när vi utvecklar Göteborg</a></p><p></p></div></div>

Trygghet en viktig del i stadsutvecklingen

<p><span class="ui-provider ee bqt bqu bqv bqw bqx bqy bqz bra brb brc brd bre brf brg brh bri brj brk brl brm brn bro brp brq brr brs brt bru brv brw brx bry brz bsa" dir="ltr">Stadsmuseets Håkan Strömberg tar med Ulla Skoog till bland annat Palacehuset, där kända konstnärer huserade, Grönsakstorget som var en viktig handelsplats i staden och Posthotellet som faktiskt fungerade som fattighus förut.</span></p><p>Häng med på den sista resan genom Göteborgs historiska stadskärna.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-arbetar-staden-med-kulturhistorisk-miljo/historiska-stadskarnan">Se alla avsnitt av serien Göteborgs historiska stadskärna</a></strong></p><p></p></div></div><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="//im11.inviewer.se/skiss/44/44CBAC46WI.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Göteborgs historiska stadskärna - del 4 - FINAL TEXTAD" src="//play.mediaflowpro.com/ovp/11/44CBAC46WI" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Se del fyra i serien om Göteborgs historiska stadskärna

<p>Göteborg har spelat och spelar många roller under historiens gång. Men visste du att stadens administrativa centrum hela tiden legat på samma plats?</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-arbetar-staden-med-kulturhistorisk-miljo/historiska-stadskarnan">Se alla avsnitt av serien Göteborgs historiska stadskärna</a></strong></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Och vet du vem som huserar i den ståtliga byggnaden där Lennart bodde på 1600-talet? Och var gick göteborgarna egentligen för att varuhusshoppa? Sedan är det det där med det gula teglet. Vad är egentligen grejen med det?</p><p>Följ stadsbyggnadsförvaltningens antikvarie Madelene Seberbrink när hon guidar Ulla Skoog genom den historiska stadskärnan.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="//im11.inviewer.se/skiss/22/22CBICRR64.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Göteborgs historiska stadskärna - del 3 - FINAL TEXTAD" src="//play.mediaflowpro.com/ovp/11/22CBICRR64" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Se del tre om Göteborgs historiska stadskärna

<p>Lena Baeza, programledare Lindholmen på Älvstranden Utveckling och Andreas Lundberg, affärsutvecklare på fastighetsbolaget Atrium Ljungberg är gäster i säsongens första avsnitt. Den som leder samtalet är som vanligt stadsarkitekt Björn Siesjö.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Lyssa här: </strong><a href="https://gotepod.podbean.com/e/avsnitt-29-lindholmen-%e2%80%93-goteborgs-eget-brooklyn/" target="_blank" rel="noopener">Götepodd – avsnitt 29</a></p><p></p></div></div><p>Lindholmen diskuteras i avsnittet. Det är ett område där mycket är på gång: spårväg, nytt färjeläge, Lindholmsförbindelsen, ny gång- och cykelbro, bostäder, verksamheter, kontor med mera. Området utvecklas ytterligare som en levande och attraktiv innerstadsmiljö. Dessutom är Lindholmen och Norra Älvstranden är i dag ett av de stora innovationsklustren i Sverige inom tech, AI och mobilitet.</p><p>Hur blev det så här? Gästerna ger sin bild i detta 45 minuter långa avsnitt, som är poddens 29:e totalt.</p><p>Göteborg Stad står bakom Götepodd.</p>

Lindholmen diskuteras i säsongens första Götepod

<p>I dag finns tydliga fysiska spår ­– som kajer, kanaler och magasinsbyggnader &#8211; men det är bara en liten del. En hamnstad betyder också att människor och idéer kan röra sig över stads- och nationsgränserna.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Missade du första avsnittet — <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-arbetar-staden-med-kulturhistorisk-miljo/historiska-stadskarnan">klicka här för att se alla avsnitt</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Här får vi några svar på frågor som vad användes kasinot till från början? Vad är så speciellt med Stora hamnen? Och varför ligger så palatsliknande byggnader just där? Var finns Sveriges historiskt viktigaste emigrantgata? Vilka församlingar har egna kyrkor i stadskärnan och vilken koppling har moder Svea till Italien?</p><p>Den här gången är det museipedagog Håkan Strömberg från Göteborgs stadsmuseum som tar med Ulla Skoog på en tur.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="//im11.inviewer.se/skiss/52/52CBTCR29G.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Göteborgs historiska stadskärna - del 2 - FINAL TEXTAD" src="//play.mediaflowpro.com/ovp/11/52CBTCR29G" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Andra avsnittet om Göteborgs historiska stadskärna ute nu

<p>En hållbar stadsutveckling handlar om mer än att bygga nytt. Det gäller också att ta hand om och utveckla det som redan finns. I Göteborgs historiska stadskärna finns spåren som vi bara behöver lyfta blicken för att upptäcka. Här finns avtryck från de som levde här en gång. Göteborg är en stad i ständig förändring och så har det varit genom århundraden.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Du hittar filmerna här: <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a202333012452515" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs historiska stadskärna</a></p><p>Filmserien utgår från nyligen publicerad <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/22a763f5-bfa6-44d8-9882-b1cf483f1a13/G%C3%B6teborgs+historiska+stadsk%C3%A4rna.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noopener">rapport om Göteborgs historiska stadskärna</a>.</p><p></p></div></div><h2>Kan få syn på de historiska spåren</h2><p>—  ­Vi pratar ofta om stadsutveckling som det vi lägger till, det nya. Men en hållbar stadsutveckling handlar också om att spara och utveckla det vi redan har. Så att det även i framtiden går att utläsa hur staden har använts och hur människor har levt här. Förhoppningsvis gör de här filmerna att vi får syn på de historiska spåren, säger Ulrika Lundquist, arkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen, tillika initiativtagare och projektledare.</p><p>Stadsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med Göteborgs stadsmuseum tagit fram en skrift om historiska stadskärnan som ligger till grund för filmerna. Och filmerna tar fasta på att vi inte är först och inte de sista att leva och verka i Göteborg.</p><p>Staden har funnits på den här platsen i över 400 år och nu satsar vi framåt mot de kommande 400 åren. Att då kunna se spår av mänskligt liv gör oss förankrade i platsen och historien.</p><h2>&#8220;Det vi gör idag påverkar kommande generationer&#8221;</h2><p>— ­När vi befinner oss i, och använder, kulturhistoriska miljöer så upplever vi en relation till tiden. Men det betyder också att det vi gör idag påverkar kommande generationer på samma sätt som vi nu kan värdera och förstå tidigare generationers liv och förutsättningar, säger Madelene Seberbrink, antikvarie på stadsbyggnadsförvaltningen, som också arbetat med rapporten och filmerna.</p><p>Filmerna ger insikt i hur vi kan läsa av staden. Ansvaret för kulturmiljön delas av alla och en del av stadsbyggnadsförvaltningens arbete är att göra avvägningar där bevarande och utveckling ibland står emot varandra men också kan mötas och befrukta varandra.</p><h2>Ulla Skoog guidar tittaren kors och tvärs genom stan</h2><p>Tittarnas guide genom filmserien är Ulla Skoog, skådespelare och programledare för Sveriges Radios program Husesyn. Med sin nyfikenhet och en antikvarie och en museipedagog till hjälp, tar hon oss kors och tvärs genom centrala Göteborg för att hitta spår från göteborgare före oss.</p><p>— Jag hoppas att det här ökar göteborgarnas nyfikenhet på sin fantastiska stad och kanske också att de undrar vad det blev av det som en gång fanns. Så var det i alla fall för mig. Roligt att få vara med och visa på de historiska spåren i en stad där så mycket finns att upptäcka, säger hon. Och det, där du minst anar …</p><p>Den som är nyfiken på stadsplanering och arkitektur hittar mycket matnyttigt i de fyra filmerna som släpps en per vecka, med start i dag.</p>

Göteborgs historiska stadskärna skildras i fyra kortfilmer

<p>&#8211; Vi håller på att skapa Trädgårdstorget och till våren 2024 skall det vara klart, säger Cindy Jonsson, affärsutvecklings- och centrumutvecklingschef på Göteborgslokaler.</p><h2>Navet i framtidens nya trädgårdsstad</h2><p>Den senaste tiden har Vårväderstorget fått nya verksamheter inom kultur, service och restaurang. Biskopsgårdens största handels- och mötesplats ska nu omvandlas till en grön oas i samverkan med torgets besökare och näringsidkare.</p><p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignnone size-full wp-image-130194" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800.jpg" alt="" width="800" height="814" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800-295x300.jpg 295w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800-768x781.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800-250x254.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800-520x529.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/sittmoble-800-730x743.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /></p><p>Göteborgs Stad har som målsättning att forma en framtida trädgårdsstadsdel av Biskopsgården. Trädgårdstorget kan bli navet med både stadspuls och grönska &#8211; alla människor ska kunna trivas här.</p><h2>Folkliv och umgänge främjas</h2><p>&#8211; Utanför biblioteket bygger vi en stor gradäng i bästa solläge, en trappa som kan användas som både sittplats och läktare. Dessutom bygger vi ett långbord som bjuder in till mat, fika, samtal och kanske kalas. Alla möbler skapas i en lekfull och mjuk design, säger Annelie Nithander centrumutvecklare på Göteborgslokaler</p><p>&#8211; Det blir mycket mer grönska på torget, vilket bidrar till en trivsammare plats. De tidigare planteringarna med växter och jord tas om hand och återbrukas i ett nytt sammanhang, fortsätter hon.</p><p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignnone size-large wp-image-130193" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-768x1024.jpg" alt="" width="768" height="1024" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/blommor-foto-pia-johnsson-800.jpg 800w" sizes="(max-width: 768px) 100vw, 768px" /></p><p>Under hösten kommer även fasaderna få ny färg och alla jalusier och galler tas bort i gatuplan. Området kommer att präglas av folkliv och småskalighet.</p><h2>Invigning till våren</h2><p>Alla butiker har öppet som vanligt under tiden och innan året är slut kan Vårväderstorget upplevas i sin nya skrud.</p><p>&#8211; Nu förbereder vi och till våren när grönskan börjar ta fart skall vi inviga Trädgårdstorget, säger Cindy Jonsson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-stadsutvecklingsprojekt/stadsomrade-hisingen/biskopsgarden">Så ska Biskopsgården bli en trygg trädgårdsstad</a></p><p></p></div></div>

Vårväderstorget ska bli grönt och skönt

<p>– Novo Energys batterifabrik kommer att bli ett landmärke för den gröna omställningen. Den kombinerar allt – viktig teknik, modern industri och tusentals arbetstillfällen med schyssta villkor. Det här gör Göteborg bättre, säger kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius.</p><h2>”En verklig milstolpe”</h2><p>– Det är en stor dag för oss, en verklig milstolpe. Vi är tacksamma för alla som bidrar på olika sätt. Kunnandet och innovationsförmågan som finns här i Göteborg är fantastisk. Vi har på kort tid kunnat växa till 200 personer, men behöver fortsätta växa snabbt. och skala upp i takt med hur hela vår industri växer, säger Adrian Clarke, vd för Novo Energy.</p><p>Mark- och miljödomstolen godkände i somras bolaget Novo Energys miljötillstånd. I augusti blev bygglovet klart för första etappen, en 130 000 kvadratmeter stor byggnad som rymmer den första produktionslinan. Markarbetena börjar redan i nästa vecka och tillverkningen planeras vara igång i slutet av 2026.</p><h2>Göteborgs Stad förbereder bygget</h2><p>Som Vårt Göteborg tidigare har berättat kommer batterifabriken att kylas med göteborgarnas renade avloppsvatten, så kallat tekniskt vatten. Kylvattnet ska ledas i två stora rörledningar från avloppsreningsverket i Rya på Hisingen. Hittills är två av sex kilometer rör dragna.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><br /><strong>Läs mer om batterifabriken i Vårt Göteborg:</strong><ul><li><a href="https://vartgoteborg.se/p/goteborgarnas-renade-avloppsvatten-ska-kyla-nya-batterifabriken/">Göteborgarnas renade avloppsvatten ska kyla nya batterifabriken </a></li><li><a href="https://vartgoteborg.se/p/sa-ska-batterifabriken-fa-ratt-kompetens/">Så ska batterifabriken få rätt kompetens </a></li><li><a href="https://vartgoteborg.se/p/batteriskola-byggs-pa-lindholmen/">Batteriskola byggs på Lindholmen </a></li><li><a href="https://vartgoteborg.se/p/northvolts-och-volvos-cars-batterifabrik-byggs-i-goteborg/">Northvolts och Volvos Cars batterifabrik byggs i Göteborg </a></li></ul><p></p></div></div><p>Samtidigt arbetar Göteborg Energi och Vattenfall med att dra fram el till fabriken via en ny transformatorstation. Göteborgs Stad förbereder också anslutningar till fjärrvärme- och fjärrkylanätet och drar nya dagvatten-, vatten- och avloppsledningar.</p><p>Andra förberedelser som pågår är bland annat att bygga tillfälliga bostäder för byggarbetare. Nya tillfartsvägar och ett nytt mot längs Sörredsvägen ska också byggas för att hantera den ökade trafiken till fabriksområdet och Västtrafik är med i planeringen för ny kollektivtrafik med två eller tre hållplatser.</p><h2>Stora insatser för kompetensförsörjningen</h2><p>För att få kompetent personal till batterifabriken jobbar Göteborgs Stad sedan flera år tillsammans med Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionen för att klara kompetensförsörjningen. Personalbehovet gäller inte bara batterifabriken utan hela bilindustrin som till exempel AB Volvo, Volvo Cars och batteriproducenten Alelion.</p><p>Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen har därför satsat 45 miljoner kronor var på ett nytt utbildningscenter för elektromobilitet och batteritillverkning på Lindholmen. Här ska anställd personal, men också gymnasieelever, vuxenstuderande och studenter på yrkeshögskola träna i moderna lärmiljöer. Utbildningscenter batteri kommer också att göra insatser för omställning och ha ett program för arbetslösa.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><br /><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.businessregiongoteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Business Region Göteborg</a><br /></div></div>

Byggstart för batterifabriken på Hisingen

<p>Varje år delar kommunfullmäktiges ordförande ut priset för Årets bästa byggnadsverk i Göteborg. I år har juryn nominerat sex byggnadsverk som blev klara 2022.</p><p>Priset består av en plakett och 10 000 kronor som ska användas till konstnärlig utsmyckning eller annat som kan komma till glädje för andra.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Per och Alma Olssons fond för årets byggnad </strong></p><ul><li>skapades genom en donation av grosshandlarparet 1926</li><li>priset ska gå till den ”den byggherre som under nästföregående år färdigställt det eller de hus som visat sig bäst motsvara estetiska samt därjämte hygieniska och praktiska krav”</li><li>priset började delas ut 1965</li></ul><p></p></div></div><p>Bland tidigare vinnare finns bland andra Bostadsrättsföreningen Viva, Lindholmens tekniska gymnasium och Brudaremossens lakvattenbyggnad.</p><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>De nominerade är:</strong></p><p><strong>Ekmansgatan 5<br /></strong>Byggaktör: TB-gruppen<br />Arkitektkontor: Inobi och Albert Svensson</p><p><strong>Fjällbo Park<br /></strong>Byggaktör: Egnahemsbolaget<br />Arkitektkontor: Radar arkitektur</p><p><strong>Härlandatjärnskolan<br /></strong>Byggaktör: Stadsfastighetsförvaltningen Göteborgs Stad<br />Arkitektkontor: Fredblad arkitekter</p><p><strong>Kaparen<br /></strong>Byggaktör: Göteborgsfamiljen<br />Arkitektkontor: Okidoki</p><p><strong>Kvarteret Borgh<br /></strong>Byggaktör: F O Peterson<br />Arkitektkontor: Krook &amp; Tjäder</p><p><strong>Sannaparken<br /></strong>Byggaktör: HSB Göteborg<br />Arkitektkontor: What!</p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/per-och-alma-olssons-fond-basta-byggnadsverket-i-stan" target="_blank" rel="noopener">Per och Alma Olssons fond</a></p><p></p></div></div><p>&nbsp;</p>

Sex byggnader till final i Årets bästa byggnadsverk

<p>Markförberedelserna har visserligen pågått ett tag på tomten där Åkeredsskolan rivits och den nya större skolan ska byggas. Men ett spadtag kändes som en viktig milstolpe i den långa process där målet är en färdig skola för 570 elever i årskurs F-6 år 2025.</p><h2>&#8220;Vi bygger en skola för er och för framtiden&#8221;</h2><p>Stadsfastighetsnämndens andre vice ordförande Mattias Tykesson (M) mindes hur han en gång var med som elev vid ett första spadtag för sin nya skola.</p><p>&#8211; Det är spännande och viktigt, och jag hoppas att ni också känner det, vände han sig till de omkring 120 eleverna som var publiken. Det här är en viktig milstolpe och vi är glada och stolta över att få komma igång. Vi bygger en skola för er och för framtiden &#8211; för det är ni som är framtiden!</p><p>Även grundskolenämndens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka, S, talade om lättnaden att skolan nu börjat byggas.</p><p>&#8211; Äntligen! Tack alla ni som är med och gör det här möjligt.</p><h2>&#8220;Många har väntat länge&#8221;</h2><p>Rektor Anders Höglund, som haft en hektisk tid med många praktiska frågor att lösa, var glad:</p><p>&#8211; Äntligen ska man börja bygga vår skola, många har väntat länge. Tänk att ni kommer få bli de första att få gå på vår skola sen!</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong>Göteborgs Stad: <a href="http://Nya Åkeredsskolan">Nya Åkeredsskolan</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Entreprenören Byggdialogs områdeschef Fabian Edeland blev igenkänd av en lärare från sin gamla skola – ett glatt återseende.</p><p>&#8211; Hon var väl inte förvånad över att jag var i byggbranschen, även om hon inte såg några tecken på det då, sa han med ett leende.</p><p>Så var det dags för grävandet. Den treskaftade guldspaden hanterades av Viktoria, eleven Luisa som representant för dem vi bygger för &#8211; eleverna, och Fabian. Det blev både ett andra och tredje spadtag.</p><p>Efteråt tågade otåliga elever med lärare tillbaka till sina klassrum i paviljongerna, där svalkande glass väntade.</p><div id="attachment_129490" style="width: 1450px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129490" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-129490" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440.jpg" alt="" width="1440" height="747" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-300x156.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-1024x531.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-768x398.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-250x130.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-520x270.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/09/spadtag-ii-1440-730x379.jpg 730w" sizes="(max-width: 1440px) 100vw, 1440px" /><p id="caption-attachment-129490" class="wp-caption-text">De barn som går på paviljongerna intill byggarbetsplatsen var publik vid spadtaget.</p></div>

Kärt återseende vid spadtag för Åkeredsskolan

<p>Varje år delar Per och Alma Olssons fond ut pris för årets bästa byggnad i Göteborg. Priset går till den byggaktör som under föregående år bäst uppfyllde krav på utformning och användning. Nu kan du föreslå en byggnad som stod klar under 2022.</p><p>Vinnaren utses av en sakkunnig jury och presenteras i december.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Skicka ditt förslag med en kort motivering senast den 15 september 2023 till <strong><a href="mailto:stadsbyggnad@stadsbyggnad.goteborg.se">stadsbyggnad@stadsbyggnad.goteborg.se</a></strong> och skriv ”Förslag Per och Alma Olssons fond” i ämnesraden.</p><p><strong>Läs mer: </strong>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/per-och-alma-olssons-fond-basta-byggnadsverket-i-stan" target="_blank" rel="noopener">Per och Alma Olssons fond</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Föreslå årets byggnad i Göteborg

<p>Förra hösten deltog elever i årskurs 6 runtom i Sverige i Tekniktävlingen som anordnas av Chalmers tekniska högskola, och där Göteborgs grundskoleförvaltning är med som samverkanspartner. Flertalet skolor från Göteborg har också varit med.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p>Missa inte chansen att se utställningen i Nordstan, från 30 augusti till 1 september.</p><p>Du kan också <a href="https://framtidenshallplats.tekniskasamfundet.se/" target="_blank" rel="noopener">se alla bidragen här</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><h2>Eleverna ska lösa samhällsproblem</h2><p>Tävlingen går ut på att eleverna ska lösa nutida och framtida utmaningar i samhället. I år var temat för tävlingen framtidens hållplats. Hur utformas hållplatser i framtiden på ett hållbart och tillgängligt sätt men också vara en plats där man vill vara och vänta på kollektivtrafiken?</p><p>I februari utsågs finalisterna i den nationella tävlingen och där fanns Påvelundsskolan, Guldhedsskolan och Oscar Fredriksskolan med bland dem som fick dela på 25000 kronor.</p><p>Göteborgs grundskoleförvaltning utsåg även tävlingens mest kreativa och innovativa bidrag som i år gick till Hultskolan.</p><p>&#8211; Hultskolans elever har varit väldigt engagerade och arbetat gemensamt för att få till så bra lösningar som möjligt, och det har varit fantastiskt kul att få ta del av deras tankar om framtiden, säger Josefine Nero, Verksamhetsutvecklare på Digitalt Lärande på Göteborgs grundskoleförvaltning, som varit med och anordnat tävlingen.</p>

Framtidens hållplatser visas i Nordstan

<p>Under finalhelgen kan du ta del av bland annat drakflygning, presentationer av olika prototyper, workshops, utställningar, stadsvandringar och filmvisning utomhus.</p><p>Hela sommaren har vi firat Göteborgs 400-årsjubileum och nu är det dags för en stor finalhelg, 31 augusti – 3 september.</p><p>– Vi ser fram emot att presentera ett spännande program i samband med jubileumsfinalen, det finns mycket intressant att ta del av, säger Malin Finlöf, projektledare för Prototyp Göteborg.</p><div id="attachment_129121" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129121" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-129121 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Peab-Land-Korskola-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-129121" class="wp-caption-text">Foto: Denise Sandvall</p></div><p><span style="font-size: 16px;">Prototyp Göteborg bjuder på ett varierat program i Frihamnen och Nordstan. Men även på flera andra platser i staden genom stadsvandringar, Slakthuset Pop-Up, utställning på Konstepidemin, konceptet ”Hemma hos” med våra samverkansaktörer och mycket mer.</span><br /><a href="https://goteborg2023.com/jubileumskalendariet/?jubilee=30902" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om alla Prototyp Göteborgs programpunkter</a></p><div id="attachment_129122" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129122" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-129122 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Omstallningslabbet_Foto-Marie-Ullnert-1000-px-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-129122" class="wp-caption-text">Foto: Denise Sandvall</p></div><h2>Utomhusbio, drakflyg och såpbubblor i Frihamnen</h2><p><strong>Datum:</strong> 31 augusti – 3 september</p><p>I Omställningslabbet kommer du kunna delta i ett flertal workshops, bland annat Bird-Human-Space med fokus på fågellivet i Frihamnen, och se Fredrik Gerttens film ”Breaking social” utomhus med DocLounge.</p><p>The Wind Park undersöker vindens potential genom att bygga vinddrivna armaturer av återvunnet material. Under fredagen fyller vi Frihamnen med såpbubblor och på lördagen blir det drakflygning för den som vill!</p><p>Annars kan du också vara med och bygga en plaststav av återvunnen plast på The Breeze – en plastfabrik i miniatyr. Och Peabs miljövänliga barntrafikskola håller öppet för små besökare att ta körkort. Eller besök Egnahemsfabrikens husbåt Anna och den marina kolonilotten Flytevi. I Jubileumsparken finns också utställningen LEK! som berättar om hur barns plats för lek förändrats över tid.</p><div id="attachment_129123" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129123" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-129123 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/Makersspace-Foto-Denise-Sandvall-1000-px-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-129123" class="wp-caption-text">Foto: Denise Sandvall</p></div><h2>Scenprogram, utställning och bygglovsprat när Prototyp Göteborg gästar Nordstan</h2><p><strong>Datum:</strong> 30 augusti – 1 september</p><p>Under finalhelgen presenterar Prototyp Göteborg ett antal projekt på Nordstans scen under två dagar, 31 augusti – 1 september. Under torsdagen är det fokus på Prototyp Göteborgs branschsamverkanspartners arbete med hållbarhet och på fredagen presenteras ett antal prototyper som tagits fram under våren och sommaren. Efter torsdagens presentationer finns även möjlighet att prata bygglov med anställda på stadsbyggnadsförvaltningen. På plats i Nordstan finns också den nya Älvstadsmodellen som visar pågående och kommande stadsutveckling.</p><p>30 augusti – 1 september kan du också se en utställning som visar <a href="https://www.chalmers.se/samarbeta-med-oss/aktiviteter-for-skolan/tekniktavlingen-ak-6/finalister-2022-23/" target="_blank" rel="noopener">resultatet från tävlingen ”Framtidens hållplats”.</a> Under hösten 2022 har elever i grundskolan visionerat kring och byggt innovativa förslag på möjliga framtida hållplatser. Tävlingen är ett initiativ av Grundskoleförvaltningen och Västtrafik, i samarbete med White arkitekter.</p><h2>Hemma hos Prototyp Göteborgs samverkanspartners</h2><p>Under de sista veckorna av jubileumsfirandet arrangerar Prototyp Göteborg med sina samverkanspartner ett spännande program för dig. Besök arkitektkontoren, gå en stadsvandring eller bolla idéer med arkitekter.</p><p><strong>Program med Prototyp Göteborgs samverkanspartners</strong></p><p><strong>24 augusti, klockan 11 och 16</strong><br />Arkitekterna Semrén &amp; Månsson bjuder in till <a href="https://goteborg2023.com/event/arkitekturvandring-i-pagodenomradet/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">visning av Pagodenområdet</a>.</p><p><strong>30 augusti – 3 september, klockan 10 – 18 </strong><br />Barn 3 – 9 år kan <a href="https://goteborg2023.com/event/peab-land/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">ta körkort i Peabs miljövänliga barntrafikskola</a>.</p><p><strong>30 augusti, klockan 11:30 – 13:30 och 16 – 18</strong><br />Öppet hus <a href="https://goteborg2023.com/event/hemma-hos-wingardhs/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">Hemma hos Wingårdhs</a>.</p><p><strong>31 augusti, klockan 16 – 19</strong><br />Ta chansen att få feedback på dina byggnadsidéer av arkitekter, <a href="https://goteborg2023.com/event/hemma-hos-krook-tjader/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">Hemma hos Krook &amp; Tjäder</a>.</p><p><strong>2 september, klockan 11 – 14</strong><br />Speed-dejta en arkitekt, <a href="https://goteborg2023.com/event/arkitekt-for-en-dag/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">Hemma hos Liljewall arkitekter</a>.</p><p><strong>3 september, klockan 11</strong><br />Följ med på en <a href="https://goteborg2023.com/event/stadsvandring-i-kalleback/?preview=true" target="_blank" rel="noopener">stadsvandring i Kallebäck</a> med Liljewall.</p><h2>Gångstråk som genväg till Ringön inför Ö-festen</h2><p>1 – 3 september öppnar en genväg direkt från Gjutjärnsgatan till Järnmalmsgatan på Ringön. Stråket tar dig direkt från Hisingsbrons landning till Ringöns Ö-fest den 2 september!</p><p>Förutom Jubileets och Prototyp Göteborgs final arrangeras även Kulturkalaset, Frihamnsdagarna och Ö-festen samma helg.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Vad är Prototyp Göteborg?</strong></p><p>Prototyp Göteborg är en del av Göteborgs 400-årsjubileum. Idén till prototyp Göteborg kommer från göteborgarna. Arrangemanget inleddes 2015 och drivs av stadsmiljöförvaltningen, Göteborg &amp; Co och stadsbyggnadsförvaltningen, i bred samverkan med Göteborgs Stads övriga förvaltningar och bolag, stadsutvecklingsbranschen, akademin, ideella föreningar och allmänheten.</p><p><a href="https://goteborg2023.com/jubileumsprojekt/prototyp-goteborg/" target="_blank" rel="noopener">Läs mer om Prototyp Göteborg</a></p><p><strong>Prototyp Göteborgs Branschsamverkan</strong></p><ul><li>Balder</li><li>Jernhusen</li><li>Krook &amp; Tjäder</li><li>Liljewall</li><li>Nordstan</li><li>Okidoki</li><li>Peab</li><li>Semrén &amp; Månsson</li><li>Serneke</li><li>Vasakronan</li><li>Wingårdhs</li></ul><p></p></div></div>

Fira med Prototyp Göteborg under jubileets finalhelg

<div class="intro"><p>I år är det första gången som Grönsakstorget blir ett sommartorg och i anslutning till omvandlingen arrangeras en rad olika aktiviteter. I början av den här veckan får göteborgare som anmält sig i förväg delta i en byggbrigad – med uppdrag att bygga pingisbord, cornhole-spel och sittplatser.</p></div><div id="attachment_129002" style="width: 370px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129002" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-129002" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL.jpg" alt="" width="360" height="237" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-250x165.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-129002" class="wp-caption-text">Närheten till vattnet och utsikt över grönskan i Kungsparken är kvaliteter som staden vill ta fasta på när framtidens Grönsakstorg ska utvecklas. Bilden är från slutet av 1800-talet. Foto: Göteborgs stadsmuseum.</p></div><h4>Invigs med utomhusbio</h4><p>Den 26 augusti invigs sommartorget med utomhusbio och under kulturkalaset 1–3 september förvandlas det till en livlig marknadsplats för möten genom mat.</p><p>En av tankarna med tillfälliga sommarplatser är att skapa ytor som gynnar ett hållbart stadsliv. Det ska vara gångvänligt, fungera som mötesplats och uppmuntra till aktiviteter.</p><p>– Att göra sommartorg av Grönsakstorget är efterlängtat av många, och det kommer bli en återkommande satsning. Många av verksamheterna som finns runt torget ser fram emot att planera för 2024, säger Louise Lendas på Stadsmiljöförvaltningens enhet Platsutveckling och platssamverkan.</p><h4>Hög tillväxttakt de kommande åren</h4><p>Göteborg är en stad som många människor söker sig till. De senaste femton åren har göteborgarna blivit 100 000 fler och tillväxttakten väntas bli lika hög de kommande femton åren. Eftersom storleken på de gemensamma gaturummen i stort sett är densamma måste ytorna få fler och andra funktioner än idag.</p><p>Stadsmiljöplanen från 2022 konkretiserar hur den historiska stadskärnan kan utvecklas genom att skapa ytor där människor vill vara. Utgångspunkten är att attraktiva gaturum ger ett rikare stadsliv. Funktion, upplevelse och möblering är centrala begrepp.</p><h4>Kan bli ett livligt vardagstorg</h4><p>På sikt är tanken att Grönsakstorget ska bli en plats med stark relation till vattnet. I stadsmiljöplanen föreslås att den tidigare trappan från kajen till vattnet återskapas, något som skulle ge göteborgarna en ny mötesplats i söderläge.</p><p>Grönsakstorget har alla förutsättningar att återigen bli ett livligt vardagstorg, men också fungera som en plats för evenemang och aktiviteter.</p><div id="attachment_129003" style="width: 370px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-129003" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-129003" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-II.jpg" alt="" width="360" height="297" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-II.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-II-300x248.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gronsakstorget-ARTIKEL-II-250x206.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-129003" class="wp-caption-text">Torghandel på Grönsakstorget i slutet av 1800-talet. Foto: Göteborgs stadsmuseum</p></div><p>– Det temporära sommartorget kan ses som en början på en sådan utveckling. Vi vill att göteborgarna ska upptäcka Grönsakstorget och se det med nya ögon. Det har länge varit en parkeringsyta, i framtiden kommer det bli en målpunkt i innerstaden som drar folk, säger Louise Lendas.</p><p>I samband med att sommartorget avslutas den 9 september är alla välkomna att vara med och forma idéer för torget tillsammans med design-studenter från HDK-Valand. Dessutom arrangeras en slöjd-workshop för stora och små.</p>

Grönsakstorget blir sommartorg

<p>Mellan 1473 och 1624 fanns staden Nya Lödöse där Gamlestaden i dag ligger. Det var Göteborgs föregångare och på 1490-talet var den unga staden en av de viktigaste hamnstäderna i Götaland.</p><p>– Bakgrunden till Nya Lödöse var att Sverige på den tiden bara hade en väldigt smal gräns mot havet i väster. Det var egentligen bara runt Göta Älvs mynning som Sverige nådde havet. Och då ville man ha en handelsstad för att kunna ha handel västerut, säger Mattias Öbrink, arkeolog, som varit med i utgrävningarna i Gamlestaden de senaste åren då man hittat såväl vallgrav som Nya Lödöses huvudgata.</p><p>När Göteborg grundas bli invånarna i Nya Lödöse beordrade att flytta till Göteborg och hela staden bränns sedan helt ner år 1624. Staden kallas därefter för Gamlestaden och börjar byggas upp igen – nu med industrin som den viktigaste drivkraften.</p><div id="attachment_128956" style="width: 370px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128956" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-128956 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel.jpg" alt="" width="360" height="285" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-300x238.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-250x198.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128956" class="wp-caption-text">I en lokal vid Holländareplatsen kan besökare titta närmare på bilder från förr under 550-årsfirandet och Gamlestadsgalej i september. Det är föreningen Gamla Gamlestadspojkar som står bakom utställningen.</p></div><h4>Stadsdelens historia ska lyftas</h4><p>I dag är Gamlestaden en stadsdel med cirka 12 000 invånare – antalet har fördubblats sedan millennieskiftet och fler kommer det att bli när nya bostadsområden står klara. Över marken finns egentligen ingenting som påminner om att en medeltida stad funnits här.</p><p>Helena Holmberg, socialförvaltningen Nordost och ansvarig för samordningen och utvecklingen av BID Gamlestaden, lyfter fram vikten av att stadsdelens historia är en byggsten i den fortsatta stadsutvecklingen.</p><p>– Människor som flyttar hit ska känna att man landar i ett sammanhang. Det är dels det historiska såklart – kanske en stolthet över att det var här allt började – dels att man känner en koppling till den starka lokala kulturen, säger hon.</p><p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignnone size-full wp-image-128957" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-II.jpg" alt="" width="360" height="263" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-II.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-II-300x219.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-artikel-II-250x183.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /></p><h4>”Fascinerande stadsdel”</h4><p>Den historiska kopplingen kan visas på flera sätt påpekar hon – till exempel genom offentlig konst eller digitalt berättande. När Gamlestaden i dag firar 550 år på Holländareplatsen hoppas hon att det blir ett tillfälle att stärka den historiska identiteten.</p><p>Spike Marchant, BID Gamlestaden, är projektledare för 550-årsfirandet och har velat lyfta fram Gamlestadens röster. Musikerna, dansarna – alla är från området.</p><p>– Det är alla de här olika rösterna som gör Gamlestaden till en sådan fascinerande stadsdel. Visionen för firandet är att ge dessa en scen och att alla lokalbor kan komma och fira på ett ganska intimt sätt.</p><h4>Lokala konstnärer och fotbollsstjärnor</h4><p>Spike Marchant berättar att han, som är från östra London, känner en stor samhörighet med Gamlestaden och han tycker att resan stadsdelen har gjort är väldigt intressant.</p><p>– Resan av en plats, ett område, som har sina rötter i dåtiden men är på väg någonstans. De kommande 20 åren kommer Gamlestaden att förvandlas. Utvecklingen som sker i Gamlestadens fabriker, alla nya byggnader, alla artister som finns – det är spännande.</p><p>Firandet på Holländareplatsen startar klockan 17.30. Förutom det som händer på scenen får besökarna möta lokala konstnärer, lokala fotbollsstjärnor, se hur Gamlestaden kommer att se ut i framtiden och äta från någon food truck eller de lokala restaurangerna.</p><p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignnone size-full wp-image-128959" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-stor-ii.jpg" alt="" width="720" height="504" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-stor-ii.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-stor-ii-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-stor-ii-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/08/gamlestaden-stor-ii-520x364.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /></p>

Gamlestaden firar 550 år på Holländareplatsen

<p>Prototyp Göteborg riktar blicken mot möjligheter, lösningar och utmaningar i utvecklingen mot en hållbar stad. Det är en tre månader lång urban utställning – som startade i samband med jubileumsfestivalen i början av juni – där göteborgarna både kan se, höra, göra och uppleva.</p><p>– De var ett jättestort intresse precis när vi öppnade, vilket kändes kul. Det tar tid att hitta till nya arenor, men vi har haft många spontanbesökare som besökt Omställningslabbet i Frihamnen, säger Cecilia Helsing.</p><h4>Hammarkullen först ut</h4><p>Nu är det dags att aktivera andra delar av staden. De kommande två helgerna kommer Prototyp Göteborg till Hammarkullen, Bergsjön, Biskopsgården och Frölunda och arrangerar program med lokala aktörer mellan klockan 11 och 16. Det blir bland annat utställningar, workshops och matlagning i det mobila utomhusköket, Allmänna köket, som följer med på turnén.</p><p>Hammarkullen är först ut 19 augusti. Här kan besökarna provsmaka mat lagad av den ideella föreningen Hoppet, just i det Allmänna köket. Det blir också en stadsvandring och möjlighet att laga, låna och byta saker i Fixoteket.</p><p>– Dagen därpå i Bergsjön sammanfaller med ettårsfirandet av det nya kulturhuset. På ytan utanför kommer det att hända massor. Prototyp Göteborg har bjudit in arkitekten och konstnären Sandi Hilal att skapa ett temporärt vardagsrum på Kulturhuset. Hon bor i Stockholm men är ursprungligen från Palestina och aktuell eftersom hon vann årets Guldlejon i Venedigbiennalen, säger Cecilia Helsing.</p><h4>Avslutar i Frölunda</h4><p>26 augusti kommer Prototyp Göteborg till Biskopsgården, närmare bestämt Drakparken, där besökare bland annat kan delta i en designworkshop och följa med på en arkitekturvandring.  Matlaget TDO från Biskopsgården kommer att laga mat vid det Allmänna köket under dagen.</p><p>Turnén avslutas i Frölunda och Positivparken söndag 27 augusti. Frölunda Kulturhus och Frölunda bibliotek deltar. Det blir bland annat åsiktskafé för unga, slöjdworkshop och en föreställning med Kapten Kryp.</p><p>– Vid uteköket bjuds det på smakprov av ukrainsk mat, lagad av Ukrainska alliansen i Sverige och Ukrainsk-svenska Kulturföreningen samt brasiliansk mat av Capoeira CVM.</p>

Prototyp Göteborg åker på turné

<div id="attachment_128490" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-128490" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128490" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/johan_lars-360.jpg" alt="" width="360" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/johan_lars-360.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/johan_lars-360-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/johan_lars-360-250x333.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128490" class="wp-caption-text">Johan Gunnebo, energiingenjör på stadsfastighetsförvaltningen, och Lars Berndtsson, senior projektledare på stadsfastighetsförvaltningen, i FN:s lokaler i New York. Foto: Johan Gunnebo</p></div><p>Konferensen har två delar – en om hur världen hanterat Covid-pandemin, och en om hur man jobbar med hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Göteborgs Stad deltar för att framför allt prata kring arbetet med mål 7: Hållbar energi för alla och mål 11: Hållbara städer och samhällen.</p><p><strong>Hög målsättning kring omställning och klimat i Göteborg</strong></p><p>Göteborg ska vara en ekologiskt hållbar stad år 2030. Som en av Sveriges största fastighetsförvaltare och byggaktörer av framför allt offentliga lokaler och utemiljöer kan stadsfastighetsförvaltningen göra skillnad och bidra till den målsättningen. Hur förvaltningen har arbetat med Solenergiprogram 2030 med den långsiktiga målsättningen att 60 procent av den el som förvaltningen använder senast år 2055 ska produceras av solceller visar på det.</p><p>160 solcellsprojekt som producerar runt 13 GWh har genomförts sedan 2018 genom att bland annat arbeta på ett nytt sätt med upphandling av entreprenörer och konsulter. Många fler är på gång.</p><p>– Framgången för att lyckas hålla denna höga takt och kvalitet är långsiktiga ramavtal med samma konsulter och entreprenörer i våra solcellsprojekt. Då vet teamet exakt vad de ska göra i alla projektfaser, säger Lars Berndtsson, senior projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><p><strong>Ny teknik för att visualisera och öka kunskap om solenergi</strong></p><p>Göteborgs Stads arbete med solceller är långsiktigt på flera sätt och handlar även om att öka göteborgarnas kunskap och medvetenhet om solenergi och dess möjligheter. Utöver att installera solceller i högt tempo med hög kvalitet så har ingenjörer som arbetar i staden utvecklat ett eget övervakningssystem där solenergi kan övervakas i realtid.</p><p>En annan del i arbetet är att bidra till att synliggöra solteknik på ett pedagogiskt sätt för att fler ska förstå vilken kapacitet solen faktiskt har som energikälla. Därför har ett visualiseringssystem för förskola och skola skapats som sätter energin från solen i perspektiv som barn kan förstå i form av rörliga bilder.</p><p><strong>Bred representation i Sveriges delegation</strong></p><p>Det framgångsrika arbetet med solenergi är anledningen till att Göteborgs Stad nu får vara med och representera Sverige på FN-konferensen i New York. Den svenska delegationen har 31 deltagare, som är representanter från näringsliv, civilsamhälle, myndigheter, SKR, forskarsamhälle, riksdagen och regeringskansliet.</p><p>– Detta är otroligt spännande och en ordentlig fjäder i hatten för stadsfastighetsförvaltningen och Göteborgs Stad. Jag hoppas att många i staden sträcker på sig lite extra när jag och Lars representerar inte bara vår förvaltning, utan även Göteborg och Sverige under vår resa till FN och New York, säger Johan Gunnebo, energiingenjör på stadsfastighetsförvaltningen.</p><p>– Vi har mycket att vara stolta över, inte minst att vi bidrar till att utbilda en ny generation klimatsmarta göteborgare, säger han.</p><div id="attachment_128487" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128487" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128487" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/karta-globala-malen-logo-och-ikoner-720.jpg" alt="" width="720" height="354" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/karta-globala-malen-logo-och-ikoner-720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/karta-globala-malen-logo-och-ikoner-720-300x148.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/karta-globala-malen-logo-och-ikoner-720-250x123.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/karta-globala-malen-logo-och-ikoner-720-520x256.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128487" class="wp-caption-text">FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling.</p></div>

Göteborgs arbete med solceller sprider sig över världen

<p><span data-contrast="auto">Den 4 juni 1621 sägs vara den dag då Göteborg föddes. Det var då dokumenten signerades som senare lade grunden till vår myllrande lilla storstad. På den tiden fanns det inte så mycket mer än träskmark och lera här i trakten. Men snart började den nya staden växa fram med Stora Hamnkanalen som utgångspunkt. Staden som senare kom att kallas norra Europas bäst befästa stad. För att fira Göteborg</span> <span data-contrast="auto">400 år förra året togs det fram en historisk promenad och i väntan på det stora Jubileumsfirandet sommaren 2023 blir det en repris för promenadstråket även i år.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><div id="attachment_128335" style="width: 393px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-128335" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128335" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/QR-matta_Gustaf-Adolf-torg-2023.jpg" alt="" width="383" height="400" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/QR-matta_Gustaf-Adolf-torg-2023.jpg 383w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/QR-matta_Gustaf-Adolf-torg-2023-287x300.jpg 287w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/QR-matta_Gustaf-Adolf-torg-2023-250x261.jpg 250w" sizes="(max-width: 383px) 100vw, 383px" /><p id="caption-attachment-128335" class="wp-caption-text">Leta efter dessa dekaler på de olika platserna och skanna QR-koden med mobilen.</p></div><p><span data-contrast="auto">– Genom den historiska promenaden vill vi visa hur olika framträdande platser kan ha sett ut för ungefär 300–400 år sedan. Vi har därför tagit fram 13 utkiksplatser där det är möjligt att uppleva den historiska staden, säger Eric Jeansson, geodatastrateg på stadsbyggnadsförvaltningen, Göteborgs Stad.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><h4>En lärorik promenad</h4><p><span data-contrast="none">Visualiseringarna är hämtade från den 3D-modell av 1600-talets Göteborg som låg till grund för den film som togs</span><span data-contrast="auto"> fram till utställningen Göteborgs födelse på Stadsmuseet. </span><span data-contrast="none">Projektet var ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen, Göteborgs stadsmuseum, Göteborg &amp; Co och Visual Arena vid Lindholmen Science Park.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Den historiska promenaden är en kul och lärorik upplevelse och en fin promenad för både göteborgare och besökare i vår vackra innerstad. Ett bra sätt att upptäcka Göteborg på egen hand, säger Therese Brusberg, chef för Göteborgs 400-årsjubileum på Göteborg &amp; Co.</span></p><p><span data-contrast="none">Genom att kombinera stadens geografiska data med historiska data så är det möjligt att uppleva och förstå en sedan länge svunnen tid. Det är också ett sätt att studera det förgångna, att lära sig mer om stadens historia och hur staden kom att utvecklas från grundandet 1621 fram till idag. Stadsbyggnads</span><span data-contrast="auto">förvaltningen</span><span data-contrast="none"> använder redan idag samma teknik och metod för att visualisera framtida byggnader och boendemiljöer som ett stöd vid stadsplanering.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– </span><span data-contrast="none">Nu har vi i stället använt historiska data och kan ta med göteborgarna på en verklighetsbaserad tidsresa på deras egna gator och torg i 1600-talstappning, säger Eric Jeansson.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Så ta på dig promenadskorna och ge dig ut, känn historiens vingslag, se dig omkring och upplev Göteborg för 300 till 400 år sedan. </span><span data-contrast="auto">Den historiska promenaden pågår till och med den 22 september.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><div id="attachment_128332" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128332" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-128332" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Historiskpromenad_Karta_version2023_v4.jpg" alt="" width="720" height="675" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Historiskpromenad_Karta_version2023_v4.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Historiskpromenad_Karta_version2023_v4-300x281.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Historiskpromenad_Karta_version2023_v4-250x234.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/07/Historiskpromenad_Karta_version2023_v4-520x488.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128332" class="wp-caption-text">Karta över den historiska promenaden med de 13 platser där du kan uppleva den historiska staden.</p></div>

Vill du se hur Göteborg såg ut på 1600-talet?

<p>Under Jubileumsfestivalen i början av juni började studenter från Chalmers bygga en bro i Frihamnen. Festivalens besökare kunde följa bygget live 2 juni – 5 juni, ställa frågor och lämna egna förslag på var i stan en större variant av träbron skulle kunna finnas. Måndagen den 19 juni, två veckor efter byggstart stod bron äntligen klar utanför Omställningslabbet. Den är en klassisk träkonstruktion som använts i århundranden för att konstruera broar och är en prototyp för att testa möjligheten att på sikt eventuellt ha en träbro, en verklig gång- och cykelbro, över Vallgraven i centrala Göteborg.</p><p>– Det behövs fler broar i Göteborg. En del av jubileets tema har varit att bygga broar, och det framför allt mellan människor. Mellan akademin, staden, näringslivet och allmänheten. Därför är det här brobygget också så symboliskt, säger Kajsa Sperling, projektledare från White arkitekter.</p><p>Det Kajsa syftar på är samarbetet mellan White arkitekter, studenterna från Chalmers och Prototyp Göteborg. Men också på hur olika kompetenser har vävts samman. De studenter som byggt bron är nämligen även tidigare deltagare i ”Chalmers Structural Design Challange”, en tävling som är ett studentinitiativ som engagerar såväl arkitektstudenter som ingenjörsstudenter.</p><h4>Förslag från medborgare</h4><p>Brobygget har även byggt broar mellan medborgare och brobyggare. Under bygget fanns ett infotält uppställt där besökare kunde se en mindre modell av hur bron skulle se ut när den var klar. Där kunde de ställa frågor om brobygget och pricka in förslag på en karta över var i Göteborg de tyckte att en färdigutvecklad bro skulle kunna finnas i framtiden. Under invigningen lämnade representanter från studenterna över dessa kartor till Simon Wallqvist, planarkitekt på stadsby</p><div id="attachment_128088" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-128088" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-128088 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Kajsa-Sperling-White360.jpg" alt="Kajsa Sperling White Arkitekter" width="360" height="416" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Kajsa-Sperling-White360.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Kajsa-Sperling-White360-260x300.jpg 260w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/Kajsa-Sperling-White360-250x289.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128088" class="wp-caption-text">Kajsa Sperling. Foto: White Arkitekter</p></div><p>– Vi har verkligen fått jättespännande inspel från våra medborgare, säger Simon Wallqvist och tillägger att han själv var med och vann den första brobyggartävlingen.</p><p>– Fast den var inte riktigt lika stadig och bra som den här.</p><p>Sedan den första tävlingen 2007 har blivande framtida arkitekter och ingenjörer utmanat varandra i att skapa den bästa bron utifrån både design och konstruktion. Och i år blev alltså den årligen återkommande och studentinitierade tävlingen på Chalmers en del av Prototyp Göteborg – staden som utställning. Studenterna prototypade på plats, även om det fanns en grundplan fick de samtidigt testa sig fram för vad som fungerade bäst och vad som blev snyggast.</p><p>– Brobyggarna har bidragit stort med sitt pågående prototypbyggande under Prototyp Göteborgs inledning, att kunna följa bygget från en trave virke till färdig bro visar verkligen kraften i att bygga tillsammans, säger Malin Finlöf, projektledare för Prototyp Göteborg.</p><h4>Ett ideellt arbete</h4><p>Nu står alltså prototypen färdig på Södra Frihamnspiren 15 utanför Omställningslabbet, öppen för allmänheten att provgå. Jubileumsbron som prototyp är cirka 15 meter men en riktig gång- och cykelbro över Vallgraven skulle bli minst dubbelt så lång, 30 – 40 meter. Sammanlagt är det cirka 20 studenter som hjälpts åt att bygga bron och de har gjort det helt ideellt.</p><p>– Vi har gjort det här för att vi tycker att det är roligt att utmana oss själva och samtidigt kunna visa vilka möjligheter träkonstruktioner erbjuder. Vi är väldigt nöjda med resultatet och hoppas att bron uppskattas av göteborgarna. Vår dröm är att bygga en liknande bro över Vallgraven, säger Tim Schüler, en av studenterna som projektledde bygget.</p><p>Prototyp Göteborg – staden som utställning är en del av Göteborgs 400-årsjubileum och drivs av stadsmiljöförvaltningen, Göteborg &amp; Co och stadsbyggnadsförvaltningen i bred samverkan med Göteborgs Stads övriga förvaltningen och bolag, stadsutvecklingsbranschen, akademin, ideella föreningar och allmänheten.</p><p>Prototyp Göteborg pågår till den 3 september. Prototyp Göteborg lyfter fram flera pågående projekt i olika skalor, med blicken riktad mot lösningar och utmaningar i omställningen; stadens jubileumssatsningar, storskaliga byggnationer, konstverk, studentarbeten, forskningsprojekt och initiativ från allmänheten. I utställningen läggs särskilt fokus på prototypens, det platsspecifika och samskapandets och det humanistiska perspektivets roll i den pågående transformationen.</p>

Människor går över träbro med ryggen åt betraktaren

Jubileumsbro invigd i Prototyp Göteborg

<div id="attachment_128032" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-128032" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-128032 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/lyktgubbe-artikel.jpg" alt="" width="360" height="360" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/lyktgubbe-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/lyktgubbe-artikel-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/lyktgubbe-artikel-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/lyktgubbe-artikel-250x250.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-128032" class="wp-caption-text">Varje kväll tände och putsade lykttändarna gaslyktorna i sina områden.</p></div><p><strong>Göteborg Energi: <a href="https://www.goteborgenergi.se/om-oss/vilka-vi-ar/historiska-bilder">Historiska bilder och berättelser</a></strong></p><p>&#8211; Energihistorien är lång och brokig. Vi hoppas att vår sajt ska ge besökarna både nöje och ny kunskap. Bilderna är dessutom fria för nedladdning och användning i andra sammanhang, fortsätter Anette Myrheim.</p><h4>Första gaslyktan tändes 1846</h4><p>Göteborg Energis historia sträcker sig mer än 175 år bakåt i tiden. Den 5 december 1846 tändes den första gaslyktan i gjutjärn i Göteborg och Skandinaviens första stadsgasverk byggdes i Rosenlund 1864. Sedan dess har Göteborgs Stads energisystem byggts ut, förändrats och förbättrats på olika sätt.</p><p>På Göteborg Energis hemsida kan du läsa mer om Rosenlundsverkets historia och elektricitetens införande i Göteborg, fjärrvärmens tillkomst och det försvunna yrket lykttändare. Och detta är bara några axplock ur innehållet.</p><h4>Firar staden på flera sätt</h4><p>Förutom den historiska webbsatsningen firar Göteborg Energi 400-åringen på flera andra sätt. Utsmyckning av elskåp med historiska bilder, live-målning av elnätsstationen vid Lilla Bommen och huvudpartnerskap till Göteborgsvarvet marathon i september är några exempel.</p><p>&#8211; Vi ser också till att jubileumsfirandet i Frihamnen kan strömförsörjas på ett tryggt sätt, säger Anette Myrheim.</p><p>Följ med på den historiska resan från 1800-talet och fram till idag. Via länken här nedan kan du klicka runt, läsa mer och se hur Göteborg Energis verksamhet sett ut genom decennierna.</p><div id="attachment_128031" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128031" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-128031 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kabeldragning-stor.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kabeldragning-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kabeldragning-stor-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kabeldragning-stor-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kabeldragning-stor-520x293.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128031" class="wp-caption-text">Kabeldragning vid Korsgatan – Södra Larmgatan. Kablarna var tunga och arbetet krävde väldigt många personer som bar.</p></div><div id="attachment_128036" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-128036" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-128036 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kungabesok-stor.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kungabesok-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kungabesok-stor-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kungabesok-stor-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/06/kungabesok-stor-520x293.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-128036" class="wp-caption-text">Kung Gustav V besökte 1908 det nybyggda Rosenlundsverket. Han ackompanjerades bland annat av dåvarande utrikesminister Eric Trolle, landshövding Gustaf Lagerbring, förste hovmarskalk C.M. Lilliehöök och Wilhelm Henriques som var ordförande i förstärkta spårvägsstyrelsen, som byggt det nya elektricitetsverket.</p></div>

Göteborg Energi firar Göteborg med historiska bilder och berättelser

Göteborgsmonumenten och doldisen som fyller 100 år

<p>– Prototyp Göteborg är en satsning där vi jobbar med hållbar stadsutveckling tillsammans med göteborgarna, akademin, branschen och näringslivet. Det handlar om att vi bygger saker tillsammans i en slags prövande process och provar oss fram, som vi gjort med till exempel bastun och jubileumsparken här i Frihamnen, säger Björn Siesjö, stadsarkitekt.</p><p>Jubileumsparken har successivt byggts ut genom åren och bastun som egentligen bara skulle vara en prototyp, en test, har blivit en folkkär ikon som nu kommer att rivas för att byggas upp igen.</p><p>– Dialogen är också en viktig del i processen, vi behöver förstå mer vad människor efterfrågar, betonar Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare. Genom att använda protypandet som en metod så skapar vi nya kontaktytor som vi sedan också kan använda i andra stadsutvecklingsprojekt.</p><div id="attachment_127548" style="width: 313px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-127548" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-127548" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Johan-Rehngren-Bjorn-Siesjo-och-Malin-Finlof-400.jpg" alt="" width="303" height="400" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Johan-Rehngren-Bjorn-Siesjo-och-Malin-Finlof-400.jpg 303w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Johan-Rehngren-Bjorn-Siesjo-och-Malin-Finlof-400-227x300.jpg 227w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/05/Johan-Rehngren-Bjorn-Siesjo-och-Malin-Finlof-400-250x330.jpg 250w" sizes="(max-width: 303px) 100vw, 303px" /><p id="caption-attachment-127548" class="wp-caption-text">Johan Rehngren Björn Siesjö och Malin Finlöf.</p></div><h4>Ett nytt gångstråk i fokus</h4><p>Prototyp Göteborg, riktar blicken mot möjligheter, lösningar och utmaningar i utvecklingen mot en hållbar stad. Mest programintensivt är den inledande perioden den 2–5 juni, som sammanfaller med Jubileumsfestivalen i Frihamnen, samt avslutningen 31 augusti–3 september. Men även däremellan kommer mycket att hända, både i Frihamnen och på andra platser i staden.</p><p>– Efter alla förberedelser ser vi fram emot att välkomna besökare till Omställningslabbet och Prototyp Göteborg, säger projektledare Malin Finlöf. Vi har ett brett program som möjliggjorts av våra engagerade samverkanspartners.</p><p>Huvudområdet för Prototyp Göteborg är ett gångstråk som sträcker sig från Frihamnen och Ringön, över Hisingsbron till Centralenområdet och Kronhuskvarteret. Längs med stråket kommer det finnas en rad platser att upptäcka, till exempel det nya hamnbadet i Jubileumsparken, Prototyp Göteborgs open call-vinnare, den marina kolonilotten Flytevi, aktivering av Kajskjul 113 och Lilla bommen-området samt göteborgarnas vardagsrum i Kronhuset. Längs med gångstråket finns även prototypen Omställningslabbet som blir Prototyp Göteborgs centrala mötesplats under sommaren.</p><h4>Invigning fredag 2 juni i Frihamnen</h4><p><strong>Tid</strong>: Fredag 2 juni kl. 15:30<em>–</em>16:30<br /><strong>Plats</strong>: Södra Frihamnspiren 15, inne på festivalområdet nära huvudentrén.<br /><strong>Invigningstalare</strong>: Stadsarkitekt Björn Siesjö, stadsträdgårdsmästare Johan Rehngren och Olle Andersson, Ungdomsfullmäktige.</p>

Nu invigs Prototyp Göteborg och Omställningslabbet

<p><span data-contrast="auto">Tack vare en hög befolkningstillväxt under 2022 och början av 2023 passerades 600 000 strecket tidigare än beräknat. Ökningen från 500 000 till 600 000 tog knappt 15 år vilket kan jämföras med att det tog 48 år för staden att växa från 400 000 till 500 000 invånare.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Den snabba befolkningstillväxten beror framför allt på att det fötts många barn och att invandringen varit hög. De senaste 15 åren har dessutom präglats av oförutsägbara händelser som flyktingkrisen och Coronapandemin, vilket gjort att den årliga befolkningstillväxten varierat mycket, säger Lutz Ewert, analytiker på statistik och analys på stadsledningskontoret. </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">De senaste två åren har Göteborg dessutom växt mer än alla andra kommuner i landet.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Det är inte bara folkmängden som ökar. Staden befinner sig i ett utvecklingsskede med ett enormt bostadsbyggande och stora infrastrukturprojekt.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><h4>En inflyttningsstad</h4><p><span data-contrast="auto">Över två tredjedelar av befolkningstillväxten består av personer som är utrikes födda. De har ökat från 107 000 till 174 000. De största invandrargrupperna kommer idag från Asien och Europa.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Lutz Ewert menar att Göteborg alltid varit en inflyttningsstad men att motiven skiftat genom åren.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Under 1950- och 1960-talet var det i första arbetskraftsinvandring och på 1970-talet började flyktinginvandringen som tillsammans med anhöriginvandringen dominerade fram till 2010-talet då arbetskraftsinvandringen ökade igen. I samband med EU-inträdet har Göteborg även blivit populärt bland utländska studenter, säger han.</span><span data-ccp-props="{&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559739&quot;:160,&quot;335559740&quot;:276}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Befolkningstillväxten kommer att fortsätta vara stark enligt kommunens befolkningsprognos. Och år 2039 förväntas göteborgarna vara 700 000.</span></p>

Illustrationsbild: Befolkningsstatistik i Göteborg.

Göteborg passerar 600 000 strecket

<p>Som en del av det större projektet Masthuggskajen startar nu omvandlingen av Första Långgatan till en grön stadsgata kantad av trädplanteringar och bredare trottoarer och cykelbanor. Nya byggnader tar successivt plats bredvid de gamla och bottenvåningarna fylls med fler verksamheter. Masthuggstorget får en ny, mer sammanhållen hållplats och norr därom byggs en helt ny park, Masthuggsparken.</p><p>&#8211; Idag är Första Långgatan ojämn med sluttande trottoarer, både gatan och de äldre husen har satt sig i göteborgsleran. När vi är klara ska det vara en gata där man strosar på breda innerstadsliknande trottoarer, med plats för uteserveringar. Det ska också vara lättare att ta sig fram med cykel, säger Marit Sternang, projektledare på exploateringsförvaltningen.</p><h4>Helt klart 2030</h4><p>Första Långgatan med alla nya hus kommer vara helt klar runt 2030. Men det mesta av arbetena på själva gatan kommer att vara klara dessförinnan. Liksom bygget av Masthuggsparken.</p><p>&#8211; Vi färdigställer gatan successivt och gör så mycket av ytskikt och planteringar som vi kan, men vissa arbeten behöver vi vänta med tills husen är helt klara, säger Marit Sternang.</p><p>I dagarna startar Göteborgs Stads entreprenör Peab Anläggning förberedande arbeten på gatan. För att göra plats för bil och cykel på den södra sidan tas parkeringsplatserna tillfälligt bort och görs om till kombinerat bil- och cykelkörfält.</p><h4>Spårstopp i sommar</h4><p>Till sommaren är det ett redan inplanerat spårstopp mellan Järntorget och Majorna 26 juni &#8211; 18 juli. Då passar projektet på att göra ledningsarbeten under spåret och förberedande arbeten för den nya hållplatsen vid Masthuggstorget. Under sensommaren fortsätter ledningsarbetena utmed Första Långgatans södra sida. Det är ett omfattande arbete och beräknas i sin helhet att pågå till 2025.</p><p>Boende och verksamheter kommer periodvis att påverkas av byggnationerna, liksom trafikanterna. Men man kommer kunna ta sig fram i området under hela byggnationen.</p><p>&#8211; Vi prioriterar framkomlighet för gående och cyklister. Första Långgatan kommer vara öppen för gående under hela perioden. Cyklister kan behöva ledas om korta sträckor, men då hittar vi den genaste vägen för så god framkomlighet som möjligt. Biltrafiken leds i perioder om via närliggande gator, säger Marit Sternang.</p><div id="attachment_126914" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-126914" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-126914 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Visulent-trappan-stor.jpg" alt="" width="720" height="473" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Visulent-trappan-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Visulent-trappan-stor-300x197.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Visulent-trappan-stor-250x164.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/04/Visulent-trappan-stor-520x342.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-126914" class="wp-caption-text">Framtida Masthuggsparken, vy mot Första Långgatan. Visionsbild: Visulent</p></div>

Nu börjar omvandlingen av Första Långgatan till grön stadsgata

<p>För ungefär ett år sedan revs Kommersens hus på Första Långgatan vars fasader har använts som öppen vägg av såväl internationellt erkända konstnärer som nybörjare inom graffitti och street art. Kommersen var en viktig del av områdets identitet och nu vårdas arvet med en öppen vägg på byggplanket utmed Emigrantvägen.</p><p>— Den öppna väggen ska göra det möjligt för människor att mötas i en tillåtande atmosfär där olika konstnärliga uttryck får ta plats, säger Adelina Lundell, processledare hållbarhet på Älvstranden Utveckling.</p><h4>Kommersens värden tas om hand</h4><p>I arbetet med att utveckla Masthuggskajen finns åtaganden om att tillvarata Kommersens värden och funktion i annan form. Det handlar om loppmarknaden, mötesplatsen och funktionen som öppen vägg.</p><p>Till skillnad från planerade muralmålningar regleras inte vem som målar eller när på en öppen vägg. Det är en plats där konsten är i ständig förändring.</p><p>Den 22 april invigs den öppna väggen av 18 graffitimålare, bland annat Jonathan ”Ollio” Josefsson. Vissa ytor kommer även vara öppna för alla som känner sig manade att uttrycka sig i text och bild.</p><p>Den öppna väggen är ett initiativ från projekt Masthuggskajen. Älvstranden Utveckling ansvarar för byggplanket och den öppna väggen.</p>

Masthuggskajen får plats för fri konst 

<p>Före pandemin gick det att boka en tid hos kundhandläggarna men tjänsten pausades på grund av restriktionerna. Nu öppnar bokningen igen och det finns fler tider att välja på än tidigare. Nytt är att det också går att boka ett digitalt möte.</p><p>&#8211; Vi försöker alltid hitta nya vägar för att öka vår tillgänglighet och möta våra kunder på bästa sätt, säger Evelina Ahlqvist Johnels, enhetschef på kundenheten.</p><h4>Få vägledning i bygg- och planfrågor</h4><p>Kundservice kan till exempel hjälpa till med information och vägledning inför en bygglovsansökan, förklara detaljplaner och svara på frågor om bygglovsbefriade åtgärder.</p><p>&#8211;  Det som är viktigt att tänka på är att kundservice inte hjälper till med pågående ärenden, då är det i stället din handläggare som du ska kontakta. Kundhandläggarna tar inte heller beslut eller gör tolkningar av bestämmelser, säger Evelina Ahlqvist Johnels.</p><h4>Flera sätt att kontakta kundservice</h4><p>Att boka ett möte med en kundhandläggare är ett sätt att komma i kontakt med kundenheten på stadsbyggnadsförvaltningen. Om du har enklare frågor är det bästa att ringa eller komma förbi under drop in-tiderna. Mejl är bra för då hinner kundhandläggarna sätta sig in i frågan och kolla upp oklarheter innan de svarar.</p><p>&#8211; Vad frågan än gäller är det alltid viktigt att komma med så bra underlag som möjligt och beskriva ärendet så mycket det bara går då ökar chansen att få ett så bra och korrekt svar som möjligt, säger Evelina Ahlqvist Johnels.</p>

Boka tid med kundhandläggare på stadsbyggnadsförvaltningen

<p>Det handlar om ett pilotprojekt där Hyresgästföreningen region Västra Sverige och Socialförvaltningen tillsammans undersökt invånarnas syn på Lindholmen – ett område som kommer att växa framöver med bland annat cirka 2 700 bostäder.</p><p>– Genom att samverka tillsammans med civilsamhällesorganisationer, som Hyresgästföreningen, blir vi starkare i arbetet med att lyfta de lokala behoven på Lindholmen och bidra till en socialt hållbar stadsutveckling, säger Karita Saapunki Björk, avdelningschef för stadsområde välfärd och fritid på Socialförvaltningen Hisingen.</p><h4>474 personer intervjuades</h4><p>6 400 dörrar knackades, under november och december 2022, i bland annat Lindholmen, Kyrkbyn och Eriksberg av 17 ungdomar som anställts inom projektet. 474 respondenter intervjuades. De fick svara på frågor om hur ofta de besökte olika platser, hur de upplever platserna utifrån flera olika aspekter.</p><p>Många som svarade vill se fler grönområden på Lindholmen. Många ansåg också att fler mötesplatser, kaféer och restauranger och ställen där de kan göra sina vardagsinköp skulle locka fler att vara i området oftare. Det finns också en önskan om att stärka stråken till Lindholmen och jobba med de mentala barriärerna som finns mellan de omgivande stadsdelarna.</p>

Invånarna på Lindholmen vill se fler grönytor och kaféer

<p>Prototyp Göteborg riktar blicken mot möjligheter, lösningar och utmaningar i utvecklingen mot en hållbar stad. De första delarna av programmet är nu släppt och det är som mest intensivt i samband med Jubileumsfestivalen i Frihamnen 2–5 juni och vid jubileumsfinalen 31 augusti–3 september. Men även däremellan kommer mycket att hända, både i Frihamnen och på andra platser i staden.</p><h4>Tjuvstart 1 juni</h4><p>Redan den 1 juni blir det en halvdag som fokuserar på cirkulärt byggande. Föreläser gör bland andra Nicholas Duxbury Ransome från Lendager i Danmark, som kommer att berätta om deras mångåriga arbete med att hitta nya metoder för att bygga hållbart.</p><p>Huvudområdet för Prototyp Göteborg är ett gångstråk som sträcker sig från Frihamnen och Ringön, över Hisingsbron till Centralenområdet och Kronhuskvarteret. Längs med stråket kommer det finnas en rad platser och aktiviteter att upptäcka, till exempel Jubileumsparken med det nya hamnbadet, Prototyp Göteborgs open call-vinnare och den marina kolonilotten Flytevi.</p><h4>Omställningslabbet central mötesplats</h4><p>Längs med gångstråket finns även prototypen Omställningslabbet, som blir Prototyp Göteborgs centrala mötesplats under sommaren.</p><p>– Omställningslabbet byggs nu under våren och kommer i sommar att fungera som en mötesplats där det till exempel blir möjligt att delta i olika workshops, filmvisningar och ta del av en utställning om prototyper. Eller varför inte följa med på en cykeltur och bli guidad genom staden av en arkitekt? säger Cecilia Helsing, utställningsansvarig för Prototyp Göteborg.</p><p>Prototyp Göteborg projektleds av stadsmiljöförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen och Göteborg &amp; Co, i bred samverkan med Göteborg Stads övriga förvaltningar och bolag, stadsutvecklingsbranschen, akademin, ideella föreningar och allmänheten.</p>

Se och upplev på Prototyp Göteborg

<p>Backaplan ska bli en tät och grön blandstad med runt 7 500 bostäder. Detaljplanen för Backaplan centrum var på samråd för drygt ett år sedan. Nu är det dags för nästa detaljplan att möta allmänheten i ett samråd.</p><p>Detaljplan 3 i Backaplan har förväntad byggstart 2027 och planeras vara klart runt 2040. 15 mars blir det ett fysiskt samrådsmöte på Älvrummet och 22 mars ett digitalt möte, där allmänheten får veta mer om detaljplanen.</p><p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignright wp-image-125482" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Deltavagen-lerakersgatan-stor-300x188.jpg" alt="" width="360" height="225" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Deltavagen-lerakersgatan-stor-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Deltavagen-lerakersgatan-stor-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Deltavagen-lerakersgatan-stor-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Deltavagen-lerakersgatan-stor.jpg 720w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" />– I Älvrummet blir det en blandning av presentation och öppet hus där besökarna kan prata med oss i projektgruppen. Fastighetsägarna kommer också vara på plats. Även vid vårt digitala möte finns det möjlighet att ställa frågor i chatten, säger Janna Bordier, handläggare för detaljplanen.</p><h4>Lokal i Backa 2</h4><p>För att ge allmänheten ännu större tillgång till förslaget kommer stadsbyggnadsförvaltningen att ha en utställning i galleriagången i Backa 2 under samrådstiden. Förslaget samt en kort film kommer att ställas ut och synas från skyltfönstret. Dessutom kommer medarbetare att finnas på plats två timmar varje tisdag klockan 15.30–17.30.</p><p>– Det ser vi mycket fram emot, och hoppas kunna få prata med många av dem som använder Backaplan i dag. Boende, besökare och verksamma har fram till 18 april på sig att tycka till om detaljplanen, säger Janna Bordier.</p><p>Detaljplanen rör området väster om Backavägen, alltså området mellan Coop och Blomsterlandet samt nuvarande bussdepå. Här ska det skapas en ny stadsbebyggelse som präglas av kvartersstadens karaktär med kringbyggda kvarter och gröna parker och gårdar. Kvarteren består till största delen av bostadsbebyggelse med verksamheter i form av handel, kontor och andra centrumverksamheter i markplan mot huvudgatorna.</p><p>– Vi lägger stor vikt vid att skapa en innerstadsmiljö med fokus på grönska och tanken är att parkerna ska bidra till att ge storkvarteren olika karaktär.</p><h4>Tryggt och barnvänligt område</h4><p>Gående prioriteras inom storkvarteren bland annat genom att garageinfarter är så nära huvudgatorna som möjligt.</p><p>– I Backaplan ska ett grönt promenadstråk länka samman parker och kvarter med varandra. Barnen ska kunna röra sig till skola och förskola i detta gröna och bilfria stråk. Vi pratar mycket om trygghet. Till exempel kommer bottenvåningarna ha entréer mot gatan och vara uppglasade så att de som rör sig ute ska känna sig sedda, säger Janna Bordier.</p><h4>Lämna synpunkter</h4><p>Totalt ska området innefatta drygt 2 100 lägenheter och minst 16 förskoleavdelningar. Dessutom planeras för en högstadieskola med idrottshall i ett separat kvarter.</p><p>Den som vill lämna sina synpunkter på detaljplanen gör det via ett formulär på webbsidan, e-post eller brev. Efter samrådet kommer synpunkterna sammanställas och förslaget justeras innan detaljplanen ska på granskning. Planen antas till sist av kommunfullmäktige. När planen vunnit laga kraft kan bygglov sökas.</p><div id="attachment_125481" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-125481" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-125481 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Backaplan-flygvy-white-stor.jpg" alt="" width="720" height="505" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Backaplan-flygvy-white-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Backaplan-flygvy-white-stor-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Backaplan-flygvy-white-stor-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/03/Backaplan-flygvy-white-stor-520x365.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-125481" class="wp-caption-text">Visionsbild: White arkitekter</p></div>

Dags att tycka till om Backaplan

<p>I veckan kom SCB:s befolkningsstatistik för 2022, den visar att 596 841 personer var folkbokförda i Göteborg den 31 december 2022 och det är en rejäl ökning sedan 2021.</p><p>&#8211; Aldrig tidigare har så många flyttat till Göteborg visar SCB:s befolkningsstatistik som sträcker sig tillbaka till 1968. Där kan vi se en ökad inflyttning från närområdet (Göteborgsregionen), en ökad inflyttning från övriga Sverige och en ökad invandring som vi kan anta bland annat beror på arbetsmarknaden. Utflyttningen är lägre än under pandemiåren.</p><h4>Växer mest för andra året</h4><p>För andra året i rad är Göteborg den kommun som växer mest i Sverige. Befolkningen har ökat med 3 000 fler än Stockholm, som är den kommun som har näst störst befolkningstillväxt.</p><p>&#8211; Den grupp som ökar mest är 20-45-åringar och det finns även en stor ökning av 75-84-åringar, så vi börjar närma oss det som ibland benämns som äldreboomen.</p><h4>Färre nyfödda</h4><p>Det finns fortfarande ett födelseöverskott i Göteborg, men andelen nyfödda minskar. Under 2022 föddes tio procent färre barn jämfört med 2021, trots att det finns en större befolkning och att fler skulle kunna föda barn.</p><p>&#8211; Det ser likadant ut i riket och i de andra storstäderna. Man vet inte varför, en spekulation från demografer är att det skulle kunna bero på en allmän oro i samhället &#8211; kriget i Ukraina, klimatfrågan och annat som gör att man tycker det känns osäkert.</p><h4>Rekordmånga bostäder</h4><p>Rekordmånga bostäder byggdes i Göteborg under 2022, nästan 6 000 bostäder. Man får gå tillbaka till miljonprogrammets dagar för att få ett så stort bostadsbyggande.</p><p>&#8211; Det kan vara en tydligt bidragande orsak till att folk stannat kvar och att folk har flyttat hit. Det ser ut som om bostadsbyggandet kommer att vara fortsatt högt under 2023, men inte riktigt lika högt som under 2022. Det är större frågetecken vad som händer 2024-25.</p><p>Göteborgs Stad följer befolkningsutvecklingen och får statistik av SCB varje månad.</p><p>&#8211; Vi såg lite grand vart det var på väg under 2022, fram till och med juli såg det ganska normalt ut, men från augusti och framåt såg vi en ovanligt stark befolkningstillväxt för den perioden.</p><h4>Hur använder sig staden av statistiken för 2022 nu?</h4><p>&#8211; Vi kommer att göra en befolkningsprognos. Då är det viktigt att titta på vad som hänt, hur vi kan förklara det och vad det betyder för framtiden. Då kommer vi gå ner mer på vilka åldrar som flyttat in i större eller mindre utsträckning. Den stora frågan är vad som kommer att hända med benägenheten att skaffa barn.</p><h4>Påverkar verksamheten</h4><p><strong> </strong>Den kraftiga minskningen av antalet födda barn kommer att få en stor påverkan på kommunala verksamheter. Om det blir fortsatt lågt födelsetal kommer det att finnas betydligt färre barn i förskoleåldern än vad prognoserna tidigare har visat och det kommer i så fall även att påverka grundskolan på sikt.</p><h4>Så vad är att vänta av befolkningstillväxten under 2023?</h4><p>&#8211; Under 2023 räknar vi med att Göteborg kommer att passera 600 000 invånare!</p><p>Vid årsskiftet var 10 521 556 personer folkbokförda i Sverige. Det är en ökning med 0,7 procent sedan 2021. De som har flytt från Ukraina har i de flesta fall kommit via massflyktsdirektivet och blir inte folkbokförda i någon kommun, utan finns registrerade på Migrationsverket.</p><p>Om du vill läsa mer om folkmängden just nu och befolkningsutvecklingen de drygt senaste 20 åren &#8211; läs mer på länken här nedan. Här kan du också jämföra Göteborg med andra kommuner och områden. Statistiken uppdateras varje månad.</p><div id="attachment_125418" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-125418" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-125418" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/avenyn-stor-1.jpg" alt="" width="720" height="494" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/avenyn-stor-1.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/avenyn-stor-1-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/avenyn-stor-1-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/avenyn-stor-1-520x357.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-125418" class="wp-caption-text">Foto: Frida Winter</p></div>

Historiskt stor befolkningstillväxt i Göteborg

<p>Sommaren 2023, när Göteborg firar 400 år, blir stadens offentliga rum till en utställningsarena under namnet Prototyp Göteborg. I höstas utlystes ett open call för gestaltning av en plats, en prototyp eller ett konstverk längs med det nya gång- och cykelstråket i Frihamnen.</p><p>– Ett open call är en inbjudan att skicka in idéer för det utlysta projektet och i det här fallet gjordes det i två steg, där det första steget var en intresseanmälan, förklarar Malin Finlöf, projektledare för Prototyp Göteborg.</p><h4>50 intresseanmälningar kom in</h4><p>När ansökningsperioden tog slut den 11 december hade det kommit in 50 intresseanmälningar som en urvalsjury gick igenom och valde därefter ut fyra team som fick ett skissuppdrag. Från de fyra skissförslagen har nu en andra jury valt ut två förslag som kommer att genomföras.</p><p>– Vi är väldigt glada över det stora intresset för utlysningen, där många av teamen har en bred och spännande kompetens, säger Cecilia Helsing, utställningsansvarig för Prototyp Göteborg och deltagare i urvalsjuryn.</p><h4>&#8220;Väldigt olika perspektiv&#8221;</h4><p>De två gestaltningsförslag som nu valts ut för att genomföras är <strong>The b</strong><strong>reeze</strong> och <strong>The w</strong><strong>ind</strong><strong> park.</strong> Bakom The breeze finns ett team bestående av landskapsarkitektkontoret Kragh &amp; Berglund, barnkulturdesignern Pontus Johansson, forskningsinstitutet Rise och arkitekten Julia Andersson, Blivande. The wind park är skapat av arkitekterna Rumgehør studio, Maja Linnea Wendel, Luka Murovec och konstnären Brad Downey.</p><p>&nbsp;</p><p>– Det var fyra intressanta skissförslag med väldigt olika perspektiv som juryn fick att utvärdera, ett roligt och utmanande arbete, menar Anna Tidefelt, projektledare för platsutveckling på Älvstranden Utveckling AB.</p><div id="attachment_125221" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-125221" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-125221 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/The_Wind_Park_stor.jpg" alt="" width="720" height="683" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/The_Wind_Park_stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/The_Wind_Park_stor-300x285.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/The_Wind_Park_stor-250x237.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/The_Wind_Park_stor-520x493.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-125221" class="wp-caption-text">Skissförslaget på The wind park.</p></div>

Klart vilka som får gestalta gång- och cykelstråket genom Frihamnen

<p>Träflugan har delats ut ett antal gånger av företaget Martinsons och har bland annat gått till arkitekten Gert Wingårdh. I år har Göteborgs Stad möjlighet att få det.</p><p>&#8211; Detta är en nominering som verkligen speglar att vi arbetar på bredden och är så många som bidrar till att snabbt och kraftfullt ställa om. Och som strategiansvarig för hållbart byggande är jag så tacksam för allt detta engagemang och all aktivitet – detta är verkligen ett lagarbete och något vi gör tillsammans! kommenterar Nina Jacobsson Stålheim, utvecklingschef för ekologisk hållbarhet, på Förvaltnings AB Framtiden.</p><h4>Många som bidrar</h4><p>Nina Jacobsson Stålheim berättar att det är många som just nu bidrar till omställningen. Inom Göteborgs Stad pågår arbete för att ställa om och skapa förutsättningar på flera fronter; alltifrån stadsplanering, markanvisning, i upphandling och byggprojekt, samverkan med branschen, utveckling och innovation.</p><p>&#8211; Göteborgs Stad som offentlig aktör agerar som en omställningsmotor som skapar förutsättningar som så många aktörer nu ambitiöst svarar upp mot. Samtidigt har många privata aktörer i Göteborg egna högt uppsatta mål och tar ett stort egenansvar.</p><p>De andra två nominerade är Tomas Nord, Rise, och Byggdialog AB. Priset är en träfluga och 10 000 kronor i vinnarens namn till anhörighuset Hjältarnas hus i Umeå. Vem som vinner offentliggörs i slutet av februari.</p>

Göteborgs Stad kan få Träflugan 2022

<p><strong><a href="https://stadsutveckling.goteborg.se/resande-och-infrastruktur/nyheter/var-med-och-bidra-till-ett-hallbart-resande-i-goteborg/" target="_blank" rel="noopener">Stadsutveckling Göteborg: Mer information och anmälan</a></strong></p><p>Klimatavtrycket i Göteborg ska vara nära noll 2030. Får att nå dit krävs samarbete för att hitta lösningar som är både lätta att genomföra, effektiva och funktionella. Göteborgs Stad bjuder nu in göteborgare, företag, föreningar och akademi i hela Göteborg. Syftet är att tillsammans skapa ett mer hållbart resande i södra Göteborg.</p><p>&#8211; Vi har valt att fokusera på bostadsområden söder om Söderleden där vi vet att det finns ett högt koldioxidutsläpp från transporter i området, säger Markus Aarflot.</p><h4>Kreativa lösningar tillsammans</h4><p>Det första steget i processen är möten den 21 och 23 februari klockan 16-20. Då får deltagarna träffa varandra och veta mer om utmaningen. Tankar och idéer till lösningar ska tas fram vid fem tillfällen fram till juni 2023.</p><p>-Det är enklare att komma på kreativa lösningar, att tänka tvärfunktionellt och att experimentera med nya idéer om man gör det tillsammans. Lösningar som kommer ur ett gemensamt arbete kan ju bara bli bra! säger Kristina Eberth, planeringsledare klimatneutrala Göteborg 2030.</p><h4>Göteborgs Stad kan genomföra förslagen</h4><p>Tre projekt kommer att få tekniskt och operativt stöd i max sex månader för att utveckla och ta fram en prototyp. Det finns också möjligheter att få stöd för att utveckla idéer som start-up, socialt företag genom inkubatorn Yex box hos Business Region Göteborg.</p><p>-Göteborgs Stad har också möjlighet att prioritera de färdiga projektförslagen i vår investeringsprocess eller att genomföra förslagen, säger Markus Aarflot.</p><p>Alla är välkomna att vara med, men särskilt företag och föreningar i eller med koppling till området runt Sisjön, Hult, Askim, Hovås, Brottkärr och Billdal. Stadsmiljöförvaltningen, demokrati- och medborgarservice och miljöförvaltningen är med i processen från Göteborgs Stad. Mer information och anmälan finns i länken nedan.</p>

Var med och skapa ett mer hållbart resande i södra Göteborg

<h4>Hur långt har ni kommit i bygget av det nya hamnbadet i Jubileumsparken?</h4><p>&#8211; I älven utanför Kvillepiren är pålnings- och betongarbetena klara för broarna som ska löpa från land ut till bassängerna. Förankringar är utplacerade i vattnet och pontonerna, som ska hålla</p><div id="attachment_125050" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-125050" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-125050" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Pontoner-bad-foto-a-rooth-artikl.jpg" alt="" width="360" height="232" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Pontoner-bad-foto-a-rooth-artikl.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Pontoner-bad-foto-a-rooth-artikl-300x193.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Pontoner-bad-foto-a-rooth-artikl-250x161.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-125050" class="wp-caption-text">Pontonerna tillverkas i Västervik. De första har levererats med lastbil och finns på plats i Frihamnen vid Kaj 113. Foto: Angélique Rooth</p></div><p>badet flytande, är tillverkade. Fyra av pontonerna är levererade och ligger vid Kaj 113, berättar Amelie Sandow.</p><p>&#8211; Där ligger även Allmänna badet, som tillsammans med en rund hoppbassäng och en längre simbassäng, ska utgöra det nya hamnbadet. I de två nya bassängerna blir det saltvatten och i Allmänna badet blir det sötvatten. För reningen av sötvattnet har vi anlagt en filterbädd av sand och grus i parken på land, fortsätter hon.</p><h4>Pontonerna ska förankras i vår</h4><p>De två broarna är klara och levererade till parken. Även badstegar är under produktion, i Göteborgs Stads egen smedja på Ringön. Fram till i vår sker arbetet vid Kaj 113. Det handlar till exempel om montering av broarna, av rampen till den runda bassängen samt trädäck.</p><p>Till våren ska pontonerna förankras på plats i älven. Bygget kommer då att fortsätta i mitten av hamnbassängen, med montering och installation av all utrustning och belysning. Pontonerna, som är tillverkade i Västervik, kommer att transporteras till Göteborg under veckan. Det sker med hjälp av den 57 meter långa och 17 meter breda pråmen Berta som förflyttas med bogserbåten Brage.</p><p>&#8211; Resan tar i bästa fall tre och en halv dag men kan ta betydligt längre tid då fartyget är beroende av fördelaktiga vindförhållanden för att kunna förflyttas.</p><h4>Premiärdopp – när kan vi se fram emot det?</h4><p>&#8211; Öppning och invigning kommer vi att ha i samband med Göteborgs jubileumsfestival, som drar i gång den 2 juni i Frihamnen. Det kommer att bli en rad olika aktiviteter under några dagar. Exakta tid- och programpunkter för dessa återkommer vi med, säger Amelie Sandow.</p><div id="attachment_125049" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-125049" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-125049 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Broar-foto-A-rooth-stor.jpg" alt="" width="720" height="401" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Broar-foto-A-rooth-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Broar-foto-A-rooth-stor-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Broar-foto-A-rooth-stor-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2023/02/Broar-foto-A-rooth-stor-520x290.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-125049" class="wp-caption-text">Till det nya flytande hamnbadet kommer du att kunna ta dig via två broar som leder ut till badet från Kvillepiren. I väntan på montering ligger broarna vid Kaj 113. Foto: Angélique Rooth</p></div>

Bygget av hamnbadet flyter på

<p>– Vi är glada över att vi nu får möjligheten att skapa en stationsbyggnad som uppvaktar den befintliga stationens uttryck, menar stadsarkitekt Björn Siesjö.</p><h4>Centralstationens nya entré från norr</h4><p>Den nya stationsbyggnaden, också kallas mittuppgången, är en av tre uppgångar för Västlänkens station Centralen och blir därmed Centralstationens nya entré från norr. Enligt Jernhusen, som köpt byggrätten av Göteborgs Stad, är detta en viktig pusselbit i utvecklingen av området.</p><p>– Ett Göteborg som växer behöver en stadsutveckling som främjar kollektivtrafiken. Det nya stationshuset är en viktig pusselbit i arbetet med att öka tillgängligheten och att skapa mer stad på en idag anonym del av Göteborg. Tillsammans med den befintliga stationen och stationsuppgången i det kommande kontorshuset Park Central, länkas stad samman med infrastruktur i anslutning till stora flöden av resenärer, säger Caroline Ahrnens Martin, Regionchef Projektutveckling Göteborg på Jernhusen.</p><h4>Entré till den nya stadsdelen</h4><p>Stationsområdet i Göteborg utvecklas för att möta behoven av en snabbt växande stad. Det nya stationshuset blir entré till den nya stadsdelen som utvecklas. Här skapas en bytespunkt för att få fler att resa kollektivt i en trygg och hållbar stadsmiljö.</p><p>– Vi är glada över att vi nu får möjligheten att skapa en stationsbyggnad som uppvaktar den befintliga stationens uttryck. En klassisk gestaltning med fasad i tegel, stor rymd i stationshall och tydliga entréer i flera väderstreck bidrar till att vitalisera området. Utvecklingen där kollektivtrafikens kapacitet ökar, stärker hela Göteborgsregionen. Fler kommer kunna bo i exempelvis Skövde, Varberg eller Uddevalla och enkelt ta sig till Göteborg och jobba nära stationen, säger stadsarkitekt Björn Siesjö.</p><h4>Planerad byggstart mitten av nästa år</h4><p>Stationshallen kommer att inrymma service och ett blandat resenärsutbud. Det blir också två övre kontorsplan som kommer kunna rymma upp emot 400 arbetsplatser. Stationsbyggnaden som omfattar 15 000 kvadratmeter får sin arkitektoniska gestaltning av Reiulf Ramstad Arkitekter, som alltså tilldelats det parallella uppdraget för husets utformning. Byggstart för det nya stationshuset är planerat till mitten av 2024 för att stå klart vid årsskiftet 2026 – 2027.</p><p>För gestaltningen arrangerades ett parallellt uppdrag. Bedömningsgruppen har utgjorts av representanter från Jernhusen, Göteborgs Stad, NCC och Per Bornstein som sakkunnig arkitekt.</p><h4>Om parallella uppdrag</h4><p>Parallella uppdrag är en metod att ta fram alternativa förslag till utförande av ett byggnadsprojekt. Flera arkitekter arbetar då, ibland i öppen dialog med byggherren, parallellt med olika förslag till utformning. Efter ett parallellt uppdrag brukar det kontor som bedömts leverera det bästa förslaget erbjudas fortsatt uppdrag att utveckla byggnaden till nästa steg. Parallella uppdrag är ett alternativ till arkitekturtävlingar.</p>

Så blir Göteborgs nya stationshus

<p>För några år sedan arrangerade Svenska Mässan, Göteborgs Stad och Sveriges Arkitekter en arkitekttävling för att ta fram ett förslag på ett fjärde höghus vid Korsvägen. Bidraget som vann heter +One och togs fram av Tham och Videgård arkitekter. Förslaget till detaljplan som nu är på samråd har sitt ursprung i detta.</p><p>&#8211; Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ett nytt höghus mot Korsvägen, som komplement till de tre höghus som redan finns. Det har en krona och är 140 meter högt, betydligt högre än befintliga hus.</p><h4>Tänkt byggstart 2026</h4><p>Det nya huset kan innehålla hotell, restaurang, kontor, mässverksamhet och mindre lägenheter på högst 35 kvadratmeter, till exempel för forskare, seniorer eller studenter. Samrådet pågår 25 januari till 1 mars 2023. Tanken är att planen ska ut på granskning under fjärde kvartalet 2023, även då går det att lämna synpunkter, och att den ska antas tredje kvartalet 2024. Byggstarten av det fjärde tornet är planerad till 2026 och det är tänkt att vara klart 2029.</p><p>Stadsbyggnadsförvaltningen har öppet hus (samrådsmöte) i Svenska Mässans lokaler vid Mässans gata 8, den 8 februari klockan 16.30-19.00. Då går det att få veta mer om förslaget, ställa frågor om planen och komma med synpunkter.</p>

Tyck till om detaljplanen för Svenska Mässans fjärde torn

<p>Det är andra året som Göteborgslokalers torg är med i Framtidenkoncernens stora boendeundersökning. Enkäten skickas till boende hos Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder och Poseidon. De har sedan hösten 2021 möjlighet att svara på vad de tycker om sitt lokala torg bland handelsplatser som Göteborgslokaler förvaltar. Boende får kryssa i vilket som är deras lokala torg och svara på frågor om utbud, trygghet och skötsel. De har också möjlighet att lämna textsvar.</p><h4>Ger en bra bild</h4><p>Det ger en bra bild av vad kunderna önskar när det gäller utbud av handel och service. De vill till exempel ha apotek, gym, restaurang, vård och offentlig service, livsmedelsbutik, kafé/bageri, bibliotek, frisör och frukt och grönt.</p><p>– På de flesta av våra handelsplatser har vi dessa verksamheter. Det är fint att se att det är just detta utbud av handel och service som efterfrågas, säger Pia Johnson.</p><h4>Viktiga svar</h4><p>Boende får svara på enkäten med betygen mycket bra, ganska bra, inte så bra eller dåligt. Betygen räknas ihop till procent baserat på hur många som svarat mycket bra eller ganska bra. 100 är max. Nivån låg på en hög nivå för 2021 och höjdes ytterligare i 2022 års undersökning.</p><p>&#8211; Nu analyserar vi handelsplats för handelsplats utifrån lokala förutsättningar. Resultaten av enkätens svar är oerhört viktiga för oss och ligger till grund för framtida planering, säger Pia Johnson.</p><h4>Trygghet är en utmaning</h4><p>Trygghet är en fortsatt stor utmaning. Om besökare inte upplever sitt trog som tryggt hjälper det inte att det finns ett bra utbud av handel och service. På Länsmanstorget skedde en skottlossning i juli 2022 och det påverkade samtliga betyg på torget i undersökningen.</p><h4>Fortsätter att förbättra</h4><p>Enkäten genomfördes 26 september &#8211; 14 november 2022 och besvarades av cirka 20 600 bostadshyresgäster. Lokalhyresgäster, företagarföreningar och marknadsråd kommer att informeras om resultaten.</p><p>&#8211; Tillsammans ser vi hur vi skall jobba för att bibehålla den fina nivån och vad vi kan göra ännu bättre, säger Pia Johnson.</p>

Högre betyg för stadsdelstorgen

<p>Alg-gott, Tångtäppan och Lotten-på-botten var några av de 75 namnförslag som skickades in. När namnjuryn, med representanter från Göteborgs Stad och Göteborgs universitet, möttes i december föll valet på Flytevi.</p><p>&#8211; Vi fick många roliga och bra namnförslag och enades till slut om Flytevi eftersom det var ett unikt namn med en skön göteborgsk ton, säger Cecilia Helsing, utställningsansvarig för Prototyp Göteborg.</p><h4>Fredrik Bergh den glade vinnaren</h4><p>Det var Fredrik Bergh som skickade in det vinnande bidraget. Som pris får han ett exemplar av boken &#8220;Sjömat – den ätbara mångfalden i havet&#8221; av Kennest Lundin.</p><p>&#8211; Vad kul att ha vunnit! När jag såg namntävlingen tänkte jag på alla chanser man haft och bränt med tidigare namntävlingar, som Rullevi, Golden Glenn med flera och tänkte att det här är chans till att försöka få till ett fyndigt namn baserat på Ullevi. Den flytande kolonilotten blev då ganska snabbt Flytevi, säger han.</p><p>Maria Bodin, projektsamordnare på Göteborgs universitet, var också med i namnjuryn. Hon kommer att arbeta dagligen med den marina kolonilotten och tycker att kopplingen till Ullevi passar bra.</p><p>– Vår målsättning är att kolonilotten ska bli en mötesplats för att prata om hållbart odlad mat från havet. Därför tyckte vi att kopplingen till stadens stora arena känns passande, säger Maria Bodin.</p>

Marina kolonilotten ska heta Flytevi

<div id="attachment_124045" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-124045" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-124045 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/Rodmonja-artikel.jpg" alt="" width="360" height="286" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/Rodmonja-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/Rodmonja-artikel-300x238.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/Rodmonja-artikel-250x199.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-124045" class="wp-caption-text">Vinnarna Aron Wändahl Högberg och Benjamin Gillner, arkitekter på Högberg Gillner Arkitektur AB. Foto: Anna Reuter Metelius</p></div><p>– Det har varit ett omfattande arbete att utse en vinnare i denna tävling. Brunnsparken är en av Göteborgs mest välbesökta och kända platser och läget mitt i den historiska stadskärnan ställer höga krav på byggnadens gestaltning. Vi är nu väldigt glada över att kunna tillkännage att Rödmönja är det vinnande tävlingsförslaget, säger juryns ordförande Charlotte Karlsson, projektledare för Brunnsparkens nya cafébyggnad på fastighetskontoret Göteborgs Stad.</p><p>Vinnare av arkitekttävlingen för Brunnsparkens nya cafébyggnad är förslaget Rödmönja. Bakom förslaget står Högberg Gillner arkitektkontor AB. Avsikten är att det vinnande arkitektteamet får det fortsatta uppdraget att projektera byggnaden, utöver en prissumma om 120 000 SEK.</p><h4>Hyllning till de små byggnadernas arkitektur</h4><p>Det är fler kriterier än enbart utseendet på byggnaden som avgjort vinnare. Kriterier som väger in är exempelvis hur väl gestaltad byggnaden är med avseende på trygghetsaspekter på platsen, tillgänglighet, begränsat klimatavtryck och framtida förvaltning av byggnaden avseende skötsel, drift och underhåll.</p><p>– Vi i juryn har imponerats av mängden genomarbetade och kreativa förslag som har inkommit till arkitekttävlingen för Brunnsparkens nya cafébyggnad. Tävlingen har blivit som en hyllning till de för stadsmiljön så viktiga små byggnadernas arkitektur – vilka så många ser och kommer nära i vardagen. De över hundra förslagen som på kort tid har arbetats fram som lösningar på en komplex och utmanande uppgift är resultat av ett stort och värdefullt engagemang för Göteborgs arkitektur och stadsutveckling, säger Anna Reuter Metelius, projektledare stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad och kulturmiljöspecialist.</p>

Här är det vinnande förslaget för Brunnsparkens nya cafébyggnad

<p>Vid årsskiftet upphör fem nämnder med tillhörande förvaltningar inom Göteborgs Stad: byggnadsnämnden, fastighetsnämnden, lokalnämnden, park- och naturnämnden och trafiknämnden.</p><p>Samtidigt träder fyra nya i kraft: stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden, stadsmiljönämnden och stadsfastighetsnämnden. Syftet med förändringen är att Göteborgs Stad ska få en organisation som ger en mer sammanhållen stadsutvecklingsprocess – i såväl planering, genomförande som förvaltning av staden.</p><h4> ”Bra förberedda”</h4><p>Förändringen ska ge ökad effektivitet och transparens i arbetet med stadsutveckling för boende, besökare och näringsliv.</p><p>&#8211; Det har varit ett stort arbete med att stänga nuvarande förvaltningar och starta upp nya, men jag tycker att medarbetare och chefer gjort och gör ett fantastiskt arbete här ihop med projektledningen och vi är bra förberedda, säger Henrik Kant.</p><h4>Ska jobba aktivitetsbaserat</h4><p>Martin Blixt, direktör för nya stadsfastighetsförvaltningen, fyller i och berättar att det finns principer för arbetssätt och för den fysiska placeringen av förvaltningarna. Samarbete står i fokus.</p><p>– Ambitionen är att samla våra kontorsarbetsplatser nära Gustaf Adolfs torg med omnejd. Arbetssättet blir aktivitetsbaserat och gränsöverskridande. Målsättningen är att de som jobbar i samma skede och processer ska arbeta nära varandra för att underlätta samarbete– även om man tillhör olika förvaltningar. Jag tror att vi initialt har ett tvåårigt arbete framför oss för att närma oss den målbilden, säger han.</p><h4>Många förvaltningar och bolag involveras</h4><p>Ett prestigelöst samarbete mellan direktörerna är också viktigt för att lyckas. Synsättet ska spridas till resten av organisationen. Kristina Lindfors, direktör för exploateringsförvaltningen, förklarar.</p><p>– Nu gäller det att involvera alla andra. Förvaltningen kretslopp och vatten och idrott- och föreningsförvaltningen är också oerhört viktiga. Vi knyter oss samman med andra förvaltningar och andra byggande kommunala bolag i staden. Näringslivet, men även civilsamhället, är också jätteviktigt, säger hon.</p><h4>Nytt system för kundsynpunkter</h4><p>Anders Ramsby är direktör för stadsmiljöförvaltningen. Han tror att boende, besökare och näringsliv kommer att märka av en skillnad i ett längre perspektiv. Som exempel nämner han den sammanhållna förvaltningen för stadens utemiljöer och drift. Entreprenad och egenregidrift samordnas för att skötseln, av till exempel grönytor och vintervägar, ska bli effektivare och mer följsam.</p><p>– Något annat vi kommer att jobba med är hur vi hanterar kundsynpunkter. I dag tas de om hand i tre olika system. Nu är tanken ett gemensamt system för att kunna kategorisera felen och jobba för att felen inte ska ske igen. Förhoppningsvis ska svar på invånarnas frågor komma snabbare också. Under 2023 hoppas jag att vi har ett sådant system på plats, säger han.</p>

Samarbete viktigt när organisationen inom stadsutveckling förändras

<p>Nodi kontorshus i Nya Hovås stod klart  2021. Next step group var byggaktör och arkitekt var White arkitekter. Huset är med sin stomme i trä utformad för att få ett trivsamt inomhusklimat samtidigt som det har ett lågt klimatavtryck.</p><p>– Nodi är ett bevis på att arkitektur, hållbarhet och ekonomi kan gå hand i hand, säger Oskar Lindström, projektledare på Next step group.</p><h4>Förskolan Hoppet fick juryns hedersomnämnande</h4><p>Totalt nominerades sju byggnadsverk till 2022 års pris. Vinnarna får en plakett och 10 000 kronor som ska användas till konstnärlig utsmyckning eller annat som kan komma till glädje för andra.</p><p>Förskolan Hoppet fick juryns hedersomnämnande. Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad är byggaktör och Link arkitektur är arkitekter.</p><h4>Donerade pengar till Göteborgs Stad</h4><p>Per och Alma Olsson var ett barnlöst grosshandlarpar som i sitt testamente från 1926 donerade pengar till Göteborgs Stad. Dels skulle en summa pengar gå till att köpa in konst till Göteborgs folkskolor, dels skulle 100 000 kronor användas till att årligen dela ut pris till förra årets bästa byggnadsverk.</p><p>Bland de senaste årens pristagare finns bland annat Brudaremossen lakvattenbyggnad, Lindholmens tekniska gymnasium och Kville saluhall.</p><div id="attachment_123931" style="width: 730px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-123931" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-123931" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/byggnadspris-mottagare-Denise-Sandvall-stor.jpg" alt="" width="720" height="458" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/byggnadspris-mottagare-Denise-Sandvall-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/byggnadspris-mottagare-Denise-Sandvall-stor-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/byggnadspris-mottagare-Denise-Sandvall-stor-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/12/byggnadspris-mottagare-Denise-Sandvall-stor-520x331.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-123931" class="wp-caption-text">Pristagarna för bästa byggnadsverk 2022 på Börsen får sitt pris av Göteborg Stads borgmästare. Fr v Oskar Lindström, projektledare, Next step group. Joakim Hansson, ansvarig arkitekt, White arkitekter. Aslan Akbas, borgmästare, Göteborgs Stad. Foto: Denise Sandvall</p></div>

Nodi kontorshus Göteborgs bästa byggnadsverk 2022

<p>För ett par månader sedan kom privata och offentliga aktörer överens om att gemensamt utveckla Biskopsgården. Nu är det Bergsjöns tur. Framtidenkoncernens strategi för utvecklingsområden ligger till grund för arbetet. Aktörerna är, precis som i tidigare samarbeten, överens om långsiktiga satsningar på lokal närvaro och specifika insatser för området.</p><h4>Konkreta satsningar</h4><p>Det handlar om konkreta satsningar på skola, fritid och arbete. Några av målen är att fler ska ha egen försörjning, att fler går ur grundskolan med gymnasiebehörighet och fler feriearbeten.</p><p>– Ingen ska behöva känna otrygghet, därför är det extra betydelsefullt för oss att få bidra till lokalsamhället och öka tryggheten i Bergsjön. Tillsammans med invånarna vill vi medverka till en positiv stadsutveckling och skapa goda förutsättningar för framtiden, säger Markus Borgljung, chef för Saabs affärsenhet Radar solutions, som har sin bas i Göteborg.</p><h4>Vända utvecklingen gemensamt</h4><p>Framtidenkoncernen strävar efter att nå målet att det inte ska finnas några särskilt utsatta områden i Göteborg. Men ingen kan vända utvecklingen ensam, därför behövs det gemensamma insatser.</p><p>– Vi har hittat en modell för att stötta de boende genom att storföretagen banar väg genom sin handlingskraft. Där alla parter agerar utifrån sina naturliga roller och vi tillsammans kan bidra praktiskt och konkret i utsatta områden. Jag tror vi kan göra skillnad på riktigt genom att samverka så här. Inte bara i de aktuella områdena utan för Göteborg som helhet, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.</p><h4>Arbetet kommer utvidgas</h4><p>Handslaget för Bergsjön innebär att att Framtidenkoncernen har ett organiserat samarbete med näringsslivet tre av stadens sex områden som är eller har varit särskilt utsatta. Det är förutom Biskopsgården och Bergsjön även Tynnered.</p><p>&#8211; Det starka intresset från bärande privata aktörer att vara delaktiga i stadens utveckling gör mig övertygad om att arbetet kommer fortsätta utvidgas, säger Terje Johansson, vd och koncernchef, Framtiden.</p><p><strong>Trygg stad för alla<br /></strong><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Stora satsningar på skola, fritid och arbete för framtidens Bergsjön

<p>Det är stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret i Göteborgs Stad som bjuder in kafé- och restaurangägare till det digitala informationsmötet. Den som vill ha uteservering på en offentlig plats som ägs av staden behöver ha tillstånd från polismyndigheten.</p><p>&#8211; Ansökan gör man till polisen och trafikkontoret blir sedan tillfrågade om att yttra sig gällande markanvändningen. Trafikkontoret kan säga ja eller nej till uteserveringen. Säger vi ja förenar vi det med villkor som behöver uppfyllas för att vi ska godkänna att det står en uteservering på vår mark, säger Henrik Kytö.</p><h4>Aspekter som väger tungt</h4><p>Det som väger tungt från både stadsbyggnadskontorets och trafikkontorets sida har att göra med tillgänglighet och framkomlighet i staden.</p><p>&#8211; Vi vill att stadens allmänna utrymmen ska vara tillgängliga för alla och att det ska vara framkomligt i staden även om man ställer ut en uteservering, säger Henrik Kytö.</p><h4>Vad brukar ni få för frågor om uteserveringar?</h4><p>&#8211; Det kan röra sig om hur stor yta av en trottoar eller gångbana man får lov att använda, hur stor uteserveringen kan vara, vad det finns för regler kring en avgränsning och hur den ska vara utformad för att den inte ska vara ett tillgänglighetsproblem. Stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret har gemensamt framtagna riktlinjer och krav på utformning av uteserveringar som vi kommer att informera om på mötet, säger Henrik Kytö.</p><h4>Markupplåtelse och bygglov</h4><p>Trafikkontoret yttrar sig till polisen gällande markanvändning.Stadsbyggnadskontoret är involverat när det krävs bygglov.</p><p>&#8211; Vad som gäller för uteserveringar beror på var den ska placeras och vilken typ av uteservering man har tänkt ha. Om det krävs bygglov kan man ta reda på via vår hemsida (se länk nedan). Det finns också gränsfall, så är man osäker går det bra att höra av sig till vår kundservice, säger Johanna Forsman, verksamhetsutvecklare på stadsbyggnadskontoret.</p><h4>När ska man ansöka om att få ha uteservering?</h4><p>&#8211; Var ute med din ansökan i så god tid som möjligt för att hinna få både markupplåtelse och bygglov i tid till säsongen börjar, säger Henrik Kytö.</p><p>&#8211; Det börjar bli ganska bråttom att skicka in ansökningar, framför allt för uteserveringar som kräver bygglov. Det är en ganska lång process och det är också därför vi har informationsmötet i december och inte i januari eller februari, säger Johanna Forsman.</p><h4>Ställ frågor</h4><p>Informationsmötet hålls digitalt den 9 december klockan klockan 8.30-9.15 (läs mer i länken nedan) och det går att ställa frågor i chatten under mötet. Förutom stadsbyggnadskontoret och trafikkontoret medverkar också andra förvaltningar i Göteborgs Stad, räddningstjänst och polis.</p><p>&#8211; Det är många inblandade i tillståndsprocessen och vi har bjudit in alla till mötet, så att kafé- och restaurangägarna ska kunna ställa frågor och få svar om hela processen, säger Johanna Forsman.</p><p>Har du frågor om mötet? Skicka dem till <a href="mailto:uteserveringar@sbk.goteborg.se">uteserveringar@sbk.goteborg.se</a></p>

Göteborgs Stad bjuder in till informationsmöte om uteserveringar

<p>Priset delades ut under tisdagen under The Greatest day på Lindholmen science park. Årets GREAT initiativ har delats ut sedan 2010. Priset består av en glasskål och togs emot av Andreas Jonsson och Eric Jeansson från stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad.</p><p>&#8211; Att det just är GREAT som uppmärksammar vårt arbete visar också på vikten av samverkan mellan stad, akademi och näringsliv för att kunna lyckas. Tillsammans kan vi utveckla de nya lösningar som krävs för att hantera våra komplexa samhällsutmaningar, säger Eric Jeansson.</p><h4>Samlingsplats för stadens data</h4><p>Virtuella Göteborg är ett verktyg som skapar stor nytta i stadens verksamheter. Det gör det också möjligt att utveckla staden och tjänster för boende, besökare och näringsliv.</p><p>– Den digitala tvillingen blir en samlingsplats för all stadens data. Vi kommer att kunna skapa olika scenarier av hur den framtida staden kan tänkas se ut och fungera, vilket kommer att ge tjänstepersoner, politiker och medborgare en bättre förståelse och samsyn, som vi sedan kan ta bättre beslut ifrån, säger Andreas Jonsson, avdelningschef geodataavdelningen, stadsbyggnadskontoret.</p><p>Nätverket GREAT består av näringsliv, akademi och kommuner i Västsverige. GREAT arbetar för det digitala samhällets utveckling, innovation och livskvalitet för individer, företag och organisationer.</p>

Göteborgs digitala tvilling fick pris

<p>Utmärkelsen kommer från Per och Alma Olssons fond och belönar det byggnadsverk är det som på bästa sätt uppfyller fondens krav på utformning och användning. Priset delas ut av kommunfullmäktiges ordförande och är det enda av det här slaget som Göteborgs Stad delar ut.</p><h4>Lyfter de totala kvaliteterna</h4><p>Vinnaren utses av en jury som består av fem &#8220;konstförståndiga ledamöter&#8221;.</p><p>– Med priset lyfter vi fram ett byggnadsverks totala kvaliteter, inte bara utformningen, säger Helen Thomasson som är sekreterare för juryn.</p><p>Priset består av en plakett och 10 000 kronor som ska användas till konstnärlig utsmyckning eller annat som kan komma till glädje för andra.</p><p>Förra året delades priset ut för både 2019 och 2020. Bästa byggnadsverk för 2019 blev Lindholmens tekniska gymnasium och för 2020 Brudaremossen lakvattenbyggnad.</p>

Sju nominerade till priset för Göteborgs bästa byggnad 2021

<p>Utbyggnaden omfattar strandpromenaden intill älven mellan Monsungatan och Karl IX:s väg. I december startar arbetet. Träd och buskar som står i strandlinjen kommer att tas ner för att skapa fri sikt över älven och marken kommer att förberedas.</p><p>Vid Monsungatan blir det en stor oval gräsyta, omsluten av planteringar och äng med en rad olika örtväxter som backnejlika, prästkrage och käringtand, för att främja biologisk mångfald.</p><p>&#8211; Piren rustar vi upp och förser med sittplatser och belysning. Längs strandlinjen i mittdelen bygger vi en träbrygga med sittplatser. Allt för att öka tillgängligheten och möjligheten för alla att komma nära vattnet, säger projektledare Niclas Bergendahl, park- och naturförvaltningen.</p><h4>Använder återbrukat material</h4><p>Mittdelen får markbeläggning av stenmjöl och två ytor med träd och buskar samt sittflak. Planteringarna avgränsas med tillvaratagna så kallade pålkap, det är den del som sågats av betongpålar som används vid grundförstärkning av byggnader.</p><p>Återbruk används även i andra delar berättar Niclas:</p><p>&#8211; Där det är möjligt använder vi material som vi har i vårt lager. Förutom pålkap har vi till exempel ränndalstenar omkring planteringarna. Av tillgänglighetsskäl får de inte längre användas för att leda bort regnvatten i staden.</p><h4>Ny och varierad belysning för ökad trygghet</h4><p>De två små stränderna förses med ny sand. Den befintliga gång- och cykelbanan kommer att få en rakare dragning.</p><p>&#8211; För ökad trygghet och även tillgänglighet kommer vi också att installera ny och varierad belysning i hela stranddelen, förklarar Niclas Bergendahl.</p><h4>Invigning i slutet av nästa sommar</h4><p>I augusti 2023 ska utbyggnaden vara klar. Invigning är planerad till sensommaren och ska innehålla olika aktiviteter.</p><p>&#8211; Invigningen är ännu bara på planeringsstadiet. Därför är det för tidigt att avslöja mer om innehållet än att det ska inkludera det första stora evenemanget i parken, berättar Niclas Bergendahl.</p><h4>Färjeläget rustas upp under 2023</h4><p>Under samma tid som park- och naturförvaltningen bygger ut parken kommer fastighetskontoret att rusta upp det gamla färjeläget i Färjenäs. Planen är att det ska vara klart vid ungefär samma tid som utbygganden av parken.</p>

Så ska Färjenäsparken möta älven

<p>– Totalt har det kommit in 112 förslag till utformning av den kommande cafébyggnaden i Brunnsparken, vilket är många fler bidrag än vad vi räknat med. Arkitekttävlingen har medvetet varit utformad så att det skulle vara möjligt för många att delta vilket vi verkligen fått gensvar på, säger Charlotte Karlsson, projektledare på fastighetskontoret Göteborgs Stad.</p><h4>Ska bidra till ökad trivsel och trygghet i Brunnsparken</h4><p>Brunnsparkens nya cafébyggnad får bli upp till 25 kvadratmeter och det främsta syftet är ökad trivsel och trygghet på platsen. Det finns även en yta för uteservering förberedd i parken.</p><p>– Det är alltså inte enbart själva utseende på byggnaden som avgör vem som vinner. Det finns flera kriterier som väger in så som exempelvis hur väl gestaltad byggnaden är med avseende på trygghetsaspekter på platsen, tillgänglighet, begränsat klimatavtryck och framtida förvaltning av byggnaden avseende skötsel, drift och underhåll, säger Charlotte Karlsson.</p><h4>Vinnaren tillkännages 15 december</h4><p>Vilket av tävlingsbidragen som Göteborgs Stad kommer att gå vidare med för utformningen av cafébyggnaden avgörs av en jury. Det vinnande förslaget tillkännages den 15 december 2022. Fram till dess är alla bidrag anonymiserade, det vill säga att förslagens upphovspersoner inte är kända för allmänhet eller jury.</p><p>– Det är spännande att se de möjligheter respektive tävlande har sett på platsen och ta del av deras förslag till gestaltning av cafébyggnaden. Extra roligt är att vi har möjlighet att dela med oss av dessa intressanta förslag till allmänheten genom den digitala utställningen som öppnar idag. Och i december öppnar vi också under två dagar ett utställningsrum i Göteborg med fysiska modeller i liten skala av samtliga 112 bidrag. Då hoppas vi att allmänheten tar chansen att komma förbi och kolla på alla intressanta tävlingsförslag, säger Charlotte Karlsson.</p><h4>Vad blir det för verksamhet i cafébyggnaden?</h4><p>Vilken verksamhet som kommer verka i byggnaden är inte bestämt. Processen att utse verksamhetsutövare löper parallellt med arkitekttävlingen och byggnationen. Målet är en verksamhet med generösa öppettider som har öppet året runt.</p><p>Cafébyggnaden är den sista pusselbiten i Göteborgs Stads upprustning av Brunnsparken. Byggnationen av den nya byggnaden beräknas starta under 2023 och färdigställas tidig vår 2024.</p><p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignnone size-full wp-image-123201" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/cafebyggnad-brunnsparken-stor.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/cafebyggnad-brunnsparken-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/cafebyggnad-brunnsparken-stor-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/cafebyggnad-brunnsparken-stor-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/11/cafebyggnad-brunnsparken-stor-520x293.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /></p>

Över 100 bidrag till tävlingen om Brunnsparkens nya cafébyggnad

<p>Som en del av utställningen efterlyser stadsbyggnadskontoret förslag och idéer för hur man kan utforma en plats eller skapa ett konstverk längs ett nytt gång- och cykelstråk i Frihamnen.</p><h4>Ska knyta ihop flera platser</h4><p>Stråket ska byggas genom Frihamnen i vår och är en första del av ett framtida stråk mellan Ringön och Lindholmen. Tanken är att knyta ihop flera framväxande platser som till exempel Jubileumsparken och Hisingsbron.</p><p>– Gång- och cykelstråket är en viktig pusselbit för att koppla samman flera av stadens stora projekt och nu har vi ett tillfälle att bygga vidare på Frihamnens identitet och förstärka upplevelsen av platsen. Givetvis med ett starkt fokus på klimatomställning och människans plats i staden, säger Malin Finlöf, projektledare för Prototyp Göteborg på stadsbyggnadskontoret.</p><h4>Fokus på återbruk och klimatomställning</h4><p>Allmänheten kan nu vara med och påverka utvecklingen av Frihamnen genom ett så kallat Open call, en form av projekttävling för att hitta nya idéer och lösningar för två fysiska gestaltningar av en plats, prototyp eller konstverk längs det nya gång- och cykelstråket.</p><p>Förslagen ska också väga in klimatomställning och fokusera på återbruk för att göra klimatavtrycket nära noll:</p><p>– Gestaltningen ska fokusera på att utveckla platsen och skapa nästa lager i berättelsen om Frihamnen. Vi ber också teamen att öppna processen, i designfasen och/eller i genomförandet, och involvera allmänheten eller någon specifik målgrupp genom exempelvis workshops, gemensam byggnation eller någon annan form av aktivitet som skapar relation till platsen, säger Anna Tidefelt, Älvstranden Utveckling.</p><h4>Öppen för alla</h4><p>Projekttävlingen är öppen för alla och går också ut internationellt och ansökningar tas emot till 11 december. I ett första steg gäller det att lämna en intresseanmälan, därefter väljs fyra förslag ut som sedan skissar vidare. Slutligen är det två projekt som väljs ut och genomförs.</p>

Nya idéer sökes till Frihamnen

<p>Det byggs mer än någonsin i stadskärnan i Göteborg. Dit hör till exempel Västlänken och fastighetsägarna investerar också. Det skapar utmaningar när det gäller framkomligheten, men samtidigt kommer mycket nytt inom mobilitet.</p><h4>De medverkar</h4><p>Medverkande i samtalet är Kristina Lindfors, direktör trafikkontoret, Göteborgs Stad, ledamot ledningsgruppen Göteborg citysamverkan, Fredrik Ottosson, regionchef Hufvudstaden, styrelseordförande Nordstan samfällighetsförening, styrelseledamot Göteborg citysamverkan och Martin Öberg, ekonomie doktor Handelshögskolan Göteborgs universitet, medlem i Svenska stadskärnors forskarråd. Samtalsledare är Henrik Olsson, cityledare Göteborg citysamverkan.</p><h4>En samtalsserie</h4><p><strong> </strong>Samtalet, som är det tredje och sista i samtalsserien, hålls onsdagen den 16 november klockan 17-18 i Älvrummet på Lindholmspiren 3-5. Det behövs ingen föranmälan. Det går att ställa frågor före, under och efter samtalet.</p><p>Den ideella föreningen Göteborg citysamverkan ägs av Göteborgs Stad tillsammans med näringslivet genom Avenyföreningen, Innerstaden Göteborg och Nordstan samfällighetsförening.</p>

Samtal om stadskärnan i Älvrummet

<p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignright size-full wp-image-122644" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/diplom-artikel.jpg" alt="" width="360" height="506" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/diplom-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/diplom-artikel-213x300.jpg 213w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/diplom-artikel-250x351.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" />Det rör sig mycket folk i Nordstan, Fredstan, Lilla Bommen och Västra Nordstan på dagarna men när butikerna har stängt och de som arbetar där har gått hem kan områdena kännas ödsliga och otrygga.</p><p>Flera satsningar har gjorts de senaste åren inom Purple flag-arbetet och tillsammans med andra aktörer. Några exempel är grannsamverkan, bättre belysning, upprustning av platser, utökat kvällsutbud och sociala insatser.</p><h4>Färre anmälda brott</h4><p>De fyra områdena är så kallade LOV §3-områden och patrulleras av ordningsvakter som förutom att upprätthålla ordningen också rapporterar fel och brister. Enligt polisens statistik har antalet anmälda brott minskat i Purple flag-områdena vilket gör att de skiljer sig från andra delar av stan som inte är certifierade.</p><p>&#8211; Framgångsfaktorn är att Göteborgs Stad, fastighetsägare, polisen och de som bor och verkar i området arbetar tillsammans och att vi har en gemensam lägesbild och målbild för arbetet framåt, säger Sofie Lindström, processledare för Innerstaden Göteborg.</p><p>En stor del av arbetet för Purple flag som redan pågår fortsätter 2023. De största satsningarna blir då evenemang och grannsamverkan i Västra Nordstan, förbättrngar av belysningen i Fredstan och miljön runt Nordstan och att göra Lilla Bommen till ett mer attraktivt område.</p><p>Bakom satsningen står Göteborgs Stad, fastighetsägare, polisen, verksamheter, boende och andra aktörer.</p><p>&nbsp;</p><p><strong>Trygg stad för alla<em><br /></em></strong></p><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Fler delar av centrala Göteborg har fått lila flagg för tryggare stadskärna

<div id="attachment_122543" style="width: 370px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-122543" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-122543" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/tidskapsel-artikel.jpg" alt="" width="360" height="305" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/tidskapsel-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/tidskapsel-artikel-300x254.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/tidskapsel-artikel-250x212.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-122543" class="wp-caption-text">Ivan Nordby på Peab fick bära lådan till den hemliga destinationen. Foto: Hannah Björk</p></div><p>Just nu byggs en ny högstadieskola i Lundby, mittemot Bravida Arena och Lundbybadet. Förutom skolan kommer två idrottshallar, kulturskola och en renoverad 1950-talsaula med plats för 800 åskådare vara klara för användning under 2024. Projektet är lokalförvaltningens hittills största investering med en budget på över en halv miljard.</p><h4>Uppmärksammar hantverkarna</h4><p>&#8211; För att uppmärksamma alla personer som är med och bygger skolan, och skicka en hälsning från dem till framtidens hantverkare, har lokalförvaltningen tagit fram en tidskapsel. Initiativtagare är projektledaren från lokalförvaltningen, Bertil Nordberg.</p><p>&#8211; Det är en låda som innehåller dokumentation från byggprojektet och små hälsningar och tidsmarkörer som vi tror kan berätta något om vår samtid. Tidskapseln kommer att byggas in på hemlig plats i byggnaden, för framtida byggarbetare att upptäcka, säger Bertil Nordberg.</p><p>Innehållet i lådan ska spegla samtiden, och tanken var från början att den även skulle ha någon form av digitalt innehåll. Men efter övervägande blev det enbart dokumentation på papper.</p><p>&#8211; Den tekniska utvecklingen går så fort, och om 40 år kanske man inte använder till exempel usb-minnen längre. Därför lade vi ner den idén. Istället har vi skrivit ut bland annat ett inlägg från Linkedin, så att man ser hur det ser ut med kommentarer och så vidare, säger Bertil Nordberg.</p><h4>Inspirerat av tidigare erfarenheter</h4><p>Inspirationen kom från att Bertil hittade en liknande tidskapsel när han arbetade med ett byggprojekt på Sahlgrenska för ungefär tolv år sedan. Tanken låg i bakhuvudet på honom länge, och en gråtrist fredag i våras när han pratade med en kollega som varit med på Sahlgrenska, så bestämde han sig för att skapa något liknande på Lundbyskolan.</p><p>&#8211; Spänningen är ju olidlig när man ska öppna en sådan här tidskapsel, och jag ville skicka vidare den känslan till fler personer. Lite guldkant på vardagen.</p><div id="attachment_122546" style="width: 730px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-122546" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-122546 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/tidskapsel-stor-i.jpg" alt="" width="720" height="479" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/tidskapsel-stor-i.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/tidskapsel-stor-i-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/tidskapsel-stor-i-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/tidskapsel-stor-i-520x346.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-122546" class="wp-caption-text">Foto: Hannah Björk</p></div>

En del av vår nutid göms i nya Lundbyskolans väggar

<div id="attachment_122502" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-122502" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-122502 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/avenyn-artikel.jpg" alt="" width="360" height="324" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/avenyn-artikel.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/avenyn-artikel-300x270.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/avenyn-artikel-250x225.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-122502" class="wp-caption-text">I den nya vistelsezonen som skapas utemot vägbanan finns plats för grönskande planteringar och inbjudande paviljonger med uteserveringar som berikar gatulivet.</p></div><p>&#8211; Vi i juryn är eniga om att AveNy är en värdig vinnare, säger juryns ordförande Birgitta Lööf, arkitekt på stadsbyggnadskontoret och projektledare för utvecklingen av Avenyn och Götaplatsen.</p><h4>&#8220;Förutsättningar för en aveny för alla&#8221;</h4><p>Tävlingsjuryn skriver bland annat:<br /><em>”Teamet bakom AveNy visar tydligt att man har en förståelse för platsen. AveNy bedöms vara ett realistiskt och väl genomarbetat förslag, med bra förankring i områdets funktion, kvaliteter och kulturmiljö.” </em><em> </em></p><p><em>”Sammanfattningsvis skapar AveNy förutsättningar för en Aveny för göteborgarna, där det finns något för alla. Kulturinstitutionerna är synliga men här finns även plats för det tillfälliga. En fortsatt paradgata med stärkt rumslighet och med mat, nöjen, handel, och kultur som dragare.”</em></p><h4>&#8220;Vi vill återupprätta göteborgarnas gröna paradgata&#8221;</h4><p>Arbetet i det vinnande teamet leds av landskapsarkitekterna Emelie Brunge och Bengt Isling från Nyréns arkitektkontor.</p><p>&#8211; Det är stort för oss att få arbeta med Avenyn, Sveriges mest kända gata. Vi vill återupprätta göteborgarnas gröna paradgata till en levande och attraktiv plats för alla, säger Emelie Brunge.</p><p>&#8211; Vi ser fram emot att få utveckla förslaget tillsammans med staden och Avenyns intressenter, det kan bli hur bra som helst, säger Bengt Isling.</p><p>Bland tidigare uppdrag som Nyréns har arbetat med här i Göteborg finns Slottsskogsvallens entrépark som nyligen utvecklades till en stor aktivitetspark.</p><h4>Detta händer nu</h4><p>&#8211; Nu startar det gemensamma arbetet att utveckla förslaget. AveNy är väl gestaltat och med en tilltalande robust struktur som ger en god grund för vidarebearbetning, säger projektledaren Birgitta Lööf.</p><p>Aveny-tävlingen har pågått sedan januari 2022 då en inbjudan till tävlingen gick ut. Fyra team med arkitekter och andra kompetenser valdes sedan ut och fick under våren och sommaren arbeta fram var sitt förslag. Under hösten har tävlingsjuryn utvärderat förslagen och nu utsett ett vinnande team.</p><p>Deras förslag är inte färdigt i detta skede utan kommer att utvecklas vidare tillsammans med Göteborgs Stad, fastighetsägare och representanter för de verksamma längs paradgatan.</p><div id="attachment_122503" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-122503" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-122503" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/avenyn-stor-ii.jpg" alt="" width="720" height="390" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/avenyn-stor-ii.jpg 746w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/avenyn-stor-ii-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/avenyn-stor-ii-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/avenyn-stor-ii-520x282.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/avenyn-stor-ii-730x395.jpg 730w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-122503" class="wp-caption-text">En lekfull vattenanläggning kan bli en ny målpunkt för vardagslivet på Götaplatsen. Genom att höja upp ytan runt Poseidon skapas en skyddad yta samtidigt som trapporna erbjuder många informella sittplatser.</p></div>

Avenytävlingen avgjord

<p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignright size-full wp-image-122460" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/slottsskogen-artikel-1.jpg" alt="" width="360" height="270" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/slottsskogen-artikel-1.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/slottsskogen-artikel-1-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/slottsskogen-artikel-1-250x188.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" />– Genom att göra Slottsskogen till kulturreservat så säkerställs parkens framtid och kvaliteten på parken kommer öka. Beslutet innehåller tydligare instruktioner kring hur Slottsskogen ska tas om hand och skötas, säger Sophia Älfvåg, som är projektledare för arbetet med kulturreservatet på stadsbyggnadskontoret.</p><h4>Allmänheten kan lämna synpunkter</h4><p>I Sverige finns 47 kulturreservat i dag. Slottsskogen kan bli det första inom Göteborg Stad. Kulturreservatet föreslås bestå av stadsparken Slottsskogen, med undantag för området närmast Linnéplatsen samt Göteborgs naturhistoriska museum. I kulturreservatet ingår då också idrottsområdet Majvallen samt Slottsskogskolonin. Totalt handlar det om runt 135 hektar.</p><p>Att förslaget nu går ut på samråd innebär att stadsbyggnadskontoret vill ha in synpunkter på förslaget från allmänhet och remissinstanser. Samrådstiden startar 2 november och pågår fram till 27 december. Därefter tas synpunkterna om hand och förslaget kan komma att justeras.</p><p>Det är kommunfullmäktige som sedan beslutar om Slottsskogen ska bli kulturreservat.</p><p><img decoding="async" loading="lazy" class="alignnone size-full wp-image-122459" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/slottsskogen-stor-ii-2.jpg" alt="" width="720" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/slottsskogen-stor-ii-2.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/slottsskogen-stor-ii-2-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/slottsskogen-stor-ii-2-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/slottsskogen-stor-ii-2-520x325.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /></p>

Slottsskogen kan bli kulturreservat

<p class="heading">Götepod: <a href="https://stadsutveckling.goteborg.se/se-och-gora/poddar-och-video/gotepod/" target="_blank" rel="noopener">Hur ska Göteborg bli klimatneutralt?</a></p><p>Göteborg har antagit ett ambitiöst miljö- och klimatprogram och har dessutom utsetts till en av EU:s 100 klimatneutrala städer. Det innebär att Göteborg ska vara en av föregångsstäderna i Europa och visa vägen för omställningen. Men vad krävs för att vi ska lyckas i klimatomställningen och vilken roll spelar stadsutvecklingen?</p><p>Om detta och mycket mer samtalar stadsarkitekt Björn Siesjö med gäster: Karin Bjerner, utvecklingsledare på miljöförvaltningen i Göteborgs Stad, och Lena Holmberg, lärandestrateg inom innovationsprogrammet Viable Cities.</p>

Klimatfrågan diskuteras i nya avsnittet av Götepod

<p>I juni nästa år firar Göteborg 400 år och då ska det nya hamnbadet i Jubileumsparken stå klart.</p><p>&#8211; Det kommer att vara ett flytande hamnbad, med tre bassänger. Bassängen som finns idag kommer att få en ny liten vattenrutschkana, det blir en rund hopp- och dykbassäng som har avsatser man kan hoppa ner från och en 25-metersbassäng. Det blir också ytor att vistas på och bryggor att sola på, berättar Amelie Sandow, projektledare på park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad.</p><h4>Sötvattnet rensas naturligt</h4><p>I bassängen som redan finns kommer det att vara cirkulerande sötvatten som renas naturligt i infiltrationsbäddar på land. I hopp- och dykbassängen samt simbassängen blir det saltvatten.</p><p>&#8211; Det pumpas upp från saltvattenskilen som finns under det förorenade älvvattnet på sex meters djup.</p><h4>Ingen botten, bara nät</h4><p>Det görs med pumpar som ligger vid ytan på utsidan av bassängerna. Ytvattnet pumpas bort i bassängerna och samtidigt sugs saltvattnet sakta upp.</p><p>-Det är möjligt eftersom vi har en öppen botten med enbart nät i de två bassängerna. Dels för att de som badar inte ska kunna simma ner och ut i älven, dels för att större fiskar och sälar inte ska kunna simma in i bassängen.</p><h4>Ett unikt bad</h4><p>De flytande pontonerna som är ramen till bassängerna byggs nu i Västervik, de kommer att fraktas till Göteborg och vara på plats i januari. I höst inleds pålningsarbetet för att bygga landgångarna ut till baden. Hamnbad finns på andra ställen också, men det i Göteborg är annorlunda både när det gäller konstruktionen och de tekniska lösningarna med vattnet.</p><p>-Det gör att vi får ett unikt bad i Göteborg som inte finns någon annanstans.</p><h4>Presenteras på Älvstadendagarna</h4><p>Hamnbadet har en maxkapacitet på 500 personer. Det bemannas med badvärdar från föreningen Passalen. Det kommer att vara gratis att besöka badet. Det nya hamnbadet i jubileumsparken presenteras fredagen den 7 oktober klockan 15 på Älvstadendagarna i Nordstan. Då finns det även möjlighet att ställa frågor till projektledaren Amelie Sandow.</p><div id="attachment_122215" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-122215" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-122215 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/hamnbadet-stor-ii.jpg" alt="" width="720" height="360" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/hamnbadet-stor-ii.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/hamnbadet-stor-ii-300x150.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/hamnbadet-stor-ii-250x125.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/10/hamnbadet-stor-ii-520x260.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-122215" class="wp-caption-text">En 25-meters simbassäng fylls med saltvatten i hamnbadet och det går att sitta eller sola runt omkring. Illustration: RaumlaborBerlin</p></div>

Nya hamnbadet i Jubileumsparken presenteras på Älvstadendagarna

<p><strong>Göteborgs Stad:</strong> <strong><a href="https://stadsutveckling.goteborg.se/alvstadendagarna">Program för Älvstadendagarna</a></strong></p><p>För tio år sedan antog Göteborgs Stad Vision Älvstaden. Det är Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Tanken är att centrala Göteborg ska vara dubbelt så stort 2035. Målet är 25 000 nya lägenheter och 50 000 nya arbetsplatser.</p><p>— Vi involverade internationella experter, göteborgare från hela staden och även medborgare som normalt sett inte kommer till tals, säger Adelina Lundell på Älvstranden utveckling, som var med och tog fram visionen.</p><h4>Göteborg förändras</h4><p>Saker som ses som viktiga är att knyta ihop Göteborg både fysiskt och socialt, men också att möta utmaningar kring vattenivåer som stiger, segregation och förändrad ekonomi.</p><p>&#8211; Nu har vi tio års arbete bakom oss och Göteborg förändras framför våra ögon, säger Anna Hoffmeister.</p><h4>För alla och fritt inträde</h4><p>Visionen och utvecklingen av centrala Göteborg runt älven är i fokus under Älvstadendagarna. Arrangemanget är öppet för alla och fritt inträde. Läs mer om programmet i länken nedan.</p>

Älvstadendagar i Nordstan

<p>Det pågår en tävling om en större upprustning och ny gestaltning av Avenyn och Götaplatsen. Fyra förslag har lämnats in och de granskas nu av en jury. Det vinnande förslaget utses i oktober. Nu bjuder stadsbyggnadskontoret och Avenyprojektet in göteborgarna för att tycka till om Avenyns framtid.</p><h4>&#8220;Alla synpunkter kommer vara värdefulla&#8221;</h4><p>&#8211; När juryn har utsett ett vinnande förslag och vi har handlat upp ett team för fortsatt arbete, så kommer alla synpunkter att vara värdefulla när förslaget ska bearbetas och formas vidare, säger Birgitta Lööf, arkitekt på stadsbyggnadskontoret och projektledare för Avenyns upprustning.</p><p><strong> </strong>Alla är välkomna att tycka till om framtidens Avenyn, även de som inte är från Göteborg. Det går bra att skriva fritt och/eller utgå från förslagen.</p>

Göteborgarna får tycka till om Avenyn

<p>Maskinparken, som den nya parken heter, ligger framför Götaverkens gamla maskinhall M1 där det numera huserar en restaurang. Måndagen 19 september öppnades den.</p><p>– Det har byggts ganska många bostäder under de senaste åren i området men det har egentligen inte funnits någon park på Lindholmen. Det här är en bostadsnära park som de boende, men även de som arbetar i området, kan använda. Maskinparken kompletteras dessutom av ett parkstråk tvärs över gatan som erbjuder lekfunktioner, grönska och platser för vila, säger Kajsa Markänger, projektledare på park- och naturförvaltningen.</p><h4>Hoppas på insekter och fåglar</h4><p>Maskinparken är en rund och kuperad park med 47 träd – bland annat Ginko biloba, tulpanträd och japansk lärk.</p><p>– Ginko biloba är ett träd med vackert bladverk som vi testar i Göteborg nu. Andra träd i parken får sprakande röd höstfärg, men här finns också en hel del barrträd i form av traditionella tallar. Det finns träd och buskar i varierande storlek och form, säger Penelope Nikolopoulos, även hon projektledare för Maskinparken.</p><p>Parken är gestaltad i samarbete med 02landskap och här är även tanken att örtplantor och lökväxter ska bidra till biologisk mångfald.</p><p>– Vi försöker få till en ängsmiljö, en ganska stor sådan, som ska locka såväl humlor, fjärilar och fåglar att flytta hit inom några säsonger, säger Penelope Nikolopoulos.</p><h4>Kan hantera stora mängder vatten</h4><p>Den som inte vill sitta på den böljande gräsmattan kan använda de traditionella parksofforna eller slå sig ner på parkens stenmurar.</p><p>– Det här är en lugn och grön plats som vi hoppas ska uppskattas av många, säger Penelope Nikolopoulos.</p><p>Parkens form är präglad av att kunna ta emot stora mängder regnvatten. Rundeln i mitten av parken är förberedd för att kunna samla upp vatten från kraftiga skyfall. Hela 500 kubikmeter kan rymmas där. Det är ett exempel på vad Göteborgs Stad gör för att hantera framtida klimatförändringar.</p><p>– Det är något som har funnits i planeringen i staden under flera år, men de senaste åren har vi faktiskt sett hur det spillt över till projekten, säger Kajsa Markänger.</p><div id="attachment_121914" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-121914" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-121914" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Maskinparken-stor-fotoYousef-Boussir.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Maskinparken-stor-fotoYousef-Boussir.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Maskinparken-stor-fotoYousef-Boussir-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Maskinparken-stor-fotoYousef-Boussir-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/Maskinparken-stor-fotoYousef-Boussir-520x293.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-121914" class="wp-caption-text">Foto: Yousef Boussir</p></div>

Nya Maskinparken har öppnat

<p>Från torsdag 15 september kan du lämna in förslag på kandidater till Göteborgs bästa byggnadsverk som tagits i bruk 2021. Vem som helst kan lämna in ett förslag och vinnaren utses av en sakkunnig jury. Skicka ditt förslag och motivering senast den 30 september till <strong><a href="mailto:sbk @sbk.goteborg.se">sbk@sbk.goteborg.se</a></strong> och skriv ”Kandidat/förslag Per och Alma Olssons Fond” i ämnesraden.</p><p>Priset ska användas till konstnärlig utsmyckning eller annat som kan komma till glädje för andra. 2019 vann Lindholmens tekniska gymnasium och 2020 tog Brudaremossen lakvattenbyggnad hem priset. Bland de senaste årens pristagare har vi även bostadsrättsförening Viva i Guldheden, Amhults kyrka, Kuggen på Lindholmen, Kville saluhall och Göteborgs krematorium.</p><p>Per och Alma Olsson var ett barnlöst grosshandlarpar som donerade 100 000 kronor till Göteborgs Stad att via en fond varje år delas ut till <em>&#8220;den byggherre som under nästföregående år färdigställt det eller de hus som visat sig bäst motsvara estetiska samt därjämte hygieniska och praktiska krav&#8221;. </em></p><div id="attachment_121582" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-121582" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-121582 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/brudaremossen-stor.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/brudaremossen-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/brudaremossen-stor-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/brudaremossen-stor-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/09/brudaremossen-stor-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-121582" class="wp-caption-text">Lakvattenanläggningen vid den gamla tippen Brudaremossen fick priset förra året.</p></div>

Dags att lämna förslag på bästa byggnadsverket i stan 2021 

<p>Den konstgjorda halvön byggs i förlängningen av Rosenlundskanalen, norr om Järntorget. Halvön blir cirka 200 meter bred och kommer sträcka sig 100 meter ut i älven. Ytan motsvarar ungefär fyra fotbollsplaner och gör det möjligt att skapa ett sammanhängande kajstråk längs älven.</p><h4>Bostäder, kontor, butiker och restauranger</h4><p>Kajstråket ska binda ihop Skeppsbron och Masthugget och även skapa en koppling med vattnet från Linnéområdet. På halvön byggs bostäder, kontor, butiker och restauranger.</p><p>I kommande etapper är planen att bygga kajstråket vidare västerut längs älven. Du kan följa bygget av halvön via länken här nedan.</p>

Bygget av konstgjord halvö vid Masthuggskajen nu igång

<p>Levande bottenvåningar, butiksdöd, upplevelser, kultur och hållbarhet. Det är några av ämnena som kommer att belysas när Göteborg Citysamverkan ordnar öppet samtal i Älvrummet den 14 september klockan 17. Temat är handelns förutsättningar efter pandemin och framtida besöksanledningar.</p><h4>Första samtalet av tre</h4><p>På plats för att ta sig an samtalet finns bland annat Frida Arvidsson från Visita Västra, Mattias Wennberg från Teatergatans Vänner, Avenyföreningen och Göteborg Citysamverkan samt Dag Agård som är varuhuschef för NK och sitter i styrelsen för Innerstadsföreningen.</p><p>Samtalet är det första i en serie på tre som anordnas av Göteborg Citysamverkan, en samverkansorganisation med Göteborgs Stad, Innerstaden Göteborg, Nordstan Samfällighetsförening och Avenyföreningen. Genom Citysamverkan delar medlemmarna kunskaper och kompetenser, samarbetar kring kommunikation och strategier för hur stadskärnan kan utvecklas.</p><h4>Möjlighet att dela och ta del av tankar</h4><p>Samtalsserien ger de som bor och verkar i Göteborg en möjlighet att dela och ta del av tankar från branschens representanter.</p><p>Kommande samtal är ”Trygga välkomnande platser för alla” den 12/10 och ”En tillgänglig och hållbar stadskärna idag och i framtiden” den 16/11. Båda äger rum i Älvrummet som du enklast når med den avgiftsfria färjan 286 från Stenpiren till Lindholmshamnen.</p>

Samtalsserie i Älvrummet om hur stadskärnan ska utvecklas

<p>Läget mitt i den historiska stadskärnan ställer höga krav på gestaltningen av den nya byggnaden. Målet med den cafébyggnad som nu planeras är att den ska bli en attraktiv punkt i centrala Göteborgs mest välbesökta stadsrum.</p><p>– Även om det är en mindre byggnad på 25 kvm så är Brunnsparken Göteborgs mest trafikerade yta, med fyra avgångar per minut i rusningstrafik. Med så många människor som rör sig i området blir den kommande cafébyggnaden en karaktärsbyggnad mitt i staden, säger Charlotte Karlsson som är ansvarig projektledare på fastighetskontoret Göteborgs Stad.</p><h4>Ska bidra till ökad trivsel och trygghet</h4><p>Brunnsparkens upprustade ytor blev klara 2020. Nu, två år senare, är också programförslaget färdigt och tävlingen för att gestalta byggnaden kan sätta i gång. Det främsta syftet med byggnaden och dess verksamhet är att den ska bidra till ökad trivsel och trygghet.</p><p>Men vilken verksamhet och näringsidkare som kommer verka i cafébyggnaden är i dagsläget inte bestämt. Processen att utse verksamhetsutövare kommer löpa parallellt med arkitekttävlingen och bygget. Målet är att byggnaden ska hysa en verksamhet med generösa öppettider och som har öppet året runt.</p><p>– Alla aktörer som vill får under tävlingstiden lämna in sina förslag på hur byggnaden ska se ut utifrån de krav staden ställer. Vi jobbar för att göteborgare och besökare ska kunna besöka Brunnsparkens nya byggnad våren 2024, säger Charlotte Karlsson.</p><p>Arkitekttävlingen avgörs i december 2022 av en jury. Byggnationen av den nya cafébyggnaden beräknas starta under 2023 och färdigställas tidig vår 2024.</p>

Nu startar arkitekttävlingen för cafébyggnad i Brunnsparken

<p>Under våren och försommaren har fyra utvalda team av arkitekter och andra yrkesgrupper tagit fram förslag för Avenyn och Götaplatsen. Det handlar bland annat om gång- och cykelstråk, mötesplatser, kulturinslag, vegetation, vatten och markbeläggning.</p><h4>Välja ut en vinnare</h4><p><strong> </strong>&#8211; Nu ska tävlingsjuryn välja ut en vinnare och avsikten är att sedan upphandla ett team med god kompetens inom såväl gestaltning som trafikutformning, genomförande och förvaltning, säger Birgitta Lööf.</p><h4>Förslagen visas</h4><p><strong> </strong>De fyra förslagen heter: Öppen ridå, Avenyns vardagliga högtidlighet, AveNy och Alltid inne &#8211; Alltid ute. Tävlingsbidragen går att se digitalt (se länk nedan). De visas även i Göteborgs Stads utställningshall på Köpmansgatan 20 från tisdagen den 23 augusti samt i Avenyföreningens skyltskåp på Avenyn.</p><p>Teamen som tagit fram förslagen är anonyma tills vinnaren utses i oktober. Göteborgs Stad leder arbetet med tävlingen och den kommande upprustningen i samverkan med fastighetsägare och Avenyföreningen.</p>

Se fyra förslag på framtidens Avenyn

<div id="attachment_120869" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-120869" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-120869 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/Popup-Petter-Nilsson_360px.jpg" alt="Bild på Petter Nilsson" width="360" height="406" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/Popup-Petter-Nilsson_360px.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/Popup-Petter-Nilsson_360px-266x300.jpg 266w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/08/Popup-Petter-Nilsson_360px-250x282.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-120869" class="wp-caption-text">Petter Nilsson, projektledare. Foto: Anders Magnusson</p></div><p>Projektet Mutual Benefits drog igång hösten förra året med målet att socialt utsatta personer ska inkluderas när staden utvecklas. Petter Nilsson, tidigare enhetschef på Kallebäcks boende, är projektledare.</p><p>– Många boenden har hamnat i industriområden i utkanten av staden. Men vi vill få tryggheten att funka för alla, och att socialt utsatta kan bo i vanliga bostadsområden. Samhället är bättre på att tänka på vilka hinder som finns för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Att inkludera personer med olika former av socioekonomiska problem är vi sämre på, säger han.</p><h4>Boendet ska ligga kvar</h4><p>I Kallebäck byggs många nya lägenheter i området runt Kallebäcks boende. Boendet, där äldre med beroendeproblematik bor, ska finnas kvar där det ligger och flera aktörer samarbetar kring hur det går att skapa trygghet i en bredare bemärkelse.</p><p>– Inom projektet har vi ett lokalt råd som består av två kommunala förvaltningar och fastighetsägare. Det har lett till att vi dels har tagit kontakt med park- och naturförvaltningen om hur vi kan utveckla mer parkliknande grönområden i Kallebäck. Vi har även pratat med trafikkontoret om bristen på bänkar mellan busshållplatsen och boendet, säger Petter Nilsson.</p><h4>Brukare och grannar särskilt välkomna</h4><p>Pop up-kafét som håller öppet från klockan 14 &#8211; 17 torsdagen den 18 augusti, är en aktivitet som genomförs för att få boende i området att mötas. Alla är välkomna att stanna till men brukare på Kallebäcks boende och grannar runtomkring är särskilt inbjudna via fastighetsbolagen.</p><p>– Kaféet kommer att finnas precis vid busshållplatsen Smörkärnegatan. En del av parkeringen spärras av och får ett tält och en liten servering. Tanken är att man stannar till på vägen hem och äter, fikar eller köper med ett bakverk hem. Brukarna på Kallebäcks boende får möjlighet till lite guldkant i tillvaron.</p><h4>Tillitspriser testas</h4><p>Det är Göteborgs Stadsmission som håller i pop up-kafét och de tar med sig sitt koncept från restaurang Svinn, som innebär att det erbjuds mat och bakverk av räddade råvaror. En nyhet är att det som säljs har tillitspriser.</p><p>– Man betalar helt enkelt det man själv vill för kaffet, bakverket och maten. Det är ett resultat efter önskemål från oss och något som jag träffat på under en resa till Hamburg.</p><h4>Kan återkomma</h4><p>Något ytterligare pop up-kafé är inte planerat, men Petter Nilsson utesluter inte att det kan återkomma om det blir lyckat och intresset stort.</p><p>– Det är ett intressant sätt att få människor att mötas på ställen där det finns en social komplexitet.</p><p>Pop up-kafét arrangeras genom samverkan mellan Göteborgs Stadsmission, Wallenstam, Stena Fastigheter, Göteborgs Stad och SGS Studentbostäder.</p>

Pop up-kafé ska få människor i Kallebäck att mötas

<p style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">Ungdomarna dyker från svikterna medan deras tränare ropar uppmuntrande från bassängkanten. Simhopparna tränar som vanligt med byggnadsställningen som fond där konservatorerna jobbar koncentrerat. Bassängen är annars stängd för allmänheten under sommaren.</span></p><h4 style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><strong style="box-sizing: border-box; font-weight: var(--paragraph_preamble_font_style);"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">Flera underhållsåtgärder</span></strong></h4><p style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">På grund av sättningar i den nära 70 år gamla byggnaden har det på några håll uppstått sprickor i Nils Wedels berömda väggmosaik som i delar av hallen sträcker sig hela vägen uppifrån taket och ner. På håll syns det inte särskilt tydligt men när man kommer närmre ser man på flera ställen att mosaiken och putsen släppt från väggen.</span></p><p style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">De flesta av Sveriges simanläggningar byggdes på 1950- till 1970-talen och är idag hårt slitna med stort underhållsbehov. Valhallabadet från 1956 är inget undantag. I fastighetsägaren Higabs planerade underhåll för året ligger förutom mosaiken omläggning av taket över 25-metersbassängen och byte av ventilationssystemet till omklädningsrummet som ligger i anslutning. Nyligen upptäcktes dessutom att några av undervattensfönstren i bassängen börjat läcka och fönsterbyte fick därför snabbt planeras in under hösten. Samtidigt är badets framtid oviss då platsen där det ligger är en del av det pågående stadsutvecklingsprojektet i evenemangsområdet där stadens nya arenor är planerade att uppföras.</span></p><p style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">– Just nu utreds olika alternativ för det framtida arenaområdet och i väntan på politiska beslut fortsätter vi ta ansvar för underhållet av Valhallabadet. Mosaikväggen har kulturhistoriskt värde och vi vill inte vänta med renoveringen med tanke på sprickbildningen, säger Fredrik Andersson, teknisk förvaltare på Higab.</span></p><h4 style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><strong style="box-sizing: border-box; font-weight: var(--paragraph_preamble_font_style);"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">Handklippta mosaikbitar</span></strong></h4><p style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">Lisa Holmgren är stenkonservator och tillsammans med kollegorna på Stenkonservering Väst, Peter Westman och Katarina Ekestubbe, renoverar hon under sommaren den östra väggen i Valhallas ursprungliga simhall.</span></p><p style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">– Det är ett lite ovanligt och storskaligt projekt. Jag har en konstbakgrund och det är en ära att få jobba med det här fantastiska konstverket säger Lisa.</span></p><div id="attachment_120620" style="width: 370px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-120620" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-120620 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Valhallabadet_mosaikrenovering_detalj_360Higab-Malin-Strandlund.jpg" alt="" width="360" height="240" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Valhallabadet_mosaikrenovering_detalj_360Higab-Malin-Strandlund.jpg 360w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Valhallabadet_mosaikrenovering_detalj_360Higab-Malin-Strandlund-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/07/Valhallabadet_mosaikrenovering_detalj_360Higab-Malin-Strandlund-250x167.jpg 250w" sizes="(max-width: 360px) 100vw, 360px" /><p id="caption-attachment-120620" class="wp-caption-text">Valhallabadets mosaik ska renoveras. Foto: Malin Strandlund</p></div><p style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">Den gigantiska glasmosaiken tillverkades av Kosta glasbruk på 50-talet och monterades av italienska gästarbetare efter Wedels ritningar. Många av de små glasbitarna är handklippta för att passa perfekt in i Wedels modernistiska och oregelbundna pussel i ljusa pastellfärger. Hela konstverket breder ut sig över 700 kvadratmeter.</span></p><p style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">– Det märks att arbetet utfördes med stor omsorg och kärlek. Det är ett riktigt hantverk och har hållit förvånansvärt bra, säger Lisa.<br style="box-sizing: border-box;" /><br style="box-sizing: border-box;" />Konservatorerna fokuserar främst på att fylla i de gamla lagningarna med färgad fog som ska harmoniera med färgen på mosaiken. Tidigare lagningar har en avvikande färg. Konstverket utgörs av både mosaikpartier och mellanliggande putsade partier i varierande pastellfärger. För att veta vilka originalkulörerna är har man gjort färganalyser och provmålat med silikatfärg. Silikatfärg baserar sig på naturliga ingredienser och är ett miljömässigt hållbart val.</span></p><p style="margin-bottom: 0cm; background: white; box-sizing: border-box; line-height: 2rem; margin-top: 2rem; font-variant-ligatures: normal; font-variant-caps: normal; orphans: 2; text-align: start; widows: 2; -webkit-text-stroke-width: 0px; text-decoration-thickness: initial; text-decoration-style: initial; text-decoration-color: initial; word-spacing: 0px;"><span style="font-size: 13.5pt; font-family: 'var(--paragraph_font_family)',serif; color: #444444;">– Förutom att färgen ger en ren och fin yta är den genomsläpplig för fukt vilket lämpar sig bra för den varma och fuktiga miljön här. Den gifter sig dessutom bra med den underliggande putsen. Resultatet är väldigt beständigt, säger Lisa.</span></p>

Valhallabadets mosaikvägg får nytt liv

<p>Älvstaden är Nordens största stadsutvecklingsprojekt och i Älvrummet finns en stor modell som visar hur området ska se ut.</p><p>− Det handlar om centrala Göteborg runt älven. På väggarna går det att läsa om respektive delområde i Älvstaden. Det finns även möjlighet att ställa frågor till någon av våra trevliga guider, säger Melina Garhed, näringslivs- och marknadsansvarig på Älvstranden utveckling.</p><h4><strong>Visning inomhus och utomhus</strong></h4><p>Det finns guidade visningar i Älvrummet och även guidade vandringar utomhus med fokus på Lindholmen. Utomhusguidningen startar och slutar i Älvrummet. Vandringen är 2,5 kilometer lång och tar ungefär 1,5 timme.</p><p>− Man får se både det gamla Lindholmen och det nya, uppleva Lindholmshamnen som är ett nytt bostadsområde och gå genom det gamla varvsområdet och höra mer om utvecklingen där. Man ser även den framväxande Karlastaden och Karlatornet.</p><p>Det är kostnadsfritt att besöka Älvrummet och att vara med på guidade visningar vid modellen och utomhus.</p><p>− De guidade visningarna bokas via Älvrummets webbplats, säger Melina Garhed.</p><p>Mer information om öppettider och bokning finns i länken nedan. Älvrummet har öppet hela sommaren.</p><div id="attachment_120103" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-120103" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-120103 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Alvrummet-modellen-720px.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Alvrummet-modellen-720px.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Alvrummet-modellen-720px-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Alvrummet-modellen-720px-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/Alvrummet-modellen-720px-520x293.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-120103" class="wp-caption-text">I Älvrummet finns en stor modell som visar stadsutvecklingsprojektet.<br />Foto: Älvstranden utveckling</p></div>

Lär dig mer om Älvstaden

<p>Den stora gräsytan intill älven i Färjenäsparken har varit inhägnad under våren eftersom delar av den har behövt åtgärdas.</p><h4>Större evenemang nästa år</h4><p>– Det har under tidigt 1900-tal legat en snickerifabrik på platsen. Från den tiden fanns det föroreningar i marken som vi behövde ta bort och sedan återfylla med nya rena massor för att kunna plantera på nytt, säger Johan Blomqvist.</p><p>Sista maj hade det nysådda gräset vuxit till sig tillräckligt och stängslet runt gräsytan kunde tas bort. Johan Blomqvist berättar att det fortfarande kan upplevas som att gräset inte tagit sig fullt ut, men att det klarar slitaget från besökare som vill använda gräset för picknick och andra sommaraktiviteter.</p><p>– Däremot är gräsytan redo för större evenemang som konserter först nästa år när gräset etablerat sig ännu mer och blivit mer slitstarkt, säger han.</p><h4>Hur tar man sig enklast till Färjenäsparken?</h4><p>– Med buss till hållplats Pölsebo eller cykel om man har möjlighet till det. De finns en del bilparkeringar vid parken men med tanke på alla ombyggnationer i området är buss smidigast, säger Johan Blomqvist.</p><div id="attachment_120094" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-120094" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-120094" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/dike-stor.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/dike-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/dike-stor-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/dike-stor-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/dike-stor-520x293.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-120094" class="wp-caption-text">Foto: Angélique Rooth</p></div>

Fritt fram för sommarhäng i Färjenäsparken på Hisingen

<div id="attachment_120089" style="width: 330px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-120089" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-120089" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/anna-olsson-artikel.jpg" alt="" width="320" height="275" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/anna-olsson-artikel.jpg 320w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/anna-olsson-artikel-300x258.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/06/anna-olsson-artikel-250x215.jpg 250w" sizes="(max-width: 320px) 100vw, 320px" /><p id="caption-attachment-120089" class="wp-caption-text">Anna Olsson, projektledare för översiktsplanen på stadsbyggnadskontoret. Foto: Charlotte Olsson</p></div><p>Alla kommuner ska ha en översiktsplan och Göteborgs Stads tidigare översiktsplan från 2009 har nu ersatts av en ny.</p><p>&#8211; Den gamla var inte helt aktuell, mycket har hunnit ändra sig och utvecklas. Kunskapen är större kring vissa frågor, till exempel kring klimatet och social hållbarhet. Det behövde vara med i översiktsplanen, säger Anna Olsson, projektledare för översiktsplanen på stadsbyggnadskontoret</p><h4>Nära, sammanhållen och robust</h4><p>Den nya översiktsplanen bygger i mångt och mycket vidare på inriktningen i den tidigare översiktsplanen; att Göteborg ska fortsätta att utvecklas till vad som nu kallas en nära, sammanhållen och robust stad.</p><p>&#8211; Det innebär förenklat att Göteborg framför allt ska växa i de redan byggda delarna av staden genom förtätning. Det handlar också om att att Göteborg ska utvecklas mot en stad där det är kortare avstånd till det man behöver i vardagen, för att minimera behovet av längre resor.</p><h4>Vara en attraktiv stad</h4><p>Grundtanken med översiktsplanen är att peka på en långsiktigt hållbar utveckling ungefär 20-30 år framåt.</p><p>&#8211; Det är en bred överenskommelse om vilken stad vi vill ha, med förhoppningsvis mer hållbar utveckling när det gäller hur vi rör oss och förflyttar oss. Men också att det finns möjlighet att fortsätta växa i den takt som behövs för att Göteborg ska vara en attraktiv stad, att ge en möjlighet att fortsätta bygga bostäder och arbetsplatser.</p><h4>Två detaljerade områden</h4><p>Två områden är mer detaljerat redovisade i den nya översiktsplanen. Det är centrala Göteborg och Högsbo-Frölunda med Dag Hammarskjöldsleden.</p><p>&#8211; Det händer mycket och kommer att hända mycket i centrala Göteborg. Det börjar bli ont om mark och vi behöver tänka på hur allt ska få plats. Vi har tittat på var det går att förtäta och på omvandlingsområden, främst Älvstaden, berättar Monica Wincentson, projektledare för delen med centrala Göteborg i översiktsplanen, på stadsbyggnadskontoret.</p><h4>En växande stadskärna</h4><p>Det finns fem inriktningar för centrala Göteborg: Att låta stadskärnan växa över älven, att utveckla omvandlingsområdena till tät blandstad, att ta vara på noder (en plats som har möjlighet att skapa ett stadsliv) och stråk, stärka parker och grönstråk utifrån rekreation och biologisk mångfald och att det är brist på den typen av ytor, och att uppgradera kollektivtrafiken.</p><p>&#8211; Stadskärnan uppfattas som liten och nära i dag. I framtiden kommer man till centrala Göteborg lite längre ut när den centrala delen vidgas med större omvandlingsområden på båda sidor av älven och även södra Hisingen blir en del av centrala Göteborg.</p><h4>Omvandla led till stadsgata</h4><p>När det gäller Frölunda-Högsbo med Dag Hammarskjöldsleden har kommunfullmäktige gett i uppdrag att titta på omvandling av leden och ta fram en plan för framtida stadsutveckling, framför allt av Högsbo industriområde och hur det kan bli en blandstad.</p><p>-Vi beskriver hur stadsutveckling och omvandling av leden till Boulevard kan ske. Vilka tidsperspektiv det handlar om, vilka etapper och en detaljerad genomgång av hur boulevarden kan se ut. Det är i så fall en stadsgata med ny spårvagnslinje som går från Marklandsgatan ner till området mellan Radiomotet och Järnbrottsmotet, säger Erik Hansson, projektledare för delen Frölunda-Högsbo med Dag Hammarskjöldsleden i översiktsplanen, på stadsbyggnadskontoret, och tillägger att bland annat Trafikkontorets fördjupade trafikutredning har legat till grund för förslaget.</p><h4>“Härligt med aktuell översiktsplan”</h4><p>Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör i Göteborgs Stad, tycker att det är härligt att staden nu har en aktuell översiktsplan, efter ett gott arbete av alla inblandade i staden och efter beslut i kommunfullmäktige.</p><p>– Att bygga Göteborg nära, sammanhållet och robust innebär så klart att arbeta för att fortsätta läka ihop staden och förtäta. En skillnad från tidigare översiktsplan är att fler områden är utpekade som utredningsområden för kommande bebyggelse. I dessa områden måste dock fördjupningar eller programarbeten genomföras före detaljplanering kan påbörjas och dessa områden innebär ofta större tröskelinvesteringar i teknisk infrastruktur som vatten- och avlopp, gator och kollektivtrafik innan de kan byggas ut, säger Henrik Kant.</p>

Göteborg har en ny översiktsplan

<p>&#8211; Vi fick med oss väldigt mycket nyttigt hem, säger Lisa Pedersen planeringsledare på stadsledningskontoret.</p><p>Göteborgs Stad ingår tillsammans med ett 20-tal andra nordiska städer i nätverket Nordic Safe Cities. Syftet med den ideella organisationen är att städerna ska kunna lära av varandra och få idéer och inspiration till sitt trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete.</p><p>I år deltar Göteborg, med området Hammarkullen, i projektet Grow tillsammans med stadsdelar i danska Köpenhamn och Odense, finska Vantaa och norska Oslo.</p><p>– Samtliga är socioekonomiskt svaga områden med stora utmaningar. I Hammarkullen finns bra samarbeten mellan olika aktörer på lokal nivå och därför valde Göteborgs Stad att området skulle delta i projektet, säger Lisa Pedersen.</p><h4>Experter och forskare bidrog med kunskap</h4><p>Lisa Pedersen är koordinator för Göteborgs Stads medlemskap i Nordic safe cities och var en av fem deltagare från Göteborg som reste till tvådagars-konferensen i Köpenhamn för att nätverka med andra städer och få råd och inspel av experter.</p><p>– Konferensen hade ett spännande upplägg. Vi hade fått skicka in ganska mycket information om området redan i förväg. Sedan fick inbjudna experter, forskare och praktiker vrida och vända på frågeställningarna. Den input vi fick var anpassad och riktad mot just Hammarkullen, så vi fick med oss väldigt mycket bra, säger hon.</p><p>Jonas Forsberg är rektor för skolområde Hammarkullen. Han tycker att det var värdefullt att få ta del av erfarenheterna som en rektor i Nordvest, Köpenhamn, delade med sig av. Den danska skolan hade lyckats vända skolresultaten från låga till höga. Samtidigt hade det blivit bättre i området med större trygghet och social tillhörighet.</p><p>– Vad kom först, hönan eller ägget? Det är svårt att svara på, men man såg att skolan som kraft är viktig i samhället. Det är ett sätt att nå de boende, alltså föräldrarna, enkelt. Får man till en riktigt bra skola med bra rykte i de här områdena kan det till och med locka folk att flytta till området, säger han.</p><h4>Ligger isolerat</h4><p>Arkitektur och bostadsområdenas uppbyggnad var ett annat ämne i fokus. Liza Carlund som är utvecklingschef i Hammarkullen/Rannebergen på Bostadsbolaget tycker att det fanns en stor igenkänning när det gäller stadsplaneringsproblematiken.</p><p>– Hammarkullen, precis som många av de andra områdena, ligger som ett satellitområde. Det är inget område som man besöker eller åker igenom om man inte har ett speciellt ärende dit. Det ligger isolerat med en in- och utfart. Så vill någon bevaka vilka som rör sig i bostadsområde går det bra. Vi fick inspiration i hur man kan bygga för att förändra strukturen, säger hon.</p><p>Liza Carlund jobbar till vardags med den sociala hållbarheten. Hur man skapar dialog och hur man bygger upp förtroende mellan boende och kommunen är frågor som är viktiga.</p><p>– Det var givande att få prata med personer som gjort den resa som vi är mitt uppe i. Både att få reda på vad som fungerat och om vad som misslyckats. Det är onödigt att göra om misstag som andra redan gjort.</p><h4>Vilken kunskap från konferensen kan Bostadsbolaget använda i sitt framtida arbete?</h4><p>– Det som ligger närmast till hands är hur flera städer i Danmark jobbat med boendeinflytande genom boendestyrelser på ett spännande sätt. Genom att förankra och bolla idéer kan man öka inflytandet och kanske också engagemanget för sitt bostadsområde, vilket jag ser att vi kan sakna i Hammarkullen. Jag tar också med mig att deltagarna från Köpenhamn var väldigt noga med att påpeka att det tar tid att vända ett område. Arbetet måste ses som långsiktigt – tillit byggs över tid, säger Liza Carlund.</p><p>Till hösten blir det två digitala träffar med de andra städerna. Tillgången till experterna – bland annat arkitekter och gängkriminalitetsexperter – finns under hela året.</p><p>&nbsp;</p><h4>Trygg stad för alla</h4><p><em>Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska vara trygga och säkra i Göteborg. Alla ska kunna röra sig fritt och vara trygga i sina hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.</em></p>

Träff gav nyttig inspiration för utvecklingen av Hammarkullen

<p><strong>Läs också:</strong> <a href="https://vartgoteborg.se/cms/stadsutveckling/ta-plats-pa-18-stallen-i-sommar/">”Ta plats” på 18 ställen i sommar</a> [2022-05-23]</p><p>Den flygande mattan är en sju gånger tio meter stor matta av tjockt konstgräs som landat, eller rullats ut, på flera av Göteborgs torg under de senaste åren. Här finns sittmöbler, lekmoduler och växter. Mattan ska vara en mötesplats för lek, häng och fika men även en plats för olika aktiviteter. Det är olika lokala aktörer som fyller mattan med aktiviteter.</p><p>– I år är det på fokus på hälsa för att koppla det till jubileumssatsningen Hälsa 2022. Hälsobegreppet är brett och kan röra delaktighet, lek, motion och psykisk hälsa, säger Moa Lipschütz, planeringsledare trygghetsfrågor på trafikkontoret.</p><h4>Avslutar på Vårväderstorget</h4><p>Den ambulerande mattan har redan landat på Kungstorget där den stannar maj månad ut. I juni fortsätter den vidare till Doktor Fries Torg i Guldheden för att sedan besöka Kvilletorget, Kortedala torg och Vårväderstorget innan det är dags för vintervila i slutet av september.</p><p>– Den flygande mattan är ett lyckat och uppskattat koncept som på ett enkelt och snabbt sätt kan levandegöra ett torg under sommarsäsongen. De lokala torgen har en viktig social funktion och genom att stärka utbudet vill vi bidra till att dessa befolkas. Dessutom är konceptet lättare att planera för varje år eftersom de lokala aktörerna vet hur det funkar.</p><p>I år är några av de planerade aktiviteterna på mattan till exempel schackspel, besök av polisen, Hälsoteket och biblioteket.</p><p>– 14 maj anordnades Barnens dag vid matten på Kungstorget. Då var det bland annat sagostund, säger Moa Lipschütz.</p><h4>Del av satsningen Ta plats</h4><p>Förra året låg den permanenta mattan vi Göteborgsoperan. I år finns den på Gärdsås torg, där den stannar september ut.</p><p>Den flygande mattan är en del av trafikkontorets satsning ”Ta plats” som handlar om att skapa mer plats för människor att gå, vistas och mötas på.</p>

Den flygande mattan har landat

<p>Varje sommar förvandlas ett antal platser i staden till ställen att sitta, vila och umgås på men också sommargator eller sommargågator.</p><p>&#8211; I år har vi fått ett uppdrag från trafiknämnden att öka antalet sommargågator. Den kräver att man tar bort parkeringsplatser och att det inte är någon genomfartstrafik. Brahegatan blir en sommargågata i år och Stigbergstorget/Allmänna vägen är en kombination.</p><h4>Platser utanför centrum</h4><p>På Stigbergstorget tas parkeringsplatserna bort och görs om till ett sommartorg med sittplatser och grönska. På en del av Allmänna vägen blir det en sommargata. Där tas en del parkeringar bort, verksamheter får flytta ut och det blir sittmöbler och grönska. Ambitionen är att erbjuda mer för barn och unga. På Brahegatan blir det till exempel olika spel och konstgräsmatta. Flygande mattan med barnens bestämmarstol är också för barn och unga.</p><h4>Dialog och inkludering</h4><p>Trafikkontoret har jobbat mer med dialog och inkludering när platserna utformats.</p><p>&#8211; Vi har låtit unga stadsutvecklare i Angered komma med förslag på en plats och det blev Hjällbo torg. Platsen utformas nu med sittmöbler och grönska utifrån deras idéer, säger Ulrika Åkerlind.</p><p>Ta plats pågår från maj till 30 september. De nya platserna i år är Kastanjeallén i Tynnered, Hjällbo torg, Brahegatan och Stigbergstorget/Allmänna vägen. Alla platser finns i faktarutan nedan.</p><div id="attachment_119342" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-119342" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-119342" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/stigbergstorget-stor.jpg" alt="" width="720" height="405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/stigbergstorget-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/stigbergstorget-stor-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/stigbergstorget-stor-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/stigbergstorget-stor-520x293.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-119342" class="wp-caption-text">Stigbergstorget är ett nytt inslag i årets Ta plats.</p></div>

“Ta plats” på 18 ställen i sommar

<div id="attachment_119280" style="width: 330px" class="wp-caption alignright"><img aria-describedby="caption-attachment-119280" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-119280" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/Anna-Foto-Valter-Metelius-artikel.jpg" alt="" width="320" height="310" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/Anna-Foto-Valter-Metelius-artikel.jpg 320w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/Anna-Foto-Valter-Metelius-artikel-300x291.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/Anna-Foto-Valter-Metelius-artikel-250x242.jpg 250w" sizes="(max-width: 320px) 100vw, 320px" /><p id="caption-attachment-119280" class="wp-caption-text">Anna Reuter Metelius, projektledare för planprogrammet i Hjällbo vid stadsbyggnadskontoret, och projektledare för EU-projektet Iris smart cities. Foto: Valter Metelius</p></div><p>Det pågår ett samråd för ett planprogram i Hjällbo till den 30 juni. I samband med samrådsmötet visade boende stort engagemang för hur stadsdelen ska utvecklas, men det fanns också ett visst missnöje över att inte ha blivit involverade mer i planprocessen som pågått under några år. Därför togs beslutet om en utökad dialog med de boende.</p><p>&#8211; Det gör vi genom att ha ett utökat öppet hus för programsamrådet varannan onsdag under maj och juni klockan 16.30-18. Stadsbyggnadskontoret är ansvarigt och det finns en representation från övriga planerande förvaltningar samt de kommunala bostadsbolagen i Hjällbo på plats, säger Anna Reuter Metelius, projektledare för planprogrammet i Hjällbo på stadsbyggnadskontoret.</p><p>&#8211; Det går att komma med synpunkter, ställa frågor och vi tar tacksamt emot medborgarnas syn på området och planprogrammet, fortsätter Anna.</p><h4>EU-projekt om medborgarengagemang</h4><p>Hon är också projektledare för stadens del i EU-projektet IRIS Smart cities, som bland annat stadsbyggnadskontoret är med i och som Minecraft-dialogen på Lärjeskolan är en del av. Det handlar om medborgarengagemang och medborgarinvolvering och hur det ska lösas i framtidens hållbara och smarta städer.</p><p>&#8211; Hur man kan använda digitala plattformar och verktyg för att underlätta och möjliggöra medborgardialog om stadsutveckling. Det testar vi i staden genom de två digitala plattformarna Minecraft och Min stad. Där kan man besöka Göteborg virtuellt och det passar bra för att kunna ha dialog både om den befintliga staden och om den framtida som planeras och byggs.</p><h4>Workshopar på Lärjeskolan</h4><p><strong> </strong>Fyra klasser på Lärjeskolan har varit med på workshopar där eleverna varit testpiloter av ett verktyg för dialog med barn och unga om stadsutveckling. De har fått utveckla sina idéer och projekt i dataspelet Minecraft.</p><p>&#8211; Genom att använda Minecraft som verktyg möter vi barnen på deras arena och de blir då experter på både verktyget och på sin boendemiljö, det har vi upplevt som mycket gynnsamt för samtalet med oss vuxna.</p><h4>Barns tankar och drömmar</h4><p><strong> </strong>Anna Reuter Metelius berättar att de genom workshoparna fått ta del av omkring hundra barns kunskaper och tankar om Hjällbo, och en skymt av deras drömmar och idéer om områdets framtid.</p><p>&#8211; Det virtuella Hjällbo har i barnens skapande försetts med bland annat snabbmatsrestauranger, gym, lekplatser, simbassänger, planer för bollsport, olika typer av mötesplatser, flyktingboende, nya butiker, en bondgård. I dialogen med dem under arbetets gång har vi kunnat koppla uttryckta brister, behov och önskemål till ett antal olika generella teman utifrån konceptet om en god gestaltad livsmiljö.</p><p>&#8211; Nu återstår arbetet med att sammanställa och analysera resultatet av workshoparna och att beskriva metoden som ska spridas till EU-projektets övriga medlemsländer.</p><p>Det är öppet hus den 21 maj klockan 14 till 19 i Framtidens Hjällbo som kombineras med vernissage och utställning av Minecraft-workshoparna på Lärjeskolan.</p><div id="attachment_119279" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-119279" decoding="async" loading="lazy" class="size-full wp-image-119279" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/Minecraft-skola-3-Foto-Anna-stor.jpg" alt="" width="720" height="480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/Minecraft-skola-3-Foto-Anna-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/Minecraft-skola-3-Foto-Anna-stor-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/Minecraft-skola-3-Foto-Anna-stor-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/05/Minecraft-skola-3-Foto-Anna-stor-520x347.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-119279" class="wp-caption-text">Eleverna har fått utveckla sina idéer och projekt i dataspelet Minecraft. Foto: Anna Reuter Metelius</p></div>

Elever på Lärjeskolan har tyckt till om framtidens Hjällbo

<p>–  En av de viktiga frågorna för denna detaljplan är att den ska möjliggöra en tidig flytt av del av den handel som idag finns vid Backaplan, för att servicen på Hisingen inte ska försämras under den kommande omvandlingen av Backaplan, säger Sirpa Antti-Hilli, projektledare på stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad.</p><p>Området byggstartar den 19 maj 2022 och ligger norr om Hjalmar Brantingsplatsen, mellan Backavägen och Lundbyleden. Planen innehåller bostäder, kontor, parkeringshus och övrig handelsverksamhet. Det finns också utrymme för en vårdetablering, som exempelvis vårdcentral eller en tandläkare, och skoländamål från årskurs 7 eller vuxenutbildning.</p><h4>Norr om Hjalmar Brantingsplatsen</h4><p>Backavägen kommer byggas om till en stadsgata och vi förbereder för en ny spårvägslinje norrut mot Brunnsbo. Detaljplanens placering med närheten till både Lundbyleden och Hamnbanan gör den lämplig för en tät kvartersstruktur för att kunna hantera bland annat buller, luftmiljö och andra riskaspekter.</p><p>– Det centrala är att denna detaljplan just är starten för en stor omvandling av Backaplan och att det är viktigt att se det som en långsiktig helhet. Förskolor har, liksom parker, inte bedömts lämpligt inom denna plan men kommer i de följande två detaljplaner för Backaplan, säger Janna Bordier, handläggare på stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad.</p><p>Här kan du se en film om planerna för Backaplan (Drönarfilm: Alexander Ljungqvist)</p><div style="position: relative; width: 100%; padding-bottom: 56.25%;"><iframe style="border: 0; width: 100%; height: 100%; position: absolute;" title="Backaplan Första spadtag DP1" src="https://api.screen9.com/embed/Jpq4bg489B7F0Q05RII1VQ17RnTKn6RVnWNN2pznGFSLHRsusDY5BsR2yYWNqOiX" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe><script type="application/ld+json">{"@context": https://schema.org, "@type": "VideoObject", "description": "Backaplan F\u00f6rsta spadtag DP1", "name": "Backaplan F\u00f6rsta spadtag DP1", "thumbnailUrl": [https://bcdn.screen9.com/img/Q/T/QT__8pQRDOBmMI3jQzjJbA_fg/thumb_1.jpg?v=0, https://bcdn.screen9.com/img/Q/T/QT__8pQRDOBmMI3jQzjJbA_fg/144p_1.jpg?v=0, https://bcdn.screen9.com/img/Q/T/QT__8pQRDOBmMI3jQzjJbA_fg/240p_1.jpg?v=0, https://bcdn.screen9.com/img/Q/T/QT__8pQRDOBmMI3jQzjJbA_fg/360p_1.jpg?v=0, https://bcdn.screen9.com/img/Q/T/QT__8pQRDOBmMI3jQzjJbA_fg/480p_1.jpg?v=0, https://bcdn.screen9.com/img/Q/T/QT__8pQRDOBmMI3jQzjJbA_fg/720p_1.jpg?v=0, https://bcdn.screen9.com/img/Q/T/QT__8pQRDOBmMI3jQzjJbA_fg/image_1.jpg?v=0], "uploadDate": "2022-05-11T13:33:21", "duration": "PT42S", "interactionStatistic": {"@type": "InteractionCounter", "interactionType": https://schema.org/WatchAction, "userInteractionCount": 2}, "embedUrl": https://api.screen9.com/embed/Jpq4bg489B7F0Q05RII1VQ17RnTKn6RVnWNN2pznGFSLHRsusDY5BsR2yYWNqOiX}</script></div>

Byggstart för den fortsatta omvandlingen av Backaplan

<p>Webb-tv-serien ”Brobyggarna” har följt bygget av Hisingsbron och hur de som bygger bron tar sig an allt från stormar på Biscaya till millimeteranpassningar av 7 500 ton tungt stål. I det trettonde avsnittet i serien får vi följa arbetet med att plocka isär Götaälvbron bit för bit.</p><div style="position: relative; width: 100%; padding-bottom: 56.25%;"><iframe style="border: 0; width: 100%; height: 100%; position: absolute;" src="//api.screen9.com/embed/RBZCUAMsoEKaa51zi7OIt74zL12fZUxKoyFA1S5RsG8uZ9HmCaCVF5QfuJq2l93G" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div><p>&nbsp;</p>

Se filmen om rivningen av Göta älvbron

<p>Göteborgs Stads nya podcast tar upp Göteborgs stadsutveckling ur olika perspektiv. Varje avsnitt samlar stadsarkitekt Björn Siesjö med inbjudna gäster utifrån olika teman.</p><p>I det nya avsnittet, som finns ute nu, gästas han av Eric Jeansson, geodatastrateg på stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Dan Folkesson, digitaliseringschef på intraservice. Tillsammans fördjupar de sig en 3D-modell av Göteborg som delvis tagits fram med anledning av Göteborg stadsutveckling.</p><p>Modellen är byggd på stadens egen geografiska information och motsvarande hela 700 kvadratkilometer. Förhoppningen är att den ska göra det lättare att förstå, analysera och kommunicera utvecklingen för att kunna fatta välgrundade beslut. Frågan är − kan en digital tvilling skapa en bättre stad? Avsnitt 13 av Götepod finns där poddar finns.</p>

I bakgrunden en digital version av Göteborg. I förgrunden tre män.

Nytt avsnitt av Götepod ute nu

<p>&#8211; Det är viktigt att tänka på att en altan kan kräva bygglov så kolla upp vad som gäller för just den altan du vill bygga innan du börjar. En låg altan som är högst 0,6 meter över marken behöver aldrig bygglov. Är altanen max 3,6 meter ut från fasaden, inte är högre än 1,8 meter och minst 4,5 meter från grannens tomt eller allmän mark behövs inte heller bygglov. Vill du bygga en högre eller bredare altan än det så behöver du söka bygglov.</p><h4>Om jag vill ha ett staket eller räcke på altanen vad gäller då?</h4><p>&#8211; Många som bygger altan vill ju ha ett räcke eller staket. Det du måste tänka på då är att om du bygger ett tätt staket, ett plank eller en mur, så räknas det in i altanens höjd. Om altanen ska var undantagen från krav på bygglov behöver den då vara max 1,8 meter inklusive det täta staketet.</p><h4>Så om jag uppfyller kraven för lovbefriade altaner ovan är det bara att sätta spaden i jorden?</h4><p>&#8211; Ja, men inte om du bor i ett område eller hus som är kulturhistoriskt värdefullt då måste du alltid ansöka om bygglov. Är du osäker på om du gör det eller inte så kan du kontakta stadsbyggnadskontorets kundservice.</p><h4>Var är det vanligast att det blir fel i altanbyggandet?</h4><p>&#8211; Jag skulle säga att just räcke eller staket är en vanlig sak som ofta kan bli fel. Du bygger en låg altan men bygger sedan på ett räcke som upplevs som tätt och då krävs bygglov. En annan lurig grej är att om du bygger en låg altan men med ett utgrävt utrymme under där man kan vistas, behöver du också söka bygglov.</p><h4>Om jag vill bygga en altan i sommar som behöver bygglov när är det dags att söka?</h4><p>&#8211; Det är dags nu! Vi har tio veckor på oss att fatta beslut från att alla handlingar är korrekt inkomna.</p><div id="attachment_118432" style="width: 730px" class="wp-caption alignnone"><img aria-describedby="caption-attachment-118432" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-118432 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/skiss-altan-stor.jpg" alt="" width="720" height="448" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/skiss-altan-stor.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/skiss-altan-stor-300x187.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/skiss-altan-stor-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/04/skiss-altan-stor-520x324.jpg 520w" sizes="(max-width: 720px) 100vw, 720px" /><p id="caption-attachment-118432" class="wp-caption-text">Om du bygger en låg altan men med ett utgrävt utrymme under där man kan vistas, behöver du också söka bygglov.</p></div>

Tänk på detta om du ska bygga altan

<p class="heading">Götepod avsnitt 12: <a href="https://stadsutveckling.goteborg.se/se-och-gora/poddar-och-video/gotepod" target="_blank" rel="noopener">Mål om gestaltad livsmiljö – vad betyder det för Göteborg?</a></p><p>I Götepod pratar stadsarkitekten Björn Siesjö med gäster om stadsutveckling i Göteborg ur olika perspektiv. I det senaste avsnittet gästas han av Helena Bjarnegård, riksarkitekt Boverket, och Daniel Holmén, fastighetsutvecklare på Elof Hansson fastigheter.  De pratar om gestaltad livsmiljö som handlar om helheten i stadsmiljön. Det är gator, parker och torg, byggnader och rummen mellan husen.</p>

<p>Prototyp Göteborg är ett samverkansprojekt som projektleds av Göteborgs Stadstriennal (stadsbyggnadskontoret) i samverkan med Göteborg &amp; Co, stadens förvaltningar och bolag, branschen, akademin, ideella föreningar och allmänheten.</p><h4>Lyfter fram pågående projekt</h4><p><strong> </strong>Göteborg är mitt i en omfattande stadsomvandling. Prototyp Göteborg ska lyfta fram flera pågående projekt, i olika skalor – stadens jubileumssatsningar, storskaliga byggnationer, konstverk, studentarbeten, forskningsprojekt och initiativ från allmänheten.</p><p>– Vi gör väldigt bra saker i Göteborg och det vill vi lyfta, samtidigt vill vi problematisera stadsutveckling och ha en levande diskussion. En stad som växer fort innebär både framgång och utmaningar, säger Björn Siesjö, stadsarkitekt Göteborgs Stad.</p><p>Temat och formatet presenteras i samband med Arkitekturgalan i dag 7 april.</p>

Göteborgs offentliga rum blir utställningsarena

<div id="attachment_117905" style="width: 310px" class="wp-caption alignleft"><img aria-describedby="caption-attachment-117905" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-117905 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Emma-Matsson-artikel.jpg" alt="" width="300" height="324" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Emma-Matsson-artikel.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Emma-Matsson-artikel-278x300.jpg 278w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/03/Emma-Matsson-artikel-250x270.jpg 250w" sizes="(max-width: 300px) 100vw, 300px" /><p id="caption-attachment-117905" class="wp-caption-text">Emma Matsson, utvecklingsledare för Åldersvänliga Göteborg.</p></div><p>Åldersvänliga Göteborg är ett stadsutvecklingsarbete som sedan 2021 samordnas av äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen. Arbetet startade 2016 och den senaste handlingsplanen godkändes i maj 2021 och gäller för åren 2021–2024.</p><p>– Målet med arbetet i Åldersvänliga Göteborg är att Göteborg ska vara en stad där människor får förutsättningar att behålla hälsa, livskvalitet, självständighet och möjlighet att delta i samhället genom hela livet, säger Emma Matsson, utvecklingsledare för Åldersvänliga Göteborg sedan januari 2022.</p><h4>Ingår i globalt nätverk</h4><p>Göteborg är en av drygt 1 000 städer i världen som jobbar med frågan och ingår i WHO:s globala nätverk Age-friendly cities and communities, AFCC. Engagemanget och handlingskraften för att skapa åldersvänliga städer och samhällen runt om i världen ökar stadigt. Och det med all rätt, tycker Emma Matsson.</p><p>– Forskning visar att äldre är den grupp som är minst delaktiga i stadsutvecklingen. Det som är bra för äldre är också bra för alla. En inkluderande och åldersvänlig stad är dessutom helt avgörande för välfärden framöver. Det vi gör nu kommer att påverka oss alla.</p><h4>Får teknikstöd i hemmet</h4><p>Flera av aktiviteterna i handlingsplanen är i full gång. Ett exempel är aktiviteten <em>Insatser för att öka digital kompetens och delaktighet hos seniorer</em>. I en pilotverksamhet i Nordost får seniorer ta del av teknikstöd i hemmet, kan möta teknikguider på mötesplatser och får kunskap om säkerhet på nätet.</p><p>– Ett annat spännande samarbete som vi nu har stärkt ytterligare, är med AgeCap, Sveriges största forskningscenter för åldrande och hälsa vid Göteborgs Universitet. Förutom att vi ingår i AgeCaps referensgruppsnätverk kommer Åldersvänliga Göteborg att medverka vid den seminarieserie som under året arrangeras av AgeCap tillsammans med pensionärsorganisationer, säger Emma Matsson.</p><h4>Framtidsutvecklarna aktiva igen</h4><p>Arbetet med framtidsutvecklare är igång igen efter pandemin. Framtidsutvecklare är seniorer som rekryterats för att tillsammans bidra ideellt med sin tid och sitt engagemang och vara delaktiga i arbetet med att göra Göteborg mer åldersvänligt.</p><p>– Engagemanget för att vara med och fortsätta arbetet för ett åldersvänligt Göteborg tillsammans med Göteborg Stad är högt.</p>

Åldersvänliga Göteborg ska stärka äldres perspektiv

<p>Olof Palmes plats bredvid Järntorget ska göras om. Förstudien är nu klar. I den beskrivs platsens förutsättningar och funktion i staden samt behov kopplade till platsen. I förstudien finns också förslag på möjlig utveckling.</p><p>– För att kunna göra det har vi analyserat platsen i alla dess delar – markbeläggning, utrustning, belysning, träd, konst, ledningar, geoteknik, solförhållanden med mera, säger projektledaren Johanna Axelsson.</p><p>I höstas samlades dessutom synpunkter in från göteborgarna. Verksamheter och organisationer i området, polis och räddningstjänst har också fått säga sitt.</p><h4>Vad har ni kommit fram till?</h4><p>– Olof Palmes plats är och ska fortsatta vara en viktig knutpunkt och mötesplats för olika grupper, åldrar och syften. Oavsett vem du är ska du känna dig välkommen och trygg, dygnet runt, året om.</p><p>Det som tydligt har kommit fram när synpunkter har samlats in är att fler och olika typer av sittytor önskas. Även ytor för uteserveringar behövs och efterfrågas. Fler ytor för lek än vad som finns i dag önskas också.</p><p>Ökad tillgänglighet genom tydliga stråk med koppling till näraliggande platser, förbättrad belysning och parkering av cyklar, var andra önskemål som framkom. Dessutom vill allmänheten ha mer grönska och blomning för att skapa känslan av en oas.</p><h4>Vill ha kvar möjligheten till möten</h4><p>Möjligheten för större grupper att samlas och ha möten på platsen ska finnas kvar. Det ska enligt synpunkterna även konstverken som finns på platsen.</p><p><strong>– </strong>Nu förbereder vi för upphandling av en projektör som, med förstudien som utgångspunkt, ska ta fram en gestaltning av Olof Palmes plats och projektera. Det vill säga ta fram en beskrivning av vad platsen ska innehålla, hur den ska se ut och hur upprustningen ska genomföras, säger Johanna Axelsson.</p><h4>Kan vara klart hösten 2023</h4><p>Exakt när upprustningen kan starta är svårt att säga på grund av arbetet måste anpassas till den byggnation som redan pågår i området. Dessutom återstår beslut om finansiering av upprustningen.</p><p>– Vår förhoppning är att kunna börja upprustningen under andra kvartalet 2023. Förutsatt att vi kan göra det, och att inget oförutsett inträffar, så skulle vi kunna vara klara med upprustningen hösten 2023.</p>

Göteborgarna vill ha grönska och fler sittytor på Olof Palmes plats

<p>Götepod: <a href="https://www.podbean.com/ew/pb-qvc3c-11c9fcc">Hur skapar vi en levande stadskärna?</a></p><p>Vad karakteriserar en levande stadskärna och varför är det viktigt för Göteborg? Måste vi välja mellan p-platser och sköna stadsmiljöer?</p><p>Göteborg sticker ut bland landets stadskärnor med en liten andel av kommunens befolkning boendes i stadskärnan – i programmet hävdas att det behövs 10 000 nya bostäder i stadskärnan.</p><p>Men fler bostäder ställer också krav på förskolor och skolor med uteytor i city. Hur löser vi det?</p><p>Det diskuterar Björn Siesjö med gästerna Christina Heikel från Fastighetsägarna och Henrik Olsson från Göteborgs Citysamverkan.</p>

<p>&#8211; Den stora gräsmattan är nu förberedd för att fungera som en evenemangsplats som ska kunna avlasta Slottsskogen, med upp till 25 000 besökare, berättar Johan Blomqvist, projektledare på park- och naturförvaltningen.</p><p>&#8211; Till vardags ska den fungera som en plats för aktiviteter, lek, picknick och rekreation, med utsikt över älven.</p><p>Evenemangsytan ramas in av planteringar med 85 olika sorters träd från Europa, Nordamerika och Asien. Den stora variationen av arter ska ge olika naturupplevelser och planteringarna blir också mindre känsliga för sjukdomar.</p><h4>Några av träden har flyttats till Färjenäsparken på grund av bygget av Västlänken. Vilka träd är det?</h4><p>&#8211; Ja, ett trettiotal av träden har vi inte köpt in utan de kommer från andra platser i staden. De känns lätt igen på att de är betydligt större än övriga träd vi planterat. Med dem har vi riktigt stora träd på plats från start, vilket inte är vanligt då träd i de storlekarna är väldigt kostsamma att köpa och transportera, säger Johan Blomqvist.</p><p>Träden och de olika växtmiljöerna skapar förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv i parken, det vill säga en hög biologisk mångfald.</p><p>&#8211; Dessutom bidrar de med så kallade ekosystemtjänster. De skyddar till exempel mot vind från älven, ger skugga, tar hand om regnvatten och renar luften.</p><h4>När räknar ni med att ha de första evenemangen i Färjenäsparken?</h4><p>&#8211; Vi har inget bokat ännu men det blir i samband med jubileumsfirandet sommaren 2023, då ytorna har hunnit etablera sig. Men, redan under våren 2023 kan det vara möjligt att ha arrangemang. Tidigare har det till exempel varit Valborgsfirande i parken.</p><h4>När kan boende och besökare ta del av parkens nya delar?</h4><p>&#8211; Alla gångvägar är öppna redan nu men den stora gräsmattan kommer vara avstängd fram till sommaren, för att gräset ska få möjlighet att etablera sig.</p><p>&#8211; De naturlika planteringarna kommer att vara inhägnade med viltstängsel under cirka fem år för att skyddas mot framförallt gnagare. Det gör vi för att de ska kunna växa upp till en skogsliknande miljö med bryn och gläntor, som kan skärma av mot den stora gräsmattan och evenemangsplatsen.</p><h4>Hur ser planen ut för utbyggnaden av nästa etapp som omfattar strandpromenaden?</h4><p>&#8211; Vi tar nu fram en gestaltning för strandpromenaden och den ska vara klar innan sommaren. Under sensommaren kommer vi att upphandla en entreprenör för utbyggnaden och vi planerar för byggstart någon gång under första kvartalet 2023. Målet är att det ska vara klart till jubileumsfirandet sommaren 2023.</p>

Första etappen av Färjenäsparkens möte med älven är klar

<p>Hjällbo byggdes som en del av miljonprogrammet i slutet av 1960−talet. Då var fokus att bygga så många bostäder som möjligt under kort tid. Idag behöver Hjällbo rustas upp och utvecklas.</p><p>I ett förslag för en långsiktig utveckling av området, ett planprogram, visar Göteborgs Stad hur man tänker sig att området ska få fler invånare och samtidigt bli både grönare och mer attraktivt.</p><p>– Vi vill bygga vidare på de kvalitéer som redan finns i Hjällbo och stärka upp med sånt som saknas, säger Anna Reuter Metelius, projektledare för programmet för Hjällbo på stadsbyggnadskontoret.</p><p>I dag är Hjällbo är ett utsatt område där många bor väldigt trångt. Därför ska nästan 1000 nya bostäder byggas. Det blir flerfamiljshus med lägenheter vid torget men mer än hälften av bostäderna planeras också att bli villor och radhus.</p><p>− Vi vill komplettera de bostäder som finns för att ge området ett bredare bostadsutbud och göra det mer attraktivt, säger Anna Reuter Metelius.</p><h4>Mer plats för människor</h4><p>I dag tar biltrafiken mycket plats i Hjällbo, både när det gäller vägar och parkeringsplatser. Bostadsområdena ligger som öar emellan relativt ödsliga transportsträckor för bil. Men det är också något som skapar möjligheter menar Anna Reuter Metelius. Då finns obebyggda ytor för stadsutveckling där vi kan tillföra mycket av det som gör miljöer attraktiva och fina att vistas i.</p><p>− Kollektivtrafik, cykelbanor och stadsgator, med mindre trafikytan och mer plats till fotgängare och cyklister, ska knyta ihop området och göra det mer sammanhållet.</p><p>Hjällbo har redan många kvalitéer som ska bevaras och stärkas. Och det är faktiskt delvis tankar som kommer från miljonprogramstiden.</p><p>− Då var tanken att bostadsområdena skulle ha bilfria barnvänliga gårdar, och så är det än i dag. Det vill vi ta tillvara! Likaså grönskan och närheten till naturområden, säger Anna Reuter Metelius.</p><p>Stadsdelsparken och torget ska utvecklas och programmet förslås ett tydligt grönt stråk mellan Lärjeån och Hjällboskogen via centrala Hjällbo, där torget förlängs österut genom en breddning av gångbron.</p><p>I förslaget ligger spårvägen kvar men det blir lättare att ta sig mellan spårvagns- och busshållplatsen. Och Hjällbovägen och Gråbovägen ska delvis göras om till stadsgator för att knyta ihop områdena på var sin sida om spårvagnsspåren.</p><h4>Lämna dina tankar och synpunkter</h4><p>Nästa steg i utvecklingsarbetet är att låta de som bor i Hjällbo och övriga göteborgare att säga sitt.</p><p>− För oss som arbetar professionellt med stadsutveckling är det alltid väldigt värdefullt att få till oss den vardagskunskap som boende och verksamma i området har. Till exempel: Vilka guldkorn finns i området som kan bevaras eller utvecklas? säger Anna Reuter Metelius.</p>

Hjällbo ska få 1000 nya bostäder

<div id="attachment_117346" style="width: 330px" class="wp-caption alignleft"><a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/0467fda8-d944-4d37-9b09-a18e76575fff/Riktlinje+f%C3%B6r+j%C3%A4mlikhetsarbete+i+parker%2C+naturomr%C3%A5den+och+stadsrum.pdf?MOD=AJPERES"><img aria-describedby="caption-attachment-117346" decoding="async" loading="lazy" class="wp-image-117346 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/riktlinje-ponf-artikel.jpg" alt="" width="320" height="394" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/riktlinje-ponf-artikel.jpg 320w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/riktlinje-ponf-artikel-244x300.jpg 244w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2022/02/riktlinje-ponf-artikel-250x308.jpg 250w" sizes="(max-width: 320px) 100vw, 320px" /></a><p id="caption-attachment-117346" class="wp-caption-text">Klicka på bilden för att ladda ner den nya riktlinjen.</p></div><p>Det pågår ett jämlikhetsarbete i hela Göteborgs Stad, där målet är att Göteborg ska vara en jämlik stad. I dag finns stora skillnader i livsvillkor mellan olika delar av staden och olika grupper i samhället. Park- och naturförvaltningen har nu reviderat sin riktlinje för jämställdhetsarbete från 2014.</p><p>&#8211; Vi såg behovet av att vidga perspektivet till att omfatta alla diskrimineringsgrunder, hela jämlikhetsbegreppet, säger Linn Ryding.</p><h4>Kopplad till andra styrdokument</h4><p>Riktlinjen är kopplad till Göteborgs Stads program för en jämlik stad (2018-2026) och Stadens grönstrategi som har två mål &#8211; ett socialt och ett ekologiskt.</p><p>&#8211; Riktlinjen är starkt kopplad till det sociala målet. Det ska finnas park- och naturområden nära göteborgare och besökare, alla ska känna sig välkomna och det ska finnas något för alla överallt. Vi behöver ha en riktlinje som talar om hur vi ska jobba med de sakerna, säger Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare i Göteborg.</p><h4>Tar upp fyra aspekter</h4><p>Riktlinjen redogör för hur jämlikhetsarbetet ska beaktas i de olika stadierna planera, bygga, sköta och aktivera utifrån fyra aspekter som ses som extra viktiga för att nå en mer jämlik stad, dessa är: utgå från platsen, inkludering, trygghet och tillgänglighet.</p><p>&#8211; Vi går igenom varje stadie och aspekt i riktlinjen och ger exempel på hur man kan jobba mer konkret med frågorna, säger Linn Ryding.</p><h4>Mitt i stadsutveckling</h4><p>Det pågår en historiskt stor ombyggnation av Göteborg och park- och naturförvaltningen medverkar bland annat i stadens strategiska arbete när det gäller detaljplaner och planprogram.</p><p>&#8211; Vi är mitt i en omfattande stadsutveckling, det är en stor utmaning, och samtidigt en stor möjlighet för oss att skapa bättre stadsmiljöer för alla. Där kan riktlinjen hjälpa oss väldigt mycket. Hur ökar vi användbarheten, tillgängligheten och jämlikheten på de platser som redan finns i staden? Vi kommer inte att kunna bygga allting nytt, säger Johan Rehngren.</p><h4>Byggt om Brunnsparken</h4><p>Park- och naturförvaltningen arbetar redan i dagsläget med ett ständigt förbättringsarbete för de offentliga platserna. Ett exempel på det är Brunnsparken som nyligen gjorts om. Det är nu en grönare park med fler planteringar och mer blomning, med färre träd för att få in mer ljus, förbättrad belysning, fler och olika sorters sittplatser, fler stråk genom parken och ett mer tillgängligt underlag på marken.</p><p>&#8211; Arbetet med ombyggnationen av parken utgick från en bred dialog med många berörda parter innan ett gestaltningsförslag togs fram. Detta för att bättre för att få en bättre förståelse för platsen, hur den används idag och vilken den önskade riktningen är för parkens utveckling. Arbetet med Brunnsparken fortsätter och just nu planerar vi tillsammans med fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret för en cafébyggnad, det handlar om service på platsen men också om att öka den upplevda tryggheten. Just nu pågår dialog och förberedelser för arbetet med gestaltning av cafébyggnaden.</p><h4>Vill vara en förebild</h4><p>De offentliga rummen tillhör alla och alla har lika stor rätt att vara där. Det är på de allmänna platserna som mycket samspel sker, demokratiska rättigheter kan utövas och där människor kan mötas på lika villkor.</p><p>&#8211; Vi på park- och naturförvaltningen ska verka som en förebild i offentlig verksamhet, pusha på för att driva de här frågorna framåt och inspirera andra att jobba på samma sätt, det kan vara privata fastighetsförvaltare, arkitektkontor, föreningar eller bolag, säger Johan Rehngren.</p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

|

|