<p>Hur kan gamla kajmiljöer få nya värden? Hur kan parkering användas som styrmedel för hållbar mobilitet? Och hur kan digitala modeller visa konsekvenserna av stadsutveckling innan beslut fattas?</p><p>Det är några av frågorna som ska undersökas i Geografiskt omställningslabb Göteborg Lindholmen. Labbet startade i oktober 2025 och pågår i fem år.</p><p>Nyligen presenterades åtta nya projekt som ansluter till labbet.</p><p>– Tanken är att det ska vara mycket verkstad i det här labbet. Projekten är direkt kopplade till stadsbyggnadsförvaltningens och exploateringsförvaltningens behov, säger Magnus Jäderberg, verksamhetsutvecklare på exploateringsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska testa i verklig miljö</strong><strong></strong></h2><p>Lindholmen är testmiljö för labbet. Här finns stadsutvecklingsprojekt, innovationsmiljöer, forskning och företag på nära håll.</p><p>Göteborgs Stad deltar inledningsvis genom stadsbyggnadsförvaltningen och exploateringsförvaltningen. Arbetet sker också tillsammans med bland andra Chalmers, Lindholmen science park, Västtrafik och Västra Götalandsregionen.</p><p>– I själva projektet är vi två förvaltningar som samarbetar. Men vi jobbar kommunövergripande ihop med fler förvaltningar som kommer att bjudas in allt eftersom, säger Louise Wallmander, utvecklingsledare forskning och innovation på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><p>Målet är att det som testas på Lindholmen ska kunna ge lärdomar som kommer till nytta i hela Göteborg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kajer, mobilitet och digital tvilling</strong><strong></strong></h2><p>Ett av projekten handlar om hur gamla kajmiljöer kan utvecklas. Det kan handla om att skapa nya värden för göteborgarna, samtidigt som platserna bättre klarar skyfall, höjda vattennivåer och stärker den biologiska mångfalden.</p><p>Ett annat projekt handlar om en mobilitetshubb, där till exempel personmobilitet, gods och avfallshantering kan samlas.</p><p>– Vi vill använda det här labbet för lärande, säger Louise Wallmander.</p><p>Labbet ska också utveckla användningen av Göteborgs Stads digitala tvilling, en 3D-modell av staden.</p><p>– Vi vill visualisera stadsutvecklingen innan den görs. Det handlar om att skapa bättre beslutsunderlag, så att vi inte fortsätter i samma spår hela tiden och beslutar som vi alltid har gjort, säger Louise Wallmander.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska påverka Göteborgs Stads arbete</strong></h2><p>En viktig grundtanke är att labbet inte ska vara ett projekt vid sidan av stadens vanliga arbete. De som arbetar i projekten är också medarbetare som dagligen arbetar med stadsbyggnad och exploatering i Göteborgs Stad.</p><p>– Min dröm är att någon om fem år ska säga: ’Vi lärde oss allt detta av innovationsprojekten och då började vi göra så här i stället’, och att projekten i labbet verkligen ska påverka vår planering i staden, säger Louise Wallmander.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Geografiskt omställningslabb Göteborg Lindholmen</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Startade i oktober 2025 och pågår till oktober 2030.</li><li>Åtta innovationsprojekt ansluter under 2026.</li><li>Projekten får totalt cirka 30 miljoner kronor från Formas.</li><li>Den fysiska testmiljön är på Lindholmen.</li><li>Projekten handlar bland annat om hållbar och cirkulär hantering av massor i samband med byggprojekt, klimatanpassning, biologisk mångfald, mobilitet och digitala verktyg.</li><li>Labbet är en del av ShiftSweden och den nationella innovationssatsningen Impact innovation.</li></ul><p><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.lindholmen.se/sv/nyheter/nya-innovationsprojekt-att-stalla-om-goteborgs-stadsutveckling" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lindholmen science park</a><br><a href="https://arena.shiftsweden.se/labb-och-projekt/geografiskt-omstallningslabb-goteborg-lindholmen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">ShiftSweden arena</a></p></div><h3 class="wp-block-heading"><br></h3><p><strong><br></strong><br></p>

medium

large

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

Framtidens stadsutveckling ska testas på Lindholmen

<p>Intresset var stort när Västlänkens station Centralen öppnades för en första smygtitt i höstas. Nu får göteborgarna en ny chans att komma ner på perrongerna och se den underjordiska stationen innan den öppnar för trafik.</p><p>Besöket är gratis, men platserna är begränsade och behöver bokas i förväg hos Trafikverket. Anmälan är nu öppen och nås via länken här nedan.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Förhandstitt på Station Centralen</strong></h3><p><strong>När:</strong> 30 och 31 maj<br><strong>Tid:</strong> Klockan 09.30–15.00. Entrén stänger 14.30<br><strong>Var: </strong>Stationens västra entré vid Nordstans parkeringshus, där Spannmålsgatan möter Nils Ericsonsgatan<br><strong>Kostnad:</strong> Gratis<br><strong>Anmälan:</strong> <a href="https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-vastra-gotalands-lan/vastlanken/oppet-hus-pa-vastlankens-nya-station/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Via Trafikverkets webbplats</a><br></p><p><strong>Länk</strong>: <a href="https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-i-vastra-gotalands-lan/vastlanken/oppet-hus-pa-vastlankens-nya-station/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Trafikverket: Anmälan och mer information</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stadsutveckling ovan och under mark</strong></h2><p>Göteborgs Stad är med under eventet för att berätta om hur området runt stationen utvecklas. Det handlar bland annat om nya gator, torg och parker i centralenområdet.</p><p>Trafikverket berättar om bygget av stationen. Jernhusen berättar om stationshusen Park central och Grand central. Västtrafik berättar om framtidens tågtrafik och resande. Nordstan berättar om den nya entrén och tillbyggnaden i norra delen av Nordstan.</p><p>Stationen är fortfarande en byggarbetsplats. Det kan därför finnas områden där marken inte är helt jämn. Om du har svårt att ta dig fram är det därför bra om du har med dig en ledsagare. Några av stationens hissar och rulltrappor kommer att vara i gång, vilket gör det möjligt att ta sig ner med rullstol, rullator eller barnvagn. Barn får följa med i vuxens sällskap.</p>

Välkommen till förhandstitt på Västlänkens nya station

<p>Den nya stationsdelen innebär att fler tåg kan köra till och från Göteborg och minskar trycket på dagens centralstation.</p><p>– Det här är en stor förbättring för många i regionen. Vi kan nu successivt utöka tågtrafiken och köra fler tåg till och från Göteborg. Vårt fokus är att trafiken ska fungera tryggt och smidigt redan från start och ännu bättre när hela Västlänken är klar, säger Camilla Holtet, affärsområdeschef för utveckling på Västtrafik.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tåg från Alingsås och Älvängen först ut</strong></h2><p>Stationen får fyra nya underjordiska spår, spår 21–24. Här startar trafiken stegvis från december 2026. Till att börja med planeras tåg på sträckorna Göteborg–Alingsås och Göteborg–Älvängen att trafikera den nya stationsdelen.</p><p>Den underjordiska stationen kopplas ihop med dagens centralstation och med området runt omkring. Det ger fler ingångar och utgångar samt fler möjligheter att byta mellan tåg, buss och spårvagn.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hållplatser byter namn i juni</strong></h2><p>I takt med att området byggs anpassas också andra hållplatser och anslutningar. Redan 15 juni byter hållplats Centralstationen namn till Drottningtorget, och hållplats Nordstan byter till Nils Ericsonsplatsen. Detta görs för att minska risken för förväxlingar och göra det enklare att orientera sig.</p><p>Dessutom tillkommer en helt ny busshållplats – Bergslagsparken. Den kommer att ligga mellan en av de nya stationsentréerna och Regionens hus och öppnar samtidigt som den nya stationsdelen i december.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Västlänken</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Är en järnvägstunnel som byggs av Trafikverket under centrala Göteborg</li><li>I december 2026 är den första delen av Västlänken klar då Göteborgs centralstation utökas med fyra nya underjordiska spår</li><li>När hela Västlänken står klar omkring år 2030 kan pendel- och regiontågtrafiken köra genom Göteborg, vilket knyter ihop Västsverige på ett helt nytt sätt</li><li>Göteborg får då tre nya underjordiska stationer vid Göteborgs centralstation, Haga och Korsvägen<br></li></ul><p><strong>Länk: <a href="https://www.vasttrafik.se/info/vastlanken">Västtrafik: Västlänken</a></strong></p></div><p></p><p></p><p></p><p></p>

Illustration med byggnader och järnvägsspår

Så blir det för resenärerna när centralstationen växer

<p>– När Göteborg växer uppåt måste också grönskan göra det. Växtväggen är ett svar på hur vi kan skapa stadskvaliteter även i täta lägen, säger Patric Johansson, projektledare på Higab.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En del av den nya stadsdelen</strong></h2><p>Masthugget väst är en del av utbyggnaden av den nya stadsdelen Masthuggskajen. Byggnaden har flera funktioner. I bottenvåningarna finns det parkeringshus med plats för 700 bilar och i övriga huset finns idrottshall, kontor, auditorium och konferenslokaler. Högst upp, med vidsträckt utsikt över älven från de generösa takterrasserna, blir det restaurang.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="641" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vaxtvagg-1000.jpg" alt="En person i gul reflexjacka och vit bygghjälm trycker in plantor i hål i en grå vägg" class="wp-image-149645" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vaxtvagg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vaxtvagg-1000-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vaxtvagg-1000-768x492.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vaxtvagg-1000-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vaxtvagg-1000-520x333.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/vaxtvagg-1000-730x468.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Higabs projektledare Patric Johansson testar att plantera några av de totalt 32 000 plantorna som ska sättas på plats. Foto: Higab/Hedvig Ahlstrand</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>32 000 plantor sätts för hand</strong></h2><p>Det är de spiralformade upp- och nedfarterna på sidorna av parkeringsdelen som ska få den grönskande exteriören. Planteringen i panelerna görs för hand med enkla redskap som skruvmejsel – ett tålamodsprövande jobb när 32 000 plantor ska sättas på plats.</p><p>Växterna placeras efter ett strikt schema utifrån färg, blomningsperiod och väderstreck för att maximera blomningstiden. Växtväggarna kommer ha blomning från tidig vår till sen höst. Planen är även att sätta ut fågelholkar på väggarna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Flera fördelar med växtvägg</strong></h2><p>Förutom att vara vacker har växtväggen flera positiva miljöeffekter. Den bidrar till bullerdämpning, absorberar luftföroreningar och skapar förutsättningar för pollinatörer. Bevattningen görs med regnvatten som samlas upp från taket och lagras i tankar. Överskottsvattnet återsamlas för nästa bevattning.</p><p>– Här får vi med både grönska, dagvatten och miljöpåverkan, där fasaden också får en tydlig visuell roll i stadsmiljön, säger Patric Johansson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Masthugget väst och växtväggarna</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Växterna planteras i en blandning av vulkanisk sten, biokol och sand</li><li>Väggarna kommer bestå av 60 arter fördelade på cirka 32 000 plantor</li><li>Panelerna där växterna planteras är gjutna med en metod som innebär att betong pressas mellan två lager bubbelplast för att uppnå ett koldioxidoptimerat filter</li><li>Byggnaden certifieras som miljöbyggnad och förutom växtväggarna kommer den bland annat ha solceller och energilagring</li><li>Masthugget väst byggs i nio våningar. Parkeringsdelen kommer att invigas i sommar, hela huset ska stå klart vid årsskiftet 2026/2027</li><li>Masthugget väst är ett samverkansprojekt mellan Higab, Göteborgs Stads Parkering och idrotts- och föreningsförvaltningen. Generalentreprenör är BRA Bygg. Leverantör av växtväggarna är Butong.<br><br></li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://masthuggskajen.se/">Masthuggskajen</a></p></div><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

Gröna växter på en hög byggnad med rundat hörn

Nordens största växtvägg tar plats på Masthuggskajen

<p>Det nya vattenspelet ska placeras på den övre delen av Götaplatsen, mellan Poseidon och trappan upp till Konstmuseet. Vattenspelet ska utformas med stor hänsyn till platsens viktiga kulturhistoriska värden.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Poseidon fortsatt mittpunkt</strong></h2><p>Vattenspelet ska inte konkurrera med Poseidon, utan komplettera den och göra Götaplatsen mer levande och trivsam.</p><p><em>–&nbsp;</em>Poseidon är främst tänkt att betraktas, gärna på avstånd, medan vattenspelet gör vattnet tillgängligt för alla då det kommer nära besökaren. Det skapar en naturlig och lekfull mötesplats som inbjuder till att vara kvar på platsen, säger Karin Pleijel, ordförande i stadsmiljönämnden.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det nuvarande vattenspelet tas bort</strong></h2><p>I samband med upprustningen av hela Götaplatsen kommer det nuvarande vattenspelet utanför stadsbiblioteket att tas bort.</p><p>Det nya vattenspelet ska bidra till att fler människor vill stanna på Götaplatsen under större delar av dagen. Med fler människor ökar också tryggheten och möjligheten till spontana möten.</p><p>Vattenspelet placeras skyddat från trafiken. Området har i dag få möjligheter till lek och rörelse och vattenspelet blir därför extra viktigt för barn. Samtidigt bidrar det till svalka under varma sommardagar.</p><p>– Och eftersom Götaplatsen helt består av hårdgjorda markytor är vattenspelet också en del av stadens klimatanpassning och bidrar till ett bättre mikroklimat på platsen, säger Johan Blomqvist, projektledare på stadsmiljöförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kan stängas av vid behov</strong></h2><p>Vattenspelet kommer att vara i drift under sommarhalvåret, men kan stängas av vid behov. Det gör att ytan kan användas för demonstrationer, konserter, marknader och andra evenemang – något som är viktigt för Götaplatsens roll som stadens stora mötesplats.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Om upprustningen av Götaplatsen</strong></h3><p>Upprustningen av Götaplatsen ingår i stadens långsiktiga arbete med att utveckla Avenyn och de centrala stadsmiljöerna.</p><p>Planerad byggstart är 2027 och arbetet beräknas vara klart under 2028.</p><p>Kostnaden för vattenspelet ska enligt beslutet i stadsmiljönämnden inte överstiga åtta miljoner kronor.</p></div><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p><br></p>

Barn leker i vattenstrålar som stiger upp ur stenbeläggning

Nytt vattenspel på Götaplatsen

<p>Göteborgs Stads kommunfullmäktige har nu fattat alla nödvändiga beslut för den kommande om- och tillbyggnaden av Göteborgs konstmuseum.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="556" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anna_Rosengren_-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149120" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anna_Rosengren_-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anna_Rosengren_-1000-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anna_Rosengren_-1000-768x427.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anna_Rosengren_-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anna_Rosengren_-1000-520x289.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anna_Rosengren_-1000-730x406.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna Rosengren, förvaltningsdirektör för kulturförvaltningen. Foto: Julia Sjöberg</figcaption></figure><p>– Satsningen på ett om- och tillbyggt konstmuseum är en satsning på Göteborg – och kommer att stärka hela staden som besöksmål och kulturstad. Vi välkomnar beslutet som betyder att vi nu kan ta arbetet vidare till nästa nivå tillsammans med fastighetsägaren Higab, säger Anna Rosengren, förvaltningsdirektör för kulturförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Århundradets konsthändelse</strong></h2><p>Göteborgs konstmuseum är ett av norra Europas främsta museer för bildkonst. Det ligger dessutom i en av Göteborgs mest ikoniska och kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Men för att kunna fortsätta bedriva och utveckla verksamheten krävs en omfattande om- och tillbyggnad. Satsningen kommer bland annat att ge bättre villkor för konstsamlingen och dubbelt så stora publika ytor.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="722" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Patrik-Steorn-_foto_CarlAnder-800-722x1024.jpg" alt="" class="wp-image-149118" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Patrik-Steorn-_foto_CarlAnder-800-722x1024.jpg 722w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Patrik-Steorn-_foto_CarlAnder-800-212x300.jpg 212w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Patrik-Steorn-_foto_CarlAnder-800-768x1089.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Patrik-Steorn-_foto_CarlAnder-800-250x354.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Patrik-Steorn-_foto_CarlAnder-800-520x737.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Patrik-Steorn-_foto_CarlAnder-800-730x1035.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Patrik-Steorn-_foto_CarlAnder-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 722px) 100vw, 722px" /><figcaption class="wp-element-caption">Patrik Steorn, museichef på Göteborgs konstmuseum. Foto: Carl Ander</figcaption></figure><p>– Vi är mycket glada över detta beslut som innebär att vi kan fortsätta planeringen för framtidens konstmuseum. Det nya museet blir århundradets konsthändelse i Göteborg och kommer att kunna erbjuda unika konstupplevelser för många kommande generationer på Götaplatsen, säger Patrik Steorn, museichef på Göteborgs konstmuseum.</p><p>Enligt nuvarande tidplan kommer konstmuseet att stänga 2028 och öppna igen 2032.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Effekter av om- och tillbyggnaden</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborg &amp; Co bedömer att det om- och tillbyggda museet kommer att ge turismekonomiska effekter på 130 miljoner kronor årligen</li><li>Kulturförvaltningen bedömer att antalet besökare kommer att öka från dagens 250 000 personer per år till cirka 500 000 besökare per år</li><li>Business Region Göteborg framhåller att investeringen bidrar till att attrahera kompetens och företag till staden</li><li>Göteborgs universitet bedömer att investeringen stärker universitetets attraktionskraft</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborgskonstmuseum.se/konstmuseet-byggs-om" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Konstmuseum: Läs mer om museets om- och tillbyggnad</a></p></div><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

Klart för om- och tillbyggnad av Göteborgs konstmuseum

<p>Bron ansluter till Hornsgatan norr om Säveån och förbinder på så sätt Byfogdegatan på åns södra sida med Artillerigatan på åns norra sida. Den är en av många åtgärder för att bryta barriärer och underlätta framkomlighet, när Gamlestaden växer och utvecklas.</p><p>Själva brokonstruktionen kommer att vara klar i höst.</p><p>– Därefter återstår arbeten med anslutande gator, mark och trafikanordning innan vi kan öppna bron för trafik. Det planerar vi att göra senast hösten 2027, säger Stefan Granander, projektledare, exploateringsförvaltningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-nordost/gamlestaden" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg växer: Gamlestaden</a></p></div><p><em>I filmen (1:29 min) berättar och visar Fabian Algulin, platschef på Mark &amp; energibyggarna, hur bron byggs i och över Säveån. Film: Yousef Boussir</em></p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/93/93NBCF6J9Z.jpg" /><iframe title="Hornsgatebron - del 1 - SOME - MED TEXT" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/93NBCF6J9Z?theme=&#038;autoPlay=false" allow="autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></div></div>

Ny bro över Säveån byggs i Gamlestaden

<p>– Det här är en plan med många samhällsviktiga funktioner, framför allt för Polisen men även nya studentbostäder som är prioriterade, säger stadsbyggnadsdirektör Henrik Kant.</p><p>Planen innehåller bland annat ett nytt polishus, studentbostäder, kontor och centrumverksamhet. Ullevi tennis ska också få nya lokaler.</p><h2 class="wp-block-heading">Förtätning i ett central läge</h2><p>&nbsp;– Domstolens beslut innebär att exploatörerna nu kan gå vidare och påbörja genomförandet av detaljplanen, säger Arvid Törnqvist, enhetschef och projektägare på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><p>Syftet med detaljplanen är att förtäta i ett centralt läge i Göteborg och skapa ett mer stadsmässigt område med trygga gator. Planen omfattar cirka 130 000 kvadratmeter och byggnader på mellan fyra och 18 våningar.</p><p>Utbyggnaden i området kommer att ske stegvis. Bygget av det nya polishuset är tänkt att starta tidigt men ska föregås av bland annat bygglov och en arkeologisk slutundersökning.</p><p>Exploatörer i området är Vasakronan, SGS Studentbostäder, Wallenstam och Fontell fastighets AB.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länkar:</strong> <br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/smalandsgatan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Smålandsgatan</a></p><p><a href="https://www.mynewsdesk.com/se/goteborgsstad/pressreleases/domstolens-beslut-ger-klartecken-till-smaalandsgatan-3437231" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Domstolens beslut ger klartecken till Smålandsgatan</a></p></div>

Klartecken för detaljplanen vid Smålandsgatan

<p>Länge har markbeläggningen på Munkebäckstorget varit ojämn och sprucken vilket har begränsat tillgängligheten på torget. I höst startar upprustningen av torget och de gamla betongplattorna byts till tåligt marktegel i rödorangea skiftningar som till största delen läggs i ett fiskbensmönster.</p><p>– Marktegel har väldigt lång hållbarhet och ytan blir slät, vilket är mycket mer tillgängligt än till exempel smågatsten. Fiskbensmönster är också tåligt för trafik som ibland behöver köra in på torget, bättre än betongplattor som lättare spricker. Markteglet håller också samma färg även om det slits ner, berättar landskapsarkitekt Gunilla Gombrii.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mer grönska och fler sittplatser</strong></h2><p>Munkebäckstorget kommer också att bli grönare och lummigare. Träd ska planteras både i grupper och i rader. De nya träden kommer att ha skira kronor som släpper igenom mycket sol till torget.</p><p>Planteringar med buskar och perenner kommer att följa årstidsväxlingar med inslag av vintergröna växter. Runt och intill planteringar och träd blir det flera nya sittplatser. Långbänkar och bänkbord att sitta och äta vid kommer att göra torget mer till en social mötesplats.</p><p>– Munkebäckstorget är ett torg där många besökare rör sig redan i dag. Vårt mål är att ännu fler ska hitta till torget och framför allt vilja stanna till. Man ska kunna välja om man vill sitta på en trevlig uteservering eller bara sätta sig och prata med några vänner och kanske ta en glass under träden medan barnen busar kring den nya skulpturen, berättar projektledare Malin Fornstedt</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="606" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Munkebackstorget-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148563" style="aspect-ratio:1.6501781229924664;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Munkebackstorget-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Munkebackstorget-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Munkebackstorget-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Munkebackstorget-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Munkebackstorget-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Munkebackstorget-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Visualisering: Sweco</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lekbar konst för stora och små</strong></h2><p>En knopliknande lekskulptur kommer att få en plats i anslutning till en av sittplatserna nära entrén till BVC.</p><p>– Skulpturen Omkring är en låg skulptur som inbjuder till lek och samvaro. Det är en organisk och mjukt slingrande rörform som varierar i tjocklek, reser sig, loopar och vilar samtidigt stadigt i en sammanhållen gestalt, förklarar konstnären Eva Hild</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mer tillgängliga och inbjudande entréer</strong></h2><p>Gångvägen mellan spårvagnshållplatsen och torget har tidigare varit smal och kantad av bilar. Nu blir gångstråket bredare och mer öppet, vilket gör det enklare och tryggare att ta sig mellan hållplatsen och torget.</p><p>I torgets nordöstra del byts den branta rampen upp till torget ut mot en mer tillgänglig lösning. Den nya rampen får en lutning som är hälften så brant som i dag. För att ge plats åt rampen flyttas trappan närmare husfasaden.</p><p>I arbetet med utformningen av ramp och trappa är målet att två av de befintliga, friska träden får stå kvar och fortsätta bidra till en grön och välkomnande entré till torget.</p><p>Upprustningen planeras vara klar i juli nästa år.</p><p></p><p></p>

Munkebäckstorget ska bli en grönare och mer tillgänglig mötesplats

<p>– Tanken med den här satsningen är att skapa ett levande ekosystem av platser där invånare, föreningar och näringsliv tillsammans utforskar och konkretiserar omställningen till ett hållbart Göteborg, säger Mats Alfredson, planeringsledare på förvaltningen för demokrati och medborgarservice.</p><p>Projektet ”Lärande omställningsplatser för ett ekologiskt och socialt hållbart Göteborg” har fått 5,1 miljoner från Tillväxtverket och kommer att pågå under tre år.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="543" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148511" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000-300x163.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000-768x417.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000-250x136.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000-520x282.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/omstallningsplatser-1000-730x396.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Projektet ”Lärande omställningsplatser för ett ekologiskt och socialt hållbart Göteborg” ska skapa förutsättningar för göteborgarna att leva hållbart. På bilden från vänster: Ulrica Ramstedt, demokrati och medborgarservice, Madeleine Källvenius, socialförvaltningen Sydväst, Cecilia Helsing, Omställningslabbet, Anki Kallenberg, Community center Brunnsbo, Mats Alfredson, demokrati och medborgarservice. Foto: Ebba Pielage</figcaption></figure><p>–&nbsp;Det är fantastiskt roligt att vi har lyckats få extraresurser för att förstärka arbetet med de politiska uppdrag som vi redan har. Här handlar det om att vi ska göra det enklare att bli delaktig i omställningsarbetet genom konkret ´action´, säger Mats Alfredson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Medskapande mötesplats i Brunnsbo</strong></h2><p>Tre olika platser som redan i dag arbetar framgångsrikt med omställning har valts ut som ambassadörsplatser i projektet. En av dem är Community center Brunnsbo som är en medskapande mötesplats som drivs av socialförvaltningen Hisingen, Bostadsbolaget och Stena fastigheter.</p><p>–&nbsp;De jobbar verkligen utifrån och in och lyssnar på invånarna vad de är intresserade av. Aktiviteterna har också ofta en ekologisk kontext. De har bland annat satt igång tillsammansodlingar i pallkragar, byggt utomhuskök, haft fixardagar och cykelreparatörer på plats och ett solidariskt kylskåp där man tar hand om och delar ut mat som skulle ha slängts annars, säger Mats Alfredson.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="497" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148523" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000-300x149.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000-768x382.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000-250x124.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000-520x258.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/fritidsbanken-1000-730x363.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Allt som lånas ut på Fritidsbanken är återbrukat. Foto: Linnea Hagman</em></figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Frölunda torg strategiskt viktigt</strong></h2><p>De övriga två ambassadörsplatserna är Omställningslabbet i Frihamnen samt Fritidsbanken och området kring Frölunda torg. Omställningslabbet är en öppen arena där den som vill kan vara med och förverkliga sina idéer om framtidens hållbara stad. På Fritidsbanken kan man gratis låna sport- och fritidsutrustning.</p><p>–&nbsp;Vi kommer inte bara jobba med Fritidsbanken, utan även med föreningslivet, företagen och bostadsbolagen i området. Frölunda torg är också en strategiskt viktig plats om man vill nå invånarna i sydvästra Göteborg, som har bland de högsta ekologiska fotavtrycken i staden, säger Mats Alfredson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska lyssna på invånarnas behov</strong></h2><p>Exakt vad som kommer att hända på platserna under de tre åren är inte bestämt, men projektets pengar kommer att ge verksamheterna möjlighet att både utveckla det de redan gör och testa nya saker.</p><p>–&nbsp;Vi kommer att lyssna på vad invånarna behöver, vill och är intresserade av. Det handlar inte bara om vad vi ska göra utan hur vi gör det är minst lika viktigt. Grejen här är att både staden, civilsamhället, företagen och invånarna ska lära oss genom att göra nya saker tillsammans, säger Mats Alfredson.&nbsp;&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="561" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148525" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000-768x431.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/brunnsbo-community-center-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mötesplatsen Community center i Brunnsbo.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Delar med sig av lärdomar</strong></h2><p>En viktig del i projektet är också att dela med sig av sina lärdomar till andra och att Göteborgs Stad blir bättre på att jobba praktiskt med omställning.<br><br>–&nbsp;Steg ett är att ambassadörsplatserna stärker sin egen verksamhet, samverkar och lär sig av varandra. Nästa steg är att vi delar med oss av metoder som vi har testat och som har varit framgångsrika till andra omställare i Göteborgsregionen. Det tredje steget är att Göteborgs Stad som organisation ska hämta hem lärdomar om olika sätt att bedriva konkret miljö- och klimatomställning, säger Mats Alfredson.</p><p>Så här säger utvecklingsledarna för de tre utvalda platserna:<br></p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="652" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800.jpg" alt="" class="wp-image-148512" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800-300x245.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800-768x626.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800-250x204.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800-520x424.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Cecilia_Helsing_800-730x595.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption"><strong>Cecilia Helsing, projektledare för Omställningslabbet och planeringsledare för platsutveckling på stadsmiljöförvaltningen:</strong></figcaption></figure><p>–&nbsp;Erfarenheterna från Omställningslabbet visar verkligen vilket behov det finns av mötesplatser kring hållbarhet, där privatpersoner och föreningar har möjlighet att träffas och utbyta kunskap, testa idéer och genomföra projekt. Min förhoppning är att projektet Lärande omställningsplatser ska underlätta för fler sådana här platser att etableras och att de ska kunna finnas kvar på lång sikt.<br><br></p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="559" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148513" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000-768x429.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Anki-Kallenberg-utvecklingsledare-Community-center-Brunnsbo-1000-730x408.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption"><strong>Anki Kallenberg, utvecklingsledare på Community center Brunnsbo och på socialförvaltningen Hisingen:</strong></figcaption></figure><p>–&nbsp;På Community center Brunnsbo vill vi stärka tilliten mellan människor och öka känslan av trygghet genom att utgå från vad invånare har för behov och önskemål i området. Utifrån det bygger vi en medskapande mötesplats. Genom projektet kommer vi få tillfälle att stärka och bygga på det vi redan gör, men vi kommer också få möjlighet att utveckla verksamheten. Sedan vi byggde ett utekök i Brunnsbo har vi haft en dröm om ett återbrukat växthus bredvid köket. Det skulle kunna vara något konkret som skapas utifrån projektet.<br><br></p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1022" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800.jpg" alt="" class="wp-image-148514" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800-235x300.jpg 235w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800-768x981.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800-250x319.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800-520x664.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Madeleine-800-730x933.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption"><strong>Madeleine Källvenius, utvecklingsledare miljö på socialförvaltningen Sydväst (Frölunda torg/Fritidsbanken):</strong></figcaption></figure><p>–&nbsp;Det här projektet möjliggör att öka platsens kapacitet att arbeta med verksamhetsutveckling. Med stärkt samverkan kring Frölunda torg kan vi öka effekten av cirkulär konsumtion, öka delaktigheten och nå nya målgrupper och bidra konkret till Göteborgs Stads miljö- och klimatprogram och genomförandet av Agenda 2030</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/motion-och-halsa/fritidsbanken" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Fritidsbanken</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-parker-och-stadsmiljoer/omstallningslabb-frihamnen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Omställningslabbet Frihamnen</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/community-center-brunnsbo" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Community center Brunnsbo</a></p></div><p><br></p>

Tre platser ska visa vägen till en hållbar stad

<p>Sveriges befolkning ökade med 0,2 procent förra året. Det är den lägsta ökningstakten som uppmätts under 2000-talet. Samtidigt minskade befolkningen i 180 av landets 290 kommuner.</p><p>– Befolkningsutvecklingen är dämpad i hela Sverige. Det beror framför allt på att barnafödandet har minskat, att invandringen går ner och att vi har en hög utvandring, säger Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret.</p><h2 class="wp-block-heading">Färre barnfamiljer har flyttat ut</h2><p>Göteborgs ökning på 4 283 personer motsvarar 0,7 procent. Det är en lägre nivå än under de senaste 10–15 åren och i nivå med pandemiåren. Men jämfört med andra kommuner står Göteborg starkt.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><strong><em>&#8221;Även om ökningen är historiskt låg är vi den kommun som växer mest. De senaste fem åren har Göteborg vuxit klart mest av alla kommuner i Sverige. Det beror bland annat på att det har byggts mycket här och att vi har en attraktiv arbetsmarknad&#8221;</em></strong><br><br>Henrik Söderholm.</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="554" height="728" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Henrik_554.jpg" alt="" class="wp-image-148425" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Henrik_554.jpg 554w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Henrik_554-228x300.jpg 228w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Henrik_554-250x329.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Henrik_554-520x683.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 554px) 100vw, 554px" /><figcaption class="wp-element-caption">Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret.</figcaption></figure></div></div><p>– Även om ökningen är historiskt låg är vi den kommun som växer mest. De senaste fem åren har Göteborg vuxit klart mest av alla kommuner i Sverige. Det beror bland annat på att det har byggts mycket här och att vi har en attraktiv arbetsmarknad, säger Henrik Söderholm.</p><p>Konjunkturen och det höga ränteläget gör också att fler väljer att stanna kvar i Göteborg.</p><p>– Det vi kan se är att de senaste åren har lite färre barnfamiljer flyttat till kranskommunerna jämfört med tidigare. Det är sannolikt kopplat till konjunkturläget och nedgången på bostadsmarknaden och kan ändras framöver, säger Henrik Söderholm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Liten ökning av födda barn i Göteborg</strong></h2><p>En viktig förklaring till den svaga befolkningsökningen är det rekordlåga barnafödandet. Fruktsamheten i Sverige är den lägsta som någonsin uppmätts. Men i Göteborg ökade den under 2025 från 1,33 till 1,34 barn per kvinna.</p><p>– Fruktsamheten har gått ner sedan 2010. Ökningen förra året är inget trendbrott, men det är i alla fall ett tecken på att det inte fortsatte nedåt, säger Henrik Söderholm.</p><p>Samtidigt är det fjärde året i rad som antalet födda ligger på en lägre nivå än tidigare. Totalt föddes 6 878 barn i Göteborg under 2025.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="531" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/foto-peter-kvarnstrom-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148426" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/foto-peter-kvarnstrom-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/foto-peter-kvarnstrom-1000-300x159.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/foto-peter-kvarnstrom-1000-768x408.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/foto-peter-kvarnstrom-1000-250x133.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/foto-peter-kvarnstrom-1000-520x276.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/foto-peter-kvarnstrom-1000-730x388.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Förra året växte Göteborg med 4 283 invånare. Det var mest i hela Sverige, trots att ökningen är låg jämfört med tidigare år. Peter Kvarnström</figcaption></figure><p>– Det påverkar redan nu antalet barn i förskolan och kommer att fortsätta göra det. Det låga barnafödandet kommer också att märkas i skolan längre fram, säger Henrik Söderholm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Migration och omvärld påverkar</strong></h2><p>Även migrationen i Sverige förändrades förra året. Invandringen minskade under 2025, bland annat eftersom färre personer från Ukraina folkbokfördes jämfört med året innan. Samtidigt är utvandringen fortsatt hög.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så här förändrades befolkningen i Göteborg 2025</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Befolkningen ökade med 4 283 personer (+0,7 procent)</li><li>Störst folkökning av alla kommuner i Sverige</li><li>De senaste fem åren har Göteborg ökat med 30 200 personer</li><li>Nästan 800 fler personer flyttade till Göteborg från andra kommuner än från</li><li>6 878 barn föddes under året</li><li>Fruktsamheten ökade svagt från 1,33 till 1,34 barn per kvinna</li><li>Invandringen minskade med 1 700 personer jämfört med 2024</li><li>Sista kvartalet ökade befolkningen med 28 personer</li></ul><p><br><strong>Länk: </strong><a href="https://www.scb.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Statistikmyndigheten SCB</a></p></div><p>– En del av ökningen de senaste åren beror på att Skatteverket har arbetat med att avregistrera personer som inte längre bor i Sverige. Men utvandringen har ökat även utan dessa avskrivningar, säger Henrik Söderholm.</p><p>Årets sista kvartal sticker ut. Då ökade Göteborgs befolkning med endast 28 personer. Det är den lägsta ökningen under ett fjärde kvartal på hela 2000-talet.</p><p>Hur utvecklingen ser ut framöver är därför svårt att säga. Mycket beror på konjunkturen, bostadsmarknaden och hur barnafödandet utvecklas.</p><p>– Det är flera osäkerheter just nu. Men även i ett tuffare läge visar siffrorna att Göteborg fortsätter att vara en attraktiv stad, säger Henrik Söderholm.</p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p><br></p>

Rekordlåg folkökning – men Göteborg växer mest

<p>I filmen möts Saman Salih, invånarguide på Hisingen, och Alexandra Romanov, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen, för att prata om vad som planeras i Biskopsgården och hur tankarna går kring utvecklingen.</p><h2 class="wp-block-heading">4000 nya bostäder</h2><p>Under de kommande 10–20 åren planeras cirka 4000 nya bostäder, där omkring 1000 är mindre villor och radhus. Nya skolor, förskolor, äldreboenden, lekplatser och parker ska byggas och Svarte mosse ska utvecklas till en stadspark. Det som byggs ska inspireras av trädgårdsstadens principer, där olika typer av hus byggs med närhet till gröna gårdar, parker och gator med träd.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.goteborg.se/stadsutvecklingbiskop" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Stadsutveckling Biskop</a></p></div><p></p><p></p>

En man som bott i Biskopsgården i nästan tre decennier promenerar genom området och möter en stadsutvecklare bland höghus, grönområden och slingrande gångvägar. De talar om framtidsplaner där nya bostäder, skolor och småstadskvarter ska växa fram i en grön trädgårdsstad, inramad av träd, berg och öppna parker. Samtidigt vilar fokus på att bevara naturens närhet och låta de boendes röster forma hur området ska utvecklas.

Så planeras Biskopsgården

<p>Idrotts- och föreningsnämnden beslutade redan 2019 om en totalrenovering och tillbyggnad av Frölundabadet. Badet stängdes för allmänheten 2023 och hittills har hela insidan av badet rivits ut så att det bara är betongen kvar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Försenat i flera omgångar</strong></h2><p>Under åren har flera utmaningar gjort att genomförandet och upphandlingen av entreprenör har dragit ut på tiden.</p><p>–&nbsp;Tyvärr har projektet försenats i flera omgångar, det kan vi som förvaltning bara beklaga. Det har dock varit viktigt för oss som ansvarar för fastigheten att känna trygghet i att vi väljer rätt metoder för genomförandet och knyter en seriös och kompetent entreprenör som klarar av ett totalåtagande till projektet, säger projektledaren Mattias Ivarsson på stadsfastighetsförvaltningen.</p><p>Ändringar i projektets tid och omfattning har också påverkat den ursprungliga budgeten. Beslutande nämnder (idrotts- och föreningsnämnden och stadsfastighetsnämnden) behövde därför i början av 2026 godkänna en ny hyresnivå och utökad budget.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Detta ska göras på Frölundabadet</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Utbyggnad med ny undervisningsbassäng (höj- och sänkbar botten).</li><li>Utbyggnad med ny utvändig vattenrutschkana.</li><li>Relaxavdelning.</li><li>Nya ytskikt i hela badhuset.</li><li>Fler omklädningsrum anpassade till dagens tillgänglighetskrav.</li><li>Ny vattenreningsanläggning och nya rör-, el- och styrsystem.</li></ul><p><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/frolunda---hogsbo/frolundabadet-ombyggnad" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Frölundabadet – ombyggnad</a></strong></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Badet öppnar våren 2028</strong></h2><p>Den nya tidplanen är att Frölundabadet ska kunna fylla bassängerna för badsugna besökare under våren 2028. Anläggningen kommer även i fortsättningen att drivas av idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><p>–&nbsp;Vi ser fram emot att kunna öppna ett renoverat och lite större Frölundabad. Den nya undervisningsbassängen ger bättre förutsättningar för simundervisning, som på sikt bidrar till ökad simkunnighet. Rutschkanan kommer göra anläggningen attraktiv för familjer. Vi hoppas också att den uppmuntrar de lite äldre barnen att fortsätta besöka simhallen och vara aktiva längre upp i åldrarna, säger Jessica Fridén, verksamhetsutvecklare bad och friskvård på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="519" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bassang-frolundabadet-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148243" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bassang-frolundabadet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bassang-frolundabadet-1000-300x156.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bassang-frolundabadet-1000-768x399.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bassang-frolundabadet-1000-250x130.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bassang-frolundabadet-1000-520x270.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/bassang-frolundabadet-1000-730x379.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Frölundabadet stängde för allmänheten 2023. Då revs hela insidan av badet så att bara betongen blev kvar. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p></p><p><br></p>

Nu börjar renoveringen av Frölundabadet

<p>De två västra flyglarna har redan stängts av för allmänheten för att de känsligaste växterna ska kunna flyttas eller täckas över.</p><p>En del av kameliorna kommer att flyttas ut i Palmhusets mittdel så att du som besökare kan ta del av deras vackra vinterblomning. </p><p>Under blästringsarbetet från mitten av mars till slutet av april kommer hela byggnaden att vara stängd för besökare.  Aktuella öppettider hittar du på <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a201662875824940" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Trädgårdsföreningens webbplats.</a><br></p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bra erfarenheter från tidigare arbeten</strong></h2><p>Även om den här sista etappen är omfattande, eftersom man gör två flyglar på samma gång, så beräknas den här etappen inte ta längre tid. Entreprenören FO Peterson har med sig all kunskap från de tidigare etapperna, och det som ska göras är detsamma.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Läs mer och se filmer från Palmhusets restaurering<br></h3><p><strong>Länk:  </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20232249449209" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><strong>Restaureringen av Palmhuset</strong></a></p></div><p>Det handlar framför allt om att blästra och måla gjutjärnsstommen, byta ut glaset, bygga nya växtbänkar och installera det nya befuktningssystemet och ny belysning. Detta är också de lite svalare husen som inte har fullt lika känsliga växter.<br><br>Om allt går enligt planen kommer Palmhuset vara helt färdigrestaurerat i oktober 2026.<br></p>

Renoveringen av Palmhuset går in på sista etappen

<p>Häng med till den vintriga och glada invigningsceremonin, minglet och premiärturen och hör vad göteborgarna tycker om nya linje 12.</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/poddar-och-video/filmer%20om%20stadsutveckling/filmserien-sparvagsbyggarna-projekt-frihamnen-lindholmen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Se alla avsnitt av filmserien Spårvägsbyggarna här</a></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Ny spårväg mellan Frihamnen och Lindholmen</h3><ul class="wp-block-list"><li>Det första spadtaget för spårvägsbygget togs i juni 2023 och projektet har hållit både tidplan och budgeten på 700 miljoner kronor (2020 års penningvärde).</li><li>Projektet finansieras inom ramen för Sverigeförhandlingen. Det innebär att staten står för hälften medan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen står för 25 procent var.</li><li>Den nya spårvägen är 2,8 kilometer lång med tre nya hållplatser: Jubileumsparken, Pumpgatan och Lindholmen. Samtidigt anpassas busstrafiken på Hisingen efter den tillkommande spårvägstrafiken.</li><li>Den nya spårvägen är den första etappen i en omfattande utbyggnad av spårvägsnätet i Göteborg, inte minst på Hisingen.</li></ul><p><strong>Länk:</strong>&nbsp;<a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg växer</a></p></div><p></p>

Se åttonde och sista delen av Spårvägsbyggarna

<p>Backa på Hisingen har ett aktivt föreningsliv och området är i stort behov av en ny sporthall. I nuläget är föreningsverksamheten utspridd till flera andra idrottshallar vilket försvårar för föreningarna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Välbesökt idrottsområde</strong></h2><p>Den nya sporthallen byggs vid Backavallen, som är ett välbesökt idrottsområde med flera bollplaner, en näridrottsplats och två tennisplaner. Förutom inomhussporterna är både fotboll och amerikansk fotboll etablerade i området.</p><p>– Vi har kämpat länge för att få till en sporthall i området. Det har känts som ett svek mot föreningarna i Backa, som blev lovade en hall för längesen. Därför känns detta extra bra. Sporthallen blir ett positivt tillskott för hela Hisingen, säger Bettan Andersson, ordförande i idrotts- och föreningsnämnden.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Läktare med plats för 150 åskådare</strong></h2><p>Byggnaden kommer innehålla en fullmåttshall, en aktivitetssal och en läktare med 150 platser. Det skapar goda förutsättningar för att ta emot åskådare vid mindre tävlingar och cuper. Även allmänhet och skola kommer ha möjlighet att hyra tider i hallen.</p><p>– Det känns mycket bra att bygget startat. I dag är vår verksamhet främst i Skälltorpsskolans sporthall, som saknar fullmått och läktare. Seniorerna tränar i Lundbystrandshallen. En sporthall i området möjliggör en mer samlad verksamhet och starkare sammanhållning, säger Karin Östring Bergman från Backa handbollsklubb.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/idrotts--och-foreningsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Idrotts- och föreningsförvaltningen</a></p></div><p></p><p></p><p></p>

Ny sporthall byggs i Hisings Backa

<p>I Gamlestaden pågår ett långsiktig områdesutvecklingsarbete som omfattar Göteborgs Stad, fastighetsägarna och polisen. I samband med att Göteborgs konsthall nu etablerar sig i Gamlestaden arrangerades i förra veckan en workshop i Medborgarhuset där 100 personer deltog.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="668" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/duo-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147236" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/duo-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/duo-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/duo-1000-768x513.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/duo-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/duo-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/duo-1000-730x488.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ann-Sofi Roxhage, chef för konsthallen, och Helena Holmberg, utvecklingsledare på socialförvaltningen Nordost. “Vi är otroligt glada över att så många deltog i workshopen och visade sitt engagemang.” Foto: Sofia Eriksson</figcaption></figure><p>–&nbsp;Det var fantastiskt roligt, med hög energi i rummet och många bra samtal och produktiva möten, säger Helena Holmberg, från socialförvaltningen Nordost som var en av arrangörerna av workshopen. &nbsp;</p><p>– Att konsthallen landar i stadsdelen var en drivkraft bakom workshopen. De gör sig till en del i stadsdelens community och sociala väv och alla vi andra som arbetat länge med Gamlestadens utveckling hämtar mycket energi i konsthallens närvaro och sätt att arbeta, säger Helena Holmberg.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Unga stadsutvecklare deltog i workshopen</strong></h2><p>Deltagare i workshopen var fastighetsaktörer, konstnärer och kulturaktörer, lokala företagare samt tjänstepersoner från Göteborgs Stads olika förvaltningar som stadsbyggnad, exploatering, stadsmiljö och kultur.</p><p>Ungdomar från Unga stadsutvecklare, ett projekt som drivs av socialförvaltningen Nordost, medverkade också, och en av dem var Miriam Saidi.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="736" height="852" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Miriam-736.jpg" alt="" class="wp-image-147235" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Miriam-736.jpg 736w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Miriam-736-259x300.jpg 259w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Miriam-736-250x289.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Miriam-736-520x602.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Miriam-736-730x845.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 736px) 100vw, 736px" /><figcaption class="wp-element-caption">Miriam Saidi ingår i gruppen Unga stadsutvecklare, ett projekt som drivs av socialförvaltningen Nordost. Hon uppskattade möjligheten att få medverka på workshopen. Foto: Sofia Eriksson</figcaption></figure><p>– Som ung stadsutvecklare kan man säga att vi fungerar som ungdomsarkitekter, och jobbar med att få in ungas åsikter och perspektiv i frågor som rör stadsutveckling. Att få vara med i den här workshopen var väldigt givande, det var ett forum jag aldrig varit med om tidigare, säger hon.</p><p>Miriam Saidi uppskattade att allmänheten, och unga bjöds in till workshopen för att kunna bidra.</p><p>– Även om Gamlestaden har utvecklats mycket redan finns det mycket kvar att göra. Så då är det bra att man lyssnar på allmänheten nu i stället för när allt är klart och frågar oss i efterhand vad vi tycker. Att vi unga får chansen att komma med input är värdefullt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad bör prioriteras i Gamlestaden, tycker du?</strong></h2><p>– I slakthusområdet behöver man öka tryggheten, flera delar min åsikt att man känner sig mer otrygg just där. Jag tycker dock att olika områden i Gamlestaden har väldigt olika prioriteringar. Det är ett splittrat område med exempelvis olika estetik på varje station och även ekonomiskt splittrat. Det behöver man också jobba med, säger Miriam Saidi.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Vi gjorde många nya bekantskaper&#8221;</strong></h2><p>För Ann-Sofi Roxhage, chef för konsthallen, var det självklart att vara med och bjuda in till workshopen.</p><p>–&nbsp;Det är ett ansvar vi har, att lära känna platsen och de som verkar här. Vi behöver vara delaktiga och förstå platsens möjligheter och utmaningar, säger hon och fortsätter:</p><p>– Vi gjorde många nya bekantskaper och det var ett bra tillfälle för oss att känna av vilka förväntningar som finns på vår etablering i området. Vilka möjligheter till samarbete ser man och hur kan vi tillsammans skapa ett bra och trevligt område?</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill ha bättre belysning i området</strong></h2><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="613" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Workshop-1000-ii.jpg" alt="" class="wp-image-147238" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Workshop-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Workshop-1000-ii-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Workshop-1000-ii-768x471.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Workshop-1000-ii-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Workshop-1000-ii-520x319.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Workshop-1000-ii-730x447.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Under workshopen avhandlades frågor om kultur och hur man kan få området att kännas mindre uppdelat. Foto: Sofia Eriksson</figcaption></figure><p>Under workshopen framkom det bland annat att det behövs mer belysning i området för att öka tryggheten, och även att koppla ihop Gamlestadens olika delområden och stärka stråken med hjälp av konst och belysning.</p><p>– Jag uppfattade också en viss frustration över att det tar tid att genomföra saker. Jag hörde också en viss besvikelse och oro över att arbetet med detaljplanen för Slakthuset har avbrutits, säger Ann-Sofi Roxhage.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Vi vill ju vara en mötesplats för samtidskonst&#8221;</strong></h2><p>En annan viktig fråga under workshopen var hur man kan möjliggöra för kulturen i området, och se över möjligheterna att fylla de lokaler i stadsdelen som står tomma med just kulturverksamhet.</p><p>– Det finns ett rikt kulturliv och flera konstaktörer i Gamlestaden redan, så hur kan man få till bra möjligheter för dem att verka? Och hur kan vi som offentlig institution bidra? Vi vill ju vara en mötesplats för samtidskonst, dit besökare kan komma kostnadsfritt, hur kan vi samarbeta med andra i området, säger Ann-Sofi Roxhage.</p><p>Resultatet av workshopen ska redovisas senare och enligt Helena Holmberg var det tre år sedan man hade en liknande storworkshop.<br><br>– Den förra workshopen gav oss många konkreta resultat och många nya produktiva relationer, säger hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Storworkshop i stadsutveckling i Gamlestaden</h3><p>Genomfördes 2 december och arrangerades av socialförvaltningen Nordost, Göteborgs konsthall samt samarbetsplattformen BID Gamlestaden.</p><p><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://bidgamlestaden.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">BID Gamlestaden</a><br><a href="https://goteborgskonsthall.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs konsthall</a></p></div>

Stor workshop för att utveckla Gamlestaden

<p>Invigningsceremonin hålls vid hållplats Lindholmen med start klockan 12. På programmet står bland annat tal av regionstyrelsens ordförande Helén Eliasson och Göteborgs Stads borgmästare Aslan Akbas. Brunnsbo musikklasser står för underhållningen.</p><p>Innan ceremonin börjar kommer 100 biljetter till premiärturen att delas ut på plats.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Invigningsprogram 12 december:</h3><ul class="wp-block-list"><li>12-12.30: Invigningsceremoni</li><li>Cirka 12.45: Premiärturen avgår från hållplats Lindholmen mot Centrum</li><li>Den riktiga trafikstarten på den nya sträckan blir på söndag 14 december. Då kommer spårvagnarna börja trafikera linje 10, Lindholmen-Guldheden, och linje 12, Lindholmen-Mölndal.</li><li>Arrangörer är Göteborgs Stad och Västtrafik</li></ul></div><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="711" height="882" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagsbygge-711.jpg" alt="" class="wp-image-147128" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagsbygge-711.jpg 711w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagsbygge-711-242x300.jpg 242w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagsbygge-711-250x310.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagsbygge-711-520x645.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 711px) 100vw, 711px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Yousef Boussir</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Filmserien Spårvägsbyggarna</h3><p>I cirka ett och ett halvt år har serien Spårvägsbyggarna följt bygget av spårvägen mellan Frihamnen och Lindholmen. &nbsp;</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/poddar-och-video/filmer%20om%20stadsutveckling/filmserien-sparvagsbyggarna-projekt-frihamnen-lindholmen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Se alla avsnitt av Spårvägsbyggarna här</a></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Ny spårväg mellan Frihamnen och Lindholmen</h3><ul class="wp-block-list"><li>Det första spadtaget för spårvägsbygget togs i juni 2023 och projektet har hållit både tidplan och budgeten på 700 miljoner kronor (2020 års penningvärde).</li><li>Projektet finansieras inom ramen för Sverigeförhandlingen. Det innebär att staten står för hälften medan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen står för 25 procent var.</li><li>Den nya spårvägen är 2,8 kilometer lång med tre nya hållplatser: Jubileumsparken, Pumpgatan och Lindholmen. Samtidigt anpassas busstrafiken på Hisingen efter den tillkommande spårvägstrafiken.</li><li>Den nya spårvägen är den första etappen i en omfattande utbyggnad av spårvägsnätet i Göteborg, inte minst på Hisingen.</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg växer</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagn-ill-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147137" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagn-ill-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagn-ill-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagn-ill-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagn-ill-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagn-ill-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/sparvagn-ill-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Illustration: Göteborgs Stad</figcaption></figure>

Nu invigs nya spårvägen till Lindholmen

<p>Under det senaste året har Olof Palmes plats genomgått en omfattande upprustning. Torgytan har fått mer och varierad grönska året om, tydligare stråk, bättre belysning, nya sittplatser och plats för uteserveringar. Här finns också två scener som fungerar som sittflak, och på sikt tillkommer konst som bjuder in till lek för barnen.</p><p>– Olof Palmes plats har en viktig roll som mötesplats och knutpunkt och när staden växer kommer ännu fler människor att röra sig i området. Målet har varit att skapa en mötesplats som är trygg, trivsam och tillgänglig. Vår förhoppning är att den nya platsen ska bjuda in till mer folkliv med både spontana och planerade aktiviteter, men också att det ska bli ett ställe för vila och rekreation, säger Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare i Göteborgs Stad.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="647" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iv.jpg" alt="" class="wp-image-146963" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iv.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iv-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iv-768x497.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iv-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iv-520x336.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iv-730x472.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Förutom att grönskan gör torget till en trivsammare plats bidrar växterna till att dämpa buller, rena luften, ta hand om regnvatten och erbjuda skydd mot sol och vind. Foto: Christina Pettersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mycket återbruk</strong></h2><p>En stor del av materialet som använts vid upprustningen är återbrukat. Storgatstenen som ramar in planteringarna kommer från Första Långgatan och den röda muren utanför en av restaurangerna är en rest från den tidigare muren mellan torget och gatan. Även hallarna – de stora rektangulära stenarna som ligger inlagda i smågatstensytorna – är återbrukade.</p><p>– Kvalitet och hållbarhet går hand i hand. Genom att använda återbrukat material får vi en fin och varierad gestaltning samtidigt som vi minskar vår påverkan på klimatet, säger Marit Sternang, huvudprogramledare för Masthuggskajen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="621" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-ii.jpg" alt="" class="wp-image-146964" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-ii-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-ii-768x477.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-ii-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-ii-520x323.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-ii-730x453.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">På Olof Palmes plats finns nu flera nya sittplatser som bjuder in till häng, möten och vila. Foto: Christina Pettersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Plats med många funktioner</strong></h2><p>Olof Palmes plats är en viktig mötesplats för stadens nöjes- och kulturliv och används i många olika syften. Upprustningen har därför gjorts i dialog med göteborgare samt flera av de verksamheter och organisationer som finns i området.</p><p>– Jag tycker att vi har balanserat alla behov och önskemål och att vi har lyckats skapa en plats som är tydligare, ljusare och mer välkomnande. Den kan användas på många olika sätt samtidigt som den också blivit grönare, där de vintergröna buskarna skapar rumslighet och de växande träden bland annat ger skugga soliga dagar framöver, säger Johan Rehngren.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utmanande byggprojekt</strong></h2><p>Upprustningen av Olof Palmes plats har genomförts samtidigt som flera andra stora projekt pågår i närheten. Bland annat byggs Järntorget om för smidigare kollektivtrafik. Det har inneburit buller, störningar och tillfälliga vägar för både boende och verksamheter.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="635" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146965" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-768x488.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-520x330.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-730x464.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den nya belysningen gör Olof Palmes plats till en ljusare, tryggare och mer trivsam plats. De två scenerna fungerar också som sittflak. Foto: Christina Pettersson</figcaption></figure><p>– Det har varit en intensiv höst och vi är väldigt glada över att nu kunna öppna upp och göra platsen tillgänglig för alla igen, säger Marit Sternang.</p><p>Lördagen den 6 december firas Olof Palmes plats med musik, sång, tal och flera uppträdanden. Marit Sternang och Johan Rehngren kommer att stå på scen tillsammans med kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius, och de hoppas att göteborgare från hela staden kommer för att fira.</p><p>– Vi vill att så många som möjligt ska komma för att se hur fint torget blivit, men också för att uppleva det stora utbudet av kultur, restauranger och andra verksamheter som finns i området, säger Marit Sternang.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="595" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iii.jpg" alt="" class="wp-image-146966" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iii-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iii-768x457.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iii-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iii-520x309.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Olof-Palmes-plats-1000-iii-730x434.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Under sent 1800-tal fanns en representationsträdgård på den plats där Olof Palmes plats ligger i dag. Nu blir platsen återigen grönare med träd, buskar och blomsterplanteringar. Foto: Christina Pettersson</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">I<strong>nvigningsfest på Olof Palmes plats 6 december</strong></h3><p><strong>Detta händer på scenen klockan 14–15:15</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Kulturskolans slagverksensemble slår an tonen</li><li>Officiell invigning med Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare, Marit Sternang, huvudprogramledare för Masthuggskajen och Jonas Attenius, kommunstyrelsens ordförande Göteborgs Stad.- Fartfylld uppvisning på torget med några av Sveriges bästa på parkour och capoeira.</li><li>Julkör med Nordhemsskolans musikklass 9F.</li><li>Göteborg film festivals konstnärliga ledare Pia Lundberg avtäcker konstnärsaffischen för 2026 års festivaltillsammans med affischkonstnären Lovisa Sköld.</li><li>Folkteaterns vd Lotta Lekvall och konstnärliga ledare Frida Röhl tänder Folkteaterns nya, crowdfundade takskyltar tillsammans med Tomas von Brömssen.</li><li>Slagverkaren Anna Gustavsson framför ett stämningsfullt stycke på keramiska kärl gjorda av keramikern Eva Marie Kothe, arrangerat av Levande musik och annan konst.</li><li>Kristina Issa, Göteborgsbaserad artist, kompositör och sångerska, bjuder på drömsk pop och storslagna ljudlandskap.</li></ul><p><br><strong>Andra aktiviteter på och vid torget klockan 14–16</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Skapa din egen brunnslockspoesi och ta del av kända svenska poeters dikter på torgets brunnslock.</li><li>Adventspyssel och julrim för barn i alla åldrar. Delta i en kreativ pysselverkstad med Lagerhusets bibliotek.</li><li>Kliv in i bokbussens fantasifarkost. Slå dig ner och läs en stund eller låna med dig böcker hem.</li><li>Ta cykeln till Olof Palmes plats och få en kostnadsfri genomgång av växlar, bromsar och däck. Drop-in klockan 13:45–16. Först till kvarn gäller!</li></ul><p></p><p>Efter scenprogrammet fortsätter firandet på torget där verksamheter omkring Olof Palmes plats erbjuder mat, dryck och en rad olika aktiviteter.</p><p>Invigningen är ett samarbete mellan Göteborgs Stad ochSamverkan Masthuggskajen ideell förening.</p><p><strong>Länk</strong>: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkiv?id=324c64d7-455c-47a0-8c77-91187cd22335" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Invigning av Olof Palmes plats</a></p></div><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

Upprustningen av Olof Palmes plats firas med fest

<p>Syftet med lagändringarna i Plan- och bygglagen (PBL) är att göra reglerna enklare och ge fastighetsägare större möjlighet att påverka hur den egna fastigheten utvecklas. Det innebär bland annat att flera åtgärder som tidigare behövde bygglov inte längre gör det.</p><p>Samtidigt skärps kraven i områden som är viktiga för totalförsvaret eller har ett särskilt kulturhistoriskt värde. Detsamma gäller för områden som har vissa typer av skyddsbestämmelser i detaljplanen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><strong><em> &#8221;Det finns information om de nya reglerna på vår hemsida och där kommer vi fortsätta uppdatera allt eftersom. På boverket.se finns också information. Hittar man inte svaret på sina frågor där är man alltid välkommen att kontakta vår kundservice&#8221;</em></strong><br><br>Veronica Blixt</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="648" height="648" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/VeronicaBlixt-648.jpg" alt="" class="wp-image-146902" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/VeronicaBlixt-648.jpg 648w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/VeronicaBlixt-648-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/VeronicaBlixt-648-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/VeronicaBlixt-648-250x250.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/VeronicaBlixt-648-520x520.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 648px) 100vw, 648px" /><figcaption class="wp-element-caption">Veronica Blixt är verksamhetsutvecklare och projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt att ta reda på vad som gäller</strong></h2><p>Det nya regelverket innebär också att den som ska bygga får ett större ansvar. Det är du som fastighetsägare som ansvarar för att ta reda på vilka regler som gäller för det projekt som ska genomföras, till exempel om det kräver en ansökan om bygglov eller andra tillstånd, eller om det behöver göras en anmälan.</p><p>– Det innebär att det du ska bygga inte prövas av oss som myndighet innan du bygger. Om en anmälan kommer in blir det i stället en prövning i efterhand, i ett tillsynsärende, säger Veronica Blixt, verksamhetsutvecklare och projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/vad-ska-du-bygga/nya-regler-for-dig-som-ska-bygga-" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Nya regler för dig som ska bygga</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/stadsbyggnadsforvaltningens-kundservice/boka-vagledning-i-bygg--och-planfragor" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Boka vägledning i bygg- och planfrågor</a></p><p><a href="https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/uppdrag/nytt-regelverk-for-bygglov/foreslagna-pbl--andringar/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Boverket: Om ändringarna i Plan- och bygglagen</a></p></div><p>Från 1 december blir det också möjligt att söka frivilligt lov för åtgärder som egentligen är lovbefriade.</p><p>– Det kan vara bra om man till exempel bor i ett känsligt område eller har många grannar och vill vara säker på att man gjort rätt, säger Veronica Blixt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det går att återkalla ansökan</strong></h2><p>För den som redan har påbörjat ett bygglovsärende är det tidigare lagstiftning som gäller. Men det är också möjligt att återkalla bygglovsansökan om stadsbyggnadsförvaltningen inte tagit beslut och man bedömer att det inte behövs bygglov enligt de nya reglerna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad ska jag göra om jag är osäker på vad som gäller?</strong></h2><p>– Det finns information om de nya reglerna på vår hemsida och där kommer vi fortsätta uppdatera allt eftersom. På boverket.se finns också information. Hittar man inte svaret på sina frågor där är man alltid välkommen att kontakta vår kundservice. Men det är viktigt att komma ihåg att vi är en rådgivande funktion. Vi kan guida dig i vad som är viktigt att tänka på, men vi kan inte bedöma om den åtgärd du vill göra följer lagstiftningen eller inte. För att göra en sådan prövning behöver vi få in en ansökan, säger Veronica Blixt.</p><p>Eftersom ändringarna i lagen innebär en delvis ny rättspraxis rekommenderar hon också fastighetsägare att alltid uppdatera sig i samband med att man ska påbörja ett byggprojekt.</p><p>Och för den som inte har så bråttom med att börja bygga, kan det vara klokt att vänta med sina frågor.</p><p>– Vi gör så klart allt vi kan för att göteborgarna ska få svar på sina frågor. Men till en början kan det dröja längre än normalt innan man får svar, säger Veronica Blixt.</p><p></p><p></p>

Nya regler för bygglov

<p>Unga rörelsehindrade undrade varför vissa nybyggda eller ombyggda områden inte är så tillgängliga som de förväntat sig.</p><p>– Man kan stupa på näsan när man är ute och går. Det är lätt att snubbla och köra ner med hjulet mellan stenar så att det tar tvärstopp. Det är inte bra för oss i rullstol, säger Kristina Kindberg, som får medhåll av Astrid Steen, båda på Unga rörelsehindrade.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-2-800-768x1024.jpg" alt="" class="wp-image-146810" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-2-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-2-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-2-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-2-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-2-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-2-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><figcaption class="wp-element-caption">Det släta stråket för rullstolar och rullatorer går runt Järntorget, men det finns inget stråk tvärs över torget, vilket gör det otympligt och riskabelt att ta den snabbare vägen över torget. Foto: Helena Munther</figcaption></figure><p>De valde ut Olof Palmes plats vid Järntorget som en plats de önskat att det skulle vara mer framkomligt. Där fick de möta Erik Lönnroth på stadsmiljöförvaltningen och Maria Printz på stadsbyggnadsförvaltningen, som båda jobbar med att samhället ska bli mer framkomligt och flexibelt, att det ska bli ett samhälle för alla, något de brinner för.</p><p>Men det är inte alltid lätt då Göteborgs Stad även behöver ta hänsyn till att bygga med hänsyn till områdets kulturhistoria, miljö och ekonomiska aspekter.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Tillgänglighet har lika hög prioritet som kultur&#8221;</h2><p>På Olof Palmes plats vid Järntorget har mycket gjorts om. Men markbeläggningen gör att det blir väldigt skumpigt och oroligt att ta sig fram för personer med rullstol, rullator eller käpp och det är svårt att ta sig tvärs över torget från Draken till spårvagnshållplatserna. Det finns bara ett slätt stråk som går runt Olof Palmes plats och Järntorget, men ingen genväg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Att bygga en stad för alla</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborgs Stad arbetar för att bygga så tillgängligt som möjligt, så att alla ska kunna ta sig fram i offentliga miljöer.</li><li>Man utgår ifrån begreppet Universell utformning som handlar om att staden ska fungera för så många som möjligt och att vi alla är olika, med olika bakgrunder och behov.</li><li>Det handlar om att tänka jämlikt och flexibelt när vi planerar och bygger en stad. </li><li>Universell utformning är grundläggande för flera politikområden, som&nbsp;<a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2017/05/prop.-201617188" target="_blank" rel="noreferrer noopener">funktionshinder</a>,&nbsp;<a href="https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2019/01/politik-for-gestaltad-livsmiljo/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">gestaltad livsmiljö</a><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2017/05/prop.-201617188" target="_blank" rel="noreferrer noopener">funktionshinder, gestaltad livsmiljö</a>&nbsp;och&nbsp;<a href="https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181937-om-tillganglighet-till-digital_sfs-2018-1937/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">digital offentlig service</a>.</li></ul><p><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/tillganglighet-och-anvandbarhet/universell-utformning">Göteborgs Stad: Om universell utformning</a></p></div><p>– Varför prioriterar man kultur, när tillgänglighet har lika hög prioritet som kultur enligt lagen?, undrar Astrid Steen.</p><p>– Exakt, jag håller med. Det borde inte vara så, men det är en del av det förlegade dokumentet om stenstaden Göteborg. Vi har en stadsmiljöpolicy, där finns bland annat Stadens golv, som har slagit fast att vissa platser ska se ut så här, som på Järntorget, säger Erik Lönnroth, planeringsledare för universell utformning och tillgänglighet på stadsmiljöförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1012" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/4-tillganglighet-Erik-L-800.jpg" alt="" class="wp-image-146811" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/4-tillganglighet-Erik-L-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/4-tillganglighet-Erik-L-800-237x300.jpg 237w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/4-tillganglighet-Erik-L-800-768x972.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/4-tillganglighet-Erik-L-800-250x316.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/4-tillganglighet-Erik-L-800-520x658.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/4-tillganglighet-Erik-L-800-730x923.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Erik Lönnroth använder sin vita käpp för att följa ledstråket med varningsplattor i marken som är till för synskadade. Problemet är att en stor blomkruka ställts på ledstråket och ett tillfälligt stängsel ställts så att synskadade kan luras gå ut i gatan på fel ställe. Foto: Helena Munther</figcaption></figure><p>Den försöker väga samman bland annat kulturhistoriska skäl och tillgänglighet. Vi behöver även bygga ekonomiskt och hållbart utifrån återbruk. Det är en balansgång, fortsätter han.</p><h2 class="wp-block-heading">Alla miljöer ska vara jämlika och flexibla</h2><p>Erik Lönnroth förklarar att återanvänd sten behöver läggas på den största ytan, av hållbarhets skäl och ekonomiska skäl.</p><p>– Den slätaste stenen, som används på gångstråk där det är lättare att rulla fram, den är inte återbrukad sten. Man behöver köpa den ny, därför blir det mycket dyrare, säger Erik Lönnroth.</p><p>Göteborgs stad arbetar med &#8221;universell utformning&#8221; där tanken är att alla miljöer ska vara jämlika och flexibla, så att det ska fungera för alla. Men ofta kommer tillgängligheten in för sent i processen.</p><p>– Då finns det sällan utrymme kvar att göra rätt. Tillgänglighet behöver komma med tidigt i processen, annars finns inte platsen för det, säger Maria Printz, utvecklingsledare för social hållbarhet och universell utformning på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Jobbigt när man lappar och lagar&#8221;</h2><p>Kristina Kindberg undrar också hur ofta Göteborgs Stad underhåller markbeläggningen.</p><p>– Det är särskilt jobbigt när man lappar och lagar på gatorna, säger Kristina Kindberg,</p><p>Upplevelsen är att det inte finns någon tydlig tidsplan för underhållet.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-3-800-768x1024.jpg" alt="" class="wp-image-146813" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-3-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-3-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-3-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-3-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-3-800-730x974.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/tillganglighet-3-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><figcaption class="wp-element-caption">Längs Draken på Olof Palmes plats finns ett slätt gångstråk, med slätare nyare gatsten. I solljus syns kontrasten mot den gamla ojämna gatstenen. Men då det regnar är det svårare att se det släta stråket och det finns risk att man fastnar i någon av de ojämna stenarna – med risk för att stupa på näsan. Foto: Helena Munther</figcaption></figure><p>– Vi ska ju se till att man ska kunna förflytta sig samma sträcka på samma sätt som andra. Här på Järntorget blir det ett vi och dom, som det är planerat här. Man kan inte ta sig in i entréerna på torget, där finns inga tillgängliga gångstråk. De som har svårt att förflytta sig har inte lika lätt att känna sig välkomna på ytan, säger Maria Printz, som tycker att ”Stadens golv”-policyn är föråldrad och behöver uppdateras.</p><p>När det regnar är det dessutom särskilt svårt att se skillnaden på gångstråket för rullstol med ny sten och övriga torget som består av gammal gatsten. Det krävs större färgkontraster för att se vart man ska ta sig fram.</p><h2 class="wp-block-heading">Haga Nygata och Stenpiren har fått kritik</h2><p>Det finns dock ledstråk med varningsplattor i marken för synskadade, så att den med vit käpp kan känna sig fram. Problemet är att en stor blomkruka ställts på ledstråket och ett tillfälligt stängsel ställts så att synskadade kan luras gå ut i gatan på fel ställe.</p><p>Andra omgjorda områden som kritiserats på grund av bristande tillgänglighet är till exempel Haga Nygata och Stenpiren. Men det finns också nybyggda och ombyggda områden som byggts genomtänkt och kan ses som föredömen.</p><p>Maria Printz nämner till exempel Kämpebron mellan stadsmuseet och Brogyllen.</p><p>– Där är ett bra stråk, med flera hällar i sträck och gatsten vid sidan om, som gör att det skapar en kulturhistorisk känsla, även om man lätt kan ta sig fram, säger Maria Printz.</p><h2 class="wp-block-heading">Alla behöver kunna ta sig fram</h2><p>Erik Lönnroth nämner Nils Ericsson-terminalen som ett bra exempel.</p><p>– Visserligen har Nils Ericsson-terminalen en stor brist. Glastaket gör att det blir mycket bländning och blänk, vilket gör det svårt att se för mig som ser dåligt. Men inomhusmiljön är bra. Där är det tydliga stråk så att man vet vart man ska gå och kan orientera sig. Där finns ytor med bänkar och det är slätt och lätt att rulla fram även för personer med rullstol. Det finns stora och kännbara skärmar, så att alla kan förstå informationen, säger Erik Lönnroth. </p><p>– När Göteborg växer behöver alla kunna ta sig fram och hänsyn tas till såväl tillgänglighet som andra aspekter.</p>

Ingen ska behöva vara rädd att stupa på näsan

<p>Den tredje etappen i restaureringen som ska se till att kommande generationer kan uppleva Palmhuset i sin fulla prakt är nu klar. Det är mittskeppet med huvudentrén som under större delen av 2025 har blästrats, målats, fått nytt glas och på många sätt återställts till ett mer ursprungligt utseende.  </p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="562" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/palmhuset-interior-i-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146769" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/palmhuset-interior-i-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/palmhuset-interior-i-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/palmhuset-interior-i-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/palmhuset-interior-i-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/palmhuset-interior-i-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/palmhuset-interior-i-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>– Vi är jättenöjda verkligen! säger Albin Hofmeijer, platschef hos entreprenören FO Peterson. </p><p>Denna etapp är den hittills mest omfattande, och hela Palmhuset har fått vara stängt största delen av perioden för att skydda växterna.&nbsp;</p><p>– I jämförelse med de andra etapperna har den här varit mer komplicerad. Det är många detaljer att tänka på i byggnaden. Även om det är mycket luft och höga palmer så har det varit mycket mer att göra än i de förra etapperna, säger Albin Hofmeijer.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vindfang-palmhuset-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146770" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vindfang-palmhuset-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vindfang-palmhuset-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vindfang-palmhuset-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vindfang-palmhuset-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vindfang-palmhuset-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/vindfang-palmhuset-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Vindfånget vid huvudentrén har fått ny takpanel, uppdaterade kryssfönster, och kristallkronorna har rengjorts. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Skickligt hantverk </h2><p>Ett exempel är vindfånget, alltså den yttersta delen av huvudentrén, som har krävt mycket tankekraft och hantverksskicklighet. Allt från plåtslagerierna på det både välvda och kantiga yttertaket, och träpanelen och utsmyckningarna på insidan. De gamla aluminiumpartierna och dörrarna från 1980-talet har bytts ut och hela utrymmet har fått ett utseende som stämmer bättre överens med hur det såg ut på 1800-talet.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/balkongracket-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146771" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/balkongracket-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/balkongracket-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/balkongracket-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/balkongracket-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/balkongracket-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/balkongracket-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Balkongerna har fått silvriga räcken och trägolv. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>I mittskeppet finns även två balkonger, där både trapporna och själva balkongerna fått nytt trägolv istället för tidigare i plast. Järnräckena har blästrats och målats i en silvrig färg, och fått nya handräcken i laserat trä. </p><h2 class="wp-block-heading">Många beslut att fatta</h2><p>Det finns många detaljer och avvägningar i en sådan här restaurering. Allt ifrån hur rör och radiatorer ska se ut till hur dagens standarder kan appliceras på en byggnad från 1800-talet.</p><p>– Man hittar saker hela tiden under arbetets gång – ser möjlighet till förbättringar som inte gjorts under byggnadens livstid. Det känns som att man hela tiden kan göra mer! Men i slutändan måste man hitta en lagom nivå på restaureringen som är antikvariskt korrekt. I helhet är jag jättenöjd!, säger Albin Hofmeijer </p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/albin-hofmeijer-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146772" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/albin-hofmeijer-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/albin-hofmeijer-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/albin-hofmeijer-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/albin-hofmeijer-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/albin-hofmeijer-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/albin-hofmeijer-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Albin Hofmeijer är platschef hos entreprenören FO Peterson. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Palmhuset öppnar 30 november</h2><p>Efter att ha varit helt stängt större delen av året så öppnar Palmhuset för besökare igen på söndag 30 november klockan 10. &nbsp;</p><p>Palmhuset kommer ha öppet varje dag klockan 10 till 16, förutom julafton, juldagen och nyårsafton. Under advent kommer det vara lite extra stämning med julgranar från stadens egen skog där besökare får hänga upp sina egna julhälsningar.</p><p>– Vi har längtat efter våra besökare och ser fram emot att öppna dörrarna in till Palmhuset igen, säger Anna Welandson, enhetschef för Trädgårdsföreningen på stadsmiljöförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="562" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/utsikt-kameliahuset-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146773" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/utsikt-kameliahuset-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/utsikt-kameliahuset-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/utsikt-kameliahuset-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/utsikt-kameliahuset-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/utsikt-kameliahuset-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/utsikt-kameliahuset-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Utsikten mot Medelhavs- och Kameliahuset sett från Mittskeppets balkong. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">En etapp kvar&nbsp;</h2><p>Nästa etapp, som är den sista etappen av hela restaureringen, drar igång i februari som det ser ut nu. Då är det de två västra flyglarna, Medelhavshuset och Kameliahuset som ska restaureras. Albin Hofmeijer känner sig trygg med att det kommer att gå bra med tanke på att de gjort detta under tre år nu.&nbsp;</p><p>– De här husen har lite mindre fuktig miljö och tåligare växter &#8211; kameliorna till exempel, vilket kommer göra det lite enklare med växthanteringen. Vi har också med oss mycket från tidigare etapper som kommer att underlätta i den sista etappen. Men detta är inte rullande band-verksamhet, utan vi måste hålla oss på tårna och tänka efter och lösa nya situationer hela tiden.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/tradgardsforeningen/palmhuset" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Trädgårdsföreningen: Om Palmhuset</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20232249449209" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Trädgårdsföreningen: Om Palmhusets restaurering</a></p></div><p></p><p></p>

Palmhusets mittskepp öppnar efter renovering  

<p>– Kan du förstå det, när du tittar på den parkeringsplatsen idag? Alla butikerna som låg där? Nä jag tycker de har förstört hela Gamlestan! säger Kent Brodén.</p><p>Han och Gullmaj bodde som nygifta på Artillerigatan 13.</p><p>– När vi flyttade ut till Gamlestan 1956 så var det väldigt vackert på Artillerigatan, just vid Kulan. Det var en massa träd, vackra träd som blommade så grant med röda blommor. Det var ju en idyll tyckte vi, dessa hus med sina vedbodar. Det är klart, jag kanske romantiserar lite men jag trivdes väldigt gott i den gamla stadsdelen, berättar Gullmaj.</p><p>– Gårdarna, de gamla landshövdingehusen med utedassen. Utsikten över taken och bodarna. Alltihop är borta och jag tycker att det är det finaste i Gamlestan som de jämnat med marken.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="633" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-11-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146635" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-11-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-11-1000-300x190.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-11-1000-768x486.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-11-1000-250x158.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-11-1000-520x329.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-11-1000-730x462.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Olof Asklunds Ångbageri och Café Kulan på Artillerigatan 11 cirka 1923. Foto Aron Jonason fotografifirma/Göteborgs stadsmuseum</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">En krona extra i hyra för rostfri diskbänk</h2><p>De stora kvarteren med landshövdingehus byggdes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som bostäder åt arbetarna på Gamlestadens fabriker. Kvarteret Abborren var bland de första. Det började byggas kring 1890 mellan den nedre delen av Artillerigatan, Hornsgatan och Säve Strandgata. Det revs i omgångar mellan 1971 och 1973. Då var det förfallet och tämligen ruffigt.</p><p>Idag står bilar i jämna rader, kringgärdade av lönnar och häckar. Säveån är sig lik där den rinner fram under alarna. Men att här en gång låg ett livligt befolkat kvarter kan vara svårt att tro för den som inte minns.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="668" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-18-20-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146636" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-18-20-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-18-20-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-18-20-1000-768x513.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-18-20-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-18-20-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-18-20-1000-730x488.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">1913: Landshövdingehus på Artillerigatan 18 mitt emot kvarteret Abborren. Foto: Kamerareportage/Göteborgs stadsmuseum</figcaption></figure><p>Gullmaj berättar om den rostfria diskbänken som kostade dem en krona mer i hyra. 25 kronor i månaden fick de betala för lägenheten på andra våningen i gårdshuset.</p><p>– Och innanfönstren som vi satte dit på vintern fick tätas med pappersremsor. Ibland lossnade de och fladdrade och pep i vinddraget i springorna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Barnen kunde leka på ett helt annat sätt&#8221;</strong></h2><p>Hon minns när våren kom och hon tog ut innanfönstren, och ljuden som var helt annorlunda än idag. Folk pratade och piskade mattor eller högg ved.</p><p>– Det var inte så mycket bilar då i slutet på 50-talet, det var spårvagnen och en och annan bil, sen kunde ungarna vara ute och cykla på trottoaren. Det var mera park, man kunde röra sig och barnen kunde leka på ett helt annat sätt.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="600" height="343" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-15-600.jpg" alt="" class="wp-image-146639" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-15-600.jpg 600w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-15-600-300x172.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-15-600-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-15-600-520x297.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 600px) 100vw, 600px" /><figcaption class="wp-element-caption">På hörnet av Artillerigatan och Hornsgatan låg en cigarraffär. Foto: Göteborgs stadsmuseum</figcaption></figure><p>Abborren var ett blandat kvarter, med både bostäder och arbetsplatser. Längs hela Artillerigatan låg butiker och små verkstäder.</p><p>– Man kunde gå ut och köpa allt i Gamlestan. Det var specialbutiker, Kahls kaffe, tobaksaffärer, charkuteriaffären, speceriaffären, grönsakshandeln, fiskaffär. Och tyger och kläder, man behövde inte åka in till Göteborg och köpa någonting.</p><p>– Ja, på hörnet vid Hornsgatan låg en tobaksaffär, sen en radioaffär, vägg i vägg låg Citybasaren, som hade porslin och en massa annat, berättar Kent.</p><p>– Sen kom en port, det var nummer 15, nej nummer 13, sen kom cykelaffären, efter den kom en speceriaffär, och en grönsaksaffär och en tid låg där en liten tygaffär. Sen kom en godisaffär, Gamlestadens ramaffär och längst ut på hörnet tvättanstalten Gloria, säger Gullmaj.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="590" height="417" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gloria-590.jpg" alt="" class="wp-image-146638" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gloria-590.jpg 590w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gloria-590-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gloria-590-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gloria-590-520x368.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 590px) 100vw, 590px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tvättanstalten Gloria i hörnet av kvarteret Abborren. Den elektriska spårvagnen till Kviberg tillkom 1905. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kanonvagnar med järnhjul</strong></h2><p>Kent bodde i kvarteret Abborren också som barn, på Hornsgatan 4. På den tiden var Artillerigatan kullerstensbelagd, och regementet A2 på Kviberg hade sina övningar och utryckningar.</p><p>– De drog förbi ute på gatan med alla sina hästar och kanonvagnar med järnhjul, det var ett öronbedövande väsen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Trafiken skulle fram</strong></h2><p>Men Abborren hade börjat förfalla redan när familjen Brodén bodde där på 1950-talet. Husen renoverades inte. Stora trafikplaner skulle sättas i verket, sådan var tidsandan.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="648" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146648" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-1000-768x498.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-1000-520x337.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-1000-730x473.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Artillerigatan på 1930-talet. Foto: Göteborgs konstförlag AB</figcaption></figure><p>De nya förorterna skulle förses med stora matarleder och riksväg 45 byggas ut till sexfilig stadsmotorväg rakt genom Gamlestaden upp mot Karlstad. Gamlestadstorget skulle utformas till ”en effektiv trafikmaskin”. Därför måste Abborren bort, precis som flera andra stora kvarter med landshövdingehus.</p><p>Men den största delen av de storslagna trafikplanerna sattes aldrig i verket, fast då var Abborren redan bortom räddning.</p><p>Det enda som mot slutet var i någorlunda skick i det nedgångna kvarteret var dasset nere på gården som Gullmaj och hennes grannar höll noga rent. De turades om med att städa trappor och dass.</p><p>– Jovisst, det var omodernt, men jag är ju uppvuxen med omodernt. Med kaminer och dass på gården. Det var bara att ta varmvatten i spannen, gummihandskar och hård skurborste och så ner och skura dasset tills det sken!</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="588" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-SKF-sparvagn-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146641" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-SKF-sparvagn-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-SKF-sparvagn-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-SKF-sparvagn-1000-768x452.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-SKF-sparvagn-1000-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-SKF-sparvagn-1000-520x306.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Artillerigatan-SKF-sparvagn-1000-730x429.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Artillerigatan sett mot väster på 1930-talet med SKF till vänster i bild. Foto: Göteborgs stadsmuseum</figcaption></figure><p>Träden längs Artillerigatan som Gullmaj minns var hagtornsträd som blommade med röda blommor på våren, de sista träden fälldes i januari 1971. Vid den stora ombyggnaden av Artillerigatan 2003-2004 flyttades spårvägen, körfält togs bort och nya träd planterades från Bellevue ner till Gamlestads bro.</p><p><em>Den här artikeln publicerades första gången i juni 2003.</em></p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="635" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-o-parkering-II.jpg" alt="" class="wp-image-146708" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-o-parkering-II.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-o-parkering-II-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-o-parkering-II-768x488.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-o-parkering-II-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-o-parkering-II-520x330.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/SKF-o-parkering-II-730x464.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">SKF:s parkering ligger sedan många år där kvarteret Aborren en gång låg. Foto: Carin Smederöd</figcaption></figure><p></p><p></p>

Abborren var ett av Göteborgs första landshövdingekvarter

<p>Vi begav oss ut för att testköra spåren och kolla hur strömförsörjningen fungerar. Dessutom plockade vi upp två spårvägsentusiaster på vägen.  </p>

Se sjunde delen av Spårvägsbyggarna

<p>Priset delas ut av Per och Alma Olssons fond och huset, som rymmer 141 lägenheter och en restaurang, har HSB Göteborg som byggherre. Spanjoletten är ritat av Olsson Lyckefors arkitektur.</p><p>– Brf Spanjoletten är verkligen ett fint exempel på god byggnadskonst. Här märks höga ambitioner och omtanke som skapat ett vackert och välkomnande kvarter med många fina detaljer i huset, säger Johannes Hulter, ordförande i juryn.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lekfulla inslag och kulturhistoriskt arv</strong></h2><p>Juryn lyfter bland annat fram byggnadens mönstermurade fasader, tegeldetaljer och lekfulla inslag som den nya versionen av den klassiska Fix-skylten. Projektet prisas även för sitt arbete med återbruk och varsam hantering av det kulturhistoriska arvet i det tidigare fabriksområdet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Juryns motivering:</strong></h3><p>&#8221;<em>Spanjoletten är ett vackert och välkomnande stadskvarter, där platsens industriella arv har tagits tillvara med respekt och omtanke. Projektet präglas genomgående av hög verkshöjd och stora ambitioner vad gäller återbruk och kulturhistorisk varsamhet. Gestaltningen utmärks av omsorg, noggrannhet och ett skickligt hantverk men också av fantasi och lekfullhet, vilket visar sig i de mönstermurade fasaderna och de tilltalande tegeldetaljer som återkommer såväl exteriört som interiört. I allt från enskilda detaljer till kvarteret som helhet och som en del av en levande stadsdel är Spanjoletten ett utmärkt och föredömligt exempel på god byggnadskonst.</em>&#8221;</p></div><p>Årets hedersomnämnande tilldelas World of Volvo, ritat av danska Henning Larsen med AB Volvo och Volvo Cars som byggherrar. Byggnaden beskrivs av juryn som “ett nytt landmärke i staden med stora skulpturala kvaliteter och en naturlig enkelhet och elegans.”</p><p>Prisutdelningen hålls den 9 december på Börsen i Göteborg, där kommunfullmäktiges ordförande Aslan Akbas överlämnar priset — en bronsplakett och 10 000 kronor till konstnärlig utsmyckning eller annan gemensam glädje.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Per och Alma Olssons fond</strong></h3><p>Grosshandlarparet Per och Alma Olsson donerade 100 000 kronor till Göteborgs Stad att via en fond varje år dela ut pris till ”den byggherre som under nästföregående år färdigställt det eller de hus som visat sig bäst motsvara estetiska samt därjämte hygieniska och praktiska krav”. </p><p>Priset har delats ut sedan 1965</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/per-och-alma-olssons-fond-basta-byggnadsverket-i-stan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Läs mer om Per och Alma Olssons fond och tidigare pristagare</a></p></div><p><strong><br></strong></p><p><br></p><p><br></p>

Spanjoletten är årets bästa byggnad

<p>I ungefär 15 år har Göteborgs Stad arbetat med att omvandla Gamlestaden, från en knutpunkt för kollektivtrafik till en mötesplats för boende, besökare och näringsliv.</p><p>Här växer en folktät stadsdel fram – som knyter ihop city med nordost – med resecentrum, promenadstråk längs vattnet, nya bostäder, handel och service och med det historiska arvet synligt.</p><p>Hur långt har vi kommit, vad händer just nu och vad återstår att förverkliga? Om det berättar projektledarna Maria Brandt, exploateringsförvaltningen och Mattias Westblom, stadbyggnadsförvaltningen i den här filmen om stadsutvecklingen i Gamlestaden.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg växer</a></p></div>

Se film om förvandlingen av Gamlestaden

<p>Brunnsparken är Göteborgs äldsta park och också en av stans mest besökta platser, med tusentals personer som passerar varje dag. De senaste åren har Brunnsparken rustats upp för att bli ljusare, grönare och tryggare.</p><p>Ett kafé har hela tiden varit en del av planen, men först nu är byggnaden klar. Under onsdagen samlades göteborgare, representanter för Göteborgs Stad och arkitektbyrån för en officiell invigning tillsammans med Viktors kaffe som ska driva kaféet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="538" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Johan-R-invigningstalar-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146126" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Johan-R-invigningstalar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Johan-R-invigningstalar-1000-300x161.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Johan-R-invigningstalar-1000-768x413.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Johan-R-invigningstalar-1000-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Johan-R-invigningstalar-1000-520x280.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Johan-R-invigningstalar-1000-730x393.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Invigningen i Brunnsparken lockade en hel del nyfikna göteborgare. Under ceremonin talade bland annat representanter från Göteborgs Stad, Viktors kaffe och arkitektbyrån. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">&#8221;<strong>En plats som angår alla</strong>&#8221;</h2><p>Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare i Göteborgs Stad, var en av invigningstalarna.</p><p>– Brunnsparken är ett exempel på ett offentligt rum som angår alla göteborgare. Då måste alla också kunna känna sig välkomna, det ska vara tryggt och tillgängligt. Kafébyggnaden har funnits med som ett förslag från första början, jag hoppas verkligen att den ska bli den mötesplats som vi alla vill ha på den här platsen, säger han.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/inom-vallgraven/brunnsparken" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg växer: Brunnsparken</a></p></div><p>Camilla Widman, ordförande i stadsfastighetsnämnden, ser också kaféet som en viktig del i Göteborgs Stads arbete med att göra centrala platser mer levande och trygga.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="541" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kaffe-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146127" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kaffe-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kaffe-1000-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kaffe-1000-768x415.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kaffe-1000-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kaffe-1000-520x281.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/kaffe-1000-730x395.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Efter invigningsceremonin blev det kaffe och mingel. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>– Den här byggnaden må vara liten till ytan, men den kommer att få en stor betydelse. Brunnsparken är en plats där tusental människor passerar varje dag, nu hoppas vi att några av dem stannar till, tar en kopp kaffe, byter några ord och kanske ler mot någon de inte träffat förut. Det är så trygghet och gemenskap skapas.</p><p>Den röda kafébyggnaden är ritad av Göteborgsbaserade Högberg Gillner arkitektur AB, som vann arkitekttävlingen 2022 i konkurrens med 100 andra bidrag. Byggnaden har servering mot två sidor och en uteservering in mot parken.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kopplingar till gamla byggnader</strong></h2><p>Vid utformningen har arkitekterna Benjamin Gillner och Aron Högberg tagit avstamp i både platsen och hur byggnaderna som funnits här tidigare sett ut. Den röda färgen och utformningen är inspirerad av hustaken i Göteborg.</p><p>– Samtidigt som de historiska kopplingarna har varit väldigt viktiga i gestaltningsarbetet, så tycker vi också det är viktigt att byggnaden får ett samtida uttryck. Den blir som en årsring i historien om Brunnsparken, säger Aron Högberg.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="471" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Niklas-Friberg-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146123" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Niklas-Friberg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Niklas-Friberg-1000-300x141.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Niklas-Friberg-1000-768x362.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Niklas-Friberg-1000-250x118.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Niklas-Friberg-1000-520x245.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Niklas-Friberg-1000-730x344.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Nicklas Friberg på stadsfastighetsförvaltningen har varit projektledare för bygget av kaféet. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kaféet öppnar 3 november</strong></h2><p>Kaféet kommer att drivas av det lokala företaget Viktors kaffe och öppnar på måndag 3 november. Alma Wennerblom är en av dem som ska driva kaféet och hon fram emot att få servera kaffe till göteborgarna.</p><p>– Brunnsparken är ju hjärtat i Göteborg och en plats där många människor korsar vägar med varandra. Men det har inte alltid varit den tryggaste platsen och det känns stort att vi kan få vara med och påverka det. Vi är jättetaggade över att få den här möjligheten, säger hon.</p><p>Nicklas Friberg, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen, har jobbat med kafébyggnaden i två och ett halvt år.</p><p>– Det har varit en utmanande och rolig resa och det känns fantastiskt att vara i mål. Min förhoppning är att kaféet ska bidra till ökad trygghet i parken, men också att det blir en ny mötesplats för göteborgarna på ett liknande sätt som Kopparmärra. Jag skulle tro att kafébyggnaden snart har ett nytt smeknamn, säger han.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="562" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/folk-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146128" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/folk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/folk-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/folk-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/folk-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/folk-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/folk-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p><br></p><p></p>

Brunnsparkens nya mötesplats invigd

<p>I den andra delen filmserien om Backaplan får du följa med bakom kulisserna och se hur vi arbetar med gestaltning – hur byggnader, gator, parker och torg formas för att skapa en attraktiv, hållbar och levande stadsmiljö.</p><p>Filmen är uppdelad i tre avsnitt som kan ses var för sig eller i följd: Stadsarkitekt Björn Siesjö berättar om visionen för Backaplan och varför området utvecklas som det gör. Eva Tenow, detaljplanechef på Göteborgs Stad, förklarar hur vi arbetar med planprogram, detaljplaner och stadens ansvar för gator, parker och torg. Fastighetsägare beskriver samarbetet med staden och hur de bidrar till områdets identitet och gestaltning.</p><p>Se alla tre avsnitten här och följ med på resan mot ett nytt Backaplan.</p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/52/52HBC62IVU.jpg" /><iframe title="Backaplan del 2 - Detaljplanechefen_MED TEXT" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/52HBC62IVU?theme=&#038;autoPlay=false" allow="autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></div></div><p>Eva Tenow, detaljplanechef på Göteborgs Stad, förklarar hur staden arbetar med planprogram, detaljplaner och stadens ansvar för gator, parker och torg.</p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/31/31HBD6Q66S.jpg" /><iframe title="Backaplan del 2 - Fastighetsägarna_MED TEXT" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/31HBD6Q66S?theme=&#038;autoPlay=false" allow="autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></div></div><p>Fastighetsägare beskriver samarbetet med staden och hur de bidrar till områdets identitet och gestaltning.</p>

Filmen visar stadsarkitekten i samtal om Backaplans framtid, med bilder på stadsmodeller, kartor och illustrationer som skildrar nya kvarter och gröna ytor. Kameran växlar mellan närbilder på den intervjuade och panoramabilder över området där förändringarna planeras. Tillsammans förmedlas en vision om ett modernt, levande och hållbart stadsrum.

Se del två i filmserien om Backaplans stadsutveckling

<p>Varje år tar en byggaktör i Göteborg emot priset Årets bästa byggnad av kommunfullmäktiges ordförande. I år är fyra byggnader nominerade – Brf Spanjoletten, miljöförvaltningens kontor, Torslandaskolan och World of Volvo.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="567" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/WoV-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145857" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/WoV-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/WoV-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-300x170.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/WoV-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-768x435.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/WoV-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-250x142.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/WoV-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-520x295.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/WoV-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-730x414.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">World of Volvo. Foto: Rasmus Hjortshöj</figcaption></figure><p>– Många göteborgare efterfrågar bra arkitektur, inte minst nu när mycket nytt byggs i Göteborg. Vi hoppas att priset inspirerar fler att lyfta arkitekturen i sina projekt och bidra till en vackrare stad, säger Johannes Hulter som är ordförande för juryn.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="487" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Torslandaskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145858" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Torslandaskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Torslandaskolan-1000-300x146.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Torslandaskolan-1000-768x374.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Torslandaskolan-1000-250x122.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Torslandaskolan-1000-520x253.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Torslandaskolan-1000-730x356.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Torslandaskolan är en av fyra finalister som kan bli årets bästa byggnad i Göteborg. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Årets bästa byggnad</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Bland senare års vinnare finns bland andra Ekmansgatan 5 och Järntorgsgatan X Brogatan</li><li>Priset kommer från Per och Alma Olssons fond och har delats ut sedan 1965</li><li>Den vinnande byggnaden är den som på bästa sätt uppfyller fondens krav på utformning och användning</li><li>Priset består av en bronsplakett och 10 000 kronor som ska användas till konstnärlig utsmyckning eller annat som kan komma till glädje för andra</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/per-och-alma-olssons-fond-basta-byggnadsverket-i-stan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Per och Alma Olssons fond</a></p></div><p>I november meddelar juryn vilken byggnad som utses till årets bästa och prisceremonin äger rum på Börsen vid Gustav Adolfs torg i december.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="619" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kronans-Bryggeri-Lunchrum-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145859" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kronans-Bryggeri-Lunchrum-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kronans-Bryggeri-Lunchrum-1000-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kronans-Bryggeri-Lunchrum-1000-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kronans-Bryggeri-Lunchrum-1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kronans-Bryggeri-Lunchrum-1000-520x322.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kronans-Bryggeri-Lunchrum-1000-730x452.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Miljöförvaltningens kontor (före detta bryggeriet Kronan). Foto: Carina Gran</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Nominerade byggnader 2025</strong>:</h3><p><br><strong>Bostadsrättsföreningen Spanjoletten</strong><br>Byggaktör: HSB Göteborg<br>Arkitektkontor: Olsson Lyckefors</p><p><br><strong>Miljöförvaltningens kontor (Kronan)</strong><br>Byggaktör: Higab<br>Arkitektkontor: Gajd arkitekter</p><p><br><strong>Torslandaskolan</strong><br>Byggaktör: Göteborgs Stad (stadsfastighetsförvaltningen)<br>Arkitektkontor: Link arkitektur</p><p><br><strong>World of Volvo</strong><br>Byggaktör: Volvo<br>Arkitektkontor: Henning Larsen architects</p></div>

Fyra finalister kan bli årets byggnad i Göteborg

<p>Under början av oktober inleder exploateringsförvaltningen arbetet med att klimatsäkra kajen längs Säveåns brygga i Gamlestadens fabriker. Förutom att höja kajen cirka 1,5 meter, kommer ett bryggdäck att byggas längs kajen och en bro läggas över Säveån mot Gamlestads torg.</p><p>– Det gör att det blir enklare att ta sig mellan Gamlestadens fabriker och Gamlestads torg. Dessutom är våra arbeten en del i att skapa ett årum och en ny mötesplats vid Säveån anpassad för kommande klimatförändringar, säger Stefan Granander, projektledare på exploateringsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Torgyta ska ta hand om skyfall</strong></h2><p>Den första etappen omfattar även ombyggnaden av Väverskans gata med gångbana. Mellan Väverskans gata och Väverigatan anläggs dessutom en torgyta med trädplantering som ska fungera som skyfallsyta.</p><p>Samtidigt får Textilgatan en ny gång- och cykelbana. Det gör att pendelcykelstråket längs Gamlestadsvägen kopplas ihop med pendelcykelstråket mot Hisingen via Södra Marieholmsbron.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Begränsad framkomlighet under byggtiden</strong></h2><p>– Under byggtiden kommer framför allt framkomlighet för gång- och cykeltrafik att påverkas. Det kommer alltid att vara möjligt att passera genom Gamlestadens fabriker, men vi kommer att behöva leda om trafiken i olika skeden, säger Stefan Granander.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Karta-gamlestadsfabriker-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145743" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Karta-gamlestadsfabriker-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Karta-gamlestadsfabriker-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Karta-gamlestadsfabriker-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Karta-gamlestadsfabriker-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Karta-gamlestadsfabriker-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Karta-gamlestadsfabriker-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /></figure><p>Den första etappen planeras vara klar omkring halvårsskiftet 2027. I nästa etapp ska Ånäsvägen, Konfektionsgatan och Gamlestadsvägen byggas om. Sedan några år tillbaka pågår bygget av bostäder och verksamhetslokaler.</p><p>Området Gamlestadens fabriker är planerat att vara klart omkring 2035.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Platsens historia bevaras i stadsutvecklingen</strong></h3><p>Gamlestadens fabriker är ett av Göteborgs äldsta och bäst bevarade industrihistoriska områden med bebyggelse från sockerbruksindustrin på tidigt 1700-tal, till textilindustrin och fram till 1980-talet. Det är miljöer som bidrar till platsen karaktär och som bevaras som en del i stadsutvecklingen. Bland annat återställs nu delvis Göteborgs äldsta industribyggnad – ett sockerbruk från 1733.&nbsp;</p><p>Delar av Gamlestadens fabriker ligger också inom gränsen för handelsstaden Nya Lödöse, som låg här mellan 1473 och 1624 och som kallas Det första Göteborg.</p><p></p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-nordost/gamlestaden/gamlestadens-fabriker" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg växer: Gamlestadens fabriker</a></p></div><p></p><p></p>

Byggstart i Gamlestadens fabriker – kajen klimatsäkras

<p>Sedan byggstarten 2019 har Masthuggskajen förändrats steg för steg. I dag finns bland annat ett nytt hotell, flera nya kontorshus och ett nytt bostadshus på plats. Om sex år ska området rymma 1 300 bostäder, cirka 6 000 arbetsplatser och en blandning av olika verksamheter.</p><p>Visionen är att Masthuggskajen ska bli en levande stadsdel för alla göteborgare med gångstråk och ytor som inbjuder till folkliv och möten. Det ska vara en hållbar plats där människor kan bo, leva och trivas.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hållbarhetsprogram styr utvecklingen</strong></h2><p>För att styra utvecklingen av området antogs ett särskilt hållbarhetsprogram 2017. Alla byggprojekt granskas utifrån det innan bygglov ges, och vartannat år görs en samlad hållbarhetsrapport. Den tredje rapporten blev klar i början av september.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="564" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kristian-Kall-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145718" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kristian-Kall-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kristian-Kall-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kristian-Kall-1000-768x433.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kristian-Kall-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kristian-Kall-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Kristian-Kall-1000-730x412.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kristian Käll är hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling. Foto: Älvstranden Utveckling AB</figcaption></figure><p>– Hållbarhetsrapporten är en del av vår uppföljning i projektet Masthuggskajen. Vi vill visa vad som går bra, det finns mycket att vara stolta över, men även lyfta de utmaningar vi ser för att nå hela vägen, säger Kristian Käll, hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling AB.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stora satsningar på hållbar mobilitet</strong></h2><p>En av de tydligaste framgångarna är satsningarna på hållbar mobilitet. Första Långgatan byggs om till en grönare stadsgata med bredare cykel- och gångbanor, platanträd och en ny spårvagnshållplats. Järntorget och Järnvågen förändras för att göra det smidigare att resa med kollektivtrafiken.</p><p>Även byggprocesserna har tagit kliv framåt. Ett exempel är kontorshuset Habitat 7 som minskade klimatpåverkan från byggskedet med 40 procent. Dessutom används återbrukat material, klimatförbättrad betong och grönt stål i flera delar av projektet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="556" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/MaritSternang-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145719" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/MaritSternang-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/MaritSternang-1000-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/MaritSternang-1000-768x427.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/MaritSternang-1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/MaritSternang-1000-520x289.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/MaritSternang-1000-730x406.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Marit Sternang är huvudprogramledare för allmän plats på exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad. Foto: Julia Sjöberg<br></figcaption></figure><p>– Att använda återbrukat material har stor betydelse för att minska klimatavtrycket när vi bygger, och det ger också platsen en kontrastrik och spännande karaktär, säger Marit Sternang, huvudprogramledare för Masthuggskajen på exploateringsförvaltningen.<em></em></p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Levande gatuplan viktig profilfråga</strong></h2><p>Samtidigt finns flera utmaningar för att projektet ska nå sina hållbarhetsmål. Klimatpåverkan från byggskedet är fortfarande hög, och samordnad logistik har inte slagit igenom. Målet om att skapa levande bottenvåningar med kultur och sociala verksamheter är ännu inte uppfyllt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Masthuggskajen</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Är ett av Göteborgs största stadsutvecklingsprojekt</li><li>Området började byggas 2019 och beräknas vara klart 2031</li><li>I dag är cirka 25 procent av byggena klara, 50 procent pågår och resterande byggen är ännu inte påbörjade</li><li>Masthuggskajens hållbarhetsprogram är certifierat enligt Citylab av Sweden green building council</li></ul><p><br><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://masthuggskajen.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Masthuggskajen</a><br><a href="https://masthuggskajen.se/wp-content/uploads/2025/09/Hallbarhetsrapport_Masthuggskajen_2024.pdf" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Hållbarhetsrapport Masthuggskajen</a></p></div><p>– Vi kommer en bra bit med mobilitet, planerad grönska och stimulerande gestaltning. Även klimatarbetet har gett resultat. Men levande gatuplan och kultur har varit en profilfråga sedan starten och där måste vi kraftsamla för att nå hela vägen, säger Kristian Käll.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samverkan en framgångsfaktor</strong></h2><p>I förra veckan arrangerades ett seminarium där resultaten från hållbarhetsrapporten lyftes. Många aktörer var på plats för att berätta om initiativ och satsningar som gjorts och görs för att hållbarhetsmålen ska nås. Att det finns en gemensam vision och stark samverkan lyftes som en av de största framgångsfaktorerna.</p><p>– Det är också ett styrkebesked att vi stannar upp och diskuterar vad som går bra och vad vi behöver skärpa oss kring. Nu finns fortfarande chans att påverka. Det är många personer och företag jobbar stenhårt för att Masthuggskajen ska nå hållbarhetsmålen, säger Kristian Käll.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="517" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Masthuggskajen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145720" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Masthuggskajen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Masthuggskajen-1000-300x155.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Masthuggskajen-1000-768x397.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Masthuggskajen-1000-250x129.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Masthuggskajen-1000-520x269.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Masthuggskajen-1000-730x377.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">De senaste åren har Masthamnsgatan fått flera nya kontorshus. När Masthuggskajen är klart ska här finnas 1 300 nya bostäder och 6 000 nya arbetsplatser och andra verksamheter. Foto: NCC</figcaption></figure><p></p><p></p>

Halvlek för Masthuggskajen – så går det med hållbarhetsmålen

<p>På tisdagen togs ett viktigt steg i utvecklingen av det nya evenemangsområdet. På en presskonferens på Brewhouse i Gårda presenterades de vinnande arkitektförslagen som ska ersätta Scandinavium och Valhalla.</p><p>Förslaget <em>Möta Göteborg</em><em>,</em> framtaget av White arkitekter tillsammans med Allies &amp; Morrison, Arup international, Stadia design och Sweco Sverige, tog hem segern i tävlingen om Arenakvarteret.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="519" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Mota-Gbg-Flygvy_White-arkitekter-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145646" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Mota-Gbg-Flygvy_White-arkitekter-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Mota-Gbg-Flygvy_White-arkitekter-1000-300x156.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Mota-Gbg-Flygvy_White-arkitekter-1000-768x399.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Mota-Gbg-Flygvy_White-arkitekter-1000-250x130.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Mota-Gbg-Flygvy_White-arkitekter-1000-520x270.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Mota-Gbg-Flygvy_White-arkitekter-1000-730x379.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gestaltningsbild med flygvy över evenemangsområdet med den nya multiarenan i centrum. Bild: Higab/White arkitekter</figcaption></figure><p>– Vi kände oss stolta och hedrade bara att bli inbjudna till tävlingen. Att sedan vinna ett sådant här stort projekt känns fantastiskt, säger Fredrik Källström på White arkitekter.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En flexibel multiarena</strong></h2><p>Enligt juryn uppfyller Möta Göteborg på ett förtroendeingivande sätt kraven på en flexibel och konkurrenskraftig multiarena. Den ska bli en attraktiv plats där kultur, idrott och näringsliv kan mötas – samtidigt som byggnaden blir ett nytt landmärke. Takytorna ska utnyttjas för att skapa en sammanhängande parkmiljö i flera nivåer.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="533" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/arenan-mota-gbg-wihte-arkitekter-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145647" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/arenan-mota-gbg-wihte-arkitekter-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/arenan-mota-gbg-wihte-arkitekter-1000-300x160.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/arenan-mota-gbg-wihte-arkitekter-1000-768x409.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/arenan-mota-gbg-wihte-arkitekter-1000-250x133.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/arenan-mota-gbg-wihte-arkitekter-1000-520x277.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/arenan-mota-gbg-wihte-arkitekter-1000-730x389.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gestaltningsbild inifrån arenan. Bild: Higab/White arkitekter</figcaption></figure><p>– Utöver två nya arenor får göteborgarna två nya torg och ett nytt stråk genom staden, med plats för restauranger, kaféer och butiker. Arenakvarteret blir både en festplats för stora evenemang och ett nytt vardagsrum för göteborgarna, säger Johan Lundin, ansvarig arkitekt på White arkitekter i Göteborg.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="569" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-arenatorg.jpg" alt="" class="wp-image-145653" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-arenatorg.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-arenatorg-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-arenatorg-768x437.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-arenatorg-250x142.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-arenatorg-520x296.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-arenatorg-730x415.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gestaltningsbild av inre arenatorget. Bild: Higab/White arkitekter</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Juryns motivering för Arenakvarteret</strong></h3><p>Sammanfattning: <em>”Ett förslag med ett lekfullt anslag där arenavolymen avtecknar sig i stadsbilden och tydligt förmedlar såväl sin funktion som sin ambition att vara en ikonbyggnad. Möta Göteborg är både vardagligt inbjudande och fångar evenemangskänslan. Juryn ser ett förslag med lyhört utformade publik- och arenarum för storslagna upplevelser.”</em></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Badet ska bli en destination i världsklass</strong></h2><p>Vinnare i arkitekttävlingen för centralbadet blev förslaget Bättre tillsammans som tagits fram av arkitektbyrån Henning Larsen i samarbete med Winell &amp; Jern och Ramboll.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="648" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Badet-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145648" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Badet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Badet-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Badet-1000-768x498.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Badet-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Badet-1000-520x337.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/Badet-1000-730x473.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gestaltningsbild av vinnarförslaget Bättre tillsammans med välkomnande entré mot Valhallagatan. Bild: Henning Larsen/Winell &amp; Jern/Ramboll</figcaption></figure><p>Vinnarna beskriver centralbadet som en destination i världsklass där stad, idrottskultur och natur möts. Byggnaden blir en samlingsplats med aktiva och inbjudande miljöer både inne och ute.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="513" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-simhall-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145649" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-simhall-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-simhall-1000-300x154.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-simhall-1000-768x394.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-simhall-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-simhall-1000-520x267.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-simhall-1000-730x374.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gestaltningsbild av simhall med hopptorn. Bild: Henning Larsen/Winell &amp; Jern/Ramboll</figcaption></figure><p>– Vi har också jobbat med arvet från Valhallabadet och tittat på hur man kan ta de kvaliteterna med sig in i framtiden. Centralbadet tar sin utgångspunkt i väldigt starka värden, men gör det på ett nytt sätt. Det känns väldigt roligt och spännande att få fortsätta det arbetet, säger Martin Stenberg Rignér, ansvarig arkitekt på Henning Larsen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Juryns motivering för centralbadet</strong></h3><p>Sammanfattning: <em>&#8221;Ett stilfullt och välkomnande förslag som öppnar upp sina ytor åt stadens invånare, ett demokratiskt rum tillgängligt för motion, föreningsliv och det sociala liv som omger sporten. Med rörelse som ledord binds byggnaderna, stadsmiljön och parklandskapet ihop. Ett vackert bassängrum mot Mölndalsån fångar själen och arvet från Valhallabadet med integritet.&#8221;</em></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="509" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-sporthall-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145650" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-sporthall-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-sporthall-1000-300x153.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-sporthall-1000-768x391.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-sporthall-1000-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-sporthall-1000-520x265.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/interior-sporthall-1000-730x372.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gestaltningsbild av sporthall med utsikt över Burgårdsparken. Bild: Henning Larsen/Winell &amp; Jern/Ramboll</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nästa steg – att utveckla förslagen</strong></h2><p>Att arkitekttävlingarna är avgjorda betyder inte att ritningarna är färdiga. Nu börjar ett intensivt arbete med att utveckla och finslipa förslagen. Det är ett arbete som arkitektteamen gör tillsammans med de olika uppdragsgivarna inom Göteborgs Stad.</p><p>– Det känns jättebra att vi har två så fina vinnarförslag att jobba vidare med. Nu kan vi bli mer konkreta och detaljerade i vårt arbete. Det är också väldigt roligt att äntligen kunna visa göteborgarna hur det kommer se ut och fungera, säger Jerker Westerberg, projektchef för Arenakvarteret på Higab.</p><p>Genomförandebeslut för hela stadsutvecklingen i evenemangsområdet planeras att tas i kommunfullmäktige under 2027.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/evenemangsomradet-garda" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Läs mer om evenemangsområdet här</a></p></div><p></p><p></p>

Arkitekttävlingarna avgjorda för Arenakvarteret och nya centralbadet

<p>Älvrummet öppnade 2008 och har sedan dess varit en viktig mötesplats för kunskapsspridning, dialog och debatt om stadsutvecklingen i centrala Göteborg. </p><p>– Älvrummet har alltid varit välbesökt och vi har i snitt 350 guidade visningar per år, både för skolklasser, företag, organisationer och andra kommuner. Det är också många privatpersoner som besöker utställningen, säger Maria Karlsson, kommunikationsstrateg på Älvstranden Utveckling AB som drivit Älvrummet sedan starten.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nytt uppdrag för Älvstranden Utveckling</strong></h2><p>Anledningen till stängningen är att Älvstranden Utveckling AB sedan 2023 är ett renodlat fastighetsbolag och inte längre ansvarar för Vision Älvstaden.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://alvstranden-utveckling.ungapped.io/Events/991d6aa9-8526-4af2-a36b-424f88af81e4" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Älvstranden utveckling: Här kan du anmäla dig till lunchen</a></p><p>Har du frågor om Älvrummet eller stadsutveckling i Göteborg?<br>Mejla till <a href="mailto:goteborg@goteborg.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">goteborg@goteborg.se</a></p></div><p>– Eftersom Älvrummet inte längre ingår i vårt uppdrag och ingen annan inom staden velat ta över, finns det inga andra alternativ än att stänga, säger Maria Karlsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Modellen finns kvar tills vidare</strong></h2><p>Mellan 2008 och 2017 låg Älvrummet på Kanaltorget. Då bjöds det med jämna mellanrum in till soppluncher. För att fira av Älvrummet blir det därför en sista sopplunch klockan 11:30 den 14 november. Det blir också filmvisning, quiz och mingel.</p><p>Verksamheten i Älvrummet på Lindholmspiren löper på som vanligt fram till stängningen. Den stora modellen över Göteborg kommer att finnas kvar i lokalerna tills vidare.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="472" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/sista-sopplunch_alvrummet_1000.jpg" alt="" class="wp-image-145597" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/sista-sopplunch_alvrummet_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/sista-sopplunch_alvrummet_1000-300x142.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/sista-sopplunch_alvrummet_1000-768x362.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/sista-sopplunch_alvrummet_1000-250x118.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/sista-sopplunch_alvrummet_1000-520x245.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/sista-sopplunch_alvrummet_1000-730x345.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Fredag 14 november säger Älvrummet hej då med en sista sopplunch, filmvisning, quiz och mingel. Foto: Älvstranden Utveckling AB</figcaption></figure>

Älvrummet stänger och bjuder in till en sista sopplunch

<p>Lundenskolan på Kärralundsgatan i stadsdelen Lunden ska byggas om och till och blir därmed den största F-9 skolan i centrala Göteborg med grundskola, anpassad grundskola, kulturskola och stort tillagningskök som även kan förse andra skolor med mat. </p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="570" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/rektor-talar-1000-foto-carl-edholm.jpg" alt="" class="wp-image-145428" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/rektor-talar-1000-foto-carl-edholm.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/rektor-talar-1000-foto-carl-edholm-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/rektor-talar-1000-foto-carl-edholm-768x438.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/rektor-talar-1000-foto-carl-edholm-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/rektor-talar-1000-foto-carl-edholm-520x296.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/rektor-talar-1000-foto-carl-edholm-730x416.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Rektor Lena Hermansson var konferencier under spadtagsceremonin. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>Lundenskolan består av fem byggnader, varav den äldsta byggdes 1914. Den tidigare matsalen har nu rivits och i förra veckan gick startskottet för att bygget av en ny matsal och renoveringen av de övriga byggnaderna.</p><p>Lundenskolan ingår i Göteborgs Stads bevarandeprogram&nbsp;och projektet tar därför stor hänsyn till byggnadernas kulturhistoriska värde. Den nya byggnaden kommer att få en blandning av trä- och tegelfasad som ska knyta ihop det gamla med det nya.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/spelar-cello-foto-carl-edholm-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145426" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/spelar-cello-foto-carl-edholm-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/spelar-cello-foto-carl-edholm-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/spelar-cello-foto-carl-edholm-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/spelar-cello-foto-carl-edholm-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/spelar-cello-foto-carl-edholm-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/spelar-cello-foto-carl-edholm-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Musikaliskt spadtag</h2><p>Upprustningen och utbyggnaden av skolan ska förbättra kulturskolans förutsättningar, så att Lundenskolan kan fortsätta vara ett nav för kulturskolans verksamhet. Kulturskolan bidrog också till programmet för spadtagsceremonin. Förutom att inleda med en blåsfanfar så fick publiken både njuta av sångnummer från körelever och ett stråkinslag av lärarna.</p><h2 class="wp-block-heading">Fokus på återbruk</h2><p>Byggprojektet kommer att fokusera på återbruk i alla delar, som en del i att nå Göteborgs Stads klimatmål.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="580" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ana-talar-foto-carl-edholm-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145427" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ana-talar-foto-carl-edholm-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ana-talar-foto-carl-edholm-1000-300x174.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ana-talar-foto-carl-edholm-1000-768x445.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ana-talar-foto-carl-edholm-1000-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ana-talar-foto-carl-edholm-1000-520x302.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/ana-talar-foto-carl-edholm-1000-730x423.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ana Tiriba, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>– Till exempel ska vi återbruka delar av köket, dörrar, fast inredning, tegel och invändiga glaspartier, säger Ana Tiriba, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><p>Under spadtagsceremonin berättade projektledare Ana Tiriba att projektet till exempel redan har använt utvändiga solskydd från den rivna Eriksboskolan. Hon lyfte också att projektledningen samarbetat med eleverna för att ta fram hur de ska upprusta skolgården så att den blir grönare och får bättre lekytor.</p><p>Konferencier under ceremonin var rektor Lena Hermansson, talade gjorde stadsfastighetsnämndens andre vice ordförande Mattias Tykesson, grundskolenämndens ordförande Victoria Tryggvadottir Rolka samt Ana Tiriba projektledare stadsfastighetsförvaltningen och Christian Helmström, arbetschef på Peab.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Lunden_spadtag-foto-carl-edholm-1000.jpg" alt="" class="wp-image-145429" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Lunden_spadtag-foto-carl-edholm-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Lunden_spadtag-foto-carl-edholm-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Lunden_spadtag-foto-carl-edholm-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Lunden_spadtag-foto-carl-edholm-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Lunden_spadtag-foto-carl-edholm-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/09/Lunden_spadtag-foto-carl-edholm-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/lundenskolan--nybyggnad-samt%20om-och-tillbyggnad" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Lundenskolan &#8211; nybyggnad samt om- och tillbyggnad</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lundenskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Lundenskolan F-9</a></p></div>

Startskott för om- och tillbyggnad av Lundenskolan

<p>Avtalet med den tidigare entreprenören hävdes och efter ny upphandling är det nu klart att det är Hedin construction AB som ska bygga klart simhallarna i Askim och Kortedala. Entreprenadkontraktet uppgår till cirka 413 miljoner kronor.</p><p>&#8211; Innan byggena stängde i januari påbörjades spontkonstruktioner och grundläggningsarbeten. I september pågår etableringsarbeten, och sedan blir det full fart på byggena igen, säger Dijan Vranjic, byggprojektledare på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><p>De två hallarna beräknas vara klara i början av 2028 och kommer att ha plats för simundervisning, rehabilitering och motion med en 25-metersbassäng och en undervisningsbassäng med höj- och sänkbar botten. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-nordost/kortedala---kviberg/kortedalas-simhall" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Kortedalas simhall</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/askim/ny-simhall-i-askim" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Ny simhall i Askim</a></p></div>

Bygget av simhallarna i Askim och Kortedala börjar igen

<p>I avsnittet medverkar Lisa Olausson från Mark &amp; energibyggarna i Göteborg AB, Alfons Jansson från Redemptor AB och Kajsa Markänger från exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad.</p><p>Programledare är Peter Wannding.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Se fler avsnitt av Spårvägsbyggarna här:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/poddar-och-video/filmer%20om%20stadsutveckling/filmserien-sparvagsbyggarna-projekt-frihamnen-lindholmen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg växer: Filmserien spårvägsbyggarna</a></p></div><p></p>

Se sjätte delen av Spårvägsbyggarna

<p>Varje år delar Per och Alma Olssons fond ut pris för årets bästa byggnad i Göteborg. Priset går till den byggaktör som under föregående år bäst uppfyllde krav på utformning och användning. Nu kan du föreslå en byggnad som stod klar under 2024.<br><br>Vinnaren utses av en sakkunnig jury och presenteras i december.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Så här nominerar du</h3><p>Skicka ditt förslag med en kort motivering senast den 15 september 2025 till <a href="mailto:stadsbyggnad@stadsbyggnad.goteborg.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">stadsbyggnad@stadsbyggnad.goteborg.se</a> och skriv ”Förslag Per och Alma Olssons fond” i ämnesraden.<br><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/bygga-bo-och-leva-hallbart/bygga-riva-och-forandra/per-och-alma-olssons-fond-basta-byggnadsverket-i-stan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Per och Alma Olssons fond</a></p></div>

Dags att föreslå Göteborgs bästa byggnad

<p>Husets placering på tomten gör att skolan är byggd i olika etage med lite suterrängkänsla. Byggnaden består av flyglar som sticker ut i motsatta riktningar med hemvister för flera klasser i varje sektion, och allt binds ihop av en korridor i mitten. Det gör att var man än befinner sig i skolan så känns den liten och hemtrevlig. Här och var i korridorerna finns det små gradänger där eleverna kan samlas.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="524" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/akeredsskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-144453" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/akeredsskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/akeredsskolan-1000-300x157.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/akeredsskolan-1000-768x402.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/akeredsskolan-1000-250x131.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/akeredsskolan-1000-520x272.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/akeredsskolan-1000-730x383.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ingegärd Arkelid är senior byggprojektledare på stadsfastighetsförvaltningen i Göteborgs Stad och har varit med under byggprocessen sedan 2018. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Genomgående varma färger</h2><p>Den röda skolbyggnaden i två våningar har fått en färgsättning som dels ska påminna om den gamla skolan, och dels passa in med det radhusområde som omgärdar den.</p><p>De varma färgerna följer med även invändigt, där färgsättningen går i rött och en beigegul färg som påminner om mogna sädesfält. Den varma röda färgen finns till och med representerad i den klassiska spräckliga linoleummattan på golven.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/klassrum-1000.jpg" alt="" class="wp-image-144457" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/klassrum-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/klassrum-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/klassrum-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/klassrum-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/klassrum-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/klassrum-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Skolan är uppdelad i hemvister med flera klassrum i anslutning till varandra. I hallen som knyter dem samman finns det små gradänger eller avsatser att sitta på. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Lång resa mot ny skola</h2><p>Resan mot en ny skola i Åkered började 2016. Skolbyggnaden från 1960-tale var sliten, och man började planera för en ny skola. En förstudie visade att det behövdes ändring av detaljplanen för att kunna bygga skolan, och planen pausades.</p><p>Men – ett par år senare kom rapporter från personal, elever och vårdnadshavare att innemiljön i skolan inte var bra, och grundskoleförvaltningen beslutade att akut stänga skolan. Eleverna fick tillfälligt åka buss till Kvibergsskolan innan paviljonger kom på plats på skolgården och byggplanerna togs upp igen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="511" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/sedumtak-1000.jpg" alt="" class="wp-image-144454" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/sedumtak-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/sedumtak-1000-300x153.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/sedumtak-1000-768x392.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/sedumtak-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/sedumtak-1000-520x266.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/sedumtak-1000-730x373.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">På taket finns solceller och alla låga tak är gröna med sedum på. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>2022 fanns det ett nytt förslag till en skola i två våningar som hade fått ett förhandslov som gjorde avsteg från den befintliga detaljplanen. Det mesta var alltså klart för att börja bygga. Eftersom de tillfälliga paviljongerna inte kunde finnas kvar på skolgården under byggtiden behövde man hitta en ny lösning för var eleverna skulle gå i skolan under tiden.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länkar: </strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/onnered/akeredsskolan--nybyggnad" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg växer: Byggprojektet ny skola i Åkered</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2015624144010396" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Åkeredsskolan</a></p></div><h2 class="wp-block-heading">Första spadtaget togs för två år sedan</h2><p>Det första förslaget fick nej från politikerna i grundskolenämnden, och efter ytterligare utredning kom man till slut fram till en lösning där de lägre årskurserna gick kvar i de moduler som kunde stå kvar på parkmarken nära skoltomten, och de äldre eleverna fick plats i Slottsbergsskolan i Frölunda.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/korridor-1000.jpg" alt="" class="wp-image-144455" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/korridor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/korridor-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/korridor-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/korridor-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/korridor-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/korridor-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>Sensommaren 2023 togs det första spadtaget, och nu två år senare är skolan klar. Byggprocessen har flutit på bra tillsammans med entreprenören Byggdialog.</p><p>– Resan fram till byggstarten var speciell, men vår förhoppning var hela tiden att skolan skulle stå klar så att eleverna kunde börja höstterminen 2025. Nu är vi äntligen här – och bygget har flutit på jättebra, säger Ingegärd Arkelid, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="519" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/idrottshall-1000.jpg" alt="" class="wp-image-144456" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/idrottshall-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/idrottshall-1000-300x156.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/idrottshall-1000-768x399.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/idrottshall-1000-250x130.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/idrottshall-1000-520x270.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/idrottshall-1000-730x379.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">I samband med skolan finns också en ny idrottshall. Den kommer att vara möjlig för föreningar och privatpersoner att hyra. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure>

Nya Åkeredsskolan är klar

<p>– Nu tar vi nästa steg i att förändra centrala Göteborg till att bli mer trivsamt med mer plats för både göteborgare och besökare att vistas på. Omvandlingen i sin helhet kommer locka många fler människor i alla åldrar att besöka, flanera eller cykla förbi, säger stadsmiljönämndens ordförande Karin Pleijel.</p><p>Genom att ta bort muren längs Basargatan knyts Kungstorget och vattnet ihop, vilket öppnar upp området ytterligare. Förutom sittplatser och träd planeras ny ljussättning och förbättrad tillgänglighet för gående och cyklister. Förslaget innehåller också ytor för lek och aktivitet för alla åldrar. Möjlighet att arrangera evenemang ska finnas kvar.</p><figure class="wp-block-image size-large  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="475" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kungstorget-m-kungsparken-i-bakgrunden-1440-1024x475.jpg" alt="" class="wp-image-144303" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kungstorget-m-kungsparken-i-bakgrunden-1440-1024x475.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kungstorget-m-kungsparken-i-bakgrunden-1440-300x139.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kungstorget-m-kungsparken-i-bakgrunden-1440-768x356.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kungstorget-m-kungsparken-i-bakgrunden-1440-250x116.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kungstorget-m-kungsparken-i-bakgrunden-1440-520x241.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kungstorget-m-kungsparken-i-bakgrunden-1440-730x339.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kungstorget-m-kungsparken-i-bakgrunden-1440.jpg 1440w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den omgjorda Basargatan ska vara en plats för människor, liv och rörelse. Så här är det tänkt att platsen ska se ut om man blickar ut från Kungstorget. Visionsbild: ÅWL Arkitekter och Göteborgs Stad</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>En del av ett längre stråk</strong></h2><p>– Tanken är att skapa en mer levande, grön och trygg plats för människor genom att utveckla Basargatan längs Kungstorget som en del av vallgravsstråket från Rosenlund, förbi Grönsakstorget, Kungstorget och vidare bort till Kungsportsplatsen och Kopparmärra, säger Johan Rehngren, stadsträdgårdsmästare på stadsmiljöförvaltningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Omvandlingen av Basargatan</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Syftet är att göra det inbjudande för människor att vistas på platsen</li><li>Det berörda området är på 6600 kvadratmeter &#8211; lika stort som Gustaf Adolfs Torg</li><li>Arbetet planeras pågå under 2026 och 2027</li><li>Förslaget har tagits fram i dialog med göteborgare, fastighetsägare och verksamheter</li><li>Kostnaden beräknas till cirka 85 miljoner kronor</li></ul></div><p>För att göra omvandlingen möjlig kommer biltrafiken och parkeringarna längs vattnet tas bort. Parkeringsplatserna på Kungstorget kommer att finnas kvar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tidigare en viktig handelsplats</strong></h2><p>Basargatan anlades ursprungligen på den gamla bastionen Johannes Dux efter att Göteborgs stadsmurar revs i början av 1800-talet. Området blev en viktig handelsplats när handeln flyttades hit 1854. De basarlängor som en gång omgav torget revs på 1960-talet och gatan har de senaste decennierna främst använts som bilväg och parkeringsplats.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="510" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/bilar-langs-kanalen-basargatan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-144306" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/bilar-langs-kanalen-basargatan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/bilar-langs-kanalen-basargatan-1000-300x153.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/bilar-langs-kanalen-basargatan-1000-768x392.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/bilar-langs-kanalen-basargatan-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/bilar-langs-kanalen-basargatan-1000-520x265.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/bilar-langs-kanalen-basargatan-1000-730x372.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Basargatan som den ser ut idag. Foto: Carin Smederöd</figcaption></figure>

Basargatan vid Kungstorget blir grönare och bilfri

<p>De kommande åren ska Göteborgs Stad rusta upp Avenyn och Götaplatsen. I samband med det tillkommer ny offentlig konst där konstnären Kerstin Bergendal ska skapa ett nytt konstverk på Götaplatsen. Hon kallar konstprojektet för Rotvälta/föreställning och bjuder den 15–19 juni in till publika samtal på Göteborgs stadsteater.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="730" height="410" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kersti-bergendal-730.jpg" alt="" class="wp-image-144245" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kersti-bergendal-730.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kersti-bergendal-730-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kersti-bergendal-730-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/kersti-bergendal-730-520x292.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 730px) 100vw, 730px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kerstin Bergendal, konstnär som ska göra Götaplatsens nya konstverk. Foto: CU von Platen</figcaption></figure><p>– I samtalen fokuserar jag på sådant som inte har kropp, som är osynligt. Varför byggde man platsen? Varför gjorde man den så stor? Vad spelar den för roll för staden? Jag jagar målbilder, förebilder, tankefigurer, ismer – sådant som indirekt har bestämt att platsen ser ut som den gör, säger Kerstin Bergendal.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Publika samtal på Göteborgs stadsteater</strong></h3><p><strong>När</strong>: 15–19 juni, klockan 17–21:30. Insläpp från klockan 16.</p><p><strong>Hur</strong>: Öppet för alla. Biljett bokas på <a href="https://tix.se/sv/goteborgstads/buyingflow/tickets/24381/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs stadsteaters hemsida</a> eller i biljettkassan</p><p><strong>Pris</strong>: 95 kronor för platsreservation och gemensam måltid som serveras i pausen</p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill samla in tankar</strong></h2><p>Publiken kommer att få ta del av historiska, sociala och politiska idéer och föreställningar om Götaplatsen och Göteborg. Kerstin Bergendal har bjudit in tio gäster, bland annat en filmforskare, en arkitekturhistoriker, en fotokonstnär och en sociolog. Publiken får också en aktiv roll under samtalen och kan medverka och komplettera, fördjupa eller utmana det som sagts.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="469" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/Inspelning-foto-Patrick-Damstedt-1000.jpg" alt="" class="wp-image-144246" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/Inspelning-foto-Patrick-Damstedt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/Inspelning-foto-Patrick-Damstedt-1000-300x141.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/Inspelning-foto-Patrick-Damstedt-1000-768x360.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/Inspelning-foto-Patrick-Damstedt-1000-250x117.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/Inspelning-foto-Patrick-Damstedt-1000-520x244.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/Inspelning-foto-Patrick-Damstedt-1000-730x342.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Under de publika samtalen ska Kerstin Bergendal föra in foton, ord, begrepp, namn och relationer på ett bord – ungefär som när en lärare skriver på svarta tavlan. Publiken kommer att se vad som händer på bordet på en storskärm. Foto: Patrick Damstedt</figcaption></figure><p>– För att bestämma vad jag ska göra för konstverk behöver jag lära mig så mycket som möjligt om platsen. Det skulle kunna bli så många saker. För att ringa in det gör jag de här samtalen. Och den här platsen ägs av alla. Därför är det spännande att höra vad andra har för bild av den. Sedan har jag kunskap som gör att jag kan massera ihop det till en slutsats, säger Kerstin Bergendal.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Konstverk som kompletterar</strong></h2><p>Varje samtal kommer att filmas och bevaras för framtiden. Filmerna blir även en del av konstverket. På projektets hemsida <a href="https://xn--rotvlta-8wa.nu/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">rotvälta.nu</a> kommer alla att kunna följa konstnärens arbete de närmaste två åren. </p><p>– Det här projektet är annorlunda mot vad jag har gjort tidigare. Jag har jobbat mycket med förorten där det är mångkulturellt. På Götaplatsen är det inte mångkulturellt, men däremot är det kulturellt. Det är inte heller en plats som bjuder in alla till att uppehålla sig där. Därför funderar jag på hur jag kan använda mina tidigare erfarenheter och inspireras av det. Det är viktigt att konstverket blir något som kompletterar det som redan finns på platsen, säger Kerstin Bergendal.</p><p>Konstverket beräknas vara klart 2028.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Kerstin Bergendal</strong></h3><p>Kerstin Bergendal är uppvuxen i Göteborg och baserad i Köpenhamn. Hon är har varit verksam i nästan 40 år och är internationellt respekterad för sitt arbete med tidsbaserade deltagande interventioner – en form av konst som innebär att vara på en plats en längre tid och samla in berättelser för att starta samtal och påverka samhället.</p><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://xn--rotvlta-8wa.nu/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">rotvälta.nu</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/gotaplatsen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg växer: Götaplatsen</a></p></div><p></p>

Konstnär bjuder in till samtal om ny konst på Götaplatsen

<p>International school of the Gothenburg region, ISGR, är en internationell skola med både en svensk och en internationell sektion som ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund. De internationella eleverna utgör ungefär två tredjedelar av elevunderlaget. De har ofta föräldrar som under en period jobbar på något företag eller universitet i regionen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="511" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/gympasalen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-144193" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/gympasalen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/gympasalen-1000-300x153.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/gympasalen-1000-768x392.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/gympasalen-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/gympasalen-1000-520x266.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/gympasalen-1000-730x373.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Rörelsesalen är helt i trä, med sektioner av klättervägg som kan fästas på ribbstolarna.<em>&nbsp;</em>Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p><br>Skolan finns på två olika adresser i Göteborg och har länge behövt fler platser. Därför har nu en ny skolbyggnad byggts intill lokalerna på Guldheden. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Inbjuder till lärande och engagemang”</strong></h2><p>I den nya byggnaden finns 13 klassrum inklusive musiksalar, rum för administration och en stor rörelsesal. Dessutom ett tillagningskök och en stor matsal – något som skolan inte haft innan.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="533" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/krokar-1000.jpg" alt="" class="wp-image-144195" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/krokar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/krokar-1000-300x160.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/krokar-1000-768x409.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/krokar-1000-250x133.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/krokar-1000-520x277.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/krokar-1000-730x389.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Omklädningsrummen har bröstpanel i vitt och går annars i blått. De angränsar till duschrum där alla duschar har separata bås med dörrar. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>– Med vår nya tillbyggnad skapar vi en modern och inkluderande lärmiljö för framtidens globala medborgare, våra elever!&nbsp; Byggnaden med sitt ljusinsläpp och sin rymd inbjuder till lärande och engagemang, vilket känns fantastiskt, säger Annika Simonsson Bergqvist, vd och skolchef för ISGR. </p><h2 class="wp-block-heading">Utsikt över hela Göteborg</h2><p>Trots att matsalen och många av klassrummen vetter ut mot den starkt trafikerade Guldhedsgatan är det anmärkningsvärt tyst inne i byggnaden. De stora fönstren ger ett fint ljusinsläpp i klassrummen som går i milt blåa färger. Och ju högre upp man kommer i den fyra våningar höga byggnaden, desto mer imponerande är utsikten över Göteborgs takåsar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="541" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/byggstallning-1000.jpg" alt="" class="wp-image-144194" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/byggstallning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/byggstallning-1000-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/byggstallning-1000-768x415.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/byggstallning-1000-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/byggstallning-1000-520x281.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/06/byggstallning-1000-730x395.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den förbindelsegång som fanns mellan skolans byggnader har rivits och byggts om så att man nu kan gå under den bort till skolgården. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>På andra sidan vetter byggnaden mot innergården, där ligger nu en helt ny skolgård för de yngre eleverna. På den här sidan av byggnaden finns också den gamla skolgården och fotbollsplanen, som eleverna på ISGR delar med Guldhedsskolans elever.</p><h2 class="wp-block-heading">Kulturhistoriskt värdefull skolmiljö</h2><p>Här blir det också uppenbart att alla de skolbyggnader som ligger i området är från 1950- och 1960-talet och är ritade av samma arkitekt, Sture Frölén. Skolmiljön har kulturhistoriska värden och ingår i bevarandeområde Södra Guldheden i Göteborgs bevarandeprogram.</p><p>Eftersom området är kulturhistoriskt intressant med bevarandekrav har White arkitekter som ritat den nya byggnaden och projektledningen haft tätt samarbete med antikvarie under hela vägen. Detta för att till exempel se till att färgen på teglet och på rörelsesalen passar in med de andra skolbyggnaderna i området.<br><br>– Ett annat exempel är att vi inte har satt upp några utvändiga klimatskydd som vi brukar göra, utan har satt dem invändigt, för att det ska passa med utseendet på de övriga byggnaderna. På 50- och 60-talet byggdes inga klimatskydd, säger Cecilia Lundqvist, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.<br> <br>– Detta är ett spännande projekt med tanke på förutsättningarna, som att bygga i befintlig miljö med allt vad det innebär med pågående verksamhet och i centralt läge. Det är roligt också att entreprenören var ett lokalt företag &#8211; Tuve bygg, som under byggtiden bytte namn till Hedin construction &#8211; som fick bygga för elever från hela världen, säger Cecilia Lundqvist.<br></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Läs mer om tillbyggnaden av internationella skolan:</h3><p>Så var det att bygga på så liten yta:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/11e11faf-b5c8-4872-8733-a4427eecafef" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Internationell skola vid Guldheden tar form</a><br><br>En procent av budgeten i alla Göteborgs Stads nybyggnadsprojekt går till konst. Här kan du läsa mer om konsten i projektet:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/a1cb3984-e900-452e-be73-b32468570ab6" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Konstnärligt golv med anor hos internationella skolan ISGR på Guldheden</a><br><br>Mer om byggprojektet:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20221019145644240" target="_blank" rel="noreferrer noopener">International School of the Gothenburg Region &#8211; tillbyggnad</a><br><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://isgr.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">ISGR</a></p></div><p><br></p>

Internationella skolan på Guldheden är klar

<p>När Västlänken öppnar i december 2026 börjar ett nytt kapitel för Göteborg. I filmen får du följa Göteborgs Stads arbete med att skapa gröna ytor, mötesplatser och stråk som binder ihop den nya stadsdelen i hjärtat av Göteborg.</p><p>Följ med på resan när Göteborgs Stad bygger rummet mellan husen i det nya stationsområdet!</p>

Premiär för ny filmserie om Centralenområdet

<p>Lika fint som vid en skolavslutning sjöng alla skolbarnen två sånger tillsammans med sin musiklärare. Alla inbjudna fick också lyssna till tal av grundskoleförvaltningens ordförande Viktoria Tryggvadottir Rolka (s), stadsfastighetsnämndens förste vice ordförande Thomas Larsson (mp) och rektor Ingegärd Salmose från Eriksboskolan.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="531" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/rektor-talar-1000.jpg" alt="" class="wp-image-143668" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/rektor-talar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/rektor-talar-1000-300x159.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/rektor-talar-1000-768x408.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/rektor-talar-1000-250x133.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/rektor-talar-1000-520x276.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/rektor-talar-1000-730x388.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">&#8221;Alla som tror att det här blir den bästa skolan i Göteborg räcker upp en hand!&#8221;. Skolans rektor Ingegärd Salmose engagerade eleverna. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>Men det som barnen såg mest fram emot, förutom fikan de skulle få efteråt, var nog spadtagen. Med en spade med tre skaft tog elevrådets elva elever rejäla spadtag under jubel och applåder. Det är tradition i byggbranschen att ta ett första spadtag vid nybyggnation. Stadsfastighetsförvaltningen, Göteborgs Stad planerade därför den här traditionella spadtagsceremonin tillsammans med grundskoleförvaltningen och entreprenören, Hedin construction.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="521" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/gitarr-1000.jpg" alt="" class="wp-image-143672" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/gitarr-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/gitarr-1000-300x156.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/gitarr-1000-768x400.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/gitarr-1000-250x130.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/gitarr-1000-520x271.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/gitarr-1000-730x380.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Byggstart för efterlängtad skola</strong></h2><p>– Jag besökte denna vackra plats första gången tillsammans med min kollega Sofia Blom för fyra år sedan, 2021, för att starta projektet. Efter flera turer i en ostadig värld känns det fantastiskt att vi äntligen får sätta spaden i backen. Byggnationen, skolan, är värdig denna fina plats. Extra roligt är att barnen i ett tidigt skede gavs möjlighet att komma med idéer om hur skolgården ska se ut. De har uttryckt att ”skolgården ser ju ut precis som vi vill”, säger Joakim Eliasson, projektledare från stadsfastighetsförvaltningen.&nbsp;</p><p>– Jag vill rikta ett stort tack till alla inblandade som gjort resan från tanke till verklighet möjlig, avslutar han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Med plats för 400 elever</strong></h2><p>Den nya Eriksboskolan kommer att bli 10 000 kvadratmeter stor och rymma 400 elever, samt en anpassad skola, en idrottshall, skyddsrum och ett tillagningskök. Skolan byggs på samma tomt vid Lärjeån som den tidigare Eriksboskolan stod på, och projektet har ett stort fokus på hållbarhet och återbruk för att värna om miljön. Allt planeras stå klart till våren 2027.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="488" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/spadtag-1000-1.jpg" alt="" class="wp-image-143671" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/spadtag-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/spadtag-1000-1-300x146.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/spadtag-1000-1-768x375.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/spadtag-1000-1-250x122.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/spadtag-1000-1-520x254.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/spadtag-1000-1-730x356.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Joakim Eliasson, projektledare, Martin Blixt, direktör på stadsfastighetsförvaltningen tog ett spadtag tillsammans med Emil Löverud arbetschef på Hedin construction. Foto: Carl Edholm</em></figcaption></figure><p>Stadsfastighetsförvaltningens direktör Martin Blixt var också på plats för att fira byggstarten.</p><p>– Alla barn sjöng och stämningen var riktig härlig idag. Det känns jätteroligt att vi nu kommer igång med byggandet av nya Eriksboskolan – en plats där barnen får både fina lokaler och en skolgård som de själva varit med och utformat. Vi har som målbild att bygga miljöer där livet får ta plats och det märks redan nu att det här blir just en sådan plats, säger han.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p>Göteborg växer:&nbsp;<a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-nordost/angered/eriksboskolan---nybyggnad">Eriksboskolan &#8211; nybyggnad &#8211; Göteborgs Stad</a></p><p>Se hur platsen på Eriksbo Östergärde, där skolan ska byggas, ser ut i realtid: <a href="https://urldefense.com/v3/__https:/my.tikee.io/iframe/819ff1e4-f620-4ddb-a42e-ffc7b3413a84/gallery/628747f8-e9d0-4663-9875-ac461136fbcd?lang=en&amp;image_size=original&amp;default_tab=single&amp;allowed_viewer_types=single,compare,immersive,video,feed,control_room&amp;font_color=ffffff&amp;primary_color=2f6093&amp;secondary_color=3399ff&amp;highlight_font_color=ffffff*22*20allowfullscreen*3E__;JSUl!!D7T54aRJsb59!DVEvl_vaTW8etUlD5sHO8jFJZJrz1BdGaqAlRaLlNVvcXPsYMDfnfGii2stdci6o2Ch01c05R_8M3_BcFjGVjkmPZYwdnQ4XCdsosw$" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Timelapse [Eriksboskolan]</a></p></div>

Nu är bygget av nya Eriksboskolan igång

<p>Planeringen för Götaplatsens och Avenyns framtid har pågått i många år. Att rusta upp och utveckla en nationellt känd och för göteborgarna mycket viktig mötesplats och gata är en komplex uppgift där många olika kompetenser och samverkansparter är involverade.</p><p>–&nbsp;Beslutet att genomföra upprustningen av Götaplatsen kommer ge den utveckling som behövs för att göra göteborgarna stolta över platsen igen, säger Karin Pleijel, ordförande i stadsmiljönämnden.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Får en varmare atmosfär</strong></h2><p>Götaplatsen har av många upplevts som stor och ödslig, men nu ska platsen bli mer inbjudande och attraktiv för människor att stanna till på till vardags. Samtidigt finns möjligheten till evenemang och stora möten kvar.</p><p>Poseidon blir mer tillgänglig och betraktaren kommer närmare skulpturen och den omgivande bassängen. En lång uppvärmd bänk i brons gör att man kan sitta varmt även under vinterhalvåret.</p><p>Ett eventuellt nytt vattenspel på trafiksäker plats, med möjlighet för lek, kommer att utredas vidare och har därför ännu inte beslutats om. Det befintliga vattenspelet föreslås tas bort.</p><p>Götaplatsen kommer också att bli tryggare och mer tillgänglig för gång, cykel och kollektivtrafik.</p><p>–&nbsp;Götaplatsen blir en ny vacker mötesplats med en mer än hundra år gammal historia. Vi har ett väl genomarbetat förslag med kulturmiljön som grund och som vi tror kommer tilltala både göteborgarna och våra gäster, säger Birgitta Lööf, processledare på stadsmiljöförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;<strong>Samarbete ger styrka</strong>&#8221;</h2><p>I planeringsarbetet har Göteborgs Stad arbetat tillsammans med Avenyföreningen och fastighetsägare runt Götaplatsen och längs Avenyn. Det medför att alla involverade står bakom förslaget för platsens framtid.</p><p>–&nbsp;Att alla arbetar mot samma mål ger en styrka så att vi på ett smidigt sätt kan genomföra byggnationen med förståelse för dess påverkan för både verksamheter, boende, fastighetsägare, turister och evenemang, säger Johan Blomqvist, projektledare för genomförandet på stadsmiljöförvaltningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Stadsutvecklingsprojektet Avenyn och Götaplatsen</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Projektet inleddes med en projekttävling där förslaget Aveny från Nyréns Arkitektkontor vann 2022</li><li>Sedan dess har förslaget utvecklats i en så kallad genomförandestudie. Den godkändes av samtliga parter i september 2024.</li><li>En månad senare beslutade stadsbyggnadsnämnden att starta en detaljplan för att pröva möjligheten att skapa permanenta verandor som kan stå kvar året runt. Fortsatt arbete med Avenyn avvaktar därför detaljplanearbetet som kan ta cirka två år.</li><li>Stadsutvecklingsprojektet har en total budget på 417 miljoner kronor, varav 300 miljoner ska samfinansieras av Göteborgs Stad och fastighetsägarna längs gatan. 117 miljoner kommer från stadsmiljöförvaltningen och avser upprustningen av Götaplatsen, som alltså startar nu. Hittills har tio miljoner (varav cirka tre miljoner för Götaplatsen) använts i det första planeringsskedet.</li></ul><p><strong>Länk</strong>: <strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/avenyn" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Avenyn</a></strong></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Ny preliminär tidplan för Avenyn och Götaplatsen:</strong></h3><p>2024 Stadsmiljöförvaltningens arbete med genomförandestudien blev klart och stadsbyggnadsnämnden beslutade att en ny detaljplan ska tas fram</p><p>2025 Stadsmiljönämnden beslutade om genomförande av Götaplatsen</p><p>2025 Den konstnärliga processen för Götaplatsen fortsätter</p><p>2026 Projektering för Götaplatsen</p><p>2027 Byggstart/genomförande av Götaplatsen</p><p>2027 Detaljplanen för Avenyn beräknas vara klar</p><p>2028 Projektering och byggstart på Avenyn</p><p>2028 Konstgestaltningen för Avenyn fortsätter</p><p>2028/29 Färdigställande av Götaplatsen</p><p>2032 Avenyn beräknas stå klar</p></div><p></p>

Götaplatsen rustas upp

<p>Lindholmshamnen ligger alldeles vid vattnet på Lindholmen – omgiven av internationella företag och äldre byggnader med koppling till Göteborgs varvshistoria. Utbyggnaden har pågått sedan 2016 och här finns nu 640 bostäder i kvarter med grönskande innergårdar, verksamhetslokaler, restauranger och en förskola.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="485" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Lindholmshamnen_1000.jpg" alt="" class="wp-image-143430" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Lindholmshamnen_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Lindholmshamnen_1000-300x146.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Lindholmshamnen_1000-768x372.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Lindholmshamnen_1000-250x121.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Lindholmshamnen_1000-520x252.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Lindholmshamnen_1000-730x354.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Maskinparken blev klar redan 2022. Förutom att vara en oas med grönska är den byggd för att ta emot stora mängder regnvatten vid skyfall. Foto: Anders Gustavsson</figcaption></figure><p>Desirée Bosch är projektledare på exploateringsförvaltningen och har jobbat med Lindholmshamnen de senaste tre åren.</p><p>– Det känns jättehäftigt att alla stora projekt är klara. Det enda som är kvar att göra är några små detaljer som planteringar, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många nya platser med grönska</strong></h2><p>Förutom nya bostäder och verksamheter har Lindholmshamnen fått flera nya områden med grönska. Maskinparken som ligger framför Götaverkens gamla maskinhall M1 blev klar redan 2022.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="532" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/allen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-143427" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/allen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/allen-1000-300x160.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/allen-1000-768x409.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/allen-1000-250x133.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/allen-1000-520x277.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/allen-1000-730x388.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">På Götaverksgatan finns landets första biotoprefug. Där växer buskträd, klätterväxter och örter som bidrar till att minska buller och rena luft och dagvatten. Foto: Anders Gustavsson</figcaption></figure><p>– Parken är en grön oas samtidigt som den är byggd för att kunna ta hand om stora mängder regnvatten vid skyfall, säger Desirée Bosch.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Lindholmshamnen</strong></h3><p>Området har utvecklats av ett konsortium bestående av byggherrar från HSB, Peab, Riksbyggen och Skanska tillsammans med det kommunala bolaget Älvstranden utveckling samt exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad. </p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/norra-alvstranden/lindholmen/lindholmshamnen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lindholmshamnen – Göteborg växer</a></p></div><p>De gång- och cykelbanor som tidigare gick i allén på Götaverksgatan har tagits bort och går i stället längs de nya kvarteren. Och där det tidigare fanns två asfalterade refuger finns nu landets första biotoprefug. På den 700 kvadratmeter stora ytan växer buskträd, klätterväxter och örter som bidrar till att minska buller och rena luft och dagvatten.</p><p>– Här finns också rishägn, stubbar, fågelholkar och insektshotell som bildar viktiga livsmiljöer för insekter och smådjur som annars har svårt att hitta boende i andra trafikmiljöer, säger Desirée Bosch.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bryggdäcket har blivit en mötesplats</strong></h2><p>Mellan Lindholmspiren och Lundbystrandskajen har det också byggts ett nytt grönskande bryggtorg och bryggdäck som blev klart förra året.</p><p>– Bryggdäcket är pålat och byggt för att hålla i 100 år. Det är roligt att se att det redan har blivit en viktig knutpunkt och populär mötesplats både för boende och andra, säger Desirée Bosch.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="499" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lindholmshamnen-1000-iii.jpg" alt="" class="wp-image-143428" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lindholmshamnen-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lindholmshamnen-1000-iii-300x150.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lindholmshamnen-1000-iii-768x383.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lindholmshamnen-1000-iii-250x125.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lindholmshamnen-1000-iii-520x259.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lindholmshamnen-1000-iii-730x364.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Anders Gustavsson</figcaption></figure><p>Den 20 maj ska det nya området invigas och firas med bryggkalas. Det blir bland annat tal, quiz, musik, trolleri och tårta. För den som vill veta mer om Lindholmshamnen finns det möjlighet att gå en guidad promenad med Desirée Bosch och Åsa Svensson, projektledare på Älvstranden utveckling.</p><p>– Vi kommer att göra flera stopp längs vägen och berätta om allt det nya som utmärker Lindholmshamnen. Det finns mycket att upptäcka, säger Desirée Bosch.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Bryggkalas i Lindholmshamnen 20 maj</strong></h3><p>Hålls på Lindholmshamnens bryggdäck mellan Lindholmspiren och Lundbystrandskajen.</p><p><strong>Klockan 16:30–19:00</strong><br>Tårta så långt lagret räcker, quiz och underhållning av Göteborgsbandet Log Lady.</p><p><strong>Klockan 17:00–17:20</strong>&nbsp;<br>Officiell invigning med&nbsp;Robert Hammarstrand (S), ordförande exploateringsnämnden, och Erik Lidberg (M), vice ordförande Älvstranden utveckling AB samt Desirée Bosch, projektledare exploateringsförvaltningen, Göteborgs Stad och Åsa Svensson, projektledare Älvstranden utveckling AB.<strong><br></strong><br><strong>Klockan 17:25–17:45</strong>&nbsp;<br>Trollkarlen Ason Bson Cson uppträder.&nbsp;<strong><br></strong><br><strong>Klockan 17:45–18:30</strong><br>Guidad tur i området. Träffa projektledarna och lyssna på berättelserna om det som utmärker Lindholmshamnen – arkitekturen, mötesplatserna, trafiklösningarna, konsten och inte minst grönskan. Det finns också möjlighet att ställa frågor.</p></div>

Lindholmshamnen invigs med bryggkalas

<p>– Det är väldigt roligt och på något plan ett nationellt erkännande för det arbete som vi har gjort. Vi som stad ska vara stolta för att det här är något som har växt fram i Göteborg och att det har skett en förflyttning i hur vi arbetar. Det är en förutsättning för att utveckling ska ske, säger Petter Nilsson, enhetschef för ACT Göteborg och tidigare projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lärdomar från projektet har blivit verklighet</strong></h2><p>Mutual benefits drevs av socialförvaltningen Sydväst i samarbete med Göteborgs stadsmission, Stena fastigheter, Wallenstam och Chalmers. Arbetet handlade om hur socialt utsatta människor kan inkluderas i stadsutvecklingen. Det pågick i tre år och avslutades i oktober 2024.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><em><strong>&#8221;Det vore så klart roligt att vinna, men det viktigaste är att vi fortsätter att fatta beslut om att bli en mer inkluderande stad. Vi fick mycket kunskap i projektet som vi kan använda för att göra Göteborg bättre&#8221;</strong></em></p><p><br>Petter Nilsson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="888" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Petter-800.jpg" alt="" class="wp-image-143417" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Petter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Petter-800-270x300.jpg 270w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Petter-800-768x852.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Petter-800-250x278.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Petter-800-520x577.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/Petter-800-730x810.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Petter Nilsson, enhetschef för ACT Göteborg och tidigare projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst.</figcaption></figure></div></div><p>– I staden finns det en politisk vilja att vi ska implementera lärdomar från projektet i de fyra socialförvaltningarna. En platssamverkansmodell för sociala boenden som vi tog fram inom projektet används till exempel redan. I socialförvaltningen Sydväst fastställdes också ett funktionsprogram för sociala boenden som vägleder oss när vi ska utvärdera befintliga lokaler och skaffa nya, säger Petter Nilsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kan vinna innovationspris</strong></h2><p>Mutual benefits är nu ett av tio projekt som är nominerade till Götapriset. Syftet med priset är att stimulera utveckling inom de offentliga verksamheterna och främja innovationer som bidrar till en bättre välfärd. Vinnaren avslöjas under Kvalitetsmässans invigningskväll den 11 november. De nominerade projekten kommer också att presenteras på Kvalitetsmässan. Vinnaren får 100&nbsp;000 kronor.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Mutual benefits</strong> &#8211; k<strong>lok design för ökad trygghet och en stad för alla</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Ett avslutat projekt som pågått under tre år med fokus på hur socialt utsatta människor kan inkluderas när Göteborg utvecklas.</li><li>Drevs av socialförvaltningen Sydväst i samarbete med Göteborgs stadsmission, Stena fastigheter, Wallenstam och Chalmers. Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, delfinansierade projektet.</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-bostader-och-bebyggelse/mutual-benefits---klok-design-for-okad-trygghet-och-en-stad-for-alla" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mutual benefits</a></p></div><p>– Nu ska vi först sammanfatta ett lite större underlag som ska användas för att juryn ska bedöma projektet i nästa steg. Det vore så klart roligt att vinna, men det viktigaste är att vi fortsätter att fatta beslut om att bli en mer inkluderande stad. Vi fick mycket kunskap i projektet som vi kan använda för att göra Göteborg bättre, säger Petter Nilsson.</p><p>Bakom Götapriset står Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Sveriges kommuner och regioner, SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Svenska kyrkan och Kvalitetsmässan.</p><h4 class="wp-block-heading"><strong>&nbsp;</strong></h4><h4 class="wp-block-heading"><strong><br></strong></h4><p></p>

Göteborgsprojekt för socialt utsatta nominerat till pris

<p>– Tanken är att ta fram en bärande gestaltning som kan hålla i många år framåt. Den ska stötta de verksamheter som finns på gatan, men också locka nya människor till platsen, säger Joachim Engver-Jensen, projektledare på stadsmiljöförvaltningen.</p><p>Långgatorna tillhör de gamla hamnkvarteren som utvecklats till ett levande område med stort utbud av kultur och nöjen – internationellt uppmärksammat för sin avslappnade atmosfär. Under de senaste tio åren har Tredje Långgatan mellan Linnégatan och Nordhemsgatan fungerat som sommargågata.</p><p>Nu tar gatan steget till att bli en permanent gågata, som ett led i Göteborgs Stads arbete med att omfördela ytor för bilar till utrymme för vistelse och gång.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utgår från gatans identitet</strong></h2><p>– Omvandlingen innebär att vi skapar plats för människor hela året, samtidigt som vi värnar om att sopbilar och leveranser till verksamheter ska kunna ta sig fram, säger Joachim Engver-Jensen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="479" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-langTengbom-1000.jpg" alt="" class="wp-image-143199" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-langTengbom-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-langTengbom-1000-300x144.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-langTengbom-1000-768x368.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-langTengbom-1000-250x120.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-langTengbom-1000-520x249.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-langTengbom-1000-730x350.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Det fasta möblemanget tillför nya funktioner och ska locka både barn och vuxna att vistas på gågatan. Illustration: Tengbom</figcaption></figure><p>Utgångspunkten för projektet är gatans starka identitet: kulturhistoriska kvarter, robusta tegelfasader och många matställen.</p><p>– Det är en inspirerande gata som har en speciell attraktionskraft. En kulturmiljö med varierad arkitektur där det finns en vibe av liv och glädje, säger Ludmila Sandqvist, landskapsarkitekt på arkitektkontoret Tengbom som tagit fram gestaltningsförslaget.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Återbruk och rejäla material</strong></h2><p>Ett sätt att bevara gatans ruffa charm är att använda robusta och rejäla material. Förutom återbrukad sten ska corténstål, tegel och massivt trä användas.</p><p>– Få, enkla material med omsorgsfulla detaljer, säger Ludmila Sandqvist.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="569" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lekmur-1000.jpg" alt="" class="wp-image-143212" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lekmur-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lekmur-1000-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lekmur-1000-768x437.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lekmur-1000-250x142.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lekmur-1000-520x296.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/lekmur-1000-730x415.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Illustration: Tengbom</figcaption></figure><p>Asfalten och trottoarerna försvinner. Istället blir hela gatan en vistelseyta med golv av storgatsten från Göteborgs Stads stenlager. För att dämpa rörelse och skapa lugna platser möbleras gatan enligt konceptet ”sicksack”. Det innebär att de fasta objekten – lekmur, sittmöbler och upphöjda växtbäddar – placeras ut så att fordon tvingas svänga.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Säkert och tillgängligt</strong></h2><p>– Objekten hjälper oss öka säkerheten, men på ett smart och estetiskt tilltalande sätt. De är inga hårda avgränsningar utan öar av liv som bidrar till en social och trevlig gatumiljö, säger Ludmila Sandqvist.</p><p>Ett slätt gångstråk av krysshamrad gatsten säkerställer tillgängligheten. Stråket följer sicksackrörelsen i mitten av gatan och där finns också en ledlinje av corténstål, ett material som också går igen i avrinningslinjerna från stuprören.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="853" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/plantering-800.jpg" alt="" class="wp-image-143213" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/plantering-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/plantering-800-281x300.jpg 281w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/plantering-800-768x819.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/plantering-800-250x267.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/plantering-800-520x554.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/plantering-800-730x778.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Upphöjda planteringsbäddar ger mer plats för trädens rötter eftersom ytan under mark begränsas av ledningar. Illustration: Tengbom</figcaption></figure><p>– På vintertid, när uteserveringarna plockats bort, finns också möjlighet att röra sig säkert längs fasaderna, säger Ludmila Sandqvist.</p><p>Variationen under året kommer också märkas i belysningen. Under den mörka delen av dygnet tänds effektbelysning på två ställen i gatan. Det bidrar till att skapa stämning, men också trygghet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Grönare gaturum</strong></h2><p>Precis som många andra citygator saknar Tredje Långgatan träd, och när den nu omvandlas prioriteras grönska. Även den förändras beroende på säsong. Fokus ligger på vild charm och karaktärsfulla bladverk.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Tredje Långgatan</strong></h3><p>Byggdes ut från mitten av 1800-talet fram till 1910 och omfattas av Göteborgs bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Området är också riksintresse för kulturmiljövård.</p><p>Gatan är exempel på den unika karaktär som utmärker stadsmiljön kring Långgatorna. Här finns stora variationer i byggnadernas skala, utseende och funktion – eleganta höga bostadshus samsas med låga enkla verkstäder.</p><p>Just nu pågår projekteringen för permanent gågata mellan Linnégatan och Nordhemsgatan. Projektet, som genomförs av stadsmiljöförvaltningen, samfinansieras med berörda fastighetsägare. </p><p>Byggstart är planerad till oktober 2025 och enligt nuvarande tidplan pågår arbetet fram till april 2026.</p><p>Sommaren 2025 är gatan tillfällig sommargågata, precis som den varit de senaste tio åren.<br></p><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a20241218144230509" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Tredje Långgatan</a></p></div><p>Valet av träd kommer göras med stor omsorg.</p><p>– Andelen yta som täcks av trädkronor ska öka i stadsmiljön, det är ett uppdrag vi fått från politiken. Samtidigt vill uteserveringarna ha så mycket sol som möjligt. Därför blir både placeringar och trädsorter viktiga att studera tillsammans med verksamheterna på gatan, säger Joachim Engver-Jensen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="539" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-lang-historisk-1000.jpg" alt="" class="wp-image-143200" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-lang-historisk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-lang-historisk-1000-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-lang-historisk-1000-768x414.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-lang-historisk-1000-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-lang-historisk-1000-520x280.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/05/tredje-lang-historisk-1000-730x393.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tredje Långgatan tidigt 1900-tal. Foto: Göteborgs Stadsmuseum</figcaption></figure>

Tredje Långgatan gör plats för människor året om

<p>I samrådet ges möjlighet att lämna synpunkter som kan vara viktiga att beakta i det fortsatta arbetet.</p><p>En ny spårvägsförbindelse i tunnel Lindholmsförbindelsen planeras mellan Lindholmen och Linnéplatsen, via Stigberget där det blir en underjordisk hållplats.</p><p>Inför bygget av den 3,2 kilometer långa spårvägsförbindelsen tas det bland annat fram en järnvägsplan som beskriver spårens sträckning, anläggningens utformning, vilken mark som behövs, miljöpåverkan samt behov av skyddsåtgärder för att undvika att människor och miljö påverkas negativt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samrådet pågår 7 maj – 5 juni</strong></h2><p>Som en del av arbetet med järnvägsplanen, med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning, genomför Göteborgs Stad ett samråd från 7 maj till 5 juni. I samrådet kan särskilt berörda, enskilda, myndigheter och organisationer med flera lämna synpunkter som kan vara viktiga att beakta i arbetet, till exempel hur spårvägskopplingen påverkar närområdet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Järnvägsplan<br></h3><ul class="wp-block-list"><li>Tas fram enligt Lagen om byggande av järnväg</li><li>Anger hur spårvägen ska konstrueras, vilka skyddsåtgärder som behövs och vilka ytor som får användas</li><li>Planen anger både ytor för byggtiden och för att anläggningen ska få plats när den är klar.</li><li>Under arbetet med att ta fram järnvägsplanen måste samråd hållas</li><li>När planen är näst intill klar ställs den ut för granskning innan den kan fastställas</li></ul></div><p>– Samrådet för järnvägsplanen är en viktig del av planeringsprocessen. Inkomna synpunkter bidrar till välgrundade beslut och är värdefulla i den fortsatta handläggningen av järnvägsplanen, säger Ma-Lou Wihlborg, projektledare för Lindholmsförbindelsen på exploateringsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Innerstadsring för spårvagnstrafiken</strong></h2><p>Lindholmsförbindelsen utgör det största delprojektet i den nya spårvägssträcka som planeras mellan Brunnsbo och Linnéplatsen. Den första etappen, mellan Frihamnen och Lindholmen, öppnar för trafik i december 2025.</p><p>Med Lindholmsförbindelsen skapas en ny innerstadsring för spårvagnstrafiken i Göteborg. Kapaciteten ökar, kollektivtrafiken i de centrala delarna av Göteborg avlastas och många resor blir snabbare och smidigare.</p><p>Spårvägssatsningarna delfinansieras av staten genom den så kallade Sverigeförhandlingen samt av Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länk: <a href="http://goteborg.se/projektlindholmsforbindelsen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Projekt Lindholmsförbindelsen</a></h3></div>

Lindholmsförbindelsen går ut på samråd

<p>Dessutom avslöjar arbetsledaren på plats, Lisa Olausson, när och var spåren kommer mötas (och kärlek uppstå).</p>

Se femte delen av Spårvägsbyggarna

<p>År 2030 kommer det att finnas 1 300 nya bostäder och mängder av nya arbetsplatser, lokaler och kulturverksamheter på Masthuggskajen. Flera av husen är redan klara, till exempel Draken, Våghuset, Brick Studios, Stuveriet och Brf Ciceron. I början av april flyttade de första hyresgästerna in i det nya kontorshuset Habitat 7.</p><p>Förutom alla husbyggen pågår flera parallella projekt på det som kallas allmän plats, det vill säga gator, torg och andra områden som är tillgängliga för alla.</p><p>– Vi vill att Masthuggskajen ska bli en destination dit göteborgare och andra tar sig för att njuta av vattnet, parkerna och ett aktivt gatuliv. En del projekt är snart klara, andra är än så länge bara på planeringsstadiet, säger Marit Sternang, huvudprogramledare för Masthuggskajen på Göteborgs Stad.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="524" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Marit_Sternang-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142707" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Marit_Sternang-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Marit_Sternang-1000-300x157.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Marit_Sternang-1000-768x402.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Marit_Sternang-1000-250x131.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Marit_Sternang-1000-520x272.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Marit_Sternang-1000-730x383.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Marit Sternang är huvudprogramledare för Masthuggskajen på Göteborgs Stad. Foto: Julia Sjöberg<br></figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Första Långgatan blir boulevard</strong></h2><p>Första Långgatan byggs om för att bli en grönare stadsgata, med mer plats för fotgängare och cyklister och fler träd och planteringar. Spårvagnshållplatsen har flyttat närmare Masthuggstorget och är en mer samlad hållplats med lättare på- och avstigning.</p><p>Samtidigt pågår flera ledningsarbeten på den södra sidan av gatan. De första etapperna är klara och under året läggs nya ledningar på sträckan mellan Nordhemsgatan och Järntorget.</p><p>– Allt eftersom ledningarna läggs på plats färdigställer vi gatan med nya ytskikt, trottoarer, cykelbanor, parkeringar och planteringar, säger Marit Sternang.</p><p>Sommaren 2026 kommer södra sidan att vara helt klar. Arbetet med att färdigställa gatan på den norra sidan börjar redan i höst, men det arbetet är inte lika omfattande. Etappen närmast Järntorget ska bli klar våren 2026 och sedan fortsätter arbetet västerut i takt med att de nya kvarteren växer fram.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Järntorget byggs om för bättre kollektivtrafik</strong></h2><p>I höstas startade arbetet med att bygga om Järntorget. Med två nya bussfiler och ett nytt hållplatsläge minskar resetiderna och det blir smidigare att byta. För att skapa plats åt bussarna försvinner två filer för biltrafik mellan Järntorget och Olof Palmes plats och en trädrad i allén har tagits bort.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="507" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Jarntorget-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142716" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Jarntorget-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Jarntorget-1000-300x152.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Jarntorget-1000-768x389.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Jarntorget-1000-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Jarntorget-1000-520x264.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Jarntorget-1000-730x370.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Järntorget byggs under året om för att öka framkomligheten för bussar, fotgängare och cyklister. Cykelbanan från Första Långgatan mot Centrum är på plats och hela området planeras vara klart 2026. Foto: Julia Sjöberg</figcaption></figure><p>Samtidigt byggs nya cykel- och gångbanor som ska göra det lättare att ta sig mot Första Långgatan eller ner mot vattnet. Området runt Järntorget ska vara klart våren 2026.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Olof Palmes plats rustas upp</strong></h2><p>Framför Folkets hus och hotell Draken läggs just nu nya ytskikt. Under våren och sommaren ska torgytan också få nya sittplatser, en scen, tydligare stråk, mer belysning och fler träd och planteringar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="499" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/OlofPalmes_plats-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142711" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/OlofPalmes_plats-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/OlofPalmes_plats-1000-300x150.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/OlofPalmes_plats-1000-768x383.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/OlofPalmes_plats-1000-250x125.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/OlofPalmes_plats-1000-520x259.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/OlofPalmes_plats-1000-730x364.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Just nu är större delen av Olof Palmes plats en byggarbetsplats. Arbetet ska vara klart till hösten. Foto: Julia Sjöberg</figcaption></figure><p>– Grönska är en viktig del när vi bygger om på Masthuggskajen. Totalt kommer stadsdelen att få 300 nya träd, det är mer än dubbelt så många som fanns tidigare, säger Marit Sternang.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Masthamnsgatan blir Göteborgs nya långgata</strong></h2><p>Masthamnsgatan sträcker sig från Järnvågsgatan i öst ner till Johannesplatsen i väst. Den byggs om i flera etapper – målet är att skapa en levande gata med sittmöbler, konst och planteringar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="530" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthamnsgatan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142713" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthamnsgatan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthamnsgatan-1000-300x159.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthamnsgatan-1000-768x407.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthamnsgatan-1000-250x133.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthamnsgatan-1000-520x276.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthamnsgatan-1000-730x387.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Första etappen av ombyggnaden av Masthamnsgatan blev klar i höstas. Med sittbänkar och planteringar vill Göteborgs Stad skapa en miljö som liknar sommargågatorna. Foto: Julia Sjöberg</figcaption></figure><p>– Masthamnsgatan är vår nya långgata. Tanken är att den ska påminna om de sommargågator som finns i Göteborg. Ambitionen är att gatan ska uppmuntra till lek och till att hänga och umgås, både på uteserveringar och allmänna ytor, säger Marit Sternang.</p><p>I höstas blev gatan utanför Våghuset och Brick Studios klar. Återbrukade sittbänkar samsas med storgatsten som hittades under asfalten vid upprustningen av Första Långgatan. I planteringarna växer bland annat platan, bergek, dockros och iris.</p><p>– Växterna på Masthuggskajen är valda i samarbete med Botaniska trädgården med hänsyn till läget och nya klimatutmaningar, säger Marit Sternang.</p><p>Till hösten startar nästa etapp av utbyggnaden. Hela gatan beräknas vara klar runt 2028.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ny stadsdelspark vid Järnvågen</strong></h2><p>Förra sommaren startade Trafikverket arbetet med att däcka över ramperna till Götatunneln och ett 24 meter högt ventilationstorn ska förbättra luftkvaliteten i området. Samtidigt byggs Järnvågsgatan om för att öka framkomligheten för gående och cyklister och längs avfarten från Andreégatan byggs en ny busshållplats.</p><p>Både Järnvågsgatan, busshållplatsen, överdäckningen och ventilationstornet ska vara klara våren 2026. Trafiken från tunneln kommer troligtvis att släppas på i december i år.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="497" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/jarnvagsparken-ii-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142723" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/jarnvagsparken-ii-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/jarnvagsparken-ii-1000-300x149.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/jarnvagsparken-ii-1000-768x382.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/jarnvagsparken-ii-1000-250x124.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/jarnvagsparken-ii-1000-520x258.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/jarnvagsparken-ii-1000-730x363.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Järnvågsparken ska byggas på Götatunnelns tak.  Visualisering: Visulent</figcaption></figure><p>På Götatunnelns tak kommer det om några år att finnas en helt ny stadsdelspark, Järnvågsparken. Den blir 6 000 kvadratmeter med en lekplats i maritimt tema och en stor gräsyta.</p><p>– Parken kommer att vara en plats för både lek, picknick, vila och häng i soliga lägen. Lekplatsdelen hoppas vi ska vara klar någon gång 2027–2028, säger Marit Sternang.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bryggdäck på Halvön</strong></h2><p>Bakom planken nere vid vattnet pågår bygget av den nya halvön för fullt. I höst startar bygget av nya bostads- och kontorshus och runt 2030 ska allt vara klart.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="507" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Halvon-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142709" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Halvon-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Halvon-1000-300x152.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Halvon-1000-768x389.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Halvon-1000-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Halvon-1000-520x264.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Halvon-1000-730x370.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den nya halvön kommer att bli 200 meter bred och sträcka sig 100 meter ut i vattnet. Med det nya färjeläget skapas en ny förbindelse över älven. Visualisering: Kanozi Arkitekter</figcaption></figure><p>– Halvön kommer inte bara att vara för de som bor och jobbar där. Göteborgare och besökare kommer att kunna strosa på kajstråket och det kommer att bli ett bryggdäck ner mot älven för att man verkligen ska få känslan av att komma nära vattnet, säger Marit Sternang.</p><p>Förra våren beslutade Göteborgs Stads politiker att det ska byggas ett färjeläge på halvön.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Masthuggsparken och Sänkverkstorget</strong></h2><p>I höjd med Masthuggstorget ska områdets andra park byggas. Tillsammans med nya Sänkverkstorget kommer den att binda ihop Masthamnsgatan med Första Långgatan. På torgytan kommer det bland annat att finnas plats för food trucks, marknader och uteserveringar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="553" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthuggsparken-1000-1.jpg" alt="" class="wp-image-142726" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthuggsparken-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthuggsparken-1000-1-300x166.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthuggsparken-1000-1-768x425.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthuggsparken-1000-1-250x138.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthuggsparken-1000-1-520x288.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Masthuggsparken-1000-1-730x404.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Med en yta på 2 000 kvadratmeter, binder Masthuggsparken ihop Masthuggstorget, den nya hållplatsen och Sänkverkstorget. Visualisering: Visulent</figcaption></figure><p>Förutom att vara en ny mötesplats, kommer parken också att ha en viktig funktion vid extremväder.</p><p>– Masthuggsparken kommer att vara skålad för att kunna ta hand om skyfall, säger Marit Sternang.</p><p>Byggstart är planerad till 2027.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar:</strong></h3><p><a href="https://masthuggskajen.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Masthuggskajen</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/sodra-alvstranden/masthuggskajen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs växer – Masthuggskajen</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="438" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/flygbild-jarntorget-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142724" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/flygbild-jarntorget-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/flygbild-jarntorget-1000-300x131.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/flygbild-jarntorget-1000-768x336.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/flygbild-jarntorget-1000-250x110.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/flygbild-jarntorget-1000-520x228.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/flygbild-jarntorget-1000-730x320.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Visualisering: 02landskap</figcaption></figure>

Så blir livet mellan husen vid Masthuggskajen

<p>Uppdragsgivare till rapporten är stadsfastighetsförvaltningen som förvaltar många verksamhetsbyggnader. Det kan handla om förskolor, skolor och vård- och omsorgsboenden, men även lite udda och äldre byggnader.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Läs rapporten här:  </h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a202541145433817" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><em>Lundby – kulturhistoriskt bevarandevärda miljöer och byggnader</em></a></p></div><p>– Sammanställningen görs för att våra medarbetare ska få en överblick över de många kulturbyggnader som stadsfastighetsförvaltningen har att förvalta och att enkelt kunna få reda på vilka byggnader som ingår i stadens bevarandeprogram och varför, säger Maria Alm, innemiljöspecialist.</p><p>Uppdraget gick till arkitektstudenterna Linnea Darin och Frida Lindqvist på Chalmers. De har varit ute och fotograferat byggnader och områden och sammanställt information.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="554" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Lundby_1000.jpg" alt="" class="wp-image-142653" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Lundby_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Lundby_1000-300x166.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Lundby_1000-768x425.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Lundby_1000-250x139.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Lundby_1000-520x288.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Lundby_1000-730x404.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Arkitektstudenterna Linnea Darin och Frida Lindqvist från Chalmers har skrivit rapporten.</figcaption></figure><p>–&nbsp;Det finns många olika sorters stilar på byggnaderna, och för en del personer kan det vara oklart varför de är bevarandevärda. Men det motiveras med att de arkitektoniskt har vissa drag eller inslag som är typiska för sin tid och därför är värda att bevara, säger Frida Lindqvist.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Även områden ingår i rappporten</strong></h2><p>Förutom byggnader ingår också områden i rapporten. Några exempel är Wieselgrensplatsen som byggdes på 1950-talet, Keillers park från början av 1900-talet och Färjenäs som har anor ända sedan 1500-talet. Där finns fortfarande boningshus från 1800-talet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="530" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/wieselgrensplatsen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142654" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/wieselgrensplatsen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/wieselgrensplatsen-1000-300x159.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/wieselgrensplatsen-1000-768x407.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/wieselgrensplatsen-1000-250x133.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/wieselgrensplatsen-1000-520x276.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/wieselgrensplatsen-1000-730x387.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Wieselgrensplatsen byggdes på 1950-talet och är ett av de områden som ingår i rapporten. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p>– Jag hade, trots att jag bott i Göteborg länge, aldrig varit i Keillers park. Det blev en ny favoritplats för mig med den ståtliga Rambergsskolan i nationalromantisk stil och annan bebyggelse i parken som verkligen är fantastisk, säger Linnea Darin.</p><p>Rapporten är på 60 sidor och innehåller 16 objekt, och även information om vad de olika bevarandeskydden innebär.</p><p>– Projektet har fallit väl ut, vi är mycket nöjda med denna lättillgängliga dokumentation. Det ligger ett förslag om att gå vidare i projektform och dokumentera ytterligare ett område på Hisingen på samma sätt, säger Maria Alm.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="526" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Cirkus_Lisa_Larson-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142655" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Cirkus_Lisa_Larson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Cirkus_Lisa_Larson-1000-300x158.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Cirkus_Lisa_Larson-1000-768x404.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Cirkus_Lisa_Larson-1000-250x132.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Cirkus_Lisa_Larson-1000-520x274.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Cirkus_Lisa_Larson-1000-730x384.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">När en större högstadieskola behövdes i Lundby, revs delar av dåvarande gymnasieskolan Lundby sam – utom de delar som pekades ut som kulturhistoriskt intressanta. Aulan har många fina och tidstypiska detaljer och i foajén är keramikern Lisa Larsons väggkonstverk Cirkus restaurerat. Foto: Göteborgs Stad<br></figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h2 class="wp-block-heading"><strong>Olika bevarandeklassningar</strong></h2><p>Ett bevarandeskydd är ett skydd mot rivning eller olika förändringar av en byggnad som anses ha ett kulturhistoriskt värde. Det finns olika typer av skydd. De kan finnas både på statlig och kommunal nivå och regleras av lagar eller kommunala program och inventeringar.<br><br><strong>Riksintresse:</strong><br>Områden eller resurser som anses ha ett högt nationellt värde, till exempel natur, kultur och infrastruktur. Riksintressen regleras av miljöbalken och plan- och bygglagen (PBL).</p><p><strong>Byggnadsminne:</strong><br>Byggnader som har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde kan få skyddet byggnadsminne. Det är den högsta typen av skydd för en enskild byggnad som finns i Sverige. Byggnadsminnen omfattas av kulturmiljölagen (KML).</p><p><strong>Litet q:</strong><br>Det högsta skyddet en byggnad kan få i en detaljplan. Det är denna klassificering som i många fall lite slarvigt omnämns som “k-märkt”. Litet q innebär att byggnaden är särskilt kulturhistoriskt värdefull och inte får förvanskas. Kan inkludera exempelvis interiör och underhåll som i vanliga fall inte är bygglovspliktigt.</p><p><strong>Litet k:</strong><br>Betyder att byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som ska tas tillvara på och att byggnadens karaktärsdrag beaktas när ändringar görs. Det kan till exempel handla om vilken kulör en fasad ska ha eller hur fönstren ska se ut.</p><p><strong>Litet r:</strong><br>Innebär rivningsförbud.</p><p><strong>Stort Q:</strong><br>Behandlar hur en miljö eller byggnad får användas. Användningen ska anpassas till byggnadens kulturvärden.</p><p><strong>Byggnader som tillkommit före 1920:</strong><br>All kvarvarande bebyggelse före 1920 anses uppfylla kraven för värdefull bebyggelse även om det inte finns någon specifik motivering till varje enskilt objekt.</p><h3 class="wp-block-heading"><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/stadsfastighetsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Stadsfastighetsförvaltningen</a></h3></div>

Kulturbyggnader i Lundby kartlagda

<p>Haga Nygata ska tillgänglighetsanpassas. Med start i höst ska ett slätt stråk byggas mitt i gatan, bland annat genom att gatstenarna byts ut mot släta stenar. Stråket blir en till en och en halv meter brett och cirka 600 meter långt.<br><br>De borttagna gatstenarna från Haga Nygata ska återanvändas i den kommande konstgestaltningen Anti-handikapp: Göteborgs sjätte stadsport, utanför Västlänkens station Centralen. Porten är en historisk blinkning till de fem stadsportar som en gång omgav Göteborg.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="473" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/GoldinSenneby-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142518" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/GoldinSenneby-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/GoldinSenneby-1000-300x142.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/GoldinSenneby-1000-768x363.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/GoldinSenneby-1000-250x118.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/GoldinSenneby-1000-520x246.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/GoldinSenneby-1000-730x345.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Visualisering av Goldin+Sennebys förslag Anti-Handikapp: Göteborgs sjätte stadsport. Illustration: Spridd arkitekter och Ramboll</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Konstnärerna vill sätta ljuset på tillgänglighet</strong></h2><p>Konstnärerna bakom verket, Simon Goldin och Jakob Senneby (Goldin+Senneby), är glada över att just Haga Nygata står inför en tillgänglighetsanpassning. Gatan har en stark symbolisk betydelse för konstprojektet, som bland annat går ut på att påminna om att staden inte är tillgänglig för alla. </p><p>Haga Nygata är också viktig för funktionsrättsrörelsen i Göteborg, som konstnärerna samarbetar med.<br>&nbsp;<br>– Dagens gatubeläggning är en rekonstruktion av 1860-talets tillgänglighetsanpassning för häst och vagn. Det är hög tid att göra platsen tillgänglig för andra färdmedel, säger Simon Goldin.<br>&nbsp;<br>Jakob Senneby, den andra delen av konstnärsduon, lever med nervsjukdomen MS. Han sitter i rullstol och har problem med muskelspänning och kramper (spasticitet).<br>&nbsp;<br>– För personer som jag är gatstenar en mardröm! Vibrationen mellan varje sten sätter i gång spasticiteten och det går knappt att hålla sig kvar i rullstolen. För mig är det helt avgörande att det ”släta stråket” faktiskt blir slätt, säger han. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Haga Nygata ska vara klar 2026</strong></h2><p>Konstgestaltningen Anti-handikapp: Göteborgs sjätte stadsport ska stå på Ånglokstorget vid stationen Centralen och ska enligt nuvarande tidplan invigas 2027.<br>&nbsp;<br>Tillgänglighetsanpassningen på Haga Nygata började som ett Göteborgsförslag; en metod för att ge invånare inflytande i staden. Tillgänglighetsanpassningen beräknas vara klar inför sommaren 2026. Gatans historiska karaktär ska inte påverkas.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Anti-handikapp: Göteborgs sjätte stadsport</strong><br></h3><ul class="wp-block-list"><li>Goldin+Senneby vann Göteborgs Stads upphandling om ny konst för Västlänken år 2023.</li><li>Namnet är inspirerat av rörelsen Anti-Handikapp, vars grundare Vilhelm Ekensteen lanserade det relativa handikappbegreppet i Sverige: att det är hur vi konstruerar vår omgivning som skapar funktionshinder.</li><li>&nbsp;Verket finansieras av enprocentregeln, som innebär att en procent av kostnaden ska gå till konst när statliga, regionala och kommunala aktörer gör nyinvesteringar i byggprojekt.</li><li>Uppdragsgivare är exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad. Göteborg Konst, kulturförvaltningen, processleder projektet.</li><li>Konsten inom ramen för Västlänken upphandlas på statlig, regional och kommunal nivå. All konst utgår ifrån det gemensamma konstprogrammet Kronotopia.</li></ul><p>&nbsp;<br><strong>Länk</strong>: <a href="https://goteborgkonst.se/konsten/vastlanken-kronotopia/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Västlänken: Kronotopia</a></p></div><p><br>&nbsp;<strong>&nbsp;</strong><br><br><br>&nbsp;<br><br><strong>&nbsp;</strong><br><br>&nbsp;<br><br>&nbsp;<br><br><br><br><br><br></p><p></p>

Gatsten från Haga blir konst vid Västlänkens station Centralen

<p>Palmhuset i Trädgårdsföreningen genomgår just nu en större restaurering där byggnaden renoveras både invändigt och utvändigt.</p><p>Under arbetet hittade entreprenören FO Peterson en hälsning från de hantverkare som jobbade i Palmhuset under en tidigare renovering i september 2006:</p><p>”Nu har vi kämpat i snart ett år med denna skiten. Har bara en vecka kvar.”</p><p>Stadsfastighetsförvaltningen ringde upp Jörgen och hans kollega som låg bakom hälsningen. De berättade att materialet i de fönster de renoverade var så kompakt att de fick slita med varenda skruv! När hälsningen skrevs hade fönsterrenoveringen i Palmhuset pågått i nästan ett år – ett svettigt, men kul arbete i tropisk värme.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Palmhuset </h3><p>En kulturhistoriskt mycket värdefull byggnad som är byggnadsminnesförklarad sedan 1976. </p><p>Byggnaden har cirka 370 000 besökare varje år och är också tillgänglig för att hyra för ceremonier som vigslar och minnesstunder.</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/palmhuset--restaurering" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Restaureringen av Palmhuset</a></p></div><p><br><br><br></p>

Gammal hälsning hittad i Palmhuset

<p>Årets sommartorg blir två månader längre än förra året – från april till och med oktober, och erbjuder något för <s>a</s>lla åldrar. Här finns plats att sitta ner och njuta av grönskan, lek och spel. Under sommaren kommer även musik och kulturaktiviteter att fylla torget med liv.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Sommartorget fortsätter att engagera</strong></h2><p>Sommartorget var uppskattat redan första året det testades i mindre skala några augustiveckor 2023. Förra året tyckte 87 procent av 700 svarande i en undersökning, att sommartorget är en plats där de vill vistas och umgås. 91 procent tyckte att sommartorget är positivt för området.</p><p>– Och mätningar vi har gjort visar att många stannade länge på torget. Det är tydligt att människor trivs här, och att platsen upplevs som trygg och inbjudande, säger Louise Lendas, projektledare på stadsmiljöförvaltningen.</p><p>​Bland verksamheterna i närheten var meningarna däremot delade. 47 procent upplevde en negativ påverkan av att p-platserna togs bort. 37 procent av de verksamma upplevde att mängden besökare minskade.&nbsp;Däremot svarade 56 procent av verksamheterna att sommartorget medförde något positivt för närområdet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så här svarade 700 göteborgare</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>85 procent av besökarna tycker det är positivt att biltrafiken begränsas i området</li><li>För boende i närområdet är andelen 59 procent</li><li>Mätningar som gjordes i augusti visar att 30 000 personer besökte Grönsakstorget under augusti och att 98 procent av dessa stannade på torget 30–60 minuter eller längre</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/aktiviteter-och-forelasningar/ta-plats/sommar-pa-gronsakstorget" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Sommar på Grönskastorget</a></p></div><p>– Samtidigt vet vi att 70 procent av besökare till stadskärnan från Göteborgsregionen använder hållbara färdsätt och att en hög andel av dessa upplever att det är lätt att ta sig dit. Vi vet också att 92 procent av de som använder bil hittar en parkering i innerstan inom fem minuter, berättar Louise Lendas.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Dialogen har varit central</strong></h2><p>Dialogen med göteborgarna har varit central i utvecklingen av Grönsakstorget. Genom enkäter och samtal har det blivit tydligt vad besökarna uppskattar mest: grönskan, sittplatserna och lekmöjligheterna.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="506" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iii.jpg" alt="" class="wp-image-142371" style="width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iii-300x152.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iii-768x389.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iii-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iii-520x263.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iii-730x369.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p>I år blir det några mindre justeringar, som fler parasoll då många uttryckte att det blev för varmt på den asfalterade ytan. Även det som togs emot väl förra sommaren kommer tillbaka, som det populära rundpingisbordet som lockar spelare i alla åldrar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg ska bli mer grön och inkluderande</strong></h2><p>Satsningen på Sommartorget är en del av Göteborgs Stads arbete att göra Göteborg till en mer attraktiv och hållbar stad.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Här finns fler gröna oaser</strong></h3><p>Under sommaren förvandlas flera platser i Göteborg till levande sommargator och sommartorg med grönska, sittplatser och uteserveringar </p><p>Det är platser där människor ges mer utrymme att mötas och umgås på nya sätt, ofta genom att begränsa biltrafiken.</p><p>I år kan göteborgare och besökare strosa längs sommargator som Allmänna vägen, Teatergatan, Andra och Tredje Långgatan, Kungsgatan och Brahegatan. </p><p>Samtidigt blir Stigbergstorget, Grönsakstorget, Vallgravsstråket, Kungstorget, Playa Skeppsbron, Flygande mattor och Hjällbo torg nya mötesplatser.</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/aktiviteter-och-forelasningar/ta-plats" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Ta plats</a></p></div><p>Torget pryds av mobila träd, buskar och perenner med härliga dofter från rosor, kaprifol, fläder och oregano. Detta skapar inte bara en vacker miljö utan bidrar också till biologisk mångfald. Här testas också en variation av trädarter, som pagodträd, kinesträd och atlasceder, för att se hur de klarar sig i stadsmiljön innan de planteras permanent.</p><p>– Genom att testa fullskaliga prototyper på plats kan vi tillsammans med göteborgarna som använder platsen utforska dess potential och samtidigt samla in värdefull kunskap om vad som fungerar och inte. Detta ger oss en unik möjlighet att utveckla mer hållbara och inkluderande offentliga miljöer, utan att göra permanenta förändringar förrän vi vet vad som skapar den bästa upplevelsen för invånarna, säger Louise Lendas.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="506" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iv.jpg" alt="" class="wp-image-142373" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iv.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iv-300x152.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iv-768x389.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iv-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iv-520x263.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/04/Gronsakstorget-1000-iv-730x369.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p>Initiativet sker i bred samverkan med centrumorganisationen Innerstaden Göteborg, fastighetsbolaget Wallenstam, Pixbar, Hotell Flora, Gelaterian och Göteborg &amp; Co som tillsammans ansvarar för ett sommarprogram med musik, kultur och marknader.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>All parkering tas bort permanent</strong></h2><p>21 mars beslutade en politisk majoritet i stadsmiljönämnden att Grönsakstorget åter ska bli ett torg utan parkeringsplatser året runt. Det betyder att dagens cirka 60 p-platser försvinner. Det är dock ännu inte bestämt när beslutet verkställs. Först ska stadsmiljöförvaltningen ta fram ett investeringsförslag för att återskapa Grönsakstorget till ett klassiskt torg, med plats bland annat för lek.</p>

Grönsakstorget blir permanent sommartorg

<p>Stadsbyggnadsnämnden har godkänt designkonceptet för den nya gång- och cykelbron över Göta älv. Göteborgs Stad har under det senaste året arbetat med konceptet tillsammans med arkitekter och ingenjörer för att få fram en design som omfattar både gestaltning och teknisk utformning.</p><p>Bron ska gå mellan Packhuskajen på stadssidan och Hugo Hammars kaj på Hisingssidan.</p><p>– Det har varit en spännande process där man arbetat tätt tillsammans, både arkitekter och ingenjörer, med den tekniska kompetensen i genomförandet. De olika kompetenserna har kompletterat varandra på ett mycket bra sätt, säger Marie Rörstad, projektledare för gång och cykelbron på stadsbyggnadsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kronsiluett och vistelseytor</strong></h2><p>Designkonceptet innehåller huvuddragen av designen för den öppningsbara brodelen och de fasta brodelarna. Den öppningsbara delen kommer att ha bumerangformade balkar, som i slutet läge av bron bildar en krona och som i öppet läge vrider upp sig och skapar två portar.</p><p>– Det känns bra att vi nu har ett beslutat designkoncept att utgå ifrån i vårt fortsatta arbete med konceptet, säger Marie Rörstad.</p><p>De fasta brodelarna har en mjuk form med avfasade kanter samt snedställda bropelare grupperade i par. Det finns också fyra olika vistelseytor, två på varje sida om klaffarna, där förbipasserande kan stanna och vila eller titta på utsikten.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ska knyta ihop staden</strong></h2><p>Den nya bron ska väva samman staden och främja en växande och dynamisk stadskärna på båda sidor av älven. Den förväntas bli ett av de mest använda cykelstråken i Göteborg. Beräkningar visar att så många som 17&nbsp;500 cyklister dagligen kan komma att använda bron år 2050. Det höga antalet beror bland annat på de stora utbyggnadsplaner som finns för både bostäder och arbetsplatser bland annat av Backaplan, Lindholmen, Frihamnen, Södra älvstranden, Centralenområdet och Gullbergsvass.</p><p>Om allt går enligt plan kommer den nya bron att vara på plats under 2031–2033.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/gang--och-cykelbro-packhuskajen---hugo-hammars-kaj" target="_blank" rel="noreferrer noopener"><strong>Göteborg växer: Gång- och cykelbron</strong></a></h3></div><p><strong><br></strong></p>

Så ska den nya gång- och cykelbron över älven se ut

<p>Att bygga i en av Göteborgs viktigaste knutpunkter ställer många speciella krav på projektet. Allt ifrån all trafik som gör att leveranser av byggmaterial bara får göras tidigt på morgonen eller på kvällen, till utrymmesbrist och skyddsvärda träd. Dessutom är Brunnsparken en av de platser där flest människor rör sig samtidigt i hela Göteborg.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="464" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/armering-av-grunden-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142245" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/armering-av-grunden-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/armering-av-grunden-1000-300x139.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/armering-av-grunden-1000-768x356.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/armering-av-grunden-1000-250x116.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/armering-av-grunden-1000-520x241.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/armering-av-grunden-1000-730x339.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>Och det är många som gärna vill ställa frågor till dem som jobbar bakom staketet.</p><p>– Det är en fantastiskt rolig utmaning! Vi jobbar som mitt i ett akvarium och får många frågor, och också mycket positivt tillbaka. Såklart är smaken som bekant delad – visst finns det de som tycker att byggnaden är det fulaste de sett, men jag har hört mer positivt än negativt. Många är också positiva till att vi får något som bidrar till ökad trygghet i Brunnsparken, säger Nicklas Friberg, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading">Måste ta stor hänsyn till träden</h2><p>I västra delen av Brunnsparken tronar en hög alm vars rotsystem sträcker sig under åtminstone halva parken. Almen och de andra träden är en av anledningarna till att det inte går att gräva djupare än 60 centimeter för grundläggning och anslutning av vatten och avlopp.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="438" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/ledningar-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142244" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/ledningar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/ledningar-1000-300x131.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/ledningar-1000-768x336.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/ledningar-1000-250x110.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/ledningar-1000-520x228.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/ledningar-1000-730x320.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Alldeles under asfalten och stenläggningen ligger det värmeslingor som vi behöver vara varsamma med när vi gräver för vatten och avlopp. Foto: Carl Edholm</figcaption></figure><p>Dessutom är det egentligen inte fråga om grävning, utan grus, sten och jord har dammsugits upp med det som kan beskrivas som en kraftig dammsugare. Allt för att skydda trädens rötter.</p><p>– Det finns många träd och rotsystem att skydda, så vi är väldigt noggranna. Vi har också med oss en arborist i arbetet som hjälper oss att se till så att träden inte blir skadade, säger Nicklas Friberg</p><h2 class="wp-block-heading">Mycket som händer under kort byggtid</h2><p>Anslutningen till vatten och avlopp är snart klar, och då kommer avspärrningen i parken att minskas till runt själva kafébyggnaden.</p><p>Just nu pågår arbetet med grunden, och om ett par veckor kommer väggarna och sedan takstolarna, som byggts på annan plats. Hela byggnaden ska sedan kläs i plåt och målas med linoljefärg.</p><p>– Detta är ett väldigt kort byggprojekt tidsmässigt, så göteborgarna kommer se att det händer nya saker hela tiden. Särskilt nu i början kommer man att se att det händer saker i stort sett varje dag.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="506" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/dronarbild-brunnsparken-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142243" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/dronarbild-brunnsparken-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/dronarbild-brunnsparken-1000-300x152.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/dronarbild-brunnsparken-1000-768x389.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/dronarbild-brunnsparken-1000-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/dronarbild-brunnsparken-1000-520x263.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/dronarbild-brunnsparken-1000-730x369.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Drönarbild: Yousef Boussir</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading">Mötesplats för ökad trygghet</h2><p>Bygget var från början planerat att bli klart i mitten av juni, men efter att ha behövt lösa en del frågor som uppstod i början av byggprocessen så blir den snarare klar så att hyresgästen Viktors kaffe ska kunna öppna någon gång i augusti.</p><p>– Det blir en ny mötesplats i staden. Att få vara med och skapa den tryggheten för våra invånare, det är fantastiskt och jag skulle inte vilja missa det för någonting, säger Nicklas Friberg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h4 class="wp-block-heading">Länk:<strong> Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/inom-vallgraven/brunnsparken">Läs mer om kafébyggnaden i Brunnsparken</a></strong></h4></div>

Unika förutsättningar för kafébygget i Brunnsparken

<p>Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer Göteborg ha 713 700 invånare år 2050. Det är 104 700 fler invånare än idag. Det innebär att befolkningen i snitt kommer att öka med cirka 4 500 personer per år de närmaste tio åren – en tydlig minskning jämfört med tidigare.</p><p>– Vi kommer från ett decennium med flera stora globala händelser som påverkat befolkningsutvecklingen och prognoserna framåt. Det är mycket som talar för att vi kommer att ha en lägre befolkningsökning de närmaste 10–20 åren än vad vi är vana vid, säger Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><p><br></p><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><em><strong>&#8221;Barnafödandet har sjunkit rejält de senaste åren. Man har trott att kurvan ska vända uppåt, men det har den inte gjort. Det här är en global trend och det finns stor osäkerhet kring hur den kommer utvecklas framöver&#8221; </strong></em><br></p><p>Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret.</p></blockquote><p><br></p></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="554" height="662" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Henrik_554.jpg" alt="" class="wp-image-142158" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Henrik_554.jpg 554w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Henrik_554-251x300.jpg 251w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Henrik_554-250x299.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/Henrik_554-520x621.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 554px) 100vw, 554px" /><figcaption class="wp-element-caption">Henrik Söderholm</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Baseras på riksprognosen</strong></h2><p>Befolkningsprognosen för Göteborg görs varje år. Den baseras på Statistiska Centralbyråns (SCB) senaste riksprognos för Sverige och visar hur många personer som förväntas finnas i olika åldersgrupper framöver. De stora förändringarna i omvärlden har gjort att prognoserna justerats ner.</p><p>– För staden är det väldigt viktigt att ha uppdaterat planeringsunderlag. Både för att kunna planera och anpassa verksamheter som förskola, grundskola och äldreomsorg, men också för mer strategisk planering av till exempel bostäder, säger Henrik Söderholm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Global trend med lågt barnafödande</strong></h2><p>En faktor som har stor betydelse för befolkningsprognosen är hur många barn som föds. 2024 var barnafödandet rekordlågt i både Sverige och Göteborg och just nu finns det inget som tyder på att trenden kommer att vända.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Befolkningsprognosen i siffror</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>År 2050 förväntas Göteborg ha 713 700 invånare. Det är 104 799 fler än i dag.</li><li>De kommande tio åren förväntas befolkningen växa med i snitt 4 500 personer per år.</li><li>Antalet barn i förskoleåldern väntas minska med 2 200 de närmaste fem åren.</li><li>År 2050 förväntas Göteborg ha 14 300 fler personer över 85 år än idag.</li></ul><p><strong>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/demografi-och-analys/befolkningsprognoser/kommunprognos" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Här kan du läsa mer om befolkningsprognosen</a></strong></p></div><p>– Barnafödandet har sjunkit rejält de senaste åren. Man har trott att kurvan ska vända uppåt, men det har den inte gjort. Det här är en global trend och det finns stor osäkerhet kring hur den kommer utvecklas framöver, säger Henrik Söderholm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Färre barn i förskolan och grundskolan</strong></h2><p>Det låga barnafödandet har gjort att antalet barn i förskolan i Göteborg minskat med 2&nbsp;200 de senaste fem åren. Enligt prognosen kommer de att minska med ytterligare 2&nbsp;200 barn fram till år 2030.</p><p>Samtidigt blir det också färre barn i grundskolan – de närmaste elva åren minskar de med cirka tio procent vilket motsvarar 6&nbsp;500 elever. Efter det förväntas barnkullarna öka igen.</p><p>– Men om det inte sker en uppgång av barnafödandet de närmaste åren kommer vi att se en ännu lägre nivå än vad vi har i den här prognosen, säger Henrik Söderholm.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fördubbling av personer över 85 år</strong></h2><p>Samtidigt som antalet barn minskar blir de äldre allt fler. I år fyller de första 40-talisterna 85 år och de är en stor åldersgrupp. 2050 förväntas Göteborg ha 14&nbsp;300 fler personer över 85 år – mer än dubbelt så många som i dag.</p><p>– Även gruppen med 65-åringar kommer att öka väldigt snabbt. Det betyder att vi får en mindre andel personer i arbetsför ålder. Det här är en utmaning vi delar med hela landet, säger Henrik Söderholm.</p><p>Andelen personer i arbetsför ålder påverkas också mycket av migrationen. Efter många år med hög invandring till Sverige har den minskat och enligt Migrationsverkets prognoser kommer den att fortsätta vara på en lägre nivå. För Göteborgs del innebär det att andelen i förvärvsarbetande åldersgrupper minskar med två procentenheter de kommande decennierna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Göteborg lockar unga vuxna</strong></h2><p>Samtidigt har Göteborg ett bättre läge än många andra kommuner. Som storstad har Göteborg en relativt stor inflyttning av unga vuxna och den trenden förväntas hålla i sig.</p><p>– Unga vuxna är en viktig grupp, inte minst för kompetensförsörjningen. När stora grupper går i pension behöver vi fler personer som kan jobba. Den framtida in- och utvandringen har också stor betydelse för den här gruppen. Det är därför viktigt att Göteborg fortsätter vara en attraktiv stad som personer i arbetsföra åldrar vill flytta till, säger Henrik Söderholm.</p><p><br><br></p>

Befolkningstillväxten bromsar in i Göteborg

<p>Nu återvänder barnbarnsbarnen Anders Härneman och Thomas Sterner till platsen där deras förfader skapade sitt imperium.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="465" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142102" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000-300x140.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000-768x357.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000-250x116.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000-520x242.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/barnbarnsbarnen-1000-730x339.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Thomas Sterner och Anders Härneman utanför det gamla kamgarnsspinneriet på Åvägen. Foto: Martin Lysell</figcaption></figure><p>När kompanjonerna Wilhelm Carlström och Gustaf Werner grundade Göteborgs kamgarnsspinneri 1896 var Gårda fortfarande rena landsbygden.</p><p>Bortom stadsgränsen, där åkrar bredde ut sig, reste sig plötsligt ett storslaget tegelkomplex – en textilfabrik i engelsk stil, där maskinerna skulle dåna i många år framåt och sysselsätta hundratals göteborgare. Runt om tomten, som köptes för 35 000 kronor, utvecklades snart en helt ny stadsdel full av fabriker, arbetarbostäder och ståtliga villor.</p><p>Men som alla framgångssagor varade det inte för evigt. 1968 tystnade maskinerna på kamgarnsspinneriet. Konkurrensen hade hårdnat, de gamla lokalerna var föråldrade och produktionen flyttade till Borås.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="402" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142103" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000-300x121.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000-768x309.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000-250x101.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000-520x209.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/garda-1896-1000-730x293.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Gårda 7 september 1896. I mitten av bilden kan man se hur kamgarnsspinneriet håller på att byggas. Till höger står Remfabrikens första anläggning som byggdes 1891 och brann ner 1900. Foto: Henry Thorburn/Bohusläns museum</figcaption></figure><p>Sedan dess har området förändrats och lokalerna fyllts av helt annat liv. Det kommunala fastighetsbolaget Higab i Göteborg tog över 1979 och idag finns här kontor och lokaler för småföretag och skolundervisning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Resan började på ett sjukhus</strong></h2><p>Nu – nästan 130 år efter att det första garnet spanns – står Wilhelm Carlströms barnbarnsbarn Anders Härneman och Thomas Sterner på platsen där allt en gång började. Resan hit startade av en ren slump.</p><p>– Det började 2017 när jag blev sjuk och hamnade på sjukhus under en period. Då gäller det att sysselsätta sig med något, så jag knappade in på en släktforskningssida och började gräva i vem Wilhelm var. Det ledde till att jag fick kontakt med min syssling Thomas, säger Anders Härneman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>La ut en kärleksannons</strong></h2><p>Under uppväxten brukade han fråga sin mamma om hennes kända farfar. Inte minst med tanke på det tragiska slutet. En händelse som kom att skapa en ökad nyfikenhet över vem han egentligen var.</p><p>Men innan vi kommer dit så behöver vi ta vägen om Hälsingland, för det var där som Wilhelm Carlström fann sin stora kärlek. Hon hette Anna Fredholm och kom från en förmögen familj. Deras vägar korsades när hon råkade tappa en korg med äpplen som han hjälpte till att plocka upp.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="699" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142105" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000-768x537.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000-520x363.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-1000-730x510.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tidningsurklipp från Annas psalmbok och Anna som ung. Foto: Privat</figcaption></figure><p>– Han hade rest runt med tåg i Hälsingland, fått syn på en flicka, blivit störtkär och inte haft något namn. Han kunde inte släppa detta, så vad gjorde karln? Han hade ju pengar, så han annonserade efter henne och fick svar. Och det slutade med att de gifte sig och fick sex barn tillsammans, säger Anders Härneman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fabriken i Gårda tog inspiration från England</strong></h2><p>Vid den här tidpunkten drev Wilhelm Carlström ett väveri på Östra Larmgatan 16 med kompanjonen Gustaf Werner. Men de insåg snart att verksamheten inte var tillräckligt lönsam. För många mellanhänder åt upp förtjänsten. Lösningen blev att åka till England, studera hur man spann garn, och sedan komma hem och bygga en fabrik i Gårda efter brittisk förebild. </p><p>Först uppfördes byggnaden mot nuvarande Fabriksgatan tillsammans med en trävilla vid entrén som användes som bostad, maskinhus och ett ångpannehus med skorsten på gården. I stora öppna maskinsalar med mycket ljusinsläpp producerades ullgarn som bland annat exporterades för kostymtillverkning och stopp- och stickgarn.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="592" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142106" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000-768x455.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000-520x308.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnsfjallor-1000-730x432.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kamgarnsfjällor utanför fabriken på 1890-talet. Tegelbyggnaderna mot Åvägen har ännu inte byggts. Fotograf okänd</figcaption></figure><p>I själva produktionen arbetade kvinnor och de kallades i allmänhet för ”kamgarnsfjällor” eftersom de var unga och ogifta. Som mest var det 500 anställda i fabriken.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Anna designade det nya varumärket</strong></h2><p>En mer framträdande roll hade hustrun Anna som fick i uppdrag att rita företags logotyp med en katt och bild på fabriken.</p><p>– Att det blev en katt var för att det var den första som spann. Anna var väldigt konstnärlig och målade mycket. Det finns fortfarande kvar tallrikar och annat som hon har handmålat. Allt är signerat med en liten nyckelpiga, säger Thomas Sterner.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="703" height="1000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnskatten-703.jpg" alt="" class="wp-image-142108" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnskatten-703.jpg 703w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnskatten-703-211x300.jpg 211w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnskatten-703-250x356.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/kamgarnskatten-703-520x740.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 703px) 100vw, 703px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hustrun Anna ritade företagets logotyp med en katt och bild på fabriken.</figcaption></figure><p>Framgångarna lät inte vänta på sig. Snart köpte man upp konkurrenter och expanderade sin verksamhet, exempelvis Lana kamgarnsspinneri och Gårda fabriker. Werner &amp; Carlström blev ett jättebolag – ett av Göteborgs industriella flaggskepp.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En förtrollad brunn på fabriken</strong></h2><p>I en bok som heter ”När pappa var pojke” har Wilhelm Carlströms son Gustaf skrivit om sina äventyr som litet barn på kamgarnsspinneriet i Gårda.</p><p><em>”Min pappa hade en stor fabrik. Den låg en bra bit utanför staden och var ett stort rött tegelhus med otaliga fönster i långa rader, och inuti dånade och rasslade väldiga maskiner, så det var omöjligt att höra vad någon sade där inne (…) Ute på den stora fabriksgården låg ett järngaller över en djup brunn och ur den stod det alltid om vintrarna ett moln av varm och skön ånga, och det var nästan det roligaste av alltsammans. Jag brukade ställa mig på gallret mitt inne i den tätaste ångan, och då lekte jag trollkarlen ur Aladdins sagor, han som stod i ett moln av rök. Ingen kunde se mej, och ändå stod jag mitt ute på den öppna gården (…) När jag sedan hade varit ute i den klara vinterluften en stund, märkte jag att kläderna var alldeles kritvita. Det var rimfrost. Jag hade verkligen blivit förtrollad (…) Pappa fick syn på mej från sitt fönster i kontoret. Jag såg ut som snökungen själv”.</em></p><p>Thomas Sterner berättar om ett annat tillfälle när sonen Gustaf skulle hälsa på sin pappa på fabriken.</p><p>– I boken beskriver han hur han gick från hemmet på Vasagatan 21 till fabriken med sin pappas lunch. Ett löskokt ägg och en macka. Men det var en lång promenad och det var mycket roligheter på vägen, bland annat kälktävling och snöbollskrig. Det slutade med att ägget gick i kras i fickan, så han blev så ledsen och rädd. Vad skulle pappa säga? Men sen var hans pappa så underbart snäll och sa ingenting, utan han fick en kram och hjälp att torka av sig, säger Thomas Sterner.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>När den stora sorgen drabbade familjen</strong></h2><p>Trots alla framgångar och mycket kärlek så började snart mörka moln hopa sig på himlen för Wilhelm Carlström.</p><p>– Han började få en svår huvudvärk och det enda som lindrade var att åka tåg, där dunket från rälsen fick honom att tänka på annat. Det kan ha varit så att han hade någon form av tumör, men det är inget vi vet. Hans svåra smärtor plågade honom i alla fall till den milda grad att han inte längre fann någon glädje, säger Anders Härneman.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="750" height="1000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750.jpg" alt="" class="wp-image-142109" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750.jpg 750w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750-520x693.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/mor-o-barn-750-730x973.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 750px) 100vw, 750px" /></figure><p>Under våren 1907 sålde den 55-årige Wilhelm Carlström sin andel i bolaget för 1,7 miljoner kronor och lät köpa Bryngelsnäs herrgård utanför Alingsås till sig och sin familj. Han meddelade att han skulle ”njuta sitt otium” – ett elegant uttryck för att dra sig tillbaka och leva gott.</p><p>Men på förmiddagen den 6 maj tog han istället sin revolver, gick bort till Slottsskogen och sköt sig.</p><p>– Det går bara att spekulera i varför. Troligtvis berodde det på hans hälsa. Men i sitt avskedsbrev skrev han inget om sin smärta, utan bara att han inte orkade mer och bad om förlåtelse, säger Anders Härneman.</p><p>Thomas Sterner fyller i:</p><p>– Sen fanns det någon liten mening om att det hade uppstått en konflikt med Gustaf Werner i samband med försäljningen. Men det är klart, mår man så dåligt så kan småsaker få större betydelse. Så det är inte alls säkert att det var en av orsakerna, säger han.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="783" height="1000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783.jpg" alt="" class="wp-image-142110" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783.jpg 783w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783-235x300.jpg 235w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783-768x981.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783-250x319.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783-520x664.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/carlstrom-783-730x932.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 783px) 100vw, 783px" /><figcaption class="wp-element-caption">Wilhelm Carlström. Foto: Privat</figcaption></figure><p>Wilhelms död blev en omskriven händelse i media där man menade att det måste ha skett i ”tillfällig sinnesförvirring”, trots att det rapporterades att han hade tagit med en spegel för att säkerhetsställa att revolvern skulle träffa ena tinningen och även efterlämnat ett avskedsbrev.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tiden efter Wilhelm Carlströms död</strong></h2><p>Wilhelm Carlström begravdes på Östra kyrkogården – på samma kulle där många andra uppburna göteborgare vilar. Hustrun Anna och de sex barnen flyttade till herrgården i Alingsås.</p><p>– Anna ärvde en miljon kronor och barnen fick en kvarts miljon vardera. Det är ju hundratals miljoner i dagens penningvärde. Sen träffade hon en ny gubbe, som hon fick ett barn tillsammans med, och flyttade till nästa herrgård i Vänersborg. Men då var det hon som försörjde honom. Hon var en stark och ovanlig kvinna, säger Thomas Sterner.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="456" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142111" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000-300x137.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000-768x350.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000-250x114.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000-520x237.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/gotlanningen-notis-1000-730x333.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Notis i tidningen Gotlänningen 1907.</figcaption></figure><p>Efter en kort tid valde hon att separera från mannen. Då flyttade hon tillbaka till Alingsås och dit flyttade även hennes föräldrar från Hälsingland. Huset som hon köpte döpte hon lustigt nog till Villa Otium.</p><p>– Cirkeln slöts när jag för tre, fyra år sedan var sjuk igen och låg på Alingsås lasarett. Då låg jag på en brits ute på en balkong och tittade ut över en massa hus. Och det var ett hus som stack ut. Jag tänkte att dit måste jag åka någon gång. När jag slutligen kom dit såg jag att det fanns en stor skylt som sa Villa Otium, säger Anders Härneman.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="863" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800.jpg" alt="" class="wp-image-142112" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800-278x300.jpg 278w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800-768x828.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800-250x270.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800-520x561.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/anna-carlstrom-800-730x787.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna Carlström. Foto: Privat</figcaption></figure><p>En minst lika hisnande känsla uppstår när vi får chansen att visa Anders och Thomas en speciell plats på den gamla fabriken i Gårda. Ute på gården finns nämligen en gammal brunn som hittades under en upprustning 2016 och som Higab valde att ta fram igen. Det är samma brunn som Wilhelm Carlströms son Gustaf lekte vid för över 100 år sedan.</p><p>– Att vi får stå på det här gallret blir verkligen ännu ett fint sätt att sluta cirkeln, säger Anders Härneman samtidigt som han blickar upp mot byggnaden där Wilhelm Carlström en gång i tiden stod och tittade ner på sin son.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="549" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-142113" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000-300x165.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000-768x422.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000-520x285.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/vid-brunnen-1000-730x401.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anders och Thomas vid den gamla brunnen. Foto: Martin Lysell</figcaption></figure>

Wilhelm Carlström – textilkung i Gårda

<p>2016 fick Göteborg Planpriset för Frihamnen. Till 2025 års pris är planprogrammen för Tynnered och Fixfabriken två av fyra nominerade projekt.</p>
<p>”Det nya området på Fixfabrikens gamla industriområde visar betydelsen av gott hantverk genom hela stadsbyggnadsprocessen, från planprogram över detaljplan till färdiga hus.”, menar juryn i sin motivering.</p>
<p><div id="attachment_141671" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141671" class="size-full wp-image-141671" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000.jpg" alt="" width="1000" height="669" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000-300x201.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000-768x514.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000-520x348.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/03/fixfabriken-1000-730x488.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141671" class="wp-caption-text">Fixfabriken är ett av två planprogram i Göteborg som är nominerat till Svenska arkitekters pris Planpriset 2025. Foto: Yousef Boussir</p></div></p>
<p>– Det är väldigt roligt att det här projektet nominerats. Det är särskilt roligt att juryn ser till hela processen, från idé till utbyggd plats, som vi också vill ha fokus på i staden, säger Hanna Cedergren Kaplan, enhetschef på detaljplaneavdelningen på stadsbyggnadskontoret.</p>
<h2><strong>Möte mellan gammalt och nytt</strong></h2>
<p>Fixfabriken i Sandarna består av 1 400 bostäder, skola, förskola, äldreboende och rekreationsytor. Alla hus har tegelfasader som knyter an till Klippans byggnader och spårvagnshallen intill.</p>
<p><strong>– </strong>En av de bärande delarna har varit att få det tidigare industriområdet som snarare hindrade integration mellan de omkringliggande områdena att bli integrerat i sitt sammanhang, förklarar Hanna Cedergren Kaplan.</p>
<h2><strong>Social integration</strong></h2>
<p>Planprogram Tynnered består av 2 000 bostäder, varav cirka 200–300 i småhus, cirka 100 000 kvadratmeter kontors- och handelsbyggnader, tre skolor, sex förskolor, parker, idrottsytor, torg, gator samt gång- och cykelvägar. Programmet ska bland annat bidra till social integration och en mer jämlik tillgång till det offentliga rummet, service, arbetsplatser, kultur, fritid och bostäder.</p>
<p>”I planprogrammet för Tynnered används arkitektur för att öka de boendes trygghet, med förslag som bygger på forskning och beprövade metoder.”, skriver juryn bland annat.</p>
<p>– Det är kul att nomineringen uppmärksammar stadens ambitiösa arbete med att integrera sociala frågor och genomförandeperspektiv i stadsplaneringen, säger Anders Dahlgren, planarkitekt på stadsbyggnadsförvaltningen.</p>
<p>Vilket projekt som vinner offentliggörs på Arkitekturgalan torsdag 3 april.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/majorna-linnestaden-Haga/fixfabriken" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Fixfabriken</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/tynnered/program-for-tynnered" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Tynnered</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Planprogram i Göteborg nominerade till arkitektpris

<p>Brunnsparken har under de senaste åren rustats upp för att bli en ljusare, grönare och mer välkomnande plats. Som ett sista steg börjar den nya kafébyggnaden att byggas i veckan.</p>
<p>Kaféet kommer att ha försäljning från två sidor och det blir även en yta för uteservering inåt parken. Byggnaden kommer att levereras i förtillverkade delar som sätts ihop på plats under våren efter att entreprenören förberett marken.</p>
<h2><strong>Öppettider för ökad trygghet</strong></h2>
<p>Viktors kaffe kommer att stå för serveringen. De valdes ut bland cirka tjugo företag som anmält intresse, eftersom de bland annat kan erbjuda bra öppettider och ett brett utbud.</p>
<p>Både byggnadens utformning och serveringens utbud och öppettider är tänkta att bidra till att kaféet blir en naturlig mötesplats som ökar tryggheten i Brunnsparken. Planen är att kaféet ska öppna i juni.</p>
<p>Kafébyggnaden är ritad av Göteborgsbaserade arkitektbyrån Högberg Gillner Arkitektur AB som vann arkitekttävlingen med förslaget Rödmönja 2022</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/inom-vallgraven/brunnsparken" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Upprustningen av Brunnsparken</a></p>
<p></p></div></div></p>


Nu startar kafébygget i Brunnsparken

<p>Just nu arbetar Göteborgs Stad med ändringar av översiktsplanen för staden och en del i ändringarna är en så kallad fördjupning av Södra älvstranden, området mellan Klippan och Järnvågen. Målet är att göra denna del mer levande och att den går från dagens industriområde till den blandstad som finns i innerstaden, med bostäder, social service, parker och ett älvstråk.</p>
<p>– Det antogs en översiktsplan 2022, men nu har vi ett förslag ute om att ändra den i detta område. Från början av januari och fram till den 25 mars har vi något som kallas för samråd, där allmänheten kan komma in med synpunkter på den här förändrade planen, förklarar Jessica Andersson, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h3><strong>Här kan du vara med på promenader: </strong></h3>
<ul>
<li><strong>Var:</strong> Samling utanför Majornas bibliotek vid Chapmans torg</li>
<li><strong>När:</strong> 3 mars klockan 17, 10 mars klockan 12 och 17 mars klockan 08</li>
<li><strong>Hur:</strong> Promenaden tar cirka 40 minuter och avslutas inne i biblioteket</li>
</ul>
<p><strong>Anmälan:</strong> <a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=xVxF35EMJUiRaH-d59KKBbVVTu6285xNuww373oMxBhUN0kwVkEyRllSSE5CWENFTEhESktKMzlZOS4u" target="_blank" rel="noopener">Anmäl dig till det tillfälle du vill vara med på</a></p>
<p><strong>Länk: </strong> <a href="https://oversiktsplan-forslag.goteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Förslag till ändring av översiktsplan för Göteborg</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>Anledningen till att man ändrar översiktsplanen här är att beslutet om flytt av Stenas färjeterminaler fattades efter att den aktuella översiktsplanen antogs. Det förändrar hur Göteborgs Stad ser på markanvändning här.</p>
<h2><strong>Promenera och ställ frågor </strong></h2>
<p>Samrådet innefattar bland annat öppna informationsmöten på olika platser men också möjligheten att gå på promenader tillsammans med Jessica och hennes kollegor på stadsbyggnadsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_141503" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141503" class="size-full wp-image-141503" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000.jpg" alt="" width="1000" height="547" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000-300x164.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000-768x420.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000-520x284.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/samrad-1000-730x399.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141503" class="wp-caption-text">Alla göteborgare kan komma med synpunkter på hur Södra älvstranden ska förändras. Stadbyggnadskontoret har hållit informationsmöten om det nya förslaget, och välkomnar nu också allmänheten att gå på informationspromenad i området med dem. Foto: Göteborg Stad</p></div></p>
<p>– Som ett komplement till att presentera förslaget i olika lokaler, bjuder vi in till promenader i det aktuella området så att vi kan visa och beskriva förslaget i miljön. Och här får man så klart ställa frågor och komma med synpunkter. Och alla är välkomna, även om man inte bor i området, detta är ju en viktig del av Göteborg som många känner tillhörighet till, säger Jessica Andersson.</p>
<h2><strong>Skicka in skriftliga synpunkter </strong></h2>
<p>Förutom promenader och informationsmöten kan man också bidra genom att skicka in sina synpunkter skriftligen. Alla synpunkter från allmänhet men också olika parter, som till exempel Länsstyrelsen eller Naturskyddsföreningen, ställs samman och sen får man eventuellt arbeta om förslaget.</p>
<p>– Man kan se detta som det första steget för förändringen av Södra älvstranden. Det är en översiktlig planering som sen går över i en detaljplanering. Men tanken är att arbetet ska vara igång efter 2030 i samband med att färjorna flyttar, så det är inte så långt bort.</p>
<h2><strong>Nya bostäder och service </strong></h2>
<p>Den största förändringen blir att färjeterminalerna flyttas och att marken ändras från industrimark till blandad stadsbebyggelse, där det ska finnas plats för bostäder, verksamheter, service samt olika kommunala verksamheter. Man beräknar att det ska byggas mellan 2000 och 3000 nya bostäder men det beror mycket på hur Oscarsleden kan hanteras. Den är idag en stor barriär i området och för med sig utmaningar i form av buller och luftkvalitet.</p>
<p>Fiskhamnen har också fått en plats i det nya förslaget och man har även en plan för att göra Oscarsleden mer integrerad i området.</p>
<p>– Vi vill öppna upp Södra älvstranden så att man kan promenera längs vattnet ända inifrån stadskärnan. Det rör sig om cirka tre kilometer kajkant som behöver ha olika funktioner, för både båtar och människor, men som behöver bli mer tillgänglig för allmänheten, säger Jessica Andersson.</p>
<p><div id="attachment_141502" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141502" class="size-full wp-image-141502" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000.jpg" alt="" width="1000" height="476" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000-300x143.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000-768x366.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000-250x119.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000-520x248.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/chapmans-torg-1000-730x347.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141502" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div></p>


Promenera och få inblick i Södra älvstrandens framtid

<p>Under 2024 ökade Göteborgs befolkning med 4 377 personer, vilket är en betydligt lägre befolkningsökning än de senaste två åren.</p>
<p>– En orsak till detta är att Skatteverket har avregistrerat 1 500 personer från folkbokföringen eftersom de inte längre bedöms bo kvar i Göteborg eller Sverige. I praktiken var befolkningsökningen högre, förklarar Henrik Söderholm, analytiker på Göteborgs stadsledningskontor.</p>
<p><div id="attachment_141465" style="width: 530px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141465" class="size-full wp-image-141465" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/henrik-soderholm-520.jpg" alt="" width="520" height="674" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/henrik-soderholm-520.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/henrik-soderholm-520-231x300.jpg 231w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/henrik-soderholm-520-250x324.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 520px) 100vw, 520px" /><p id="caption-attachment-141465" class="wp-caption-text">Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret. Foto: Privat</p></div></p>
<h2><strong>Drygt 600 000 människor bor i Göteborg </strong></h2>
<p>Den 31 december 2024 var 608 993 personer folkbokförda i Göteborg och befolkningen har ökat varje år sedan i början av 90-talet.</p>
<p>– Att befolkningen ökar har att göra med att det är fler som föds i staden än som dör, vi har en relativt ung befolkning. Och det är också fler som flyttar till Göteborg än som flyttar härifrån, säger Henrik Söderholm.</p>
<h2><strong>9 000 personer utvandrade förra året</strong></h2>
<p>Men trots detta var 2024 ett rekordår för utvandringen från Göteborg. Närmare 9 000 personer utvandrade från staden förra året, vilket är det högsta antalet sedan SCB, Statistiska Centralbyrån, började mäta utvandring på 1960-talet.</p>
<p>– Skatteverket har de senaste två åren jobbat med att avskriva många svenskar som bedöms ha flyttat utomlands för gott, och det gör mycket till. I Göteborg rör det sig om 1 500 personer 2024, men trots dessa avskrivningar är det ändå en rekordhög siffra. I normala fall ligger utvandringen runt 4 000 personer per år, säger Henrik Söderholm.</p>
<h2><strong>Vad beror denna stora utvandring på?</strong></h2>
<p>– Det vet vi inte helt säkert ännu, men en av teorierna är den försämrade konjunkturen som gör att många flyttar för att få jobb utomlands. De vanligaste länderna som man utvandrar till från Sverige är USA, Storbritannien, EU-länder och de nordiska länderna.</p>
<p>Senare i vår kommer SCB att släppa mer detaljerade siffror om landets befolkning, och då kan en del svar ges i frågan om utvandringen.</p>
<h2><strong>Lågt barnafödande</strong></h2>
<p>En annan orsak till att befolkningsökningen har saktat ned i Göteborg är att barnafödandet är på en rekordlåg nivå. Det är precis som med utvandringen, den lägsta nivån som SCB någonsin har uppmätt. Varje kvinna i landet föder i genomsnitt 1,43 barn och siffran för Göteborg är ännu lägre, 1,33 barn per kvinna.</p>
<p><div id="attachment_141464" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141464" class="size-full wp-image-141464" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000.jpg" alt="" width="1000" height="526" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000-300x158.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000-768x404.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000-250x132.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000-520x274.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/Barn_LB-1000-730x384.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141464" class="wp-caption-text">Foto: Lo Birgersson</p></div></p>
<p>– Vi brukar ligga under rikssnittet eftersom vi är en stad där det bor många studenter, och generellt är fruktsamheten lite lägre i större städer, förklarar Henrik Söderholm.</p>
<p>Att barnafödandet minskar tros höra ihop med att många kvinnor och män skjuter upp beslutet att bilda familj tills de är lite äldre, vilket gör att de inte hinner få lika många barn som tidigare.</p>
<p>– Den här frågan har diskuterats mycket under de senaste åren och tidigare har man sett ett samband mellan lägre barnafödande och sämre ekonomiska tider. Nu är det svårare att se de sambanden och forskare pratar mer om psykologiska förklaringar som oro för framtiden till exempel.</p>
<h2><strong>Många flyttar till Göteborg </strong></h2>
<p>Men trots utvandring och lågt barnafödande flyttar ändå många till Göteborg, dels för att studera, och dels för att arbeta.</p>
<p>– De som flyttar från Göteborg är ofta de som går in i en ny livsfas, till exempel barnfamiljer som flyttar till orterna runt omkring staden.</p>
<p>Göteborg påverkades också av att massflyktsdirektivet gick ut och att det blev möjligt att folkbokföra sig för de ukrainare som haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Det innebar att 1 200 personer födda i Ukraina tillkom som invandrade under det andra halvåret 2024.</p>


Rekordstor utvandring från Göteborg 2024

<p>Under renoveringen har de flesta verksamheter i Frölunda kulturhus varit flyttade till tillfälliga lokaler. I april öppnar ett uppdaterat Frölunda kulturhus och Frölunda bibliotek igen.</p>
<h2><strong>&#8221;Klimatet här inne kommer vara mycket bättre&#8221;</strong></h2>
<p>– Hela ventilationssystemet har bytts ut. Det betyder att mycket av arbetet som har gjorts inte kommer att synas för besökarna vid en första anblick. Men det kommer ändå märkas, säger Edvin Svantesson, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_141418" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141418" class="size-full wp-image-141418" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000.jpg" alt="" width="1000" height="481" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000-300x144.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000-768x369.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000-250x120.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000-520x250.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/hall-frolunda-kulturhus-1000-730x351.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141418" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div></p>
<p>– Besökare och personal kommer att märka att klimatet här inne kommer att vara mycket bättre, oavsett årstid, fortsätter Edvin Svantesson.</p>
<p>På vissa ställen, till exempel i lilla salen är det ny belysning. Stadsfastighetsförvaltningen har också installerat nya elcentraler, rensat upp och bytt ut elkablar och förberett för kommande elbehov i biblioteket med fler el- och nätverksuttag.</p>
<p>– Ventilationssystemet och elen bör hålla i 25 år, säger Edvin Svantesson.</p>
<h2><strong>Biblioteket invigs i april</strong></h2>
<p>Det mest synliga resultatet kommer att bli biblioteket. I den stora öppna lokalen är det tidigare blå golvet utbytt mot ett rutigt linoleumgolv i ljusa färger. I barnavdelningen har det gamla sagorummet fått nytt golv, och det finns nya läshörnor i pastellfärger och med valv för att kunna sitta lite avskilt. På baksidan mot den stora delen av biblioteket finns studierum.</p>
<p><div id="attachment_141419" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141419" class="size-full wp-image-141419" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000.jpg" alt="" width="1000" height="511" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000-300x153.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000-768x392.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000-520x266.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/valv-frolunda-kulturhus-1000-730x373.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141419" class="wp-caption-text">I de nya valven på bibliotekets barnavdelning finns valv där man kan sitta lite avskilt. Foto: Carl Edholm</p></div></p>
<p>– Vi har gjort om det ventilerade golvet, så det nu har bättre ventilation och en mer modern konstruktion. Biblioteket har också fått bättre brandskydd och tillgänglighet, till exempel med en ny dörrautomatik och en ny utrymningsramp på framsidan. Vi har också förberett för automatisk bokåterlämning, säger Edvin Svantesson.</p>
<p>Nu ska de konstverk som varit nedpackade under renoveringen sättas upp igen, och sedan tar kulturförvaltningen över för att inreda och flytta in i biblioteket.</p>
<h2><strong>Renoveringen av Frölundabadet fortsätter</strong></h2>
<p>2023 inleddes också den stora om- och utbyggnaden av Frölundabadet. Hittills har hela insidan av badet rivits ut så att det bara är betongen kvar. Nu återstår bygglov för tillbyggnaden och upphandling av entreprenör för att kunna börja om- och tillbyggnaden. Frölundabadet beräknas vara klart våren 2027.</p>
<p><div id="attachment_141420" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141420" class="size-full wp-image-141420" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000.jpg" alt="" width="1000" height="508" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000-300x152.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000-768x390.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000-250x127.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000-520x264.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/frolunda-kulturhus-skrivplatser-1000-730x371.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141420" class="wp-caption-text">Nya kontorsplatser för personalen. Foto: Carl Edholm</p></div></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-sydvast/frolunda---hogsbo/frolunda-kulturhus-och-frolundabadet--ombyggnad" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer:  Om renoveringen av Frölundabadet</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/frolunda-bibliotek" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Frölunda bibliotek</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Bättre innemiljö i Frölunda kulturhus efter renovering

<p>– Verket består av meterlånga orgelpipor som byggs in i kajkanten. Ovanför piporna finns återbrukad Bohussten i en skulptural form som påminner om strecken i ett notblad. Där kan folk slå sig ner. Vind- och vågrörelser och svallet av passerande båtar skapar toner som spelas på ”orgeln”.</p>
<p><div id="attachment_141087" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141087" class="size-full wp-image-141087" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/PackhuskajenKonstnarer_Foto_MartaThisner-1000.jpg" alt="" width="1000" height="596" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/PackhuskajenKonstnarer_Foto_MartaThisner-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/PackhuskajenKonstnarer_Foto_MartaThisner-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/PackhuskajenKonstnarer_Foto_MartaThisner-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/PackhuskajenKonstnarer_Foto_MartaThisner-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/PackhuskajenKonstnarer_Foto_MartaThisner-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/PackhuskajenKonstnarer_Foto_MartaThisner-1000-730x435.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141087" class="wp-caption-text">Konstnärerna Theresa Traore Dahlberg och Afrang Nordlöf Malekian. Foto: Märta Thisner</p></div></p>
<h2><strong>Vilka teman är centrala i konstverket?</strong></h2>
<p>– Vi vill skapa en mötesplats för reflektion och aktivt lyssnande. Älven och vinden skapar en evighetslång improvisation. Lyssnar du aktivt hör du nya melodier.</p>
<p>– Samtidigt har vi inspirerats av Packhuskajens historia som avfärdsplats för alla som emigrerade från Sverige till Amerika i hopp om ett bättre liv. Med på resan fanns ofta enkla blåsinstrument. Skeppen använde signalhorn för att markera avgång och färd. Älvsorgeln blir sammantaget ett sätt att gestalta de som lämnade och de som är kvar.</p>
<h2><strong>Knyter an till kolonial historia</strong></h2>
<p>Konstverket knyter även an till platsens koloniala arv. På Packhusplatsen, bakom tull- och packhuset, låg tidigare Franska tomten som har koppling till den transatlantiska slavhandeln.</p>
<p>– Piporna i orgeln följer en skala med fem toner som inspireras av jazzskalor, musik kopplat till svarta frihetsrörelser. Femtonsskalor är även typiska för vaggvisor; ett musikaliskt samtal mellan generationer.</p>
<p><div id="attachment_141088" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-141088" class="size-full wp-image-141088" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/bohussten_Foto_MarianneAhlm-1000.jpg" alt="" width="1000" height="676" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/bohussten_Foto_MarianneAhlm-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/bohussten_Foto_MarianneAhlm-1000-300x203.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/bohussten_Foto_MarianneAhlm-1000-768x519.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/bohussten_Foto_MarianneAhlm-1000-250x169.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/bohussten_Foto_MarianneAhlm-1000-520x352.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/02/bohussten_Foto_MarianneAhlm-1000-730x493.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-141088" class="wp-caption-text">Återbrukad Bohussten kommer att användas till en skulptural form som påminner om strecken i ett notblad. Foto: Marianne Ahlm</p></div></p>
<h2><strong>Invigs när upprustning är klar</strong></h2>
<p>Upprustningen av Packhuskajen startade 2019 och berör ett område från kajen utanför Stora tullpackhuset till Göteborgsoperan.</p>
<p>Den 150 år gamla kajen ska få en mer stabil konstruktion och kommer även att förses med älvkantsskydd för att klimatsäkra staden för framtida höga vattenstånd och översvämningar. Hela upprustningsprojektet beräknas vara klart 2029. Då ska även Älvsorgeln vara på plats.</p>
<p>Konstgestaltningen finansieras av enprocentregeln, som innebär att bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad ska avsätta en procent av investeringen till konst när de nyinvesterar i byggprojekt.</p>
<p>Göteborg Konst processleder projektet på uppdrag av stadsmiljöförvaltningen.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a202210191523353" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Packhuskajen</a></li>
<li><a href="https://goteborgkonst.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborg konst</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Älvens vågsvall ska spela på orgel vid Packhuskajen

<p>Efter att kameliorna har blommat och Trädgårdsföreningen har haft sina Kameliadagar, är det dags för det stora Mittskeppet med huvudingången att restaureras.</p>
<p>Denna etapp är större och kommer ta längre tid än de föregående och därför behöver arbetet starta tidigare på året. De känsliga växterna i byggnaden skadas om de utsätts för kall utomhusluft. Därför måste hela Palmhuset tillfälligt stänga för besökare tills vädret är varmare.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Renoveringen av Palmhuset</h4>
<p>Den omfattande renoveringen har pågått de senaste åren. Under 2023 och 2024 var det de östra flyglarna, Vattenhuset och Tropikhuset, som bland annat har fått nytt glas, uppfräschad stålstomme och restaurerade detaljer.</p>
<p>Mittskeppet beräknas vara klart under hösten 2025. Efter det återstår det en etapp till under 2026, sedan är hela Palmhuset upprustat för framtiden.</p>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li>Göteborg växer: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/palmhuset--restaurering" target="_blank" rel="noopener">Om renoveringen av Palmhuset</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/tradgardsforeningen/palmhuset" target="_blank" rel="noopener">Trädgårdsföreningen: om Palmhuset</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<h2>Hoppas kunna öppna i början av juni</h2>
<p>– Vi vet ännu inte exakt vilket datum vi kan öppna in till de övriga delarna av Palmhuset. Det beror bland annat på vilket väder vi får, men vi hoppas att vi har möjlighet att öppna i början av juni, säger trädgårdsmästare Stephan Hammar.</p>
<p>&nbsp;</p>


Palmhuset stänger för restaurering

<p>Under två år ska Göteborgs Stad arbeta med att snygga till den mellersta delen av Kungsgatan, i kvarteren mellan Västra och Östra Hamngatan. Syftet är att göra gågatan trevligare och tryggare.</p>
<p>Göteborg energi börjar med att byta ut de 70 år gamla fjärrvärmeledningarna som ligger under gatan.</p>
<h2><strong>70 år gamla fjärrvärmeledningar </strong></h2>
<p><strong> </strong>– Många av våra fjärrvärmeledningar i staden har nått sin tekniska livslängd och behöver bytas ut för att vi ska kunna fortsätta garantera trygga och säkra leveranser, säger Daniel Eklund, chef för affärsområde Värme och kyla på Göteborg energi.</p>
<p>För att störa så lite som möjligt kommer ledningsbytet och den övriga upprustningen att göras i etapper. Arbetet väntas vara helt klara under första delen av 2027.</p>
<p>– Kungsgatan är en mycket viktig gata i Göteborg och när upprustningen är klar ska gågatan vara både finare och mer funktionell, säger Johan Blomqvist, projektledare på stadsmiljöförvaltningen som har planerat arbetet tillsammans med Göteborg energi.</p>
<h2><strong>Gågatan stängs inte av</strong></h2>
<p><strong> </strong>Kungsgatan kommer inte att stängas av under arbetet, utan gående och transporter till butiker och fastigheter kommer att komma fram. Samtidigt håller alla butiker, restauranger och andra verksamheter öppet som vanligt.</p>
<p>Till hösten fortsätter stadsmiljöförvaltningen arbetet med att byta ut gatans ytskikt, alltså markplattor, som består av granithällar. De klarar inte tyngden från tunga transporter och behöver därför bytas ut mot mindre stenplattor. Granithällarna kommer att återvinnas för andra projekt.</p>
<h2><strong>Sittplatser och trädplanteringar</strong></h2>
<p>För att skapa en trevligare och också klimatanpassad miljö ska det också skapas sittplatser och planteras träd på gågatan. Exakt hur dessa nya byggen ska se ut är ännu inte klart, men de ska ersätta några av de betongkonstruktioner som står på Kungsgatan i dag.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Upprustningen av Kungsgatan</h4>
<p>Tidplan för arbetet är från januari 2025 till första kvartalet 2027</p>
<p></p></div></div></p>


Kungsgatan ska få nytt liv

<p>Göteborgs Stads översiktsplan pekar ut strategier för hur kommunens mark och vatten ska användas på lång sikt. Den är också vägledande för beslut som tas här och nu. Huvudstrategierna i Göteborgs översiktsplan är att Göteborg ska utvecklas till en nära, sammanhållen och robust stad.</p>
<h2><strong>Fördjupning för Södra Älvstranden</strong></h2>
<p>Den nuvarande översiktsplanen är från maj 2022 och gäller fortfarande. I det nya förslaget har vissa delar ändrats för att bättre spegla den politiska viljeriktningen i kommunen och för att ge ett bättre stöd för de handläggare som ska jobba med den.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong> </strong><strong>Samrådsmöten</strong></p>
<ul>
<li>6 februari och 17 februari, klockan 16–19, Stadsbiblioteket, Götaplatsen 3</li>
<li>19 februari och 26 februari, klockan 17:30–19, Majornas bibliotek, Chapmans torg 5</li>
</ul>
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://oversiktsplan-forslag.goteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Samrådsförslag Ändring av översiktsplanen</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>– Vi har fördjupat en del om Södra Älvstranden och har gjort tillägg kring hur man ska planera och arbeta med jordbruksmark och energiproduktion, som till exempel vindkraft. Vi har uppdaterat inriktningar och strategier för klimatanpassning i staden och har även passat på att göra lite mindre ändringar för att hålla planen aktuell, säger Anna Olsson, projektledare för översiktsplanen på stadsbyggnadsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_140638" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140638" class="size-full wp-image-140638" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800.jpg" alt="" width="800" height="797" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-768x765.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-250x249.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-520x518.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/01/Anna_Olsson-800-730x727.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-140638" class="wp-caption-text">Anna Olsson är projektledare för översiktsplanen på stadsbyggnadsförvaltningen. Foto: Thomas Johansson</p></div></p>
<p>Fördjupningen kring Södra Älvstranden handlar om att området ska omvandlas från industrimark till blandad stadsbebyggelse. I uppdraget ingår att titta på Oscarsledens framtid, kulturmiljön och var verksamheterna i Fiskhamnen kan placeras i framtiden. Viktiga frågor är kopplingar över älven och hur älven och älvkanten kan användas för till exempel vistelse, båtar och husbåtar.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4><strong>Översiktsplan för Göteborg</strong></h4>
<ul>
<li>En översiktsplan är en kommuns långsiktiga planering för mark- och vattenanvändning och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.</li>
<li>Utgångspunkten i översiktsplanen för Göteborg är att planera för en nära, sammanhållen och robust stad.</li>
<li>Målet med översiktsplanen är en hållbar stadsutveckling, nu och på lång sikt.</li>
<li>Planen är inte juridiskt bindande, men vägledande för beslut som fattas i kommunen och hos andra myndigheter.</li>
</ul>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://oversiktsplan-forslag.goteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Samrådsförslag Ändring av översiktsplanen</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/oversiktsplanering/oversiktsplan-for-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Om översiktsplanen för Göteborg</a></li>
<li><a href="https://oversiktsplan.goteborg.se/" target="_blank" rel="noopener">Översiktsplan för Göteborg</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNDJ2NXQzMTIz9XFwD_A28_cz1w8EKfI2czQw9DIz83Z0t3QzMDAJdAgMDzA0M_I31o4jRb4ADOBoQpx-Pgij8xhfkhoaGOioqAgBPFIt2/p0/IZ7_IA2C144121C3D0643NDEPO0KV3=CZ6_IA2C144121C3D0643NDEPO0KN7=MEviewDetail!SBFQCA2024-00784==/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lämna synpunkter på förslaget</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<h2><strong>Allmänheten kan komma med synpunkter</strong></h2>
<p><strong> </strong>Nu är förslagen på ändringar av översiktsplanen ute på samråd. Det innebär att det finns en möjlighet för allmänheten och olika remissinstanser att tycka till.</p>
<p>– Man kan ge synpunkter och bidra till att vi får en bredare kunskap om förslagen som vi har tagit fram. Utifrån de kommentarer vi får in kan vi uppdatera och bearbeta förslaget ytterligare, säger Anna Olsson.</p>
<p>Samrådet pågår fram till 25 mars. Förslagen finns att titta på digitalt och ställs även ut på stadsbiblioteket och Majornas bibliotek. Det kommer även att hållas offentliga möten. Alla är välkomna att delta för att få mer information och ställa frågor.</p>
<p>Efter samrådet uppdateras översiktsplanen och går sedan ut på granskning. Tidigast 2026 kan kommunfullmäktige anta den nya översiktsplanen.</p>


Ändring av Göteborgs översiktsplan går ut på samråd

<p>Se hur den nya hållplatsen där kommer att se ut och ta del av planerna för den fortsatta utvecklingen av Lindholmen.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/brunnsbo/brunnsbo---linn%C3%A9-via-lindholmen/Frihamnen---lindholmen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Frihamnen-Lindholmen</a></p>
<p></p></div></div></p>


Se fjärde delen av Spårvägsbyggarna

<p>Götepod startades under pandemin, 2021, då många fysiska arenor för att samtala om stadsutveckling försvann.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Lyssna på Götepod</h4>
<ul>
<li><a href="https://gotepod.podbean.com/e/avsnitt-39-gotepod-special-%e2%80%93-kronhuset/" target="_blank" rel="noopener">Avsnitt #39 om Kronhuset</a></li>
<li><a href="https://gotepod.podbean.com/">Här hittar du samtliga avsnitt</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<h2>Totalt 38 avsnitt</h2>
<p>– Det var ett sätt att hålla liv i samtalen om staden vi bygger när vi inte längre kunde träffas fysiskt. Vi behövde helt enkelt hitta nya digitala sätt för att nå ut och sprida kunskap, kännedom och öka engagemang hos dem vi är till för – boende, besökare, och näringsliv och även medarbetare och bransch, säger Björn Siesjö, stadsarkitekt som varit samtalsledare för podden.</p>
<p>Totalt har det blivit 38 avsnitt under de sju säsongerna. Och samtalen har handlat om allt ifrån: Vem bestämmer om arkitekturen? En tätare och grönare stad. Hur lyckas vi med båda? Lyssnar vi till barn och unga när framtidens stad planeras? Hur skapar vi en attraktiv och levande stadskärna? Det nya i det gamla – hur utvecklar vi våra historiska miljöer?  till Hur blir Göteborg en nära, sammanhållen och robust stad? Hur tar kulturen plats när staden växer? Har höga hus en plats i staden? och Hållbar stadsutveckling – en utopi?</p>
<p>Gäster i studion har varit bland andra Gert Wingårdh, Hans Bjur, Karolina Keyzer, Hans Marcus, Ola Serneke, Anna Denell, Helena Bjarnegård, Alexander Ståhle och kommunala tjänstepersoner och andra göteborgsprofiler som Johan &#8221;Red Top&#8221; Larsson, Lars Backström, Anders Westgerd, Håkan Strömberg, Henrik Einarsson, Ola Nylander med flera.</p>
<h2>Specialavsnitt om Kronhuset</h2>
<p>När Björn får frågan om han själv har några guldkorn bland avsnitten får han fundera en stund:</p>
<p>– Hmm…vi har ju gjort rätt många avsnitt, både spännande och roliga. Men om jag ska välja några så kanske Palmhuset från i våras, ”Hur funkar staden för alla” från 2021 då jag blev utmanad av GIL:s Anders Westgerd att ta mig runt i rullstol i city. Och så klart premiäravsnittet ”Vad är det för stad vi bygger egentligen?” då jag ”kuppade” in poddens namn och ni inte kunde klippa bort det.</p>
<p>Sist ut i serien blir ett avsnittet ”Götepod special” – om en speciell byggnad i Göteborg som betytt mycket för staden – Kronhuset. Eller Kronans hus som det var när den byggdes på 1600-talet. En 400 år gammal byggnad som stått pall både krig, pest och rivningshysteri.</p>
<p>Med sig i studion har Björn Siesjö guiden Daniel Bäcklund, som kan berätta om en och annan anekdot som byggnaden varit med om under åren.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p>Vill du fortsätta veta mer om Göteborgs stadsutveckling?</p>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer</a></li>
<li>Följ Göteborg växer på <a href="https://www.instagram.com/goteborgvaxer/" target="_blank" rel="noopener">Instagram</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Nu släpps sista avsnittet av Götepod

<p>Det som tidigare var två asfalterade refuger har under hösten omvandlats till en så kallad biotoprefug. Det är en grönskande plats mitt i gatan som bidrar till biologisk mångfald och en hållbar attraktiv stadsmiljö.</p>
<p>– Med biotoprefugen bidrar vi till en god livsmiljö inte bara för de som bor och vistas i området. Den kommer också att vara gynnsam för pollinerande insekter och andra småkryp, vilket är viktigt för en ökad biologisk mångfald, säger Åsa Svensson, projektledare på Älvstranden Utveckling AB.</p>
<p><div id="attachment_140259" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140259" class="size-full wp-image-140259" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000.jpg" alt="" width="1000" height="662" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/visionsbild-1000-730x483.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140259" class="wp-caption-text">Visionsbild på biotoprefugen på Lindholmen. Bild: Göteborgs Stad</p></div></p>
<h2>Hjälp från skol- och förskolebarn</h2>
<p>Refugen har byggts med hjälp av stadens arbetsmarknadslag, som erbjuder sysselsättning och arbetsträning för personer som länge stått utanför arbetsmarknaden. Dessutom har barn från Brottkärrsskolan och förskolan Götaverksgatan 22 hjälpt till.</p>
<p>– Skolbarnen har varit med och designat, byggt och målat holkar för ugglor och småfåglar och förskolan har byggt insektshotell och målat holkar till fladdermöss och småfåglar. Det är ett roligt sätt att göra barn delaktiga i framväxten av sin närmiljö och stad, samtidigt som de lär sig om djur och växter, säger Åsa Svensson.</p>
<p><div id="attachment_140255" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140255" class="size-full wp-image-140255" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800.jpg" alt="" width="800" height="915" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800-262x300.jpg 262w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800-768x878.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800-250x286.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800-520x595.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/brottkarrsskolan-fagelholk-800-730x835.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-140255" class="wp-caption-text">Elever från Brottkärrsskolan har tillverkat och målat fågel- och fladdermusholkar. Foto: Göteborgs Stad</p></div></p>
<h2><strong>Återbrukat material</strong></h2>
<p><strong> </strong>Biotoprefugen består av buskträd, klätterväxter och örter som bidrar till att rena luft, minska buller och rena dagvatten. Rishägn, stubbar, fågelholkar och insektshotell ger livsmiljöer för insekter och smådjur som annars har svårt att hitta boende i staden.</p>
<p>Mycket av materialet är återbrukat från andra platser i Göteborg. Till våren kommer även betongbänkar som är tillverkade av spillbetong från halvöbyggnationen på Masthuggskajen.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Biotoprefugen på Götaverksgatan</h4>
<p>Bygget av biotoprefugen är ett resultat av en nära samverkan mellan Göteborgs Stad, Atrium Ljungberg och konsortiet för Lindholmshamnen, där HSB, Peab Bostad, Riksbyggen, Skanska och Älvstranden Utveckling AB ingår.</p>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://lindholmshamnen.se/" target="_blank" rel="noopener">Lindholmshamnen</a></p>
<p></p></div></div></p>


Göteborgs första gröna refug på plats

<p>Med tanke på att Jubileumsparkens permanenta delar började byggas 2021 är landskapsplanteringarna förvånansvärt höga och yviga.</p>
<p>– Växtmaterialet har tagit sig oerhört bra. När man står här är det svårt att tänka sig att det bara för några år sen var en platt asfaltsyta, säger Johannes Josefsson, trädspecialist på stadsmiljöförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_140126" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140126" class="size-full wp-image-140126" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Johannes-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140126" class="wp-caption-text">Jubileumsparken har gestaltats för att klara det utsatta och blåsiga läget i Frihamnen. – Planteringarna är upphöjda och växtligheten skyddar gläntorna, berättar Johannes Josefsson, trädspecialist på stadsmiljöförvaltningen. Foto: Elisabeth Klingberg</p></div></p>
<h2>Gallrar för att gynna vissa arter</h2>
<p>Målet är att skap en lummig skogskänsla så fort som det bara går. För att nå målet planterar man tätt av snabbväxande arter, så kallade amträd, tillsammans med arter som växer långsammare. De hjälper varandra upp.</p>
<p>– På sikt kommer vi gallra för att gynna vissa arter. De snabbväxande arterna skyddar och gör att de arter som ska vara kvar får bättre kvalitet och växer snabbare, säger Malin Gustafsson, projektledare för Jubileumsparken på exploateringsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_140127" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140127" class="size-full wp-image-140127" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000.jpg" alt="" width="1000" height="617" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000-768x474.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000-520x321.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-och-Jacob-1000-730x450.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140127" class="wp-caption-text">Jacob Sjögren och Therese Reinhold rensar i planteringarna – under parkens första år gallras mellan 25 och 50 procent av de snabbväxande arterna bort. Foto: Elisabeth Klingberg</p></div></p>
<p>I vanliga fall kan det ta 45 år för en ek att växa sig stor.</p>
<p>– Med den här metoden räcker det med 20–25 år, säger Johannes Josefsson.</p>
<h2>Nytt arbetssätt att ge skötseln så stor roll</h2>
<p>Gallringen innebär också att solljuset når de nedre skikten i planteringarna – buskar, perenner, örter och lökar får bättre förutsättningar att utvecklas. Samtidigt formas växtligheten för att skapa variation.</p>
<p>– Det vi gör är att använda skötseln som en del av gestaltningen av parken. Vissa delar kommer vara tätare och ge mera skydd, andra stammas upp för att skapa siktlinjer ner till vattnet, säger Malin Gustafsson.</p>
<p><div id="attachment_140128" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140128" class="size-full wp-image-140128" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000.jpg" alt="" width="1000" height="593" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000-768x455.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000-520x308.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Malin-1000-730x433.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140128" class="wp-caption-text">Malin Gustafsson är projektledare för Jubileumsparken på exploateringsförvaltningen. Foto: Elisabeth Klingberg</p></div></p>
<p>Att ge skötseln en så stor roll i designprocessen är nytt inom Göteborgs Stad. Arbetssättet innebär att gestaltningen i praktiken kommer pågå i 20 år – från ritbordet till uppvuxen park. Genom individinriktad gallring och kreativ skötsel över tid formas parkens olika karaktärer och rum.</p>
<p>– Det händer så många grejer på vägen. Träd som egentligen skulle sparas växer dåligt, medan träd som skulle tas ned växer bra. Förändringarna blir en del av designprocessen, säger Johannes Josefsson.</p>
<h2>Går runt och tittar på platsen tillsammans</h2>
<p>Gallringen görs tillsammans med medarbetare från stadsmiljöförvaltningens avdelning drift och underhåll. Att samarbeta tätt ger förutsättningar för att förankra designidén på ett bra sätt.</p>
<p>– Annars brukar vi bara lämna över en skötselplan, men det är mycket mer värdefullt att gå omkring och titta på platsen tillsammans. Vi utvärderar och lär av varandras expertkunskaper, säger Malin Gustafsson.</p>
<p><div id="attachment_140129" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140129" class="size-full wp-image-140129" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000.jpg" alt="" width="1000" height="588" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000-768x452.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000-520x306.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jacob-och-Therese-1000-730x429.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140129" class="wp-caption-text">Under växtsäsongen jobbar Therese Reinhold och Jacob Sjögren i parken dagligen. Foto: Elisabeth Klingberg</p></div></p>
<p>Jacob Sjögren och Therese Reinhold från drift och underhåll uppskattar att få följa utvecklingen i Jubileumsparken på nära håll. Under högsäsong jobbar de i parken i stort sett varje dag, nu när det är lågsäsong blir det ungefär tre dagar i veckan.</p>
<p>– Det bästa är känslan av att ha kontroll. Eftersom vi är här hela tiden kan vi följa hur det utvecklas dag för dag. Vi vet vad vi har gjort och vad vi behöver göra. Det är stor skillnad mot att flänga runt och bara återkomma till en plats några gånger om året, säger Jacob Sjögren.</p>
<h2>&#8221;Det händer saker hela tiden&#8221;</h2>
<p>Therese Reinhold har varit med sedan den permanenta parken började byggas.</p>
<p><div id="attachment_140130" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140130" class="size-full wp-image-140130" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000.jpg" alt="" width="1000" height="703" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000-768x540.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Jubileumsparken_Therese-1000-730x513.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140130" class="wp-caption-text">Therese Reinhold från drift och underhåll vid stadsmiljöförvaltningen. Foto: Elisabeth Klingberg</p></div></p>
<p>– Det är kul att se hur området förändras. Det händer saker hela tiden, säger hon.</p>
<p>När barn besöker utflyktsparken är det liv och rörelse, under tidiga morgnar är djurlivet mer aktivt. Therese och Jacob har bland annat sett en kungsfiskare på ängsmattorna vid vattnet och hittat spår av bäver som hjälpt till med att fälla sly.</p>
<p>– Att jobba på det här sättet har varit väldigt roligt, det känns lite som vår park.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Milstolpar i Jubileumsparkens utveckling</h4>
<ul>
<li>I augusti 2022 stod utflyktslekplatsen klar och invigdes. Den består av fantasifulla och färgglada lekskulpturer omgivna av grönskande gläntor.</li>
<li>Året därpå invigdes hamnbadet, med två saltbassänger och en sötvattenbassäng samt tillhörande byggnader med omklädningsrum och toaletter.</li>
<li>Sommaren 2024 öppnade bastun, som byggts på samma plats som den tillfälliga prototypen, för att testa funktion och användning. Den invigdes i augusti samma år.</li>
</ul>
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/jubileumsparken" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Jubileumsparken</a></p>
<p></p></div></div></p>


Jubileumsparken tar form genom skötsel

<p>Det kommunala fastighetsbolaget Higab ska förbättra fönstren på Radehska huset på Norra Hamngatan 8-10 genom att lägga på ett tredje glas innanför de befintliga fönsterrutorna.</p>
<p>– Genom att fästa ett tredje glas på insidan ser vi till att undvika onödiga och kostsamma fönsterbyten som har negativ inverkan på husens arkitektur och estetik. Det är en diskret lösning som gör att vi kommer kunna göra stora energibesparingar, säger Jessica Säfström, fastighetsförvaltare på Higab.</p>
<h2>Varmare och tystare med de nya rutorna</h2>
<p>De nya klimatrutorna kommer att minska värmeförlusterna och bullret från gatan vilket ger en tystare och behagligare inomhusmiljö.</p>
<p>Klimatrutor är en snabb och enkel metod – en stålram med isolerglas monteras på mindre än en timma och döljs sedan av en tunn täcklist som matchar fönsterfärgen.</p>
<p><div id="attachment_139701" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139701" class="size-full wp-image-139701" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800.jpg" alt="" width="800" height="1067" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/klimatruta-test-800-730x974.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139701" class="wp-caption-text">Ett fönster på Åvägen 17 där Higab provat att sätta klimatruta på insidan av befintligt fönster. Det enda som avslöjar är den tunna täcklisten runt om. Foto: Higab</p></div></p>
<p>– Det är en stor utmaning att klimatanpassa äldre byggnader som har bevarandeskydd då insatsen inte ska inverka på huset. Det här är vårt första projekt med klimatrutor och faller det väl ut är målet att vi ska kunna genomföra samma anpassning i fler av våra hus och på så sätt bidra till Göteborgs Stads klimat- och miljömål, säger Jessica Säfström.</p>
<p>Projektet med klimatrutorna beräknas vara klart till årsskiftet. Parallellt gör Higab en omfattande grundförstärkning och stambyte av värmesystemet i fastigheten.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Radehska huset</h4>
<ul>
<li>Är ett av Göteborgs äldsta hus och ligger på hörnet Norra Hamngatan 10 och Smedjegatan 7-9</li>
<li>Byggdes av krogen Kronans källarmästare Bryngel Radhe (död 1706) efter kvartersbranden 1669</li>
<li>Ritades av arkitekterna Johan Eberhard Carlberg, Bengt Wilhelm Carlberg och Jonas Hagberg</li>
<li>Byggdes till och om 1732, 1816 och 1874</li>
<li>Var en av få byggnader som delvis klarade sig vid den stora branden 1746</li>
<li>Efter Bryngel Radhe ägdes fastigheten av ätten Palmencrona</li>
<li>Köptes av Göteborgs stad 1725, då som stadens första fastighetsköp</li>
<li>Fungerade som tull- och packhus från 1728 till 1867 och därefter som kontor for Göteborgs Hamn</li>
</ul>
<p>Källa: Wikipedia</p>
<p></p></div></div></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.higab.se" target="_blank" rel="noopener">Higab</a></p>
<p></p></div></div></p>


1600-talshus får nya klimatfönster

<p>Centralbadet är en del av utvecklingen av evenemangsområdet, där också en ny multiarena ska byggas.</p>
<p>&#8211; Vårt mål är att skapa en högkvalitativ anläggning som inspirerar göteborgarna till ett aktivt och hälsosamt liv och som stärker stadens idrottsmöjligheter. Vi vill att centralbadet och sporthallarna ska bli en samlingsplats där både vardaglig motion och större tävlingar kan hållas, säger Niclas Malmeling, projektledare på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p>
<p>Det är idrotts- och föreningsförvaltningen som arrangerar arkitekttävlingen tillsammans med flera av Göteborgs Stads förvaltningar. Arkitekttävlingen utlyses nu i  höst trots att alla politiska beslut ännu inte är fattade, detta för att hålla takten i planeringsarbetet.</p>
<h2>Fem team väljs ut för att ta fram förslag</h2>
<p>Intresserade arkitektteam kan nu anmäla sig för att kvalificera sig till tävlingen. Max fem team väljs sedan ut för att ta fram förslag på hur det nya centralbadet och sporthallarna ska utformas. De utvalda bidragen kommer att bedömas av en jury bestående av representanter från Göteborgs Stad och arkitekter.</p>
<p>Det vinnande förslaget förväntas utses i september nästa år. Efter det ska förslaget bearbetas innan bygget kan påbörjas under 2027.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Politisk beslutsprocess för nytt centralbad</h4>
<ul>
<li>Efter vägvalsbeslutet i kommunfullmäktige i juni 2023 har arbetet och planeringen för evenemangsområdets utveckling pågått</li>
<li>Förstudier har tagits fram och i november väntar inriktningsbeslut samt en tävlingsperiod där flera arkitektkontor ska ge förslag på hur bland annat centralbadet kan utformas</li>
<li>Investeringsbeslut tas i ett första steg som inriktningsbeslut, vilket bestämmer hur arbetet ska fortsätta vad gäller tid, kostnad, innehåll och fortsatt omfattning. Detta beslut för centralbadet med sporthallar tas 26 november i idrotts- och föreningsnämnden</li>
<li>Under våren 2025 kommer kommunfullmäktige att fatta ett slutligt och samlat inriktningsbeslut för hela uppdragets omfattning</li>
<li>Ett genomförandebeslut kommer preliminärt fattas under mitten av 2027</li>
<li>Utbyggnaden av evenemangsområdet kommer att börja tidigast under 2027 och enligt planen ska då centralbadet byggas först</li>
</ul>
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/evenemangsomradet-garda/nytt-centralbad" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Evenemangsområdet – Nytt centralbad</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt/!ut/p/z1/jYzLDoIwEEW_hS-YaSEQl03xFSOFIEq7MagEm0AxPFz49ZLuIczm5t6cM6AgB2WKr66KQbemqKculX8_MsqJ5xFKuBui77lRuI0FnqIAbhY4U-6TA1Kx55sd-piESRIHiMIFtcbHmWO4zl8A1PJ7OfnBrH91IQUFqh8fjR7Ssuieb5C9TVbXwlStNpUl7Ja-DEhemqEbG_g0WZb_LqVkjvMHjrMQKQ!!/p0/IZ7_IA2C144121C3D0643NDEPO0KV3=CZ6_IA2C144121C3D0643NDEPO0KN7=MEviewDetail!SBN-2023-00174==/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Pågående plan- och byggprojekt &#8211; Centralbad och blandstad norr om Valhallagatan</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<p><div id="attachment_139682" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139682" class="size-full wp-image-139682" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000.jpg" alt="" width="1000" height="548" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000-300x164.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000-768x421.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000-520x285.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/vy-over-evenemangsomradet-1000-730x400.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139682" class="wp-caption-text">Visionsbild över evenemangsområdet. Illustration: Göteborgs Stad</p></div></p>


Arkitekttävling för nytt centralbad och sporthallar

<p>Urbact är ett europeiskt kunskapsutbytesprogram finansierat av EU. Målet med programmet är att göra det möjligt för städer att arbeta mer tillsammans och utveckla lösningar på gemensamma urbana utmaningar. I slutet av oktober delade programmet ut sin märkning Urbact good practice.</p>
<p><div id="attachment_139564" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139564" class="size-full wp-image-139564" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000.jpg" alt="" width="1000" height="832" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000-300x250.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000-768x639.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000-250x208.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000-520x433.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Good-Practice-Label-1000-730x607.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139564" class="wp-caption-text">Göteborgsprojektet Mutual benefits har belönats med EU-utmärkelsen Urbact good practice.</p></div></p>
<p>Märkningen delas ut till goda exempel inom hållbar stadsutveckling som har blivit testade och gett positiva effekter lokalt. Projekten ska också vara deltagande och integrerade, relevanta för EU och ha potential att överföras till andra städer. I år fick 116 projekt, av totalt 249 sökande, utmärkelsen. Mutual benefits är ett av två svenska projekt som har fått den.</p>
<p>– Det känns väldigt roligt! Det är ett kvitto på att det här är en relevant fråga som inte bara rör Göteborg och att vi presenterar lösningar som är intressanta även för andra europeiska städer, säger Petter Nilsson, projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst.</p>
<p><div id="attachment_139565" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139565" class="size-full wp-image-139565" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800.jpg" alt="" width="800" height="746" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800-300x280.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800-768x716.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800-250x233.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800-520x485.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Petter-800-730x681.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139565" class="wp-caption-text">Petter Nilsson, projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst. Foto: Privat</p></div></p>
<h2>Resultat lever vidare</h2>
<p>Mutual benefits pågick under tre år och avslutades i oktober i år. Men utmärkelsen innebär att projektet kommer att lyftas fram i Urbact:s kommunikationskanaler under 2024 och 2025. Två konkreta delar från projektet lever också vidare i Göteborgs Stad. Det ena är platssamverkan kring sociala boenden, något som alla sådana boenden i staden ska arbeta med. Det andra är en pågående remissrunda för ett funktionsprogram för socialt boende. Om staden antar programmet kommer det att påverka inriktningen på hur lokaler för hemlösa ska se ut och var de ska ligga.</p>
<p>– Projektet lämnar också efter sig ett stort kunskapsunderlag. Förhoppningen är att det ska ligga till grund för stadens fortsatta utvecklingsarbete inom det här området. Vi tror att många förvaltningar kommer att ta till sig av kunskaper från projektet och sätta mål utifrån dem i sina verksamheter, säger Petter Nilsson.</p>
<h2>Festival för kunskapsutbyte</h2>
<p>Den 8–10 april äger Urbact city festival rum i polska Wrocław. Det är en möjlighet för de utvalda projekten att visa upp sina initiativ för andra och även inspireras av varandra och bygga partnerskap. Då får projekten också motta utmärkelsen i form av ett certifikat.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Mutual benefits</h4>
<p>– klok design för ökad trygghet och en stad för alla</p>
<ul>
<li>Ett avslutat projekt som pågått under tre år med fokus på hur socialt utsatta människor kan inkluderas när Göteborg utvecklas.</li>
<li>Projektet har drivits av socialförvaltningen Sydväst i samarbete med Göteborgs stadsmission, Stena fastigheter, Wallenstam och Chalmers. Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, har delfinansierat projektet.</li>
<li>Allt material från projektet finns på länken här nedan</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-bostader-och-bebyggelse/mutual-benefits---klok-design-for-okad-trygghet-och-en-stad-for-alla" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Mutual benefits</a></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div></p>


Göteborgsprojekt belönat med EU-utmärkelse

<p>– I Göteborg är vi stolta över att vara landshövdingehusens hemstad, men vi ska fortsätta bygga fler fina trähus. Trä är inte bara mer miljövänligt utan också väldigt vackert. Vi vill både främja mer klimatneutralt byggande och mer klassisk arkitektur, och då är trä ett väldigt användbart material, säger Johannes Hulter.</p>
<p><div id="attachment_139487" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139487" class="size-full wp-image-139487" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000.jpg" alt="" width="1000" height="673" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-300x202.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-768x517.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-520x350.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/World-of-Volvo-from-outside-Photo-Rasmus-Hjortshoj-1000-730x491.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139487" class="wp-caption-text">World of Volvos limträkonstruktion från 2024 är ett exempel på trähus som byggts i Göteborg den senaste tiden. Foto: Rasmus Hjortshoj/World of Volvo</p></div></p>
<h2>Sjätte staden att få pris</h2>
<p>Årets trästad delas ut av Nordisk träteknik sedan 2019. Tidigare vinnare är Växjö, Skellefteå, Uppsala, Linköping och Stockholm. Och i år var det alltså Göteborgs tur.</p>
<p><div id="attachment_139488" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139488" class="size-full wp-image-139488" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000.jpg" alt="" width="1000" height="684" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000-300x205.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000-768x525.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000-250x171.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000-520x356.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Majstangen_Sweco-Arkitekter-Foto-Felix-Gerlach_1000-730x499.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139488" class="wp-caption-text">Kvarteret Majstången. Foto: Felix Gerlach</p></div></p>
<p>– Det är väldigt roligt att Göteborg uppmärksammas för byggandet med trä och att vi har framsynta byggherrar som både bygger på tradition och nytänkande avseende träbyggande, säger Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör i Göteborgs Stad.</p>
<h2>Tradition att bygga i trä</h2>
<p>För att bli utsedd till Årets trästad ska staden dels ha en strategi eller tradition av att bygga bostäder och offentliga byggnader i trä, dels gärna ha genomfört något spektakulärt träbygge. Göteborg har en lång tradition av trähusbyggande genom stadens landshövdingehus. Även på senare år har nya träbyggnader tillkommit och ännu fler är på gång. I motiveringen lyfts bland annat kontorshusen Nodi, Habitat 7, Kaj 16 och World of Volvo.</p>
<p><div id="attachment_139489" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139489" class="size-full wp-image-139489" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000.jpg" alt="" width="1000" height="662" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Landamareskolan_Fotograf-ake-Eson-Lindman-1000-730x483.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139489" class="wp-caption-text">Landamäreskolan är byggd helt i trä. Foto: Åke Eson Lindman</p></div></p>
<p>&nbsp;</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länkar:</strong></p>
<p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/stadsbyggnadsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Stadsbyggnadsförvaltningen</a></p>
<p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs växer</a></p>
<p></p></div></div></p>


Göteborg är Årets trästad

<p>På Tideräkningsgatan 4B i Kortedala ska Göteborgs Stad bygga en ny simhall. Det första spadtaget togs under måndagen av idrotts- och föreningsnämndens ordförande Bettan Andersson (V) och Johan Sävhage, förvaltningsdirektör på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p>
<p>– Just nu har vi ett underskott på simytor i Göteborg, så det behövs fler. Det här är ett stort stadsområde där det just nu inte finns något bad. När det är klart kommer det att betyda jättemycket för dem som bor här och det ger invånarna möjlighet till en aktiv fritid, säger Johan Sävhage.</p>
<p><div id="attachment_139441" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139441" class="size-full wp-image-139441" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000.jpg" alt="" width="1000" height="694" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000-300x208.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000-768x533.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000-520x361.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Johan_Savhage-1000-730x507.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139441" class="wp-caption-text">Johan Sävhage, förvaltningsdirektör på idrotts- och föreningsförvaltningen. Foto: Hanna Klumbies</p></div></p>
<h2>Fokus på simkunnighet</h2>
<p>Simhallen kommer att innehålla en 25-metersbassäng och en undervisningsbassäng, främst för rehabilitering och simundervisning.</p>
<p>– Simkunnigheten i området är lägre än i övriga delar av Göteborg. Därför kommer det att vara ett stort fokus för verksamheten. Det vore fantastiskt ur ett folkhälsoperspektiv om det även kunde starta en ny simklubb här. Jag hoppas också att vi skapar en möjlighet till en härlig mötesplats, säger Annika Svensson, utvecklingsledare på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_139442" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139442" class="size-full wp-image-139442" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="722" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000-300x217.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000-768x554.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000-250x181.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000-520x375.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Annika_Svensson-1000-730x527.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139442" class="wp-caption-text">Annika Svensson, utvecklingsledare på idrotts- och föreningsförvaltningen. Foto: Hanna Klumbies</p></div></p>
<h2>Hälsning till framtiden</h2>
<p>Samtidigt som det första spadtaget togs fylldes även en så kallad tidskapsel med tidsmarkörer från 2024. Tidskapseln är en metallåda som kommer att skruvas ihop, gjutas in i vattentät betong och läggas långt ned i marken under bygget. Den är en hälsning till framtida generationer som kan tänkas gräva på platsen.</p>
<p>Förskolebarn från förskolan Tideräkningsgatan 4C lämnade teckningar, Göteborgs-Posten bidrog med dagens tidning och Svenska Livräddningssällskapet lade ett simborgarmärke. Även ett nyckelband från idrotts- och föreningsförvaltningen, en bygghjälm och en reflexväst samt två artiklar från Vårt Göteborg, om den tidigare ishallen Isdala som legat på platsen, lades i lådan.</p>
<p><div id="attachment_139443" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139443" class="size-full wp-image-139443" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000.jpg" alt="" width="1000" height="779" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000-300x234.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000-768x598.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000-250x195.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000-520x405.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Tidskapsel-1000-730x569.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139443" class="wp-caption-text">Teckningar, tidningar, en tumstock och en badanka. Det var några av sakerna som lades ned i tidskapseln som ska grävas ned under bygget av simhallen. Foto: Hanna Klumbies</p></div></p>
<h2>Klart våren 2027</h2>
<p>Kortedalas simhall beräknas öppna för besökare under våren 2027. Samtidigt byggs en ny simhall i Askim som ersätter den gamla från 1971. Även den beräknas öppna våren 2027. I Torslanda har projekteringen för en ny simhall påbörjats och den beräknas stå klar 2029. Även Valhallabadet ersätts med ett nytt centralbad som väntas bli klart 2031.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Göteborgs Stads badstrategi<strong><br />
</strong></h4>
<p>Simhallen i Kortedala är en del av Göteborgs Stads badstrategi som beslutades 2017. Den innehåller tre nivåer av bad för att tillgodose folkhälsa och simkunnighet: små lokalbad, lite större områdesbad och ett stort centralbad (som ska ersätta Valhallabadet).</p>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/idrotts--och-foreningsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Idrotts- och föreningsförvaltningen</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p><div id="attachment_139444" style="width: 990px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139444" class="size-full wp-image-139444" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980.jpg" alt="" width="980" height="298" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980.jpg 980w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980-300x91.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980-768x234.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980-250x76.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980-520x158.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Kortedalas_simhall-980-730x222.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 980px) 100vw, 980px" /><p id="caption-attachment-139444" class="wp-caption-text">Så här ska Kortedalas simhall se ut då den är klar 2027. Visionsbild: Norconsult</p></div></p>


Första spadtaget för Kortedalas simhall taget

<p>&#8211; Nu intensifierar vi arbetet med gator, torg och en ny park närmast tågstationen inför öppningen 2026. Vi bygger ett finmaskigt gatunät, med få barriärer och tydliga stråk som gör det enkelt att komma vidare till andra delar av staden och till älven, säger Hamid Irany, projektledare för utbyggnad av allmän plats vid exploateringsförvaltningen.</p>
<h2>Ånglokstorget och Snälltågstorget</h2>
<p>Det är Trafikverket som ansvarar för tågstationen under mark, Jernhusen ansvarar för stationsbyggnaderna och Göteborgs Stad för de allmänna ytorna i området.</p>
<p>Sedan i somras pågår bygget av Västlänkens stationsbyggnad. Intill denna byggs Park Central som också inrymmer en stationsuppgång. Mellan dessa båda hus bygger Göteborgs Stad det nya Ånglokstorget. Ytterligare ett torg – Snälltågstorget – ska byggas öster om Park Central.</p>
<p>Göteborgs Stad förbereder också bygget av den trädkantade boulevard som ska gå genom stationsområdet och förbi Nordstan i öst-västlig riktning. Den första delen av boulevarden ska vara klar 2026. Med tiden kommer den att sträcka sig förbi Nordstans entré mot älven och vidare mot Packhusplatsen. Den blir en huvudpassage för framför allt gående, cyklister och kollektivtrafik.</p>
<h2>Bergslagsparken viktig vid kraftiga regn</h2>
<p><strong> </strong>Norr om Park Central bygger Göteborgs Stad Bergslagsparken.</p>
<p>&#8211; Parken kommer inte bara fungera som en oas för avkoppling och rekreation, utan också spela en viktig roll i hanteringen av dagvatten vid kraftiga regn och skyfall, berättar Hamid Irany.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Centralenområdet</h4>
<ul>
<li>Målet på sikt är 2 000 nya bostäder och 20 000 nya arbetsplatser</li>
<li>Området ska bli en mer välkomnade entré till Göteborg och mötesplats med plats för kultur, grönområden och ett rikt folkliv</li>
</ul>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div></p>


Stadsutvecklingen i Centralenområdet går in i ny fas

<p>Dalheimers hus på Slottsskogsgatan 12 är en knutpunkt och viktig mötesplats för göteborgare sedan 1970-talet. Det är öppet för alla, men särskilt anpassat för besökare med funktionsnedsättning.</p>
<p>Huset myllrar av besökare och det pågår massa aktiviteter varje dag, allt från teater, musik, träning, möten, sinnesrum till matservering i husets restaurang.</p>
<h2>Verksamheten flyttar till Kustgatan 10</h2>
<p><strong> </strong>– De flesta verksamheter i dagens Dalheimers hus kommer att erbjudas ersättningslokal under ombyggnaden och flyttar till Kustgatan 10 i Majorna, säger Karin Johansson som är planeringsledare på förvaltningen för funktionsstöd.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Dalheimers Hus</h4>
<ul>
<li>Ligger på Slottskogsgatan 12 och är öppet för alla men är speciellt anpassat för personer med olika funktionsnedsättningar</li>
<li>Huset stod färdigt 1974 och ingår i Göteborgs stads bevarandeprogram för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse</li>
<li>Byggnaden erbjuder ett stort utbud av aktiviteter såsom friskvårdscenter med pool och gym samt kulturverksamheter</li>
<li>Här finns också daglig verksamhet, korttidsboende för personer med funktionsnedsättningar och särskilda sinnesrum för personer med svår funktionsnedsättning</li>
<li>Många föreningar och funktionsrättsorganisationer har sin hemvist i lokalerna och det finns konferensverksamhet med restaurang</li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<p>Först ska ersättningslokalen anpassas till de olika verksamheterna  och senare i vinter kan dörrarna till Kustgatan 10 öppnas för vissa verksamheter,</p>
<h2>Främst betongrenovering</h2>
<p>När Dalheimers hus är tomt börjar renoveringen av främst de betongskador som till exempel finns i garaget men även i  bassängutrymmena. Ytterväggarna, tak och terrassen behöver förnyas och kommer samtidigt att energieffektiviseras för att förbättra inomhusklimatet och minska energibehovet i framtiden.</p>
<p>Huset får också en uppdatering som följer dagens byggnormer för säkerhet, till exempel är ett nytt trapphus är planerat.</p>
<p>– Terrassen ska fräschas upp och få mer växtlighet för att gynna den biologiska mångfalden och skapa en trevligare plats att vistas på, berättar Annie Gjers som är projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p>
<h2>Besökarna är med och tycker till</h2>
<p>När Dalheimers hus byggdes 1974 utformades verksamheten med hjälp av föreningar för personer med funktionsnedsättningar. Föreningarna gör det även den här gången  när det är dags att renovera huset, som fyller 50 år i år.</p>
<p>&#8211; Våra arkitekter har tillsammans med oss som arbetar i huset bjudit in verksamheterna i processen. Vissa anpassningar kommer att ske i samband med ombyggnaden och renoveringen så att det passar våra behov bättre, berättar Monika Öhrn som är verksamhetsutvecklare på förvaltningen för funktionsstöd.</p>
<h2>Innan ombyggnaden sätter igång</h2>
<p>När det handlar om ett så här stort, omfattande ombyggnads- och renoveringsprojekt behöver Göteborgs ansvariga politiker i respektive nämnder, kommunstyrelse och kommunfullmäktige ta beslut om att genomföra projektet. Det krävs fortfarande flera politiska beslut innan ombyggnaden och renoveringen kan påbörjas.</p>
<p>Nämnden för funktionsstöd och stadsfastighetsnämnden har beslutat att genomföra projektet. Ärendet skickas nu vidare till kommunstyrelsen, som i sin tur kommer att skicka det till kommunfullmäktige. Detta betyder att alla nödvändiga beslut kan vara på plats i december 2024, men det kan också dröja ännu längre, ifall ärendet bordläggs i någon av instanserna.</p>
<p>– Vi har tagit höjd för det här i projektets tidplan, så även om kommunfullmäktige inte fattar beslut förrän i januari 2025 så kommer vi fortfarande kunna bli klara med arbetet så att verksamheten kan flytta tillbaka till hösten 2028 som planerat, förklarar Annie Gjers.</p>
<div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;">
<div style="position: relative;"></div>
</div>
<p>Video och redigering: Carl Edholm</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Läs mer: </strong></p>
<ul>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/dalheimers-hus" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Dalheimers hus &#8211; om huset och projektet</a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/majorna-linnestaden-Haga/dalheimers-hus--renovering" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs växer: Om projektet Renovering av Dalheimers hus</a></li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Dalheimers hus redo att rustas för framtiden

<p>Projektet heter European citiverses uniting for inclusiveness och ligger inom EU:s program Digitala Europa. Det leds från Göteborg och samlar ett team från hela Europa. Målet är att göra stadens besöksmål och arenor tillgängliga för såväl invånare som besökare.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>European citiverses uniting for inclusiveness</h4>
<p>Projektet leds av Lindholmen science park genom innovationsprogrammen Xperience next och Visual arena. Övriga projektpartners är Göteborgs Stad, Göteborg &amp; Co, Our normal association, Rise, Future memories, Virtuell design, Younite (Finland), University of Twente (Nederländerna), The point labs (Rumänien), Iceberg plus(Rumänien) och Gate institute (Bulgarien). Följande partners är associerade till projektet: Kungsbacka kommun, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, Yrgo och Digital twin cities centre.</p>
<p></p></div></div></p>
<p><div id="attachment_139177" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139177" class="size-full wp-image-139177" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="625" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000-768x480.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/HenrikKant_Foto-Lo-Birgersson-1000-730x456.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139177" class="wp-caption-text">Henrik Kant är stadsbyggnadsdirektör i Göteborg. Foto: Lo Birgersson</p></div></p>
<p>– Projektet ger oss ett betydande tillskott i det fortsatta arbetet med att utveckla vår digitala tvilling i Göteborg. Den digitala tvillingen är ett stort steg i stadsutvecklingen. Den gör att vi göra den digitala miljön lika inkluderande och deltagande som våra fysiska utrymmen strävar efter att vara, säger Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör.</p>
<h2>Utforska staden med hjälp av AI-assistent</h2>
<p>En skräddarsydd och interaktiv digital tvilling av Göteborg integrerad med en AI-assistent gör att människor kan planera besöken, bekanta sig med utrymmen och uppleva staden på ett bekvämt sätt via sin egen dator, smartphone eller surfplatta. Detta kan ta bort många av de fysiska och mentala hinder som försvårar fullt deltagande i stadslivet.</p>
<p><div id="attachment_139178" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139178" class="size-full wp-image-139178" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="606" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Eric-Jeansson-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139178" class="wp-caption-text">Eric Jeansson är projektledare för Göteborgs digitala tvilling. Foto: Göteborgs Stad</p></div></p>
<p>– Den digital tvillingen ger oss helt nya möjligheter i att belysa och utforska frågeställningar kring tillgänglighet och universell utformning. Det leder till att vi kan planera och bygga en bättre stad som fungerar för alla, oavsett vem man är eller vilka förutsättningar man har, säger Eric Jeansson, projektledare för Göteborgs digitala tvilling, Virtuella Göteborg.</p>
<h2>En första prototyp klar 2025</h2>
<p><strong> </strong>Projektets officiella start i oktober är början på en två och ett halvt år lång resa, med den första milstolpen satt till första halvåret 2025. Då siktar teamet på att ha en prototyp av den tekniska lösningen. Ambitionen inom projektet är att leverera en produkt som sedan kan tillämpas på städer över hela Europa.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/poddar-och-video/filmer%20om%20stadsutveckling/virtuella-goteborg-stadens-digitala-tvilling" target="_blank" rel="noopener">Virtuella Göteborg &#8211; Göteborgs Stads digitala tvilling</a></p>
<p></p></div></div></p>


Göteborg leder EU-projekt om tillgänglighet i städer

<p>Att bygga om delar av Järntorget hänger ihop med utvecklingen av Masthuggskajen där det byggs nya bostäder och kommersiella fastigheter. I dag reser över 20 000 människor till Järntorget varje dag, och fler kommer det bli när Masthuggskajen är klar.</p>
<p>– Just därför behöver vi förbättra för kollektivtrafiken på Järntorget och även för gång- och cykeltrafikanter, förklarar Marit Sternang, huvudprogramledare för Masthuggskajen på exploateringsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_138989" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138989" class="size-full wp-image-138989" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800.jpg" alt="" width="800" height="747" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800-300x280.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800-768x717.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800-250x233.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800-520x486.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Marit-Sternang-800-730x682.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138989" class="wp-caption-text">Marit Sternang från exploateringsförvaltningen vid den allé vid Järntorget som snart kommer att förändras.</p></div></p>
<h2>Först fälls träd på Olof Palmes plats</h2>
<p>Först ut i arbetet nästa vecka är att ta ned ett antal träd som i dag står i allén vid Olof Palmes plats. Även några träd på torgytan på Olof Palmes plats som är sjuka ska tas ned.</p>
<p>– Vi kommer istället att plantera nya träd på Olof Palmes plats. Torgytan ska rustas upp med mer grönska, sittplatser, tydliga stråk och belysning, säger Marit Sternang.</p>
<h2>Trafiken läggs om</h2>
<p>När träden är fällda ska trafiken läggas om och för bilisterna innebär det så småningom mindre utrymme. Istället för två körfält på vardera sida om trädallén, ska biltrafiken flyttas till den ena sidan.</p>
<p>– Vi tar plats från biltrafiken för att istället skapa två nya bussfiler som gör det enklare för busstrafiken att komma in till Järntorget, förklarar Marit Sternang.</p>
<p>Där spårvagnen i dag stannar på Järntorget blir det också en busshållplats i anslutning. Detta kommer göra det lättare att byta mellan buss och spårvagn och ger också bussarna en genare väg förbi Järntorget.</p>
<h2>Nya cykelbanor vid Järntorget</h2>
<p>I samband med att man bygger den nya bussfilen gör man också om cykelbanorna. Det blir en cykelbana för trafik söderut och en för trafik norrut mot centrum.</p>
<p>– Vi bygger nya gång- och cykelbanor som gör att framkomligheten kommer att bli bättre för alla som ska cykla förbi Järntorget, säger Marit Sternang.</p>
<h2>Klart våren 2026</h2>
<p>Redan under byggtiden kommer framkomligheten för biltrafiken att minska förbi Järntorget och det finns risk för bilköer. Hela ombyggnationen av Järntorget ska vara klar våren 2026. Torgytan på Olof Palmes plats byggs om under 2025.</p>
<p>– Syftet med att bygga om är att förenkla för kollektivtrafiken, korta ned restiderna och skapa lättare byten mellan buss och spårvagn. Vi kommer att öka kapaciteten för kollektivtrafiken och underlätta för alla att ta spårvagn, buss och i framtiden även färjan för att ta sig hit, säger Marit Sternang.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Ombyggnaden av Järntorget</h4>
<ul>
<li>Totalt 13 busslinjer kommer att trafikera busshållplatsen vid Järntorget och hållplatsen Järnvågen vid Järntorgsmotet, både expressbussar och stadsbussar.</li>
<li>På 6 minuters promenad från Järntorget når man också det nya färjeläget som ska byggas på halvön vid Masthuggskajen.</li>
<li>Cykelbanan byggs om till två separata cykelbanor förbi Järntorget.</li>
<li>Torget vid Olof Palmes plats görs om med träd, belysning och sittplatser.</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://masthuggskajen.se/" target="_blank" rel="noopener">Masthuggskajen</a></p>
<p></p></div></div></p>


Delar av Järntorget byggs om

<p>Varje år får en byggaktör ta emot priset för Årets bästa byggnad av kommunfullmäktiges ordförande. Bland senare års vinnare återfinns bland andra Ekmansgatan 5.</p>
<p>I år är fyra byggnader nominerade:</p>
<p>• Grand curiosa hotel: Byggaktör: Liseberg, arkitektkontor: Wingårdhs<br />
• Järntorgsgatan x Brogatan: Byggaktörer: Sverigehuset och Gulins fastigheter, arkitektkontor: Semrén &amp; Månsson<br />
• Kulturhuset Bergsjön: Byggaktör: Higab, arkitektkontor: Sweco architects<br />
• Villa Lorensberg: Byggaktör: Hökerum bygg, arkitektkontor: Inobi</p>
<p>Vinnaren meddelas av juryn i november. Priset delas ut vid en ceremoni på Börsen vid Gustaf Adolfs torg.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Årets bästa byggnad</h4>
<ul>
<li>Priset kommer från Per och Alma Olssons fond</li>
<li>Har delats ut sedan 1965</li>
<li>Den vinnande byggnaden är den som på bästa sätt uppfyller fondens krav på utformning och användning</li>
<li>Priset består av en bronsplakett och 10 000 kronor som ska användas till konstnärlig utsmyckning eller annat som kan komma till glädje för andra</li>
</ul>
<p></p></div></div></p>


Fyra finalister tävlar om att bli Årets bästa byggnad

<p>I Göteborg finns det cirka 3 000 hemlösa personer. De flesta bor i stadens sociala boenden, men ett fåtal är också akut hemlösa. Precis som alla andra behöver dessa personer känna trygghet och delaktighet i staden.</p>
<p>Genom projektet Mutual benefits har Göteborgs Stad under tre år arbetat med hur socialt utsatta människor kan inkluderas när staden utvecklas.</p>
<p><div id="attachment_138827" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138827" class="wp-image-138827 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800.jpg" alt="" width="800" height="756" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800-300x284.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800-768x726.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800-250x236.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800-520x491.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Petter-800-730x690.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138827" class="wp-caption-text">Petter Nilsson, projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst.</p></div></p>
<p>– Vi såg behov och brister när det gäller stadens boenden för hemlösa personer och även att hemlösa i den urbana miljön trängdes undan på olika sätt. Men dessa människor försvinner inte bara för att man flyttar på dem. Det är oerhört viktigt att vi värderar socialt utsatta människors trygghet lika mycket som vi värderar allmänhetens trygghet, säger Petter Nilsson, projektledare för Mutual benefits på socialförvaltningen Sydväst.</p>
<h2>Samverkan viktigt för ökad trygghet</h2>
<p>Projektet har varit uppdelat i två delprojekt. Det ena handlar om platssamverkan, det vill säga hur sociala boenden kan samverka med sitt närområde för att öka tryggheten. När boenden flyttas till eller byggs nära ett tätbebyggt område blir många ofta oroliga för att det ska bli mer otryggt. Projektet har tagit fram en vägledning för att hjälpa boendena att stärka samarbetet med dem som bor och arbetar i området.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Mutual benefits – klok design för ökad trygghet och en stad för alla</h4>
<ul>
<li>Ett projekt som pågått under tre år med fokus på hur socialt utsatta människor kan inkluderas när Göteborg utvecklas</li>
<li>Måndag 7 oktober håller projektet en slutkonferens på Gothia Towers</li>
<li>Projektet har drivits av socialförvaltningen Sydväst i samarbete med Göteborgs stadsmission, Stena fastigheter, Wallenstam och Chalmers. Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet, har delfinansierat projektet</li>
</ul>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-bostader-och-bebyggelse/mutual-benefits---klok-design-for-okad-trygghet-och-en-stad-for-alla" target="_blank" rel="noopener">Projektet Mutual benefits</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>Utgångspunkten i arbetet har varit ett befintligt boende för äldre med beroendeproblematik i Kallebäck där det byggdes nya bostäder i närheten. Här har man gjort flera insatser för att få tryggheten att fungera för alla. Man har till exempel arrangerat flera pop up-kaféer för att skapa möten och öka förståelsen.</p>
<p>–  Att få i gång dialog och samverkan är en förutsättning för att kunna jobba för trygghet, både för brukarna och för grannarna. Det är också ett sätt att nyansera bilden och jobba med stigmat kring människor med beroendeproblematik, säger Petter Nilsson.</p>
<h2>Hemlösa ska uppmärksammas i stadsutvecklingen</h2>
<p>Den andra delen i projektet handlar om hur Göteborgs Stad kan uppmärksamma hemlösa i stadsutvecklingsprojekt. När man planerar nya boenden är det till exempel viktigt att veta var de befintliga sociala boendena finns. Därför har man samlat informationen i ett kartverktyg så att det är enkelt att få en översikt.</p>
<p><div id="attachment_138829" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138829" class="size-full wp-image-138829" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800.jpg" alt="" width="800" height="730" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800-300x274.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800-768x701.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800-250x228.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800-520x475.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/mutual-benefits-800-730x666.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138829" class="wp-caption-text">Mutual benefits deltog i Frihamnsdagarna.</p></div></p>
<p>Projektet har också tagit fram ett tekniskt dokument, ett så kallat funktionsprogram. Det är en sammanställning av olika funktioner som ett socialt boende ska ha. Det kan till exempel vara vilka platser som är lämpliga och vilka som är olämpliga för framtida boenden.</p>
<p>– Det handlar om att ha ett dokument som ger en förståelse för de olika delar som behövs när man planerar för nya boenden. Men det fungerar även som ett pedagogiskt dokument gentemot invånarna och beskriver varför just det här är en bra plats. Ingen brukar ju tycka att just där de bor är en lämplig plats, säger Petter Nilsson.</p>
<h2>Finns en stor kunskapsbrist</h2>
<p>Petter Nilsson menar att det finns en stor brist på kunskap om sambandet mellan social utsatthet och stadsutveckling. Två forskare på Chalmers ska därför sammanställa en kunskapsöversikt som ska användas av anställda inom Göteborgs Stad.</p>
<p>– Vi måste ta in de utsatta gruppernas perspektiv för att få till en bra stadsutveckling även för dem. Deras rätt att använda staden är lika stor som andra gruppers, säger Petter Nilsson.</p>
<h2>Hoppas slutkonferensen blir en början</h2>
<p>Måndag 7 oktober ska projektet presenteras och summeras på en slutkonferens på Gothia Towers. Över 200 personer är anmälda.</p>
<p>– Jag hoppas vi kan få till en rörelse i staden där de som är beslutsfattare vill vara med i förändringen och att Göteborg kan få bli en förebild i de här frågorna. Förhoppningsvis kan konferensen innebära ett startskott för en fortsatt utveckling i stället för ett avslut, säger Petter Nilsson.</p>


Projekt ger plats åt socialt utsatta i Göteborg

<p>En tredjedel av spåren på sträckan Frihamnen-Lindholmen är nu på plats och spåren är ihopkopplade med existerande spår på Hisingsbron och från Hjalmar Brantingsplatsen.</p>
<p>Medverkar gör Lisa Olausson, arbetsledare Muab, Marcus Eidmar, projektledare Västtrafik. Programledare är Peter Wannding.</p>
<p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/brunnsbo/brunnsbo---linn%C3%A9-via-lindholmen/Frihamnen---lindholmen" target="_blank" rel="noopener">Se de andra avsnitten av Spårvägsbyggarna här</a></p>
<p>&nbsp;</p>
<div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;">
<div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/67/67EBUHMZJJ.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Spårvägsbyggarna del 3 - Med Text" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/67EBUHMZJJ?theme=" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div>
</div>


Se tredje delen av Spårvägsbyggarna

<p>Längs två kvarter på Götaverksgatan vid Lindholmshamnen satsar Göteborgs Stad på att göra det grönare när man bygger så kallade biotop-refuger. På gatan har det funnits en gång- och cykelväg i mitten med biltrafik på vardera sida. Cykelvägen flyttas nu till båda sidorna av vägen och i mitten byggs de nya refugerna. Bygget påbörjades i slutet av augusti och beräknas vara klart i slutet av november.</p>
<h2>Nytt sätt att arbeta med trafiklösningar</h2>
<p>– Det finns ett politiskt beslut att skapa fler gröna ytor i stadsmiljön och detta är ett sätt att bidra till det. Idén med att skapa en grön yta i stället för att grusa ytan som planerat, kommer från Åsa Svensson, som är projektledare för Älvstranden utveckling. Senare utvecklades idén vidare till biotop-refuger, säger Desirée Bosch, projektledare vid exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad.</p>
<p>Refugerna är 75 respektive 95 meter långa och sträcker sig över två kvarter. Totalt rör det sig om ett 700 kvadratmeter stort område som ska fyllas med växtlighet i stället för grus och asfalt.</p>
<p>– Vad vi känner till så har detta inte gjorts tidigare utan är ett helt nytt sätt att arbeta med trafiklösningar som bidrar till en grönare och mer hållbar stad, säger Desirée Bosch.</p>
<h2>Ökar den biologiska mångfalden</h2>
<p>I refugerna samsas buskträd, klätterväxter och örter med en ängsplantering som bidrar till att fördröja och rena dagvatten. Även stenmurar, rishägn, fågel- och fladdermusholkar samt insektshotell kommer att finnas i refugerna, för att hjälpa till att öka den biologiska mångfalden. Fågelholkarna och insektshotellen görs i samarbete med förskolan Lindholmen och Brottkärrsskolan.</p>
<p>– Vi får flera ekosystemstjänster från refugerna; de verkar bullerdämpande, fungerar som vindskydd, hjälper till att rena luften, reglerar temperaturen och bidrar till dagvattenhanteringen, förklarar Desirée Bosch.</p>
<p>Biotop-refugerna är också hållbara, då man återanvänder material från övergivna projekt som samlas in.</p>
<h2>Mindre buller och utsläpp</h2>
<p>– Och vi arbetar också med social hållbarhet då byggnationen av biotop-refugen sker med hjälp av stadens arbetsmarknadslag, som erbjuder sysselsättning och arbetsträning för personer som stått länge utanför arbetsmarknaden, berättar Desirée Bosch.</p>
<p>Alla maskiner som används för att bygga biotop-refugen är eldrivna, vilket ger mindre buller, färre utsläpp och betydligt lägre klimatpåverkande utsläpp.</p>
<p>– Vi vill skapa olika rum i staden som är trivsamma och som man vill vistas i, som är bra för alla. Om detta går bra kommer vi att göra det på fler ställen, det är planen.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Biotop-refugerna</h4>
<ul>
<li>Byggs på Götaverksgatan på Lindholmen under hösten och ska vara klara i slutet av november</li>
<li>Ritade av landskapsarkitekterna Kristina Hedvall Larsson på stadsmiljöförvaltningen och Constantin Milea på exploateringsförvaltningen</li>
<li>Är ett samarbete mellan Göteborgs Stad, Älvstranden utveckling AB, Atrium Ljungberg samt konsortiet för Lindholmshamnen, där Peab Bostad, Skanska, HSB och Riksbyggen ingår</li>
</ul>
<p><strong><br />
Länk: </strong><a href="https://alvstranden.com/" target="_blank" rel="noopener">Älvstranden utveckling AB</a><strong><br />
</strong><br />
</p></div></div></p>


Lindholmshamnen först i stan med grönskande refug

<p>Fram till den sista juli i år ökade Göteborgs befolkning med 664 personer, vilket är en rekordlåg siffra. Under samma period förra året ökade befolkningen med hela 4 500 personer.</p>
<p>Orsakerna till den låga befolkningstillväxten är flera, men beror i stor utsträckning på att antalet personer som har utvandrat, det vill säga har flyttat till ett annat land, har ökat kraftigt. 5 400 personer utvandrade under den första delen av året. Det är dubbelt så många jämfört med hur det har sett ut de senaste åren.</p>
<p><div id="attachment_138328" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138328" class="size-full wp-image-138328" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000.jpg" alt="" width="1000" height="577" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000-768x443.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000-250x144.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000-520x300.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/folkmangd-t-o-m-juli-1000-730x421.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138328" class="wp-caption-text">Under årets första sju månader har Göteborgs befolkningstillväxt varit rekordlåg. Det beror till stor del på att många har utvandrat.</p></div></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong> </strong><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad – statistik och analys</a></p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><br />
– En stor del av den här ökningen kan förklaras med att Skatteverket har skrivit av 1 200 personer som tidigare varit folkbokförda i Göteborg, men som inte bedöms bo kvar i Sverige längre. Så i praktiken har utvandringen varit lite lägre än vad statistiken visar, säger Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret.</p>
<p><div id="attachment_138327" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138327" class="size-full wp-image-138327" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800.jpg" alt="" width="800" height="1037" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-231x300.jpg 231w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-790x1024.jpg 790w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-768x996.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-250x324.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-520x674.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/henrik_800-730x946.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138327" class="wp-caption-text">Henrik Söderholm, analytiker på stadsledningskontoret. Foto: Privat</p></div></p>
<h2>Lågkonjunkturen kan ha påverkat utvandringen</h2>
<p>Men även om man räknar bort Skatteverkets avskrivningar är utvandringen högre än vanligt. Vad det beror på menar Henrik Söderholm är svårt att slå fast.</p>
<p>– Sannolikt är det kopplat till nedgången i konjunkturen och att arbetskraftinvandringen flyttar tillbaka till sina hemländer. Det finns mycket osäkerhet här, men det är en viktig fråga som vi kommer fortsätta följa noga, säger han.</p>
<h2>Färre nyfödda men fler äldre</h2>
<p>Den långsiktiga trenden med att få barn föds fortsätter, både i Göteborg och i resten av landet, och ser inte ut att vända uppåt. Även här är det svårt att göra några säkra prognoser framåt.</p>
<p>– Man vet egentligen inte riktigt vart barnafödandet kommer ta vägen. Inte ens forskarna vet det. Men mycket tyder på att vi får räkna med färre barn och unga i framtiden, säger Henrik Söderholm.</p>
<p>Utvecklingen av antalet äldre är däremot säkrare. Framöver kommer vi få en mycket större grupp äldre personer i samhället.</p>
<p>– De äldre är lättare att göra prognoser på. Det är de stora grupperna födda på 1940- och 1960-talen som ligger bakom ökningen av pensionärer de kommande åren, säger Henrik Söderholm</p>
<p><div id="attachment_138331" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138331" class="size-full wp-image-138331" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000.jpg" alt="" width="1000" height="607" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000-768x466.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000-520x316.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/gammal-o-ung-1000-730x443.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138331" class="wp-caption-text">De stora grupperna födda på 1940- och 1960-talen ligger bakom ökningen av pensionärer de kommande åren. Foto: Lo Birgersson</p></div></p>
<h2>Globala händelser påverkar befolkningen</h2>
<p><strong> </strong>Det senaste decenniet har inneburit stora globala händelser som har varit svåra att förutse och som också har påverkat befolkningen. Även lågkonjunktur, höga inflation och höga räntor påverkar människors flyttmönster.</p>
<p>– En förändrad omvärld leder till att prognoserna förändras. Före sommaren sänkte till exempel Statistiska centralbyrån sina prognoser över barnafödandet och migrationen till Sverige. Den långsiktiga trenden är tydlig, vi behöver ställa in oss på en lägre befolkningstillväxt framöver, säger Henrik Söderholm.</p>
<h2>Hoppas på upphämtning under hösten</h2>
<p>För Göteborgs del brukar befolkningen öka som allra mest under augusti och september, då många unga vuxna flyttar hit för att studera eller börja arbeta. Drygt 1 000 ukrainare förväntas också folkbokföra sig i Göteborg under hösten. Det är personer som via massflyktsdirektivet har haft uppehållstillstånd med tillfälligt skydd och som nu har möjlighet att folkbokföra sig i Sverige.</p>
<p>– De kommande månaderna kommer med andra ord att vara viktiga för totalen i slutet av året och kan förhoppningsvis väga upp den hittills låga tillväxten, säger Henrik Söderholm.</p>


Hög utvandring ger rekordlåg folkökning

<p>Under Gamlestadens spårvagnsspår, fabriksbyggnader och bostäder finns rester från Göteborgs föregångare – den medeltida handelsstaden Nya Lödöse som existerade mellan 1473 och 1624.</p>
<p><div id="attachment_138208" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138208" class="size-full wp-image-138208" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000.jpg" alt="" width="1000" height="578" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000-768x444.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000-520x301.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/arkeologer-graver-nya-lodose-1000-730x422.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138208" class="wp-caption-text">Den arkeologiska utgrävningen i Gamlestaden har pågått i etapper under tio år. Foto: Nya Lödöse-projektet/Markus Andersson</p></div></p>
<h2>Tusentals fynd</h2>
<p>När stadsutvecklingen i Gamlestaden skulle påbörjas inleddes också en stor stadsarkeologisk utgrävning som pågått i etapper mellan 2013 och 2023. Bland annat har man hittat elva gator, 39 stadsgårdar, hamn- och brygganläggningar, torg, handelsplatser, försvarsanläggningar, en kyrka och en kyrkogård med omkring 1 300 gravar.</p>
<p>– Vi har grävt nästan 20 procent av Nya Lödöses yta. Vi visste ju innan att det har funnits en stad där, men vi har fått mycket ny information och fördjupat våra kunskaper om livet i hamnstaden. Bland annat har vi fått detaljer om hur de levde sina liv, begravde sina döda, vad de odlade, vad de drack för öl och hur de byggde, säger Christina Toreld, arkeolog och pedagog på Bohusläns museum.</p>
<p><div id="attachment_138214" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138214" class="size-full wp-image-138214" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000.jpg" alt="" width="1000" height="652" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000-768x501.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000-520x339.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skarvor-1000-730x476.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138214" class="wp-caption-text">Skärvor från ett dryckeskrus av stengods som tillverkats i Siegburgområdet i nuvarande Tyskland under senare delen av 1500-talet. Foto. Nya Lödöse-projektet/Markus Andersson</p></div></p>
<h2>Digital promenad vid historiska platser</h2>
<p>För att allmänheten ska kunna ta del av resultaten från utgrävningen har Göteborgs Stad tillsammans med Nya Lödöse-projektets arkeologer skapat en digital promenad.</p>
<p>På Gamlestads Torg kommer en skylt med information och en QR-kod att sättas upp på. Skannar man koden får man filmer, berättelser och ljudspår från sex olika platser i Gamlestaden, där bland annat Nya Lödöses kyrka, hamn och odlingar låg.</p>
<p>– Skylten blir som ett fysiskt spår av utgrävningen som gör att man kan fortsätta att dyka in i de här historiska platserna. Det blir tydligt att staden verkligen har funnits där. Det är jättekul att den på det här sättet inte glöms bort, säger Christina Toreld.</p>
<p><div id="attachment_138210" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138210" class="size-full wp-image-138210" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii.jpg" alt="" width="800" height="910" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii-264x300.jpg 264w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii-768x874.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii-250x284.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii-520x592.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Christina_Toreld-800-ii-730x830.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138210" class="wp-caption-text">Christina Toreld, arkeolog och pedagog på Bohusläns museum. Foto: Privat</p></div></p>
<h2>Bok om den gamla staden</h2>
<p>Arkeologerna från Nya Lödöse-projektet har även gjort en bok med resultaten av utgrävningen. I boken Nya Lödöse – staden under Gamlestaden finns både bilder och berättelser från utgrävningen och den gamla staden.</p>
<p><div id="attachment_138225" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138225" class="size-full wp-image-138225" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1.jpg" alt="" width="1000" height="572" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1-300x172.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1-768x439.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1-520x297.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skelett-1000-1-730x418.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138225" class="wp-caption-text">Vid undersökningarna av Nya Lödöses kyrkogård togs omkring 1 300 gravlagda individer omhand. De avlidna begravdes ofta utan kista, men i svepning på en bädd av ängshö, mossa eller halm. Foto: Nya Lödöse-projektet, Markus Andersson</p></div></p>
<p>Både den digitala promenaden och boken lanseras på onsdag 25 september. Under förmiddagen guidar Nya Lödöse-projektets arkeologer elever från Gamlestadens skolor genom den digitala promenaden.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Så kan du ta del av utgrävningens resultat</h4>
<p><strong>Vad:</strong> Föreläsning om stadsutvecklingen och utgrävningarna, samt lansering av bok och digital promenad</p>
<p><strong>När:</strong> Onsdag 25 september klockan 18–19 och 19–20</p>
<p><strong>Var:</strong> Världslitteraturhuset, hörsalen våning 4, Gamlestads torg 11</p>
<p>Ingen anmälan krävs, men antalet platser är begränsat till 100 per tillfälle</p>
<p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start/!ut/p/z1/jYzBCoJAFEU_6b3RyanloIySiSMp6dvIUFKCWmi06MP8AX8sadMq8e7u5ZwLBDlQZ1711Tzre2eauRfklJp5knHOQsRAoVShv1dc2JJt4PQFIst1WIBW7Ls7hQ4mXpJogRjbQGt8_BOJ6_wFgJbvi9kXP3-L8TwrzbQIDxh5HI5AQENl-vMtrfoWimYaL9M4VPBosyx_p_IDnaSZNg!!/p0/IZ7_P1DA1441K80O00AFP1P7KL0MD4=CZ6_P1DA1441K00HF0AFKGJF473A15=MKBK475QFB=GB=/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads kalendarium: Föreläsning för allmänheten</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>På eftermiddagen blir det föreläsning för inbjudna gäster från förvaltningar, fastighetsägare och byggherrar i området. På kvällen hålls två föreläsningar som är öppna för allmänheten. Alla som deltar får ett exemplar av boken. Den kommer också att finnas att låna på Göteborgs bibliotek.</p>
<h2>Gamla spår i ny gestaltning</h2>
<p>Resultatet av utgrävningen av Nya Lödöse har också synliggjorts på olika sätt i stadsutvecklingen.</p>
<p>– Inom staden har vi från start haft en ambition om att lyfta in Nya Lödöse i nutiden. Vi hade en workshop där vi sedan landade i vad vi skulle gestalta och visa på de allmänna platserna, säger Maria Brandt, projektledare på exploateringsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_138212" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138212" class="size-full wp-image-138212" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800.jpg" alt="" width="800" height="736" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800-300x276.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800-768x707.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800-250x230.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800-520x478.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Maria_Brandt-800-730x672.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138212" class="wp-caption-text">Maria Brandt, projektledare på exploateringsförvaltningen. Foto. Lo Birgersson</p></div></p>
<p>Vid Gamlestadens resecentrum finns exempelvis en markmålning i gatubeläggningen som visar hur kvarteren var utbredda i den forna staden. Brunnslock i området har prytts med Nya Lödöses stadssigill och medeltida växter har planterats. Ned mot Säveån går en trappa där det finns namn på personer som levde från Nya Lödöse-tiden fram till i dag. Några av de fynd som har gjorts i samband med utgrävningarna finns att se i anslutning till utställningen 400 år av nöd och lust på Göteborgs stadsmuseum.</p>
<p><div id="attachment_138213" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138213" class="size-full wp-image-138213" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800.jpg" alt="" width="800" height="1032" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-233x300.jpg 233w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-794x1024.jpg 794w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-768x991.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-250x323.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-520x671.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Brunnslock-800-730x942.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138213" class="wp-caption-text">Brunnslock omkring Gamlestads torg pryds av Nya Lödöses stadssigill. Foto: Angélique Rooth</p></div></p>
<h2>Fortsatt utveckling av Gamlestaden</h2>
<p>Stadsutvecklingen i Gamlestaden har pågått sedan början av 2010-talet. Hittills har bland annat ett nytt resecentrum, bostäder, lokaler för handel, service och verksamheter samt en bryggpromenad intill Säveån byggts. Under kommande år görs de stora trafiklederna om och ytterligare bostäder, lokaler och promenadstråk planeras.</p>
<p>– Gamlestaden är ett viktigt område för att knyta ihop city med nordost och stadsdelen kommer successivt utvecklas till att bli en del av Göteborgs innerstad. Målet är att fördubbla antalet boende och verksamheter i området, säger Maria Brandt.</p>


Nu visas resultaten av utgrävningarna i Nya Lödöse

<p>Enkäten finns digitalt men det går också bra komma till någon av tre fysiska träffar som Åldersvänliga Göteborg arrangerar i september och fylla i enkäten där.</p>
<p>&#8211; Enkäten är anonym. Resultatet ska användas till att involvera seniorer i hur vi gör Göteborg ännu mer åldersvänligt. Ju fler som svarar, desto bättre underlag får vi, säger Emma Matsson, utvecklingsledare för Åldersvänliga Göteborg.</p>
<p><div id="attachment_138005" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138005" class="size-full wp-image-138005" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000.jpg" alt="" width="1000" height="710" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-300x213.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-768x545.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-520x369.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-730x518.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138005" class="wp-caption-text">Foto: Sofia Tillman</p></div></p>
<p>Utöver träffarna går det också att få hjälp att fylla i enkäten på kommunala mötesplatser/träffpunkter för seniorer eller vid stadens bibliotek under deras ordinarie öppettider.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Tre träffar med Åldersvänliga Göteborg</h4>
<ul>
<li>3 september kl 10–14, Fritidsbanken, Frölunda Torg</li>
<li>4 september kl 10–14, Seniorhörnan, Angereds Torg 7. Finskspråkig personal finns på plats som kan hjälpa till att fylla i enkät på finska</li>
<li>16 september kl 9.30–12.30, Mötesplats Backa, Selma Lagerlöfs torg 2</li>
</ul>
<p></p></div></div></p>
<h2>Kompletterar tidigare undersökning</h2>
<p>Det är fem år sedan en liknande undersökning gjorts i arbetet för ett åldersvänligt Göteborg.</p>
<p>&#8211; Svaren vi får in kommer att bli en värdefull del i det fortsatta arbetet för ett åldersvänligt Göteborg, säger Emma Matsson.</p>
<p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Här kan du svara på enkäten</h4>
<p><a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=xVxF35EMJUiRaH-d59KKBV3UojQGIiREkwLc51HKiX5UMFMyODdZM1U5NkxPVFdTMEJKS0NLSzBQMC4u" target="_blank" rel="noopener">• Vad tycker du är viktigt för att skapa ett åldersvänligt Göteborg?</a></p>
<p>• Göteborgs Stad är finskt förvaltningsområde, så enkät och information om enkäten är också översatt till finska:<br />
<a href="https://forms.office.com/Pages/ResponsePage.aspx?id=xVxF35EMJUiRaH-d59KKBV3UojQGIiREkwLc51HKiX5UQU4xWEo4NlY4WVhFMVlDNzJZR0dQNkpTRy4u" target="_blank" rel="noopener">Mikä on mielestäsi tärkeää ikäystävällisen Göteborgin luomiseksi? </a>(<strong>Enkät på FINSKA</strong>)</p>
<p><strong>Har du frågor?</strong><br />
Kontakta: Emma Matsson, utvecklingsledare, Åldersvänliga Göteborg<br />
via e-post till: <a href="mailto:aldersvanliga@aldrevardomsorg.goteborg.se" target="_blank" rel="noopener">aldersvanliga@aldrevardomsorg.goteborg.se</a> eller på telefonnummer: 031-365 56 05</p>
<p><strong>Läs mer: </strong>Åldersvänliga Göteborg: resultat av tidigare undersökning <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/aldersvanliga-goteborg/om-aldersvanliga-goteborg#:~:text=/wps/portal%3Furi%3Dgbglnk%253a20221025175030952" target="_blank" rel="noopener">”Basutvärdering”</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p><div id="attachment_138006" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138006" class="size-full wp-image-138006" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/framtidsutvecklare-1000-ii-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138006" class="wp-caption-text">Foto: Sofia Tillman</p></div></p>


Seniorer kan lämna förslag för ett åldersvänligt Göteborg

<p>– När staden växer är det här en del av den utvidgade innerstaden där vi planerar för en högre täthet och blandstad med bostäder, handel och service. Det är en stor stadsomvandling som får påverkan för de som besöker, bor och arbetar i Brunnsbo. Det kommer att bli en attraktiv del av Göteborg, säger Linus Sandberg, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4>Vill du tycka till?<strong> </strong></h4>
<ul>
<li>Tisdag 27 augusti klockan 17–19 på Community center i Brunnsbo, Folkvisegatan 14.</li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt/formular-synpunkter-detaljplan?uri=gbglnk%3A20180227150500&amp;formValues=%7B%22hf_registernr%22%3A%22SBF-2023-00408%22%2C%22tf_titel%22%3A%22Brunnsbo%20-%20detaljplan%20f%C3%B6r%20stadsutveckling%20i%20Brunnsbo%22%7D" target="_blank" rel="noopener">Lämna synpunkter här <strong>senast 24 september</strong></a></li>
</ul>
<p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/brunnsbo/stadsutveckling-brunnsbo" target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Brunnsbo</a><br />
</p></div></div></p>
<h2>Fler bostäder och bättre kollektivtrafik</h2>
<p>Enligt planerna blir det fler bostäder, ett mer tydligt centrum med kontor, en ny förskola och en stadsdelspark. Det blir ny infrastruktur med bland annat spårväg och nya hållplatser. Torget planeras att flyttas för att bättre koppla samman med den nya bytespunkten för de olika transportmedlen.</p>
<p><div id="attachment_137906" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137906" class="size-full wp-image-137906" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1.jpg" alt="" width="800" height="764" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1-300x287.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1-768x733.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1-250x239.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1-520x497.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Brunnsbo-800-1-730x697.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137906" class="wp-caption-text">Trämodell som visar en översiktsbild över den föreslagna bebyggelsen i Brunnsbo. Bild: Liljewall arkitekter</p></div></p>
<p>– Vi har gjort en stor avvägning inför att vi har föreslagit att riva det etablerade torget och bygga ett nytt i ett annat läge. Det nya torget får bättre förutsättningar för att bli en naturlig mötesplats, både för boende och besökare, säger Linus Sandberg.</p>
<h2>Lummiga områden blir kvar</h2>
<p><strong> </strong>När planen har tagits fram har man också tänkt på att lägga ny bebyggelse på platser som har lägre värden, som exempelvis mark som i dag är parkeringsplatser.</p>
<p>– Parkeringsplatserna ersätts med nya parkeringshus. Brunnsbo har också många lummiga områden med möjligheter till lek och rekreation. De vill vi värna om och utveckla mer, säger Linus Sandberg.</p>
<p>Utbyggnaden börjar tidigast 2027och planeras fortsätta fram till 2035.</p>


Tyck till om ny plan för Brunnsbo

<p>– Vi vill få synpunkter på förslaget men också få ny kunskap om platsen från de i närområdet. På så sätt kan vi justera och förbättra förslaget om det behövs. Alla berörda – grannar, fastighetsägare, verksamhetsutövare och myndigheter är välkomna att tycka till och lämna synpunkter, säger Sandra Trzil, projektledare på stadsbyggnadsförvaltningen.</p>
<p><div id="attachment_137882" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137882" class="size-full wp-image-137882" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Flygfoto_idag-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137882" class="wp-caption-text">Flygbild från 2020 med dagens p-hus på Cirkustomten.</p></div></p>
<h2>Nya hus och upprustad park</h2>
<p>Enligt planen ska Lorensbergsparken få ny bebyggelse som ska rymma omkring 150 bostäder med verksamhetslokaler i bottenvåningarna. För att ge rum åt de nya husen ska det parkeringshus som i dag finns på platsen rivas. Det kommer delvis att ersättas av nya parkeringar under mark. Parken med sin grönska kommer att vara kvar i sin helhet och trädrader mot Berzeliigatan och Södra vägen kommer att ersättas av nya träd.</p>
<p><div id="attachment_137883" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137883" class="size-full wp-image-137883" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkusomten_1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137883" class="wp-caption-text">Vy längs med Berzeliigatan mot Götaplatsen. Visualisering: Semrén+Månsson, Mareld, Soul</p></div></p>
<p>– Det finns en känsla av otrygghet på platsen i dag eftersom parken göms bakom det ödsliga garaget. Parken kommer att rustas upp och få tydligare entréer och det blir mer liv och rörelse genom de nya verksamheterna och bostäderna, säger Sandra Trzil.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<h4><strong>Vill du tycka till?</strong></h4>
<ul>
<li>Onsdag 28 augusti klockan 17–18:30 vid trappscenen på Stadsbiblioteket, Götaplatsen 3</li>
<li>Tisdag 3 september klockan 10:30-11:30. <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt" target="_blank" rel="noopener">Digitalt möte, länk kommer att finnas här </a></li>
<li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-planeras-staden/plan-och-byggprojekt/formular-synpunkter-detaljplan?uri=gbglnk%3A20180227150500&amp;formValues=%7B%22hf_registernr%22%3A%22SBF-2023-00499%22%2C%22tf_titel%22%3A%22Lorensberg%20-%20Bost%C3%A4der%20och%20verksamheter%20vid%20Lorensbergsparken%22%7D" target="_blank" rel="noopener">Lämna synpunkter här senast 24 september </a></li>
</ul>
<p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-centrum/centrum/lorensbergsparken" target="_blank" rel="noopener">Lorensbergsparken</a><br />
</p></div></div></p>
<h2>Historia att ta hänsyn till</h2>
<p>Hela Göteborgs innerstad är ett riksintresse då den innehåller olika spår från 1600-talet och fram till i dag. För omkring 400 år sedan var Södra vägen en av de tre landsinfarter som fanns till fästningsstaden. Under 1700-talet låg Lorensbergs landeri, en jordbruksfastighet, i nuvarande Lorensbergsparken. 1823 byggdes ett värdshus på platsen som under 1900-talet utvidgades till ett populärt nöjescentrum med restaurang, cirkus och teater.</p>
<p><div id="attachment_137884" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137884" class="size-full wp-image-137884" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000.jpg" alt="" width="1000" height="707" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000-768x543.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000-520x368.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_-1000-730x516.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137884" class="wp-caption-text">Vy från Lorensbergsparken mot det nya kvarteret och stråket längs med Lorensbergsteatern mot Johannebergsgatan. Visualisering: Semrén+Månsson, Mareld, Soulf</p></div></p>
<p>– Eftersom det är en känslig kulturmiljö behöver vi tänka på det. De nya husen måste passa in med kvarterets och omgivningens övriga hus, både i utformning och höjd. Skalan, materialen och detaljer är viktiga. Huvudidén är att vi följer stenstaden som utvecklades på 1800-talet. Det vill säga en stadsmiljö som består av sten- och tegelhus i kvarterstruktur med en tydlig gatubild och stadsmässighet, säger Sandra Trzil.</p>
<h2>Slutna och offentliga platser</h2>
<p>I bostadskvarteret kommer det även att skapas en sluten innergård för de boende. Omgivande gator får tydligare gång- och cykelstråk och nya lokaler i bottenvåningarna kan få en blandning av verksamheter som bidrar till stadslivet. De befintliga stråken som leder fram till stadsbiblioteket och Lorensbergsteatern är viktiga och ska rustas upp.</p>
<p>Byggandet kan som tidigast starta 2027–2030.</p>
<p><div id="attachment_137885" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137885" class="size-full wp-image-137885" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="716" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii-300x215.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii-768x550.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii-250x179.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii-520x372.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Cirkustomten_1000-ii-730x523.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137885" class="wp-caption-text">Vy från öster mot det nya kvarteret i korsningen Södra vägen/Berzeliigatan. Visualisering: Semrén+Månsson, Mareld, Soul</p></div></p>


Plan på nytt kvarter i Lorensberg ute på samråd

<p>Backaplan ska förvandlas från en handelsplats med stora asfalterade ytor till en tätbebyggd stadsmiljö. Området är en viktig pusselbit för att knyta ihop Göteborg över älven.</p>
<p>Omvandlingen kommer att pågå under de närmaste 15–20 åren. När området är helt färdigbyggt ska det bli en blandstad med cirka 10 000 bostäder och cirka 140 000 kvadratmeter cityhandel. Det blir också kontor och verksamheter, skolor, gröna parker, en idrottshall och ett nytt kulturhus.</p>
<h2>Konstverk som tankeställare</h2>
<p>I ett tidigt skede tog kulturförvaltningen fram en kulturplan där man lyfte behoven av att skapa goda och långsiktiga förutsättningar för konst och kultur när stadsdelen utvecklas.</p>
<p><div id="attachment_137831" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137831" class="size-full wp-image-137831" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000.jpg" alt="" width="1000" height="703" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000-768x540.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/backaplan-white-1000-730x513.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137831" class="wp-caption-text">Visionsbild: White arkitekter</p></div></p>
<p>Statens Konstråd och stadsdelen bjöd in konstnärer och kreativa nätverk i området. Det resulterade bland annat i resulterade att konstnären Sara Lännerström skapade konstverket Tellustemplet av återvunnet tegel från en riven fastighet på granntomten.</p>
<p>– Intentionen med ”Tellustemplet” var att det skulle bli en tankeställare, en påminnelse om hållbara material, hantverk och återbruk. Jag pratade med många intresserade personer under de tre veckor jag murade. Därför tror jag verket blev väl grundat även socialt, berättar Sara Lännerström.</p>
<h2>Största klimatbesparingen</h2>
<p>Ett stenkast från konstverket bygger nu Skanska ett hus med fasad i återbrukat tegel, på uppdrag av Skandia Fastigheter som har återbruk i sin hållbarhetsstrategi. Höga miljömål ingår i strategin. Att använda återbrukat material istället för nytt medför en koldioxidbesparing på 210 ton, vilket är den enskilt största – men inte den enda – klimatbesparingen i projektet.</p>
<p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column">
<p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/backaplan">Göteborg växer: Backaplan</a></p>
<p></p></div></div></p>
<p>– Förutom den stora klimatvinsten får vi en mer intressant och levande fasad i det arkitektoniska uttrycket, ett mer spännande hus som känns mer omhändertaget. Arkitekturen är viktig, säger Sven Orefelt, chef för fastighetsutveckling på Skandia Fastigheter.</p>
<h2>Hållbar stadsutveckling</h2>
<p>I dagsläget är detta ett av landets största projekt med återbrukat tegel. Totalt rör det sig om 6 520 kvadratmeter tegel som kommer från flera olika rivningsprojekt. Huset kommer att rymma 420 hyreslägenheter och åtta till nio butiker i bottenplan.</p>
<p>– Det känns väldigt bra att en byggnad i närheten av ”Tellustemplet” får en fasad i återbrukat tegel, säger konstnär Sara Lännerström.</p>
<p><div id="attachment_137832" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137832" class="size-full wp-image-137832" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000.jpg" alt="" width="1000" height="689" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000-300x207.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000-768x529.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000-520x358.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/dreem-1000-730x503.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137832" class="wp-caption-text">Visionsbild: Dreem arkitekter</p></div></p>


Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Göteborg växer

|

|