<p class="wp-block-paragraph">Förra året gick den nationella titeln årets lärare till Göteborgsläraren Violeta Temjanovska Ralevska på Vättleskolan. Nu har Göteborg Stad återigen en kandidat som gått vidare till nästa steg i tävlingen.</p><p class="wp-block-paragraph">Med ett brinnande engagemang, en förmåga att se varje elev och en filosofi om att skolan ska vara som en familj, har Jasmin Pasalic skapat en undervisning där trygghet, gemenskap och glädje står i centrum.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Har fått oss att känna oss som en familj&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">För Jasmin är läraryrket inte bara ett jobb utan det är ett kall. Efter 25 år i yrket, varav de senaste åren på Hovåsskolan, har han blivit en förebild för både elever och kollegor. Men vad är det som gör honom så speciell? Svaret finns i elevernas egna ord:</p><p class="wp-block-paragraph">– Han inkluderar alla och ser till så att ingen är utfryst. Han har fått oss att känna oss som en familj.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är just den känslan av tillhörighet som genomsyrar Jasmins undervisning. Han märker direkt om någon mår dåligt, skapar trygga relationer och ser till att alla känner sig sedda.</p><p class="wp-block-paragraph">Tillit stavas lika mycket framlänges som baklänges, säger Jasmin, och det är precis det han bygger sin pedagogik på. Genom att investera tid i varje elev, lyssna och anpassa undervisningen efter deras behov, skapar han en miljö där alla vågar vara sig själva.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mer än bara idrott – en lärare som ger energi</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även om Jasmin är idrottslärare, handlar hans arbete om mycket mer än fysisk aktivitet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag möter människor, barn och unga, som har ett liv och en framtid&#8221;, säger han. &#8221;Vi ska nå dem och då måste jag räcka till för alla.</p><p class="wp-block-paragraph">Hans engagemang går långt utanför klassrummet. Han organiserar extra aktiviteter, involverar eleverna i utformningen av lektioner och skapar projekt som kopplar samman idrott med teoretiska ämnen. Idrotten ska bidra till att eleverna orkar med matte och svenska, förklarar han. När de rör på sig får de energi och då presterar de bättre även i andra ämnen.</p><p class="wp-block-paragraph">Kollegorna imponeras av hans outtröttliga energi. Du gör det där extra – det är så många av oss som inte skulle orka, säger en nära medarbetare. Men för Jasmin är det inte en börda, utan en drivkraft.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Årets lärare</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Bakom utmärkelsen står Beatastiftelsen, som vill hylla lärare som gör skillnad i sina elevers liv och stärka läraryrkets status.</li><li>Inför årets lärare får elever från hela Sverige nominera sina mest inspirerande lärare. I år har 5 340 elever skickat in nomineringar.</li><li>Först utses en vinnare i varje kommun. Därefter utses en länsvinnare i varje län.</li><li>Bland länsvinnarna koras sedan Årets lärare 2026. Utmärkelsen delas ut vid Lärargalan på Konserthuset i Stockholm den 16 oktober.</li><li>Urvalet görs av Lärargalans jury, med utgångspunkt i elevernas nomineringar och motiveringar.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong> <br><a href="https://larargalan.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lärargalan</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/hovasskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hovåsskolan</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Jag får energi av eleverna. När jag ser att de är ärliga, att de vågar vara sig själva, då vet jag att jag har nått fram.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En filosofi om relationer och tillit</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Jasmins pedagogiska grundsyn kan sammanfattas i ett ord: relationer.<br>– Vi måste ha tillit till varandra. Om jag vill det bästa för mina elever, måste jag visa dem vägar och ibland vara lite fyrkantig innan de kan välja fritt, säger Jasmin.</p><p class="wp-block-paragraph">Han jämför skolan med en familj – en plats där man bryr sig om varandra, men också har tydliga regler.</p><p class="wp-block-paragraph">– Hemma pratar vi med våra barn, men ibland lyssnar de inte. Då måste vi ha tid att nå fram. Samma sak gäller i skolans värld, menar han.</p><p class="wp-block-paragraph">Jasmins filosofi har gett resultat. Eleverna beskriver honom som en lärare som får dem att känna sig värderade, motiverade och trygga. Juryn bakom utmärkelsen Årets lärare lyfter fram hans förmåga att <em>&#8221;stärka elevernas självkänsla, gemenskap och framtidstro&#8221;.</em>&nbsp; Något som är särskilt viktigt i ett samhälle där unga spenderar alltmer tid stillasittande.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi människor är lata av naturen, säger Jasmin med ett leende. Men genom kreativa lösningar och en stark relation till eleverna kan vi motivera dem att röra på sig – och samtidigt få dem att växa som människor.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utmärkelse som hyllar hela skolan</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När Jasmin fick beskedet om att han blivit Årets lärare i Göteborg, var det elevernas röster som värmde mest.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är de som har röstat fram mig och det känns jättestort, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Men han är noga med att betona att utmärkelsen inte bara är hans.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är inte bara jag. Jag hade inte varit här utan mina kollegor, min rektor och en ledning som ger oss verktyg att lyckas, menar Jasmin.</p><p class="wp-block-paragraph">På Hovåsskolan har han haft turen att arbeta med stöttande chefer som ser värdet i hans arbete. Något han är djupt tacksam för. I oktober åker han till Stockholm för att delta i Lärargalan, där Årets lärare i Sverige ska utses. Men oavsett utgången känner han sig redan som en vinnare.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag hoppas att jag kan inspirera andra lärare. Det här är ingen tävling, det är en utmärkelse som hyllar allt det goda som sker i skolan varje dag.</p><p class="wp-block-paragraph">Och när han står där på scenen i Stockholm, med elevernas röster i ryggen, är det just den filosofin han tar med sig: ”En lärare som skapar känslan av familj i skolan – och får varje elev att känna sig hemma”.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Porträtt av Jasmin Pasalic som håller en basketboll i händerna, bilden tagen i en sporthall

medium

large

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

Jasmin Pasalic är Årets Göteborgslärare

<p class="wp-block-paragraph">– Det var väldigt kul! Själva tävlingen var rolig, men också hela resan runt omkring. Det var roligt att träffa de andra som tävlade och att hänga med det svenska laget. Vi fick också se en del av Shanghai och gjorde utflykter, bland annat till Disneyland, ett museum och en botanisk trädgård.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur går tävlingen till?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Mattetävlingar är lite speciella och ganska annorlunda jämfört med matten i skolan. Uppgifterna är mer som logiska kluringar än vanliga matteuppgifter, fast på en hög nivå. Det är också en trevlig tävling. Man åker dit som ett lag och det är inte en utslagsturnering. Man försöker göra så bra man kan själv och tänker inte så mycket på hur det går för de andra.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur tog du dig hela vägen till OS?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det börjar med Skolornas matematiktävling. Sedan är det en längre uttagningsprocess, med bland annat en korrespondenskurs där man får problem att lösa och skicka in. Efter det är det fler tester och tävlingar. Det finns också en nordisk tävling som både är träning och en del av uttagningen. Till slut tar de ut sex personer till laget.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur förbereder man sig inför en olympiad i matematik?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det viktigaste är att öva på att lösa problem. Det är ett väldigt speciellt tänk som man måste träna upp. Man kan också läsa teori och olika matematiska koncept, men det viktigaste är problemlösning. Det är genom att göra det som man lär sig hur man ska tänka.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Du har ett år kvar på naturprogrammet på Hvitfeldtska gymnasiet. Vad vill du göra efter studenten?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Jag vill definitivt fortsätta med matematik på något sätt. Oavsett om jag ska jobba med det eller inte känns det viktigt. Jag tycker att det är väldigt roligt och det finns mycket som jag skulle vilja lära mig och förstå bättre.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Internationella matematikolympiaden 2026</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Internationella matematikolympiaden, IMO, hölls i Shanghai i Kina den 10–21 juli</li><li>Totalt deltog 117 länder</li><li>Sex svenska gymnasieelever deltog i tävlingen</li><li>Sverige tog fyra bronsmedaljer och ett hedersomnämnande</li><li>Medaljsystemet är baserat på andelar: 1/12 av deltagarna får guld, 2/12 får silver och 3/12 får brons</li><li>Sverige slutade på plats 52. Tävlingen vanns av Kina</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/hvitfeldtska-gymnasiet">Göteborgs Stad: Hvitfeldtska gymnasiet</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Porträtt på Theo Karlin i utomhusmiljö

Theo Karlin tog brons i matte-OS i Shanghai

<p class="wp-block-paragraph">Sommarlovet börjar ta slut så nu är sommarjobbarna är i slutfasen av sina kommunala sommarjobb. </p><p class="wp-block-paragraph">– Göteborgs Stad ger ungdomar i Göteborg ett första steg in på arbetsmarknaden och med det en inblick in i vuxenlivet, säger Anna Loberg, enhetschef på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det handla dels om att tjäna egna pengar, men det är också ett sätt för oss att väcka nyfikenhet för våra arbetsplatser så att fler ungdomar väljer oss när de blir vuxna, fortsätter hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Har fått en bättre förståelse</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ronja Friström 16 år, Gösta Winqvist 17 år och Hussein Simmo 17 år är tre av ungdomarna som har fått sommarjobb i Göteborgs Stad. Ronja sjunger på olika äldreboenden, Gösta arbetar på ett vård- och omsorgsboende och Hussein på street games med fysisk aktivitet för barn.</p><p class="wp-block-paragraph">Ronja tycker att arbetstiderna fungerar bra.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag börjar klockan nio och slutar klockan tre och det tycker jag är bekvämt. Jag trivs dessutom med arbetsuppgifterna, de är ganska enkla men jag vet inte om jag vill att de ska vara svårare.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon tror att hon har lärt sig saker som hon kommer att gynna henne i framtiden</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har fått en bättre förståelse för hur människor med funktionsnedsättningars vardag kan se ut och hur de kan uppleva olika situationer. Jag har fått en annan bild än den som ibland förmedlas av samhället.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Ingenting är särskilt svårt&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Gösta trivs på sin arbetsplats på vård- och omsorgsboendet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Ingenting är särskilt svårt. Arbetsuppgifterna handlar bland annat om att diska och plocka undan efter att de har ätit. Det som kan vara lite obehagligt är att plocka bort mat som har blivit tuggat eller spottats ut på tallrikarna. Man använder dock plasthandskar ibland, så det är inte så farligt, säger han. </p><p class="wp-block-paragraph">På är vård- och omsorgsboendet där Gösta arbetar är några av de boende dementa och han tycker att det kan vara en utmaning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har hört vissa av de äldre personerna berätta samma saker och ha samma konversationer flera gånger, så jag kan nästan vissa av dem utantill. Ibland kan det vara ganska roligt, men ibland kan det också vara lite sorgligt. Därför tycker jag att arbetet kan vara mer mentalt än fysiskt krävande.</p><p class="wp-block-paragraph">Husseins arbetsdag börjar klockan 10 med en utbildning där de får lära sig om föreningslivet och hur man ska hantera stress och behålla lugnet. Barnen kommer klockan 13 och sprids till olika stationer. Det kan vara basket, frisbee, vattenkrig eller king (ett bollspel). Han tycker att det är både lätt och svårt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Jag skulle vilja vara mentor&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Den största utmaningen är när det kommer barn som är upprörda. Då kan det vara svårt att veta hur man ska hantera situationen eftersom alla barn behöver bemötas på olika sätt.</p><p class="wp-block-paragraph">Hussein säger att han har lärt sig mycket om att samarbeta i en grupp och om föreningslivet och han hoppas på mer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag skulle vilja få vara mentor.</p><p class="wp-block-paragraph">Enhetschef Anna Loberg berättar att arbetet med sommarjobbare är en del av stadens strategi för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att långsiktigt bidra till kompetensförsörjningen i bristyrken som vård och omsorg. &nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Yrken med stora jobbchanser 2026</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Här är några av yrkena där möjligheterna till arbete är stora:</p><ul class="wp-block-list"><li>Sjuksköterskor (inkl. specialister)</li><li>Undersköterskor</li><li>Speciallärare och specialpedagoger</li><li>Behandlingsassistenter och socialpedagoger</li><li>Mjukvaru- och systemutvecklare</li><li>Elektriker</li><li>VVS-montörer</li><li>Drifttekniker, IT</li><li>Lastbilsförare</li><li>Kockar</li><li>IT-arkitekter och systemanalytiker</li><li>Ingenjörer</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><em>Källa: Arbetsförmedlingen</em></p></div>

Porträtt av Anna Loberg och Abel Tewldeberhan mot en vit vägg

Tre ungdomar berättar om sina sommarjobb

<p class="wp-block-paragraph">Sedan två år tillbaka prioriterar grundskoleförvaltningen simträning för elever i förskoleklass och på lågstadiet på skolenheter med låg simkunnighet. Många elever i socioekonomiskt utsatta områden är helt beroende av skolans simundervisning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Vi ser fantastiska resultat&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Satsningen är viktig för eleverna ska ha en chans att uppnå kunskapskriterierna i idrott och hälsa i årskurs 6. Det tar tid att lära sig simma och skolorna får ekonomisk kompensation för att simträningen ska få plats utöver de vanliga lektionerna.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Aisha1000.jpg" alt="Ett barn i en simbassäng böjer sig fram för att simma igenom en blå rockring" class="wp-image-151093" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Aisha1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Aisha1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Aisha1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Aisha1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Aisha1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Aisha1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Aisha dyker genom en rockring. Foto: Karin Jofur</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Nu efter två läsår med simsatsningen ser vi fantastiska resultat på flera skolenheter. När eleverna får simma varje vecka skapas en kontinuitet och en stabil vattenvana som gjort att många nått kunskapskriterierna redan i årskurs 2, berättar Wenche Pålsson, verksamhetsutvecklare på grundskoleförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser stora fördelar med att jobba i de tidiga åldrarna med simträningen, eftersom det annars kan bli svårare att motivera de äldre eleverna att delta i simundervisning, fortsätter hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Modet att släppa kanten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kauthik, 9 år, minns precis hur det kändes i början.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag kommer ihåg att det kändes jätteläskigt, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph">Men rädsla är inget permanent tillstånd om man får rätt stöd. Efter att ha utmanat sig själv och hoppat i flera gånger hände något. Idag kan Kauthik inte bara hoppa i utan rädsla – han kan simma hela vägen ner till botten och nudda den med foten.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="618" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Paulos1000.jpg" alt="Ett barn med röda badbyxor flyter på rygg i en simbassäng" class="wp-image-151094" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Paulos1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Paulos1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Paulos1000-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Paulos1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Paulos1000-520x321.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Paulos1000-730x451.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Paulos flyter tryggt i bassängen. Foto: Karin Jofur</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Klasskompisen Aisha hade lite försprång eftersom hon badat med sin pappa och sina syskon tidigare. Hon minns känslan av att hoppa i det djupa och känna pappas trygga händer fånga upp henne. Det gav henne mod att ta nästa steg i skolan. Det modigaste hon gjort hittills?</p><p class="wp-block-paragraph">– En kullerbytta i vattnet! Det var lite läskigt men roligt, skrattar hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Det känns som att man svävar&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På frågan om hur det känns i kroppen när man märker att man kan flyta helt själv, lyser barnens ögon upp.</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Det känns som att man svävar som på moln, säger Kauthik.</p><p class="wp-block-paragraph">– &nbsp;Samma här. Jag känner också att jag är så här lätt och det är jätteskönt. Det enda som inte är skönt är när vattnet kommer in i min näsa, fyller Aisha i.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="562" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Zeynep-1000.jpg" alt="Ett barn i svart baddräkt simmar ryggsim i en simbassäng" class="wp-image-151095" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Zeynep-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Zeynep-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Zeynep-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Zeynep-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Zeynep-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Zeynep-1000-730x410.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Zeynep känner sig som en stjärna i vattnet. Foto: Karin Jofur</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">I parallellklassen 2D sätter Zeynep och Paulos ord på samma tyngdlösa frihetskänsla, om än med egna färgstarka liknelser.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det känns som att vi är stjärnor som flyter, beskriver Zeynep med ett leende.</p><p class="wp-block-paragraph">– För mig känns det som jag flyger. Som att jag bara låter mig flyga upp, upp! säger Paulos. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Livsviktig kunskap i en stad omgiven av vatten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Göteborg är präglat av närheten till havet, kanalerna och sjöarna. Därför är simkunnighet inte bara en rolig aktivitet utan också en livförsäkring.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är viktigt att kunna simma om du går till havet utan flytväst. Om man inte kan simma så kan man drunkna, säger Kauthik allvarligt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En lektion i trygghet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bakom barnens framsteg står föreningen S02. Hanna Stenfeldt är simlärare och har det övergripande ansvaret för att följa elevernas utveckling från nybörjare till simkunnig.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den förvandlingen är helt fantastisk. Man ser hur hela barnet förändras. I början är de ängsliga och håller sig gärna intill bassängkanten. De är väldigt tveksamma, men allteftersom ser vi hur de börjar ta sig ut i bassängen och ta lite mer plats. Vi ser verkligen hur de växer i sig själva, berättar simläraren Hanna Stenfeldt.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="755" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Hanna_Stenfeldt-800-755x1024.jpg" alt="En kvinna håller upp en vit tavla med bilde rpå olika sätt att simma" class="wp-image-151096" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Hanna_Stenfeldt-800-755x1024.jpg 755w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Hanna_Stenfeldt-800-221x300.jpg 221w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Hanna_Stenfeldt-800-768x1042.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Hanna_Stenfeldt-800-250x339.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Hanna_Stenfeldt-800-520x705.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Hanna_Stenfeldt-800-730x990.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/08/Hanna_Stenfeldt-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 755px) 100vw, 755px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hanna Stenfeldt håller upp tavlan med bilder på olika moment. Foto: Karin Jofur</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Att undervisningen sker på skoltid, i helklass, ser Hanna som en enorm fördel. Det skapar en jämlikhet där alla barn får samma chans, oavsett hemförhållanden eller ekonomiska förutsättningar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är bra att de kommer på skoltid för då kan vi trycka på att det här är en lektion, precis som matte eller svenska.</p><p class="wp-block-paragraph">Och i stället för att skrämma barnen med havets faror, fokuserar de på det positiva.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi säger ofta: ’Tänk vad coolt det är att kunna simma! Vad mycket roligt du kan göra på sommaren med familjen och kompisarna’.</p><p class="wp-block-paragraph">När sommarlovet nu lider mot sitt slut och skolstarten närmar sig, kan eleverna på Ryaskolan blicka tillbaka på en sommar fylld av vattenglädje.</p><p class="wp-block-paragraph">Rädslan vid bassängkanten från tidigare är sedan länge bortblåst, ersatt av nytt självförtroende och stolthet efter simsatsningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länkar:</h3><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/ryaskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Ryaskolan F-6</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p><p class="wp-block-paragraph"></p></div>

Ett barn med simglasögon häver sig upp på kanten av en simbassäng

Ryaskolans tvåor erövrade vattnet

<p class="wp-block-paragraph">Projektet Unga stadsutvecklare har funnits i centrum tidigare och pågått i många år i bland annat Nordost. Nu är det tillbaka i centrum och fokus är Kungstorget.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi valde en plats som ungdomar från hela staden enkelt kan ta sig till, säger Johanna Fredin.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon och Sonja Pettersson är utvecklingsledare i stadsutveckling för socialförvaltningen Centrum och arbetar med projektet som precis dragit i gång. </p><p class="wp-block-paragraph">– Det är tio ungdomar som fått feriearbete inom Göteborgs Stad som nu ska arbeta som stadsutvecklare i tre veckor, säger Sonja Pettersson.</p><p class="wp-block-paragraph">Deras arbetsuppgifter är att ta fram förslag som kan förbättra och utveckla hur Kungstorget kan användas på så väl sommar som vinter. &nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lärorika veckor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Projektet är ett uppdrag från stadsmiljöförvaltningen och de kommer ha en projektledare som följer processen för att leda och stötta ungdomarna i deras arbete.</p><p class="wp-block-paragraph">– De här veckorna blir en läroprocess för ungdomarna och ger en möjlighet till inblick i stadsplanering och arkitektyrket, säger Johanna Fredin.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Sommarjobbarna kommer bland annat få besöka ett arkitektkontor och få handledning av en arkitektstudent och en fritidsledare.</p><p class="wp-block-paragraph">Första veckan ligger fokus på att lära känna Kungstorget och använda olika analysmodeller för att förstå platsen. Andra veckan arbetar de fram sina förslag och tredje veckan bygger de modeller och slipar på en presentation som de ska hålla för representanter för stadsmiljöförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Inspirerar varandra</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De unga stadsplanerarna ska även presentera sina förslag för ungdomar från Nordost och Sydväst som genomför liknande projekt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill ta vara på ungdomarnas perspektiv. Att låta dem vara med och påverka är en viktig demokratifråga och vi hoppas att det här jobbet gör att de känner sig delaktiga i sin stad, säger Sonja Pettersson.</p><p class="wp-block-paragraph">När feriearbetarna är färdiga med sina förslag tar stadsmiljöförvaltningen dem vidare.</p><p class="wp-block-paragraph">– I nuläget finns det bara lite möblering på Kungstorget, men till nästa sommar kommer de här ungdomarnas arbete att ha gjort avtryck på torget, säger Johanna Fredin.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar</strong>:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Så arbetar Göteborgs Stad med stadsutveckling</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/for-studenter-och-ungdomar/lovjobb-och-extrajobb" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Lovjobb och extrajobb </a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En lång kvinna med ljust hår i en tofs, beige skjorta och blårandiga sommarbyxor ler mot kameran. Hon står bredvid en kortare kvinna i brun kjol och blå, kortärmad tröja och brunt hår med lugg och tofs. Bakom dem brer Kungstorget ut sig med stora fyrkantiga krukor med lummig växtlighet.

Ungdomar sommarjobbar som stadsutvecklare

<p class="wp-block-paragraph">Matematik är ett område som grundskoleförvaltningen kommer att satsa på för att vända resultaten.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser en nedgång i niornas gymnasiebehörighet. Många av de elever som inte når behörighet saknar godkänt i matematik, men har godkända betyg i övriga ämnen. Det här är en utveckling vi behöver vända, och vi fortsätter det långsiktiga arbetet med att stärka undervisningens kvalitet. Bland annat genom att förstärka utvecklingsarbetet i matematik, säger Annika Hellström, avdelningschef Utbildning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Niornas meritvärde är oförändrat</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Meritvärdet, det vill säga det sammantagna värdet av alla betyg, uppgår till 223,6 – samma nivå som förra året.</p><p class="wp-block-paragraph">Det kan finnas flera orsaker till att resultaten ser ut som de gör, och arbetet med att analysera dem och ta fram åtgärder pågår. En fördjupad analys kommer att presenteras i delårsrapporten i augusti.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Satsning på matematik</strong><strong> </strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För att vända resultaten förstärker förvaltningen bland annat utvecklingsarbetet i matematik, där undervisningsutveckling är en viktig del.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ska fortsätta att utveckla undervisningen i matematik med stöd i beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund samt genom en mer långsiktig och sammanhållen förstärkning. För att fler elever ska nå målen krävs också goda förutsättningar och ett gemensamt engagemang hos förvaltning, skolledare och matematiklärare. Det här är ett arbete vi nu intensifierar för att skapa bättre förutsättningar för elever att lyckas i skolan, säger Annika Hellström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Resultat för årskurs 6 visar&nbsp;på en minskning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Andel elever i årskurs 6 med betyg i alla ämnen är 66,5 procent, det vill säga en minskning med 1 procentenhet från föregående läsår. Att uppmärksamma i sexornas resultat är att fler elever har betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska än föregående år och ändå minskar andelen elever med betyg i alla ämnen. Detta behöver förvaltningen analysera vidare.<br><br>I tabellen här nedan redovisas de preliminära kunskapsresultaten för elever i årskurs nio i Göteborgs Stad för innevarande och föregående läsår:</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="713" height="703" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/tabell-713.jpg" alt="" class="wp-image-150934" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/tabell-713.jpg 713w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/tabell-713-300x296.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/tabell-713-250x246.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/tabell-713-520x513.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 713px) 100vw, 713px" /></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Kunskapsresultaten 2026</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Kunskapsresultaten är preliminära då de slutgiltiga siffrorna fastställs i september i SCB:s officiella statistik, efter den obligatoriska lovskolan</li><li>För att vara behörig till gymnasiet behöver elever ha godkända betyg i åtta ämnen bland annat i matematik, svenska/svenska som andra språk och engelska</li><li>Resultaten är en sammanvägning av omkring 50 högstadieskolors resultat, vilket innebär att variationerna mellan skolorna är stora</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Gymnasiebehörigheten minskar – satsning på matematik framåt

<p class="wp-block-paragraph">Ungdomarna, som är mellan 15 och 19 år, berättar att de ser fram emot att motivera barnen till att läsa och att sommarjobbet känns viktigt.&nbsp;<br><br>– Läsning är viktigt för att öka barnens ordförråd och kunskap, säger en av lovjobbarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Man lär sig också sätta sig in i andras perspektiv, fyller en annan ungdom i.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="647" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/larare-lasa-ager-1000.jpg" alt="Annika Andersson, samordnare av Läsa äger, står framför scenen" class="wp-image-150911" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/larare-lasa-ager-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/larare-lasa-ager-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/larare-lasa-ager-1000-768x497.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/larare-lasa-ager-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/larare-lasa-ager-1000-520x336.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/larare-lasa-ager-1000-730x472.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">– Läsning är en grund för alla ämnen och avgörande för att lyckas i skolan. Därför är vi väldigt glada över att kunna utveckla satsningen, säger Annika Andersson, utvecklingsledare och samordnare av Läsa äger i Göteborg. Foto: Lina Hultén</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Så vill de inspirera till läsning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I uppdraget som läsande förebilder ingår att högläsa för barn och uppmuntra till läsning genom enkla och roliga aktiviteter som främjar både språk och rörelse.</p><p class="wp-block-paragraph">Enligt ungdomarna är en viktig del av jobbet att vara positiv, uppmuntrande och visa intresse.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag är intresserad av att höra vad barnen tycker om för böcker, vad de gillar och att kunna komma med förslag, säger en av ungdomarna.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="700" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/lasning-elever-1000.jpg" alt="Två ungdomar pratar med varandra vid utbildningsdagen" class="wp-image-150910" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/lasning-elever-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/lasning-elever-1000-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/lasning-elever-1000-768x538.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/lasning-elever-1000-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/lasning-elever-1000-520x364.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/lasning-elever-1000-730x511.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Under dagen fick ungdomarna diskutera hur man är en bra läsande förebild och ta del av konkreta tips och en inspirationsföreläsning om högläsning. Foto: Lina Hultén</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Satsningen växer i Göteborg</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Läsa äger startades i Botkyrka kommun 2018 och har sedan dess spridit sig i Sverige. I Göteborg drivs Läsa äger av Göteborgs Stad i samarbete mellan grundskoleförvaltningen, arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen samt kulturförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">På ett år har satsningen i Göteborg vuxit från fyra till 28 skolor.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Skolor som ingår i Läsa äger sommaren 2026:</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Bagaregårdsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Bergsgårdsskolan</li><li>Björlandaskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Bjurslättsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Brunnsboskolan</li><li>Bräckeskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Ellen Keyskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Eriksboskolan</li><li>Frölundaskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Hultskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Kärraskolan</li><li>Landamäreskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Lilla Trulsegårdsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Nya skolan Länsmansgården</li><li>Ramsdalsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Rannebergsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Rosendalsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Rävebergsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Hovåsskolan &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Sjumilaskolan</li><li>Slottsbergsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Svartedalsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Taubeskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Tretjärnsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Vättnedalsskolan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;</li><li>Ånässkolan</li><li>Ängåsskolan<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:&nbsp;</strong><a href="https://lasaager.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Läsa äger</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ungdomar sitter vid ett bord och har dialog om hur det är att vara läsande förebild

94 ungdomar redo för sommarens läsuppdrag

<p class="wp-block-paragraph">Pjäsen framfördes av en grupp ungdomar från Kulturskolans teaterkurs för elever med olika slags funktionsnedsättningar. Eleverna var i allra högsta grad medskapare. När de fick träffa brandmännen och se utrustningen på riktigt, gjordes manuset omgående om efter deras önskemål: i stället för att spela elever på studiebesök fick de inta rollerna som nyanställda brandmän på sin första arbetsdag.</p><p class="wp-block-paragraph">Oliver, en av skådespelarna från Kulturskolan berättar att man som brandman får spruta vatten och ta ner katter från träd.</p><p class="wp-block-paragraph">För att göra budskapet extra tydligt och medryckande hade två brandmän från Gårda brandstation som kallar sig Sudden i skåpet specialskrivit tre enkla låtar bland annat 112 lätt att slå. Sångerna framfördes med tecken som stöd.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Uppskattat besök av Frejaskolan</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Publiken bestod av barn i åldrarna åtta till tolv år från en anpassad grundskoleklass på Frejaskolan. Teaterlärarna hade besökt klassen i förväg för att öva på låtarna och rörelserna, vilket gjorde att barnen glatt sjöng och dansade med under föreställningen. Innan pjäsen fick de unga gästerna även en spännande rundvandring bland brandbilarna.</p><p class="wp-block-paragraph">Projektet beskrivs som en stor succé och en riktig &#8221;win-win&#8221;. Räddningstjänsten, som länge velat hitta bättre sätt att nå ut med förebyggande brandinformation till just anpassade skolor, fick ett fantastiskt verktyg, samtidigt som de unga skådespelarna växte enormt med uppgiften.</p><p class="wp-block-paragraph">Att budskapet gick fram till de yngre eleverna rådde det ingen tvekan om. Efteråt sammanfattade Alexander och Mohammed från Frejaskolan sina nya kunskaper klockrent:</p><ul class="wp-block-list"><li>Man ska ringa 112 så man hamnar på larmcentralen.</li><li>Man måste krypa om det ryker.</li><li>Man ska larma, varna och springa ut!</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Elva personer i teaterensembeln står på en scen iklädda brandmanskläder

Kulturskolan skapade unik pjäs om brandkunskap

<p class="wp-block-paragraph">Bakom initiativet står köksmästare Nessrin och hennes internationella team av kockar och biträden. Med rötter i allt från Litauen till Libanon har de förenat sina kunskaper för att skapa en meny som inte bara mättar magen utan också utmanar sinnena.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ville att barnen skulle få uppleva glädje och våga prova smaker de aldrig testat förut, berättar Nessrin.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="485" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Nessrin-1000.jpg" alt="Köksmästare Nessrin står bakom ett salladsbord med röda grönsaker" class="wp-image-150611" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Nessrin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Nessrin-1000-300x146.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Nessrin-1000-768x372.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Nessrin-1000-250x121.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Nessrin-1000-520x252.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Nessrin-1000-730x354.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Köksmästare Nessrin visar stolt upp salladsbuffén som dagen till ära är röd.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>En regnbåge av smaker</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Veckan har varit strikt färgkodad: orange i måndags, vitt i tisdags, följt av grönt, gult och slutligen rött under fredagen. Att hålla sig till en färgskala har krävt både uppfinningsrikedom och kunskap.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det svåraste var nog den vita dagen. Att hitta vita grönsaker krävde att vi tänkte nytt. Vi serverade rättika och kålrabbi i stavar, och eleverna älskade det! säger Nessrin.</p><p class="wp-block-paragraph">För att höja spänningen har köket utlyst en tävling. För de yngre eleverna symboliserar färgerna olika skollov, medan de äldre eleverna fått klura på hur färgerna kopplas till kroppens näringsämnen. Priset? Den vinnande klassen får välja en framtida favoriträtt till menyn.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="778" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/gron-800-778x1024.jpg" alt="Fyra skålar med olika gröna grönsaker som gröna ärter, salladsblad, guacamole och pumpakärnor" class="wp-image-150612" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/gron-800-778x1024.jpg 778w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/gron-800-228x300.jpg 228w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/gron-800-768x1011.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/gron-800-250x329.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/gron-800-520x684.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/gron-800-730x961.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/gron-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 778px) 100vw, 778px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Karin Jofur</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Från skepsis till nyfikenhet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Bland eleverna har responsen varit överväldigande positiv. Även om konceptet till en början kändes ovant, har det lett till att fler vågat smaka på nya saker.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var konstigt men coolt, säger <strong>Ova i klass 4a</strong> medan hon äter fredagens spaghetti och röda köttfärssås. Hon funderar på vad den röda färgen gör för nytta:</p><p class="wp-block-paragraph">– Kanske är det bra för blodet, hjärtat eller musklerna?</p><p class="wp-block-paragraph">Meri och Teodor i 3a håller med om att färgtemat gör det roligare att äta grönsaker.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="793" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/ova-lind-1000.jpg" alt="Eleven Ova som tar röd sallad på sin tallrik" class="wp-image-150613" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/ova-lind-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/ova-lind-1000-300x238.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/ova-lind-1000-768x609.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/ova-lind-1000-250x198.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/ova-lind-1000-520x412.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/ova-lind-1000-730x579.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ova tar för sig av de röda grönsakerna. Foto: Karin Jofur</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Jag har aldrig smakat rättika förut, men den var ganska god, konstaterar Meri. De berättar hur diskussionerna gått heta vid lunchborden om vad färgerna egentligen betyder.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Uppskattning från niondeklassarna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även de äldre eleverna, som snart lämnar skolan, imponerades av kökets ansträngning. Adam och Iris i 9b lyfter fram torsdagens gula curryris som en höjdpunkt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Man märker att de har lagt ner mycket jobb. Det är kul att de gör det här nu under våra sista månader i skolan. De skickar ut oss i framtiden med något bra, säger Adam tacksamt.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Iris-Adam-1000.jpg" alt="Högstadieeleverna Iris och Adam ta för sig av salladen som denna dag består av röda grönsaker" class="wp-image-150615" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Iris-Adam-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Iris-Adam-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Iris-Adam-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Iris-Adam-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Iris-Adam-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Iris-Adam-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Iris och Adam vid buffén. Foto: Karin Jofur</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Veckan på Guldhedsskolan har bevisat att skolmat är så mycket mer än bara näring – det är en upplevelse, ett samtalsämne och framför allt ett kvitto på vad ett engagerat köksteam kan åstadkomma med lite fantasi och massor av kryddor.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Veckans färgpalett på Guldhedsskolan:</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li><strong>Måndag (Orange):</strong> Höstlov / Betakaroten</li><li><strong>Tisdag (Vit):</strong> Sportlov / Energi &amp; fibrer</li><li><strong>Onsdag (Grön):</strong> Sommarlov / Vitaminer &amp; järn</li><li><strong>Torsdag (Gul):</strong> Påsklov / Immunförsvar (Gurkmeja/Curry)</li><li><strong>Fredag (Röd):</strong> Jullov / Antioxidanter (Lykopen) Vinnare av tävlingen blev klass 8C. de fick välja meny en dag och det blev pizzabuffé.&nbsp;</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/guldhedsskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Guldhedsskolan</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/kokslaget-bamba-1000.jpg" alt="Sju personer i kökslaget på Guldhedsskolan står i skolans matsal" class="wp-image-150616" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/kokslaget-bamba-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/kokslaget-bamba-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/kokslaget-bamba-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/kokslaget-bamba-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/kokslaget-bamba-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/kokslaget-bamba-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Kökslaget på Guldhedsskolan från vänster till höger i bild, Viyan Beduhi, Olga Smirnova, Maya Lakthong, Lina Gustafsson, Sudtana Kitwiroon, Nessrine Charifeh, Randel Caraan. Foto: Karin Jofur</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Eleverna Teodor och Meri tar för sig av maten i skolmatsalen

Färgfest i bamba på Guldhedsskolan

<p class="wp-block-paragraph">Varje år söker över 10 000 högstadieelever i Göteborg praoplats. Grupp-prao är ett sätt för Göteborgs Stads verksamheter att ta emot fler elever och visa upp yrken som många unga kanske inte känner till.</p><p class="wp-block-paragraph">Konceptet har tagits fram av Göteborgsregionen, GR, för att göra det enklare för arbetsplatser att ta emot elever. I stället för att en elev kommer ensam får en grupp elever från olika skolor göra prao tillsammans.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det finns ett stort behov av praoplatser. För staden är grupp-prao ett sätt att ge fler elever kontakt med arbetslivet och visa vilka yrken som finns innan de gör sina val inför framtiden, säger Stina Hansson, planeringsledare på stadsledningskontoret.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Elever från olika skolor möts</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När elever från olika skolor gör prao tillsammans får de också möjlighet att möta andra ungdomar på ett sätt som de annars kanske inte hade gjort.</p><p class="wp-block-paragraph">– När elever från olika delar av staden möts ökar den sociala sammanhållningen och känslan av tillhörighet. Det stärker också jämlika livschanser, säger Stina Hansson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tar emot en grupp per termin</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Stadsmiljöförvaltningen har tagit emot elever på grupp-prao varje år sedan förvaltningen bildades 2023. Förvaltningen tar emot en grupp per termin, med ungefär åtta elever i varje grupp.</p><p class="wp-block-paragraph">Erika Settland är utvecklingsledare på stadsmiljöförvaltningens hr-avdelning och arbetar med tidig kompetensförsörjning.</p><p class="wp-block-paragraph">– För oss betyder prao mycket. Det är en viktig del i vår kompetensförsörjning, eftersom eleverna snart ska göra sina gymnasieval. Då har vi en möjlighet att visa vilka vägar som kan leda till yrken hos oss, säger hon.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="735" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Erika-Settland-800.jpg" alt="Porträttbild av Erika Settland" class="wp-image-150626" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Erika-Settland-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Erika-Settland-800-300x276.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Erika-Settland-800-768x706.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Erika-Settland-800-250x230.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Erika-Settland-800-520x478.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Erika-Settland-800-730x671.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Erika Settland, utvecklingsledare på stadsmiljöförvaltningen</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Vi vill väcka tanken om att det finns många olika vägar till de jobb som finns hos oss. Alla har inte gått en rak väg, och det är viktigt för eleverna att få höra&#8221;</em></strong><br><br><br>Erika Settland</p></blockquote></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Får se flera yrken under en vecka</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Praoveckan börjar med en introduktion där eleverna får veta mer om förvaltningen, hur veckan ska se ut och hur det fungerar på en arbetsplats. Sedan får de möta olika delar av verksamheten.</p><p class="wp-block-paragraph">Det kan till exempel handla om arbete i någon av stadsmiljöförvaltningens parker, som Slottsskogen eller Trädgårdsföreningen, men också om kontorsnära yrken.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Grupp-prao</strong> </h3><ul class="wp-block-list"><li>Grupp-prao innebär att flera elever gör prao tillsammans på samma arbetsplats.</li><li>Konceptet har tagits fram av Göteborgsregionen, GR.</li><li>Syftet är att göra det enklare för arbetsplatser att ta emot elever och ge eleverna en bredare bild av arbetslivet.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://praktikplatsen.se/grupp-prao/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Praktikplatsen.se om grupp-prao</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Vi har ett väldigt brett uppdrag. Eleverna kan få möta både praktiska yrken ute i de offentliga rummen och mer strategiska roller, till exempel projektledare, planeringsledare eller trafikreglerare. Men också stöttande funktioner som HR-specialister och ekonomer, säger Erika Settland.</p><p class="wp-block-paragraph">Under veckan får eleverna också skriva dagbok och reflektera över sin prao. De får även fråga medarbetare hur de har hamnat i sina yrken.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill väcka tanken om att det finns många olika vägar till de jobb som finns hos oss. Alla har inte gått en rak väg, och det är viktigt för eleverna att få höra, säger Erika Settland.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tryggare att vara flera</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Enligt Erika Settland finns det flera fördelar med att ta emot elever i grupp. För arbetsplatsen blir det lättare att planera innehållet och flera enheter kan dela på ansvaret. För eleverna kan gruppen skapa en trygghet.</p><p class="wp-block-paragraph">Erika Settland uppmuntrar fler arbetsgivare och verksamheter i Göteborgs Stad att testa grupp-prao.</p><p class="wp-block-paragraph">– Våga prova. Det finns mycket stöd att få via praktikplatsen.se, med tips, moduler och färdiga upplägg. Det gjorde det lättare för oss att komma i gång, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Grupp-prao ska visa fler unga Göteborgs Stads yrken

<p class="wp-block-paragraph">Kompetensutveckling för medarbetare är ett viktigt område i många branscher. Inte minst i ett arbetsliv som mer går mot ett livslångt lärande. Som ett led i detta har Yrgo tagit fram elva nya YH-kurser för yrkesverksamma som vill fylla på med ny och efterfrågad kunskap inom sitt område.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kurser anpassade efter arbetslivet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Kurserna tas fram i nära samarbete med arbetslivet och bygger på den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden just nu. Fokus ligger på konkreta verktyg, arbetssätt och färdigheter som går att använda direkt i sin yrkesroll. Utbudet innehåller allt från vårdhygien till logistik och dessertdesign.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Vad är YH-kurser?</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Det är kortare vidareutbildningar för att bygga på, bredda eller fördjupa den kompetens du redan har inom ditt yrkesområde.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Var går kursen?</strong><br>Kurserna ges nästan alltid på distans och deltid, så du kan studera och jobba samtidigt</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Hur långa är de?</strong><br>YH-kurser är oftast 6-20 veckor på deltid</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Vem kan söka?</strong><br>Du behöver oftast ha arbetslivserfarenhet inom området kursen handlar om. Exakta behörighetskrav kan skilja sig mellan olika kurser.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Kostar det något?</strong><br>Nej, kurserna är helt kostnadsfria.</p></div><p class="wp-block-paragraph">– Det är väldigt roligt att ha fått dessa kurser beviljade av Myndigheten för yrkeshögskolan. Det visar att vi är rätt ute när det gäller att identifiera områden där både individen och verksamheten gynnas av kompetensutveckling, säger Katarina Hjernestam, utbildningschef på Yrgo.</p><p class="wp-block-paragraph">De flesta av Yrgos YH-kurser ges på distans och deltid, vilket gör det möjligt att kunna studera samtidigt som man arbetar. Ansökan till kurserna är öppen och stänger i september.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Sen ansökan för längre program</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Yrgo har också <a href="https://vartgoteborg.se/p/dags-att-soka-hostens-utbildningar-pa-yrgo/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">längre YH-program på ett till två år</a> för den som vill läsa till en efterfrågad yrkesroll från grunden. Även om den ordinarie ansökningsperioden har passerat finns det fortfarande möjlighet att söka till vissa av dessa program med start i höst. Även här är utbudet mycket brett och det finns flera program inom olika områden.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Kurser som startar på Yrgo ht 2026 och vt 2027:</h3><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>IT och teknik</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Nätverkssäkerhet</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Logistik och transport</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Automations- och ROI-projektering för logistikflöden</li><li>Hållbar terminalstyrning</li><li>Logistik och E-handelslösningar</li><li>Tullhantering och exportkontroll</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Vård och omsorg</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Mikrobiologi och vårdhygien</li><li>Psykisk ohälsa bland barn och unga</li><li>Välfärdsteknik och digitalt stöd i vård och omsorg</li><li>Välfärdsteknik vid kognitiva funktionshinder</li><li>Äldre med psykiatriska diagnoser och bemötande</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Restaurang och bageri</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Avancerad pastryteknik och dessertdesign</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.yrgo.se/kurser/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Yrgo: kurser</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Två personer står på en takterass i solsken

Elva nya YH-kurser startar på Yrgo i höst

<p class="wp-block-paragraph">– Lovskolorna är en viktig del av skolans kompensatoriska uppdrag. Här får elever extra undervisning och möjlighet att möta svenska språket under sommaren. På två av skolornaerbjuds även lovsimskola. Tidigare år har satsningen gett goda resultat och stärkt eleverna i både läsning och simning, säger Karin Nilsson, samordnare för lovskolorna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på språkutveckling</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De tre lovskolorna arrangeras på Ryaskolan, Hammarkullsskolan och Lilla Gårdstensskolan med startar vecka 26.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Lovskolor</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Lovskolorna för lågstadieelever pågår vecka 26–29, kl. 9–14. Det finns möjlighet till fritids före och efter.</li><li>På Hammarkullsskolan och Ryaskolan erbjuds även lovsimskola</li><li>Resultaten från förra året visar förbättringar i både läsning och simning</li><li>Utöver den frivilliga lovskolan för lågstadiet erbjuder flera skolor i Göteborg lovskola för elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte nå behörighet till gymnasiets nationella program.</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill motverka det så kallade läsglappet under sommarlovet. För elever som är i början av sin läsutveckling är det en lång tid att vara borta från skolan. Med lovskolorna vill vi stärka läsengagemanget genom att utgå från elevernas bakgrund, erfarenheter, språk och kunskaper, säger Cecilia Hellgren, samordnare för lovskolorna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lärarstudenter undervisar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På lovskolorna arbetar lärarstudenter som har fått en tvådagars fortbildning med fokus på reflekterande högläsning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Eleverna har tidigare år uppskattat mötena med nya lärarstudenter, fritidspersonal och skolkamrater, samt den gemenskap som lovskolan ger under sommaren, säger Karin Nilsson.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ett barn sitter i en skolsal och bläddrar i en bok

Tre lovskolor ska motverka pedagogisk segregation

<p class="wp-block-paragraph">För handledaren Henrik Berggren handlar uppdraget om mer än att lära ut ett yrke.<br><br>– Att se människor växa ger så mycket mer än att bara gå till jobbet för att få lön, säger han</p><p class="wp-block-paragraph">Utmärkelsen Årets handledare delas ut till medarbetare som gör skillnad för de hundratals göteborgare som varje år har praktik eller tidsbegränsade jobb inom staden. I år uppmärksammas Henrik Berggren, Nadia Ebrahimzadeh och Lena Åvall Bäcklund för sitt engagemang i att ge Göteborgsjobbare en bra start för ett självständigt liv.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgsjobb är en arbetsmarknadsinsats för de som av olika skäl behöver extra stöd för att komma ut i arbetslivet, till exempel att man har varit arbetslös länge, är&nbsp;ny&nbsp;i Sverige&nbsp;eller har en&nbsp;intellektuell, neuropsykiatrisk eller psykisk funktionsnedsättning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Arbetsplatsen får ett par extra händer, men deltagarens långsiktiga utveckling står i centrum. Som handledare är det allra viktigaste att se potential och ge varje individ möjlighet att utvecklas, säger Amar Numanovic.</p><p class="wp-block-paragraph">Amar är anställningssamordnare på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning som har det övergripande ansvaret för Göteborgs Stads arbetsmarknadsinsatser.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Berikande möten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Henrik Berggren är kock på förskolan Södra Sälöfjordsgatan 27 och har handlett flera deltagare i storköket. Här får de lära sig om allt som ingår i jobbet med att skapa måltider till förskolebarnen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Arbetsplatsen får ett par extra händer, men deltagarens långsiktiga utveckling står i centrum. Som handledare är det allra viktigaste att se potential och ge varje individ möjlighet att utvecklas&#8221;<br></strong></em><br>Amar Numanovic</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="678" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Amar-Numanovic-800.jpg" alt="Porträttbild av Amar Numnovic" class="wp-image-150597" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Amar-Numanovic-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Amar-Numanovic-800-300x254.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Amar-Numanovic-800-768x651.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Amar-Numanovic-800-250x212.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Amar-Numanovic-800-520x441.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/Amar-Numanovic-800-730x619.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Amar Numanovic, anställningssamordnare på Arbvux.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Jag kan rekommendera alla arbetsplatser som har möjlighet att säga ja till detta. Ger du deltagaren chansen att lära sig jobbet i egen takt, då får du tillbaka allt du har investerat. Jag har lärt mig minst lika mycket som deltagarna.</p><p class="wp-block-paragraph">Nadia Ebrahimzadeh, specialistundersköterska på Kaverös ängs vård- och omsorgsboende, uppmärksammas för sina insatser för unga Göteborgsjobbare. Den här våren har boendet bland annat tagit emot unga med kognitiv eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning på praktik.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt med trygg arbetsmiljö</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Jag tycker om att jobba med unga människor. De är vår framtid! Vi försöker skapa en arbetsmiljö där ungdomarna kan använda sin förmåga och samtidigt känna sig trygga. Här är hela personalgruppen viktig. &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Ungdomarnas uppgift kan bland annat vara att hjälpa till vid måltider, följa med på aktiviteter och bidra till social samvaro.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag vill visa vad vård- och omsorgsarbete är, visa dem vikten av empati, hur du bemöter människor, både hyresgäster och kollegor, säger Nadia.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ger energi och nya perspektiv</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ungdomarna ger också mycket till verksamheten – både energi och nya perspektiv, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det ger en bra arbetsmiljö – för kollegorna på avdelningarna och för de äldre. Flera av våra ungdomar har kommit tillbaka efter praktiken och fått sommarvikariat, berättar hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Lena Åvall Bäcklund arbetar i stadsmiljöförvaltningen och har hand om arbetslag inom parkvård och annat utomhusmiljöarbete. Hennes uppdrag handlar mycket om att skapa struktur och hjälpa deltagare att hitta sin plats i gruppen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många deltagare som kommer till oss tror inte att de kan något och de vill inte synas eller höras. Då är det väldigt viktigt att alla får känna att man duger som man är. Här ska man få chansen att lära känna sig själv och sin förmåga.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lagarbete får deltagare att växa</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Själva lagarbetet är viktigt för deltagarnas motivation att utvecklas, ser hon.</p><p class="wp-block-paragraph">– Gruppupplevelsen är nog det allra häftigaste med att vara handledare. Att se hur personer som tvivlat på sig själva växer in i sina roller.</p><p class="wp-block-paragraph">Som handledare arbetar hon med att sätta tydliga förväntningar, men kommunikationen och kraven behöver alltid anpassas till varje individ. Att hela arbetslaget är öppna för att ta emot nya deltagare är också en förutsättning för att jobbet ska fungera.</p><p class="wp-block-paragraph">– Lagkänslan motiverar, att vi gör det tillsammans.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgsjobben är en viktig investering i människor och för hela samhället, tycker Lena.</p><p class="wp-block-paragraph">– Du behöver få chans att förstå vilka krav och förväntningar som finns i arbetslivet. Men också få utvecklas och ta ansvar i egen takt. Att få möta kollegor, få uppleva gemenskap och vara i ett sammanhang.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/goteborgsjobb" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Göteborgsjobb</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Tre personer står på en rad och håller i var sin blomsterbukett

Handledare är broar till arbetslivet

<p class="wp-block-paragraph">”Bergsjöloppet, vi klarar det!” sjunger barnen som hoppar och dansar vid startlinjen.</p><p class="wp-block-paragraph">Tillsammans med polisen, räddningstjänsten och Mustafa ”Musse” Mohamed göra de sig redo att springa den första upplagan av Bergsjöloppet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="603" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-1000.jpg" alt="Mustafa Mohamed har på sig en ljusgrön Generation Pep t-shirt och vita solglasögon. I förgrunden syns barn och i bakgrunden syns polisen." class="wp-image-150563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-1000-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-1000-768x463.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-1000-520x314.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-1000-730x440.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Tur med vädret hade hela Bergsjön. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi har samlat alla förskolor i Bergsjön för att springa tillsammans. Det är ungefär 360 barn i fyra- och femårsåldern som springer, säger Aleksandra Cotra, rektor vid förskolan Merkuriusgatan 75.</p><h2 class="wp-block-heading">S<strong>amarbete för att barnen ska få positiva erfarenheter</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På plats finns också trygghetsvärdar och Hälsoteket, som är en del av Socialförvaltningen i nordöstra Göteborg. Loppet ger barnen positiva erfarenheter av att röra på sig tillsammans och en chans att träffa blåljuspersonal i ett positivt sammanhang.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="609" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/polis-draghjalp-1000.jpg" alt="En polis som springer och håller ett barn i handen. Barnet har på sig en reflexväst. I bakgrunden syns fler poliser och barn." class="wp-image-150566" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/polis-draghjalp-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/polis-draghjalp-1000-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/polis-draghjalp-1000-768x468.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/polis-draghjalp-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/polis-draghjalp-1000-520x317.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/polis-draghjalp-1000-730x445.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Blir man lite trött kan man få draghjälp av en polis. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Barnen ska få komma i kontakt med hälsosamma vanor tidigt i livet, och det kan vi göra i förskolan, säger Aleksandra Cotra.</p><p class="wp-block-paragraph">Förskolorna turas om att ta sig runt banan medan kompisar, pedagoger och vårdnadshavare hejar på. Några vårdnadshavare har till och med tagit ledigt från jobbet för att kunna vara med under dagen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="598" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-dansar-1000.jpg" alt="Mustafa Mohamed står och dansar vid startlinjen bland barn som gör sig redo för att springa. " class="wp-image-150567" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-dansar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-dansar-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-dansar-1000-768x459.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-dansar-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-dansar-1000-520x311.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/musse-dansar-1000-730x437.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Dans är den bästa uppvärmningen.Foto: Petter Trens</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Grundliga förberedelser bidrog till succé</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Flera vårdnadshavare har varit här och hjälpt till med logistik och erbjudit kissnödiga barn att låna deras toaletter, säger Aleksandra Cotra.</p><p class="wp-block-paragraph">Alla rektorerna och pedagoger i Bergsjön har samarbetat för att göra dagen möjlig.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har jobbat så snabbt att vi nästan inte har hunnit stanna upp och tänka. Tänk om något går fel? Eller om det kommer 300 vårdnadshavare? Vad gör vi då? Men allt gått som en dans på rosor, säger Aleksandra Cotra.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="599" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/medalj-1000.jpg" alt="Ett barn håller upp en guldig medalj och på tröjan sitter en lapp med texten &quot;Bergsjöloppet&quot;" class="wp-image-150564" style="aspect-ratio:1.669453471196455;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/medalj-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/medalj-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/medalj-1000-768x460.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/medalj-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/medalj-1000-520x311.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/medalj-1000-730x437.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Underbart att bli belönad för sin insats. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Vid målgången väntar medalj, banan och fika. Barnen slår sig välförtjänt ner i gräset intill sina kompisar.</p><p class="wp-block-paragraph">Nu siktar rektorerna på att Bergsjöloppet ska bli en återkommande tradition.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är en av de lyckligaste dagarna för mig. Nästa år ska vi göra det ännu större, säger Aleksandra Cotra.</p><p class="wp-block-paragraph">Mustafa Mohamed är ambassadör för Generation pep, en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att barn och unga i Sverige ska vilja leva ett aktivt och hälsosamt liv.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="611" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/springer-bergsjoloppet-1000.jpg" alt="Barn, pedagoger och brandmän springer längs vägen bland träd och gräs." class="wp-image-150565" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/springer-bergsjoloppet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/springer-bergsjoloppet-1000-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/springer-bergsjoloppet-1000-768x469.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/springer-bergsjoloppet-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/springer-bergsjoloppet-1000-520x318.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/06/springer-bergsjoloppet-1000-730x446.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Blir man för trött kan man gå en bit. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://generationpep.se/sv/">Generation pep</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

En banderoll som säger "Bergsjöloppet 2026" vid mållinjen.

Solig succé för Bergsjöloppet

<p class="wp-block-paragraph">– Den största vinsten med att lärare forskar är att nyvunna kunskaper och insikter kommer eleverna och verksamheten till gagn. Forskningen är praktiknära, säger hon. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på elevassistenter i anpassad grundskola</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hennes forskningsprojekt ska undersöka handledning för elevassistenter och hur de kan få bättre förutsättningar att stödja elevernas lärande.</p><p class="wp-block-paragraph">– Majoriteten av personalen i anpassad grundskola består av elevassistenter. De är en viktig del av elevernas lärmiljö, säger hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Lärare och speciallärare förväntas leda elevassistenter som medverkar i undervisningen. En central del i forskningen blir därför att undersöka både vilket stöd elevassistenter behöver och vilket stöd lärare och speciallärare behöver för att kunna ge en praktiknära och fungerande handledning</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag vill få en bättre bild av hur det pedagogiska ledarskapet och samarbetet mellan lärare och elevassistenter fungerar i dag och vad som kan utvecklas för att stärka både elevernas lärande och personalens förutsättningar, säger Natalie.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nära koppling till vardagen i skolan</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Utöver att undervisa planerar och leder Natalie även mötesplatser för lärare inom anpassad grundskola i grundskoleförvaltningen, vilket ger ytterligare förankring i verksamheten.</p><p class="wp-block-paragraph">– I min vardag möter jag lärare, speciallärare och elevassistenter som har i uppdrag att främja elevernas utveckling och lärande. I samtal med kollegor på olika skolor framkommer tydligt ett behov av stöd – både för elevassistenter i sin yrkesroll och för lärare i handledningsuppdraget, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kombinerar praktik och forskning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Intresset för forskning väcktes när Natalie Hedvall utbildade sig till speciallärare med specialisering mot intellektuell funktionsnedsättning och senare även specialpedagog.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp; Under utbildningen blev jag intresserad av att själv forska. Jag vill dock inte tappa kontakten med elever och kollegor, och enbart verka i den akademiska världen. Att få ha ett ben kvar i verksamheten och fortsätta undervisa, samtidigt som man står med det andra benet i forskningen, ger en bra kombination av teori och praktik.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Samverkansdoktorander i grundskoleförvaltningen</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Lärare och skolledare inom grundskoleförvaltningen har i år fått möjlighet att söka tjänster som samverkansdoktorand</li><li>Som samverkansdoktorand studerar medarbetarna på 50 procent, samtidigt som de fortsätter att arbeta i verksamheten</li><li>Utbildningen sker i nära samarbete mellan förvaltningen och universitetet och leder till antingen licentiatexamen eller doktorsexamen</li><li>Anställning och lön behålls under hela studietiden</li><li>Forskningen ska bidra till skolutveckling och stärka skolans vetenskapliga grund</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Läraren på Svartedalsskolans skolgård.

Läraren Natalie ska forska om anpassad grundskola

<p class="wp-block-paragraph">Therese beskriver sin roll som bred och mångfacetterad. Förutom att stötta elever i att hitta böcker som väcker deras intresse, samarbetar hon med lärare kring läsundervisning, leder lektioner i källkritik, nätvett och AI, och stärker elevernas informationskompetens.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;–&nbsp;Ett&nbsp;bemannat skolbibliotek är en fantastisk pedagogisk resurs – det kan vara skolans hjärta, säger Therese.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hitta en berättelse att längta till</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Therese betonar att vägen till läslust är individuell: nyfikenhet, variation och samtal om böcker är nycklarna. Och att hitta ”rätt bok”, såklart. Att hitta rätt bok handlar ofta om att våga testa olika genrer, prata med andra och be om tips. Och tipsar gör hon gärna.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;–&nbsp;För många handlar det också om att hitta tid, vilket kanske många gånger är lättare sagt än gjort. Therese tipsar exempelvis om att skapa en mysig miljö, göra läsningen till en gemensam aktivitet, att läsa en stund innan du ska sova, eller att byta några minuters scrollande mot några sidor i en bok.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;–&nbsp;Hittar du en berättelse du längtar till, kommer lästiden av sig själv, resonerar Therese.</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Efter tolv år i yrket, varav tre på Önneredsskolan, är det fortfarande mötet med eleverna som ger henne mest energi. Att se barnens stolthet när de hittar en bok de verkligen gillar – eller lyckas knäcka läskoden – beskriver hon som det allra bästa med arbetet. Huruvida det är någon av dessa titlar låter vi vara osagt.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Jag vill att biblioteket ska vara en plats där alla känner sig välkomna, oavsett om de redan älskar böcker eller precis har börjat läsa.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Therese tipsar:</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>Spökbyrån-serien av Kristina Ohlsson</strong><br>För lågstadiebarn som vill ha lite lagom spänning under sommarlovet. Serien följer Elsa och Kalle, som driver Spökbyrån och hjälper folk med mystiska spökerier. I den senaste boken Fallet med den försvunna skatten får de ännu ett knepigt fall att lösa. En charmig och lagom ryslig serie som passar perfekt för höstläsningen.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>City BOIS-serien av Anders Blentare</strong><br>Roliga och lättlästa böcker för fotbollsintresserade barn på lågstadiet. Läsaren får följa Miro och hans lag genom träningar, cuper och drömmar om att bli proffs. Den senaste delen, Proffsdrömmar, är full av energi och humor – en given favorit för sportälskare.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Mot okänt land av Camilla Lagerqvist</strong><br>En gripande och verklighetsbaserad berättelse för mellanstadiet om tolvåriga Viivi, som under finska vinterkriget tvingas fly till Sverige. En stark och spännande bok om mod, syskonkärlek och överlevnad – svår att lägga ifrån sig.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/onneredsskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Önneredsskolan F-9</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En person sitter på en stol i ett bibliotek framför flera bohyllor fulla med böcker

Therese inspirerar till läslust på Önneredsskolan 

<p class="wp-block-paragraph">Grundskoleförvaltningen har genomfört ytterligare en omgång av Språklyftet för pedagogisk personal. Utbildningen, som nu avslutats, är den tredje i ordningen och har samlat deltagare från flera yrkesgrupper, däribland pedagogisk personal, lokalvårdare och måltidspersonal.</p><p class="wp-block-paragraph">Syftet är att stärka deltagarnas svenska i arbetsrelaterade situationer och ge bättre förutsättningar för kommunikation och samarbete i det dagliga arbetet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Träning i verkliga arbetssituationer</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under 15 veckor har deltagarna arbetat med konkreta situationer från sin egen arbetsvardag.</p><p class="wp-block-paragraph">– De får arbeta med språksituationer som de faktiskt möter i jobbet, som samtal med elever, kollegor och chefer, säger Huda Simmo, lärare inom Språklyftet.</p><p class="wp-block-paragraph">Utvecklingen blir tydlig under utbildningen.</p><p class="wp-block-paragraph">– De börjar prata mer och vågar ta samtal som tidigare känts svåra, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Större trygghet i rollen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Flera deltagare beskriver hur deras självförtroende och arbetssituation har förändrats.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har fått mycket mer självförtroende. Nu vågar jag prata, även om det inte blir perfekt, säger Masoumeh Javedani Garkari, elevassistent.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag känner mig säkrare och vågar ta för mig mer. Jag vågar prata med kollegor och delta i samtal på ett annat sätt än tidigare, säger Rana Alaani, elevassistent.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bättre samarbete i arbetslagen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När kommunikationen fungerar bättre blir det också lättare att samarbeta. Tydligare språk minskar missförstånd och gör det lättare att arbeta tillsammans.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det finns ett stort behov, det märker vi varje gång vi möter deltagarna, säger Huda Simmo.</p><p class="wp-block-paragraph">Språklyftet är en del av Göteborgs grundskoleförvaltnings arbete med att stärka kvaliteten i verksamheten. När medarbetare utvecklar sitt yrkesspråk stärker det arbetsmiljön och bidrar i sin tur till bättre förutsättningar i arbetet med eleverna.</p><p class="wp-block-paragraph">Utbildningen samordnas i samarbete med förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning och genomförs tillsammans med utbildningsanordnaren Talenti.</p><p class="wp-block-paragraph">Den avslutade kursomgången visar på tydliga positiva resultat. Språklyftet bidrar till bättre kommunikation och goda förutsättningar för samarbete i arbetslagen.</p><p class="wp-block-paragraph">För chefer som vill stärka kommunikationen i sina verksamheter och ge medarbetare bättre förutsättningar i yrkesrollen kan Språklyftet vara ett konkret stöd och satsningen är öppen för fler att ta del av i kommande omgångar.</p><p class="wp-block-paragraph">Utbildningar med inriktningar för olika yrkesgrupper startar vid olika tillfällen under året. Inför varje utbildningsstart får aktuella chefer mer information om tid, plats och hur man anmäler sig. Informationen kommer från förvaltningens kontaktperson för Språklyftet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Språklyftet stärker språket och samarbetet i skolan

<p class="wp-block-paragraph">– Eleverna tyckte att det var spännande att ha myndigheter på plats. Och extra kul var att träffa Gais-spelarna. Många elever fick autografer på både tröjor och mobilskal, säger idrottsläraren Beshar‑Jamal Al Housain, som planerade idrottsdagen.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="768" height="516" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Larare-Al-Houisaini-768.jpg" alt="Porträttbild på en lärare i idrottskläder" class="wp-image-150477" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Larare-Al-Houisaini-768.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Larare-Al-Houisaini-768-300x202.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Larare-Al-Houisaini-768-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Larare-Al-Houisaini-768-520x349.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Larare-Al-Houisaini-768-730x490.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 768px) 100vw, 768px" /><figcaption class="wp-element-caption">Idrottsläraren Beshar‑Jamal Al Housain planerade idrottsdagen. Foto: Sofia Armskog </figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Parallellt med sitt arbete bedriver Beshar‑Jamal forskarstudier om hur ämnet idrott och hälsa kan fungera som en inkluderande och kompensatorisk arena för elever i socioekonomiskt utsatta områden. Idrottsdagen är ett konkret exempel på det arbetet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag vill förstå och bidra med kunskap om hur vi kan skapa undervisning som stärker elever från socioekonomiskt utsatta områden. På sikt handlar det om att bidra till en mer likvärdig skola där elever, oavsett bakgrund, får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, i linje med skolans uppdrag, säger Beshar‑Jamal.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="408" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/spelar-fotboll-1000-1.jpg" alt="Flera elever spelar fotboll på en fotbollsplan" class="wp-image-150482" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/spelar-fotboll-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/spelar-fotboll-1000-1-300x122.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/spelar-fotboll-1000-1-768x313.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/spelar-fotboll-1000-1-250x102.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/spelar-fotboll-1000-1-520x212.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/spelar-fotboll-1000-1-730x298.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Rörelse och samarbete stod i fokus under idrottsdagen. Foto: Sofia Armskog</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/hitta-forskoleklass-grundskola-och-anpassad-grundskola?id=6080" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Gärdsåsskolan F-9, anpassad grundskola 7-9</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Flera skolelever står på en fotbollsplan

Annorlunda idrottsdag gav elever nya möjligheter

<p class="wp-block-paragraph">Det är full fart från första stund när föreställningen <strong>Vår underbara värld</strong> spelas i Stenhammarsalen i Göteborgs konserthus. På scenen blandas storbandsmusik, humor och berättelser om uppfinningar, äventyrare och världens underverk.</p><p class="wp-block-paragraph">Förskolebarnen i publiken är med på noterna direkt. När frivilliga behövs till olika roller räcks många händer upp. Någon får vara Kinas kejsare som ville bygga en lång mur, någon blir Mary Anderson som uppfann vindrutetorkaren. Och när Sally Bauer, den första svenska kvinnan som simmade över Engelska kanalen, dyker upp i berättelsen är hela publiken med och simmar.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="687" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-i.jpg" alt="Två personer står på en scen och barn i publiken tittar på dem" class="wp-image-150404" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-i.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-i-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-i-768x528.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-i-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-i-520x357.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-i-730x502.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Karaktärerna spelas av Per Umaerus och Henrik Wallgren som också har skrivit text och musik. Foto: Jörgen Andersson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Föreställningen är en del av firandet av KULF, Kultur i förskolan, som fyller 50 år i år.</p><p class="wp-block-paragraph">– Kultur i förskolan är en viktig del av barns utveckling och lärande. Genom att få möta konst och kultur tidigt i livet får barnen möjlighet att upptäcka nya uttryck, utveckla sin fantasi och stärka sin kreativitet, säger Mia Björklund, utvecklingsledare för kultur på förskoleförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Från eldsjälar till nätverk</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">KULF startade 1976 och har sedan dess gett hundratusentals barn i Göteborg möjlighet att möta konst och kultur redan i förskoleåldern. Från början drevs arbetet av engagerade personer inom Göteborgs förvaltningar och kulturlivet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Kultur i förskolan – KULF</strong> </h3><ul class="wp-block-list"><li>Startade i Göteborg 1976</li><li>Nätverket arbetar för barns rätt till konst och kultur i förskolan</li><li>Sedan maj 2025 ska varje kommunal förskola i Göteborg ha ett KULF-ombud</li><li>Kulturutbudet bokas via plattformen KuBo</li><li>KULF firar 50 årsjubileet under hela 2026, med extra fokus under maj</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/slottsskogen/se-och-gora-/kalendarium" target="_blank" rel="noreferrer noopener">KuBo – plattformen för kultur för barn och unga</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">I dag är KULF ett etablerat nätverk med utvecklingsledare i Göteborgs Stad och lokala KULF-ombud i förskolan. Sedan maj 2025 ska varje förskola i Göteborgs Stad ha ett eget ombud.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det viktigaste är nätverket i sig. Under åren har det utvecklats med tydliga arbetssätt och rutiner, lokala kulturombud, samarbeten med kulturproducenter och ett starkt fokus på barns eget skapande, säger Annica Grimmbråten, utvecklingsledare kultur på förskoleförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Ombuden hjälper till att sprida information om kulturupplevelser och kulturpedagogiska projekt som förskolorna kan ta del av. Utbudet bokas via den gemensamma plattformen KuBo.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill nå fler barn</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De senaste åren har arbetet fått bättre förutsättningar. KuBo har gjort det lättare att hitta och boka kultur, samverkan mellan förvaltningar har stärkts och från 2025 har resurserna till kultur i förskolan ökat.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="653" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-iii.jpg" alt="Flera personer sjunger och spelar på en scen" class="wp-image-150407" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-iii-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-iii-768x502.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-iii-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-iii-520x340.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-iii-730x477.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">I föreställningen får barnen möta uppfinnare, äventyrare och världens underverk – och själva vara med i berättelserna. Här är vindrutetorkarens uppfinnare, Mary Anderson, uppe på scen. Foto: Jörgen Andersson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Målet är att fler barn ska få likvärdig tillgång till kultur, oavsett vilken förskola de går på.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi arbetar hela tiden med att nå de förskolor som inte har bokat något under föregående termin eller år. Med de ökade resurserna når vi fler, men det behöver alltid finnas en person på förskolan som ser vikten av att tillgängliggöra kulturen för barngruppen, säger Annica Grimmbråten.</p><p class="wp-block-paragraph">Mia Björklund och Annica Grimmbråten beskriver att arbetet också handlar om barns rätt att uttrycka sig.</p><p class="wp-block-paragraph">– Kultur i förskolan handlar inte bara om upplevelser, utan om att ge barnen verktyg för livslångt lärande, kreativitet och delaktighet i samhället, säger Mia Björklund.</p><p class="wp-block-paragraph">Jubileet firas under hela året, med särskilt fokus under maj.</p><p class="wp-block-paragraph">– Självklart hoppas vi att KULF om 50 år når alla barn med ännu mer kultur. Men varför bara satsa på ytterligare 50 år – det här ska hålla längre än så, säger Mia Björklund.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="667" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-ii.jpg" alt="Ett barn sitter på en blå plasttunna på scenen och musiker spelar på sina instrument och en person berättar" class="wp-image-150405" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-ii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-ii-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-ii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-ii-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/kulf-50-ar-1000-ii-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jonny Dyckert och Hyvel-Bengt tar med barnen på en musikalisk äventyrsresa i föreställningen Vår underbara värld tillsammans med Bohuslän big band. Foto: Jörgen Andersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong><br></strong><br></h2>

Flera musiker står på en scen och spelar olika instrument

Kultur i förskolan firar 50 år

<p class="wp-block-paragraph">Internationella studier visar att nästan varannan elev halkar efter i sin läsutveckling under sommarlovet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Varje år ser vi samma mönster: sommaren blir för många elever ett avbrott i deras språkutveckling. Det märks tydligt när höstterminen börjar. Därför gör vi nu en stor satsning på Läsa äger. Ett initiativ som bygger på att ungdomar arbetar som läsande förebilder i fritidshem, säger Annika Andersson, utvecklingsledare och samordnare av Läsa äger i Göteborg.</p><p class="wp-block-paragraph">Läsa äger startades i Botkyrka kommun 2018 och har sedan dess spridit sig till ett sextiotal platser i Sverige. Förra sommaren deltog fyra skolor i Göteborg: Landamäreskolan, Brunnsboskolan, Ellen Keyskolan och Backaskolan. I år utökas satsningen till 28 kommunala grundskolor och pågår mellan vecka 25-27.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Jobbet som läsande förebild</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Ungdomarna som ska arbeta som läsande förebilder går på gymnasiet eller i årskurs 8 och 9.</p><p class="wp-block-paragraph">– Ungdomarna får chans att göra verklig skillnad i sommar. De ska både högläsa och uppmuntra till läsning genom enkla och roliga aktiviteter, som främjar både språk och rörelse, säger Malin Eriksson utvecklingsledare.</p><p class="wp-block-paragraph">Innan ungdomarna påbörjar sitt jobb får de en heldagsutbildning för att stärkas i sitt uppdrag som läsfrämjare.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Läsa äger bygger på samarbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I Göteborg är satsningen Läsa äger ett samarbete mellan grundskoleförvaltningen, arbetsmarknad- och vuxenutbildningen och kulturförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Läsa äger är en gemensam satsning där flera yrkesgrupper arbetar tillsammans. Personal i fritidshem, skolbibliotek och folkbibliotek har alla en viktig roll både i förberedelserna och i genomförandet, säger Annika Andersson.</p><p class="wp-block-paragraph">Även elva folkbibliotek runt om i Göteborg är en del av Läsa äger. Samarbetet ser olika ut i olika områden: på vissa platser besöker ungdomarna biblioteken tillsammans med eleverna, medan biblioteken på andra håll kommer ut till verksamheten eller bidrar i planeringen av aktiviteter.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Skolor som ingår i Läsa äger sommaren 202</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Bagaregårdsskolan                                                                                             <br>Bergsgårdsskolan<br>Björlandaskolan                                                                        <br>Bjurslättsskolan                                                                                                       <br>Brunnsboskolan<br>Bräckeskolan                                                                             <br>Ellen Keyskolan                                                                                                       <br>Eriksboskolan<br>Frölundaskolan                                                                          <br>Hultskolan                                                                                                            <br>Kärraskolan<br>Landamäreskolan                                                                     <br>Lilla Trulsegårdsskolan                                                                                              <br>Nya skolan Länsmansgården<br>Ramsdalsskolan                                                                       <br>Rannebergsskolan                                                                                              <br>Rosendalsskolan                  <br>Rävebergsskolan                                                                       <br>Hovåsskolan                                                                                                        <br>Sjumilaskolan<br>Slottsbergsskolan                                                                     <br>Svartedalsskolan                                                                                                <br>Taubeskolan                                                     <br>Tretjärnsskolan                                                                          <br>Vättnedalsskolan                                                                                                <br>Ånässkolan<br>Ängåsskolan<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://lasaager.se/">Läsa äger</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

En ung person läser en bok tillsammans med ett barn

94 ungdomar ska minska sommarens lästapp

<p class="wp-block-paragraph">Nu är det dags för årets studentfiranden i Göteborg. Under perioden väntas mycket folk vid flera skolor i samband med utspring, samtidigt som studentflak rör sig genom delar av staden.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong><br>Studentfiranden och trafik</strong> </h3><p class="wp-block-paragraph">Pågår mellan <strong>28 maj och 12 juni</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Trafiken påverkas främst runt skolor, vid utspring och på vissa centrala gator.</li><li>Flera gator stängs tillfälligt för bil- och busstrafik.</li><li>Busstrafiken kör andra vägar under tiden.</li><li>Gående och cyklister kommer i många fall fram som vanligt.</li><li>Vid vissa platser finns tafikvärdar på plats.</li><li>Kollektivtrafikresenärer bör kontrollera sin resa i Västtrafiks To Go-app</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">Trafik Göteborg uppmanar trafikanter att vara extra uppmärksamma och sänka farten vid skolor och andra platser där firandet pågår. På flera håll stängs gator av tillfälligt för bil- och busstrafik, medan gående och cyklister i de flesta fall kan ta sig fram.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Här påverkas trafiken</strong>:</h3><ul class="wp-block-list"><li><strong>3–5 juni och 9 juni:</strong> Själva Götaplatsen spärras av för trafik. Det är fortsatt öppet att köra förbi Götaplatsen i båda riktningar via Viktor Rydbergsgatan–Berzeliigatan.</li><li><strong>3 och 5 juni klockan 10–14:30:</strong> Läraregatan vid Landala stängs för bil- och busstrafik. Gående och cyklister kommer fram</li><li><strong>3 och 5 juni klockan 10–14:30:</strong> Levgrensvägen vid Ullevi stängs för bil- och busstrafik. Gång- och cykeltrafik påverkas inte</li><li><strong>5 juni klockan 10–13:30:</strong> Stora Nygatan stängs. Gående och cyklister kommer fram</li><li><strong>5 juni klockan 11–13:00:</strong> Karl Gustavsgatan i Vasastaden stängs. Gående och cyklister kommer fram</li><li><strong>5 juni klockan 09–15:00:</strong> Bellmansgatan i Vasastaden stängs. Gående och cyklister kommer fram</li><li><strong>9 juni klockan 11:30–13:30:</strong> Utspring på Jussi Björlings plats vid Göteborgsoperan. Trafikvärdar finns på plats klockan 10:00–15:00</li><li><strong>9 juni klockan 08:30–11:30:</strong> Norra Ågatan i Gårda stängs</li><li><strong>10 juni klockan 07–15:</strong> Storgatan i Vasastaden stängs</li><li><strong>12 juni klockan 08–14:</strong> Karlavagnsgatan på Lindholmen stängs<br><br>Även kring vissa skolor kommer det att finnas avspärrningar och trafikvärdar vid utspring. Den som reser med kollektivtrafiken uppmanas att söka sin resa i appen Västtrafik To Go.</li></ul></div>

Gymnasieelever med studentmössor står på ett lastbilsflak

Studentfiranden påverkar trafiken i Göteborg

<p class="wp-block-paragraph">Nyligen avslutades den 30:e Internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Nu är det klart att festivalen får en ny organisatorisk hemvist.</p><p class="wp-block-paragraph">Efter avslutade förhandlingar flyttar Vetenskapsfestivalen från Göteborg &amp; Co till Universeum.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser oerhört mycket fram emot att bli en samlad kraft för kunskap, nyfikenhet och framtidstro, säger Maria Wirén, chef för Utveckling &amp; Lärande på Universeum.</p><p class="wp-block-paragraph">Universeum och Vetenskapsfestivalen har liknande uppdrag: att sprida kunskap, väcka nyfikenhet och bidra till livslångt lärande. Enligt Universeum ska festivalen behålla sin särprägel, sin breda tillgänglighet och sitt starka varumärke även efter flytten.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett av Europas ledande evenemang</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vetenskapsfestivalen har arrangerats varje år sedan 1997 och är ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang. Festivalen skapar mötesplatser där forskning och vetenskap presenteras på kreativa och oväntade sätt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Internationella vetenskapsfestivalen Göteborg</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Startade 1997 och har arrangerats varje år sedan dess</li><li>Är ett av Europas ledande populärvetenskapliga evenemang</li><li>Har i genomsnitt cirka 40 000 besök per år</li><li>Flyttar från Göteborg &amp; Co till Universeum i september 2026</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Vetenskapsfestivalen</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph">Festivalen har under sina 30 år haft sin hemvist hos Göteborg &amp; Co.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är väldigt stolta över att ha haft Vetenskapsfestivalen hos oss i 30 år, säger Peter Grönberg, vd på Göteborg &amp; Co.</p><p class="wp-block-paragraph">Han beskriver att festivalens framtida utveckling har varit i fokus under processen. Bedömningen är att Universeum ger bättre förutsättningar för festivalen att fortsätta växa och nå fler.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Flyttar i september</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De medarbetare som följer med vid övergången kommer att bli en del av Universeums organisation. Verksamhetsövergången sker i september 2026.</p><p class="wp-block-paragraph">Vetenskapsfestivalen lockar i genomsnitt cirka 40 000 besök varje år. Datum och tema för nästa festival är ännu inte satta.</p><h3 class="wp-block-heading"><strong> </strong><br></h3><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Flera personer sitter som publik och ser två personer samtala på en scen

Vetenskapsfestivalen flyttar till Universeum

<p class="wp-block-paragraph">– Hand i hand är ett arbetssätt som ska stärka vårt samarbete med vårdnadshavarna, utifrån förskolans kompensatoriska uppdrag, säger rektor Anette Ottosson och fortsätter:</p><p class="wp-block-paragraph">– För många av föräldrarna här är förskolan det första mötet med svenska samhället. Vi såg att vi behövde ge dem en djupare förståelse för förskolans utbildning och hur de kan stötta sina barn hemma. En viktig fråga för oss är att skapa möten som faktiskt känns meningsfulla, möten som är på vårdnadshavarnas villkor.</p><p class="wp-block-paragraph">Att aktiviteten skulle heta Hand i hand röstades fram på en arbetsplatsträff, APT.</p><p class="wp-block-paragraph">– Namnet visar att förskolan gör detta tillsammans med föräldrarna, säger Anette Ottosson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tar lärandet med hem</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hand i hand-träffarna hålls på fredagsförmiddagar på förskolorna Universumgatan 2 och Kosmosgatan 1A. Då är det färre barn i verksamheten, och med lite pusslande har man skapat förutsättningar för barnskötaren Fatme Kachache, och förskolläraren Sadmira Ibrahimovic, att arbeta med träffarna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi fikar, läser, sjunger, pratar svenska och gör utflykter tillsammans. Vi utforskar också bland annat Polyglutt och Unikum som är bra för föräldrarna att kunna, säger Fatme Kachache.</p><p class="wp-block-paragraph">Syftet med Hand i hand är alltså att ge föräldrarna en djupare förståelse för vad barnen gör och lär sig på förskolan och hur man som förälder kan ta det vidare hemma. Det handlar inte minst om att läsa tillsammans.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag fått mer kunskap om hur viktig det är att läsa med mitt barn. Jag ska läsa i alla fall tio minuter om dagen. Tio minuter, det hinner man, säger Khadra Abdulahi som är en av deltagarna i Hand i hand.</p><p class="wp-block-paragraph">Föräldern Sinidu Mekkonen har också inspirerats:</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag tycker det är spännande att följa hur barnen lär sig olika saker utifrån årstiderna. Det är fint att kunna koppla ihop det med läsningen hemma.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tränar på svenskan</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Mottagandet av Hand i hand har gått över förväntan. Från början var planen var att genomföra fyra träffar, nu är man uppe i tio.</p><p class="wp-block-paragraph">Att få prata svenska och att ha roligt tillsammans är också en del i Hand i hand. Med ganska enkla medel, som memory med fokusord och olika quizz tränar man tillsammans.</p><p class="wp-block-paragraph">– Quizzet har varit väldigt bra med roliga frågor som vi reflekterar över, säger deltagaren Alem Getenet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Hand i hand</h3><p class="wp-block-paragraph">Är en vidareutveckling av de båda förskolornas arbete med barnens utveckling och framtida lärande. Där fokuserar man på att:</p><ul class="wp-block-list"><li>Stärka samverkan mellan hem och förskola</li><li>Öka förståelsen för hur språk, rörelse och hälsa hänger ihop med barnens utbildning</li></ul><p class="wp-block-paragraph">Målet är att öka engagemang och delaktighet hos vårdnadshavare så att de tillsammans med förskolan kan ge barnen de bästa förutsättningarna språkutveckling – både i det svenska språket och i modersmålet.</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Två personer sitter vid ett bord och målar med penslar och färg på ett vitt papper

Starkare samarbete skapar djupare förståelse för förskolan

<p class="wp-block-paragraph">Att läsa högt för och med sina barn gör skillnad. Forskningen visar att barn som blir lästa för utvecklar ett betydligt rikare språk än andra. En sjuttonåring som vuxit upp med högläsning, och som själv läser, har ett ordförråd på 50 000–70 000 ord. Det kan jämföras med 15 000–17 000 ord för en person i samma ålder som aldrig blivit läst för som barn.</p><p class="wp-block-paragraph">– Språket är människans viktigaste verktyg. Som vuxen kan du genom att läsa tillsammans med ditt barn ge barnet en bra språklig grund i livet, säger Helena Jannert, utvecklingsledare på kulturförvaltningen i Göteborg.</p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/14/14NBGQL5UF.jpg"><iframe title="Läs högt_60 sek_subs" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/14NBGQL5UF?theme=&amp;autoPlay=false" allow="fullscreen; autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen=""></iframe></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Högläsning ger fina stunder</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det är viktigt att fortsätta läsa tillsammans även när barnet kan läsa själv. Inte bara för språkutvecklingen, utan för att få fina stunder tillsammans. Högläsningen ger också ett bra tillfälle att prata om känslor och tankar.</p><p class="wp-block-paragraph">Helena Jannert menar att läsningen inte får blir ytterligare ett krav på prestation i vardagen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Utgå från barnets intressen och behov och hitta er läsning och vana i vardagen. Läsningen ska vara en aktivitet man faktiskt ser fram emot ihop. Och det räcker med tio minuters högläsning om dagen för att det ska göra skillnad, säger Helena Jannert.</p>

En förälder läser högt ur en bok för sitt barn

Läs högt och ge barnen ett rikare språk

<p class="wp-block-paragraph">Besöket är en del av Science club &#8211; en satsning som ska väcka intresse för naturvetenskap och teknik.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vad tror ni händer om vi blandar citronsyra, bikarbonat och vatten? Frågar Lisa Groop, pedagog på Universeum.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="855" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/pedagog-universeum-800.jpg" alt="En peson i vit laboratorierock håller i en plastpåse med vatten i" class="wp-image-150249" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/pedagog-universeum-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/pedagog-universeum-800-281x300.jpg 281w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/pedagog-universeum-800-768x821.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/pedagog-universeum-800-250x267.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/pedagog-universeum-800-520x556.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/pedagog-universeum-800-730x780.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Lisa Groop vill väcka elevernas intresse för naturvetenskap och teknik. Foto: Lina Hultén</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">En elev räcker upp handen ”En osynlig brandsläckare skapas!”. Svaret är delvis rätt – för då bildas koldioxid, en gas som ibland används i brandsläckare. Det – och mycket mer – får eleverna på Lerlyckeskolan lära sig under Science club.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har olika ämnen varje gång. Biologi, kemi och fysik till exempel. I dag har eleverna fått skapa koldioxid. På så sätt blir det tydligt att det finns saker runt omkring oss som vi inte kan se, säger Lisa Groop och fortsätter:</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi passar också på att prata om att växter behöver koldioxid för att kunna växa och bli större, men att för mycket koldioxid inte är bra för naturen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stort engagemang för naturvetenskap på fritids</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När Lisa berättar att hon bara har ett besök kvar på Lerlyckeskolan hörs ett unisont ”neeej” i klassrummet.</p><p class="wp-block-paragraph">Fritidsläraren Ingela berättar att hon sett ett tydligt ökat intresse för naturvetenskap sedan Science club startade.</p><p class="wp-block-paragraph">– Eleverna tänker mycket på saker i vardagen och kopplar ihop det Lisa sagt. De är väldigt engagerade och tycker att det är jättespännande.</p><p class="wp-block-paragraph">Ett viktigt mål för Science club är att stärka elevernas självförtroende inom naturvetenskap och teknik.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="918" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-800.jpg" alt="Ett skrattande barn med skyddglasögon" class="wp-image-150250" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-800-261x300.jpg 261w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-800-768x881.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-800-250x287.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-800-520x597.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-800-730x838.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Att göra experiment är kul. Foto: Lina Hultén</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Många kanske tänker att vetenskap och forskning inte är för alla – att man måste vara väldigt smart, eller kanske kille. Så jag hoppas att eleverna får med sig ett ökat engagemang och en känsla av att vetenskap är kul och för alla, säger Ingela.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Experiment och lärande mellan träffarna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Mellan träffarna med Universeum fortsätter fritidshemmen arbetet med egna experiment och utforskande av naturvetenskap.</p><p class="wp-block-paragraph">– En central del i Science club är fortbildning för fritidslärare. De deltar i en halvdag på Universeum, arbetar vidare med egna upplägg på fritids och får kontinuerlig handledning av pedagoger på Universeum. På så sätt kan arbetet fortsätta och utvecklas på skolorna även när vi inte är på plats, säger Lisa.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="574" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-1000.jpg" alt="Två barn tittar tillsammans på en plastpåse med vätska i" class="wp-image-150251" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-1000-300x172.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-1000-768x441.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-1000-250x144.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-1000-520x298.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/experiment-fritids-1000-730x419.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Science club har satt spår på fritidshemmet – eleverna fortsätter prata om experiment och upptäckter i vardagen. Foto: Ida Johansson</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Universeum</strong> <strong>Science club</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Är en metod utvecklad av Universeum där barn får möta naturvetenskap och teknik genom undersökande arbetssätt och praktiska experiment</li><li>Metoden riktar sig både till elever och pedagoger på fritidshemmet</li><li>Vid fyra träffar på fritids utforskar eleverna naturvetenskap och teknik tillsammans med en pedagog från Universeum. Fritidspersonalen är också med för att skapa en trygg och stimulerande lärmiljö</li><li>Pedagogerna får kompetensutveckling som stärker ledarskap och förmåga att undervisa naturvetenskapliga ämnen.</li><li>För eleverna är syftet att väcka engagemang, bygga positiva erfarenheter och självförtroende kopplat till naturvetenskap och teknik</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://www.universeum.se/science-club?gad_source=1&amp;gad_campaignid=20599440166&amp;gbraid=0AAAAADA-WwYVdmY6C463VrG0Xf0rqTpYs&amp;gclid=CjwKCAjw2rrQBhBuEiwAarLWHdmqAOFAJmJFNB1vtWdOhjyIzo-ijuc_LT0EJCqK_MwSVpgJZOa7CBoCLncQAvD_BwE" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Universeum: Science club</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/lerlyckeskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Lerlyckeskolan F-6 </a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Experiment på fritids väcker intresse för naturvetenskap

<p class="wp-block-paragraph">– Jag ser att eleverna är mer motiverade att läsa nu. De har också utvecklat sig både när det gäller läsning och skrivning, berättar Gurbet Demiral, specialpedagog som jobbar med projektet läs och skrivutveckling på skolan.</p><p class="wp-block-paragraph">På fritids har eleverna samlats för att läsa tillsammans och prata om böckerna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har läst olika böcker och delat våra tankar om berättelserna. Eleverna har också skrivit egna recensioner och nu har dessa samlats i en bok, berättar Gurbet Demiral.</p><p class="wp-block-paragraph">Boken är ett resultat av projektet <em>Läs- och skrivutveckling</em>, med stöd från MOE-stiftelsen. Stiftelsen ger ekonomiskt stöd till initiativ som främjar en likvärdig och jämställd utbildning för barn och unga.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Egen skoltidning gav mer skrivträning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Men arbetet har inte stannat där. Under vårterminen har eleverna också skapat en egen skoltidning. I det första numret finns allt från intervjuer med skolpersonal och klassnytt till korsord och faktaartiklar om bland annat rymden, OS och elefanter.</p><p class="wp-block-paragraph">Totalt har 17 elever varit med och arbetat som journalister.</p><p class="wp-block-paragraph">– Genom läsning och skrivande har eleverna tränat sin fantasi och sitt språk, och blivit bättre på att uttrycka sina tankar i text. Vi är stolta över elevernas engagemang, nyfikenhet och fina arbete, säger Gurbet Demiral.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/hammarkullsskolan">Göteborgs Stad: Hammarkullsskolan F-3, anpassad grundskola 1-6</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Bokklubb gav elever läslust och skrivkraft

<p class="wp-block-paragraph">– Den vita studentmössan är en symbol för framtidstro och gemenskap. Mösspåtagningen blir ett gemensamt firande av våra studenternas prestationer och en fysisk bekräftelse på år av studier och ansträngning. I dag markerar vi en ny milstolpe för gymnasietraditionerna i Göteborg, när så många elever deltar i denna ceremoni, säger Magnus Fagerström, rektor på Polhemsgymnasiet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Datum för årets studenter 2026</h3><ul class="wp-block-list"><li>Angeredsgymnasiet, onsdag 3 juni</li><li>Bernadottegymnasiet, onsdag 3 juni</li><li>Bräckegymnasiet, onsdag 3 juni</li><li>Burgårdens gymnasium, torsdag 4 juni</li><li>Burgården AG, torsdag 4 juni</li><li>Ester Mosessons gymnasium, onsdag 3 juni</li><li>Hvitfeldtska gymnasiet, onsdag 3 juni</li><li>Högsbodal AG, onsdag 10 juni</li><li>Hökegården AG, onsdag 10 juni</li><li>The International High School, torsdag 4 juni</li><li>Katrinelundsgymnasiet, onsdag 3 juni</li><li>Katrinelund AG, onsdag 10 juni</li><li>Landala AG, onsdag 10 juni</li><li>Lindholmens tekniska gymnasium, fredag 5 juni</li><li>Motorbranschens tekniska gymnasium (MTG), fredag 5 juni</li><li>Polhemsgymnasiet, torsdag 4 juni</li><li>Schillerska gymnasiet, torsdag 4 juni</li><li>Stora Holm AG1, torsdag 4 juni</li><li>Stora Holm AG 2, onsdag 10 juni</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/utbildningsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Utbildningsförvaltningen</a></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Studentmössans historia</h3><p class="wp-block-paragraph">Mösspåtagning är en gammal universitetstradition framför allt i Uppsala och Lund där universitetsstudenterna tar på sig sin vita mössa för att markera vårens ankomst.</p><p class="wp-block-paragraph">Den vita studentmössans historia börjar 1845 med att Uppsalastudenter hade den som ett igenkänningstecken vid ett nordiskt studentmöte i Köpenhamn. Då var mössan ett tecken på att man klarat inträdesprovet (studentexamen) och studerade på universitetet.</p><p class="wp-block-paragraph">1864 flyttar studentexamen från universitet till gymnasiet och mössan följde med. Nu symboliserade mössan att man var redo för universitet. 1968 var sista året för den gamla studentexamen i Sverige.</p><p class="wp-block-paragraph">1971 fick Sverige en ny sorts gymnasieskola som inte bara var en förberedelse för universitetet utan även innehöll praktiska yrkesutbildningar. Firandet förvandlades därmed till ett avslutningsfirande efter gymnasiestudier, och den vita mössan hänger fortfarande med. På universiteten syns den numera bara vid firandet av vårens ankomst på Valborgsmässoafton.&nbsp;</p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Ett torg med en scen och en stor publik av studenter med vita mössor på sig.

Årets studenter tar på sig mössorna

<h2 class="wp-block-heading"><strong>Grattis! Hur tävlar man i handel och service?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Vår uppgift var att välja en produkt och ta fram dess unique selling point, USP, det vill säga det som är det unika i en produkt som får dig som kund att vilja köpa den. Sen skulle vi skriva ett manus som vi hade som stöd när vi pitchade vår produkt inför juryn. Vi hade 30–60 sekunder på oss att pitcha.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad valde ni för produkt?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Man fick välja mellan tygkasse, ryggsäck, keps och vattenflaska och då valde vi en tygkasse. Vi motiverade med att tygkassen var klimatsmart, lätt att ta med sig samt att du som förälder kan göra den mer speciell och unik genom att måla på den tillsammans med dina barn.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur många lag var det som tävlade?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det skulle ha varit fyra lag, men bara tre lag kom.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför vann ni?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Vi vann för att vi var kreativa, tydliga, hade ett bra samarbete och den bästa pitchen enligt juryn.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad var svårast, roligast, mest nervöst?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det var faktiskt jätteroligt att vara där och att vinna, men man var ju nervös för att prata inför alla och för hur det skulle gå.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur ska ni fira detta på skolan?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det har vi inte bestämt än, men vi kommer att fira på något sätt.</p>

Två elever som vunnit guldmedaljer tillsammans med två lärare

Bra samarbete och kreativitet gav guld i yrkes-SM

<p class="wp-block-paragraph">Många skolelever får för lite träning i att prata språk, och tycker att det är svårt och nervöst. För lärarna är det svårt att hinna lyssna, ge återkoppling och bedöma alla elever i en klass.</p><p class="wp-block-paragraph">I projektet AI speak får eleverna öva muntlig kommunikation med hjälp av ett AI-baserat dialogsystem. I systemet får eleven träna på konversationer med en samtalspartner i olika vardagssituationer och miljöer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det här är det roligaste vi gjort på italienskan. Det blir enklare att lära sig uttala orden, speciellt de långa och lite krångliga, berättar Isak som går i tvåan på Polhemsgymnasiet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="631" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150067" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000-300x189.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000-768x485.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000-250x158.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000-520x328.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000-730x461.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Isak går i tvåan på Polhemsgymnasiet. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Får direkt feedback på sitt uttal</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Genom att prata in sitt svar får eleven direkt feedback på sitt uttal och på förmågan att göra sig förstådd. Eleven kan öva samma dialog flera gånger.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp; Man vänjer sig vid att prata på italienska och blir säkrare på hur ord ska uttalas. Det gör att man vågar prata mer i klassen, säger Isak.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är säkert många som minns hur jobbigt det kunde vara när man skulle prata högt inför klassen på ett främmande språk. Man var rädd för att göra bort sig och säga fel och kanske därför undvek att prata alls.</p><p class="wp-block-paragraph">– Förutom att eleverna får känna sig trygga när de övar muntligt i egen takt, så bidrar det också till mängdträningen – att hen faktiskt använder och pratar mer på målspråket, säger projektledare Elin Ericsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Jag behöver inte stå och hänga över axeln på dem”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Läraren Eva-Lotta Eriksson valde att gå med i projektet för att hon såg fler tillfällen för muntlig träning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Som lärare är det svårt att hinna prata med alla elever varje lektion. Med det här verktyget kan de träna muntligt på egen hand och få fler möjligheter att använda språket aktivt. Italienska kan vara svårt att uttala men med det här verktyget kan de öva själva och nöta in uttalet. Jag behöver inte stå och hänga över axeln på dem, säger Eva-Lotta.</p><p class="wp-block-paragraph">Dialogsystemet samlar in data om elevens arbete, och på så sätt kan läraren se vad eleven gjort, vad eleven har fått för resultat och hur resultatet utvecklas över tid.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samarbete med Göteborgs universitet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">AI speak är ett så kallat ULF-projekt – utbildning, lärande och forskning – där Göteborgs universitet samverkar med Göteborgs Stad. Lärare, utvecklingsledare, rektorer och forskare från två gymnasieskolor och två grundskolor fördjupar sig tillsammans i hur AI kan användas i språkundervisningen för att lärare “ska få syn på” elevernas muntliga språkfärdighet. Det är ett praktiknära projekt, där man utgår från undervisningen i klassrummet.</p><p class="wp-block-paragraph">–  AI används redan utanför skolan för att träna språk, men vi vill vi ta reda på hur det kan användas på ett bra sätt i undervisningen. Hittills har vi sett att alla elever får mer muntlig övning och lärarna kan följa elevernas muntliga aktivitet och utveckling bättre, berättar Elin Ericsson. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Man måste öva mycket och våga prata</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Att kunna språk handlar inte bara om att översätta ord, utan om att kunna delta i samtal, förstå andra människor och fungera i olika sammanhang, fortsätter Elin Ericsson. </p><p class="wp-block-paragraph">– Men för att lära sig ett språk måste man öva mycket och våga prata. Dagens elever kan göra det med hjälp av AI – i sin egen takt och i en trygg miljö. Konversationsagenterna tröttnar aldrig. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><strong><a href="https://www.gu.se/forskning/aispeak" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: AI speak</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/polhemsgymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Polhemsgymnasiet</a><br><a href="https://lartorget.goteborg.se/artikel/gymnasielarare-forskar-om-ai-verktyg-for-muntlig-spraktraning/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lärtorget Göteborgs Stad: Gymnasielärare forskar om AI-verktyg för muntlig språkträning</a><br><a href="https://lartorget.goteborg.se/artikel/elever-testar-muntlig-spraktraning-med-ai-verktyg/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lärtorget Göteborgs Stad: Elever testar muntlig språkträning med AI-verktyg</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p>

En person sitter med hörlurar på sig och pratar med en AI-person i ett datorprogram.

Elever tränar på att prata språk med hjälp av AI

<p class="wp-block-paragraph">– Det är ett tydligt kvitto på att vi har många duktiga elever och lärare samt bra utbildningar. Jag vill säga ett stort grattis till allihop! fortsätter Tomas Berndtson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tre guld till Lindholmens tekniska gymnasium</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Hela tre guldmedaljer tog eleverna från Lindholmens tekniska gymnasium hem!<br>Oliver vann guld i ventilationsmontering, Arvid och Gabriel vann guld i processteknik, och tidigare eleven Hampus tog hem guldmedaljen i CNC-teknik.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="534" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000.jpg" alt="Arvid och Gabriel med guldmedaljer och blommor" class="wp-image-150058" style="aspect-ratio:1.8727134146341464;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000-300x160.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000-768x410.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000-250x134.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000-520x278.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000-730x390.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Arvid och Gabriel tog guld i processteknik.</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi är så glada och stolta över våra duktiga elever. Förutom dessa tre guldmedaljer hade vi också en före detta elev som tog medalj i Hissteknik. Det är roligt att kunna erbjuda så bra utbildningar och förse arbetsmarknaden med duktiga yrkesutbildade ungdomar, säger rektor Anna Hansson på Lindholmens tekniska gymnasium.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="618" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000.jpg" alt="Filip och Isac med bronsmedaljer och blommor." class="wp-image-150059" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000-520x321.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000-730x451.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Filip och Isac tog brons i trädgårdsanläggning.</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Medaljörerna i yrkes-SM</strong>:</h3><ul class="wp-block-list"><li>CNC-teknik: Guld till Hampus fd elev på Lindholmens tekniska gymnasium</li><li>Fastighet och bygg: Brons till Neo och Kevin, Stora Holm AG</li><li>Handel och service: Gult till Salije och Valencia, Burgården AG</li><li>Hotell, restaurang och bageri: Silver till Linn och Amir, Burgården AG</li><li>Processteknik: Guld till Arvid och Gabriel, Lindholmens tekniska gymnasium</li><li>Trädgårdsanläggning: Brons till Filip och Isac, Bräckegymnasiet</li><li>Ventilationsmontering: Guld till Oliver, Lindholmens tekniska gymnasium</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">Filip och Isac, från Bräckegymnasiet tog brons i trädgårdsanläggning.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är jättestolta och våra elever är så duktiga. Bräckegymnasiets anläggningselever har tävlat i Yrkes-SM flera gånger och tagit medaljer i olika valörer, säger rektor Benny Olausson.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="522" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000.jpg" alt="Hampus med guldmedalj och blommor" class="wp-image-150060" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000-300x157.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000-768x401.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000-250x131.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000-520x271.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000-730x381.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hampus tog guld i CNC-teknik.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Guld, silver och brons till anpassad gymnasieskola</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För första gången tävlade även anpassad gymnasieskola i Yrkes-SM och Göteborg hade tre lag med. Stora Holm anpassad gymnasieskola tog brons i fastighet och bygg. Burgården AG tog silver i Hotell, restaurang och bageri samt guld i handel och service. ”Jag åker dit för att vinna”, sa Valencia – och det gjorde hon.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="799" height="533" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri.jpg" alt="Linn och Amir med silvermedaljer och blommor" class="wp-image-150061" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri.jpg 799w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 799px) 100vw, 799px" /><figcaption class="wp-element-caption">Linn och Amir tog silver i hotell och restaurang. </figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Våra elever är fantastiska och jag är så stolt över dem och deras lärare. Alla har jobbat hårt och det gav så fina resultat, säger Katrin Busck, utbildningschef för Anpassad gymnasieskola.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="673" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000.jpg" alt="Salije och Valencia med guldmedaljer och blommor" class="wp-image-150062" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000-300x202.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000-768x517.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000-520x350.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000-730x491.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Salije och Valencia tog guld i handel och service. </figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Yrkes-SM</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">På yrkes-SM kan man titta på tävlingar och uppvisningar, testa yrkesmoment och träffa yrkesproffs. Det är ett bra tillfälle för elever, skolpersonal och arbetssökande att få inspiration och information om yrken och utbildning. Evenemanget arrangeras vartannat år och syftet är att öka kunskapen, statusen och intresset för yrkesutbildningar och olika karriärvägar.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är respektive branschorganisation eller yrkesnämnd som arrangerar uttagningstävlingar, utformar tävlingsuppgifterna och ser till att allt som behövs för tävlingen finns på plats. Medaljörerna har sedan möjlighet att ta en plats i yrkeslandslaget.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong>&nbsp;<a href="https://www.yrkessm.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Yrkes-SM</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Samtliga tävlande Göteborgselever tog medalj i yrkes-SM

<p class="wp-block-paragraph">Kulturskolans dag firas för att uppmärksamma och hylla betydelsen av kulturskolornas verksamhet runt om i Sverige. Under dagen kan du testa olika saker med oss samt uppleva konserter, föreställningar och utställningar där barn och unga visar vad de skapar på Kulturskolan. Det finns mycket att se – och mycket att höra och göra.</p><p class="wp-block-paragraph">Aktiviteterna sker på flera olika platser i Göteborg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong>Göteborgs Stads kalendarium: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?searchTerm=kulturskolans+dag">Kulturskolans dag i Göteborg</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br><br></p>

Kulturskolans stora utställningstält med färgrika illustrationer och texten Kreativ kan du vara själv.

Kom och fira Kulturskolans dag 20 maj

<p class="wp-block-paragraph">Under två intensiva och soliga veckor var idrottsplatsen i Angered fylld av energi, kämpaglöd och gemenskap. Totalt deltog hela 1658 högstadieelever tillsammans med 159 personalinsatser. Det är ett stort arrangemang som blivit en viktig mötesplats för både idrott, samarbete och personlig utveckling.</p><p class="wp-block-paragraph">Deltagande skolor var Communityskolan, Viljaskolan, Nytorpsskolan, Vättleskolan, Bergumskolan, Lärjeskolan och Lövgärdesskolan. Eleverna tävlade i flera olika friidrottsgrenar som 400 meter, 60 meter, höjdhopp, längdhopp, kula och kast med liten boll.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Att se elever växa i ansvar och självförtroende</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Men friidrottsdagarna handlar om mycket mer än bara resultat.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det finaste under dessa veckor har varit att se elever växa i ansvar och självförtroende. Många elever har fått kliva fram som ledare, hjälpa till i grenarna och stötta sina klasskamrater. Det är där den verkliga vinsten finns, säger Catarina Emsevik, fritidsledare på Angeredsgymnasiet.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="800" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800.jpg" alt="En segerpokal för AG-cupen i friidrott står på en löparbana. " class="wp-image-150000" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-768x768.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-250x250.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-520x520.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-730x730.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den åtråvärda segerpokalen för vinnarna av årets upplaga av Angeredsgymnasiets cup i friidrott.  Foto: Catarina Emsevik</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Under några av dagarna uppstod personalbortfall och då fick elever själva hjälpa till och ta ansvar ute på tävlingsstationerna – något som blev en viktig del av lärandet och utvecklingen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gott samarbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även samarbetet med olika aktörer spelade stor roll under arrangemanget. Bland annat kunde elever låna spikskor från Fritidsbanken, vilket gjorde att fler kunde delta på lika villkor.</p><p class="wp-block-paragraph">Catarina Elmsevik vill också rikta ett särskilt tack till Angelica från Friidrottsförbundet och till personalen på idrottsplatsen som stöttade arrangemanget.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag hade aldrig klarat detta utan idrottsplatsen. Deras stöd, erfarenhet och engagemang har varit helt avgörande. Det här har verkligen varit ett lagarbete, säger Catarina.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fartfylld mixstafett och kast med liten boll</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Finaldagen blev en riktig höjdpunkt där de två bästa tjejerna och de två bästa killarna från varje skola tävlade mot varandra i de olika grenarna. Dagen avslutades med en fartfylld mixstafett och eftersom tävlingen varit så jämn de senaste åren användes även kast med liten boll som utslagsgren.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bergumskolan blev årets vinnare</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Efter en dramatisk avslutning stod Bergumskolan som vinnare av årets AG-cup i friidrott, tätt före Lövgärdesskolan på andra plats och Nytorpsskolan på tredje plats.</p><p class="wp-block-paragraph">Friidrottsdagarna blev ännu ett exempel på hur idrott kan skapa möten, stärka gemenskap och ge unga människor möjlighet att växa – både på och utanför idrottsarenan.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/angeredsgymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Angeredsgymnasiet</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/idrottsanlaggningar-och-hallar/friidrottsanlaggningar/hitta-friidrottsanlaggningar?id=7193" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Angered arenas friidrottshall</a><br><a href="https://www.fritidsbanken.se/fritidsbank/angered/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Fritidsbanken Angered</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br><br></strong></p>

En grupp ungdomar i blåvitrandiga tröjor med en segerpokal och två lärare.

Över 1600 elever deltog i Friidrottsdagarna i Angered

<p class="wp-block-paragraph">Ser hjärtat olika ut hos flickor och pojkar, undrade 5-6-åringarna på förskolan Famngatan, avdelning Aln 3. </p><p class="wp-block-paragraph">Allt började med en bok om familjer och olikheter. Barnen&nbsp;pratade&nbsp;om sig själva,&nbsp;om ansikten,&nbsp;kroppen och hjärtat. Frågorna blev fler och fler.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Barnen ville verkligen veta&nbsp;mer.&nbsp;Vi pratade om hur man tar reda på saker och&nbsp;ett barn kom med&nbsp;idén om att kontakta en doktor,&nbsp;säger Carina&nbsp;Scharffenberg, förskollärare.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Barnen var med och skrev brev till Göteborgs universitet och fick svar från en&nbsp;hjärtläkare&nbsp;som&nbsp;svarade på barnens frågor och läkarstudenter&nbsp;skickade en film som&nbsp;bland annat&nbsp;visar&nbsp;hur hjärtat fungerar.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lek, experiment och egna upptäckter&nbsp;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Projektet tog snabbt form i både lek och skapande&nbsp;med lera och&nbsp;måleri.&nbsp;Genom experiment undersökte barnen bakterier, bland annat&nbsp;med hjälp av ost. De byggde upp ett eget sjukhus med röntgen,&nbsp;doktorskläder,&nbsp;stetoskop&nbsp;och&nbsp;sprutor.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Många av barnen berättar vad de lärt sig: <br>– Vissa blodådror gör så att blodet hämtar syre i lungorna, säger ett barn.  Ett annat barn berättar hur viktigt det är att tvätta händerna för att inte bli sjuk och att man kan ta vaccin för att skydda kroppen mot sjukdomar. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Barnens tankar driver vidare&nbsp;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Arbetet har hela tiden utgått från barnens frågor och idéer. Varje vecka får de&nbsp;tänka&nbsp;tillsammans: Vad var roligt? Vad&nbsp;vill vi veta mer?&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Utifrån barnens&nbsp;tankar&nbsp;bestämmer vi vad vi ska arbeta med veckan efter.&nbsp;Vi märker stor skillnad i engagemang när barnen själva får styra, säger&nbsp;Carina&nbsp;Scharffenberg.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Projektet har inte bara handlat om kroppen, utan också om att tillsammans undersöka saker. <br>– Under utforskandet har ett samarbete vuxit fram. Barnen lyssnar uppmärksamt på varandra och utvecklar idéerna tillsammans. Alla blir delaktiga och deras individuella bidrag stärker hela gruppens lärande, säger Najah Alhasan. </p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Det viktigaste är att barnen känner att deras frågor betyder något, att&nbsp;de kan påverka och få svar,&nbsp;säger&nbsp;Carina&nbsp;Scharffenberg.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Arbetet med att undersöka kroppen fortsätter nu genom att mäta kroppsdelar. Då väver vi in matematik också. Och hur var det med hjärtat? Jo, hjärtläkaren svarade att pojkar har lite större hjärtan än flickor, men att de ser precis likadana ut. </p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Två barn lyssnar på hjärtat med ett stetoskop

Barnens frågor om kroppen blev ett helt sjukhusprojekt​ 

<p class="wp-block-paragraph">Alexander Rosenberg undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning i idrott och hälsa på Lundenskolan. Det är ett arbete som kräver mer än bara gammal hederlig pedagogik. Det ställer också krav på närvaro, lyhördhet. Och ibland på att kliva in i leken själv.</p><p class="wp-block-paragraph">– Utmaningarna hos eleverna handlar många gånger om den motoriska biten. Det kan vara svårare med en intellektuell funktionsnedsättning att ta till sig och göra nya saker, berättar Alexander.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Alla vill få lyckas, innerst inne&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Att bara visa räcker inte alltid. Ibland måste man delta på riktigt, vara med i rörelsen, för att eleverna ska vilja följa efter. Rörelseglädje är inte något som alltid funnits där sedan tidigare. För många elever är det något som behöver väckas till liv på elevens egna villkor.</p><p class="wp-block-paragraph">– Kan eleven göra rätt så gör eleven rätt. Alla vill få lyckas, innerst inne. Men för att lyckas behöver vi må bra – känna oss trygga.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är i de stunderna när ett hinder väl överkommits, när något klickar, som Alexander hittar höjdpunkterna i sin vardag. Han kallar dem för guldmoment.</p><h2 class="wp-block-heading">Inspireras av sonen Valter</h2><p class="wp-block-paragraph">Insikten om att rörelseglädjen finns inom oss alla har delvis kommit hemma, i interaktionen med tvåårige sonen Valter. Den energi som ett litet barn bär på helt naturligt är något Alexander känner igen, och något han försöker väcka hos sina elever.</p><p class="wp-block-paragraph">– Den rörelseglädje som Valter besitter finns nog inom oss alla.</p><p class="wp-block-paragraph">Föräldraskapet har också förändrat Alexander som person. Han beskriver sig själv som mer känslosam nu, och längtar oftare hem till familjen. En annan viktig person i hans liv är lillebror Jesper – ett par centimeter kortare, men desto viktigare för att hålla Alexander jordad. Brödernas barn leker ofta ihop.</p><p class="wp-block-paragraph">I den här upplagan av En på tiotusen möter vi stora känslor, starkt engagemang – och en lärare som tål att ge sig in i leken själv.</p>

Alexander vill locka till rörelseglädje

<p class="wp-block-paragraph">Jag är lärare och lär de andra att leta efter rymdmonster, säger ett barn som leker i ”rymdrummet” med barnens egengjorda rymdraket.</p><p class="wp-block-paragraph">Avdelning Bullerbyn på förskolan Redegatan 15 arbetar den här terminen med tema rymden och naturkunskap.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har lärt oss om solsystemet och alla planeter. Barnen lever sig in i allt – hittar de något rött är det planeten mars. De ritar, leker och skriver ord om rymden, säger Ramona Nordberg, förskollärare.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="583" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000.jpg" alt="porträttbild på två personer" class="wp-image-149882" style="aspect-ratio:1.715313401123084;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000-768x448.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000-520x303.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000-730x426.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Från vänster: Johanna Bernvid, förskollärare och Ramona Nordberg, förskollärare. Foto: Petter Trens </figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Resor inspirerande till att utforska rymden</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Förra terminen lärde sig barnen om olika länder och blev inspirerade att resa vidare ut i rymden. Vid en samling fick barnen berätta vad de visste om rymden, sen åkte de äldsta till Slottsskogsobservatoriet för att få mer kunskap och inspiration.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Barnen fotade och fick sedan visa och berätta om besöket för sina kamrater, vilket ökade allas intresse. Barnen ställer många frågor om rymden både här och hemma, säger Ramona Nordberg.</p><p class="wp-block-paragraph">Barnens frågor styr – svarta hål har varit det mest intressanta. För att illustrera hur ett svart hål fungerar tog pedagogerna en dammsugare, satte på en svart strut, la ut pappersbitar och ärtor som illustrerade meteoriter och rymdskrot, som sedan sögs det in i det svarta hålet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="608" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149884" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000-768x467.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000-520x316.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000-730x444.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi skapar, googlar, försöker göra kopplingar, till exempel när vi är ute i skogen. Vi trodde det skulle vara svårt eftersom det är ett komplicerat ämne, men det går bra att ta det på barnens nivå, säger Ramona Nordberg och fortsätter:&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Barnen har blivit mer intresserade av faktaböcker och kallar sig själva för forskare. Även de lite yngre barnen hänger med.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Leken leder undervisningen&nbsp;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Pedagogerna arbetar med lekresponsiv undervisning vilket betyder att de är närvarande i barnens lek, stöttar och vägleder.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="560" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000.jpg" alt="Sex styken målade badbollar hänger i snören från taket" class="wp-image-149885" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000-730x409.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi planerar ofta en ingång för en lek, sen är vi med och ger respons på barnens kunskaper, hjälper dem komma vidare via samspel, turtagning eller ny kunskap, säger Ramona Nordberg, och fortsätter:</p><p class="wp-block-paragraph">– Det uppstår många spontana lärsituationer där vi tar fasta på barnens frågor och engagemang. I samspelet prövar de sina tankar, delar erfarenheter och utvecklar sitt språk och tänkande. Huvudsyftet är inte att barnen ska lära sig fakta, utan mer hur man tar reda på saker och att uppmuntra nyfikenhet och lärande.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="600" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000.jpg" alt="Grönmålad kartong i form av en raket" class="wp-image-149886" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000-768x461.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000-520x312.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000-730x438.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">&#8221;Vi lyfter det barnen är intresserade av. De ville bygga en rymdraket och då gjorde vi det&#8221;. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En raket målad på ett fönster och tre faktaböcker

Lek, frågor och kreativt skapande lär barnen om rymden​

<p class="wp-block-paragraph">– Det är jättekul och givande att jobba i skola. Man känner att man bidrar. Innan hade jag ingen aning om vad jag ville göra i framtiden. Men nu funderar jag på att jobba i skolan, säger Febe Halvardsson, 18 år.</p><p class="wp-block-paragraph">Hösten 2025 startade ”Jobb för unga” inom Göteborgs Stad. Det är en satsning som ger unga möjlighet att arbeta i någon av stadens förvaltningar under fyra månader genom statliga medel. Syftet är att ge ungdomarna arbetslivserfarenhet och öka motivationen att studera vidare – exempelvis på komvux. Efter positiva resultat har Jobb för unga gått från att vara en tidsbegränsad satsning till att nu fortsätta som en långsiktig insats.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ungdomarna gör skillnad på skolan</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Febe Halvardsson har under våren arbetat i Gamlestadsskolans skolcafé och fritidshem. Hon berättar att jobbet känns meningsfullt:</p><p class="wp-block-paragraph">– Det känns kul och viktigt att bygga relationer till eleverna. Det är viktigt att de kan komma hit och känna sig trygga.</p><p class="wp-block-paragraph">Skolans biträdande rektor berättar att satsningen bidrar till att det finns fler vuxna att vända sig till på Gamlestadsskolan, vilket skapar en tryggare vardag:</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har fått in ett gäng riktigt bra unga vuxna som är ansvarstagande, engagerade och nyfikna. Ungdomarna har bland annat gjort stor skillnad vid rasterna, där de har dragit i gång aktiviteter och skapat mer meningsfullhet. Det har lett till mer glädje, färre konflikter och en lugnare skolmiljö, säger David Geiser Mellkvist.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="558" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000.jpg" alt="Tre personer står på en skolgård" class="wp-image-149834" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000-768x429.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000-520x290.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000-730x407.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ungdomarna Febe Halvardsson och Johannes Holm tillsammans med Gamlestadsskolans biträdande rektor David Geiser Mellkvist. Foto: Ida Johansson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Arbete som väcker motivation</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Johannes Holm, 18 år, jobbar också på Gamlestadsskolan och hjälper till vid lektioner och raster.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jobbet handlar om att se till att eleverna mår bra och att de får saker gjort.</p><p class="wp-block-paragraph">Även om han fortfarande är osäker på vad han vill göra i framtiden säger han att jobbet gjort att han känner sig mer motiverad att arbeta.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stöd som får unga att växa</strong></h2><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="934" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-149835" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800-257x300.jpg 257w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800-768x897.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800-250x292.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800-520x607.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800-730x852.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Filip Hellgren, arbetsmarknadskonsulent på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Foto: Fredrika Perunovic Eriksson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Under de fyra månader som ungdomarna arbetar på Gamlestadsskolan får de kontinuerlig stöd från förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Filip Hellgren, arbetsmarknadskonsulent berättar att satsningen är uppskattad från många håll men att den största vinsten är ungdomarnas utveckling:</p><p class="wp-block-paragraph">– Ungdomar har ofta haft utmaningar under gymnasietiden och får nu möjlighet att ta ansvar, bli betrodda och växa som människor på ett sätt som annars är svårt utan en sysselsättning.</p><p class="wp-block-paragraph">Charlotta Axell Göransson, biträdande rektor på Gamlestadsskolan, håller med:<br><br>– Flera av ungdomarna har kanske inte haft en helt rak skolbakgrund, så det här blir lite som en revansch i skolan.</p><p class="wp-block-paragraph">Förutom arbetslivserfarenhet får ungdomarna även stöd av studie- och yrkesvägledare för att komma vidare i sina studier och få en färdigställd gymnasieexamen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Jobb för unga</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">För att motverka ungdomsarbetslösheten i Sverige avsatte regeringen förra året 250 miljoner kronor till kommunala arbetsmarknadsenheter. Inom Göteborgs Stad är det förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning (Arbvux) som ansvarar för satsningen som efter positiva resultat nu är en långsiktig insats.</p><p class="wp-block-paragraph">Genom satsningen får unga möjlighet att arbeta i någon av stadens förvaltningar under fyra månader. Syftet är att ge deltagarna värdefull arbetslivserfarenhet, stärka deras CV och öka motivationen att studera vidare – exempelvis inom komvux.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk</strong>: <strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2015621154826477" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Gamlestadsskolan F-9</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Unga får jobb och Gamlestadsskolan blir tryggare

<p class="wp-block-paragraph">– Det känns fantastiskt roligt! Vi firar genom att uppmärksamma priset under skolavslutningen och genom att hylla alla våra fantastiska UF-lärare. Självklart blir det fika!</p><h2 class="wp-block-heading">Hur har ni blivit så bra på UF?</h2><p class="wp-block-paragraph">– Vi har fantastiska lärare och ett gott rektorsteam som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. På ekonomiprogrammet har vi jobbat med UF sedan starten, men de senaste åren har vi börjat introducera UF på samtliga våra program. Vi arbetar för att alla som vill starta UF-företag ska få göra det.</p><h2 class="wp-block-heading">Vad för slags företag väljer era elever att starta?</h2><p class="wp-block-paragraph">– Det är väldigt olika, allt från olika tjänsteföretag till att sälja rena produkter.</p><h2 class="wp-block-heading">Vad lär sig eleverna på att driva UF-företag? </h2><p class="wp-block-paragraph">– Förutom budget, bokföring och affärsplaner så får de utveckla en entreprenöriell inställning – förmågan att se möjligheter istället för problem och att våga ta initiativ. De får också känna på vad det innebär att bära det fulla ansvaret för en verksamhet, eftersom de både ska starta, driva och avveckla sitt företag. Och genom att driva ett företag tillsammans med andra lär de sig att delegera ansvar, lösa interna konflikter och ta gemensamma beslut under tidspress.</p><p class="wp-block-paragraph">– UF-företagande innebär också mycket personlig utveckling för eleverna i och med att de ofta tvingas kliva utanför sin komfortzon när de ska pitcha sina idéer för jurys och sälja sina produkter till kunder. Deras sjävförtroende ökar när de märker att de kan.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Ung företagsamhet &#8211; UF </h3><ul class="wp-block-list"><li>En möjlighet för ungdomar att utveckla entreprenöriella förmågor som att samarbeta, ta ansvar och lösa problem</li><li>Konceptet har funnits sedan 1980</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://ungforetagsamhet.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ung företagsamhet</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/katrinelundsgymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Katrinelundsgymnasiet</a><br></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Tre par händer som håller upp ett orange diplom

Katrinelundsgymnasiet är årets UF-skola

<p class="wp-block-paragraph">På yrkes-SM kommer Sveriges yrkesskickligaste ungdomar att göra upp om SM-titlarna inom en mängd olika yrken, till exempel måleri, träarbete, plattsättning, it-teknik, automationsteknik, frisör, undersköterska, fordonslackering.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;En upplevelse man aldrig kommer glömma&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Filip och Isac från bygg- och anläggningsprogrammet på Bräckegymnasiet tävlar i trädgårdsanläggning.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="788" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000.jpg" alt="En person i gula arbetskläder och handskar jjobbar med jord och gräs" class="wp-image-149798" style="aspect-ratio:1.2690545699528408;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000-300x236.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000-768x605.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000-250x197.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000-520x410.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000-730x575.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Det är en upplevelse inte så många får vara med om, säger Filip om yrkes-SM. Foto: privat</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi har förberett oss genom att träna i skolan på olika moment och precis innan SM ska vi göra en stor uppgift med alla momenten. Det jag ser fram emot mest är nog att det blir en upplevelse man aldrig kommer glömma och som inte många får vara med om. Det som är roligast med mitt program är att det är så mycket praktik, säger Filip.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag ser väldigt mycket fram emot att träffa nya människor och skapa minnen med Filip samt att det kommer bli en upplevelse. Det roligaste är nog att man får röra på sig när man jobbar, man har det roligt på lektionerna och på APL (praktik), säger Isac.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1015" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800.jpg" alt="En person i gula reflexkläder håller en spade och gräver i sand" class="wp-image-149799" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800-236x300.jpg 236w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800-768x974.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800-250x317.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800-520x660.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800-730x926.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Isac gillar att man får röra på sig på lektionerna när man läser till anläggare. Foto: privat</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gillar blandningen mellan praktik och teori</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Oliver från vvs- och fastighetsprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium tävlar i ventilationsmontering.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag fortsätter att nöta de praktiska momenten ute på praktiken så att jag är så väl förberedd som möjligt inför SM.&nbsp; Jag ser fram emot möjligheten att få visa upp den kunskapen jag lärt mig under de senaste åren på gymnasiet och ute på praktiken.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag gillar att det är en blandning med det praktiska och teoretiska. På min inriktning som är ventilation har vi ännu mer praktik än de andra inriktningarna på vvs- och fastighetsprogrammet.</p><p class="wp-block-paragraph">Arvid och Gabriel från Industritekniska programmet på Lindholmens tekniska gymnasium tävlar i processteknik. Det gör även Hampus, som tog studenten från samma program förra året och nu jobbar som industritekniker på ett industriföretag. &nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Ser fram emot att få träffa branschen&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Jag stannar kvar längre på jobbet och diskuterar idéer och tankar med kollegorna och andra kunniga personer. Det är alltid kul att tävla och jag ser fram emot att få träffa branschen och andra tävlande, säger Hampus.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="661" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000.jpg" alt="En person står vid en dator i en industrilokal" class="wp-image-149800" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000-730x483.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hampus tycker att det bästa med industritekniska programmet är jobbmöjligheterna och branschkontakterna man får redan i skolan. Foto: Vanessa Bergendahl</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det bästa med mitt gymnasieprogram var jobbmöjligheterna &#8211; att få jobb direkt efter studenten och tack vare praktikplatserna ett nätverk inom branschen redan när man lämnar skolan.&nbsp; Samt allt vi fått se och vara med om som resan till Portugal till exempel, fortsätter Hampus.</p><p class="wp-block-paragraph">Från Burgården anpassade gymnasieskola kommer två lag &#8211; ett från programmet för hotell, restaurang och bageri, och det andra från programmet för handel och service.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har serverat i vår restaurang i skolan och haft temadukningar. Nu ska vi öva på vårt tema och hur vi ska presentera det. Vi ser mest fram emot själva tävlingen &#8211; det ska bli jätteroligt. Det bästa med vårt program är att det är mycket praktik och att vi får både servera och laga mat, säger Linn och Amir som tävlar i servering.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="605" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000.jpg" alt="Två personer med blåa skjortor och bruna förkläden står vid ett dukat bord" class="wp-image-149801" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Linn och Amir övar genom att servera i skolans restaurang Chess. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Jag åker dit för att vinna&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Jag tänker inte så mycket på att förbereda mig, utan tänker göra så som jag brukar när jag säljer till kunder och vara trevlig och gullig mot domaren. Jag åker dit för att vinna och för att träffa nya personer.&nbsp; Det bästa med mitt program är att vi får vara lärlingar och att lärarna hittar en lösning för allt, säger Valencia som ska tävla i handel och service.</p><p class="wp-block-paragraph">Från Stora Holm anpassade gymnasieskola kommer ett lag från Programmet för fastighet och byggnation.</p><p class="wp-block-paragraph">– De tycker att det ska bli spännande med SM och roligt att åka till Stockholm, säger deras lärare Daniel.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h2 class="wp-block-heading"><strong>Yrkes-SM</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På yrkes-SM kan man titta på tävlingar och uppvisningar, testa yrkesmoment och träffa yrkesproffs. Det är ett bra tillfälle för elever, skolpersonal och arbetssökande att få inspiration och information om yrken och utbildning. Evenemanget arrangeras vartannat år och syftet är att öka kunskapen, statusen och intresset för yrkesutbildningar och olika karriärvägar.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är respektive branschorganisation eller yrkesnämnd som arrangerar uttagningstävlingar, utformar tävlingsuppgifterna och ser till att allt som behövs för tävlingen finns på plats. Medaljörerna har sedan möjlighet att ta en plats i yrkeslandslaget. </p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.yrkessm.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Yrkes-SM</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

En person håller ett metallrör och en tång

Göteborgselever tävlar i yrkes-SM

<p class="wp-block-paragraph">– Det här är ett konkret sätt att knyta forskning närmare skolans vardag och utveckla undervisningen i grundskoleförvaltningen, säger Annika Hellström, avdelningschef utbildning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Forskning mitt i skolvardagen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I årets satsning har två lärare blivit antagna som samverkansdoktorander. Det betyder att de kommer att studera på 50 procent samtidigt som de fortsätter arbeta som lärare på 50 procent.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Beshar-Jamal vill bidra till en mer likvärdig skola</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Beshar-Jamal Al Housaini är en av de två lärare som i år blivit antagna. Till vardags arbetar han på Gärdsåsskolan i nordöstra Göteborg. Det är också där, i mötet med eleverna, som intresset för forskning kring en mer likvärdig skola har växt fram: &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Det som drev mig var en frustration över de växande skillnaderna jag såg i skolvärlden, där elever i socioekonomiskt utsatta områden inte alltid får samma förutsättningar att lyckas, säger Beshar-Jamal.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag hoppas att min forskning kan bidra till en djupare förståelse för hur skolan kan arbeta kompensatoriskt i praktiken och inte bara i teori. Mer specifikt vill jag identifiera framgångsfaktorer i undervisningen i socioekonomiskt utsatta områden, fortsätter han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Idrott och hälsa kan stärka motivation och delaktighet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Beshar-Jamal har jobbat som lärare i idrott och hälsa i tre år på Gärdsåsskolan. Med sin forskning vill han särskilt fokusera på hur ämnet idrott och hälsa kan fungera som en arena för inkludering, hälsa och social utveckling.</p><p class="wp-block-paragraph"><a>– </a>Det är sedan tidigare känt utifrån skolforskning att barn som växer upp i ekonomisk utsatthet ofta har färre möjligheter att delta i idrottsaktiviteter, vilket kan begränsa deras möjligheter till både fysisk utveckling och social gemenskap. Mitt forskningsprojekt tar fasta på dessa utmaningar. Jag vill undersöka hur undervisningen kan utformas för att stärka elevers motivation, delaktighet och framtidstro i socioekonomiskt utsatta miljöer.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kunskap som ska komma eleverna till del</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Målet är att forskningen ska bidra till skolutvecklingen i Göteborg.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag vill förstå och bidra med kunskap om hur vi kan skapa undervisning som stärker elever från socioekonomiskt utsatta områden. Min ambition är att resultaten ska kunna användas i det systematiska kvalitetsarbetet och i lärares kompetensutveckling. På sikt handlar det om att bidra till en mer likvärdig skola där elever, oavsett bakgrund får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, i linje med skolans uppdrag.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Samverkansdoktorander i grundskoleförvaltningen</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Lärare och skolledare inom grundskoleförvaltningen har i år fått möjlighet att söka tjänster som samverkansdoktorand.</li><li>Som samverkansdoktorand studerar medarbetarna på 50 procent, samtidigt som de fortsätter att arbeta i verksamheten. Utbildningen sker i nära samarbete mellan förvaltningen och universitetet och leder till antingen licentiatexamen eller doktorsexamen.</li><li>Anställning och lön behålls under hela studietiden.</li><li>Forskningen ska bidra till skolutveckling och stärka skolans vetenskapliga grund.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk</strong>: <a href="https://www.gu.se/culf/forskarskolan-cul/ansokan-till-forskarskolan-cul" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: CULF: Ansökan till forskarskolan</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Lärare i grundskolan kan kombinera jobbet med forskarsstudier

<p class="wp-block-paragraph">– Vi vill skicka ett stort grattis till Göteborg! Skoljoggen får barn att känna rörelseglädje genom att springa, lunka, rulla eller gå och det är fantastiskt att Göteborg lyckats engagera en så stor andel av kommunens barn och unga, säger Elin Nordmark, generalsekreterare för Svenska Skolidrottsförbundet.</p><p class="wp-block-paragraph">Med utmärkelsen Årets Skoljoggen-kommun vill Skolidrottsförbundet hylla alla de kommuner och skolor som deltar i Skoljoggen. Mätningen baseras på hur många barn i varje kommun som deltar i relation till kommunens storlek. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bakgrunden – många barn rör sig för lite</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Rapporter från bland annat Folkhälsomyndigheten visar att barn och unga i Sverige rör sig för lite i vardagen. Med Skoljoggen vill Skolidrottsförbundet få fler barn att röra sig.</p><p class="wp-block-paragraph">Skoljoggen har arrangerats sedan 1980‑talet och i Göteborg är det många skolor som deltar varje år. Bland annat Lillebyskolan, där 480 elever förra året deltog och sammanlagt sprang 2 000 kilometer.</p><p class="wp-block-paragraph">–&nbsp;Skoljoggen är en uppskattad elevaktivitet där rörelseglädje och kondition står i fokus. Vi springer Skoljoggen varje år och har ett varv på 1,1 km som eleverna får springa så mycket de orkar, säger Sergej Miltchakov, idrottslärare.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rörelseglädje och gemenskap</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En annan skola som arrangerat Skoljoggen i många år är Johannebergsskolan.</p><p class="wp-block-paragraph">-I första hand ser vi Skoljoggen som ett sätt att motivera eleverna till rörelseglädje. Eleverna brukar se det som en upplevelse att vara i naturen och motiveras till att röra på sig tillsammans med sina kamrater, säger Heini Suomela, biträdande rektor på Johannebergsskolan Estetiska F-6.</p><p class="wp-block-paragraph">Heini Suomela berättar också att Skoljoggen samlar in pengar till olika välgörenhetsorganisationer och att eleverna upplever en glädje i att få möjlighet att bidra till ett viktigt ändamål.</p><p class="wp-block-paragraph">Årets förmånstagare är den ideella organisationen AjaBajaCancer, som stöttar familjer som lever med barncancer genom ekonomiskt, psykologiskt och socialt stöd</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så går Skoljoggen till</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Årets officiella datum för Skoljoggen är den 17 september, men skolor väljer själva när de arrangerar sitt lopp. Anmälan är öppen på Skolidrottsförbundets hemsida.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://skoljoggen.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Svenska skolidrottsförbundet: Skoljoggen</a></p></div>

Göteborgselever bäst i landet på Skoljoggen

<p class="wp-block-paragraph">Barn och unga med problematisk skolfrånvaro blir allt fler. Ofta finns en kombination av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med stöd av folkhälsomedel – kommunala medel som används för insatser som stärker invånarnas hälsa och välmående – ville bibliotekarierna skapa en trygg och meningsfull aktivitet för den här gruppen.</p><p class="wp-block-paragraph">Efter en tids sökande efter deltagare kom vändningen hösten 2025, när en specialpedagog kontaktade Frölunda bibliotek för ett studiebesök med elever i åldern 12–15 år, alla med omfattande skolfrånvaro och dubbla diagnoser. Bibliotekarien Linnéa Martinsson föreslog att gruppen skulle prova delad läsning, vilket blev en fullträff.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Läsning utan krav</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Upplägget är enkelt: högläsning, paus, samtal – helt utan krav på prestation. En av bibliotekarierna är läsledare och läser högt för gruppen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Ungdomarna har inte bara klarat jätteklivet att ta sig från hemmet till biblioteket, de har även klarat av en timmes läsning med diskussion. Detta har stärkt deras självkänsla enormt mycket, säger bibliotekarie Axel Anfält som tillsammans med kollegan Linnéa Martinsson har organiserat träffarna. Båda är utbildade läsledare.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En miljö som skiljer sig från skolan</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Träffarna hålls i ett lugnt och tydligt avgränsat rum. Tiden är förutsägbar och stressleksaker finns till hands. Allt är gjort för att skapa trygghet och bryta med skolmiljöer som många förknippar med stress.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi påminner om varje gång att ingen behöver känna press att säga något, att man inte är passiv bara för att man väljer att inte prata. Vi vet att det kan pågå mycket på insidan som andra inte ser, säger Linnéa Martinsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Fokus ligger på litteraturen och läsupplevelsen man delar tillsammans.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kan ta emot fler grupper</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Gruppen ses nu varannan vecka så länge deltagarna vill fortsätta. Flera bibliotekarier är utbildade läsledare och biblioteken har möjlighet att ta emot fler grupper framöver.</p><p class="wp-block-paragraph">– Delad läsning är värt att kämpa för! Det tog lång tid att hitta deltagare som vågade utmana sig själva och komma till biblioteket för att prova, men när det väl lossnade så kom de tillbaka gång efter gång och bad&nbsp;själva att vi skulle fortsätta, säger Linnéa Martinsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Delad läsning  &#8211; Shared reading</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Är en metod där man läser skönlitteratur högt i en liten grupp och samtalar om texten</p><p class="wp-block-paragraph">Metoden har forskningsstöd och används bland annat inom bibliotek, vård och socialt arbete<br><br><strong>Kärnan är:</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>högläsning i grupp</li><li>frivilliga samtal</li><li>inga krav på prestation eller förberedelser</li></ul><p class="wp-block-paragraph">Syftet är att skapa gemenskap, väcka tankar och känslor och göra litteratur tillgänglig för fler.<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar: </strong></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/frolunda-bibliotek">Göteborgs Stad: Frölunda bibliotek</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hogsbo-bibliotek" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Högsbo bibliotek</a></p></div>

Delad läsning ger unga med skolfrånvaro ny gemenskap

<p class="wp-block-paragraph">– Poängsystemet hade en tydligt positiv effekt. Många elever provade till exempel nya grönsaker vid lunchen och valde bort skärm en hel dag, säger Susanne Yasin Elahi, skolsköterska på Långemosseskolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Dagliga utmaningar motiverade eleverna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Målet med hälsoveckan var att öka elevernas medvetenhet kring hälsa.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill få fler att röra på sig, göra bra val och må bra. För att uppmuntra eleverna till hälsosamma val jobbade vi med dagliga utmaningar, säger Susanne Yasin Elahi.</p><p class="wp-block-paragraph">Utmaningarna handlade om allt från skärmfria dagar till olika fysiska aktiviteter på rasterna – som squats och hopp. Och varje aktivitet gav poäng till klassen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Varje morgon sattes affischer upp runt om i skolan med dagens utmaning. Personalen såg ett tydligt engagemang hos eleverna som med förväntan letade upp affischerna varje morgon, säger Susanne Yasin Elahi.</p><p class="wp-block-paragraph">Vid slutet av skoldagen räknade varje klass ihop sina poäng.</p><p class="wp-block-paragraph">Veckan avslutades med prisutdelning och diplom till klass 1 A som samlade ihop flest poäng.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ny hälsovecka redan i maj</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När hälsoveckan var över ville många elever fortsätta med utmaningar. Skolan kommer därför att ordna en ny hälsovecka redan i maj.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Veckans utmaningar</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Måndag: Testa och äta olika grönsaker i matsalen<br>Tisdag: Samla hopp under den korta rasten<br>Onsdag: Ha en helt skärmfri dag<br>Torsdag: Samla vänliga handlingar<br>Fredag: Samla squats (benböj) under den korta rasten</p><p class="wp-block-paragraph">Övriga aktiviteter under veckan:<br>• Hälsoveckan inleddes och avslutades med ett gemensamt rörelsepass med fokus på rörelseglädje och gemenskap.<br>• Samtliga idrottslektioner hade extra fokus på hälsa och välmående<br>• Genom skolans digitala plattformar involverades även vårdnadshavarna, vilket stärkte det gemensamma arbetet med hälsa även utanför skolan<br></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/langmosseskolan">Långmosseskolan F-3 med anpassad grundskola 1-3 &#8211; Göteborgs Stad</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Bild på elev som tar grönsaker i bamba.

Långmosseskolans kreativa grepp ska stärka elevers hälsa

<p class="wp-block-paragraph">Helhetsomdömet i årets förskoleenkät har ökat från förra årets 4,28 till 4,4 av 5. Barnens trygghet och trivsel får högst betyg men också att förskolan uppmuntrar till lek, utveckling och lärande.</p><p class="wp-block-paragraph">&#8211; Det är glädjande att vårdnadshavare generellt är mer nöjda med förskolan. Inte minst att barnen trivs och känner sig trygga. Det är ett fint kvitto till alla som arbetar på våra förskolor och till hela vår organisation. Nu arbetar vi vidare med de delar som behöver fortsätta att utvecklas, säger Eva Berg, chef för avdelning förskola på förskoleförvaltningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://enkater.goteborg.se/ListEnkater.aspx?kat=2026%5cBARN__F%c3%96RSKOLA" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads enkäter: Förskoleenkät 2026</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>53 procent svarade på enkäten</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I förskoleenkäten svarar vårdnadshavarna på frågor om bland annat hur de uppfattar förskolans uppdrag, hur förskolan bidrar till lärande och utveckling och om samarbetet med hem och familj. De får också ge ett helhetsomdöme på förskolan.</p><p class="wp-block-paragraph">Svarsfrekvensen på 52 procent är en ökning jämfört med tidigare år då 48 procent av vårdnadshavarna svarade på enkäten.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Förskoleenkäten skickas till vårdnadshavare till barn inom förskola och pedagogisk omsorg vars barn har fyllt två år. Den finns på flera språk och genomförs i samarbete med Göteborgsregionen.</p>

Illustration med två vuxna personer och fyra barn som håller varandra i handen

Vårdnadshavare mest nöjda med trygghet och trivsel

<p class="wp-block-paragraph">– Vi började med projektet för ungefär ett år sedan och ville göra en riktigt stor utställning med så många estetelever som möjligt. Politiken har dragit ner på den estetiska verksamheten som alla elever tidigare hade på gymnasiet och Schillerska är en av få skolor som har ett estetiskt program med så många elever. Därför är det viktigt att de får synas och att kulturen får fortsätta att ta plats.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-149552" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Malin Lövgren Caballero är bildlärare på estetiska programmet på Schillerska gymnasiet och initiativtagare till utställningen Feber.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur blev utställningen verklighet?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Jag kontaktade olika ställen i Göteborg och fick napp på stadsbiblioteket som var intresserade av att ta emot utställningen. Tillsammans med eleverna började vi ta fram ett tema. Vi ställde frågor till dem om vad de tycker är viktigt, vad de vill berätta och vad de vill förändra. I svaren fanns bland annat samhällskritik, kärlek, hur det är att vara ung i dag och ofta feberdrömmar, så vi landade i temat Feber.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="961" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800.jpg" alt="En person står framför ett fotokollage" class="wp-image-149554" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800-250x300.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800-768x923.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800-520x625.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800-730x877.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ett av verken som ställs ut är Hjälp mej av Bella Lundblad Melin. Hon har gjort en docka som föreställer henne själv och ett fotokollage. Foto: Malin Lövgren Caballero</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur har eleverna tolkat det?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Det är väldigt olika. Det kan vara feber som ren sjukdom, psykisk ohälsa, kärlek, eufori, feber i samhället eller i världen. Det är mycket som är inåtblickande, men också sådant som är inriktat på politik. Det är flera som går in på det surrealistiska och drömmiga.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur har eleverna jobbat med sina verk?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– De fick komma på en idé på temat och har sedan arbetat självständigt med sitt projekt. Kravet var att man skulle arbeta med minst två medier – så det är blandningar av allt från teckning, måleri och kollage till lera och skulptur. Tillsammans har vi också haft ett separat måleriprojekt där vi har satt ihop olika målningar på närbilder av hud.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="585" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149553" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000-768x449.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000-520x304.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000-730x427.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Skin visas på utställningen och har varit ett sidoprojekt där flera elever har varit involverade. Malin Lövgren Caballero</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför ska man besöka utställningen?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Den bjuder verkligen in till intressanta samtal och kan ses av alla åldrar. Varje verk har en titel, men den är inte övertydlig och betraktaren får fundera lite själv. På vernissagen såg vi att det blev många spännande samtal och diskussioner.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Schillerska gymnasiets utställning på stadsbiblioteket</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">115 elever i årskurs 2 och 3 från estetiska programmet Bild och form ställer ut ett verk var</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Var:</strong> I stadsbibliotekets utställningshall</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>När:</strong> Pågår fram till och med 28 april och har öppet måndag–fredag, klockan 8–20 samt lördag–söndag, klockan 10–18</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?searchTerm=feber" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Stadsbibliotekets kalendarium – utställningen Feber</a><br></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Personer tittar på målningar i en utställningslokal

Stor Schillerskautställning på stadsbiblioteket 

<p class="wp-block-paragraph">Sedan något år har MTG ett utbyte genom Erasmus+ med en skola i Cavaillon i Frankrike. Utbytet innebär bland annat att sju elever från inriktningarna personvagn, lastvagn, lackering och transport fick göra praktik i Cavallion några veckor. Men även lärarna får ta del av utbytet.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Jag har haft massor med intressanta samtal&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">– Jag är yrkeslärare inom personbilsinriktningen och mitt uppdrag under resan har varit att jobbskugga min franska kollega Yannick som är yrkeslärare på lastvagnsinriktningen. Jag har främst tittat på hur de arbetar med att integrera yrkesämnen och vanliga skolämnen men också hur de arbetar med elevernas praktik och kunskapsutveckling under utbildningen, berättar Per-Martin Blom.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har även kikat lite på hur utbildningen organiseras både övergripande och på lektionsnivå. Jag har varit med på lektioner, på praktikplatser, träffat chefer och handledare och haft massor av intressanta samtal med Yannick och hans kollegor på skolan, fortsätter han.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="636" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000-768x488.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000-730x464.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Per-Martin Blom tillsammans med franska och svenska elever. Foto: Yannick Gazel</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Jonathan som läser till personbilsmekaniker ville se den franska bilbranschen med olika bilar och arbetssätt. Men också Frankrike och Provence.&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag är nyfiken på andra kulturer och hur det fungerar i andra länder, säger han. &nbsp;Det finns bra människor överallt. Många är intresserade av oss och vi har fått massor av hjälp av människor med allt från mat- till restips. De franska eleverna har varit väldigt trevliga och hjälpsamma, och de som varit på utbyte i Sverige var väldigt förstående eftersom de varit i samma situation, berättar Jonathan.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Har varit väldigt lärorikt&#8221;</h2><p class="wp-block-paragraph">Den franska och svenska utbildningen är ganska lika med liknande mål, förhållningssätt och utmaningar. Men på grund av olika förutsättningar skiljer sig tillvägagångssätten.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det har varit väldigt lärorikt att se hur andra tacklat liknande utmaningar och hittat andra vägar än man själv. Man fastnar gärna i att ens eget sätt är det ”rätta” men ser man då andra lösa samma problem på andra sätt så omvärderar man sina sanningar, berättar Per-Martin.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="709" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000.jpg" alt="En person slipar lacken på en bil med slipmaskin" class="wp-image-149534" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000-300x213.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000-768x545.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000-520x369.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000-730x518.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jill praktiserade som lackerare på Citroën. Foto: Peter Ovner</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">I verkstäderna kan det också skilja en del, upptäckte Jill.</p><p class="wp-block-paragraph">– I Frankrike var plåt- och lackering samma avdelning, och i Sverige är det mer uppdelat. Därför fick jag göra mer på praktiken här än vad jag har fått göra i Sverige &#8211; både lackera och blanda färg. Arbetsmiljön är bättre på svenska verkstäder, och jag har lärt mig hur viktigt det är med just arbetsmiljö och rätt arbetsredskap, berättar hon.</p><p class="wp-block-paragraph">Att som 18-åring resa utomlands för att göra praktik på en bilverkstad är inte det lättaste med tanke på språkbarriärer och sociala och kulturella skillnader. &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Eleverna har imponerat stort på mig. De har integrerats så väl i sin tillvaro här. De fungerar väl i sina yrkesroller och deras yrkeskunskaper håller måttet även utanför vår skola och utbildning, säger Per-Martin.</p>

En person står vid en upphissad bil i en verkstad

Fordonselever på praktik i Cavaillon i Frankrike

<p class="wp-block-paragraph">– Den största vinsten ser vi i elevernas sociala utveckling. Grundskolans elever har blivit mer empatiska och fått större förståelse för olikheter. Elever i anpassad grundskola känner sig tryggare i större sammanhang och blir mer självständiga. I båda grupperna ser vi hur den sociala kompetensen växer, säger Eva Demka, biträdande rektor.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="634" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000.jpg" alt="Två barn sitter vid ett bord och en lärare står bredvid" class="wp-image-149480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000-300x190.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000-768x487.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000-520x330.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000-730x463.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En stor fördel med ett gemensamt fritids är fler vuxna som skapar ökad trygghet och bättre möjligheter att möta elevernas behov. Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Men när verksamheten startade mötte personalen flera svårigheter. I början förekom det glåpord och elever i anpassad grundskolan som blev retade. Idag händer det nästan aldrig. Nyckeln har varit att ge eleverna kunskap och chans att ställa frågor.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi besökte klasser och gav information till grundskoleelever om vad anpassad grundskola är. Eleverna fick ställa alla sina frågor och efter det blev acceptansen något helt annat. Det hjälpte jättemycket, säger Adam Ben Sassi, idrottslärare och lärare i fritidshem. &nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="732" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800.jpg" alt="Två personer sitter vid en dator" class="wp-image-149481" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800-300x220.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800-768x562.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800-250x183.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800-520x381.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800-730x534.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Lisa Rödström och Eva Demka, båda biträdande rektorer, berättar att samplanering där personal från de olika skolformerna träffas är avgörande. Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Ajla Ahmadyan, som också arbetar som lärare i fritidshem, berättar att hon sett otroligt fina vänskaper växa fram mellan elever som de inte trodde skulle hitta varandra från början:</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är fantastiskt att se.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Så hittar skolan sätt att möta varje elev</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Personalen på Svartedalsskolan beskriver sitt arbete med stolthet – men ger också en tydlig bild av de utmaningar som finns:</p><p class="wp-block-paragraph">– Vår största utmaning är att anpassa aktiviteter så att de fungerar för alla elever. Det har varit tufft, men vi har kommit långt genom att vi lärare ses och samplanerar varje fredag. Då pratar vi om hur vi kan göra varje aktivitet meningsfull för både grupp och individ. Bland annat har vi märkt att idrott och skapande är något som passar många elever, säger Adam Ben Sassi.</p><p class="wp-block-paragraph">Skolan arbetar med flera nivåer av anpassningar:</p><p class="wp-block-paragraph">– Om vi har idrott gör vi till exempel olika hinderbanor med varierande svårighetsgrad. Någon elev behöver hålla en vuxen i handen, medan en annan klarar banan själv, säger Ajla Ahmadyan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett starkare kollegium</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En stor fördel med det gemensamma fritidshemmet är att fler vuxna kan hjälpas åt och stötta varandra. Arbetssättet gör öppning och stängning tryggare och skapar stabilitet när personal behöver täcka upp.</p><p class="wp-block-paragraph">-Genom att arbeta tillsammans får vi en större förståelse för varandras uppdrag och kan lära av varandra. Vi jobbar hela tiden med förtroendefulla relationer och lågaffektivt bemötande. Relationer är allt i våra verksamheter, säger Adam Ben Sassi</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En idé som växte till något större</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Satsningen började för omkring tio år sedan, när rektorn Eva Demka arbetade som förstelärare på skolan.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag såg elever som behövde fler kompisar och fler möjligheter att utvecklas socialt. Jag ställde mig frågan: Varför ska vi ha olika verksamheter när vi är en och samma skola? Ett gemensamt fritidshem speglar det samhälle vi lever i – vi lever inte i separata världar, säger hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/svartedalsskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Svartedalsskolan 4-9 </a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Gemensamt fritids skapar oväntad vänskap

<p class="wp-block-paragraph">Prao har länge varit det självklara sättet för grundskoleelever att få en glimt av arbetslivet. Men nu introduceras ett nytt koncept som tar en annan väg: studiemotiverande arbetslivsorientering, förkortat sao.</p><p class="wp-block-paragraph">Istället för en kort praktikperiod erbjuds eleverna en anställning, två timmar per skolvecka under ett helt läsår. Det nya konceptet ger eleverna kompetensutveckling för arbetslivet, arbetslivserfarenhet, ökad studiemotivation, framtidstro och ett utökat nätverk på arbetsmarknaden istället för enbart en inblick i arbetslivet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Så kan du bidra</h3><p class="wp-block-paragraph">Har din arbetsplats kanske en plats att fylla för en elev som ska ta sina första steg på arbetsmarknaden?</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Anmäl er här:</strong><br>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/starta-driva-och-etablera-foretag/hallbart-foretagande/plattform-for-social-hallbarhet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Plattform för social hållbarhet</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Jobben kan finnas hos både privata och kommunala arbetsgivare och ska vara meningsfulla och utvecklande – men behöver inte alltid vara enkla eller roliga. Arbetsmiljön regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter för minderåriga, och varje arbetsplats dokumenteras i en mall till skolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det ärvda utanförskapet ska brytas</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">– Sao kan bidra till att öka elevernas motivation och engagemang för studierna, eftersom de kan se en tydlig koppling mellan skolarbetet och deras framtida mål. Det kan också hjälpa eleverna att utveckla en bättre förståelse för sig själva och sina egna styrkor och svagheter, vilket kan leda till bättre val av utbildning och yrke, säger Viktoria Esko, verksamhetsutvecklare på grundskoleförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="533" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800.jpg" alt="Två personer vid ett bord med papper och penna i handen" class="wp-image-149442" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Avtalet signerades av Maria Andersson, direktör vid grundskoleförvaltningen och Lars Durfelt, direktör för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Foto: Ida Johansson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Tanken är att ge unga ett första långvarigt jobb i ett sammanhang där de redan befinner sig – skolan. Satsningen riktar främst in sig på skolor där det finns ett behov av att förstärka studiemotivationen, men ger eleverna också kontaktnät och en djupare förståelse för arbetslivet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="533" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800.jpg" alt="Evin Cetin intervjuas av  en reporter från Sveriges television" class="wp-image-149444" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Evin Celka, grundare av sao-jobb, intervjuas av Svt. Foto: Ida Johansson</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Styrkan i de här jobben handlar om att bryta det ärvda utanförskapet. Det handlar om att vidga barnen och ungdomarnas framtidsperspektiv, Säger Evin Celka, grundare av sao-jobb</p><p class="wp-block-paragraph">Varje anställning avslutas med ett skriftligt intyg som eleven kan använda vid framtida jobbsökande. Jobben utvärderas löpande utifrån elevernas perspektiv.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Två skolor först ut</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I förra veckan tog sao ett konkret steg framåt när ett officiellt avtal undertecknades på Nytorpsskolan mellan Göteborgs stad och Nästa generation Sverige – en ideell organisation som syftar till att minska utanförskapet för unga i socioekonomiskt utsatta områden genom&nbsp;just sao-jobb. </p><p class="wp-block-paragraph">Pilotprojektet inleds med 95 elever i årskurs 8 från Nytorpsskolan och Gamlestadsskolan som är de första skolorna i Göteborg att införa modellen. Deras erfarenheter väntas bli vägledande för hur sao kan skalas upp och nå fler elever i Göteborg.</p>

Riktiga jobb ersätter prao på två skolor

<p class="wp-block-paragraph">Årets festival börjar på fredag den 17 april och första helgen är öppen för alla, sen fortsätter festivalen med skolprogram fram till 29 april. Totalt finns det mer än 300 programpunkter och över 1 000 timmar vetenskap. &nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading">&nbsp;Temat i år är Sanning&nbsp;&amp;&nbsp;konsekvens&nbsp;&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">– I en tid när det pågår en kamp mellan fakta och fiktion, känns det extra angeläget att skapa möten mellan vetenskapen och allmänheten. Vi tar oss an årets tema från flera perspektiv, bland annat desinformation och dess hot mot demokratin, berättar Jenny Hultén, programansvarig och konstnärlig ledare för festivalen.</p><h2 class="wp-block-heading">Festival på stan och på puben</h2><p class="wp-block-paragraph">En stor del av festivalens programpunkter anordnas i Nordstan, men också på Stadsbiblioteket och andra platser runt om i Göteborg. I år blir det &nbsp;quiz&nbsp;och forskarsamtal under namnet “Pint&nbsp;of&nbsp;Science” på en pub på Tredje Långgatan.&nbsp;<br>–&nbsp;Vetenskap kan vara både tankeväckande och underhållande. Vi vill visa att forskning inte bara hör hemma i laboratorier utan också på scener, i samtal och till och med på pubar,&nbsp;säger Jenny Hultén.&nbsp;<br>I Frihamnen öppnar den 2 000 kvadratmeter stora Experimentverkstaden. Här får sen också tusentals skolelever testa olika experiment och lära sig mer om vetenskap på ett lättsamt och tillgängligt sätt.  </p><h2 class="wp-block-heading">Födelsedagen firas med kalas</h2><p class="wp-block-paragraph">Jubileumsåret inleds med ett stort födelsedagskalas. Den röda mattan rullas ut för 200 förstaklassare till Börsen på Gustav Adolfs torg. Göteborgs borgmästare Aslan Akbas kommer att välkomna barnen och det blir experiment, vetenskapsshower och tårta i den stora pampiga börssalen. <br><br>– 30-årsjubileet är ett tillfälle för oss att fira vetenskapen. Vetenskapsfestivalen har alltid handlat om att göra forskning tillgänglig för fler, men också om att skapa möten mellan människor, idéer och nya perspektiv, säger Jenny Hultén. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Vetenskapsfestivalen </h3><p class="wp-block-paragraph">Varje år sedan 1997 skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg mötesplatser för kunskap, inspiration och nya perspektiv.<br>Vetenskapsfestivalens huvudmän är Chalmers, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet, Näringslivsgruppen, Göteborg &amp; Co, Västra Götalandsregionen och Vetenskapsrådet.<br><br><strong>&nbsp;Länk: </strong><a href="https://sxxly.mjt.lu/lnk/BAAACH0mDFoAAAAvsWQAATd-stEAAAABPLcAAAAAACWB3gBp2IroVJtyxGJAQaiZoPbafJPyygAjBtw/10/T9zbajfhDUTRwUqcpENtVw/aHR0cHM6Ly93d3cudmV0ZW5za2Fwc2Zlc3RpdmFsZW4uc2Uv" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Vetenskapsfestivalen</a> </p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Två personer i Nordstan med VR-glasögon

Kärlek och konspirationer när Vetenskapsfestivalen firar 30 år

<p class="wp-block-paragraph">Turneringen är skapad för att bryta barriärer mellan skolor och stadsdelar, skapa nya relationer och vänskaper, ge ungdomar positiva upplevelser och minnen för livet samt bidra till ett mer sammanhållet Göteborg, berättar Catarina Emsevik på Angeredsgymnasiet.</p><p class="wp-block-paragraph">Under AG-cupen 2026 spelade totalt 84 lag från 29 grundskolor. I en stad som ofta beskrivs som segregerad blir AG-cupen en viktig kraft för att föra människor närmare varandra. Här möts elever som annars kanske aldrig hade träffats – på lika villkor, med respekt och gemenskap i fokus.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="633" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800.jpg" alt="Angeredscupens logotype - röd bakgrund med vid text" class="wp-image-149348" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800-300x237.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800-768x608.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800-250x198.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800-520x411.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800-730x578.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">84 lag från 29 olika grundskolor deltog i årets upplaga av Angeredscupen.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mer än matcher – en lärande upplevelse</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">AG-cupen påverkar inte bara elevernas fritid, utan även deras utveckling i klassrummet. Genom att delta i turneringen tränas samarbete, ansvarstagande, respekt för andra samt förmågan att hantera både med- och motgång.</p><p class="wp-block-paragraph">Den är ett årligt återkommande event som är väldigt uppskattat av alla inblandade.</p><p class="wp-block-paragraph">För Angeredsgymnasiet är AG-cupen en viktig del av skolans identitet och värdegrund, förklarar Mikael Olausson på Angeredsgymnasiet. &nbsp;Den visar på kraften i att skapa positiva sammanhang för unga och hur idrott kan fungera som ett verktyg för inkludering och utveckling. Bakom arrangemanget ligger ett stort engagemang från personal, elever och samarbetspartners – alla med samma mål: att skapa något som verkligen gör skillnad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En fotbollscup med många syften</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Syftet med turneringen är att skapa gemenskap och tillhörighet, motverka segregation, erbjuda ungdomar positiva upplevelser och minnen för livet, stärka värdegrundsarbete kring respekt, fair play och inkludering samt att bidra till ökad motivation och trygghet – både på och utanför planen.</p><p class="wp-block-paragraph">Genom AG-cupen får elever inte bara röra på sig och tävla, utan också utveckla viktiga sociala färdigheter som de tar med sig tillbaka till klassrummet, säger Catarina.</p><p class="wp-block-paragraph">AG-cupen fortsätter att växa, både i omfattning och betydelse. För varje år stärks visionen om en turnering som inte bara handlar om vinnare och förlorare, utan om att bygga broar mellan människor.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är just det som AG-cupen handlar om &#8211; glädje, gemenskap och möjligheten att forma en bättre framtid tillsammans. Det är en investering i framtiden för ett mer </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/angeredsgymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Angeredsgymnasiet</a><br>Facebook:<strong> </strong><a href="https://www.facebook.com/reel/901764187602421" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Reel från Angeredsgymnasiets facebook-sida</a> </p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong><br><br></strong></p>

En gruppbild på nästan 80 idrottskläddapersoner i en sporthall

Angeredscupen – mer än bara fotboll

<p class="wp-block-paragraph">– Nu sätter vi på spanarögonen! Vad kan vi hitta som är bra att ha med sig på en picknick?</p><p class="wp-block-paragraph">Barnen från Gula gruppen på förskolan Beryllgatan 1 välkomnas av museipedagogen Filippa Funck Österlundh som tar dem med upp för de stentrapporna och vidare in i stora rum fyllda av design.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="579" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii.jpg" alt="En person berättar för barn om en picknickkorg" class="wp-image-149353" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii-300x174.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii-768x445.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii-520x301.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii-730x423.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Museipedagogen Filippa Funck Österlundh berättar om design för barnen från Gula gruppen på förskolan Beryllgatan 1. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Som att sy, fast med trä</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På en picknick är det bra att ha något att bära i. Barnen samlas kring Filippa som tar fram en korg och frågar: Vet ni vad slöjd är? ”Något man gör med händerna”. Vad kan korgslöjd vara då? ”En korg som man gör med händerna”. ”Som att sy, fast med trä”.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi går vi vidare och ser om vi kan hitta något att leka med på picknicken, säger Filippa Funck Österlundh.</p><p class="wp-block-paragraph">I en monter hittar barnen leksaker från olika tider. Här finns bland annat träklossar som är 100 år gamla. De designades av en tysk leksaksdesigner som hette Alma Siedhoff-Buscher. För Alma var det viktigt att leksaker skulle få barnen att använda sin fantasi. Hennes klossar används än idag av barn runt om i världen.</p><p class="wp-block-paragraph">Man måste ju ha med sig något att äta på och dricka ur på picknicken! Barnen lotsas vidare till nästa del i utställningen. Här finns många föremål, både gamla och nya, som är gjorda i porslin och keramik. Vet ni vad keramik är? Från början är det lera, säger Filippa Funck Österlundh, och tar fram blå leklera som barnen får forma till en liten kopp.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="559" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000.jpg" alt="Barnhänder håller i färgglada träklossar" class="wp-image-149354" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-768x429.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-730x408.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Petter Trens</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad är tyg egentligen?</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På picknicken behöver man något att sitta på också. Nu spanar barnen vidare efter något som är stort och gjort av tyg. Utforskandet fortsätter: Vad är tyg egentligen? Vad gör man det av? Barnen prövar att snurra en tuss bomull mellan sina fingrar så att det blir en tråd.</p><p class="wp-block-paragraph">– Av många trådar kan man väva ett helt tyg, säger Filippa Funck Österlundh.</p><p class="wp-block-paragraph">På en hylla ligger en orange bomullsfilt som barnen tar med sig. Den passar perfekt för nu är det dags att avsluta designpicknicken med saft och kaka.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://rohsska.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Röhsska museet</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Barnhänder sträcker sig efter koppar i en picknickkorg

Förskolebarn gick på designpicknick på Röhsska

<p class="wp-block-paragraph">Förväntningarna är höga – både på att lära sig nytt och på att få dela med sig av egna erfarenheter. Resan går till tre geografiskt och pedagogiskt helt olika platser: storstaden Lima, den andinska staden Chinchero och historiska Cusco. </p><p class="wp-block-paragraph">Genom att besöka allt från ideella specialskolor till integrerade verksamheter hoppas Ida och Petra få en djupare förståelse för hur specialpedagogik kan formas utanför Sveriges gränser.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på självständighet och arbetsliv</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En av de främsta förväntningarna handlar om övergången från skola till vuxenliv. I Sverige är arbetslösheten hög bland elever som gått ut anpassat gymnasium, men i Peru har lärarna förstått att man är särskilt skickliga på att slussa ut eleverna i samhället och arbetslivet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill se hur de arbetar för att göra eleverna självständiga så att de kan ta hand om sig själva och bli en aktiv del av det sociala vardagslivet, berättar de.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kreativitet med knappa resurser</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Lärarna är också nyfikna på hur man bedriver undervisning när de ekonomiska resurserna är mindre än i den svenska skolan. De förväntar sig större klasser och färre hjälpmedel, men ser fram emot att inspireras av den uppfinningsrikedom det medför.</p><p class="wp-block-paragraph">– När resurserna är knappa tvingas man ofta vara extra kreativ och utveckla andra arbetssätt. Det hoppas vi kunna ta med oss hem till våra egna klassrum på Landalaskolan, säger Petra Karlund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kommunikation bortom språket</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Trots att varken Ida eller Petra talar spanska, ser de fram emot det pedagogiska utbytet. Genom att använda kroppsspråk, tecken och det bildstöd de använder hemma i Sverige, planerar de att överbrygga språkbarriären. De är särskilt intresserade av att se hur de peruanska skolorna integrerar kultur, musik och traditionell slöjd i undervisningen – bland annat på ursprungsspråket quechua.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett hopp om framtida samarbete</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Resan är inte bara ett studiebesök, utan startskottet på ett möjligt utbyte. Genom digitala möten har de redan märkt av en stor nyfikenhet från de peruanska kollegorna.</p><p class="wp-block-paragraph">– De vill veta hur vi jobbar i Sverige och vi kanske till och med får hålla i ett pass för deras elever. Vi hoppas verkligen att detta kan leda till ett fortsatt samarbete i framtiden, säger Ida Fastén.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/landalaskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Landalaskolan anpassad grundskola 1-6</a></p><p class="wp-block-paragraph">Följ Idas och Petras resa på Instagram: <a href="https://www.instagram.com/lararduoiperu/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">@lararduoiperu</a></p>

Speciallärare söker inspiration och nya perspektiv i Peru

<p class="wp-block-paragraph">Elever kan ha språklig sårbarhet av olika orsaker och det innebär många gånger en osynlig begränsning. Det är lätt att glömma att språket är vårt viktigaste redskap när det kommer till att förmedla kunskap. Och där det finns begränsningar är det också lätt att falla mellan stolarna i undervisningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="511" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149230" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000-300x153.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000-768x392.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000-520x266.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000-730x373.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Simon Ottosson är logoped på Kannebäcksskolorna. Foto: Filip Rundberg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Det är för elever med de här svårigheterna som Simon finns. Som logoped beskriver han att individfokuset är viktigt då utmaningarna de olika eleverna har också påverkar dem på olika sätt. Det vill till att vara uppmärksam och möta varje elev där just de är.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många av de här eleverna är väldigt bra på att maskera sina svårigheter. Kanske att man blir klassens clown, eller tvärtom att man blir den tysta i hörnet som inte säger någonting, förklarar Simon.</p><p class="wp-block-paragraph">Den största belöningen upplever han i att se sina elever överkomma hinder, att se dem utvecklas – och när de ser sin egen utveckling.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En kör med ett uppdrag</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Simon sjunger sedan barnsben i kör, något som med tiden har blivit ett viktigt inslag i hans liv. Idag sjunger han i manskören Hellmans drengar som förutom att leverera förstklassig stämsång också har ett ytterligare syfte – nämligen att modernisera mansbilden.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149231" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Förutom att vara logoped så sjunger Simon Ottosson också i manskören Hellmans drengar. Foto: Filip Rundberg</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Män pratar inte om hur det är att vara man. Det gör att utanförskapet ökar. Kören är ett forum där vi pratar med varandra om livsviktiga saker. Döden. Kärlek. Vardagligt och viktigt. Där får vi tid att prata med varandra, säger Simon.</p><p class="wp-block-paragraph">I den här upplagan av En på tiotusen får vi se prov på varför språket är så viktigt, hur man kan mötas över musikalnummer och att det finns yrken där man får spela ”Vem där” på arbetstid.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a><br><a href="https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/logopedprogrammet-m2slp" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: Logopedprogrammet</a><br><a href="https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/audionomprogrammet-v1aum" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: Audionomprogrammet</a><br><a href="https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/arbetsterapeutprogrammet-v1art" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: Arbetsterapeutprogrammet</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Logopeden Simon hjälper elever att hitta sin röst

<p class="wp-block-paragraph">– Det är roligt att rädda möbler och att träffa personal på förskolorna som brinner för återbruk. Den största utmaningen är att vårt samhälle i stort fortfarande är inriktat på att slänga saker. Jag ser fram emot att fler får upp ögonen för alla fördelar med återbruk, säger Jimmy Karlsson, samordnare av återbruk på förskoleförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Det är Jimmy som sköter det praktiska arbetet på Rondellen som varit igång sen slutet av förra året. Från en lokal på Ringön och med hjälp av vaktmästare och en transportbil har han börjat cirkulera stolar, bord och andra möbler i barnstorlek inom Göteborgs Stads förskolor. I förra veckan invigdes verksamheten officiellt. </p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="603" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000.jpg" alt="" class="wp-image-149200" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-768x463.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-520x314.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-730x440.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Rondellen är en del i arbetet för att nå målen i förskolenämndens miljöplan för 2024–2026. Göteborgs Stad arbetar sedan tidigare med återbruk av möbler för vuxna genom återbrukstjänsten Tage.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

En person sträcker sig upp och tar ner en stol från en hylla

Förskolans barnmöbler får nytt liv

<p class="wp-block-paragraph"><br>Att kliva in på Näsetskolan är att möta en verksamhet där både personal och elever brinner för sin närmiljö. I över tio år har skolan arbetat systematiskt med miljöfrågor under ledning av en engagerad miljögrupp.</p><p class="wp-block-paragraph">Nu får de besök av Moa Kemi som är avfallscoach på grundskoleförvaltningen. Hon åker runt till skolorna i sydväst för att stötta dem att minska och förebygga avfall.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="550" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149222" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000-300x165.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000-768x422.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000-250x138.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000-520x286.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000-730x402.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Att gå runt och titta på lokalerna i skolan ingår i Moa Kemis uppdrag. Här titta hon på ett klassrum tillsammans med skolans miljögrupp. Foto: Anders Feldt</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Min ambition är att stötta, avlasta och vägleda skolan genom hela processen – från nuläge till konkreta åtgärdsförslag. Det finns inget tvång eller pekpinnar utan bara inspiration och hjälp till självhjälp, berättar Moa Kemi.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En dialog för framtiden</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Besöket är en del av kommunfullmäktiges uppdrag Skrota skräpet 2.0. Genom en gemensam rundvandring i allt från slöjdsalar till personalrum och soprum, kartlägger Moa och skolans personal tillsammans var avfallet uppstår och hur det kan hanteras mer effektivt. Målet är att skapa bestående rutiner som sparar både tid, pengar och miljöresurser.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Årlig städdag på Valborgsmässoafton</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Näsetskolan är väl förberedd inför Moas besök. &nbsp;Lärarna Lena Landström, Maria Andreasson och Ingbritt Berndtsson ingår i skolans miljögrupp, och de berättar med stolthet om skolans traditioner.</p><p class="wp-block-paragraph">En av höjdpunkterna är den årliga städdagen på Valborgsmässoafton.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är en tradition som verkligen sitter nu. Vi har gjort ett schema för hela skolan där varje årskurs har sina städveckor. Men inför Valborg städar vi också runt om i vår närmiljö på badplatserna, längs skolvägar och runt idrottsarenorna i närområdet. Näsetborna och badföreningen är så tacksamma för att vi plockar upp allt skräp efter vintern, berättar de.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="546" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149221" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000-300x164.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000-768x419.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000-520x284.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000-730x399.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Maria Andreasson, Ingbritt Berndtsson och Lena Landström ingår i Näsetskolans miljögrupp. Foto: Anders Feldt</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Vi jobbar med den kommande generationen”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Engagemanget märks i alla åldrar. Från förskoleklassen som lär sig om skräp under sina utedagar på Valberget till lågstadiet som fördjupar sig i hur allemansrätten fungerar.<br><br>– Vi jobbar med den kommande generationen. De lär sig redan på förskolan att inte skräpa ner, säger lärarna och poängterar vikten av delaktighet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ordning och reda i personalrummet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även bland lärarna på skolan finns tydliga rutiner. Genom ett rullande schema kopplat till den populära &#8221;fikaveckan&#8221;, ser personalen till att återvinningskärlen töms och hålls fräscha.<br><br>– När man har sin fikavecka ingår det också att tömma återvinningen i arbetsrum, personalrum och vid expeditionen. Alla vet vad som förväntas, förklarar miljögruppen och det fungerar utmärkt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Siktet inställt på hållbarhet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Med Moa Kemis besök får Näsetskolan nu en professionell genomlysning av sin avfallshantering. Inom kort väntar en nulägesanalys och rekommendationer på åtgärder som kan ta skolans redan imponerande arbete till nästa nivå.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser fram emot ett givande samarbete och ett gemensamt steg mot en mer hållbar verksamhet, säger Moa Kemi.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Skrota skräpet 2.0</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Grundskolenämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att minska och förebygga avfall i stadens verksamheter, i linje med målet om 40 procent minskning till 2030. </p><p class="wp-block-paragraph">Under 2026 besöks alla grundskolor och delar av kulturskolan för nulägesanalys, åtgärdsförslag och uppföljning. </p><p class="wp-block-paragraph">Tidigare liknande projekt har resulterat i minskade avfallsmängder, lägre inköps- och avfallskostnader samt förbättrad arbetsmiljö. </p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph">Länk: Göteborgs Stad <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/e943262c-a582-4f7a-bce7-039c31c55e02/F%C3%B6rebygg+avfall+i+skolan+checklista.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Förebygg avfall  i skolan</a>.</p></div>

Miljöarbetet engagerar elever och personal på Näsetskolan

<p class="wp-block-paragraph">I de salar där kommunfullmäktige vanligtvis fattar beslut om stadens framtid väntar i mitten av april ett kalas i vetenskapens tecken. Göteborgs borgmästare Aslan Akbas tar emot barnen på röda mattan och programmet bjuder på minishower, experiment och tårta. </p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vill visa att kunskap är coolt och att barnens nyfikenhet är något att fira. Genom att bjuda in stadens yngsta till Börsen hoppas vi ge dem ett minne för livet och samtidigt inviga årets Vetenskapsfestival på ett lekfullt sätt, säger Madeleine Koncilja, ansvarig för Vetenskapsfestivalens skolprogram.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stort intresse från skolor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Över&nbsp;1 300 förstaklassare från skolor i hela Göteborg&nbsp;har&nbsp;anmält sitt intresse.&nbsp;Antalet platser är dock begränsat till&nbsp;200 barn och medföljande lärare, som lottas fram.</p><p class="wp-block-paragraph">Under kalaset medverkar bland andra cirkusartisten Tord&nbsp;Caligari&nbsp;med våghalsiga nummer och fysiker från Lunds universitet som visar spektakulära experiment.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Vetenskapsfestivalen är en av Europas största populärvetenskapliga festivaler och arrangerades första gången 1997. Genom kalaset på Börsen vill festivalen sätta barnens nyfikenhet och lust att upptäcka i centrum. Kalaset är finansierat genom stöd av Stenastiftelsen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/for-alla/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Vetenskapsfestivalens publika program</a></p></div>

Pampig sal med dukade bord och kristallkronor

Vetenskapsfestivalen bjuder in till kalas på Börsen

<p class="wp-block-paragraph">På Sannaskolan har fågelholks-SM blivit ett återkommande inslag i slöjdundervisningen för elever i årskurs 8. Bidraget som i år gått vidare till final har skapats av eleverna Leni Andersson och Lo Zetterman och föreställer en Hattifnatt. Det är en mystisk och spöklik figur som syns i berättelserna om Mumintrollet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="625" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000.jpg" alt="En vit fågelholk som ser ut som Tove Janssons Hattifnattar" class="wp-image-149083" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000-768x480.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000-730x456.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Fågelholken ”Frank von Hattifnatt” har byggts av två elever på Sannaskolan. Foto: Naturskyddsföreningen</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi gjorde den för att vi tycker om målningarna i böckerna, säger eleverna som skapat den fantasifulla holken.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Eleverna gör en insats för naturen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Fågelholks-SM arrangeras av Naturskyddsföreningen som vill uppmärksamma om fåglarnas bostadsbrist och väcka naturintresse hos barn och unga. I tävlingen bygger skolklasser runt om i Sverige holkar som verkligen gör nytta – då dagens storskaliga skogsbruk gör att många fåglar inte har någonstans att bo.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="730" height="735" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730.jpg" alt="En fågelholk i form av en gul korvkios" class="wp-image-149085" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730-298x300.jpg 298w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730-250x252.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730-520x524.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 730px) 100vw, 730px" /><figcaption class="wp-element-caption">Förra årets vinnare ”Korv Kiosk” var skapad av tre elever på Sannaskolan. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Allmänheten röstar fram vinnarna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I år skickades 977 fågelholkar in till fågelholks-SM och igår presenterades 15 finalister som är vidare i final. Vinnarna i tävlingen avgörs av allmänheten genom en digital omröstning på https://www.naturskyddsforeningen.se</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>SM i fågelholk</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Är en nationell tävling där skolklasser deltar med egenbyggda fågelholkar</li><li>Tävlingen lyfter fåglarnas bostadsbrist i naturen och uppmuntrar till att sätta upp holkar</li><li>De tävlande är indelade i tre ålderskategorier: förskoleklass–årskurs 3, årskurs 4–6, samt årskurs 7–gymnasiet</li><li>En vinnarklass koras inom varje ålderskategori</li><li>Vinnarna avgörs genom en digital omröstning som pågår på Naturskyddsföreningens webbplats fram till den 12 april</li><li>Alla vinnare presenteras 21 april<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/omrostning-sm-i-fagelholk/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Naturskyddsföreningen om SM i fågelholk &#8211; här kan du rösta</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="699" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000.jpg" alt="En blå fågelholk prydd med blommor och tavlor och surfbrädor" class="wp-image-149084" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000-768x537.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000-520x363.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000-730x510.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">För tre år sedan tog sig Sannaskolan till final med en holk föreställande en surfshop. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure>

Sannaskolans elever till final i fågelholks-SM – igen

<p class="wp-block-paragraph">Kimmo går i årskurs 9. Leo går i årskurs 7. De blev elevskyddsombud på olika sätt. I Kimmos klass röstade man fram ombuden. Leo var ensam om att vilja ta rollen. Båda beskriver samma känsla: det är fint att få påverka.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag ville se skolan på ett annat sätt och förbättra den för framtida elever, säger Kimmo.</p><p class="wp-block-paragraph">Leo uppskattar att uppdraget ger nya perspektiv:</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi får insyn i saker som andra elever inte tänker på. Det är kul att kunna bidra.</p><p class="wp-block-paragraph">De håller koll på sådant som påverkar vardagen. Ett eluttag som slutat fungera. Ett klassrum där temperaturen inte riktigt stämmer. De pratar med elever och lyfter frågor till skolledningen. Tanken är att små problem ska fångas upp i tid.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Initiativet kom direkt från eleverna</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det var också därför elevskyddsombuden tog initiativ till skolans första arbetsmiljövecka.</p><p class="wp-block-paragraph">Rektor Niclas Löfgren berättar att idén kom direkt från eleverna:</p><p class="wp-block-paragraph">– De ville lyfta arbetsmiljön och visa att elevernas röster spelar roll.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="570" height="766" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/‎NicNiclas-Lofgren-570.jpg" alt="" class="wp-image-149033" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/‎NicNiclas-Lofgren-570.jpg 570w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/‎NicNiclas-Lofgren-570-223x300.jpg 223w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/‎NicNiclas-Lofgren-570-250x336.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/‎NicNiclas-Lofgren-570-520x699.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 570px) 100vw, 570px" /><figcaption class="wp-element-caption">Rektor Niclas Löfgren öppnar förslagslådan. Foto: Karin Jofur</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Under veckan satt ombuden vid huvudentrén. De delade ut lappar, svarade på frågor och mötte elever från olika årskurser. Många ville veta hur man blir elevskyddsombud.</p><p class="wp-block-paragraph">Det var roligt att så många var nyfikna. Andra elever på skolan kom fram hela tiden och undrade vad vi gör. Det var kul att få berätta, säger Leo.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/skytteskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Skytteskolan F-9</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">En förslagslåda stod framme hela veckan och fylldes snabbt.</p><p class="wp-block-paragraph">Niclas Löfgren skrattar när han berättar:</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har tjuvkikat. Det är många lappar. Frågar man, då får man också vara beredd på svar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler elever ska vilja ta över</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Eftersom Leo går i nian lämnar han uppdraget till sommaren. Därför har sexorna fått extra mycket information under veckan. Målet är att fler ska vilja ta över.</p><p class="wp-block-paragraph">Niclas Löfgren hoppas att arbetsmiljöveckan blir en tradition.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag hoppas verkligen att vi gör det här nästa år också. Det här är bara början. Förhoppningen är att arbetsmiljöveckan ska bli en återkommande del av skolans arbete, och att ännu fler elever vill engagera sig i att göra skolan bättre, säger han.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Två elever sitter bredvid varandra på en bänk

Elever tog initiativ till arbetsmiljövecka

<p class="wp-block-paragraph">Nu är skolplaceringarna för Göteborgs Stads förskoleklasser och grundskolor klara och vårdnadshavare får besked om vilken skola deras barn har fått plats på.</p><p class="wp-block-paragraph">I år kunde vårdnadshavare till 9 665 elever önska skola. Av dessa valde 81 procent en kommunal skola. Av dem får 84 procent sitt förstahandsval och totalt 94 procent får något av sina önskemål.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så får vårdnadshavare sitt beslut</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">De flesta vårdnadshavare får sitt beslut digitalt. De som har ansökt via blankett eller inte gjort något val får beslutet via post, vilket kan ta några dagar.</p><p class="wp-block-paragraph">Vårdnadshavare med e-legitimation kan se beslutet via</p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://minaskolval.se/goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mina skolval</a></p><p class="wp-block-paragraph">Frågor kan ställas till grundskoleförvaltningen via telefon 031-365 09 60 eller e-post <a href="mailto:grundskola@grundskola.goteborg.se">grundskola@grundskola.goteborg.se</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser att andelen som får sitt förstahandsval är något högre i år. Samtidigt är andelen som får något av sina önskemål oförändrad. Vi arbetar för att så många som möjligt ska få en plats på en skola de önskar, samtidigt som alla elever ska få en skola nära hemmet, säger Helen Svelid, enhetschef för myndighetsutövning och juridik vid grundskoleförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hela klasser och goda förutsättningar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">I årets skolplacering har grundskoleförvaltningen haft fokus på att i så stor utsträckning som möjligt skapa hela klasser.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det ger skolorna bättre förutsättningar att planera sin verksamhet och hålla en hög kvalitet i undervisningen, både för nuvarande och nya elever, säger Helen Svelid.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Färre elever påverkar planeringen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På vissa skolor blir det fler klasser och på andra skolor blir det färre klasser. &nbsp;Grundskolenämnden har också beslutat att stänga intaget till förskoleklass på Frölundaskolan inför hösten.</p><p class="wp-block-paragraph">Antalet elever i Göteborgs grundskolor minskar, vilket påverkar planeringen av skolplatser.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Skolplacering 2026</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Andel som fått något av sina önskemål: 94 procent</li><li>Antal elever: 9 665</li><li>Andel som önskat skola: 81 procent</li><li>Andel som fått sitt förstahandsval: 84 procent</li></ul></div><p class="wp-block-paragraph">– Vi behöver anpassa organisationen efter ett minskat elevantal. Det kan innebära förändringar i hur många klasser en skola har, för att använda resurserna effektivt och samtidigt behålla kvaliteten, säger Helena Sjöberg, avdelningschef på grundskoleförvaltning.</p><p class="wp-block-paragraph">För de elever som ska gå i anpassad grundskola skickas beslut ut under april.</p><p class="wp-block-paragraph">– När vi placerar elever i anpassad grundskola behöver vi ta hänsyn till fler faktorer. Förutom önskemål och närhet till hemmet utgår vi från elevens behov av tillgänglighetsanpassning, till exempel fysiska behov och behov av omvårdnad, säger Helen Svelid.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det går att ansöka om skolbyte</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Vårdnadshavare som inte är nöjda med sin placering kan ansöka om skolbyte mellan 15 och 30 april.</p><p class="wp-block-paragraph">– Skolbyte är möjligt i mån av lediga platser. På vissa skolor finns det få eller inga platser alls, säger Helen Svelid.</p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Årets skolplaceringar är klara

<p class="wp-block-paragraph">Tandboxen är ett pedagogiskt material med bland annat sagor, sånger, lekar och pyssel som tagits fram i samarbete mellan socialförvaltningarna i Göteborgs Stad och Folktandvården Västra Götaland. Syftet är att göra munhälsa till en rolig och naturlig del av vardagen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi vet att vanor kring munhälsa skapas tidigt i livet och det är viktigt att nå ut med informationen på många olika arenor. Med Tandboxen kan vi prata om tänder på ett lekfullt och enkelt sätt som engagerar både barn och vuxna, säger Christian Kjell, koordinator familjecentrerat arbetssätt på socialförvaltningen Hisingen.</p><p class="wp-block-paragraph">Den första versionen av Tandboxen togs fram 2018 och har hittills främst använts på förskolor i Göteborgs Stad. Under 2025 har materialet setts över för att bli ännu mer inspirerande och lätt att använda.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nytt innehåll ska inspirera till samtal</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den uppdaterade Tandboxen innehåller flera nya delar. Bland annat finns en tidslinje där barnen kan placera bilder på vad de äter och dricker under en dag. Det gör det lättare att prata om mat och dryck och hur de påverkar tänderna.</p><p class="wp-block-paragraph">Böckerna i boxen har bytts ut och materialet har även kompletterats med fler bilder på djur och deras tänder, något som ofta väcker stor nyfikenhet hos barn.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mål att fler ska använda materialet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under 2026 är målet att fler verksamheter, till exempel förskoleklasser, ska börja använda materialet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Genom att använda Tandboxen nya sammanhang kan fler barn och vårdnadshavare få kunskap och information om vikten av god munhälsa tidigt i livet<em>, </em>säger Anne Aldebrink,koordinator familjecentrerat arbetssätt på socialförvaltningen Sydväst.</p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Sånger och lekar väcker barns nyfikenhet kring tänder

<p class="wp-block-paragraph">Lördag 21 mars uppmärksammades Världsdagen för Downs syndrom. Genom att bära olika strumpor kan man visa stöd för allas lika värde och rättigheter.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Barn och pedagoger på förskolan Bronsåldersgatan 27 har uppmärksammat Rocka sockorna en hel vecka genom samtal om allas lika värde, sång och skapande aktiviteter. Veckan avslutas med ett gemensamt firande.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är viktigt att alla får känna att de är lika mycket värda. Även Teckenspråkets dag den 14 maj är betydelsefull för oss, säger Amelie Lindström Holm, barnskötare.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="610" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000.jpg" alt="Två kvinnor teckentolkar" class="wp-image-148958" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-768x468.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-520x317.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-730x445.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Amelie Lindström Holm och Renas Abdul använder alltid teckenspråk och talat språk samtidigt.<br>&nbsp;</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>För barn med hörselnedsättning</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Förskolan Bronsåldersgatan 27 har tre avdelningar. Här går hörande barn tillsammans med barn som har hörselnedsättning, dövhet eller dövblindhet, samt barn som har döva/hörselskadade vårdnadshavare eller syskon.</p><p class="wp-block-paragraph">Förskolan tar emot barn från hela Västsverige.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi använder teckenspråk och talat språk samtidigt, hela tiden. Här kan jag bidra till att barnen får vara sitt bästa jag, i en miljö som fungerar för alla, säger Amelie Lindström Holm, som själv gått i förskola för barn med hörselnedsättning.</p><p class="wp-block-paragraph">Barngrupperna är mindre än på andra förskolor. Många av pedagogerna har själva hörselnedsättningar och majoriteten kan teckenspråk.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi anpassar verksamheten efter de barn som är här för dagen. Vi delar ofta in dem i grupper och har fokus på talspråk eller teckenspråk. När vi visar saker är det alltid en som talar och en som tecknar, säger Amelie Lindström Holm.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="627" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii.jpg" alt="Barn som skuttar med strumpor av olika färg och mönster" class="wp-image-148959" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii-768x482.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii-730x458.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Skutt, dans och sång när förskolan firar Rocka sockorna. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Barnen hjälper varandra</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Förskolan har en specialpedagog som är utbildad hörselpedagog. Hon handleder pedagoger och hjälper barnen att träna teckenspråk, använda hörhjälpmedel och utveckla talspråk.</p><p class="wp-block-paragraph">– Alla barn är på olika nivå i teckenspråket, så vi måste anpassa vårt kroppsspråk och teckna långsamt för att alla ska hänga med, säger Renas Abdul, barnskötare.</p><p class="wp-block-paragraph">Pedagogerna jobbar mycket med böcker. De läser och tecknar först, visar bilderna sen. De hörselnedsatta sitter rakt framför pedagogerna för att se bra, de hörande får sitta vid sidan.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi är noga med att alla ska kunna delta i alla aktiviteter. Barnen hjälper ofta varandra, vilket är fint att se, säger Renas Abdul.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon fortsätter:</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;– Många av de hörande är intresserade av att lära sig teckenspråk. Forskningen visar att yngre barn som får tillgång till teckenspråk kommunicerar tidigare än barn som endast får talat språk. Det är en fördel att barn med hörselnedsättning börjar här tidigt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Så kan du lära dig teckenspråk</h3><p class="wp-block-paragraph">För att lära dig mer om teckenspråk kan du:</p><p class="wp-block-paragraph">• Lära dig tecken via appen Teckenspråkslexikon.</p><p class="wp-block-paragraph">• Ta del av material på teckenspråk på Utbildningsradion (UR).</p><p class="wp-block-paragraph">• För familjer där någon är döv/hörselnedsatt finns teckenspråkskursen TUFF.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong>&nbsp;<a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/forskola-och-pedagogisk-omsorg/hitta-forskolor?id=1530" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Förskolan Bronsåldersgatan 27&nbsp;</a></p></div>

Barnfötter med olika färger och mönster på sockorna

Barn på specialförskolan rockar sockorna

<p class="wp-block-paragraph">I utbytet deltog lärare, elevassistenter, en specialpedagog och en biträdande rektor. Värd var den tyska anpassade grundskolan Schule am Meer i Cuxhaven.</p><p class="wp-block-paragraph">– Hem kom tolv medarbetare som, med ökad stolthet och säkerhet, nu fortsätter vårt detektivarbete för att hitta vägar framåt för våra elever, säger Malin Forss, biträdande rektor för de båda skolorna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Jobbskuggning, reflektion och lärande tillsammans</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På plats fick skolpersonalen skugga undervisningen och dela erfarenheter med de tyska kollegorna om pedagogik, bemötande och lärmiljöer. Målet med utbytet var att lära av varandra och reflektera över hur skolornas undervisning och omsorg kan utvecklas. </p><p class="wp-block-paragraph"><strong>–</strong> Vi fick jobbskugga i olika klasser och i slutet av varje dag samlades vi och samtalade om vad vi hade sett. Vi presenterade också varsitt utvecklingsområde för varandra, säger Malin Forss, biträdande rektor.</p><p class="wp-block-paragraph">Hinnebäcksskolan berättade bland annat om att skolan är med i ett forskningsprojekt av Linn Johnel som utvärderar metoden multisensoriskt musikdrama. Syftet med metoden är att öka elevernas delaktighet och engagemang genom musik, rytm och multimodal kommunikation. Den tyska skolan delade i sin tur hur de arbetar med elevgrupperingar. Besöket avslutades med en utställning där den tyska skolans personal visade sitt pedagogiska material.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fördjupad förståelse och ökad stolthet</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Biträdande rektor Malin Forss berättar att dagarna i Cuxhaven gav medarbetarna en fördjupad förståelse för sitt uppdrag och en tydligare bild av den kompetens de bär med sig. Resan stärkte stoltheten och tryggheten i arbetet – något som nu bidrar till ännu mer träffsäkra analyser och utvecklingsinsatser på hemmaplan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Konkreta idéer – och ett återbesök på gång</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Olshammarskolan och Hinnebäcksskolan tog också med sig flera konkreta idéer att testa i den egna verksamheten:</p><p class="wp-block-paragraph">– Den tyska skolan hade bland annat inrett ett rum med lärmiljö och material som gynnar elever med autism, vilket var inspirerande för oss att ta del av. Andra konkreta saker vi vill testa är att skapa ett mörkt sinnesrum, säger Malin Forss.</p><p class="wp-block-paragraph">Rektorn berättar också att de nu i dagarna har fått veta att personal från den tyska skolan har bokat in en resa till Göteborg.</p><p class="wp-block-paragraph">– Nu ser vi fram emot att ge dem ett lika varmt välkomnande – och ett lika välplanerat program – som vi själva fick!</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Erasmus+</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Är EU:s program för internationella samarbeten inom utbildning.</p><p class="wp-block-paragraph">Grundskoleförvaltningen är en ackrediterad förvaltning av Erasmus+. Det innebär en kvalitetsstämpel som förenklar för våra skolor och enheter att ta del av elevutbyten samt jobbskuggning och fortbildning för personal i andra europeiska länder.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen/skolutveckling-i-grundskoleforvaltningen/internationellt-i-grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Internationellt i grundskoleförvaltningen</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/olshammarsskolan-anpassad-grundskola" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Olshammarskolan anpassad grundskola 1-9</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/hinnebacksskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hinnebäcksskolan anpassad grundskola 1-9 </a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Utbyte med tysk skola utvecklar personal och undervisning

<p class="wp-block-paragraph">De som söker behöver inte vara de som pratar mest i klassrummet, men ha en vilja att träffa nya människor och se hur det är i våra grannländer.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det blir en vecka fylld av nya intryck, skratt och nordisk vänskap. Det är inte bara en resa – det är en merit för livet och ditt CV, säger Sofia Skoglund som är ansvarig lärare för Vänorternas ungdomskonferens. </p><p class="wp-block-paragraph">– Du får chansen att uppleva en ny stad, öva på att kommunicera internordiskt och skapa minnen som du kommer prata om långt efter gymnasiet, fortsätter hon.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="752" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148740" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii-300x282.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii-768x722.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii-250x235.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii-520x489.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii-730x686.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Sofia Skoglund, ansvarig lärare för Vänorternas ungdomskonferens. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Det som alltid imponerar mig är hur snabbt alla barriärer och gränser suddas ut. Det spelar ingen roll om man kommer från Göteborg, Bergen, Åbo, Aarhus eller Sydslesvig</em></strong>. <strong><em>Efter bara någon dag är vi ett sammansvetsat gäng som har fantastiskt kul ihop&#8221;</em></strong><br><br>Sofia Skoglund</p></blockquote></div></div><p class="wp-block-paragraph">Vänorternas ungdomskonferens, VUK, infaller alltid i vecka 37, och i år är det finska Åbos tur att vara värd. Sex ungdomar och två vuxna från respektive vänort deltar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">De nordiska vänorterna</h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborgs nordiska vänorter är Bergen, Åbo, Sydslesvig och Aarhus. Detta internordiska vänortsarbete startade 1946.</li><li>Syftet är att stötta och utveckla ett nordiskt samarbete i förskolan, grundskolan och gymnasiet för att främja nordiskt samarbete, språkförståelse och kulturgemenskap.</li><li>Samarbetet består av ett elevutbyte för elever i grundskolan,</li><li>Vänorternas ungdomskonferens VUK för gymnasieelever samt lärar- och skolchefskonferens.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://docs.google.com/forms/d/1g7-sKBuLeTxAhHEPL2XPZC8RC41eLO9iik7vaan2RmM/edit" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Vänorternas ungdomskonferens: Länk till anmälan </a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Varje VUK-resa är helt unik, men det som alltid imponerar mig är hur snabbt alla barriärer och gränser suddas ut. Det spelar ingen roll om man kommer från Göteborg, Bergen, Åbo, Aarhus eller Sydslesvig – efter bara någon dag är vi ett sammansvetsat gäng som har fantastiskt kul ihop, berättar Sofia. </p><p class="wp-block-paragraph">– Det är häftigt att se hur deltagarna snabbt märker att de har betydligt mer gemensamt än vad som skiljer dem åt.</p><h2 class="wp-block-heading">Vad gör ni under veckan?</h2><p class="wp-block-paragraph">– Det är en härlig mix! Vi varvar workshops och diskussioner kring årets tema med spännande studiebesök, sightseeing i aktuella städer och massor av sociala aktiviteter på kvällarna. Det är långa dagar, men fyllda av så mycket energi att man knappt märker det.</p><h2 class="wp-block-heading">Behöver man vara jättebra på språk?</h2><p class="wp-block-paragraph">– Absolut inte! Det fina med VUK är att vi lär oss förstå varandra längs vägen. Vi blandar svenska, norska, danska och bara i nödfall engelska – vi kallar det &#8217;skandinaviska&#8217;. Det viktigaste är viljan att kommunicera. Man blir förvånad över hur snabbt man förstår varandra när man har roligt ihop.</p><p class="wp-block-paragraph">Amanda och Yolanda som går på Burgårdens gymnasium var med på VUK i höstas när det var Göteborgs tur att vara värd.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var en rolig upplevelse att lära känna nya människor, deras språk, deras kultur och höra hur dom har det i sina länder, säger Yolanda.<br><br>– Det var roligt att träffa nya kompisar och kul att få höra olika åsikter och tankar kring det gemensamma temat AI, säger Amanda.&nbsp;<br><br>– Ungdomarna växer otroligt mycket när de får förtroende att representera sin hemort och samarbeta kring aktuella ämnen, säger Sofia Skoglund. Man åker iväg som en elev, men kommer hem som en världsmedborgare med helt nya perspektiv på både sig själv och vår nordiska omvärld. Att se den energin och stoltheten hos eleverna är det som ger mig absolut mest i mitt uppdrag som VUK-lärare.</p>

Dags att söka till Vänorternas ungdomskonferens

<p class="wp-block-paragraph">Forskning visar att barn som gått i förskola oftast har det lättare när de börjar i skolan. Många av 3-5-åringarna som inte går i förskola idag skulle gynnas av förskolans utbildning för sin språkliga och sociala utveckling. Att arbeta uppsökande för att fler barn ska få möjlighet att gå i förskolan är därför en del av förskoleförvaltningens uppdrag.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samarbeten och kunskapsspridning är avgörande</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En kombination av insatser har bidragit till att öppna förskolan ser en ökning av antalet besökare, trots att färre barn föds. Andelen barn inskrivna i förskoleverksamhet har också ökat. Vid mätpunkten 2024 var det 778 barn i åldern tre till fem år i Göteborg som inte var inskriva i förskola. 2025 hade det antalet minskat med 70 barn.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det kan ses som en liten förändring, men för varje enskilt barn som får delta i förskolans utbildning kan skillnaden vara enorm, säger Ann-Marie Halfvordsson, utvecklingsledare, och fortsätter:</p><p class="wp-block-paragraph">– Orsakerna till att vårdnadshavare har barnen hemma är olika, men ofta handlar det om okunskap, oro eller praktiska svårigheter. Därför är det viktigt att vi arbetar brett för att nå ut med kunskap och stöd.</p><p class="wp-block-paragraph">Öppna förskolans pedagoger och förskolornas rektorer har en avgörande roll i att möta människor och förklara nyttan med förskolan. En annan viktig del är samarbeten med andra aktörer, framför allt barnhälsovården och socialtjänsten men även andra, som bostadsbolag och religiösa samfund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Spridning av berättelser brett och lokalt</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Sedan 2023 är det inskrivet i skollagen att alla kommuner ska informera om att 3-5-åringar har rätt att gå i förskola 15 timmar i veckan utan kostnad. Under 2025 gjordes en extra satsning på att sprida kunskap om detta och om öppna förskolan som är ett viktigt första steg in i förskolans värld.</p><p class="wp-block-paragraph">Hundratusentals människor har under året tagit del av berättelser om förskolans verksamhet, som delats i flertalet kanaler. Artiklar i en arabiskspråkig tidning har lästs av tusentals göteborgare. För att nå ut lokalt i prioriterade områden har bostadsbolag delat budskap i sina kanaler och information om öppna förskolan har spridits via affischer och film. Dessutom syntes budskap om förskolan på informationstavlor och spårvagnar under våren.</p><p class="wp-block-paragraph"><em>Se filmen som förklarar vad öppen förskola är, för den som aldrig varit där. Film: Petter Trens</em></p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/38/38GBIGQEZ2.jpg"><iframe title="oppna-forskolan2025_2160p_24fps_KORR1" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/38GBIGQEZ2?theme=&amp;autoPlay=false" allow="autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen=""></iframe></div></div>

En kvinna går på spårvagnsperrongen. Hon arbetar på ett kontor och syns besöka en utställning. 

Berättelser och uppsökande arbete ska få fler barn till förskolan

<p class="wp-block-paragraph">Sexåringarna lämnar den välbekanta förskolan och möter en ny värld med nya miljöer, nya kamrater och vuxna. För att skapa den röda tråden och trygghet i övergången arbetar förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen tillsammans. </p><p class="wp-block-paragraph">– Att ta klivet in i skolan är en stor händelse i barns liv. Och klivet kan vara olika stort, för olika barn. Men förskolan och skolan har ett gemensamt ansvar för att alla barn ska få uppleva en positiv övergång,&nbsp;säger Annika Andreasson, verksamhetsutvecklare vid grundskoleförvaltningen&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Igenkänning som superkraft</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">Inom pedagogiken talar man om gränsobjekt. Det låter kanske tekniskt, men i praktiken&nbsp;handlar det&nbsp;till exempel&nbsp;om&nbsp;föremål,&nbsp;aktiviteter&nbsp;och&nbsp;förhållningssätt&nbsp;som barnet känner igen och som får följa med från&nbsp;en värld till en annan.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Det kan vara en sång, en lek eller som i detta fall böcker, berättar Annika Andreasson.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">De tre gemensamma böckerna&nbsp;</h3><ul class="wp-block-list"><li>Barrbarnet&nbsp;av Klara&nbsp;Bartilsson&nbsp;(2024) – En fantasifull bilderbok.&nbsp;</li><li>Såret av Emma&nbsp;Adbåge&nbsp;(2022) – En berättelse som tar barnens vardag på allvar.&nbsp;</li><li>Upptäck människokroppen av Caroline Stamps (2025) – Spännande fakta om hur vi fungerar. </li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">Forskning visar att barns&nbsp;utveckling och lärande&nbsp;gynnas&nbsp;när förskola och skola samarbetar och när skolan tar vara på det barnen redan har med sig från förskolan.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– När en elev ser samma bok i hyllan&nbsp;i skolan&nbsp;som de nyss läst i förskolan&nbsp;och dessutom&nbsp;träffar&nbsp;lärare som&nbsp;är nyfikna på deras&nbsp;tidigare upplevelser&nbsp;händer&nbsp;något viktigt.&nbsp;Barnet&nbsp;blir&nbsp;en person med erfarenhet&nbsp;trots att dom&nbsp;är i&nbsp;en ny&nbsp;värld,&nbsp;säger&nbsp;Annika.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samma berättelse – nya perspektiv</strong>&nbsp;</h2><p class="wp-block-paragraph">Även om böckerna är desamma, förändras sättet de används på.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– I förskolan kan man lyfta vissa frågor i boken, medan man i skolan väljer att fördjupa&nbsp;sig i andra.&nbsp;Det är det fina med bilderböcker – de kan tolkas och användas på många olika sätt och öppnar för olika typer av samtal och aktiviteter,&nbsp;säger Annika.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Satsningen, som finansieras via statsbidrag, är en del av ett större samarbete där rektorer från båda&nbsp;förvaltningarna&nbsp;träffas regelbundet för att säkerställa att ingen elev hamnar mellan stolarna.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Genom att dela samma&nbsp;texter och&nbsp;bilder&nbsp;hoppas&nbsp;vi&nbsp;att varje barn ska känna: &#8221;Det här&nbsp;har jag varit&nbsp;med om&nbsp;förut, det här kan jag”, säger Annika.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Böcker blir röd tråd i steget från förskolan till skolan 

<p class="wp-block-paragraph">Det märks när hon talar att Violeta brinner för sina elever, för att de faktiskt ska få tillgång till samma chanser som elever med andra förutsättningar </p><p class="wp-block-paragraph">– Största utmaningen jag möter är att mina elever ska i mål samtidigt som alla andra – för här börjar inte eleverna vid samma startsträcka som andra barn på andra skolor. De har inte med sig det i ryggsäcken som man tror.&#8221;&nbsp;förklarar Violeta.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">&nbsp;Violeta lever upp&nbsp;när eleverna verkligen&nbsp;tar till sig något&nbsp;–&nbsp;då de&nbsp;inte bara kan svara rätt, utan&nbsp;också&nbsp;förklara för någon annan. Hon menar att den som kan förklara något för någon annan också kan det på riktigt. En utmaning för de flesta lärare, kanske. Men så trivs hon också bäst när det är&nbsp;lite&nbsp;svårt: utmaningar håller henne skarp.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nominerad av sina elever&nbsp;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När Violeta utsågs till Årets lärare&nbsp;2025 var det efter att ha blivit nominerad av sina elever. Samma elever var övertygade om att hon skulle vinna, och inte det minsta förvånade när det faktiskt blev hon som fick kliva upp och ta emot priset.&nbsp;&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Utanför klassrummet&nbsp;är den&nbsp;makedoniska&nbsp;folkdansen ett viktigt inslag i hennes liv, och dansen har&nbsp;följt med&nbsp;sedan fyra års ålder. Det är hennes koppling till&nbsp;sina&nbsp;rötter.&nbsp;För frågar&nbsp;man Violeta är hon inte integrerad, utan assimilerad.&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag har makedonska rötter och svensk krona. Jag ser mig själv som ett träd, skrattar hon. </p>

Violetas kraft lyfter elever i Angered 

<p class="wp-block-paragraph">– Det var först en digital antagning. På semifinalen här i Göteborg var det en jury på plats och alla deltagare fick presentera sina arbeten. Jag hade förberett en demonstration på min dator som jag visade upp och blev en av dem som gick vidare till final. Det känns väldigt roligt och spännande!</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Ditt projekt heter “Att belysa ett polygonalt rum – Introduktion till algoritmisk geometri för gymnasieelever”, berätta lite om det!</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Mitt arbete handlar om hur jag skapade och utvärderade ett datorprogram som är baserat på en klassisk sats inom algoritmisk geometri, Art gallery theorem. Satsen förklarar hur ett polygonformat rum kan belysas så att hela interiören är täckt, utan att det används fler lampor än nödvändigt. Programmet är dock inte helt optimalt och i mitt arbete identifierade jag vilka begränsningar det har och förklarade varför.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Hur kommer det sig att du valde just det här ämnet?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Jag gillar matematik eftersom det kan få en att tänka på många olika sätt. Med arbetet ville jag väcka nyfikenhet och visa att matematiken innehåller många intressanta och roliga problem. Under semifinalen var det många besökare som uppskattade att få testa programmet och se hur matematiken fungerade.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Finalen avgörs i Södertälje den 23–27 mars. Hur förbereder du dig för den?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Jag fick lite feedback från de två jurymedlemmar som intervjuade mig på semifinalen. De sa att jag behöver finslipa min story och berätta mer om alla steg. Det ska jag arbeta vidare med inför finalen. Det finns många olika kategorier att tävla i och jag hoppas på ett pris inom matematik.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Vad ser du fram emot mest?</strong></p><p class="wp-block-paragraph">– Det kommer att vara många gemensamma aktiviteter och jag ser fram emot att få träffa alla andra finalister och prata om vad de har gjort. Man inspireras mycket av att se andras arbeten och många har en väldigt hög nivå.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Unga forskare &#8211; Forsknings-SM för unga</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Sveriges största vetenskapsmässa och tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik.</li><li>En digital uttagning som fortsätter med semifinaler runt om i Sverige.</li><li>Semifinalen i Göteborg hölls den 26 februari.</li><li>Totalt uppgår priserna till ett värde av 500 000 kronor.</li><li>I finalen den 23–27 mars utses Sveriges Unga Forskningslandslag – Sveriges representanter till världens största vetenskapstävlingar för unga.<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Fler unga göteborgare i final</strong>:</p><ul class="wp-block-list"><li>Johanna Sandberg och Elin Andersson, Göteborg, Polhemsgymnasiet</li><li>Jesper Johansson och Wilhelm Hedenskog, Göteborg, Polhemsgymnasiet</li><li>Simanis Gordins, Göteborg, Franklins gymnasium<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://ungaforskare.se/om-finalen/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Forsknings-SM för unga</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Maxwell Pegg till final i Forsknings-SM

<p class="wp-block-paragraph">Händer skjuter i höjden när nya idéer och förslag ska diskuteras vid skolans elevråd. Mötet hålls i den nyrenoverade matsalen och stämningen är förväntansfull – för snart ska eleverna få berätta om hur de lyckats göra skolan bättre.</p><p class="wp-block-paragraph">Men för bara ett år sedan var läget ett annat. Skolan hade gått igenom flera ledningsbyten, det var många sjukskrivningar och Skolinspektionen krävde förändringar kring bland annat ordningsregler och elevinflytande.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="584" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148469" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000-768x449.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000-520x304.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000-730x426.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Det var en turbulent tid. Men nu sitter vi i ett helt annat läge där stabiliteten är tillbaka, säger Matilda Hasler, specialpedagog på Gunnilseskolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vändpunkten: Mer elevinflytande</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Elevrådet blev motorn i skolans nystart. Skolan satsade på en tydlig struktur där varje klass har schemalagda klassråd varje vecka. Frågorna vandrar sedan från klassrummen till elevrådet, tillbaka på remiss och sedan tar elevrådet de slutgiltiga besluten.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är en lång process som tar tid, men det är nyckeln till att alla elever &#8211; inte bara elevrådsrepresentanter &#8211; känner sig delaktiga här, förklarar Matilda Hasler som är ansvarig för elevrådet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är förstås flera processer som tillsammans har vänt utvecklingen på Gunnilseskolan, men det ökade elevinflytandet har varit en betydande del. Det är ett arbete som vi är särskilt stolta över, säger Sophie Sundberg, biträdande rektor på Gunnilseskolan och Björsaredsskolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Konkreta resultat på skolan</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När två tidigare elevrådsrepresentanter får frågor om vad de fått vara med och påverka berättar de bland annat om ordningsreglerna, något som Skolinspektionen tidigare hade anmärkningar kring.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Lärarens tips för ökat elevinflytande</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Arbeta systematiskt med tydliga processer, mallar och dagordningar.</li><li>&nbsp;Skaffa en gemensam digital yta för alla anteckningar från klassråd och elevråd.&nbsp;</li><li>Låt arbetet ta tid – verklig delaktighet kan inte stressas fram.</li><li>Skapa förståelse för vad eleverna faktiskt kan påverka så att förväntningarna är rätt.<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/gunnilseskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Gunnilseskolan</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Det känns kul att hjälpa till och förbättra skolan. Vi har fått påverka och bestämma kring rasterna, ordningsreglerna och vilka leksaker som ska köpas in, säger Linnea som går i årskurs 3.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon berättar att lärarna lyssnar, även om inte alla förslag går att genomföra.</p><p class="wp-block-paragraph">– Som en höghöjdsbana i skogen säger hon och ler.&nbsp; &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">Femteklassaren Vidar som också var delaktig i elevrådet förra året berättar att de har olika teman för varje elevråd. Till exempel lunch och raster. Och att hans uppdrag bland annat var att föra fram klassens åsikter. &nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är roligt att vara med och påverka så att alla kan ha det bra i skolan, säger Vidar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kvitto på framgång</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När Skolinspektionen nyligen följde upp sina krav fick Gunnilseskolan godkänt på samtliga punkter. Dessutom visar en enkät från Göteborgsregionen att skolan nu ligger över genomsnittet när det gäller elevdelaktighet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det var ett erkännande att vi är på rätt väg. Resultatet i enkäten blev ett kvitto på vad eleverna faktiskt tycker, säger Matilda.</p>

Elevinflytande lyfte Gunnilseskolan efter tuff tid

<p class="wp-block-paragraph">I höstas presenterades resultaten av Göteborgs Stads undersökning om skolelevers drogerfarenheter. Som en uppföljning av den anordnade socialförvaltningen Nordost halvdagskonferensen Narkotikafri skola i början av februari.</p><p class="wp-block-paragraph">– Skolorna lägger ned mycket jobb på att genomföra enkäterna med eleverna. Då vill vi också ge något tillbaka och så snabbt som möjligt vara behjälpliga i skolans arbete mot droger, säger Jessica Andersson, utvecklingsledare ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel) på socialförvaltningen Nordost.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><em><strong>&#8221;Med konferensen ville vi ta ett samlat grepp i Nordost och visa på vad som redan finns på plats. Vi ville till exempel synliggöra de riktlinjer och policys som finns och som skolorna kan använda sig av. Oavsett vilken skola man går på, om den är kommunal eller fristående, ska ungdomarna mötas av samma kunskap, budskap och omsorg&#8221;</strong></em><br></p><p class="wp-block-paragraph">Jessica Andersson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="679" height="685" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148219" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii.jpg 679w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii-297x300.jpg 297w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii-250x252.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii-520x525.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 679px) 100vw, 679px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jessica Andersson, utvecklingsledare ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel) på socialförvaltningen Nordost.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett samlat grepp</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På konferensen presenterades en lägesbild av hur droganvändningen ser ut i skolan baserat på undersökningen. Grundskoleförvaltningen och utbildningsförvaltningen visade sitt stödmaterial och Polisen gav sin lägesbild. Även Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) och Mini-Maria berättade om sina verksamheter.<br><br>– Med konferensen ville vi ta ett samlat grepp i Nordost och visa på vad som redan finns på plats. Vi ville till exempel synliggöra de riktlinjer och policys som finns och som skolorna kan använda sig av. Oavsett vilken skola man går på, om den är kommunal eller fristående, ska ungdomarna mötas av samma kunskap, budskap och omsorg, säger Jessica Andersson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill ha frågan på agendan</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">De som deltog vid konferensen var rektorer, elevhälsopersonal, lärare och personal från fritidsgårdar.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi fick väldigt bra respons och deltagarna tyckte att vi borde ha en sådan här dag, där man sätter frågan på agendan, en till två gånger per år. Det krävs att man arbetar med detta systematiskt och löpande så att varje ungdoms- och föräldrageneration får ta del av kunskapen, säger Jessica Andersson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stöd för anhöriga</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Annaleena Nieminen är rådgivare Föräldraföreningen mot narkotika, som är en anhörigförening. Hon berättade om föreningens verksamhet på konferensen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph">&#8221;<strong><em>Vi jobbar mycket för socialkontoren och för skolor som skickar hit ungdomar vid misstänkt drogpåverkan. Sedan hjälper vi till att slussa ungdomarna vidare medan vi kan ta hand om föräldrar och anhöriga&#8221;</em></strong></p><p class="wp-block-paragraph"><br>Annaleena Nieminen</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="914" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800.jpg" alt="" class="wp-image-148223" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800-263x300.jpg 263w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800-768x877.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800-250x286.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800-520x594.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800-730x834.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Annaleena Nieminen, rådgivare på Föräldraföreningen mot narkotika.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Enligt statistiken går alkohol- och droganvändandet bland ungdomar ner. Men pratar du med de som jobbar ute på fältet så syns inte det. Vi behövs eftersom det finns många föräldrar och anhöriga i behov av hjälp. Här samlas vi, alla med liknande livsberättelser, för att stödja och dela med oss av våra upplevelser och erfarenheter, säger Annaleena Nieminen.</p><p class="wp-block-paragraph">Föreningen erbjuder stöd till föräldrar och anhöriga till ungdomar som brukar narkotika. Det görs bland annat genom ett program med rådgivning och självhjälpsgrupper. Föreningen genomför också övervakade provtagningar av ungdomar och unga vuxna.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi jobbar mycket för socialkontoren och för skolor som skickar hit ungdomar vid misstänkt drogpåverkan. Sedan hjälper vi till att slussa ungdomarna vidare medan vi kan ta hand om föräldrar och anhöriga, säger Annaleena Nieminen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Verktyg för skolor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Även grundskoleförvaltningen deltog vid konferensen och berättade om det drogförebyggande arbetet i skolan. Förvaltningen har en tredelad strategi där man jobbar hälsofrämjande för att skapa en trygg miljö i skolan där eleverna lär sig och mår bra. Det finns också en plan för att identifiera risker så att skolan kan arbeta förebyggande. Därutöver finns riktlinjer för hur skolan ska agera om man misstänker att det förekommer droger på skolan.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Vi ville visa upp de verktyg som finns som stöd för skolorna att kunna göra skillnad i elevernas vardag. Under en sådan här konferens kan vi synka våra insatser och få en större inblick i vad olika aktörer gör. Om vi delar med oss av våra strategier kan vi höja kompetensen och lära oss av varandra&#8221;</em></strong><br><br> Pernille van Raalte</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="836" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148224" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii-287x300.jpg 287w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii-768x803.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii-250x261.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii-520x543.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii-730x763.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Pernille van Raalte, verksamhetsutvecklare med inriktning på elevhälsa på grundskoleförvaltningen. Foto: Filip Rundberg</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– Vi ville visa upp de verktyg som finns som stöd för skolorna att kunna göra skillnad i elevernas vardag. Under en sådan här konferens kan vi synka våra insatser och få en större inblick i vad olika aktörer gör. Om vi delar med oss av våra strategier kan vi höja kompetensen och lära oss av varandra, säger, Pernille van Raalte, verksamhetsutvecklare med inriktning på elevhälsa på grundskoleförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Framöver planerar socialförvaltningen Nordost för en ny dag på temat narkotika- och brottsfri skola med inslag av interaktiva övningar. Det kommer också att arrangeras dagar med fördjupad kompetensutveckling om bland annat cannabis och spel om pengar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/elevhalsa/drogforebyggande-arbete-i-skolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Drogförebyggande arbete i skolan</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Samlat grepp för en narkotikafri skola

<p class="wp-block-paragraph">Varje år utbildar sig cirka 2 000 personer hos Yrgo, Göteborg Stads yrkeshögskola. Alla utbildningar är inom områden där arbetslivet och den offentliga sektorn har sagt sig behöva fler kompetenta och engagerade medarbetare.<br><br>– Vi har bara utbildningar som leder till jobb, annars blir vi inte beviljade att bedriva dem av Myndigheten för yrkeshögskolan. Det är en klar fördel för den studerande, men också för arbetslivet som kan vara med och påverka utbildningarnas innehåll, säger Katarina Hjernestam, utbildningschef på Yrgo.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="679" height="585" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Katarina_Hjernestam_Yrgo-679.jpg" alt="" class="wp-image-148127" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Katarina_Hjernestam_Yrgo-679.jpg 679w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Katarina_Hjernestam_Yrgo-679-300x258.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Katarina_Hjernestam_Yrgo-679-250x215.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Katarina_Hjernestam_Yrgo-679-520x448.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 679px) 100vw, 679px" /><figcaption class="wp-element-caption">Katarina Hjernestam, utbildningschef på Yrgo. Foto: Skvader Media</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Vi har flest utbildningar som går på plats. Inom vårdområdet är det dock nästan bara distansutbildningar. Det passar bra där eftersom personerna som går dem redan har en yrkesroll och läser till en specialistkompetens. Ofta jobbar de halvtid och studerar halvtid&#8221;</em></strong><br></p><p class="wp-block-paragraph">Katarina Hjernestam</p></blockquote></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Över 50 olika utbildningar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Den 2 februari öppnade ansökan för de flesta av höstens YH-utbildningar. Och det finns mycket att välja på – allt från anläggningsdykare och hållbarhetsutvecklare till stödpedagog och sommelier. Utbildningarna är mellan ett och två år och går på heltid eller halvtid. Vissa av utbildningarna ges på distans, medan andra är på plats på skolan.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="497" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148130" style="aspect-ratio:2.0121056754254787;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii-300x149.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii-768x382.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii-250x124.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii-520x258.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii-730x363.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Brave agency</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">– Vi har flest utbildningar som går på plats. Inom vårdområdet är det dock nästan bara distansutbildningar. Det passar bra där eftersom personerna som går dem redan har en yrkesroll och läser till en specialistkompetens. Ofta jobbar de halvtid och studerar halvtid, säger Katarina Hjernestam.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Helt nya utbildningar</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På söndag 15 februari öppnar ansökan till ytterligare fyra utbildningar. Utbildningarna kommer att genomföras av Yrgo på uppdrag av Mölndals stad.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är två utbildningar inom konstruktion och två inom it med fokus på molnutveckling, säger Katarina Hjernestam.</p><p class="wp-block-paragraph">Ansökan är öppen till 15 april och antagningsbesked kommer i juni. I maj öppnar ansökan till höstens fristående kurser.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="539" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148131" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000-768x414.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000-520x280.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000-730x393.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Brave agency</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><br><strong>Yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar)</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Är utbildningar som ska svara mot arbetslivets behov av yrkeskompetens och drivs i nära samverkan med företag och arbetsgivare, ofta regionalt</li><li>En stor del av utbildningarna består av praktik, så kallat LIA (Lärande i arbete)</li><li>Yrgo är Göteborgs Stads yrkeshögskola</li><li>För att få starta en YH-utbildning måste skolan ansöka hos Myndigheten för yrkeshögskolan</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Exempel på utbildningar</strong>:</p><ul class="wp-block-list"><li><em>De fem nya utbildningarna som Yrgo genomför i Mölndal</em></li><li>Elkonstruktör specialisering industri</li><li>CAD-konstruktör produktutveckling</li><li>Cloud developer</li><li>Moln- och virtualiseringsspecialist</li><li>It-projektledare<br></li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Ett urval av Yrgos andra utbildningar:</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Apotekstekniker</li><li>Bank- och försäkringsrådgivare</li><li>Digital designer</li><li>Game artist</li><li>It- och cybersäkerhetsspecialist</li><li>Köksmästare</li><li>Logistik- och transportledare</li><li>Offentlig inköpare</li><li>Specialistundersköterska akutvård</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: <a href="https://www.yrgo.se/">Läs mer om Yrgo och ansök här</a></strong></p></div><p class="wp-block-paragraph"><strong><br></strong></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Dags att söka höstens utbildningar på Yrgo

<p class="wp-block-paragraph">Varje dag går Yaima Batlle, måltidsbiträde, och hennes kollegor den extra milen för att ge 355 barn en positiv upplevelse när de besöker sin matsal. Här har bamba blivit något mer än en matsal, och det märks på stämningen att det är en viktig mötesplats för elever och personal.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag försöker ge alla som kommer till matsalen min glädje. Jag delar min glädje – det är jätteviktigt för mig, berättar Yaima.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det stora i det lilla</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Här vet man att detaljer gör skillnad. Maten garneras ömsint, salladsbuffén är i klanderfri ordning – och svinnet omvandlas till kreativa extratillbehör. När vi besöker matsalen får vi prova tre välkomponerade röror, helt gjorda på resterna från tidigare måltider, och i köket står Yaima och gör en potatiskaka av överblivet potatismos. Men engagemanget går djupare än så.</p><p class="wp-block-paragraph">Yaima har en djup relation med barnen. De samtalar om smått och stort, skrattar – och dansar tillsammans. Det har gett henne en särskild plats på Lerlyckeskolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Jag använder många olika kryddor&#8221;</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">För Yaima är det viktigt att noggrant ta vara på de resurser som finns. Och för det krävs det kreativitet. Som utbildad kock har hon nära till att prova nya vägar att förädla och förgylla.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag använder många olika kryddor. En av mina favoriter är absolut oregano, skrattar Yaima.</p><p class="wp-block-paragraph">Den här månadens upplaga av en på tiotusen är en historia om matglädje, familjeband – och om lök.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lerlyckeskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Lerlyckeskolan</a></p></div>

Yaima skapar matglädje i bamba på Lerlyckeskolan

<p class="wp-block-paragraph">– Jag ville vara närmare barnen och deras läsning, berättar hon. På stadsbiblioteket såg jag dem komma och gå, men i skolan får jag följa deras utveckling över tid. Det är fantastiskt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En nyckelroll i skolans vardag</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När Michaela startade skolbiblioteket på Lundbyskolan för ett år sedan, var uppdraget tydligt: att skapa en plats som både väcker nyfikenhet och stärker elevernas språkliga självförtroende. Hon undervisar i källkritik och informationssökning, men framför allt är hon ett stöd i elevernas läsresor.</p><p class="wp-block-paragraph">– Ett bemannat skolbibliotek med en fackutbildad bibliotekarie gör hela skillnaden. Vi känner våra böcker, våra elever och kan hjälpa dem att hitta just den berättelse som tänder gnistan. Vi är ju liksom levande sökmotorer, förklarar Michaela.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nä</strong><strong>r l</strong><strong>äslusten börjar svikta</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Michaela ser en tydlig trend: intresset för läsning minskar ofta efter mellanstadiet.<br>– Det är så lätt att tappa det när skolan blir mer krävande och fritiden fylls med annat. Men jag tror att vuxna har en stor roll här – för vi vuxna är kanske inte heller så himla bra på att faktiskt läsa.</p><p class="wp-block-paragraph">För Michaela handlar läsning inte bara om språk och kunskap, utan om upplevelser.<br><br>– När man inte läser går man miste om något – att få kliva in i andra världar, möta nya människor och se sig själv ur andra perspektiv. Det är både nära och magiskt på samma gång.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon påminner också om att läsning kan ta många former. Grafiska romaner, serier, spel och ljudböcker kan alla vara vägar in i berättandet.</p><p class="wp-block-paragraph">– All läsning är faktiskt inte bra läsning! Det viktiga är att det berör och väcker något. En bok som inte intresserar gör ingen nytta.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Michaela tipsar – fyra böcker att kolla in</strong></h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>The </strong><strong>Raven Boys &#8211; Maggie Stifvater</strong><br>För dig som gillar att läsa i bilder. Mystisk, vacker och full av magi – perfekt för fantasyälskaren.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Lejonflock &#8211; Linda Jones</strong><strong>&nbsp;</strong><br>En stark berättelse om tre tjejer som börjar högstadiet och möter ett tufft klimat. När de går med i en hämndgrupp mot killar väcks frågor om gränser, mod och gemenskap.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Pestblommor av Mats Strandberg</strong><br>En mörk och stämningsfull historisk roman från 1700-talets Stockholm under pesten – fylld av död, mysterier och kärlek.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Om</strong><strong>öjliga varelser av Katherine Rundell</strong><br>En storslagen fantasy för både unga och vuxna. Två ungdomar ger sig ut för att rädda en magisk värld där sagoväsen hotas att dö ut.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läslotsens bästa läsupplevelse:</strong></p><p class="wp-block-paragraph">Det susar i säven. Tänk att få leva som råttan vid dammen &lt;3</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Läslotsens don’t:s</strong><br>Om man har svårt att hitta tid – läs INTE precis innan ni ska sova! Då är man ju för trött! </p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lundbyskolan">Götebogs Stad Lundbyskolan 7-9 med anpassad grundskola</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p>

Skolbibliotekarien Michaela visar vägen till läslust

<p class="wp-block-paragraph">Maritiman har länge haft ambitionen att vara en pedagogisk resurs för skolor i Göteborgsregionen. Nu lanseras ett nytt skolkoncept som gör det möjligt för fler elever att ta del av museets kunskap, fartyg och berättelser.</p><p class="wp-block-paragraph">– I våra stadgar står det att vi ska kommunicera och utbilda om det maritima arvet. Och det börjar i skolan. Med det här initiativet vill vi ge tillbaka till staden och regionen och se till att fler får chansen att besöka oss, säger Johannes Olsson, ansvarig för publik verksamhet på Maritiman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Sänkta kostnader för skolor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Under 2026 slopar Maritiman entréavgiften per elev helt för skolklasser. I stället betalar skolorna en fast bokningsavgift på 300 kronor per klass.</p><p class="wp-block-paragraph">– Skolorna har i dag mycket begränsade resurser, vilket påverkar möjligheten att göra studiebesök. Tack vare bidrag från Göteborgs Stad kan vi nu subventionera kostnaderna och göra detta möjligt, vilket känns både roligt och viktigt, säger Johannes Olsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tre olika lektionsformat</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Det nya skolkonceptet omfattar skolbesök på Maritiman, där undervisningen sker i museets unika miljöer, undervisning i klassrummet där Maritimans pedagoger besöker skolorna samt digitala lektioner med interaktivt lärande för skolor i hela landet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Vill du boka skolbesök på Maritiman?</strong></h3><p class="wp-block-paragraph">Ring 031-10 59 50 eller mejla till bokning@maritiman.se.</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="Maritiman: Läs mer om skolkonceptet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Maritiman: Läs mer om skolkonceptet</a></p></div><p class="wp-block-paragraph">– Alla skolor har inte möjlighet att resa till Göteborg. Genom digitala lektioner och skolbesök kan vi nå elever även långt utanför staden. Vi vet att intresset finns, våra digitala program har tidigare testats i andra sammanhang och har varit fullbokade varje gång, säger Johannes Olsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tydlig koppling till läroplanen</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Alla lektioner är tydligt kopplade till läroplanen. Lärarna får även förslag på uppgifter att arbeta med både före och efter lektionen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi ser oss som en del av ett större pedagogiskt sammanhang där vi kan bidra med kunskap, upplevelser och nya perspektiv som stärker undervisningen. Ett lustfyllt sätt att lära sig på, säger Johannes Olsson.</p><p class="wp-block-paragraph">Målet med skolkonceptet är att skapa minnesvärda upplevelser där lärande och nyfikenhet går hand i hand och att göra Maritiman till en självklar pedagogisk resurs för skolor i regionen.</p><p class="wp-block-paragraph">– När eleverna går hem och säger ”det här var superkul” och samtidigt har lärt sig något nytt, då har vi lyckats, säger Johannes Olsson.</p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br><br><br></p>

Maritiman slopar entréavgifter för skolklasser

<p class="wp-block-paragraph">Sommarjobben är populära och förra året kom det in cirka 10 000 ansökningar. Totalt fick cirka 5 000 ungdomar ett sommarjobb inom staden.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det är alltid högt tryck på sommarjobben och det är mycket glädjande att vi kan erbjuda så pass många sommarjobb i Göteborgs Stad. Sommarjobben är ett bra sätt för ungdomarna att få känna på arbetslivet, tjäna egna pengar och få en inblick i vuxenlivet, samtidigt som det också är en viktig socialt förebyggande insats för staden, säger Anna Loberg, enhetschef arbetsmarknad och vuxenutbildning, Göteborgs Stad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>För unga upp till 19 år</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Sommarjobben kan sökas av personer som är folkbokförda i Göteborg, fyller högst 19 år under 2026 och går årskurs 9, gymnasiet år 1 och 2, språkintroduktionsprogrammet eller som är inskrivna i det kommunala aktivitetsansvaret.</p><p class="wp-block-paragraph">Göteborgs Stad kommer också att erbjuda påsklovsjobb för ungdomar i gymnasiet. Ansökningsperioden för påsklovsjobben pågår mellan 23 februari och 8 mars.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar</strong>:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/for-studenter-och-ungdomar/lovjobb-och-extrajobb" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Sommar- och lovjobb</a><br><a href="https://matchanu.se/goteborg/?ansokan=1ad5be0d" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ansök om sommarjobb här</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Dags för unga att söka kommunala sommarjobb

<p class="wp-block-paragraph"><br>Kortfilmerna som eleverna skapat handlar om allt från hur det är att vara ung idag till glädje, döden och spännande mordgåtor. I fredags var det premiärvisning på Stora Teatern och initiativtagaren Alicia Vikander var själv på plats för att fira eleverna och dela ut diplom.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varje år får tre skolor chans att delta</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Alicia Vikander Filmlabb genomförs med stöd av MOE-stiftelsen, som varje år ger tre nya skolor möjlighet att delta i filmlabbet. Målet med satsningen är att ge unga verktyg att uttrycka sig, stärka framtidshopp och bidra till en större mångfald inom filmbranschen.</p><p class="wp-block-paragraph">Under filmlabbet får eleverna lära sig om kamerateknik, dramaturgi och filmgenrer – och som final skapar varje klass som deltar en egen kortfilm.</p><p class="wp-block-paragraph">Filmlabbet är ett initiativ som gjort tydliga avtryck hos många elever:</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi som klass har lärt oss grunderna till skapande av filmer och hur olika känslor kan förstärks med hjälp av färger och musik. Vi har blivit närmare som klasskamrater under tiden och skapade många fina minnen tillsammans. Vissa grejer gick bra och vissa gick lite sämre men vi jobbade hårt som en klass och det märks. Filmlabbet har visat mig hur det kan vara att jobba inom filmskapande och det är definitivt någonting jag skulle kunna jobba med i framtiden, säger en elev på Guldhedskolan.</p><p class="wp-block-paragraph">Det filmpedagogiska arbetet leds av Göteborg Film Festivals erfarna filmpedagoger.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Genom åren har flera skolor deltagit</strong>:</h3><p class="wp-block-paragraph"><strong>2025</strong>&nbsp;<br>Lövgärdesskolan – Angered&nbsp;<br>Guldhedsskolan – Centrum&nbsp;<br>Sannaskolan – Majorna&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>2024&nbsp;</strong><br>Lärjeskolan – Angered&nbsp;<br>Skytteskolan – Högsbo&nbsp;<br>Ryaskolan – Biskopsgården&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>2023&nbsp;</strong><br>Jättestenskolan – Biskopsgården&nbsp;<br>Lundenskolan – Örgryte-Härlanda&nbsp;<br>Torslandaskolan – Torslanda&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>2022</strong>&nbsp;<br>Skälltorpskolan – Hisings Backa&nbsp;<br>Nordhemsskolan – Centrum&nbsp;<br>Kannebäckskolan – grundsärskola och dövklass&nbsp;</p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar:</strong></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborgfilmfestival.se/en/for-educators/educational-projects/educational-projects/pages/alicia-vikander-filmlabb" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Alicia Vikander Filmlabb, Göteborg Film Festival</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborgfilmfestival.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg Film Festival</a></p></div>

Göteborgselever visade kortfilm på filmfestivalen

<p class="wp-block-paragraph">När Göteborgs Stad bytte från stadsdelsförvaltningar till centrala förvaltningar 2018 såg man ett värde i att ha en gemensam bokningssida för kulturevenemang för förskola, grundskola och gymnasium.</p><p class="wp-block-paragraph">Därför startade ett samarbete mellan skolförvaltningarna och kulturförvaltningen och 2021 lanserades bokningssidan KuBo. 2024 tog skolförvaltningarna tillsammans med kulturförvaltningen också fram en gemensam överenskommelse om samverkan kring barns och elevers tillgång till kultur i förskola, grundskola och gymnasium.</p><p class="wp-block-paragraph">– Utifrån barnkonventionen har barn rätt att uppleva och skapa kultur. När varje stadsdel hade enskilda budgetar för sådana aktiviteter kunde förutsättningarna vara väldigt olika. Med KuBo arbetar vi för jämlika förutsättningar. Vårt uppdrag är att nå ut till fler och att samverka för att erbjuda ett brett utbud med en större tillgänglighet, säger Mia Björklund, utvecklingsledare för kultur på förskoleförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många kulturella upplevelser</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">På plattformen samlas ett utbud av professionella kulturupplevelser från det fria och offentliga kulturlivet i Göteborg. Det består av både program som genomförs på förskolan eller skolan och program på exempelvis kulturhus, biografer, bibliotek eller museum. Aktiviteterna på museerna är ofta pedagogiska workshops och lektioner som leds av museipedagoger.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Utifrån barnkonventionen har barn rätt att uppleva och skapa kultur. När varje stadsdel hade enskilda budgetar för sådana aktiviteter kunde förutsättningarna vara väldigt olika. Med KuBo arbetar vi för jämlika förutsättningar. Vårt uppdrag är att nå ut till fler och att samverka för att erbjuda ett brett utbud med en större tillgänglighet&#8221;</em></strong></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br>Mia Björklund</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="854" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800.jpg" alt="" class="wp-image-147699" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800-281x300.jpg 281w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800-768x820.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800-250x267.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800-520x555.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800-730x779.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mia Björklund, utvecklingsledare för kultur på förskoleförvaltningen.</figcaption></figure></div></div><p class="wp-block-paragraph">– En referensgrupp med lärare, representanter från det fria kulturlivet och sakkunniga från förvaltningarna gör ett urval bland de evenemang som finns inom dans, musik och teater. Vi ser till att det finns en bredd i genrer och något som kan tilltala alla målgrupper. All scenkonst som erbjuds på KuBo utförs av professionella kulturaktörer, säger Mia Björklund.</p><p class="wp-block-paragraph">I vårterminens program finns bland mycket annat museielektioner för alla åldrar om kroppen utifrån konstmuseets utställning Kropp. Ideal, blick, frihet. Det finns också lärande upplevelser om hajar för de minsta, film om demokrati och vuxenblivande, stadsvandringar och en teaterföreställning om spelberoende. Dessutom även musikupplevelser som interaktiva Den komponerande kroppen med Göteborgs alternativa orkester och den internationella dansfestivalen Step.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det händer att vi på förvaltningen är ute som värdar på platser där barn kommer och ser exempelvis en föreställning. Ofta är det en lite stökig grupp med barn som samlas i foajén. Men när de slår sig ner och det börjar bli tyst kan man se i barnens ögon vilken upplevelse de får, säger Mia Björklund.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="803" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800.jpg" alt="" class="wp-image-147700" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-768x771.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-250x251.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-520x522.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-730x733.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Victoria Claesson, planeringsledare på utbildningsförvaltningen.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Elever har i dag stor digital närvaro och då är det ännu viktigare att man får andra upplevelser som sätter sig i kroppen på ett annat sätt – som gör att man reser i tid och rum. Det kan göra att man får motivation till vad man vill arbeta med eller ägna sig åt&#8221;</em></strong><br></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph">Victoria Claesson </p></blockquote></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kultur på lika villkor</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">2025 deltog 96&nbsp;700 barn och elever i aktiviteterna. Det är nästan 14&nbsp;000 fler än 2024. Förutom en stor satsning inom förskoleförvaltningen, beror det bland annat på att även utbildningsförvaltningen deltar som likvärdig part sedan ett år tillbaka. Det betyder att alla gymnasier kan boka utbudet i KuBo.</p><p class="wp-block-paragraph">– Det finns ett så stort utbud av jättefina evenemang och plats för fler att besöka dem. Många lärare är inne och bokar första dagen när programmet släpps, men sedan försöker vi sprida det till fler. Den bästa reklamen är lärare som berättar för andra lärare, säger Victoria Claesson, planeringsledare på utbildningsförvaltningen.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon tycker att det är viktigt att skolförvaltningarna gör allt för att utjämna skillnaderna i förutsättningar för att ta del av kultur.<br><br>– Elever har i dag stor digital närvaro och då är det ännu viktigare att man får andra upplevelser som sätter sig i kroppen på ett annat sätt – som gör att man reser i tid och rum. Det kan göra att man får motivation till vad man vill arbeta med eller ägna sig åt, säger Victoria Claesson.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>KuBo</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>KuBo är Göteborg Stads digitala plattform för pedagoger och lärare, där de kan boka professionella kulturupplevelser för barn och elever.</li><li>Pedagoger och lärare i förskola, grundskola och gymnasieskola i Göteborg är välkomna att boka kulturaktiviteter från offentliga och fria kulturaktörer.</li><li>I utbudet finns allt från scenkonst, läsfrämjande upplevelser och bio till museilektioner och utomhusupplevelser.</li><li>Förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen står tillsammans bakom KuBo – för barns och elevers likvärdiga tillgång till professionell kultur.</li><li>Bokare i kommunala förskolor, grundskolor och gymnasier i Göteborgs Stad bokar program utan kostnad. För friförskolor och skolor bokas delar av utbudet kostnadsfritt och delar är subventionerat.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kulturstod/barn-och-unga/kubo--kultur-for-barn-och-unga" target="_blank" rel="noreferrer noopener">KuBo – kultur för barn och elever</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><br></p>

Mer kultur för barn och unga tack vare bokningssidan KuBo

<p class="wp-block-paragraph">För ett och ett halvt år sedan omvandlades Kannebäcksskolan Tal och språk till Göteborgs första resursskola. I dag går här 64 elever från årskurs 1 till 9, och skolan har 37 medarbetare.</p><p class="wp-block-paragraph">– Elevgruppen har breddats från att tidigare bestå av elever med generell språkstörning till att nu omfatta elever med stora och varaktiga stödbehov, bland annat inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism, men också generell språkstörning. Men resursskolan är inte en anpassad grundskola – våra elever har ingen intellektuell funktionsnedsättning, säger Marie Bredman, biträdande rektor på skolan.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-8f761849 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p class="wp-block-paragraph"><strong><em>&#8221;Många av våra elever har haft en problematisk skolgång tidigare. För oss är första steget att skapa trygghet tillsammans med eleven och familjen. När vi lyckas med det kan vi börja arbeta med undervisningen&#8221;</em></strong></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph">Marie Bredman</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="848" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800.jpg" alt="" class="wp-image-147671" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800-283x300.jpg 283w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800-768x814.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800-250x265.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800-520x551.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800-730x774.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Marie Bredman, biträdande rektor på Kannebäcksskolan. Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Vi var väl förberedda – och det märks”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När omställningen till resursskola genomfördes tog skolan emot 23 nya elever samtidigt. Marie Bredman beskriver starten som intensiv men lyckad.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi hade redan en välfungerande verksamhet och en stabil personalgrupp, och det blev helt avgörande. Lärarna, fritidspedagogerna, elevassistenterna och elevhälsoteamet jobbar väldigt tajt tillsammans. Det är en av våra största styrkor.</p><p class="wp-block-paragraph">Inför omställningen satsade skolan på intern fortbildning inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tydliggörande pedagogik. Samtidigt utvecklades de fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljöerna för att bättre möta elevernas behov.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Skolinspektionen hänvisar andra skolor till hur vi jobbar”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">När Skolinspektionen nyligen granskade landets 30 resursskolor fick Kannebäcksskolan resursskola mycket höga omdömen inom:</p><ul class="wp-block-list"><li>Målfokuserad och stimulerande undervisning</li><li>Undervisning som i hög utsträckning möter elevernas stödbehov</li></ul><p class="wp-block-paragraph">– Det är fantastiskt roligt. Inspektörerna sa att de såg en samstämmighet där alla – elever, lärare, elevhälsa och ledning – beskrev skolan på samma sätt. De berättade också att de hänvisar andra resursskolor till hur vi arbetar på Kannebäcksskolan. Det är klart att man blir stolt över det, säger Marie Bredman.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="543" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147672" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000-300x163.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000-768x417.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000-250x136.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000-520x282.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000-730x396.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure><p class="wp-block-paragraph">Skolinspektionen lyfte även fram skolans logopeder som en särskild styrka. De arbetar inom elevhälsan och bidrar med kompetens som inte finns på alla resursskolor. När det gäller förbättringsområden konstaterar Skolinspektionen att skolan bör bygga vidare på elevernas rätt till delaktighet – ett arbete som redan är bra, men som kan utvecklas ytterligare.&#8221;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Relationer först – undervisning sedan</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">En viktig del av skolans arbetssätt är att börja med relationen.</p><p class="wp-block-paragraph">– Många av våra elever har haft en problematisk skolgång tidigare. För oss är första steget att skapa trygghet tillsammans med eleven och familjen. När vi lyckas med det kan vi börja arbeta med undervisningen, säger Marie Bredman.</p><p class="wp-block-paragraph">Undervisningen anpassas sedan noggrant efter varje elevs behov. Skolan använder bland annat bildstöd, tecken som stöd, skärmar, lurar och andra hjälpmedel.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har höga förväntningar på eleverna och varierar undervisningen mycket. Det är lärarna otroligt skickliga på.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nyckeln till framgång: rätt personal och stark kultur</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Marie Bredman återkommer flera gånger till medarbetarna när hon beskriver skolans utveckling.</p><p class="wp-block-paragraph">– Vi har otroligt duktig personal här. Rekrytering är verkligen A och O. Vi rekryterar inte personer som bara vill jobba i små grupper, utan de som verkligen vill arbeta med elever med omfattande behov. Det gör stor skillnad.</p><p class="wp-block-paragraph">Hon beskriver kollegiet som solidariskt och flexibelt.</p><p class="wp-block-paragraph">– Alla känner alla här. Det är lätt att skapa en kultur där man hjälper varandra.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Man gör skillnad på riktigt”</strong></h2><p class="wp-block-paragraph">Trots den stora omställningen är Marie Bredman tydlig med att hon trivs mycket bra på jobbet.</p><p class="wp-block-paragraph">– Jag trivs så fantastiskt bra här. Jag har eleverna precis utanför dörren och man känner verkligen att man gör skillnad på riktigt. Det brukar jag även försöka säga till personalen. Det är det bästa med jobbet.Man ser att eleverna är trygga och lär sig saker här.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborgs resursskolor</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborgs Stads resursskolor tar emot elever i behov av omfattande och varaktigt särskilt stöd. Eleverna i resursskola läser enligt samma läroplan och timplan som andra elever i grundskolan.&nbsp;</li><li>I resursskolor är elevgrupperna mindre med större möjligheter att göra individuella anpassningar i undervisningen och lärmiljön.</li><li>Resursskolor ska skapa en inkluderande undervisning och anpassad skolmiljö till de elever som har störst behov av det.&nbsp;</li><li>Göteborgs Stad har i dagsläget tre kommunala resursskolor: Kannebäcksskolan 1-9 resursskola, Kålltorpsskolan 1-9 resursskola och Utbyskolan 1-9 resursskola.</li><li>Resursskolan riktar sig i främst till elever som är folkbokförda i Göteborgs Stad.</li></ul><p class="wp-block-paragraph"></p><p class="wp-block-paragraph"><strong>Länkar: </strong></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/resursskolor">Skolverket: Om resursskolor</a></p><p class="wp-block-paragraph"><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kannebacksskolan">Göteborgs Stad: Kannebäcksskolorna</a></p></div><p class="wp-block-paragraph"></p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Förskola och utbildning

|

|