<p>Guldhedsskolan är den första grundskolan i Sverige att testa metoden peer support.</p><p>­– På vår skola gör vi flera insatser för att nå elever som har hög frånvaro men med metoden peer support får vi ännu bättre effekt, berättar Susanne Söderberg, biträdande rektor på Guldhedsskolan och fortsätter:</p><p>– Med hjälp av vår peer support Emma Strandberg har vi kommit i kontakt med elever som vi tidigare inte lyckats få så mycket kontakt med. Vi har även lyckats få hit elever som tidigare stannat hemma men framför allt tycker jag att vi har fått till ett bra samarbetsklimat.</p><h2><strong>”Det handlar om att förstå ett utanförskap” </strong></h2><p>Sedan mars 2024 har Emma Strandberg som är utbildad peer support arbetat på Guldhedskolan. Bland annat jobbar hon med att hitta vägar för att nå elever, och dess vårdnadshavare, som haft en längre frånvaro. Hon har själv haft en brokig skolgång och har erfarenhet av psykisk ohälsa.</p><p>– Min egen skolgång blev lidande på grund av att jag inte hade stödet hemifrån och i min roll handlar det om att förstå ett utanförskap. Den kontakten som jag kan ha med elever och vårdnadshavare är inte alltid möjlig för en lärare, mentor eller elevhälsa att ha, säger Emma Strandberg, peer support Arbetsmarknad och vuxenutbildning.</p><p>Skolans rektor håller med och fyller i:</p><p>– Vår peer support lyfter bort skammen över att sitta hemma på ett sätt som vi i skolan kanske inte alltid når fram med. Våra möten på skolan kanske kan upplevas mer laddade, medan Emma kan sitta hemma i en familjs kök och ta ett lättsamt samtal där. Vi ser att det arbetet ger resultat. Jag skulle säga att det här är en av de mest effektiva metoderna som ger synligast resultat, säger Susanne Söderberg.</p><h2><strong>Många skolor är nyfikna på det nya arbetssättet</strong></h2><p>Flera skolor har hört av sig till Arbetsmarknad och vuxenutbildning som är initiativtagare till ”peer support” inom skolan. Från början skulle peer support testas på Guldhedsskolan under ett år men nu är projektet förlängt med ytterligare ett år.</p><p>– Vi kan med glädje berätta att projektet kommer att fortsätta åtminstone över 2025. Sedan måste vi hitta en lösning för en fortsättning så att det blir mer än bara ett projekt. Vi jobbar för en långsiktig lösning och min förhoppning är att detta ska kunna utvecklas, implementeras och leva vidare i flera skolor, säger Sofia Gustafsson, enhetschef på Arbetsmarknad och vuxenutbildning.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborgsregionen.se/projekt/2023-04-11-skolanknytning-och-narvaro" target="_blank" rel="noopener">Göteborgsregionen: Skolanknytning och närvaro</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/hitta-forskoleklass-grundskola-och-anpassad-grundskola?id=216" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Guldhedsskolan</a></li></ul><p></p></div></div>

Guldhedskolan först i Sverige med ny metod för ökad närvaro

<p>Under ett öppet hus öppnar några skolor dörrarna för såväl framtida elever som vårdnadshavare. Under öppet hus får du möjlighet att träffa medarbetare, se våra lokaler och kan passa på att ställa frågor.</p><p>Nygårdsskolan i Billdal är en av flera skolor som erbjuder öppet hus i januari.</p><p>– Under öppet hus arrangerar vi lite aktiviteter och passar på att visa upp vår skola. Föräldrarna får möjlighet att träffa alla lärare och får en inblick i hur det är att vara elev på skolan, berättar Nygårdsskolans rektor Marie Ahlén.</p><h2><strong>Öppet hus kan se olika ut beroende på skola</strong></h2><p>På Nygårdsskolan har man exempelvis valt att involvera eleverna, som både erbjuder försäljning av fika och guidade turer för besökarna.</p><p>– Det är väldigt uppskattat av eleverna och vi upplever att det även blir roligare för besökarna. Hos oss går det även bra att se sig omkring på egen hand eller gå en tipspromenad, förklarar Marie Ahlén.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4><strong>Dessa skolor har öppet hus</strong></h4><p>Här hittar du alla datum och tider för de skolor som erbjuder öppet hus. Klicka på respektive skola som du är intresserad av för att läsa mer om hur deras öppet hus går till.</p><p>Du hittar alla Göteborgs Stads grundskolor och anpassade grundskolor på sidan för <a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3agbg.page.30f6ea02-1bcf-4ee7-92f6-e6c134850b3b" target="_blank" rel="noopener">hitta grundskola på goteborg.se</a>. Där hittar du också kontaktuppgifter till alla våra skolor.</p><h4><strong>Hur önskar jag skola?</strong></h4><p>Alla barn som är folkbokförda i Göteborg är garanterade att få en plats i någon av Göteborgs Stads skolor. Du som vårdnadshavare kan önska vilken skola du helst vill att ditt barn ska gå i. Det gäller från förskoleklass till och med årskurs 9. Läs mer om <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/onskaskola" target="_blank" rel="noopener">önska grundskola på goteborg.se.</a></p><p>Under perioden oktober till januari arrangeras även öppet hus på Göteborgs Stads gymnasieskolor, se datum och tider på <a href="https://www.skoogle.nu/" target="_blank" rel="noopener">Skoogle.nu</a>.</p><p></p></div></div><p>Skårskolan är ett annat exempel på skola som tar tillfället i akt att visa upp både verksamhet och lokaler för kommande elever och vårdnadshavare. Även på Skårskolan får besökarna träffa elever som berättar om hur det är att gå på skolan.</p><p>– Vi kommer visa upp skolan och berätta om delar av vårt arbetssätt, som innehåller en tydlig lektionsstruktur som alla lärare följer. Man får även möjlighet att träffa mig som rektor, biträdande rektor samt vårt elevhälsoteam som kan svara på övergripande frågor kring elevhälsa och särskilt stöd.  säger Pia Skålberg, rektor på Skårskolan.</p><h2><strong>Få svar på dina frågor</strong></h2><p>Öppet hus är ett utmärkt tillfälle för dig som vårdnadshavare, eller framtida elev, att få svar på alla dina frågor.</p><p>– Det är en jättebra möjlighet! Jag vill att man som besökare ska känna sig välkommen och få den information som man är ute efter. Det kan vara svårt att önska skola och då är det guld värt att få komma in i lokalerna, känna efter och prata med såväl skolledning som lärare och elever, säger Marie Ahlén.</p><p>Under perioden 15 januari till och med 15 februari har du som vårdnadshavare möjlighet att önska skola åt ditt barn. Läs mer om hur du gör i informationen här nedan.</p>

Göteborgs Stads skolor bjuder in till öppet hus

<p>Kampanjen är en del av arbetet med ABC, Alla barn i centrum föräldraträffar. ABC är ett nationellt program som bygger på forskning och syftar till att främja barns utveckling genom att stärka relationen mellan barn och förälder.</p><p>Arbetet med föräldrastöd sker i samverkan mellan förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen och de fyra socialförvaltningarna i Göteborgs Stad.</p><h2><strong>Stärka relationen och skapa trygghet</strong></h2><p>Föräldraträffarna är till för föräldrar med barn i åldern 3 till 18 år.</p><p>– Träffarna ska bidra till att föräldrarna blir trygga i sin roll och i förlängningen att barnen ska klara skolgången och blir trygga vuxna i framtiden. Tanken är också att föräldrar får träffa andra föräldrar för att knyta nya kontakter, reflektera tillsammans och känna samhörighet i föräldraskapet. Vi hoppas att kampanjen ska locka fler till våra föräldraträffar, säger Sanna Ihrfelt, central samordnare för generella föräldraskapsstödsprogram.</p><p>Vid årsskiftet fick över 92 000 hushåll i Göteborg ett vykort med information om föräldrastöd och föräldraträffar i brevlådan. I januari kommer dessutom samma budskap att synas på stadens alla informationstavlor.</p><h2><strong>ABC Tonår i hela staden</strong></h2><p>Nytt för 2025 är att Göteborgs stad nu erbjuder föräldraträffen ABC Tonår i alla stadsområden. ABC tonår riktar sig till föräldrar till barn mellan 13 och 18 år.</p><p>– Efterfrågan på de här tonårsträffarna är stor och vi hoppas kunna erbjuda så många föräldrar som möjligt plats, säger Bülent Maksimov, central samordnare för generella föräldraskapsstödsprogram.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/abc" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: ABC föräldraträffar</a></p><p></p></div></div>

Föräldraträffar ska bidra till tryggare föräldrar och barn

<p>Textilbranschen utvecklas och efterfrågar utbildad personal.</p><p>– Vi har länge haft en inriktning på hantverksprogrammet som heter fashion design, men i samband med den nya läroplanen Gy25 tas hantverksprogrammet bort, berättar rektor Carina Larsson.</p><p>Utbildningen gör därför om till en riksrekryterande design- och sömnadsteknisk utbildning som tagits fram i samarbete med andra skolor som också haft inriktningen fashion design.</p><p>– Den andra utbildningen vi startar är estetiska programmets nya inriktning modedesign, fortsätter Carina Larsson.</p><h2><strong>Vad lär man sig</strong> på<strong> utbildningarna? </strong></h2><p>– Design- och sömnadsteknisk utbildning är ett yrkesprogram som fokuserar på hantverket, det vill säga sömnadsteknik, och där du har 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, APL, i branschen, säger Carina Larsson.</p><p>– Du blir en duktig hantverkare och framtida yrken kan vara skräddare, sömmerska och mönsterdirektris. Du kan välja om du vill läsa in högskolebehörighet eller inte, och du kan söka vidare till yrkeshögskoleutbildningar som till exempel Tillskärarakademin, fortsätter hon.</p><p>Modedesign är en inriktning på det estetiska programmet som är ett högskoleförberedande program. Det fokuserar på designprocessen och förbereder eleverna för vidare studier på exempelvis Textilhögskolan för att bli designer, formgivare, textilingenjör eller textilekonom.</p><p>– Här får man också en del sömnadskurser men inte alls lika mycket. På den här utbildningen gör man inte heller någon APL, berättar Carin Larsson.</p><h2><strong>Eleverna gör en modevisning tillsammans</strong></h2><p>– Men eleverna på de båda utbildningarna kommer att göra en modevisning tillsammans, så det blir inte bara teori för eleverna på Modedesign, berättar Magnus Samuelsson som är yrkeslärare och klänningsskräddare.</p><h2><strong>Nära samarbete med branschen</strong></h2><p>– Vi har ett gott och nära samarbete med branschen sedan många år. Vi lärare kommer från branschen och våra elever gör sin APL på olika syateljéer och skrädderier. De kommer att vara på tre olika arbetsplatser innan de är klara med sin utbildning för att få så mycket erfarenhet som möjligt, berättar Magnus Samuelsson.</p><p>– Vi samarbetar också mycket med Textilmuseet i Borås och med Röhsska museet i Göteborg som gör egna speciallektioner för oss. Dessutom sitter några av våra lärare med i branschrådet Skrädderiförbundet, i Röhsska museets pedagogiska råd och i Tillskärarakademins yrkesråd.</p><h2><strong>Varför ska man välja en textilutbildning? </strong></h2><p>– I Sverige är vi väldigt duktiga på textil, med det råder brist på arbetskraft med sömnadskunskap. Och sömnad är inte bara kläder, det är så mycket annat som ska sys: luftfilter, inredning, bilklädsel, militärtält, segel med mera, förklarar Magnus Samuelsson.</p><p>– Efterfrågan på skrädderitjänster har ökat markant de senaste åren. På grund av ett ökat hållbarhets- och miljötänk så lämnar nu fler och fler människor in kläder för att ändra och laga dem.</p><h2><strong>Och varför ska man välja en av Burgårdens textilutbildningar? </strong></h2><p>– Vi har lång erfarenhet av att utbilda i design och sömnad. Våra lärare är minst gesäller inom sina olika gebit. En av dem är till och med mästare i herrskrädderi. Vi har en fantastisk maskinpark och branschens ledande program inom mönsterkonstruktion, säger Magnus Samuelsson.</p><p>Och Carina Larsson tillägger:</p><p>– Ingen annan gymnasieskola i närområdet kan mäta sig med det, så vill man få den bästa utbildningen är det Burgårdens gymnasium som gäller!</p><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/burgardens-gymnasium" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Burgårdens gymnasium</a></p><p></p></div></div>

Skräddarsydda utbildningar ska möta textilbranschens behov

<p>Alla vårdnadshavare i Göteborgs Stad kommer att ha möjlighet att ansöka till resursskola för sitt barn inför hösten 2025, men det är bara elever i behov av omfattande särskilt stöd som kommer att få en plats.</p><p>– Göteborgs Stads resursskolor riktar sig till elever i grundskolan som har ett omfattande och varaktigt behov av särskilt stöd. Det kan handla om särskilt stöd som är mycket svårt, eller ibland omöjligt, för en elev att få på sin ordinarie skola, säger Annika Hellström, avdelningschef utbildning vid grundskoleförvaltningen.</p><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Resursskolor</h4><ul><li>Resursskolor ska skapa en inkluderande undervisning och anpassad skolmiljö till de elever som har störst behov av det</li><li>I resursskolan finns det mindre elevgrupper och fler medarbetare med mer möjligheter att göra individuella anpassningar i undervisningen och lärmiljön</li></ul><p>Har du frågor om resursskolor i Göteborgs Stad kontakta <a href="mailto:grundskola@grundskola.goteborg.se">grundskola@grundskola.goteborg.se</a></p><p><strong>Länk: </strong>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/resursskola" target="_blank" rel="noopener">Här kan du läsa mer om resursskolor</a></p><p></p></div></div>

Nu öppnar ansökan till Resursskola

<p>I bakgrunden hörs toner av julmusik och i fönsterna står lamporna tätt för att hålla decembermörkret på avstånd. Mängder med småkakor står framdukade bland rykande kaffekoppar när föräldrar och deras barn samlas för en stund tillsammans på förskolan Merkuriusgatan 75.</p><p>– Det är tredje året i rad som vi gör detta. I början så dök ingen upp, men nu kommer det fler och fler för varje år. Nu är det föräldrarna själva som vill träffas på det här sättet, säger Aleksandra Cotra, rektor för Merkuriusgatan 75.</p><h2>Nära samarbete med föräldrar som stärker gemenskap</h2><p>På förskolan finns ett så kallat brukarråd som består av personal och frivilliga föräldrar. De träffas under året för att planera och arrangera gemensamma träffar för alla familjer som har barn på förskolan. I år får föräldrarna prova på att skapa egna konstverk med sina barn.</p><div id="attachment_140601" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140601" class="size-full wp-image-140601" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="611" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-768x469.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-520x318.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-730x446.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140601" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>– En av föräldrarna föreslog att vi skulle använda årets julträff för att göra tavlor tillsammans. Tack vare sponsring från Familjecentrerat arbetssätt kunde vi köpa in målardukar till alla, vilket vi är väldigt glada för, säger Aleksandra Cotra.</p><p>Med hjälp av handavtryck skapar familjemedlemmarna sin unika tavla som de sedan får ta med sig hem.</p><p>– Barnen hittar glädjen i det enkla, när de får utforska utifrån sina egna villkor. Det är något vi vuxna kan lära oss av, säger Aleksandra Cotra.</p><h2>Möjlighet att prata med socialsekreterare</h2><p>Till träffen har pedagogerna även bjudit in socialsekreterare för att besvara frågor.</p><p>– Flera föräldrar frågade om det var möjligt att bjuda in en socialsekreterare för att kunna ställa sina frågor. Det har varit väldigt uppskattat. De tackade för möjligheten när de gick härifrån, säger Aleksandra Cotra.</p><h2>Stort engagemang vid alla familjeträffar</h2><p>Vid sidan av julträffarna arrangerar brukarrådet även andra familjeträffar under året. Bland annat har förskolan en gårdsfest på våren där familjerna engagerar sig på olika sätt.</p><p>–Till vår senaste gårdsfest ville flera föräldrar sy kläder till sina barn. Då sa en pappa ”jag kan inte sy, men jag kan grilla”. De flesta vill hjälpa till på något sätt, säger Aleksandra Cotra.</p><p>Förskolan har tidigare anordnat exempelvis aktivitetsdagar tillsammans med löparen och guldmedaljören Mustafa Mohamed, där vårdnadshavare fick promenera eller springa tillsammans med sina barn.</p><div id="attachment_140602" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140602" class="size-full wp-image-140602" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="656" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-ii-300x197.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-ii-768x504.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-ii-250x164.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-ii-520x341.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Merkuriusgatan-1000-ii-730x479.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140602" class="wp-caption-text">Foto: Pedagoger på Merkuriusgatans förskola</p></div>

Minnesvärda julkvällar på Merkuriusgatan 75

<p>På Frejaskolan F-9 är idrottshallen fylld av förväntansfulla elever. Ljuset är dämpat och scenen har pyntats med julklappar, granar och en öppen spis. Medarbetare spelar julmusik på piano, gitarr och saxofon. &#8220;Nu mina vänner. Nu börjar er julsaga!&#8221; säger Julius, spelad av rektor Lena, med mikrofonen i handen. Hon inleder med en sång om det magiska äventyret som snart ska utspela sig i rummet.</p><p>Berättelsen tar sin början vid ett frukostbord. Julius tittar ut genom fönstret, istället för att njuta av all god mat på bordet. Plötsligt hörs ett stampande ljud från den öppna spisen. Hanna fortsätter läsa:</p><p>&#8220;Det låter som fotsteg på taket. Julius blir rädd av ljudet.&#8221; Han undrar om det är snögubben som han drömde om i natt.</p><p>Snögubben Bertil, tomtenissen Ivar och den onde Krampus, tillsammans med hans drake, får liv av medarbetarna på scenen.</p><p>Elevernas hänger med i berättelsen, skrattar och lyssnar &#8211; särskilt när sagan når deras egen klass bidrag och scenen fylls av deras ord och idéer.</p><h2><strong>Eleverna skapar sagan tillsammans</strong></h2><p>Frejaskolans julsaga är en tradition som har förgyllt skolan i tolv år. Eleverna skapar sagan tillsammans genom att skriva en berättelse i stafettform. Varje klass bygger vidare på det som föregående klass skrivit, utan att veta hur historien slutar.</p><p>– Det är spännande för eleverna att se hur deras idéer vävs ihop med andra klasser. Varje klass skriver cirka fem meningar, och när allt är klart blir sagan ungefär fyra sidor lång. Därefter tar vi medarbetare vid, fördelar roller och börjar förbereda föreställningen, förklarar Kajsa Aspenrot, förstelärare och initiativtagare till traditionen.</p><h2><strong>En stark tradition</strong></h2><p>Rektor Lena Gustafsson, som spelade Julius, berättar:</p><p>– Jag är så imponerad av våra elever och medarbetarna som improviserar fram hela teatern. Vi bjuder på oss själva och visar eleverna att vi också kan busa och ha kul. Vi kan verkligen se att julsagan skapar stolthet och stor delaktighet hos eleverna.</p><p>Julsagan är något som både elever och medarbetare ser fram emot varje år. Inte ens pandemin kunde stoppa traditionen – istället spelade medarbetarna in sagan på film och visade den för eleverna i klassrummen.</p><p>– Med julsagan vill vi skapa en gemenskap och en stark vi-känsla på skolan, säger Kajsa.</p><div id="attachment_140579" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140579" class="size-full wp-image-140579" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/julsaga-1000.jpg" alt="" width="1000" height="570" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/julsaga-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/julsaga-1000-300x171.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/julsaga-1000-768x438.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/julsaga-1000-250x143.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/julsaga-1000-520x296.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/julsaga-1000-730x416.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140579" class="wp-caption-text">Medarbetarna på Frejaskolan improviserar fram karaktärerna från elevernas saga. Tomtenissen Ivar, snögubben Bertil, och den onde Krampus, tillsammans med hans drake, får liv på scenen. Foto: Hanna Dewrang</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/Frejaskolan/var-skola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Frejaskolan</a></p><p></p></div></div>

Frejaskolan i Frölunda väcker julsaga till liv

<p>– Vi gjorde utbytet genom Världen finns här, som samordnar lärande möten mellan elever inom grundskolan och gymnasieskolan och vuxna som stude­rar Svenska för invandrare och Svenska som andraspråk. De förde ihop oss med lärarna Annika Larsson och Magdalena Jonasson på Ingrid Segerstedt gymnasium, som har kurser i årskurs två i samhällskunskap och sociologi med fokus på etnicitet och kulturmöten.</p><h2><strong>Hur har utbytet sett ut?</strong></h2><p>– Eleverna skickade först brev till varandra och efter det hade vi två träffar i december, 2024. Genom brevväxlandet hann vi lära känna varandra lite innan vi träffades, så det var ett bra upplägg. Eleverna skrev om vad de gör på fritiden och om sin skola. Det blev ett bra stöd för att sedan prata med varandra. Jag tycker att det är väldigt roligt med sådana här möten och att få jobba med autentiska texter. Alla vet till vem man skriver och varför, det blev ett tydligt syfte för eleverna med varför vi skrev och läste.</p><h2><strong>Vad har ni gjort på träffarna?</strong></h2><p>– Den första träffen ägde rum på Ingrid Segerstedts gymnasium och då pratade vi om hur det kan vara att komma som ny till Sverige, om möjligheter och utmaningar, vad de saknar från sina tidigare hemländer och vad som är positivt med att bo i Sverige. Vi fick även en rundvandring på skolan. Många av mina elever hade inte varit på en svensk gymnasieskola tidigare och tyckte att det var kul att få se hur det kan vara. Sedan kom gymnasieleverna på besök till oss på Studium. Mina elever visade bland annat bilder från olika högtider i sina tidigare hemländer och de svenska ungdomarna berättade om olika högtider och traditioner här i Sverige och om hur de firar.</p><h2><strong>Vad har varit positivt med utbytet?</strong></h2><p>– Det var bra att eleverna både fick skriva, läsa och prata svenska. Flera av mina elever säger att de vill kunna prata svenska med svenskar, men upplever att de inte riktigt får göra det eftersom många i stället svarar på engelska. Det här projektet var ett bra sätt att få träffa svenskar och använda det svenska språket för att förstå varandra. Det var också värdefullt och passade bra för gymnasieeleverna som läser samhällskunskap, etnicitet och kulturmöte att få möjlighet att träffa Sfi-elever och höra om deras tidigare hemländer och erfarenheter.</p><h2><strong>Vilken respons har ni fått från eleverna? </strong></h2><p><strong> </strong>– Eleverna svarar just nu på en utvärdering som de har fått, men jag upplever att det blev väldigt bra. När vi själva intervjuade eleverna om utbytet sa till exempel Sfi-eleven Malak: “Jag känner mig mer välkommen till Sverige nu när jag har träffat ungdomar från Sverige.” Felicia från Ingrid Segerstedts gymnasium sa: “Just nu så pluggar vi sociologi och migration, så det passar väldigt bra att se hur det är att vara ny i Sverige.”</p><p><strong> </strong><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4><strong>Världen finns här</strong></h4><p><strong> </strong>Samordnar lärande möten mellan elever inom grundskola och gymnasieskola och vuxna som stude­rar Svenska för invandrare och Svenska som andraspråk.</p><ul><li>Syftet är att barn och unga ska få möta världen i sina klassrum och utveckla kunskaper kopplade till läro- och kursplaner. Samtidigt får vuxna träna svenska i ett motiverande sammanhang.</li><li>Grundades av Fatima Grönblad 2020. Drivs av ABF Göteborg i samverkan med Levande historia, grundskoleförvaltningen Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionens EU-finansierade projekt Helhetslyftet.</li><li>Har även verksamhet i Uppsala, Helsingborg, Partille och Falkenberg.</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://varldenfinnshar.se/" target="_blank" rel="noopener">Världen finns här</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/vuxenutbildning/det-har-ar-komvux/svenska-for-invandraresfi" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Svenska för invandrare, Sfi</a></li></ul><p></p></div></div>

Lärande möten mellan sfi-elever och Ingrid Segersteds gymnasium

<p>– Det här kan betyda mycket för relationen till läsning eftersom tillgången till böcker kan se ganska olika ut. Att vi som skola ser till att varje elev har minst en egen bok känns därför fint, säger Martina Jansson, skolbibliotekarie på Önneredsskolan årskurs 7–9.</p><p>Politikerna i kommunfullmäktige beslutade nyligen att Göteborgs kommunala och fristående skolor ska få extra pengar för att köpa böcker till eleverna.</p><p>– Vår förhoppning är att böckerna ska inspirera till läsning och öka läslusten. Böckerna behöver inte användas i undervisningen &#8211; utan tanken är att eleverna ska ta med sin nya bok hem, säger Annika Andersson, tillförordnad chef för hållbarhetsenheten på grundskoleförvaltningen.</p><p>I Göteborgs finns cirka 140 kommunala grundskolor och varje skola bestämmer själv vilka böcker de vill ge sina elever. Eleverna kommer att få böckerna i början av nästa år.</p><h2><strong>Något hela familjen kan ha glädje av</strong></h2><p>På Önneredsskolan i Göteborg har skolbibliotekarierna Therese Allén och Martina Jansson köpt in böcker tillsammans med klasslärare och svenskalärare.</p><p>– När vi valt ut böcker har vi utgått från klassernas intressen och behov. Jag hoppas och tror att många av eleverna blir glada över sina böcker och att det kan ge trevliga läsupplevelser. För de yngre eleverna blir bokgåvan förhoppningsvis något som hela familjen kan ha glädje av -och något som kan inspirera till en stunds gemensam läsning.  säger Therese Allén, skolbibliotekarie i årskurs F-6.</p><p>Och hennes kollega Martina Jansson fyller i:</p><p>– Det är jättebra att vi satsar på läsning och att vi som skola säkerställer att varje barn har minst en egen bok. Sen hade jag önskat mig mer tid för att göra ett bra urval av böcker utifrån elevernas intresse och läsvana. Vi fick ganska kort om tid, och i och med att vi är så många som ska göra beställningar samtidigt, och det sammanfaller med julhandeln, så är utbudet lite knappt. Men överlag blir vi förstås glada för satsningar på läsning och vi hoppas att våra elever ska bli nöjda med böckerna.</p><h2><strong>Jobbar mycket med att främja läslusten</strong></h2><p>På frågan hur läsintresset ser ut på Önneredsskolan svarar Martina Jansson:</p><p>– Jag som arbetar på högstadiet ser en stor variation i läsintresset. Det finns både elever som är bokälskare och elever som upplever en hög tröskel till läsningen. Vårt uppdrag som bibliotekarier ligger i att möta intresset hos de som gillar läsa och samtidigt uppmuntra, stötta och sänka trösklarna för de elever som sällan läser. Till exempel har jag noterat att efterfrågan på engelskspråkig litteratur är stor bland de äldre eleverna, så där jobbar jag mycket med att köpa in böcker på engelska och möta det intresset.</p><p>Therese Allén berättar att läsintresset bland de yngre eleverna på skolan ofta är stort och att de gärna tipsar varandra om böcker de läst.</p><p>– I årskurs 4-6 är det ofta läskiga böcker och fantasy som lockar. När eleverna kommer upp i runt årskurs 5-6 går det att märka att läsintresset blir mer som en del av identiteten. Vissa elever har läsning som ett intresse och läser väldigt mycket, både i skolan och hemma.</p><p>– Andra elever läser främst som en del av undervisningen, men sällan utöver det. Som skolbibliotekarier arbetar vi mycket med att främja läslusten på skolan. I årskurserna f-6 träffar jag övervägande delen av klasserna varje vecka i biblioteket &#8211; så böckerna och läsning är en naturlig del av elevernas skolvardag.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Alla grundskoleelever får bok i present 

<p>Förskoleförvaltningens budget höjs med två procent jämfört med 2024, till 5 142 miljoner kronor.</p><p>‒ Vi har nu goda möjligheter att öka personaltätheten, förbättra arbetsmiljön och höja kvaliteten inom förskolan, säger Johan Olofson, direktör i förskoleförvaltningen.</p><h2>Barnpengen ökar med 2,5 procent</h2><p>Den största delen av förskolenämndens budget fördelas med hjälp av en så kallad barnpeng till förskolorna, som framför allt ska täcka förskolornas kostnader för personal. Barnpengen består av ett grundbelopp och ett strukturbelopp.</p><p>Grundbeloppet utgör 95 procent och beräknas utifrån barnets ålder och vistelsetid på respektive förskola. De resterande 5 procenten är ett strukturbelopp som fördelas för att utjämna skillnader i barns förutsättningar och behov. År 2025 ökar barnpengen med 2,5 procent.</p><h2><strong>Befolkningsutvecklingen påverkar förskolorna</strong></h2><p>Göteborgs befolkningsprognos visar att antalet barn i förskoleålder minskar under 2025, men minskningen är inte jämnt fördelad över staden. I vissa områden är minskningen stor, i andra mindre och i några stadsdelar i Göteborg ökar antalet barn. En del förskolor får färre barn nästa år, och några får fler. De förskolor som får färre barn behöver anpassa sin organisation, eftersom barnpengen baseras på antalet barn i verksamheten.</p><p>‒ Det innebär att förskolornas förutsättningar skiljer sig åt. Vi får arbeta tillsammans för att hitta lösningar som fungerar för helheten, det blir viktigt framåt, säger Johan Olofson, direktör i förskoleförvaltningen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Höjd barnpeng ska ge ökad kvalitet i förskolorna

<p>Höstterminen startade med små modell- och figurbyggen med hjälp av lego, plusplus och kaplastavar.</p><div id="attachment_140478" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140478" class="size-full wp-image-140478" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/ritade-kulor-1000.jpg" alt="" width="1000" height="649" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/ritade-kulor-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/ritade-kulor-1000-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/ritade-kulor-1000-768x498.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/ritade-kulor-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/ritade-kulor-1000-520x337.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/ritade-kulor-1000-730x474.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140478" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Doktor Håléns gata 11</p></div><p>– Barnen är kreativa och har många idéer. Vi vill stötta dem i deras utveckling och självförtroende genom att lyfta deras idéer till större gemensamma projekt med tydligare struktur. Både för att de ska få känna på hur det är att bygga &#8220;på riktigt&#8221;, och även hur mycket mer de kan åstadkomma genom samarbete, säger Nina Strand, förskoleassistent.</p><div id="attachment_140479" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140479" class="size-full wp-image-140479" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000.jpg" alt="" width="1000" height="637" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140479" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Doktor Håléns gata 11</p></div><h2>Mätte och diskuterade olika tekniker</h2><p>Så i december började arbetet med en julgran. Från ritning där olika idéer om utseende och storlek bollades, till själva byggandet och frågor som uppstod i byggprocessen.</p><p>”Den ska vara lika stor som en vuxen” utbrast barnen!</p><div id="attachment_140480" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140480" class="size-full wp-image-140480" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="689" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-ii-300x207.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-ii-768x529.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-ii-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-ii-520x358.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/granbygge-1000-ii-730x503.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140480" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Doktor Håléns gata 11</p></div><p>Avdelningen började samla in pappersrullar som de målade. Det mätte och diskuterade olika tekniker. Samarbetet och gemenskapen växte under hela processen.</p><p>– De kom på att de kunde hamra på rullarna för att göra det enklare att limma på dem på stammen. Alla barn har varit med under hela processen och fått välja olika moment efter förmåga och lust. De är jättestolta och drar in sina föräldrar på avdelningen för att visa upp granen, säger Nina Strand.</p><p>Efter en kontrollmätning märkte barnen att granen blev något kortare än en vuxen men trots det är stoltheten, gemenskapen och julkänslan starkare än någonsin på avdelningen Maskrosen.</p>

Förskolebarn byggde egen julgran

<p>Första veckan i december hade manskören Hellmans drengar sin julshow på Lorensbergsteatern. I samband med det bjöd de in gymnasieklasser till sitt genrep. Anders Fridén, som är medlem i kören, besökte också klasserna inför föreställningen. Då visade han en kort film om Hellmans drengar med intervjuer med medlemmarna, musik och dans. Sedan pratade Anders Fridén med klasserna om normmedvetenhet och mansrollen och eleverna fick ställa frågor.</p><p>– Vi kallar det vi håller på med för mansarbete. Kören finns för att motverka homofobi och skapa en bättre värld för alla. Mäns isolering i samhället är stor och skadlig. Vi vill bryta den och få män att bli mindre macho och mer mjuka och våga prata om och visa sina känslor. Då har vi vunnit mycket för samhället, säger Anders Fridén.</p><div id="attachment_140415" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140415" class="size-full wp-image-140415" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anders-Friden-800.jpg" alt="" width="800" height="740" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anders-Friden-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anders-Friden-800-300x278.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anders-Friden-800-768x710.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anders-Friden-800-250x231.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anders-Friden-800-520x481.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anders-Friden-800-730x675.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-140415" class="wp-caption-text">Anders Fridén är en av medlemmarna i Hellmans Drengar och är den som är ute och pratar med gymnasieeleverna inför genrepet.</p></div><h2><strong>Vill förändra attityder med känsla</strong></h2><p>Samarbetet har funnits i tio år, men har blivit mer strukturerat de senaste två åren. Varje år är det omkring 250–300 gymnasieelever som får komma på genrepet.</p><p>– Det är viktigt att sprida vårt budskap till ungdomar, men det kan vara svårt för oss att nå ut till dem. Därför är gymnasieeleverna en viktig målgrupp för oss, säger Anders Fridén.</p><p>Han menar att om man ska ändra en attityd handlar det inte bara om att ge information, utan också om att skapa en känsla för det man informerar om.</p><p>– Det tycker vi att vi uppnår genom att jag är ute i klasserna och att de får komma på genrepet. Baserat på det som vi hör från eleverna efteråt så verkar det fungera. Då är man väldigt glad att vi har åstadkommit detta, säger han.</p><h2><strong>Engagerade elever</strong></h2><p>Schillerska gymnasiet är en av skolorna som Anders Fridén besökte och där två klasser fick gå på genrepet.</p><p>– Att Anders kommer och pratar om de här frågorna och gör det på ett privat sätt baserat på hans erfarenheter ger eleverna något som jag inte kan ge dem. De tycker att han är modig som gör det och de blir ödmjukt inställda till hela upplevelsen. De blir väldigt engagerade, säger Therese Lindblom, lärare i samhällskunskap och kommunikation på Schillerska gymnasiet.</p><div id="attachment_140416" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140416" class="size-full wp-image-140416" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Therese-Lindblom-800.jpg" alt="" width="800" height="901" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Therese-Lindblom-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Therese-Lindblom-800-266x300.jpg 266w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Therese-Lindblom-800-768x865.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Therese-Lindblom-800-250x282.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Therese-Lindblom-800-520x586.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Therese-Lindblom-800-730x822.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-140416" class="wp-caption-text">Therese Lindblom, lärare i samhällskunskap och kommunikation på Schillerska gymnasiet.</p></div><h2><strong>Kultur som eleverna förstår</strong></h2><p>Beroende på vilka kurser som föreställningen passar in i är det olika klasser som får gå på genrepet.</p><p>– Normer och genus är en del av samhällskunskapen och även i kommunikation. När man gör en sådan här sak blir det tydligt och ett praktiskt inslag i teorin. Förra året handlade en del av showen om kritiken mot transpersoner som hade sagoläsning på bibliotek. Då läste vi artiklar om vad det handlade om och försökte nyansera bilden, säger Therese Lindblom.</p><p>I år ville eleverna prata mer om själva upplevelsen.</p><p>– Eleverna blev tagna av hur männen bjöd på sig själva. De tycker att det är en fantastisk upplevelse och att det är en ära att de får gå. Och det är en typ av kultur som de kan förstå och ta till sig. Det är inte alltid helt lätt när det gäller olika kulturevenemang, säger Therese Lindblom.</p><h2><strong>Samtal om ämnen som ingår i kursplaner</strong></h2><p>Anna Hedlund är lärare i sexualitet, samtycke och relationer på Angeredsgymnasiet och hon var för åttonde året med sina elever på genrepet.</p><p>– Det är sällan eleverna får gå på någon kulturell aktivitet via skolan. Bara att få komma in till stan på ett evenemang är en bra erfarenhet. Det blir på riktigt och något som inte har med en digital miljö att göra, säger hon.</p><div id="attachment_140417" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140417" class="size-full wp-image-140417" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anna-Hedlund-800.jpg" alt="" width="800" height="717" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anna-Hedlund-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anna-Hedlund-800-300x269.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anna-Hedlund-800-768x688.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anna-Hedlund-800-250x224.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anna-Hedlund-800-520x466.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/Anna-Hedlund-800-730x654.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-140417" class="wp-caption-text">Anna Hedlund, lärare i sexualitet, samtycke och relationer på Angeredsgymnasiet.</p></div><p>Sexualitet, samtycke och relationer är ett kunskapsområde som ingår i flera kurs- och ämnesplaner i skolan. Arbetet med normer och värden ingår också i skolans övergripande värdegrundsuppdrag och likabehandlingsarbete.</p><p>– Vi har mycket arbete kring HBTQ och människors lika värde och det kan vi också ta upp när Anders kommer ut och pratar med eleverna, säger Anna Hedlund.</p><h2><strong>Uppskattad upplevelse </strong></h2><p>Även efter showen pratar lärarna tillsammans med eleverna om föreställningen.</p><p>– Det är en jättefin upplevelse för eleverna – både musiken och också att se män i andra typer av roller än man är van vid. När vi pratar efteråt om vad de tycker och tänker om det är det ingen som tycker att det är konstigt eller dåligt. De blir väldigt tagna och uppskattar hela showen, säger Anna Hedlund.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Hellmans drengar</strong></p><ul><li>Kören bildades 1994 av Claes Nyström. Då var de åtta personer, i dag har de omkring 50 medlemmar.</li><li>Vill vara Sveriges modigaste manskör.</li><li>Vill vara normmedvetna i allt de gör och på så sätt ifrågasätta den traditionella mansrollen.</li><li>Namnet är en hyllning till gjuteriingenjören Allan Hellman från Lysekil. Han tog initiativet till bildandet av en svensk riksorganisation för homosexuella.</li></ul><p></p></div></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/angeredsgymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Angeredsgymnasiet </a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/schillerska-gymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Schillerska gymnasiet</a></li><li><a href="https://hellmansdrengar.se/om-hd/" target="_blank" rel="noopener">Hellmans drengar</a></li></ul><p></p></div></div>

Hellmans drengar samarbetar med gymnasieskolor

<p>Barnen har fått lära sig om Alfred Nobel och hans liv, om priserna och pristagarna, men framför allt har de fått utforska själva.</p><p>– Syftet är att väcka barnens nyfikenhet att lära sig nya saker, men också att få barnen att förstå att de kan påverka sin framtid, säger Maria “Mia” Söderbäck-Kirksaether, pedagogisk verksamhetsutvecklare på Sjupundsgatan 28, som har planerat veckan.</p><div id="attachment_140269" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140269" class="size-full wp-image-140269" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000.jpg" alt="" width="1000" height="688" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-768x528.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-520x358.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-730x502.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140269" class="wp-caption-text">Foto: Eva Åström</p></div><h2>Sex olika labb med anpassade aktiviteter</h2><p>Under veckan har förskolan haft i gång sex olika labb. Aktiviteter har varit anpassade efter ålder och alla barn har fått besöka minst två labb. Barnen har tagits emot av en labb-assistent och de barn som ville fick en egen labb-mössa.</p><div id="attachment_140270" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140270" class="size-full wp-image-140270" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/drake-1000.jpg" alt="" width="1000" height="774" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/drake-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/drake-1000-300x232.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/drake-1000-768x594.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/drake-1000-250x194.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/drake-1000-520x402.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/drake-1000-730x565.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140270" class="wp-caption-text">Foto: Eva Åström</p></div><ul><li>Natur- och biologilabb: De yngsta har fått testa vad som flyter och sjunker i vatten eller provat karusellmålning. De äldre har fått utforska om gas. Hur kan man veta att gasen finns när man inte kan se den?</li><li>Teknik och konstruktionslabb: Med återvunnet material har barnen fått konstruera en bil som kan rulla framåt med hjälp av luftkraft.</li><li>Sylabb: En dikt om en trasig nalle öppnade upp för reflektioner om att vara rädd om jorden och att laga i stället för att köpa nytt. Barnen har fått testa att sy i papper.</li><li>Lerlabb: Här har barnen fått reflektera över bilder och uttrycka sig i form, genom att konstruera ”fred” av lera.</li><li>Sagolabb: Barnen har fått gå igenom en sagopassage för en dramatiserad lässtund.</li></ul><h2>Nobelmiddag med medaljutdelning</h2><p>På torsdagen avslutades veckan med fint uppdukad nobelmiddag och medaljutdelning till alla vetenskapsbarn.</p><div id="attachment_140271" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140271" class="size-full wp-image-140271" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/frackar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="681" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/frackar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/frackar-1000-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/frackar-1000-768x523.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/frackar-1000-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/frackar-1000-520x354.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/frackar-1000-730x497.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140271" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Sjupundsgatan 28</p></div><p>Förutom undervisning om historia, naturvetenskap, samhällsfrågor och traditioner täcker pedagogerna in det viktiga kompensatoriska uppdraget. Det är inte alla som har möjlighet att lära sig allt i hemmet.</p><p>– Veckan har varit ett sätt att ge barnen tillfällen att upptäcka och utforska, och samtidigt jobba med sin förmåga att inte ge upp vid motgångar. Vi önskar också att barnen ska förstå att de har möjlighet att påverka genom att lära sig saker, vara nyfikna och våga, säger Marijana “Maja” Acimovic.</p><div id="attachment_140272" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140272" class="size-full wp-image-140272" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="669" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-ii-300x201.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-ii-768x514.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-ii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-ii-520x348.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/experiment-1000-ii-730x488.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140272" class="wp-caption-text">Foto: Eva Åström</p></div>

Barnen blir experimenterande forskare under Nobelveckan

<p>Resultatet har blivit ett levande bibliotek där barnen själva får välja sina böcker, både på förskolan och hemma. Genom att inkludera föräldrar i läsningen har denna aktivitet blivit en betydelsefull kvällsrutin för många familjer. En förälder berättar:</p><p>&#8220;Sedan biblioteket öppnade har vi verkligen fått i gång lässtunderna på kvällarna innan läggning och barnen älskar att själva välja böcker.&#8221;</p><div id="attachment_140216" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140216" class="size-full wp-image-140216" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/utelasa-800.jpg" alt="" width="800" height="981" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/utelasa-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/utelasa-800-245x300.jpg 245w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/utelasa-800-768x942.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/utelasa-800-250x307.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/utelasa-800-520x638.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/utelasa-800-730x895.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-140216" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Friarelyckan 53</p></div><p>För barnen har det blivit en spännande upptäcktsresa. Ett av barnen uttryckte:</p><p>”Det är jättekul att låna hem böcker, jag valde Blå ugglan-boken, den var lite läskig!&#8221;</p><h2>Läsutveckling i både inne- och utemiljö</h2><p>Genom utbildningen Läs♥️Förskola har pedagogerna fått nya verktyg att använda litteraturen för att stärka barnens språkutveckling. Den kreativa användningen av både inomhus- och utomhusläsning har skapat fler och mer varierade lässtunder, vilket också stimulerar barnens fantasi och språkliga uttryck.</p><p>– För mig som förskollärare har utbildningen gett mig nya verktyg att reflektera kring litteraturen och språkutvecklingen tillsammans med barnen. Det har blivit en av de viktigaste stunderna på dagen, där vi alla, både pedagoger och barn, kliver in i litteraturens värld, säger Lisa Löfgren, förskollärare.</p><h2>Föräldrar berättar om förändringen</h2><p>En viktig del av arbetet på Friarelyckan 53 har varit samarbetet med föräldrarna. Genom att låta barnen låna böcker från hallbiblioteket och själva välja sin läsning, har föräldrarna sett en tydlig förändring i sina barns engagemang och intresse för böcker.</p><p>&#8220;Det har blivit en extra guldkant i vardagen att kunna byta godnattbok varje vecka. Våra flickor ser fram emot att lägga sig i sängen på kvällarna för att läsa böckerna de själva har fått välja”, berättar en förälder.</p>

Inspirerande läsmiljöer på Friarelyckan 53

<p>– När jag såg det utifrån slogs jag av vilket värdefullt arbete vi gör i förskolan i våra länder, säger Lisbeth Batista, förskollärare på förskolan Lilla Solstrålegatan 10.</p><p>Hanna Olsson, förskollärare på förskolan Skolspåret 77, konstaterar att det finns många likheter mellan Finland och Sverige. Men det finns även skillnader.</p><h2>Pratade mycket om dygnsvila</h2><p>– Vi har en gemensam barnsyn och vi utgår alla ifrån det kompetenta barnet. En stor skillnad som överraskade är att det i den finska förskolan finns personal på plats som dukar fram, plockar bort och diskar. Det är alltså inte pedagogerna som gör det.</p><div id="attachment_140231" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140231" class="size-full wp-image-140231" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-1000.jpg" alt="" width="1000" height="608" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-1000-768x467.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-1000-520x316.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-1000-730x444.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140231" class="wp-caption-text">De finska pedagogerna har tagit hjälp av AI för att skapa bilder till barnens sagor. Foto: Hanna Olsson</p></div><p>– Ja, det var spännande att se. Det ger ju pedagogerna mer tid att arbeta med barnen, säger Lisbeth Batista, förskollärare på förskolan Lilla Solstrålegatan 10.</p><p>En annan sak som är annorlunda är synen på barnens vila. De finska pedagogerna pratade mycket om dygnsvila och hur viktigt det är för barnen.</p><p>– Alla barn vilade, även de äldre. Barnen sov och vilade tillsammans i helgrupp, säger Lisbeth Batista.</p><div id="attachment_140232" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140232" class="size-full wp-image-140232" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/sang-forskola-1000.jpg" alt="" width="1000" height="762" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/sang-forskola-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/sang-forskola-1000-300x229.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/sang-forskola-1000-768x585.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/sang-forskola-1000-250x191.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/sang-forskola-1000-520x396.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/sang-forskola-1000-730x556.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140232" class="wp-caption-text">Alla barn på den finska förskolan sover eller vilar tillsammans. Här finns särskilda våningssängar. Foto: Lisbeth Batista</p></div><h2><strong>Digitalisering och AI </strong></h2><p>Det övergripande temat för utbytet var digitalisering och AI och både Hanna Olsson och Lisbeth Batista har tagit med sig idéer som de skulle vilja prova på hemmaplan.</p><p>– Jag blev inspirerad av hur de tog hjälp av AI för att ta fram bilder till de sagor som barnen skapade tillsammans. Det skulle jag vilja testa, säger Hanna Olsson.</p><p>De finska pedagogerna använde även AI för att förbereda samtal med vårdnadshavare.</p><div id="attachment_140233" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140233" class="size-full wp-image-140233" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-800.jpg" alt="" width="800" height="832" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-800-288x300.jpg 288w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-800-768x799.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-800-250x260.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-800-520x541.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/12/barnbok-800-730x759.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-140233" class="wp-caption-text">Foto: Hanna Olsson</p></div><p>– Den kollega jag skuggade upplevde att hon sparade tid inför samtalen och i dokumentationen. Det skulle vara kul att pröva det i mitt arbete, säger Lisbeth Batista.</p><h2><strong>Mer om vänortsutbytet</strong></h2><p>I vänortssamarbetet för utbildningssektorn ingår städerna Göteborg, Åbo, Århus, Bergen samt även Sydslesvig, en dansktalande del av Nordtyskland. Åbo var värdstad för lärarutbyte och skolchefsmöte 2024. Lärarutbytet innehåller jobbskuggning och grupparbete samt reflektion och dokumentation av nya kunskaper.</p><p>Samarbetet syftar till att stötta och utveckla ett nordiskt samarbete i de olika skolformerna, att främja erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande mellan vänorterna samt att främja språkförståelsen mellan de nordiska länderna och öka ungas intresse för att delta i nordisk gemenskap.</p>

Förskollärare fick lära och inspireras av finska kollegor

<p>De allra flesta besökarna säger att de kommer till öppna förskolan för att barnen ska få träffa andra barn, leka, lära och träna inför förskolestarten.</p><p>– Min dotter har inga syskon och vi har ingen familj här, så öppna förskolan har varit viktig. Hon har lärt sig många saker. Nu har hon börjat i förskolan och där tycker de att hon redan kan mycket, som att använda penna och klä sig själv, säger Faten Isam Ibrahim Alnawajha, besökare på öppna förskolan Gårdsten.</p><div id="attachment_140024" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140024" class="size-full wp-image-140024" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Faten-1000.jpg" alt="" width="1000" height="612" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Faten-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Faten-1000-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Faten-1000-768x470.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Faten-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Faten-1000-520x318.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Faten-1000-730x447.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140024" class="wp-caption-text">– Första gången jag skulle till öppna förskolan kände jag mig stressad. Jag var ny i Sverige och kunde inte svenska, men när jag mötte personalen så kändes det bra, säger Faten Isam Ibrahim Alnawajha. Foto: Petter Trens</p></div><h2>En plats för gemenskap och stöd</h2><p>Öppna förskolan är viktig för många vuxna som vill träffa andra föräldrar och att få stöd i föräldrarollen.</p><p>– Här kan man träffa andra föräldrar och prata. När jag saknar min familj går jag hit och då känner jag mig inte ensam i mitt nya land. Öppna förskolan känns som min familj, säger Faten Isam Ibrahim Alnawajha.</p><p>I enkäten lyfter många besökare pedagogernas bemötande och kunnighet.</p><div id="attachment_140025" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140025" class="size-full wp-image-140025" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sangstund-gardsten-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sangstund-gardsten-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sangstund-gardsten-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sangstund-gardsten-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sangstund-gardsten-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sangstund-gardsten-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sangstund-gardsten-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140025" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>– Pedagogerna utvecklar oss i rollen som föräldrar. De har gett mig mycket tips som jag använt och jag ser stor skillnad, säger Faten Isam Ibrahim Alnawajha.</p><p>I enkäten tycker 92 procent av besökarna att öppna förskolan lyckas med att alla ska känna sig välkomna och behandlas lika.</p><p>– Första gången jag skulle till öppna förskolan kände jag mig stressad. Jag var ny i Sverige och kunde inte svenska, men när jag mötte personalen så kändes det bra, säger Faten Isam Ibrahim Alnawajha.</p><h2>Aktiviteter för språkträning</h2><p>På flera öppna förskolor är möjligheten till integration och språkträning viktiga delar som lockar besökare.</p><p>– Jag har lärt mig mycket svenska på öppna förskolan och har lånat hem barnböcker för att lära mig mer. Min man har också varit med för att träna svenska. När jag började på SFI, svenska för invandrare, kunde jag gå in direkt på nivå C, säger Faten Isam Ibrahim Alnawajha, som kom till Sverige för 4,5 år sedan.</p><p>Sju av stadens öppna förskolor erbjuder språkträning inför SFI, med en SFI-lärare. Från januari 2025 kommer SFI-träning också finnas på öppna förskolan Gårdsten en förmiddag i veckan. Pedagogerna ordnar även andra aktiviteter som ger möjlighet att öva svenska.</p><div id="attachment_140026" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-140026" class="size-full wp-image-140026" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Blagica-1000.jpg" alt="" width="1000" height="616" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Blagica-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Blagica-1000-300x185.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Blagica-1000-768x473.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Blagica-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Blagica-1000-520x320.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Blagica-1000-730x450.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-140026" class="wp-caption-text">Blagica Andreevski är förskollärare på öppna förskolan i Gårdsten. Foto: Petter Trens</p></div><p>– Varje måndag lagar vi soppa tillsammans och på fredagarna har vi frukost. Måltiderna gör mycket för att bygga gemenskap och träna svenska. Och barnen lär sig att äta med andra barn – en bra träning inför förskolan, säger Blagica Andreevski, förskollärare på öppna förskolan Gårdsten.</p><p>Årets enkät besvarades av 929 besökare på Göteborgs Stads öppna förskolor, varav 99 procent anger att de är nöjda eller mycket nöjda med öppna förskolan.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/hittaoppenforskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Hitta öppna förskolor</a></p><p></p></div></div>

Öppna förskolan till glädje och nytta för nöjda besökare

<p>De tre lagen springer från bord till bord där de ska utföra vissa moment och sen till mål. Först klar med alla moment vinner och de som dömer i finalen är tidigare tävlande från Yrkeslandslaget.</p><p>– Första bordet är Bygg- och anläggningsprogrammet och där ska eleverna pussla ihop ett parkettgolv, berättar Björn Nilsson som är projektledare för Yrkeskampen. Nästa bord är Naturbruksprogrammet där de ska formklippa en tuja. På Fordons- och transportprogrammet ska de byta en cykelslang och på Frisör- och stylistprogrammet ska de göra två inbakade flätor på en lagkamrat som har peruken på sig. Slutligen kommer de till Barn- och fritidsprogrammet och där ska de byta blöja på dockorna.</p><div id="attachment_139992" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139992" class="size-full wp-image-139992" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-800.jpg" alt="" width="800" height="913" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-800-263x300.jpg 263w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-800-768x876.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-800-250x285.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-800-520x593.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-800-730x833.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139992" class="wp-caption-text">Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p>Yrkeskampen arrangeras av Wordskills Sweden och syftet är att locka fler ungdomar att välja ett yrkesprogram på gymnasiet.</p><h2>Varför behövs det fler elever som läser yrkesprogram?</h2><p>– Det behövs fler elever på yrkesprogrammen därför att kommuner, regioner och Sverige behöver människor som jobbar med olika yrken &#8211; bakar bröd, lagar bilen, bygger hus, klipper ditt hår, kör bussen som du åker med mm. Det handlar om kompetensförsörjningen i Sverige och vår välfärd, säger Björn Nilsson.</p><p>Lindholmens tekniska gymnasium är värd för evenemanget och gymnasieelever från skolorna på Lindholmen är med som domare. På plats finns också information från de olika skolorna samt Wordskills talangtest <a href="https://dintalang.se/">Din talang</a>, som besökarna får pröva.</p><h2>Vad betyder det för skolan att vara värd för yrkeskampen?</h2><p><strong>– </strong>Yrkeskampen är ett roligt och lustfyllt sätt att visa upp yrkesprogrammen och vi på Lindholmens tekniska gymnasium vill på olika sätt bidra till att öppna upp ögonen för våra ungdomar kring yrkesförberedande program och få dem att se det som en god möjlighet på gymnasiet. Sen är det klart ett bra sätt att sätta de kommunala skolorna på Lindholmen på kartan, säger Anna Hansson, rektor för VVS- och fastighetsprogrammet.</p><p>– Skolan kan visa upp sina fina lokaler och visa vilka möjligheter det finns med att gå ett yrkesprogram på gymnasiet. Under Yrkeskampen kommer det elever hit som aldrig annars kommer på ett öppet hus, säger Björn Nilsson.</p><p>Det här var den sista regionfinalen och vinnaren härifrån går vidare till riksfinalen i Västerås den 14 maj. Vem som vann? Det gjorde Samskolan 8B från Göteborg.</p><p>– Men egentligen är alla som väljer ett yrkesprogram på gymnasiet vinnare, sammanfattar Björn Nilsson.</p><div id="attachment_139990" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139990" class="size-full wp-image-139990" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="636" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-1000-768x488.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Yrkeskampen-1000-730x464.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139990" class="wp-caption-text">Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/utbildningsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Utbildningsförvaltningen</a></p><p><a href="https://yrkeskampen.se/" target="_blank" rel="noopener">Yrkeskampen</a></p><p></p></div></div>

Yrkeskampen ska locka unga till yrkesprogram på gymnasiet

<p>Gängsnacket är namnet på ett utbildningsmaterial som polisen har tagit fram. Det är en folder som handlar om hur kriminella gäng rekryterar barn och den riktar sig till föräldrar och andra vuxna. Utbildningsmaterialet kan användas av skolor, socialtjänst, polis och fritidsverksamheter. Efter önskemål från både skolor och föräldrar har materialet även anpassats till mellanstadieelever.</p><div id="attachment_139967" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139967" class="size-full wp-image-139967" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Carola-800.jpg" alt="" width="800" height="962" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Carola-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Carola-800-249x300.jpg 249w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Carola-800-768x924.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Carola-800-250x301.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Carola-800-520x625.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Carola-800-730x878.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139967" class="wp-caption-text">– Skolelever ska få kunskap om hur det kan gå till när barn och unga dras in i kriminella gäng och vilka konsekvenser det kan få, berättar Carola Hermansson, förste socialsekreterare vid socialförvaltningen Hisingen.</p></div><p>– Syftet med det nya utbildningsmaterialet är att skolelever ska få kunskap om hur det kan gå till när barn och unga dras in i kriminella gäng och vilka konsekvenser det kan få. Skolorna vill gärna att det kommer ut andra aktörer och gör sådana här insatser. Det blir mer intressant och slagkraftigt för eleverna. Det är också positivt att de får träffa polis och socialtjänst som det annars finns mycket fördomar om, säger Carola Hermansson, förste socialsekreterare vid socialförvaltningen Hisingen.</p><h2>Lektion i brottsförebyggande syfte</h2><p><strong> </strong>Under veckorna 43–48 har polis, socialtjänst och fältsekreterare varit ute i 30 klasser i årskurs 6 i Tuve, Backa, Lundby och Biskopsgården. Totalt har cirka 700 elever tagit del av lektionerna.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://polismuseet.se/skola/Utbildningsmaterial/min-basta-van---om-unga-som-dras-in-i-kriminella-gang/" target="_blank" rel="noopener">Polismuseet.se: Utbildningsmaterial om unga som dras in i kriminella gäng</a></li><li><a href="https://polismuseet.se/skola/Utbildningsmaterial/min-basta-van---om-unga-som-dras-in-i-kriminella-gang/" target="_blank" rel="noopener">Polismuseet.se: Gängsnacket – en guide för viktiga vuxna</a></li></ul><p></p></div></div><p>– Det här är ett brottsförebyggande arbete där barnen ska bli medvetna om vad de ska vara vaksamma kring. Vi arbetar ofta på individnivå där det redan finns en oro kring ett barn eller en ungdom, men samtidigt är behovet stort att också arbeta förebyggande och detta kan vara ett tillägg i det brottsförebyggande arbetet i stadsdelen, säger Carola Hermansson.</p><h2>Film och diskussion</h2><p><strong> </strong>Lektionen inleds med att eleverna får titta på en animerad film. Den handlar om en pojke som blir indragen i kriminella sammanhang med äldre personer i bostadsområdet. Kompisen och andra vuxna märker av förändringen och oroar sig och försöker nå fram till pojken. Filmen avslutas med att man hör ett pistolskott där man inte får veta vad som hände. Eleverna får därefter diskutera vad de tror hände och sedan diskutera och försöka komma med lösningar. Vad hade barnen, kompisarna och de vuxna kunnat göra annorlunda? Var gick det fel? Vem skulle ha agerat och hur? Vart kan man vända sig för att få hjälp?</p><p>– Vi gjorde en liten kartläggning kring resultatet av insatsen när hälften av lektionerna genomförts och medarbetarna som har varit ute och gjort detta är överens om att det här inte är något nytt för barnen. Barnen är mycket medvetna om att det pågår och hur det fungerar och de är öppna med att de vet och vad de har sett där de bor eller att de känner någon som vet, har sett eller har varit en del av farliga situationer, säger Carola Hermansson.</p><p>Hon menar att det finns en uppgivenhet hos barnen.</p><p>– Det finns också en uppgivenhet hos barnen. De uttrycker att det inte finns någon som kan hjälpa dem om de hamnar i en sådan situation. Men vi vill visa att det går att få hjälp och att vi vuxna vågar prata om det som händer. Både elever och föräldrar ska känna att man vågar be om hjälp, vågar berätta vad man ser och hör och lita på att vi vuxna som finns i deras omgivning tar detta och dem på allvar. Det är också syftet med lektionen, säger Carola Hermansson.</p><h2>Fortsätter i vår</h2><p>Barnen har också själva uttryckt att de önskar att de hade haft lektionen tidigare, som i årskurs 4. Därför är förslaget nu att hålla lektionen även för yngre barn.</p><p>– Under våren kommer projektet att fortsätta i någon form. I februari och mars kommer vi också att fortsätta med de föräldraföreläsningar som vi har haft på samma tema, Tidiga tecken för att ditt barn kan riskera att rekryteras in i kriminalitet, och även ha dem på olika språk, säger Carola Hermansson.</p>

Utbildning ska motverka kriminell rekrytering av barn

<p>– Satsningen pågår på 22 grundskolor som ligger i områden där barns uppväxtvillkor är utmanande. Vårt arbetssätt bygger på att skolans lokaler öppnas upp utanför lektionstid så att alla som vill kan delta i eller hålla i kostnadsfria aktiviteter, säger Anna Grunander, utvecklingsledare på grundskoleförvaltningen, och fortsätter:</p><p>– Genom att vi ger barn möjlighet till en aktiv fritid, i närheten av viktiga vuxna, bidrar vi till trygga sammanhang. Något som kan ha stor betydelse för hur barnen lyckas i skolan och hur det går för dem senare i livet.</p><h2>EU-politiker kommer ta del av arbetet</h2><p>Men att skapa mer jämlika uppväxtvillkor kan ingen verksamhet lösa på egen hand. Därför behöver skolan samverka med näringsliv, civilsamhälle och kommun. Exempel på samarbeten inom ”Skola som arena” kan vara att en förening serverar frukost innan skolan, en annan erbjuder sportaktiviteter och en föräldragrupp ger läxhjälp.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Skola som arena</h4><ul><li>Finns på skolor som ligger i områden där barns uppväxtvillkor är utmanande. Till exempel på grund av trångboddhet, låga inkomster eller få fritidsaktiviteter i området.</li><li>De 22 skolor som igår i ”Skola som arena” är: Ellen Keyskolan F-6, Ryaskolan F-9, Svartedalsskolan, Landamäreskolan, Backegårdsskolan F-6, Bergsjöskolan, Gärdsmosseskolan, Lövgärdesskolan 4-6, Nytorpsskolan 4-9, Rannebergsskolan, Sandeklevsskolan F-9, Solbackeskolan F-6, Vättleskolan 4-9, Kungsladugårdsskolan, Torpaskolan, Frejaskolan F-9, Frölundaskolan F-9, Vättnedalsskolan, Ängåsskolan, Lundbyskolan, Bergsgårdsskolan f-6 och Gårdstensskolan</li></ul><p><strong>Länkar: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena/sa-har-arbetar-vi/om-skola-som-arena" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Skola som arena</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></li></ul><p></p></div></div><p><strong> </strong><br />– Många är nyfikna på hur vi får till samarbetet. Bland annat har vi haft studiebesök från kommuner runt om i landet och andra EU-länder. Vi fick också nyss veta att Svenska ESF-rådet nominerat ”Skola som arena” till EU-kommissionen som ett bra exempel på arbete inom social integration. Det betyder att politiker på EU-nivå kommer att ta del av vårt arbete, vilket troligen kommer leda till ett ännu större intresse och ännu fler studiebesök, säger David Geiser Mellkvist, utvecklingsledare internationellt arbete på grundskoleförvaltningen.</p><h2>Fullsatt konferens inspirerade besökare</h2><p>För att möta det stora intresset för ”Skola som arena” anordnades nyligen en konferens som lockade 300 deltagare. Allt från representanter från kommuner, akademin, näringsliv och civilsamhälle till politiker, regionala och statliga myndigheter.</p><div id="attachment_139976" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139976" class="size-full wp-image-139976" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/konferens-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="602" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/konferens-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/konferens-1000-ii-300x181.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/konferens-1000-ii-768x462.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/konferens-1000-ii-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/konferens-1000-ii-520x313.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/konferens-1000-ii-730x439.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139976" class="wp-caption-text">Foto: David Nilsson</p></div><p>En av besökarna var Jennifer Ramos, projektledare för Aktiv Fritid Järva i Stockholm Stad. Hon tyckte att konferensen gav en djupare förståelse för hur skolor kan samverka med olika samhällsaktörer:</p><p>– Det var inspirerande att se konkreta exempel på hur skolor kan fungera som en central mötesplats, där utbildning, sociala insatser och fritidsaktiviteter kan samlas under ett och samma tak &#8211; för att skapa en trygg och stimulerande miljö för alla elever.</p><p>– Ett extra spännande inslag under konferensen var när en förälder delade med sig av sitt perspektiv. Det var inspirerande att höra om hans erfarenheter och hur han blivit en aktiv del av ”Skola som arena”, bland annat genom att vara bärare av deras läxhjälpsinitiativ. Det visade tydligt hur man som förälder kan vara delaktig och stötta sitt barns lärande på ett konkret sätt, vilket stärker både barnen och familjerna.</p><h2>&#8220;Trygghet och studiero har förändrats mycket&#8221;</h2><p>En annan talare vid konferensen var Lena Gustafsson som är rektor på Frejaskolan som ingår i ”Skola som arena”. Vid konferensen berättade hon bland annat om samverkan i praktiken men också resultatet av arbetet på sin skola &#8211; läs mer om Frejaskolans arbete i Vårt Göteborgs tidigare artikel som finns länkad här nedan.</p><p>– Vi har sett att eleverna har ett stort behov av en aktiv fritid och därför ingår vi sedan 2021 i denna satsning. Trygghet och studiero på skolan har förändrats mycket sedan starten. Genom att vi öppnar upp Frejaskolan på eftermiddagar och kvällar för elever och boende i området rör sig fler vuxna i och runt om skolan. Dessa vuxna kan stötta barn och ungdomar från olika perspektiv, vilket ökar tryggheten och bidrar till att eleverna kan fokusera på sina studier.</p><p>Anna Grunander som är en av dem som arrangerat konferensen berättar avslutningsvis att ett viktigt mål med konferensen var att skapa en dialog utbyta erfarenheter:</p><p>– Vi lyfte vi fram våra utmaningar men också det vi är stolta över – för att kunna inspirera andra. Jag hoppas att vi fortsätter att mötas kring detta så att vi tillsammans kan lyckas skapa mer jämlika uppväxtvillkor för barn och unga i segregerade städer.</p>

Göteborgs Stads arbetssätt på 22 skolor väcker stort intresse

<p>På gården har barnen gemensamt skapat målningar på plastfolie, stenar, på ett stort papper, muren och på berget.</p><p>– Det är underbart att se barnens kreativitet, mötet med färgen och hur de tar sig an uppdraget att göra detta tillsammans, säger Sabine Thorkildsen, förskollärare på förskolan Förstamajgatan 28.</p><div id="attachment_139841" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139841" class="wp-image-139841" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-1280.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-1280.jpg 1280w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-1280-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-1280-1024x768.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-1280-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-1280-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-1280-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-1280-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139841" class="wp-caption-text">Foto: Pedagoger på förskolan Förstamajgatan 28</p></div><h2>Ska genomsyra barnets tid i förskolan</h2><p>– En gång om året syns barnkonventionen lite extra, men det är viktigt att det inte stannar vid denna enstaka dag utan är ett medvetet förhållningssätt som vi arbetar utifrån varje dag i förskolan. Barnkonventionen och barns delaktighet ska genomsyra barnets hela tid i förskolan, säger Jessica Wendel, rektor på förskolan Förstamajgatan 28.</p><div id="attachment_139843" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139843" class="size-full wp-image-139843" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-800.jpg" alt="" width="800" height="810" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-800-296x300.jpg 296w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-800-768x778.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-800-250x253.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-800-520x527.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/barnkonventionens-dag-800-730x739.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139843" class="wp-caption-text">Foto: Pedagoger på förskolan Förstamajgatan 28</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>FN:s barnkonvention</strong></p><ul><li>Är FN:s konvention om barnets rättigheter</li><li>Det är 35 år sedan FN:s generalförsamling ställde sig bakom beslutet att anta konventionen</li><li>Blev svensk lag 2020</li><li>Uppmärksammas genom barnkonventionens dag varje år 20 november</li><li>Innehåller 54 rättigheter och fyra grundläggande principer som man ska ta hänsyn till i frågor som rör barn:<br />&#8211; Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter – ingen får diskrimineras<br />&#8211; Vid alla beslut som rör barn ska det i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa<br />&#8211; Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling<br />&#8211; Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://unicef.se/barnkonventionen" target="_blank" rel="noopener">Unicef: Barnkonventionen</a></li><li><a href="https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten" target="_blank" rel="noopener">Unicef: Läs hela Barnkonventionen</a></li></ul><p></p></div></div><div id="attachment_139844" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139844" class="size-full wp-image-139844" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/om-jag-fick-bestamma-1000.jpg" alt="" width="1000" height="663" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/om-jag-fick-bestamma-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/om-jag-fick-bestamma-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/om-jag-fick-bestamma-1000-768x509.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/om-jag-fick-bestamma-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/om-jag-fick-bestamma-1000-520x345.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/om-jag-fick-bestamma-1000-730x484.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139844" class="wp-caption-text">Några fler av barnens svar på frågan Om du skulle få bestämma på jorden en dag, vad skulle du bestämma då?: ”Att alla ska få rita”, ”Matematik”, ”Att äta tårta”, ”Alla barn har ett hem”, ”Alla barn ska ha leksaker i fickan”, ”Att alla ska må bra”, ”Mamma”. Foto: Pedagoger på förskolan Förstamajgatan 28</p></div>

Förskolan firar barnkonventionens dag

<p>Köksmästaren Sabina Skogsberg, som var med och arrangerade studiebesöket från den bulgariska staden Varna, är nöjd. Förutom att ge de bulgariska kollegorna inspiration och idéer väckte besöket en hel del tankar om hur bra vi har det i Sverige.</p><p>– Vi besökte köket på förskolan Valthornsgatan 3 där några av barnen var med i köket och bakade tillsammans med kocken. Våra kollegor från Bulgarien var så imponerade. ”Vi är 100 år efter er”, sa de när de såg alla maskiner som vi har i våra kök, säger Sabina Skogsberg.</p><h2>Kryddning av maten väckte intresse</h2><p>Studiebesöket, som arrangerades i samarbete med grundskolans måltidsverksamhet, var kort och intensivt. Fokus låg på att besökarna skulle få möjlighet att fråga så mycket som möjligt.</p><p>– De var väldigt intresserade av att vi använder så mycket kryddor i maten. I Bulgarien utesluter man alla kryddor förutom salt och peppar på grund av allergier. Vi gör ju lite tvärtom och lagar alternativ mat till de barn som behöver det, säger Sabina Skogsberg.</p><p>I köket på Valthornsgatan 3 fick besökarna även smaka på en vegetarisk gryta, vilket också var något helt nytt för de bulgariska kollegorna. Studiebesöket har gjort intryck på Sabina Skogsberg.</p><p>–  Jag har fått många tankar om att vi behöver uppskatta det vi har. Vi har en välfungerande organisation och tydliga beslut att utgå ifrån. Det saknar våra kollegor i Bulgarien. Men, de har större möjlighet att köpa lokalt producerade råvaror. Det skulle vi också vilja göra, säger Sabina Skogsberg.</p><div id="attachment_139808" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139808" class="size-full wp-image-139808" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bakning-i-skolkoket-1000-foto-malin-omland.jpg" alt="" width="1000" height="829" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bakning-i-skolkoket-1000-foto-malin-omland.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bakning-i-skolkoket-1000-foto-malin-omland-300x249.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bakning-i-skolkoket-1000-foto-malin-omland-768x637.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bakning-i-skolkoket-1000-foto-malin-omland-250x207.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bakning-i-skolkoket-1000-foto-malin-omland-520x431.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bakning-i-skolkoket-1000-foto-malin-omland-730x605.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139808" class="wp-caption-text">Några av barnen på förskolan var med under studiebesöket och bakade bröd. Foto: Malin Omland</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>EU-projektet Healthywave</strong><strong> </strong></p><ul><li>Kommer ur ett initiativ inom EU 2015 om att införa en barngaranti som en del av en europeisk plan för att bekämpa barnfattigdom</li><li>Barngarantin innebär att alla barn i fattigdom kan få tillgång till gratis hälso- och sjukvård, utbildning, och barnomsorg samt anständiga bostäder och tillräcklig kost</li><li>Fokus ligger på hållbar och hälsosam kost, inte minst en hälsosam måltid varje skoldag för alla barn</li><li>Tanken är att lära av varandra i Europa när det gäller hälsosam och hållbar måltidsservice samt om offentlig-privata partnerskap, lokala aktörers deltagande och styrning</li><li>Tillsammans med andra partnerstäder ska Göteborgs Stad utveckla en verktygslåda med samlade erfarenheter och rekommendationer</li><li>Göteborgs Stad är mentor för deltagarna från Varna i Bulgarien</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.healthywave.eu/" target="_blank" rel="noopener">EU-projektet Healthywave</a></p><p></p></div></div>

Göteborgs skolmåltider bidrar till utveckling för barn i Bulgarien

<p>Under de 20 år som musikklasserna funnits har många elever repat, lärt sig musikens grunder, stått på scen, sjungit Luciasånger, åkt på turné, rest på skolresor utomlands och förstås haft massor av helt vanliga lektioner i matte och svenska och de andra ämnena man läser på högstadiet.</p><p>Vårt Göteborg har sökt upp Jonathan Bondesson för att prata om musikklasserna men också om vad musiken betyder i hans liv. Jonathan är idag 33 år, flamencogitarrist och ansvarig för en av Göteborgs scener – Oceanen.</p><p>&#8211; Utmark var så sjukt viktigt. Inte bara musiken utan så mycket mer. Som att alla är lika mycket värda, oavsett förutsättningar, säger Jonathan.</p><div id="attachment_139710" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139710" class="size-full wp-image-139710" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="702" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-768x539.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-520x365.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-730x512.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139710" class="wp-caption-text">Jonathan har rest runt och spelat mycket och turnerat i hela Sverige. Foto: Petra Andersson</p></div><p>Han berättar om alla sina projekt inom kulturen. Förutom dansskolan så är det också scenen på Oceanen där han bokar band och söker kulturbidrag för att få det att gå runt. Och så turnerar han förstås. Han har ett par olika band men bäst går det för Chicos fritos.</p><p>&#8211; Det är en duo ihop med en munspelare. Vi har bytt ut flamencosången mot munspel.</p><p>Jonathan har rest runt och spelat mycket, turnerat i hela Sverige, nu senast i ett projekt med en flamencodansare.</p><h2>Varför blev det just gitarr?</h2><p>&#8211; Jag har alltid behövt spela gitarr för att må bra. Det fanns redan på högstadiet fast då spelade jag elgitarr och mer metal. Fast jag tog min första lektion i flamenco när jag var 13. Sedan blev det musik på gymnasiet. Föräldrarna hade just flyttat till Lerum så han valde att gå estetiskt program där.</p><p>&#8211; Det blev väl en flopp. Jag ville lära känna folk där i Lerum men alla som bodde där ville in till stan, säger han och skrattar gott åt minnet.</p><p>Men det blev bra med ett nystartat program och entusiastiska lärare och han bestämde sig för att fortsätta med musiken. Han sökte till Ljungskile folkhögskola och minns det som en milstolpe när han bestämde sig för att gå en annan väg. Han lämnade jazzen och övade flamenco varje dag.</p><h2>Ensam i Sverige om en master i flamencogitarr</h2><p>Sen sökte han till Musikhögskolan i Stockholm. På det följde ett par år i Sevilla och sedan stod han vid ett vägskäl igen. Skulle han stanna i Sevilla och bli superbra på att kompa sång och dans där eller vända hem och studera vidare?</p><p>Han valde att vända hem och läsa en master. Nu är han faktiskt ensam i Sverige om att ha en master i flamencogitarr. Sen dess har han frilansat.</p><p>&#8211; Jag vill skapa min egen musik och spela den. Så är det inte för alla. En del vill vara en del av något större, spela i symfonikerna och ha någon som bestämmer hur man ska spela, men jag måste gå min egen väg.</p><p>Han frågar om Utmarksskolans musikklasser. Är det sig likt? Musikklasserna är ju på ett sätt en helt vanlig skola, med alla vanliga ämnen, men samtidigt annorlunda med massor av musik på schemat.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Ansök till Utmarksskolans musikklasser 2025</h4><ul><li>En grundskola med extra mycket musik på schemat, för barn i åk 7-9</li><li>Skicka in din ansökan <strong>senast söndag 22 januari 2025</strong></li><li>Antagningsprov genomförs under vecka 6, 3-7 februari 2025</li><li>Separat kallelse kommer till antagningsprov</li><li>Om du blir antagen ska du tacka ja eller nej senast 20 februari 2025</li><li>Mer information hittar du på länken här nedan</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/myportal/enhetssida/utmarksskolan/var-skola/oppet-hus" target="_blank" rel="noopener">Utmarksskolan: Om öppet hus 21 november</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/musikklasser-i-goteborgs-stad/utmarksskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Utmarksskolans musikklasser</a></li></ul><p></p></div></div><p>&#8211; Att gå i musikklass kräver ett annat commitment. Man behöver lägga in sin fritid också. Men det gör att man kommer sina klasskamrater nära. Och lärarna också.</p><h2>Kändes som en helhet</h2><p>Han pratar om att det kändes som en helhet, med det tajta arbetslaget och de gemensamma projekten. Körläger och turnéer.</p><p>&#8211; Jag minns att vi hade faddrar när vi började. De blev som rockidoler för oss. Det var så häftigt att se upp till nån på det sättet.</p><p>&#8211; Den musikteori jag fick lära mig är den jag haft med mig. Det är också så viktigt att få lära sig att sjunga och spela samtidigt. Jag tänker också på hur lärarna ger eleverna ansvar. Som att man får börja med att stå i kören eller vara många i bandet men sen slutade det med att jag stod på scenen och sjöng solo.</p><p>Svaret på Jonathans fråga om musikklasserna är att det är sig ganska likt. Med resor, massor av musik och instrument och ett tajt arbetslag. Kanske är det lite för få elever just nu. I alla fall finns det plats för några till.</p><p>Torsdag 21 november är det öppet hus för elever som funderar på att börja och som vill komma och testa lite.</p><h2>Har du något råd till den som funderar på att gå i musikklass?</h2><p>&#8211; Det handlar om att det ska vara roligt! Man ska bara spela för sin egen skull. Och man ska inte välja det ballaste instrumentet utan det man själv vibrerar för. Det som ger en impuls att plocka upp instrumentet från soffan när man går förbi.</p><div id="attachment_139713" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139713" class="size-full wp-image-139713" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="658" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-ii-300x197.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-ii-768x505.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-ii-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-ii-520x342.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/jonatan-1000-ii-730x480.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139713" class="wp-caption-text">– Den musikteori jag fick lära mig på Utmarksskolan är den jag haft med mig, berättar Jonathan. Foto: Petra Andersson</p></div>

Utmarksskolans musikklasser var viktiga år för Jonathan

<h2>Varför ska man gå på öppet hus?</h2><p>&#8211; Det är stor skillnad att läsa om en skola och utbildningar på hemsidor eller broschyrer jämfört med att vara på plats, säger Tomas Savinainen, rektor på Motorbranschens tekniska gymnasium.</p><p>&#8211; Förutom möjligheten att få information och kunna ställa frågor inför kommande utbildningsval, så kan ett öppet hus berätta mer om känslan av att gå på skolan. Är det en plats man kan tänka sig att vara på varje dag i tre år? Det är viktigt att man som elev trivs och mår bra på sin skola, för det ger bättre förutsättningar att gå igenom gymnasiet med goda resultat, fortsätter han.</p><p>Det är en stor förändring att gå från grundskolan till gymnasiet och särskilt för de elever som väljer ett yrkesprogram. I alla yrkesprogram ingår minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande, APL, (praktik), så förutom att gå i skolan kommer eleverna också att prova på arbetslivet med allt vad det innebär.</p><h2>Branschrepresentanter på plats</h2><p>Därför bjuder flera av skolorna som har yrkesprogram även in branschrepresentanter till sina öppna hus.</p><p>&#8211; Vi kan ge besökarna en bild utifrån och det tror jag att de uppskattar. Vi berättar både om hur vi samarbetar med skolan, hur det är att göra APL (praktik) hos oss och om branschen. De frågor vi får handlar oftast om arbetstider, praktiktider och om olika arbetsuppgifter. Man märker vilka elever som redan har bilden klar för sig och vet vad de vill, och de som är lite osäkra kan vi försöka väcka intresse hos och berätta om fordonsbranschen, säger Rickard Weinelid från Din bil, som är ett av MTG:s samarbetsföretag.</p><p>– Som grundutbildad mekaniker kan man bli användbar på många olika tjänster inom branschen, så man behöver inte stå och skruva jämt. Vi har många före detta elever från MTG anställda hos oss, fortsätter Rickard Weinelid.</p><h2>Mer information på Skoogle</h2><p>Gymnasieskolorna har öppet hus under november, december och januari. Alla öppet hus-tider för Göteborgs Stads gymnasieskolor finns på Skoogle.nu. Där kan man också läsa lite mer om skolorna, skicka in frågor och få påminnelser om öppet hus.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://www.skoogle.nu/" target="_blank" rel="noopener">Skoogle.nu</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/utbildningsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Utbildningsförvaltningen</a></li></ul><p></p></div></div>

Öppet hus på Göteborgs Stads gymnasieskolor

<p>– Var är vågen och finns det mera torsk, ropas det från Lärjeskolans hemkunskapssal.</p><p>Det är kockar, lärare, experter och forskare från Göteborgs kommunala grundskolor, Skövde kommun, Ester Mosessons gymnasium och Rise som har samlats för att inspireras och för att provlaga recept gjort på sjömat.</p><div id="attachment_139648" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139648" class="size-full wp-image-139648" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Therese-Petersson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Therese-Petersson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Therese-Petersson-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Therese-Petersson-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Therese-Petersson-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Therese-Petersson-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Therese-Petersson-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139648" class="wp-caption-text">&#8211; Sjömat är också ett bra alternativ till dem som undviker att äta kött av olika anledningar. Sjömat är rikt på flera mineraler, vitaminer och proteiner, säger Therese Petersson, enhetschef måltid. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>– Idag är vi på Lärjeskolan för att provlaga roliga rätter tillsammans. Tanken är att vi ska få mer kunskap om råvaror som tång, alger, musslor och sill, berättar Therese Petersson, enhetschef måltid i nordöstra Göteborg.</p><p>Under nästa år planeras sjömatsvecka i flera skolor i Göteborg.</p><p>–  Vi kommer att ta med oss recepten och anpassa dem så att de fungerar i våra skolkök och så eleverna gillar det. Det blir många intressanta nya rätter med bra näring och smak, fortsätter Therese.</p><h2>Sjömat – alternativ till den nyttiga feta fisken</h2><p>Eleverna i Göteborgs grundskolor behöver god och näringsriktig mat för att orka med skoldagen. Skolköken lagar maten enligt Livsmedelsverkets nationella riktlinjer. En rekommendation från Livsmedelsverket är att elever i grundskolan ska äta fet fisk en gång varannan vecka.</p><div id="attachment_139650" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139650" class="size-full wp-image-139650" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sillkebab-1000.jpg" alt="" width="1000" height="679" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sillkebab-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sillkebab-1000-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sillkebab-1000-768x521.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sillkebab-1000-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sillkebab-1000-520x353.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/sillkebab-1000-730x496.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139650" class="wp-caption-text">Sillkebab och mussel-Tikka Masala med tång-naanbröd. Efter matlagningen är det dags för provsmakning. – Hela havets läckerheter, säger en matgäst på skolan som smugit sig in för att smaka. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>–  Vi ser behovet att utforska sjömaten eftersom vi idag har för få alternativ till den feta fisken som eleverna behöver få i sig. Sillfärsen skapar möjligheter för oss att komponera fler maträtter med fet fisk i. Sedan kanske inte all sjömat som tång och alger blir huvudingrediens i en maträtt, men de fungerar perfekt som goda tillbehör, säger Therese Petersson.</p><h2>Undervisar i hållbar utveckling</h2><p>Maria Kreitem är NO-lärare på Lärjeskolan och är i full färd med att förbereda en musselsoppa.</p><p>– Jag undervisar i hållbar utveckling där vi i klassrummet pratar om klimatförändringarna, så det här är verkligen bra för mig att vara med på, säger Maria Kreitem.</p><div id="attachment_139652" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139652" class="size-full wp-image-139652" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Maria-Kreitem-1000.jpg" alt="" width="1000" height="666" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Maria-Kreitem-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Maria-Kreitem-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Maria-Kreitem-1000-768x511.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Maria-Kreitem-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Maria-Kreitem-1000-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Maria-Kreitem-1000-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139652" class="wp-caption-text">Maria Kreitem är NO-lärare på Lärjeskolan. – Jag lär mig massor av att vara med idag som jag också kan använda i undervisningen, säger hon. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>Maria tänker ta med sig det hon lärt sig under inspirationsdagen tillbaka till klassrummet. Det kommer naturligt i diskussionerna hon har med eleverna om att leva och äta hållbart.</p><p>–  Eleverna är så köttfixerade och det blir ett problem med tanke på jordens begränsningar. Många tror att de inte får i sig tillräckligt med näring utan kött. Inte visste jag att sill var så näringsrikt till exempel, säger Maria.</p><h2>”Vi behöver överskrida varandras ämnen mer”</h2><p>Ali Dallachi är hemkunskapslärare på Lärjeskolan. Han tycker det är bra med en gemensam inspirationsdag.</p><div id="attachment_139653" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139653" class="size-full wp-image-139653" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Ali-Dallachi-1000.jpg" alt="" width="1000" height="674" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Ali-Dallachi-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Ali-Dallachi-1000-300x202.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Ali-Dallachi-1000-768x518.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Ali-Dallachi-1000-250x169.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Ali-Dallachi-1000-520x350.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Ali-Dallachi-1000-730x492.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139653" class="wp-caption-text">Ali Dallachi är hemkunskapslärare på Lärjeskolan. – Vi och eleverna är aldrig fullärda. Därför behövs dagar som idag där vi går in varandras ämnen och områden mer, menar han. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>–  Vi behöver överskrida varandras ämnen mer. Som hemkunskapslärare går jag in i naturorienterade ämnen en del och därför samarbetar jag med lärarna där. Till exempel inom ämnet näringslära, där finns det tydliga kopplingar till NO-ämnena, säger Ali.</p><div id="attachment_139654" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139654" class="size-full wp-image-139654" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/steker-fars-1000.jpg" alt="" width="1000" height="695" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/steker-fars-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/steker-fars-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/steker-fars-1000-768x534.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/steker-fars-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/steker-fars-1000-520x361.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/steker-fars-1000-730x507.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139654" class="wp-caption-text">Ali Dallachi förbereder silltacosen gjord på sillfärs. – Egentligen är det inte så svårt, det är bara prova sig fram, säger han. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>Kommer det blir svårt att få eleverna att gilla sjömat?</p><p>–  De vågar ju inte prova så mycket, så det kan nog bli en utmaning, medger Maria Kreitem.</p><p>Ali Dallachi är mer positiv.</p><p>–  Det ärliga svaret, ja, det kommer bli en utmaning. Men jag kommer att ge det en chans ändå. Till exempel genom att börja erbjuda dem tång som chips under hemkunskapen.</p><h2>Lättare med de yngre eleverna</h2><p>Remon Khalil, köksmästare på Lärjeskolan, har en plan för hur eleverna ska ta till sig sjömaten. Enligt honom är det enklare att fånga de yngre eleverna, genom att vänja dem genom hela skolgången.</p><p>&#8211; Jag planerar att starta ett initiativ med matambassadörer från förskoleklass och första klass. Två eller tre elever från varje klass kommer att bjudas in före lunchen för att provsmaka maten. Deras uppgift blir sedan att berätta för sina klasskamrater om vad de har smakat, vilket skapar intresse och nyfikenhet kring skolmaten redan från en tidig ålder. Genom det här initiativet hoppas vi inte bara kunna samla värdefull feedback, utan även bygga en positiv inställning till skolmåltiderna bland våra yngsta elever, berättar Remon.</p><div id="attachment_139655" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139655" class="size-full wp-image-139655" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/remon-khalil-1000.jpg" alt="" width="1000" height="681" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/remon-khalil-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/remon-khalil-1000-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/remon-khalil-1000-768x523.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/remon-khalil-1000-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/remon-khalil-1000-520x354.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/remon-khalil-1000-730x497.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139655" class="wp-caption-text">&#8211; Jag har redan börjat med sjömat på menyn. För ett par veckor sedan fick eleverna provsmaka sillkebab. Det gillade dem. Vi har också haft musslor på menyn tidigare som många smakade av, säger Remon Khalil, köksmästare på Lärjeskolan. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>EU-projektet Switch</h4><ul><li>Ska främja hållbara och hälsosamma matvanor hos invånarna i Europa</li><li>I Västra Götalandsregionen etableras en av projektets sex food hubs där konsumenter, livsmedelsföretag och samhällsaktörer får möjlighet att mötas för att tillsammans utforska nya hållbara och sunda matalternativ</li><li>pågår i fyra år och involverar åtta europeiska länder</li><li>I Sverige drivs Switch av Rise i samarbete med Chalmers</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://www.switchfoodhub.com/" target="_blank" rel="noopener">Switch food hub Sverige</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_139656" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139656" class="size-full wp-image-139656" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/fiskbiffar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="707" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/fiskbiffar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/fiskbiffar-1000-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/fiskbiffar-1000-768x543.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/fiskbiffar-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/fiskbiffar-1000-520x368.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/fiskbiffar-1000-730x516.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139656" class="wp-caption-text">Sillfärsbiffar steks. – Ibland måste vi kalla dem för fiskburgare, annars vågar eleverna inte prova, erkänner en av kockarna. Foto: Annelie Alsbjer</p></div>

Fler skolor testar sjömat

<p>– Barnen var så entusiastiska vid förra besöket, så vi ville fortsätta det här samarbetet. Det är ett grymt sätt att kombinera lärande med glädje, säger Alexander Wood Hafstrand, förskollärare på Sisjöbäckens väg 2.</p><p>I sagan använder miljöpedagogen Sümeyya Subasi från Renova leksaker för att förklara återvinningsförloppet, och vikten av att sortera allt från papper och plast till blöjor.</p><p>– Det är roligt att se hur engagerade barnen blir bara genom att prata om skräpsortering på ett sätt som de kan relatera till, säger Alexander Wood Hafstrand.</p><div id="attachment_139640" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139640" class="size-full wp-image-139640" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/forskolebarn-atervinning-1000.jpg" alt="" width="1000" height="782" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/forskolebarn-atervinning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/forskolebarn-atervinning-1000-300x235.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/forskolebarn-atervinning-1000-768x601.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/forskolebarn-atervinning-1000-250x196.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/forskolebarn-atervinning-1000-520x407.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/forskolebarn-atervinning-1000-730x571.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139640" class="wp-caption-text">Foto: Pedagoger på förskolan Sisjöbäckens väg 2</p></div><h2>Samarbetar för att rädda gården från skräp</h2><p>Sedan får barnen ge sig ut på olika uppdrag för att &#8220;rädda gården&#8221; från allt skräp som hotar att förstöra den. De samlar allt från leksaker till gamla sandaler som de sedan lägger i rätt återvinningskärl.</p><p>– Barnen var väldigt ivriga med att komma ut och hitta skräp. Det hade de inte varit om de inte förstod värdet av återvinningen, säger Alexander Wood Hafstrand.</p><h2>Berättelser som engagerar barnens miljöintresse</h2><p>Förskolan arbetar med en litteraturprofil och har under året läst boken Skräphjältarna. Boken tar upp hållbar utveckling, och varför det är viktigt att källsortera och ta hand om vår miljö. Berättelsen har inspirerat barnen till att vilja engagera sig i återvinningen.</p><p>– Vi har en mindre återvinningsstation precis utanför förskolan, och vi blev inspirerade att sätta upp bilder på karaktärerna från boken på varje container. Det har ökat barnens entusiasm för att sortera, och många av barnen vill även hjälpa sina föräldrar med återvinningen, säger Elaine Dumont, förskollärare på Sisjöbäckens väg 2.</p><div id="attachment_139641" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139641" class="size-full wp-image-139641" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/metallatervinning-1000.jpg" alt="" width="1000" height="791" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/metallatervinning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/metallatervinning-1000-300x237.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/metallatervinning-1000-768x607.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/metallatervinning-1000-250x198.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/metallatervinning-1000-520x411.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/metallatervinning-1000-730x577.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139641" class="wp-caption-text">Foto: Pedagoger på förskolan Sisjöbäckens väg 2</p></div><p>&nbsp;</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></li><li><a href="https://www.renova.se/" target="_blank" rel="noopener">Renova</a></li></ul><p></p></div></div>

Sagostund inspirerar barnen till återvinning

<p>– Det här är tredje året som vi anordnar ett läsmaraton dagen innan läslovet. Det innebär att elever, men också pedagoger, bokar ett pass på 20 minuter där man sitter och läser i en fåtölj precis innanför bibliotekets entré. Det är två personer samtidigt varje pass och totalt 42 personer som läser mellan klockan 8 och 15.</p><div id="attachment_139576" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139576" class="size-full wp-image-139576" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-800.jpg" alt="" width="800" height="1119" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-800-214x300.jpg 214w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-800-732x1024.jpg 732w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-800-768x1074.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-800-250x350.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-800-520x727.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Karin-800-730x1021.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139576" class="wp-caption-text">Karin Wessman, bibliotekarie på Hvitfeldska gymnasiets skolbibliotek. Foto: Hvitfeldtska gymnasiet</p></div><p>– Vi jobbar mycket med läsande förebilder, så det är viktigt att lärare också är med. Det väcker något hos eleverna om de ser sin lärare i biologi eller marknadsföring sitta och läsa. Vi bjuder på fika och efteråt får deltagarna välja en gratis pocketbok. Det blir väldigt trevligt när de står där och ska välja, ofta uppstår det spontana litterära samtal.</p><h2>Är evenemanget populärt bland eleverna?</h2><p>– Ja, när vi skickade ut anmälan två veckor i förväg blev det fullbokat nästan direkt. Det är så himla roligt och vi blev verkligen glada för det. Eleverna tycker att det är väldigt mysigt och frågar om vi inte kan göra det oftare.</p><h2>Varför anordnar ni läsmaratonet?</h2><p>– Normen bland ungdomarna är att inte läsa. Vi jobbar stenhårt för att ändra på det och tycker faktiskt att det har blivit en förändring på skolan. Man hör oftare att eleverna pratar om vad de har läst och ska läsa.</p><h2>Vad gör ni mer i ert läsfrämjande arbete?</h2><p>– Det är ganska mycket. En sak är att vi har veckans boktips på tv-skärmarna i korridorerna. Vi bibliotekarier och vissa pedagoger har också märken på oss där det står ”Just nu läser jag …” och vilken bok det är. Vi har haft olika tävlingar där man kan vinna en bok och i slutet på april har vi alltid bokmässa där eleverna är engagerade. Vi har även ett nära samarbete med pedagogerna. De jobbar mycket med läsfrämjande i sina klasser och kopplar ofta det till biblioteket och våra aktiviteter. I december ska vi ha en litterär salong för personalen.</p><div id="attachment_139578" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139578" class="size-full wp-image-139578" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bocker-1000.jpg" alt="" width="1000" height="690" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bocker-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bocker-1000-300x207.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bocker-1000-768x530.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bocker-1000-250x173.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bocker-1000-520x359.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/bocker-1000-730x504.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139578" class="wp-caption-text">Alla som deltog i läsmaratonet fick välja en gratis pocketbok att ta med hem inför läslovet. Foto: Karin Wessman</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hvitfeldtska-gymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Hvitfeldtska gymnasiet</a></p><p></p></div></div>

Hallå där Karin Wessman!

<p>I samband med årets skolstart öppnade Göteborgs första resursskola, Kannebäcksskolan 1–9 resursskola. Hösten 2025 startar ytterligare två resursskolor: Resursskola Centrum och Resursskola Nordost.</p><h2>Grundskola för elever med särskilda behov</h2><p>Göteborgs Stads resursskolor riktar sig till elever i grundskolan som har ett särskilt omfattande och varaktigt behov av särskilt stöd. Det kan handla om särskilt stöd som är mycket svårt, eller ibland omöjligt, för eleven att få på sin ordinarie skola.</p><p>– Målet är att resursskolorna ska bidra till bättre lärande och kunskapsutveckling för eleven. Bland annat genom att erbjuda en anpassad skolmiljö med mindre elevgrupper för de elever som behöver detta som mest, säger Annika Hellström, avdelningschef utbildning på grundskoleförvaltningen.</p><h2>Större närvaro och spetskompetens</h2><p>På Kannebäcksskolan 1–9 resursskola går bland annat de elever som tidigare gick i Kannebäcksskolan Tal och språk F–9.</p><p>– Det är för tidigt att se några mätbara effekter, men många av våra nya elever har mycket större skolnärvaro än tidigare och gynnas både socialt och kunskapsmässigt av de små klasserna samt spetskompetensen som finns hos vår personal, säger Helena Falk, rektor på Kannebäcksskolan 1–9 resursskola.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Ansökan till resursskola</h4><ul><li>Alla vårdnadshavare i Göteborgs Stad som har barn i behov av omfattande och varaktigt särskilt stöd har möjlighet att ansöka om resursskola.</li><li>Just nu finns inga lediga platser på Kannebäcksskolan 1–9 resursskola, men sidan för resursskolor uppdateras när nya platser finns och när ansökan till Resursskola Centrum och Resursskola Nordost öppnar.</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/resursskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Resursskola</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Anpassningar och stöd till elever</a></li></ul><p></p></div></div>

Göteborgs Stad startar ytterligare två resursskolor

<p>Sedan Härlandatjärnskolan invigdes för två år sedan har skolkökets köksmästare Pernilla Dierks och hennes kollegor Annelie Johansson, Paula Gabriel och Sandra Malmsten jobbat hårt med hållbarhet och kreativitet i köket.</p><div id="attachment_139520" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139520" class="size-full wp-image-139520" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Under_ytan_i_grytan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="594" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Under_ytan_i_grytan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Under_ytan_i_grytan-1000-300x178.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Under_ytan_i_grytan-1000-768x456.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Under_ytan_i_grytan-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Under_ytan_i_grytan-1000-520x309.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Under_ytan_i_grytan-1000-730x434.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139520" class="wp-caption-text">I projektet Under ytan i grytan har barnen fått lära sig mer om sjömat. Foto: Pernilla Dierks</p></div><h2>Grattis till vinsterna! Hur känns det?</h2><p>– Det känns helt otroligt. Vi är vansinnigt stolta. Jag och Annelie, som startade för två år sedan, har haft den här visionen från början. Och så hittade vi likasinnade i Paula och Sandra. Det har varit ett hårt men väldigt roligt jobb. Och vi har lärt oss så mycket på vägen, säger Pernilla.</p><h2>Berätta om Under ytan i grytan!</h2><p>– Många skolor har problem med att få barnen att äta fisk. Men genom vårt projekt har vi gått från att kanske 60 procent av eleverna har ätit under veckans fiskdag till att 95 procent gör det. Sedan i februari har vi lyft fram de blåa proteinerna, alltså mat från havet. Vi har haft förkläden och diadem med sjömatstema och har gjort veckans fiskdag till en happening. Vi har varierat med olika sorters fiskar och till exempel gjort tacos på sillfärs. Det är väldigt populärt, säger Pernilla.</p><div id="attachment_139521" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139521" class="size-full wp-image-139521" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Odling-1000.jpg" alt="" width="1000" height="645" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Odling-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Odling-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Odling-1000-768x495.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Odling-1000-250x161.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Odling-1000-520x335.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Odling-1000-730x471.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139521" class="wp-caption-text">Senaste tillskottet i Härlandatjärnskolans skolrestaurang är ett hydroponiskt odlingsskåp där man kommer att odla egna örter. Foto: Pernilla Dierks</p></div><p>– Vi har också jobbat med tång och alger och har haft det som tillbehör även andra dagar i veckan. Det är råvaror som renar havet och innehåller mycket omega 3. Det är bra om man kan uppmuntra fler till att äta det. Vi har även satt upp dekorationer och information om havet och dess djur. Vissa kände knappt till hur en fisk ser ut, men barnen har verkligen lärt sig så mycket nu, säger Annelie.</p><h2>Har ni haft som mål att vinna de här tävlingarna?</h2><p>– Vi vill göra den bästa maten vi kan och har velat bli en väldigt bra skolrestaurang. Barnen ska få en smakupplevelse varje dag. Och så finns det sådana här tävlingar som det är viktigt att vara med i för att både ge och få inspiration, säger Pernilla.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Juryns motivering till årets klimatpris<strong><em><br /></em></strong></h4><p>”För er målmedvetenhet, kreativitet och ihärdighet – och för att ni lyckas involvera matgästen i resan mot en mer hållbar offentlig gastronomi.”</p><h4>Juryns motivering till årets skolkök<strong><br /></strong></h4><p>”Ett skolkök som tänjer på gränserna, som inte nöjer sig med något halvhjärtat utan som hellre hittar nya lösningar och bättre alternativ. Salladsbuffén är redan en klassiker med alla små kreativa budskap och menyn består av både klassiker och nya, innovativa recept.”</p><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://www.sverigesoffentligamaltider.se/" target="_blank" rel="noopener">Sveriges offentliga måltider</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/harlandatjarnskolan" target="_blank" rel="noopener">Härlandatjärnskolan</a></li></ul><p></p></div></div><h2>Vad är hemligheten bakom klimatsmart skolmat?</h2><p>– Det handlar om att du ska ta hand om hela råvaran och vara smart med inköpen av livsmedel. Vi har en slogan på våra tröjor där det står ”När RESTEN blir till FESTEN”. Vi tar vara på resterna från salladsbuffén och fryser in och kokar tomatsås på, till exempel. Sedan är det också ett stort engagemang och vilja från vår sida. Det gör sig ju inte självt. Man måste våga, säger Pernilla.</p><h2>Vad händer framöver?</h2><p>– Vi kommer att fortsätta på samma sätt. Vi har precis fått bidrag från utvecklingsfonden i Göteborgs Stad – en fond för kreativa idéer. Nu har vi ett hydroponiskt skåp där vi odlar våra egna örter. Tänk att kunna visa barnen plantorna med rotsystemet och vad som behövs för att det ska bli det vi äter, säger Annelie.</p><h2>Vad vill ni säga till andra skolkök som blir inspirerade men kanske tycker att det känns svårt och dyrt?</h2><p>– Våga! Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. En liten sak kan göra stor skillnad. Var nyfiken, gå på studiebesök eller inspireras på sociala medier. Man måste börja någonstans. Och man måste ha viljan. Vi har legat under budget hela tiden och det går, bara man har engagemanget, säger Pernilla.</p><div id="attachment_139522" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139522" class="size-full wp-image-139522" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sallad-1000.jpg" alt="" width="1000" height="596" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sallad-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sallad-1000-300x179.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sallad-1000-768x458.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sallad-1000-250x149.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sallad-1000-520x310.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/Sallad-1000-730x435.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139522" class="wp-caption-text">Varje dag serveras en salladsbuffé med kreativa inslag. Resterna tas om hand och blir till annan mat. Foto: Pernilla Dierks</p></div>

Härlandatjärnskolans kök får klimatpris

<p>I dagsläget är 18 förskoleassistenter tillsvidareanställda på bemanningsenheterna. Till en början kommer vikarierna riktas till utvalda förskolor i centrum och de sydvästra delarna av Göteborg, där behovet av vikarier är stort.</p><p>–  Vikarierna ska arbeta inom ett mindre område, där de får en relation till barnen och de andra i personalgruppen, säger Maria Axberg, hr-chef på förskoleförvaltningen.</p><h2>Ska öka till 150</h2><p>Under nästa år ska antalet ökas successivt till cirka 150 anställda som ska jobba över hela staden.</p><p>– Vårt nya sätt att organisera vikarier ska bidra till ökad kontinuitet och kvalitet för både barn och medarbetare. På sikt tror vi också att det både kan förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron, säger Maria Axberg.</p><p>När efterfrågan på vikarier är lägre har bemanningsenhetens personal en tilldelad förskola att arbeta på och stärker där upp den ordinarie bemanningen.</p><p>– Långsiktigt vill vi framför allt ha tillsvidareanställd utbildad personal som bemannar förskolorna. De nya bemanningsenheterna blir tillsammans med ökad rekrytering av utbildad personal viktiga steg på den vägen, säger Maria Axberg.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Ökad trygghet och kvalitet med fasta vikarier i förskolan

<p>”… och sen gick grisarna och spelade fotboll” avslutar ett av barnen sagan om de tre grisarna, under barnens egen samling.</p><div id="attachment_139459" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139459" class="size-full wp-image-139459" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/grisar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="707" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/grisar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/grisar-1000-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/grisar-1000-768x543.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/grisar-1000-250x177.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/grisar-1000-520x368.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/grisar-1000-730x516.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139459" class="wp-caption-text">Foto: Pedagoger på förskolan Bromeliusgatan 12</p></div><h2>”Det här stärker barnens självförtroende”</h2><p>Sedan i början av året har barnen på avdelning Regndroppen på förskolan Bromeliusgatan 12 haft två samlingar flera dagar i veckan. På morgonen är det pedagogerna som håller i samlingarna och på eftermiddagen är det ett eller två barn som tar befälet.</p><div id="attachment_139460" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139460" class="size-full wp-image-139460" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/samlingspasar-800.jpg" alt="" width="800" height="1034" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/samlingspasar-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/samlingspasar-800-232x300.jpg 232w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/samlingspasar-800-792x1024.jpg 792w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/samlingspasar-800-768x993.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/samlingspasar-800-250x323.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/samlingspasar-800-520x672.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/samlingspasar-800-730x944.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139460" class="wp-caption-text">Foto: Pedagoger på förskolan Bromeliusgatan 12</p></div><p>– Det här stärker barnens självförtroende, stimulerar deras fantasi och gynnar språkutvecklingen, säger Anders Holtäng, förskollärare på Bromeliusgatan 12.</p><p>Allt började med att ett barn ville hålla en egen samling utan att pedagogerna fick vara med. Nu har barnens egna samlingar blivit ett stående inslag i verksamheten.</p><p>– I början var det fem–sex barn som turades om att hålla i samlingarna, men nu är det fler av 4–6-åringarna som vågar. Det är fint att se hur de får stå i fokus och skina, säger Anders Holtäng.</p><div id="attachment_139461" style="width: 1450px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139461" class="size-full wp-image-139461" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/pippi-1440.jpg" alt="" width="1440" height="1229" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/pippi-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/pippi-1440-300x256.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/pippi-1440-1024x874.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/pippi-1440-768x655.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/pippi-1440-250x213.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/pippi-1440-520x444.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/pippi-1440-730x623.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1440px) 100vw, 1440px" /><p id="caption-attachment-139461" class="wp-caption-text">Foto: Pedagoger på förskolan Bromeliusgatan 12</p></div><h2>Sätter egen prägel på berättelserna</h2><p>Pedagogerna har gjort i ordning påsar med innehåll som underlättar i berättandet. Flera påsar hänger alltid framme så att vem som helst kan hämta. Varje påse byts ut efter några veckor, så att barnen får något nytt att berätta. Det finns sago-, sång- och lekpåsar med figurer från sagor och sånger som är välkända för barnen. Anders Holtäng fortsätter:</p><p>– Varje barn sätter egen prägel på berättelserna. Barnen blandar in sina reflektioner och lägger till saker. Det händer också att de berättar helt fritt.</p><p>När pedagogerna fick frågan från barnet som först ville hålla i en samling var det självklart att säga ja. De följer barnen intressen och arbetar alltid för att barnen ska klara saker själva. Samlingarna passar också bra in i det språkutvecklande arbete som pågår på förskolan.</p><p>– Barnen tränar sin självständighet genom att hålla i samlingarna. De lär sig också att hålla en röd tråd med en början och ett slut. Dessutom får de träna på både vardagsspråk och kunskapsrelaterat språk.</p><div id="attachment_139462" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139462" class="size-full wp-image-139462" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/troll-och-lamm-1000.jpg" alt="" width="1000" height="804" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/troll-och-lamm-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/troll-och-lamm-1000-300x241.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/troll-och-lamm-1000-768x617.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/troll-och-lamm-1000-250x201.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/troll-och-lamm-1000-520x418.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/troll-och-lamm-1000-730x587.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139462" class="wp-caption-text">Foto: Pedagoger på förskolan Bromeliusgatan 12</p></div>

Här håller förskolebarnen i samlingarna

<p>– Det känns skönt, vår skola var bra innan, men nu är den ännu bättre, säger en elev som visar runt under skolans invigning.</p><div id="attachment_139427" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139427" class="size-full wp-image-139427" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skola-o-ballonger-1000.jpg" alt="" width="1000" height="634" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skola-o-ballonger-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skola-o-ballonger-1000-300x190.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skola-o-ballonger-1000-768x487.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skola-o-ballonger-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skola-o-ballonger-1000-520x330.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skola-o-ballonger-1000-730x463.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139427" class="wp-caption-text">Sannaskolan invigdes tidigare i oktober efter en längre tids renovering. &#8211; Skönt att det är klart, säger både elever och medarbetare. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>Michael Hudson, biträdande rektor på Sannaskolan berättar att eleverna fått vara med och påverka i ombyggnationen.</p><p>&#8211; Det kanske är en aning ovanligt med lekplats på skolgården på en högstadieskola, men det är eleverna själva som har önskat vad de ville ha på skolgården. Slutresultatet blev mer lekutrustning och det är vi glada för. Skolgården används jättemycket nu.</p><h2>Skolans signum: ”En skola för framtiden”</h2><p>Eftersom det har varit en lång och omfattande renovering invigs skolan på nytt med att klippa bandet i den nya idrottshallen.</p><div id="attachment_139428" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139428" class="size-full wp-image-139428" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolgarden-1000.jpg" alt="" width="1000" height="660" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolgarden-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolgarden-1000-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolgarden-1000-768x507.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolgarden-1000-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolgarden-1000-520x343.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolgarden-1000-730x482.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139428" class="wp-caption-text">&#8211; Eleverna har själva fått önska vad de ville göra med skolgården. Förslagen har sedan elevrådet fått jobba med och det landade i mer lekutrustning, säger Michael Hudson, biträdande rektor på Sannaskolan. Foto : Annelie Alsbjer</p></div><p>– Sannaskolans första invigning var en novemberdag 1941 under andra världskriget. Det var en stor satsning, trots många svårigheter under byggnadsprocessen med nedskärningar och förseningar på grund av kriget, sa rektor Maria Ström i sitt tal.</p><p>– Det var runt 1300 elever på Sannaskolan under 40-talet. Sannaskolans signum är att fortsätta vara en skola för framtiden. Tillsammans personal, elever och vårdnadshavare gör vi Sannaskolan till en fantastisk skola, fortsatte hon.</p><div id="attachment_139429" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139429" class="size-full wp-image-139429" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolmat-1000.jpg" alt="" width="1000" height="622" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolmat-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolmat-1000-300x187.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolmat-1000-768x478.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolmat-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolmat-1000-520x323.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/skolmat-1000-730x454.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139429" class="wp-caption-text">Skolköket bjöd på snittar i samband med invigningen. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><h2>Elever visade runt på skolan</h2><p>Efter tal och snittar i den nyrenoverade skolmatsalen är det dags för eleverna att visa runt på skolan. Vi kikar in i klassrum, salar och uppehållsrum. Det är ljust och luftigt och doftar nytt när vi rör oss genom korridorerna.</p><p>&#8211; Den här delen av skolan är helt nybyggd. Det är jättefint här. Vänta bara tills ni får se utsikten längst upp, säger en elev.</p><div id="attachment_139430" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139430" class="size-full wp-image-139430" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/rektorstal-1000.jpg" alt="" width="1000" height="637" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/rektorstal-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/rektorstal-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/rektorstal-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/rektorstal-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/rektorstal-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/rektorstal-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139430" class="wp-caption-text">Sannaskolans rektor Maria Ström höll tal på invigningen. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4><strong>Så har Sannaskolan renoverats genom tiderna</strong></h4><ul><li>Byggdes 1941 och är ett kulturminne</li><li>Har renoverats många gånger genom åren men behållit sitt funktionalistiska formspråk genom tiden</li><li>Inför de senaste renoveringarna har Göteborgs Stad tagit fram ett antikvariskt utlåtande för skolan</li></ul><p><strong>Senare års renoveringar:</strong></p><ul><li>2015–2017 – Hela skolan förutom lågstadiedelen renoveras, bamba, uppehållsrum, elevcafé och biblioteket byggs om och skolgården görs om.</li><li>2021–2024 – Lokalerna uppdateras och lågstadiedelen anpassas för elever i högstadiet, skolan får en ny idrottshall och musiksal, samt flera klassrum. Även en del av skolgården görs om med möjlighet till lek och rörelse på rasterna.</li></ul><p><strong>Äldre ombyggnader i korthet:</strong></p><ul><li>1939–1941 – Sannaskolan byggs</li><li>1976 – Tillbyggnad i en våning i huvudentrén/portgången. Den sydvästra delen byggs ihop med den nordöstra</li><li>1979 – Gymnastiksalen får förråd och WC</li><li>1982 – Skolan renoveras invändigt och får fritidshem</li><li>1986 – Skolan får fönsterbyte, byte av takmaterial, omputsning av fasader och tilläggsisolering.</li><li>1994 – Skolan får elevcafé och uppehållsrum på plan 3 och flera brandtekniska åtgärder</li><li>2008 – Ny ingång vid gaveln mot Kennedygatan och ny utrymningstrappa</li></ul><p>Länk: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/sannaskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Sannaskolan</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_139431" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139431" class="size-full wp-image-139431" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/musiksal-1000.jpg" alt="" width="1000" height="609" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/musiksal-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/musiksal-1000-300x183.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/musiksal-1000-768x468.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/musiksal-1000-250x152.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/musiksal-1000-520x317.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/11/musiksal-1000-730x445.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139431" class="wp-caption-text">Eleverna har fått nya musiksalar som har bättre ljudanpassning. Foto: Annelie Alsbjer</p></div>

Färdigrenoverat på Sannaskolan

<p>– Att få höra om hur andra arbetar är inspirerande, men det är också fint att få se hur de tar emot det vi berättar om hur vi arbetar och tänker. Jag är stolt över vår verksamhet och jag märker också hur glada barnen blir när de får visa upp vad vi gör, säger Ulrica Gustafson, rektor på Bergsgårdsgärdet 93.</p><div id="attachment_139341" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139341" class="size-full wp-image-139341" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkludering-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkludering-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkludering-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkludering-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkludering-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkludering-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkludering-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139341" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><h2>Ville se på europeiskt inkluderingsarbete</h2><p>Organisationen Muginoko arbetar med barn och vuxna med olika svårigheter, särskilt inom området autism. De har fått i uppdrag av Japans ”Children and Families Agency” att undersöka inkluderingsarbetet i Europa.</p><p>Representanterna från Muginoko upplevde att förskolan var bra anpassad för barn med olika behov redan från början och att miljöerna och undervisningen fungerade för alla barn. De berättade att det skiljer sig från i Japan där de jobbar med att försöka få barnen att passa in i förskolan. Om det inte fungerar så gör de anpassningar i efterhand.</p><div id="attachment_139346" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139346" class="size-full wp-image-139346" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkluderingsarbete-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkluderingsarbete-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkluderingsarbete-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkluderingsarbete-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkluderingsarbete-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkluderingsarbete-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/inkluderingsarbete-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139346" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>&#8220;Barnen i Sverige har rättigheter och ses som en tillgång – synen på barn gör inkludering möjligt i Sverige på ett helt annat sätt. Olikheter är en sorts resurs i Sverige, så tänker vi inte i Japan. Hur ska vi då kunna jobba med inkludering?&#8221;, sa en av representanterna efter besöket.</p><h2>Nära samverkan med familjer</h2><p>På Bergsgårdsgärdet 93 finns sex avdelningar med barn i åldern två till fem år som har kommit olika långt i utvecklingen. Personalen arbetar med små grupper för att skapa trygghet och har en bra och nära samverkan med familjerna.</p><p>Familjerna får med sig material hem så att de kan fortsätta prata om undervisningen hemma. Förskolan arbetar mycket med scheman, bilder och tecken för att skapa en gemensam förståelse och underlätta inlärningen av olika begrepp. Men också för att kunna prata om hur de vill ha det i förskolan och hur de ska vara mot varandra.</p><p>– Alla här arbetar hårt och brinner för att barnen ska få en fin start och bra förutsättningar i livet. För en del barn i Hjällbo är förskolan livsavgörande, säger rektor Ulrica Gustafson.</p><div id="attachment_139347" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139347" class="size-full wp-image-139347" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/japanskt-besok-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/japanskt-besok-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/japanskt-besok-1000-ii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/japanskt-besok-1000-ii-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/japanskt-besok-1000-ii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/japanskt-besok-1000-ii-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/japanskt-besok-1000-ii-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139347" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div>

Förskola i Hjällbo fick japanskt besök

<p>Varje år utses Sveriges bästa lärare på Lärargalan. En av årets tio pristagare var Saman Tahmas, som jobbar som idrottslärare på Angeredsgymnasiet.</p><p>– Det här är så stort för mig och det är fortfarande svårt att ta in. Priset betyder extra mycket eftersom nomineringen kommer från eleverna själva. Att få veta att jag betyder så mycket för dem är något som kommer följa med mig långt in i livet, säger Saman Tahmas.</p><h2>Lyssnar och ser eleverna</h2><p>Priset han fick var Lärargalans pris för ungas psykiska hälsa. I motiveringen framgår det bland annat att han hanterar konflikter och utmaningar på ett respektfullt sätt och är en trygg och förstående person som alltid finns för eleverna när de behöver stöd.</p><p>– Det är viktigt att vara närvarande. Jag är ofta ute i korridorerna och försöker se och möta eleverna där de är. Jag jobbar mycket med relationer, lyssnar och finns alltid som ett bollplank för eleverna, säger Saman Tahmas.</p><h2>Mer än bara undervisning</h2><p>Han menar att jobbet som lärare innebär så mycket mer än att bara undervisa.</p><p>–  Som lärare måste vi även vägleda eleverna och forma dem inför framtiden. I dag har de så mycket förväntningar och press på sig från många håll. Det är svårt för unga att ta in och processa allt det på ett moget sätt. Därför tror jag att vi ser mycket psykisk ohälsa i dag, säger Sama Tahmas.</p><p>Agneta Wessman Alsin är rektor på Angeredsgymnasiet och enligt henne har Saman Tahmas lyckats skapa tillit och förtroende hos eleverna genom sin ständiga närvaro.</p><div id="attachment_139264" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139264" class="size-full wp-image-139264" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Personal-Agneta-Wessman-Alsin-800.jpg" alt="" width="800" height="801" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Personal-Agneta-Wessman-Alsin-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Personal-Agneta-Wessman-Alsin-800-300x300.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Personal-Agneta-Wessman-Alsin-800-150x150.jpg 150w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Personal-Agneta-Wessman-Alsin-800-768x769.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Personal-Agneta-Wessman-Alsin-800-250x250.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Personal-Agneta-Wessman-Alsin-800-520x521.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/Personal-Agneta-Wessman-Alsin-800-730x731.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-139264" class="wp-caption-text">Agneta Wessman Alsin är rektor på Angeredsgymnasiet. Foto: Angeredsgymnasiet</p></div><p>– Saman är en förebild med sitt metodiska och lugna sätt att arbeta. Vid sina dagliga samtal med elever motiverar han dem till att skapa sig ett bättre liv.</p><h2>Hur jobbar ni på Angeredsgymnasiet för att fånga upp elever med psykisk ohälsa?</h2><p>– Vi har bland annat ett trygghetsteam som består av fem personer som arbetar med att skapa lugn i skolans korridorer och på andra ytor där eleverna befinner sig. Vi har också fyra elevhälsoteam, ett för varje rektorsområde, som träffas varje vecka där specialpedagog, kurator, utbildningsledare, studie och yrkesvägledare och trygghetsvärdar deltar. Varje vecka har vi även något vi kallar Lägeskollen där elevhälsoteamet träffar mentorer och undervisande lärare i klasser och ”kollar läget” utifrån ett rullande schema, säger Agneta Wessman Alsin.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/angeredsgymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Angeredsgymnasiet</a></p><p></p></div></div>

Angeredsgymnasiets idrottslärare prisas

<p>CNC står för computer numerical control och kan översättas till datornumerisk styrning, det vill säga tekniken att använda datorer för att styra och automatisera maskiner och verktyg i tillverkningsprocesser.</p><p>Tävlingen i Portugal heter Haas technical education community skills competition och arrangeras vartannat år.</p><p>– Det ska bli kul att träffa andra CNC-operatörer och se hur de arbetar och vad de kan. De kanske har lärt sig göra saker på andra sätt, säger William.</p><h2>&#8220;Vi övar på vissa moment som vi tror kommer&#8221;</h2><p>De flesta tävlande är från Portugal, men man bjuder in några lag från andra länder också.</p><p>– Jag fick en inbjudan från mina kontakter i branschen att ta med mig två duktiga elever som ville tävla, säger deras lärare Markus Flodin, som följer med till Portugal som stöd.</p><p>Det är tolv lag med två ungdomar i varje lag som tävlar. De tävlande kommer att få en 3D-modell, en ritning, en bit aluminium och en verktygslista. Deras uppgift är att på fyra timmar förvandla aluminiumbiten till en likadan 3D-modell som de fått genom att bearbeta den i CNC-maskinerna.</p><div id="attachment_139193" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-139193" class="size-full wp-image-139193" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/William-och-Hampus-1000.jpg" alt="" width="1000" height="620" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/William-och-Hampus-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/William-och-Hampus-1000-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/William-och-Hampus-1000-768x476.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/William-och-Hampus-1000-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/William-och-Hampus-1000-520x322.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/William-och-Hampus-1000-730x453.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-139193" class="wp-caption-text">Hampus och William går i trean på industritekniska programmets inriktning produkt- och maskinteknik. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p>–  Vi kommer i princip att göra det som vi gör här på skolan, men vi vet ju inte exakt vad det är vi ska göra, säger William.</p><p>–  Vi övar på vissa moment som vi tror kommer, säger Hampus.</p><p>I tävlingen bedöms slutprodukten men också tillvägagångssättet och samarbetet mellan lagmedlemmarna.</p><h2>Vad har ni för styrkor?</h2><p>– Vi har nog ganska bred kompetens inom området. Skolan har en bra maskinpark, kunniga lärare och så lär vi oss på APL-platserna också, säger Hampus.</p><p>–  Vi är bra på allt, men inte bäst på något, säger William.</p><h2>Vad är roligast med CNC?</h2><p>– Problemlösningen, säger William.  Att få tänka, räkna, ställa in maskinerna och få ut den första biten.</p><p>– Att det finns så många olika sätt, säger Hampus. Man läser ritningen och får fundera på vilken metod som är bäst, som är billigast och effektivast.</p><p>När Hampus och William kommit hem från tävlingen i Portugal är det dags att ladda om för finalen i Skol-SM 12–14 november. Där kommer de dock att tävla individuellt och vinnaren därifrån går vidare till Yrkes-SM.</p><p>– Nu kan de mer än mig, säger Markus och skrattar. De lär sig så mycket på sina APL-platser, från de andra lärarna på skolan och från branschen. Och det är jätteroligt när det går så bra för eleverna.</p><p>Förkortningen APL står för arbetsplatsförlagt lärande.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lindholmens-tekniska-gymnasium" target="_blank" rel="noopener">Lindholmens tekniska gymnasium</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Hampus och William ska tävla i Portugal

<p>&#8220;Här finns möjligheter för pedagoger att se konflikter som något meningsfullt, och till och med något roligt! Med vardagsnära exempel beskriver författaren hur teoretiska perspektiv kan guida pedagoger som vill utveckla ett undervisande förhållningssätt i konfliktsituationer.&#8221;</p><h2>Stipendium på 75 000 kronor</h2><p>Så löd juryns motivering när Elin Larsson, förskollärare i Kortedala, tog emot priset för Årets lärarförfattare 2024 på Bokmässan. Hon får ett stipendium på 75 000 kr för att få möjlighet att färdigställa den bok som hon nu har påbörjat.</p><p>– Jag hoppas att jag kan väcka nyfikenhet för vad konflikter är och vad de kan användas till, säger Elin Larsson.</p><p>Sedan hon började jobba som förskollärare har hon fascinerats av barnens egna förmågor till att hitta lösningar på sina konflikter.</p><p>– Ibland behöver barnen bara stöd. Det kan faktiskt vara ganska enkelt ibland, jag kanske frågar ”hur ska vi göra?”, och då kommer barnen med idéer som jag själv inte skulle kunna föreställa mig, säger Elin Larsson.</p><h2>Naturlig plats att lära barn hantera konflikter</h2><p>Hon ser förskolan som en naturlig plats för att lära barn hantera konflikter på ett sätt som leder till mer konstruktiva och kreativa lösningar när de uppstår.</p><p>– Det finns konflikter överallt, på alla nivåer där människor möts. Jag har en genuin tro på att vi kan göra något i förskolan som ger människor i tidig ålder både kunskap och kompetens för att hantera konflikter mer fredligt och konstruktivt, säger Elin Larsson.</p><p>Som vinnare får Elin Larsson även ett bokkontrakt och coachning under hela skrivprocessen.</p><p>– Jag vill skriva en bok som väcker reflektion och som skapar samtal. Jag tror inte att det finns några enkla lösningar eller ”quick fixes”, säger Elin Larsson.</p><p>Bakom utmärkelsen står Lärarstiftelsen och Lärarförlaget.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar: </strong></p><ul><li><a href="https://lararstiftelsen.se/" target="_blank" rel="noopener">Lärarstiftelsen</a></li><li><a href="https://lararforlaget.se/" target="_blank" rel="noopener">Lärarförlaget</a></li></ul><p></p></div></div>

Elin Larsson är Årets lärarförfattare 2024​ 

<p>Under krisövningen var skolköket nedsläckt och varken el eller vatten fungerade.</p><p>– Eftersom en kris ofta kommer plötsligt och oväntat hade jag inte berättat för mina medarbetare vilken dag krisövningen skulle ske, säger Michael Törmark och fortsätter:</p><p>– Men vi hade laddat upp genom att köpa in pannlampor, ficklampor och vevradio. Sen har vi alltid sparat 100 liter vatten i våra grytor utifall att vattnet skulle gå. Vi har också backup på mat för att eleverna ska kunna få lunch oavsett vad som händer. Igår serverade vi vegetarisk taco som vi lagade utomhus på spishällar. Det blev taco eftersom vi vill använda färska råvaror först så att dessa inte blir dåliga. Om det skulle bli en långvarig kris skulle vi använda det vi har i frysen och konserver.</p><div id="attachment_138873" style="width: 802px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138873" class="size-full wp-image-138873" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792.jpg" alt="" width="792" height="446" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792.jpg 792w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 792px) 100vw, 792px" /><p id="caption-attachment-138873" class="wp-caption-text">Pannlamporna var på när kökspersonalen lagade mat i det nedsläckta köket.</p></div><h2>Viktigt att öva innan något inträffar</h2><p>Lundbyskolans biträdande rektor Josefine Otterdahl var också på plats vid övningen och lyfte att det är viktigt att skolan övar när det inte är kris på riktigt.</p><p>– Skolmaten är viktig för att vi ska kunna hålla undervisningen igång vid kris. Det här är därför en viktig övning som gör att vi kan hantera även verkliga kriser på ett bättre sätt i framtiden.</p><h2>Eleverna gav maten högt betyg</h2><p>Vid krisövningen sände Sveriges Radio P4 Göteborg live och i direktsändning fick tre elever provsmaka och tycka till om maten.</p><p>– Det är något jätteintressant med att vi får vara med om den här. Jag skulle 100 procent äta den här tacon varje dag, berättade en elev.</p>

Lärorik krisdag på Lundbyskolan

<p>– Målet är att öka möjligheterna för god språkutveckling hos barn i en mångspråkig miljö och socioekonomisk utsatthet. För att åstadkomma förändring utgår insatsen från de språkfrämjande beteenden personalen redan använder i praktiken, säger Jaana Johansson, rektor i Lövgärdet.</p><p>Den språkfrämjande modellen utvecklades i Biskopsgården av logoped i samarbete med rektorer och ett av stödteamen som arbetar med barnhälsa i förskoleförvaltningen. I stödteamen ingår logopeder, specialpedagoger och psykologer.</p><div id="attachment_138799" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138799" class="size-full wp-image-138799" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800.jpg" alt="" width="800" height="775" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800-300x291.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800-768x744.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800-250x242.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800-520x504.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800-730x707.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138799" class="wp-caption-text">Från vänster: Rektorerna Jaana Johansson, Felicia Lindgren och Fia Neldemo ska starta upp det språkfrämjande arbetet med Biskopsgårdsmodellen i Gårdsten/Lövgärdet. Foto: Förskoleförvaltningen</p></div><p>– Logopedens kunskaper om språkutveckling, flerspråkighet och språkfrämjande arbete används tillsammans med psykologens kunskap om grupprocesser och förändringsarbete. Specialpedagogerna bidrar med kunskaper i att handleda och stötta arbetslag i utvecklingsprocesser, säger Lina Öinert, logoped i förskoleförvaltningen.</p><h2>Positiv feedback ger god effekt</h2><p>Genom filmanalys, att sätta konkreta mål och använda positiv feedback utvecklar personalen en större medvetenhet om hur deras roll som kommunikationspartner påverkar barnens språkutveckling.</p><p>En pedagog berättar om resultatet:</p><p>&#8211; Det gör så mycket att vi pedagoger är närvarande, lyhörda och sätter ord på det barnen gör. Barnen på min avdelning har utvecklat sitt språkande jättemycket det sista året.</p><h2>Utvärderas varje termin</h2><p>I Biskopsgården är de inne på sin sjätte termin med modellen och tre rektorer i Bergsjön är på fjärde terminen. Till hösten kommer tre rektorer från Gårdsten och Lövgärdet att startar arbetet hos sig.</p><p>– Insatserna utvärderas varje termin och anpassas efter förskolans förutsättningar. Deltagarna ser att det långsiktiga och strukturerade arbetet ger effekter och bidrar till förbättrad språklig kompetens hos barnen, säger Lina Öinert.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Biskopsgårdens modell</h4><ul><li>Fokuserar på de grundläggande språkliga förmågorna som driver övrig språkutveckling, främjar läsning och läsförståelse</li><li>Pedagogerna får arbeta konkret utifrån sex språkfrämjande strategier, till exempel uppmuntras pedagoger att aktivt lyssna och visa förväntan när barnen kommunicerar</li><li>Att beskriva barnens handlingar och introducera nya ord är också viktiga inslag i arbetet</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Pedagogerna som deltagit i arbetet är positiva.</p><p>&#8211; Jag ser hur viktig jag är som förebild. Jag har blivit bättre på att invänta barnets svar och försöka tolka vad barnet menar, säger en av dem.</p>

Biskopsgårdens språkmodell sprids till fler förskolor

<p>Göteborgs Stad är tillsammans med Uppsala kommun först i landet med att erbjuda elever distansundervisning som särskilt stöd.</p><p>I Göteborg anordnas distansundervisningen vid Montessoriskolan Elyseum. Sedan början av läsåret jobbar fyra lärare i en lokal i Gårda med att undervisa elever i årskurs 6–9 som på grund av medicinsk, psykisk eller social problematik inte kan gå i den vanliga skolan.</p><div id="attachment_138698" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138698" class="size-full wp-image-138698" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="666" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000-768x511.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000-730x486.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138698" class="wp-caption-text">Anita Grigic Magnusson är en av fyra lärare som jobbar på Elyseum distans. Hon undervisar i historia, geografi, religion och samhällskunskap. Foto: Linda Swanberg</p></div><p>– Det finns många elever som är helt frånkopplade skolan och sociala sammanhang. Med distansundervisning kan de få den utbildning de har rätt till och möjlighet att bryta isoleringen. Det känns väldigt bra att få vara med och utveckla den här verksamheten. Varje elev vi kan hjälpa är en stor vinst, både för individen och samhället, säger Anita Grigic Magnusson, SO-lärare.</p><h2>Individanpassad undervisning</h2><p>Eftersom alla elever har olika behov och förutsättningar, ser också undervisningen väldigt olika ut. Både när det gäller hur många ämnen eleverna läser och hur undervisningen är upplagd.</p><p>Distansundervisningen utgår bland annat från en studio där lektioner spelas in och hålls via videolänk. Lärarna lägger också upp undervisningsmaterial och övningar i en digital lärmiljö i Google Classroom. På så sätt kan eleverna själva välja när de ska plugga. Kommunikationen mellan elever och lärare sker till största delen via chatt.</p><p>– All undervisning är individanpassad och utgår från vad den enskilda eleven behöver för att lyckas. Samtidigt är det viktigt att få undervisningen att bli så lik den vanliga skolan som möjligt, målet är ju att eleverna ska kunna komma tillbaka, säger Anita Grigic Magnusson.</p><h2>Ett viktigt komplement till andra stödinsatser</h2><p>För närvarande deltar 14 elever i distansundervisningen i Göteborg. Från och med nästa läsår kommer det att finnas plats för 40 elever, både från Göteborg och andra delar av landet. Anders Wallin, rektor på Montessoriskolan Elyseum, ser distansundervisning som ett viktigt komplement i den pedagogiska verktygslådan. Målet är att eleverna ska klara grundskolan med godkända betyg och bli behöriga till gymnasiet.</p><div id="attachment_138699" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138699" class="size-full wp-image-138699" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000.jpg" alt="" width="1000" height="724" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000-300x217.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000-768x556.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000-250x181.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000-520x376.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000-730x529.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138699" class="wp-caption-text">Elyseum distans bedrivs vid Montessoriskolan Elyseum, men har en egen lokal i Gårda. Anders Wallin är rektor. Foto: Linda Swanb</p></div><p>– Det här handlar om elever som trots många tidigare insatser inte kommer till skolan. Genom att erbjuda distansundervisning som särskilt stöd, kan vi hjälpa i alla fall några av dem. Alla kanske inte når målen, men förhoppnings kommer de en bit på väg. Förutom att se till att eleverna lär sig så mycket som möjligt, är ju en av skolans viktigaste uppgifter att förmedla hopp om framtiden, säger han.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Om distansundervisning<strong> </strong></h4><ul><li>Distansundervisning i Göteborg riktar sig till elever i årskurs 6–9 som inte kan delta i ordinarie undervisning på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik</li><li>Utbildning sker i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska, moderna språk, modersmål, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap och teknik</li><li>Det är rektor på elevens hemskola som beslutar om distansundervisning är ett bra stöd för eleven</li><li>Beslutet om distansundervisning omprövas efter varje halvår<strong> </strong></li></ul><p><strong>Länkar</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/distansundervisning-som-sarskilt-stod/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNAnw8XAzMfM08Qgw8PY29nQ31w8EKfI2czQw9DIz83Z0t3QzMDAJdAgMDzA0M_I31o4jRb4ADOBoQpx-Pgij8xhfkhoaGOioqAgB8MFBb/">Göteborgs Stad: Distansundervisning som särskilt stöd</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/resursskola">Göteborgs Stad: Resursskola</a></li></ul><p></p></div></div>

Distansundervisning ger elever möjlighet att klara skolan

<p>– Om man ser att barnet kommer smutsigt till förskolan eller har på sig trasiga kläder, så måste vi våga ta de här samtalen, säger Anna Lodin, rektor vid förskoleförvaltningen.</p><p>Anna Lodin och Dinah Ringeby, utvecklingsledare i förskoleförvaltningen, tillsammans med Bris, Barnens rätt i samhället, möttes av en fullsatt publik när de klev upp på Bokmässans förskolescen i förra veckan.</p><h2>Ska stärka de yngsta barnens röst</h2><p>Tillsammans presenterade de en utbildning för personal i förskolan med syftet att stärka de yngsta barnens röst i samhället.</p><p>– Barnen som vi möter i förskolan har ännu inte utvecklat alla färdigheter och förmågor och deras hemförhållanden är deras normalitet. Barn är utlämnade till att vuxna gör det som blir bäst för dem och ser till att de får sina behov och rättigheter tillgodosedda, säger Dinah Ringeby.</p><p>Utbildningen, som utgår från barnens bästa, fokuserar på hur pedagoger kan förbereda och genomföra svåra samtal med vårdnadshavare.</p><h2>”Vi behöver stå upp för barnen”</h2><p>– Det är viktigt att vi vuxna tar vårt ansvar på allvar. Vi behöver stå upp för barnen, och våga ta de svåra samtalen, säger Anna Lodin.</p><p>Barn kan ha svårt att avgöra om deras situation är normal eller inte jämfört med andra barn, och kan då behöva hjälp från vuxna. Det är här som pedagogernas roll blir som viktigast.</p><p>– Vi behöver hjälpa barnen, sätta ord på deras känslor och upplevelser, och vi behöver ibland föra deras talan och signalera när barnen inte får sina rättigheter tillgodosedda, säger Dinah Ringeby.</p><h2>Ska ge personalen trygghet</h2><p>Pedagoger kan både känna eget motstånd och möta motstånd från vårdnadshavare när de lyfter frågor om barnets situation hemma, men utbildningen syftar till att ge personalen trygghet och verktyg för att hantera dessa samtal.</p><p>– Samtidigt behöver vi kunna kommunicera med barnets vårdnadshavare. Men för att kunna vara trygg i de här samtalen behöver vi också öva, säger Anna Lodin.</p><p>Alla pedagoger i Göteborgs Stads förskolor kan ta del av utbildningen kostnadsfrit under läsåret 2024/2025. I utbildningen får de öva med diskussionsfrågor och case-övningar för att bättre kunna föra utmanande samtal som hjälper barnen i utsatta situationer.</p>

Förskolepedagoger utbildas i svåra samtal med vårdnadshavare

<p>Gärdmosseskolans fritidshem jobbar mycket med hållbarhet och en gång om året plockar de skräp i närområdet.</p><p>– I år var hela skolan delaktig. Tillsamman med eleverna gick vi igenom vilket skräp vi hittat och diskuterade hur lång tid tar det för till exempel glas, plast, papper att brytas ner i naturen, säger Musa Tuncer, lärare på fritidshem på Gärdsmosseskolan.</p><div id="attachment_138681" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138681" class="size-full wp-image-138681" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000.jpg" alt="" width="1000" height="785" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000-300x236.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000-768x603.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000-250x196.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000-520x408.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000-730x573.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138681" class="wp-caption-text">Som tack för sina insatser fick alla elever en medalj med texten ”Skräphjälte”. Foto: Gärdsmosseskolan</p></div><p>–  Det blev en både lärorik och nyttig aktivitet för eleverna. Vi upplevde att budskapet gick fram och många elever tyckte att det vi gjorde var viktigt.”</p><p>En stor sopbil besökte under veckan även skolan för att ta hand om allt skräp som eleverna samlade.</p><h2>”Vi lär oss om hur vi ska ta hand om naturen och miljön”</h2><p>När eleverna fick frågor om varför det är viktigt att plocka skräp svarar de:</p><p>”Vi räddar världen genom att skydda djuren, naturen och oss människor. Skräppet försvinner inte i naturen själva och det tar så lång tid innan det brytas ner”.</p><p>Och:</p><p>”Vi lär oss om hur vi ska ta hand om naturen och miljön. Det är jätteviktig att veta varför vi ska ta ansvar om vår framtid. Vi stora elever ska vara förebild till nya elever som går till förskoleklass”.</p>

Skräphjältar på Gärdsmosseskolan

<p>Förutom lektionerna i beredskap, där man pratar om vad som är bra att ha tillgängligt hemma, har eleverna lärt sig om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, bakat pinnbröd och fått uppleva strömavbrott.</p><p>Och så får skolan besök av författaren Daniel Åberg, som skrivit ungdomsserien Avbrottet. Den handlar om Elis som försöker klara sig när all elektronik har förstörts av en solstorm.</p><h2>Varför skrev du den här serien?</h2><p>– Det var inte så att jag tänkte att jag skulle skriva om beredskap, men jag var nyfiken på hur man skulle reagera och vad som skulle hända om all elektronik gick sönder och fick en idé om att skriva en ungdomsserie om det, säger Daniel.</p><p>– Man måste kunna diskutera svåra saker med ungdomar, och även om boken är språkligt lättläst så är den inte lättsam, fortsätter han.</p><h2>Har läst på om beredskap</h2><p>Varje klass får varsin lektion med författaren och eleverna har förberett frågor. Det är frågor om hur han startat sin författarkarriär och hur han kommer på vad böckerna kommer att handla om.</p><p>Daniel berättar att han fått läsa på och lära sig mycket om beredskap och kris innan han kunde börja skriva böckerna. Eleverna undrar om det kommer någon fortsättning, och ger Daniel förslag på vad som skulle kunna hända.</p><p>– Jag har inte planerat någon fortsättning, säger Daniel, men det vore intressant att se hur personerna i boken klarar sig när det blir vinter. Nu slutar historien på hösten.</p><h2>Hur skulle du klara ett strömavbrott? frågar en av eleverna</h2><p>– I ett vanligt strömavbrott skulle jag nog klara mig hyfsat. Jag har dunkar med vatten i källaren, ved och öppen spis, ett nödlager med mat och ser till att ha ordentligt med bensin i bilen. Men det blir ju mycket svårare när all elektronik är förstörd såsom i boken.</p><h2>Vad betyder det att författaren kommer hit?</h2><p>– Det betyder jättemycket, att de får träffa personen bakom boken och förstå hur författaren tänkt när han bestämde handlingen och karaktärerna, berättar Cecilia Skog som är lärare i svenska.</p><p>– Eleverna och jag träffade honom kort på Bokmässan förra året, men då hade vi bara läst första boken och nu har vi läst alla fyra. Genom besöket idag kan eleverna tillsammans återberätta historien och sätta ord på vad de minns och har uppfattat från böckerna. På så vis hjälps de åt att minnas och förstå innehållet, samtidigt som de nya eleverna i årskurs 1 lockas att läsa böckerna. Vår gymnasiebibliotekarie Anna Sörmark från Lindholmens gymnasiebibliotek och jag samarbetar kring att erbjuda böcker som väcker intresse och nyfikenhet, och det var tack vare biblioteket som vi kunde få hit Daniel idag.</p><h2>Har eleverna funderat mer på kris efter att ni läst böckerna?</h2><p>– Det blev samtal om hur man klarar sig, och hur länge man klarar sig utan ström, säger Cecilia. Vad man är van vid att använda varje dag, och vad personerna i böckerna nu var tvungna att klara sig utan. Stort fokus var först på att inte kunna ha Internet, men sedan kom vi in på hur man kan lösa matlagning och matförvaring när inte spis och kylskåp fungerar – och inte toalett och hygien.</p><p>– Det var spännande att läsa böckerna, men det var inget som jag tänkt på innan skulle kunna hända. Han skriver väldigt bra! säger en av eleverna.</p>

Beredskapsvecka med författarbesök på Stora Holm

<p>– Skolan är en samhällsviktig verksamhet. Det betyder att den måste fungera vid olika störningar som vattenbortfall, höjd beredskap eller i värsta fall krig. Vi som jobbar inom skolan behöver kort sagt vara förberedda och kunna arbeta på alternativa sätt om den ordinarie verksamheten blir störd. Beredskap är därför något som vi jobbar intensivt kring, säger Kristian Johansson, säkerhetschef på grundskoleförvaltningen och fortsätter:</p><p>– Bland annat samlade vi igår våra cirka 270 rektorer och chefer för att de skulle öva på att hantera långvariga kriser som kan uppstå. Detta gjorde vi utifrån tanken om att alla chefer behöver ha en plan B för sin verksamhet. Vi förberedde oss till exempel för att kunna hantera långvariga strömavbrott, cyberattacker och omfattande personalbortfall. Framöver ska även alla skolor ta fram en plan för hur de ska jobba vid olika samhällsstörningar och kriser som pågår i minst tre månader.</p><p>Vid höjd beredskap är utgångspunkten att de ordinarie reglerna för skolan fortsätter att gälla &#8211; så länge riksdag eller regering inte beslutar något annat. Det betyder bland annat att skolplikten fortsätter att gälla och att skolan måste upprätthålla sitt viktiga samhällsuppdrag: utbildning, måltider och omsorg.</p><h2>Skolköken har kommit långt</h2><p>För att alla kommunala grundskolor ska kunna servera elever mat under kris görs nu flera förberedelser. Bland annat har många skolkök köpt in utrustning som pannlampor, vattendunkar, vev-radio, powerbanks och spishällar. Grundskoleförvaltningen har dessutom tagit fram förslag på krisrätter &#8211; det vill säga välkända rätter som alla skolkök ska ha möjlighet att laga vid kris. Nästa vecka ska Lundbyskolan servera sina 350 elever en krisrätt som ska tillagas på stekhällar utomhus utan el och vatten.</p><p>– Vi gör det här för att vi ska känna sig trygga i att laga mat utan el och vatten. Jag tror att det kommer bli både tufft och lärorikt för oss. Sen hoppas jag såklart att eleverna ska tycka att lunchen är riktigt god också, säger Michael Törmark, köksmästare på Lundbyskolan.</p><p>För att öka beredskapen i skolköken har personal även fått testa på att jobba i andra skolkök. Det för att personalen snabbt ska kunna ställa om och vara vana vid att jobba i andra skolkök om en kris skulle inträffa.</p>

Så ska grundskolorna öka sin krisberedskap

<p>När brandlarmet ljöd på förskolan Fräntorpsgatan 57 var alla barn snabbt vid sina återsamlingsplatser.</p><div id="attachment_138605" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138605" class="size-full wp-image-138605" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000.jpg" alt="" width="1000" height="601" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-768x462.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-520x313.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-730x439.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138605" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>Pedagogerna bar de mindre barnen i bara strumplästen och skorna fick sättas på när alla hade samlats på gräsmattan.</p><h2>&#8220;Alla barn ska känna sig lugna och trygga&#8221;</h2><p>– Vi pratar ofta om brand och visar filmer för att barnen ska förstå varför larmet tjuter och varför vi måste gå ut. Vi har barn mellan ett och tre år så det är inte så lätt för alla att förstå vad som händer, säger Ninel Hovhannisyan, barnskötare på Fräntorpsgatan 57.</p><div id="attachment_138606" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138606" class="size-full wp-image-138606" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="583" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii-768x448.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii-520x303.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii-730x426.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138606" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>Ninel Hovhannisyan berättar att barnen reagerar olika. Vissa bryr sig knappt medan andra blir oroliga.</p><p>– Men vi jobbar så att alla barn ska känna sig lugna och trygga, säger hon.</p><div id="attachment_138607" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138607" class="size-full wp-image-138607" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138607" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div>

Förskolorna övar på brand och utrymning

<p>– Matematik är ofta ett eftersatt område i förskolor i många kommuner, bland annat då många upplever att det är svårt att lära ut, säger Ann-Charlotte Lindgren, universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet.</p><h2>Kombinerar högläsning med matte</h2><p>Bokläsning med matematik (BOM) är ett pågående forskningsprojekt som bygger på idén att kombinera högläsning med matematiska inslag för att göra ämnet mer engagerande och tillgängligt för barnen. Genom att välja böcker som innehåller matematiska begrepp, som antal, former och mönster, får barnen möjlighet att upptäcka matematiken i sammanhang som de enklare kan relatera till.</p><p>– Mina kollegor och jag märker att om vi pratar om matematik genom läsningen så blir barnen helt klart mer intresserade av ämnet, säger Emma Fritzson, förskollärare på förskolan Toredalsgatan 76.</p><p>Genom berättelserna blir matematiken en naturlig del av barnens lek och vardag.</p><p>– Helt plötsligt vill barnen räkna allt möjligt. Vi har tagit kort på händer för att synliggöra antal på ett enkelt sätt för barnen, säger Emma Fritzson.</p><h2>Större matematikintresse bland barnen</h2><p>Emma Fritzson har arbetat med arbetssättet sedan i våras och ser hur det har påverkat lärmiljöerna.</p><p>– Miljön i våra lokaler har ändrats för att barnen efterfrågar mer matematik. Vi behöver få in mer matematik, och göra det på ett enklare sätt, säger Emma Fritzson.</p><p>Hon ser även att barnens inställning till matematik har förändrats.</p><p>– Äldre barn, som är på väg till förskoleklass, har visat ett intresse som vi inte har sett tidigare. Även yngre barn som haft svårt med språket, särskilt de som haft svårt att komma igång med talet, har börjat prata mer när de får rabbla räkneramsor, säger Emma Fritzson.</p><h2>Förskollärare och forskare träffas på Bokmässan</h2><p>I veckan träffas Emma Fritzson och Ann-Charlotte Lindgren i ett panelsamtal på Bokmässan. Samtalet kommer att fokusera på de lärdomar och resultat som man hittills har sett från projektet.</p><p>– Vi är fortfarande i en tidig fas, och de fulla effekterna av hur bokläsning kan stärka barns engagemang och matematikfärdigheter är ännu inte helt klara, säger Ann-Charlotte Lindgren.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Panelsamtal på Bokmässan</h4><p><strong>När:</strong> 27 september kl 12</p><p><strong>Var:</strong> Förskolescenen</p><p>Samtalet leds av Agneta Pihl, lektor vid förskoleförvaltningen</p><p></p></div></div>

Boken öppnar dörren för matte i förskolan

<p>Pedagogerna på Biskopsgatan 8 förskola ville bygga vidare på barnens intresse för bygg och skapande och visade barnen en stop motion-film som inspiration. Filmen väckte barnens nyfikenhet, och snart ville de prova på att göra egna filmer.</p><p>– Vi hade tidigare haft teaterlekar kring böcker, så det här spåret kändes naturligt att följa, säger Hanna Johansson, förskoleassistent på Biskopsgatan 8 förskola.</p><div id="attachment_138474" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138474" class="size-full wp-image-138474" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000.jpg" alt="" width="1000" height="743" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000-300x223.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000-768x571.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000-250x186.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000-520x386.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000-730x542.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138474" class="wp-caption-text">Pedagogerna kompletterar filmmiljöerna med leksaker och andra föremål. Foto: Biskopsgatan 8 förskola</p></div><h2>Teckningar blir grunden till karaktärer</h2><p>Barnens teckningar, som samlas i pärmar på förskolan, blev en viktig resurs i projektet. Teckningarna fungerade som inspiration för de tre filmer som producerades samtidigt.</p><p>– När vi arbetade med manus utgick vi från barnens teckningar för att bestämma vilka karaktärer som ska vara med i berättelserna. Sedan byggde vi gemensamma miljöer som var tvungna att passa alla berättelserna, säger Suzana Milosavljevic, förskollärare på Biskopsgatan 8 förskola.</p><h2>Vill skapa delaktighet och nyfikenhet</h2><p>En viktig del för pedagogerna var att skapa delaktighet och nyfikenhet hos alla barn, även de som vanligtvis inte tar så mycket plats.</p><p>– Det var en utmaning att få med alla barnen. Vissa barn tyckte att skriva manus var ganska tråkigt, medan andra delar var roligare att arbeta med, säger Hanna Johansson.</p><div id="attachment_138475" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138475" class="size-full wp-image-138475" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800.jpg" alt="" width="800" height="720" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800-300x270.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800-768x691.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800-250x225.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800-520x468.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800-730x657.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138475" class="wp-caption-text">Barnen skapar gemensamt miljöer som ska fungera till alla tre filmerna. Foto: Biskopsgatan 8 förskola</p></div><p>– Att skriva en saga är ganska abstrakt, så det momentet krävde mer stöd från oss pedagoger, säger Suzana Milosavljevic.</p><h2>Stolta barn visade filmen för föräldrar</h2><p>När filmen var färdigställd var det dags för galapremiär inne på förskolan. Barnen fick gå på röda mattan och vid filmvisningen bytte de sina biljetter mot popcorn inför visningen. Efteråt fick barnens föräldrar också ta del av filmerna.</p><p>– Det var roligt att se hur stolta barnen var efteråt, speciellt när de fick visa upp sin film för sina föräldrar. ”Den där figuren i sista sagan har jag gjort!”, säger Malin Haanpää, barnskötare på Biskopsgatan 8 förskola.</p><div id="attachment_138476" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138476" class="size-full wp-image-138476" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000.jpg" alt="" width="1000" height="680" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000-768x522.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000-520x354.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000-730x496.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138476" class="wp-caption-text">Inför filmvisningen får barnen gå på röda mattan. Foto: Biskopsgatan 8 förskola</p></div><h2>Lekfulla miljöer och stärkt gemenskap</h2><p>Efter filmprojektet lämnade pedagogerna de skapade miljöerna framme i lokalerna, vilket inspirerade till nya lekar och stärkte gemenskapen bland barnen.</p><p>– Det var roligt att se barnen leka med andra som de vanligtvis inte brukar leka med. Att stärka gemenskapen bland barnen var ett mål som vi verkligen ville uppnå, säger Suzana Milosavljevic.</p><h4><strong>Se filmerna här:</p><p></strong></h4><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/89/89EB8HMZ4V.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Stopmotionfilmer Biskopsgatan 8" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/89EB8HMZ4V?theme=" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Filmskapande förenar fantasi och byggande

<p>– Medarbetarna i skolköket ska få öva på att laga mat på stekhällar utomhus utan el och vatten. Det eftersom vi behöver ha en beredskap och kunna jobba på alternativa sätt om en plötslig kris inträffar, berättar Michael Törmark, köksmästare på Lundbyskolan.</p><p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utsett vecka 39 till nationell beredskapsvecka och temat är i år ”Sätt igång!”. Något som Lundbyskolan nu gör då de nästa vecka ska servera sina cirka 350 eleverna en krisrätt till lunch.</p><p>– Vi har tidigare övat på att laga mat utomhus. Sist serverade vi alla våra elever hamburgare utomhus. Den här gången blir det vegetarisk taco. För om elen går behöver vi snabbt förbruka vissa varor så att det inte blir dåliga. Till exempel sallad och grönsaker, säger Michael Törmark och försätter:</p><p>– Vi gör det här för att vi ska känna oss trygga i att laga mat utan el och vatten. Jag tror att det kommer bli både tufft och lärorikt för oss. Sen hoppas jag såklart att eleverna ska tycka att lunchen är riktigt god också!</p><h2>Skolan måste fungera vid kris</h2><p>Skolan är en samhällsviktig verksamhet vilket betyder att den måste fungera vid kriser, höjd beredskap och i värsta fall krig.</p><p>– Beredskap är något som vi på grundskoleförvaltningen jobbar mycket med. Bland annat har många av våra skolkök i Göteborg köpt in pannlampor, vattendunkar, vev-radio, powerbanks och stekhällar för att kunna ge elever mat även under kris, säger Linnéa Persson, enhetschef måltid grundskoleförvaltningen och fortsätter:</p><h2>Krisrätter ska underlätta för skolköken</h2><p>– Vi på grundskoleförvaltningen har dessutom tagit fram krispärmar till köken, med förslag på krisrätter, det vill säga välkända rätter som alla skolkök ska ha möjlighet att laga vid kris. När vi tagit fram dessa rätter har vi haft i åtanke vilka råvaror skolköken ofta har i lager, vilka livsmedel som går att förvara länge men också vilka vegetariska alternativ som är bra och hur vi kan minska specialkost så mycket om möjligt.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Grundskoleförvaltningen</h4><ul><li>Ansvarar för Göteborgs Stads kommunala grundskolor, anpassad grundskola, fritidshem och kulturskola</li><li>Bildades 2018 och jobbar för en högre kvalitet i undervisningen, ökad likvärdighet mellan skolor samt tydligare ledning och styrning av grundskolan</li><li>Ungefär 47 000 elever får varje vardag undervisning i någon av Göteborgs cirka 138 kommunala grundskolor</li><li>Totalt arbetar cirka 9 700 medarbetare inom grundskoleförvaltningen och merparten av de anställda är lärare</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Lundbyskolan övar för skolmat utan el och vatten

<p>Guldäpplet är en årlig utmärkelse som syftar till att synliggöra lärare som utvecklar skolan och undervisningen med stöd av traditionella och digitala verktyg, medier och arbetsformer. De har alla nominerats av kollegor och arbetsledare och bland de nominerade finns lärare från förskolan upp till gymnasiet. Av årets nominerade arbetar fyra i Göteborgs Stad.</p><p>– I den offentliga debatten har det handlat mycket om skärm eller pärm i skolan. Årets nomineringar till lärarutmärkelsen Guldäpplet visar hur professionella lärare och förskollärare kombinerar traditionella och digitala verktyg och medieformer för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande. I år ser vi också hur AI gör sitt insteg i skolan, som stöd för både elever och lärare, säger Peter Becker, juryns ordförande.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Fyra nominerade lärare från Göteborg Stad</strong></p><ul><li>Thomas Edwall, So-lärare på Torslandaskolan i Göteborg nomineras bland annat för att ha  initierat, implementerat och förnyat lärandet med AI-stöd i ett arbetslag och med fyra klasser i årskurs 8. I samband med det har Thomas Edwall också, tillsammans med en kollega, skrivit handboken ChatGPT för lärare samt föreläst om AI och didaktik för skolpersonal.</li><li>Hanna Granath och My Grann, förskollärare på förskolan Årekärrsvägen 1 i Göteborg har nominerats för att de bidrar med att visa hur digitala verktyg i förskolan inte handlar om passiv skärmtid utan om lek, föreställningsförmåga, kunskap och kreativitet. Barnen ges med stöd av digitala verktyg möjlighet att möta och utveckla förståelse för sin omvärld och sin egen plats i det samhälle vi lever i.</li><li>Fatme Kachache, pedagog på förskolan Universumsgatan 2 i Göteborg har nominerats för att hon är drivande när det gäller att utveckla en rolig, trygg och lärorik förskola för alla barn där förskolan vill väcka lusten till och lägga grunden för det livslånga lärandet med hjälp av bland annat digitala verktyg. Med hjälp av digitala verktyg och miljöer skapar hon utbildningstillfällen och lekmiljöer för barnen genom till exempel projicering.</li></ul><p></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Guldäpplet</h4><ul><li>Bland de nominerade utser juryn, bestående av tidigare pristagare och partners, tre finalister som presenteras fredag 4 oktober</li><li>Prisutdelningen sker i Stockholm i samband med Guldäpplets dag torsdag 24 oktober</li><li>Delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs minne vars partners är Sveriges lärare, Sveriges kommuner och regioner, Skolverket, eTwinning, Binogi, ILT Education och Netsmart, tillsammans med Stiftelsen DIU</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www2.diu.se/guldapple/" target="_blank" rel="noopener">Guldäpplet</a><strong><br /></strong></p><p></p></div></div>

Fyra Göteborgslärare nominerade till Guldäpplet

<p>”Vad heter den här tomaten?”</p><div id="attachment_138392" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138392" class="size-full wp-image-138392" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="655" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000-300x197.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000-768x503.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000-250x164.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000-520x341.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000-730x478.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138392" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div><p>– Titta på hur den ser ut, säger pedagogen Karin Ottosson. Den är lite randig, eller hur? Vad är det som är randigt?</p><p>”En zebra?”</p><p>– Ja, men det är ett annat randigt djur. En tiger. Det är en tigertomat, säger Karin Ottosson.</p><div id="attachment_138393" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138393" class="size-full wp-image-138393" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800.jpg" alt="" width="800" height="816" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800-294x300.jpg 294w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800-768x783.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800-250x255.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800-520x530.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800-730x745.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138393" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div><h2>Berättar om gurkor och chili</h2><p>Det är skördetid i växthuset på förskolan och barnen visar och berättar om gurkor och chili som de varit med att odla. Och så tomaterna, förstås.</p><div id="attachment_138394" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138394" class="size-full wp-image-138394" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800.jpg" alt="" width="800" height="816" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800-294x300.jpg 294w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800-768x783.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800-250x255.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800-520x530.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800-730x745.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138394" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div><p>– Tomaterna är barnens absoluta favoriter! De är enkla att odla och lätta att plocka för barnen. Det är kul att skörda, men vi jobbar egentligen med odling hela året, säger Karin Ottosson.</p><p><strong> </strong>Barnen sätter frön som förgror inomhus och sedan planterar de ut plantorna. Det ger många möjligheter att prata om kretslopp och hur naturen fungerar. På förskolan vill man också engagera föräldrarna i barnens odlingar.</p><p>– De bidrar med plantor hemifrån och en förälder kom med hästgödsel. Det var jättebra för växterna och vi pedagoger fick dessutom ett fint tillfälle att prata med barnen om hur bajs kan bli näring, säger Karin Ottosson.</p><div id="attachment_138395" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138395" class="size-full wp-image-138395" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000.jpg" alt="" width="1000" height="653" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000-768x502.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000-520x340.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000-730x477.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138395" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div>

Barnen skördar tomater från förskolans växthus

<p>Linda Arvidsson arbetar på förskolan Kosmosgatan 1A och är en av förvaltningens VFU-handledare (verksamhetsförlagd utbildning). Hon har tagit emot förskollärarstudenter under många år.</p><p>Kosmosgatan 1A ligger i Bergsjön, där många barn har ett annat förstaspråk än svenska. I ett mångkulturellt område kan språkbarriärer var en stor utmaning. Det betyder att de som jobbar där behöver utveckla fler strategier i kommunikationen med barn, vårdnadshavare och kollegor. Det blir extra viktigt med kompetenser som lyhördhet, självreflektion och öppenhet för att skapa en trygg och stöttande lärandemiljö.</p><div id="attachment_138193" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138193" class="size-full wp-image-138193" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800.jpg" alt="" width="800" height="713" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800-300x267.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800-768x684.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800-250x223.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800-520x463.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800-730x651.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138193" class="wp-caption-text">Linda Arvidsson är handledare för verksamhetsförlagd utbildning. Foto: Mariann Björklund</p></div><h2>&#8220;Vi får så mycket kärlek och uppskattning&#8221;</h2><p>Enligt Linda Arvidsson är det särskilt angeläget att ta emot VFU-studenter för att visa på hur inkluderande och utvecklande det kan vara att arbeta i mångkulturella förskolor.</p><p>– Visst finns det utmaningar, men vinsterna är så mycket större! När vi får hit studenter kan vi visa hur meningsfullt och roligt det är att jobba här. Vi får så mycket kärlek och uppskattning av både barn och föräldrar, säger Linda Arvidsson.</p><p>Som förskollärare i Bergsjön kan man göra skillnad på riktigt, både för barnen och deras föräldrar. Det är Linda Arvidsson noga med att förmedla till sina VFU-studenter.</p><p>– Jag älskar mitt jobb! Ingen dag är den andra lik. Det är ett nytt kapitel varje dag, med nya utmaningar. Jag som jobbar med yngre barn får följa deras utveckling och det är fantastiskt. Det driver och motiverar mig, säger Linda Arvidsson.</p>

Studenter bidrar med nya kunskaper i förskolor

<p>Två av Göteborgs Stads socialförvaltningar har tagit fram brädspelet som lanserades på fredagen.</p><p>– Vi vet att många barn och unga inte berättar om sin utsatthet. Spelet är ett sätt att synliggöra det så att de kan identifiera när en våldshandling har skett och så att de kan få rätt hjälp och stöd, säger Jenny Helin, utvecklingsledare för trygghetssamordning på socialförvaltningen Nordost.</p><div id="attachment_138167" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138167" class="size-full wp-image-138167" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800.jpg" alt="" width="800" height="1029" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-233x300.jpg 233w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-796x1024.jpg 796w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-768x988.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-250x322.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-520x669.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-730x939.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138167" class="wp-caption-text">Jenny Helin är utvecklingsledare för trygghetssamordning på socialförvaltningen Nordost. Foto: Privat</p></div><p>Brädspelet är en del av det långsiktiga arbetet Nordost fritt från våld som socialförvaltningen nordost har drivit sedan 2019. Spelet i sig är ett samarbete mellan socialförvaltningen Nordost och Sydväst, men tanken är att även övriga socialförvaltningar ska få ta del av det. Spelet finansieras med stöd från Brottsofferfonden.</p><h2>Ska motverka normaliserande av våld</h2><p>Spelet består av en spelplan och spelpjäsen Hjärty. Tärningen avgör var på spelplanen man hamnar och vilken sorts kort som sedan dras. Korten innehåller situationer och frågeställningar att ta ställning till. Det finns färdiga svar att välja mellan och det går också att komma med egna förslag.</p><p>– Förutom att synliggöra våldet ska spelet också motverka att våldet normaliseras. Det utgår både från den som är utsatt, den som utsätter och den som är åskådare. Det uppmuntrar främst till att vara aktiva åskådare och säga ifrån och agera om det är något som inte känns okej. På så sätt blir det angeläget för alla, säger Rebecka Vikström, koordinator för trygghetssamordning på socialförvaltningen Nordost.</p><div id="attachment_138168" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138168" class="size-full wp-image-138168" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800.jpg" alt="" width="800" height="841" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800-285x300.jpg 285w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800-768x807.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800-250x263.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800-520x547.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800-730x767.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138168" class="wp-caption-text">Rebecka Vikström, koordinator, trygghetssamordning på socialförvaltningen Nordost. Foto: Privat</p></div><h2>Ytterligare material</h2><p>Spelet riktar sig främst till barn i åldrarna 11–13 år. Det spelas i grupper om fyra–fem personer och leds av en vuxen spelledare som hjälper till och guidar till att hitta lösningar på frågeställningarna.</p><p>Till spelet hör också en webbsida för barn med information om vad våld är. Det finns även filmer för sociala medier samt en sajt för de vuxna som ska vara med och spela. Där finns en presentation med grundläggande information om spelet och vad våld är.</p><p>Spelet lanserades under ett evenemang i Gamlestadens medborgarhus där ett 40-tal personer från grundskoleförvaltningen, mötesplatser och socialförvaltningar deltog.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kompetenscentrum-framjande-och-forebyggande-i-sociala-fragor/bradspelet-lite-vald-gor-ocksa-ont" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Information om spelet</a></li><li><a href="https://goteborg.luvit.se/extern/activities/activitydetails_ext.aspx?inapp=1&amp;id=2771&amp;regionid=&amp;cityid=&amp;fromdate=&amp;todate=" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Nordost fritt från våld</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-nordost" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Nordost</a></li></ul><p></p></div></div>

Brädspel för elever ska förebygga våld

<p>I Stockholm har den kommunala byggutbildningen på gymnasienivå fått lägga ned på grund av ett lågt antal sökande. Även Bräckegymnasiet i Göteborg ser ett mycket svagt söktryck till sina yrkesinriktningar.</p><p>– Branschorganisationerna är väldigt oroliga för att man inte kommer att ha tillräckligt med yrkesarbetare för att verkställa de byggprojekt som redan är planerade i Göteborgsregionen. Om vi inte utbildar fler kommer det inte gå att genomföra dem, säger Mikael Karlsson, rektor på Bräckegymnasiet.</p><div id="attachment_138153" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138153" class="size-full wp-image-138153" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800.jpg" alt="" width="800" height="732" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800-300x275.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800-768x703.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800-250x229.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800-520x476.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800-730x668.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138153" class="wp-caption-text">Mikael Karlsson, rektor på Bräckegymnasiet. Foto: Privat</p></div><h2>Mässa för ett framtidsyrke</h2><p>För att förhoppningsvis locka fler unga till branschen anordnas en byggmässa på Stora Holm den 12 september. Omkring 450 inbjudna niondeklassare kommer dit för en heldag med fullspäckat program.</p><p>Dagen börjar med en introduktion i form av en film om hur det kommer att byggas i Göteborg de närmaste 15 åren.</p><p>– Det ska byggas otroligt mycket i Göteborg de kommande åren och det behövs mer kompetens. När vi kommer ur den pågående lågkonjunkturen kommer det att vara en mycket stor efterfrågan på arbetskraft. Byggsektorn är ett riktigt framtidsyrke, säger Mikael Karlsson.</p><h2>Chans att prova på jobb</h2><p>På mässan får besökarna också prova på olika saker inom sju arbeten i byggsektorn: anläggningsarbetare, plåtslagare, snickare, betongarbetare, murare, golvläggare och målare. Det kan handla om att få dela upp ett färgspektrum, spika en stomme och anlägga sten.</p><p>– Vi vill öppna ögonen på eleverna och ge dem ett hum om vad de olika yrkena kan innebära så att de ska vilja söka till byggprogrammet.</p><h2>Tävling och information</h2><p>Under dagen blir det också tävlingar och i mässhallen finns företag och branschorganisationer på plats och berättar om sin verksamhet, förutsättningar i branschen och hur de ser på framtiden.</p><p>– Det blir ett väldigt mingel. Hela dagen är det liv och rörelse som ingen annanstans, säger Mikael Karlsson.</p><p>Mässan arrangeras av Bräckegymnasiet, Byggbranschens yrkesnämnd region väst,  Byggföretagen, Byggnads väst, Maskinentreprenörerna, Seko och flera företag och branschorganisationer.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://byggforetagen.se/" target="_blank" rel="noopener">Byggföretagen</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/brackegymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Bräckegymnasiet</a><br /></li></ul></div></div></li></ul>

Byggmässa ska locka unga till branschen   

<p>– Det handlar om att skapa ringar på vattnet, genom personalen, genom barnen och genom föräldrarna, säger Ewelina Krasinska som startade arbetsplatsbiblioteket på förskolan.</p><h2>Ett verktyg i arbetet med språket</h2><p>Här ser personalen bokläsning som ett verktyg i arbetet med språket, men även som ett verktyg för för att utveckla sin arbetsplats.</p><p>Priset, som är på 20 000 kronor, delas ut av Kommunal, Byggnads, Transport, ABF, Arbetarrörelsens kulturfond, Föreningen Arbetarskrivare och Runö Folkhögskola.</p><p>På Byvädersgatan 31 har man länge arbetat läsfrämjande med barnen. Här drivs även en satsning på språkutveckling för personalen som ska stärka dem i arbetet med barnen.</p><h2>Gick kurs om läsfrämjande</h2><p>– Vi har alltid läst mycket för barnen och att bidra till att utveckla deras språk är nog det viktigaste vi kan göra i förskolan. När jag såg Kommunals kurs om läsfrämjande gick jag direkt till vår rektor och frågade om jag kunde gå den. Den stämde så bra med språksatsningen här på förskolan, säger Ewelina Krasinska, barnskötare på Byvädersgången 31.</p><p>Kursen Läsfrämjande på arbetsplatsen arrangeras av fackförbundet Kommunal och Ewelina Krasinska gick den 2022 och blev efter det bokombud.</p><p>Med mycket inspiration från kursen började hon att bygga upp ett bibliotek på arbetsplatsen och fick snart hjälp av kollegan Fadhila Oudir som gick kursen ett år senare.</p><h2>&#8220;En väldigt bra utveckling för mig och barnen&#8221;</h2><p>– Jag kände också att det här var helt rätt för vårt arbete på förskolan. En väldigt bra utveckling för mig och för barnen, säger Fadhila Oudir.</p><p>Bokhyllorna på Byvädersgången 31 har efter hand blivit fler och här finns litteratur som passar både barn och vuxna. Tanken är att föräldrarna ska kunna låna hem böcker och läsa tillsammans med sina barn, men även att de hittar böcker till sig själva. Det gäller även personalen på förskolan.</p><p>– Vi vill att biblioteket ska vara en tillgång för hela närområdet och göra böcker lättillgängliga. Många har inte råd att köpa egna böcker, säger Fadhila Oudir.</p><p>Ewelina Krasinska håller med:</p><p>– På så sätt kan vi påverka språkutvecklingen för många.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/byvadersgangen-31-forskola" target="_blank" rel="noopener">Förskolan Byvädersgången 31</a></p><p></p></div></div>

Byvädersgången 31 får pris som Årets arbetsplatsbibliotek

<p>– Det var roligt att få fokusera på det som är positivt i skolan, säger rektor Maria Ström.</p><p>Den svenska regeringens nya direktiv som innebär att skolorna ska använda böcker i större utsträckning fick det koreanska tv-teamet att vilja besöka Göteborg.</p><p>Shinhee Chae från det sydkoreanska tv-teamet blev förvånad över att de nya direktiven inte medfört så stora förändringar i utbildningen som beskrivits i medierna utomlands.</p><p>– Självklart har det inneburit fördelar i form av fler utbildade bibliotekarier och fler böcker i skolbiblioteken, men det verkar som om skolorna redan har en ganska balanserad syn på skärmtid kontra böcker, säger hon.</p><div id="attachment_138106" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138106" class="size-full wp-image-138106" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000.jpg" alt="" width="1000" height="663" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000-768x509.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000-520x345.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000-730x484.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138106" class="wp-caption-text">Det sydkoreanska tv-teamet filmade elever och medarbetare i Sandarnaskolan och Sannaskolan.</p></div><h2>Skillnaden mot hemlandet är dock slående:</h2><p>– Det var intressant att se datorer som huvudsakliga redskap i klassrummet. I Sydkorea är det fortfarande papper och penna som gäller, säger  Shinhee Chae.</p><p>Men det hon tar med sig hem är framför allt hur gästvänliga och tillmötesgående alla varit.</p><p>– Skolan verkar vara rolig och engagerande. Alla vi mötte tog sig tid att hälsa och svara på frågor, säger Shinhee Chea.</p><h2>Nya insikter för alla</h2><p>Under besöket fick de bland annat träffa elever, lärare, bibliotekarie och rektor på Sandarnaskolan och Sannaskolan. Besöket på skolorna har engagerat både personal och elever.</p><p>– Alla barn och vuxna var så glada och positiva, säger Maria Ström.</p><p>– Ofta fokuserar vi på problemen och glömmer bort helheten, att 95 procent av barnen är glada att gå i skolan, säger hon.</p><p>Och det var inte bara tv-teamet som fick nya insikter.</p><p>– Jag blev imponerad över hur duktiga många av eleverna är. Jag visste inte att även de yngre barnen, i 10-årsåldern, kunde prata så bra engelska och kunde berätta om vad de läser, säger Maria Ström.</p><h2>Lästräningsprojekt ger resultat</h2><p>En av lärarna som intervjuades, Rebecka Danielsson, berättade om ett lästräningsprojekt i den särskilda undervisningsgruppen, som pågått sedan förra våren.</p><p>Elevernas läshastighet och stavning mättes före och efter projektet, och utvärderingen visade att de flesta både läste snabbare och stavade bättre i andra mätningen.</p><p>– Nu ska vi se till att det här utvärderingsverktyget kan användas på fler elever, säger Maria Ström.</p><h2>“Inte antingen eller”</h2><p>TV-teamet fick även en intervju med Annika Hellström, avdelningschef utbildning på grundskoleförvaltningen.</p><p>– Svensk skola har inte slutat att använda analoga läromedel eller att skriva för hand med penna. Skolan arbetar med olika material och läromedel men i debatten kan det låta som om att det är antingen eller men så är inte vardagen, säger Annika Hellström.</p>

Sydkoreansk tv visar Göteborgs skolors satsning på böcker

<p>– Fritidshemmen har blivit en ännu bättre plats för elevernas lärande och utveckling2, säger Eva Demka, biträdande rektor på Svartedalsskolan.</p><p>Grundskoleförvaltningen i Göteborg har för få behöriga och legitimerade lärare på fritidshemmen.</p><h2>Kan se ökad kvalitet i undervisningen</h2><p>– Grundskoleförvaltningen har gjort det möjligt för medarbetare i fritidshem att studera på arbetstid med full lön. Totalt har 49 kommunala grundskolor i Göteborg tagit del av stödet 2024.Tack vare satsningen har cirka 65 medarbetare blivit behöriga och just nu studerar dessutom ytterligare 58 medarbetare, säger Maria Nord, tillförordnad enhetschef för kompetensförsörjningsenheten, och fortsätter:</p><p>– Från dag ett då utbildning börjar kan vi se att kvaliteten i undervisningen ökar. Bland annat då studierna öppnar upp för djupare kollegiala diskussioner om verksamheten. Men också för en mer medveten planering och struktur utifrån läroplanen.</p><h2>Krav i skollagen</h2><p>Sedan 2019 kräver skollagen att personal som ansvarar för undervisningen i fritidshem ska vara behöriga och legitimerade lärare. Grundskoleförvaltningen gjorde därför en kartläggning som visade att det saknades lärare med behörighet och legitimation i flera av fritidshemmen i Göteborg.</p><p>– Från 2020 har alla kommunala grundskolor i Göteborg kunnat ansöka om ekonomiskt stöd för att kunnat ta in vikarier då medarbetare studerar. Hittills har alla skolor som sökt stödet fått det, säger Maria Nord.</p><h2>Betydande förbättringar på Svartedalsskolan</h2><p>Svartedalsskolan är en skola som nu har fler behöriga och legitimerade lärare i fritidshem delvis på grund av det ekonomiska stödet.</p><p>– Sedan våra medarbetare utbildat sig till lärare i fritidshem ser vi betydande förändringar och förbättringar vad gäller undervisningen. Våra medarbetare kan nu använda teoretiska kunskaper i praktiska situationer, berättar Eva Demka.</p><p>– En ökad medvetenhet om pedagogiska metoder och teorier har bland annat gjort undervisningen mer anpassad för elever med olika behov och förutsättningar.</p>

Fler ska bli behöriga lärare på fritidshem

<p>Kom och lyssna på Bris och förskoleförvaltningen som berättar om samarbetet som resulterat i en digital utbildning om barns utsatthet för pedagoger i förskolan. Vid föreläsningen kommer du att få en smygtitt på utbildningen, en inblick i vad barn berättar om utsatthet i tidig ålder och kopplingen till förskolans uppdrag.</p><p>Missa inte heller panelsamtalet där representanter från Göteborgs universitet och förskoleförvaltningen diskuterar hur valet av böcker och olika metoder att läsa kan göra matematik mer engagerande och tillgängligt för barn.</p><p><strong>–</strong> Med Pisa 2022 som bakgrund, där bland annat sjunkande kunskaper i matematik uppmärksammas, blir det särskilt viktigt att stärka förskolans arbete inom detta område, säger Beata Modigh, utvecklingsledare på förskoleförvaltningen.</p><p>För barnen som besöker Bokmässan erbjuds inte bara högläsning, utan även rymdpyssel och möjlighet att lära sig mer om både rymdresor, astronauter och spännande himlakroppar.</p>

Förskoleförvaltningen deltar på Bokmässan

<p>ABC står för Alla Barn i Centrum och är gruppträffar som handlar om föräldraskap. Här kan du få stöd och hjälp till en bättre vardag. Träffarna är öppna för alla föräldrar och andra viktiga vuxna i Göteborg med barn mellan tre och arton år.</p><p>Under föräldraträffarna får du som deltagare verktyg för att bygga goda relationer och minska konflikter i familjen.</p><p>– Det går smidigare nu och jag har lärt mig nya sätt att hantera olika situationer, säger en deltagare.</p><h2>Nu finns särskilda träffar för dig med tonårsbarn</h2><p>ABC Tonår har utvecklats särskilt för dig med tonårsbarn. ABC Tonår fokuserar på att stärka relationen mellan vuxen och tonåring och bidra till tonåringens välmående.</p><h2>Nu kan du boka in dig på höstens träffar</h2><p>ABC föräldraträffar består av fyra träffar och en eller flera återträffar. Träffarna finns på över 30 platser runt om i Göteborg och det finns även föräldraträffar på olika språk. Behöver du tolk kan du få det.</p><p>Träffar finns både dagtid, kvällstid och digitalt. Ibland är det också möjligt att få barnpassning på plats.</p><p>ABC föräldraträffar är alltid gratis och vi bjuder på fika.</p><p>Träffar startar flera gånger per termin i olika områden i staden. Du kan hitta träffar i ditt område i länken här nedan.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/stod-till-familjen/foraldrastod/foraldragrupper/abc-foraldratraffar">Läs mer och anmäl dig till ABC föräldraträffar här</a><br /></p></div></div>

ABC föräldraträffar ger verktyg i vardagen

<p>Endie Nordin ska just börja i årskurs 3 på Schillerska gymnasiets spetsutbildning i bild och form. Under förra läsåret deltog hen i konsttävlingen Never such innocence, som har fokus på krig och konflikter, på initiativ av bildläraren Malin Lövgren Caballero.</p><div id="attachment_137817" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137817" class="size-full wp-image-137817" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800.jpg" alt="" width="800" height="821" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800-292x300.jpg 292w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800-768x788.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800-250x257.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800-520x534.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800-730x749.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137817" class="wp-caption-text">Endie Nordin, elev på Schillerska gymnasiet, vann konstpriset Never such innocence. Foto: Privat</p></div><p>– Vi letar alltid efter olika projekt, utmaningar och samarbeten. När jag såg ansökan till konsttävlingen kändes det rätt i tiden eftersom det är ett så aktuellt ämne. Det passade också bra med kursplanen som säger att man ska kommunicera med bild, komma ut i olika kanaler och visa upp sin konst, säger Malin Lövgren Caballero.</p><h2>Skapade bidrag till tävlingen</h2><p>Under våren fick eleverna börja spåna på idéer och göra en plan för sitt skapande. De arbetade med sina bilder under flera veckor, formulerade en text som beskrev dem och skickade in sina bidrag till tävlingen.</p><div id="attachment_137819" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137819" class="wp-image-137819" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440.jpg" alt="" width="1000" height="706" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-1024x722.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-768x542.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-520x367.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-730x515.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137819" class="wp-caption-text">Ur Endie Nordins vinnande tävlingsbidrag.</p></div><p>– Vi var väldigt noga med att det inte behövde handla om en själv. Du behöver inte ha anknytning till krig och konflikter. Som bildskapare är det viktigt att lära sig att man kan berätta sådant som inte har med en själv att göra. Självklart finns det också elever som har egna upplevelser och vi är medvetna om att det kan vara ett svårt ämne. Alla gjorde fantastiska arbeten, säger Malin Lövgren Caballero.</p><div id="attachment_137816" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137816" class="size-full wp-image-137816" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800.jpg" alt="" width="800" height="831" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800-289x300.jpg 289w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800-768x798.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800-250x260.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800-520x540.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800-730x758.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137816" class="wp-caption-text">Malin Lövgren Caballero, bildlärare på Schillerska gymnasiet. Foto: Privat</p></div><h2>Ville visa olika perspektiv</h2><p>En av de deltagande eleverna var Endie Nordin som gjorde en så kallad graphic novel – en sex sidor lång serieteckning kombinerad med poesi.</p><p>– Jag ville visa på en kontrast som skulle vara intressant bildligt. Jag ville få fram barnets omedvetna perspektiv av kriget – oskyldigt och som en lek. Men också mammans perspektiv som är det verkliga, säger Endie Nordin.</p><p>Hen började med att skriva en dikt som upprepade Never such innocence och målade sedan i en digital app.</p><p>– Lyckligtvis har jag inga egna upplevelser av krig, utan jag har gått efter det jag har läst. Jag har intresserat mig för politik och världskonflikter sedan jag var liten och när vi är så priviligierade som vi är måste man försöka göra vad man kan. Med mitt verk ville jag lyfta fram att vi alla är människor och att vi inte är så olika trots att vi har olika kultur och politisk åsikt.</p><h2>Hård konkurrens</h2><p>Totalt deltog över 4 000 elever från 129 länder i tävlingen. När Endie Nordin fick ett sms av sin lärare där det stod ”Ring mig!” trodde hen att skåpet med alla hens målningar hade brunnit upp. Men det var glada besked. Endie Nordin hade vunnit i den särskilda kategorin 10th Anniversary award.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Never such innocence</h4><ul><li>Never such innocence är ett välgörenhetsprojekt i Storbritannien med fokus på att ge barn och ungdomar en röst om konflikter.</li><li>Tävlingen med samma namn har anordnats i tio år och personer i åldrarna 9–18 år deltar i kategorierna poesi, konst, musik och tal.</li><li>2023/2024 var temat ”Hur påverkar krig människors liv?”.</li><li>Över 4 000 barn och ungdomar från 129 länder deltog i tävlingen.</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://www.neversuchinnocence.com/past-competitions" target="_blank" rel="noopener">Never such innocence</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/schillerska-gymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Schillerska gymnasiet</a></li></ul><p></p></div></div><p>– Det var helt galet. Jag hade inte förväntat mig det alls. Men jag blev väldigt glad.</p><h2>Högtidlig prisceremoni</h2><p>I juli fick Endie Nordin åka och ta emot ett diplom vid en ceremoni på Royal Society of Arts i London. Hens konstverk printades också ut på en canvas och ställdes ut på Never such innocence jubileumsutställning. Endie Nordin fick dessutom delta i frågestunder, träffa konstnärer från hela världen och presentera sitt konstverk.</p><p>– Att få delta i något sådant här skapar en motivation och man förstår att det man gör har betydelse även utanför skolan. Det är dit vi vill med utbildningen. Eleverna ska förstå att de inte bara gör saker för byrålådan, utan att de faktiskt kan påverka, säger Malin Lövgren Caballero.</p>

Göteborgselev vinnare i internationell konsttävling

<p>– Göteborgs Stad och Uppsala kommun har fått tillstånd och blir först ut i Sverige med att erbjuda distansundervisning för elever som går i grundskolan och behöver den här formen av särskilt stöd, säger Maria Andersson, direktör på grundskoleförvaltningen.</p><h2>Elever som inte kan delta i ordinarie undervisning</h2><p>Distansundervisningen riktar sig till elever i årskurs 6–9 som inte kan delta i ordinarie undervisning på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Montessoriskolan Elyseum kommer att hålla i distansundervisningen.</p><p>Ambitionen är att elever från både fristående och kommunala skolor i hela Sverige ska kunna ta del av distansundervisningen från höstterminen 2025. Men till en början erbjuds elever på Göteborgs skolor distansundervisning.</p><h2>Göteborgs första resursskola</h2><p>På torsdagen öppnade också Göteborgs stads första resursskola. Den heter Kannebäcksskolan 1–9 resursskola och ska ta emot elever som behöver särskilt stöd under en längre tid. För att få gå på resursskolan ska behovet vara så stort att det inte går att ordna på elevens hemskola.</p><p>– På vår nystartade resursskola kommer elevgrupperna att vara mindre och medarbetarna fler. På så sätt kan vi göra individuella anpassningar i undervisningen och skolmiljön för våra elever, säger Maria Andersson.</p><p>Grundskoleförvaltningen utreder nu om fler resursskolor ska starta i Göteborg.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/distansundervisning-som-sarskilt-stod/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNAnw8XAzMfM08Qgw8PY29nQ31w8EKfI2czQw9DIz83Z0t3QzMDAJdAgMDzA0M_I31o4jRb4ADOBoQpx-Pgij8xhfkhoaGOioqAgB8MFBb/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Distansundervisning som särskilt stöd</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/resursskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Resursskola</a></li></ul><p></p></div></div>

Göteborg först ut med distansundervisning i grundskolan

<p>Den gamla skolbyggnaden revs 2023, och nu står den nya byggnaden på plats, även om det fortfarande finns en hel del kvar att göra.</p><p>– Just nu är det full fart både ut- och invändig. Här inne håller vi på och gipsar och förbereder för installationer, drar el och allt möjligt annat, säger projektledaren Therese Tranarp.</p><h2>Nytt hus på samma bottenplatta</h2><p>Det första projektet inom Hoppet var förskolan på Backa kyrkogata, där fokus låg på att använda material med så låg klimatpåverkan som möjligt. I det här projektet undersöker man hur man kan minska klimatpåverkan med hjälp av återbruk.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer om projektet och arbetet med återbruk: </strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:202353112442511">Förskola vid Friedländers gata &#8211; nybyggnad</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:2018219132018166">Hoppet – ett innovationsprogram för klimatneutralt byggande</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/b598c6f6-9146-4841-8163-4ca37a5c2347">Ny återbruksplats ska spara pengar och miljö</a></p><p></p></div></div><p>Det som beräknas bli den största klimatvinsten är att återanvända bottenplattan, något som ställt specifika krav på Kaka arkitekter som ritat byggnaden. Bottenplattans utformning påverkar till exempel formen på huset, rördragningar och var man kan placera bärande balkar.</p><p>&nbsp;</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/39/39CBJ86CFQ.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="2024_06_19_Friedländers Gata 20" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/39CBJ86CFQ?theme=" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div><p>Film och redigering: Carl Edholm</p><p>Och det har varit en del överraskningar som har gjort att man behövt tänka om under projektets gång.</p><p>– När vi skulle ta upp ett hål mitt i för att kunna dränera ljusgården i mitten av byggnaden visade det sig att den gamla bottenplattan var mycket tjockare än vad som stod på ritningarna. Det blev en utmaning när vi skulle ta upp hålet och dra nya dräneringsrör under den, säger Therese Tranarp.</p><h2>Det gamla plåttaket återanvänds</h2><p>Annat som tagits tillvara från den tidigare byggnaden är ventilationskanaler och undertaksplattor. Även om det inte har räckt hela vägen så har man arbetat enligt principen att använda de återbrukade materialen så långt de räcker, och sedan komplettera med nytt.</p><p>– Särskilt taket har fungerat väldigt bra. Det gamla plåttaket plockades ner, målades om och återmonterades, och till och med vi har svårt att se skillnad på var vi har använt ny eller gammal plåt, säger Angelica Starke som är byggledare.</p><h2>Fönster från en förskola som rivits</h2><p>Under projektets gång har man också sökt upp och tagit tillvara material från andra projekt. Nästan alla fönster kommer från en annan förskola som rivits, och man har också hittat till exempel gatsten och lekutrustning till utemiljön.</p><div id="attachment_137704" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137704" class="size-full wp-image-137704" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="560" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000-730x409.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137704" class="wp-caption-text">Stålbalkarna från stommen kunde inte återanvändas i byggnaden eftersom de inte lever upp till dagens standard, men får istället bli en pergola på utegården. Ett synligt bevis på att materialet lever vidare, men i en annan funktion. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Det är absolut en fördel att vara en del av en så stor organisation som Göteborgs Stad när det handlar om att få tag i tillräckliga mängder återvunnet material för att det ska vara någon idé att använda.</p><p>En stor utmaning har varit logistiken. Allt material behöver ju förvaras någonstans tills det är dags att använda det. En del har förvarats i containrar på plats, men material har också förvarats på andra ställen runt om i staden, till exempel den nya återbruksplatsen på Stora Holm.</p><h2>”Våga köra på återbruk fullt ut!”</h2><p>Projektledaren Therese Tranarp har en del lärdomar att skicka med till andra som vill försöka använda sig av mycket återbruk i sina byggprojekt.</p><p>– Våga köra på återbrukstemat fullt ut! Det är också viktigt att planera. Undersök era förutsättningar och lägg mycket tid och fokus på det i början, så ni har rätt förutsättningar när ni går in i byggskedet. Och lita inte för mycket på gamla ritningar, utan ta prover och gör undersökningar så att ni ser vad ni har att jobba med.</p>

Ny förskola byggs med återbrukat material

<p>– Detta är som ett universitet för små barn, säger Patrik Blomqvist, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><p>Det han syftar på är de kreativa miljöerna med genomtänkta detaljer och platsbyggda lösningar som gör det till en unik skola, både inuti och utanpå.</p><div id="attachment_137689" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137689" class="size-full wp-image-137689" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137689" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div><h2>Spännande utformning</h2><p>Som färgglatt strössel ligger den stora skolan mitt i Torslanda. Skolan är väldigt stor, men på grund av den unika arkitekturen med olika vinklar och vrår så upplevs den inte som det.</p><p>Den spännande utformningen som kom till genom en arkitekttävling som vanns av Link arkitektur har gett utmaningar under arbetets gång. Det har krävt att de har behövt tänka till för att få till lösningarna, och Patrik Blomqvist är nöjd med slutresultatet.</p><div id="attachment_137690" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137690" class="wp-image-137690 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="560" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-730x409.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137690" class="wp-caption-text">Bokhyllan i skolbiblioteket är platsbyggd i ek av ett finsnickeri i Uddevalla. Detta är bara ett exempel på de unika lösningar som finns i byggnaden. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Jag tycker att det till och med har blivit bättre än man tänkte från början! Det är ju alltid lite svårt att föreställa sig hur det kommer att bli. Man får en överraskning så fort man rundar ett hörn. Den är väldigt unik, det är en upplevelse att komma hit.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Torslandaskolan F-6 i siffror </strong></p><ul><li>9 500 kvadratmeter stor</li><li>570 elever finns det plats för</li><li>2,4 mil ekpanel framtagen av en firma från Höganäs, som kommer att lansera den som ”Torslandapanel”</li><li>75 000 aluminiumfjäll som har monterats en och en täcker fasaden.</li><li>508 unika takstolar finns i byggnaden</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/torslanda/torslandaskolan%20-%20nybyggnad#:~:text=Torslandaskolan%20F-6%20blir%20klar%2cmed%20att%20tidigare%20byggnader%20revs." target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Läs mer om byggprojektet</a></p><p></p></div></div><h2>Regnet som resurs</h2><p>Det regnar i Göteborg i snitt var tredje dag, och istället för att irritera sig över något som ingen kan rå på, har man genom kreativa dagvattenlösningar i utemiljön skapat möjligheten att nyttja regnvatten som en resurs både pedagogiskt och i lekmiljön. Men på frågan om de under byggtiden har sett något resultat av det ännu svarar Patrik Blomqvist att de ännu inte har sett dess fulla potential.</p><div id="attachment_137688" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137688" class="size-full wp-image-137688" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137688" class="wp-caption-text">Vattendroppen finns med som tema i allt ifrån mönstret på väggarna på toaletten till konsten. Vattendroppen i solid granit har gjorts av den norske konstnären Peder Istad. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Hittills har marken hunnit suga upp det mesta regnet som har kommit, men i höst när utemiljön är helt klar och det kommer mer ihållande regn så tror jag vi kommer att få se hur det fungerar.</p><div id="attachment_137691" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137691" class="size-full wp-image-137691" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii.jpg" alt="" width="1000" height="560" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii-730x409.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137691" class="wp-caption-text">Takets alla vinklar och vrår leder ner vattnet till spår i marken, som leder vattnet ner genom skolgården på ett spännande sätt. Foto: Carl Edholm</p></div>

Nya Torslandaskolan laddar för regnig höst

<p>– Oavsett om du är lärare, kock eller lokalvårdare måste du gilla att jobba med barn här, säger Faduma Ali, lokalvårdare på Gårdstensskolan.</p><h2>&#8220;Trygga vuxna som eleverna litar på&#8221;</h2><p>– Lokalvården här har väldigt bra kontakt med eleverna. De är trygga vuxna som eleverna litar på. De är också extra ögon, som till exempel när en elev avviker från klassrummet. Då finns Victoria, Faduma eller någon av de andra kollegorna i korridoren för att fånga upp eleven, säger rektor Anna-Kristina Jerlhag.</p><div id="attachment_137714" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137714" class="size-full wp-image-137714" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000.jpg" alt="" width="1000" height="625" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000-768x480.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000-730x456.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137714" class="wp-caption-text">Faduma och Victoria gillar att vara där eleverna är. De ansvarar för varsin våning på skolan. De får många kramar och hälsningar från eleverna när de rör sig i korridorerna. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><h2>Fikar och umgås med lärarna</h2><p>Victoria och Faduma hälsar på några lärare som passerar i korridoren. Det är tydligt att alla här ser Victoria och Faduma som en del av skolan.</p><p>– Vi äter och fikar i personalrummet tillsammans med lärarna. Här sitter vi ofta och skrattar med de andra som jobbar på skolan, berättar Victoria.</p><h2>Eleverna visar större hänsyn</h2><p>Den goda kontakten har gjort att eleverna visar större hänsyn, eftersom de känner den som behöver städa upp efter dem. Faduma berättar om när skolans intendent tog en elev på bar gärning med att klottra.</p><p>– Eleven kom fram till mig och bad om en svamp för att tvätta bort det de ritade på väggen. Det var intendenten som sagt till dem att nu måste Faduma städa bort detta och det ville inte eleven, berättar Faduma.</p><h2>Toaletterna – allas angelägenhet</h2><p>På en mellan- och högstadieskola som Gårdstensstensskolan är toaletterna alltid ett aktuellt ämne. Och som på många andra skolor har det varit en del bus och stök på skolans toaletter. Ett sätt att närma sig ämnet har varit att låta eleverna diskutera.</p><div id="attachment_137712" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137712" class="size-full wp-image-137712" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000.jpg" alt="" width="1000" height="601" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000-768x462.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000-520x313.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000-730x439.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137712" class="wp-caption-text">Enhetschef Lenita Johansson Ngupe och rektor Anna-Kristina Jerlhag. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>– Vi har varit inne i klassrummen tillsammans med skolans specialpedagog för att prata om toaletterna och hur man kan göra det mer trivsamt. Eleverna har funderat över vilka stora kostnader det blir när man stökar ner, som till exempel om man häller ut all tvål ur pumpen eller drar ut allt toalettpapper ur rullen, säger Lenita Johansson Ngupe, enhetschef för lokalvården på Gårdstensskolan.</p><p>Efter turnén i klassrummen såg Lenita en förbättring direkt, främst utifrån mängden hon vanligtvis beställer:</p><p>– Ganska snabbt efteråt märkte vi att vi inte beställer lika mycket papper och tvål. Det funkar verkligen att ta dialogen. Sedan är detta något som man måste arbeta med aktivt hela tiden.</p><div id="attachment_137711" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137711" class="wp-image-137711 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000.jpg" alt="" width="1000" height="650" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000-768x499.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000-520x338.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000-730x475.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137711" class="wp-caption-text">Victoria Brobbey har jobbat på Gårdstensskolan i fem år. – Här har vi inställningen ”hur kan vi hjälpa och hur kan ni hjälpa”. Vi är en skola för alla, med viljan att hjälpa varandra och stötta eleverna, menar hon. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><div id="attachment_137710" style="width: 2378px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137710" class="wp-image-137710 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2.jpg" alt="" width="2368" height="1332" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2.jpg 2368w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-1024x576.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-1536x864.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-2048x1152.jpg 2048w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 2368px) 100vw, 2368px" /><p id="caption-attachment-137710" class="wp-caption-text">&#8211; Titta, nu målar de på papper i stället för att klottra på väggen, säger Faduma Ali. Foto: Annelie Alsbjer</p></div>

Alla vuxna är viktiga på Gårdstensskolan

<p>Hanna Thölin arbetar på Frejaskolans skolbibliotek. Biblioteket är en del av skolans arbete arbetar nära skolan för att stärka elevernas ordförråd och hjälpa dem att ta till sig information och har man bygger kunskap.</p><h2>&#8220;Ordförrådet är nyckeln&#8221;</h2><p>Redan i förskoleklass får eleverna en tidig introduktion till skolbiblioteket. De får lära sig att hitta i biblioteket, hur det går till när de vill låna böcker och de får lyssna på högläsning och bearbeta text genom olika böcker. Skolan börjar också att titta på de söker fakta i olika källor, redan i de lägre åldrarna.</p><p>– Ordförrådet är nyckeln till allt eleverna lär sig. Ett stort ordförråd underlättar förståelsen i alla ämnen.</p><h2>Låna och läs böcker – ofta och mycket</h2><p>– Läs, läs, läs – det är nyckeln till god språkutveckling. Läs på ditt modersmål om du inte är trygg med svenskan. Att behärska sitt modersmål ger en synergieffekt för att lära sig svenska. Att samtala kring texter är viktigt för språkutvecklingen, oavsett vilket språk, säger Hanna Thölin.</p><p>En vuxen person behöver ha cirka 50 &#8211; 70 000 ord i sitt ordförråd för att kunna klara av sitt vardagliga liv. Ordförrådet byggs till största de upp av att läsa eller lyssna på texter av olika slag.</p><p>&#8211; Genom att vara en läsande förebild för ditt barn skapar du en bra grund för nyfikenhet kring läsning och böcker. Bilderböcker är suveräna att läsa tillsamman då bilderna ger bildstöd för att förstå texten och bygga ordförråd. Här finns både text och bild att samtala kring.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Därför är det så bra med högläsning</h4><ul><li><strong>En mysig stund.</strong> Det är roligt och mysigt att läsa högt för barn. Det ger både barn och vuxna en paus från alla livliga aktiviteter och måsten.</li><li><strong>Utvecklar barnens medkänsla, fantasi, inlevelse och förståelse för sin omvärld</strong>. Läsningen ger oss möjlighet att prata om känslor och om hur vi beter oss mot varandra. Läsningen ökar vi möjligheterna att kunna göra sig förstådd, ha empati och kunna sätta sig in i olika perspektiv. Det ger möjlighet till reflektion, att förstå sig själv och andra.</li><li><strong>Bättre förutsättningar att </strong><strong>klara av skolan. </strong>Att bli läst för har betydelse för barns läsprovsresultat, enligt <a href="https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2023/pirls-2021">Skolverkets rapport</a>. Ett rikt ordförråd ökar möjligheterna att ta del av samhället, kunna kommunicera och läsa själva.</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/las-hjarta-hogt" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Läs högt</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/1697105b-45d3-48b7-8b79-45c01e4c7e23/!ut/p/z1/pZJBb4IwFMe_yjx4JO-1VApHgpnKgsImKr0siEy7ISDrcH77dSbLdpmyrEkPL_n_Xl9_LQhYgSjTVm5TJasyLXSdCOtx4lKPMEbo2DeHaM14EC3moW2HBJbnQEA9i4yRzkaec4sWRsMoCjnizATxkw-Zq3l67_BgGEzo9IvHX5aL3fgLAXF5_gUIEHUmN5AQy-EEB2uDDTamwew1N_R2dJkhyVnGc2p-prNS1WoHSV01Ki1uXqXK-5i-qLe8KFQfO7VZXvMqLltJNM-_eefMs9H8bsLQdqb6gFbmR4jLqtnrZ3z44y3HCP41c_pryOfDQbjaSFWq_F3B6j9KdD_aBF6w1ZOmamfI8qmCVSe03sdxvLfNk5H47fFkFtte7wMk25zI/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?mapping=se.goteborg.aktuelltsida&amp;urile=wcm%3Apath%3A%2FPortal%2BSite%2FAktuellt%2F1697105b-45d3-48b7-8b79-45c01e4c7e23" target="_blank" rel="noopener">Hannas sju tips inför skolstarten</a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Högläsning ger bra grund för ditt barns lärande

<p>Annette Strand har jobbat som barnskötare på Folke Bernadottes gata 4 sedan 1995.</p><p>– Förskolan har blivit lite som ett andra hem. Det är en väldigt mysig känsla med de här gamla vackra fönstren. Det är en speciell arbetsplats, säger hon.</p><h2>Vissa utmaningar i en gammal byggnad</h2><p>Barnskötarkollegan Anette Olausson har jobbat på förskolan i snart 40 år. Hon instämmer, men berättar att det samtidigt finns vissa utmaningar med en så här gammal byggnad.</p><p>– Man kan sakna saker som finns på en modern förskola, som ateljé. Vi måste istället anpassa de befintliga rummen. Den är inte byggd så som vi bygger förskolor idag, säger hon.</p><p>1909 var avgiften 20 öre per vecka och barn. Det motsvarar ungefär 12 kronor i dagens penningvärde. Barn till fattiga föräldrar behövde inte betala avgiften.</p><div id="attachment_137645" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137645" class="size-full wp-image-137645" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000.jpg" alt="" width="1000" height="586" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000-768x450.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000-520x305.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000-730x428.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137645" class="wp-caption-text">Foto: Ingrid Hedlund/Mölndals stadsmuseum</p></div><h2>Varsamt renoverad</h2><p>Förskolan renoverades invändigt för några år sedan, en renovering som gjordes varsamt.</p><p>– Man bevarade bland annat alla mjuka fina färger som passar in i husets historia, säger Annette Strand.</p><p>Vid renoveringen hittade man gamla ordningsregler. Där står det bland annat att barnen ska &#8220;vara snygga, kammade och rentvättade annars återsänds de för dagen&#8221;. Barnen kunde bli tillrättavisade men lärarinnan var förbjuden att på något sätt använda kroppslig aga.</p><p>I förskolans källare finns det gamla bänkar och skolplanscher bevarade. Andra rester från verksamheten finns hos kulturföreningen @Annedalspojkar &amp; flickor, som vill bevara stadsdelens historia.</p><p>– De har ett museum som visar hur det var förr. Där finns ett rum med leksaker från Folke B:s förskola. Barnen får leka med de här gamla pusslen och så. Det är roligt att de vill bevara det, säger Annette Strand.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:  </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Göteborgs äldsta förskola ligger i Annedal

<p>Efter sommaren börjar cirka 5 000 förskolebarn i förskoleklass. Under sista året förbereder de sig på olika sätt med bland annat samtal, rollekar och projekt.</p><p>– Vi märker att barnen är sugna på och vill ha fler utmaningar i undervisningen, säger Elin Roos, förskollärare på förskolan Dimvädersgatan 1–5.</p><p>Göteborgs Stad har planer för övergången mellan förskola och skola och fritidshem, de innehåller flera olika steg som säkerställer att skolan har den information och kunskap de behöver för att skapa sammanhang, kontinuitet och utveckling för barnen i skolan.</p><div id="attachment_137593" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137593" class="size-full wp-image-137593" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800.jpg" alt="" width="800" height="940" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800-255x300.jpg 255w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800-768x902.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800-250x294.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800-520x611.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800-730x858.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137593" class="wp-caption-text">Foto: Karin Porsgaard</p></div><h2>Barnens behov och rätt förutsättningar</h2><p>På Dimvädersgatan 1–5 arbetar barn och pedagoger mycket med språk och bilder. Alla barn har gjort en egen bildkarta över vad de gillar att göra i förskolan. Bildkartan används både i undervisningen i förskolan och i de förberedande samtalen som förskolan har med skolan.</p><p>Samtalen kan handla om vad barnen är osäkra på inför starten och om de vill ha hjälp med något särskilt av lärarna. Förskolan berättar om hur de har arbetat med gruppen, vad som fungerat bra och mindre bra för att skolan ska ha rätt förutsättningar när de tar över ansvaret för barnens fortsatta utbildning.</p><h2>Rollekar och nya samarbeten</h2><p>– Under vårterminen har vi lekt rollekar i skolmiljö och turats om att vara lärare och elev. Vi har pratat om nya begrepp och vad de innebär men också vad som kan skilja mellan förskola och skola, säger Elin Roos.</p><p>På förskolan Doktor Håléns gata 11 tar pedagogerna hjälp av barnens nyfikenhet och intressen. Alla barn som ska börja i förskoleklass träffas en gång i veckan under sista året och arbetar med ett projekt de valt själva.</p><div id="attachment_137592" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137592" class="size-full wp-image-137592" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137592" class="wp-caption-text">Foto: Karin Porsgaard</p></div><p>– Det uppstår alltid utmaningar och de får öva på att samarbeta med någon de kanske inte känner jättebra. Under året blir barnen mer och mer trygga med varandra och när sedan de flesta börjar i samma klass så har de den tryggheten med sig, säger Trang Bui, förskollärare på Doktor Håléns gata 11.</p><h2>Inkluderar vårdnadshavare</h2><p>I ett avslutningssamtal delar pedagogerna information om barnets förskoletid med vårdnadshavarna. Den informationen delas också med de nya lärarna på skolan om vårdnadshavarna godkänner det.</p><p>Ett viktigt arbete är att förbereda för barn som kan behöva särskilt stöd i skolan. Det sker i nära dialog tillsammans med vårdnadshavare och skola. Målet med alla övergångar är att hela familjen ska känna sig trygg inför skolstarten och med barnets fortsatta utbildning.</p><h2>Ut genom fönstret och vidare till skolan</h2><p>I veckan hade Doktor Håléns gata 11 sommaravslutning. Hela förskolan firade med picknick på gården, dans, rosutdelning och ”uthopp” genom fönster för de barn som börjar skolan efter sommarlovet.</p><p>– Vi tror vi kommer lära oss att läsa i skolan, det ska bli kul, säger barnen på Doktor Håléns gata 11.</p><div id="attachment_137594" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137594" class="size-full wp-image-137594" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137594" class="wp-caption-text">Foto: Karin Porsgaard</p></div>

Trygg övergång för skolsugna förskolebarn

<p>Såpbubblemaskin, pyssel och bibliotekets lådcykel fanns på plats denna soliga eftermiddag, tack vare öppna förskolans pedagoger, familjecentralens familjestödjare och bibliotekarier från Frölunda bibliotek. Nyfikna barn i olika åldrar pysslade och jagade såpbubblor innan det var dags för en fartfylld sångstund.</p><div id="attachment_137617" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137617" class="size-full wp-image-137617" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137617" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>– Här på Askims Strandväg har kommunen har drygt 50 lägenheter för nyanlända. Vi tänker att många här saknar information om öppna förskolan och vill möta familjerna på deras hemmaplan, säger Annika Andersson, pedagog på öppna förskolan Trädet i Frölunda.</p><p>Medan barnen leker pratar pedagogerna, familjestödjarna och bibliotekarierna med de vuxna och informerar om öppna förskolans verksamhet, familjecentralens arbete och vikten av läsning.</p><h2>Uppsökande och integrationsfrämjande uppdrag</h2><p>Öppna förskolans uppdrag är att bedriva pedagogisk verksamhet som gynnar familjerna och därmed barns utveckling i samarbete med familjecentralernas verksamheter. Öppna förskolan ska också vara en arena för integrationsfrämjande arbete och en del i uppdraget är att arbeta uppsökande.</p><div id="attachment_137618" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137618" class="size-full wp-image-137618" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000.jpg" alt="" width="1000" height="653" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000-768x502.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000-520x340.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000-730x477.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137618" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>–  Många besökare kommer till öppna förskolan via familjecentralens barnmorskemottagning, barnavårdscentralen och föräldrastödjare, men alla hittar inte hit. De uppsökande aktiviteterna gör vi för att nå de familjer som inte söker sig till oss själva eller som inte vet om att vi finns, säger Annika Andersson och fortsätter:</p><p>– En del är nyanlända och har inte så stora nätverk. Genom att välkomna dem till öppna förskolan kan vi hjälpa till att skapa nätverk, bryta isolering och främja integration. Alla föräldrar ska ha möjlighet att få spegla sitt föräldraskap med andra föräldrar.</p><h2>Cyklar och samarbetar</h2><p>Pedagogerna på Trädet samarbetar med biblioteket och andra aktörer som ordnar aktiviteter för medborgare, till exempel genom att delta under familjelördag i Positivparken och Poseidonloppet.</p><p>Pedagogerna cyklar också runt i området med öppna förskolans västar och har med sig information på flera språk till familjer de möter.</p><p>– Vi har kontakt med flera bostadsbolag och under förra terminen hade vi öppen förskola en dag i veckan i fastighetsbolaget Balders föreningslokal. Samarbetena har genererat att fler familjer besöker oss regelbundet, säger Annika Andersson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/oppna-forskolan-tradet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Öppna förskolan Trädet</a><br /><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/forskola-och-pedagogisk-omsorg/oppen-forskola/om-oppen-forskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Öppen förskola</a><br /></p></div></div>

Öppna förskolan möter familjer där de är

<p>– AI är en teknik som kommer att påverka många aspekter av våra liv. Vi valde att starta kursen för att möta det växande behovet av kunskap och ge våra elever verktygen att förstå och forma framtidens teknologiska landskap och samhälle. På så sätt får alla våra elever möjlighet att läsa den, berättar rektor Jennie Bengtsson.</p><p>– Det kommer att bli en obligatorisk programfördjupning på naturvetenskapsprogrammet på Katrinelundsgymnasiet och en individuellt val-kurs för övriga program, fortsätter Jennie Bengtsson.</p><p>Ämnet fokuserar främst på AI-utvecklingen ur ett samhällsperspektiv men också hur AI kan användas för problemlösning. Eleverna kommer att få en bred förståelse för AI, inklusive centrala begrepp, tekniker och tillämpningar.</p><p>– De kommer att studera AI:s utveckling, dess påverkan på samhället, samt juridiska och etiska aspekter. Men de kommer också att få arbeta praktiskt med olika digitala verktyg och programvaror och lära sig att programmera enkla AI-lösningar för problem som klassificering, objektigenkänning och naturlig språkbehandling, berättar Dick Bergström, som är ansvarig lärare på kursen och den som kommer att undervisa eleverna.</p><h2>Varför ska man som elev välja den här kursen?</h2><p>– Det är en unik möjlighet att få en grundläggande och bred förståelse för AI, ett av de mest inflytelserika och snabbast växande områdena idag, säger Dick Bergström.</p><p>– Genom att kombinera teori med praktiska tillämpningar får eleverna inte bara kunskap utan också färdigheter som är eftertraktade på arbetsmarknaden och en bra förberedelse för vidare studier. Dessutom lär sig eleverna att resonera om de etiska och samhälleliga konsekvenserna av AI, vilket är viktigt i dagens samhälle. Vi har redan fått mycket positiv respons från elever som är intresserade av kursen.</p><h2>Hur har skolan förberett sig på att starta kursen?</h2><p>– Dels har jag fått vidareutbilda mig för att få behörighet att undervisa i kursen, dels har vi noga tagit del av utvecklingen inom AI och utbildningsområdet, berättar Dick Bergström.</p><p>– Nu arbetar vi med att skapa en avancerad labbmiljö för eleverna, att säkerställa vilka verktyg vi kan använda i den tänkta labbmiljön. Och så utvecklar vi både teoretiska och praktiska moment som ska ingå i kursen, fortsätter han.</p><h2>Vill gärna samarbeta med företag och organisationer</h2><p>– Eftersom vi är en pilotskola bland stadens gymnasieskolor så har vi påbörjat ett samarbete med Göteborgs Stads kompetenscenter för digitalisering, som har kontakt med AI Sweden, för att få stöd och resurser. Och vi har en del idéer om hur våra elever skulle kunna involveras i stadens AI-arbete, , berättar Jennie Bengtsson.</p><p>– Vi vill gärna samarbeta med andra företag och organisationer inom AI-området också. Det ger eleverna möjlighet att få praktisk erfarenhet och insikter från verkliga projekt.  Kopplingen mellan teori och praktik samt mellan skola och näringsliv kommer att berika elevernas lärande, säger Dick Bergstöm.</p><h2>Vad ser du som lärare mest fram emot?</h2><p>– Jag ser mest fram emot att följa elevernas resa när de upptäcker och utforskar AI. Det är spännande att se hur de applicerar sina teoretiska kunskaper i praktiska projekt och hur deras förståelse för AI:s potential och utmaningar utvecklas. Dessutom ser jag fram emot diskussionerna om de etiska och samhälleliga implikationerna av AI. Det kommer att bli spännande att se hur samarbetet med olika partners utvecklas för att ge eleverna möjlighet att arbeta med verkliga projekt och problemställningar i området.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong>  <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/utbildningsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Utbildningsförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Ny kurs om artificiell intelligens på två kommunala gymnasier

<p>Under våren har pilotprojektet Läsa äger förberetts på skolor, fritidshem och folkbibliotek. Nu är det dags för sommarjobbarna att göra sin del i insatsen. Syftet är att öka läsintresset och minska lästappet som uppstår under sommaren.</p><p>– I skolans värld är vi väl medvetna om att många barn tappar i läsförmåga under sommaren. Mest tappar de som är lässköra, när läsning är svårt är det enkelt att välja bort läsning under sommaren. Efter sommaren ser man därför att klyftan har ökat mellan de barn som har flyt i sin läsning och de som tycker läsning är svårt, säger Annika Andersson, utvecklingsledare på grundskoleförvaltningen som samordnar insatsen.</p><p>Med hjälp av gymnasieungdomar som läsande förebilder på fritidshem vill vi bidra till att stärka sommarläsningen. Det är ett yrkesöverskridande samarbete mellan lärare, skolbibliotekarie, fritidspedagoger, folkbibliotekarier, vårdnadshavare och sommarjobbare, där alla samarbetar för att hjälpa barnen till en läsande gemenskap.</p><p>– Sommarläsning kan minska klyftorna och därför behöver vi hjälpas åt. Störst effekt får sommarläsningen när barnen får läsa det som intresserar dem själva, säger Annika Andersson.</p><h2>Högläsande förebilder ska inspirera till mer läsning</h2><p>Under tre veckor sommarjobbar sex gymnasieungdomar som läsande förebilder på Landamäreskolan. Deras uppdrag är att på fritidshem högläsa för barngrupperna och varva högläsningen med rörelseglädje och lekfulla aktiviteter. Läsgrupper med kortare högläsningsstunder blir en självklar rutin för fritidsbarnen under de här veckorna.</p><p>Ungdomarna börjar sitt sommarjobb med en utbildningsdag för att bli stärkta i sitt uppdrag som läsfrämjare och besöker sedan fritidshemmen rustade med litteratur och material för aktiviteter, med vetskapen om att de har ett uppdrag där de verkligen kan göra skillnad för de här barnen.</p><p>– Förutom att hoppas på att se ett ökat intresse bland barnen och ett minskat lästapp, så testar vi även samarbetsformer och arbetsmetoder för att utvärdera hur den här typen av samarbete skulle kunna bli hållbart även på sikt och kanske i utökad form i staden, säger Annika Andersson.</p><h2>Läsa äger sprids nationellt</h2><p>Läsa äger startade i Botkyrka kommun 2018 för att minska lästappet under sommaren. Satsningen har haft god utdelning både på lästappet, men också på hur samarbetet upplevs hållbart på sikt. Nu sprids Läsa äger nationellt och många kommuner hakar på med liknande insatser. Här i Göteborg är satsningen ett samarbete mellan grundskoleförvaltningen, arbetsmarknad och vuxenutbildningen och kulturförvaltningen.</p><p>Även Svartedalsskolan som tillhör samma skolområde har deltagit i samarbetet under våren. Med få elever inskrivna på fritids, har deltagande årskurser istället förberett för sommarläsningen med metoder som passar de något äldre eleverna.</p><p>Samtidigt som Läsa äger pågår finns även Sommar i Länsman där sommarjobbare tillsammans med handledare leder idrottsaktiviteter, spel, lekar, skapande och läsfrämjande aktiviteter utomhus tillsammans med barn, unga och föräldrar i Länsmansgården. Den är öppen för alla sommarlovslediga barn, ungdomar och föräldrar. Bakom satsningen står Västra götalandsregionen, föreningen Biblioteksvännerna, Landamäreskolan och koordinator för familjecentrerat arbete i Biskopsgården.</p>

Gymnasieelever läser högt för att minska sommarens lästapp

<div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><em>Trädet: ”Det här är Lisas träd. Lisa älskar att ha ett träd. Trädet står i mitten. Det finns vatten där. Sjöjungfrur bor i vattnet. Dom simmar runt och letar efter mat. Det simmar en Zombiehaj där. I trädet bor det apor, gorillor, sjöjungfrur, enhörningar, häxor, fladdermöss och vampyrer. Trädet där alla bor.”</em></p><p></p></div></div><p>Utställningen Trädens hemliga liv, bjuder på en mångfald av barnens olika uttryck. De visas i form av teckningar, måleri, foto och lera, men också i form av hypoteser, tankar och dikter.</p><div id="attachment_137105" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137105" class="size-full wp-image-137105" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800.jpg" alt="" width="800" height="933" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800-257x300.jpg 257w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800-768x896.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800-250x292.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800-520x606.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800-730x851.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137105" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div><h2>Delade med sig av sina reflektioner</h2><p>Tre förskolor i Kärra, Friarelyckan 53, Solhagagatan 74 och Lillekärr Södra 53 har under våren arbetat med ett gemensamt projekt, Trädens hemliga liv. I utställningen på Kärra bibliotek syns resultatet av barnens och pedagogernas arbete tillsammans. Ett nära lyssnande på barnens tankar, hypoteser och nyfikenhet har varit grunden i arbetet.</p><p>Till vernissagen kom många familjer, nyfikna besökare och pedagoger. Barnen och familjerna delade med sig av sina reflektioner och barnen uttryckte stolthet och glädje över utställningen.</p><p>– Där är min Svankälla, jag använde slickers det är ett lerlim, berättade ett av barnen och visade upp sin konst.</p><p>Utställningen pågår fram till 20 juni under bibliotekets öppettider.</p><div id="attachment_137107" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137107" class="size-full wp-image-137107" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000.jpg" alt="" width="1000" height="753" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000-300x226.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000-768x578.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000-520x392.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000-730x550.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137107" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div>

Barnen ställde ut på biblioteket i Kärra

<p>På svåra frågor finns sällan enkla svar, men med nyfikenhet kommer vi långt! Det är en bra utgångspunkt för att prata om normer med barn, enligt Elin Larsson som är förskollärare och utvecklingspedagog.</p><p>– Barnen ser sin omgivning och drar sina egna slutsatser. Då är det rätt taskigt att påstå att de har fel. Istället kan man bekräfta deras tankar. ”Jag har också lagt märke till att det är så. Undra varför? Måste det vara så? Hur skulle ni önska att det var?” På det sättet blir samtalet själva resultatet, säger Elin Larsson.</p><h2>Föreläsning om normer</h2><p>Under West Pride höll Elin Larsson föreläsningen Krigslekar, frisyrer och kärlek.</p><p>– Genom aktivt lyssnande och utmanande frågor kan vi lära tillsammans med barnen, säger hon.</p><p>Vad kan man göra om barn till exempel leker krigslekar?</p><div id="attachment_137000" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137000" class="size-full wp-image-137000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800.jpg" alt="" width="800" height="977" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800-246x300.jpg 246w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800-768x938.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800-250x305.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800-520x635.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800-730x892.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137000" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>– Det beror på situationen. Om barn skrämmer eller skadar varandra behöver vi stödja dem i att prata om sina upplevelser och kanske hitta andra lekar. Men ofta är barn skickliga på att undvika skador, de värnar sitt lekflow, säger Elin Larsson.</p><p>Hon fortsätter:</p><p>– I stället kan jag göra ett ärligt försök att förstå vad det är som fascinerar barnen. Kanske finns det delar av leken som jag kan vara med i, utan att tumma på mina värderingar? Exempelvis att bygga ett fort eller agera ambulans för den som skadats. Jag kan också uttrycka vad jag tar avstånd från, till exempel ”Jag gillar inte när du riktar pistolpinnen mot mig, det får mig att tänka på riktiga pistoler.”</p><h2>Varför är normkritik viktigt?</h2><p>– Normkritik handlar om att alla ska känna sig välkomna och ingen ska diskrimineras. Men även att vi kan skapa ett reflekterande förhållningssätt med barnen så att de också får en chans att kunna ifrågasätta, säger Elin Larsson.</p><h2>Egen Pride-parad</h2><p>Förskolornas arbete med mänskliga rättigheter, normer och värden pågår året om. Normkritik och hbtqi-frågor är en del av det. West Pride är ett tillfälle att uppmärksamma förskolans arbete och göra barnen delaktiga.</p><p>– Vi ska gå Pride-parad! Det betyder att vi ska sjunga ramsor och sånger. Man ska vifta med flaggor, säger ett av barnen på en av Göteborgs Stads försskolor.</p><p>Där anordnades under veckan en egen Pride-parad där barnen gick till Götaplatsen. Inför paraden har barnen bland annat målat och diskuterat betydelsen av de olika flaggorna.</p><p>– Nemo (vinnaren i Eurovision Song Contest) vill bli kallad hen och då får hen det. Man får vara ickebinär om man vill, säger ett av barnen.</p><h2>Varför är det viktigt för er att gå en Pride-parad?</h2><p>– Vi ska gå ut på stan för människor går ju på stan, så de kommer höra och se oss. Vi vill ju att de ska höra oss och tycka samma som oss, säger ett av barnen.</p>

Förskolorna lyfte normer och värderingar på West pride

<p>Elever i socioekonomiskt utsatta områden har sämre simkunnighet. Dessutom börjar många elever öva simning för sent i skolan. Det visar en kartläggning som grundskoleförvaltningen i Göteborg gjort.</p><h2>&#8220;Det handlar inte bara om betyg&#8221;</h2><p>– Det här är givetvis en viktig satsning. Det handlar inte bara om betyg &#8211; utan även om säkerhet och överlevnad, säger Petter Godske, biträdande rektor på Bergsjöskolan.</p><p>Det är skolans skyldighet att anordna undervisning i simning, såväl som badvett och hantering av nödsituationer vid vatten. Men grundskoleförvaltningens kartläggning visar att simundervisningen inte kompenserar elever med sämre förutsättningar tillräckligt mycket och att den generellt börjar för sent.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5><strong>Simlyftet</strong></h5><p>För de skolor som inte får extra resurser för simundervisning finns Göteborgs Stads satsning Simlyftet som erbjuder kostnadsfri simundervisning till skolor där simkunnigheten är låg.</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/simma-och-bada/bad--och-simhallar/lar-dig-simma-i-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Simlyftet</a></p><p></p></div></div><p>– Det vi ser är att simkunnigheten är sämre i socioekonomiskt utsatta områden. Därför ska vi nästa läsår se till att elever i förskoleklass och årskurs 1 på 15 utvalda skolor får extra simundervisning. Bland annat kommer förvaltningen att betala dessa skolors kostnader för simlärare och banhyra med statsbidraget Kunskapsbidraget, säger säger Lotta Lekander, utbildningschef Nordost vid grundskoleförvaltningen.</p><p>– För att simundervisning inte ska krocka med övrig undervisning erbjuds skolorna även utökad timplan. Simundervisningen får inte ske på bekostnad av annan undervisning, utan eleven har rätt till sin timplan i alla ämnen, fortsätter Lotta Lekander.</p><p>I grundskolans läroplaner är ett av kunskapskraven att eleven kan simma 200 meter varav 50 meter på rygg. Eleven måste också kunna hantera nödsituationer vid vatten för att få ett godkänt betyg.</p><h2>”Ekonomin ska inte hindra”</h2><p>En av Göteborgs kommunala skolor som satsar extra på simundervisning sedan flera år tillbaka är Bergsjöskolan. Petter Godske som är biträdande rektor på skolan berättar att de bland annat har utökad timplan för simundervisning på mellanstadiet.</p><p>– Det är viktigt att eleverna får vattenvanan tidigt. Redan i första klass erbjuder vi därför eleverna tio simlektioner. Därefter får de tio simlektioner i trean, fyran, femman och sexan, säger Petter och fortsätter:</p><p>– Såklart märker vi jättegoda resultat av det här. Idag klarar 99 procent av alla våra elever simproven i sexan. Så vi har verkligen lyckats med simundervisningen men den har det kostat oss mycket pengar. Därför tycker jag att det är väldigt bra att grundskoleförvaltningen betalar simundervisning i socioekonomiskt utsatta områden. För ekonomin ska inte hindra skolorna från att satsa på simundervisningen där det verkligen behövs.</p>

Extra simundervisning på 15 kommunala skolor i höst

<p>Det är sommaravslutning på förskolan och dags att för barnen att visa föräldrar och syskon vad de arbetat med. Väggarna är täckta av teckningar, på ett bord finns en modell av Pettsons hus och i fönstret står gubbens hatt.</p><div id="attachment_136893" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136893" class="size-full wp-image-136893" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II.jpg" alt="" width="1000" height="679" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II-768x521.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II-520x353.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II-730x496.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136893" class="wp-caption-text">Katten Findus utmanar Pettson i olika fysiska aktiviteter som gubben har svårt att hänga med i. Foto: Heléne Levy</p></div><p>Förutom att skapa miljöer från boken har temat handlat om kroppen och hur fantastisk den är. Barnen upptäckte att de kunde göra många saker som pedagogerna inte klarar av.</p><p>– Vi har haft väldigt roligt när vi vuxna har försökt göra samma saker som ni barn. Oj, oj vad det var svårt, säger förskolläraren Catherine Olohigbe Ileso.</p><h2>Efter egen förmåga</h2><p>Teckningarna på hur Pettson försöker göra samma rörelser som Findus ledde till många samtal mellan pedagoger och barn och mellan barnen själva.</p><p>–  I våra samtal har vi uppmärksammat barnen på bokens budskap att alla är lika mycket värda oavsett om man kommer etta eller tvåa eller sist. Alla gör sitt bästa efter egen förmåga, berättar barnskötaren Nasrin Nour Mohammadi.</p><p>Innan det är dags för tårta får alla barn varsitt diplom. Ett fint minne att ta med sig från vårterminen 2024.</p><div id="attachment_136894" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136894" class="size-full wp-image-136894" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000.jpg" alt="" width="1000" height="637" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-730x465.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136894" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div>

Katten Findus inspirerade i barnens lärande

<p>Normkritik och hbtqi-frågor är en del av förskolans arbete med mänskliga rättigheter, normer och värden som pågår året om.  West pride är ett tillfälle att uppmärksamma förskolans arbete och göra barnen delaktiga. Förskolorna flaggar med regnbågsflaggor för allas lika värde.</p><p>I samband med West pride erbjuds också förskolans medarbetare utbildning. Förskolan ska aktivt främja alla barns lika rättigheter och möjligheter samt stödja barnens utveckling utan begränsningar av exempelvis könsstereotypa föreställningar.</p><div id="attachment_136767" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136767" class="size-full wp-image-136767" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136767" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><h2>&#8220;Med nyfikenhet kommer vi långt!&#8221;</h2><p>– På svåra frågor finns sällan enkla svar, men med nyfikenhet kommer vi långt! I min interaktiva föreläsning riktas blicken mot våra egna förutfattade meningar, men också mot hur vi kan skapa reflekterande samtal med barnen på våra förskolor, säger Elin Larsson, som föreläser på en av förskoleförvaltningens interna grundutbildningar om normkritisk pedagogik i förskolan.</p><p>I alla verksamheter ska barn, vårdnadshavare och medarbetare känna sig trygga och bli bemötta med respekt för alla människors lika värde.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Kom på programaktiviteter för barn och vuxna</h5><p>Under festivalveckan bidrar förskoleförvaltningen med programpunkter, aktiviteter i Pride park på Kungstorget och i Pride house på stadsbiblioteket. Alla är välkomna att besöka aktiviteterna här nedan!</p><h5>Aktiviteter i Pride house:</h5><p><strong>Sjung och rocka loss med Drakarna! &#8211; öppna förskolan Draken</strong><strong> </strong></p><p>Drakarna kommer sjunga och dansa med barnen och deras vuxna. Här finns också möjlighet att ställa frågor om öppna förskolans riktade regnbågstider som är öppna för regnbågsfamiljer- hbtqi. Tisdag 11 juni kl.13.00-14.00. Trappscenen på stadsbiblioteket, Götaplatsen 3.</p><p><strong>Krigslekar, frisyrer och kärlek</strong></p><p>Hur kan vi samtala med barn om normer och normkritik? Om att skapa ömsesidiga samtal med barn med särskilt fokus på kön och hbtqi-frågor. Föreläsare: Elin Larsson, förskollärare, utvecklingspedagog och författare. Föreläsningen teckenspråkstolkas. Torsdag 13 juni kl.17.00-17:45. Trappscenen, stadsbiblioteket, Götaplatsen 3.</p><p>&nbsp;</p><h5>Aktiviteter i Göteborgs Stads tält i Pride park :</h5><p>Träffa oss i Pride park torsdag 13 juni klockan 15 –17</p><p><strong>Läsa och samtala normkreativt med barnen &#8211; låt bilderboken ta plats!</strong></p><p>Verksamhetsutvecklare för språkinsatser i förskoleförvaltningen berättar om bilderbokens betydelse i arbetet med barnen. Det är viktigt att ha ett normmedvetet förhållningssätt för att möta tankar, frågor och funderingar som väcks när vuxna och barn läser och berättar tillsammans. Kom och få tips och en spännande bokgåva!</p><p><strong>Prata regnbågstider och lek med såpbubblor! </strong><strong> </strong></p><p>Öppna förskolan Sannegården möter barn och familjer och pratar om sin verksamhet och riktade regnbågstider. Du får möjlighet att ställa frågor till förskollärna. Regnbågstiderna är till för alla familjer med barn 0-6 år där någon familjemedlem är hbtqi-person.</p><h5>Länk:</h5><p>Göteborgs Stad: <a href="https://www.westpride.se/search?query=f%C3%B6rskolef%C3%B6rvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Förskoleförvaltningens programpunkter under West pride</a></p><p></p></div></div>

Förskolan tar plats på West pride

<p>&#8211; Besökarna är mycket intresserade av hur vi arbetar med Skola som arena, men det är ett erfarenhetsutbyte som går åt båda hållen, säger Anna Grunander, utvecklingsledare för hållbar utveckling på grundskoleförvaltningen.</p><div id="attachment_136790" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136790" class="size-full wp-image-136790" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000.jpg" alt="" width="1000" height="605" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000-730x442.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136790" class="wp-caption-text"><span class="TextRun SCXW219281146 BCX8" lang="SV-SE" xml:lang="SV-SE" data-contrast="auto"><span class="NormalTextRun SCXW219281146 BCX8">Ann </span><span class="NormalTextRun SpellingErrorV2Themed SCXW219281146 BCX8">Mireblom</span><span class="NormalTextRun SCXW219281146 BCX8">, David Nilsson och Fatima </span><span class="NormalTextRun SpellingErrorV2Themed SCXW219281146 BCX8">Taratniya</span><span class="NormalTextRun SCXW219281146 BCX8"> arbetar alla i socialförvaltningen Nordost och har många samarbeten med civilsamhället i området. Foto: Jenny Segersten</span></span></p></div><h2>Träffade engagerade föreningar</h2><p>Studiebesöket pågick under tre fullspäckade dagar och en hel del av tiden lades på att visa upp praktiskt områdesarbete i Bergsjön, Tynnered, Frölunda och Lövgärdet. Besökarna, som kom från Finland och Belgien, fick förutom tjänstepersoner träffa flera av de engagerade föreningar och personer som driver och fyller de lokala verksamheterna med innehåll.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Skola som arena/Lights on</h5><ul><li>Skola som arena är en samverkan för företag, föreningar och kommunala verksamheter i Göteborgs Stad för att barn och unga ska få mer jämlika uppväxtvillkor</li><li>Det gör staden genom att öppna skolan och göra det till en mötesplats</li><li>Tillsammans med barn, unga och deras familjer fylls skolan med aktiviteter före och efter skoltid</li><li>Skola som arena kan även kallas Lights on eller skolan mitt i byn</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena/aktuelltarkiv/aktuelltsida/19ce2cfd-260c-49da-a963-54f759dbb3f5/!ut/p/z1/jZFNb4MwDIZ_UWQnJCk5RgxKt6LCOjqWyxQ-0iExqCjbYb9-Zdphl9H6Zul5_Fo2GCjA9PazPdqpHXrbXfoXI18T31_H8RpTP8o1Zk_U22vps03O4fkH2GgWUM4pU2JFUe49GWa7FGWEYG7xU3qnZ_8BYxqhzkK5eww54lbc5i8As4__lMZffwG4kn9_DbhckI1JkBzBnOz0RtreDVBQVTWscjVhEivCVW2JVdIjgruVUHVZek5AjHAAM40fzRwzDUNX2vHvwHPTNdX8KSiWlzi953lefG1dkJy_ARZ1K2M!/?uri=toolbar%3Aopen">Göteborgs Stad Skola som arena – Verksamhetsrapport 2023</a></p><p></p></div></div><p>&#8211; Det är ju invånarna som styr vilka aktiviteter som ska fylla våra lokaler och hittills har det varit störst intresse för olika typer av idrott. Men vi uppmuntrar andra förslag och öppnar gärna för andra sociala möten om så önskas, säger Ann Mireblom, koordinator för Lights on på Sandeklevsskolan och Gärdsmosseskolan.</p><h2>&#8220;Daily mile&#8221; ett uppmärksammat initiativ</h2><p>En av alla som bidrog till programmet var Ibrahim Omar, aktivitetsledare på Sandeklevsskolan och Bergsjöbo med stort intresse för bygden. Han gav besökarna en personlig guidad visning runt Rymdtorget i Bergsjön och presenterade inte bara de K-märkta byggnaderna och konsten, utan beskrev även hur området används av familjerna som bor där.</p><div id="attachment_136791" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136791" class="size-full wp-image-136791" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000.jpg" alt="" width="1000" height="646" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000-768x496.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000-520x336.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000-730x472.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136791" class="wp-caption-text"><span class="TextRun SCXW31370585 BCX8" lang="SV-SE" xml:lang="SV-SE" data-contrast="auto"><span class="NormalTextRun SCXW31370585 BCX8">Som aktivitetsledare brukar Ibrahim Omar </span><span class="NormalTextRun SCXW31370585 BCX8">ta med barn och unga till träningsplatsen </span><span class="NormalTextRun SCXW31370585 BCX8">vid Merkuriusgatan. Här visar han hur man får instruktioner till redskapen genom en QR-</span><span class="NormalTextRun SCXW31370585 BCX8">kod. Foto: Jenny Segersten</span></span></p></div><p>Till exempel fick gruppen veta att den gula linjen runt Solbackeskolan är slingan eleverna följer när de gör sin ”daily mile”, ett uppmärksammat initiativ för att öka elevernas fysiska aktivitet.</p><div id="attachment_136792" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136792" class="size-full wp-image-136792" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800.jpg" alt="" width="800" height="739" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800-300x277.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800-768x709.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800-250x231.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800-520x480.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800-730x674.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136792" class="wp-caption-text">Varje dag i ur och skur är Solbackeskolans elever ute och rör sig i minst 15 minuter. Det är så lång tid som det beräknas ta för ett barn att springa en mile, därav ”the daily mile” som skolan införde 2018. Foto: Jenny Segersten</p></div><p>&#8211; Besökarna har under besöket återkommit till hur rent, grönt och luftigt det är i Göteborg, inte trångt, skräpigt och smutsigt som i många andra europeiska storstäder. Det som förvånat många av dem är vårt fria skolval, hur svårt det är att som kommun motverka skolsegregation och att det ansvaret läggs på vårdnadshavarna, säger David Nilson, samordnare för arbetet med Skola som arena i Nordost.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Eurocities</h5><ul><li>Är en samarbetsorganisation för större städer (kommuner) inom EU. Städer som har minst 250 000 invånare kan bli medlemmar</li><li>Mindre städer, liksom europeiska städer utanför EU kan bli associerade medlemmar.</li><li>Grundades 1986 och hade 2007 fler än 130 medlemsstäder &#8211; från Sverige är det Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala som är fullvärdiga medlemmar</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://eurocities.eu/" target="_blank" rel="noopener">Eurocities</a></p><p></p></div></div><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Europeiska socialfonden</h5><ul><li>Är ett av EU:s verktyg för att främja sysselsättningen i Europa</li><li>I fonden lägger EU och medlemsländerna in pengar, som sedan går till lokala, regionala och nationella projekt som skapar jobb, hjälper näringslivet och ökar kompetensen hos individer</li></ul><p>Källa: <a href="https://www.esf.se/" target="_blank" rel="noopener">ESF.se</a></p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Skola som arena väcker internationellt intresse

<p>Tävlingen startade 2020 för att även involvera barnen i det förebyggande brandskyddsarbetet. Tanken är att låta barn och personal utforska brandskydd och att öka barnens kunskap på ett kreativt sätt. Bidragen som har kommit in består av allt från bilder och filmer till målningar och olika typer av byggen.</p><div id="attachment_136564" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136564" class="wp-image-136564" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-1024x768.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136564" class="wp-caption-text">Foto: Anna Dyne</p></div><h2>Har byggt en egen brandstation <strong><br /></strong></h2><p>– Det är viktigt att både barn och personal vet vad som ska göras och att utrymningen går lugnt och säkert till. Tävlingen gör att man på förskolorna kan prata om vad som händer om det skulle börja brinna, säger Martin Olsson, sektionschef för brand- och säkerhetsutbildningar på Räddningstjänsten Storgöteborg.</p><div id="attachment_136569" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136569" class="size-full wp-image-136569" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800.jpg" alt="" width="800" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136569" class="wp-caption-text">– Vi är den enda räddningstjänsten i Sverige som arbetar enligt den här modellen, säger Martin Olsson, sektionschef för brand- och säkerhetsutbildningar. Foto: Räddningstjänsten Storgöteborg</p></div><p>Vinnaren utses av en jury med representanter från Räddningstjänsten och förskoleförvaltningen. I år vann förskolan Risåsgatan 7 som hade involverat barnen på allra bästa sätt. Barnen i åldrarna ett till sex år har bland annat byggt en egen brandstation i ett lekrum, haft brandskyddsbingo, och pysslat fötter som markerar utrymningsvägen.</p><p>– Barnen har tyckt att det har varit kul. De kunde en del om utrymning innan, men arbetet har gjort dem säkrare. De har nu lite bättre koll och det ger en trygghet. Om det mot förmodan skulle hända något sitter det förhoppningsvis lite mer i ryggmärgen på dem vad de ska göra, säger Angelica Mattsson, förskollärare på Risåsgatan 7.</p><div id="attachment_136567" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136567" class="size-full wp-image-136567" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800.jpg" alt="" width="800" height="935" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800-257x300.jpg 257w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800-768x898.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800-250x292.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800-520x608.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800-730x853.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136567" class="wp-caption-text">Angelica Mattsson är förskollärare på Risåsgatan 7.</p></div><p>Idag fredag 31 maj tar förskolan emot sitt pris. De får diplom, brandhjälmar, reflexer och klistermärken. Det blir också ett besök av brandbilar där barnen får prova utrustningen och spruta vatten.</p><p>– När vi berättade att vinsten är ett brandbilsbesök hade de verkligen ett mål att jobba emot. Alla blev superglada när vi vann och barnen är jättetaggade på besöket. De har längtat så efter det här, säger Angelica Mattsson.</p><div id="attachment_136566" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136566" class="size-full wp-image-136566" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800.jpg" alt="" width="800" height="1069" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-766x1024.jpg 766w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-768x1026.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-250x334.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-520x695.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-730x975.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136566" class="wp-caption-text">Barnen har pysslat fötter som markerar utrymningsvägen. Foto: Angelica Mattsson</p></div><h2>&#8220;Enda räddningstjänsten i Sverige&#8221;</h2><p>Till hösten drar tävlingen i gång igen och alla kommunala förskolor är välkomna att delta. Tävlingen är en del i Räddningstjänsten Storgöteborgs så kallade Kommunkoncept. Inom det erbjuder man utbildningar i brand och säkerhet till alla medarbetare inom kommunala verksamheter. Sedan 2019 har man ett samarbete med förskoleförvaltningen och har hittills utbildat 274 av 360 förskolor. Syftet är att minska antalet händelser i kommunala verksamheter.</p><p>– Vi är den enda Räddningstjänsten i Sverige som arbetar enligt den här modellen. Men fler och fler hör av sig och vill veta mer. Vi har inte haft så här få brandtillbud inom förskola och skola på fem år, så vi tror verkligen på det här, säger Martin Olsson.</p><div id="attachment_136565" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136565" class="size-full wp-image-136565" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000.jpg" alt="" width="1000" height="825" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000-300x248.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000-768x634.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000-250x206.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000-520x429.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000-730x602.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136565" class="wp-caption-text">Foto: Anna Dyne</p></div><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p><a href="https://www.rsgbg.se/" target="_blank" rel="noopener">Räddningstjänsten Storgöteborg</a></p><p></p></div></div>

Förskolan Risåsgatan 7 vann årets brandskyddstävling

<p>Stadsfastighetsförvaltningen kommer att renovera de fönster som vetter åt söder och väster då dessa är mest utsatta för väder och vind. Under projektet plockas fönsterbågarna ner och körs till en fönsterverkstad för att slipas och målas. De delar som är trasiga eller rötskadade byts ut mot friskt trävirke.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Schillerska gymnasiet</h5><ul><li>Är en av Göteborgs skolbyggnader som ingår i Göteborgs Stads bevarandeprogram.</li><li>Hette tidigare Vasa läroverk.</li><li>Byggdes 1886 och ritades av arkitekt Hans Hedlund</li><li>Konstnären Reinhold Callmander gjorde utsmyckningen i aulan och entrén</li></ul><p></p></div></div><div id="attachment_136540" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136540" class="size-full wp-image-136540" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800.jpg" alt="" width="800" height="1062" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-226x300.jpg 226w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-771x1024.jpg 771w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-768x1020.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-250x332.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-520x690.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-730x969.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136540" class="wp-caption-text">Foto: Stadsfastighetsförvaltningen</p></div><p>Schillerskas fönster är av flera olika typer &#8211; enkelbågar, kopplade bågar, utåtgående, inåtgående, överkantshängda, underkantshängda och sidohängda, enkelbåge, parfönster och flerbågsfönster. Hur många som är original går inte att veta. En teori är att fönster där ytterfönstret öppnas utåt och innerfönstret öppnas inåt är original, medan de andra fönstren är utbytta.</p><p>Renoveringen beräknas ta sex månader och har en budget på 6,7 miljoner kronor.</p>

Schillerska gymnasiets fönster restaureras

<p>Gärdsmosseskolan har två förstelärare i ämnet och en stabil personalsituation med hög behörighet sedan flera år. Detta har bidragit till ett systematiskt, kontinuerligt arbetssätt med höga ambitioner för elevernas utveckling i språket.</p><h2>&#8220;Fler och fler klarar kunskapskraven i svenska&#8221;</h2><p>Lärarna Rosana och Olle berättar att de har arbetat på skolan 20 respektive tio år och har under åren utarbetat ett sätt att undervisa som ger goda resultat.</p><p>– Vi ser ju att fler och fler elever klarar kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk här på skolan. Språket är nyckeln till att förstå även andra ämnen, vi förklarar ju ord inte bara i ämnet svenska som andraspråk utan även i andra ämnen, säger Rosana som arbetat på Gärdsmosseskolan i 20 år.</p><p>Lärarna på skolan arbetar metodiskt och systematiskt för att på olika sätt förklara ord för eleverna. Det kan vara genom bildstöd eller genom att ge flera exempel på olika sammanhang där orden kan användas. Det går långsamt framåt eftersom de behöver förklara så många ord.</p><h2>Möter samma lärare under de år de går på skolan</h2><p>– Vi är väldigt noggranna med att på olika sätt förklara ord för eleverna berättar Olle. Vi försöker vara uppmärksamma på vilka ord som eleverna har svårt med. Det är inte alltid det är de komplicerade orden som kan vara svåra att förstå, det kan vara vardagliga ord som eleverna behöver få förklarade för sig.</p><p>Olle berättar att de på Gärdsmossekolan använder cirkelmodellen i ämnet svenska som andraspråk för att visa och stötta eleverna på hur olika texttyper kan se ut. Högläsning och att arbeta med texter tillsammans är också en viktig del i läsförståelse.</p><p>En annan viktig faktor är att eleverna möter samma lärare under de år de går i skolan. Olle och Rosana kommer att ha sina elever ända fram till att eleverna går ut mellanstadiet.</p><p>– Det betyder mycket att vi har samma lärare för de känner oss och vet vad vi klarar av. Lärarna vill att vi ska klara oss och de förklarar saker för oss på ett bra sätt, säger en elev.</p><h2>Stödet hemifrån är minst lika viktigt</h2><p>Eleverna i årskurs fem har stora framtidsplaner, en vill bli polis, en annan vill bli fotbollsproffs</p><p>– Jag har gjort ganska många misstag tidigare och inte tagit skolan på allvar men det vill jag ändra på säger en pojke som vill bli entreprenör i kläd- och hotellbranschen i Spanien.</p><p>Eleverna säger att det också är viktigt att förutom det stöd de får i skolan så är stödet hemifrån föräldrarna minst lika viktigt men att det ibland kan bli lite tjatigt.</p><p>– Mina föräldrar ser till att jag går till läxhjälpen och ibland tvingar de mig att gå till biblioteket och läsa böcker fastän jag är trött efter träningen. Då blir jag lite arg och boxar på min kudde, säger en av eleverna lite skämtsamt.</p><h2>Viktigt med kompetensutveckling</h2><p>Gärdsmosseskolan har utvecklat sitt arbetssätt under många år och Rosana säger att det är viktigt med kompetensutveckling för lärare för att på bästa sätt kunna möta elevernas behov i skolan. Grundskoleförvaltningen har under ett par år kunnat erbjuda lärare kompetensutveckling i svenska som andraspråk.</p><p>En skola som tagit den möjligheten är Svartedalsskolan, läs mer om kompetensutveckling för lärare i svenska som andraspråk i Vårt Göteborgs artikel här nedan.</p>

Gärdsmosseskolans elever har stora framtidsplaner

<p>– Det är bara jättekul! Jag är i en blandning av chock och eufori. Att det blev jag. Både att jag blev nominerad av skolan och sen utvald av Spetsföreningens jury, säger Hjalmar.</p><p>Årets spets-elev är en nationell utmärkelse med ett stipendium på 10 000 kronor.</p><p>– Det var inte svårt att nominera Hjalmar eftersom kriterierna stämde så bra in på honom, berättar Viktoria Lessner som är lärare på spetsutbildningen.</p><p>– Han har utvecklats väldigt mycket på sina tre år här och har ändå följt sitt spår – kläddesign – hela vägen. Han har en personlig stil och ett eget uttryck, samt klarar av att röra sig mellan många olika tekniker och alltid på en hög nivå. Dessutom har han varit en god ambassadör för utbildningen och inspirerar andra elever att satsa på det kreativa spåret, fortsätter Viktoria Lessner.</p><h2>”Får med sig en bred konstnärlig kunskap”</h2><p>Schillerska gymnasiets spetsutbildning i bild och form är en bred konstnärlig utbildning. Eleverna läser bland annat färglära, keramik, foto, film, digitalt skapande, grafik, måleri, animation och illustration.</p><p>De läser 200 poäng mer inom Bild och form än övriga elever på Estetiska programmet och de samarbetar med HDK-Valand &#8211; Högskolan för konst och design, Tillskärarakademin, Chalmers och Röhsska muséet.</p><div id="attachment_136464" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136464" class="wp-image-136464" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440.jpg" alt="" width="1000" height="739" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-300x222.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-1024x757.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-768x567.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-520x384.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-730x539.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136464" class="wp-caption-text">Några av verken på elevernas utställning Vindfast på Galleri KC Väst. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p>– De får med sig en bred konstnärlig kunskap som de sen kan använda på arbetsmarknaden eller för att ta sig vidare till högskolan. På den här utbildningen arbetar vi utifrån devisen att en bred utbildning öppnar fler dörrar och gör dig till en bättre fotograf, bildkonstnär, designer, inredningsarkitekt, illustratör eller vad du nu vill bli, berättar Viktoria.</p><p>– För att klara sig på den konstnärliga arbetsmarknaden eller komma in på högskolan direkt efter gymnasiet, kan man inte vara för smal och specialiserad redan när man är så ung, fortsätter hon.</p><h2>”Jag ville få rubbet nu”</h2><p>– Precis så tänkte jag. Först var jag helt inne på att söka bara modedesign men sen tänkte jag att jag ville ha en bred riktigt bred bas inom konstnärliga ämnen. Jag ville få rubbet nu för kläddesign kan jag hålla på med senare, säger Hjalmar.</p><p>För att bli antagen till en spetsutbildning gör man antagningsprov och skickar in sina verk. Det var första gången Hjalmar målade ett porträtt.</p><p>– Eller flera porträtt för jag var tvungen att öva mycket för att få till något att skicka in, skrattar han.</p><p>Hjalmar hade varken målat eller arbetat med skulptur innan han började på Bild och form.</p><p>– Det kan vara jobbigt att bara sättas framför något, typ ”Nu ska ni skulptera ett ansikte”. Jag hade aldrig rört lera tidigare, men det var bara att sätta igång och varje tisdagsmorgon i åk 1 var det tre timmar skulptur.</p><h2>Läser sitt specialämne i snabbare takt</h2><p>Med en sådan bredd bland konstnärsämnena kan alla elever hitta sin grej, men också utnyttja kunskaper från ett ämne till ett annat.</p><p>– Formkänslan vi lär oss i skulpturen kan vi använda i måleri, och kompositionen från fotokursen kan användas i grafiken, exemplifierar Hjalmar.</p><p>En spetsutbildning är en möjlighet att få läsa sitt specialämne i en snabbare takt och på en högre nivå. Ofta ingår högskolekurser eller samarbeten med högskolan. Det finns spetsutbildningar både inom estetiska och andra ämnen.</p><p>– Det är väldigt roligt att gå här, säger Hjalmar. Att omges av människor som är så fruktansvärt duktiga. Det triggar mig att vilja göra mer och försöka prestera på topp, och det är då man rör sig framåt.</p><div id="attachment_136465" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136465" class="size-full wp-image-136465" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000.jpg" alt="" width="1000" height="759" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000-300x228.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000-768x583.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000-250x190.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000-520x395.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000-730x554.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136465" class="wp-caption-text">Några av verken på elevernas utställning Vindfast på Galleri KC Väst. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><h2>”Våra elever är på en skyhög nivå”</h2><p>Spetselevernas examensutställning Vindfast visas på Galleri KC Väst mellan den 29 maj och 11 juni.</p><p>– Vi är en brokig skara med stor bredd och vi har valt ut våra bästa och snyggaste arbeten så där finns mycket att se, berättar Hjalmar. Många av konstnärerna kommer det att pratas om i framtiden för de är för bra bara för att försvinna.</p><div id="attachment_136467" style="width: 711px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136467" class="size-full wp-image-136467" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ansikte-justerad-701.jpg" alt="" width="701" height="977" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ansikte-justerad-701.jpg 701w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ansikte-justerad-701-215x300.jpg 215w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ansikte-justerad-701-250x348.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ansikte-justerad-701-520x725.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 701px) 100vw, 701px" /><p id="caption-attachment-136467" class="wp-caption-text">Kolteckning av Hedda Jensen. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p>– Våra elever är på en skyhög nivå, säger Viktoria. Som ungdom hoppas jag att man blir inspirerad av elevernas arbeten och vad man faktiskt kan göra. Att konstverken väcker tankar, pratas om och att man ser elevernas engagemang.</p><p>Precis som motiveringen säger så har Hjalmar hållit sig till sitt spår hela tiden. Han sökte in till skolan med kläddesign. Hans gymnasiearbete bestod av en egen klädkollektion där han designade, sydde upp plaggen, skaffade modeller, fotade dem och samlade ihop allt i sin portfolio. Till hösten hoppas han komma in på Tillskärarakademin. Men innan dess är det student och sommarlov.</p><h2>Vad ska du göra med stipendiepengarna?</h2><p>– Oj, svårt att veta! Men en hel del kommer jag nog att använda för att kunna fortsätta skapa. Att gå och handla i en tygaffär utan att behöva må dåligt av priset, säger han och skrattar. Och så leva lite och ha kul!</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Spetsutbildningar</h5><p>På en spetsutbildning i gymnasieskolan får du möjlighet att fördjupa dig extra mycket inom ett eller flera ämnen och läsa högskolekurser. Utbildningarna är riksrekryterande. Det innebär att alla elever i hela landet kan söka till dem. På Göteborgs Stads gymnasieskolor finns det fyra olika spetsutbildningar:</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/schillerska-gymnasiet/utbildningar/estetiska-programmet/bild-och-form---spetsutbildning" target="_blank" rel="noopener">Bild och form på Schillerska gymnasiet</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/the-international-high-school/program/the-social-science-programme-with-advanced-courses-in-english" target="_blank" rel="noopener">Engelska på The International High School</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hvitfeldtska-gymnasiet/utbildningar/spetsutbildningar" target="_blank" rel="noopener">Matematik på Hvitfeldtska gymnasiet</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hvitfeldtska-gymnasiet/utbildningar/spetsutbildningar" target="_blank" rel="noopener">Musik på Hvitfeldtska gymnasiet</a></p><p><a href="https://spetsutbildningar.se/" target="_blank" rel="noopener">Spetsutbildningar</a></p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Hjalmar Wallin är Årets spets-elev

<p>Många av de elever som är födda i Sverige, eller kommit hit som väldigt unga med föräldrar med annat modersmål, har inte sällan ett bristande ordförråd och svag språkanknytning även i det egna språket.</p><h2>Stort behov av fler lärare</h2><p>De kan ha ett vardagsspråk på sitt modersmål, men inget akademiskt språk, och kan inte läsa och skriva på sitt modersmål. För dessa elever är processen att lära sig svenska mer krävande än för de elever som kommit till Sverige i senare år, och som har gått i skola i sitt hemland.</p><p>På Svartedalsskolan är det just nu 87 procent av eleverna i årskurs 6, som läser svenska som andraspråk och de flesta av de eleverna är födda i Sverige men har inte svenska som sitt vardagsspråk. En stor del av dessa elever klarar inte kunskapskraven och därför ser skolan att det finns ett stort behov av att fler lärare förutom kompetens att undervisa i ämnet svenska också har utbildning i att undervisa i svenska som andraspråk.</p><h2>Stödet behövs inte bara i klassrummet</h2><p>&#8211; Det är oerhört viktigt att vi gör den här satsningen när vi har en så stor andel elever som läser svenska som andraspråk. Jag tänker mig att vi med fler utbildade lärare kommer att dels se en skillnad i hur lärarna arbetar i klassrummet och att de bättre kan stötta eleverna, dels att de lärare som gått utbildningen kan sprida sitt arbetssätt till övriga lärare på skolan, säger Lisa Rödström som är biträdande rektor på Svartedalsskolan.</p><p>De lärare som läser kursen arbetar 80 procent och har en dag i veckan ledigt.</p><p>Kursen är uppdelad i tre delkurser där inledningen bland annat handlar om hur man kan tänka som en skola när man tar emot elever. Vilka förutsättningar finns för mottagandet, vad har eleven för behov med mera. Den sista delkursen kommer mer att handla om hur undervisningen kan ske i klassrummet. Men det är inte bara i klassrummet som stödet behöver finnas.</p><h2>”Vi behöver tänka på ett annat sätt här”</h2><p>&#8211; Allt ligger inte på mig i klassrummet utan vi har en skola i helhet. Vi behöver fundera på vår inre organisation för att utforma det stöd som eleven har behov av. Jag är ju inte ensam på skolan utan det finns flera professioner som kan stötta eleven att nå sina mål, säger Lotta som undervisar i svenska och NO-ämnen på Svartedalsskolan.</p><p>Emil som undervisar i svenska och SO-ämnen på Svartedalsskolan berättar att han i sin roll kan känna viss stress över att han behöver hinna gå igenom det som läroplanen säger men att eleverna inte hänger med eftersom det finns språkförbistringar.</p><p>&#8211; Ibland kan jag känna att nej, de har inte lärt sig någonting idag för det har gått för fort för eleverna. Så vi behöver tänka på ett annat sätt här. Vi behöver fokusera på det viktigaste, plocka ut det och se till att eleverna verkligen lär sig åtminstone det som känns viktigast, säger Emil.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.hv.se/utbildning/kurs/svenska-som-andrasprak-1-15hp--grundskolan-arskurs-4-6--ingar-i-lararlyftet-deltid-distans-sagu30/" target="_blank" rel="noopener">Högskolan i Väst: Om utbildningen Svenska som andraspråk (1-15 hp)</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/svartedalsskolan/var-skola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Svartedalsskolan</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></li></ul><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Svartedalsskolan lyfter lärarnas kompetens

<p>Vårdnadshavare på väg hem med sina barn stannar upp och tittar nyfiket genom glaset på de surrande insekterna. I kupan kan de se hur bina lever och hur de producerar sin honung. Här får barn och vuxna också smaka på den honung som bina redan har tillverkat.</p><h2>Öka kunskapen och minska rädslan</h2><div id="attachment_136424" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136424" class="size-full wp-image-136424" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136424" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>– Syftet med att biodlargruppen kommer till förskolan är att väcka barnens nyfikenhet och öka deras kunskap om binas betydelse i naturen. De är helt avgörande för att vi ska få viktiga livsmedel som till exempel frukt, bär, frön, nötter och grönsaker. Med mer kunskap hoppas vi att rädslan för bin också ska minska, säger Heléne Lindblom Artfors som är rektor på förskolan.</p><p>Fler barn strömmar till och några passar på att prova en skyddsdräkt som används när man arbetar med bin.</p><h2>Biologisk mångfald och hållbarhet</h2><p>Biodlargruppen tillhör den ideella föreningen Bergum-Gunnilse Utveckling och har fått pengar från Socialförvaltningen Nordost för att öka kunskapen om biodling, biologisk mångfald och hållbarhet hos barnen i området. Pengarna har bland annat gått till visningskupan, skyddskläder för barn och en honungsslunga.</p><p>– Slungan ska invigas i höst och då kanske några barn kan vara med och lära sig hur man tar hand honungen, säger Heléne Lindblom Artfors.</p><div id="attachment_136425" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136425" class="size-full wp-image-136425" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136425" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div>

Förskolebarnen fick besök av nyttiga bin

<p><span data-contrast="auto">– Just när det gäller matten så har vi sett till att ha behöriga mattelärare och kontinuitet vilket skapar trygghet, säger Anna Wiking, biträdande rektor på Jättestensskolan.  </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><h2><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Trygghet i övergången mellan årskurs 3 och 4</span></span><span data-contrast="auto"> </span><span data-ccp-props="{&quot;134245418&quot;:true,&quot;134245529&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></h2><p><span data-contrast="auto">Skolan jobbar med att övergången mellan årskurs 3 och 4 ska bli lättare för eleverna och ha kontinuitet. Målet är att eleverna ska träffa så få lärare som möjligt under sin skoldag. Det innebär att två lärare delar på de teoretiska ämnena i en årskurs. </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Oftast är det en lärare som undervisar i matte/NO och en i SO/svenska och skolan har arbetat med detta under en längre tid, vilket har gett positiva resultat under flera år, säger Anna Wiking.  </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Arbetssättet innebär att förändringen att gå från lågstadiet till mellanstadiet blir lättare för eleverna och säkerställer att varje elev blir mer sedd.  </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vår upplevelse är att arbeta med relationerna med eleverna är en röd tråd i vår verksamhet och en viktig del i att våra elever lyckas. Trygghet och kontinuitet är grundstenarna i att skapa bra förutsättningar för att elever ska växa och utvecklas.</span></p><h2><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Ökade resultat i ämnet matematik</span></span><span data-ccp-props="{&quot;134245418&quot;:true,&quot;134245529&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></h2><p><span data-contrast="auto">Undervisningen i matematik har under en längre period varit ett prioriterat område på Jättestensskolan. Man har sett att det är avgörande för eleverna att behärska den grundläggande matematiken.  Att undervisningen i matematik har prioriterats har lett till att eleverna i mellanstadiet har ökat sina resultat i matematik tre år i rad.</span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi har satsat på behöriga matematiklärare på mellanstadiet och vi har även följt upp resultaten gällande studiero. På det sättet har vi skapat förutsättningar för ett tvålärarsystem i de årskurser där vi ser att det finns behov av extra stöd, säger Anna Wiking. </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Lärarna har täta avstämningar i form av diagnoser och tester för att se att eleverna utvecklas och följer med i undervisningen. Detta gör att skolan vet när de behöver göra extra insatser. Skolan har två förstelärare med särskild kunskap och kompetens i matematik som har varit en bidragande faktor till utvecklingen av ämnet på skolan. De har arbetat länge och varit mentorer till nya lärare som börjat på skolan.  </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Lärarna använder också ett läromedel som sträcker sig från årskurs 4 till 9. Detta ökar ytterligare känslan av kontinuitet och trygghet hos eleverna. Lärarna arbetar systematiskt och undervisningen följer en röd tråd. </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Kompetensutveckling inom taluppfattning</h5><ul><li><span data-contrast="auto">Matematik är ett prioriterat utvecklingsområde i grundskoleförvaltningen</span></li><li><span data-contrast="auto"> Kvalitetsanalysen visar att tidig utveckling av språk- och taluppfattning är viktigt för elevers framtida lärande samt att lärarnas kompetens i att undervisa betyder mycket för elevernas utveckling.</span></li><li><span data-contrast="auto">Därför satsar grundskoleförvaltningen på kompetensutveckling för lärare och specialpedagoger i taluppfattning</span></li><li><span data-contrast="auto">Syftet är att ge lärarna i förskoleklass och specialpedagogisk personal en djupare förståelse av elevers utveckling av taluppfattning och nya insikter i hur undervisningen kan planeras, genomföras och följas upp</span></li></ul><p><span data-contrast="auto"></span></p></div></div></span></p>

Jättestensskolan har ökat resultaten i matematik tre år i rad 

<p>Uppfattning av matematiska tal grundläggs redan i tidig ålder. Men förvånansvärt många av de elever som har svårt att klara kunskapskriterierna i högre årskurser har brister i hur de uppfattar tal. Grundskoleförvaltningen har därför fortbildat lärare i förskoleklass och specialpedagoger eller speciallärare som arbetar med de yngre eleverna.</p><p>Fortbildningen leds av förskoleklassutvecklarna Karin Nyberg och Johanna Bäckström och innehållet är delvis framtaget tillsammans med matematikutvecklare Ulrika Toftevall. Det görs i en serie workshops som ska komplettera teoretiska kunskaper från ett forskningsprojekt som pågår på Göteborgs universitet.</p><div id="attachment_136217" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136217" class="size-full wp-image-136217" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136217" class="wp-caption-text">Foto: Karin Jofur</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Forskningsprojektet SATSA</h5><ul><li>Är en förkortning för Strukturell ansats i undervisning som grund för hållbart aritmetiklärande</li><li>Ett forskningsprojekt där matematikundervisningen i förskoleklassen står i fokus</li><li>Syftet är att studera hur undervisning kan genomföras för att sexåringar ska utveckla förståelse för tal, tals egenskaper och hur tal kan användas i problemlösning</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.gu.se/forskning/satsa" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs universitet om forskningsprojektet SATSA</a></p><p></p></div></div><p>Forskarna har bistått grundskoleförvaltningens lärare i förskoleklass med viktiga teoretiska kunskaper inom taluppfattning. Syftet med workshopparna är att lärarna nu ska få stöd att omsätta kunskaperna i hur undervisningen kan ske i praktiken.</p><h2>Tips och inspiration för att lära ut matematik</h2><p>Pedagogerna får genom denna kompetensutveckling möjlighet att fördjupa sina kunskaper hur elever förstår tal och hur tal används. De får inspiration till en variation av undervisningsformer för att utveckla elevers taluppfattning och färdigheter i räkning.</p><p>Taluppfattning innehåller många olika delar. Dels att tal kan vara till exempel fem av olika saker – som fem pennor, fem bollar och så vidare. Men också att ett tal på olika sätt kan delas upp i flera delar som tillsammans är fem, till exempel tre bollar och två apelsiner. Eller fyra pennor i en burk och en penna i en annan.</p><p>— Vi jobbar mycket praktiskt och visuellt där vi använder olika material för att visa hur ett tal är uppdelat, säger en av pedagogerna som deltar på workshopen.</p><p>Att ha tillgång till konkret material för att kunna skapa ”inre bilder” och på så sätt gå från konkret till abstrakt förståelse är något som forskare menar är av betydelse, särskilt vid inlärning av nytt material.</p><h2>Inspirerade att göra undervisningen mer lekfull</h2><p>Exempel på olika konkreta arbetsmaterial kan vara tallinje, hundraruta, bilder, tiobasmaterial, tärningar, spel och lekar (Anghileri, 2000; Hope, 1999; Sterner, 2007).</p><p>— Det finns inga begränsningar för hur vi med olika material kan arbeta med taluppfattning. Vi har köpt in material men vi använder även enklare saker som en till exempel en bild av ett glasspaket där elever får klippa paketet i flera delar och på så sätt visa hur de olika delarna bildar ett tal, berättar en lärare som också deltar i kompetensutvecklingen.</p><div id="attachment_136218" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136218" class="size-full wp-image-136218" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000.jpg" alt="" width="1000" height="591" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000-300x177.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000-768x454.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000-520x307.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000-730x431.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136218" class="wp-caption-text">Foto: Karin Jofur</p></div><p>Pedagogerna som deltar i fortbildningen berättar att de fått inspiration till att göra matematikundervisningen mer lekfull och tillgänglig för eleverna. Eleverna kan själva hämta det material de vill jobba med.</p><p>Genom att använda materialet lär sig eleverna att laborera med olika tal där de med hjälp av olika sinnen kan få en bättre uppfattning om hur tal fungerar. En lärare som deltagit säger att hon nu ska ta med sig alla fina praktiska exempel och problemlösningar.</p><p>— Jag kommer i mindre utsträckning att använda läroböcker och i stället använda mer praktiskt lekfull matematik.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Tips på vidare utveckling av matematikundervisningen</h5><ul><li>Bekräfta elevers förslag och svar, men problematisera förslagen genom frågor som “hur kan man veta det?” så att processen och valet av metod görs till en central del av matematiken</li><li>Låt innehållet som interaktionen i lärandesituationen kretsar kring drivas av matematiska undersökningar och fördjupande resonemang där matematiken görs relevant och meningsfull för eleverna även om lek och nyfikenhet ska prägla aktiviteterna</li><li>Välj artefakter och notationer med omsorg, så att de tillsammans med lärarens ord och förtydligande gester visar på relationer inom och mellan tal</li><li>Låt exempel finnas kvar synliga för eleverna, så att exemplen kan jämföras och möjliga samband upptäckas och förklaras</li><li>Stanna upp och undersök på vilket sätt man kan lösa en uppgift, om det finns flera sätt och vilket sätt som i så fall är mest lämpligt för att lösa den uppgiften och andra uppgifter</li><li>Ta vara på elevers felaktiga svar och se dem som underlag för att undersöka på vilket sätt en uppgift kan tolkas och förstås ur olika perspektiv. Det främjar en undersökande atmosfär och att det är tillåtet att svara fel och att komma med kreativa lösningar på problem</li></ul><p></p></div></div>

Att förstå och använda räknetal grundläggs i tidig ålder

<p>På Valborgsmässoafton samlades närmare 150 barn från olika körer på Hisingen framför Björngårdsvillan i Slottsskogen för att bjuda in våren med sång och musik.</p><p>Under ledning av kulturskolans pedagoger och körledare Sara Svensson Ringbo och Thilini Guldbrand framförde barnen en repertoar som spände över tid från nyskriven musik till klassiska sånger som Vintern rasat.</p><p>På scen ackompanjerades kören av musikpedagoger från kulturskolan &#8211; Axel Andersson på piano, Michael Osbeck på trummor, Sebastian Lindell på elgitarr och Karl Eriksson på bas.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc;margin: 0 auto;width: 100%"><div style="position: relative"><img decoding="async" style="height: auto;width: 100%" src="https://im11.inviewer.se/skiss/63/63CBM05MDU.jpg" alt="" /></div></div><h2>Vill nå fler barn och unga</h2><p>De deltagande körerna bestod av Mellanstadiekören från Herkulesgatan, Lågstadiekörerna från Bjurslättsskolan, Klarebergsskolans låg- och mellanstadiekörer, Brunnsbos lågstadiekörer och Vingens mellanstadiekörer. Även förskoleklassen från Herkulesgatan deltog och bidrog till den glädjefyllda stämningen.</p><p>Pedagog- och körledare Axel Andersson berättar om kulturskolans arbete för att sprida kännedom om körverksamheten och nå ut till fler barn och unga:</p><p>– Genom att besöka skolorna har vi möjlighet att träffa barnen direkt efter skoldagens slut eller när de är på fritids. Då har vi lättare att fånga upp dem. Det är också viktigt med lokal närvaro för att kunna nå de barn som inte annars skulle upptäcka Kulturskolan säger Axel Andersson.</p><h2>”Man lär sig nya sånger”</h2><p>9-åriga Vera är en av deltagarna som svarar på vad som är det bästa med att sjunga i kör:</p><p>– Att man lär sig nya sånger och blir inspirerad till att göra nya saker i livet.</p><p>På frågan om hon har någon favoritlåt i kvällens repertoar tänker hon efter men kan inte välja.</p><p>– Jag vet inte, alla låtar är så bra.</p><h2>Vårkonsert på Konserthuset</h2><p>Kulturskolan i Göteborg samarbetar med Göteborgs symfoniker för att stötta, lyfta och inspirera unga musiker. Till exempel arrangerade kulturskolan en konsert i Stenhammarsalen på konserthuset den 7 maj. Under ledning av Kulturskolans pedagoger Masoud Bahari, Julia Judovic, Silvia Sgarella, Malin Ebbinghaus, Gustaf Edlund Söderström, Erik Drougge och Erik Wiskari, bjöd ungdomar från Kulturskolan på en inspirerande musikupplevelse med en repertoar som spände över olika genrer och epoker.</p><h2>Klassiska verk tillsammans med filmmusik</h2><p>Först ut var fiolensemblen Måsikanterna från Sydväst som återgav klassiska verk av både Bach, Vivaldi, Schubert och Shostakovich. Därefter följde Pianotrio från Centrum som framförde stycken av Franz Schubert. Kortedala Symfoniorkester bjöd på filmmusik från Star Wars och Pirates of the Caribbean, samt det klassiska stycket Farandole.</p><p>I kvällens sista framträdande samlades ungdomarna för att tillsammans bjuda publiken på en mjuk och svepande valsresa till tonerna av Johann Strauss klassiska stycke An der schönen blauen Donau.</p><p>Genom musiken som en förenande kraft lämnar kulturskolan sin publik imponerad, berörd och inspirerad, och med en härlig förnimmelse av vårens och sommarens ankomst.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/kultur/kulturskolan" target="_blank" rel="noopener">Kulturskolan</a></p><p></p></div></div>

Kulturskolan välkomnade våren

<p>– Vi vill göra skolan till en mötesplats. Här ska de som bor i området kunna delta i eller leda olika kostnadsfria aktiviteter utanför lektionstid, säger Frejaskolans rektor Lena Gustafsson.</p><p>Arbetssättet som kallas för Skola som arena och på Frejaskolan går under namnet Lights on ska ge barnen en god start i livet och mer jämlika uppväxtvillkor.</p><h2>&#8220;Tryggheten och studieron har förändrats enormt&#8221;</h2><p>– Vi har jobbat på det här sättet sedan 2021 och tryggheten och studieron på skolan har förändrats enormt på den tiden. Genom att vi öppnar Frejaskolan för elever och boende i området rör sig fler vuxna i skolan. Vuxna som kan stötta ur olika perspektiv, vilket ökar tryggheten och bidrar till att eleverna kan fokusera på sina studier, säger Lena Gustafsson.</p><div id="attachment_136157" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136157" class="size-full wp-image-136157" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="704" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000-768x541.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000-730x514.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136157" class="wp-caption-text">Annika Borg, Lena Gustafsson och Maria Ottosson jobbar tillsammans för att ge eleverna en meningsfull fritid. Foto: Lina Hultén</p></div><p>På Frejaskolan i Norra Tynnered går 750 elever från förskoleklass och upp till årskurs nio. Eleverna går antingen i grundskola, anpassad grundskola eller särskilda undervisningsgrupper och talar tillsammans 46 olika språk.<br /><strong><br /></strong>– Vi har sett att eleverna har ett stort behov av en aktiv fritid och därför ingår vi sedan 2021 i Lights on. På så sätt vill vi ge eleverna möjligheter de inte hade haft annars. För till exempel har inte alla föräldrar som kan köra till olika aktiviteter. Våra elever ska helt enkelt kunna få en aktiv, rolig och hälsosam fritid här – vilket i slutändan ska leda till att de kan fokusera bättre på sina studier och gå ut skolan med godkända betyg, säger Lena Gustafsson.</p><h2>Uppskattat med frukost</h2><p>Sedan tre år tillbaka har Frejaskolan arbetat intensivt med att starta Lights on och idag kan elever och boende i området delta i en mängd olika fritidsaktiviteter på skolan. Aktiviteterna genomförs tillsammans med aktörer från kommun, civilsamhälle, näringsliv och föreningsliv.</p><div id="attachment_136158" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136158" class="size-full wp-image-136158" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000.jpg" alt="" width="1000" height="650" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000-768x499.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000-520x338.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000-730x475.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136158" class="wp-caption-text">Starta band-coachning, läxhjälp, capoeira, scouting, föräldraträffar, frukost, handbollslek, dans, musikkollo, och jobbmässa. Listan över fritidsaktiviteter på Frejaskolan är lång och aktiviteterna är olika. Men en sak har de gemensamt: de ska bidra till att eleverna kan fokusera bättre på skolan. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>På frågan vilka aktiviteter som skolan är mest stolt över lyfter Maria Ottosson, koordinator för Lights on fram frukosten:</p><p>– Frukosten är en insats som rullat på länge och som är väldigt uppskattad av eleverna.Den serveras varje vardag tillsammans med Önnereds Handbollsklubb som fått pengar från Destination Tynnered. Varje vardag äter mellan 50 och 70 elever i mellan- och högstatidet frukost på skolan innan sin första lektion.</p><h2>Stolta över läxhjälpen</h2><p>Rektor Lena Gustafsson berättar att effekten av frukosten är tydlig:</p><p>– Vi har inte längre hungriga elever i skolan. Utan de är pigga och glada &#8211; vilket leder till att de har lättare att koncentrera sig under lektionerna samtidigt som det blir mindre konflikter, säger Lena Gustafsson och fortsätter:</p><p>– Vi är också stolta över läxhjälpen som stiftelsen Läxhjälpen ordnar. Och vårt mentorprogram tillsammans med Nextar och Destination Tynnered. Det går ut på att skolan erbjuder femton elever i årskurs 7 som får extra stöd i form av en mentor som ska öka studiemotivationen. På så sätt har eleverna någon de kan vända sig till efter skoldagens slut. En vuxen som ger dem stöd i att göra sina läxor, gå till skolan och nå sina mål. Det här har också gett tydliga effekter då elever nu har mer fokus på skolan. Bland annat har lärare berättat att elever som inte brukar lämna in arbeten plötsligt gör det.</p><p>En elev som ingår i mentorprogrammet berättar dessutom:</p><p>– Att ha en mentor är bra. Det gör att jag utvecklas. När jag träffar min mentor brukar vi plugga och snacka.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Skola som arena/Lights on</h5><ul><li>Skola som arena är en samverkan för företag, föreningar och kommunala verksamheter i Göteborgs  Stad med syftet att barn och unga ska få mer jämlika uppväxtvillkor</li><li>Det gör staden genom att öppna skolan och göra det till en mötesplats</li><li>Tillsammans med barn, unga och deras familjer fylls skolan med aktiviteter före och efter skoltid</li><li>Skola som arena kan även kallas Lights on eller skolan mitt i byn</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/Frejaskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Frejaskolan</a></li><li><strong> </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena/aktuelltarkiv/aktuelltsida/19ce2cfd-260c-49da-a963-54f759dbb3f5/!ut/p/z1/jZFNb4MwDIZ_UWQnJCk5RgxKt6LCOjqWyxQ-0iExqCjbYb9-Zdphl9H6Zul5_Fo2GCjA9PazPdqpHXrbXfoXI18T31_H8RpTP8o1Zk_U22vps03O4fkH2GgWUM4pU2JFUe49GWa7FGWEYG7xU3qnZ_8BYxqhzkK5eww54lbc5i8As4__lMZffwG4kn9_DbhckI1JkBzBnOz0RtreDVBQVTWscjVhEivCVW2JVdIjgruVUHVZek5AjHAAM40fzRwzDUNX2vHvwHPTNdX8KSiWlzi953lefG1dkJy_ARZ1K2M!/?uri=toolbar%3Aopen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Skola som arena – Verksamhetsrapport 2023</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></li></ul><p></p></div></div><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Europeiska socialfonden</h5><ul><li>Är ett av EU:s verktyg för att främja sysselsättningen i Europa</li><li>I fonden lägger EU och medlemsländerna in pengar, som sedan går till lokala, regionala och nationella projekt som skapar jobb, hjälper näringslivet och ökar kompetensen hos individer</li></ul><p>Källa: <a href="https://www.esf.se/" target="_blank" rel="noopener">ESF.se</a></p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Trygghet och studiero har ökat på Frejaskolan

<p>En viktig del i att eleverna utvecklas är att jag som lärare skapar en god relation till mina elever och ge de uppgifter som de faktiskt lyckas med. Förutom att jag är strukturerad, tydlig och bestämd så är det också viktigt att de möter en och samma lärare i klassrummet och i de olika ämnena, säger Åsa, det skapar trygghet och en välkänd struktur. Och eleverna håller med.</p><p>— Åsa förklarar tydligt och på samma sätt i alla ämnen som gör att vi känner igen oss i hennes sätt att förklara säger eleverna.</p><p>När Åsa väljer texter till eleverna så väljer hon texter som känns. Det ska finnas något i texten som berör. Antingen att texten är rolig så att man skrattar eller att texten är sorglig. Rädsla är också en känsla som är tacksam att arbeta med i olika texter.</p><h2>Ämnet svenska genomsyrar alla ämnen</h2><p>Åsa som undervisar sin klass i både svenska, matematik, engelska, samhällskunskap och NO-ämnen säger att det är viktigt att få med läsförståelse och analys av texter i alla ämnen. Att ta med läsförståelse i alla ämnen ger väldigt goda resultat.</p><p>— När vi jobbar med texter så tar vi ett stycke i taget och analyserar. Vad handlar stycket om, vi läser högt för varandra, arbetar två och två för att besvara frågor om vad vi kunde lära oss av texten. Vi analyserar bilder och bildtexter och i NO-ämnena får eleverna ofta rita och på så sätt förklara hur de förstått en text.</p><p>Den klassen som Åsa har nu har gjort en fantastisk resa i sin kunskapsutveckling. Till och med elever som tidigare inte gillade att läsa så mycket har med Åsas idoga arbete lyckats öka läsförståelse och lusten att lära.</p><h2>Elevernas fritidsintressen ger extra lust till läsning</h2><p>En elev säger att han inte gillade att läsa alls tidigare men nu älskar han att läsa och framför allt ifall böckerna handlar om fotboll.</p><p>— Jag förstår att jag måste bli duktig på att läsa om jag ska klara grundskolan säger han.</p><p>Att få gå in i grupprummet och tillsammans med Åsa arbeta med texter har varit populärt. Elever som haft svårt med att läsa och förstå texter har fått sitta i små grupper och fått läsa en kort text flera gånger. Först tyst för sig själva och sedan högläsning där Åsa noterat vilka ord som eleverna stakat sig på. Så har de fått upprepa orden och pratat om och förstått dess betydelse. Eleverna har varit enormt entusiastiska över att få arbeta på det här sättet med en text.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Lyckad kunskapsutveckling hos elever på låg- och mellanstadiet</h5><ul><li>en och samma lärare undervisar i flera ämnen med möjlighet att väva in ämnen i varandra</li><li>idogt arbete och en tydlig struktur</li><li>skapa goda relationer med eleverna</li><li>ge eleverna uppgifter de faktiskt kan klara och känna att de utvecklas</li><li>väcka elevernas lust att lära genom att skapa en känsla</li><li>analysera och diskutera vad de nyss tagit del av för bättre förståelse</li></ul><p><strong><br />Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/karl-johansskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Karl Johansskolan</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></li></ul><p></p></div></div>

Känslor i fokus när elever lär sig läsa

<p>– Jag kommer använda mitt kort till att kunna ta mig från punkt A till B mycket smidigare med kollektivtrafiken. Men också för att jag lättare ska kunna planera min resväg utefter vad som passar mig och mina tider, säger Jamie som går i tvåan på Katrinelundsgymnasiet.</p><h2>Beslut av politikerna i Göteborg</h2><p>Liksom tidigare år skickar Göteborgs Stad ut sommarlovskort till ungdomar för att de ska kunna resa runt på sommarlovet. Beslutet att dela ut dessa kort fattas av politikerna i kommunfullmäktige.</p><p>– Sommarlovskortet gör det möjligt för ungdomar i Göteborg att resa utan att behöva köpa ett västtrafikkort. Det är inte alla som har råd att betala för ett eget kort, säger Nils Kaiser, enhetschef central administration på grundskoleförvaltningen.</p><h2>Korten skickas hem eller delas ut på skolan</h2><p>Ungdomar som går i grundskolan och har rätt till sommarlovskort får kortet skickat hem till sin folkbokföringsadress. För gymnasieeleverna kan det se lite olika ut. En del gymnasieskolor har valt att dela ut korten på skolan och andra har valt att låta korten skickas hem till eleverna. Om man inte har fått sitt sommarlovskort i slutet av maj kan man höra av sig till skolan.</p><p>På kommunens hemsida står vad som gäller för sommarlovskorten, <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/skolkort-och-skolskjuts/sommarlovskort" target="_blank" rel="noopener">goteborg.se/sommarlovskort</a></p><h2>Uppskattat av vårdnadshavare</h2><p>– Min son och alla andra ungdomar kan göra saker på sommarlovet som de kanske inte hade kunnat göra utan sommarlovskortet. Ta sig till sommarjobbet, till olika aktiviteter och till havet, säger Madeleine, vårdnadshavare till ett barn i årskurs 9.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Sommarlovskortet</h5><p>Gäller från 1 juni till 31 augusti på Västtrafiks alla fordon i zon A, B och C och dygnet runt</p><p>Delas ut till ungdomar som:</p><ul><li>är folkbordförda i Göteborg, eller papperslösa eller asylsökande som stadigvarande bor eller vistas i Göteborg</li><li>är under 20 år</li><li>går i årskurs 6 till årskurs 2 på gymnasiet under vårterminen 2024, eller i årskurs 3 på anpassad gymnasieskola, eller just gått ut årskurs 3 på gymnasiet men ska återvända för gymnasiestudier under höstterminen 2024</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a201822714471130">Göteborgs Stad: Sommarlovskort</a></p><p></p></div></div>

Gratis kollektivtrafik för skolungdomar i sommar

<p>Pedagoger på förskolorna Hammarkullegatan 5, Gropens gård 36B och Ramnebacken 40A har blivit ordsamlare. De tre förskolorna deltar just nu i ett arbete för att öka barnens ordförråd.</p><div id="attachment_135965" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135965" class="size-full wp-image-135965" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135965" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>– Ett rikt ordförråd är avgörande för barnens språkförståelse, uttrycks- och inlärningsförmåga, säger Matilda Gniste, logoped i förskoleförvaltningen.</p><h2>Flerspråkighet ses som en tillgång</h2><p>Målet är att pedagogerna ska använda språkstrategier och få en ökad medvetenhet om sin roll som språkande förebild. Många av pedagogerna är flerspråkiga.</p><p>– Det har varit lite tabu att använda sitt modersmål, men i vårt arbete har vi försökt stärka pedagogerna i att det är en tillgång, att det är ok att inte kunna alla ord och våga fråga. Det är viktigare att ha ett rikt ordförråd än att man uttalar alla ord korrekt, du utvecklas snabbare och får även bättre grammatik, säger Elisabeth Eriksson Udén, specialpedagog i förskoleförvaltningen.</p><div id="attachment_135966" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135966" class="size-full wp-image-135966" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="613" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000-768x471.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000-520x319.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000-730x447.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135966" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>Barn i alla åldrar inkluderas i arbetet. Målet är att deras meningslängd ska öka och att de ska kunna kategorisera och relatera orden.</p><p>Pedagogerna får lära sig hur de kan sätta ord på det de gör, jobba med repetition, hur de får barnen intresserade av ord och får orden att stanna kvar hos barnen. De jobbar med ordlistor, synonymer och hur de ska förklara ord.</p><p>– Det är mänskligt att tänka att vissa ord är för svåra och att du därför förenklar, men det gynnar inte barnen. Vi tar ofta upp exemplet med stövelknekten som alla använde men ändå kallade för ”den”. Nu jagar vi fler &#8220;stövelknektar”. Barnen behöver lära sig att allting har ett namn, säger Matilda Gniste.</p><h2>Unikt samarbete skapar helhet</h2><p>– Specialpedagoger, logoped och psykolog samarbetar för att dra nytta av allas kompetenser. Det är ganska unikt och en stor tillgång att vi har alla professionerna samlade i förskoleförvaltningen, säger Matilda Gniste.</p><p>Specialpedagogerna konkretiserar hur personalen ska ta sig an sina uppgifter och tar upp praktiska exempel. Psykologen pratar med pedagogerna om feedback och hur de sätter smarta mål för språkstrategierna.</p><p>– För att få syn på beteenden som gynnar språkutvecklingen kommer varje pedagog att filma sig själv i en leksituation med barnen. Film är ett verktyg som fungerar jättebra för att utveckla sitt beteende, säger Matilda Gniste.</p><div id="attachment_135967" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135967" class="size-full wp-image-135967" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="712" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000-300x214.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000-768x547.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000-520x370.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000-730x520.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135967" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div>

Samarbete och språkstrategier ökar barnens ordförråd

<p>– Vårt bibliotek har fått ett nytt uppehållsrum som är stort. Det är jättebra, där brukar vi vara på rasterna, berättar en elev på Sannaskolan.</p><p>På Sannaskolan använder även eleverna sitt nyrenoverade elevcafé som en extra skolmatsal.</p><p>– Vi kan äta skollunchen i elevcaféet nu. Det är tystare och lugnare att äta här och de nya sofforna är sköna, säger en elev på Sannaskolan.</p><div id="attachment_135912" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135912" class="size-full wp-image-135912" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="626" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000-768x481.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000-730x457.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135912" class="wp-caption-text">Sannaskolans sporthall har fått ett nytt konstverk på fasaden.</p></div><h2>Fler grupprum och renoverade salar på Sannaskolan</h2><p>Sannaskolan stod klar 1941 och fick då mycket uppmärksamhet för sin arkitektur. När skolan öppnade tog den emot nästan 1400 elever och under åren har antalet elever och årskurser varierat.</p><p>Sedan 2020 gör Göteborgs Stad om skolan till en 7-9 skola och i samband med det renoveras skolan för att på ett bättre sätt möta behov i undervisningen. Till exempel ska skolan få fler grupprum och renoverade ämnessalar. Idrottshuset har också byggts om och fått en ny idrottshall för att eleverna ska kunna ha all idrott på skolan och samtidigt få större möjlighet till integritet vid ombyte och dusch.</p><p>– Nyligen blev vi klara med renoveringen av biblioteket och elevcaféet. Under året ska även skolrestaurangen bli större och serveringen moderniseras. Lokaler för den särskilda undervisningsgruppen för området ska också rustas upp. Elevrådet kommer även att få påverka hur skolgården och utemiljön ska göras om och förbättras, säger Andreas Forsberg, utvecklingsledare fysisk lärmiljö.</p><h2>Bättre lärmiljö på Kungsladugårdsskolan</h2><p>I snart två år har insidan av Kungsladugårdsskolan renoverats och i oktober ska arbetet vara klart. Bland annat har golv, väggar, tak och inredning bytts ut eller rustats upp. Alla klasser ska också få egna grupprum. Dessutom har elevhälsan och skolledningen samlats på ett och samma ställe för att underlätta för elever, vårdnadshavare och andra besökare.</p><div id="attachment_135913" style="width: 802px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135913" class="size-full wp-image-135913" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792.jpg" alt="" width="792" height="446" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792.jpg 792w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792-730x411.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 792px) 100vw, 792px" /><p id="caption-attachment-135913" class="wp-caption-text">Kungsladugårdsskolan är en kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som ingår i Göteborgs Stads bevarandeprogram. Renoveringen av skolan görs därför med hänsyn till bevarandekraven och omfattar inte skolans exteriör.</p></div><p>– Renoveringarna ska göra lärmiljön bättre för eleverna. Till exempel får eleverna som går i anpassad grundskola lokaler som passar deras behov bättre. Kulturskolans lokaler byggs också om för att de på sikt ska kunna användas även av skolan, säger Linnéa Hedblom Olsson, utvecklingsledare fastighet.</p><h2>Nytt skolhus på Bräckeskolan</h2><p>Bräckeskolan i Eriksberg kommer i maj att få ett nybyggt skolhus med ny matsal, storkök och specialsalar. När skolhuset är klart ska renovering av skolans nuvarande lokaler starta. Renoveringen sker i etapper och den sista etappen beräknas vara klar till höstterminen 2027. När renoveringarna är klara ska skolan ha plats för totalt 720 elever.</p><div id="attachment_135914" style="width: 952px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135914" class="size-full wp-image-135914" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1.jpg" alt="" width="942" height="628" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1.jpg 942w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1-730x487.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 942px) 100vw, 942px" /><p id="caption-attachment-135914" class="wp-caption-text">Bräckeskolan.</p></div><h2>Landalaskolan renoveras för anpassad grundskola</h2><p>Landalaskolan som tidigare var en grundskola renoveras under 2024 då skolan ska göras om till en anpassad grundskola. Bland annat byggs alla omklädningsrum och duschutrymmen om. För att öka tillgängligheten får skolan också bredare dörröppningar och fler utrymningsvägar. Ett nytt klassrum med tillhörande grupprum och en ny sal för hem-och konsumentkunskap samt kombislöjd kommer också stå klara när de nya eleverna börjar skolan i höst.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Nybyggda skolor 2024</h5><p>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/24cbe2f6-c7b2-4193-a9c2-93bb005a518f" target="_blank" rel="noopener">Tre helt nybyggda skolbyggnader </a></p><p>Göetborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-forskolor-och-skolor" target="_blank" rel="noopener">Andra skolor som ska byggas eller renoveras kommande år </a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Flera skolrenoveringar och ett nytt skolhus blir klara i år

<h2>Hallå där Cathrine Larsson på Bergsjöskolan, vad är kulturfesten?</h2><p>– Kulturfesten är ett roligt evenemang som elevrådet på skolan startade för tre år sedan. Tanken är att skapa något kul för boende i området och att samla in pengar till en skolresa för de som går i årskurs 9. Elevrådet på skolan är jätteduktiga på att engagera sponsorer och få med sig föräldrar som hjälper till, så det blir en bra dag.</p><div id="attachment_135876" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135876" class="size-full wp-image-135876" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800.jpg" alt="" width="800" height="703" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800-300x264.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800-768x675.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800-250x220.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800-520x457.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800-730x641.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135876" class="wp-caption-text">Cathrine Larsson är informations- och kommunikationsteknikutvecklare och kontaktperson för elevrådet på Bergsjöskolan. Foto: Privat</p></div><h2>Vad händer på kulturfesten?</h2><p>– Det bjuds på massa roliga saker, framför allt för barn. Det blir till exempel ansiktsmålning, hennamålning, loppis, lotteri, fiskedamm, musik och dans.</p><h2>Vilka får komma?</h2><p>– Alla som vill komma är välkomna. Det brukar vara väldigt bra stämning och vi hoppas på många besökare även i år.</p><h2>Hur många klasser ska åka på skolresa och vart bär det i väg?</h2><p>– Det finns tre klasser i årskurs nio på skolan och alla ska med. Det blir någon gång i juni och de kommer att åka någonstans i Sverige. Exakt var de reser beror på hur mycket pengar som kommer in.</p><h2>Vad vill du säga till de som inte har bestämt sig för att gå på festen?</h2><p>– Det är inget att fundera på. Kom hit, det blir en rolig och fin dag!</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Kulturfest på Bergsjöskolan</h5><p>Kulturfesten arrangeras av elevrådet på skolan och av Skolan mitt i byn.</p><p><strong>Tid:</strong> Söndag 19 maj, klockan 12–16.</p><p>Aktiviteter: Musik och dans, lotteri, lekar, ansiktsmålning, hennamålning, fotboll, loppis, fiskedamm. Det kommer också finnas våfflor, sockervadd, korv med bröd med mera till försäljning.</p><p></p></div></div>

Elevrådet ordnar kulturfest på Bergsjöskolan

<p>Så börjar barnens brev till konstnären.</p><p>– Barnen ville berätta om sitt projekt och visa sina konstverk och så hade de många frågor till konstnären. Så vi skrev ett brev, och tillbaka kom ett handskrivet svar på ett kort som konstnären själv målat. Barnen blev så glada, säger Elisabeth Pihlgren Michielotto, förskollärare på Slottsskogsgatan 90.</p><div id="attachment_135769" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135769" class="size-full wp-image-135769" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135769" class="wp-caption-text">På vykortet har Lars Lerin svarat<strong> ”💖 </strong><em>Tack kära ni för finfina bilder och trevligt brev! Lycka till i fortsättningen! Varm hälsning från Lars L”</em></p></div><p>Projektet började med att barnen fick lyssna på Lars Lerins barnböcker. Språk är ett av förskolans fokusområden. När barnen lyssnade på berättelserna reflekterade de bland annat över författarens dialekt.</p><div id="attachment_135770" style="width: 835px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135770" class="size-full wp-image-135770" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825.jpg" alt="" width="825" height="619" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825.jpg 825w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825-730x548.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 825px) 100vw, 825px" /><p id="caption-attachment-135770" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Spiran</p></div><p>– Han pratar ju som min familj. De är från Värmland, sa ett av barnen.</p><h2>&#8220;Det är lite magi över bilderna&#8221;</h2><p>Barnen tittade också på olika konstverk och funderade på vad de såg:<br />–  Det är lite magi över bilderna.<br />–  Jag tycker du blandar massa saker i bilderna så det blir stökigt fast fint.<br />–  Mystisk och lite otäckt.<br />–  Man vill liksom bada i havet som du målat.</p><div id="attachment_135771" style="width: 611px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135771" class="size-full wp-image-135771" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Mala_tillsammans_601.jpg" alt="" width="601" height="802" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Mala_tillsammans_601.jpg 601w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Mala_tillsammans_601-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Mala_tillsammans_601-250x334.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Mala_tillsammans_601-520x694.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 601px) 100vw, 601px" /><p id="caption-attachment-135771" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Spiran</p></div><p>Barnen valde ut varsitt konstverk som inspiration och pratade tillsammans med pedagogerna om hur man använder akvarellfärger och akvarellpapper.</p><h2>Bekantade sig med nya ord</h2><p>Under stor koncentration blandade de ut färgerna med vatten för att få olika nyanser. De bekantade sig med nya ord som ”konstnär”, ”signera”, ”akvarell”, ”magi” och ”mystik”.</p><div id="attachment_135772" style="width: 609px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135772" class="size-full wp-image-135772" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Horn_599.jpg" alt="" width="599" height="804" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Horn_599.jpg 599w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Horn_599-224x300.jpg 224w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Horn_599-250x336.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Horn_599-520x698.jpg 520w" sizes="auto, (max-width: 599px) 100vw, 599px" /><p id="caption-attachment-135772" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Spiran</p></div><p>Inspirerade av Lerins naturmotiv begav de sig ut i Slottsskogen för att hitta egna motiv att måla i akvarell. I barnens brev till konstnären ställdes många nyfikna frågor:</p><p>”Varför målar du så många björkar? Varför målar du så mystiskt? Har du varit i djungeln och målat nån gång? Älskar du att bada i havet? För du målar mycket hav, som jag skulle vilja bada i.”</p><div id="attachment_135773" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135773" class="size-full wp-image-135773" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000.jpg" alt="" width="1000" height="710" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000-300x213.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000-768x545.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000-520x369.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000-730x518.jpg 730w" sizes="auto, (max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135773" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Spiran</p></div>

Förskolebarnen på Spiran fick vykort från Lars Lerin

<p>Opaltorgets bibliotek är ett barnbibliotek som riktar sig till barn i åldrarna 0 till 12 år och deras föräldrar. Biblioteket, som invigdes i april 2023, har under sitt första år arrangerat en mängd olika aktiviteter med fokus på barn och familjer.</p><p>Under våren har man bedrivit ett pilotprojekt, “Visor från världen”, riktat till de allra minsta, barn upp till tolv månader. Tillsammans med sina föräldrar har de fått sjunga barnvisor från världens alla hörn på olika språk.</p><p>– Under projektet har vi testat en arbetsmetod för bibliotek där vi jobbar med språkutveckling och med ett familjecentrerat sätt, alltså att man stöttar familjer i hur de kan arbeta med språkutveckling, berättar Carolina Benjaminsson, bibliotekarie på Opaltorgets bibliotek.</p><h2>Små barn kan introduceras till fler språk</h2><p>I mars inleddes projektet med en konsert på biblioteket som hölls av två musikpedagoger, Maria Stella och Ingrid Brännström. Då fick barnen och de vuxna sjunga olika barnvisor på svenska, men även på andra språk.</p><p>– Barn har ett språkfönster fram till de är två år, så man kan introducera språk till små barn utan problem. Man kan dessutom prata flera språk med sina barn, de har förmågan att hantera det även när de är så små, säger Maria Sicilia Ono, bibliotekarie på samma bibliotek.</p><p>Musik hjälper små barn med språkutvecklingen samtidigt som de lär sig rytmik och att memorera ljud. Att vuxna sjunger tillsammans med sina barn är också bra för anknytningen.</p><h2>Träffar varje vecka under våren</h2><p>Efter konserten fick de föräldrar som var intresserade anmäla sig till sångstunderna under våren. De har träffats varje vecka och har också kunnat föreslå egna visor och låtar som musikpedagogerna har sjungit tillsammans med dem. Man har sjungit visor på bland annat finska, arabiska, tigrinja, grekiska och kantonesiska.</p><p>– Vi har haft cirka 25 personer med på träffarna, vilket är många fler än vad vi räknade med. Det är jätteroligt att så många har velat vara med och det har varit ett jättebra sätt för oss att lära känna föräldrarna, säger Carolina Benjaminsson.</p><p>Nästa vecka är sista omgången och då ska alla deltagare få med sig en inspelning av visorna så att de kan fortsätta att sjunga tillsammans med sina barn.</p><h2>Vill inspirera andra bibliotek i Göteborg</h2><p>Pilotprojektet ska nu utvärderas och tanken är att det ska utvecklas och troligen återkomma nästa termin. Man vill också inspirera andra bibliotek i Göteborg att testa den här metoden.</p><p>– Under arbetet lärde vi oss att det var först på den tredje träffen som föräldrarna vågade sjunga med. Det bekräftar för oss att vi gjorde rätt som skapade en stängd grupp. Det behövdes för att skapa tillit och trygghet, säger Maria Sicilia Ono.</p><p>Även om projektet i första hand är till för barnen, har det också varit värdefullt för föräldrarna.</p><p>– Vi upplever att föräldrarna tycker att det är väldigt roligt att vara med på sångstunderna, både att få sjunga tillsammans med sitt barn, men även att få träffa andra föräldrar, säger Carolina Benjaminsson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/opaltorgets-bibliotek/om-biblioteket" target="_blank" rel="noopener">Opaltorgets bibliotek</a></p><p></p></div></div>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

|

|