<p>– Jag ser att eleverna är mer motiverade att läsa nu. De har också utvecklat sig både när det gäller läsning och skrivning, berättar Gurbet Demiral, specialpedagog som jobbar med projektet läs och skrivutveckling på skolan.</p><p>På fritids har eleverna samlats för att läsa tillsammans och prata om böckerna.</p><p>– Vi har läst olika böcker och delat våra tankar om berättelserna. Eleverna har också skrivit egna recensioner och nu har dessa samlats i en bok, berättar Gurbet Demiral.</p><p>Boken är ett resultat av projektet <em>Läs- och skrivutveckling</em>, med stöd från MOE-stiftelsen. Stiftelsen ger ekonomiskt stöd till initiativ som främjar en likvärdig och jämställd utbildning för barn och unga.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Egen skoltidning gav mer skrivträning</strong></h2><p>Men arbetet har inte stannat där. Under vårterminen har eleverna också skapat en egen skoltidning. I det första numret finns allt från intervjuer med skolpersonal och klassnytt till korsord och faktaartiklar om bland annat rymden, OS och elefanter.</p><p>Totalt har 17 elever varit med och arbetat som journalister.</p><p>– Genom läsning och skrivande har eleverna tränat sin fantasi och sitt språk, och blivit bättre på att uttrycka sina tankar i text. Vi är stolta över elevernas engagemang, nyfikenhet och fina arbete, säger Gurbet Demiral.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/hammarkullsskolan">Göteborgs Stad: Hammarkullsskolan F-3, anpassad grundskola 1-6</a></p></div><p></p><p></p>

medium

large

thumbnail

medium_large

twofiftypx

fivetwentypx

article-topp

Bokklubb gav elever läslust och skrivkraft

<p>– Den vita studentmössan är en symbol för framtidstro och gemenskap. Mösspåtagningen blir ett gemensamt firande av våra studenternas prestationer och en fysisk bekräftelse på år av studier och ansträngning. I dag markerar vi en ny milstolpe för gymnasietraditionerna i Göteborg, när så många elever deltar i denna ceremoni, säger Magnus Fagerström, rektor på Polhemsgymnasiet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Datum för årets studenter 2026</h3><ul class="wp-block-list"><li>Angeredsgymnasiet, onsdag 3 juni</li><li>Bernadottegymnasiet, onsdag 3 juni</li><li>Bräckegymnasiet, onsdag 3 juni</li><li>Burgårdens gymnasium, torsdag 4 juni</li><li>Burgården AG, torsdag 4 juni</li><li>Ester Mosessons gymnasium, onsdag 3 juni</li><li>Hvitfeldtska gymnasiet, onsdag 3 juni</li><li>Högsbodal AG, onsdag 10 juni</li><li>Hökegården AG, onsdag 10 juni</li><li>The International High School, torsdag 4 juni</li><li>Katrinelundsgymnasiet, onsdag 3 juni</li><li>Katrinelund AG, onsdag 10 juni</li><li>Landala AG, onsdag 10 juni</li><li>Lindholmens tekniska gymnasium, fredag 5 juni</li><li>Motorbranschens tekniska gymnasium (MTG), fredag 5 juni</li><li>Polhemsgymnasiet, torsdag 4 juni</li><li>Schillerska gymnasiet, torsdag 4 juni</li><li>Stora Holm AG1, torsdag 4 juni</li><li>Stora Holm AG 2, onsdag 10 juni</li></ul><p></p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/utbildningsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Utbildningsförvaltningen</a></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Studentmössans historia</h3><p>Mösspåtagning är en gammal universitetstradition framför allt i Uppsala och Lund där universitetsstudenterna tar på sig sin vita mössa för att markera vårens ankomst.</p><p>Den vita studentmössans historia börjar 1845 med att Uppsalastudenter hade den som ett igenkänningstecken vid ett nordiskt studentmöte i Köpenhamn. Då var mössan ett tecken på att man klarat inträdesprovet (studentexamen) och studerade på universitetet.</p><p>1864 flyttar studentexamen från universitet till gymnasiet och mössan följde med. Nu symboliserade mössan att man var redo för universitet. 1968 var sista året för den gamla studentexamen i Sverige.</p><p>1971 fick Sverige en ny sorts gymnasieskola som inte bara var en förberedelse för universitetet utan även innehöll praktiska yrkesutbildningar. Firandet förvandlades därmed till ett avslutningsfirande efter gymnasiestudier, och den vita mössan hänger fortfarande med. På universiteten syns den numera bara vid firandet av vårens ankomst på Valborgsmässoafton.&nbsp;</p></div><p></p><p></p><p></p>

Ett torg med en scen och en stor publik av studenter med vita mössor på sig.

Årets studenter tar på sig mössorna

<h2 class="wp-block-heading"><strong>Grattis! Hur tävlar man i handel och service?</strong></h2><p>– Vår uppgift var att välja en produkt och ta fram dess unique selling point, USP, det vill säga det som är det unika i en produkt som får dig som kund att vilja köpa den. Sen skulle vi skriva ett manus som vi hade som stöd när vi pitchade vår produkt inför juryn. Vi hade 30–60 sekunder på oss att pitcha.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad valde ni för produkt?</strong></h2><p>– Man fick välja mellan tygkasse, ryggsäck, keps och vattenflaska och då valde vi en tygkasse. Vi motiverade med att tygkassen var klimatsmart, lätt att ta med sig samt att du som förälder kan göra den mer speciell och unik genom att måla på den tillsammans med dina barn.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur många lag var det som tävlade?</strong></h2><p>– Det skulle ha varit fyra lag, men bara tre lag kom.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför vann ni?</strong></h2><p>– Vi vann för att vi var kreativa, tydliga, hade ett bra samarbete och den bästa pitchen enligt juryn.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad var svårast, roligast, mest nervöst?</strong></h2><p>– Det var faktiskt jätteroligt att vara där och att vinna, men man var ju nervös för att prata inför alla och för hur det skulle gå.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur ska ni fira detta på skolan?</strong></h2><p>– Det har vi inte bestämt än, men vi kommer att fira på något sätt.</p>

Två elever som vunnit guldmedaljer tillsammans med två lärare

Bra samarbete och kreativitet gav guld i yrkes-SM

<p>Många skolelever får för lite träning i att prata språk, och tycker att det är svårt och nervöst. För lärarna är det svårt att hinna lyssna, ge återkoppling och bedöma alla elever i en klass.</p><p>I projektet AI speak får eleverna öva muntlig kommunikation med hjälp av ett AI-baserat dialogsystem. I systemet får eleven träna på konversationer med en samtalspartner i olika vardagssituationer och miljöer.</p><p>– Det här är det roligaste vi gjort på italienskan. Det blir enklare att lära sig uttala orden, speciellt de långa och lite krångliga, berättar Isak som går i tvåan på Polhemsgymnasiet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="631" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000.jpg" alt="" class="wp-image-150067" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000-300x189.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000-768x485.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000-250x158.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000-520x328.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/AI-sprakinlarning-1000-730x461.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Isak går i tvåan på Polhemsgymnasiet. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Får direkt feedback på sitt uttal</strong></h2><p>Genom att prata in sitt svar får eleven direkt feedback på sitt uttal och på förmågan att göra sig förstådd. Eleven kan öva samma dialog flera gånger.</p><p>–&nbsp; Man vänjer sig vid att prata på italienska och blir säkrare på hur ord ska uttalas. Det gör att man vågar prata mer i klassen, säger Isak.</p><p>Det är säkert många som minns hur jobbigt det kunde vara när man skulle prata högt inför klassen på ett främmande språk. Man var rädd för att göra bort sig och säga fel och kanske därför undvek att prata alls.</p><p>– Förutom att eleverna får känna sig trygga när de övar muntligt i egen takt, så bidrar det också till mängdträningen – att hen faktiskt använder och pratar mer på målspråket, säger projektledare Elin Ericsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Jag behöver inte stå och hänga över axeln på dem”</strong></h2><p>Läraren Eva-Lotta Eriksson valde att gå med i projektet för att hon såg fler tillfällen för muntlig träning.</p><p>– Som lärare är det svårt att hinna prata med alla elever varje lektion. Med det här verktyget kan de träna muntligt på egen hand och få fler möjligheter att använda språket aktivt. Italienska kan vara svårt att uttala men med det här verktyget kan de öva själva och nöta in uttalet. Jag behöver inte stå och hänga över axeln på dem, säger Eva-Lotta.</p><p>Dialogsystemet samlar in data om elevens arbete, och på så sätt kan läraren se vad eleven gjort, vad eleven har fått för resultat och hur resultatet utvecklas över tid.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samarbete med Göteborgs universitet</strong></h2><p>AI speak är ett så kallat ULF-projekt – utbildning, lärande och forskning – där Göteborgs universitet samverkar med Göteborgs Stad. Lärare, utvecklingsledare, rektorer och forskare från två gymnasieskolor och två grundskolor fördjupar sig tillsammans i hur AI kan användas i språkundervisningen för att lärare “ska få syn på” elevernas muntliga språkfärdighet. Det är ett praktiknära projekt, där man utgår från undervisningen i klassrummet.</p><p>–  AI används redan utanför skolan för att träna språk, men vi vill vi ta reda på hur det kan användas på ett bra sätt i undervisningen. Hittills har vi sett att alla elever får mer muntlig övning och lärarna kan följa elevernas muntliga aktivitet och utveckling bättre, berättar Elin Ericsson. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Man måste öva mycket och våga prata</strong></h2><p>– Att kunna språk handlar inte bara om att översätta ord, utan om att kunna delta i samtal, förstå andra människor och fungera i olika sammanhang, fortsätter Elin Ericsson. </p><p>– Men för att lära sig ett språk måste man öva mycket och våga prata. Dagens elever kan göra det med hjälp av AI – i sin egen takt och i en trygg miljö. Konversationsagenterna tröttnar aldrig. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länkar:</strong><br><strong><a href="https://www.gu.se/forskning/aispeak" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: AI speak</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/polhemsgymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Polhemsgymnasiet</a><br><a href="https://lartorget.goteborg.se/artikel/gymnasielarare-forskar-om-ai-verktyg-for-muntlig-spraktraning/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lärtorget Göteborgs Stad: Gymnasielärare forskar om AI-verktyg för muntlig språkträning</a><br><a href="https://lartorget.goteborg.se/artikel/elever-testar-muntlig-spraktraning-med-ai-verktyg/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lärtorget Göteborgs Stad: Elever testar muntlig språkträning med AI-verktyg</a></strong></p></div><p></p><p><strong><br></strong></p>

En person sitter med hörlurar på sig och pratar med en AI-person i ett datorprogram.

Elever tränar på att prata språk med hjälp av AI

<p>– Det är ett tydligt kvitto på att vi har många duktiga elever och lärare samt bra utbildningar. Jag vill säga ett stort grattis till allihop! fortsätter Tomas Berndtson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tre guld till Lindholmens tekniska gymnasium</strong></h2><p>Hela tre guldmedaljer tog eleverna från Lindholmens tekniska gymnasium hem!<br>Oliver vann guld i ventilationsmontering, Arvid och Gabriel vann guld i processteknik, och tidigare eleven Hampus tog hem guldmedaljen i CNC-teknik.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="534" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000.jpg" alt="Arvid och Gabriel med guldmedaljer och blommor" class="wp-image-150058" style="aspect-ratio:1.8727134146341464;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000-300x160.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000-768x410.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000-250x134.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000-520x278.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Arvid-och-Gabriel-guld-process-1000-730x390.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Arvid och Gabriel tog guld i processteknik.</figcaption></figure><p>– Vi är så glada och stolta över våra duktiga elever. Förutom dessa tre guldmedaljer hade vi också en före detta elev som tog medalj i Hissteknik. Det är roligt att kunna erbjuda så bra utbildningar och förse arbetsmarknaden med duktiga yrkesutbildade ungdomar, säger rektor Anna Hansson på Lindholmens tekniska gymnasium.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="618" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000.jpg" alt="Filip och Isac med bronsmedaljer och blommor." class="wp-image-150059" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000-520x321.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Filip-och-Isac-brons-tradgard-1000-730x451.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Filip och Isac tog brons i trädgårdsanläggning.</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Medaljörerna i yrkes-SM</strong>:</h3><ul class="wp-block-list"><li>CNC-teknik: Guld till Hampus fd elev på Lindholmens tekniska gymnasium</li><li>Fastighet och bygg: Brons till Neo och Kevin, Stora Holm AG</li><li>Handel och service: Gult till Salije och Valencia, Burgården AG</li><li>Hotell, restaurang och bageri: Silver till Linn och Amir, Burgården AG</li><li>Processteknik: Guld till Arvid och Gabriel, Lindholmens tekniska gymnasium</li><li>Trädgårdsanläggning: Brons till Filip och Isac, Bräckegymnasiet</li><li>Ventilationsmontering: Guld till Oliver, Lindholmens tekniska gymnasium</li></ul></div><p>Filip och Isac, från Bräckegymnasiet tog brons i trädgårdsanläggning.</p><p>– Vi är jättestolta och våra elever är så duktiga. Bräckegymnasiets anläggningselever har tävlat i Yrkes-SM flera gånger och tagit medaljer i olika valörer, säger rektor Benny Olausson.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="522" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000.jpg" alt="Hampus med guldmedalj och blommor" class="wp-image-150060" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000-300x157.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000-768x401.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000-250x131.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000-520x271.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Hampus-guld-cnc-1000-730x381.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hampus tog guld i CNC-teknik.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Guld, silver och brons till anpassad gymnasieskola</strong></h2><p>För första gången tävlade även anpassad gymnasieskola i Yrkes-SM och Göteborg hade tre lag med. Stora Holm anpassad gymnasieskola tog brons i fastighet och bygg. Burgården AG tog silver i Hotell, restaurang och bageri samt guld i handel och service. ”Jag åker dit för att vinna”, sa Valencia – och det gjorde hon.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="799" height="533" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri.jpg" alt="Linn och Amir med silvermedaljer och blommor" class="wp-image-150061" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri.jpg 799w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Linn-och-Amir-tog-silver-i-Hotell-restaurang-och-bageri-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 799px) 100vw, 799px" /><figcaption class="wp-element-caption">Linn och Amir tog silver i hotell och restaurang. </figcaption></figure><p>– Våra elever är fantastiska och jag är så stolt över dem och deras lärare. Alla har jobbat hårt och det gav så fina resultat, säger Katrin Busck, utbildningschef för Anpassad gymnasieskola.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="673" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000.jpg" alt="Salije och Valencia med guldmedaljer och blommor" class="wp-image-150062" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000-300x202.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000-768x517.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000-520x350.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/Salije-och-Valencia-guld-handel-service-1000-730x491.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Salije och Valencia tog guld i handel och service. </figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Yrkes-SM</strong></h3><p>På yrkes-SM kan man titta på tävlingar och uppvisningar, testa yrkesmoment och träffa yrkesproffs. Det är ett bra tillfälle för elever, skolpersonal och arbetssökande att få inspiration och information om yrken och utbildning. Evenemanget arrangeras vartannat år och syftet är att öka kunskapen, statusen och intresset för yrkesutbildningar och olika karriärvägar.</p><p>Det är respektive branschorganisation eller yrkesnämnd som arrangerar uttagningstävlingar, utformar tävlingsuppgifterna och ser till att allt som behövs för tävlingen finns på plats. Medaljörerna har sedan möjlighet att ta en plats i yrkeslandslaget.</p><p><strong>Länk:</strong>&nbsp;<a href="https://www.yrkessm.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Yrkes-SM</a></p></div><p></p><p></p>

Samtliga tävlande Göteborgselever tog medalj i yrkes-SM

<p>Kulturskolans dag firas för att uppmärksamma och hylla betydelsen av kulturskolornas verksamhet runt om i Sverige. Under dagen kan du testa olika saker med oss samt uppleva konserter, föreställningar och utställningar där barn och unga visar vad de skapar på Kulturskolan. Det finns mycket att se – och mycket att höra och göra.</p><p>Aktiviteterna sker på flera olika platser i Göteborg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong>Göteborgs Stads kalendarium: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?searchTerm=kulturskolans+dag">Kulturskolans dag i Göteborg</a></p></div><p></p><p></p><p><br><br></p>

Kulturskolans stora utställningstält med färgrika illustrationer och texten Kreativ kan du vara själv.

Kom och fira Kulturskolans dag 20 maj

<p>Under två intensiva och soliga veckor var idrottsplatsen i Angered fylld av energi, kämpaglöd och gemenskap. Totalt deltog hela 1658 högstadieelever tillsammans med 159 personalinsatser. Det är ett stort arrangemang som blivit en viktig mötesplats för både idrott, samarbete och personlig utveckling.</p><p>Deltagande skolor var Communityskolan, Viljaskolan, Nytorpsskolan, Vättleskolan, Bergumskolan, Lärjeskolan och Lövgärdesskolan. Eleverna tävlade i flera olika friidrottsgrenar som 400 meter, 60 meter, höjdhopp, längdhopp, kula och kast med liten boll.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Att se elever växa i ansvar och självförtroende</strong></h2><p>Men friidrottsdagarna handlar om mycket mer än bara resultat.</p><p>– Det finaste under dessa veckor har varit att se elever växa i ansvar och självförtroende. Många elever har fått kliva fram som ledare, hjälpa till i grenarna och stötta sina klasskamrater. Det är där den verkliga vinsten finns, säger Catarina Emsevik, fritidsledare på Angeredsgymnasiet.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="800" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800.jpg" alt="En segerpokal för AG-cupen i friidrott står på en löparbana. " class="wp-image-150000" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-768x768.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-250x250.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-520x520.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/prisbuckla-ag-cup-800-730x730.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Den åtråvärda segerpokalen för vinnarna av årets upplaga av Angeredsgymnasiets cup i friidrott.  Foto: Catarina Emsevik</figcaption></figure><p>Under några av dagarna uppstod personalbortfall och då fick elever själva hjälpa till och ta ansvar ute på tävlingsstationerna – något som blev en viktig del av lärandet och utvecklingen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gott samarbete</strong></h2><p>Även samarbetet med olika aktörer spelade stor roll under arrangemanget. Bland annat kunde elever låna spikskor från Fritidsbanken, vilket gjorde att fler kunde delta på lika villkor.</p><p>Catarina Elmsevik vill också rikta ett särskilt tack till Angelica från Friidrottsförbundet och till personalen på idrottsplatsen som stöttade arrangemanget.</p><p>– Jag hade aldrig klarat detta utan idrottsplatsen. Deras stöd, erfarenhet och engagemang har varit helt avgörande. Det här har verkligen varit ett lagarbete, säger Catarina.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fartfylld mixstafett och kast med liten boll</strong></h2><p>Finaldagen blev en riktig höjdpunkt där de två bästa tjejerna och de två bästa killarna från varje skola tävlade mot varandra i de olika grenarna. Dagen avslutades med en fartfylld mixstafett och eftersom tävlingen varit så jämn de senaste åren användes även kast med liten boll som utslagsgren.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bergumskolan blev årets vinnare</strong></h2><p>Efter en dramatisk avslutning stod Bergumskolan som vinnare av årets AG-cup i friidrott, tätt före Lövgärdesskolan på andra plats och Nytorpsskolan på tredje plats.</p><p>Friidrottsdagarna blev ännu ett exempel på hur idrott kan skapa möten, stärka gemenskap och ge unga människor möjlighet att växa – både på och utanför idrottsarenan.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/angeredsgymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Angeredsgymnasiet</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/idrottsanlaggningar-och-hallar/friidrottsanlaggningar/hitta-friidrottsanlaggningar?id=7193" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Angered arenas friidrottshall</a><br><a href="https://www.fritidsbanken.se/fritidsbank/angered/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Fritidsbanken Angered</a></p></div><p><strong><br><br></strong></p>

En grupp ungdomar i blåvitrandiga tröjor med en segerpokal och två lärare.

Över 1600 elever deltog i Friidrottsdagarna i Angered

<p>Ser hjärtat olika ut hos flickor och pojkar, undrade 5-6-åringarna på förskolan Famngatan, avdelning Aln 3. </p><p>Allt började med en bok om familjer och olikheter. Barnen&nbsp;pratade&nbsp;om sig själva,&nbsp;om ansikten,&nbsp;kroppen och hjärtat. Frågorna blev fler och fler.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Barnen ville verkligen veta&nbsp;mer.&nbsp;Vi pratade om hur man tar reda på saker och&nbsp;ett barn kom med&nbsp;idén om att kontakta en doktor,&nbsp;säger Carina&nbsp;Scharffenberg, förskollärare.&nbsp;</p><p>Barnen var med och skrev brev till Göteborgs universitet och fick svar från en&nbsp;hjärtläkare&nbsp;som&nbsp;svarade på barnens frågor och läkarstudenter&nbsp;skickade en film som&nbsp;bland annat&nbsp;visar&nbsp;hur hjärtat fungerar.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lek, experiment och egna upptäckter&nbsp;</strong></h2><p>Projektet tog snabbt form i både lek och skapande&nbsp;med lera och&nbsp;måleri.&nbsp;Genom experiment undersökte barnen bakterier, bland annat&nbsp;med hjälp av ost. De byggde upp ett eget sjukhus med röntgen,&nbsp;doktorskläder,&nbsp;stetoskop&nbsp;och&nbsp;sprutor.&nbsp;</p><p>Många av barnen berättar vad de lärt sig: <br>– Vissa blodådror gör så att blodet hämtar syre i lungorna, säger ett barn.  Ett annat barn berättar hur viktigt det är att tvätta händerna för att inte bli sjuk och att man kan ta vaccin för att skydda kroppen mot sjukdomar. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Barnens tankar driver vidare&nbsp;</strong></h2><p>Arbetet har hela tiden utgått från barnens frågor och idéer. Varje vecka får de&nbsp;tänka&nbsp;tillsammans: Vad var roligt? Vad&nbsp;vill vi veta mer?&nbsp;&nbsp;</p><p>– Utifrån barnens&nbsp;tankar&nbsp;bestämmer vi vad vi ska arbeta med veckan efter.&nbsp;Vi märker stor skillnad i engagemang när barnen själva får styra, säger&nbsp;Carina&nbsp;Scharffenberg.&nbsp;</p><p>Projektet har inte bara handlat om kroppen, utan också om att tillsammans undersöka saker. <br>– Under utforskandet har ett samarbete vuxit fram. Barnen lyssnar uppmärksamt på varandra och utvecklar idéerna tillsammans. Alla blir delaktiga och deras individuella bidrag stärker hela gruppens lärande, säger Najah Alhasan. </p><p>–&nbsp;Det viktigaste är att barnen känner att deras frågor betyder något, att&nbsp;de kan påverka och få svar,&nbsp;säger&nbsp;Carina&nbsp;Scharffenberg.&nbsp;</p><p>Arbetet med att undersöka kroppen fortsätter nu genom att mäta kroppsdelar. Då väver vi in matematik också. Och hur var det med hjärtat? Jo, hjärtläkaren svarade att pojkar har lite större hjärtan än flickor, men att de ser precis likadana ut. </p><p></p>

Två barn lyssnar på hjärtat med ett stetoskop

Barnens frågor om kroppen blev ett helt sjukhusprojekt​ 

<p>Alexander Rosenberg undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning i idrott och hälsa på Lundenskolan. Det är ett arbete som kräver mer än bara gammal hederlig pedagogik. Det ställer också krav på närvaro, lyhördhet. Och ibland på att kliva in i leken själv.</p><p>– Utmaningarna hos eleverna handlar många gånger om den motoriska biten. Det kan vara svårare med en intellektuell funktionsnedsättning att ta till sig och göra nya saker, berättar Alexander.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Alla vill få lyckas, innerst inne&#8221;</h2><p>Att bara visa räcker inte alltid. Ibland måste man delta på riktigt, vara med i rörelsen, för att eleverna ska vilja följa efter. Rörelseglädje är inte något som alltid funnits där sedan tidigare. För många elever är det något som behöver väckas till liv på elevens egna villkor.</p><p>– Kan eleven göra rätt så gör eleven rätt. Alla vill få lyckas, innerst inne. Men för att lyckas behöver vi må bra – känna oss trygga.</p><p>Det är i de stunderna när ett hinder väl överkommits, när något klickar, som Alexander hittar höjdpunkterna i sin vardag. Han kallar dem för guldmoment.</p><h2 class="wp-block-heading">Inspireras av sonen Valter</h2><p>Insikten om att rörelseglädjen finns inom oss alla har delvis kommit hemma, i interaktionen med tvåårige sonen Valter. Den energi som ett litet barn bär på helt naturligt är något Alexander känner igen, och något han försöker väcka hos sina elever.</p><p>– Den rörelseglädje som Valter besitter finns nog inom oss alla.</p><p>Föräldraskapet har också förändrat Alexander som person. Han beskriver sig själv som mer känslosam nu, och längtar oftare hem till familjen. En annan viktig person i hans liv är lillebror Jesper – ett par centimeter kortare, men desto viktigare för att hålla Alexander jordad. Brödernas barn leker ofta ihop.</p><p>I den här upplagan av En på tiotusen möter vi stora känslor, starkt engagemang – och en lärare som tål att ge sig in i leken själv.</p>

Alexander vill locka till rörelseglädje

<p>Jag är lärare och lär de andra att leta efter rymdmonster, säger ett barn som leker i ”rymdrummet” med barnens egengjorda rymdraket.</p><p>Avdelning Bullerbyn på förskolan Redegatan 15 arbetar den här terminen med tema rymden och naturkunskap.</p><p>– Vi har lärt oss om solsystemet och alla planeter. Barnen lever sig in i allt – hittar de något rött är det planeten mars. De ritar, leker och skriver ord om rymden, säger Ramona Nordberg, förskollärare.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="583" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000.jpg" alt="porträttbild på två personer" class="wp-image-149882" style="aspect-ratio:1.715313401123084;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000-768x448.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000-520x303.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/fsklarare1000-730x426.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Från vänster: Johanna Bernvid, förskollärare och Ramona Nordberg, förskollärare. Foto: Petter Trens </figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Resor inspirerande till att utforska rymden</strong></h2><p>Förra terminen lärde sig barnen om olika länder och blev inspirerade att resa vidare ut i rymden. Vid en samling fick barnen berätta vad de visste om rymden, sen åkte de äldsta till Slottsskogsobservatoriet för att få mer kunskap och inspiration.&nbsp;</p><p>– Barnen fotade och fick sedan visa och berätta om besöket för sina kamrater, vilket ökade allas intresse. Barnen ställer många frågor om rymden både här och hemma, säger Ramona Nordberg.</p><p>Barnens frågor styr – svarta hål har varit det mest intressanta. För att illustrera hur ett svart hål fungerar tog pedagogerna en dammsugare, satte på en svart strut, la ut pappersbitar och ärtor som illustrerade meteoriter och rymdskrot, som sedan sögs det in i det svarta hålet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="608" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149884" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000-768x467.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000-520x316.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/rymdprojekt-1000-730x444.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p>– Vi skapar, googlar, försöker göra kopplingar, till exempel när vi är ute i skogen. Vi trodde det skulle vara svårt eftersom det är ett komplicerat ämne, men det går bra att ta det på barnens nivå, säger Ramona Nordberg och fortsätter:&nbsp;</p><p>– Barnen har blivit mer intresserade av faktaböcker och kallar sig själva för forskare. Även de lite yngre barnen hänger med.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Leken leder undervisningen&nbsp;</strong></h2><p>Pedagogerna arbetar med lekresponsiv undervisning vilket betyder att de är närvarande i barnens lek, stöttar och vägleder.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="560" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000.jpg" alt="Sex styken målade badbollar hänger i snören från taket" class="wp-image-149885" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/planeter-1000-730x409.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p>– Vi planerar ofta en ingång för en lek, sen är vi med och ger respons på barnens kunskaper, hjälper dem komma vidare via samspel, turtagning eller ny kunskap, säger Ramona Nordberg, och fortsätter:</p><p>– Det uppstår många spontana lärsituationer där vi tar fasta på barnens frågor och engagemang. I samspelet prövar de sina tankar, delar erfarenheter och utvecklar sitt språk och tänkande. Huvudsyftet är inte att barnen ska lära sig fakta, utan mer hur man tar reda på saker och att uppmuntra nyfikenhet och lärande.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="600" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000.jpg" alt="Grönmålad kartong i form av en raket" class="wp-image-149886" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000-768x461.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000-520x312.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/05/raket-1000-730x438.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">&#8221;Vi lyfter det barnen är intresserade av. De ville bygga en rymdraket och då gjorde vi det&#8221;. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p></p><p></p>

En raket målad på ett fönster och tre faktaböcker

Lek, frågor och kreativt skapande lär barnen om rymden​

<p>– Det är jättekul och givande att jobba i skola. Man känner att man bidrar. Innan hade jag ingen aning om vad jag ville göra i framtiden. Men nu funderar jag på att jobba i skolan, säger Febe Halvardsson, 18 år.</p><p>Hösten 2025 startade ”Jobb för unga” inom Göteborgs Stad. Det är en satsning som ger unga möjlighet att arbeta i någon av stadens förvaltningar under fyra månader genom statliga medel. Syftet är att ge ungdomarna arbetslivserfarenhet och öka motivationen att studera vidare – exempelvis på komvux. Efter positiva resultat har Jobb för unga gått från att vara en tidsbegränsad satsning till att nu fortsätta som en långsiktig insats.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ungdomarna gör skillnad på skolan</strong></h2><p>Febe Halvardsson har under våren arbetat i Gamlestadsskolans skolcafé och fritidshem. Hon berättar att jobbet känns meningsfullt:</p><p>– Det känns kul och viktigt att bygga relationer till eleverna. Det är viktigt att de kan komma hit och känna sig trygga.</p><p>Skolans biträdande rektor berättar att satsningen bidrar till att det finns fler vuxna att vända sig till på Gamlestadsskolan, vilket skapar en tryggare vardag:</p><p>– Vi har fått in ett gäng riktigt bra unga vuxna som är ansvarstagande, engagerade och nyfikna. Ungdomarna har bland annat gjort stor skillnad vid rasterna, där de har dragit i gång aktiviteter och skapat mer meningsfullhet. Det har lett till mer glädje, färre konflikter och en lugnare skolmiljö, säger David Geiser Mellkvist.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="558" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000.jpg" alt="Tre personer står på en skolgård" class="wp-image-149834" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000-300x167.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000-768x429.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000-520x290.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/jobb-for-unga-1000-730x407.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ungdomarna Febe Halvardsson och Johannes Holm tillsammans med Gamlestadsskolans biträdande rektor David Geiser Mellkvist. Foto: Ida Johansson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Arbete som väcker motivation</strong></h2><p>Johannes Holm, 18 år, jobbar också på Gamlestadsskolan och hjälper till vid lektioner och raster.</p><p>– Jobbet handlar om att se till att eleverna mår bra och att de får saker gjort.</p><p>Även om han fortfarande är osäker på vad han vill göra i framtiden säger han att jobbet gjort att han känner sig mer motiverad att arbeta.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stöd som får unga att växa</strong></h2><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="934" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-149835" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800-257x300.jpg 257w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800-768x897.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800-250x292.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800-520x607.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-Hellgren-800-730x852.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Filip Hellgren, arbetsmarknadskonsulent på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Foto: Fredrika Perunovic Eriksson</figcaption></figure><p>Under de fyra månader som ungdomarna arbetar på Gamlestadsskolan får de kontinuerlig stöd från förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Filip Hellgren, arbetsmarknadskonsulent berättar att satsningen är uppskattad från många håll men att den största vinsten är ungdomarnas utveckling:</p><p>– Ungdomar har ofta haft utmaningar under gymnasietiden och får nu möjlighet att ta ansvar, bli betrodda och växa som människor på ett sätt som annars är svårt utan en sysselsättning.</p><p>Charlotta Axell Göransson, biträdande rektor på Gamlestadsskolan, håller med:<br><br>– Flera av ungdomarna har kanske inte haft en helt rak skolbakgrund, så det här blir lite som en revansch i skolan.</p><p>Förutom arbetslivserfarenhet får ungdomarna även stöd av studie- och yrkesvägledare för att komma vidare i sina studier och få en färdigställd gymnasieexamen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Jobb för unga</strong></h3><p>För att motverka ungdomsarbetslösheten i Sverige avsatte regeringen förra året 250 miljoner kronor till kommunala arbetsmarknadsenheter. Inom Göteborgs Stad är det förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning (Arbvux) som ansvarar för satsningen som efter positiva resultat nu är en långsiktig insats.</p><p>Genom satsningen får unga möjlighet att arbeta i någon av stadens förvaltningar under fyra månader. Syftet är att ge deltagarna värdefull arbetslivserfarenhet, stärka deras CV och öka motivationen att studera vidare – exempelvis inom komvux.</p><p><strong>Länk</strong>: <strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2015621154826477" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Gamlestadsskolan F-9</a></strong></p></div><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

Unga får jobb och Gamlestadsskolan blir tryggare

<p>– Det känns fantastiskt roligt! Vi firar genom att uppmärksamma priset under skolavslutningen och genom att hylla alla våra fantastiska UF-lärare. Självklart blir det fika!</p><h2 class="wp-block-heading">Hur har ni blivit så bra på UF?</h2><p>– Vi har fantastiska lärare och ett gott rektorsteam som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål. På ekonomiprogrammet har vi jobbat med UF sedan starten, men de senaste åren har vi börjat introducera UF på samtliga våra program. Vi arbetar för att alla som vill starta UF-företag ska få göra det.</p><h2 class="wp-block-heading">Vad för slags företag väljer era elever att starta?</h2><p>– Det är väldigt olika, allt från olika tjänsteföretag till att sälja rena produkter.</p><h2 class="wp-block-heading">Vad lär sig eleverna på att driva UF-företag? </h2><p>– Förutom budget, bokföring och affärsplaner så får de utveckla en entreprenöriell inställning – förmågan att se möjligheter istället för problem och att våga ta initiativ. De får också känna på vad det innebär att bära det fulla ansvaret för en verksamhet, eftersom de både ska starta, driva och avveckla sitt företag. Och genom att driva ett företag tillsammans med andra lär de sig att delegera ansvar, lösa interna konflikter och ta gemensamma beslut under tidspress.</p><p>– UF-företagande innebär också mycket personlig utveckling för eleverna i och med att de ofta tvingas kliva utanför sin komfortzon när de ska pitcha sina idéer för jurys och sälja sina produkter till kunder. Deras sjävförtroende ökar när de märker att de kan.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Ung företagsamhet &#8211; UF </h3><ul class="wp-block-list"><li>En möjlighet för ungdomar att utveckla entreprenöriella förmågor som att samarbeta, ta ansvar och lösa problem</li><li>Konceptet har funnits sedan 1980</li></ul><p><br><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://ungforetagsamhet.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ung företagsamhet</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/katrinelundsgymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Katrinelundsgymnasiet</a><br></p></div><p></p><p></p>

Tre par händer som håller upp ett orange diplom

Katrinelundsgymnasiet är årets UF-skola

<p>På yrkes-SM kommer Sveriges yrkesskickligaste ungdomar att göra upp om SM-titlarna inom en mängd olika yrken, till exempel måleri, träarbete, plattsättning, it-teknik, automationsteknik, frisör, undersköterska, fordonslackering.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;En upplevelse man aldrig kommer glömma&#8221;</strong></h2><p>Filip och Isac från bygg- och anläggningsprogrammet på Bräckegymnasiet tävlar i trädgårdsanläggning.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="788" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000.jpg" alt="En person i gula arbetskläder och handskar jjobbar med jord och gräs" class="wp-image-149798" style="aspect-ratio:1.2690545699528408;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000-300x236.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000-768x605.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000-250x197.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000-520x410.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Filip-1000-730x575.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Det är en upplevelse inte så många får vara med om, säger Filip om yrkes-SM. Foto: privat</figcaption></figure><p>– Vi har förberett oss genom att träna i skolan på olika moment och precis innan SM ska vi göra en stor uppgift med alla momenten. Det jag ser fram emot mest är nog att det blir en upplevelse man aldrig kommer glömma och som inte många får vara med om. Det som är roligast med mitt program är att det är så mycket praktik, säger Filip.</p><p>– Jag ser väldigt mycket fram emot att träffa nya människor och skapa minnen med Filip samt att det kommer bli en upplevelse. Det roligaste är nog att man får röra på sig när man jobbar, man har det roligt på lektionerna och på APL (praktik), säger Isac.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1015" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800.jpg" alt="En person i gula reflexkläder håller en spade och gräver i sand" class="wp-image-149799" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800-236x300.jpg 236w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800-768x974.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800-250x317.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800-520x660.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Isac-800-730x926.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Isac gillar att man får röra på sig på lektionerna när man läser till anläggare. Foto: privat</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Gillar blandningen mellan praktik och teori</strong></h2><p>Oliver från vvs- och fastighetsprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium tävlar i ventilationsmontering.</p><p>– Jag fortsätter att nöta de praktiska momenten ute på praktiken så att jag är så väl förberedd som möjligt inför SM.&nbsp; Jag ser fram emot möjligheten att få visa upp den kunskapen jag lärt mig under de senaste åren på gymnasiet och ute på praktiken.</p><p>– Jag gillar att det är en blandning med det praktiska och teoretiska. På min inriktning som är ventilation har vi ännu mer praktik än de andra inriktningarna på vvs- och fastighetsprogrammet.</p><p>Arvid och Gabriel från Industritekniska programmet på Lindholmens tekniska gymnasium tävlar i processteknik. Det gör även Hampus, som tog studenten från samma program förra året och nu jobbar som industritekniker på ett industriföretag. &nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Ser fram emot att få träffa branschen&#8221;</strong></h2><p>– Jag stannar kvar längre på jobbet och diskuterar idéer och tankar med kollegorna och andra kunniga personer. Det är alltid kul att tävla och jag ser fram emot att få träffa branschen och andra tävlande, säger Hampus.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="661" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000.jpg" alt="En person står vid en dator i en industrilokal" class="wp-image-149800" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Hampus-1000-730x483.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hampus tycker att det bästa med industritekniska programmet är jobbmöjligheterna och branschkontakterna man får redan i skolan. Foto: Vanessa Bergendahl</figcaption></figure><p>– Det bästa med mitt gymnasieprogram var jobbmöjligheterna &#8211; att få jobb direkt efter studenten och tack vare praktikplatserna ett nätverk inom branschen redan när man lämnar skolan.&nbsp; Samt allt vi fått se och vara med om som resan till Portugal till exempel, fortsätter Hampus.</p><p>Från Burgården anpassade gymnasieskola kommer två lag &#8211; ett från programmet för hotell, restaurang och bageri, och det andra från programmet för handel och service.</p><p>– Vi har serverat i vår restaurang i skolan och haft temadukningar. Nu ska vi öva på vårt tema och hur vi ska presentera det. Vi ser mest fram emot själva tävlingen &#8211; det ska bli jätteroligt. Det bästa med vårt program är att det är mycket praktik och att vi får både servera och laga mat, säger Linn och Amir som tävlar i servering.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="605" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000.jpg" alt="Två personer med blåa skjortor och bruna förkläden står vid ett dukat bord" class="wp-image-149801" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Linn-och-Amir-serverar-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Linn och Amir övar genom att servera i skolans restaurang Chess. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Jag åker dit för att vinna&#8221;</strong></h2><p>– Jag tänker inte så mycket på att förbereda mig, utan tänker göra så som jag brukar när jag säljer till kunder och vara trevlig och gullig mot domaren. Jag åker dit för att vinna och för att träffa nya personer.&nbsp; Det bästa med mitt program är att vi får vara lärlingar och att lärarna hittar en lösning för allt, säger Valencia som ska tävla i handel och service.</p><p>Från Stora Holm anpassade gymnasieskola kommer ett lag från Programmet för fastighet och byggnation.</p><p>– De tycker att det ska bli spännande med SM och roligt att åka till Stockholm, säger deras lärare Daniel.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h2 class="wp-block-heading"><strong>Yrkes-SM</strong></h2><p>På yrkes-SM kan man titta på tävlingar och uppvisningar, testa yrkesmoment och träffa yrkesproffs. Det är ett bra tillfälle för elever, skolpersonal och arbetssökande att få inspiration och information om yrken och utbildning. Evenemanget arrangeras vartannat år och syftet är att öka kunskapen, statusen och intresset för yrkesutbildningar och olika karriärvägar.</p><p>Det är respektive branschorganisation eller yrkesnämnd som arrangerar uttagningstävlingar, utformar tävlingsuppgifterna och ser till att allt som behövs för tävlingen finns på plats. Medaljörerna har sedan möjlighet att ta en plats i yrkeslandslaget. </p><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.yrkessm.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Yrkes-SM</a></p></div><p></p>

En person håller ett metallrör och en tång

Göteborgselever tävlar i yrkes-SM

<p>– Det här är ett konkret sätt att knyta forskning närmare skolans vardag och utveckla undervisningen i grundskoleförvaltningen, säger Annika Hellström, avdelningschef utbildning.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Forskning mitt i skolvardagen</strong></h2><p>I årets satsning har två lärare blivit antagna som samverkansdoktorander. Det betyder att de kommer att studera på 50 procent samtidigt som de fortsätter arbeta som lärare på 50 procent.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Beshar-Jamal vill bidra till en mer likvärdig skola</strong></h2><p>Beshar-Jamal Al Housaini är en av de två lärare som i år blivit antagna. Till vardags arbetar han på Gärdsåsskolan i nordöstra Göteborg. Det är också där, i mötet med eleverna, som intresset för forskning kring en mer likvärdig skola har växt fram: &nbsp;</p><p>– Det som drev mig var en frustration över de växande skillnaderna jag såg i skolvärlden, där elever i socioekonomiskt utsatta områden inte alltid får samma förutsättningar att lyckas, säger Beshar-Jamal.</p><p>– Jag hoppas att min forskning kan bidra till en djupare förståelse för hur skolan kan arbeta kompensatoriskt i praktiken och inte bara i teori. Mer specifikt vill jag identifiera framgångsfaktorer i undervisningen i socioekonomiskt utsatta områden, fortsätter han.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Idrott och hälsa kan stärka motivation och delaktighet</strong></h2><p>Beshar-Jamal har jobbat som lärare i idrott och hälsa i tre år på Gärdsåsskolan. Med sin forskning vill han särskilt fokusera på hur ämnet idrott och hälsa kan fungera som en arena för inkludering, hälsa och social utveckling.</p><p><a>– </a>Det är sedan tidigare känt utifrån skolforskning att barn som växer upp i ekonomisk utsatthet ofta har färre möjligheter att delta i idrottsaktiviteter, vilket kan begränsa deras möjligheter till både fysisk utveckling och social gemenskap. Mitt forskningsprojekt tar fasta på dessa utmaningar. Jag vill undersöka hur undervisningen kan utformas för att stärka elevers motivation, delaktighet och framtidstro i socioekonomiskt utsatta miljöer.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kunskap som ska komma eleverna till del</strong></h2><p>Målet är att forskningen ska bidra till skolutvecklingen i Göteborg.</p><p>– Jag vill förstå och bidra med kunskap om hur vi kan skapa undervisning som stärker elever från socioekonomiskt utsatta områden. Min ambition är att resultaten ska kunna användas i det systematiska kvalitetsarbetet och i lärares kompetensutveckling. På sikt handlar det om att bidra till en mer likvärdig skola där elever, oavsett bakgrund får möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, i linje med skolans uppdrag.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Samverkansdoktorander i grundskoleförvaltningen</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Lärare och skolledare inom grundskoleförvaltningen har i år fått möjlighet att söka tjänster som samverkansdoktorand.</li><li>Som samverkansdoktorand studerar medarbetarna på 50 procent, samtidigt som de fortsätter att arbeta i verksamheten. Utbildningen sker i nära samarbete mellan förvaltningen och universitetet och leder till antingen licentiatexamen eller doktorsexamen.</li><li>Anställning och lön behålls under hela studietiden.</li><li>Forskningen ska bidra till skolutveckling och stärka skolans vetenskapliga grund.</li></ul><p><strong>Länk</strong>: <a href="https://www.gu.se/culf/forskarskolan-cul/ansokan-till-forskarskolan-cul" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: CULF: Ansökan till forskarskolan</a></p></div><p></p><p></p><p></p>

Lärare i grundskolan kan kombinera jobbet med forskarsstudier

<p>– Vi vill skicka ett stort grattis till Göteborg! Skoljoggen får barn att känna rörelseglädje genom att springa, lunka, rulla eller gå och det är fantastiskt att Göteborg lyckats engagera en så stor andel av kommunens barn och unga, säger Elin Nordmark, generalsekreterare för Svenska Skolidrottsförbundet.</p><p>Med utmärkelsen Årets Skoljoggen-kommun vill Skolidrottsförbundet hylla alla de kommuner och skolor som deltar i Skoljoggen. Mätningen baseras på hur många barn i varje kommun som deltar i relation till kommunens storlek. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bakgrunden – många barn rör sig för lite</strong></h2><p>Rapporter från bland annat Folkhälsomyndigheten visar att barn och unga i Sverige rör sig för lite i vardagen. Med Skoljoggen vill Skolidrottsförbundet få fler barn att röra sig.</p><p>Skoljoggen har arrangerats sedan 1980‑talet och i Göteborg är det många skolor som deltar varje år. Bland annat Lillebyskolan, där 480 elever förra året deltog och sammanlagt sprang 2 000 kilometer.</p><p>–&nbsp;Skoljoggen är en uppskattad elevaktivitet där rörelseglädje och kondition står i fokus. Vi springer Skoljoggen varje år och har ett varv på 1,1 km som eleverna får springa så mycket de orkar, säger Sergej Miltchakov, idrottslärare.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rörelseglädje och gemenskap</strong></h2><p>En annan skola som arrangerat Skoljoggen i många år är Johannebergsskolan.</p><p>-I första hand ser vi Skoljoggen som ett sätt att motivera eleverna till rörelseglädje. Eleverna brukar se det som en upplevelse att vara i naturen och motiveras till att röra på sig tillsammans med sina kamrater, säger Heini Suomela, biträdande rektor på Johannebergsskolan Estetiska F-6.</p><p>Heini Suomela berättar också att Skoljoggen samlar in pengar till olika välgörenhetsorganisationer och att eleverna upplever en glädje i att få möjlighet att bidra till ett viktigt ändamål.</p><p>Årets förmånstagare är den ideella organisationen AjaBajaCancer, som stöttar familjer som lever med barncancer genom ekonomiskt, psykologiskt och socialt stöd</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så går Skoljoggen till</strong></h3><p>Årets officiella datum för Skoljoggen är den 17 september, men skolor väljer själva när de arrangerar sitt lopp. Anmälan är öppen på Skolidrottsförbundets hemsida.</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://skoljoggen.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Svenska skolidrottsförbundet: Skoljoggen</a></p></div>

Göteborgselever bäst i landet på Skoljoggen

<p>Barn och unga med problematisk skolfrånvaro blir allt fler. Ofta finns en kombination av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Med stöd av folkhälsomedel – kommunala medel som används för insatser som stärker invånarnas hälsa och välmående – ville bibliotekarierna skapa en trygg och meningsfull aktivitet för den här gruppen.</p><p>Efter en tids sökande efter deltagare kom vändningen hösten 2025, när en specialpedagog kontaktade Frölunda bibliotek för ett studiebesök med elever i åldern 12–15 år, alla med omfattande skolfrånvaro och dubbla diagnoser. Bibliotekarien Linnéa Martinsson föreslog att gruppen skulle prova delad läsning, vilket blev en fullträff.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Läsning utan krav</strong></h2><p>Upplägget är enkelt: högläsning, paus, samtal – helt utan krav på prestation. En av bibliotekarierna är läsledare och läser högt för gruppen.</p><p>– Ungdomarna har inte bara klarat jätteklivet att ta sig från hemmet till biblioteket, de har även klarat av en timmes läsning med diskussion. Detta har stärkt deras självkänsla enormt mycket, säger bibliotekarie Axel Anfält som tillsammans med kollegan Linnéa Martinsson har organiserat träffarna. Båda är utbildade läsledare.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En miljö som skiljer sig från skolan</strong></h2><p>Träffarna hålls i ett lugnt och tydligt avgränsat rum. Tiden är förutsägbar och stressleksaker finns till hands. Allt är gjort för att skapa trygghet och bryta med skolmiljöer som många förknippar med stress.</p><p>– Vi påminner om varje gång att ingen behöver känna press att säga något, att man inte är passiv bara för att man väljer att inte prata. Vi vet att det kan pågå mycket på insidan som andra inte ser, säger Linnéa Martinsson.</p><p>Fokus ligger på litteraturen och läsupplevelsen man delar tillsammans.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kan ta emot fler grupper</strong></h2><p>Gruppen ses nu varannan vecka så länge deltagarna vill fortsätta. Flera bibliotekarier är utbildade läsledare och biblioteken har möjlighet att ta emot fler grupper framöver.</p><p>– Delad läsning är värt att kämpa för! Det tog lång tid att hitta deltagare som vågade utmana sig själva och komma till biblioteket för att prova, men när det väl lossnade så kom de tillbaka gång efter gång och bad&nbsp;själva att vi skulle fortsätta, säger Linnéa Martinsson.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Delad läsning  &#8211; Shared reading</strong></h3><p>Är en metod där man läser skönlitteratur högt i en liten grupp och samtalar om texten</p><p>Metoden har forskningsstöd och används bland annat inom bibliotek, vård och socialt arbete<br><br><strong>Kärnan är:</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>högläsning i grupp</li><li>frivilliga samtal</li><li>inga krav på prestation eller förberedelser</li></ul><p>Syftet är att skapa gemenskap, väcka tankar och känslor och göra litteratur tillgänglig för fler.<br></p><p><strong>Länkar: </strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/frolunda-bibliotek">Göteborgs Stad: Frölunda bibliotek</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hogsbo-bibliotek" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Högsbo bibliotek</a></p></div>

Delad läsning ger unga med skolfrånvaro ny gemenskap

<p>– Poängsystemet hade en tydligt positiv effekt. Många elever provade till exempel nya grönsaker vid lunchen och valde bort skärm en hel dag, säger Susanne Yasin Elahi, skolsköterska på Långemosseskolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Dagliga utmaningar motiverade eleverna</strong></h2><p>Målet med hälsoveckan var att öka elevernas medvetenhet kring hälsa.</p><p>– Vi vill få fler att röra på sig, göra bra val och må bra. För att uppmuntra eleverna till hälsosamma val jobbade vi med dagliga utmaningar, säger Susanne Yasin Elahi.</p><p>Utmaningarna handlade om allt från skärmfria dagar till olika fysiska aktiviteter på rasterna – som squats och hopp. Och varje aktivitet gav poäng till klassen.</p><p>– Varje morgon sattes affischer upp runt om i skolan med dagens utmaning. Personalen såg ett tydligt engagemang hos eleverna som med förväntan letade upp affischerna varje morgon, säger Susanne Yasin Elahi.</p><p>Vid slutet av skoldagen räknade varje klass ihop sina poäng.</p><p>Veckan avslutades med prisutdelning och diplom till klass 1 A som samlade ihop flest poäng.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ny hälsovecka redan i maj</strong></h2><p>När hälsoveckan var över ville många elever fortsätta med utmaningar. Skolan kommer därför att ordna en ny hälsovecka redan i maj.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Veckans utmaningar</strong></h3><p>Måndag: Testa och äta olika grönsaker i matsalen<br>Tisdag: Samla hopp under den korta rasten<br>Onsdag: Ha en helt skärmfri dag<br>Torsdag: Samla vänliga handlingar<br>Fredag: Samla squats (benböj) under den korta rasten</p><p>Övriga aktiviteter under veckan:<br>• Hälsoveckan inleddes och avslutades med ett gemensamt rörelsepass med fokus på rörelseglädje och gemenskap.<br>• Samtliga idrottslektioner hade extra fokus på hälsa och välmående<br>• Genom skolans digitala plattformar involverades även vårdnadshavarna, vilket stärkte det gemensamma arbetet med hälsa även utanför skolan<br></p><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/langmosseskolan">Långmosseskolan F-3 med anpassad grundskola 1-3 &#8211; Göteborgs Stad</a></p></div><p></p><p></p><p></p>

Bild på elev som tar grönsaker i bamba.

Långmosseskolans kreativa grepp ska stärka elevers hälsa

<p>Helhetsomdömet i årets förskoleenkät har ökat från förra årets 4,28 till 4,4 av 5. Barnens trygghet och trivsel får högst betyg men också att förskolan uppmuntrar till lek, utveckling och lärande.</p><p>&#8211; Det är glädjande att vårdnadshavare generellt är mer nöjda med förskolan. Inte minst att barnen trivs och känner sig trygga. Det är ett fint kvitto till alla som arbetar på våra förskolor och till hela vår organisation. Nu arbetar vi vidare med de delar som behöver fortsätta att utvecklas, säger Eva Berg, chef för avdelning förskola på förskoleförvaltningen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://enkater.goteborg.se/ListEnkater.aspx?kat=2026%5cBARN__F%c3%96RSKOLA" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stads enkäter: Förskoleenkät 2026</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>53 procent svarade på enkäten</strong></h2><p>I förskoleenkäten svarar vårdnadshavarna på frågor om bland annat hur de uppfattar förskolans uppdrag, hur förskolan bidrar till lärande och utveckling och om samarbetet med hem och familj. De får också ge ett helhetsomdöme på förskolan.</p><p>Svarsfrekvensen på 52 procent är en ökning jämfört med tidigare år då 48 procent av vårdnadshavarna svarade på enkäten.&nbsp;</p><p>Förskoleenkäten skickas till vårdnadshavare till barn inom förskola och pedagogisk omsorg vars barn har fyllt två år. Den finns på flera språk och genomförs i samarbete med Göteborgsregionen.</p>

Illustration med två vuxna personer och fyra barn som håller varandra i handen

Vårdnadshavare mest nöjda med trygghet och trivsel

<p>– Vi började med projektet för ungefär ett år sedan och ville göra en riktigt stor utställning med så många estetelever som möjligt. Politiken har dragit ner på den estetiska verksamheten som alla elever tidigare hade på gymnasiet och Schillerska är en av få skolor som har ett estetiskt program med så många elever. Därför är det viktigt att de får synas och att kulturen får fortsätta att ta plats.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="637" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000.jpg" alt="Porträttbild" class="wp-image-149552" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Malin-C-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Malin Lövgren Caballero är bildlärare på estetiska programmet på Schillerska gymnasiet och initiativtagare till utställningen Feber.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur blev utställningen verklighet?</strong></h2><p>– Jag kontaktade olika ställen i Göteborg och fick napp på stadsbiblioteket som var intresserade av att ta emot utställningen. Tillsammans med eleverna började vi ta fram ett tema. Vi ställde frågor till dem om vad de tycker är viktigt, vad de vill berätta och vad de vill förändra. I svaren fanns bland annat samhällskritik, kärlek, hur det är att vara ung i dag och ofta feberdrömmar, så vi landade i temat Feber.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="961" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800.jpg" alt="En person står framför ett fotokollage" class="wp-image-149554" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800-250x300.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800-768x923.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800-520x625.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/hjalp-mej-800-730x877.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Ett av verken som ställs ut är Hjälp mej av Bella Lundblad Melin. Hon har gjort en docka som föreställer henne själv och ett fotokollage. Foto: Malin Lövgren Caballero</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur har eleverna tolkat det?</strong></h2><p>– Det är väldigt olika. Det kan vara feber som ren sjukdom, psykisk ohälsa, kärlek, eufori, feber i samhället eller i världen. Det är mycket som är inåtblickande, men också sådant som är inriktat på politik. Det är flera som går in på det surrealistiska och drömmiga.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur har eleverna jobbat med sina verk?</strong></h2><p>– De fick komma på en idé på temat och har sedan arbetat självständigt med sitt projekt. Kravet var att man skulle arbeta med minst två medier – så det är blandningar av allt från teckning, måleri och kollage till lera och skulptur. Tillsammans har vi också haft ett separat måleriprojekt där vi har satt ihop olika målningar på närbilder av hud.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="585" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149553" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000-768x449.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000-520x304.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/skin-1000-730x427.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Skin visas på utställningen och har varit ett sidoprojekt där flera elever har varit involverade. Malin Lövgren Caballero</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför ska man besöka utställningen?</strong></h2><p>– Den bjuder verkligen in till intressanta samtal och kan ses av alla åldrar. Varje verk har en titel, men den är inte övertydlig och betraktaren får fundera lite själv. På vernissagen såg vi att det blev många spännande samtal och diskussioner.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Schillerska gymnasiets utställning på stadsbiblioteket</strong></h3><p>115 elever i årskurs 2 och 3 från estetiska programmet Bild och form ställer ut ett verk var</p><p><strong>Var:</strong> I stadsbibliotekets utställningshall</p><p><strong>När:</strong> Pågår fram till och med 28 april och har öppet måndag–fredag, klockan 8–20 samt lördag–söndag, klockan 10–18</p><p></p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/kalendarium/kalendarium-start?searchTerm=feber" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Stadsbibliotekets kalendarium – utställningen Feber</a><br></p></div><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p><br></p>

Personer tittar på målningar i en utställningslokal

Stor Schillerskautställning på stadsbiblioteket 

<p>Sedan något år har MTG ett utbyte genom Erasmus+ med en skola i Cavaillon i Frankrike. Utbytet innebär bland annat att sju elever från inriktningarna personvagn, lastvagn, lackering och transport fick göra praktik i Cavallion några veckor. Men även lärarna får ta del av utbytet.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Jag har haft massor med intressanta samtal&#8221;</h2><p>– Jag är yrkeslärare inom personbilsinriktningen och mitt uppdrag under resan har varit att jobbskugga min franska kollega Yannick som är yrkeslärare på lastvagnsinriktningen. Jag har främst tittat på hur de arbetar med att integrera yrkesämnen och vanliga skolämnen men också hur de arbetar med elevernas praktik och kunskapsutveckling under utbildningen, berättar Per-Martin Blom.</p><p>– Jag har även kikat lite på hur utbildningen organiseras både övergripande och på lektionsnivå. Jag har varit med på lektioner, på praktikplatser, träffat chefer och handledare och haft massor av intressanta samtal med Yannick och hans kollegor på skolan, fortsätter han.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="636" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149533" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000-768x488.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Martin-och-elever-Frankrike-1000-730x464.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Per-Martin Blom tillsammans med franska och svenska elever. Foto: Yannick Gazel</figcaption></figure><p>Jonathan som läser till personbilsmekaniker ville se den franska bilbranschen med olika bilar och arbetssätt. Men också Frankrike och Provence.&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><p>– Jag är nyfiken på andra kulturer och hur det fungerar i andra länder, säger han. &nbsp;Det finns bra människor överallt. Många är intresserade av oss och vi har fått massor av hjälp av människor med allt från mat- till restips. De franska eleverna har varit väldigt trevliga och hjälpsamma, och de som varit på utbyte i Sverige var väldigt förstående eftersom de varit i samma situation, berättar Jonathan.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;Har varit väldigt lärorikt&#8221;</h2><p>Den franska och svenska utbildningen är ganska lika med liknande mål, förhållningssätt och utmaningar. Men på grund av olika förutsättningar skiljer sig tillvägagångssätten.</p><p>– Det har varit väldigt lärorikt att se hur andra tacklat liknande utmaningar och hittat andra vägar än man själv. Man fastnar gärna i att ens eget sätt är det ”rätta” men ser man då andra lösa samma problem på andra sätt så omvärderar man sina sanningar, berättar Per-Martin.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="709" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000.jpg" alt="En person slipar lacken på en bil med slipmaskin" class="wp-image-149534" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000-300x213.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000-768x545.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000-520x369.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/Jill-Citroen-1000-730x518.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jill praktiserade som lackerare på Citroën. Foto: Peter Ovner</figcaption></figure><p>I verkstäderna kan det också skilja en del, upptäckte Jill.</p><p>– I Frankrike var plåt- och lackering samma avdelning, och i Sverige är det mer uppdelat. Därför fick jag göra mer på praktiken här än vad jag har fått göra i Sverige &#8211; både lackera och blanda färg. Arbetsmiljön är bättre på svenska verkstäder, och jag har lärt mig hur viktigt det är med just arbetsmiljö och rätt arbetsredskap, berättar hon.</p><p>Att som 18-åring resa utomlands för att göra praktik på en bilverkstad är inte det lättaste med tanke på språkbarriärer och sociala och kulturella skillnader. &nbsp;</p><p>– Eleverna har imponerat stort på mig. De har integrerats så väl i sin tillvaro här. De fungerar väl i sina yrkesroller och deras yrkeskunskaper håller måttet även utanför vår skola och utbildning, säger Per-Martin.</p>

En person står vid en upphissad bil i en verkstad

Fordonselever på praktik i Cavaillon i Frankrike

<p>– Den största vinsten ser vi i elevernas sociala utveckling. Grundskolans elever har blivit mer empatiska och fått större förståelse för olikheter. Elever i anpassad grundskola känner sig tryggare i större sammanhang och blir mer självständiga. I båda grupperna ser vi hur den sociala kompetensen växer, säger Eva Demka, biträdande rektor.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="634" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000.jpg" alt="Två barn sitter vid ett bord och en lärare står bredvid" class="wp-image-149480" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000-300x190.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000-768x487.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000-520x330.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/laxhjalp-1000-730x463.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En stor fördel med ett gemensamt fritids är fler vuxna som skapar ökad trygghet och bättre möjligheter att möta elevernas behov. Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><p>Men när verksamheten startade mötte personalen flera svårigheter. I början förekom det glåpord och elever i anpassad grundskolan som blev retade. Idag händer det nästan aldrig. Nyckeln har varit att ge eleverna kunskap och chans att ställa frågor.</p><p>– Vi besökte klasser och gav information till grundskoleelever om vad anpassad grundskola är. Eleverna fick ställa alla sina frågor och efter det blev acceptansen något helt annat. Det hjälpte jättemycket, säger Adam Ben Sassi, idrottslärare och lärare i fritidshem. &nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="732" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800.jpg" alt="Två personer sitter vid en dator" class="wp-image-149481" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800-300x220.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800-768x562.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800-250x183.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800-520x381.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/gemensamt-fritids-800-730x534.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Lisa Rödström och Eva Demka, båda biträdande rektorer, berättar att samplanering där personal från de olika skolformerna träffas är avgörande. Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><p>Ajla Ahmadyan, som också arbetar som lärare i fritidshem, berättar att hon sett otroligt fina vänskaper växa fram mellan elever som de inte trodde skulle hitta varandra från början:</p><p>– Det är fantastiskt att se.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Så hittar skolan sätt att möta varje elev</strong></h2><p>Personalen på Svartedalsskolan beskriver sitt arbete med stolthet – men ger också en tydlig bild av de utmaningar som finns:</p><p>– Vår största utmaning är att anpassa aktiviteter så att de fungerar för alla elever. Det har varit tufft, men vi har kommit långt genom att vi lärare ses och samplanerar varje fredag. Då pratar vi om hur vi kan göra varje aktivitet meningsfull för både grupp och individ. Bland annat har vi märkt att idrott och skapande är något som passar många elever, säger Adam Ben Sassi.</p><p>Skolan arbetar med flera nivåer av anpassningar:</p><p>– Om vi har idrott gör vi till exempel olika hinderbanor med varierande svårighetsgrad. Någon elev behöver hålla en vuxen i handen, medan en annan klarar banan själv, säger Ajla Ahmadyan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett starkare kollegium</strong></h2><p>En stor fördel med det gemensamma fritidshemmet är att fler vuxna kan hjälpas åt och stötta varandra. Arbetssättet gör öppning och stängning tryggare och skapar stabilitet när personal behöver täcka upp.</p><p>-Genom att arbeta tillsammans får vi en större förståelse för varandras uppdrag och kan lära av varandra. Vi jobbar hela tiden med förtroendefulla relationer och lågaffektivt bemötande. Relationer är allt i våra verksamheter, säger Adam Ben Sassi</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En idé som växte till något större</strong></h2><p>Satsningen började för omkring tio år sedan, när rektorn Eva Demka arbetade som förstelärare på skolan.</p><p>– Jag såg elever som behövde fler kompisar och fler möjligheter att utvecklas socialt. Jag ställde mig frågan: Varför ska vi ha olika verksamheter när vi är en och samma skola? Ett gemensamt fritidshem speglar det samhälle vi lever i – vi lever inte i separata världar, säger hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/svartedalsskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Svartedalsskolan 4-9 </a></p></div><p></p>

Gemensamt fritids skapar oväntad vänskap

<p>Prao har länge varit det självklara sättet för grundskoleelever att få en glimt av arbetslivet. Men nu introduceras ett nytt koncept som tar en annan väg: studiemotiverande arbetslivsorientering, förkortat sao.</p><p>Istället för en kort praktikperiod erbjuds eleverna en anställning, två timmar per skolvecka under ett helt läsår. Det nya konceptet ger eleverna kompetensutveckling för arbetslivet, arbetslivserfarenhet, ökad studiemotivation, framtidstro och ett utökat nätverk på arbetsmarknaden istället för enbart en inblick i arbetslivet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Så kan du bidra</h3><p>Har din arbetsplats kanske en plats att fylla för en elev som ska ta sina första steg på arbetsmarknaden?</p><p><strong>Anmäl er här:</strong><br>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/foretag-och-organisationer/starta-driva-och-etablera-foretag/hallbart-foretagande/plattform-for-social-hallbarhet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Plattform för social hållbarhet</a></p></div><p>Jobben kan finnas hos både privata och kommunala arbetsgivare och ska vara meningsfulla och utvecklande – men behöver inte alltid vara enkla eller roliga. Arbetsmiljön regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter för minderåriga, och varje arbetsplats dokumenteras i en mall till skolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det ärvda utanförskapet ska brytas</strong></h2><p>– Sao kan bidra till att öka elevernas motivation och engagemang för studierna, eftersom de kan se en tydlig koppling mellan skolarbetet och deras framtida mål. Det kan också hjälpa eleverna att utveckla en bättre förståelse för sig själva och sina egna styrkor och svagheter, vilket kan leda till bättre val av utbildning och yrke, säger Viktoria Esko, verksamhetsutvecklare på grundskoleförvaltningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="533" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800.jpg" alt="Två personer vid ett bord med papper och penna i handen" class="wp-image-149442" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/signering-800-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Avtalet signerades av Maria Andersson, direktör vid grundskoleförvaltningen och Lars Durfelt, direktör för arbetsmarknad och vuxenutbildning. Foto: Ida Johansson</figcaption></figure><p>Tanken är att ge unga ett första långvarigt jobb i ett sammanhang där de redan befinner sig – skolan. Satsningen riktar främst in sig på skolor där det finns ett behov av att förstärka studiemotivationen, men ger eleverna också kontaktnät och en djupare förståelse för arbetslivet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="533" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800.jpg" alt="Evin Cetin intervjuas av  en reporter från Sveriges television" class="wp-image-149444" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/sao-ii-800-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Evin Celka, grundare av sao-jobb, intervjuas av Svt. Foto: Ida Johansson</figcaption></figure><p>– Styrkan i de här jobben handlar om att bryta det ärvda utanförskapet. Det handlar om att vidga barnen och ungdomarnas framtidsperspektiv, Säger Evin Celka, grundare av sao-jobb</p><p>Varje anställning avslutas med ett skriftligt intyg som eleven kan använda vid framtida jobbsökande. Jobben utvärderas löpande utifrån elevernas perspektiv.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Två skolor först ut</strong></h2><p>I förra veckan tog sao ett konkret steg framåt när ett officiellt avtal undertecknades på Nytorpsskolan mellan Göteborgs stad och Nästa generation Sverige – en ideell organisation som syftar till att minska utanförskapet för unga i socioekonomiskt utsatta områden genom&nbsp;just sao-jobb. </p><p>Pilotprojektet inleds med 95 elever i årskurs 8 från Nytorpsskolan och Gamlestadsskolan som är de första skolorna i Göteborg att införa modellen. Deras erfarenheter väntas bli vägledande för hur sao kan skalas upp och nå fler elever i Göteborg.</p>

Riktiga jobb ersätter prao på två skolor

<p>Årets festival börjar på fredag den 17 april och första helgen är öppen för alla, sen fortsätter festivalen med skolprogram fram till 29 april. Totalt finns det mer än 300 programpunkter och över 1 000 timmar vetenskap. &nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading">&nbsp;Temat i år är Sanning&nbsp;&amp;&nbsp;konsekvens&nbsp;&nbsp;</h2><p>– I en tid när det pågår en kamp mellan fakta och fiktion, känns det extra angeläget att skapa möten mellan vetenskapen och allmänheten. Vi tar oss an årets tema från flera perspektiv, bland annat desinformation och dess hot mot demokratin, berättar Jenny Hultén, programansvarig och konstnärlig ledare för festivalen.</p><h2 class="wp-block-heading">Festival på stan och på puben</h2><p>En stor del av festivalens programpunkter anordnas i Nordstan, men också på Stadsbiblioteket och andra platser runt om i Göteborg. I år blir det &nbsp;quiz&nbsp;och forskarsamtal under namnet “Pint&nbsp;of&nbsp;Science” på en pub på Tredje Långgatan.&nbsp;<br>–&nbsp;Vetenskap kan vara både tankeväckande och underhållande. Vi vill visa att forskning inte bara hör hemma i laboratorier utan också på scener, i samtal och till och med på pubar,&nbsp;säger Jenny Hultén.&nbsp;<br>I Frihamnen öppnar den 2 000 kvadratmeter stora Experimentverkstaden. Här får sen också tusentals skolelever testa olika experiment och lära sig mer om vetenskap på ett lättsamt och tillgängligt sätt.  </p><h2 class="wp-block-heading">Födelsedagen firas med kalas</h2><p>Jubileumsåret inleds med ett stort födelsedagskalas. Den röda mattan rullas ut för 200 förstaklassare till Börsen på Gustav Adolfs torg. Göteborgs borgmästare Aslan Akbas kommer att välkomna barnen och det blir experiment, vetenskapsshower och tårta i den stora pampiga börssalen. <br><br>– 30-årsjubileet är ett tillfälle för oss att fira vetenskapen. Vetenskapsfestivalen har alltid handlat om att göra forskning tillgänglig för fler, men också om att skapa möten mellan människor, idéer och nya perspektiv, säger Jenny Hultén. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Vetenskapsfestivalen </h3><p>Varje år sedan 1997 skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg mötesplatser för kunskap, inspiration och nya perspektiv.<br>Vetenskapsfestivalens huvudmän är Chalmers, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet, Näringslivsgruppen, Göteborg &amp; Co, Västra Götalandsregionen och Vetenskapsrådet.<br><br><strong>&nbsp;Länk: </strong><a href="https://sxxly.mjt.lu/lnk/BAAACH0mDFoAAAAvsWQAATd-stEAAAABPLcAAAAAACWB3gBp2IroVJtyxGJAQaiZoPbafJPyygAjBtw/10/T9zbajfhDUTRwUqcpENtVw/aHR0cHM6Ly93d3cudmV0ZW5za2Fwc2Zlc3RpdmFsZW4uc2Uv" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Vetenskapsfestivalen</a> </p></div><p></p>

Två personer i Nordstan med VR-glasögon

Kärlek och konspirationer när Vetenskapsfestivalen firar 30 år

<p>Turneringen är skapad för att bryta barriärer mellan skolor och stadsdelar, skapa nya relationer och vänskaper, ge ungdomar positiva upplevelser och minnen för livet samt bidra till ett mer sammanhållet Göteborg, berättar Catarina Emsevik på Angeredsgymnasiet.</p><p>Under AG-cupen 2026 spelade totalt 84 lag från 29 grundskolor. I en stad som ofta beskrivs som segregerad blir AG-cupen en viktig kraft för att föra människor närmare varandra. Här möts elever som annars kanske aldrig hade träffats – på lika villkor, med respekt och gemenskap i fokus.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="633" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800.jpg" alt="Angeredscupens logotype - röd bakgrund med vid text" class="wp-image-149348" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800-300x237.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800-768x608.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800-250x198.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800-520x411.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/angeredscupen-800-730x578.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">84 lag från 29 olika grundskolor deltog i årets upplaga av Angeredscupen.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mer än matcher – en lärande upplevelse</strong></h2><p>AG-cupen påverkar inte bara elevernas fritid, utan även deras utveckling i klassrummet. Genom att delta i turneringen tränas samarbete, ansvarstagande, respekt för andra samt förmågan att hantera både med- och motgång.</p><p>Den är ett årligt återkommande event som är väldigt uppskattat av alla inblandade.</p><p>För Angeredsgymnasiet är AG-cupen en viktig del av skolans identitet och värdegrund, förklarar Mikael Olausson på Angeredsgymnasiet. &nbsp;Den visar på kraften i att skapa positiva sammanhang för unga och hur idrott kan fungera som ett verktyg för inkludering och utveckling. Bakom arrangemanget ligger ett stort engagemang från personal, elever och samarbetspartners – alla med samma mål: att skapa något som verkligen gör skillnad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En fotbollscup med många syften</strong></h2><p>Syftet med turneringen är att skapa gemenskap och tillhörighet, motverka segregation, erbjuda ungdomar positiva upplevelser och minnen för livet, stärka värdegrundsarbete kring respekt, fair play och inkludering samt att bidra till ökad motivation och trygghet – både på och utanför planen.</p><p>Genom AG-cupen får elever inte bara röra på sig och tävla, utan också utveckla viktiga sociala färdigheter som de tar med sig tillbaka till klassrummet, säger Catarina.</p><p>AG-cupen fortsätter att växa, både i omfattning och betydelse. För varje år stärks visionen om en turnering som inte bara handlar om vinnare och förlorare, utan om att bygga broar mellan människor.</p><p>Det är just det som AG-cupen handlar om &#8211; glädje, gemenskap och möjligheten att forma en bättre framtid tillsammans. Det är en investering i framtiden för ett mer </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/angeredsgymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Angeredsgymnasiet</a><br>Facebook:<strong> </strong><a href="https://www.facebook.com/reel/901764187602421" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Reel från Angeredsgymnasiets facebook-sida</a> </p></div><p></p><p></p><p><strong><br><br></strong></p>

En gruppbild på nästan 80 idrottskläddapersoner i en sporthall

Angeredscupen – mer än bara fotboll

<p>– Nu sätter vi på spanarögonen! Vad kan vi hitta som är bra att ha med sig på en picknick?</p><p>Barnen från Gula gruppen på förskolan Beryllgatan 1 välkomnas av museipedagogen Filippa Funck Österlundh som tar dem med upp för de stentrapporna och vidare in i stora rum fyllda av design.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="579" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii.jpg" alt="En person berättar för barn om en picknickkorg" class="wp-image-149353" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii-300x174.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii-768x445.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii-520x301.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-ii-730x423.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Museipedagogen Filippa Funck Österlundh berättar om design för barnen från Gula gruppen på förskolan Beryllgatan 1. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Som att sy, fast med trä</strong></h2><p>På en picknick är det bra att ha något att bära i. Barnen samlas kring Filippa som tar fram en korg och frågar: Vet ni vad slöjd är? ”Något man gör med händerna”. Vad kan korgslöjd vara då? ”En korg som man gör med händerna”. ”Som att sy, fast med trä”.</p><p>– Vi går vi vidare och ser om vi kan hitta något att leka med på picknicken, säger Filippa Funck Österlundh.</p><p>I en monter hittar barnen leksaker från olika tider. Här finns bland annat träklossar som är 100 år gamla. De designades av en tysk leksaksdesigner som hette Alma Siedhoff-Buscher. För Alma var det viktigt att leksaker skulle få barnen att använda sin fantasi. Hennes klossar används än idag av barn runt om i världen.</p><p>Man måste ju ha med sig något att äta på och dricka ur på picknicken! Barnen lotsas vidare till nästa del i utställningen. Här finns många föremål, både gamla och nya, som är gjorda i porslin och keramik. Vet ni vad keramik är? Från början är det lera, säger Filippa Funck Österlundh, och tar fram blå leklera som barnen får forma till en liten kopp.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="559" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000.jpg" alt="Barnhänder håller i färgglada träklossar" class="wp-image-149354" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-768x429.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/designpicknick-1000-730x408.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Petter Trens</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad är tyg egentligen?</strong></h2><p>På picknicken behöver man något att sitta på också. Nu spanar barnen vidare efter något som är stort och gjort av tyg. Utforskandet fortsätter: Vad är tyg egentligen? Vad gör man det av? Barnen prövar att snurra en tuss bomull mellan sina fingrar så att det blir en tråd.</p><p>– Av många trådar kan man väva ett helt tyg, säger Filippa Funck Österlundh.</p><p>På en hylla ligger en orange bomullsfilt som barnen tar med sig. Den passar perfekt för nu är det dags att avsluta designpicknicken med saft och kaka.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://rohsska.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Röhsska museet</a></p></div><p></p><p></p><p></p>

Barnhänder sträcker sig efter koppar i en picknickkorg

Förskolebarn gick på designpicknick på Röhsska

<p>Förväntningarna är höga – både på att lära sig nytt och på att få dela med sig av egna erfarenheter. Resan går till tre geografiskt och pedagogiskt helt olika platser: storstaden Lima, den andinska staden Chinchero och historiska Cusco. </p><p>Genom att besöka allt från ideella specialskolor till integrerade verksamheter hoppas Ida och Petra få en djupare förståelse för hur specialpedagogik kan formas utanför Sveriges gränser.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på självständighet och arbetsliv</strong></h2><p>En av de främsta förväntningarna handlar om övergången från skola till vuxenliv. I Sverige är arbetslösheten hög bland elever som gått ut anpassat gymnasium, men i Peru har lärarna förstått att man är särskilt skickliga på att slussa ut eleverna i samhället och arbetslivet.</p><p>– Vi vill se hur de arbetar för att göra eleverna självständiga så att de kan ta hand om sig själva och bli en aktiv del av det sociala vardagslivet, berättar de.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kreativitet med knappa resurser</strong></h2><p>Lärarna är också nyfikna på hur man bedriver undervisning när de ekonomiska resurserna är mindre än i den svenska skolan. De förväntar sig större klasser och färre hjälpmedel, men ser fram emot att inspireras av den uppfinningsrikedom det medför.</p><p>– När resurserna är knappa tvingas man ofta vara extra kreativ och utveckla andra arbetssätt. Det hoppas vi kunna ta med oss hem till våra egna klassrum på Landalaskolan, säger Petra Karlund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kommunikation bortom språket</strong></h2><p>Trots att varken Ida eller Petra talar spanska, ser de fram emot det pedagogiska utbytet. Genom att använda kroppsspråk, tecken och det bildstöd de använder hemma i Sverige, planerar de att överbrygga språkbarriären. De är särskilt intresserade av att se hur de peruanska skolorna integrerar kultur, musik och traditionell slöjd i undervisningen – bland annat på ursprungsspråket quechua.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett hopp om framtida samarbete</strong></h2><p>Resan är inte bara ett studiebesök, utan startskottet på ett möjligt utbyte. Genom digitala möten har de redan märkt av en stor nyfikenhet från de peruanska kollegorna.</p><p>– De vill veta hur vi jobbar i Sverige och vi kanske till och med får hålla i ett pass för deras elever. Vi hoppas verkligen att detta kan leda till ett fortsatt samarbete i framtiden, säger Ida Fastén.</p><p></p><p></p><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/landalaskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Landalaskolan anpassad grundskola 1-6</a></p><p>Följ Idas och Petras resa på Instagram: <a href="https://www.instagram.com/lararduoiperu/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">@lararduoiperu</a></p>

Speciallärare söker inspiration och nya perspektiv i Peru

<p>Elever kan ha språklig sårbarhet av olika orsaker och det innebär många gånger en osynlig begränsning. Det är lätt att glömma att språket är vårt viktigaste redskap när det kommer till att förmedla kunskap. Och där det finns begränsningar är det också lätt att falla mellan stolarna i undervisningen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="511" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149230" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000-300x153.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000-768x392.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000-520x266.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-logoped-1000-730x373.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Simon Ottosson är logoped på Kannebäcksskolorna. Foto: Filip Rundberg</figcaption></figure><p>Det är för elever med de här svårigheterna som Simon finns. Som logoped beskriver han att individfokuset är viktigt då utmaningarna de olika eleverna har också påverkar dem på olika sätt. Det vill till att vara uppmärksam och möta varje elev där just de är.</p><p>– Många av de här eleverna är väldigt bra på att maskera sina svårigheter. Kanske att man blir klassens clown, eller tvärtom att man blir den tysta i hörnet som inte säger någonting, förklarar Simon.</p><p>Den största belöningen upplever han i att se sina elever överkomma hinder, att se dem utvecklas – och när de ser sin egen utveckling.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En kör med ett uppdrag</strong></h2><p>Simon sjunger sedan barnsben i kör, något som med tiden har blivit ett viktigt inslag i hans liv. Idag sjunger han i manskören Hellmans drengar som förutom att leverera förstklassig stämsång också har ett ytterligare syfte – nämligen att modernisera mansbilden.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149231" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/04/simon_ottosson-korsangare-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Förutom att vara logoped så sjunger Simon Ottosson också i manskören Hellmans drengar. Foto: Filip Rundberg</figcaption></figure><p>– Män pratar inte om hur det är att vara man. Det gör att utanförskapet ökar. Kören är ett forum där vi pratar med varandra om livsviktiga saker. Döden. Kärlek. Vardagligt och viktigt. Där får vi tid att prata med varandra, säger Simon.</p><p>I den här upplagan av En på tiotusen får vi se prov på varför språket är så viktigt, hur man kan mötas över musikalnummer och att det finns yrken där man får spela ”Vem där” på arbetstid.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länkar:</strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a><br><a href="https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/logopedprogrammet-m2slp" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: Logopedprogrammet</a><br><a href="https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/audionomprogrammet-v1aum" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: Audionomprogrammet</a><br><a href="https://www.gu.se/studera/hitta-utbildning/arbetsterapeutprogrammet-v1art" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs universitet: Arbetsterapeutprogrammet</a></p></div><p><br></p>

Logopeden Simon hjälper elever att hitta sin röst

<p>– Det är roligt att rädda möbler och att träffa personal på förskolorna som brinner för återbruk. Den största utmaningen är att vårt samhälle i stort fortfarande är inriktat på att slänga saker. Jag ser fram emot att fler får upp ögonen för alla fördelar med återbruk, säger Jimmy Karlsson, samordnare av återbruk på förskoleförvaltningen.</p><p>Det är Jimmy som sköter det praktiska arbetet på Rondellen som varit igång sen slutet av förra året. Från en lokal på Ringön och med hjälp av vaktmästare och en transportbil har han börjat cirkulera stolar, bord och andra möbler i barnstorlek inom Göteborgs Stads förskolor. I förra veckan invigdes verksamheten officiellt. </p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="603" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000.jpg" alt="" class="wp-image-149200" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-768x463.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-520x314.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Rondellen_1000-730x440.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Petter Trens</figcaption></figure><p>Rondellen är en del i arbetet för att nå målen i förskolenämndens miljöplan för 2024–2026. Göteborgs Stad arbetar sedan tidigare med återbruk av möbler för vuxna genom återbrukstjänsten Tage.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p></div><p></p><p></p>

En person sträcker sig upp och tar ner en stol från en hylla

Förskolans barnmöbler får nytt liv

<p><br>Att kliva in på Näsetskolan är att möta en verksamhet där både personal och elever brinner för sin närmiljö. I över tio år har skolan arbetat systematiskt med miljöfrågor under ledning av en engagerad miljögrupp.</p><p>Nu får de besök av Moa Kemi som är avfallscoach på grundskoleförvaltningen. Hon åker runt till skolorna i sydväst för att stötta dem att minska och förebygga avfall.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="550" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149222" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000-300x165.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000-768x422.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000-250x138.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000-520x286.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/nasetskolan-1000-730x402.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Att gå runt och titta på lokalerna i skolan ingår i Moa Kemis uppdrag. Här titta hon på ett klassrum tillsammans med skolans miljögrupp. Foto: Anders Feldt</figcaption></figure><p>– Min ambition är att stötta, avlasta och vägleda skolan genom hela processen – från nuläge till konkreta åtgärdsförslag. Det finns inget tvång eller pekpinnar utan bara inspiration och hjälp till självhjälp, berättar Moa Kemi.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En dialog för framtiden</strong></h2><p>Besöket är en del av kommunfullmäktiges uppdrag Skrota skräpet 2.0. Genom en gemensam rundvandring i allt från slöjdsalar till personalrum och soprum, kartlägger Moa och skolans personal tillsammans var avfallet uppstår och hur det kan hanteras mer effektivt. Målet är att skapa bestående rutiner som sparar både tid, pengar och miljöresurser.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Årlig städdag på Valborgsmässoafton</strong></h2><p>Näsetskolan är väl förberedd inför Moas besök. &nbsp;Lärarna Lena Landström, Maria Andreasson och Ingbritt Berndtsson ingår i skolans miljögrupp, och de berättar med stolthet om skolans traditioner.</p><p>En av höjdpunkterna är den årliga städdagen på Valborgsmässoafton.</p><p>– Det är en tradition som verkligen sitter nu. Vi har gjort ett schema för hela skolan där varje årskurs har sina städveckor. Men inför Valborg städar vi också runt om i vår närmiljö på badplatserna, längs skolvägar och runt idrottsarenorna i närområdet. Näsetborna och badföreningen är så tacksamma för att vi plockar upp allt skräp efter vintern, berättar de.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="546" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-149221" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000-300x164.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000-768x419.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000-250x137.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000-520x284.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/miljogrupp-nasetskolan-1000-730x399.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Maria Andreasson, Ingbritt Berndtsson och Lena Landström ingår i Näsetskolans miljögrupp. Foto: Anders Feldt</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Vi jobbar med den kommande generationen”</strong></h2><p>Engagemanget märks i alla åldrar. Från förskoleklassen som lär sig om skräp under sina utedagar på Valberget till lågstadiet som fördjupar sig i hur allemansrätten fungerar.<br><br>– Vi jobbar med den kommande generationen. De lär sig redan på förskolan att inte skräpa ner, säger lärarna och poängterar vikten av delaktighet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ordning och reda i personalrummet</strong></h2><p>Även bland lärarna på skolan finns tydliga rutiner. Genom ett rullande schema kopplat till den populära &#8221;fikaveckan&#8221;, ser personalen till att återvinningskärlen töms och hålls fräscha.<br><br>– När man har sin fikavecka ingår det också att tömma återvinningen i arbetsrum, personalrum och vid expeditionen. Alla vet vad som förväntas, förklarar miljögruppen och det fungerar utmärkt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Siktet inställt på hållbarhet</strong></h2><p>Med Moa Kemis besök får Näsetskolan nu en professionell genomlysning av sin avfallshantering. Inom kort väntar en nulägesanalys och rekommendationer på åtgärder som kan ta skolans redan imponerande arbete till nästa nivå.</p><p>– Vi ser fram emot ett givande samarbete och ett gemensamt steg mot en mer hållbar verksamhet, säger Moa Kemi.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Skrota skräpet 2.0</strong></h3><p>Grundskolenämnden har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att minska och förebygga avfall i stadens verksamheter, i linje med målet om 40 procent minskning till 2030. </p><p>Under 2026 besöks alla grundskolor och delar av kulturskolan för nulägesanalys, åtgärdsförslag och uppföljning. </p><p>Tidigare liknande projekt har resulterat i minskade avfallsmängder, lägre inköps- och avfallskostnader samt förbättrad arbetsmiljö. </p><p></p><p>Länk: Göteborgs Stad <a href="https://goteborg.se/wps/wcm/connect/e943262c-a582-4f7a-bce7-039c31c55e02/F%C3%B6rebygg+avfall+i+skolan+checklista.pdf?MOD=AJPERES" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Förebygg avfall  i skolan</a>.</p></div>

Miljöarbetet engagerar elever och personal på Näsetskolan

<p>I de salar där kommunfullmäktige vanligtvis fattar beslut om stadens framtid väntar i mitten av april ett kalas i vetenskapens tecken. Göteborgs borgmästare Aslan Akbas tar emot barnen på röda mattan och programmet bjuder på minishower, experiment och tårta. </p><p>– Vi vill visa att kunskap är coolt och att barnens nyfikenhet är något att fira. Genom att bjuda in stadens yngsta till Börsen hoppas vi ge dem ett minne för livet och samtidigt inviga årets Vetenskapsfestival på ett lekfullt sätt, säger Madeleine Koncilja, ansvarig för Vetenskapsfestivalens skolprogram.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stort intresse från skolor</strong></h2><p>Över&nbsp;1 300 förstaklassare från skolor i hela Göteborg&nbsp;har&nbsp;anmält sitt intresse.&nbsp;Antalet platser är dock begränsat till&nbsp;200 barn och medföljande lärare, som lottas fram.</p><p>Under kalaset medverkar bland andra cirkusartisten Tord&nbsp;Caligari&nbsp;med våghalsiga nummer och fysiker från Lunds universitet som visar spektakulära experiment.&nbsp;</p><p>Vetenskapsfestivalen är en av Europas största populärvetenskapliga festivaler och arrangerades första gången 1997. Genom kalaset på Börsen vill festivalen sätta barnens nyfikenhet och lust att upptäcka i centrum. Kalaset är finansierat genom stöd av Stenastiftelsen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/for-alla/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Vetenskapsfestivalens publika program</a></p></div>

Pampig sal med dukade bord och kristallkronor

Vetenskapsfestivalen bjuder in till kalas på Börsen

<p>På Sannaskolan har fågelholks-SM blivit ett återkommande inslag i slöjdundervisningen för elever i årskurs 8. Bidraget som i år gått vidare till final har skapats av eleverna Leni Andersson och Lo Zetterman och föreställer en Hattifnatt. Det är en mystisk och spöklik figur som syns i berättelserna om Mumintrollet.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="625" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000.jpg" alt="En vit fågelholk som ser ut som Tove Janssons Hattifnattar" class="wp-image-149083" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000-768x480.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hattifnatt-1000-730x456.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Fågelholken ”Frank von Hattifnatt” har byggts av två elever på Sannaskolan. Foto: Naturskyddsföreningen</figcaption></figure><p>– Vi gjorde den för att vi tycker om målningarna i böckerna, säger eleverna som skapat den fantasifulla holken.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Eleverna gör en insats för naturen</strong></h2><p>Fågelholks-SM arrangeras av Naturskyddsföreningen som vill uppmärksamma om fåglarnas bostadsbrist och väcka naturintresse hos barn och unga. I tävlingen bygger skolklasser runt om i Sverige holkar som verkligen gör nytta – då dagens storskaliga skogsbruk gör att många fåglar inte har någonstans att bo.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="730" height="735" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730.jpg" alt="En fågelholk i form av en gul korvkios" class="wp-image-149085" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730-298x300.jpg 298w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730-250x252.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/korv-kiosk-730-520x524.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 730px) 100vw, 730px" /><figcaption class="wp-element-caption">Förra årets vinnare ”Korv Kiosk” var skapad av tre elever på Sannaskolan. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Allmänheten röstar fram vinnarna</strong></h2><p>I år skickades 977 fågelholkar in till fågelholks-SM och igår presenterades 15 finalister som är vidare i final. Vinnarna i tävlingen avgörs av allmänheten genom en digital omröstning på https://www.naturskyddsforeningen.se</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>SM i fågelholk</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Är en nationell tävling där skolklasser deltar med egenbyggda fågelholkar</li><li>Tävlingen lyfter fåglarnas bostadsbrist i naturen och uppmuntrar till att sätta upp holkar</li><li>De tävlande är indelade i tre ålderskategorier: förskoleklass–årskurs 3, årskurs 4–6, samt årskurs 7–gymnasiet</li><li>En vinnarklass koras inom varje ålderskategori</li><li>Vinnarna avgörs genom en digital omröstning som pågår på Naturskyddsföreningens webbplats fram till den 12 april</li><li>Alla vinnare presenteras 21 april<br></li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www.naturskyddsforeningen.se/omrostning-sm-i-fagelholk/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Naturskyddsföreningen om SM i fågelholk &#8211; här kan du rösta</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="699" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000.jpg" alt="En blå fågelholk prydd med blommor och tavlor och surfbrädor" class="wp-image-149084" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000-768x537.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000-520x363.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/hawaii-1000-730x510.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">För tre år sedan tog sig Sannaskolan till final med en holk föreställande en surfshop. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure>

Sannaskolans elever till final i fågelholks-SM – igen

<p>Kimmo går i årskurs 9. Leo går i årskurs 7. De blev elevskyddsombud på olika sätt. I Kimmos klass röstade man fram ombuden. Leo var ensam om att vilja ta rollen. Båda beskriver samma känsla: det är fint att få påverka.</p><p>– Jag ville se skolan på ett annat sätt och förbättra den för framtida elever, säger Kimmo.</p><p>Leo uppskattar att uppdraget ger nya perspektiv:</p><p>– Vi får insyn i saker som andra elever inte tänker på. Det är kul att kunna bidra.</p><p>De håller koll på sådant som påverkar vardagen. Ett eluttag som slutat fungera. Ett klassrum där temperaturen inte riktigt stämmer. De pratar med elever och lyfter frågor till skolledningen. Tanken är att små problem ska fångas upp i tid.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Initiativet kom direkt från eleverna</strong></h2><p>Det var också därför elevskyddsombuden tog initiativ till skolans första arbetsmiljövecka.</p><p>Rektor Niclas Löfgren berättar att idén kom direkt från eleverna:</p><p>– De ville lyfta arbetsmiljön och visa att elevernas röster spelar roll.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="570" height="766" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/‎NicNiclas-Lofgren-570.jpg" alt="" class="wp-image-149033" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/‎NicNiclas-Lofgren-570.jpg 570w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/‎NicNiclas-Lofgren-570-223x300.jpg 223w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/‎NicNiclas-Lofgren-570-250x336.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/‎NicNiclas-Lofgren-570-520x699.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 570px) 100vw, 570px" /><figcaption class="wp-element-caption">Rektor Niclas Löfgren öppnar förslagslådan. Foto: Karin Jofur</figcaption></figure><p>Under veckan satt ombuden vid huvudentrén. De delade ut lappar, svarade på frågor och mötte elever från olika årskurser. Många ville veta hur man blir elevskyddsombud.</p><p>Det var roligt att så många var nyfikna. Andra elever på skolan kom fram hela tiden och undrade vad vi gör. Det var kul att få berätta, säger Leo.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/skytteskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Skytteskolan F-9</a></p></div><p>En förslagslåda stod framme hela veckan och fylldes snabbt.</p><p>Niclas Löfgren skrattar när han berättar:</p><p>– Jag har tjuvkikat. Det är många lappar. Frågar man, då får man också vara beredd på svar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fler elever ska vilja ta över</strong></h2><p>Eftersom Leo går i nian lämnar han uppdraget till sommaren. Därför har sexorna fått extra mycket information under veckan. Målet är att fler ska vilja ta över.</p><p>Niclas Löfgren hoppas att arbetsmiljöveckan blir en tradition.</p><p>– Jag hoppas verkligen att vi gör det här nästa år också. Det här är bara början. Förhoppningen är att arbetsmiljöveckan ska bli en återkommande del av skolans arbete, och att ännu fler elever vill engagera sig i att göra skolan bättre, säger han.</p><p></p><p></p><p></p>

Två elever sitter bredvid varandra på en bänk

Elever tog initiativ till arbetsmiljövecka

<p>Nu är skolplaceringarna för Göteborgs Stads förskoleklasser och grundskolor klara och vårdnadshavare får besked om vilken skola deras barn har fått plats på.</p><p>I år kunde vårdnadshavare till 9 665 elever önska skola. Av dessa valde 81 procent en kommunal skola. Av dem får 84 procent sitt förstahandsval och totalt 94 procent får något av sina önskemål.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Så får vårdnadshavare sitt beslut</strong></h3><p>De flesta vårdnadshavare får sitt beslut digitalt. De som har ansökt via blankett eller inte gjort något val får beslutet via post, vilket kan ta några dagar.</p><p>Vårdnadshavare med e-legitimation kan se beslutet via</p><p><a href="https://minaskolval.se/goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Mina skolval</a></p><p>Frågor kan ställas till grundskoleförvaltningen via telefon 031-365 09 60 eller e-post <a href="mailto:grundskola@grundskola.goteborg.se">grundskola@grundskola.goteborg.se</a></p></div><p>– Vi ser att andelen som får sitt förstahandsval är något högre i år. Samtidigt är andelen som får något av sina önskemål oförändrad. Vi arbetar för att så många som möjligt ska få en plats på en skola de önskar, samtidigt som alla elever ska få en skola nära hemmet, säger Helen Svelid, enhetschef för myndighetsutövning och juridik vid grundskoleförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hela klasser och goda förutsättningar</strong></h2><p>I årets skolplacering har grundskoleförvaltningen haft fokus på att i så stor utsträckning som möjligt skapa hela klasser.</p><p>– Det ger skolorna bättre förutsättningar att planera sin verksamhet och hålla en hög kvalitet i undervisningen, både för nuvarande och nya elever, säger Helen Svelid.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Färre elever påverkar planeringen</strong></h2><p>På vissa skolor blir det fler klasser och på andra skolor blir det färre klasser. &nbsp;Grundskolenämnden har också beslutat att stänga intaget till förskoleklass på Frölundaskolan inför hösten.</p><p>Antalet elever i Göteborgs grundskolor minskar, vilket påverkar planeringen av skolplatser.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Skolplacering 2026</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Andel som fått något av sina önskemål: 94 procent</li><li>Antal elever: 9 665</li><li>Andel som önskat skola: 81 procent</li><li>Andel som fått sitt förstahandsval: 84 procent</li></ul></div><p>– Vi behöver anpassa organisationen efter ett minskat elevantal. Det kan innebära förändringar i hur många klasser en skola har, för att använda resurserna effektivt och samtidigt behålla kvaliteten, säger Helena Sjöberg, avdelningschef på grundskoleförvaltning.</p><p>För de elever som ska gå i anpassad grundskola skickas beslut ut under april.</p><p>– När vi placerar elever i anpassad grundskola behöver vi ta hänsyn till fler faktorer. Förutom önskemål och närhet till hemmet utgår vi från elevens behov av tillgänglighetsanpassning, till exempel fysiska behov och behov av omvårdnad, säger Helen Svelid.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det går att ansöka om skolbyte</strong></h2><p>Vårdnadshavare som inte är nöjda med sin placering kan ansöka om skolbyte mellan 15 och 30 april.</p><p>– Skolbyte är möjligt i mån av lediga platser. På vissa skolor finns det få eller inga platser alls, säger Helen Svelid.</p><p></p>

Årets skolplaceringar är klara

<p>Tandboxen är ett pedagogiskt material med bland annat sagor, sånger, lekar och pyssel som tagits fram i samarbete mellan socialförvaltningarna i Göteborgs Stad och Folktandvården Västra Götaland. Syftet är att göra munhälsa till en rolig och naturlig del av vardagen.</p><p>– Vi vet att vanor kring munhälsa skapas tidigt i livet och det är viktigt att nå ut med informationen på många olika arenor. Med Tandboxen kan vi prata om tänder på ett lekfullt och enkelt sätt som engagerar både barn och vuxna, säger Christian Kjell, koordinator familjecentrerat arbetssätt på socialförvaltningen Hisingen.</p><p>Den första versionen av Tandboxen togs fram 2018 och har hittills främst använts på förskolor i Göteborgs Stad. Under 2025 har materialet setts över för att bli ännu mer inspirerande och lätt att använda.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nytt innehåll ska inspirera till samtal</strong></h2><p>Den uppdaterade Tandboxen innehåller flera nya delar. Bland annat finns en tidslinje där barnen kan placera bilder på vad de äter och dricker under en dag. Det gör det lättare att prata om mat och dryck och hur de påverkar tänderna.</p><p>Böckerna i boxen har bytts ut och materialet har även kompletterats med fler bilder på djur och deras tänder, något som ofta väcker stor nyfikenhet hos barn.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mål att fler ska använda materialet</strong></h2><p>Under 2026 är målet att fler verksamheter, till exempel förskoleklasser, ska börja använda materialet.</p><p>– Genom att använda Tandboxen nya sammanhang kan fler barn och vårdnadshavare få kunskap och information om vikten av god munhälsa tidigt i livet<em>, </em>säger Anne Aldebrink,koordinator familjecentrerat arbetssätt på socialförvaltningen Sydväst.</p><p></p>

Sånger och lekar väcker barns nyfikenhet kring tänder

<p>Lördag 21 mars uppmärksammades Världsdagen för Downs syndrom. Genom att bära olika strumpor kan man visa stöd för allas lika värde och rättigheter.&nbsp;</p><p>Barn och pedagoger på förskolan Bronsåldersgatan 27 har uppmärksammat Rocka sockorna en hel vecka genom samtal om allas lika värde, sång och skapande aktiviteter. Veckan avslutas med ett gemensamt firande.</p><p>– Det är viktigt att alla får känna att de är lika mycket värda. Även Teckenspråkets dag den 14 maj är betydelsefull för oss, säger Amelie Lindström Holm, barnskötare.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="610" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000.jpg" alt="Två kvinnor teckentolkar" class="wp-image-148958" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-768x468.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-520x317.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-730x445.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Amelie Lindström Holm och Renas Abdul använder alltid teckenspråk och talat språk samtidigt.<br>&nbsp;</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>För barn med hörselnedsättning</strong></h2><p>Förskolan Bronsåldersgatan 27 har tre avdelningar. Här går hörande barn tillsammans med barn som har hörselnedsättning, dövhet eller dövblindhet, samt barn som har döva/hörselskadade vårdnadshavare eller syskon.</p><p>Förskolan tar emot barn från hela Västsverige.</p><p>– Vi använder teckenspråk och talat språk samtidigt, hela tiden. Här kan jag bidra till att barnen får vara sitt bästa jag, i en miljö som fungerar för alla, säger Amelie Lindström Holm, som själv gått i förskola för barn med hörselnedsättning.</p><p>Barngrupperna är mindre än på andra förskolor. Många av pedagogerna har själva hörselnedsättningar och majoriteten kan teckenspråk.</p><p>– Vi anpassar verksamheten efter de barn som är här för dagen. Vi delar ofta in dem i grupper och har fokus på talspråk eller teckenspråk. När vi visar saker är det alltid en som talar och en som tecknar, säger Amelie Lindström Holm.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="627" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii.jpg" alt="Barn som skuttar med strumpor av olika färg och mönster" class="wp-image-148959" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii-768x482.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/rocka-sockorna-1000-ii-730x458.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Skutt, dans och sång när förskolan firar Rocka sockorna. Foto: Petter Trens</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Barnen hjälper varandra</strong></h2><p>Förskolan har en specialpedagog som är utbildad hörselpedagog. Hon handleder pedagoger och hjälper barnen att träna teckenspråk, använda hörhjälpmedel och utveckla talspråk.</p><p>– Alla barn är på olika nivå i teckenspråket, så vi måste anpassa vårt kroppsspråk och teckna långsamt för att alla ska hänga med, säger Renas Abdul, barnskötare.</p><p>Pedagogerna jobbar mycket med böcker. De läser och tecknar först, visar bilderna sen. De hörselnedsatta sitter rakt framför pedagogerna för att se bra, de hörande får sitta vid sidan.</p><p>– Vi är noga med att alla ska kunna delta i alla aktiviteter. Barnen hjälper ofta varandra, vilket är fint att se, säger Renas Abdul.</p><p>Hon fortsätter:</p><p>&nbsp;– Många av de hörande är intresserade av att lära sig teckenspråk. Forskningen visar att yngre barn som får tillgång till teckenspråk kommunicerar tidigare än barn som endast får talat språk. Det är en fördel att barn med hörselnedsättning börjar här tidigt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Så kan du lära dig teckenspråk</h3><p>För att lära dig mer om teckenspråk kan du:</p><p>• Lära dig tecken via appen Teckenspråkslexikon.</p><p>• Ta del av material på teckenspråk på Utbildningsradion (UR).</p><p>• För familjer där någon är döv/hörselnedsatt finns teckenspråkskursen TUFF.</p><p><strong>Länk: </strong>&nbsp;<a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/forskola-och-pedagogisk-omsorg/hitta-forskolor?id=1530" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Förskolan Bronsåldersgatan 27&nbsp;</a></p></div>

Barnfötter med olika färger och mönster på sockorna

Barn på specialförskolan rockar sockorna

<p>I utbytet deltog lärare, elevassistenter, en specialpedagog och en biträdande rektor. Värd var den tyska anpassade grundskolan Schule am Meer i Cuxhaven.</p><p>– Hem kom tolv medarbetare som, med ökad stolthet och säkerhet, nu fortsätter vårt detektivarbete för att hitta vägar framåt för våra elever, säger Malin Forss, biträdande rektor för de båda skolorna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Jobbskuggning, reflektion och lärande tillsammans</strong></h2><p>På plats fick skolpersonalen skugga undervisningen och dela erfarenheter med de tyska kollegorna om pedagogik, bemötande och lärmiljöer. Målet med utbytet var att lära av varandra och reflektera över hur skolornas undervisning och omsorg kan utvecklas. </p><p><strong>–</strong> Vi fick jobbskugga i olika klasser och i slutet av varje dag samlades vi och samtalade om vad vi hade sett. Vi presenterade också varsitt utvecklingsområde för varandra, säger Malin Forss, biträdande rektor.</p><p>Hinnebäcksskolan berättade bland annat om att skolan är med i ett forskningsprojekt av Linn Johnel som utvärderar metoden multisensoriskt musikdrama. Syftet med metoden är att öka elevernas delaktighet och engagemang genom musik, rytm och multimodal kommunikation. Den tyska skolan delade i sin tur hur de arbetar med elevgrupperingar. Besöket avslutades med en utställning där den tyska skolans personal visade sitt pedagogiska material.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fördjupad förståelse och ökad stolthet</strong></h2><p>Biträdande rektor Malin Forss berättar att dagarna i Cuxhaven gav medarbetarna en fördjupad förståelse för sitt uppdrag och en tydligare bild av den kompetens de bär med sig. Resan stärkte stoltheten och tryggheten i arbetet – något som nu bidrar till ännu mer träffsäkra analyser och utvecklingsinsatser på hemmaplan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Konkreta idéer – och ett återbesök på gång</strong></h2><p>Olshammarskolan och Hinnebäcksskolan tog också med sig flera konkreta idéer att testa i den egna verksamheten:</p><p>– Den tyska skolan hade bland annat inrett ett rum med lärmiljö och material som gynnar elever med autism, vilket var inspirerande för oss att ta del av. Andra konkreta saker vi vill testa är att skapa ett mörkt sinnesrum, säger Malin Forss.</p><p>Rektorn berättar också att de nu i dagarna har fått veta att personal från den tyska skolan har bokat in en resa till Göteborg.</p><p>– Nu ser vi fram emot att ge dem ett lika varmt välkomnande – och ett lika välplanerat program – som vi själva fick!</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Erasmus+</strong></h3><p>Är EU:s program för internationella samarbeten inom utbildning.</p><p>Grundskoleförvaltningen är en ackrediterad förvaltning av Erasmus+. Det innebär en kvalitetsstämpel som förenklar för våra skolor och enheter att ta del av elevutbyten samt jobbskuggning och fortbildning för personal i andra europeiska länder.</p><p><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen/skolutveckling-i-grundskoleforvaltningen/internationellt-i-grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Internationellt i grundskoleförvaltningen</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/olshammarsskolan-anpassad-grundskola" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Olshammarskolan anpassad grundskola 1-9</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enheter/hinnebacksskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hinnebäcksskolan anpassad grundskola 1-9 </a></p></div><p></p><p></p><p></p><p></p>

Utbyte med tysk skola utvecklar personal och undervisning

<p>De som söker behöver inte vara de som pratar mest i klassrummet, men ha en vilja att träffa nya människor och se hur det är i våra grannländer.</p><p>– Det blir en vecka fylld av nya intryck, skratt och nordisk vänskap. Det är inte bara en resa – det är en merit för livet och ditt CV, säger Sofia Skoglund som är ansvarig lärare för Vänorternas ungdomskonferens. </p><p>– Du får chansen att uppleva en ny stad, öva på att kommunicera internordiskt och skapa minnen som du kommer prata om långt efter gymnasiet, fortsätter hon.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="752" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148740" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii-300x282.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii-768x722.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii-250x235.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii-520x489.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/Sofia-Skoglund-800-ii-730x686.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Sofia Skoglund, ansvarig lärare för Vänorternas ungdomskonferens. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><strong><em>&#8221;Det som alltid imponerar mig är hur snabbt alla barriärer och gränser suddas ut. Det spelar ingen roll om man kommer från Göteborg, Bergen, Åbo, Aarhus eller Sydslesvig</em></strong>. <strong><em>Efter bara någon dag är vi ett sammansvetsat gäng som har fantastiskt kul ihop&#8221;</em></strong><br><br>Sofia Skoglund</p></blockquote></div></div><p>Vänorternas ungdomskonferens, VUK, infaller alltid i vecka 37, och i år är det finska Åbos tur att vara värd. Sex ungdomar och två vuxna från respektive vänort deltar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">De nordiska vänorterna</h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborgs nordiska vänorter är Bergen, Åbo, Sydslesvig och Aarhus. Detta internordiska vänortsarbete startade 1946.</li><li>Syftet är att stötta och utveckla ett nordiskt samarbete i förskolan, grundskolan och gymnasiet för att främja nordiskt samarbete, språkförståelse och kulturgemenskap.</li><li>Samarbetet består av ett elevutbyte för elever i grundskolan,</li><li>Vänorternas ungdomskonferens VUK för gymnasieelever samt lärar- och skolchefskonferens.</li></ul><p><br><strong>Länk:</strong> <a href="https://docs.google.com/forms/d/1g7-sKBuLeTxAhHEPL2XPZC8RC41eLO9iik7vaan2RmM/edit" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Vänorternas ungdomskonferens: Länk till anmälan </a></p></div><p>– Varje VUK-resa är helt unik, men det som alltid imponerar mig är hur snabbt alla barriärer och gränser suddas ut. Det spelar ingen roll om man kommer från Göteborg, Bergen, Åbo, Aarhus eller Sydslesvig – efter bara någon dag är vi ett sammansvetsat gäng som har fantastiskt kul ihop, berättar Sofia. </p><p>– Det är häftigt att se hur deltagarna snabbt märker att de har betydligt mer gemensamt än vad som skiljer dem åt.</p><h2 class="wp-block-heading">Vad gör ni under veckan?</h2><p>– Det är en härlig mix! Vi varvar workshops och diskussioner kring årets tema med spännande studiebesök, sightseeing i aktuella städer och massor av sociala aktiviteter på kvällarna. Det är långa dagar, men fyllda av så mycket energi att man knappt märker det.</p><h2 class="wp-block-heading">Behöver man vara jättebra på språk?</h2><p>– Absolut inte! Det fina med VUK är att vi lär oss förstå varandra längs vägen. Vi blandar svenska, norska, danska och bara i nödfall engelska – vi kallar det &#8217;skandinaviska&#8217;. Det viktigaste är viljan att kommunicera. Man blir förvånad över hur snabbt man förstår varandra när man har roligt ihop.</p><p>Amanda och Yolanda som går på Burgårdens gymnasium var med på VUK i höstas när det var Göteborgs tur att vara värd.</p><p>– Det var en rolig upplevelse att lära känna nya människor, deras språk, deras kultur och höra hur dom har det i sina länder, säger Yolanda.<br><br>– Det var roligt att träffa nya kompisar och kul att få höra olika åsikter och tankar kring det gemensamma temat AI, säger Amanda.&nbsp;<br><br>– Ungdomarna växer otroligt mycket när de får förtroende att representera sin hemort och samarbeta kring aktuella ämnen, säger Sofia Skoglund. Man åker iväg som en elev, men kommer hem som en världsmedborgare med helt nya perspektiv på både sig själv och vår nordiska omvärld. Att se den energin och stoltheten hos eleverna är det som ger mig absolut mest i mitt uppdrag som VUK-lärare.</p>

Dags att söka till Vänorternas ungdomskonferens

<p>Forskning visar att barn som gått i förskola oftast har det lättare när de börjar i skolan. Många av 3-5-åringarna som inte går i förskola idag skulle gynnas av förskolans utbildning för sin språkliga och sociala utveckling. Att arbeta uppsökande för att fler barn ska få möjlighet att gå i förskolan är därför en del av förskoleförvaltningens uppdrag.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samarbeten och kunskapsspridning är avgörande</strong></h2><p>En kombination av insatser har bidragit till att öppna förskolan ser en ökning av antalet besökare, trots att färre barn föds. Andelen barn inskrivna i förskoleverksamhet har också ökat. Vid mätpunkten 2024 var det 778 barn i åldern tre till fem år i Göteborg som inte var inskriva i förskola. 2025 hade det antalet minskat med 70 barn.</p><p>– Det kan ses som en liten förändring, men för varje enskilt barn som får delta i förskolans utbildning kan skillnaden vara enorm, säger Ann-Marie Halfvordsson, utvecklingsledare, och fortsätter:</p><p>– Orsakerna till att vårdnadshavare har barnen hemma är olika, men ofta handlar det om okunskap, oro eller praktiska svårigheter. Därför är det viktigt att vi arbetar brett för att nå ut med kunskap och stöd.</p><p>Öppna förskolans pedagoger och förskolornas rektorer har en avgörande roll i att möta människor och förklara nyttan med förskolan. En annan viktig del är samarbeten med andra aktörer, framför allt barnhälsovården och socialtjänsten men även andra, som bostadsbolag och religiösa samfund.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Spridning av berättelser brett och lokalt</strong></h2><p>Sedan 2023 är det inskrivet i skollagen att alla kommuner ska informera om att 3-5-åringar har rätt att gå i förskola 15 timmar i veckan utan kostnad. Under 2025 gjordes en extra satsning på att sprida kunskap om detta och om öppna förskolan som är ett viktigt första steg in i förskolans värld.</p><p>Hundratusentals människor har under året tagit del av berättelser om förskolans verksamhet, som delats i flertalet kanaler. Artiklar i en arabiskspråkig tidning har lästs av tusentals göteborgare. För att nå ut lokalt i prioriterade områden har bostadsbolag delat budskap i sina kanaler och information om öppna förskolan har spridits via affischer och film. Dessutom syntes budskap om förskolan på informationstavlor och spårvagnar under våren.</p><p><em>Se filmen som förklarar vad öppen förskola är, för den som aldrig varit där. Film: Petter Trens</em></p><div style="background:none repeat scroll 0 0 #ccc;margin:0 auto;width:100%;"><div style="position:relative;"><img decoding="async" style="display:block;height:auto;width:100%" alt="" src="https://im11.inviewer.se/skiss/38/38GBIGQEZ2.jpg"><iframe title="oppna-forskolan2025_2160p_24fps_KORR1" style="position:absolute;top:0;left:0;width:100%;height:100%;border:0;" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/38GBIGQEZ2?theme=&amp;autoPlay=false" allow="autoplay; encrypted-media; picture-in-picture" allowfullscreen=""></iframe></div></div>

En kvinna går på spårvagnsperrongen. Hon arbetar på ett kontor och syns besöka en utställning. 

Berättelser och uppsökande arbete ska få fler barn till förskolan

<p>Sexåringarna lämnar den välbekanta förskolan och möter en ny värld med nya miljöer, nya kamrater och vuxna. För att skapa den röda tråden och trygghet i övergången arbetar förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen tillsammans. </p><p>– Att ta klivet in i skolan är en stor händelse i barns liv. Och klivet kan vara olika stort, för olika barn. Men förskolan och skolan har ett gemensamt ansvar för att alla barn ska få uppleva en positiv övergång,&nbsp;säger Annika Andreasson, verksamhetsutvecklare vid grundskoleförvaltningen&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Igenkänning som superkraft</strong>&nbsp;</h2><p>Inom pedagogiken talar man om gränsobjekt. Det låter kanske tekniskt, men i praktiken&nbsp;handlar det&nbsp;till exempel&nbsp;om&nbsp;föremål,&nbsp;aktiviteter&nbsp;och&nbsp;förhållningssätt&nbsp;som barnet känner igen och som får följa med från&nbsp;en värld till en annan.&nbsp;&nbsp;</p><p>– Det kan vara en sång, en lek eller som i detta fall böcker, berättar Annika Andreasson.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">De tre gemensamma böckerna&nbsp;</h3><ul class="wp-block-list"><li>Barrbarnet&nbsp;av Klara&nbsp;Bartilsson&nbsp;(2024) – En fantasifull bilderbok.&nbsp;</li><li>Såret av Emma&nbsp;Adbåge&nbsp;(2022) – En berättelse som tar barnens vardag på allvar.&nbsp;</li><li>Upptäck människokroppen av Caroline Stamps (2025) – Spännande fakta om hur vi fungerar. </li></ul><p><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p></div><p>Forskning visar att barns&nbsp;utveckling och lärande&nbsp;gynnas&nbsp;när förskola och skola samarbetar och när skolan tar vara på det barnen redan har med sig från förskolan.&nbsp;&nbsp;</p><p>– När en elev ser samma bok i hyllan&nbsp;i skolan&nbsp;som de nyss läst i förskolan&nbsp;och dessutom&nbsp;träffar&nbsp;lärare som&nbsp;är nyfikna på deras&nbsp;tidigare upplevelser&nbsp;händer&nbsp;något viktigt.&nbsp;Barnet&nbsp;blir&nbsp;en person med erfarenhet&nbsp;trots att dom&nbsp;är i&nbsp;en ny&nbsp;värld,&nbsp;säger&nbsp;Annika.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Samma berättelse – nya perspektiv</strong>&nbsp;</h2><p>Även om böckerna är desamma, förändras sättet de används på.&nbsp;</p><p>– I förskolan kan man lyfta vissa frågor i boken, medan man i skolan väljer att fördjupa&nbsp;sig i andra.&nbsp;Det är det fina med bilderböcker – de kan tolkas och användas på många olika sätt och öppnar för olika typer av samtal och aktiviteter,&nbsp;säger Annika.&nbsp;</p><p>Satsningen, som finansieras via statsbidrag, är en del av ett större samarbete där rektorer från båda&nbsp;förvaltningarna&nbsp;träffas regelbundet för att säkerställa att ingen elev hamnar mellan stolarna.&nbsp;&nbsp;</p><p>– Genom att dela samma&nbsp;texter och&nbsp;bilder&nbsp;hoppas&nbsp;vi&nbsp;att varje barn ska känna: &#8221;Det här&nbsp;har jag varit&nbsp;med om&nbsp;förut, det här kan jag”, säger Annika.&nbsp;</p><p></p>

Böcker blir röd tråd i steget från förskolan till skolan 

<p>Det märks när hon talar att Violeta brinner för sina elever, för att de faktiskt ska få tillgång till samma chanser som elever med andra förutsättningar </p><p>– Största utmaningen jag möter är att mina elever ska i mål samtidigt som alla andra – för här börjar inte eleverna vid samma startsträcka som andra barn på andra skolor. De har inte med sig det i ryggsäcken som man tror.&#8221;&nbsp;förklarar Violeta.&nbsp;</p><p>&nbsp;Violeta lever upp&nbsp;när eleverna verkligen&nbsp;tar till sig något&nbsp;–&nbsp;då de&nbsp;inte bara kan svara rätt, utan&nbsp;också&nbsp;förklara för någon annan. Hon menar att den som kan förklara något för någon annan också kan det på riktigt. En utmaning för de flesta lärare, kanske. Men så trivs hon också bäst när det är&nbsp;lite&nbsp;svårt: utmaningar håller henne skarp.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nominerad av sina elever&nbsp;</strong></h2><p>När Violeta utsågs till Årets lärare&nbsp;2025 var det efter att ha blivit nominerad av sina elever. Samma elever var övertygade om att hon skulle vinna, och inte det minsta förvånade när det faktiskt blev hon som fick kliva upp och ta emot priset.&nbsp;&nbsp;</p><p>Utanför klassrummet&nbsp;är den&nbsp;makedoniska&nbsp;folkdansen ett viktigt inslag i hennes liv, och dansen har&nbsp;följt med&nbsp;sedan fyra års ålder. Det är hennes koppling till&nbsp;sina&nbsp;rötter.&nbsp;För frågar&nbsp;man Violeta är hon inte integrerad, utan assimilerad.&nbsp;</p><p>– Jag har makedonska rötter och svensk krona. Jag ser mig själv som ett träd, skrattar hon. </p>

Violetas kraft lyfter elever i Angered 

<p>– Det var först en digital antagning. På semifinalen här i Göteborg var det en jury på plats och alla deltagare fick presentera sina arbeten. Jag hade förberett en demonstration på min dator som jag visade upp och blev en av dem som gick vidare till final. Det känns väldigt roligt och spännande!</p><p><strong>Ditt projekt heter “Att belysa ett polygonalt rum – Introduktion till algoritmisk geometri för gymnasieelever”, berätta lite om det!</strong></p><p>– Mitt arbete handlar om hur jag skapade och utvärderade ett datorprogram som är baserat på en klassisk sats inom algoritmisk geometri, Art gallery theorem. Satsen förklarar hur ett polygonformat rum kan belysas så att hela interiören är täckt, utan att det används fler lampor än nödvändigt. Programmet är dock inte helt optimalt och i mitt arbete identifierade jag vilka begränsningar det har och förklarade varför.</p><p><strong>Hur kommer det sig att du valde just det här ämnet?</strong></p><p>– Jag gillar matematik eftersom det kan få en att tänka på många olika sätt. Med arbetet ville jag väcka nyfikenhet och visa att matematiken innehåller många intressanta och roliga problem. Under semifinalen var det många besökare som uppskattade att få testa programmet och se hur matematiken fungerade.</p><p><strong>Finalen avgörs i Södertälje den 23–27 mars. Hur förbereder du dig för den?</strong></p><p>– Jag fick lite feedback från de två jurymedlemmar som intervjuade mig på semifinalen. De sa att jag behöver finslipa min story och berätta mer om alla steg. Det ska jag arbeta vidare med inför finalen. Det finns många olika kategorier att tävla i och jag hoppas på ett pris inom matematik.</p><p><strong>Vad ser du fram emot mest?</strong></p><p>– Det kommer att vara många gemensamma aktiviteter och jag ser fram emot att få träffa alla andra finalister och prata om vad de har gjort. Man inspireras mycket av att se andras arbeten och många har en väldigt hög nivå.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Unga forskare &#8211; Forsknings-SM för unga</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Sveriges största vetenskapsmässa och tävling för gymnasieprojekt inom naturvetenskap, teknik och matematik.</li><li>En digital uttagning som fortsätter med semifinaler runt om i Sverige.</li><li>Semifinalen i Göteborg hölls den 26 februari.</li><li>Totalt uppgår priserna till ett värde av 500 000 kronor.</li><li>I finalen den 23–27 mars utses Sveriges Unga Forskningslandslag – Sveriges representanter till världens största vetenskapstävlingar för unga.<br></li></ul><p><strong>Fler unga göteborgare i final</strong>:</p><ul class="wp-block-list"><li>Johanna Sandberg och Elin Andersson, Göteborg, Polhemsgymnasiet</li><li>Jesper Johansson och Wilhelm Hedenskog, Göteborg, Polhemsgymnasiet</li><li>Simanis Gordins, Göteborg, Franklins gymnasium<br></li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://ungaforskare.se/om-finalen/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Forsknings-SM för unga</a></p></div><p></p><p></p><p><br></p>

Maxwell Pegg till final i Forsknings-SM

<p>Händer skjuter i höjden när nya idéer och förslag ska diskuteras vid skolans elevråd. Mötet hålls i den nyrenoverade matsalen och stämningen är förväntansfull – för snart ska eleverna få berätta om hur de lyckats göra skolan bättre.</p><p>Men för bara ett år sedan var läget ett annat. Skolan hade gått igenom flera ledningsbyten, det var många sjukskrivningar och Skolinspektionen krävde förändringar kring bland annat ordningsregler och elevinflytande.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="584" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148469" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000-768x449.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000-520x304.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/03/gunnilseskolan-1000-730x426.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure><p>– Det var en turbulent tid. Men nu sitter vi i ett helt annat läge där stabiliteten är tillbaka, säger Matilda Hasler, specialpedagog på Gunnilseskolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vändpunkten: Mer elevinflytande</strong></h2><p>Elevrådet blev motorn i skolans nystart. Skolan satsade på en tydlig struktur där varje klass har schemalagda klassråd varje vecka. Frågorna vandrar sedan från klassrummen till elevrådet, tillbaka på remiss och sedan tar elevrådet de slutgiltiga besluten.</p><p>– Det är en lång process som tar tid, men det är nyckeln till att alla elever &#8211; inte bara elevrådsrepresentanter &#8211; känner sig delaktiga här, förklarar Matilda Hasler som är ansvarig för elevrådet.</p><p>– Det är förstås flera processer som tillsammans har vänt utvecklingen på Gunnilseskolan, men det ökade elevinflytandet har varit en betydande del. Det är ett arbete som vi är särskilt stolta över, säger Sophie Sundberg, biträdande rektor på Gunnilseskolan och Björsaredsskolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Konkreta resultat på skolan</strong></h2><p>När två tidigare elevrådsrepresentanter får frågor om vad de fått vara med och påverka berättar de bland annat om ordningsreglerna, något som Skolinspektionen tidigare hade anmärkningar kring.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Lärarens tips för ökat elevinflytande</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Arbeta systematiskt med tydliga processer, mallar och dagordningar.</li><li>&nbsp;Skaffa en gemensam digital yta för alla anteckningar från klassråd och elevråd.&nbsp;</li><li>Låt arbetet ta tid – verklig delaktighet kan inte stressas fram.</li><li>Skapa förståelse för vad eleverna faktiskt kan påverka så att förväntningarna är rätt.<br></li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/gunnilseskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Gunnilseskolan</a></p></div><p>– Det känns kul att hjälpa till och förbättra skolan. Vi har fått påverka och bestämma kring rasterna, ordningsreglerna och vilka leksaker som ska köpas in, säger Linnea som går i årskurs 3.</p><p>Hon berättar att lärarna lyssnar, även om inte alla förslag går att genomföra.</p><p>– Som en höghöjdsbana i skogen säger hon och ler.&nbsp; &nbsp;</p><p>Femteklassaren Vidar som också var delaktig i elevrådet förra året berättar att de har olika teman för varje elevråd. Till exempel lunch och raster. Och att hans uppdrag bland annat var att föra fram klassens åsikter. &nbsp;</p><p>– Det är roligt att vara med och påverka så att alla kan ha det bra i skolan, säger Vidar.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kvitto på framgång</strong></h2><p>När Skolinspektionen nyligen följde upp sina krav fick Gunnilseskolan godkänt på samtliga punkter. Dessutom visar en enkät från Göteborgsregionen att skolan nu ligger över genomsnittet när det gäller elevdelaktighet.</p><p>– Det var ett erkännande att vi är på rätt väg. Resultatet i enkäten blev ett kvitto på vad eleverna faktiskt tycker, säger Matilda.</p>

Elevinflytande lyfte Gunnilseskolan efter tuff tid

<p>I höstas presenterades resultaten av Göteborgs Stads undersökning om skolelevers drogerfarenheter. Som en uppföljning av den anordnade socialförvaltningen Nordost halvdagskonferensen Narkotikafri skola i början av februari.</p><p>– Skolorna lägger ned mycket jobb på att genomföra enkäterna med eleverna. Då vill vi också ge något tillbaka och så snabbt som möjligt vara behjälpliga i skolans arbete mot droger, säger Jessica Andersson, utvecklingsledare ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel) på socialförvaltningen Nordost.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><em><strong>&#8221;Med konferensen ville vi ta ett samlat grepp i Nordost och visa på vad som redan finns på plats. Vi ville till exempel synliggöra de riktlinjer och policys som finns och som skolorna kan använda sig av. Oavsett vilken skola man går på, om den är kommunal eller fristående, ska ungdomarna mötas av samma kunskap, budskap och omsorg&#8221;</strong></em><br></p><p>Jessica Andersson</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="679" height="685" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148219" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii.jpg 679w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii-297x300.jpg 297w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii-250x252.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Jessica-Andersson-698-ii-520x525.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 679px) 100vw, 679px" /><figcaption class="wp-element-caption">Jessica Andersson, utvecklingsledare ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel) på socialförvaltningen Nordost.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett samlat grepp</strong></h2><p>På konferensen presenterades en lägesbild av hur droganvändningen ser ut i skolan baserat på undersökningen. Grundskoleförvaltningen och utbildningsförvaltningen visade sitt stödmaterial och Polisen gav sin lägesbild. Även Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) och Mini-Maria berättade om sina verksamheter.<br><br>– Med konferensen ville vi ta ett samlat grepp i Nordost och visa på vad som redan finns på plats. Vi ville till exempel synliggöra de riktlinjer och policys som finns och som skolorna kan använda sig av. Oavsett vilken skola man går på, om den är kommunal eller fristående, ska ungdomarna mötas av samma kunskap, budskap och omsorg, säger Jessica Andersson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vill ha frågan på agendan</strong></h2><p>De som deltog vid konferensen var rektorer, elevhälsopersonal, lärare och personal från fritidsgårdar.</p><p>– Vi fick väldigt bra respons och deltagarna tyckte att vi borde ha en sådan här dag, där man sätter frågan på agendan, en till två gånger per år. Det krävs att man arbetar med detta systematiskt och löpande så att varje ungdoms- och föräldrageneration får ta del av kunskapen, säger Jessica Andersson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stöd för anhöriga</strong></h2><p>Annaleena Nieminen är rådgivare Föräldraföreningen mot narkotika, som är en anhörigförening. Hon berättade om föreningens verksamhet på konferensen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p>&#8221;<strong><em>Vi jobbar mycket för socialkontoren och för skolor som skickar hit ungdomar vid misstänkt drogpåverkan. Sedan hjälper vi till att slussa ungdomarna vidare medan vi kan ta hand om föräldrar och anhöriga&#8221;</em></strong></p><p><br>Annaleena Nieminen</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="914" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800.jpg" alt="" class="wp-image-148223" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800-263x300.jpg 263w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800-768x877.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800-250x286.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800-520x594.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Annaleena-Nieminen-800-730x834.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Annaleena Nieminen, rådgivare på Föräldraföreningen mot narkotika.</figcaption></figure></div></div><p>– Enligt statistiken går alkohol- och droganvändandet bland ungdomar ner. Men pratar du med de som jobbar ute på fältet så syns inte det. Vi behövs eftersom det finns många föräldrar och anhöriga i behov av hjälp. Här samlas vi, alla med liknande livsberättelser, för att stödja och dela med oss av våra upplevelser och erfarenheter, säger Annaleena Nieminen.</p><p>Föreningen erbjuder stöd till föräldrar och anhöriga till ungdomar som brukar narkotika. Det görs bland annat genom ett program med rådgivning och självhjälpsgrupper. Föreningen genomför också övervakade provtagningar av ungdomar och unga vuxna.</p><p>– Vi jobbar mycket för socialkontoren och för skolor som skickar hit ungdomar vid misstänkt drogpåverkan. Sedan hjälper vi till att slussa ungdomarna vidare medan vi kan ta hand om föräldrar och anhöriga, säger Annaleena Nieminen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Verktyg för skolor</strong></h2><p>Även grundskoleförvaltningen deltog vid konferensen och berättade om det drogförebyggande arbetet i skolan. Förvaltningen har en tredelad strategi där man jobbar hälsofrämjande för att skapa en trygg miljö i skolan där eleverna lär sig och mår bra. Det finns också en plan för att identifiera risker så att skolan kan arbeta förebyggande. Därutöver finns riktlinjer för hur skolan ska agera om man misstänker att det förekommer droger på skolan.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><strong><em>&#8221;Vi ville visa upp de verktyg som finns som stöd för skolorna att kunna göra skillnad i elevernas vardag. Under en sådan här konferens kan vi synka våra insatser och få en större inblick i vad olika aktörer gör. Om vi delar med oss av våra strategier kan vi höja kompetensen och lära oss av varandra&#8221;</em></strong><br><br> Pernille van Raalte</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="836" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148224" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii-287x300.jpg 287w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii-768x803.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii-250x261.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii-520x543.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Pernille-v-R-800-ii-730x763.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Pernille van Raalte, verksamhetsutvecklare med inriktning på elevhälsa på grundskoleförvaltningen. Foto: Filip Rundberg</figcaption></figure></div></div><p>– Vi ville visa upp de verktyg som finns som stöd för skolorna att kunna göra skillnad i elevernas vardag. Under en sådan här konferens kan vi synka våra insatser och få en större inblick i vad olika aktörer gör. Om vi delar med oss av våra strategier kan vi höja kompetensen och lära oss av varandra, säger, Pernille van Raalte, verksamhetsutvecklare med inriktning på elevhälsa på grundskoleförvaltningen.</p><p>Framöver planerar socialförvaltningen Nordost för en ny dag på temat narkotika- och brottsfri skola med inslag av interaktiva övningar. Det kommer också att arrangeras dagar med fördjupad kompetensutveckling om bland annat cannabis och spel om pengar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/elevhalsa/drogforebyggande-arbete-i-skolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Drogförebyggande arbete i skolan</a></p></div><p><br></p><p><br></p>

Samlat grepp för en narkotikafri skola

<p>Varje år utbildar sig cirka 2 000 personer hos Yrgo, Göteborg Stads yrkeshögskola. Alla utbildningar är inom områden där arbetslivet och den offentliga sektorn har sagt sig behöva fler kompetenta och engagerade medarbetare.<br><br>– Vi har bara utbildningar som leder till jobb, annars blir vi inte beviljade att bedriva dem av Myndigheten för yrkeshögskolan. Det är en klar fördel för den studerande, men också för arbetslivet som kan vara med och påverka utbildningarnas innehåll, säger Katarina Hjernestam, utbildningschef på Yrgo.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="679" height="585" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Katarina_Hjernestam_Yrgo-679.jpg" alt="" class="wp-image-148127" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Katarina_Hjernestam_Yrgo-679.jpg 679w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Katarina_Hjernestam_Yrgo-679-300x258.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Katarina_Hjernestam_Yrgo-679-250x215.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/Katarina_Hjernestam_Yrgo-679-520x448.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 679px) 100vw, 679px" /><figcaption class="wp-element-caption">Katarina Hjernestam, utbildningschef på Yrgo. Foto: Skvader Media</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><strong><em>&#8221;Vi har flest utbildningar som går på plats. Inom vårdområdet är det dock nästan bara distansutbildningar. Det passar bra där eftersom personerna som går dem redan har en yrkesroll och läser till en specialistkompetens. Ofta jobbar de halvtid och studerar halvtid&#8221;</em></strong><br></p><p>Katarina Hjernestam</p></blockquote></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Över 50 olika utbildningar</strong></h2><p>Den 2 februari öppnade ansökan för de flesta av höstens YH-utbildningar. Och det finns mycket att välja på – allt från anläggningsdykare och hållbarhetsutvecklare till stödpedagog och sommelier. Utbildningarna är mellan ett och två år och går på heltid eller halvtid. Vissa av utbildningarna ges på distans, medan andra är på plats på skolan.</p><figure class="wp-block-image size-full is-resized  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="497" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii.jpg" alt="" class="wp-image-148130" style="aspect-ratio:2.0121056754254787;width:883px;height:auto" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii-300x149.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii-768x382.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii-250x124.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii-520x258.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg_1000-ii-730x363.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Brave agency</figcaption></figure><p>– Vi har flest utbildningar som går på plats. Inom vårdområdet är det dock nästan bara distansutbildningar. Det passar bra där eftersom personerna som går dem redan har en yrkesroll och läser till en specialistkompetens. Ofta jobbar de halvtid och studerar halvtid, säger Katarina Hjernestam.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Helt nya utbildningar</strong></h2><p>På söndag 15 februari öppnar ansökan till ytterligare fyra utbildningar. Utbildningarna kommer att genomföras av Yrgo på uppdrag av Mölndals stad.</p><p>– Det är två utbildningar inom konstruktion och två inom it med fokus på molnutveckling, säger Katarina Hjernestam.</p><p>Ansökan är öppen till 15 april och antagningsbesked kommer i juni. I maj öppnar ansökan till höstens fristående kurser.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="539" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000.jpg" alt="" class="wp-image-148131" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000-300x162.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000-768x414.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000-250x135.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000-520x280.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/02/yrgo_vart_goteborg-1000-730x393.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Brave agency</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><br><strong>Yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar)</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Är utbildningar som ska svara mot arbetslivets behov av yrkeskompetens och drivs i nära samverkan med företag och arbetsgivare, ofta regionalt</li><li>En stor del av utbildningarna består av praktik, så kallat LIA (Lärande i arbete)</li><li>Yrgo är Göteborgs Stads yrkeshögskola</li><li>För att få starta en YH-utbildning måste skolan ansöka hos Myndigheten för yrkeshögskolan</li></ul><p><strong>Exempel på utbildningar</strong>:</p><ul class="wp-block-list"><li><em>De fem nya utbildningarna som Yrgo genomför i Mölndal</em></li><li>Elkonstruktör specialisering industri</li><li>CAD-konstruktör produktutveckling</li><li>Cloud developer</li><li>Moln- och virtualiseringsspecialist</li><li>It-projektledare<br></li></ul><p><strong>Ett urval av Yrgos andra utbildningar:</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Apotekstekniker</li><li>Bank- och försäkringsrådgivare</li><li>Digital designer</li><li>Game artist</li><li>It- och cybersäkerhetsspecialist</li><li>Köksmästare</li><li>Logistik- och transportledare</li><li>Offentlig inköpare</li><li>Specialistundersköterska akutvård</li></ul><p><strong>Länk: <a href="https://www.yrgo.se/">Läs mer om Yrgo och ansök här</a></strong></p></div><p><strong><br></strong></p><p></p><p><br></p>

Dags att söka höstens utbildningar på Yrgo

<p>Varje dag går Yaima Batlle, måltidsbiträde, och hennes kollegor den extra milen för att ge 355 barn en positiv upplevelse när de besöker sin matsal. Här har bamba blivit något mer än en matsal, och det märks på stämningen att det är en viktig mötesplats för elever och personal.</p><p>– Jag försöker ge alla som kommer till matsalen min glädje. Jag delar min glädje – det är jätteviktigt för mig, berättar Yaima.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Det stora i det lilla</strong></h2><p>Här vet man att detaljer gör skillnad. Maten garneras ömsint, salladsbuffén är i klanderfri ordning – och svinnet omvandlas till kreativa extratillbehör. När vi besöker matsalen får vi prova tre välkomponerade röror, helt gjorda på resterna från tidigare måltider, och i köket står Yaima och gör en potatiskaka av överblivet potatismos. Men engagemanget går djupare än så.</p><p>Yaima har en djup relation med barnen. De samtalar om smått och stort, skrattar – och dansar tillsammans. Det har gett henne en särskild plats på Lerlyckeskolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>&#8221;Jag använder många olika kryddor&#8221;</strong></h2><p>För Yaima är det viktigt att noggrant ta vara på de resurser som finns. Och för det krävs det kreativitet. Som utbildad kock har hon nära till att prova nya vägar att förädla och förgylla.</p><p>– Jag använder många olika kryddor. En av mina favoriter är absolut oregano, skrattar Yaima.</p><p>Den här månadens upplaga av en på tiotusen är en historia om matglädje, familjeband – och om lök.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lerlyckeskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Lerlyckeskolan</a></p></div>

Yaima skapar matglädje i bamba på Lerlyckeskolan

<p>– Jag ville vara närmare barnen och deras läsning, berättar hon. På stadsbiblioteket såg jag dem komma och gå, men i skolan får jag följa deras utveckling över tid. Det är fantastiskt.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En nyckelroll i skolans vardag</strong></h2><p>När Michaela startade skolbiblioteket på Lundbyskolan för ett år sedan, var uppdraget tydligt: att skapa en plats som både väcker nyfikenhet och stärker elevernas språkliga självförtroende. Hon undervisar i källkritik och informationssökning, men framför allt är hon ett stöd i elevernas läsresor.</p><p>– Ett bemannat skolbibliotek med en fackutbildad bibliotekarie gör hela skillnaden. Vi känner våra böcker, våra elever och kan hjälpa dem att hitta just den berättelse som tänder gnistan. Vi är ju liksom levande sökmotorer, förklarar Michaela.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nä</strong><strong>r l</strong><strong>äslusten börjar svikta</strong></h2><p>Michaela ser en tydlig trend: intresset för läsning minskar ofta efter mellanstadiet.<br>– Det är så lätt att tappa det när skolan blir mer krävande och fritiden fylls med annat. Men jag tror att vuxna har en stor roll här – för vi vuxna är kanske inte heller så himla bra på att faktiskt läsa.</p><p>För Michaela handlar läsning inte bara om språk och kunskap, utan om upplevelser.<br><br>– När man inte läser går man miste om något – att få kliva in i andra världar, möta nya människor och se sig själv ur andra perspektiv. Det är både nära och magiskt på samma gång.</p><p>Hon påminner också om att läsning kan ta många former. Grafiska romaner, serier, spel och ljudböcker kan alla vara vägar in i berättandet.</p><p>– All läsning är faktiskt inte bra läsning! Det viktiga är att det berör och väcker något. En bok som inte intresserar gör ingen nytta.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Michaela tipsar – fyra böcker att kolla in</strong></h3><p><strong>The </strong><strong>Raven Boys &#8211; Maggie Stifvater</strong><br>För dig som gillar att läsa i bilder. Mystisk, vacker och full av magi – perfekt för fantasyälskaren.</p><p><strong>Lejonflock &#8211; Linda Jones</strong><strong>&nbsp;</strong><br>En stark berättelse om tre tjejer som börjar högstadiet och möter ett tufft klimat. När de går med i en hämndgrupp mot killar väcks frågor om gränser, mod och gemenskap.</p><p><strong>Pestblommor av Mats Strandberg</strong><br>En mörk och stämningsfull historisk roman från 1700-talets Stockholm under pesten – fylld av död, mysterier och kärlek.</p><p><strong>Om</strong><strong>öjliga varelser av Katherine Rundell</strong><br>En storslagen fantasy för både unga och vuxna. Två ungdomar ger sig ut för att rädda en magisk värld där sagoväsen hotas att dö ut.</p><p><strong>Läslotsens bästa läsupplevelse:</strong></p><p>Det susar i säven. Tänk att få leva som råttan vid dammen &lt;3</p><p><strong>Läslotsens don’t:s</strong><br>Om man har svårt att hitta tid – läs INTE precis innan ni ska sova! Då är man ju för trött! </p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lundbyskolan">Götebogs Stad Lundbyskolan 7-9 med anpassad grundskola</a></p></div><p></p><p></p><p></p><p></p>

Skolbibliotekarien Michaela visar vägen till läslust

<p>Maritiman har länge haft ambitionen att vara en pedagogisk resurs för skolor i Göteborgsregionen. Nu lanseras ett nytt skolkoncept som gör det möjligt för fler elever att ta del av museets kunskap, fartyg och berättelser.</p><p>– I våra stadgar står det att vi ska kommunicera och utbilda om det maritima arvet. Och det börjar i skolan. Med det här initiativet vill vi ge tillbaka till staden och regionen och se till att fler får chansen att besöka oss, säger Johannes Olsson, ansvarig för publik verksamhet på Maritiman.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Sänkta kostnader för skolor</strong></h2><p>Under 2026 slopar Maritiman entréavgiften per elev helt för skolklasser. I stället betalar skolorna en fast bokningsavgift på 300 kronor per klass.</p><p>– Skolorna har i dag mycket begränsade resurser, vilket påverkar möjligheten att göra studiebesök. Tack vare bidrag från Göteborgs Stad kan vi nu subventionera kostnaderna och göra detta möjligt, vilket känns både roligt och viktigt, säger Johannes Olsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tre olika lektionsformat</strong></h2><p>Det nya skolkonceptet omfattar skolbesök på Maritiman, där undervisningen sker i museets unika miljöer, undervisning i klassrummet där Maritimans pedagoger besöker skolorna samt digitala lektioner med interaktivt lärande för skolor i hela landet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Vill du boka skolbesök på Maritiman?</strong></h3><p>Ring 031-10 59 50 eller mejla till bokning@maritiman.se.</p><p><strong>Länk: </strong><a href="Maritiman: Läs mer om skolkonceptet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Maritiman: Läs mer om skolkonceptet</a></p></div><p>– Alla skolor har inte möjlighet att resa till Göteborg. Genom digitala lektioner och skolbesök kan vi nå elever även långt utanför staden. Vi vet att intresset finns, våra digitala program har tidigare testats i andra sammanhang och har varit fullbokade varje gång, säger Johannes Olsson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tydlig koppling till läroplanen</strong></h2><p>Alla lektioner är tydligt kopplade till läroplanen. Lärarna får även förslag på uppgifter att arbeta med både före och efter lektionen.</p><p>– Vi ser oss som en del av ett större pedagogiskt sammanhang där vi kan bidra med kunskap, upplevelser och nya perspektiv som stärker undervisningen. Ett lustfyllt sätt att lära sig på, säger Johannes Olsson.</p><p>Målet med skolkonceptet är att skapa minnesvärda upplevelser där lärande och nyfikenhet går hand i hand och att göra Maritiman till en självklar pedagogisk resurs för skolor i regionen.</p><p>– När eleverna går hem och säger ”det här var superkul” och samtidigt har lärt sig något nytt, då har vi lyckats, säger Johannes Olsson.</p><p></p><p></p><p><br><br><br></p>

Maritiman slopar entréavgifter för skolklasser

<p>Sommarjobben är populära och förra året kom det in cirka 10 000 ansökningar. Totalt fick cirka 5 000 ungdomar ett sommarjobb inom staden.</p><p>– Det är alltid högt tryck på sommarjobben och det är mycket glädjande att vi kan erbjuda så pass många sommarjobb i Göteborgs Stad. Sommarjobben är ett bra sätt för ungdomarna att få känna på arbetslivet, tjäna egna pengar och få en inblick i vuxenlivet, samtidigt som det också är en viktig socialt förebyggande insats för staden, säger Anna Loberg, enhetschef arbetsmarknad och vuxenutbildning, Göteborgs Stad.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>För unga upp till 19 år</strong></h2><p>Sommarjobben kan sökas av personer som är folkbokförda i Göteborg, fyller högst 19 år under 2026 och går årskurs 9, gymnasiet år 1 och 2, språkintroduktionsprogrammet eller som är inskrivna i det kommunala aktivitetsansvaret.</p><p>Göteborgs Stad kommer också att erbjuda påsklovsjobb för ungdomar i gymnasiet. Ansökningsperioden för påsklovsjobben pågår mellan 23 februari och 8 mars.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länkar</strong>:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/jobba-i-goteborgs-stad/for-studenter-och-ungdomar/lovjobb-och-extrajobb" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Sommar- och lovjobb</a><br><a href="https://matchanu.se/goteborg/?ansokan=1ad5be0d" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Ansök om sommarjobb här</a></p></div><p><br></p>

Dags för unga att söka kommunala sommarjobb

<p><br>Kortfilmerna som eleverna skapat handlar om allt från hur det är att vara ung idag till glädje, döden och spännande mordgåtor. I fredags var det premiärvisning på Stora Teatern och initiativtagaren Alicia Vikander var själv på plats för att fira eleverna och dela ut diplom.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varje år får tre skolor chans att delta</strong></h2><p>Alicia Vikander Filmlabb genomförs med stöd av MOE-stiftelsen, som varje år ger tre nya skolor möjlighet att delta i filmlabbet. Målet med satsningen är att ge unga verktyg att uttrycka sig, stärka framtidshopp och bidra till en större mångfald inom filmbranschen.</p><p>Under filmlabbet får eleverna lära sig om kamerateknik, dramaturgi och filmgenrer – och som final skapar varje klass som deltar en egen kortfilm.</p><p>Filmlabbet är ett initiativ som gjort tydliga avtryck hos många elever:</p><p>– Vi som klass har lärt oss grunderna till skapande av filmer och hur olika känslor kan förstärks med hjälp av färger och musik. Vi har blivit närmare som klasskamrater under tiden och skapade många fina minnen tillsammans. Vissa grejer gick bra och vissa gick lite sämre men vi jobbade hårt som en klass och det märks. Filmlabbet har visat mig hur det kan vara att jobba inom filmskapande och det är definitivt någonting jag skulle kunna jobba med i framtiden, säger en elev på Guldhedskolan.</p><p>Det filmpedagogiska arbetet leds av Göteborg Film Festivals erfarna filmpedagoger.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Genom åren har flera skolor deltagit</strong>:</h3><p><strong>2025</strong>&nbsp;<br>Lövgärdesskolan – Angered&nbsp;<br>Guldhedsskolan – Centrum&nbsp;<br>Sannaskolan – Majorna&nbsp;</p><p><strong>2024&nbsp;</strong><br>Lärjeskolan – Angered&nbsp;<br>Skytteskolan – Högsbo&nbsp;<br>Ryaskolan – Biskopsgården&nbsp;</p><p><strong>2023&nbsp;</strong><br>Jättestenskolan – Biskopsgården&nbsp;<br>Lundenskolan – Örgryte-Härlanda&nbsp;<br>Torslandaskolan – Torslanda&nbsp;</p><p><strong>2022</strong>&nbsp;<br>Skälltorpskolan – Hisings Backa&nbsp;<br>Nordhemsskolan – Centrum&nbsp;<br>Kannebäckskolan – grundsärskola och dövklass&nbsp;</p><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborgfilmfestival.se/en/for-educators/educational-projects/educational-projects/pages/alicia-vikander-filmlabb" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Alicia Vikander Filmlabb, Göteborg Film Festival</a></p><p><a href="https://goteborgfilmfestival.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborg Film Festival</a></p></div>

Göteborgselever visade kortfilm på filmfestivalen

<p>När Göteborgs Stad bytte från stadsdelsförvaltningar till centrala förvaltningar 2018 såg man ett värde i att ha en gemensam bokningssida för kulturevenemang för förskola, grundskola och gymnasium.</p><p>Därför startade ett samarbete mellan skolförvaltningarna och kulturförvaltningen och 2021 lanserades bokningssidan KuBo. 2024 tog skolförvaltningarna tillsammans med kulturförvaltningen också fram en gemensam överenskommelse om samverkan kring barns och elevers tillgång till kultur i förskola, grundskola och gymnasium.</p><p>– Utifrån barnkonventionen har barn rätt att uppleva och skapa kultur. När varje stadsdel hade enskilda budgetar för sådana aktiviteter kunde förutsättningarna vara väldigt olika. Med KuBo arbetar vi för jämlika förutsättningar. Vårt uppdrag är att nå ut till fler och att samverka för att erbjuda ett brett utbud med en större tillgänglighet, säger Mia Björklund, utvecklingsledare för kultur på förskoleförvaltningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Många kulturella upplevelser</strong></h2><p>På plattformen samlas ett utbud av professionella kulturupplevelser från det fria och offentliga kulturlivet i Göteborg. Det består av både program som genomförs på förskolan eller skolan och program på exempelvis kulturhus, biografer, bibliotek eller museum. Aktiviteterna på museerna är ofta pedagogiska workshops och lektioner som leds av museipedagoger.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><strong><em>&#8221;Utifrån barnkonventionen har barn rätt att uppleva och skapa kultur. När varje stadsdel hade enskilda budgetar för sådana aktiviteter kunde förutsättningarna vara väldigt olika. Med KuBo arbetar vi för jämlika förutsättningar. Vårt uppdrag är att nå ut till fler och att samverka för att erbjuda ett brett utbud med en större tillgänglighet&#8221;</em></strong></p><p></p><p></p><p><br>Mia Björklund</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="854" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800.jpg" alt="" class="wp-image-147699" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800-281x300.jpg 281w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800-768x820.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800-250x267.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800-520x555.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/KuBo-800-730x779.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mia Björklund, utvecklingsledare för kultur på förskoleförvaltningen.</figcaption></figure></div></div><p>– En referensgrupp med lärare, representanter från det fria kulturlivet och sakkunniga från förvaltningarna gör ett urval bland de evenemang som finns inom dans, musik och teater. Vi ser till att det finns en bredd i genrer och något som kan tilltala alla målgrupper. All scenkonst som erbjuds på KuBo utförs av professionella kulturaktörer, säger Mia Björklund.</p><p>I vårterminens program finns bland mycket annat museielektioner för alla åldrar om kroppen utifrån konstmuseets utställning Kropp. Ideal, blick, frihet. Det finns också lärande upplevelser om hajar för de minsta, film om demokrati och vuxenblivande, stadsvandringar och en teaterföreställning om spelberoende. Dessutom även musikupplevelser som interaktiva Den komponerande kroppen med Göteborgs alternativa orkester och den internationella dansfestivalen Step.</p><p>– Det händer att vi på förvaltningen är ute som värdar på platser där barn kommer och ser exempelvis en föreställning. Ofta är det en lite stökig grupp med barn som samlas i foajén. Men när de slår sig ner och det börjar bli tyst kan man se i barnens ögon vilken upplevelse de får, säger Mia Björklund.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="803" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800.jpg" alt="" class="wp-image-147700" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-768x771.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-250x251.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-520x522.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/Victoria-800-730x733.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Victoria Claesson, planeringsledare på utbildningsförvaltningen.</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><strong><em>&#8221;Elever har i dag stor digital närvaro och då är det ännu viktigare att man får andra upplevelser som sätter sig i kroppen på ett annat sätt – som gör att man reser i tid och rum. Det kan göra att man får motivation till vad man vill arbeta med eller ägna sig åt&#8221;</em></strong><br></p><p></p><p>Victoria Claesson </p></blockquote></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kultur på lika villkor</strong></h2><p>2025 deltog 96&nbsp;700 barn och elever i aktiviteterna. Det är nästan 14&nbsp;000 fler än 2024. Förutom en stor satsning inom förskoleförvaltningen, beror det bland annat på att även utbildningsförvaltningen deltar som likvärdig part sedan ett år tillbaka. Det betyder att alla gymnasier kan boka utbudet i KuBo.</p><p>– Det finns ett så stort utbud av jättefina evenemang och plats för fler att besöka dem. Många lärare är inne och bokar första dagen när programmet släpps, men sedan försöker vi sprida det till fler. Den bästa reklamen är lärare som berättar för andra lärare, säger Victoria Claesson, planeringsledare på utbildningsförvaltningen.</p><p>Hon tycker att det är viktigt att skolförvaltningarna gör allt för att utjämna skillnaderna i förutsättningar för att ta del av kultur.<br><br>– Elever har i dag stor digital närvaro och då är det ännu viktigare att man får andra upplevelser som sätter sig i kroppen på ett annat sätt – som gör att man reser i tid och rum. Det kan göra att man får motivation till vad man vill arbeta med eller ägna sig åt, säger Victoria Claesson.&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>KuBo</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>KuBo är Göteborg Stads digitala plattform för pedagoger och lärare, där de kan boka professionella kulturupplevelser för barn och elever.</li><li>Pedagoger och lärare i förskola, grundskola och gymnasieskola i Göteborg är välkomna att boka kulturaktiviteter från offentliga och fria kulturaktörer.</li><li>I utbudet finns allt från scenkonst, läsfrämjande upplevelser och bio till museilektioner och utomhusupplevelser.</li><li>Förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, utbildningsförvaltningen och kulturförvaltningen står tillsammans bakom KuBo – för barns och elevers likvärdiga tillgång till professionell kultur.</li><li>Bokare i kommunala förskolor, grundskolor och gymnasier i Göteborgs Stad bokar program utan kostnad. För friförskolor och skolor bokas delar av utbudet kostnadsfritt och delar är subventionerat.</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kulturstod/barn-och-unga/kubo--kultur-for-barn-och-unga" target="_blank" rel="noreferrer noopener">KuBo – kultur för barn och elever</a></p></div><p></p><p></p><p></p><p></p><p><br></p>

Mer kultur för barn och unga tack vare bokningssidan KuBo

<p>För ett och ett halvt år sedan omvandlades Kannebäcksskolan Tal och språk till Göteborgs första resursskola. I dag går här 64 elever från årskurs 1 till 9, och skolan har 37 medarbetare.</p><p>– Elevgruppen har breddats från att tidigare bestå av elever med generell språkstörning till att nu omfatta elever med stora och varaktiga stödbehov, bland annat inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD och autism, men också generell språkstörning. Men resursskolan är inte en anpassad grundskola – våra elever har ingen intellektuell funktionsnedsättning, säger Marie Bredman, biträdande rektor på skolan.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><strong><em>&#8221;Många av våra elever har haft en problematisk skolgång tidigare. För oss är första steget att skapa trygghet tillsammans med eleven och familjen. När vi lyckas med det kan vi börja arbeta med undervisningen&#8221;</em></strong></p><p></p><p></p><p>Marie Bredman</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="848" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800.jpg" alt="" class="wp-image-147671" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800-283x300.jpg 283w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800-768x814.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800-250x265.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800-520x551.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/MarieB-800-730x774.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Marie Bredman, biträdande rektor på Kannebäcksskolan. Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Vi var väl förberedda – och det märks”</strong></h2><p>När omställningen till resursskola genomfördes tog skolan emot 23 nya elever samtidigt. Marie Bredman beskriver starten som intensiv men lyckad.</p><p>– Vi hade redan en välfungerande verksamhet och en stabil personalgrupp, och det blev helt avgörande. Lärarna, fritidspedagogerna, elevassistenterna och elevhälsoteamet jobbar väldigt tajt tillsammans. Det är en av våra största styrkor.</p><p>Inför omställningen satsade skolan på intern fortbildning inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tydliggörande pedagogik. Samtidigt utvecklades de fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljöerna för att bättre möta elevernas behov.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Skolinspektionen hänvisar andra skolor till hur vi jobbar”</strong></h2><p>När Skolinspektionen nyligen granskade landets 30 resursskolor fick Kannebäcksskolan resursskola mycket höga omdömen inom:</p><ul class="wp-block-list"><li>Målfokuserad och stimulerande undervisning</li><li>Undervisning som i hög utsträckning möter elevernas stödbehov</li></ul><p>– Det är fantastiskt roligt. Inspektörerna sa att de såg en samstämmighet där alla – elever, lärare, elevhälsa och ledning – beskrev skolan på samma sätt. De berättade också att de hänvisar andra resursskolor till hur vi arbetar på Kannebäcksskolan. Det är klart att man blir stolt över det, säger Marie Bredman.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="543" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147672" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000-300x163.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000-768x417.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000-250x136.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000-520x282.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/kannebacksskolan-1000-730x396.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure><p>Skolinspektionen lyfte även fram skolans logopeder som en särskild styrka. De arbetar inom elevhälsan och bidrar med kompetens som inte finns på alla resursskolor. När det gäller förbättringsområden konstaterar Skolinspektionen att skolan bör bygga vidare på elevernas rätt till delaktighet – ett arbete som redan är bra, men som kan utvecklas ytterligare.&#8221;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Relationer först – undervisning sedan</strong></h2><p>En viktig del av skolans arbetssätt är att börja med relationen.</p><p>– Många av våra elever har haft en problematisk skolgång tidigare. För oss är första steget att skapa trygghet tillsammans med eleven och familjen. När vi lyckas med det kan vi börja arbeta med undervisningen, säger Marie Bredman.</p><p>Undervisningen anpassas sedan noggrant efter varje elevs behov. Skolan använder bland annat bildstöd, tecken som stöd, skärmar, lurar och andra hjälpmedel.</p><p>– Vi har höga förväntningar på eleverna och varierar undervisningen mycket. Det är lärarna otroligt skickliga på.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nyckeln till framgång: rätt personal och stark kultur</strong></h2><p>Marie Bredman återkommer flera gånger till medarbetarna när hon beskriver skolans utveckling.</p><p>– Vi har otroligt duktig personal här. Rekrytering är verkligen A och O. Vi rekryterar inte personer som bara vill jobba i små grupper, utan de som verkligen vill arbeta med elever med omfattande behov. Det gör stor skillnad.</p><p>Hon beskriver kollegiet som solidariskt och flexibelt.</p><p>– Alla känner alla här. Det är lätt att skapa en kultur där man hjälper varandra.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Man gör skillnad på riktigt”</strong></h2><p>Trots den stora omställningen är Marie Bredman tydlig med att hon trivs mycket bra på jobbet.</p><p>– Jag trivs så fantastiskt bra här. Jag har eleverna precis utanför dörren och man känner verkligen att man gör skillnad på riktigt. Det brukar jag även försöka säga till personalen. Det är det bästa med jobbet.Man ser att eleverna är trygga och lär sig saker här.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborgs resursskolor</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Göteborgs Stads resursskolor tar emot elever i behov av omfattande och varaktigt särskilt stöd. Eleverna i resursskola läser enligt samma läroplan och timplan som andra elever i grundskolan.&nbsp;</li><li>I resursskolor är elevgrupperna mindre med större möjligheter att göra individuella anpassningar i undervisningen och lärmiljön.</li><li>Resursskolor ska skapa en inkluderande undervisning och anpassad skolmiljö till de elever som har störst behov av det.&nbsp;</li><li>Göteborgs Stad har i dagsläget tre kommunala resursskolor: Kannebäcksskolan 1-9 resursskola, Kålltorpsskolan 1-9 resursskola och Utbyskolan 1-9 resursskola.</li><li>Resursskolan riktar sig i främst till elever som är folkbokförda i Göteborgs Stad.</li></ul><p></p><p><strong>Länkar: </strong></p><p><a href="https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/resursskolor">Skolverket: Om resursskolor</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kannebacksskolan">Göteborgs Stad: Kannebäcksskolorna</a></p></div><p></p>

Nystartad resursskola får fint omdöme av Skolinspektionen

<p>Grundskoleförvaltningen utgår alltid från vårdnadshavares önskemål när de beslutar vilka skolor eleverna ska gå i. Det är viktigt att förstå att alla elever inte kommer kunna få en plats i den skola de helst vill gå i.</p><p>–&nbsp;Även om det finns plats för alla elever i någon av våra skolor, så är det ibland fler som önskar en viss skola än vad det finns lediga platser där, säger Helen Svelid, enhetschef myndighetsutövning och juridik.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Rätt till en skola nära hemmet och önska skola</strong></h2><p>Grundskoleförvaltningen kan inte säga i förväg vilka elever som kommer att få skolplatser på vilka skolor. Däremot har alla elever rätt till en skola nära hemmet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Skolplaceringar 2026</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Besluten skickas i slutet av mars</li><li>Vårdnadshavare kan önska skola 15 januari-15 februari</li><li>De önskar skola på <a href="http://www.goteborg.se/onskaskola" target="_blank" rel="noreferrer noopener">www.goteborg.se/onskaskola</a></li><li>Där finns också bland annat information om grundskoleförvaltningens regler för skolplacering i förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola</li><li>Totalt är det ungefär 10 000 barn/elever som ska börja förskoleklass eller ny skola till hösten och som därför kan önska skola nu</li></ul></div><p>-Vi kommer placera cirka 10&nbsp;000 barn och elever under önska skola. Det är alltid en fördel att önska skola, men vi måste se till att alla elever har samma rätt till att få en skola nära hemmet innan vi ser på önskemålet att gå på en viss skola, säger Helen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tydligt var eleverna kan få en skolplats</strong></h2><p>Med ”Skolkartan”, som finns på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/onskaskola/onska-skola-15-januari---15-februari" target="_blank" rel="noreferrer noopener">goteborg.se/onskaskola</a> kan du som vårdnadshavare skriva in ditt barns folkbokföringsadress och i vilken årskurs hen ska börja. Då ser du vilka skolor som ligger närmast hemmet och i vilka skolor ditt barn kan få en skolplats. Den här funktionen finns än så länge för grundskola.</p><p>–&nbsp;Självklart kan du som vårdnadshavare även önska andra skolor än de som ligger närmast hemmet. Men med ”Skolkartan” kan du se vilka skolor som är aktuella för det ditt barn om du inte aktivt önskar en skola längre bort, säger Helen.</p><p>Alla avstånd mäts skolvägen, vilket framför allt betyder gång- och cykelväg. Inga avstånd mäts fågelvägen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Du kan följa ditt ärende</strong></h2><p>På e-tjänsten kan du följa ditt ärende. Där kan du även i slutet av mars se beslutet om skolplacering för ditt barn.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hållbar skolstruktur</strong></h2><p>Just nu föds det väldigt få barn i Sverige, och det påverkar våra skolor. Antalet barn i grundskoleålder kommer att minska med cirka 6 500 under de kommande tio åren. För att kunna fortsätta erbjuda en skola med hög kvalitet behöver vi tänka om vilket betyder att vi kan behöva förändra hur våra skolor är organiserade.&nbsp;Därför pågår det en del skolenhetsförändringar runt om i Göteborgs Stad som kan påverka vilka skolor som vårdnadshavare kan önska för sitt barn. Målet är att skapa en skolstruktur som fungerar långsiktigt och ger bättre förutsättningar för både dagens och framtidens elever.</p><p>Här kan du läsa mer och vilka förändringar som kommer att ske inför hösten 2026 och hur vi arbetar med en hållbar skolstruktur.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen/om-grundskoleforvaltningen/hallbar-skolstruktur-i-grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hållbar skolstruktur i grundskoleförvaltningen</a></p></div><p></p><p></p><p></p>

Dags att önska skola för hösten 2026

<p>Måndagen den 12 januari tog skolan emot utmärkelsen från Handelsrådet under pompa och ståt.</p><p>– Det är extra roligt att vara först med tanke på att vi också är nyast. Vi startade vårt program i höstas och har siktat högt redan från början, säger rektor Jennie Bengtsson.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;En svår balansgång men här funkar det&#8221;</h2><p>Försäljning- och serviceprogrammet är ett yrkesprogram med mycket praktik (arbetsplatsförlagt lärande), och skolan har arbetat hårt för att kunna kombinera det med elitidrott så att idrottseleverna kan få en yrkesutbildning.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="667" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/tarta-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147567" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/tarta-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/tarta-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/tarta-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/tarta-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/tarta-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2026/01/tarta-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Certifieringen firades med tårta. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson<br></figcaption></figure><p>– Det är en svår balansgång men här funkar det. Tack alla lärare för att ni ställer krav på oss, säger eleverna Svea och Adrian.</p><p>Certifieringen är ett kvitto på att utbildningen håller hög kvalitet och att skolan arbetar nära näringslivet för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för jobb direkt efter studenten. Den innebär en tydlighet för både lärare och elever, och för de företag som anställer elever med en gymnasial handelsutbildning. Och den är öppen för alla gymnasieutbildningar med inriktning mot handeln.</p><p>– Inom branschen har vi behov av en gemensam målbild och en kvalitetssäkrad process för alla gymnasieutbildningar inom handeln. Vad förväntas eleverna kunna när de avslutar utbildningen och hur når vi dit? Därför har vi skapat den här certifieringen, säger Helen Rönnholm på Handelsrådet. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför är det bra att vara certifierad?</strong></h2><p>– För skolan är certifieringen en kvalitetssäkring och ett kvitto på att vi arbetar tillsammans med branschen. För eleverna visar certifieringen att utbildningen ger de kompetenser som krävs för att arbeta i handeln. För företagen visar certifieringen att skolan lever upp till de krav som utformats av arbetsmarknadens parter i handeln, säger Jennie Bengtsson. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur blir man certifierad?</strong></h2><p>– Man ansöker om certifiering genom att skicka in ett dokument där man beskriver sin plan för hur utbildningen utformas, med vad och hur eleverna kommer att arbeta för att uppnå kriterierna, samt hur det som utlovas i certifieringen kommer att följas upp. På så sätt blir certifieringsprocessen också ett stöd i utbildningens kvalitetsutveckling, berättar Elmira Ghate, handelslärare. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad var det som gjorde att Katrinelund fick certifieringen?</strong></h2><p>– Katrinelundsgymnasiet visade upp en mycket tydlig och väl genomarbetad plan med både intern och extern samverkan, säger Pernilla Andersson från Certifierat i Sverige (Cesab). </p><p>– Det borgar för att man kommer att ha ett bra kvalitetsarbete över tid. Att man är ett yrkesprogram som levererar både det som man ska enligt läroplanen och det som branschen vill ha, fortsätter hon.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länkar</h3><p><a href="https://handelsradet.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Handelsrådet</a><br><a href="https://certifierat.se/#start" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Certifierat.se</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/katrinelundsgymnasiet/utbildningar/forsaljnings-och-serviceprogrammet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Katrinelundsgymnasiet Försäljnings- och serviceprogrammet</a><br></p></div>

Katrinelund första skolan i Göteborg att certifieras av Handelsrådet

<p>Gymnasievalet är i full gång och enligt Skolverkets statistik ökar antalet elever i Sverige som söker ett yrkesprogram på gymnasiet. Samma trend ses i Göteborg.</p><p>– En starkt bidragande orsak till ökningen torde vara att allmän högskolebehörighet numera ingår i yrkesprogrammen. Men också på flera nationella och regionala satsningar, säger Paula Palmdahl, avdelningschef på utbildningsförvaltningen.</p><p>Göteborgs Stads gymnasieskolor har nästan alla inriktningar på samtliga yrkesprogram. Några yrkesprogram har minskat i antal sökande, men totalt har antalet behöriga förstahandssökande ändå gått från 553 elever år 2024 till 641 elever år 2025.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför är det viktigt att fler väljer yrkesprogram?</strong></h2><p>– Arbetsmarknaden har ett stort behov av yrkesutbildad kompetens, både nu och på lång sikt. Genom att fler väljer yrkesprogram säkerställer vi att samhället får de yrkeskunniga medarbetare som behövs inom allt från bygg och vård till teknik och service, berättar Anna Hansson, rektor på VVS- och fastighetsprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad vinner man på att välja ett yrkesprogram?</strong></h2><p>– Som individ får man en utbildning som leder direkt till jobb och en stark ställning på arbetsmarknaden. Man får arbeta praktiskt med problemlösning, utveckla efterfrågade yrkeskunskaper och har ofta stora möjligheter att själv välja arbetsplats, inriktning och ibland även starta eget, säger Anna Hansson.<br><br>– Ett yrkesprogram väljer man för att ha alla dörrar öppna både till arbete direkt efter studenten men också för möjligheten att studera vidare, Eleverna får praktisera det de studerar i tätt samarbete med branschen där de också får många kontakter. De får även en yrkesexamen och många erbjuds extrajobb redan innan de tagit examen, säger Jennie Bengtsson, rektor på försäljning- och serviceprogrammet på Katrinelundsgymnasiet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur samarbetar ni med branschen?</strong></h2><p>– Vi samarbetar nära med branschen genom praktikplatser, arbetsplatsförlagt lärande (APL), gästföreläsningar och gemensamma projekt. Det gör utbildningen relevant och aktuell, samtidigt som eleverna tidigt får kontakt med arbetsgivare och ser de verkliga jobbmöjligheterna efter examen, berättar Anna Hansson.</p><p>– Vi ingår i Vård- och omsorgscollege där vi samverkar med branschen, men vi har också egna samarbetet med exempelvis Äldre- samt vård- ochomsorgsförvaltningen och Förvaltningen för funktionsstöd, berättar Patric Fosshammar, rektor på vård- och omsorgsprogrammet på Burgårdens gymnasium.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Varför ska man välja ditt yrkesprogram?</strong></h2><p>– Man får en utbildning som leder till jobb och man lär sig ett yrke med goda utvecklingsmöjligheter och där man bidrar till ett bättre liv för andra människor – alltså utbildas man för ett meningsfullt arbete i en viktig samhällsbärande position, säger Patric Fosshammar.<br><br>– Vårt yrkesprogram kombinerar praktiskt lärande med problemlösning och stark koppling till arbetslivet. Eleverna får en utbildning som matchar arbetsmarknadens behov och ger stora möjligheter att forma sin egen framtid, oavsett om man vill börja jobba direkt eller läsa vidare senare, säger Anna Hansson.</p><p>På Göteborgs Stads gymnasieskolor är försäljning- och serviceprogrammet med 343 elever det största yrkesprogrammet. Bland alla gymnasieprogram är det samhällsvetenskapsprogrammet med 2146 elever som är störst. Det är också det största programmet nationellt sett.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/utbildningsforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Utbildningsförvaltningen</a></p></div>

Fler elever väljer yrkesprogram på gymnasiet

<p>I månadens En på tio tusen möter vi mannen bakom ”The daily mile” som från början är ett initiativ från en skola i Skottland som den tidigare allsvenska fotbollstränaren Jonas plockat upp och förflyttat till Solbackeskolan. Det går ut på att alla, barn och vuxna, inleder dagen med att gå eller springa en engelsk mile, 1,6 kilometer, ihop.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="792" height="446" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/jonas_almen-poster-792x446-1.jpg" alt="" class="wp-image-147429" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/jonas_almen-poster-792x446-1.jpg 792w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/jonas_almen-poster-792x446-1-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/jonas_almen-poster-792x446-1-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/jonas_almen-poster-792x446-1-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/jonas_almen-poster-792x446-1-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/jonas_almen-poster-792x446-1-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 792px) 100vw, 792px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Filip Rundberg</figcaption></figure><p>För Jonas är jobbet allt annat än rutin. Det är möten med elever, glädje i utveckling och variation varje dag. Efter många år inom fotbollen och en tid i industrin, insåg han att han saknade att arbeta med människor. Han ville göra skillnad. Det blev starten på en lärarbana som han själv beskriver som det bästa beslut han tagit.</p><h2 class="wp-block-heading">Små saker blir stora förändringar</h2><p>En stor del av hans engagemang handlar om att sänka trösklarna för att delta i fysisk aktivitet. På skolan finns lånekläder till alla och en kultur där ingen ska stå över en idrottslektion. Samtidigt satsas det stort på ökad rörelse under hela skoldagen.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong>&nbsp;<a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen&nbsp;</a>  </p></div><p>– Jag är inte bara gympalärare, utan lika mycket tvättare. Jag tvättar själv alla lånekläder”, skrattar Jonas och visar alla backar med kläder och skor.</p><p>Här rör eleverna på sig varje dag, deltar i rastaktiviteter och kan även delta i en så kallad idrottsakademi, en extra idrottsaktivitet utöver läroplanen. Men arbetet är inte utan utmaningar. Simkunnigheten är något Jonas ständigt kämpar för att förbättra. Han vet hur viktig idrottsämnet är både för hälsan och för självförtroendet och vill att varje elev ska få lyckas.</p><p>Det märks att han brinner för sitt uppdrag. Tydliga ramar, trygghet och massor av uppmuntran är hans recept. De första fem minuterna avgör, menar han: fånga eleverna direkt och se dem, på riktigt. Då vågar de delta. Då växer de.</p><p>Och växer gör de. Både i kroppen och i tron på sig själva. För Jonas är det här inte bara ett jobb. Det är en chans att lägga grunden för goda vanor i livet.</p><p>– Det är otroligt givande, säger han. Och jag har roligt varje dag. </p><p></p>

Idrottsläraren Jonas Almén springer före

<p>2025 ökade förskoleförvaltningens budget med två procent jämfört med året innan. För 2026 är ökningen ännu större, 4,4 procent.</p><p>– Det här är en budget som ger förskolan bättre förutsättningar att möta barnens behov. Genom ökade resurser till förskolan kan vi stärka likvärdigheten i hela staden. Alla barn ska få en bra start i livet, oavsett var de bor eller vilka förutsättningar de har, säger förskolenämndens ordförande Blerta Hoti Singh. </p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="565" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hander-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147459" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hander-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hander-1000-300x170.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hander-1000-768x434.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hander-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hander-1000-520x294.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hander-1000-730x412.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på kvalitet och rekrytering</strong></h2><p>Förvaltningsdirektör Johan Olofson betonar att satsningen ger utrymme för fortsatt utveckling i verksamheten:</p><p>– Rektorer, förskollärare och barnskötare får möjlighet att fokusera på kvaliteten i förskolan, samtidigt som vi har chans att rekrytera mer personal. Det är en ovanligt bra utgångspunkt för att skapa en trygg och lärorik förskola för alla barn i Göteborg.<br><br>Barnpengen, som utgör grunden för hur resurser fördelas till förskolorna, ökar 2026 med 4,3 procent. 95 procent består av ett grundbelopp som beräknas utifrån barnets ålder och vistelsetid, medan resterande fem procent är ett strukturbelopp som ska utjämna skillnader i barns förutsättningar.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/594C3BC61933208FC1258D5C00375192/$File/7%20Bilaga%201.pdf?OpenElement" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Förskolenämndens handlingar – Budget 2026</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utökad vistelsetid och fler förskollärare</strong></h2><p>Under 2026 genomförs beslutet att öka vistelsetiden för barn till föräldralediga, från 15 till 30 timmar i veckan. Förändringen kostar 40 miljoner kronor år 2026 och därefter 80 miljoner kronor årligen. Rektorerna får full kostnadstäckning för de personalresurser som behövs när barnen vistas längre tid i förskolan.</p><p>–&nbsp;Just nu arbetar vi med att förbereda en bred rekrytering, framför allt av förskollärare. Vi satsar också på att personaltätheten ska öka och arbetet med att minska barngrupperna fortsätter,&nbsp; säger Johan Olofson.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Färre barn påverkar verksamheten</strong></h2><p>En pågående nationell trend är att antalet barn i förskoleålder minskar. Det gäller även Göteborg. Det innebär att vissa förskolor kan behöva justera sin organisation och anpassa verksamheten efter ett lägre barnantal.</p>

Stärkt budget för förskolan nästa år

<p>– Vi har allt möjligt här. Journalister, inredare, fastighetsmäklare, poliser, brandman, äldreomsorg, fritidsledare och ÖIS. Jag är mest inställd på polisspåret, det har jag varit väldigt länge, men idag fick jag även upp ögonen för fältarbetet, säger Ella Avdovic, elev i årskurs 9.</p><p>Både Ella och Melvin är engagerade i elevrådet, som varit med och planerat mässan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fick inblick i 30 olika yrken</strong></h2><p>Framtidsmässan är inspirerad av Nytorpsskolan i Hammarkullen, som tidigare ordnat en liknande yrkes- och inspirationsdag. Till Gamlestadsskolan kom ett 20-tal företag och förvaltningar med representanter från 30 yrken.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="609" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/framtidsmassa-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147300" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/framtidsmassa-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/framtidsmassa-1000-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/framtidsmassa-1000-768x468.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/framtidsmassa-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/framtidsmassa-1000-520x317.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/framtidsmassa-1000-730x445.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Eleven Ella pratar med en representant från Räddningstjänsten under framtidsmässan på Gamlestadsskolan. Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure><p>– Det här är ett sätt att inspirera eleverna inför prao och gymnasieval. Vi vill visa att det finns många steg mellan drömjobb och första jobb, säger David Geiser Mellkvist, biträdande rektor på skolan.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Äldreomsorgen bryter fördomar</strong></h2><p>Göteborgs Stad fanns på plats genom flera verksamheter, bland annat äldreomsorgen.</p><p>– Vi vill berätta om vårt yrke och vad vi faktiskt gör. Det finns ibland en felaktig bild av äldreomsorgen, så det känns bra att få förklara hur vi arbetar. En viktig del är att skapa relationer och göra dagen meningsfull för de äldre, säger Mattias Hansson, omsorgshandledare vid ett vård- och omsorgsboende.</p><p>Elevernas engagemang överraskar honom positivt.</p><p>– Många är nyfikna och ställer frågor om både utbildningar och arbetsdagar. Många vill också komma in i arbetslivet tidigt. Därför är det roligt att kunna berätta att Göteborgs Stad erbjuder enklare jobb för ungdomar, bland annat inom äldreomsorgen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Vi-känsla är jätteviktig”</strong></h2><p>Gamlestadsskolan har elever från flera delar av Göteborg – från Kortedala och Bergsjön till Gamlestaden. Enligt biträdande rektor David var gemenskapen ett av de viktigaste målen med Framtidsmässan.</p><p>– Vi-känslan är jätteviktig. Det här är ett sätt att samla eleverna kring något positivt och framtidsinriktat. Det har inte arrangerats så många liknande aktiviteter tidigare, och det känns som att väldigt många är glada och nyfikna, säger han.<br><br>– Utställarna bidrog också med flera interaktiva inslag, vilket gjorde mässan både lärorik och rolig. Vi hoppas att det här blir startskottet för en tradition.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Gamlestadsskolan</strong></h3><p>På skolan går elever från förskoleklass till årskurs 9. Här finns också anpassad grundskola årskurs 1-9</p><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/gamlestadsskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Gamlestadsskolan F-9</a></p></div>

Elever mötte yrkeslivet på framtidsmässa

<p>– Jag har aldrig gått på något liknande innan. Föreställningen var jätterolig, spännande och jag älskade hur de dansade. Jag fattade först inte att det var elever som uppträdde på scen. Jag är jättesugen på att se mer, säger Montas Gard som går i årskurs 6 på Utmarksskolan.</p><p>Rektorn på Svenska balettskolan, Johan Holmberg, gladdes åt elevernas reaktioner:</p><p>– Majoriteten av eleverna har aldrig satt sin fot på en teater innan. Det känns häftigt att kunna ge dem den här upplevelsen. Kanske sår vi ett frö, så att några vill se mer – eller själva börja dansa.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="623" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/julia-o-montas-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147223" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/julia-o-montas-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/julia-o-montas-1000-300x187.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/julia-o-montas-1000-768x478.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/julia-o-montas-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/julia-o-montas-1000-520x324.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/julia-o-montas-1000-730x455.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">– Min favoritdel av föreställningen var när råttkungen kom, först blev jag nästan lite rädd men sen det var coolt att se hur de dansade, säger Montas. Hennes lärare Julia Vernholt fyller i: – Ja, det var en magisk föreställning. Det var fint när huvudkaraktärerna blev prins och prinsessa.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>100 unga dansare på scen </strong></h2><p>Stämningen på operan var till en början nervös men. När föreställningen drog igång blev det många applåder och jubel efter de imponerande dansuppvisningarna.</p><p>På scenen stod 100 elever från Svenska Balettskolan, en kommunal grundskola i Göteborg för elever i årskurs 4–9. Alla förberedelser, repetitionerna och uppvisningarna är en del av deras undervisning. På scen uppträdde de tillsammans med gästelever från andra länder samt professionella och pensionerade dansare. Allt medan GöteborgsOperans orkester fyllde lokalen med Tjajkovskijs Nötknäpparen-musik.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="512" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-ii-Foto_Tilo_Stegnel.jpg" alt="" class="wp-image-147225" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-ii-Foto_Tilo_Stegnel.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-ii-Foto_Tilo_Stegnel-300x154.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-ii-Foto_Tilo_Stegnel-768x393.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-ii-Foto_Tilo_Stegnel-250x128.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-ii-Foto_Tilo_Stegnel-520x266.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-ii-Foto_Tilo_Stegnel-730x374.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Nötknäpparen är klassisk julbalett för hela familjen. Foto: Tilo Stengel</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Publiken var jättebra”</strong></h2><p>Efter föreställningen fick vi prata med Alma Strååt och Moa Hashimoto Maigaard i årskurs sex – två av dansarna på scen.</p><p>– Publiken var jättebra. De var glada och klappade hela tiden, säger Moa Hashimoto Maigaard</p><p>– Det var lite nervöst innan, men när man väl var uppe på scen var det fantastiskt med alla ljus och orkestern som spelar jättefint, säger Alma Strååt.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="625" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/tjejer-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147222" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/tjejer-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/tjejer-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/tjejer-1000-768x480.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/tjejer-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/tjejer-1000-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/tjejer-1000-730x456.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Bildtext: Moa och Alma har repeterat sedan augusti och känner både pirr och förväntan inför den riktiga premiären den 12 december.</em></figcaption></figure><p>Zheyar Baban, lärare på Gamlestadsskolan, berättar att många elever blev berörda av föreställningen. Även elever som annars har svårt att sitta still på matematiklektionerna följde nu med uppmärksamt. – Det är så roligt att eleverna får uppleva det här. Jag är så glad för mina elevers skull, säger Zheyar Bban.<br><br>– Det ska bli jätteroligt. Vi har uppträtt på Lorensbergsteatern tidigare, men aldrig inför så här stor publik, säger Alma Strååt.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="535" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-iii_Foto_Tilo_Stegnel.jpg" alt="" class="wp-image-147228" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-iii_Foto_Tilo_Stegnel.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-iii_Foto_Tilo_Stegnel-300x161.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-iii_Foto_Tilo_Stegnel-768x411.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-iii_Foto_Tilo_Stegnel-250x134.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-iii_Foto_Tilo_Stegnel-520x278.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-iii_Foto_Tilo_Stegnel-730x391.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Alla elever som går på Svenska Balettskolan uppträdde under föreställningen. Foto: Tilo Stengel</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Elevernas drömmar om framtiden</strong></h2><p>Båda Alma och Moa berättar att de sökte till Svenska Balettskolan efter att deltagit i ett dansläger.</p><p>– Cirkusbaletten uppträdde på min skola och då jag tänkte: ”Wow, det här vill jag verkligen prova!”. Sen gick jag på ett dansläger, älskade det och sökte in till Balettskolan, säger Alma Strååt.</p><p>– Jag har dansat sedan jag var liten och testade också dansläger för att se om balett var något för mig. Och jag älskade det jag med, säger Moa Hashimoto Maigaard</p><p>Framtidsplanerna är tydliga: båda drömmer om att jobba med musikal eller balett i framtiden.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="588" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-Foto_Tilo_Stegnel.jpg" alt="" class="wp-image-147226" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-Foto_Tilo_Stegnel.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-Foto_Tilo_Stegnel-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-Foto_Tilo_Stegnel-768x452.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-Foto_Tilo_Stegnel-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-Foto_Tilo_Stegnel-520x306.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Notknapparen-1000-Foto_Tilo_Stegnel-730x429.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Fest hemma hos Clara i Nötknäpparen. Foto: Tilo Stengel</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Svenska balettskolan</strong></h3><p>Svenska balettskolan är en förberedande yrkesdansarutbildning inom grundskolan med elever i årskurs 4–9. </p><p>Skolan är riksrekryterande och tar emot elever från hela Västsverige. Färdighetsproven sköts av Skolverket, med hjälp av en av Skolverket utsedd internationell jury. </p><p>Förutom de vanliga teoretiska skolämnena, tränar eleverna framför allt klassisk balett, men även modern nutida dans, dansgestaltning, scenisk folkdans, akrobatik, jazz och har också scenisk gestaltning (drama).</p><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/hitta-forskoleklass-grundskola-och-anpassad-grundskola?id=96" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Svenska Balettskolan 4-9 &#8211; Hitta förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola</a></p></div><p></p><p></p><p></p><p></p>

Premiärpirr när elever fick tjuvtitta på Nötknäpparen

<p>– Vi valde att utveckla Nobelveckan till en månad för att både barnen, pedagoger och vårdnadshavare visade ett så stort intresse förra året, säger Maria Söderbäck Kirksaether, verksamhetsutvecklare på Sjupundsgatan 28 förskola.&nbsp;&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Finbesök av självaste ”Alfred Nobel”&nbsp;</strong></h2><p>Starten blev både högtidlig och lekfull på samma gång. ”Alfred Nobel” kom på besök och klippte bandet som fick bli startskottet för projektet. Sedan gick pedagogerna in i rollen som assisterande forskare för att ge barnen en äkta känsla av vad det innebär att vara i en riktig forskningsmiljö.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1009" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800.jpg" alt="" class="wp-image-147281" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-238x300.jpg 238w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-768x969.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-250x315.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-520x656.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-730x921.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Barnen har bland annat undersökt hur en lavalampa kan börja bubbla.</figcaption></figure><p>– Vi bar forskarrock med mössa, och barnen erbjöds att bära mössa också. Allt för att förstärka känslan av att vara i ett labb! säger Maria Söderbäck Kirksaether.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Nya utmaningar inom olika områden&nbsp;</strong></h2><p>Barn delades in i mindre grupper och rörde sig i alla områden kopplade till Nobelprisens områden. Experiment i fysik, biologi och medicin, tekniska konstruktioner med återvunna material varvades med berättelser i sagopassager för att träna på samarbetsövningar inom fred.&nbsp;&nbsp;</p><p>Men det nya upplägget innebar också några nya sammanhang för barnen att kliva in i.&nbsp;</p><p>– Det blev många utmaningar för barnen. Inte minst att mötas i nya miljöer för att samarbeta med nya kompisar, säger Maria Söderbäck Kirksaether.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="716" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobelportratt-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147282" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobelportratt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobelportratt-1000-300x215.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobelportratt-1000-768x550.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobelportratt-1000-250x179.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobelportratt-1000-520x372.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobelportratt-1000-730x523.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Förskolan Sjupundsgatan 28<br><br></figcaption></figure><p>I ”elektronresan” byggde barnen sin första enkla krets, och sedan undersökte de hur en lavalampa kan börja bubbla. Men experimentet visade sig vara svårare än vad de hade tänkt.&nbsp;&nbsp;</p><p>– Vi försökte hitta andra lösningar genom att reflektera tillsammans. Vi lyssnade in och tog vara på barnens hypoteser. Vi lät också barnen få mer tid och vi kunde skratta tillsammans när vi behövde tänka om, säger Maria Söderbäck Kirksaether.&nbsp;&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vernissage och Nobelmiddag&nbsp;</strong></h2><p>Nobelmånaden avslutades med en gemensam reflektion där barnen kunde följa sina framsteg i ett bildspel och fick rita sina upplevelser i en berättarbok. Efteråt blev det vernissage och Nobelmiddag, med Nobel, ”kungen” och ”drottningen” på plats.&nbsp;&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="774" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-ii-774x1024.jpg" alt="" class="wp-image-147284" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-ii-774x1024.jpg 774w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-ii-227x300.jpg 227w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-ii-768x1017.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-ii-250x331.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-ii-520x688.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-ii-730x966.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/experiment-800-ii.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 774px) 100vw, 774px" /><figcaption class="wp-element-caption">I ”elektronresan” byggde barnen sin första enkla krets. Foto: Förskolan Sjupundsgatan 28<br></figcaption></figure><p>– Vi har fått höra från vårdnadshavarna att barnen kommit hem och berättat vad de har gjort, och att det varit roligt att vara på förskolan, säger Maria Söderbäck Kirksaether.&nbsp;&nbsp;</p><p>Hon fortsätter:&nbsp;&nbsp;</p><p>– Barnen har fått nya glasögon, det vill säga att de ser nya saker och upptäckter som de inte gjort tidigare.&nbsp;</p><p>När förskolan skulle fira Lucia hände något som fick personalen att stanna upp. Fortfarande i Luciakläder sprang barnen in i labbet igen för att fortsätta att experimentera på egen hand.&nbsp;<br>&nbsp;<br>– När vi kliver in i labbet möts vi av mer eller mindre ett helt luciatåg som står och skapar för fullt.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="630" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobel-o-lucia-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147285" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobel-o-lucia-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobel-o-lucia-1000-300x189.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobel-o-lucia-1000-768x484.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobel-o-lucia-1000-250x158.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobel-o-lucia-1000-520x328.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/nobel-o-lucia-1000-730x460.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Fortfarande i Luciakläder sprang barnen in i labbet igen för att fortsätta att experimentera på egen hand. Foto: Förskolan Sjupundsgatan 28 </figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p></div><p></p>

Barnen blev forskare under förskolans Nobelmånad 

<p>– En tydlig struktur och organisation behövs för att ta hand om utemiljö och material tillsammans med barnen. Det ska vara enkelt, roligt och lustfyllt, säger Pia Kron, försteförskollärare på förskolan Gibraltargatan 29.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Undervisningslådor med tydlig beskrivning</strong></h2><p>Pedagogerna har samlat material för att skapa undervisningslådor med olika teman och samarbetat med specialpedagoger, exempelvis för att få med ett bra bildstöd i lådorna.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="534" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/leklador-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147248" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/leklador-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/leklador-1000-300x160.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/leklador-1000-768x410.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/leklador-1000-250x134.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/leklador-1000-520x278.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/leklador-1000-730x390.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Undervisningslådorna har olika teman, exempelvis ”Läsa”, ”Dinosaurier”, ”Café” och ”Rörelselek”, och tydliga beskrivningar av de olika aktiviteterna. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p>– Målet är att det ska finnas konkret undervisningsmaterial och många mötesplatser för lärande när arbetet är klart, säger Pia Kron, som stöttar pedagogerna.</p><p>Varje undervisningslåda får ett namn, bild, en bestämd plats och en tydlig beskrivning och förslag på undervisningsaktivitet. Den pedagog som tar fram lådan är med och stöttar barnen i leken.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="926" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800.jpg" alt="" class="wp-image-147249" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-259x300.jpg 259w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-768x889.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-250x289.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-520x602.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-730x845.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Pedagogerna har märkt att det blir färre konflikter bland barnen när det finns organiserade aktiviteter utspridda på fler platser på gården. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p>– Vi testar nu att tre pedagoger ansvarar för olika stationer ute på förmiddagen och de andra sköter resten. På så sätt kan vi fokusera på undervisningen och att vara närvarande i barnens lek, säger Pia Kron.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Formas i dialog med pedagoger och barn</strong></h2><p>Under hösten har fyra förskolor deltagit i projektet, därefter kommer alla tio förskolor i rektorsteamet att införa undervisningslådor. Arbetssättet med undervisningslådor formas i dialog med pedagoger och barn på respektive förskola, utifrån deras behov och förutsättningar.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-iv.jpg" alt="" class="wp-image-147250" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-iv.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-iv-240x300.jpg 240w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-iv-768x960.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-iv-250x313.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-iv-520x650.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-iv-730x913.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Det är lättare att planera undervisning utomhus när det finns förslag på mål och syfte i lådan. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p>– Framför allt ska det vara enkelt att hålla ordning, ta fram och använda undervisningslådorna. Det är viktigt att bygga in goda förutsättningar för att arbetssättet ska leva kvar efter att projektet avslutas, säger Pia Kron.</p><p>Några erfarenheter som teamet redan fått är att det blir färre konflikter bland barnen när det finns organiserade aktiviteter utspridda på fler platser på gården. Och att det är viktigt att kollegorna stöttar och hjälper till om många barn vill delta i leken.</p><p>– Det är lättare att planera undervisning utomhus när det finns förslag på mål och syfte i lådan. När pedagogerna vet att de kan vara med i barnens lek utan att bli avbrutna skapas dessutom ett lugn, säger Pia Kron.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-ii.jpg" alt="" class="wp-image-147251" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-ii-240x300.jpg 240w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-ii-768x960.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-ii-250x313.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-ii-520x650.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/utelek-800-ii-730x913.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p></p>

Undervisningslådor – enkel lek för barns aktiviteter utomhus

<p>Temat för Lerlyckeskolans fritidsprojekt var staden Göteborg, ett ämne som eleverna även möter i skolan under årskurs 3. Fritidshemmet, med elever i årskurs 2, kunde därför koppla sitt arbete direkt till skolans undervisning. Tillsammans valde eleverna ut tio sevärdheter som de ville lära sig mer om.</p><h2 class="wp-block-heading">&#8221;<strong>Många provade digitala verktyg för första gången&#8221;</strong></h2><p>För att fördjupa sin kunskap sökte eleverna fakta, skrev egna texter och skapade modeller av sevärdheterna.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="639" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/palmhuset-1000.jpg" alt="" class="wp-image-147145" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/palmhuset-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/palmhuset-1000-300x192.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/palmhuset-1000-768x491.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/palmhuset-1000-250x160.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/palmhuset-1000-520x332.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/palmhuset-1000-730x466.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Göteborg – ett projekt med koppling till skolan. Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><p>– Det blev allt från modeller av Poseidon och Lisebergshjulet till Gothia Towers och Palmhuset i Trädgårdsföreningen. Många provade digitala verktyg för första gången när de gjorde egna presentationer som de sedan visade för varandra och de äldre eleverna på skolan, säger Viktoria Svenberg.&nbsp;</p><p>Och inte nog med det, fritidshemmet besökte alla tio sevärdheter under en samma dag.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="880" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/pedagoger-800.jpg" alt="" class="wp-image-147146" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/pedagoger-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/pedagoger-800-273x300.jpg 273w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/pedagoger-800-768x845.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/pedagoger-800-250x275.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/pedagoger-800-520x572.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/pedagoger-800-730x803.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Pedagogerna Ingela Borgström och Viktoria Svenberg. Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><p>– Vi gick 12&nbsp;000 steg och det var knappt något gnäll alls. Höjdpunkterna under dagen var många – som när vi fick en timmes rundvandring i Scandinavium, när vi åkte upp 25 våningar i Gothia Towers eller besökte operahuset, säger Ingela Borgström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utmaningen som inspirerade till projektet</strong></h2><p>Fritidsledarna Ingela Borgström och Viktoria Svenberg berättar att idéen om ett längre projektarbete på fritids växt fram under våren då Lerlyckeskolans fritidsverksamhet blev sårbart när personal saknades.</p><p>– Det blev lätt att aktiviteter ställdes in när någon saknades. Det är inte så vi vill jobba på fritids, säger Viktoria Svenberg, fritidsledare och idrottslärare på Lerlyckeskolan.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="736" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hjulet-800-736x1024.jpg" alt="" class="wp-image-147147" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hjulet-800-736x1024.jpg 736w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hjulet-800-216x300.jpg 216w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hjulet-800-768x1068.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hjulet-800-250x348.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hjulet-800-520x723.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hjulet-800-730x1016.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/hjulet-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 736px) 100vw, 736px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><p>För att skapa en mer hållbar vardag kom de på idén om ett längre projekt med fokus på staden Göteborg. Under projektet fick eleverna arbeta kreativt och självständigt, medan fritidsledarnas roll blev att guida snarare än att styra varje moment.</p><p>– Vi ville skapa en röd tråd där barnen fick chans att fördjupa sig och arbeta mer självständigt, säger Ingela Borgström.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”De klarar mer än de tror”</strong></h2><p>Viktoria och Ingela beskriver hur eleverna växte av ansvar och frihet. Att våga släppa kontrollen och låta barnen prova själva blev en viktig del av projektets filosofi.</p><p>– Vi måste våga släppa lite på kontrollen. Barnen klarar mer än vi tror. Och det blir en utmaning för både dem och oss, säger Viktoria Svenberg.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="1020" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/kopparmarra-800.jpg" alt="" class="wp-image-147148" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/kopparmarra-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/kopparmarra-800-235x300.jpg 235w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/kopparmarra-800-768x979.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/kopparmarra-800-250x319.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/kopparmarra-800-520x663.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/kopparmarra-800-730x931.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><p>Arbetet genomfördes i grupper med elever från olika klasser, ett medvetet val för att stärka gemenskapen och tryggheten på fritids. Viktoria och Ingela berättar att de under projektet såg nya sidor växa fram hos eleverna och ett mod som även spiller över i klassrummet.</p><p>– I projektet har vi uppmuntrat eleverna att våga prova nya saker och att ta steg utanför sin bekvämlighetszon. Det kan handla om att presentera inför andra, arbeta med nya digitala verktyg eller testa nya material och redskap, säger Ingela Borgström.</p><p>– Ibland har vissa saker varit svåra och då har eleverna lärt sig att misslyckas – och känna sig lyckade i det. När något inte fungerar är det helt okej; då får man tänka om och hitta nya sätt att lösa det på. På så vis har eleverna upptäckt att de klarar mer än de tror, både på fritids och i klassrummet, säger Viktoria Svenberg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Lerlyckeskolan</h3><ul class="wp-block-list"><li>Ligger i centrala Lundby med närhet till flera grönområden, däribland Hisingsparken</li><li>På skolan går cirka 370 elever från förskoleklass till årskurs 6</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lerlyckeskolan">Göteborgs Stad: Lerlyckeskolan F-6</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="626" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/bygger-1000-i.jpg" alt="" class="wp-image-147149" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/bygger-1000-i.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/bygger-1000-i-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/bygger-1000-i-768x481.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/bygger-1000-i-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/bygger-1000-i-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/bygger-1000-i-730x457.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><p><br></p>

Fritidselever skapade Göteborgs sevärdheter i miniatyr

<p>– Det är en stor satsning på arbetsmiljö och ett sätt för förvaltningen att arbeta förebyggande för att skapa friskare arbetsplatser, säger Maria Axberg, avdelningschef för hr vid förskoleförvaltningen. </p><p>Erbjudandet om frivillig, kostnadsfri vaccination är en insats som kan stärka arbetsmiljön. All pedagogisk personal, liksom måltidspersonal, lokalvårdare, vaktmästare, med flera, har fått möjligheten att boka en tid för vaccinering. Genom att minska risken för sjukfrånvaro skapas bättre förutsättningar för att förskolans verksamhet ska flyta på som vanligt för barn och pedagoger.&nbsp;</p><p>– Influensavaccination skyddar både medarbetarna och barnen, vilket bidrar till en tryggare och mer stabil vardag i förskolan, säger Linnéa Classon, utvecklingsledare, HR-avdelningen.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En vaccination var sjätte minut&nbsp;&nbsp;</strong></h2><p>Medarbetarna har kunnat vaccinera sig på betald arbetstid. Vaccinationsvärdar från olika enheter i förvaltningen har hjälpt till med praktisk vägledning och sjuksköterskor från företagshälsan har vaccinerat.&nbsp;</p><p>– Det har varit en utmaning att få ihop logistiken eftersom vi är så många. Men vaccineringarna har flutit på bra tack vare vaccinationsvärdarna, med ungefär en vaccination var sjätte minut, säger Linnéa Classon och avslutar:&nbsp;</p><p>– De som vaccinerat sig har varit väldigt tacksamma och vi hoppas att vi kan erbjuda möjligheten även nästa år.&nbsp;</p><p></p>

1 800 medarbetare i förskolan ​har fått influensavaccin

<p>– Alla elever på våra tre skolor kämpar med språket på olika sätt. För att uppmuntra till att skriva har vi vårt eget Nobelpris, säger Maria Arhage, skolbibliotekarie.</p><p>På Kannebäcksskolorna som består av tre skolor: döv- och hörsel F–9, anpassad grundskola 1–9 och resursskola 1–9 – har man valt att dela ut det Lilla Nobelpriset i litteratur.</p><p>– Skrivuppgiften blir då ”på riktigt” vilket höjer skaparglädjen. Syftet med vårt nobelpris är att öka måluppfyllelsen i svenskämnet och tanken är att skrivuppgiften ska ingå i undervisningen. På låg- och mellanstadiet är tävlingen väldigt populär även om det ibland kan vara svårt att inte vinna. På högstadiet brukar det tyvärr inte bli lika många bidrag, säger Maria Arhage.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="547" height="410" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/1000001452.jpg" alt="" class="wp-image-147088" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/1000001452.jpg 547w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/1000001452-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/1000001452-250x187.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/1000001452-520x390.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 547px) 100vw, 547px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Olga Tircevski Baus</figcaption></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><strong><em>&#8221;Det finns mycket att arbeta med för eleverna. Till exempel komma på skrividéer, planera och strukturera berättelserna, arbeta med beskrivningar, stavning, språkliga strukturer och normer, illustrationer och feedback&#8221;</em></strong></p><p></p><p>Maria Arhage</p></blockquote></div></div><p>Texterna som skickas in till Lilla Nobelpriset i litteratur ska vara skönlitterära och kan vara med eller utan illustrationer.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vinnarna avslöjas på Nobeldagen</strong></h2><p>Vinnarna av skolans Nobelpris utses av en jury på skolan. Totalt delas nio priser ut då vinnare i både låg-, mellan- och högstadiet ska utses på de tre skolorna. Under festliga former den 10 december tillkännages vinnarna som får ta emot både diplom, biocheckar och medalj.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Fakta om Kannebäcksskolan</h3><p>Kannebäcksskolorna ligger i Västra Frölunda och består av tre skolor:</p><ul class="wp-block-list"><li>Kannebäcksskolan Döv och hörsel F-9</li><li>Kannebäcksskolan 1-9 anpassad grundskola</li><li>Kannebäcksskolan 1-9 resursskola</li></ul><p>Skolorna tillhör skolområde Sydväst 20 där även Vättnedalsskolan och Ängåsskolan ingår.</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kannebacksskolan">Läs mer om Kannebäcksskolorna här</a></p></div>

Kannebäcksskolornas egna Nobelpris sporrar elever att skriva

<p>I november 2015 öppnade Göteborgs första kompetenscenter i östra Göteborg. I dag finns det fyra kompetenscenter – Angered, Centrum-Väster, Hisingen och Öster. Verksamheten är till för den som är inskriven på Arbetsförmedlingen och har försörjningsstöd.</p><p>–&nbsp;Vi hjälper människor att hitta sin väg till arbete eller utbildning. Våra arbetsmarknadskonsulenter är som spindeln i nätet och följer våra deltagare under hela tiden de är inskrivna hos oss, säger Gun Rosvall, enhetschef på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning som kompetenscenter är en del av.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Individuell plan för insatser</strong></h2><p>Tillsammans med deltagarna tar kompetenscenter fram en individuell plan för stöd och insatser med målet att komma ut i arbetslivet eller börja studera. Insatserna kan handla om allt från språkutveckling och arbetsträning till hjälp med att skriva sitt cv eller att få mer kunskap om hur det fungerar på arbetsmarknaden. &nbsp;</p><p>–&nbsp; Vi har tillgång till arbetsterapeuter, arbetsförmedling och studie- och yrkesvägledning på alla våra kontor och vi jobbar över hela staden, säger Gun Rosvall.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="378" height="546" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Gun-378.jpg" alt="Bild på Gun Rosvall" class="wp-image-147046" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Gun-378.jpg 378w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Gun-378-208x300.jpg 208w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/Gun-378-250x361.jpg 250w" sizes="auto, (max-width: 378px) 100vw, 378px" /></figure></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><em><strong>&#8221;Kompetenscenter hjälper människor att bli självförsörjande och att kunna påverka sitt eget liv. Även då vi inte lyckats hela vägen har personen ändå blivit bättre rustad och tagit ett steg närmare arbetsmarknaden.&#8221;</strong></em></p><p>Gun Rosvall, enhetschef på förvaltningen för arbetsmarknad och vuxenutbildning</p></blockquote></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>6&nbsp;500 göteborgare har fått stöd</strong></h2><p>Sedan starten har drygt 6 500 göteborgare fått stöd genom kompetenscenters olika insatser. Av dem har ungefär hälften gått vidare till jobb eller studier.</p><p>–&nbsp;Kompetenscenter hjälper människor att bli självförsörjande och att kunna påverka sitt eget liv. Även då vi inte lyckats hela vägen har personen ändå blivit bättre rustad och tagit ett steg närmare arbetsmarknaden, säger Gun Rosvall.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Göteborgs Stad: Stöd till jobb</strong></h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/stodtilljobb">Läs mer på goteborg.se</a>.</p></div>

Bild på glada människor som firar att kompetenscenter funnits i tio år.

Göteborgs kompetenscenter fyller tio år

<p>Myndigheten Forum för levande historia står bakom projektet där syftet är att öka kunskapen om Förintelsen, bidra till att hålla minnet levande och uppmuntra till samtal om alla människors lika värde.</p><p>–&nbsp;Förintelsen är en stor del av och en mörk fläck i vår historia som det är viktigt att vi inte glömmer bort. I dag när polarisering, antisemitism och andra former av rasism är påtagliga, är vittnesmålen från Förintelsen viktigare än någonsin, säger Liam Sallmander, projektledare på Forum för levande historia och för Berättarinsatsen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><em><strong>&#8221;Målet är att eleverna ska fortsätta prata om Förintelsen även efter besöken. Genom att fler förstår de olika skeenden och mekanismer som låg bakom det som hände blir vi mer rustade om något liknande skulle ske i framtiden&#8221;</strong></em><br><br>Liam Sallmander</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="720" height="873" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/liam-sallmander-720.jpg" alt="" class="wp-image-147008" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/liam-sallmander-720.jpg 720w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/liam-sallmander-720-247x300.jpg 247w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/liam-sallmander-720-250x303.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/12/liam-sallmander-720-520x631.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 720px) 100vw, 720px" /><figcaption class="wp-element-caption">Liam Sallmander är projektledare på Forum för levande historia.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Anhöriga delar vittnesmål</strong></h2><p>Som en del av projektet har hundratals elever på 15 skolor i Göteborg fått lyssna på personliga berättelser från barn till överlevande från Förintelsen. 2–3 december fick bland annat niondeklassare på Drakbergsskolan, Nordlyckeskolan och Vasaskolan samt gymnasieelever på Kitas gymnasium, Mediegymnasiet och Sjölins gymnasium besök från så kallade berättargrupper.</p><p>–&nbsp;Nu när allt färre överlevande är kvar i livet har deras barn och barnbarn tagit på sig ansvaret att sprida sina anhörigas historier genom olika berättargrupper, säger Liam Sallmander.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Viktigt att inte glömma vår historia</strong></h2><p>Utöver Göteborg har berättargrupperna besökt flera andra svenska städer under hösten och vintern. Under 2025 kommer de att ha nått över 150 skolklasser.</p><p>–&nbsp;Målet är att eleverna ska fortsätta prata om Förintelsen även efter besöken. Genom att fler förstår de olika skeenden och mekanismer som låg bakom det som hände blir vi mer rustade om något liknande skulle ske i framtiden, säger Liam Sallmander.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Berättarinsatsen</strong></h3><p>Är ett samarbete mellan Forum för levande historia, Levande historia, stadsledningskontoret och grundskoleförvaltningen i Göteborgs Stad samt berättargrupperna Edut-Vittnesmål från Förintelsen, Förintelsens Efterlevande, Föreningen för Förintelsens överlevande, Zikaron och Förintelsens Röster.</p><p><strong>Länkar</strong>:<br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/sa-arbetar-goteborgs-stad-med/manskliga-rattigheter/levande-historia-i-goteborg" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Levande historia i Göteborg</a><br><a href="https://www.levandehistoria.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Forum för levande historia</a></p></div><p></p><p></p><p></p><p><br></p>

Berättarinsats på skolor ska öka kunskapen om Förintelsen

<p><br>För att synliggöra denna mångfald går nu grundskoleförvaltningen ut med en ny serie av medarbetarporträtt. I porträtten få vi möta några av dessa många personer i deras yrkesvardag – men också utanför.​ </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen"><strong>Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen </strong></a>  </p></div><p>– Det finns en stolthet inom vår förvaltning som jag tror många gånger blir osynlig. Det här är en satsning där vi sträcker lite på oss och visar upp det finaste vi har – våra medarbetare, berättar Nicoline Blidberg, enhetschef för kompetensförsörjning och hr.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Med bred palett</strong>​&nbsp;</h2><p>Filmserien, som går under namnet En på tiotusen, avser att visa på spännvidden av de många olika yrkeskategorier som arbetar under grundskoleförvaltningens paraply. Förhoppningen är att skapa stolthet över att vara en del av denna vardag och väcka intresse för grundskoleförvaltningen som arbetsgivare, samtidigt som man vill stärka det interna varumärket. Produkten: en transparent och personlig inramning av helt vanliga människor.​</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Urpremiär i kortfilmsformat</strong>​&nbsp;</h2><p>På torsdag 27 november släpps den första i en&nbsp;serie filmer&nbsp;som sedan kommer rulla med ungefär en månads mellanrum.​&nbsp;</p><p>För den som vill ta del av fler filmer kommer de framöver att släppas på grundskoleförvaltningens egen LinkedIn-sida men även på andra kanaler i staden.​&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna-W-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146876" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna-W-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna-W-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna-W-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna-W-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna-W-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna-W-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Filip Rundberg</figcaption></figure>

Medarbetare på grundskoleförvaltningen porträtteras i ny filmserie

<p>Vid flera tillfällen och på olika platser i Göteborg har förskolebarn&nbsp;och äldre&nbsp;möjlighet att uppleva teater tillsammans genom&nbsp;Kultur&nbsp;i förskola&nbsp;och&nbsp;seniorverksamhet i staden.&nbsp;</p><p>Nyligen&nbsp;var det dags för barnen på&nbsp;förskolan&nbsp;Backa Kyrkogata 11&nbsp;att&nbsp;se teater tillsammans med&nbsp;seniorer&nbsp;från&nbsp;Backa.&nbsp;&nbsp;</p><p>– Scenkonst blir extra stark när den delas. Genom att uppleva och prata om teatern tillsammans skapas både förståelse och gemenskap över generationsgränser,&nbsp;säger Mia Björklund,&nbsp;utvecklingsledare kultur.&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="642" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-ensamhet-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146861" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-ensamhet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-ensamhet-1000-300x193.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-ensamhet-1000-768x493.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-ensamhet-1000-250x161.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-ensamhet-1000-520x334.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-ensamhet-1000-730x469.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Barnen och de äldre diskuterade ensamhet och vänskap och lyssnade in varandras erfarenheter. Foto: Johan Windle</figcaption></figure><p>Teatern&nbsp;Sagan om den lilla farbrorn&nbsp;med teater Trampolin&nbsp;handlar om utanförskap&nbsp;och om att kunna leka flera tillsammans.&nbsp;Men framför&nbsp;allt&nbsp;om&nbsp;glädjen i vänskap.&nbsp;I&nbsp;föreställningen&nbsp;blir&nbsp;en ensam farbror till&nbsp;slut vän med både en hund och en flicka.&nbsp;&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ensamhet kan kännas i magen</strong>&nbsp;</h2><p>Samtalet efter&nbsp;föreställningen&nbsp;leddes av&nbsp;dramaturg Anna Berg.&nbsp;Flera barn hade tips på hur&nbsp;man skulle göra om man ville ha en vän&nbsp;och berättade för varandra att ensamhet kan kännas i magen, som ett ledset pirr eller&nbsp;bara ensamt.&nbsp;&nbsp;</p><p>–&nbsp;Om man ska få en vän måste man vara en vän. Man kan fråga snällt, vill du leka med mig?&nbsp;&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="578" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/skalar-clementin-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146862" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/skalar-clementin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/skalar-clementin-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/skalar-clementin-1000-768x444.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/skalar-clementin-1000-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/skalar-clementin-1000-520x301.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/skalar-clementin-1000-730x422.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Efter föreställningen samlades barnen och seniorerna på nytt för att fika tillsammans. Foto: Johan Windle</figcaption></figure><p>En av&nbsp;seniorerna&nbsp;delade med sig av ett knep&nbsp;för att få hundvänner.&nbsp;&nbsp;</p><p>–&nbsp;Man kan till exempel smula ner lite extra när man äter så kommer hunden och slickar upp alla smulor&nbsp;och då kan man passa på att klappa&nbsp;den.&nbsp;&nbsp;</p><p>Det blev många fina&nbsp;samtal och&nbsp;reflektioner&nbsp;mellan generationer&nbsp;under förmiddagen.&nbsp;&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Ett uppdrag från&nbsp;kommunfullmäktige</strong>&nbsp;</h3><p>Generationsmöten är en del av ett uppdrag från kommunfullmäktige: Äldre- samt vård- och omsorgsnämnden och&nbsp;förskolenämnden&nbsp;ska skapa ett gemensamt projekt för att stimulera gemensamma kulturupplevelser och samvaro för äldre och barn.</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Kulturupplevelser till fler</strong>&nbsp;</h2><p>–&nbsp;Det här är&nbsp;en&nbsp;möjlighet för fler barn att både få ta del av kultur&nbsp;och&nbsp;att&nbsp;möta&nbsp;äldre&nbsp;människor&nbsp;och&nbsp;upptäcka att vi kan ha&nbsp;liknande erfarenheter&nbsp;i&nbsp;livet, säger Mia Björklund,&nbsp;utvecklingsledare för kultur vid förskoleförvaltningen.&nbsp;</p><p>–&nbsp;Vi provar oss fram för att alla deltagare ska få ut så mycket som möjligt av upplevelsen, det blir olika&nbsp;upplägg&nbsp;varje gång men det blir alltid bra&nbsp;och värdefullt. Kultur öppnar verkligen både dörrar och hjärtan, säger Annica Grimmbråten, utvecklingsledare för kultur vid förskoleförförvaltningen.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="592" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146863" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-1000-768x455.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-1000-520x308.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Generationsteater-1000-730x432.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Generationsmötet är ett resultat av ett gemensamt projekt mellan förskoleförvaltningen och äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen. Foto: Johan Windle</figcaption></figure>

Teaterupplevelse förde samman förskolebarn och seniorer

<p>Göteborg Distans har visat att med empati, struktur och en stark tro på varje elev, blir rätten till utbildning inte bara en rättighet, utan en livsavgörande möjlighet.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Bygger relationer i chatten</strong></h2><p>På Göteborg Distans går idag 40 elever från Kiruna i norr till Helsingborg i söder och undervisningen sker till största delen via chatt.</p><p>Tänk dig att vara lärare åt någon du kanske aldrig har sett eller hört rösten på. Ändå lyckas teamet bygga så starka band att eleverna vågar dela med sig av personliga tankar och kasta sig ut i svåra skoluppgifter.</p><p>En lärare berättar:</p><p>– &nbsp;Jag trodde aldrig jag skulle kunna känna sådan omtanke om elever jag aldrig träffat.</p><p>Denna trygga, digitala famn blir en plats där eleverna vågar misslyckas – och sedan resa sig igen. Det är den förtroendeskapande relationen som är viktigast för eleverna och lärarna.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Små steg, gigantiska segrar</strong></h2><p>Framgångarna här mäts inte bara i betyg, utan i de små, dagliga vinsterna.</p><p>En elev brukade till att börja med bara svara med en punkt i chatten. Plötsligt dök det upp en hel mening: ”Kan vi lägga till ytterligare ett ämne nu?”. Eller eleven som går från att orka jobba 20 minuter till att studera till flera timmar per dag. Kapaciteten finns där, den behöver bara lockas fram av någon som tror på en.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Betygen är också viktiga</strong></h2><p>– Det var ju flera elever som faktiskt fick betyg i alla sina teoretiska ämnen, säger rektor Anders Wallin. Fyra av elva elever i årskurs nio erhöll full gymnasiebehörighet. Och de här eleverna i nian har tillsammans läst 70 ämnen och fått betyg i 57 av dem.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Resultat Göteborg distans 2025</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Tydligt förbättrat mående bland eleverna</li><li>Fyra av elva elever i årskurs 9 fick full gymnasiebehörighet</li><li>Elever i årskurs 9 har inom Elyseum Distans läst sammanlagt 70 ämnen. I 57 ämnen har eleven fått erhållit betyg</li><li>I årskurs 7 var det två elever som läste åtta ämnen och fick betyg i sex av dem</li><li>I årskurs 8 var det fem elever som läste 17 ämnen och fick betyg i 14 av dem</li></ul></div><p>– &nbsp;Och det är då alltså elever som haft noll betyg innan så att det är klart att det är väldigt bra. Utbildning är verkligen en skyddsfaktor för välmåendet. Föräldrarna märker det tydligt – det är som att vända på en hand, fortsätter Anders Wallin.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Struktur och visualisering hjälper eleverna</strong></h2><p>Distansundervisning kräver smarta lösningar. Lärarna har bytt till en bättre lärplattform och fokuserar på att göra lektionerna tydliga och inspirerande. De har anpassat didaktiken – hur de lär ut – så att det visuella och strukturen hjälper elever som har svårigheter att planera och organisera.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Skolan en bro till livet utanför hemmet</strong></h2><p>Ibland måste man ses. Skolhunden Parkas har varit viktig när elever vågat sig till skolan för till exempel prov eller för att genomföra olika slags laborationer.</p><p>Nyligen bjöd Göteborg Distans in till besök på Universeum. Över en tredjedel av eleverna tackade ja. – Bara det att eleven känner att den vill gå, det tycker jag är fantastiskt. Det handlar om att vilja göra ett försök att träffa andra människor – att ta det där steget in i sammanhanget, säger en av lärarna.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Enkätundersökning våren 2025</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Enkäten gick ut till vårdnadshavare och elever på Göteborg Distans.</li><li>Eleverna trivs bra (37 procent) eller mycket bra (63 procent) med sina lärare.​</li><li>Eleverna upplever i hög (44 procent) eller mycket hög (44 procent) grad att dom får den hjälp som behövs för att klara skolarbetet​​</li><li>Eleverna upplever att distansundervisningen bidrar till deras sin kunskapsutveckling i hög (50 procent) eller mycket hög (25 procent) grad​.​</li><li>Eleverna upplevde sitt mående som mindre bra (38 procent) eller inte alls bra (38 procent) innan och bra (69 procent) eller mycket bra (13 procent) bra idag.​ Eleverna är till stor del (44 procent) eller helt och hållet (50 procent) nöjda med distansundervisningen.</li></ul></div>

Distansundervisning i grundskolan har gett goda resultat

<p>Polhemsgymnasiet har vunnit en plats i Euroscola i Europaparlamentet i Strasbourg den 28 november. De är en av fyra svenska skolor som får chansen att delta. Tillsammans med utvalda skolklasser från EU:s övriga 27 medlemsländer får eleverna prova på att vara Europaparlamentariker för en dag. Under dagen ska de bland annat diskutera frågor kring desinformation.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Chans att påverka</strong></h2><p>Sedan 1990 har Euroscolaprogrammet sammanfört hundratusentals elever mellan 14 och 18 år från EU:s medlemsländer, ansökarländer och tidigare medlemsstater. Under en dag får eleverna debattera, förhandla, rösta och slutligen besluta om verkliga europeiska frågor. Eleverna får möjlighet att lära sig mer om hur de europeiska institutionerna fungerar, att diskutera demokrati, grundläggande rättigheter och europeiska värden.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk</strong>: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/polhemsgymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Polhemsgymnasiet</a></p></div><p></p><p></p><p></p>

Polhemsgymnasiet till Europaparlamentet

<p>För att uppmärksamma lärarnas avgörande roll i samhället ordnar stiftelsen Beata årligen Lärargalan. I år firade evenemanget tio år och utmärkelsen ”Årets lärare 2025” gick till Göteborgsläraren Violeta Temjanovska Ralevska.&nbsp;</p><p>– Det här betyder väldigt mycket, att jag har valt rätt yrke och att man gör skillnad varje dag i sitt klassrum, säger hon.</p><h2 class="wp-block-heading">Pristagare i tio kategorier</h2><p>Vid årets lärargala deltog omkring 1 000 gäster &#8211; allt från lärare och elever till skolledare och politiker. Baserat på elevnomineringar från hela landet utsågs pristagare i tio kategorier – med Årets lärare 2025 som kvällens huvudpris.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="857" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/arets-larare-mark-l-violeta-elev-800.jpg" alt="" class="wp-image-146727" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/arets-larare-mark-l-violeta-elev-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/arets-larare-mark-l-violeta-elev-800-280x300.jpg 280w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/arets-larare-mark-l-violeta-elev-800-768x823.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/arets-larare-mark-l-violeta-elev-800-250x268.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/arets-larare-mark-l-violeta-elev-800-520x557.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/arets-larare-mark-l-violeta-elev-800-730x782.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption"><em>Mark Levengood som ledde lärargalan, Violoeta och en av hennes tidigare elever, Mikias Einarsson som gick ut nian 2019. Foto: Hanna Malmqvist</em></figcaption></figure><p>– I tio år har Lärargalan visat samma sak: bakom varje framgångsrik elev finns en lärare som trodde på dem. Vårt tioårsjubileum är en hyllning till den kraften – och en påminnelse om att lärare formar framtiden, varje dag, säger&nbsp;Beata Kull,&nbsp;grundare av Beatastiftelsen.&nbsp;</p><p>Inför Lärargalan får elever från hela Sverige chans att nominera och hylla sina mest inspirerande lärare.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h2 class="wp-block-heading">Motiveringen som tog Violeta till final:&nbsp;</h2><p><strong><em>”Violeta var inte bara en lärare för oss, hon var så mycket mer. Under hela min skolgång, från grundskola till universitetet, har jag aldrig haft en lärare som liknar henne. En så empatisk, givmild och engagerad lärare som verkligen ville allas bästa.</em> </strong></p><p><em><strong>Om det var någons lektion man alltid lyssnade på, så var det hennes, till och med de elever som annars upplevdes som stökiga. Det visar vilken lärare den här kvinnan är, och har varit. Med sin energi skapade hon en känsla av familj i klassen, där alla fanns där för varandra och stöttade varandra. Hon har funnits där för barn i förorten som kunde ha valt fel vägar, men där hon planterade frön som gav kraft och styrka. Om det är någon som har bidragit till min drivkraft att i dag plugga till läkare, så är det definitivt henne jag har att tacka för. Det finns ingen som Violeta, och det finns ingen som mer förtjänar den här uppskattningen än hon.”</strong></em></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Lärargalan</strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Arrangeras av Stiftelsen Beata, en ideell och oberoende stiftelse som arbetar för att stärka läraryrket och förbättra förutsättningarna för lärare runt om i landet.</li><li>Sedan starten 2015 har över 160 000 elever nominerat sina lärare. I år kom 5 321 nomineringar in</li><li>En jury kvalitetssäkrar och tar referenser på alla nominerade lärarna för att därefter kunna utse en vinnare i varje kommun. Bland länsvinnarna utses sedan Årets lärare 2025.</li><li>Förutom Årets lärare delas priser ut i följande kategorier: Årets förskollärare, Årets lärare i fritidshem, Årets lågstadielärare, Årets mellanstadielärare, Årets högstadielärare, Årets gymnasielärare, Årets yrkeslärare, Årets ledstjärna samt Lärargalans pris för ungas psykiska hälsa.</li></ul><p><br><strong>Länkar:</strong>&nbsp;<br><a href="https://larargalan.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Lärargalan 2025</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/vattleskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">VGöteborgs Stad: Vättleskolan 4-9</a></p></div><p></p>

Hon är Årets lärare 2025 ”Jag är jätterörd och skakad”

<p>– Det var lite läskigt, men gick väldigt bra. Det var många stadsutvecklare och arkitekter där, så det kändes stort att få visa upp vårt perspektiv. Vår presentation skiljde sig ganska mycket från de andras. Efteråt kom flera fram och sa att de blivit intresserade och inspirerade av hur vi unga arbetar med våra områden.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><em><strong>&#8221;Det är väldigt lärorikt att få prata med unga från andra länder och se hur de har det. Det gav mig nya perspektiv på hur andra lever och tänker om sin stad. Vi lärde känna varandra väldigt bra, och i sommar kommer de hit till Göteborg&#8221;</strong></em><br><br>Elma Kesten</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="711" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Elma-800.jpg" alt="" class="wp-image-146716" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Elma-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Elma-800-300x267.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Elma-800-768x683.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Elma-800-250x222.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Elma-800-520x462.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Elma-800-730x649.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Elma Kesten är med och påverkar stadsutvecklingen i Nordost.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Berätta, vad är Unga stadsutvecklare Nordost?</strong></h2><p>– Vi är en grupp ungdomar från olika delar av Nordost som på olika sätt är med och påverkar utvecklingen av våra stadsdelar. Under året har vi till exempel intervjuat boende i Hjällbo om hur de upplever sitt område och vad de skulle vilja förändra. Det handlar om att ge oss unga som bor i de här områdena möjlighet att tycka till och känna att våra perspektiv är viktiga.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ni hade också ett utbyte med fritidsgården Young folks. Hur var det?</strong></h2><p>– Det var väldigt kul! Jag hade aldrig varit i Lettland tidigare, så det var intressant att lära känna ett nytt land och förstå hur deras samhälle fungerar. Tillsammans med ungdomarna på Young Folks besökte vi olika platser i staden och utbytte idéer om hur man kan engagera unga. Young Folks är en stor fritidsgård med många aktiviteter, men de har inget som liknar det vi gör i Unga stadsutvecklare Nordost. Vi berättade om hur vi jobbar och visade på hur unga kan vara med och påverka sin stadsdel.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad tar du med dig från veckan i Lettland?</strong></h2><p>– Att det är väldigt lärorikt att få prata med unga från andra länder och se hur de har det. Förutom presentationer gjorde vi övningar och lekar och vi tillbringade mycket tid tillsammans. Det gav mig nya perspektiv på hur andra lever och tänker om sin stad. Vi lärde känna varandra väldigt bra, och i sommar kommer de hit till Göteborg.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://interreg-baltic.eu/project/liveability/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Liveability interreg Baltic seas project</a></p></div><p></p><p></p>

Unga stadsutvecklare på internationell konferens i Riga

<p>Sedan flera år är Mustafa Mohamed ambassadör för Generation Pep, en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att barn och unga i Sverige ska vilja leva ett aktivt och hälsosamt liv. I sitt uppdrag arbetar han för att motivera fler barn till att vara fysiskt aktiva. </p><p>– Vi gör ofta träning till svårare än vad det behöver vara. I själva verket kan det handla om att skutta, hoppa jämfota, eller bara balansera på ett ben, säger Mustafa Mohamed.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stärker alla delar av hälsan&nbsp;</strong></h2><p>Varför är fysisk aktivitet så viktigt egentligen?&nbsp;&nbsp;</p><p>– Om det fanns en medicin som fick dig att må bättre fysiskt, och en annan som fick dig starkare psykiskt – och båda minskade risken för en rad sjukdomar – då hade alla tagit dem. Men den medicinen finns redan: fysisk aktivitet. Och det bästa är att den är gratis, säger Mustafa Mohamed.&nbsp;</p><p>Den fysiska aktiviteten kan också bidra ett till ett stärkt självförtroende hos barnen. </p><p>– När barnen klarar mer, vågar de mer. De blir mer motiverade och vågar delta i fler aktiviteter – på rasten, i fotbollen, eller vad det än är, säger Mustafa Mohamed. </p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vårdnadshavare viktiga för goda vanor&nbsp;</strong></h2><p>Tidiga vanor blir också enklare att hålla i över tid.&nbsp;&nbsp;</p><p>– I förskolan kan vi tidigt skapa vanor och rutiner, och ju tidigare vi börjar desto lättare blir det för barnen att bära med sig vanorna in i skolan, och genom livet, säger Mustafa Mohamed.&nbsp;</p><p>Han ser vårdnadshavare som de viktigaste förebilderna för att barnen själva ska vilja ta efter.&nbsp;</p><p>– Barnen gör inte som man säger utan de gör som man gör. Därför behöver vi visa, föregå med gott exempel, och gärna göra tillsammans, säger Mustafa Mohamed. &nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Lek som motiverar&nbsp;</strong></h2><p>Mustafa Mohamed lyfter fram hur leken blir ett effektivt verktyg för att göra rörelsen både enkel och rolig.&nbsp;&nbsp;</p><p>– Ta dig till en lekplats. Där finns möjligheter till att klättra, hoppa, och andra saker som barnen tycker om. Man behöver sällan tjata för leken kommer automatiskt, säger Mustafa Mohamed. &nbsp;</p><p>Faktaruta: Alla kommunala förskolor i Bergsjön är Pep-certifierade och arbetar aktivt för att främja hälsosamma vanor kring kost och fysisk aktivitet. </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p></div>

”Genom leken kommer rörelsen automatiskt”

<p>– Genom att elever från olika stadsdelar lär känna varandra hoppas vi bryta ner fördomar och motverka segregation, säger Slavko Brboric, idrottslärare på Lindåsskolan.&nbsp;</p><p>– Ämnet idrott valdes som bas i arbetet då det kändes som en bra, neutral och inkluderande miljö i detta projekt. Man kan mötas på lika villkor, säger Tanja Brboric, lärare förskoleklass på Rambergsskolan.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="852" height="504" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gympalarare-852.jpg" alt="" class="wp-image-146654" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gympalarare-852.jpg 852w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gympalarare-852-300x177.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gympalarare-852-768x454.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gympalarare-852-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gympalarare-852-520x308.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/gympalarare-852-730x432.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 852px) 100vw, 852px" /><figcaption class="wp-element-caption">Slavko Brboric är idrottslärare på Lindåsskolan. Foto: Lindåsskolan</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Eleverna positiva till mötet</strong></h2><p>Eleverna som går i klass 6 har hittills träffats två gånger för att ha idrott tillsammans och därefter äta lunch ihop. <br><br>– De var jättesnälla när vi kom till Lindåsskolan. De hade väldigt fin sporthall som de hade gympa i, säger två elever från Rambergsskolan.  </p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Lindåsskolan och Rambergsskolan</h3><p>Rambergsskolan ligger intill Ramberget och Keillers park. På skolan går cirka 580 elever från förskoleklass till årskurs 6. Läs mer här: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/rambergsskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Rambergsskolan F-6</a></p><p>På Lindåsskolan i Billdal går cirka 700 elever från förskoleklass till årskurs 9. Läs mer här: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lindasskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Lindåsskolan F-9</a></p></div><p>Och eleverna på Lindåsskolan var även de positiva till mötet:<br><br>– Förväntningarna var att det skulle vara lite stelt och nervöst. Men det gick bra. Det är kul att se hur de har det på andra skolor. Rambergsskolan ser ut som ett museum på utsidan eftersom den är gammal. Men den är fin. Det hade varit bra om man kunde börja med detta i tidigare årskurser. Lite för kort tid när man går i årskurs 6 som vi gör, berättar några elever.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tre lärare står bakom samarbetet</strong></h2><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="697" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Rambergsskolan-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146670" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Rambergsskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Rambergsskolan-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Rambergsskolan-1000-768x535.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Rambergsskolan-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Rambergsskolan-1000-520x362.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Rambergsskolan-1000-730x509.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Rikard Widhede är lärare idrott och hälsa och engelska på Rambergsskolan. Tanja Brboric är lärare i förskoleklass på Rambergsskolan. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><p>Bakom skolornas samarbeta står de tre lärare &#8211; Slavko, Tanja och Rikard &#8211; som berättar att deras mål är att ge eleverna bättre förutsättningar och motverka segregationen i Göteborg:</p><p>– Vi tror att idrotten kan vara en kraftfull katalysator för denna förändring. Projektets utgångspunkt är att elever behöver skapa en bättre uppfattning om hur andra har det och hur det ser ut i andra områden. Men också att våra elever behöver skapa nya relationer utanför sin egen skola och sitt eget område, säger Rikard Widhede, lärare idrott och hälsa, engelska åk 4-6 på Rambergsskolan.&nbsp;</p><p>Kollegan Tanja Brboric, lärare i förskoleklass på Rambergsskolan, fyller i:&nbsp;&nbsp;</p><p>&#8211; Vi hoppas att detta projekt kan vara ett steg mot en mer inkluderande och förstående samhällsgemenskap.&nbsp;Förhoppningen är&nbsp;ett långsiktigt samarbete mellan skolorna som kan inspirera andra. Hittills har eleverna träffats två gånger och så här i efterhand ser vi att det kanske var för få tillfällen för att riktigt lära känna varandra. Men vi provar oss fram och lär oss på vägen.&nbsp;</p>

Gemensam idrott på prov för att motverka segregation

<p>Arbetet med en hållbar skolstruktur har pågått i flera år. Grundskoleförvaltningen ökar nu takten eftersom antalet barn i grundskoleålder väntas minska med cirka 6 500 under de kommande tio åren. På tisdagen fattade politikerna i grundskolenämnden beslut om de utredningar där förändringar tidigast kan börja gälla läsåret 2026/2027.<br><br>­­­­ – Vårt viktigaste uppdrag är att utveckla undervisningens kvalitet för alla Göteborgs Stads elever, och det ska vi göra även om förutsättningarna är komplexa och i ständig förändring. De förändringar vi föreslagit är ett steg i att skapa bättre förutsättningar för skolorna, säger Annika Hellström, avdelningschef utbildning.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="594" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Undervisning_Foto-Lo-B-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146666" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Undervisning_Foto-Lo-B-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Undervisning_Foto-Lo-B-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Undervisning_Foto-Lo-B-1000-768x456.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Undervisning_Foto-Lo-B-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Undervisning_Foto-Lo-B-1000-520x309.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Undervisning_Foto-Lo-B-1000-730x434.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><p>– Vi har kommit en bit på vägen och gjort ett antal utredningar. Men vi behöver fortsatt öka takten i arbetet med hållbar skolstruktur och arbeta tillsammans för att alla ska lyckas, säger Helena Sjöberg, avdelningschef planering och utveckling.</p><p></p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Alla elever erbjuds en skolplats</strong></h2><p>I samtliga fall där elever erbjuds en ny skola kommer de också ha möjlighet att delta i ”Önska skola” och önska andra skolor, om de inte vill ha placering i erbjuden skola.&nbsp; Mer information om Önska skola kommer längre fram.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="563" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Textil_Foto-Lo-B-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Textil_Foto-Lo-B-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Textil_Foto-Lo-B-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Textil_Foto-Lo-B-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Textil_Foto-Lo-B-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Textil_Foto-Lo-B-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Textil_Foto-Lo-B-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Lo Birgersson</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Beslutet i korthet:</strong></h3><p><strong>Kortedala&nbsp;</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>En sammanhållen Talldungeskolan F-3 slås ihop med Utmarksskolan 4-9 som därmed blir Utmarksskolan F-9. Förändringen genomförs höstterminen 2027.&nbsp;</li><li>En sammanhållen Ramsdalsskolan F-3 slås ihop med Gärdsåsskolan 4-9 som därmed blir Gärdsåsskolan F-9. Förändringen genomförs höstterminen 2026.</li></ul><p><strong>Askim&nbsp;</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Trollängsskolan F-6 är kvar som skolenhet men flyttar till Askimsskolans lokaler inför höstterminen 2026.</li></ul><p><strong>Björsaredsskolan&nbsp;</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>​Björsaredsskolan&nbsp;F-3 läggs ner inför höstterminen 2026. Eleverna erbjuds placering på&nbsp;Bergumsskolan&nbsp;i samband med nerläggningen. &nbsp;</li></ul><p><strong>Högenskolan</strong><strong></strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Högenskolan F-3 är kvar och öppnar intag till förskoleklass inför höstterminen 2026. Grundskoleförvaltningen får i uppdrag att återkomma med förslag på hur Högenskolan kan bidra positivt till skolstrukturen framgent utifrån olika relevanta användningsområden.</li></ul><p><strong>Tuveområdet</strong>.</p><ul class="wp-block-list"><li>​Tångenskolan F-6 läggs ner inför höstterminen 2026. &nbsp;Eleverna som läsår 2026/2027 går i åk&nbsp;1-3&nbsp;erbjuds placering på Gunnetorpsskolan och elever i åk&nbsp;4-6&nbsp;erbjuds placering på Glöstorpsskolan i samband med nerläggningen.&nbsp;&nbsp;</li><li>​Gunnetorpsskolan F-6 ändras till Gunnetorpsskolan F-3. Eleverna som läsår 2026/2027 går i åk&nbsp;4-6&nbsp;erbjuds placering på Glöstorpsskolan i samband med nerläggningen.&nbsp;&nbsp;</li><li>​Glöstorpsskolan 7-9 ändras till Glöstorpsskolan 4-9.   </li></ul><p><strong>Guldhedsområdet</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>​Grundskoleförvaltningen får i uppdrag att tillsammans med andra förvaltningar arbeta för en lösning där Mossebergsskolan ska kunna inrymma årskurs F-3 under tiden Guldhedsskolan renoveras. Förutsatt att Mossebergsskolan kan utöka till F-3 ska Guldhedsskolan fasas ut till årskurs&nbsp;4-9, i annat fall&nbsp;3-9, inför höstterminen 2026.</li></ul><ul class="wp-block-list"><li>​Grundskoleförvaltningen får i uppdrag att planera för att Guldhedsskolan på lång sikt ska bli en skola med årskurs 7-9, samt att verksamheterna för yngre elever (årskurs F-6) på Guldhedsskolan, Mossebergsskolan och Landalaskolan ska övergå till en ny skolenhet med årskurs F-6 när det finns en lokal tillgänglig.  </li></ul><p><strong>Eriksboskolan</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>​Eriksboskolan F-6 kompletteras inför höstterminen 2026 med anpassad grundskola årskurs 1-6. </li></ul><p><strong>Älvegårdsskolan&nbsp;</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>Älvegårdsskolan återstartar inför höstterminen 2026 verksamhet med anpassad grundskola årskurs 1-9.&nbsp;</li></ul><p><strong>Hagaskolan</strong></p><ul class="wp-block-list"><li>​Hagaskolan F-5 ändras till Hagaskolan F-6 inför höstterminen 2026. </li></ul><p><strong>Ängåsskolan och Vättnedalsskolan</strong></p><p>Ängåsskolan F-6 och Vättnedalsskolan F-6 ersätts av en ny skolenhet med årskurserna F-6 under förutsättning att grundskolenämnden fattar beslut i kommande ärende om att uppföra en ny skolbyggnad i Tynneredsområdet. Eleverna erbjuds placering på den nya skolenheten.</p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Länkar:</h3><ul class="wp-block-list"><li>Information om pågående skolenhetsutredningar: <a href="https://admin.goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2022111417044297">Göteborgs Stad: Hållbar skolstruktur i grundskoleförvaltningen</a></li><li>Beslutade principer för en hållbar skolorganisation:  <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen/om-grundskoleforvaltningen/hallbar-skolstruktur-i-grundskoleforvaltningen/sa-skapar-vi-en-hallbar-skolstruktur/grundskolenamndens-grundlaggande-principer-for-en-hallbar-skolorganisation" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Grundskolenämndens grundläggande principer för en hållbar skolorganisation </a></li><li>Grundskoleförvaltningens förslag till förändringar: <a href="https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/1393F7F8F96C29BFC1258D3F003991CC/$File/8.%20TU%20Skolenhetsforandringar%20infor%20lasar%202026%202027%20och%202027%202028%20.pdf?OpenElement" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad [Organisation], tjänsteutlåtande</a></li><li>Grundskolenämndens nämndhandlingar: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/handlingar-och-protokoll/namndhandlingar/valj-namnd-och-ar/!ut/p/z1/jZDBTsJAEIZfhQtHMjPbUvRYlwgkNmUDRLoXs9pN3djdNe2qCc_Dm_BitvWiMRDm9me-759kQMIepFOfplLBeKfqLhcyeVqljFMcE1tO13NMeCbSO5GvMorgcQAyxhNaIssX_PYeExRzIdYzxDwCeY2PZybF6_wLgLxcX3T-7Kz_EMEGJEjfVMqZdvgKFIvmw5Xtm6-1Ox2tK7XrmfbVf1kf9J_9mHg0pjQeKIZsOiGa0E3Pq5eftkarss9W62BctTWh7jo2ylrlQnM6lnr0_-DoV9e73e32h61-PujiG9semlE!/#collapse-07371837727103815" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Sammanträde Grundskolenämnden 2025-11-18 &#8211; Grundskolenämnden &#8211; Nämndhandlingar</a></li><li>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/onskaskola">Önska skola</a></li></ul></div><p></p>

Flera skolor slås ihop när elevantalet minskar

<p>Skola som arena finns på skolor i Göteborg där barns uppväxtvillkor är utmanande.<br><br>– Tanken är att alla i området ska kunna delta i eller själva leda kostnadsfria aktiviteter på skolan. Eftersom satsningen finns i områden där trångboddhet, låga inkomster och brist på fritidsaktiviteter är vanligt, blir skolan som ett extra vardagsrum för många människor – framför allt för unga, säger Anna Grunander utvecklingsledare på grundskoleförvaltningen.</p><div class="wp-block-columns is-layout-flex wp-container-core-columns-is-layout-9d6595d7 wp-block-columns-is-layout-flex"><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><blockquote class="wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow"><p><em><strong>&#8221;Satsningen har lett till både ökad trygghet och minskad skadegörelse. När de som bor och verkar i området själva driver aktiviteter blir de mer relevanta och engagerande, och då vill både barn och vuxna delta&#8221;</strong></em><br><br>Anna Grunander</p></blockquote></div><div class="wp-block-column is-layout-flow wp-block-column-is-layout-flow"><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="685" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna_Grunnander-800.jpg" alt="" class="wp-image-146557" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna_Grunnander-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna_Grunnander-800-300x257.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna_Grunnander-800-768x658.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna_Grunnander-800-250x214.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna_Grunnander-800-520x445.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Anna_Grunnander-800-730x625.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Anna Grunander, utvecklingsledare på grundskoleförvaltningen.</figcaption></figure></div></div><h2 class="wp-block-heading"><strong>Mindre skadegörelse och ökad trygghet</strong></h2><p>När skolan är öppen även på kvällar blir den en naturlig mötesplats.</p><p>– Satsningen har lett till både ökad trygghet och minskad skadegörelse. När de som bor och verkar i området själva driver aktiviteter blir de mer relevanta och engagerande, och då vill både barn och vuxna delta, säger Anna Grunander.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utgångspunkten är samarbete</strong></h2><p>Skola som arena bygger på samarbete mellan skola, socialförvaltning, näringsliv, civilsamhälle, idrotts- och föreningsförvaltningen samt bostadsbolaget AB Framtiden.<br>– Att skapa trygga och jämlika uppväxtvillkor kan ingen aktör göra ensam. Därför behöver vi kroka arm med varandra, säger Anna Grunander.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utökningen av Skola som arena</strong></h2><p>Många skolor i olika områden har visat intresse av att bli Skola som arena-skola, men i olika behovsanalyser har områdena Kortedala och Norra Biskop lyfts fram som prioriterade. Sjumilaskolan, Utmarksskolan och Gärdsåsskolan har därför valts ut som nya Skola som arena-skolor.</p><p>På varje skola har det anställts en koordinator som arbetar med att ta reda på vilka behov som finns i området och sedan jobbar med att samordna fritidsaktiviteter.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="880" height="544" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/sjumilaskolan-880.jpg" alt="" class="wp-image-146558" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/sjumilaskolan-880.jpg 880w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/sjumilaskolan-880-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/sjumilaskolan-880-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/sjumilaskolan-880-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/sjumilaskolan-880-520x321.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/sjumilaskolan-880-730x451.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 880px) 100vw, 880px" /><figcaption class="wp-element-caption">Sjumilaskolan är en av de tre skolor som i höst gått med i Skola som arena.</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Eleverna på Sjumilaskolan är aktivitetstörstiga</strong></h2><p>På Sjumilaskolan berättar koordinatorn Linn Helenesdotter att eleverna är ”aktivitetstörstiga” och har många önskemål:<br><br>– Det önskas fotboll men också fler kulturaktiviteter. Ett samarbete med Kulturskolan inleds därför våren 2026, och en kulturvecka planeras för att inspirera elever att prova något nytt. Vi kommer även att fokusera på vårdnadshavare och skapa möten, till exempel genom dialogkvällar, säger Linn Helenesdotter.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Plugghörna, programmering, bakning och schack</strong></h2><p>På Utmarksskolan har elevrådet föreslagit programmering, bakning och schack – och bland högstadieeleverna står dans och fotboll högst på listan. Stiftelsen Läxhjälpen erbjuder dessutom studiestöd två dagar i veckan, och i november bjuder ÖIS och Stena Fastigheter in årskurs 7 till en fotbollsdag på Serneke Arena.</p><p>Även på Gärdsåsskolan är arbetet igång. Där har ”Plugghörnan” just öppnat, i samarbete med Stiftelsen Läxhjälpen. Fältgruppen Östra planerar pysselhörnor och rastaktiviteter – och fler aktiviteter är på gång.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett sätt att nå fler deltagare</strong></h2><p>Genom Skola som arena får olika verksamheter möjlighet att nå målgrupper de annars inte skulle ha nått.</p><p>– Våra samverkansparter, som till exempel Kulturskolan, Gais, Cirkus Cirkör och Scouterna, berättar att de når fler barn och unga när de erbjuder sina aktiviteter i skolan, säger Anna Grunander.</p><p></p><p><strong>Länk: &nbsp;</strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena">Göteborgs Stad: Skola som arena</a></p><p></p>

Skola som arena växer

<p>Strax innan höstlovet hade Lindholmens gymnasiebibliotek en kulturdag där författaren Nora Khalil berättade om sina böcker och sitt skrivande. Dessutom höll hon två workshops i kreativt skrivande där eleverna på ett lekfullt sätt fick pröva på att skriva en historia. Hon berättade också om poesitävlingen Ortens bästa poet, där hon varit med och visade både sitt eget och andras bidrag. &nbsp;&nbsp;</p><p>– Jag blev glad att hon visade att den tävlingen finns och att man kan vara med, för jag tror inte många elever känner till den, säger Iva Bublik, bibliotekarie.</p><h2 class="wp-block-heading">Positiv bok om ungdomar i förorten</h2><p>Noras debutbok Yani, handlar om några ungdomar i förorten och blir tv-serie under våren 2026. En del av eleverna hade läst boken innan, andra skulle läsa den efteråt, men det blev ändå många frågor om skrivande, filminspelning, rättigheter och huruvida man blir rik på att vara författare. Nora förklarade att hon tjänar en krona varje gång boken lånas ut på biblioteket, så ”vill ni att jag ska bli miljonär får ni låna den en miljon gånger”.</p><figure class="wp-block-image size-large  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1024" height="683" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/004.1440x960px-1024x683.jpg" alt="" class="wp-image-146540" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/004.1440x960px-1024x683.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/004.1440x960px-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/004.1440x960px-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/004.1440x960px-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/004.1440x960px-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/004.1440x960px-730x487.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/004.1440x960px.jpg 1440w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /><figcaption class="wp-element-caption">I väntan på Nora Khalil som ska berätta om sina böcker Yani och Abow. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</figcaption></figure><p>– Jag tycker att det bästa med boken är att det är en berättelse om ungdomar, säger bibliotekarie Tobias Eriksson. Många ungdomsböcker som utspelar sig i förorter är mörka och har ett fokus på ungdomar som “hamnat fel”. I Yani träffar vi istället ungdomar som kämpar med vardagliga saker och det är i grunden en hoppfull berättelse fylld med humor och värme. Eleverna gillar Yani och det finns alltid mycket att diskutera kring den.</p><p>Inför detta författarbesök har Tobias även träffat en grupp elever i en bokcirkel för att ge eleverna tillfällen att reflektera över sin läsning och att diskutera den med andra.</p><p>– Vi vet att gemensamma samtal om läsningen bidrar till en ökad läsförståelse, men det är också roligt att diskutera läsupplevelser tillsammans och ofta blir det väldigt bra diskussioner. Under denna termin har jag haft cirka 170 elever som läst boken och överlag har reaktionerna varit väldigt positiva. Det tyckte jag märktes under Noras författarbesök också då det var många frågor kring boken.</p><h2 class="wp-block-heading">Vill exponera eleverna för massor av kultur</h2><p>Tanken med en årlig kulturdag är att exponera eleverna för massor av kultur, och att bidra med en arena där elever och lärare från områdets skolor kan visa varandra. I år blev det konserter med musikelever från Polhemsgymnasiet och Ester Mosessons gymnasium, samt en kör-workshop för en nystartad kör med elever från alla skolor.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="750" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/IMG_0100.1000x750px.jpg" alt="" class="wp-image-146538" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/IMG_0100.1000x750px.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/IMG_0100.1000x750px-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/IMG_0100.1000x750px-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/IMG_0100.1000x750px-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/IMG_0100.1000x750px-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/IMG_0100.1000x750px-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Bibliotekarierna Tobias och Iva tillsammans med musiklärare Karin som höll i konserter och körsång under kulturdagen på Lindholmens gymnasiebibliotek. Foto: Karolina Hanberger</figcaption></figure><p>– Konserterna var fantastiska! Det var första uppträdandet någonsin inför publik för flera av eleverna, så det var en stor ära att få lyssna, säger Iva, som önskar sig fler idéer och initiativ från eleverna på området.</p><p>Tidigare kulturdagar har man bland annat haft en utställning med chokladfigurer av elever på Ester Mosessons gymnasium, och uppläsningar av poesi från elever på Bräckegymnasiet.</p><h2 class="wp-block-heading">Stärkta skolbibliotek gav en extra tjänst</h2><p>Lindholmens gymnasiebibliotek är skolbibliotek för Bräckegymnasiet, Center för språkintroduktion, Ester Mosessons gymnasium, Lindholmens tekniska gymnasium, Polhemsgymnasiet, Göteborgsregionens tekniska gymnasium samt Stora Holm anpassad gymnasieskola. Hur har satsningen Stärkta skolbibliotek påverkat er verksamhet? &nbsp;</p><p>– De nya skrivningarna i skollagen innebär en viktig förändring eftersom syftet med skolbibliotek har gjorts tydligare &#8211; bland annat att skolbiblioteket ska vara bemannat i sådan utsträckning att verksamheten kan vara en pedagogisk resurs i undervisningen, berättar bibliotekschefen Karolina Hanberger. Hon fortsätter:</p><p>– Då behöver skolbibliotekarie och lärare tid för gemensam planering och samarbete på lektioner i biblioteket och i klassrummet. På Lindholmens gymnasiebibliotek har satsningen gjort att vi kunnat öka bemanningen med en skolbibliotekarietjänst vilket gör att vi kan samarbeta ännu mer med skolorna för att vara en del i elevernas kunskapsutveckling och främja deras läsande och medie- och informationskunnighet.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Läs mer</h3><p><a href="https://www.instagram.com/lindholmens_gymnasiebibliotek/">Besök Lindholmens Gymnasiebiblioteks Instagramkonto här</a></p><p><a href="https://www.nok.se/forfattare/k/nora-khalil/1045eaa6-ee00-43db-b70e-c124653fea6e">Se mer om Nora Khalils böcker här</a></p><p><a href="https://forenadefororter.se/#obp">Läs mer om Ortens bästa poet här</a></p><p><a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2024/07/prop.-202324164">Läs mer om Regeringens beslut till stärkta skolbibliotek här</a></p></div>

Nora Khalil med sina böcker Yani och Abow.

Gymnasiebiblioteket bjöd på författarbesök och musik

<p>– Det känns helt fantastiskt att vara vidare till final i Lärargalan! Jag är både rörd och hedrad över att eleverna tagit sig tid att nominera mig – det betyder verkligen mycket. Att få bekräftelse på att man faktiskt gör skillnad i klassrummet varje dag är den finaste utmärkelsen man kan få som lärare. Jag ser fram emot finalen men med en stor ödmjukhet, Violeta Temjanovska Ralevska</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tusentals elever nominerar sin favoritlärare</strong></h2><p>Tidigare i år nominerade tusentals elever runt om i landet sina favoritlärare till Årets lärare. En jury har därefter kvalitetssäkrat nomineringarna, tagit referenser och utsett en vinnare i varje kommun.</p><p>Göteborgs vinnare blev i år Violeta från Vättleskolan, som nu även utsetts till Årets lärare i Västra Götaland – och har därmed chans att ta hem den nationella titeln vid Lärargalan i Stockholm den 21 november.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>”Jag älskar mitt jobb”</strong></h2><p>Violeta har arbetat på Vättleskolan i 25 år och undervisar i svenska och svenska som andraspråk på högstadiet.</p><p>– Jag minns inte riktigt varför jag valde att bli lärare, men inser nu på äldre dagar att det var helt rätt val. Jag älskar mitt jobb och ser fram emot jobbet när väckarklockan ringer, säger Violeta.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>En tidigare elevs motivering tog Violeta till final</strong></h2><p>Den motivering som ledde till att Violeta nominerades till Årets lärare lyder:</p><p><em>”Violeta var inte bara en lärare för oss, hon var så mycket mer. Under hela min skolgång, från grundskola till universitetet, har jag aldrig haft en lärare som liknar henne. En så empatisk, givmild och engagerad lärare som verkligen ville allas bästa.</em></p><p><em>Om det var någons lektion man alltid lyssnade på, så var det hennes, till och med de elever som annars upplevdes som stökiga. Det visar vilken lärare den här kvinnan är, och har varit. Med sin energi skapade hon en känsla av familj i klassen, där alla fanns där för varandra och stöttade varandra. Hon har funnits där för barn i förorten som kunde ha valt fel vägar, men där hon planterade frön som gav kraft och styrka. Om det är någon som har bidragit till min drivkraft att idag plugga till läkare, så är det definitivt henne jag har att tacka för. Det finns ingen som Violeta, och det finns ingen som mer förtjänar den här uppskattningen än hon.”</em></p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Årets lärare firar 10 år </strong></h3><ul class="wp-block-list"><li>Arrangeras av stiftelsen Beata sedan 2015</li><li>Syftet är att hylla lärarnas avgörande betydelse för Sveriges unga.</li><li>Sedan starten för tio år sedan har över 160 000 elever nominerat sina lärare</li><li>I år kom 5 321 nomineringar in</li></ul><p><br>Urvalet av årets länsvinnare gjordes av Lärargalans jury, som består av tidigare pristagare från hela landet. Juryn har representanter i varje län som ansvarar för att samla in och fördjupa elevernas motiveringar innan vinnarna utses.</p><p>Vid lärargalan 21 november på Konserthuset i Stockholm utses den nationella vinnaren av Årets lärare 2025. Lärargalan kommer även livesändas på <a href="https://www.larargalan.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">www.larargalan.se</a></p><p>Förutom Årets lärare delas priser ut i följande kategorier:<br>Årets förskollärare, Årets lärare i fritidshem, Årets lågstadielärare, Årets mellanstadielärare, Årets högstadielärare, Årets gymnasielärare, Årets yrkeslärare, Årets ledstjärna samt Lärargalans pris för ungas psykiska hälsa.</p><p><br><strong>Länkar:</strong></p><p><strong>Göteborgs Stad: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/vattleskolan"><strong>Vättleskolan 4-9 </strong></a><strong></strong></p><p><strong>Lärargalan: </strong><a href="https://larargalan.se/"><strong>En bättre framtid genom bra lärare Lärargalan</strong></a></p></div><p></p><p></p><p></p>

Violeta på Vättleskolan i final för Årets lärare

<p>Yrkeskampen är en nationell tävling som arrangeras av Worldskills Sweden för att intressera åk 8-elever för gymnasiets olika yrkesprogram. I år fick Katrinelundsgymnasiet äran att arrangera Göteborgsregionens delfinal.</p><p>Bakom kulisserna var det eleverna från Försäljnings- och serviceprogrammet som agerade funktionärer och evenemangsvärdar. Elmira Ghate och Caroline Hansson är ansvariga lärare, och eleverna Meja Stuhrmann, Elvira Bertilsson och Lukas Johansson, några av eleverna som arrangerade dagen.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="687" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/yrkeskampen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146503" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/yrkeskampen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/yrkeskampen-1000-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/yrkeskampen-1000-768x528.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/yrkeskampen-1000-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/yrkeskampen-1000-520x357.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/yrkeskampen-1000-730x502.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">– Våra elever har varit fantastiska på att arrangera Yrkeskampen, säger Elmira och Caroline, lärare på Försäljning- och serviceprogrammet på Katrinelundsgymnasiet. Foto: Göteborgs Stad</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur gick Yrkeskampen?</strong></h2><p>– Det har gått helt fantastiskt, skrattar Elmira! Stämningen har varit på topp, alla tävlande har varit otroligt fokuserade och våra egna elever har skött arrangemanget över all förväntan. Vi hade ett tajt körschema och allt flöt på perfekt, från incheckning till prisutdelning och en snygg avslutning av Katrinelunds truppgymnastikelever. En riktigt lyckad dag!</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad tycker ni elever om det här uppdraget?</strong></h2><p>– Det har varit jätteroligt, men också intensivt, säger Meja, Elvira, Lukas. Vi har planerat det här i flera veckor som en del av ämnet &#8221;Möten och event&#8221;. Att gå från en plan på papper till att se hundratals elever och allt bara fungera är en häftig känsla.</p><p>– Jag måste bara få tillägga att jag är otroligt stolt över våra elever, säger läraren Caroline. De har tagit ett enormt ansvar och visat sina kunskaper praktiskt. De har varit domare, entrévärdar, ansvarat för säkerheten, drivit café och bidragit till stämningen.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hur många elever kom och tävlade?</strong></h2><p>– Vi hade 13 olika skolor från Göteborgsregionen på besök. &nbsp;Varje skola ställde upp med ett lag på fem elever från årskurs 8, så det var full fart i hallen från morgon till eftermiddag med cirka 420 elever totalt, berättar Elmira.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad fick de göra?</strong></h2><p>–&nbsp;De tävlade i olika praktiska yrkesgrenar. Det var en mix av uppgifter där de verkligen fick använda både huvudet och händerna. De behövde samarbeta, vara kreativa och lösa problem med olika verktyg. Syftet är ju att visa upp hur roliga och utmanande moderna yrkesutbildningar är, säger Elmira.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vilka vann?</strong></h2><p>–&nbsp;Efter en otroligt jämn och spännande final var det Ekdalaskolan i Härryda som tog hem segern, säger Elmira. De vinner en plats i den stora riksfinalen i Stockholm, så ett jättestort grattis till dem!</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vad betyder tävlingen för Katrinelundsgymnasiet?</strong></h2><p>–Det betyder otroligt mycket. Dels är det ett hedersuppdrag att få vara värdskola för Yrkeskampen och inspirera unga elever inför deras gymnasieval. Dels är det, som sagt, ett perfekt tillfälle för våra egna elever att få glänsa och visa vad de kan. Det skapar en enorm stolthet för skolan, både hos oss som jobbar här och hos eleverna, förklarar Elmira.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Vilket yrkesprogram skulle du själv vilja gå på?</strong></h2><p>– Haha, jag går ju redan på det bästa programmet – Försäljning och service, skrattar Meja! Men helt ärligt, efter att ha sett alla de här praktiska grenarna idag blir man ju imponerad. Men jag trivs bäst med att planera, ha kontakt med människor och se till att allt funkar, så jag vet att jag har valt helt rätt.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Länkar</strong>:</h3><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/katrinelundsgymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Katrinelundsgymnasiet </a></p><p><a href="https://yrkeskampen.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Yrkeskampen</a></p></div><p><br></p>

Lyckad yrkeskamp på Katrinelundsgymnasiet

<p>Fritidskortet är ett statligt ekonomiskt stöd som införts av flera myndigheter under hösten 2025. Syftet med Fritidskortet är att fler barn och unga mellan 8 och 16 år ska kunna delta i aktiviteter inom bland annat kultur, idrott och friluftsliv på sin fritid.</p><p>Barn mellan 8 och 16 år får 500 kronor per år på sitt Fritidskort. Barn mellan 8 och 16 år i hushåll som fick bostadsbidrag förra året kan få 2 000 kronor på sitt Fritidskort.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Betala med Fritidskortet senast 30 november 2025</strong></h3><p>Du ansöker och betalar med Fritidskortets digitala tjänst: <a href="https://fritidskortet.se/" target="_blank" rel="noreferrer noopener">fritidskortet.se</a></p><p>Om du inte har e-legitimation kan du ansöka med en blankett i stället:</p><p><strong>Länk: </strong><a href="https://fritidskortet.se/blankett" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Fritidskortet blankett</a></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Fritidskortet – frågor och svar</strong></h3><p>Läs mer om Fritidskortet på myndigheternas webbplats: &nbsp;</p><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://fritidskortet.se/foralder" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Fritidskortet &#8211; information för vårdnadshavare</a></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Kulturskolan hjälper dig </strong></h3><p>Läs mer på Kulturskolans webbplats om hur du betalar din faktura:</p><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a2025116152221114" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Använd Fritidskortet hos Kulturskolan i Göteborg</a></p><p><br>Kulturskolan svarar i telefon helgfria vardagar klockan 9–12</p><p><strong>Telefon:</strong> 031–367 59 80</p><p><strong>E-post:</strong> <a href="mailto:kulturskolan@grundskola.goteborg.se" target="_blank" rel="noreferrer noopener">kulturskolan@grundskola.goteborg.se</a></p></div><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading"><strong>Träffa Kulturskolan</strong>!</h3><p>Du kan träffa Kulturskolan på olika ställen i Göteborg och få hjälp med att använda Fritidskortet som betalning för våra långa kurser. Ta med dig faktura!</p><ul class="wp-block-list"><li><strong>Centrum</strong>, Tredje Långgatan 16 &#8211; tisdag 18 november klockan 16–19</li><li><strong>Nordost</strong>, Högaffelgatan 8 &#8211; tisdag 25 november klockan 16–19</li><li><strong>Hisingen</strong>, Herkulesgatan 9 &#8211; torsdag 20 november klockan 16–19</li><li><strong>Frölunda Kulturhus</strong>, Valthornsgatan 13 &#8211; onsdag 26 november klockan 16–19</li></ul></div><p><br></p><p><a href="https://fritidskortet.se/blankett"><br></a><strong> </strong></p><p><br><br></p>

Fritidskortets logotyp. Texten Fritidskortet i vitt med blålila kontur.

Kulturskolan i Göteborg nu ansluten till Fritidskortet

<p>Framme vid scenen blinkar sirener, och i högtalarna blandas musik med ljudet av skvalpande vågor. Föreläsaren Charbel Gabro ber pedagogerna resa sig och vandra runt i salen, som en del av en övning han genomför för att skapa en känsla av vad det kan innebära att komma till ett nytt land som flykting.</p><p>– Jag gör den här övningen för att skapa förståelse för vad det innebär att uppleva det som jag kallar för ”flyktingsorg”, och hur det kan förändra en person i grunden, oavsett varifrån man flyr, säger Charbel Gabro.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="601" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro_I-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146475" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro_I-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro_I-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro_I-1000-768x462.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro_I-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro_I-1000-520x313.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro_I-1000-730x439.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Under föreläsningen fick pedagogerna i Hammarkullen lyssna till Charbel Gabro som pratade om hur kulturella värderingar präglar oss och i mötet med andra. Foto: Johan Windle</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utgår från egna erfarenheter</strong></h2><p>Charbel Gabro kom själv till Sverige från Syrien som fyraåring. Idag reser han runt och föreläser om hur våra olika erfarenheter och kulturella ”programmeringar” påverkar hur vi uppfattar andra människor. För pedagogerna i Hammarkullen beskriver han vad som händer när olika system och värderingar möts, och vikten av att förstå sin egen bakgrund för att kunna möta andras.</p><p>– Det är en orsak till att många upplever att de inte ”hittar hem”, för när man kommer till ett annat land får man möta en helt annan värld, säger Charbel Gabro.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Förskolan kan fånga upp familjer tidigt</strong></h2><p>Charbel Gabro lyfter hur förskolan kan vara en plats där barn och familjer möts med förståelse, oavsett bakgrund.</p><p>– Förskolan är där det börjar. Det är här vi kan skapa ett språk för det som är svårt att prata om. Om inte barn får ord för sina känslor, riskerar de att bära på något de inte förstår, säger Charbel Gabro.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="597" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro-II-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146476" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro-II-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro-II-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro-II-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro-II-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro-II-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Charbel-Gabro-II-1000-730x436.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Elin Chorzynski är rektor Hammarkullen och ser värdet av att samlas och dela erfarenheter. Foto: Johan Windle</figcaption></figure><p>Elin Chorzynski, rektor i Hammarkullen, ser värdet av att personalen får reflektera i sitt eget förhållningssätt i mötet med barn och vårdnadshavare med olika bakgrunder.</p><p>– Vi möter så många olika människor som alla samlas på samma plats med olika erfarenheter och förutsättningar. När vi får tid att reflektera blir det enklare att förstå och möta andra på ett bra sätt, säger Elin Chorzynski.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stärker bilden om samarbete</strong></h2><p>I Hammarkullen har samarbetet mellan förskolorna länge handlat om att dela erfarenheter och hitta framgångsrika sätt att möta familjer med olika bakgrund. Men rektorerna ser fortfarande ett värde i att samlas, dela perspektiv och stärka det gemensamma arbetet.</p><p>– Vi delar samma vision i Hammarkullen: Alla barn ska lyckas i livet. Att lyssna på Charbels tankar om att bygga broar och skapa förståelse för varandra, är ett led i vårt visionsarbete, säger Kristina Sandnil, rektor i Hammarkullen. </p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="585" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Familjen-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146477" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Familjen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Familjen-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Familjen-1000-768x449.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Familjen-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Familjen-1000-520x304.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/Familjen-1000-730x427.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Charbel Gabro visar vad som händer när olika kulturella världar möts, och hur det ställer högre krav på att försöka förstå varandras perspektiv. Foto: Johan Windle</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p></div>

Pedagoger fick nya perspektiv på kulturella värderingar

<p>Hur långt är egentligen ett bord, en korridor, din egen sko eller kompisens hår? På Bjurslättskolan vid Wieselgrensplatsen får eleverna i år lära sig att uppskatta och bedöma mått – på riktigt. <br><br>Projektet heter ”2025 saker innan 2025 tar slut” och engagerar elever i hela skolan.<br><br>– Jag funderade länge på det här med rimlighetsbedömning, uppskattning och avrundning. Som jag ser det är det här en av de viktigaste förmågorna vi kan hjälpa eleverna att utveckla i mellanstadiet. Många kan följa en algoritm eller använda en formel, men att kunna värdera om svaret faktiskt är rimligt – det är mer krävande, säger läraren Alonnika Ritchey, som tagit initiativ till projektet och undervisar i matematik i åk 5 på Bjurslättskolan.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="886" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-ring-800.jpg" alt="" class="wp-image-146419" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-ring-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-ring-800-271x300.jpg 271w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-ring-800-768x851.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-ring-800-250x277.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-ring-800-520x576.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-ring-800-730x808.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Stor koncentration och noggrannhet här. Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Stort mät-event i december</strong></h2><p>Eleverna mäter allt från kylskåp och växter till papper, soffor och gosedjur. Varje mätning dokumenteras noggrant. I december ska hela skolans mått samlas och sorteras från minst till störst.</p><p>– Vid vårt mät-event kommer eleverna att kunna leta upp sina egna mått, jämföra med andra och på så sätt kalibrera sin förmåga att uppskatta längder. Många lärdomar ryms här, och min förhoppning är att vårt mätprojekt blir ett minne för livet. Det är också en chans att samarbeta utanför kompisbubblan, klassrumsbubblan och åldersbubblan, säger Alonnika.</p><figure class="wp-block-image size-large hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="696" height="1024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/killar-mater-korridoren-800-696x1024.jpg" alt="" class="wp-image-146420" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/killar-mater-korridoren-800-696x1024.jpg 696w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/killar-mater-korridoren-800-204x300.jpg 204w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/killar-mater-korridoren-800-768x1130.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/killar-mater-korridoren-800-250x368.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/killar-mater-korridoren-800-520x765.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/killar-mater-korridoren-800-730x1074.jpg 730w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/killar-mater-korridoren-800.jpg 800w" sizes="auto, (max-width: 696px) 100vw, 696px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hur lång är korridoren utanför klassrummet? Här hjälps flera elever år att mäta. Foto: Josefin Brosché Hagsgård<br></figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Fokus på matteförmåga och samarbete</strong></h2><p>Mätprojektet knyter an till Göteborgs grundskoleförvaltnings fokus på att stärka elevernas matematikkunskaper.</p><p>– Idén växte fram när jag funderade på hur vi kan utveckla matteförmågan och samtidigt skapa skolanda och samarbete över årskursgränserna. Då kom tanken om att skapa ett helt hav av olika mått tillsammans, berättar Alonnika.</p><p>Bjurslättskolans elever har tidigare arbetat med ett mindre projekt kallat ”Längder i klassrummet”, där de tränade på att mäta och omvandla mellan millimeter, centimeter, meter och kilometer. Nu tar de nästa steg – tillsammans som en hel skola.</p><figure class="wp-block-image size-full hojdare"><img loading="lazy" decoding="async" width="800" height="945" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-langd-800.jpg" alt="" class="wp-image-146421" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-langd-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-langd-800-254x300.jpg 254w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-langd-800-768x907.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-langd-800-250x295.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-langd-800-520x614.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/mater-langd-800-730x862.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><figcaption class="wp-element-caption">Eleverna mäter varandra. Foto: Josefin Brosché Hagsgård</figcaption></figure><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Bjurslättskolan</h3><ul class="wp-block-list"><li>Är en grundskola med cirka 550 elever som ligger i Lundby, nära Wieselgrensplatsen</li><li>Här arbetar förskoleklass, fritidshem, grundskola och anpassad grundskola nära varandra för att skapa en helhet för eleverna</li><li>På skolan går elever från förskoleklass till årskurs 6<br></li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/bjurslattsskolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Bjurslättsskolan</a></p></div><p><br> <br></p>

Elever mäter saker för bättre matteförståelse

<p>I somras infördes nya regler i skollagen som innebär att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek och utbildad skolbibliotekarie. Frölundaskolan Bräcke har därför öppnat ett nytt skolbibliotek. Men inte vilket bibliotek som helst &#8211; utan ett multimodalt bibliotek. Det betyder att det är utformat för att aktivera flera sinnen med målet att göra läsupplevelsen både tillgänglig och engagerande.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="619" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/multumodal-bib-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146379" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/multumodal-bib-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/multumodal-bib-1000-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/multumodal-bib-1000-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/multumodal-bib-1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/multumodal-bib-1000-520x322.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/multumodal-bib-1000-730x452.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En läspenna skannar fysisk text och omvandlar den till digital text så att den sedan kan läsa upp med talsyntes eller överföras till en dator eller mobil för att ändra storlek och format. Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett bibliotek fyllt av sinnesupplevelser</strong></h2><p>Inför öppningen har skolan köpt in läspennor, ljudknappar, möbler, gosedjur, figurer och inte minst 500 nya böcker.</p><p>– Vi har dukat upp ett hav av grejer här i skolbiblioteket. Eleverna kan till exempel använda läspennor som läser böcker högt, trycka på olika ljudknappar, titta på bilder och animationer, lukta på olika dofter eller känna på gosedjur och annat med koppling till sagor och berättelser. På så sätt blir böckerna inte bara ord på ett papper utan i stället väcker vi nyfikenhet och förståelse via flera sinnen, säger Camilla Johnsson, och fortsätter:</p><p>– Det är jätteviktigt med läsning och att få upp elevernas intresse för böcker. De ger dem glädje i livet och läsning är ju en otroligt viktig del i att kunna ta del av kunskap och fakta.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="576" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-ii-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146380" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-ii-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-ii-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-ii-1000-768x442.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-ii-1000-250x144.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-ii-1000-520x300.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-ii-1000-730x420.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">På Göteborgs första multimodala skolbibliotek får eleverna upptäcka böckernas värld med hjälp av syn, hörsel, känsel och lukt. Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure><p>Biblioteket har en förenklad, färgindelad kategorisering som är skapad efter elevernas intressen och förståelse. Då Frölundaskolan Bräcke är en anpassad grundskola med elever från fem år upp till årskurs nio, är det även utformat för att möta olika behov och intressen med böcker på olika nivåer.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>På kort tid syns ett ökat läsintresse</strong></h2><p>Trots att biblioteket bara varit öppet några månader märks redan ett ökat läsintresse bland eleverna:</p><p>– Det kommer väldigt mycket elever per dag. Vårdnadshavare har också berättat att de märkt av ett jättestort ökat intresse för läsning hemma, säger Camilla.</p><p>– Eleverna älskar det nya biblioteket. De kommer hit för att låna böcker, känna, titta och lukta. Helst skulle de nog vara här varje dag, de vill knappt gå härifrån, säger Anders Gustafsson, biblioteksvärd.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Inspiration från USA</strong></h2><p>När Camilla får frågan om var hon hämtat inspiration från när hon byggt upp skolans bibliotek berättar hon att de bland annat inspirerats av multimodala bibliotek i USA. Hon säger också att biblioteket fortfarande är under uppbyggnad och att de kommer ta emot studiebesök under hösten från andra kommunala bibliotek och biblioteksutbildningar runt om i Sverige.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="617" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bocker-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146381" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bocker-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bocker-1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bocker-1000-768x474.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bocker-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bocker-1000-520x321.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bocker-1000-730x450.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure><p>Och någon som är nyfiken är bland annat skolbibliotekarien Maria Arhagepå Kannebäckskolorna, som också har en ambition om att göra skolornas bibliotek mer multimodalt. Det är något de till viss del redan gör, men inte i samma utsträckning som på Frölundaskolan Bräcke.</p><p>– Vi använder oss också av ljudknappar och fysiska saker som exempelvis dockor och kulisser. Sen jobbar vi en del med musik och har instrument i vårt skolbibliotek för att förstärka vissa böcker och berättelser, säger Maria Arhage.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">Nya regler för skolbibliotek</h3><ul class="wp-block-list"><li>Från och med 1 juli 2025 gjordes ändringar i skollagen som innebär nya regler för skolbibliotek. Målet är att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek på sin egen skola, och att det ska finnas en fackutbildad skolbibliotekarie.</li><li>För att fler skolor ska kunna bemannade skolbibliotek erbjuder grundskoleförvaltningen i Göteborg extra pengar till de skolor som satsar på att anställa skolbibliotekarier.<br></li></ul><p><strong>Länk:</strong> Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/frolundaskolan-bracke">Frölundaskolan Bräcke 1-9 anpassad grundskola</a></p></div><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="622" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146382" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-1000-300x187.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-1000-768x478.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-1000-520x323.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/11/bokhylla-1000-730x454.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Jafar Alwash</figcaption></figure>

Nytt skolbibliotek väcker läsintresse via flera sinnen

<p>Bibliotekarierna Lisa Johannesson och Karin Wessman har fullt upp:</p><p>– Titta vad eleverna har gjort, har du sett det? Visste du om det?&nbsp;&nbsp;</p><p>Karin pekar mot en monter vid entrén som sköts av eleverna på Försäljning och serviceprogrammet.&nbsp;&nbsp;</p><p>– Ja, de var här och lånade böcker förut och vill ha tips på skräck- och rysare, svarar Lisa.&nbsp;&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="574" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-i.jpg" alt="" class="wp-image-146258" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-i.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-i-300x172.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-i-768x441.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-i-250x144.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-i-520x298.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-i-730x419.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hvitfeldtskas skolbibliotek erbjuder både litteratur och studieplatser. Foto: Alfred Sandstedt</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Räknar besökare</strong></h2><p>Resultatet, en halloweeninspirerad monter med boktips inför läslovet, på eget initiativ, av elever för elever.&nbsp;&nbsp;</p><p>– Vi finns ju till för eleverna, betonar Lisa och fortsätter:</p><p>– För en tid sedan var det några elever som pluggade matte och ville kunna jobba tillsammans och rita upp talen framför sig. De bad oss beställa en whiteboard och det gjorde vi så klart, så nu finns det att låna.&nbsp;&nbsp;</p><p>Att biblioteket är populärt kan de numera också bevisa med besöksstatistik.&nbsp;&nbsp;</p><p>– Vi har köpt en räknare för att se hur många som kommer in till oss på en dag. Det brukar ligga runt 400 besökare per dag, men under senaste veckan hade vi en toppnotering på 600 besökare på en dag. De första kommer redan när vi öppnar klockan åtta, vid tiotiden rasslar det in fler elever&nbsp;och sedan är det fullt ös hela dagen tills vi stänger klockan16, berättar Karin.&nbsp; &nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ledning och lärare lyfter biblioteket&nbsp;&nbsp;</strong></h2><p>– &nbsp;Vi som är bibliotekarier här är tacksamma över att vår verksamhet är väl förankrad på skolan. Skolledningen pratar om oss, lärarna tipsar varandra om att de kan ge oss uppdrag att komma och berätta om boktips eller om källkritik, säger Karin.&nbsp;</p><p>Att det finns ett samarbete mellan skolbiblioteket och skolledningen är en kvalitetsstämpel. &nbsp;Och att biblioteket finns i mitt i skolbyggnaden är också en stor fördel. Det är lätt för oss att komma i kontakt med lärarna och tvärtom, fortsätter hon.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Har vunnit flera priser&nbsp;</strong></h2><p>&nbsp;– Vi har fått statsbidrag för inköp av litteratur. Lärare har fått önska böcker och skriva upp sig på en lista om vad de vill beställa och hur många exemplar. Det har varit ett stort engagemang från lärarna och det har varit så roligt, berättar Lisa.</p><p>Hvitfeldtskas skolbibliotek har vunnit priser för sin verksamhet, bland annat Skolbibliotek i världsklass flera gånger samt också Årets skolbibliotek för några år sedan.&nbsp;&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="523" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-iii.jpg" alt="" class="wp-image-146259" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-iii-300x157.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-iii-768x402.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-iii-250x131.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-iii-520x272.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-iii-730x382.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Hvitfeldtskas bokklubbar är mycket populära. Foto: Alfred Sandstedt</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Ett maraton av läsning&nbsp;</strong></h2><p>På fredag innan höstlovet ordnar biblioteket ett läsmaraton vilket de gjort de senaste tre-fyra åren. &nbsp;</p><p>&nbsp;– Det innebär att vi har tre fåtöljer i entrén där totalt 39 personer kommer att läsa en halvtimme var under en hel dag Förra året bokade alla tider slut direkt. Det är mest elever som har bokat upp sig, men också några lärare, berättar Lisa.</p><p>– Ett år hade vi en rektor som satt och läste. Så efter en stund hördes en lång suck av lättnad: &#8221;Åh, vad skönt att få sitta och bara läsa en stund&#8221;.&nbsp;&nbsp;</p><p>Om man vill kan man ha med egen bok, annars får varje deltagare en bok som tack för att de är med. </p><p>– Vi har köpt in många nya fina pocketböcker och kommer dessutom servera fika till deltagarna, säger Lisa.&nbsp;</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Utställningar och bokprat om Australien &nbsp;</strong></h2><p>– Ingen dag är den andra lik här i biblioteket. Det händer alltid massor här. Vi har utställningar, och är ute på olika uppdrag. Imorgon ska vi till exempel till en klass för att dela med oss av boktips. Deras lärare som bett oss att komma och berätta om böcker om Australien på engelska, förklarar Lisa.&nbsp;</p><p>– När vi väljer ut vilka titlar vi ska ha med oss till en klass brukar vi tänka att böckerna ska vara på olika svårighetsnivåer rent språkligt, att några är tunna, några lite tjockare. Om det är en naturklass väljer vi lite mer naturvetenskapliga ämnen. Vi väljer några som utspelas i nutid och några av mer historisk kontext. En härlig blandning helt enkelt.&nbsp;&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="611" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-ii.jpg" alt="" class="wp-image-146260" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-ii-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-ii-768x469.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-ii-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-ii-520x318.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/lasmarathon-1000-ii-730x446.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">En resväska full med böcker väntar på deltagarna i årets läsmaraton. Foto: Alfred Sandstedt</figcaption></figure><p>Karin berättar att bibliotekspersonalen vill att det ska hända mycket, att det finns ett driv i arbetsgruppen och att de är utvecklingsfokuserade.&nbsp;&nbsp;</p><p>– Vi behöver inte tjata på elever och lärare att de ska komma hit, de tipsar varandra och kommer ändå, säger Karin.&nbsp;&nbsp;</p><p>– &nbsp;Som vår bokklubb till exempel. Vi har en på svenska och en på engelska. Den senare har vi fått sätta medlemsstopp på för att den är så populär. Eleverna kommer hit på sin fritid för att prata litteratur och läsning med varandra. Det är så fint att vi kan hjälpa läsare att hitta likasinnade, avslutar Lisa.&nbsp;&nbsp;</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><p><strong>Länkar: </strong><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hvitfeldtska-gymnasiet" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Hvitfeldtska gymnasiet</a><br><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hvitfeldtska-gymnasiet/biblioteket" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: Om Hvitfeldtskas bibliotek</a></p></div>

Skolbiblioteket – i hjärtat av skolan 

<p>– Vi kan börja träna språket redan när barnet är några månader, säger Lina Landström, förskollärare på öppna förskolan Torslanda.&nbsp;</p><p>Bibliotekarie, föräldrastödjare och pedagog har tillsammans planerat tre träffar med olika teman, som hållits i Torslanda bibliotek. Den första träffen handlade om samspelet vid läsning, bland annat om hur man kan läsa en bok, prata om bilder och koppla det till vardagen.&nbsp;</p><p>– Fokus är på böcker och läsning, men det handlar egentligen om samspel och utveckling. Vi vill att föräldrarna ska veta hur viktiga de är och att det inte behöver vara komplicerat, säger Tova Laveborn Vackinger, föräldrastödjare, Socialförvaltningen Hisingen.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="575" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146231" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-300x173.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-768x442.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-250x144.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-520x299.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-730x420.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Öppna förskolan är en mötesplats för vuxna och barn, från nyfödd upp till det att barnet börjar i skolan. Foto: Johan Windle</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Logopeder, tipspromenad och utställning&nbsp;</strong></h2><p>På den andra träffen kom logopeder och pratade om barns språkutveckling, kommunikation och tvåspråkighet.&nbsp;&nbsp;</p><p><strong>– </strong>Jag läste om bokfesten på facebook och blev nyfiken. Jag tyckte träffarna var bra. Nu vet jag att jag kan göra skillnad redan tidigt i mitt barns liv och vi försöker läsa mer nu när vi vet att det gör nytta, säger Matilda Östlund, vårdnadshavare.&nbsp;</p><p>Syftet med bokfesten är att fler läser, men också att föräldrarna ska hitta till öppna förskolan och biblioteket. Den tredje träffen blev ett uppskattat öppet hus med ett sextiotal besökare som tog del av utställningen ”17 skäl för barnboken”, fiskdamm, pyssel, fika, tipspromenad, teater och sångstunder. Alla barn fick medalj, sånghäfte och Pixibok.&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="583" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-iii.jpg" alt="" class="wp-image-146233" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-iii-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-iii-768x448.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-iii-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-iii-520x303.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-iii-730x426.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Foto: Johan Windle</figcaption></figure><h2 class="wp-block-heading"><strong>Tips till föräldrar&nbsp;</strong></h2><p>Lina Landström och Tova Laveborn Vackinger vill främst skicka med till föräldrar att man kan börja läsa för barn tidigare än de flesta tror.&nbsp;</p><p>– Du kan börja läsa och berätta för barnet så fort det kan fästa blicken, säger Tova Laveborn Vackinger och fortsätter:&nbsp;</p><p>– Vi upplever att en del är rädda att göra fel eller att barnen tappar fokus fort och att det därför inte går att läsa en saga. Men du kan inte göra fel! Du behöver inte läsa länge eller en hel bok, du kan bara prata om bilderna. Det spelar ingen roll vilken bok det är eller på vilket språk.&nbsp;&nbsp;</p><p>Lina Landström tipsar om att göra läsningen till en rutin. Då är det lättare att det blir av och det blir tydligt för barnen att ”nu ska vi sitta ner och läsa”.&nbsp;&nbsp;</p><p>– Sätt ord på det barnet gör och ser, vänta in barnet som kan peka eller kommunicera på annat sätt än med ord. Prata, läsa, berätta!&nbsp;</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="570" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-ii.jpg" alt="" class="wp-image-146232" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-ii-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-ii-768x438.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-ii-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-ii-520x296.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/bokfest-1000-ii-730x416.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">På biblioteken i Göteborg kan du låna bokpåsar med intressanta böcker att läsa högt för barn. Foto: Johan Windle</figcaption></figure><p></p>

Bokfest i Torslanda vill uppmuntra till tidig läsning 

<p>I februari deltog Mathea Jensen Sending och Philippine Dejean i International student leadership institute, Isli, i Tyskland, en utbildning som uppmuntrar unga vuxna att bli morgondagens ledare. </p><p>Under en intensiv vecka tränade de tillsammans med runt 180 elever från hela Europa och USA på samarbete, kommunikation och ledarskap genom kreativa uppgifter och presentationer i blandade grupper.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="670" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/eleverna-1000-1.jpg" alt="" class="wp-image-146218" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/eleverna-1000-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/eleverna-1000-1-300x201.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/eleverna-1000-1-768x515.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/eleverna-1000-1-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/eleverna-1000-1-520x348.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/eleverna-1000-1-730x489.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">Mathea Jensen Sending och Philippine Dejean tillsammans med några av alla de elever som var med på ledarskapsdagen.</figcaption></figure><p>– Det handlar mycket om att våga kliva ur sin komfortzon och att utvecklas genom att träffa nya människor och testa nya saker. Vi fick lära oss hur man leder andra, men också hur man lyssnar och samarbetar, berättar Mathea Jensen Sending.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Övningar inspirerade av Isli</strong></h2><p>Tillbaka på skolan i Göteborg ville de använda sina nya erfarenheter. I oktober arrangerade de därför en heldag för alla elever i årskurs två. Under dagen fick eleverna göra olika gruppövningar och hålla tal – inspirerade av Isli:s sätt att arbeta. Ett mål var att uppmuntra fler elever att söka till utbildningen i Tyskland.</p><div class="wp-block-vartgbg-infobox"><h3 class="wp-block-heading">The international high school</h3><ul class="wp-block-list"><li>Skolan är en av Göteborgs Stads gymnasieskolor</li><li>Här går cirka 350 elever av 60 olika nationaliteter</li><li>All undervisning hålls på engelska</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/the-international-high-school/om-skolan" target="_blank" rel="noreferrer noopener">Göteborgs Stad: The international high school</a></p></div><p>– Även om du inte är den mest utåtriktade personen kan du stå på scen och göra bra saker. Det var fantastiskt att se hur många som växte under dagen och hur alla bidrog i grupperna, säger Mathea Jensen Sending.</p><h2 class="wp-block-heading"><strong>Hoppas på en fortsättning</strong></h2><p>Responsen från både elever och lärare har varit positiv. Mathea Jensen Sending och Philippine Dejean hoppas att ledarskapsdagen blir en återkommande tradition på skolan.</p><p>– Vi har redan börjat på en handbok där vi beskriver hur vi gjort. Förhoppningsvis vill andra elever fortsätta utveckla konceptet.</p><p>Till våren tar de studenten. Mathea Jensen Sending vill arbeta med internationell rätt och diplomati, och Philippine Dejean planerar att läsa internationella relationer. Båda vill fortsätta utvecklas som ledare.</p><p>– Jag hade aldrig sett mig som en ledare innan Isli, men nu vet jag att jag vill fortsätta växa i den rollen, säger Philippine Dejean.</p><figure class="wp-block-image size-full  breddare"><img loading="lazy" decoding="async" width="1000" height="663" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/aula-1000.jpg" alt="" class="wp-image-146219" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/aula-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/aula-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/aula-1000-768x509.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/aula-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/aula-1000-520x345.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2025/10/aula-1000-730x484.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><figcaption class="wp-element-caption">I början av oktober arrangerade Mathea Jensen Sending och Philippine Dejean på The international high School en ledarskapsutbildning för omkring 100 elever i år 2. Under dagen fick eleverna bland annat träna på att ta plats på scen.</figcaption></figure><p></p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

Förskola och utbildning

|

|