<p>Under krisövningen var skolköket nedsläckt och varken el eller vatten fungerade.</p><p>– Eftersom en kris ofta kommer plötsligt och oväntat hade jag inte berättat för mina medarbetare vilken dag krisövningen skulle ske, säger Michael Törmark och fortsätter:</p><p>– Men vi hade laddat upp genom att köpa in pannlampor, ficklampor och vevradio. Sen har vi alltid sparat 100 liter vatten i våra grytor utifall att vattnet skulle gå. Vi har också backup på mat för att eleverna ska kunna få lunch oavsett vad som händer. Igår serverade vi vegetarisk taco som vi lagade utomhus på spishällar. Det blev taco eftersom vi vill använda färska råvaror först så att dessa inte blir dåliga. Om det skulle bli en långvarig kris skulle vi använda det vi har i frysen och konserver.</p><div id="attachment_138873" style="width: 802px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138873" class="size-full wp-image-138873" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792.jpg" alt="" width="792" height="446" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792.jpg 792w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pannlampor-i-koket-792-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 792px) 100vw, 792px" /><p id="caption-attachment-138873" class="wp-caption-text">Pannlamporna var på när kökspersonalen lagade mat i det nedsläckta köket.</p></div><h2>Viktigt att öva innan något inträffar</h2><p>Lundbyskolans biträdande rektor Josefine Otterdahl var också på plats vid övningen och lyfte att det är viktigt att skolan övar när det inte är kris på riktigt.</p><p>– Skolmaten är viktig för att vi ska kunna hålla undervisningen igång vid kris. Det här är därför en viktig övning som gör att vi kan hantera även verkliga kriser på ett bättre sätt i framtiden.</p><h2>Eleverna gav maten högt betyg</h2><p>Vid krisövningen sände Sveriges Radio P4 Göteborg live och i direktsändning fick tre elever provsmaka och tycka till om maten.</p><p>– Det är något jätteintressant med att vi får vara med om den här. Jag skulle 100 procent äta den här tacon varje dag, berättade en elev.</p>

Lärorik krisdag på Lundbyskolan

<p>– Målet är att öka möjligheterna för god språkutveckling hos barn i en mångspråkig miljö och socioekonomisk utsatthet. För att åstadkomma förändring utgår insatsen från de språkfrämjande beteenden personalen redan använder i praktiken, säger Jaana Johansson, rektor i Lövgärdet.</p><p>Den språkfrämjande modellen utvecklades i Biskopsgården av logoped i samarbete med rektorer och ett av stödteamen som arbetar med barnhälsa i förskoleförvaltningen. I stödteamen ingår logopeder, specialpedagoger och psykologer.</p><div id="attachment_138799" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138799" class="size-full wp-image-138799" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800.jpg" alt="" width="800" height="775" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800-300x291.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800-768x744.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800-250x242.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800-520x504.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/10/pedagoger-800-730x707.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138799" class="wp-caption-text">Från vänster: Rektorerna Jaana Johansson, Felicia Lindgren och Fia Neldemo ska starta upp det språkfrämjande arbetet med Biskopsgårdsmodellen i Gårdsten/Lövgärdet. Foto: Förskoleförvaltningen</p></div><p>– Logopedens kunskaper om språkutveckling, flerspråkighet och språkfrämjande arbete används tillsammans med psykologens kunskap om grupprocesser och förändringsarbete. Specialpedagogerna bidrar med kunskaper i att handleda och stötta arbetslag i utvecklingsprocesser, säger Lina Öinert, logoped i förskoleförvaltningen.</p><h2>Positiv feedback ger god effekt</h2><p>Genom filmanalys, att sätta konkreta mål och använda positiv feedback utvecklar personalen en större medvetenhet om hur deras roll som kommunikationspartner påverkar barnens språkutveckling.</p><p>En pedagog berättar om resultatet:</p><p>&#8211; Det gör så mycket att vi pedagoger är närvarande, lyhörda och sätter ord på det barnen gör. Barnen på min avdelning har utvecklat sitt språkande jättemycket det sista året.</p><h2>Utvärderas varje termin</h2><p>I Biskopsgården är de inne på sin sjätte termin med modellen och tre rektorer i Bergsjön är på fjärde terminen. Till hösten kommer tre rektorer från Gårdsten och Lövgärdet att startar arbetet hos sig.</p><p>– Insatserna utvärderas varje termin och anpassas efter förskolans förutsättningar. Deltagarna ser att det långsiktiga och strukturerade arbetet ger effekter och bidrar till förbättrad språklig kompetens hos barnen, säger Lina Öinert.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Biskopsgårdens modell</h4><ul><li>Fokuserar på de grundläggande språkliga förmågorna som driver övrig språkutveckling, främjar läsning och läsförståelse</li><li>Pedagogerna får arbeta konkret utifrån sex språkfrämjande strategier, till exempel uppmuntras pedagoger att aktivt lyssna och visa förväntan när barnen kommunicerar</li><li>Att beskriva barnens handlingar och introducera nya ord är också viktiga inslag i arbetet</li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div><p>Pedagogerna som deltagit i arbetet är positiva.</p><p>&#8211; Jag ser hur viktig jag är som förebild. Jag har blivit bättre på att invänta barnets svar och försöka tolka vad barnet menar, säger en av dem.</p>

Biskopsgårdens språkmodell sprids till fler förskolor

<p>Göteborgs Stad är tillsammans med Uppsala kommun först i landet med att erbjuda elever distansundervisning som särskilt stöd.</p><p>I Göteborg anordnas distansundervisningen vid Montessoriskolan Elyseum. Sedan början av läsåret jobbar fyra lärare i en lokal i Gårda med att undervisa elever i årskurs 6–9 som på grund av medicinsk, psykisk eller social problematik inte kan gå i den vanliga skolan.</p><div id="attachment_138698" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138698" class="size-full wp-image-138698" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000.jpg" alt="" width="1000" height="666" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000-768x511.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000-520x346.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anita_Grigic_Magusson-1000-730x486.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138698" class="wp-caption-text">Anita Grigic Magnusson är en av fyra lärare som jobbar på Elyseum distans. Hon undervisar i historia, geografi, religion och samhällskunskap. Foto: Linda Swanberg</p></div><p>– Det finns många elever som är helt frånkopplade skolan och sociala sammanhang. Med distansundervisning kan de få den utbildning de har rätt till och möjlighet att bryta isoleringen. Det känns väldigt bra att få vara med och utveckla den här verksamheten. Varje elev vi kan hjälpa är en stor vinst, både för individen och samhället, säger Anita Grigic Magnusson, SO-lärare.</p><h2>Individanpassad undervisning</h2><p>Eftersom alla elever har olika behov och förutsättningar, ser också undervisningen väldigt olika ut. Både när det gäller hur många ämnen eleverna läser och hur undervisningen är upplagd.</p><p>Distansundervisningen utgår bland annat från en studio där lektioner spelas in och hålls via videolänk. Lärarna lägger också upp undervisningsmaterial och övningar i en digital lärmiljö i Google Classroom. På så sätt kan eleverna själva välja när de ska plugga. Kommunikationen mellan elever och lärare sker till största delen via chatt.</p><p>– All undervisning är individanpassad och utgår från vad den enskilda eleven behöver för att lyckas. Samtidigt är det viktigt att få undervisningen att bli så lik den vanliga skolan som möjligt, målet är ju att eleverna ska kunna komma tillbaka, säger Anita Grigic Magnusson.</p><h2>Ett viktigt komplement till andra stödinsatser</h2><p>För närvarande deltar 14 elever i distansundervisningen i Göteborg. Från och med nästa läsår kommer det att finnas plats för 40 elever, både från Göteborg och andra delar av landet. Anders Wallin, rektor på Montessoriskolan Elyseum, ser distansundervisning som ett viktigt komplement i den pedagogiska verktygslådan. Målet är att eleverna ska klara grundskolan med godkända betyg och bli behöriga till gymnasiet.</p><div id="attachment_138699" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138699" class="size-full wp-image-138699" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000.jpg" alt="" width="1000" height="724" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000-300x217.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000-768x556.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000-250x181.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000-520x376.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Anders_Wallin-1000-730x529.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138699" class="wp-caption-text">Elyseum distans bedrivs vid Montessoriskolan Elyseum, men har en egen lokal i Gårda. Anders Wallin är rektor. Foto: Linda Swanb</p></div><p>– Det här handlar om elever som trots många tidigare insatser inte kommer till skolan. Genom att erbjuda distansundervisning som särskilt stöd, kan vi hjälpa i alla fall några av dem. Alla kanske inte når målen, men förhoppnings kommer de en bit på väg. Förutom att se till att eleverna lär sig så mycket som möjligt, är ju en av skolans viktigaste uppgifter att förmedla hopp om framtiden, säger han.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Om distansundervisning<strong> </strong></h4><ul><li>Distansundervisning i Göteborg riktar sig till elever i årskurs 6–9 som inte kan delta i ordinarie undervisning på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik</li><li>Utbildning sker i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik, engelska, moderna språk, modersmål, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap och teknik</li><li>Det är rektor på elevens hemskola som beslutar om distansundervisning är ett bra stöd för eleven</li><li>Beslutet om distansundervisning omprövas efter varje halvår<strong> </strong></li></ul><p><strong>Länkar</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/distansundervisning-som-sarskilt-stod/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNAnw8XAzMfM08Qgw8PY29nQ31w8EKfI2czQw9DIz83Z0t3QzMDAJdAgMDzA0M_I31o4jRb4ADOBoQpx-Pgij8xhfkhoaGOioqAgB8MFBb/">Göteborgs Stad: Distansundervisning som särskilt stöd</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/resursskola">Göteborgs Stad: Resursskola</a></li></ul><p></p></div></div>

Distansundervisning ger elever möjlighet att klara skolan

<p>– Om man ser att barnet kommer smutsigt till förskolan eller har på sig trasiga kläder, så måste vi våga ta de här samtalen, säger Anna Lodin, rektor vid förskoleförvaltningen.</p><p>Anna Lodin och Dinah Ringeby, utvecklingsledare i förskoleförvaltningen, tillsammans med Bris, Barnens rätt i samhället, möttes av en fullsatt publik när de klev upp på Bokmässans förskolescen i förra veckan.</p><h2>Ska stärka de yngsta barnens röst</h2><p>Tillsammans presenterade de en utbildning för personal i förskolan med syftet att stärka de yngsta barnens röst i samhället.</p><p>– Barnen som vi möter i förskolan har ännu inte utvecklat alla färdigheter och förmågor och deras hemförhållanden är deras normalitet. Barn är utlämnade till att vuxna gör det som blir bäst för dem och ser till att de får sina behov och rättigheter tillgodosedda, säger Dinah Ringeby.</p><p>Utbildningen, som utgår från barnens bästa, fokuserar på hur pedagoger kan förbereda och genomföra svåra samtal med vårdnadshavare.</p><h2>”Vi behöver stå upp för barnen”</h2><p>– Det är viktigt att vi vuxna tar vårt ansvar på allvar. Vi behöver stå upp för barnen, och våga ta de svåra samtalen, säger Anna Lodin.</p><p>Barn kan ha svårt att avgöra om deras situation är normal eller inte jämfört med andra barn, och kan då behöva hjälp från vuxna. Det är här som pedagogernas roll blir som viktigast.</p><p>– Vi behöver hjälpa barnen, sätta ord på deras känslor och upplevelser, och vi behöver ibland föra deras talan och signalera när barnen inte får sina rättigheter tillgodosedda, säger Dinah Ringeby.</p><h2>Ska ge personalen trygghet</h2><p>Pedagoger kan både känna eget motstånd och möta motstånd från vårdnadshavare när de lyfter frågor om barnets situation hemma, men utbildningen syftar till att ge personalen trygghet och verktyg för att hantera dessa samtal.</p><p>– Samtidigt behöver vi kunna kommunicera med barnets vårdnadshavare. Men för att kunna vara trygg i de här samtalen behöver vi också öva, säger Anna Lodin.</p><p>Alla pedagoger i Göteborgs Stads förskolor kan ta del av utbildningen kostnadsfrit under läsåret 2024/2025. I utbildningen får de öva med diskussionsfrågor och case-övningar för att bättre kunna föra utmanande samtal som hjälper barnen i utsatta situationer.</p>

Förskolepedagoger utbildas i svåra samtal med vårdnadshavare

<p>Gärdmosseskolans fritidshem jobbar mycket med hållbarhet och en gång om året plockar de skräp i närområdet.</p><p>– I år var hela skolan delaktig. Tillsamman med eleverna gick vi igenom vilket skräp vi hittat och diskuterade hur lång tid tar det för till exempel glas, plast, papper att brytas ner i naturen, säger Musa Tuncer, lärare på fritidshem på Gärdsmosseskolan.</p><div id="attachment_138681" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138681" class="size-full wp-image-138681" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000.jpg" alt="" width="1000" height="785" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000-300x236.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000-768x603.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000-250x196.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000-520x408.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/skrap-gardsdmosse-1000-730x573.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138681" class="wp-caption-text">Som tack för sina insatser fick alla elever en medalj med texten ”Skräphjälte”. Foto: Gärdsmosseskolan</p></div><p>–  Det blev en både lärorik och nyttig aktivitet för eleverna. Vi upplevde att budskapet gick fram och många elever tyckte att det vi gjorde var viktigt.”</p><p>En stor sopbil besökte under veckan även skolan för att ta hand om allt skräp som eleverna samlade.</p><h2>”Vi lär oss om hur vi ska ta hand om naturen och miljön”</h2><p>När eleverna fick frågor om varför det är viktigt att plocka skräp svarar de:</p><p>”Vi räddar världen genom att skydda djuren, naturen och oss människor. Skräppet försvinner inte i naturen själva och det tar så lång tid innan det brytas ner”.</p><p>Och:</p><p>”Vi lär oss om hur vi ska ta hand om naturen och miljön. Det är jätteviktig att veta varför vi ska ta ansvar om vår framtid. Vi stora elever ska vara förebild till nya elever som går till förskoleklass”.</p>

Skräphjältar på Gärdsmosseskolan

<p>Förutom lektionerna i beredskap, där man pratar om vad som är bra att ha tillgängligt hemma, har eleverna lärt sig om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB, bakat pinnbröd och fått uppleva strömavbrott.</p><p>Och så får skolan besök av författaren Daniel Åberg, som skrivit ungdomsserien Avbrottet. Den handlar om Elis som försöker klara sig när all elektronik har förstörts av en solstorm.</p><h2>Varför skrev du den här serien?</h2><p>– Det var inte så att jag tänkte att jag skulle skriva om beredskap, men jag var nyfiken på hur man skulle reagera och vad som skulle hända om all elektronik gick sönder och fick en idé om att skriva en ungdomsserie om det, säger Daniel.</p><p>– Man måste kunna diskutera svåra saker med ungdomar, och även om boken är språkligt lättläst så är den inte lättsam, fortsätter han.</p><h2>Har läst på om beredskap</h2><p>Varje klass får varsin lektion med författaren och eleverna har förberett frågor. Det är frågor om hur han startat sin författarkarriär och hur han kommer på vad böckerna kommer att handla om.</p><p>Daniel berättar att han fått läsa på och lära sig mycket om beredskap och kris innan han kunde börja skriva böckerna. Eleverna undrar om det kommer någon fortsättning, och ger Daniel förslag på vad som skulle kunna hända.</p><p>– Jag har inte planerat någon fortsättning, säger Daniel, men det vore intressant att se hur personerna i boken klarar sig när det blir vinter. Nu slutar historien på hösten.</p><h2>Hur skulle du klara ett strömavbrott? frågar en av eleverna</h2><p>– I ett vanligt strömavbrott skulle jag nog klara mig hyfsat. Jag har dunkar med vatten i källaren, ved och öppen spis, ett nödlager med mat och ser till att ha ordentligt med bensin i bilen. Men det blir ju mycket svårare när all elektronik är förstörd såsom i boken.</p><h2>Vad betyder det att författaren kommer hit?</h2><p>– Det betyder jättemycket, att de får träffa personen bakom boken och förstå hur författaren tänkt när han bestämde handlingen och karaktärerna, berättar Cecilia Skog som är lärare i svenska.</p><p>– Eleverna och jag träffade honom kort på Bokmässan förra året, men då hade vi bara läst första boken och nu har vi läst alla fyra. Genom besöket idag kan eleverna tillsammans återberätta historien och sätta ord på vad de minns och har uppfattat från böckerna. På så vis hjälps de åt att minnas och förstå innehållet, samtidigt som de nya eleverna i årskurs 1 lockas att läsa böckerna. Vår gymnasiebibliotekarie Anna Sörmark från Lindholmens gymnasiebibliotek och jag samarbetar kring att erbjuda böcker som väcker intresse och nyfikenhet, och det var tack vare biblioteket som vi kunde få hit Daniel idag.</p><h2>Har eleverna funderat mer på kris efter att ni läst böckerna?</h2><p>– Det blev samtal om hur man klarar sig, och hur länge man klarar sig utan ström, säger Cecilia. Vad man är van vid att använda varje dag, och vad personerna i böckerna nu var tvungna att klara sig utan. Stort fokus var först på att inte kunna ha Internet, men sedan kom vi in på hur man kan lösa matlagning och matförvaring när inte spis och kylskåp fungerar – och inte toalett och hygien.</p><p>– Det var spännande att läsa böckerna, men det var inget som jag tänkt på innan skulle kunna hända. Han skriver väldigt bra! säger en av eleverna.</p>

Beredskapsvecka med författarbesök på Stora Holm

<p>– Skolan är en samhällsviktig verksamhet. Det betyder att den måste fungera vid olika störningar som vattenbortfall, höjd beredskap eller i värsta fall krig. Vi som jobbar inom skolan behöver kort sagt vara förberedda och kunna arbeta på alternativa sätt om den ordinarie verksamheten blir störd. Beredskap är därför något som vi jobbar intensivt kring, säger Kristian Johansson, säkerhetschef på grundskoleförvaltningen och fortsätter:</p><p>– Bland annat samlade vi igår våra cirka 270 rektorer och chefer för att de skulle öva på att hantera långvariga kriser som kan uppstå. Detta gjorde vi utifrån tanken om att alla chefer behöver ha en plan B för sin verksamhet. Vi förberedde oss till exempel för att kunna hantera långvariga strömavbrott, cyberattacker och omfattande personalbortfall. Framöver ska även alla skolor ta fram en plan för hur de ska jobba vid olika samhällsstörningar och kriser som pågår i minst tre månader.</p><p>Vid höjd beredskap är utgångspunkten att de ordinarie reglerna för skolan fortsätter att gälla &#8211; så länge riksdag eller regering inte beslutar något annat. Det betyder bland annat att skolplikten fortsätter att gälla och att skolan måste upprätthålla sitt viktiga samhällsuppdrag: utbildning, måltider och omsorg.</p><h2>Skolköken har kommit långt</h2><p>För att alla kommunala grundskolor ska kunna servera elever mat under kris görs nu flera förberedelser. Bland annat har många skolkök köpt in utrustning som pannlampor, vattendunkar, vev-radio, powerbanks och spishällar. Grundskoleförvaltningen har dessutom tagit fram förslag på krisrätter &#8211; det vill säga välkända rätter som alla skolkök ska ha möjlighet att laga vid kris. Nästa vecka ska Lundbyskolan servera sina 350 elever en krisrätt som ska tillagas på stekhällar utomhus utan el och vatten.</p><p>– Vi gör det här för att vi ska känna sig trygga i att laga mat utan el och vatten. Jag tror att det kommer bli både tufft och lärorikt för oss. Sen hoppas jag såklart att eleverna ska tycka att lunchen är riktigt god också, säger Michael Törmark, köksmästare på Lundbyskolan.</p><p>För att öka beredskapen i skolköken har personal även fått testa på att jobba i andra skolkök. Det för att personalen snabbt ska kunna ställa om och vara vana vid att jobba i andra skolkök om en kris skulle inträffa.</p>

Så ska grundskolorna öka sin krisberedskap

<p>När brandlarmet ljöd på förskolan Fräntorpsgatan 57 var alla barn snabbt vid sina återsamlingsplatser.</p><div id="attachment_138605" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138605" class="size-full wp-image-138605" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000.jpg" alt="" width="1000" height="601" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-768x462.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-520x313.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-730x439.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138605" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>Pedagogerna bar de mindre barnen i bara strumplästen och skorna fick sättas på när alla hade samlats på gräsmattan.</p><h2>&#8220;Alla barn ska känna sig lugna och trygga&#8221;</h2><p>– Vi pratar ofta om brand och visar filmer för att barnen ska förstå varför larmet tjuter och varför vi måste gå ut. Vi har barn mellan ett och tre år så det är inte så lätt för alla att förstå vad som händer, säger Ninel Hovhannisyan, barnskötare på Fräntorpsgatan 57.</p><div id="attachment_138606" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138606" class="size-full wp-image-138606" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="583" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii-768x448.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii-520x303.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-ii-730x426.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138606" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>Ninel Hovhannisyan berättar att barnen reagerar olika. Vissa bryr sig knappt medan andra blir oroliga.</p><p>– Men vi jobbar så att alla barn ska känna sig lugna och trygga, säger hon.</p><div id="attachment_138607" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138607" class="size-full wp-image-138607" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/brandovning-foto-petter-trens-1000-iii-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138607" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div>

Förskolorna övar på brand och utrymning

<p>– Matematik är ofta ett eftersatt område i förskolor i många kommuner, bland annat då många upplever att det är svårt att lära ut, säger Ann-Charlotte Lindgren, universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet.</p><h2>Kombinerar högläsning med matte</h2><p>Bokläsning med matematik (BOM) är ett pågående forskningsprojekt som bygger på idén att kombinera högläsning med matematiska inslag för att göra ämnet mer engagerande och tillgängligt för barnen. Genom att välja böcker som innehåller matematiska begrepp, som antal, former och mönster, får barnen möjlighet att upptäcka matematiken i sammanhang som de enklare kan relatera till.</p><p>– Mina kollegor och jag märker att om vi pratar om matematik genom läsningen så blir barnen helt klart mer intresserade av ämnet, säger Emma Fritzson, förskollärare på förskolan Toredalsgatan 76.</p><p>Genom berättelserna blir matematiken en naturlig del av barnens lek och vardag.</p><p>– Helt plötsligt vill barnen räkna allt möjligt. Vi har tagit kort på händer för att synliggöra antal på ett enkelt sätt för barnen, säger Emma Fritzson.</p><h2>Större matematikintresse bland barnen</h2><p>Emma Fritzson har arbetat med arbetssättet sedan i våras och ser hur det har påverkat lärmiljöerna.</p><p>– Miljön i våra lokaler har ändrats för att barnen efterfrågar mer matematik. Vi behöver få in mer matematik, och göra det på ett enklare sätt, säger Emma Fritzson.</p><p>Hon ser även att barnens inställning till matematik har förändrats.</p><p>– Äldre barn, som är på väg till förskoleklass, har visat ett intresse som vi inte har sett tidigare. Även yngre barn som haft svårt med språket, särskilt de som haft svårt att komma igång med talet, har börjat prata mer när de får rabbla räkneramsor, säger Emma Fritzson.</p><h2>Förskollärare och forskare träffas på Bokmässan</h2><p>I veckan träffas Emma Fritzson och Ann-Charlotte Lindgren i ett panelsamtal på Bokmässan. Samtalet kommer att fokusera på de lärdomar och resultat som man hittills har sett från projektet.</p><p>– Vi är fortfarande i en tidig fas, och de fulla effekterna av hur bokläsning kan stärka barns engagemang och matematikfärdigheter är ännu inte helt klara, säger Ann-Charlotte Lindgren.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Panelsamtal på Bokmässan</h4><p><strong>När:</strong> 27 september kl 12</p><p><strong>Var:</strong> Förskolescenen</p><p>Samtalet leds av Agneta Pihl, lektor vid förskoleförvaltningen</p><p></p></div></div>

Boken öppnar dörren för matte i förskolan

<p>Pedagogerna på Biskopsgatan 8 förskola ville bygga vidare på barnens intresse för bygg och skapande och visade barnen en stop motion-film som inspiration. Filmen väckte barnens nyfikenhet, och snart ville de prova på att göra egna filmer.</p><p>– Vi hade tidigare haft teaterlekar kring böcker, så det här spåret kändes naturligt att följa, säger Hanna Johansson, förskoleassistent på Biskopsgatan 8 förskola.</p><div id="attachment_138474" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138474" class="size-full wp-image-138474" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000.jpg" alt="" width="1000" height="743" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000-300x223.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000-768x571.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000-250x186.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000-520x386.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/stop-motion-1000-730x542.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138474" class="wp-caption-text">Pedagogerna kompletterar filmmiljöerna med leksaker och andra föremål. Foto: Biskopsgatan 8 förskola</p></div><h2>Teckningar blir grunden till karaktärer</h2><p>Barnens teckningar, som samlas i pärmar på förskolan, blev en viktig resurs i projektet. Teckningarna fungerade som inspiration för de tre filmer som producerades samtidigt.</p><p>– När vi arbetade med manus utgick vi från barnens teckningar för att bestämma vilka karaktärer som ska vara med i berättelserna. Sedan byggde vi gemensamma miljöer som var tvungna att passa alla berättelserna, säger Suzana Milosavljevic, förskollärare på Biskopsgatan 8 förskola.</p><h2>Vill skapa delaktighet och nyfikenhet</h2><p>En viktig del för pedagogerna var att skapa delaktighet och nyfikenhet hos alla barn, även de som vanligtvis inte tar så mycket plats.</p><p>– Det var en utmaning att få med alla barnen. Vissa barn tyckte att skriva manus var ganska tråkigt, medan andra delar var roligare att arbeta med, säger Hanna Johansson.</p><div id="attachment_138475" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138475" class="size-full wp-image-138475" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800.jpg" alt="" width="800" height="720" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800-300x270.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800-768x691.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800-250x225.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800-520x468.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/scenografi-800-730x657.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138475" class="wp-caption-text">Barnen skapar gemensamt miljöer som ska fungera till alla tre filmerna. Foto: Biskopsgatan 8 förskola</p></div><p>– Att skriva en saga är ganska abstrakt, så det momentet krävde mer stöd från oss pedagoger, säger Suzana Milosavljevic.</p><h2>Stolta barn visade filmen för föräldrar</h2><p>När filmen var färdigställd var det dags för galapremiär inne på förskolan. Barnen fick gå på röda mattan och vid filmvisningen bytte de sina biljetter mot popcorn inför visningen. Efteråt fick barnens föräldrar också ta del av filmerna.</p><p>– Det var roligt att se hur stolta barnen var efteråt, speciellt när de fick visa upp sin film för sina föräldrar. ”Den där figuren i sista sagan har jag gjort!”, säger Malin Haanpää, barnskötare på Biskopsgatan 8 förskola.</p><div id="attachment_138476" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138476" class="size-full wp-image-138476" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000.jpg" alt="" width="1000" height="680" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000-768x522.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000-520x354.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/biograf-1000-730x496.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138476" class="wp-caption-text">Inför filmvisningen får barnen gå på röda mattan. Foto: Biskopsgatan 8 förskola</p></div><h2>Lekfulla miljöer och stärkt gemenskap</h2><p>Efter filmprojektet lämnade pedagogerna de skapade miljöerna framme i lokalerna, vilket inspirerade till nya lekar och stärkte gemenskapen bland barnen.</p><p>– Det var roligt att se barnen leka med andra som de vanligtvis inte brukar leka med. Att stärka gemenskapen bland barnen var ett mål som vi verkligen ville uppnå, säger Suzana Milosavljevic.</p><h4><strong>Se filmerna här:</p><p></strong></h4><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/89/89EB8HMZ4V.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="Stopmotionfilmer Biskopsgatan 8" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/89EB8HMZ4V?theme=" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div>

Filmskapande förenar fantasi och byggande

<p>– Medarbetarna i skolköket ska få öva på att laga mat på stekhällar utomhus utan el och vatten. Det eftersom vi behöver ha en beredskap och kunna jobba på alternativa sätt om en plötslig kris inträffar, berättar Michael Törmark, köksmästare på Lundbyskolan.</p><p>Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utsett vecka 39 till nationell beredskapsvecka och temat är i år ”Sätt igång!”. Något som Lundbyskolan nu gör då de nästa vecka ska servera sina cirka 350 eleverna en krisrätt till lunch.</p><p>– Vi har tidigare övat på att laga mat utomhus. Sist serverade vi alla våra elever hamburgare utomhus. Den här gången blir det vegetarisk taco. För om elen går behöver vi snabbt förbruka vissa varor så att det inte blir dåliga. Till exempel sallad och grönsaker, säger Michael Törmark och försätter:</p><p>– Vi gör det här för att vi ska känna oss trygga i att laga mat utan el och vatten. Jag tror att det kommer bli både tufft och lärorikt för oss. Sen hoppas jag såklart att eleverna ska tycka att lunchen är riktigt god också!</p><h2>Skolan måste fungera vid kris</h2><p>Skolan är en samhällsviktig verksamhet vilket betyder att den måste fungera vid kriser, höjd beredskap och i värsta fall krig.</p><p>– Beredskap är något som vi på grundskoleförvaltningen jobbar mycket med. Bland annat har många av våra skolkök i Göteborg köpt in pannlampor, vattendunkar, vev-radio, powerbanks och stekhällar för att kunna ge elever mat även under kris, säger Linnéa Persson, enhetschef måltid grundskoleförvaltningen och fortsätter:</p><h2>Krisrätter ska underlätta för skolköken</h2><p>– Vi på grundskoleförvaltningen har dessutom tagit fram krispärmar till köken, med förslag på krisrätter, det vill säga välkända rätter som alla skolkök ska ha möjlighet att laga vid kris. När vi tagit fram dessa rätter har vi haft i åtanke vilka råvaror skolköken ofta har i lager, vilka livsmedel som går att förvara länge men också vilka vegetariska alternativ som är bra och hur vi kan minska specialkost så mycket om möjligt.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Grundskoleförvaltningen</h4><ul><li>Ansvarar för Göteborgs Stads kommunala grundskolor, anpassad grundskola, fritidshem och kulturskola</li><li>Bildades 2018 och jobbar för en högre kvalitet i undervisningen, ökad likvärdighet mellan skolor samt tydligare ledning och styrning av grundskolan</li><li>Ungefär 47 000 elever får varje vardag undervisning i någon av Göteborgs cirka 138 kommunala grundskolor</li><li>Totalt arbetar cirka 9 700 medarbetare inom grundskoleförvaltningen och merparten av de anställda är lärare</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Lundbyskolan övar för skolmat utan el och vatten

<p>Guldäpplet är en årlig utmärkelse som syftar till att synliggöra lärare som utvecklar skolan och undervisningen med stöd av traditionella och digitala verktyg, medier och arbetsformer. De har alla nominerats av kollegor och arbetsledare och bland de nominerade finns lärare från förskolan upp till gymnasiet. Av årets nominerade arbetar fyra i Göteborgs Stad.</p><p>– I den offentliga debatten har det handlat mycket om skärm eller pärm i skolan. Årets nomineringar till lärarutmärkelsen Guldäpplet visar hur professionella lärare och förskollärare kombinerar traditionella och digitala verktyg och medieformer för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för lärande. I år ser vi också hur AI gör sitt insteg i skolan, som stöd för både elever och lärare, säger Peter Becker, juryns ordförande.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Fyra nominerade lärare från Göteborg Stad</strong></p><ul><li>Thomas Edwall, So-lärare på Torslandaskolan i Göteborg nomineras bland annat för att ha  initierat, implementerat och förnyat lärandet med AI-stöd i ett arbetslag och med fyra klasser i årskurs 8. I samband med det har Thomas Edwall också, tillsammans med en kollega, skrivit handboken ChatGPT för lärare samt föreläst om AI och didaktik för skolpersonal.</li><li>Hanna Granath och My Grann, förskollärare på förskolan Årekärrsvägen 1 i Göteborg har nominerats för att de bidrar med att visa hur digitala verktyg i förskolan inte handlar om passiv skärmtid utan om lek, föreställningsförmåga, kunskap och kreativitet. Barnen ges med stöd av digitala verktyg möjlighet att möta och utveckla förståelse för sin omvärld och sin egen plats i det samhälle vi lever i.</li><li>Fatme Kachache, pedagog på förskolan Universumsgatan 2 i Göteborg har nominerats för att hon är drivande när det gäller att utveckla en rolig, trygg och lärorik förskola för alla barn där förskolan vill väcka lusten till och lägga grunden för det livslånga lärandet med hjälp av bland annat digitala verktyg. Med hjälp av digitala verktyg och miljöer skapar hon utbildningstillfällen och lekmiljöer för barnen genom till exempel projicering.</li></ul><p></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Guldäpplet</h4><ul><li>Bland de nominerade utser juryn, bestående av tidigare pristagare och partners, tre finalister som presenteras fredag 4 oktober</li><li>Prisutdelningen sker i Stockholm i samband med Guldäpplets dag torsdag 24 oktober</li><li>Delas ut av Stiftelsen Yngve Lindbergs minne vars partners är Sveriges lärare, Sveriges kommuner och regioner, Skolverket, eTwinning, Binogi, ILT Education och Netsmart, tillsammans med Stiftelsen DIU</li></ul><p><strong>Länk: </strong><a href="https://www2.diu.se/guldapple/" target="_blank" rel="noopener">Guldäpplet</a><strong><br /></strong></p><p></p></div></div>

Fyra Göteborgslärare nominerade till Guldäpplet

<p>”Vad heter den här tomaten?”</p><div id="attachment_138392" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138392" class="size-full wp-image-138392" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="655" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000-300x197.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000-768x503.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000-250x164.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000-520x341.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/plockar-1000-730x478.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138392" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div><p>– Titta på hur den ser ut, säger pedagogen Karin Ottosson. Den är lite randig, eller hur? Vad är det som är randigt?</p><p>”En zebra?”</p><p>– Ja, men det är ett annat randigt djur. En tiger. Det är en tigertomat, säger Karin Ottosson.</p><div id="attachment_138393" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138393" class="size-full wp-image-138393" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800.jpg" alt="" width="800" height="816" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800-294x300.jpg 294w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800-768x783.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800-250x255.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800-520x530.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/chili-800-730x745.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138393" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div><h2>Berättar om gurkor och chili</h2><p>Det är skördetid i växthuset på förskolan och barnen visar och berättar om gurkor och chili som de varit med att odla. Och så tomaterna, förstås.</p><div id="attachment_138394" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138394" class="size-full wp-image-138394" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800.jpg" alt="" width="800" height="816" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800-294x300.jpg 294w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800-768x783.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800-250x255.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800-520x530.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/tomat-800-730x745.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138394" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div><p>– Tomaterna är barnens absoluta favoriter! De är enkla att odla och lätta att plocka för barnen. Det är kul att skörda, men vi jobbar egentligen med odling hela året, säger Karin Ottosson.</p><p><strong> </strong>Barnen sätter frön som förgror inomhus och sedan planterar de ut plantorna. Det ger många möjligheter att prata om kretslopp och hur naturen fungerar. På förskolan vill man också engagera föräldrarna i barnens odlingar.</p><p>– De bidrar med plantor hemifrån och en förälder kom med hästgödsel. Det var jättebra för växterna och vi pedagoger fick dessutom ett fint tillfälle att prata med barnen om hur bajs kan bli näring, säger Karin Ottosson.</p><div id="attachment_138395" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138395" class="size-full wp-image-138395" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000.jpg" alt="" width="1000" height="653" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000-768x502.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000-520x340.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/apple-1000-730x477.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138395" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div>

Barnen skördar tomater från förskolans växthus

<p>Linda Arvidsson arbetar på förskolan Kosmosgatan 1A och är en av förvaltningens VFU-handledare (verksamhetsförlagd utbildning). Hon har tagit emot förskollärarstudenter under många år.</p><p>Kosmosgatan 1A ligger i Bergsjön, där många barn har ett annat förstaspråk än svenska. I ett mångkulturellt område kan språkbarriärer var en stor utmaning. Det betyder att de som jobbar där behöver utveckla fler strategier i kommunikationen med barn, vårdnadshavare och kollegor. Det blir extra viktigt med kompetenser som lyhördhet, självreflektion och öppenhet för att skapa en trygg och stöttande lärandemiljö.</p><div id="attachment_138193" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138193" class="size-full wp-image-138193" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800.jpg" alt="" width="800" height="713" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800-300x267.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800-768x684.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800-250x223.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800-520x463.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Linda-Arvidsson_VFUhandledare-800-730x651.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138193" class="wp-caption-text">Linda Arvidsson är handledare för verksamhetsförlagd utbildning. Foto: Mariann Björklund</p></div><h2>&#8220;Vi får så mycket kärlek och uppskattning&#8221;</h2><p>Enligt Linda Arvidsson är det särskilt angeläget att ta emot VFU-studenter för att visa på hur inkluderande och utvecklande det kan vara att arbeta i mångkulturella förskolor.</p><p>– Visst finns det utmaningar, men vinsterna är så mycket större! När vi får hit studenter kan vi visa hur meningsfullt och roligt det är att jobba här. Vi får så mycket kärlek och uppskattning av både barn och föräldrar, säger Linda Arvidsson.</p><p>Som förskollärare i Bergsjön kan man göra skillnad på riktigt, både för barnen och deras föräldrar. Det är Linda Arvidsson noga med att förmedla till sina VFU-studenter.</p><p>– Jag älskar mitt jobb! Ingen dag är den andra lik. Det är ett nytt kapitel varje dag, med nya utmaningar. Jag som jobbar med yngre barn får följa deras utveckling och det är fantastiskt. Det driver och motiverar mig, säger Linda Arvidsson.</p>

Studenter bidrar med nya kunskaper i förskolor

<p>Två av Göteborgs Stads socialförvaltningar har tagit fram brädspelet som lanserades på fredagen.</p><p>– Vi vet att många barn och unga inte berättar om sin utsatthet. Spelet är ett sätt att synliggöra det så att de kan identifiera när en våldshandling har skett och så att de kan få rätt hjälp och stöd, säger Jenny Helin, utvecklingsledare för trygghetssamordning på socialförvaltningen Nordost.</p><div id="attachment_138167" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138167" class="size-full wp-image-138167" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800.jpg" alt="" width="800" height="1029" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-233x300.jpg 233w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-796x1024.jpg 796w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-768x988.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-250x322.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-520x669.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Jenny_Helin-800-730x939.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138167" class="wp-caption-text">Jenny Helin är utvecklingsledare för trygghetssamordning på socialförvaltningen Nordost. Foto: Privat</p></div><p>Brädspelet är en del av det långsiktiga arbetet Nordost fritt från våld som socialförvaltningen nordost har drivit sedan 2019. Spelet i sig är ett samarbete mellan socialförvaltningen Nordost och Sydväst, men tanken är att även övriga socialförvaltningar ska få ta del av det. Spelet finansieras med stöd från Brottsofferfonden.</p><h2>Ska motverka normaliserande av våld</h2><p>Spelet består av en spelplan och spelpjäsen Hjärty. Tärningen avgör var på spelplanen man hamnar och vilken sorts kort som sedan dras. Korten innehåller situationer och frågeställningar att ta ställning till. Det finns färdiga svar att välja mellan och det går också att komma med egna förslag.</p><p>– Förutom att synliggöra våldet ska spelet också motverka att våldet normaliseras. Det utgår både från den som är utsatt, den som utsätter och den som är åskådare. Det uppmuntrar främst till att vara aktiva åskådare och säga ifrån och agera om det är något som inte känns okej. På så sätt blir det angeläget för alla, säger Rebecka Vikström, koordinator för trygghetssamordning på socialförvaltningen Nordost.</p><div id="attachment_138168" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138168" class="size-full wp-image-138168" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800.jpg" alt="" width="800" height="841" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800-285x300.jpg 285w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800-768x807.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800-250x263.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800-520x547.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Rebecka_Vikstrom-800-730x767.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138168" class="wp-caption-text">Rebecka Vikström, koordinator, trygghetssamordning på socialförvaltningen Nordost. Foto: Privat</p></div><h2>Ytterligare material</h2><p>Spelet riktar sig främst till barn i åldrarna 11–13 år. Det spelas i grupper om fyra–fem personer och leds av en vuxen spelledare som hjälper till och guidar till att hitta lösningar på frågeställningarna.</p><p>Till spelet hör också en webbsida för barn med information om vad våld är. Det finns även filmer för sociala medier samt en sajt för de vuxna som ska vara med och spela. Där finns en presentation med grundläggande information om spelet och vad våld är.</p><p>Spelet lanserades under ett evenemang i Gamlestadens medborgarhus där ett 40-tal personer från grundskoleförvaltningen, mötesplatser och socialförvaltningar deltog.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kompetenscentrum-framjande-och-forebyggande-i-sociala-fragor/bradspelet-lite-vald-gor-ocksa-ont" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Information om spelet</a></li><li><a href="https://goteborg.luvit.se/extern/activities/activitydetails_ext.aspx?inapp=1&amp;id=2771&amp;regionid=&amp;cityid=&amp;fromdate=&amp;todate=" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Nordost fritt från våld</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/socialforvaltningen-nordost" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Socialförvaltningen Nordost</a></li></ul><p></p></div></div>

Brädspel för elever ska förebygga våld

<p>I Stockholm har den kommunala byggutbildningen på gymnasienivå fått lägga ned på grund av ett lågt antal sökande. Även Bräckegymnasiet i Göteborg ser ett mycket svagt söktryck till sina yrkesinriktningar.</p><p>– Branschorganisationerna är väldigt oroliga för att man inte kommer att ha tillräckligt med yrkesarbetare för att verkställa de byggprojekt som redan är planerade i Göteborgsregionen. Om vi inte utbildar fler kommer det inte gå att genomföra dem, säger Mikael Karlsson, rektor på Bräckegymnasiet.</p><div id="attachment_138153" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138153" class="size-full wp-image-138153" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800.jpg" alt="" width="800" height="732" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800-300x275.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800-768x703.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800-250x229.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800-520x476.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/Mikael_Karlsson-800-730x668.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-138153" class="wp-caption-text">Mikael Karlsson, rektor på Bräckegymnasiet. Foto: Privat</p></div><h2>Mässa för ett framtidsyrke</h2><p>För att förhoppningsvis locka fler unga till branschen anordnas en byggmässa på Stora Holm den 12 september. Omkring 450 inbjudna niondeklassare kommer dit för en heldag med fullspäckat program.</p><p>Dagen börjar med en introduktion i form av en film om hur det kommer att byggas i Göteborg de närmaste 15 åren.</p><p>– Det ska byggas otroligt mycket i Göteborg de kommande åren och det behövs mer kompetens. När vi kommer ur den pågående lågkonjunkturen kommer det att vara en mycket stor efterfrågan på arbetskraft. Byggsektorn är ett riktigt framtidsyrke, säger Mikael Karlsson.</p><h2>Chans att prova på jobb</h2><p>På mässan får besökarna också prova på olika saker inom sju arbeten i byggsektorn: anläggningsarbetare, plåtslagare, snickare, betongarbetare, murare, golvläggare och målare. Det kan handla om att få dela upp ett färgspektrum, spika en stomme och anlägga sten.</p><p>– Vi vill öppna ögonen på eleverna och ge dem ett hum om vad de olika yrkena kan innebära så att de ska vilja söka till byggprogrammet.</p><h2>Tävling och information</h2><p>Under dagen blir det också tävlingar och i mässhallen finns företag och branschorganisationer på plats och berättar om sin verksamhet, förutsättningar i branschen och hur de ser på framtiden.</p><p>– Det blir ett väldigt mingel. Hela dagen är det liv och rörelse som ingen annanstans, säger Mikael Karlsson.</p><p>Mässan arrangeras av Bräckegymnasiet, Byggbranschens yrkesnämnd region väst,  Byggföretagen, Byggnads väst, Maskinentreprenörerna, Seko och flera företag och branschorganisationer.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://byggforetagen.se/" target="_blank" rel="noopener">Byggföretagen</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/brackegymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Bräckegymnasiet</a><br /></li></ul></div></div></li></ul>

Byggmässa ska locka unga till branschen   

<p>– Det handlar om att skapa ringar på vattnet, genom personalen, genom barnen och genom föräldrarna, säger Ewelina Krasinska som startade arbetsplatsbiblioteket på förskolan.</p><h2>Ett verktyg i arbetet med språket</h2><p>Här ser personalen bokläsning som ett verktyg i arbetet med språket, men även som ett verktyg för för att utveckla sin arbetsplats.</p><p>Priset, som är på 20 000 kronor, delas ut av Kommunal, Byggnads, Transport, ABF, Arbetarrörelsens kulturfond, Föreningen Arbetarskrivare och Runö Folkhögskola.</p><p>På Byvädersgatan 31 har man länge arbetat läsfrämjande med barnen. Här drivs även en satsning på språkutveckling för personalen som ska stärka dem i arbetet med barnen.</p><h2>Gick kurs om läsfrämjande</h2><p>– Vi har alltid läst mycket för barnen och att bidra till att utveckla deras språk är nog det viktigaste vi kan göra i förskolan. När jag såg Kommunals kurs om läsfrämjande gick jag direkt till vår rektor och frågade om jag kunde gå den. Den stämde så bra med språksatsningen här på förskolan, säger Ewelina Krasinska, barnskötare på Byvädersgången 31.</p><p>Kursen Läsfrämjande på arbetsplatsen arrangeras av fackförbundet Kommunal och Ewelina Krasinska gick den 2022 och blev efter det bokombud.</p><p>Med mycket inspiration från kursen började hon att bygga upp ett bibliotek på arbetsplatsen och fick snart hjälp av kollegan Fadhila Oudir som gick kursen ett år senare.</p><h2>&#8220;En väldigt bra utveckling för mig och barnen&#8221;</h2><p>– Jag kände också att det här var helt rätt för vårt arbete på förskolan. En väldigt bra utveckling för mig och för barnen, säger Fadhila Oudir.</p><p>Bokhyllorna på Byvädersgången 31 har efter hand blivit fler och här finns litteratur som passar både barn och vuxna. Tanken är att föräldrarna ska kunna låna hem böcker och läsa tillsammans med sina barn, men även att de hittar böcker till sig själva. Det gäller även personalen på förskolan.</p><p>– Vi vill att biblioteket ska vara en tillgång för hela närområdet och göra böcker lättillgängliga. Många har inte råd att köpa egna böcker, säger Fadhila Oudir.</p><p>Ewelina Krasinska håller med:</p><p>– På så sätt kan vi påverka språkutvecklingen för många.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/byvadersgangen-31-forskola" target="_blank" rel="noopener">Förskolan Byvädersgången 31</a></p><p></p></div></div>

Byvädersgången 31 får pris som Årets arbetsplatsbibliotek

<p>– Det var roligt att få fokusera på det som är positivt i skolan, säger rektor Maria Ström.</p><p>Den svenska regeringens nya direktiv som innebär att skolorna ska använda böcker i större utsträckning fick det koreanska tv-teamet att vilja besöka Göteborg.</p><p>Shinhee Chae från det sydkoreanska tv-teamet blev förvånad över att de nya direktiven inte medfört så stora förändringar i utbildningen som beskrivits i medierna utomlands.</p><p>– Självklart har det inneburit fördelar i form av fler utbildade bibliotekarier och fler böcker i skolbiblioteken, men det verkar som om skolorna redan har en ganska balanserad syn på skärmtid kontra böcker, säger hon.</p><div id="attachment_138106" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-138106" class="size-full wp-image-138106" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000.jpg" alt="" width="1000" height="663" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000-300x199.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000-768x509.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000-250x166.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000-520x345.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/09/koreanskt-besok-1000-730x484.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-138106" class="wp-caption-text">Det sydkoreanska tv-teamet filmade elever och medarbetare i Sandarnaskolan och Sannaskolan.</p></div><h2>Skillnaden mot hemlandet är dock slående:</h2><p>– Det var intressant att se datorer som huvudsakliga redskap i klassrummet. I Sydkorea är det fortfarande papper och penna som gäller, säger  Shinhee Chae.</p><p>Men det hon tar med sig hem är framför allt hur gästvänliga och tillmötesgående alla varit.</p><p>– Skolan verkar vara rolig och engagerande. Alla vi mötte tog sig tid att hälsa och svara på frågor, säger Shinhee Chea.</p><h2>Nya insikter för alla</h2><p>Under besöket fick de bland annat träffa elever, lärare, bibliotekarie och rektor på Sandarnaskolan och Sannaskolan. Besöket på skolorna har engagerat både personal och elever.</p><p>– Alla barn och vuxna var så glada och positiva, säger Maria Ström.</p><p>– Ofta fokuserar vi på problemen och glömmer bort helheten, att 95 procent av barnen är glada att gå i skolan, säger hon.</p><p>Och det var inte bara tv-teamet som fick nya insikter.</p><p>– Jag blev imponerad över hur duktiga många av eleverna är. Jag visste inte att även de yngre barnen, i 10-årsåldern, kunde prata så bra engelska och kunde berätta om vad de läser, säger Maria Ström.</p><h2>Lästräningsprojekt ger resultat</h2><p>En av lärarna som intervjuades, Rebecka Danielsson, berättade om ett lästräningsprojekt i den särskilda undervisningsgruppen, som pågått sedan förra våren.</p><p>Elevernas läshastighet och stavning mättes före och efter projektet, och utvärderingen visade att de flesta både läste snabbare och stavade bättre i andra mätningen.</p><p>– Nu ska vi se till att det här utvärderingsverktyget kan användas på fler elever, säger Maria Ström.</p><h2>“Inte antingen eller”</h2><p>TV-teamet fick även en intervju med Annika Hellström, avdelningschef utbildning på grundskoleförvaltningen.</p><p>– Svensk skola har inte slutat att använda analoga läromedel eller att skriva för hand med penna. Skolan arbetar med olika material och läromedel men i debatten kan det låta som om att det är antingen eller men så är inte vardagen, säger Annika Hellström.</p>

Sydkoreansk tv visar Göteborgs skolors satsning på böcker

<p>– Fritidshemmen har blivit en ännu bättre plats för elevernas lärande och utveckling2, säger Eva Demka, biträdande rektor på Svartedalsskolan.</p><p>Grundskoleförvaltningen i Göteborg har för få behöriga och legitimerade lärare på fritidshemmen.</p><h2>Kan se ökad kvalitet i undervisningen</h2><p>– Grundskoleförvaltningen har gjort det möjligt för medarbetare i fritidshem att studera på arbetstid med full lön. Totalt har 49 kommunala grundskolor i Göteborg tagit del av stödet 2024.Tack vare satsningen har cirka 65 medarbetare blivit behöriga och just nu studerar dessutom ytterligare 58 medarbetare, säger Maria Nord, tillförordnad enhetschef för kompetensförsörjningsenheten, och fortsätter:</p><p>– Från dag ett då utbildning börjar kan vi se att kvaliteten i undervisningen ökar. Bland annat då studierna öppnar upp för djupare kollegiala diskussioner om verksamheten. Men också för en mer medveten planering och struktur utifrån läroplanen.</p><h2>Krav i skollagen</h2><p>Sedan 2019 kräver skollagen att personal som ansvarar för undervisningen i fritidshem ska vara behöriga och legitimerade lärare. Grundskoleförvaltningen gjorde därför en kartläggning som visade att det saknades lärare med behörighet och legitimation i flera av fritidshemmen i Göteborg.</p><p>– Från 2020 har alla kommunala grundskolor i Göteborg kunnat ansöka om ekonomiskt stöd för att kunnat ta in vikarier då medarbetare studerar. Hittills har alla skolor som sökt stödet fått det, säger Maria Nord.</p><h2>Betydande förbättringar på Svartedalsskolan</h2><p>Svartedalsskolan är en skola som nu har fler behöriga och legitimerade lärare i fritidshem delvis på grund av det ekonomiska stödet.</p><p>– Sedan våra medarbetare utbildat sig till lärare i fritidshem ser vi betydande förändringar och förbättringar vad gäller undervisningen. Våra medarbetare kan nu använda teoretiska kunskaper i praktiska situationer, berättar Eva Demka.</p><p>– En ökad medvetenhet om pedagogiska metoder och teorier har bland annat gjort undervisningen mer anpassad för elever med olika behov och förutsättningar.</p>

Fler ska bli behöriga lärare på fritidshem

<p>Kom och lyssna på Bris och förskoleförvaltningen som berättar om samarbetet som resulterat i en digital utbildning om barns utsatthet för pedagoger i förskolan. Vid föreläsningen kommer du att få en smygtitt på utbildningen, en inblick i vad barn berättar om utsatthet i tidig ålder och kopplingen till förskolans uppdrag.</p><p>Missa inte heller panelsamtalet där representanter från Göteborgs universitet och förskoleförvaltningen diskuterar hur valet av böcker och olika metoder att läsa kan göra matematik mer engagerande och tillgängligt för barn.</p><p><strong>–</strong> Med Pisa 2022 som bakgrund, där bland annat sjunkande kunskaper i matematik uppmärksammas, blir det särskilt viktigt att stärka förskolans arbete inom detta område, säger Beata Modigh, utvecklingsledare på förskoleförvaltningen.</p><p>För barnen som besöker Bokmässan erbjuds inte bara högläsning, utan även rymdpyssel och möjlighet att lära sig mer om både rymdresor, astronauter och spännande himlakroppar.</p>

Förskoleförvaltningen deltar på Bokmässan

<p>ABC står för Alla Barn i Centrum och är gruppträffar som handlar om föräldraskap. Här kan du få stöd och hjälp till en bättre vardag. Träffarna är öppna för alla föräldrar och andra viktiga vuxna i Göteborg med barn mellan tre och arton år.</p><p>Under föräldraträffarna får du som deltagare verktyg för att bygga goda relationer och minska konflikter i familjen.</p><p>– Det går smidigare nu och jag har lärt mig nya sätt att hantera olika situationer, säger en deltagare.</p><h2>Nu finns särskilda träffar för dig med tonårsbarn</h2><p>ABC Tonår har utvecklats särskilt för dig med tonårsbarn. ABC Tonår fokuserar på att stärka relationen mellan vuxen och tonåring och bidra till tonåringens välmående.</p><h2>Nu kan du boka in dig på höstens träffar</h2><p>ABC föräldraträffar består av fyra träffar och en eller flera återträffar. Träffarna finns på över 30 platser runt om i Göteborg och det finns även föräldraträffar på olika språk. Behöver du tolk kan du få det.</p><p>Träffar finns både dagtid, kvällstid och digitalt. Ibland är det också möjligt att få barnpassning på plats.</p><p>ABC föräldraträffar är alltid gratis och vi bjuder på fika.</p><p>Träffar startar flera gånger per termin i olika områden i staden. Du kan hitta träffar i ditt område i länken här nedan.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/omsorg-och-stod/familj-barn-och-ungdom/stod-till-familjen/foraldrastod/foraldragrupper/abc-foraldratraffar">Läs mer och anmäl dig till ABC föräldraträffar här</a><br /></p></div></div>

ABC föräldraträffar ger verktyg i vardagen

<p>Endie Nordin ska just börja i årskurs 3 på Schillerska gymnasiets spetsutbildning i bild och form. Under förra läsåret deltog hen i konsttävlingen Never such innocence, som har fokus på krig och konflikter, på initiativ av bildläraren Malin Lövgren Caballero.</p><div id="attachment_137817" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137817" class="size-full wp-image-137817" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800.jpg" alt="" width="800" height="821" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800-292x300.jpg 292w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800-768x788.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800-250x257.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800-520x534.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Endie_Nordin-800-730x749.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137817" class="wp-caption-text">Endie Nordin, elev på Schillerska gymnasiet, vann konstpriset Never such innocence. Foto: Privat</p></div><p>– Vi letar alltid efter olika projekt, utmaningar och samarbeten. När jag såg ansökan till konsttävlingen kändes det rätt i tiden eftersom det är ett så aktuellt ämne. Det passade också bra med kursplanen som säger att man ska kommunicera med bild, komma ut i olika kanaler och visa upp sin konst, säger Malin Lövgren Caballero.</p><h2>Skapade bidrag till tävlingen</h2><p>Under våren fick eleverna börja spåna på idéer och göra en plan för sitt skapande. De arbetade med sina bilder under flera veckor, formulerade en text som beskrev dem och skickade in sina bidrag till tävlingen.</p><div id="attachment_137819" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137819" class="wp-image-137819" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440.jpg" alt="" width="1000" height="706" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-300x212.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-1024x722.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-768x542.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-520x367.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Serie-1-1440-730x515.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137819" class="wp-caption-text">Ur Endie Nordins vinnande tävlingsbidrag.</p></div><p>– Vi var väldigt noga med att det inte behövde handla om en själv. Du behöver inte ha anknytning till krig och konflikter. Som bildskapare är det viktigt att lära sig att man kan berätta sådant som inte har med en själv att göra. Självklart finns det också elever som har egna upplevelser och vi är medvetna om att det kan vara ett svårt ämne. Alla gjorde fantastiska arbeten, säger Malin Lövgren Caballero.</p><div id="attachment_137816" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137816" class="size-full wp-image-137816" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800.jpg" alt="" width="800" height="831" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800-289x300.jpg 289w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800-768x798.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800-250x260.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800-520x540.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Malin-Lovgren-Caballero-800-730x758.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137816" class="wp-caption-text">Malin Lövgren Caballero, bildlärare på Schillerska gymnasiet. Foto: Privat</p></div><h2>Ville visa olika perspektiv</h2><p>En av de deltagande eleverna var Endie Nordin som gjorde en så kallad graphic novel – en sex sidor lång serieteckning kombinerad med poesi.</p><p>– Jag ville visa på en kontrast som skulle vara intressant bildligt. Jag ville få fram barnets omedvetna perspektiv av kriget – oskyldigt och som en lek. Men också mammans perspektiv som är det verkliga, säger Endie Nordin.</p><p>Hen började med att skriva en dikt som upprepade Never such innocence och målade sedan i en digital app.</p><p>– Lyckligtvis har jag inga egna upplevelser av krig, utan jag har gått efter det jag har läst. Jag har intresserat mig för politik och världskonflikter sedan jag var liten och när vi är så priviligierade som vi är måste man försöka göra vad man kan. Med mitt verk ville jag lyfta fram att vi alla är människor och att vi inte är så olika trots att vi har olika kultur och politisk åsikt.</p><h2>Hård konkurrens</h2><p>Totalt deltog över 4 000 elever från 129 länder i tävlingen. När Endie Nordin fick ett sms av sin lärare där det stod ”Ring mig!” trodde hen att skåpet med alla hens målningar hade brunnit upp. Men det var glada besked. Endie Nordin hade vunnit i den särskilda kategorin 10th Anniversary award.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Never such innocence</h4><ul><li>Never such innocence är ett välgörenhetsprojekt i Storbritannien med fokus på att ge barn och ungdomar en röst om konflikter.</li><li>Tävlingen med samma namn har anordnats i tio år och personer i åldrarna 9–18 år deltar i kategorierna poesi, konst, musik och tal.</li><li>2023/2024 var temat ”Hur påverkar krig människors liv?”.</li><li>Över 4 000 barn och ungdomar från 129 länder deltog i tävlingen.</li></ul><p><strong>Länkar:</strong></p><ul><li><a href="https://www.neversuchinnocence.com/past-competitions" target="_blank" rel="noopener">Never such innocence</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/schillerska-gymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Schillerska gymnasiet</a></li></ul><p></p></div></div><p>– Det var helt galet. Jag hade inte förväntat mig det alls. Men jag blev väldigt glad.</p><h2>Högtidlig prisceremoni</h2><p>I juli fick Endie Nordin åka och ta emot ett diplom vid en ceremoni på Royal Society of Arts i London. Hens konstverk printades också ut på en canvas och ställdes ut på Never such innocence jubileumsutställning. Endie Nordin fick dessutom delta i frågestunder, träffa konstnärer från hela världen och presentera sitt konstverk.</p><p>– Att få delta i något sådant här skapar en motivation och man förstår att det man gör har betydelse även utanför skolan. Det är dit vi vill med utbildningen. Eleverna ska förstå att de inte bara gör saker för byrålådan, utan att de faktiskt kan påverka, säger Malin Lövgren Caballero.</p>

Göteborgselev vinnare i internationell konsttävling

<p>– Göteborgs Stad och Uppsala kommun har fått tillstånd och blir först ut i Sverige med att erbjuda distansundervisning för elever som går i grundskolan och behöver den här formen av särskilt stöd, säger Maria Andersson, direktör på grundskoleförvaltningen.</p><h2>Elever som inte kan delta i ordinarie undervisning</h2><p>Distansundervisningen riktar sig till elever i årskurs 6–9 som inte kan delta i ordinarie undervisning på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. Montessoriskolan Elyseum kommer att hålla i distansundervisningen.</p><p>Ambitionen är att elever från både fristående och kommunala skolor i hela Sverige ska kunna ta del av distansundervisningen från höstterminen 2025. Men till en början erbjuds elever på Göteborgs skolor distansundervisning.</p><h2>Göteborgs första resursskola</h2><p>På torsdagen öppnade också Göteborgs stads första resursskola. Den heter Kannebäcksskolan 1–9 resursskola och ska ta emot elever som behöver särskilt stöd under en längre tid. För att få gå på resursskolan ska behovet vara så stort att det inte går att ordna på elevens hemskola.</p><p>– På vår nystartade resursskola kommer elevgrupperna att vara mindre och medarbetarna fler. På så sätt kan vi göra individuella anpassningar i undervisningen och skolmiljön för våra elever, säger Maria Andersson.</p><p>Grundskoleförvaltningen utreder nu om fler resursskolor ska starta i Göteborg.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/distansundervisning-som-sarskilt-stod/!ut/p/z1/04_Sj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfIjo8ziPR2NnA1NTAyNAnw8XAzMfM08Qgw8PY29nQ31w8EKfI2czQw9DIz83Z0t3QzMDAJdAgMDzA0M_I31o4jRb4ADOBoQpx-Pgij8xhfkhoaGOioqAgB8MFBb/" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Distansundervisning som särskilt stöd</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/anpassningar-och-stod-till-elever/resursskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Resursskola</a></li></ul><p></p></div></div>

Göteborg först ut med distansundervisning i grundskolan

<p>Den gamla skolbyggnaden revs 2023, och nu står den nya byggnaden på plats, även om det fortfarande finns en hel del kvar att göra.</p><p>– Just nu är det full fart både ut- och invändig. Här inne håller vi på och gipsar och förbereder för installationer, drar el och allt möjligt annat, säger projektledaren Therese Tranarp.</p><h2>Nytt hus på samma bottenplatta</h2><p>Det första projektet inom Hoppet var förskolan på Backa kyrkogata, där fokus låg på att använda material med så låg klimatpåverkan som möjligt. I det här projektet undersöker man hur man kan minska klimatpåverkan med hjälp av återbruk.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer om projektet och arbetet med återbruk: </strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:202353112442511">Förskola vid Friedländers gata &#8211; nybyggnad</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:2018219132018166">Hoppet – ett innovationsprogram för klimatneutralt byggande</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/b598c6f6-9146-4841-8163-4ca37a5c2347">Ny återbruksplats ska spara pengar och miljö</a></p><p></p></div></div><p>Det som beräknas bli den största klimatvinsten är att återanvända bottenplattan, något som ställt specifika krav på Kaka arkitekter som ritat byggnaden. Bottenplattans utformning påverkar till exempel formen på huset, rördragningar och var man kan placera bärande balkar.</p><p>&nbsp;</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc; margin: 0 auto; width: 100%;"><div style="position: relative;"><img decoding="async" style="display: block; height: auto; width: 100%;" src="https://im11.inviewer.se/skiss/39/39CBJ86CFQ.jpg" alt="" /><iframe style="position: absolute; top: 0; left: 0; width: 100%; height: 100%; border: 0;" title="2024_06_19_Friedländers Gata 20" src="//play.mediaflow.com/ovp/11/39CBJ86CFQ?theme=" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe></div></div><p>Film och redigering: Carl Edholm</p><p>Och det har varit en del överraskningar som har gjort att man behövt tänka om under projektets gång.</p><p>– När vi skulle ta upp ett hål mitt i för att kunna dränera ljusgården i mitten av byggnaden visade det sig att den gamla bottenplattan var mycket tjockare än vad som stod på ritningarna. Det blev en utmaning när vi skulle ta upp hålet och dra nya dräneringsrör under den, säger Therese Tranarp.</p><h2>Det gamla plåttaket återanvänds</h2><p>Annat som tagits tillvara från den tidigare byggnaden är ventilationskanaler och undertaksplattor. Även om det inte har räckt hela vägen så har man arbetat enligt principen att använda de återbrukade materialen så långt de räcker, och sedan komplettera med nytt.</p><p>– Särskilt taket har fungerat väldigt bra. Det gamla plåttaket plockades ner, målades om och återmonterades, och till och med vi har svårt att se skillnad på var vi har använt ny eller gammal plåt, säger Angelica Starke som är byggledare.</p><h2>Fönster från en förskola som rivits</h2><p>Under projektets gång har man också sökt upp och tagit tillvara material från andra projekt. Nästan alla fönster kommer från en annan förskola som rivits, och man har också hittat till exempel gatsten och lekutrustning till utemiljön.</p><div id="attachment_137704" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137704" class="size-full wp-image-137704" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="560" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fridlander-balkar-1000-730x409.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137704" class="wp-caption-text">Stålbalkarna från stommen kunde inte återanvändas i byggnaden eftersom de inte lever upp till dagens standard, men får istället bli en pergola på utegården. Ett synligt bevis på att materialet lever vidare, men i en annan funktion. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Det är absolut en fördel att vara en del av en så stor organisation som Göteborgs Stad när det handlar om att få tag i tillräckliga mängder återvunnet material för att det ska vara någon idé att använda.</p><p>En stor utmaning har varit logistiken. Allt material behöver ju förvaras någonstans tills det är dags att använda det. En del har förvarats i containrar på plats, men material har också förvarats på andra ställen runt om i staden, till exempel den nya återbruksplatsen på Stora Holm.</p><h2>”Våga köra på återbruk fullt ut!”</h2><p>Projektledaren Therese Tranarp har en del lärdomar att skicka med till andra som vill försöka använda sig av mycket återbruk i sina byggprojekt.</p><p>– Våga köra på återbrukstemat fullt ut! Det är också viktigt att planera. Undersök era förutsättningar och lägg mycket tid och fokus på det i början, så ni har rätt förutsättningar när ni går in i byggskedet. Och lita inte för mycket på gamla ritningar, utan ta prover och gör undersökningar så att ni ser vad ni har att jobba med.</p>

Ny förskola byggs med återbrukat material

<p>– Detta är som ett universitet för små barn, säger Patrik Blomqvist, projektledare på stadsfastighetsförvaltningen.</p><p>Det han syftar på är de kreativa miljöerna med genomtänkta detaljer och platsbyggda lösningar som gör det till en unik skola, både inuti och utanpå.</p><div id="attachment_137689" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137689" class="size-full wp-image-137689" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-ii-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137689" class="wp-caption-text">Foto: Carl Edholm</p></div><h2>Spännande utformning</h2><p>Som färgglatt strössel ligger den stora skolan mitt i Torslanda. Skolan är väldigt stor, men på grund av den unika arkitekturen med olika vinklar och vrår så upplevs den inte som det.</p><p>Den spännande utformningen som kom till genom en arkitekttävling som vanns av Link arkitektur har gett utmaningar under arbetets gång. Det har krävt att de har behövt tänka till för att få till lösningarna, och Patrik Blomqvist är nöjd med slutresultatet.</p><div id="attachment_137690" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137690" class="wp-image-137690 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="560" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-730x409.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137690" class="wp-caption-text">Bokhyllan i skolbiblioteket är platsbyggd i ek av ett finsnickeri i Uddevalla. Detta är bara ett exempel på de unika lösningar som finns i byggnaden. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Jag tycker att det till och med har blivit bättre än man tänkte från början! Det är ju alltid lite svårt att föreställa sig hur det kommer att bli. Man får en överraskning så fort man rundar ett hörn. Den är väldigt unik, det är en upplevelse att komma hit.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Torslandaskolan F-6 i siffror </strong></p><ul><li>9 500 kvadratmeter stor</li><li>570 elever finns det plats för</li><li>2,4 mil ekpanel framtagen av en firma från Höganäs, som kommer att lansera den som ”Torslandapanel”</li><li>75 000 aluminiumfjäll som har monterats en och en täcker fasaden.</li><li>508 unika takstolar finns i byggnaden</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/goteborg-vaxer/hitta-projekt/stadsomrade-hisingen/torslanda/torslandaskolan%20-%20nybyggnad#:~:text=Torslandaskolan%20F-6%20blir%20klar%2cmed%20att%20tidigare%20byggnader%20revs." target="_blank" rel="noopener">Göteborg växer: Läs mer om byggprojektet</a></p><p></p></div></div><h2>Regnet som resurs</h2><p>Det regnar i Göteborg i snitt var tredje dag, och istället för att irritera sig över något som ingen kan rå på, har man genom kreativa dagvattenlösningar i utemiljön skapat möjligheten att nyttja regnvatten som en resurs både pedagogiskt och i lekmiljön. Men på frågan om de under byggtiden har sett något resultat av det ännu svarar Patrik Blomqvist att de ännu inte har sett dess fulla potential.</p><div id="attachment_137688" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137688" class="size-full wp-image-137688" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iv-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137688" class="wp-caption-text">Vattendroppen finns med som tema i allt ifrån mönstret på väggarna på toaletten till konsten. Vattendroppen i solid granit har gjorts av den norske konstnären Peder Istad. Foto: Carl Edholm</p></div><p>– Hittills har marken hunnit suga upp det mesta regnet som har kommit, men i höst när utemiljön är helt klar och det kommer mer ihållande regn så tror jag vi kommer att få se hur det fungerar.</p><div id="attachment_137691" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137691" class="size-full wp-image-137691" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii.jpg" alt="" width="1000" height="560" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii-300x168.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii-768x430.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii-250x140.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii-520x291.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Torslandaskolan-1000-iii-730x409.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137691" class="wp-caption-text">Takets alla vinklar och vrår leder ner vattnet till spår i marken, som leder vattnet ner genom skolgården på ett spännande sätt. Foto: Carl Edholm</p></div>

Nya Torslandaskolan laddar för regnig höst

<p>– Oavsett om du är lärare, kock eller lokalvårdare måste du gilla att jobba med barn här, säger Faduma Ali, lokalvårdare på Gårdstensskolan.</p><h2>&#8220;Trygga vuxna som eleverna litar på&#8221;</h2><p>– Lokalvården här har väldigt bra kontakt med eleverna. De är trygga vuxna som eleverna litar på. De är också extra ögon, som till exempel när en elev avviker från klassrummet. Då finns Victoria, Faduma eller någon av de andra kollegorna i korridoren för att fånga upp eleven, säger rektor Anna-Kristina Jerlhag.</p><div id="attachment_137714" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137714" class="size-full wp-image-137714" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000.jpg" alt="" width="1000" height="625" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000-768x480.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000-250x156.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000-520x325.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/faduma-viktoria-1000-730x456.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137714" class="wp-caption-text">Faduma och Victoria gillar att vara där eleverna är. De ansvarar för varsin våning på skolan. De får många kramar och hälsningar från eleverna när de rör sig i korridorerna. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><h2>Fikar och umgås med lärarna</h2><p>Victoria och Faduma hälsar på några lärare som passerar i korridoren. Det är tydligt att alla här ser Victoria och Faduma som en del av skolan.</p><p>– Vi äter och fikar i personalrummet tillsammans med lärarna. Här sitter vi ofta och skrattar med de andra som jobbar på skolan, berättar Victoria.</p><h2>Eleverna visar större hänsyn</h2><p>Den goda kontakten har gjort att eleverna visar större hänsyn, eftersom de känner den som behöver städa upp efter dem. Faduma berättar om när skolans intendent tog en elev på bar gärning med att klottra.</p><p>– Eleven kom fram till mig och bad om en svamp för att tvätta bort det de ritade på väggen. Det var intendenten som sagt till dem att nu måste Faduma städa bort detta och det ville inte eleven, berättar Faduma.</p><h2>Toaletterna – allas angelägenhet</h2><p>På en mellan- och högstadieskola som Gårdstensstensskolan är toaletterna alltid ett aktuellt ämne. Och som på många andra skolor har det varit en del bus och stök på skolans toaletter. Ett sätt att närma sig ämnet har varit att låta eleverna diskutera.</p><div id="attachment_137712" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137712" class="size-full wp-image-137712" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000.jpg" alt="" width="1000" height="601" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000-768x462.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000-520x313.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Lenita-Anna-Christina-1000-730x439.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137712" class="wp-caption-text">Enhetschef Lenita Johansson Ngupe och rektor Anna-Kristina Jerlhag. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>– Vi har varit inne i klassrummen tillsammans med skolans specialpedagog för att prata om toaletterna och hur man kan göra det mer trivsamt. Eleverna har funderat över vilka stora kostnader det blir när man stökar ner, som till exempel om man häller ut all tvål ur pumpen eller drar ut allt toalettpapper ur rullen, säger Lenita Johansson Ngupe, enhetschef för lokalvården på Gårdstensskolan.</p><p>Efter turnén i klassrummen såg Lenita en förbättring direkt, främst utifrån mängden hon vanligtvis beställer:</p><p>– Ganska snabbt efteråt märkte vi att vi inte beställer lika mycket papper och tvål. Det funkar verkligen att ta dialogen. Sedan är detta något som man måste arbeta med aktivt hela tiden.</p><div id="attachment_137711" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137711" class="wp-image-137711 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000.jpg" alt="" width="1000" height="650" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000-768x499.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000-520x338.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/Victoria-1000-730x475.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137711" class="wp-caption-text">Victoria Brobbey har jobbat på Gårdstensskolan i fem år. – Här har vi inställningen ”hur kan vi hjälpa och hur kan ni hjälpa”. Vi är en skola för alla, med viljan att hjälpa varandra och stötta eleverna, menar hon. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><div id="attachment_137710" style="width: 2378px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137710" class="wp-image-137710 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2.jpg" alt="" width="2368" height="1332" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2.jpg 2368w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-1024x576.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-1536x864.jpg 1536w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-2048x1152.jpg 2048w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/089A0667-2-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 2368px) 100vw, 2368px" /><p id="caption-attachment-137710" class="wp-caption-text">&#8211; Titta, nu målar de på papper i stället för att klottra på väggen, säger Faduma Ali. Foto: Annelie Alsbjer</p></div>

Alla vuxna är viktiga på Gårdstensskolan

<p>Hanna Thölin arbetar på Frejaskolans skolbibliotek. Biblioteket är en del av skolans arbete arbetar nära skolan för att stärka elevernas ordförråd och hjälpa dem att ta till sig information och har man bygger kunskap.</p><h2>&#8220;Ordförrådet är nyckeln&#8221;</h2><p>Redan i förskoleklass får eleverna en tidig introduktion till skolbiblioteket. De får lära sig att hitta i biblioteket, hur det går till när de vill låna böcker och de får lyssna på högläsning och bearbeta text genom olika böcker. Skolan börjar också att titta på de söker fakta i olika källor, redan i de lägre åldrarna.</p><p>– Ordförrådet är nyckeln till allt eleverna lär sig. Ett stort ordförråd underlättar förståelsen i alla ämnen.</p><h2>Låna och läs böcker – ofta och mycket</h2><p>– Läs, läs, läs – det är nyckeln till god språkutveckling. Läs på ditt modersmål om du inte är trygg med svenskan. Att behärska sitt modersmål ger en synergieffekt för att lära sig svenska. Att samtala kring texter är viktigt för språkutvecklingen, oavsett vilket språk, säger Hanna Thölin.</p><p>En vuxen person behöver ha cirka 50 &#8211; 70 000 ord i sitt ordförråd för att kunna klara av sitt vardagliga liv. Ordförrådet byggs till största de upp av att läsa eller lyssna på texter av olika slag.</p><p>&#8211; Genom att vara en läsande förebild för ditt barn skapar du en bra grund för nyfikenhet kring läsning och böcker. Bilderböcker är suveräna att läsa tillsamman då bilderna ger bildstöd för att förstå texten och bygga ordförråd. Här finns både text och bild att samtala kring.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h4>Därför är det så bra med högläsning</h4><ul><li><strong>En mysig stund.</strong> Det är roligt och mysigt att läsa högt för barn. Det ger både barn och vuxna en paus från alla livliga aktiviteter och måsten.</li><li><strong>Utvecklar barnens medkänsla, fantasi, inlevelse och förståelse för sin omvärld</strong>. Läsningen ger oss möjlighet att prata om känslor och om hur vi beter oss mot varandra. Läsningen ökar vi möjligheterna att kunna göra sig förstådd, ha empati och kunna sätta sig in i olika perspektiv. Det ger möjlighet till reflektion, att förstå sig själv och andra.</li><li><strong>Bättre förutsättningar att </strong><strong>klara av skolan. </strong>Att bli läst för har betydelse för barns läsprovsresultat, enligt <a href="https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2023/pirls-2021">Skolverkets rapport</a>. Ett rikt ordförråd ökar möjligheterna att ta del av samhället, kunna kommunicera och läsa själva.</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/las-hjarta-hogt" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Läs högt</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/1697105b-45d3-48b7-8b79-45c01e4c7e23/!ut/p/z1/pZJBb4IwFMe_yjx4JO-1VApHgpnKgsImKr0siEy7ISDrcH77dSbLdpmyrEkPL_n_Xl9_LQhYgSjTVm5TJasyLXSdCOtx4lKPMEbo2DeHaM14EC3moW2HBJbnQEA9i4yRzkaec4sWRsMoCjnizATxkw-Zq3l67_BgGEzo9IvHX5aL3fgLAXF5_gUIEHUmN5AQy-EEB2uDDTamwew1N_R2dJkhyVnGc2p-prNS1WoHSV01Ki1uXqXK-5i-qLe8KFQfO7VZXvMqLltJNM-_eefMs9H8bsLQdqb6gFbmR4jLqtnrZ3z44y3HCP41c_pryOfDQbjaSFWq_F3B6j9KdD_aBF6w1ZOmamfI8qmCVSe03sdxvLfNk5H47fFkFtte7wMk25zI/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/?mapping=se.goteborg.aktuelltsida&amp;urile=wcm%3Apath%3A%2FPortal%2BSite%2FAktuellt%2F1697105b-45d3-48b7-8b79-45c01e4c7e23" target="_blank" rel="noopener">Hannas sju tips inför skolstarten</a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Högläsning ger bra grund för ditt barns lärande

<p>Annette Strand har jobbat som barnskötare på Folke Bernadottes gata 4 sedan 1995.</p><p>– Förskolan har blivit lite som ett andra hem. Det är en väldigt mysig känsla med de här gamla vackra fönstren. Det är en speciell arbetsplats, säger hon.</p><h2>Vissa utmaningar i en gammal byggnad</h2><p>Barnskötarkollegan Anette Olausson har jobbat på förskolan i snart 40 år. Hon instämmer, men berättar att det samtidigt finns vissa utmaningar med en så här gammal byggnad.</p><p>– Man kan sakna saker som finns på en modern förskola, som ateljé. Vi måste istället anpassa de befintliga rummen. Den är inte byggd så som vi bygger förskolor idag, säger hon.</p><p>1909 var avgiften 20 öre per vecka och barn. Det motsvarar ungefär 12 kronor i dagens penningvärde. Barn till fattiga föräldrar behövde inte betala avgiften.</p><div id="attachment_137645" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137645" class="size-full wp-image-137645" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000.jpg" alt="" width="1000" height="586" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000-300x176.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000-768x450.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000-250x147.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000-520x305.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/08/fsk-1000-730x428.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137645" class="wp-caption-text">Foto: Ingrid Hedlund/Mölndals stadsmuseum</p></div><h2>Varsamt renoverad</h2><p>Förskolan renoverades invändigt för några år sedan, en renovering som gjordes varsamt.</p><p>– Man bevarade bland annat alla mjuka fina färger som passar in i husets historia, säger Annette Strand.</p><p>Vid renoveringen hittade man gamla ordningsregler. Där står det bland annat att barnen ska &#8220;vara snygga, kammade och rentvättade annars återsänds de för dagen&#8221;. Barnen kunde bli tillrättavisade men lärarinnan var förbjuden att på något sätt använda kroppslig aga.</p><p>I förskolans källare finns det gamla bänkar och skolplanscher bevarade. Andra rester från verksamheten finns hos kulturföreningen @Annedalspojkar &amp; flickor, som vill bevara stadsdelens historia.</p><p>– De har ett museum som visar hur det var förr. Där finns ett rum med leksaker från Folke B:s förskola. Barnen får leka med de här gamla pusslen och så. Det är roligt att de vill bevara det, säger Annette Strand.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:  </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Göteborgs äldsta förskola ligger i Annedal

<p>Efter sommaren börjar cirka 5 000 förskolebarn i förskoleklass. Under sista året förbereder de sig på olika sätt med bland annat samtal, rollekar och projekt.</p><p>– Vi märker att barnen är sugna på och vill ha fler utmaningar i undervisningen, säger Elin Roos, förskollärare på förskolan Dimvädersgatan 1–5.</p><p>Göteborgs Stad har planer för övergången mellan förskola och skola och fritidshem, de innehåller flera olika steg som säkerställer att skolan har den information och kunskap de behöver för att skapa sammanhang, kontinuitet och utveckling för barnen i skolan.</p><div id="attachment_137593" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137593" class="size-full wp-image-137593" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800.jpg" alt="" width="800" height="940" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800-255x300.jpg 255w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800-768x902.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800-250x294.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800-520x611.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ballonger-800-730x858.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137593" class="wp-caption-text">Foto: Karin Porsgaard</p></div><h2>Barnens behov och rätt förutsättningar</h2><p>På Dimvädersgatan 1–5 arbetar barn och pedagoger mycket med språk och bilder. Alla barn har gjort en egen bildkarta över vad de gillar att göra i förskolan. Bildkartan används både i undervisningen i förskolan och i de förberedande samtalen som förskolan har med skolan.</p><p>Samtalen kan handla om vad barnen är osäkra på inför starten och om de vill ha hjälp med något särskilt av lärarna. Förskolan berättar om hur de har arbetat med gruppen, vad som fungerat bra och mindre bra för att skolan ska ha rätt förutsättningar när de tar över ansvaret för barnens fortsatta utbildning.</p><h2>Rollekar och nya samarbeten</h2><p>– Under vårterminen har vi lekt rollekar i skolmiljö och turats om att vara lärare och elev. Vi har pratat om nya begrepp och vad de innebär men också vad som kan skilja mellan förskola och skola, säger Elin Roos.</p><p>På förskolan Doktor Håléns gata 11 tar pedagogerna hjälp av barnens nyfikenhet och intressen. Alla barn som ska börja i förskoleklass träffas en gång i veckan under sista året och arbetar med ett projekt de valt själva.</p><div id="attachment_137592" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137592" class="size-full wp-image-137592" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/hoppar-ut-1000-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137592" class="wp-caption-text">Foto: Karin Porsgaard</p></div><p>– Det uppstår alltid utmaningar och de får öva på att samarbeta med någon de kanske inte känner jättebra. Under året blir barnen mer och mer trygga med varandra och när sedan de flesta börjar i samma klass så har de den tryggheten med sig, säger Trang Bui, förskollärare på Doktor Håléns gata 11.</p><h2>Inkluderar vårdnadshavare</h2><p>I ett avslutningssamtal delar pedagogerna information om barnets förskoletid med vårdnadshavarna. Den informationen delas också med de nya lärarna på skolan om vårdnadshavarna godkänner det.</p><p>Ett viktigt arbete är att förbereda för barn som kan behöva särskilt stöd i skolan. Det sker i nära dialog tillsammans med vårdnadshavare och skola. Målet med alla övergångar är att hela familjen ska känna sig trygg inför skolstarten och med barnets fortsatta utbildning.</p><h2>Ut genom fönstret och vidare till skolan</h2><p>I veckan hade Doktor Håléns gata 11 sommaravslutning. Hela förskolan firade med picknick på gården, dans, rosutdelning och ”uthopp” genom fönster för de barn som börjar skolan efter sommarlovet.</p><p>– Vi tror vi kommer lära oss att läsa i skolan, det ska bli kul, säger barnen på Doktor Håléns gata 11.</p><div id="attachment_137594" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137594" class="size-full wp-image-137594" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/lycka-till-skylt-1000-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137594" class="wp-caption-text">Foto: Karin Porsgaard</p></div>

Trygg övergång för skolsugna förskolebarn

<p>Såpbubblemaskin, pyssel och bibliotekets lådcykel fanns på plats denna soliga eftermiddag, tack vare öppna förskolans pedagoger, familjecentralens familjestödjare och bibliotekarier från Frölunda bibliotek. Nyfikna barn i olika åldrar pysslade och jagade såpbubblor innan det var dags för en fartfylld sångstund.</p><div id="attachment_137617" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137617" class="size-full wp-image-137617" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/pyssel-ofsk-1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137617" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>– Här på Askims Strandväg har kommunen har drygt 50 lägenheter för nyanlända. Vi tänker att många här saknar information om öppna förskolan och vill möta familjerna på deras hemmaplan, säger Annika Andersson, pedagog på öppna förskolan Trädet i Frölunda.</p><p>Medan barnen leker pratar pedagogerna, familjestödjarna och bibliotekarierna med de vuxna och informerar om öppna förskolans verksamhet, familjecentralens arbete och vikten av läsning.</p><h2>Uppsökande och integrationsfrämjande uppdrag</h2><p>Öppna förskolans uppdrag är att bedriva pedagogisk verksamhet som gynnar familjerna och därmed barns utveckling i samarbete med familjecentralernas verksamheter. Öppna förskolan ska också vara en arena för integrationsfrämjande arbete och en del i uppdraget är att arbeta uppsökande.</p><div id="attachment_137618" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137618" class="size-full wp-image-137618" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000.jpg" alt="" width="1000" height="653" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000-300x196.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000-768x502.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000-520x340.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/family-center-1000-730x477.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137618" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>–  Många besökare kommer till öppna förskolan via familjecentralens barnmorskemottagning, barnavårdscentralen och föräldrastödjare, men alla hittar inte hit. De uppsökande aktiviteterna gör vi för att nå de familjer som inte söker sig till oss själva eller som inte vet om att vi finns, säger Annika Andersson och fortsätter:</p><p>– En del är nyanlända och har inte så stora nätverk. Genom att välkomna dem till öppna förskolan kan vi hjälpa till att skapa nätverk, bryta isolering och främja integration. Alla föräldrar ska ha möjlighet att få spegla sitt föräldraskap med andra föräldrar.</p><h2>Cyklar och samarbetar</h2><p>Pedagogerna på Trädet samarbetar med biblioteket och andra aktörer som ordnar aktiviteter för medborgare, till exempel genom att delta under familjelördag i Positivparken och Poseidonloppet.</p><p>Pedagogerna cyklar också runt i området med öppna förskolans västar och har med sig information på flera språk till familjer de möter.</p><p>– Vi har kontakt med flera bostadsbolag och under förra terminen hade vi öppen förskola en dag i veckan i fastighetsbolaget Balders föreningslokal. Samarbetena har genererat att fler familjer besöker oss regelbundet, säger Annika Andersson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/oppna-forskolan-tradet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Öppna förskolan Trädet</a><br /><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/forskola-och-pedagogisk-omsorg/oppen-forskola/om-oppen-forskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Öppen förskola</a><br /></p></div></div>

Öppna förskolan möter familjer där de är

<p>– AI är en teknik som kommer att påverka många aspekter av våra liv. Vi valde att starta kursen för att möta det växande behovet av kunskap och ge våra elever verktygen att förstå och forma framtidens teknologiska landskap och samhälle. På så sätt får alla våra elever möjlighet att läsa den, berättar rektor Jennie Bengtsson.</p><p>– Det kommer att bli en obligatorisk programfördjupning på naturvetenskapsprogrammet på Katrinelundsgymnasiet och en individuellt val-kurs för övriga program, fortsätter Jennie Bengtsson.</p><p>Ämnet fokuserar främst på AI-utvecklingen ur ett samhällsperspektiv men också hur AI kan användas för problemlösning. Eleverna kommer att få en bred förståelse för AI, inklusive centrala begrepp, tekniker och tillämpningar.</p><p>– De kommer att studera AI:s utveckling, dess påverkan på samhället, samt juridiska och etiska aspekter. Men de kommer också att få arbeta praktiskt med olika digitala verktyg och programvaror och lära sig att programmera enkla AI-lösningar för problem som klassificering, objektigenkänning och naturlig språkbehandling, berättar Dick Bergström, som är ansvarig lärare på kursen och den som kommer att undervisa eleverna.</p><h2>Varför ska man som elev välja den här kursen?</h2><p>– Det är en unik möjlighet att få en grundläggande och bred förståelse för AI, ett av de mest inflytelserika och snabbast växande områdena idag, säger Dick Bergström.</p><p>– Genom att kombinera teori med praktiska tillämpningar får eleverna inte bara kunskap utan också färdigheter som är eftertraktade på arbetsmarknaden och en bra förberedelse för vidare studier. Dessutom lär sig eleverna att resonera om de etiska och samhälleliga konsekvenserna av AI, vilket är viktigt i dagens samhälle. Vi har redan fått mycket positiv respons från elever som är intresserade av kursen.</p><h2>Hur har skolan förberett sig på att starta kursen?</h2><p>– Dels har jag fått vidareutbilda mig för att få behörighet att undervisa i kursen, dels har vi noga tagit del av utvecklingen inom AI och utbildningsområdet, berättar Dick Bergström.</p><p>– Nu arbetar vi med att skapa en avancerad labbmiljö för eleverna, att säkerställa vilka verktyg vi kan använda i den tänkta labbmiljön. Och så utvecklar vi både teoretiska och praktiska moment som ska ingå i kursen, fortsätter han.</p><h2>Vill gärna samarbeta med företag och organisationer</h2><p>– Eftersom vi är en pilotskola bland stadens gymnasieskolor så har vi påbörjat ett samarbete med Göteborgs Stads kompetenscenter för digitalisering, som har kontakt med AI Sweden, för att få stöd och resurser. Och vi har en del idéer om hur våra elever skulle kunna involveras i stadens AI-arbete, , berättar Jennie Bengtsson.</p><p>– Vi vill gärna samarbeta med andra företag och organisationer inom AI-området också. Det ger eleverna möjlighet att få praktisk erfarenhet och insikter från verkliga projekt.  Kopplingen mellan teori och praktik samt mellan skola och näringsliv kommer att berika elevernas lärande, säger Dick Bergstöm.</p><h2>Vad ser du som lärare mest fram emot?</h2><p>– Jag ser mest fram emot att följa elevernas resa när de upptäcker och utforskar AI. Det är spännande att se hur de applicerar sina teoretiska kunskaper i praktiska projekt och hur deras förståelse för AI:s potential och utmaningar utvecklas. Dessutom ser jag fram emot diskussionerna om de etiska och samhälleliga implikationerna av AI. Det kommer att bli spännande att se hur samarbetet med olika partners utvecklas för att ge eleverna möjlighet att arbeta med verkliga projekt och problemställningar i området.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länk:</strong>  <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/utbildningsforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Utbildningsförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Ny kurs om artificiell intelligens på två kommunala gymnasier

<p>Under våren har pilotprojektet Läsa äger förberetts på skolor, fritidshem och folkbibliotek. Nu är det dags för sommarjobbarna att göra sin del i insatsen. Syftet är att öka läsintresset och minska lästappet som uppstår under sommaren.</p><p>– I skolans värld är vi väl medvetna om att många barn tappar i läsförmåga under sommaren. Mest tappar de som är lässköra, när läsning är svårt är det enkelt att välja bort läsning under sommaren. Efter sommaren ser man därför att klyftan har ökat mellan de barn som har flyt i sin läsning och de som tycker läsning är svårt, säger Annika Andersson, utvecklingsledare på grundskoleförvaltningen som samordnar insatsen.</p><p>Med hjälp av gymnasieungdomar som läsande förebilder på fritidshem vill vi bidra till att stärka sommarläsningen. Det är ett yrkesöverskridande samarbete mellan lärare, skolbibliotekarie, fritidspedagoger, folkbibliotekarier, vårdnadshavare och sommarjobbare, där alla samarbetar för att hjälpa barnen till en läsande gemenskap.</p><p>– Sommarläsning kan minska klyftorna och därför behöver vi hjälpas åt. Störst effekt får sommarläsningen när barnen får läsa det som intresserar dem själva, säger Annika Andersson.</p><h2>Högläsande förebilder ska inspirera till mer läsning</h2><p>Under tre veckor sommarjobbar sex gymnasieungdomar som läsande förebilder på Landamäreskolan. Deras uppdrag är att på fritidshem högläsa för barngrupperna och varva högläsningen med rörelseglädje och lekfulla aktiviteter. Läsgrupper med kortare högläsningsstunder blir en självklar rutin för fritidsbarnen under de här veckorna.</p><p>Ungdomarna börjar sitt sommarjobb med en utbildningsdag för att bli stärkta i sitt uppdrag som läsfrämjare och besöker sedan fritidshemmen rustade med litteratur och material för aktiviteter, med vetskapen om att de har ett uppdrag där de verkligen kan göra skillnad för de här barnen.</p><p>– Förutom att hoppas på att se ett ökat intresse bland barnen och ett minskat lästapp, så testar vi även samarbetsformer och arbetsmetoder för att utvärdera hur den här typen av samarbete skulle kunna bli hållbart även på sikt och kanske i utökad form i staden, säger Annika Andersson.</p><h2>Läsa äger sprids nationellt</h2><p>Läsa äger startade i Botkyrka kommun 2018 för att minska lästappet under sommaren. Satsningen har haft god utdelning både på lästappet, men också på hur samarbetet upplevs hållbart på sikt. Nu sprids Läsa äger nationellt och många kommuner hakar på med liknande insatser. Här i Göteborg är satsningen ett samarbete mellan grundskoleförvaltningen, arbetsmarknad och vuxenutbildningen och kulturförvaltningen.</p><p>Även Svartedalsskolan som tillhör samma skolområde har deltagit i samarbetet under våren. Med få elever inskrivna på fritids, har deltagande årskurser istället förberett för sommarläsningen med metoder som passar de något äldre eleverna.</p><p>Samtidigt som Läsa äger pågår finns även Sommar i Länsman där sommarjobbare tillsammans med handledare leder idrottsaktiviteter, spel, lekar, skapande och läsfrämjande aktiviteter utomhus tillsammans med barn, unga och föräldrar i Länsmansgården. Den är öppen för alla sommarlovslediga barn, ungdomar och föräldrar. Bakom satsningen står Västra götalandsregionen, föreningen Biblioteksvännerna, Landamäreskolan och koordinator för familjecentrerat arbete i Biskopsgården.</p>

Gymnasieelever läser högt för att minska sommarens lästapp

<div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><em>Trädet: ”Det här är Lisas träd. Lisa älskar att ha ett träd. Trädet står i mitten. Det finns vatten där. Sjöjungfrur bor i vattnet. Dom simmar runt och letar efter mat. Det simmar en Zombiehaj där. I trädet bor det apor, gorillor, sjöjungfrur, enhörningar, häxor, fladdermöss och vampyrer. Trädet där alla bor.”</em></p><p></p></div></div><p>Utställningen Trädens hemliga liv, bjuder på en mångfald av barnens olika uttryck. De visas i form av teckningar, måleri, foto och lera, men också i form av hypoteser, tankar och dikter.</p><div id="attachment_137105" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137105" class="size-full wp-image-137105" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800.jpg" alt="" width="800" height="933" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800-257x300.jpg 257w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800-768x896.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800-250x292.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800-520x606.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/nere-i-jorden-800-730x851.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137105" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div><h2>Delade med sig av sina reflektioner</h2><p>Tre förskolor i Kärra, Friarelyckan 53, Solhagagatan 74 och Lillekärr Södra 53 har under våren arbetat med ett gemensamt projekt, Trädens hemliga liv. I utställningen på Kärra bibliotek syns resultatet av barnens och pedagogernas arbete tillsammans. Ett nära lyssnande på barnens tankar, hypoteser och nyfikenhet har varit grunden i arbetet.</p><p>Till vernissagen kom många familjer, nyfikna besökare och pedagoger. Barnen och familjerna delade med sig av sina reflektioner och barnen uttryckte stolthet och glädje över utställningen.</p><p>– Där är min Svankälla, jag använde slickers det är ett lerlim, berättade ett av barnen och visade upp sin konst.</p><p>Utställningen pågår fram till 20 juni under bibliotekets öppettider.</p><div id="attachment_137107" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137107" class="size-full wp-image-137107" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000.jpg" alt="" width="1000" height="753" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000-300x226.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000-768x578.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000-520x392.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/barnens-utstallning-1000-730x550.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-137107" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div>

Barnen ställde ut på biblioteket i Kärra

<p>På svåra frågor finns sällan enkla svar, men med nyfikenhet kommer vi långt! Det är en bra utgångspunkt för att prata om normer med barn, enligt Elin Larsson som är förskollärare och utvecklingspedagog.</p><p>– Barnen ser sin omgivning och drar sina egna slutsatser. Då är det rätt taskigt att påstå att de har fel. Istället kan man bekräfta deras tankar. ”Jag har också lagt märke till att det är så. Undra varför? Måste det vara så? Hur skulle ni önska att det var?” På det sättet blir samtalet själva resultatet, säger Elin Larsson.</p><h2>Föreläsning om normer</h2><p>Under West Pride höll Elin Larsson föreläsningen Krigslekar, frisyrer och kärlek.</p><p>– Genom aktivt lyssnande och utmanande frågor kan vi lära tillsammans med barnen, säger hon.</p><p>Vad kan man göra om barn till exempel leker krigslekar?</p><div id="attachment_137000" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-137000" class="size-full wp-image-137000" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800.jpg" alt="" width="800" height="977" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800-246x300.jpg 246w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800-768x938.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800-250x305.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800-520x635.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/fsk-pride-800-730x892.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-137000" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>– Det beror på situationen. Om barn skrämmer eller skadar varandra behöver vi stödja dem i att prata om sina upplevelser och kanske hitta andra lekar. Men ofta är barn skickliga på att undvika skador, de värnar sitt lekflow, säger Elin Larsson.</p><p>Hon fortsätter:</p><p>– I stället kan jag göra ett ärligt försök att förstå vad det är som fascinerar barnen. Kanske finns det delar av leken som jag kan vara med i, utan att tumma på mina värderingar? Exempelvis att bygga ett fort eller agera ambulans för den som skadats. Jag kan också uttrycka vad jag tar avstånd från, till exempel ”Jag gillar inte när du riktar pistolpinnen mot mig, det får mig att tänka på riktiga pistoler.”</p><h2>Varför är normkritik viktigt?</h2><p>– Normkritik handlar om att alla ska känna sig välkomna och ingen ska diskrimineras. Men även att vi kan skapa ett reflekterande förhållningssätt med barnen så att de också får en chans att kunna ifrågasätta, säger Elin Larsson.</p><h2>Egen Pride-parad</h2><p>Förskolornas arbete med mänskliga rättigheter, normer och värden pågår året om. Normkritik och hbtqi-frågor är en del av det. West Pride är ett tillfälle att uppmärksamma förskolans arbete och göra barnen delaktiga.</p><p>– Vi ska gå Pride-parad! Det betyder att vi ska sjunga ramsor och sånger. Man ska vifta med flaggor, säger ett av barnen på en av Göteborgs Stads försskolor.</p><p>Där anordnades under veckan en egen Pride-parad där barnen gick till Götaplatsen. Inför paraden har barnen bland annat målat och diskuterat betydelsen av de olika flaggorna.</p><p>– Nemo (vinnaren i Eurovision Song Contest) vill bli kallad hen och då får hen det. Man får vara ickebinär om man vill, säger ett av barnen.</p><h2>Varför är det viktigt för er att gå en Pride-parad?</h2><p>– Vi ska gå ut på stan för människor går ju på stan, så de kommer höra och se oss. Vi vill ju att de ska höra oss och tycka samma som oss, säger ett av barnen.</p>

Förskolorna lyfte normer och värderingar på West pride

<p>Elever i socioekonomiskt utsatta områden har sämre simkunnighet. Dessutom börjar många elever öva simning för sent i skolan. Det visar en kartläggning som grundskoleförvaltningen i Göteborg gjort.</p><h2>&#8220;Det handlar inte bara om betyg&#8221;</h2><p>– Det här är givetvis en viktig satsning. Det handlar inte bara om betyg &#8211; utan även om säkerhet och överlevnad, säger Petter Godske, biträdande rektor på Bergsjöskolan.</p><p>Det är skolans skyldighet att anordna undervisning i simning, såväl som badvett och hantering av nödsituationer vid vatten. Men grundskoleförvaltningens kartläggning visar att simundervisningen inte kompenserar elever med sämre förutsättningar tillräckligt mycket och att den generellt börjar för sent.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5><strong>Simlyftet</strong></h5><p>För de skolor som inte får extra resurser för simundervisning finns Göteborgs Stads satsning Simlyftet som erbjuder kostnadsfri simundervisning till skolor där simkunnigheten är låg.</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/simma-och-bada/bad--och-simhallar/lar-dig-simma-i-goteborg" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Simlyftet</a></p><p></p></div></div><p>– Det vi ser är att simkunnigheten är sämre i socioekonomiskt utsatta områden. Därför ska vi nästa läsår se till att elever i förskoleklass och årskurs 1 på 15 utvalda skolor får extra simundervisning. Bland annat kommer förvaltningen att betala dessa skolors kostnader för simlärare och banhyra med statsbidraget Kunskapsbidraget, säger säger Lotta Lekander, utbildningschef Nordost vid grundskoleförvaltningen.</p><p>– För att simundervisning inte ska krocka med övrig undervisning erbjuds skolorna även utökad timplan. Simundervisningen får inte ske på bekostnad av annan undervisning, utan eleven har rätt till sin timplan i alla ämnen, fortsätter Lotta Lekander.</p><p>I grundskolans läroplaner är ett av kunskapskraven att eleven kan simma 200 meter varav 50 meter på rygg. Eleven måste också kunna hantera nödsituationer vid vatten för att få ett godkänt betyg.</p><h2>”Ekonomin ska inte hindra”</h2><p>En av Göteborgs kommunala skolor som satsar extra på simundervisning sedan flera år tillbaka är Bergsjöskolan. Petter Godske som är biträdande rektor på skolan berättar att de bland annat har utökad timplan för simundervisning på mellanstadiet.</p><p>– Det är viktigt att eleverna får vattenvanan tidigt. Redan i första klass erbjuder vi därför eleverna tio simlektioner. Därefter får de tio simlektioner i trean, fyran, femman och sexan, säger Petter och fortsätter:</p><p>– Såklart märker vi jättegoda resultat av det här. Idag klarar 99 procent av alla våra elever simproven i sexan. Så vi har verkligen lyckats med simundervisningen men den har det kostat oss mycket pengar. Därför tycker jag att det är väldigt bra att grundskoleförvaltningen betalar simundervisning i socioekonomiskt utsatta områden. För ekonomin ska inte hindra skolorna från att satsa på simundervisningen där det verkligen behövs.</p>

Extra simundervisning på 15 kommunala skolor i höst

<p>Det är sommaravslutning på förskolan och dags att för barnen att visa föräldrar och syskon vad de arbetat med. Väggarna är täckta av teckningar, på ett bord finns en modell av Pettsons hus och i fönstret står gubbens hatt.</p><div id="attachment_136893" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136893" class="size-full wp-image-136893" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II.jpg" alt="" width="1000" height="679" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II-300x204.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II-768x521.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II-250x170.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II-520x353.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-II-730x496.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136893" class="wp-caption-text">Katten Findus utmanar Pettson i olika fysiska aktiviteter som gubben har svårt att hänga med i. Foto: Heléne Levy</p></div><p>Förutom att skapa miljöer från boken har temat handlat om kroppen och hur fantastisk den är. Barnen upptäckte att de kunde göra många saker som pedagogerna inte klarar av.</p><p>– Vi har haft väldigt roligt när vi vuxna har försökt göra samma saker som ni barn. Oj, oj vad det var svårt, säger förskolläraren Catherine Olohigbe Ileso.</p><h2>Efter egen förmåga</h2><p>Teckningarna på hur Pettson försöker göra samma rörelser som Findus ledde till många samtal mellan pedagoger och barn och mellan barnen själva.</p><p>–  I våra samtal har vi uppmärksammat barnen på bokens budskap att alla är lika mycket värda oavsett om man kommer etta eller tvåa eller sist. Alla gör sitt bästa efter egen förmåga, berättar barnskötaren Nasrin Nour Mohammadi.</p><p>Innan det är dags för tårta får alla barn varsitt diplom. Ett fint minne att ta med sig från vårterminen 2024.</p><div id="attachment_136894" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136894" class="size-full wp-image-136894" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000.jpg" alt="" width="1000" height="637" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-300x191.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-768x489.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-250x159.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-520x331.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Findus-1000-730x465.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136894" class="wp-caption-text">Foto: Heléne Levy</p></div>

Katten Findus inspirerade i barnens lärande

<p>Normkritik och hbtqi-frågor är en del av förskolans arbete med mänskliga rättigheter, normer och värden som pågår året om.  West pride är ett tillfälle att uppmärksamma förskolans arbete och göra barnen delaktiga. Förskolorna flaggar med regnbågsflaggor för allas lika värde.</p><p>I samband med West pride erbjuds också förskolans medarbetare utbildning. Förskolan ska aktivt främja alla barns lika rättigheter och möjligheter samt stödja barnens utveckling utan begränsningar av exempelvis könsstereotypa föreställningar.</p><div id="attachment_136767" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136767" class="size-full wp-image-136767" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/Regnbagstider_foto-petter-trens-1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136767" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><h2>&#8220;Med nyfikenhet kommer vi långt!&#8221;</h2><p>– På svåra frågor finns sällan enkla svar, men med nyfikenhet kommer vi långt! I min interaktiva föreläsning riktas blicken mot våra egna förutfattade meningar, men också mot hur vi kan skapa reflekterande samtal med barnen på våra förskolor, säger Elin Larsson, som föreläser på en av förskoleförvaltningens interna grundutbildningar om normkritisk pedagogik i förskolan.</p><p>I alla verksamheter ska barn, vårdnadshavare och medarbetare känna sig trygga och bli bemötta med respekt för alla människors lika värde.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Kom på programaktiviteter för barn och vuxna</h5><p>Under festivalveckan bidrar förskoleförvaltningen med programpunkter, aktiviteter i Pride park på Kungstorget och i Pride house på stadsbiblioteket. Alla är välkomna att besöka aktiviteterna här nedan!</p><h5>Aktiviteter i Pride house:</h5><p><strong>Sjung och rocka loss med Drakarna! &#8211; öppna förskolan Draken</strong><strong> </strong></p><p>Drakarna kommer sjunga och dansa med barnen och deras vuxna. Här finns också möjlighet att ställa frågor om öppna förskolans riktade regnbågstider som är öppna för regnbågsfamiljer- hbtqi. Tisdag 11 juni kl.13.00-14.00. Trappscenen på stadsbiblioteket, Götaplatsen 3.</p><p><strong>Krigslekar, frisyrer och kärlek</strong></p><p>Hur kan vi samtala med barn om normer och normkritik? Om att skapa ömsesidiga samtal med barn med särskilt fokus på kön och hbtqi-frågor. Föreläsare: Elin Larsson, förskollärare, utvecklingspedagog och författare. Föreläsningen teckenspråkstolkas. Torsdag 13 juni kl.17.00-17:45. Trappscenen, stadsbiblioteket, Götaplatsen 3.</p><p>&nbsp;</p><h5>Aktiviteter i Göteborgs Stads tält i Pride park :</h5><p>Träffa oss i Pride park torsdag 13 juni klockan 15 –17</p><p><strong>Läsa och samtala normkreativt med barnen &#8211; låt bilderboken ta plats!</strong></p><p>Verksamhetsutvecklare för språkinsatser i förskoleförvaltningen berättar om bilderbokens betydelse i arbetet med barnen. Det är viktigt att ha ett normmedvetet förhållningssätt för att möta tankar, frågor och funderingar som väcks när vuxna och barn läser och berättar tillsammans. Kom och få tips och en spännande bokgåva!</p><p><strong>Prata regnbågstider och lek med såpbubblor! </strong><strong> </strong></p><p>Öppna förskolan Sannegården möter barn och familjer och pratar om sin verksamhet och riktade regnbågstider. Du får möjlighet att ställa frågor till förskollärna. Regnbågstiderna är till för alla familjer med barn 0-6 år där någon familjemedlem är hbtqi-person.</p><h5>Länk:</h5><p>Göteborgs Stad: <a href="https://www.westpride.se/search?query=f%C3%B6rskolef%C3%B6rvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Förskoleförvaltningens programpunkter under West pride</a></p><p></p></div></div>

Förskolan tar plats på West pride

<p>&#8211; Besökarna är mycket intresserade av hur vi arbetar med Skola som arena, men det är ett erfarenhetsutbyte som går åt båda hållen, säger Anna Grunander, utvecklingsledare för hållbar utveckling på grundskoleförvaltningen.</p><div id="attachment_136790" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136790" class="size-full wp-image-136790" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000.jpg" alt="" width="1000" height="605" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000-300x182.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000-768x465.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000-250x151.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000-520x315.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ann-david-fatima-1000-730x442.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136790" class="wp-caption-text"><span class="TextRun SCXW219281146 BCX8" lang="SV-SE" xml:lang="SV-SE" data-contrast="auto"><span class="NormalTextRun SCXW219281146 BCX8">Ann </span><span class="NormalTextRun SpellingErrorV2Themed SCXW219281146 BCX8">Mireblom</span><span class="NormalTextRun SCXW219281146 BCX8">, David Nilsson och Fatima </span><span class="NormalTextRun SpellingErrorV2Themed SCXW219281146 BCX8">Taratniya</span><span class="NormalTextRun SCXW219281146 BCX8"> arbetar alla i socialförvaltningen Nordost och har många samarbeten med civilsamhället i området. Foto: Jenny Segersten</span></span></p></div><h2>Träffade engagerade föreningar</h2><p>Studiebesöket pågick under tre fullspäckade dagar och en hel del av tiden lades på att visa upp praktiskt områdesarbete i Bergsjön, Tynnered, Frölunda och Lövgärdet. Besökarna, som kom från Finland och Belgien, fick förutom tjänstepersoner träffa flera av de engagerade föreningar och personer som driver och fyller de lokala verksamheterna med innehåll.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Skola som arena/Lights on</h5><ul><li>Skola som arena är en samverkan för företag, föreningar och kommunala verksamheter i Göteborgs Stad för att barn och unga ska få mer jämlika uppväxtvillkor</li><li>Det gör staden genom att öppna skolan och göra det till en mötesplats</li><li>Tillsammans med barn, unga och deras familjer fylls skolan med aktiviteter före och efter skoltid</li><li>Skola som arena kan även kallas Lights on eller skolan mitt i byn</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena/aktuelltarkiv/aktuelltsida/19ce2cfd-260c-49da-a963-54f759dbb3f5/!ut/p/z1/jZFNb4MwDIZ_UWQnJCk5RgxKt6LCOjqWyxQ-0iExqCjbYb9-Zdphl9H6Zul5_Fo2GCjA9PazPdqpHXrbXfoXI18T31_H8RpTP8o1Zk_U22vps03O4fkH2GgWUM4pU2JFUe49GWa7FGWEYG7xU3qnZ_8BYxqhzkK5eww54lbc5i8As4__lMZffwG4kn9_DbhckI1JkBzBnOz0RtreDVBQVTWscjVhEivCVW2JVdIjgruVUHVZek5AjHAAM40fzRwzDUNX2vHvwHPTNdX8KSiWlzi953lefG1dkJy_ARZ1K2M!/?uri=toolbar%3Aopen">Göteborgs Stad Skola som arena – Verksamhetsrapport 2023</a></p><p></p></div></div><p>&#8211; Det är ju invånarna som styr vilka aktiviteter som ska fylla våra lokaler och hittills har det varit störst intresse för olika typer av idrott. Men vi uppmuntrar andra förslag och öppnar gärna för andra sociala möten om så önskas, säger Ann Mireblom, koordinator för Lights on på Sandeklevsskolan och Gärdsmosseskolan.</p><h2>&#8220;Daily mile&#8221; ett uppmärksammat initiativ</h2><p>En av alla som bidrog till programmet var Ibrahim Omar, aktivitetsledare på Sandeklevsskolan och Bergsjöbo med stort intresse för bygden. Han gav besökarna en personlig guidad visning runt Rymdtorget i Bergsjön och presenterade inte bara de K-märkta byggnaderna och konsten, utan beskrev även hur området används av familjerna som bor där.</p><div id="attachment_136791" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136791" class="size-full wp-image-136791" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000.jpg" alt="" width="1000" height="646" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000-300x194.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000-768x496.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000-520x336.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/ibrahim-1000-730x472.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136791" class="wp-caption-text"><span class="TextRun SCXW31370585 BCX8" lang="SV-SE" xml:lang="SV-SE" data-contrast="auto"><span class="NormalTextRun SCXW31370585 BCX8">Som aktivitetsledare brukar Ibrahim Omar </span><span class="NormalTextRun SCXW31370585 BCX8">ta med barn och unga till träningsplatsen </span><span class="NormalTextRun SCXW31370585 BCX8">vid Merkuriusgatan. Här visar han hur man får instruktioner till redskapen genom en QR-</span><span class="NormalTextRun SCXW31370585 BCX8">kod. Foto: Jenny Segersten</span></span></p></div><p>Till exempel fick gruppen veta att den gula linjen runt Solbackeskolan är slingan eleverna följer när de gör sin ”daily mile”, ett uppmärksammat initiativ för att öka elevernas fysiska aktivitet.</p><div id="attachment_136792" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136792" class="size-full wp-image-136792" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800.jpg" alt="" width="800" height="739" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800-300x277.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800-768x709.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800-250x231.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800-520x480.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/06/daily-mile-800-730x674.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136792" class="wp-caption-text">Varje dag i ur och skur är Solbackeskolans elever ute och rör sig i minst 15 minuter. Det är så lång tid som det beräknas ta för ett barn att springa en mile, därav ”the daily mile” som skolan införde 2018. Foto: Jenny Segersten</p></div><p>&#8211; Besökarna har under besöket återkommit till hur rent, grönt och luftigt det är i Göteborg, inte trångt, skräpigt och smutsigt som i många andra europeiska storstäder. Det som förvånat många av dem är vårt fria skolval, hur svårt det är att som kommun motverka skolsegregation och att det ansvaret läggs på vårdnadshavarna, säger David Nilson, samordnare för arbetet med Skola som arena i Nordost.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Eurocities</h5><ul><li>Är en samarbetsorganisation för större städer (kommuner) inom EU. Städer som har minst 250 000 invånare kan bli medlemmar</li><li>Mindre städer, liksom europeiska städer utanför EU kan bli associerade medlemmar.</li><li>Grundades 1986 och hade 2007 fler än 130 medlemsstäder &#8211; från Sverige är det Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala som är fullvärdiga medlemmar</li></ul><p><strong>Länk:</strong> <a href="https://eurocities.eu/" target="_blank" rel="noopener">Eurocities</a></p><p></p></div></div><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Europeiska socialfonden</h5><ul><li>Är ett av EU:s verktyg för att främja sysselsättningen i Europa</li><li>I fonden lägger EU och medlemsländerna in pengar, som sedan går till lokala, regionala och nationella projekt som skapar jobb, hjälper näringslivet och ökar kompetensen hos individer</li></ul><p>Källa: <a href="https://www.esf.se/" target="_blank" rel="noopener">ESF.se</a></p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Skola som arena väcker internationellt intresse

<p>Tävlingen startade 2020 för att även involvera barnen i det förebyggande brandskyddsarbetet. Tanken är att låta barn och personal utforska brandskydd och att öka barnens kunskap på ett kreativt sätt. Bidragen som har kommit in består av allt från bilder och filmer till målningar och olika typer av byggen.</p><div id="attachment_136564" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136564" class="wp-image-136564" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-1024x768.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sma-brandman-1440-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136564" class="wp-caption-text">Foto: Anna Dyne</p></div><h2>Har byggt en egen brandstation <strong><br /></strong></h2><p>– Det är viktigt att både barn och personal vet vad som ska göras och att utrymningen går lugnt och säkert till. Tävlingen gör att man på förskolorna kan prata om vad som händer om det skulle börja brinna, säger Martin Olsson, sektionschef för brand- och säkerhetsutbildningar på Räddningstjänsten Storgöteborg.</p><div id="attachment_136569" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136569" class="size-full wp-image-136569" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800.jpg" alt="" width="800" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Martin_Olsson-800-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136569" class="wp-caption-text">– Vi är den enda räddningstjänsten i Sverige som arbetar enligt den här modellen, säger Martin Olsson, sektionschef för brand- och säkerhetsutbildningar. Foto: Räddningstjänsten Storgöteborg</p></div><p>Vinnaren utses av en jury med representanter från Räddningstjänsten och förskoleförvaltningen. I år vann förskolan Risåsgatan 7 som hade involverat barnen på allra bästa sätt. Barnen i åldrarna ett till sex år har bland annat byggt en egen brandstation i ett lekrum, haft brandskyddsbingo, och pysslat fötter som markerar utrymningsvägen.</p><p>– Barnen har tyckt att det har varit kul. De kunde en del om utrymning innan, men arbetet har gjort dem säkrare. De har nu lite bättre koll och det ger en trygghet. Om det mot förmodan skulle hända något sitter det förhoppningsvis lite mer i ryggmärgen på dem vad de ska göra, säger Angelica Mattsson, förskollärare på Risåsgatan 7.</p><div id="attachment_136567" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136567" class="size-full wp-image-136567" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800.jpg" alt="" width="800" height="935" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800-257x300.jpg 257w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800-768x898.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800-250x292.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800-520x608.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Angelica_Matsson-800-730x853.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136567" class="wp-caption-text">Angelica Mattsson är förskollärare på Risåsgatan 7.</p></div><p>Idag fredag 31 maj tar förskolan emot sitt pris. De får diplom, brandhjälmar, reflexer och klistermärken. Det blir också ett besök av brandbilar där barnen får prova utrustningen och spruta vatten.</p><p>– När vi berättade att vinsten är ett brandbilsbesök hade de verkligen ett mål att jobba emot. Alla blev superglada när vi vann och barnen är jättetaggade på besöket. De har längtat så efter det här, säger Angelica Mattsson.</p><div id="attachment_136566" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136566" class="size-full wp-image-136566" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800.jpg" alt="" width="800" height="1069" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-766x1024.jpg 766w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-768x1026.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-250x334.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-520x695.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/fotter-800-730x975.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136566" class="wp-caption-text">Barnen har pysslat fötter som markerar utrymningsvägen. Foto: Angelica Mattsson</p></div><h2>&#8220;Enda räddningstjänsten i Sverige&#8221;</h2><p>Till hösten drar tävlingen i gång igen och alla kommunala förskolor är välkomna att delta. Tävlingen är en del i Räddningstjänsten Storgöteborgs så kallade Kommunkoncept. Inom det erbjuder man utbildningar i brand och säkerhet till alla medarbetare inom kommunala verksamheter. Sedan 2019 har man ett samarbete med förskoleförvaltningen och har hittills utbildat 274 av 360 förskolor. Syftet är att minska antalet händelser i kommunala verksamheter.</p><p>– Vi är den enda Räddningstjänsten i Sverige som arbetar enligt den här modellen. Men fler och fler hör av sig och vill veta mer. Vi har inte haft så här få brandtillbud inom förskola och skola på fem år, så vi tror verkligen på det här, säger Martin Olsson.</p><div id="attachment_136565" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136565" class="size-full wp-image-136565" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000.jpg" alt="" width="1000" height="825" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000-300x248.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000-768x634.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000-250x206.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000-520x429.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Barn_brandman-1000-730x602.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136565" class="wp-caption-text">Foto: Anna Dyne</p></div><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Länkar:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p><a href="https://www.rsgbg.se/" target="_blank" rel="noopener">Räddningstjänsten Storgöteborg</a></p><p></p></div></div>

Förskolan Risåsgatan 7 vann årets brandskyddstävling

<p>Stadsfastighetsförvaltningen kommer att renovera de fönster som vetter åt söder och väster då dessa är mest utsatta för väder och vind. Under projektet plockas fönsterbågarna ner och körs till en fönsterverkstad för att slipas och målas. De delar som är trasiga eller rötskadade byts ut mot friskt trävirke.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Schillerska gymnasiet</h5><ul><li>Är en av Göteborgs skolbyggnader som ingår i Göteborgs Stads bevarandeprogram.</li><li>Hette tidigare Vasa läroverk.</li><li>Byggdes 1886 och ritades av arkitekt Hans Hedlund</li><li>Konstnären Reinhold Callmander gjorde utsmyckningen i aulan och entrén</li></ul><p></p></div></div><div id="attachment_136540" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136540" class="size-full wp-image-136540" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800.jpg" alt="" width="800" height="1062" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-226x300.jpg 226w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-771x1024.jpg 771w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-768x1020.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-250x332.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-520x690.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/schillerska-fasad-800-730x969.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-136540" class="wp-caption-text">Foto: Stadsfastighetsförvaltningen</p></div><p>Schillerskas fönster är av flera olika typer &#8211; enkelbågar, kopplade bågar, utåtgående, inåtgående, överkantshängda, underkantshängda och sidohängda, enkelbåge, parfönster och flerbågsfönster. Hur många som är original går inte att veta. En teori är att fönster där ytterfönstret öppnas utåt och innerfönstret öppnas inåt är original, medan de andra fönstren är utbytta.</p><p>Renoveringen beräknas ta sex månader och har en budget på 6,7 miljoner kronor.</p>

Schillerska gymnasiets fönster restaureras

<p>Gärdsmosseskolan har två förstelärare i ämnet och en stabil personalsituation med hög behörighet sedan flera år. Detta har bidragit till ett systematiskt, kontinuerligt arbetssätt med höga ambitioner för elevernas utveckling i språket.</p><h2>&#8220;Fler och fler klarar kunskapskraven i svenska&#8221;</h2><p>Lärarna Rosana och Olle berättar att de har arbetat på skolan 20 respektive tio år och har under åren utarbetat ett sätt att undervisa som ger goda resultat.</p><p>– Vi ser ju att fler och fler elever klarar kunskapskraven i svenska och svenska som andraspråk här på skolan. Språket är nyckeln till att förstå även andra ämnen, vi förklarar ju ord inte bara i ämnet svenska som andraspråk utan även i andra ämnen, säger Rosana som arbetat på Gärdsmosseskolan i 20 år.</p><p>Lärarna på skolan arbetar metodiskt och systematiskt för att på olika sätt förklara ord för eleverna. Det kan vara genom bildstöd eller genom att ge flera exempel på olika sammanhang där orden kan användas. Det går långsamt framåt eftersom de behöver förklara så många ord.</p><h2>Möter samma lärare under de år de går på skolan</h2><p>– Vi är väldigt noggranna med att på olika sätt förklara ord för eleverna berättar Olle. Vi försöker vara uppmärksamma på vilka ord som eleverna har svårt med. Det är inte alltid det är de komplicerade orden som kan vara svåra att förstå, det kan vara vardagliga ord som eleverna behöver få förklarade för sig.</p><p>Olle berättar att de på Gärdsmossekolan använder cirkelmodellen i ämnet svenska som andraspråk för att visa och stötta eleverna på hur olika texttyper kan se ut. Högläsning och att arbeta med texter tillsammans är också en viktig del i läsförståelse.</p><p>En annan viktig faktor är att eleverna möter samma lärare under de år de går i skolan. Olle och Rosana kommer att ha sina elever ända fram till att eleverna går ut mellanstadiet.</p><p>– Det betyder mycket att vi har samma lärare för de känner oss och vet vad vi klarar av. Lärarna vill att vi ska klara oss och de förklarar saker för oss på ett bra sätt, säger en elev.</p><h2>Stödet hemifrån är minst lika viktigt</h2><p>Eleverna i årskurs fem har stora framtidsplaner, en vill bli polis, en annan vill bli fotbollsproffs</p><p>– Jag har gjort ganska många misstag tidigare och inte tagit skolan på allvar men det vill jag ändra på säger en pojke som vill bli entreprenör i kläd- och hotellbranschen i Spanien.</p><p>Eleverna säger att det också är viktigt att förutom det stöd de får i skolan så är stödet hemifrån föräldrarna minst lika viktigt men att det ibland kan bli lite tjatigt.</p><p>– Mina föräldrar ser till att jag går till läxhjälpen och ibland tvingar de mig att gå till biblioteket och läsa böcker fastän jag är trött efter träningen. Då blir jag lite arg och boxar på min kudde, säger en av eleverna lite skämtsamt.</p><h2>Viktigt med kompetensutveckling</h2><p>Gärdsmosseskolan har utvecklat sitt arbetssätt under många år och Rosana säger att det är viktigt med kompetensutveckling för lärare för att på bästa sätt kunna möta elevernas behov i skolan. Grundskoleförvaltningen har under ett par år kunnat erbjuda lärare kompetensutveckling i svenska som andraspråk.</p><p>En skola som tagit den möjligheten är Svartedalsskolan, läs mer om kompetensutveckling för lärare i svenska som andraspråk i Vårt Göteborgs artikel här nedan.</p>

Gärdsmosseskolans elever har stora framtidsplaner

<p>– Det är bara jättekul! Jag är i en blandning av chock och eufori. Att det blev jag. Både att jag blev nominerad av skolan och sen utvald av Spetsföreningens jury, säger Hjalmar.</p><p>Årets spets-elev är en nationell utmärkelse med ett stipendium på 10 000 kronor.</p><p>– Det var inte svårt att nominera Hjalmar eftersom kriterierna stämde så bra in på honom, berättar Viktoria Lessner som är lärare på spetsutbildningen.</p><p>– Han har utvecklats väldigt mycket på sina tre år här och har ändå följt sitt spår – kläddesign – hela vägen. Han har en personlig stil och ett eget uttryck, samt klarar av att röra sig mellan många olika tekniker och alltid på en hög nivå. Dessutom har han varit en god ambassadör för utbildningen och inspirerar andra elever att satsa på det kreativa spåret, fortsätter Viktoria Lessner.</p><h2>”Får med sig en bred konstnärlig kunskap”</h2><p>Schillerska gymnasiets spetsutbildning i bild och form är en bred konstnärlig utbildning. Eleverna läser bland annat färglära, keramik, foto, film, digitalt skapande, grafik, måleri, animation och illustration.</p><p>De läser 200 poäng mer inom Bild och form än övriga elever på Estetiska programmet och de samarbetar med HDK-Valand &#8211; Högskolan för konst och design, Tillskärarakademin, Chalmers och Röhsska muséet.</p><div id="attachment_136464" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136464" class="wp-image-136464" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440.jpg" alt="" width="1000" height="739" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440.jpg 1440w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-300x222.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-1024x757.jpg 1024w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-768x567.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-520x384.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/teckningar-1440-730x539.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136464" class="wp-caption-text">Några av verken på elevernas utställning Vindfast på Galleri KC Väst. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p>– De får med sig en bred konstnärlig kunskap som de sen kan använda på arbetsmarknaden eller för att ta sig vidare till högskolan. På den här utbildningen arbetar vi utifrån devisen att en bred utbildning öppnar fler dörrar och gör dig till en bättre fotograf, bildkonstnär, designer, inredningsarkitekt, illustratör eller vad du nu vill bli, berättar Viktoria.</p><p>– För att klara sig på den konstnärliga arbetsmarknaden eller komma in på högskolan direkt efter gymnasiet, kan man inte vara för smal och specialiserad redan när man är så ung, fortsätter hon.</p><h2>”Jag ville få rubbet nu”</h2><p>– Precis så tänkte jag. Först var jag helt inne på att söka bara modedesign men sen tänkte jag att jag ville ha en bred riktigt bred bas inom konstnärliga ämnen. Jag ville få rubbet nu för kläddesign kan jag hålla på med senare, säger Hjalmar.</p><p>För att bli antagen till en spetsutbildning gör man antagningsprov och skickar in sina verk. Det var första gången Hjalmar målade ett porträtt.</p><p>– Eller flera porträtt för jag var tvungen att öva mycket för att få till något att skicka in, skrattar han.</p><p>Hjalmar hade varken målat eller arbetat med skulptur innan han började på Bild och form.</p><p>– Det kan vara jobbigt att bara sättas framför något, typ ”Nu ska ni skulptera ett ansikte”. Jag hade aldrig rört lera tidigare, men det var bara att sätta igång och varje tisdagsmorgon i åk 1 var det tre timmar skulptur.</p><h2>Läser sitt specialämne i snabbare takt</h2><p>Med en sådan bredd bland konstnärsämnena kan alla elever hitta sin grej, men också utnyttja kunskaper från ett ämne till ett annat.</p><p>– Formkänslan vi lär oss i skulpturen kan vi använda i måleri, och kompositionen från fotokursen kan användas i grafiken, exemplifierar Hjalmar.</p><p>En spetsutbildning är en möjlighet att få läsa sitt specialämne i en snabbare takt och på en högre nivå. Ofta ingår högskolekurser eller samarbeten med högskolan. Det finns spetsutbildningar både inom estetiska och andra ämnen.</p><p>– Det är väldigt roligt att gå här, säger Hjalmar. Att omges av människor som är så fruktansvärt duktiga. Det triggar mig att vilja göra mer och försöka prestera på topp, och det är då man rör sig framåt.</p><div id="attachment_136465" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136465" class="size-full wp-image-136465" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000.jpg" alt="" width="1000" height="759" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000-300x228.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000-768x583.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000-250x190.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000-520x395.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/portratt-1000-730x554.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136465" class="wp-caption-text">Några av verken på elevernas utställning Vindfast på Galleri KC Väst. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><h2>”Våra elever är på en skyhög nivå”</h2><p>Spetselevernas examensutställning Vindfast visas på Galleri KC Väst mellan den 29 maj och 11 juni.</p><p>– Vi är en brokig skara med stor bredd och vi har valt ut våra bästa och snyggaste arbeten så där finns mycket att se, berättar Hjalmar. Många av konstnärerna kommer det att pratas om i framtiden för de är för bra bara för att försvinna.</p><div id="attachment_136467" style="width: 711px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136467" class="size-full wp-image-136467" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ansikte-justerad-701.jpg" alt="" width="701" height="977" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ansikte-justerad-701.jpg 701w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ansikte-justerad-701-215x300.jpg 215w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ansikte-justerad-701-250x348.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Ansikte-justerad-701-520x725.jpg 520w" sizes="(max-width: 701px) 100vw, 701px" /><p id="caption-attachment-136467" class="wp-caption-text">Kolteckning av Hedda Jensen. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p>– Våra elever är på en skyhög nivå, säger Viktoria. Som ungdom hoppas jag att man blir inspirerad av elevernas arbeten och vad man faktiskt kan göra. Att konstverken väcker tankar, pratas om och att man ser elevernas engagemang.</p><p>Precis som motiveringen säger så har Hjalmar hållit sig till sitt spår hela tiden. Han sökte in till skolan med kläddesign. Hans gymnasiearbete bestod av en egen klädkollektion där han designade, sydde upp plaggen, skaffade modeller, fotade dem och samlade ihop allt i sin portfolio. Till hösten hoppas han komma in på Tillskärarakademin. Men innan dess är det student och sommarlov.</p><h2>Vad ska du göra med stipendiepengarna?</h2><p>– Oj, svårt att veta! Men en hel del kommer jag nog att använda för att kunna fortsätta skapa. Att gå och handla i en tygaffär utan att behöva må dåligt av priset, säger han och skrattar. Och så leva lite och ha kul!</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Spetsutbildningar</h5><p>På en spetsutbildning i gymnasieskolan får du möjlighet att fördjupa dig extra mycket inom ett eller flera ämnen och läsa högskolekurser. Utbildningarna är riksrekryterande. Det innebär att alla elever i hela landet kan söka till dem. På Göteborgs Stads gymnasieskolor finns det fyra olika spetsutbildningar:</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/schillerska-gymnasiet/utbildningar/estetiska-programmet/bild-och-form---spetsutbildning" target="_blank" rel="noopener">Bild och form på Schillerska gymnasiet</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/the-international-high-school/program/the-social-science-programme-with-advanced-courses-in-english" target="_blank" rel="noopener">Engelska på The International High School</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hvitfeldtska-gymnasiet/utbildningar/spetsutbildningar" target="_blank" rel="noopener">Matematik på Hvitfeldtska gymnasiet</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/hvitfeldtska-gymnasiet/utbildningar/spetsutbildningar" target="_blank" rel="noopener">Musik på Hvitfeldtska gymnasiet</a></p><p><a href="https://spetsutbildningar.se/" target="_blank" rel="noopener">Spetsutbildningar</a></p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Hjalmar Wallin är Årets spets-elev

<p>Många av de elever som är födda i Sverige, eller kommit hit som väldigt unga med föräldrar med annat modersmål, har inte sällan ett bristande ordförråd och svag språkanknytning även i det egna språket.</p><h2>Stort behov av fler lärare</h2><p>De kan ha ett vardagsspråk på sitt modersmål, men inget akademiskt språk, och kan inte läsa och skriva på sitt modersmål. För dessa elever är processen att lära sig svenska mer krävande än för de elever som kommit till Sverige i senare år, och som har gått i skola i sitt hemland.</p><p>På Svartedalsskolan är det just nu 87 procent av eleverna i årskurs 6, som läser svenska som andraspråk och de flesta av de eleverna är födda i Sverige men har inte svenska som sitt vardagsspråk. En stor del av dessa elever klarar inte kunskapskraven och därför ser skolan att det finns ett stort behov av att fler lärare förutom kompetens att undervisa i ämnet svenska också har utbildning i att undervisa i svenska som andraspråk.</p><h2>Stödet behövs inte bara i klassrummet</h2><p>&#8211; Det är oerhört viktigt att vi gör den här satsningen när vi har en så stor andel elever som läser svenska som andraspråk. Jag tänker mig att vi med fler utbildade lärare kommer att dels se en skillnad i hur lärarna arbetar i klassrummet och att de bättre kan stötta eleverna, dels att de lärare som gått utbildningen kan sprida sitt arbetssätt till övriga lärare på skolan, säger Lisa Rödström som är biträdande rektor på Svartedalsskolan.</p><p>De lärare som läser kursen arbetar 80 procent och har en dag i veckan ledigt.</p><p>Kursen är uppdelad i tre delkurser där inledningen bland annat handlar om hur man kan tänka som en skola när man tar emot elever. Vilka förutsättningar finns för mottagandet, vad har eleven för behov med mera. Den sista delkursen kommer mer att handla om hur undervisningen kan ske i klassrummet. Men det är inte bara i klassrummet som stödet behöver finnas.</p><h2>”Vi behöver tänka på ett annat sätt här”</h2><p>&#8211; Allt ligger inte på mig i klassrummet utan vi har en skola i helhet. Vi behöver fundera på vår inre organisation för att utforma det stöd som eleven har behov av. Jag är ju inte ensam på skolan utan det finns flera professioner som kan stötta eleven att nå sina mål, säger Lotta som undervisar i svenska och NO-ämnen på Svartedalsskolan.</p><p>Emil som undervisar i svenska och SO-ämnen på Svartedalsskolan berättar att han i sin roll kan känna viss stress över att han behöver hinna gå igenom det som läroplanen säger men att eleverna inte hänger med eftersom det finns språkförbistringar.</p><p>&#8211; Ibland kan jag känna att nej, de har inte lärt sig någonting idag för det har gått för fort för eleverna. Så vi behöver tänka på ett annat sätt här. Vi behöver fokusera på det viktigaste, plocka ut det och se till att eleverna verkligen lär sig åtminstone det som känns viktigast, säger Emil.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.hv.se/utbildning/kurs/svenska-som-andrasprak-1-15hp--grundskolan-arskurs-4-6--ingar-i-lararlyftet-deltid-distans-sagu30/" target="_blank" rel="noopener">Högskolan i Väst: Om utbildningen Svenska som andraspråk (1-15 hp)</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/svartedalsskolan/var-skola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Svartedalsskolan</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></li></ul><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Svartedalsskolan lyfter lärarnas kompetens

<p>Vårdnadshavare på väg hem med sina barn stannar upp och tittar nyfiket genom glaset på de surrande insekterna. I kupan kan de se hur bina lever och hur de producerar sin honung. Här får barn och vuxna också smaka på den honung som bina redan har tillverkat.</p><h2>Öka kunskapen och minska rädslan</h2><div id="attachment_136424" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136424" class="size-full wp-image-136424" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-ii-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136424" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>– Syftet med att biodlargruppen kommer till förskolan är att väcka barnens nyfikenhet och öka deras kunskap om binas betydelse i naturen. De är helt avgörande för att vi ska få viktiga livsmedel som till exempel frukt, bär, frön, nötter och grönsaker. Med mer kunskap hoppas vi att rädslan för bin också ska minska, säger Heléne Lindblom Artfors som är rektor på förskolan.</p><p>Fler barn strömmar till och några passar på att prova en skyddsdräkt som används när man arbetar med bin.</p><h2>Biologisk mångfald och hållbarhet</h2><p>Biodlargruppen tillhör den ideella föreningen Bergum-Gunnilse Utveckling och har fått pengar från Socialförvaltningen Nordost för att öka kunskapen om biodling, biologisk mångfald och hållbarhet hos barnen i området. Pengarna har bland annat gått till visningskupan, skyddskläder för barn och en honungsslunga.</p><p>– Slungan ska invigas i höst och då kanske några barn kan vara med och lära sig hur man tar hand honungen, säger Heléne Lindblom Artfors.</p><div id="attachment_136425" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136425" class="size-full wp-image-136425" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/biodling-forskolan-1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136425" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div>

Förskolebarnen fick besök av nyttiga bin

<p><span data-contrast="auto">– Just när det gäller matten så har vi sett till att ha behöriga mattelärare och kontinuitet vilket skapar trygghet, säger Anna Wiking, biträdande rektor på Jättestensskolan.  </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><h2><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Trygghet i övergången mellan årskurs 3 och 4</span></span><span data-contrast="auto"> </span><span data-ccp-props="{&quot;134245418&quot;:true,&quot;134245529&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></h2><p><span data-contrast="auto">Skolan jobbar med att övergången mellan årskurs 3 och 4 ska bli lättare för eleverna och ha kontinuitet. Målet är att eleverna ska träffa så få lärare som möjligt under sin skoldag. Det innebär att två lärare delar på de teoretiska ämnena i en årskurs. </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Oftast är det en lärare som undervisar i matte/NO och en i SO/svenska och skolan har arbetat med detta under en längre tid, vilket har gett positiva resultat under flera år, säger Anna Wiking.  </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559685&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Arbetssättet innebär att förändringen att gå från lågstadiet till mellanstadiet blir lättare för eleverna och säkerställer att varje elev blir mer sedd.  </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vår upplevelse är att arbeta med relationerna med eleverna är en röd tråd i vår verksamhet och en viktig del i att våra elever lyckas. Trygghet och kontinuitet är grundstenarna i att skapa bra förutsättningar för att elever ska växa och utvecklas.</span></p><h2><span style="font-weight: bold;"><span data-contrast="auto">Ökade resultat i ämnet matematik</span></span><span data-ccp-props="{&quot;134245418&quot;:true,&quot;134245529&quot;:true,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></h2><p><span data-contrast="auto">Undervisningen i matematik har under en längre period varit ett prioriterat område på Jättestensskolan. Man har sett att det är avgörande för eleverna att behärska den grundläggande matematiken.  Att undervisningen i matematik har prioriterats har lett till att eleverna i mellanstadiet har ökat sina resultat i matematik tre år i rad.</span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Vi har satsat på behöriga matematiklärare på mellanstadiet och vi har även följt upp resultaten gällande studiero. På det sättet har vi skapat förutsättningar för ett tvålärarsystem i de årskurser där vi ser att det finns behov av extra stöd, säger Anna Wiking. </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">Lärarna har täta avstämningar i form av diagnoser och tester för att se att eleverna utvecklas och följer med i undervisningen. Detta gör att skolan vet när de behöver göra extra insatser. Skolan har två förstelärare med särskild kunskap och kompetens i matematik som har varit en bidragande faktor till utvecklingen av ämnet på skolan. De har arbetat länge och varit mentorer till nya lärare som börjat på skolan.  </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto">– Lärarna använder också ett läromedel som sträcker sig från årskurs 4 till 9. Detta ökar ytterligare känslan av kontinuitet och trygghet hos eleverna. Lärarna arbetar systematiskt och undervisningen följer en röd tråd. </span><span data-ccp-props="{&quot;134233117&quot;:false,&quot;134233118&quot;:false,&quot;201341983&quot;:0,&quot;335559738&quot;:0,&quot;335559739&quot;:0,&quot;335559740&quot;:240}"> </span></p><p><span data-contrast="auto"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Kompetensutveckling inom taluppfattning</h5><ul><li><span data-contrast="auto">Matematik är ett prioriterat utvecklingsområde i grundskoleförvaltningen</span></li><li><span data-contrast="auto"> Kvalitetsanalysen visar att tidig utveckling av språk- och taluppfattning är viktigt för elevers framtida lärande samt att lärarnas kompetens i att undervisa betyder mycket för elevernas utveckling.</span></li><li><span data-contrast="auto">Därför satsar grundskoleförvaltningen på kompetensutveckling för lärare och specialpedagoger i taluppfattning</span></li><li><span data-contrast="auto">Syftet är att ge lärarna i förskoleklass och specialpedagogisk personal en djupare förståelse av elevers utveckling av taluppfattning och nya insikter i hur undervisningen kan planeras, genomföras och följas upp</span></li></ul><p><span data-contrast="auto"></span></p></div></div></span></p>

Jättestensskolan har ökat resultaten i matematik tre år i rad 

<p>Uppfattning av matematiska tal grundläggs redan i tidig ålder. Men förvånansvärt många av de elever som har svårt att klara kunskapskriterierna i högre årskurser har brister i hur de uppfattar tal. Grundskoleförvaltningen har därför fortbildat lärare i förskoleklass och specialpedagoger eller speciallärare som arbetar med de yngre eleverna.</p><p>Fortbildningen leds av förskoleklassutvecklarna Karin Nyberg och Johanna Bäckström och innehållet är delvis framtaget tillsammans med matematikutvecklare Ulrika Toftevall. Det görs i en serie workshops som ska komplettera teoretiska kunskaper från ett forskningsprojekt som pågår på Göteborgs universitet.</p><div id="attachment_136217" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136217" class="size-full wp-image-136217" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/mattetal-1000-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136217" class="wp-caption-text">Foto: Karin Jofur</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Forskningsprojektet SATSA</h5><ul><li>Är en förkortning för Strukturell ansats i undervisning som grund för hållbart aritmetiklärande</li><li>Ett forskningsprojekt där matematikundervisningen i förskoleklassen står i fokus</li><li>Syftet är att studera hur undervisning kan genomföras för att sexåringar ska utveckla förståelse för tal, tals egenskaper och hur tal kan användas i problemlösning</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.gu.se/forskning/satsa" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs universitet om forskningsprojektet SATSA</a></p><p></p></div></div><p>Forskarna har bistått grundskoleförvaltningens lärare i förskoleklass med viktiga teoretiska kunskaper inom taluppfattning. Syftet med workshopparna är att lärarna nu ska få stöd att omsätta kunskaperna i hur undervisningen kan ske i praktiken.</p><h2>Tips och inspiration för att lära ut matematik</h2><p>Pedagogerna får genom denna kompetensutveckling möjlighet att fördjupa sina kunskaper hur elever förstår tal och hur tal används. De får inspiration till en variation av undervisningsformer för att utveckla elevers taluppfattning och färdigheter i räkning.</p><p>Taluppfattning innehåller många olika delar. Dels att tal kan vara till exempel fem av olika saker – som fem pennor, fem bollar och så vidare. Men också att ett tal på olika sätt kan delas upp i flera delar som tillsammans är fem, till exempel tre bollar och två apelsiner. Eller fyra pennor i en burk och en penna i en annan.</p><p>— Vi jobbar mycket praktiskt och visuellt där vi använder olika material för att visa hur ett tal är uppdelat, säger en av pedagogerna som deltar på workshopen.</p><p>Att ha tillgång till konkret material för att kunna skapa ”inre bilder” och på så sätt gå från konkret till abstrakt förståelse är något som forskare menar är av betydelse, särskilt vid inlärning av nytt material.</p><h2>Inspirerade att göra undervisningen mer lekfull</h2><p>Exempel på olika konkreta arbetsmaterial kan vara tallinje, hundraruta, bilder, tiobasmaterial, tärningar, spel och lekar (Anghileri, 2000; Hope, 1999; Sterner, 2007).</p><p>— Det finns inga begränsningar för hur vi med olika material kan arbeta med taluppfattning. Vi har köpt in material men vi använder även enklare saker som en till exempel en bild av ett glasspaket där elever får klippa paketet i flera delar och på så sätt visa hur de olika delarna bildar ett tal, berättar en lärare som också deltar i kompetensutvecklingen.</p><div id="attachment_136218" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136218" class="size-full wp-image-136218" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000.jpg" alt="" width="1000" height="591" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000-300x177.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000-768x454.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000-250x148.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000-520x307.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/pedagoger-1000-730x431.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136218" class="wp-caption-text">Foto: Karin Jofur</p></div><p>Pedagogerna som deltar i fortbildningen berättar att de fått inspiration till att göra matematikundervisningen mer lekfull och tillgänglig för eleverna. Eleverna kan själva hämta det material de vill jobba med.</p><p>Genom att använda materialet lär sig eleverna att laborera med olika tal där de med hjälp av olika sinnen kan få en bättre uppfattning om hur tal fungerar. En lärare som deltagit säger att hon nu ska ta med sig alla fina praktiska exempel och problemlösningar.</p><p>— Jag kommer i mindre utsträckning att använda läroböcker och i stället använda mer praktiskt lekfull matematik.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Tips på vidare utveckling av matematikundervisningen</h5><ul><li>Bekräfta elevers förslag och svar, men problematisera förslagen genom frågor som “hur kan man veta det?” så att processen och valet av metod görs till en central del av matematiken</li><li>Låt innehållet som interaktionen i lärandesituationen kretsar kring drivas av matematiska undersökningar och fördjupande resonemang där matematiken görs relevant och meningsfull för eleverna även om lek och nyfikenhet ska prägla aktiviteterna</li><li>Välj artefakter och notationer med omsorg, så att de tillsammans med lärarens ord och förtydligande gester visar på relationer inom och mellan tal</li><li>Låt exempel finnas kvar synliga för eleverna, så att exemplen kan jämföras och möjliga samband upptäckas och förklaras</li><li>Stanna upp och undersök på vilket sätt man kan lösa en uppgift, om det finns flera sätt och vilket sätt som i så fall är mest lämpligt för att lösa den uppgiften och andra uppgifter</li><li>Ta vara på elevers felaktiga svar och se dem som underlag för att undersöka på vilket sätt en uppgift kan tolkas och förstås ur olika perspektiv. Det främjar en undersökande atmosfär och att det är tillåtet att svara fel och att komma med kreativa lösningar på problem</li></ul><p></p></div></div>

Att förstå och använda räknetal grundläggs i tidig ålder

<p>På Valborgsmässoafton samlades närmare 150 barn från olika körer på Hisingen framför Björngårdsvillan i Slottsskogen för att bjuda in våren med sång och musik.</p><p>Under ledning av kulturskolans pedagoger och körledare Sara Svensson Ringbo och Thilini Guldbrand framförde barnen en repertoar som spände över tid från nyskriven musik till klassiska sånger som Vintern rasat.</p><p>På scen ackompanjerades kören av musikpedagoger från kulturskolan &#8211; Axel Andersson på piano, Michael Osbeck på trummor, Sebastian Lindell på elgitarr och Karl Eriksson på bas.</p><div style="background: none repeat scroll 0 0 #ccc;margin: 0 auto;width: 100%"><div style="position: relative"><img decoding="async" style="height: auto;width: 100%" src="https://im11.inviewer.se/skiss/63/63CBM05MDU.jpg" alt="" /></div></div><h2>Vill nå fler barn och unga</h2><p>De deltagande körerna bestod av Mellanstadiekören från Herkulesgatan, Lågstadiekörerna från Bjurslättsskolan, Klarebergsskolans låg- och mellanstadiekörer, Brunnsbos lågstadiekörer och Vingens mellanstadiekörer. Även förskoleklassen från Herkulesgatan deltog och bidrog till den glädjefyllda stämningen.</p><p>Pedagog- och körledare Axel Andersson berättar om kulturskolans arbete för att sprida kännedom om körverksamheten och nå ut till fler barn och unga:</p><p>– Genom att besöka skolorna har vi möjlighet att träffa barnen direkt efter skoldagens slut eller när de är på fritids. Då har vi lättare att fånga upp dem. Det är också viktigt med lokal närvaro för att kunna nå de barn som inte annars skulle upptäcka Kulturskolan säger Axel Andersson.</p><h2>”Man lär sig nya sånger”</h2><p>9-åriga Vera är en av deltagarna som svarar på vad som är det bästa med att sjunga i kör:</p><p>– Att man lär sig nya sånger och blir inspirerad till att göra nya saker i livet.</p><p>På frågan om hon har någon favoritlåt i kvällens repertoar tänker hon efter men kan inte välja.</p><p>– Jag vet inte, alla låtar är så bra.</p><h2>Vårkonsert på Konserthuset</h2><p>Kulturskolan i Göteborg samarbetar med Göteborgs symfoniker för att stötta, lyfta och inspirera unga musiker. Till exempel arrangerade kulturskolan en konsert i Stenhammarsalen på konserthuset den 7 maj. Under ledning av Kulturskolans pedagoger Masoud Bahari, Julia Judovic, Silvia Sgarella, Malin Ebbinghaus, Gustaf Edlund Söderström, Erik Drougge och Erik Wiskari, bjöd ungdomar från Kulturskolan på en inspirerande musikupplevelse med en repertoar som spände över olika genrer och epoker.</p><h2>Klassiska verk tillsammans med filmmusik</h2><p>Först ut var fiolensemblen Måsikanterna från Sydväst som återgav klassiska verk av både Bach, Vivaldi, Schubert och Shostakovich. Därefter följde Pianotrio från Centrum som framförde stycken av Franz Schubert. Kortedala Symfoniorkester bjöd på filmmusik från Star Wars och Pirates of the Caribbean, samt det klassiska stycket Farandole.</p><p>I kvällens sista framträdande samlades ungdomarna för att tillsammans bjuda publiken på en mjuk och svepande valsresa till tonerna av Johann Strauss klassiska stycke An der schönen blauen Donau.</p><p>Genom musiken som en förenande kraft lämnar kulturskolan sin publik imponerad, berörd och inspirerad, och med en härlig förnimmelse av vårens och sommarens ankomst.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/kultur/kulturskolan" target="_blank" rel="noopener">Kulturskolan</a></p><p></p></div></div>

Kulturskolan välkomnade våren

<p>– Vi vill göra skolan till en mötesplats. Här ska de som bor i området kunna delta i eller leda olika kostnadsfria aktiviteter utanför lektionstid, säger Frejaskolans rektor Lena Gustafsson.</p><p>Arbetssättet som kallas för Skola som arena och på Frejaskolan går under namnet Lights on ska ge barnen en god start i livet och mer jämlika uppväxtvillkor.</p><h2>&#8220;Tryggheten och studieron har förändrats enormt&#8221;</h2><p>– Vi har jobbat på det här sättet sedan 2021 och tryggheten och studieron på skolan har förändrats enormt på den tiden. Genom att vi öppnar Frejaskolan för elever och boende i området rör sig fler vuxna i skolan. Vuxna som kan stötta ur olika perspektiv, vilket ökar tryggheten och bidrar till att eleverna kan fokusera på sina studier, säger Lena Gustafsson.</p><div id="attachment_136157" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136157" class="size-full wp-image-136157" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="704" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000-768x541.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000-520x366.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Frejaskolan-1000-730x514.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136157" class="wp-caption-text">Annika Borg, Lena Gustafsson och Maria Ottosson jobbar tillsammans för att ge eleverna en meningsfull fritid. Foto: Lina Hultén</p></div><p>På Frejaskolan i Norra Tynnered går 750 elever från förskoleklass och upp till årskurs nio. Eleverna går antingen i grundskola, anpassad grundskola eller särskilda undervisningsgrupper och talar tillsammans 46 olika språk.<br /><strong><br /></strong>– Vi har sett att eleverna har ett stort behov av en aktiv fritid och därför ingår vi sedan 2021 i Lights on. På så sätt vill vi ge eleverna möjligheter de inte hade haft annars. För till exempel har inte alla föräldrar som kan köra till olika aktiviteter. Våra elever ska helt enkelt kunna få en aktiv, rolig och hälsosam fritid här – vilket i slutändan ska leda till att de kan fokusera bättre på sina studier och gå ut skolan med godkända betyg, säger Lena Gustafsson.</p><h2>Uppskattat med frukost</h2><p>Sedan tre år tillbaka har Frejaskolan arbetat intensivt med att starta Lights on och idag kan elever och boende i området delta i en mängd olika fritidsaktiviteter på skolan. Aktiviteterna genomförs tillsammans med aktörer från kommun, civilsamhälle, näringsliv och föreningsliv.</p><div id="attachment_136158" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-136158" class="size-full wp-image-136158" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000.jpg" alt="" width="1000" height="650" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000-768x499.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000-250x163.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000-520x338.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kulturskolan_LB-1000-730x475.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-136158" class="wp-caption-text">Starta band-coachning, läxhjälp, capoeira, scouting, föräldraträffar, frukost, handbollslek, dans, musikkollo, och jobbmässa. Listan över fritidsaktiviteter på Frejaskolan är lång och aktiviteterna är olika. Men en sak har de gemensamt: de ska bidra till att eleverna kan fokusera bättre på skolan. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>På frågan vilka aktiviteter som skolan är mest stolt över lyfter Maria Ottosson, koordinator för Lights on fram frukosten:</p><p>– Frukosten är en insats som rullat på länge och som är väldigt uppskattad av eleverna.Den serveras varje vardag tillsammans med Önnereds Handbollsklubb som fått pengar från Destination Tynnered. Varje vardag äter mellan 50 och 70 elever i mellan- och högstatidet frukost på skolan innan sin första lektion.</p><h2>Stolta över läxhjälpen</h2><p>Rektor Lena Gustafsson berättar att effekten av frukosten är tydlig:</p><p>– Vi har inte längre hungriga elever i skolan. Utan de är pigga och glada &#8211; vilket leder till att de har lättare att koncentrera sig under lektionerna samtidigt som det blir mindre konflikter, säger Lena Gustafsson och fortsätter:</p><p>– Vi är också stolta över läxhjälpen som stiftelsen Läxhjälpen ordnar. Och vårt mentorprogram tillsammans med Nextar och Destination Tynnered. Det går ut på att skolan erbjuder femton elever i årskurs 7 som får extra stöd i form av en mentor som ska öka studiemotivationen. På så sätt har eleverna någon de kan vända sig till efter skoldagens slut. En vuxen som ger dem stöd i att göra sina läxor, gå till skolan och nå sina mål. Det här har också gett tydliga effekter då elever nu har mer fokus på skolan. Bland annat har lärare berättat att elever som inte brukar lämna in arbeten plötsligt gör det.</p><p>En elev som ingår i mentorprogrammet berättar dessutom:</p><p>– Att ha en mentor är bra. Det gör att jag utvecklas. När jag träffar min mentor brukar vi plugga och snacka.</p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Skola som arena/Lights on</h5><ul><li>Skola som arena är en samverkan för företag, föreningar och kommunala verksamheter i Göteborgs  Stad med syftet att barn och unga ska få mer jämlika uppväxtvillkor</li><li>Det gör staden genom att öppna skolan och göra det till en mötesplats</li><li>Tillsammans med barn, unga och deras familjer fylls skolan med aktiviteter före och efter skoltid</li><li>Skola som arena kan även kallas Lights on eller skolan mitt i byn</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/Frejaskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Frejaskolan</a></li><li><strong> </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena/aktuelltarkiv/aktuelltsida/19ce2cfd-260c-49da-a963-54f759dbb3f5/!ut/p/z1/jZFNb4MwDIZ_UWQnJCk5RgxKt6LCOjqWyxQ-0iExqCjbYb9-Zdphl9H6Zul5_Fo2GCjA9PazPdqpHXrbXfoXI18T31_H8RpTP8o1Zk_U22vps03O4fkH2GgWUM4pU2JFUe49GWa7FGWEYG7xU3qnZ_8BYxqhzkK5eww54lbc5i8As4__lMZffwG4kn9_DbhckI1JkBzBnOz0RtreDVBQVTWscjVhEivCVW2JVdIjgruVUHVZek5AjHAAM40fzRwzDUNX2vHvwHPTNdX8KSiWlzi953lefG1dkJy_ARZ1K2M!/?uri=toolbar%3Aopen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Skola som arena – Verksamhetsrapport 2023</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></li></ul><p></p></div></div><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Europeiska socialfonden</h5><ul><li>Är ett av EU:s verktyg för att främja sysselsättningen i Europa</li><li>I fonden lägger EU och medlemsländerna in pengar, som sedan går till lokala, regionala och nationella projekt som skapar jobb, hjälper näringslivet och ökar kompetensen hos individer</li></ul><p>Källa: <a href="https://www.esf.se/" target="_blank" rel="noopener">ESF.se</a></p><p style="margin: 0in;font-family: Calibri;font-size: 11.0pt"></p></div></div>

Trygghet och studiero har ökat på Frejaskolan

<p>En viktig del i att eleverna utvecklas är att jag som lärare skapar en god relation till mina elever och ge de uppgifter som de faktiskt lyckas med. Förutom att jag är strukturerad, tydlig och bestämd så är det också viktigt att de möter en och samma lärare i klassrummet och i de olika ämnena, säger Åsa, det skapar trygghet och en välkänd struktur. Och eleverna håller med.</p><p>— Åsa förklarar tydligt och på samma sätt i alla ämnen som gör att vi känner igen oss i hennes sätt att förklara säger eleverna.</p><p>När Åsa väljer texter till eleverna så väljer hon texter som känns. Det ska finnas något i texten som berör. Antingen att texten är rolig så att man skrattar eller att texten är sorglig. Rädsla är också en känsla som är tacksam att arbeta med i olika texter.</p><h2>Ämnet svenska genomsyrar alla ämnen</h2><p>Åsa som undervisar sin klass i både svenska, matematik, engelska, samhällskunskap och NO-ämnen säger att det är viktigt att få med läsförståelse och analys av texter i alla ämnen. Att ta med läsförståelse i alla ämnen ger väldigt goda resultat.</p><p>— När vi jobbar med texter så tar vi ett stycke i taget och analyserar. Vad handlar stycket om, vi läser högt för varandra, arbetar två och två för att besvara frågor om vad vi kunde lära oss av texten. Vi analyserar bilder och bildtexter och i NO-ämnena får eleverna ofta rita och på så sätt förklara hur de förstått en text.</p><p>Den klassen som Åsa har nu har gjort en fantastisk resa i sin kunskapsutveckling. Till och med elever som tidigare inte gillade att läsa så mycket har med Åsas idoga arbete lyckats öka läsförståelse och lusten att lära.</p><h2>Elevernas fritidsintressen ger extra lust till läsning</h2><p>En elev säger att han inte gillade att läsa alls tidigare men nu älskar han att läsa och framför allt ifall böckerna handlar om fotboll.</p><p>— Jag förstår att jag måste bli duktig på att läsa om jag ska klara grundskolan säger han.</p><p>Att få gå in i grupprummet och tillsammans med Åsa arbeta med texter har varit populärt. Elever som haft svårt med att läsa och förstå texter har fått sitta i små grupper och fått läsa en kort text flera gånger. Först tyst för sig själva och sedan högläsning där Åsa noterat vilka ord som eleverna stakat sig på. Så har de fått upprepa orden och pratat om och förstått dess betydelse. Eleverna har varit enormt entusiastiska över att få arbeta på det här sättet med en text.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Lyckad kunskapsutveckling hos elever på låg- och mellanstadiet</h5><ul><li>en och samma lärare undervisar i flera ämnen med möjlighet att väva in ämnen i varandra</li><li>idogt arbete och en tydlig struktur</li><li>skapa goda relationer med eleverna</li><li>ge eleverna uppgifter de faktiskt kan klara och känna att de utvecklas</li><li>väcka elevernas lust att lära genom att skapa en känsla</li><li>analysera och diskutera vad de nyss tagit del av för bättre förståelse</li></ul><p><strong><br />Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/karl-johansskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Karl Johansskolan</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/grundskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Grundskoleförvaltningen</a></li></ul><p></p></div></div>

Känslor i fokus när elever lär sig läsa

<p>– Jag kommer använda mitt kort till att kunna ta mig från punkt A till B mycket smidigare med kollektivtrafiken. Men också för att jag lättare ska kunna planera min resväg utefter vad som passar mig och mina tider, säger Jamie som går i tvåan på Katrinelundsgymnasiet.</p><h2>Beslut av politikerna i Göteborg</h2><p>Liksom tidigare år skickar Göteborgs Stad ut sommarlovskort till ungdomar för att de ska kunna resa runt på sommarlovet. Beslutet att dela ut dessa kort fattas av politikerna i kommunfullmäktige.</p><p>– Sommarlovskortet gör det möjligt för ungdomar i Göteborg att resa utan att behöva köpa ett västtrafikkort. Det är inte alla som har råd att betala för ett eget kort, säger Nils Kaiser, enhetschef central administration på grundskoleförvaltningen.</p><h2>Korten skickas hem eller delas ut på skolan</h2><p>Ungdomar som går i grundskolan och har rätt till sommarlovskort får kortet skickat hem till sin folkbokföringsadress. För gymnasieeleverna kan det se lite olika ut. En del gymnasieskolor har valt att dela ut korten på skolan och andra har valt att låta korten skickas hem till eleverna. Om man inte har fått sitt sommarlovskort i slutet av maj kan man höra av sig till skolan.</p><p>På kommunens hemsida står vad som gäller för sommarlovskorten, <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/grundskola/skolkort-och-skolskjuts/sommarlovskort" target="_blank" rel="noopener">goteborg.se/sommarlovskort</a></p><h2>Uppskattat av vårdnadshavare</h2><p>– Min son och alla andra ungdomar kan göra saker på sommarlovet som de kanske inte hade kunnat göra utan sommarlovskortet. Ta sig till sommarjobbet, till olika aktiviteter och till havet, säger Madeleine, vårdnadshavare till ett barn i årskurs 9.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Sommarlovskortet</h5><p>Gäller från 1 juni till 31 augusti på Västtrafiks alla fordon i zon A, B och C och dygnet runt</p><p>Delas ut till ungdomar som:</p><ul><li>är folkbordförda i Göteborg, eller papperslösa eller asylsökande som stadigvarande bor eller vistas i Göteborg</li><li>är under 20 år</li><li>går i årskurs 6 till årskurs 2 på gymnasiet under vårterminen 2024, eller i årskurs 3 på anpassad gymnasieskola, eller just gått ut årskurs 3 på gymnasiet men ska återvända för gymnasiestudier under höstterminen 2024</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk%3a201822714471130">Göteborgs Stad: Sommarlovskort</a></p><p></p></div></div>

Gratis kollektivtrafik för skolungdomar i sommar

<p>Pedagoger på förskolorna Hammarkullegatan 5, Gropens gård 36B och Ramnebacken 40A har blivit ordsamlare. De tre förskolorna deltar just nu i ett arbete för att öka barnens ordförråd.</p><div id="attachment_135965" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135965" class="size-full wp-image-135965" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/skogen-1000-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135965" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>– Ett rikt ordförråd är avgörande för barnens språkförståelse, uttrycks- och inlärningsförmåga, säger Matilda Gniste, logoped i förskoleförvaltningen.</p><h2>Flerspråkighet ses som en tillgång</h2><p>Målet är att pedagogerna ska använda språkstrategier och få en ökad medvetenhet om sin roll som språkande förebild. Många av pedagogerna är flerspråkiga.</p><p>– Det har varit lite tabu att använda sitt modersmål, men i vårt arbete har vi försökt stärka pedagogerna i att det är en tillgång, att det är ok att inte kunna alla ord och våga fråga. Det är viktigare att ha ett rikt ordförråd än att man uttalar alla ord korrekt, du utvecklas snabbare och får även bättre grammatik, säger Elisabeth Eriksson Udén, specialpedagog i förskoleförvaltningen.</p><div id="attachment_135966" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135966" class="size-full wp-image-135966" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="613" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000-768x471.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000-250x153.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000-520x319.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/bullen-1000-730x447.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135966" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div><p>Barn i alla åldrar inkluderas i arbetet. Målet är att deras meningslängd ska öka och att de ska kunna kategorisera och relatera orden.</p><p>Pedagogerna får lära sig hur de kan sätta ord på det de gör, jobba med repetition, hur de får barnen intresserade av ord och får orden att stanna kvar hos barnen. De jobbar med ordlistor, synonymer och hur de ska förklara ord.</p><p>– Det är mänskligt att tänka att vissa ord är för svåra och att du därför förenklar, men det gynnar inte barnen. Vi tar ofta upp exemplet med stövelknekten som alla använde men ändå kallade för ”den”. Nu jagar vi fler &#8220;stövelknektar”. Barnen behöver lära sig att allting har ett namn, säger Matilda Gniste.</p><h2>Unikt samarbete skapar helhet</h2><p>– Specialpedagoger, logoped och psykolog samarbetar för att dra nytta av allas kompetenser. Det är ganska unikt och en stor tillgång att vi har alla professionerna samlade i förskoleförvaltningen, säger Matilda Gniste.</p><p>Specialpedagogerna konkretiserar hur personalen ska ta sig an sina uppgifter och tar upp praktiska exempel. Psykologen pratar med pedagogerna om feedback och hur de sätter smarta mål för språkstrategierna.</p><p>– För att få syn på beteenden som gynnar språkutvecklingen kommer varje pedagog att filma sig själv i en leksituation med barnen. Film är ett verktyg som fungerar jättebra för att utveckla sitt beteende, säger Matilda Gniste.</p><div id="attachment_135967" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135967" class="size-full wp-image-135967" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000.jpg" alt="" width="1000" height="712" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000-300x214.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000-768x547.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000-520x370.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/igelkottar-1000-730x520.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135967" class="wp-caption-text">Foto: Göteborgs Stad</p></div>

Samarbete och språkstrategier ökar barnens ordförråd

<p>– Vårt bibliotek har fått ett nytt uppehållsrum som är stort. Det är jättebra, där brukar vi vara på rasterna, berättar en elev på Sannaskolan.</p><p>På Sannaskolan använder även eleverna sitt nyrenoverade elevcafé som en extra skolmatsal.</p><p>– Vi kan äta skollunchen i elevcaféet nu. Det är tystare och lugnare att äta här och de nya sofforna är sköna, säger en elev på Sannaskolan.</p><div id="attachment_135912" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135912" class="size-full wp-image-135912" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="626" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000-300x188.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000-768x481.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000-250x157.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000-520x326.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/sannaskolan-1000-730x457.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135912" class="wp-caption-text">Sannaskolans sporthall har fått ett nytt konstverk på fasaden.</p></div><h2>Fler grupprum och renoverade salar på Sannaskolan</h2><p>Sannaskolan stod klar 1941 och fick då mycket uppmärksamhet för sin arkitektur. När skolan öppnade tog den emot nästan 1400 elever och under åren har antalet elever och årskurser varierat.</p><p>Sedan 2020 gör Göteborgs Stad om skolan till en 7-9 skola och i samband med det renoveras skolan för att på ett bättre sätt möta behov i undervisningen. Till exempel ska skolan få fler grupprum och renoverade ämnessalar. Idrottshuset har också byggts om och fått en ny idrottshall för att eleverna ska kunna ha all idrott på skolan och samtidigt få större möjlighet till integritet vid ombyte och dusch.</p><p>– Nyligen blev vi klara med renoveringen av biblioteket och elevcaféet. Under året ska även skolrestaurangen bli större och serveringen moderniseras. Lokaler för den särskilda undervisningsgruppen för området ska också rustas upp. Elevrådet kommer även att få påverka hur skolgården och utemiljön ska göras om och förbättras, säger Andreas Forsberg, utvecklingsledare fysisk lärmiljö.</p><h2>Bättre lärmiljö på Kungsladugårdsskolan</h2><p>I snart två år har insidan av Kungsladugårdsskolan renoverats och i oktober ska arbetet vara klart. Bland annat har golv, väggar, tak och inredning bytts ut eller rustats upp. Alla klasser ska också få egna grupprum. Dessutom har elevhälsan och skolledningen samlats på ett och samma ställe för att underlätta för elever, vårdnadshavare och andra besökare.</p><div id="attachment_135913" style="width: 802px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135913" class="size-full wp-image-135913" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792.jpg" alt="" width="792" height="446" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792.jpg 792w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Kungsladugardsskolan-792-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 792px) 100vw, 792px" /><p id="caption-attachment-135913" class="wp-caption-text">Kungsladugårdsskolan är en kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som ingår i Göteborgs Stads bevarandeprogram. Renoveringen av skolan görs därför med hänsyn till bevarandekraven och omfattar inte skolans exteriör.</p></div><p>– Renoveringarna ska göra lärmiljön bättre för eleverna. Till exempel får eleverna som går i anpassad grundskola lokaler som passar deras behov bättre. Kulturskolans lokaler byggs också om för att de på sikt ska kunna användas även av skolan, säger Linnéa Hedblom Olsson, utvecklingsledare fastighet.</p><h2>Nytt skolhus på Bräckeskolan</h2><p>Bräckeskolan i Eriksberg kommer i maj att få ett nybyggt skolhus med ny matsal, storkök och specialsalar. När skolhuset är klart ska renovering av skolans nuvarande lokaler starta. Renoveringen sker i etapper och den sista etappen beräknas vara klar till höstterminen 2027. När renoveringarna är klara ska skolan ha plats för totalt 720 elever.</p><div id="attachment_135914" style="width: 952px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135914" class="size-full wp-image-135914" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1.jpg" alt="" width="942" height="628" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1.jpg 942w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/brackeskolan-942-1-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 942px) 100vw, 942px" /><p id="caption-attachment-135914" class="wp-caption-text">Bräckeskolan.</p></div><h2>Landalaskolan renoveras för anpassad grundskola</h2><p>Landalaskolan som tidigare var en grundskola renoveras under 2024 då skolan ska göras om till en anpassad grundskola. Bland annat byggs alla omklädningsrum och duschutrymmen om. För att öka tillgängligheten får skolan också bredare dörröppningar och fler utrymningsvägar. Ett nytt klassrum med tillhörande grupprum och en ny sal för hem-och konsumentkunskap samt kombislöjd kommer också stå klara när de nya eleverna börjar skolan i höst.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Nybyggda skolor 2024</h5><p>Göteborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/24cbe2f6-c7b2-4193-a9c2-93bb005a518f" target="_blank" rel="noopener">Tre helt nybyggda skolbyggnader </a></p><p>Göetborgs Stad: <a href="https://goteborg.se/wps/myportal/start/goteborg-vaxer/sa-arbetar-staden-med-stadsutveckling/sa-utvecklas-forskolor-och-skolor" target="_blank" rel="noopener">Andra skolor som ska byggas eller renoveras kommande år </a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Flera skolrenoveringar och ett nytt skolhus blir klara i år

<h2>Hallå där Cathrine Larsson på Bergsjöskolan, vad är kulturfesten?</h2><p>– Kulturfesten är ett roligt evenemang som elevrådet på skolan startade för tre år sedan. Tanken är att skapa något kul för boende i området och att samla in pengar till en skolresa för de som går i årskurs 9. Elevrådet på skolan är jätteduktiga på att engagera sponsorer och få med sig föräldrar som hjälper till, så det blir en bra dag.</p><div id="attachment_135876" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135876" class="size-full wp-image-135876" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800.jpg" alt="" width="800" height="703" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800-300x264.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800-768x675.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800-250x220.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800-520x457.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/cathrine_larsson-800-730x641.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135876" class="wp-caption-text">Cathrine Larsson är informations- och kommunikationsteknikutvecklare och kontaktperson för elevrådet på Bergsjöskolan. Foto: Privat</p></div><h2>Vad händer på kulturfesten?</h2><p>– Det bjuds på massa roliga saker, framför allt för barn. Det blir till exempel ansiktsmålning, hennamålning, loppis, lotteri, fiskedamm, musik och dans.</p><h2>Vilka får komma?</h2><p>– Alla som vill komma är välkomna. Det brukar vara väldigt bra stämning och vi hoppas på många besökare även i år.</p><h2>Hur många klasser ska åka på skolresa och vart bär det i väg?</h2><p>– Det finns tre klasser i årskurs nio på skolan och alla ska med. Det blir någon gång i juni och de kommer att åka någonstans i Sverige. Exakt var de reser beror på hur mycket pengar som kommer in.</p><h2>Vad vill du säga till de som inte har bestämt sig för att gå på festen?</h2><p>– Det är inget att fundera på. Kom hit, det blir en rolig och fin dag!</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Kulturfest på Bergsjöskolan</h5><p>Kulturfesten arrangeras av elevrådet på skolan och av Skolan mitt i byn.</p><p><strong>Tid:</strong> Söndag 19 maj, klockan 12–16.</p><p>Aktiviteter: Musik och dans, lotteri, lekar, ansiktsmålning, hennamålning, fotboll, loppis, fiskedamm. Det kommer också finnas våfflor, sockervadd, korv med bröd med mera till försäljning.</p><p></p></div></div>

Elevrådet ordnar kulturfest på Bergsjöskolan

<p>Så börjar barnens brev till konstnären.</p><p>– Barnen ville berätta om sitt projekt och visa sina konstverk och så hade de många frågor till konstnären. Så vi skrev ett brev, och tillbaka kom ett handskrivet svar på ett kort som konstnären själv målat. Barnen blev så glada, säger Elisabeth Pihlgren Michielotto, förskollärare på Slottsskogsgatan 90.</p><div id="attachment_135769" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135769" class="size-full wp-image-135769" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Vykort-baksida_1000-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135769" class="wp-caption-text">På vykortet har Lars Lerin svarat<strong> ”💖 </strong><em>Tack kära ni för finfina bilder och trevligt brev! Lycka till i fortsättningen! Varm hälsning från Lars L”</em></p></div><p>Projektet började med att barnen fick lyssna på Lars Lerins barnböcker. Språk är ett av förskolans fokusområden. När barnen lyssnade på berättelserna reflekterade de bland annat över författarens dialekt.</p><div id="attachment_135770" style="width: 835px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135770" class="size-full wp-image-135770" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825.jpg" alt="" width="825" height="619" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825.jpg 825w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/malning-825-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 825px) 100vw, 825px" /><p id="caption-attachment-135770" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Spiran</p></div><p>– Han pratar ju som min familj. De är från Värmland, sa ett av barnen.</p><h2>&#8220;Det är lite magi över bilderna&#8221;</h2><p>Barnen tittade också på olika konstverk och funderade på vad de såg:<br />–  Det är lite magi över bilderna.<br />–  Jag tycker du blandar massa saker i bilderna så det blir stökigt fast fint.<br />–  Mystisk och lite otäckt.<br />–  Man vill liksom bada i havet som du målat.</p><div id="attachment_135771" style="width: 611px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135771" class="size-full wp-image-135771" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Mala_tillsammans_601.jpg" alt="" width="601" height="802" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Mala_tillsammans_601.jpg 601w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Mala_tillsammans_601-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Mala_tillsammans_601-250x334.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Mala_tillsammans_601-520x694.jpg 520w" sizes="(max-width: 601px) 100vw, 601px" /><p id="caption-attachment-135771" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Spiran</p></div><p>Barnen valde ut varsitt konstverk som inspiration och pratade tillsammans med pedagogerna om hur man använder akvarellfärger och akvarellpapper.</p><h2>Bekantade sig med nya ord</h2><p>Under stor koncentration blandade de ut färgerna med vatten för att få olika nyanser. De bekantade sig med nya ord som ”konstnär”, ”signera”, ”akvarell”, ”magi” och ”mystik”.</p><div id="attachment_135772" style="width: 609px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135772" class="size-full wp-image-135772" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Horn_599.jpg" alt="" width="599" height="804" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Horn_599.jpg 599w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Horn_599-224x300.jpg 224w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Horn_599-250x336.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Horn_599-520x698.jpg 520w" sizes="(max-width: 599px) 100vw, 599px" /><p id="caption-attachment-135772" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Spiran</p></div><p>Inspirerade av Lerins naturmotiv begav de sig ut i Slottsskogen för att hitta egna motiv att måla i akvarell. I barnens brev till konstnären ställdes många nyfikna frågor:</p><p>”Varför målar du så många björkar? Varför målar du så mystiskt? Har du varit i djungeln och målat nån gång? Älskar du att bada i havet? För du målar mycket hav, som jag skulle vilja bada i.”</p><div id="attachment_135773" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135773" class="size-full wp-image-135773" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000.jpg" alt="" width="1000" height="710" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000-300x213.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000-768x545.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000-520x369.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/Stor_vagg_1000-730x518.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135773" class="wp-caption-text">Foto: Förskolan Spiran</p></div>

Förskolebarnen på Spiran fick vykort från Lars Lerin

<p>Opaltorgets bibliotek är ett barnbibliotek som riktar sig till barn i åldrarna 0 till 12 år och deras föräldrar. Biblioteket, som invigdes i april 2023, har under sitt första år arrangerat en mängd olika aktiviteter med fokus på barn och familjer.</p><p>Under våren har man bedrivit ett pilotprojekt, “Visor från världen”, riktat till de allra minsta, barn upp till tolv månader. Tillsammans med sina föräldrar har de fått sjunga barnvisor från världens alla hörn på olika språk.</p><p>– Under projektet har vi testat en arbetsmetod för bibliotek där vi jobbar med språkutveckling och med ett familjecentrerat sätt, alltså att man stöttar familjer i hur de kan arbeta med språkutveckling, berättar Carolina Benjaminsson, bibliotekarie på Opaltorgets bibliotek.</p><h2>Små barn kan introduceras till fler språk</h2><p>I mars inleddes projektet med en konsert på biblioteket som hölls av två musikpedagoger, Maria Stella och Ingrid Brännström. Då fick barnen och de vuxna sjunga olika barnvisor på svenska, men även på andra språk.</p><p>– Barn har ett språkfönster fram till de är två år, så man kan introducera språk till små barn utan problem. Man kan dessutom prata flera språk med sina barn, de har förmågan att hantera det även när de är så små, säger Maria Sicilia Ono, bibliotekarie på samma bibliotek.</p><p>Musik hjälper små barn med språkutvecklingen samtidigt som de lär sig rytmik och att memorera ljud. Att vuxna sjunger tillsammans med sina barn är också bra för anknytningen.</p><h2>Träffar varje vecka under våren</h2><p>Efter konserten fick de föräldrar som var intresserade anmäla sig till sångstunderna under våren. De har träffats varje vecka och har också kunnat föreslå egna visor och låtar som musikpedagogerna har sjungit tillsammans med dem. Man har sjungit visor på bland annat finska, arabiska, tigrinja, grekiska och kantonesiska.</p><p>– Vi har haft cirka 25 personer med på träffarna, vilket är många fler än vad vi räknade med. Det är jätteroligt att så många har velat vara med och det har varit ett jättebra sätt för oss att lära känna föräldrarna, säger Carolina Benjaminsson.</p><p>Nästa vecka är sista omgången och då ska alla deltagare få med sig en inspelning av visorna så att de kan fortsätta att sjunga tillsammans med sina barn.</p><h2>Vill inspirera andra bibliotek i Göteborg</h2><p>Pilotprojektet ska nu utvärderas och tanken är att det ska utvecklas och troligen återkomma nästa termin. Man vill också inspirera andra bibliotek i Göteborg att testa den här metoden.</p><p>– Under arbetet lärde vi oss att det var först på den tredje träffen som föräldrarna vågade sjunga med. Det bekräftar för oss att vi gjorde rätt som skapade en stängd grupp. Det behövdes för att skapa tillit och trygghet, säger Maria Sicilia Ono.</p><p>Även om projektet i första hand är till för barnen, har det också varit värdefullt för föräldrarna.</p><p>– Vi upplever att föräldrarna tycker att det är väldigt roligt att vara med på sångstunderna, både att få sjunga tillsammans med sitt barn, men även att få träffa andra föräldrar, säger Carolina Benjaminsson.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/opaltorgets-bibliotek/om-biblioteket" target="_blank" rel="noopener">Opaltorgets bibliotek</a></p><p></p></div></div>

Visor från världen på Opaltorgets bibliotek

<p>Marjan Akhyany som är klassen lärare i teknik är stolt över elevernas insatser:</p><p>– Våra elever är engagerade och passionerade när det kommer till ämnet teknik. De visar entusiasm för att utforska och lära sig. Vi är stolta över våra elever och ser fram emot att fortsätta stödja och uppmuntra dem i deras lärande.</p><h2>Stipendium på 5000 kronor</h2><p>Teknikåttan är en tävling i naturvetenskap, teknik och matematik för alla åttondeklassare i landet. I årets kvaltävling i västra Sverige deltog cirka 2 600 elever. Från kvaltävlingen gick de sex främsta klasserna – däribland Skytteskolans årskurs åtta &#8211; vidare till en regionfinalen på Chalmers tekniska högskola.</p><div id="attachment_135669" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135669" class="size-full wp-image-135669" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/plockepinn-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/plockepinn-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/plockepinn-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/plockepinn-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/plockepinn-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/plockepinn-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/plockepinn-1000-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135669" class="wp-caption-text">Eleverna fick under tävlingen i uppgift att bygga så höga och stabila konstruktioner de kunde av grillpinnar och gummiband. Foto: Chalmers</p></div><p>Årets vinnare av regionfinalen blev Internationella engelska skolan i Kungsbacka, med Gottskär grundskola på andra plats. Men Skytteskolans elever gick inte hem tomhänta. Tack vare sina insatser lyckades de ta hem en tredje plats och ett stipendium på 5 000 kronor.</p><h2>&#8220;Verkligen en stor ära för oss&#8221;</h2><p>– Vi är otroligt glada över resultatet, det är verkligen en stor ära för oss att bli uppmärksammade på detta sätt. På vår skola har vi lagt vikt vid att erbjuda eleverna högkvalitativ undervisning inom teknikområdet. Hos oss ges eleverna möjlighet att utveckla sina färdigheter och ta sig an utmanande projekt, säger Marjan Akhyany.</p><p>När de tävlande eleverna från Skytteskolan får frågan ”Hur känns det att vara trea?” svarar en ”Väldigt bra” medan en annan säger att hen är ”Lite besviken men ändå stolt”.</p><p>Under regionfinalen den 18 april ställdes eleverna inför både praktiska och teoretiska uppgifter inom teknik, biologi, fysik, kemi och matematik. Bland annat fick de svara på om olika påståenden var sanna eller falska. De utmanades också minska sina klimatavtryck med femtio procent.</p><div id="attachment_135670" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135670" class="size-full wp-image-135670" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/klimatspelet-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/klimatspelet-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/klimatspelet-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/klimatspelet-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/klimatspelet-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/klimatspelet-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/05/klimatspelet-1000-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135670" class="wp-caption-text">Mäts energi i enheten Watt? Roterar orkaner åt olika håll beroende på om de befinner sig på norra eller södra halvklotet?  Det var frågor som eleverna fick svara på vid Teknikåttans regionfinal. Foto: Chalmers</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Teknikåttan</h5><ul><li>Har funnits i 30 år och anordnas av tio svenska lärosäten</li><li>Målet med tävlingen är att visa att teknik, matematik och naturvetenskap finns i vår omgivning och kan vara roligt samtidigt som det är viktigt för en hållbar framtid</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.umu.se/teknisk-naturvetenskaplig-fakultet/samarbeta-med-oss/teknikattan/" target="_blank" rel="noopener">Umeå universitet: Om Teknikåttan</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Skytteskolan trea i Teknikåttans regionfinal

<p>Zhean Mohammad Murad är förskollärare och arbetar sedan åtta år tillbaka på en förskola strax utanför Hjällbo i nordöstra Göteborg. När hon kom till Sverige som 18-åring var hennes mål att få ett jobb. Men utan körkort, gymnasiekompetens och begränsade kunskaper i svenska var det svårt.</p><h2>&#8220;En jättebra start för mig att börja plugga&#8221;</h2><p>− Jag var desperat efter jobb, men fick nej överallt. Då läste jag av en slump en annons om en vuxenutbildning i Gårdsten. Jag nappade och kom in, fast jag inte ens hade SFI, säger Zhean Mohammad Murad.</p><p>Kursen var en komprimerad version av en barnskötarutbildning.</p><p>− Det var en jättebra start för mig att få börja plugga, träna på svenska och lära känna människor både från Sverige och andra länder. Kurdiska är mitt förstaspråk men jag pratar också persiska, engelska och arabiska. Det var lätt att ta sig till svenskan, språkmelodin ligger nära den kurdiska.</p><h2>&#8220;Här behövs vi mest&#8221;</h2><p>Zhean fick jobb som barnskötare på introduktionsskola för nyanlända i Bergsjön och började läsa in gymnasiekompetens parallellt med jobbet.</p><p>− Det var ett jättekul och meningsfullt jobb! Men jag hade bestämt mig, jag skulle läsa vidare till förskollärare. Det var bara att börja plugga igen.</p><p>Hon läste in de kurser hon behövde, sökte och kom in på förskollärarutbildningen på Göteborgs universitet. Som nyexaminerad fick hon fast anställning på förskolan Eriksbo Östergärde 3. Här har hon jobbat sedan dess.</p><p>– Jag tycker att vi förskollärare ska jobba i förorter, här behövs vi mest. Vi har med oss forskningen och det didaktiska perspektivet när vi planerar undervisningen. Det behövs inte minst i flerspråkiga barngrupper.</p><h2>Barnen behöver få höra mycket svenska</h2><p>Majoriteten av barnen på förskolan har annat språk än svenska som förstaspråk.</p><p>− Vi har många barn som möter svenska för första gången och de behöver få höra mycket svenska. Men vi behöver också flerspråkigheten. När vi i personalen kan säga några ord till en 1,5 åring på hennes förstaspråk gör vi det barnet så mycket tryggare – och hon lär sig svenskan lättare, säger Zhean Mohammad Murad.</p><p>Förskolan har uppmärksammats för sitt framgångsrika arbete med språkutvecklande metoder.</p>

”Vi förskollärare behöver jobba i förorter”

<p>Via Riksgymnasiet för rörelsehindrade kan en elev med rörelsehinder söka till vilket gymnasieprogram hen vill, på vilken skola hen vill, förutsatt att hen har tillräckligt med poäng för att komma in på utbildningen.</p><div id="attachment_135551" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135551" class="size-full wp-image-135551" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Calina_Christian-1000-foto-rikard-strid.jpg" alt="" width="1000" height="702" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Calina_Christian-1000-foto-rikard-strid.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Calina_Christian-1000-foto-rikard-strid-300x211.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Calina_Christian-1000-foto-rikard-strid-768x539.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Calina_Christian-1000-foto-rikard-strid-250x176.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Calina_Christian-1000-foto-rikard-strid-520x365.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Calina_Christian-1000-foto-rikard-strid-730x512.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135551" class="wp-caption-text">Rektor Calina Folme och Christian Bengtsson, lärare på Riksgymnasiet i Göteborg. Foto: Rikard Strid</p></div><h2><strong>Kan läsa program på andra skolor</strong></h2><p>– Det är våra elever, men de kan läsa program på andra skolor med hjälp av vår assistans och våra insatser, förklarar Christian Bengtsson, som är lärare på Riksgymnasiet i Göteborg.</p><p>– Eleverna kan välja om de vill läsa hela eller delar av sin utbildning på en annan skola, eller om de vill läsa i våra lokaler och läsa i en liten grupp.</p><div id="attachment_135552" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135552" class="size-full wp-image-135552" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/student-800-Foto-Rickard-Strid.jpg" alt="" width="800" height="925" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/student-800-Foto-Rickard-Strid.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/student-800-Foto-Rickard-Strid-259x300.jpg 259w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/student-800-Foto-Rickard-Strid-768x888.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/student-800-Foto-Rickard-Strid-250x289.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/student-800-Foto-Rickard-Strid-520x601.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/student-800-Foto-Rickard-Strid-730x844.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135552" class="wp-caption-text">Foto: Rikard Strid</p></div><p>Skolan håller med specialpedagog och elevassistenter samt anpassar varje elevs skolgång, kurser och schema efter hens förutsättningar och behov.</p><p>Habiliteringen &#8211; den fysiska träning en person med rörelsehinder behöver för att inte bli sämre &#8211; får ta tid och plats på schemat vilket gör att utbildningen tar fyra år istället för tre. Elevhemmet stöttar ungdomen med boende, assistans och fritidsaktiviteter för att göra hen så självständig som möjligt.</p><h2>&#8220;En trygghet och avlastning för den enskilda eleven&#8221;</h2><p>– Vi ger ungdomarna en struktur som gör att de kan vara elever och koncentrera sig på skolarbetet. När eleven går hem från skolan, har hen hunnit med både skola och habilitering, och kan ha fritid. De måste få tid att vara tonåringar också, säger Christian.</p><div id="attachment_135553" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135553" class="size-full wp-image-135553" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/borden-1000-foto-Rickard-Strid.jpg" alt="" width="1000" height="677" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/borden-1000-foto-Rickard-Strid.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/borden-1000-foto-Rickard-Strid-300x203.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/borden-1000-foto-Rickard-Strid-768x520.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/borden-1000-foto-Rickard-Strid-250x169.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/borden-1000-foto-Rickard-Strid-520x352.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/borden-1000-foto-Rickard-Strid-730x494.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135553" class="wp-caption-text">Foto: Rikard Strid</p></div><p>Göteborgs Stad driver skolverksamheten medan Bräcke Diakoni ansvarar för habilitering och elevhem. De olika delarna i Riksgymnasieverksamheten är vana vid att samverka både med varandra och med externa aktörer som kommuner, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvård.</p><p>– Vår kunskap och erfarenhet inom området innebär en trygghet och avlastning för den enskilda eleven och hens vårdnadshavare, berättar Calina. De vet att vi har koll.</p><h2>Laglig rätt till gymnasieutbildning</h2><p>Sedan 1990 har rätten till rh-anpassad utbildning för ungdomar med rörelsehinder stått med i Skollagen. Få skolor och kommuner har dock möjlighet att erbjuda sina rörelsehindrade elever alla resurser som behövs. Därför finns Riksgymnasiet för rörelsehindrade på fyra ställen i Sverige:  Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå, och som elev kan du söka till vilket du vill.</p><p>– Vi har två specialbyggda elevhem nära skolan och kan därmed ta emot ungdomar från hela landet, säger Calina. Just nu har vi till exempel elever från Karlstad, Linköping, Skövde, och Orust. Men vi har också elever från Göteborgsområdet som bor kvar hemma men går i skolan hos oss.</p><div id="attachment_135554" style="width: 848px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135554" class="size-full wp-image-135554" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/korridor-838-foto-rikard-strid.jpg" alt="" width="838" height="554" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/korridor-838-foto-rikard-strid.jpg 838w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/korridor-838-foto-rikard-strid-300x198.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/korridor-838-foto-rikard-strid-768x508.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/korridor-838-foto-rikard-strid-250x165.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/korridor-838-foto-rikard-strid-520x344.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/korridor-838-foto-rikard-strid-730x483.jpg 730w" sizes="(max-width: 838px) 100vw, 838px" /><p id="caption-attachment-135554" class="wp-caption-text">Foto: Rikard Strid</p></div><h2>Ansök via Specialpedagogiska skolmyndigheten</h2><p>Ansökan till Riksgymnasiet går via Specialpedagogiska skolmyndigheten. För att bli antagen behöver man ha ett omfattande rörelsehinder och behov av anpassade studier och habilitering.</p><p>– För elever som inte har fullständiga grundskolebetyg erbjuder vi introduktionsprogram där vi skräddarsyr studierna efter varje elevs behov, säger Calina.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Riksgymnasiet</h5><ul><li>Verksamheten består av skola, habilitering och elevhem</li><li>Undervisningen riktar sig till elever med svåra rörelsehinder</li><li>Ansökan görs via Specialpedagogiska skolmyndigheten</li><li>Det finns fyra Riksgymnasier i Sverige: Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. Som elev kan du söka till vilket du vill</li><li>Först 1990 fick elever med svåra rörelsehinder laglig rätt till gymnasieutbildning. Innan dess kunde de bara gå på gymnasiet om det funkade på en skola i hemkommunen.</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.riksgymnasietgbg.se/" target="_blank" rel="noopener">Riksgymnasiet Göteborg</a></li><li><a href="https://www.spsm.se/" target="_blank" rel="noopener">Specialpedagogiska myndigheten</a></li></ul><p></p></div></div>

Rörelsehinder inget hinder för utbildning

<p>– Jag använder min tandborste varje dag!, säger ett barn som blev glad åt att få en tandborste av häxan Karin-Karin.</p><p>På förskolan Mölnesjögatan 165 – 166 i Rannebergen arbetar pedagogerna mycket med munhälsa och tar hjälp av materialet i Tandboxen.</p><div id="attachment_135457" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135457" class="size-full wp-image-135457" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800.jpg" alt="" width="800" height="911" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-263x300.jpg 263w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-768x875.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-250x285.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-520x592.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-730x831.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135457" class="wp-caption-text">Tandborstar till alla barn! Foto: Soledad Nordström</p></div><p>– Vi har många barn som har hål i tänderna och jobbar speciellt med våra 3-5-åringar för att skapa medvetenhet hos barn och föräldrar, säger Katarina Smith, förskollärare.</p><p>Föräldrarna blir informerade om hur förskolan arbetar med munhälsa och får en lista med tips från Folktandvården. Reaktionerna är positiva.</p><p>– Barnen pratar mycket om tänder och påminner varandra om vad de ska tänka på, säger Katarina Smith.</p><h2>Tandborstar i stället för godis</h2><p>Soledad Nordström, rektor, har ett bra samarbete med Folktandvården och har fått en tandbox per förskola. Till påsk fick hon dessutom tandborstar till alla barn.</p><p>– Vi ville göra något roligt utan att det involverade sötsaker som är så förknippat med påsk och ska undvikas på förskolan, säger hon.</p><div id="attachment_135456" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135456" class="size-full wp-image-135456" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii.jpg" alt="" width="800" height="964" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii-249x300.jpg 249w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii-768x925.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii-250x301.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii-520x627.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/tandboxen-800-ii-730x880.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135456" class="wp-caption-text">Foto: Soledad Nordström</p></div><p>Rektor Soledad klädde ut sig till häxan Karin-Karin och åkte till sina båda förskolor för påskfirande. Hon pratade med barnen om vikten av att borsta tänderna och att inte äta för mycket socker. Barnen fick berätta om sina erfarenheter av tänder och tandborstning.</p><p>– Vi försöker att lyfta fram det positiva utan att ge pekpinnar. Varje avdelning fick sedan tandborstar i olika färger till alla barnen. De blev jätteglada, säger Soledad Nordström.</p><h2>Material som är enkelt att använda</h2><p>Alla före detta stadsdelsområden fick Tandboxar 2020 och ett par hundra boxar har delats ut sedan dess. Tandboxen innehåller bland annat material för att kunna visa hur man borstar tänderna, sagoböcker och bilder som ska paras ihop rätt och skapa samtal.</p><p>– Det är ett genomtänkt material som är lätt att använda på olika sätt. Vi pratar om vad vi äter, vad som är bra och vikten av att borsta tänderna två gånger om dagen i två minuter, säger Katarina Smith.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Tandboxen lär förskolebarn om munhälsa

<p>– Det ska bli jättekul! Vi ska ha språkskola, workshops med matlagning samt traditionella dans och lekar från olika länder, säger Susanne Kallanvaara, som är lärare på Burgårdens gymnasium.</p><p>–  I Göteborg har vi huvudansvaret för programmet som inkluderar att tillverka hemlagade köttbullar med egen brunsås, lingonsylt, potatismos och pressgurka. Till efterrätt vankas hembakade semlor med egentillverkad mandelmassa. Det blir nog första gången jag äter semlor i maj, fortsätter Susanne Kallanvaara.</p><div id="attachment_135447" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135447" class="size-full wp-image-135447" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1.jpg" alt="" width="1000" height="701" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1-300x210.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1-768x538.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1-250x175.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1-520x365.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Susanne-och-Johanna-1440-1-730x512.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135447" class="wp-caption-text">Susanne Kallanvaara och Johanna Söderhagen. Foto: Privat</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Projekt om nordisk matkultur för unga</h5><ul><li>Projektet Nordic food culture and improving sustainable consumption between young people ska öka kunskapen om den nordiska kulturen och matkulturen hos unga för att främja hållbar konsumtion och en hälsosam livsstil</li><li>Bakom projektet står Nordiska ministerrådet och Nordisk kulturkontakt</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.norden.org/sv/nordiska-ministerradet?gad_source=1&amp;gclid=EAIaIQobChMIxOfr-qrEhQMV1BeiAx1uygTsEAAYASAAEgJo1_D_BwE" target="_blank" rel="noopener">Nordiska ministerrådet</a></li><li><a href="https://www.nordiskkulturkontakt.org/" target="_blank" rel="noopener">Nordisk kulturkontakt</a></li><li style="font-family: Calibri; font-size: 11pt;"></li></ul></div></div></li></ul><p>Nordisk matkultur bygger på lokala säsongsråvaror och enkla och hälsosamma tillagningar, vilket också är grundstenarna i hållbar konsumtion. Att äta det som finns där det finns.</p><p>– Dessutom är den nordiska matkulturen spännande att lära känna för dagens ungdomar som är uppväxta med pizza, thai-mat och tacos. Och att få en förklaring till vissa traditionella maträtter som Janssons frestelse, raggmunk eller renskav, påpekar yrkesläraren Johanna Söderhagen som är ansvarig för matlagningen.</p><p>–  Det är också planerat att en representant från Livsmedelsverket kommer på besök när frågor kring matsvinn, återvinning och hållbar utveckling ska tas upp.</p><h2>Medvetna konsumenter</h2><p>Genom att lära ungdomar om den nordiska matkulturen vill man göra dem till medvetna konsumenter som uppskattar naturens växlingar, och respekterar jordens resurser. Och ge ungdomarna nya kunskaper om deras kulturella arv och traditioner.</p><p>Förutom matkunskap innebär projektet lektioner både i geografi, historia och kultur. Och samarbete genom att träffa ungdomar från andra nordiska och baltiska länder.</p><p>– Jag hoppas att eleverna ska få uppleva och känna gemenskap med övriga länder i Norden samtidigt som de får träna sina språkkunskaper, säger Susanne Kallanvaara.</p><h2>Två träffar</h2><p>Deltagarna träffas i Göteborg 10 – 12 maj då projektet inleds och i Tallin i Estland den 6 – 9 juni för att få fördjupa sig i ett annat lands mat och kultur.</p><p>Däremellan kommer eleverna på Burgårdens barn- och fritidsprogram att ta fram eget material att dela med sig av kring det egna landets kultur och traditioner till övriga deltagande länder.</p>

Burgården deltar i projekt om nordisk mat och kultur

<p>– För att barn ska få det stöd de behöver och har rätt till måste vuxna i närheten av barnet agera så tidigt som möjligt om de misstänker missförhållanden. Förskolan är avgörande för att ge de allra yngsta barnen en röst i samhället, säger Dinah Simson Ringeby, socionom vid förskoleförvaltningen.</p><h2>Ska öka kompetensen och tryggheten</h2><p>Förskoleförvaltningen och Barnens rätt i samhället, Bris, har tillsammans tagit fram en utbildning som stärker förskolans arbete med att nå vårdnadshavare och barn som är i behov av samhällets stöd.</p><div id="attachment_135420" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135420" class="size-full wp-image-135420" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000.jpg" alt="" width="1000" height="584" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000-300x175.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000-768x449.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000-250x146.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000-520x304.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Johan-Olofson_bris-1000-730x426.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135420" class="wp-caption-text">Förskoleförvaltningens direktör Johan Olofson.</p></div><p>– Yngre barn har ofta färre egna kontakter med vuxna än vad äldre barn har. Det finns alltså färre vuxna som har möjlighet att upptäcka dessa barns risk för utsatthet och de vuxna som möter barnen har en än viktigare funktion att fylla för att barnet ska få stöd, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.</p><p>Målet med utbildningen är att öka kompetensen och tryggheten hos pedagoger att genomföra svåra samtal med vårdnadshavare för barnens bästa.</p><h2>God samverkan en skyddsfaktor</h2><p>– Det i sin tur ska leda till att vi så tidigt som möjligt uppmärksammar barn som lever i utsatthet eller inte får den omsorg och trygghet de har rätt till, säger Anna Lodin, utvecklingsledare i förskoleförvaltningen.</p><p>Forskning visar att en god samverkan mellan förskola och hem är en skyddsfaktor för barn och bidrar till goda uppväxtvillkor.</p><div id="attachment_135400" style="width: 640px" class="wp-caption alignnone"><a href="https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/semig-rattentillstodtidigtilivet.pdf" target="_blank" rel="noopener"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135400" class="wp-image-135400 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Rapporten-Se-mig-630.jpg" alt="" width="630" height="891" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Rapporten-Se-mig-630.jpg 630w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Rapporten-Se-mig-630-212x300.jpg 212w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Rapporten-Se-mig-630-250x354.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Rapporten-Se-mig-630-520x735.jpg 520w" sizes="(max-width: 630px) 100vw, 630px" /></a><p id="caption-attachment-135400" class="wp-caption-text">Ladda ner rapporten genom att klicka på bilden.</p></div><p>Utbildningen bygger på Bris rapport Se mig – rätten till stöd tidigt i livet, Barnkonventionen och läroplanen. Utbildningen kommer att lanseras till förskolor nationellt.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad förskoleförvaltningen</a></p><p><strong>Bris:</strong> <a href="https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/semig-rattentillstodtidigtilivet.pdf" target="_blank" rel="noopener">Rapporten Se mig &#8211; rätten till stöd tidigt i livet</a></p><p></p></div></div>

Samarbete mellan förskolan och Bris ska stärka barnens rätt  

<p>– Det ska bli spännande och roligt, säger William som tar studenten efter tre år på Teknikprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium. Det känns som om livet börjar på riktigt. I höst ska jag plugga vidare på Chalmers eller KTH.</p><p>– Jag har sökt lite olika utbildningar som industriell ekonomi och teknisk fysik. Vi får se vad det blir, men det blir nog roligt för på högskolan pluggar man ju mer inriktat och läser inte så många andra ämnen som till exempel svenska och engelska. Det bästa med mina tre år här på gymnasiet har varit kompisarna och lärarna. Jag kommer att sakna en del av dem.</p><div id="attachment_135368" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135368" class="size-full wp-image-135368" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000.jpg" alt="" width="1000" height="690" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000-300x207.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000-768x530.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000-250x173.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000-520x359.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/William-1000-730x504.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135368" class="wp-caption-text">William tar studenten måndag 3 juni. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>De kommunala gymnasieskolornas studentdagar</h5><ul><li>Angeredsgymnasiet — tisdag 4 juni 2024</li><li>Bernadottegymnasiet — tisdag 4 juni 2024</li><li>Bräckegymnasiet — tisdag 4 juni 2024</li><li>Burgårdens gymnasium — onsdag 5 juni 2024</li><li>Burgården AG — onsdag 5 juni 2024</li><li>Ester Mosessons gymnasium — tisdag 4 juni 2024</li><li>Hvitfeldtska gymnasiet — tisdag 4 juni 2024</li><li>Högsbodal AG— tisdag 11 juni 2024</li><li>Hökegården AG — tisdag 11 juni 2024</li><li>Katrinelundsgymnasiet — tisdag 4 juni 2024</li><li>Katrinelund AG — tisdag 11 juni 2024</li><li>Landala AG — tisdag 11 juni 2024</li><li>Lindholmens tekniska gymnasium — måndag 3 juni 2024</li><li>Motorbranschens tekniska gymnasium, MTG — onsdag 5 juni 2024</li><li>Polhemsgymnasiet — onsdag 5 juni 2024</li><li>Rosenhöjd AG — tisdag 11 juni 2024</li><li>Schillerska gymnasiet — onsdag 5 juni 2024</li><li>Stora Holm AG— onsdag 5 juni 2024</li><li>The International High School — onsdag 5 juni 2024</li></ul><p>&nbsp;</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/gymnasieskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Utbildningsförvaltningen: Gymnasier</a></p><p><strong><em>För examensdatum för de fristående gymnasieskolorna – kontakta respektive skola.</em></strong></p><p></p></div></div>

Lindholmen först ut vid årets student

<p>Som ung är det svårt att veta vilken yrkesväg man ska satsa på, eller ens vilka yrken som finns. Och det är inte heller nödvändigt att ha en klar plan för vad man vill arbeta med som vuxen, det kan lösa sig utmärkt ändå. Det är ett återkommande budskap från de över 40 yrkesverksamma som ställde upp för att inspirera Nytorpsskolans elever.</p><div id="attachment_135359" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135359" class="size-full wp-image-135359" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800.jpg" alt="" width="800" height="838" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800-286x300.jpg 286w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800-768x804.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800-250x262.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800-520x545.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Zandra-Feldte-800-730x765.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135359" class="wp-caption-text">Zandra Feldte, brandman/styrkeledare, kunde berätta om vad en brandman gör när hen inte är ute och släcker bränder. Foto: Jenny Segersten</p></div><h2>Krokiga vägar leder också framåt</h2><p>— Syftet med dagen var dels att visa eleverna vilka yrkesmöjligheter som finns. Vi vill också visa att vägen till ens drömyrke väldigt sällan är en spikrak väg från skola, vidareutbildning och slutligen jobb, berättar Petra Ahlqvist, koordinator på Lights on Nordost – Nytorpsskolan.</p><p>Under en eftermiddag fick högstadieeleverna besöka en utställning med personliga porträtt av yrkesverksamma inom vitt skilda branscher. Många av personerna hade också tagit ledigt från sitt arbete för att vara på plats och svara på nyfikna frågor från eleverna.</p><div id="attachment_135360" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135360" class="size-full wp-image-135360" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800.jpg" alt="" width="800" height="839" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800-286x300.jpg 286w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800-768x805.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800-250x262.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800-520x545.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Petra-Ahlqvist-800-730x766.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135360" class="wp-caption-text">Petra Ahlqvist är koordinator på Lights on Nordost – Nytorpsskolan.</p></div><p>Klart man ställer upp för sin gamla skola säger Arian Kerolli, som gärna berättar om vad en supervisor inom bilindustrin sysslar med.</p><p>De flesta som medverkar har själva gått på Nytorpsskolan eller är boende i Hammarkullen.</p><h2>&#8220;Man testar lite olika jobb&#8221;</h2><p>— Vi har ju utgått mycket från personer som vi känner, som bor i området eller som tidigare gått på skolan. Resultatet blev mycket större än jag trodde, men det är ju bara positivt! Även att det har blivit en blandning av yrken är en styrka är något som hela arbetsgruppen är stolta över, säger Petra Ahlqvist som är en av initiativtagarna bakom inspirationsdagen.</p><p>Petras förhoppning med dagen är att det kan stärka eleverna framåt och reda ut osäkerheter:</p><p>— Många gånger när jag pratar med elever om vad de vill bli när de blir stora känns det som att det är lite begränsat om vilka yrken som finns men även vägen dit. Vägen till de yrket man jobbar med är ju oftast inte rak, utan man testar på lite olika jobb innan man väl bestämmer sig. Jag skulle ju bli sjuksköterska, men utbildade mig inom kultur och är nu koordinator i en skola.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena/har-finns-skola-som-arena/nordost/nytorpsskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Nytorpsskolan &#8211; Skola som arena</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Yrkesverksamma inspirerade elever på Nytorpsskolan   

<p>– På förskolorna Aprilgatan 2B och Kalendervägen 103 har vi infört familjebibliotek med syftet att öka tillgängligheten till litteratur för våra familjer, säger Daniela Dalin, rektor för de båda förskolorna.</p><h2>Högläsning en viktig del av verksamheten</h2><p>Högläsning har visat sig vara en av de mest betydelsefulla faktorerna för barns utveckling. Därför är det en viktig del av förskolornas verksamhet. Pedagogerna arbetar med att väva in läsning i olika aktiviteter för att komma till nytta för barnen.</p><div id="attachment_135313" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135313" class="size-full wp-image-135313" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000.jpg" alt="" width="1000" height="776" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000-300x233.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000-768x596.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000-250x194.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000-520x404.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/familjebibl-1000-730x566.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135313" class="wp-caption-text">Foto: Daniela Dalin</p></div><p>Många förskolor har också ett litet bibliotek, ofta i hallen eller kapprummet, där vårdnadshavare kan låna hem böcker.</p><p>– Vi har köpt in litteratur utifrån ett normkritiskt perspektiv och har sett till att samtliga familjers modersmål finns representerade i vårt familjebibliotek. Vi utgår från forskning om modersmålsutveckling och hur det främjar barns identitets- och språkutveckling, säger Daniela Dalin.</p><h2>Vårdnadshavare kan också låna böcker</h2><p>Daniela Dalin och hennes medarbetare ser det här som en del av förskolans kompensatoriska uppdrag – som innebär att ge varje barn likvärdiga möjligheter att lära sig och utvecklas, oavsett barnets förutsättningar och bakgrund.</p><div id="attachment_135312" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135312" class="size-full wp-image-135312" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000.jpg" alt="" width="1000" height="876" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000-300x263.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000-768x673.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000-250x219.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000-520x456.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/foraldrabibl-1000-730x639.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135312" class="wp-caption-text">Foto: Daniela Dalin</p></div><p>– Vi har också skapat en hylla för vårdnadshavare med möjlighet att låna litteratur om föräldrarollen och barns utveckling, säger hon.</p><p>&nbsp;</p>

Förskolor i Kortedala har infört familjebibliotek

<p>På specialförskolan Welandergatan 37 går det för närvarande fem barn som behöver olika former av särskilt stöd. Med ett brett utbud av specialdesignade hjälpmedel och anpassningsbara utrymmen, strävar pedagogerna efter att skapa en stimulerande och trygg miljö där varje barn kan utforska och utvecklas i sin egen takt.</p><p>– Våra barn behöver ju såklart också utmanas. Vi vill ge dem möjligheten att utvecklas utifrån olika erfarenheter. Det är viktigt att vi kan nå fram till barnen på ett sätt som passar dem, säger Karin Mc Donagh, förskoleassistent på Welandergatan 37.</p><div id="attachment_135161" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135161" class="size-full wp-image-135161" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i.jpg" alt="" width="1000" height="581" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i-300x174.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i-768x446.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i-250x145.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i-520x302.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Welandergatan_1000-i-730x424.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135161" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>Pedagogerna använder olika former av kreativa metoder för att stimulera barnens sinnen på anpassade sätt.</p><p>– Vi tänker mycket på att ha vårt material framme och lättillgängligt. Det ska finnas saker att ta ner till barnen, för att känna, uppleva olika ljud och för att stimulera andra sinnen. Vi har ett barn med hörselnedsättning, berättar Therese Svensson, specialpedagog på Welandergatan 37.</p><p>– När vi spelar musik kan ett enkelt instrument som gurka användas genom att dra den längs tänderna. Vi hör ju ljudet men barnet upplever något annat, fortsätter Therese.</p><h2>Anpassning och flexibilitet</h2><p>På förskolan finns olika utrymmen där pedagoger kan arbeta med barnen antingen enskilt eller i grupp. Barnen har bland annat tillgång till ett ”sinnesrum” och ett ”rörlighetsrum”, som erbjuder en mångfald av olika intryck och uttrycksformer för barnen.</p><div id="attachment_135160" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135160" class="size-full wp-image-135160" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens.jpg" alt="" width="1000" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens-300x180.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens-768x461.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens-250x150.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens-520x312.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/ljus-1000-foto-petter-trens-730x438.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135160" class="wp-caption-text">Sinnesrummet är en plats där barnen kan vistas i lugn och ro. Foto: Petter Trens</p></div><p>Utrymmena är utformade för att kunna anpassas efter barnens individuella behov och preferenser, från aktiv lek till lugn och ro.</p><p>– Det kan vara svårt att fånga upp många av signalerna från barnen när man är i grupp. Att kunna jobba enskilt i olika utrymmen möjliggör det på ett annat sätt, säger Karin Mc Donagh.</p><h2>Vattenvana skapar glädje och trygghet</h2><p>Varje vecka har barnen möjlighet att vistas i lokalens simbassäng där de kan utforska och koppla av i en stimulerande och trygg miljö. Poolaktiviteterna anpassas efter varje barns behov och innefattar bland annat träning, stretchning och sinnesstimulering.</p><div id="attachment_135159" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135159" class="size-full wp-image-135159" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens.jpg" alt="" width="1000" height="619" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens-300x186.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens-768x475.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens-250x155.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens-520x322.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/vattenlek-1000-foto-petter-trens-730x452.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135159" class="wp-caption-text">Poolen ger barnen möjlighet till såväl träning som avkoppling. Foto: Petter Trens</p></div><p>Pedagogerna håller också sångstunder med barnen i poolen, vilket stärker känslan av samhörighet och gemenskap.</p><p>– Vi märker att barnen får ut väldigt mycket av att komma hit. Det finns en förväntan och igenkänning bland barnen. Våra barn behöver känna den tryggheten, säger Karin Mc Donagh.</p><h2>Samarbete och kommunikation med vårdnadshavare</h2><p>Varje barn har en ansvarig pedagog, men arbetslaget arbetar nära varandra för att säkerställa att alla medarbetare har god kunskap om alla barnen.</p><p>– Vi pratar med varandra och delar med oss av sådana saker som har stor betydelse, säger Therese Svensson.</p><p>Pedagogerna har även en nära kontakt med vårdnadshavarna. På så sätt kan de bidra till att skapa en integrerad och stödjande miljö för familjerna.</p><p>– Vissa familjer har svårt att kunna ge barnen all den stimulans som de behöver. Då kan vi på förskolan hjälpa till. Föräldrarna brukar oftast vara väldigt tacksamma för att den här hjälpen finns, säger Karin Mc Donagh.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/welandergatan-37-forskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Welandergatan 37 förskola</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Förskoleförvaltningen</a></li></ul><p></p></div></div>

Specialförskolan möter barnens unika behov

<p>– När de ropade upp våra namn och sa att vi vunnit var vi helt i extas. Jag fick inte fram ett ord, säger Hugo Persson som går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Ester Mosessons gymnasium.</p><p>Hans lagkompis Teddy fyller i:</p><p>– Det var bara vår lärare Andreas som lyckades få fram något och skrek ”Jaaaaa”!</p><h2>Hur var det att vara med och tävla?</h2><p>– Det var jättekul, en riktig upplevelse och vi lärde oss mycket, säger Hugo.</p><p>– Vi var väldigt nervösa innan, säger Teddy, men när vi väl kom in i köket blev det bra.</p><p>– Det var bra gemenskap bland de som tävlade, och vi fick samsas med de andra lagen om ugnar och annat, men alla var väldigt fokuserade på sitt, berättar Hugo.</p><h2>Vad var roligast, jobbigast och svårast?</h2><p>– Det roligaste var ju förstås när de ropade upp våra namn och sa att vi vunnit, säger Teddy.</p><p>– Det jobbigaste var nog nervositeten innan, pressen och all självkritik man kom på efteråt – att man skulle ha gjort så eller så istället, säger Hugo.</p><p>– Det svåraste var nog att hålla tiderna för de olika momenten, säger Teddy. Vi fick tillgång till serveringsluckan 20 minuter innan och då gällde det att inte börja lägga dit för tidigt så det hann kallna eller för sent så att vi inte skulle hinna med allt. Det var 6 förrätter, 6 varmrätter på tallrik, 6 varmrätter som serveringen skulle lägga upp på gästernas fat och likadant med efterrätten – 6 plus 6.</p><h2>Vad lärde ni er?</h2><p>– Vi lärde känna våra egna gränser, säger Teddy. Och att tävlingsmatlagning skiljer sig mycket från vanlig matlagning.</p><p>– Och att det är väldigt annorlunda från att göra kvaluppgiften till tävlingen, säger Hugo.</p><h2>När fick ni veta vad ni skulle laga?</h2><p>– Vi fick veta i förväg att det skulle bli kyckling, så på tåget upp till Stockholm satt vi och spånade mycket på hur vi kunde göra, berättar Teddy.</p><p>– På lördagen, dagen innan tävlingen, fick vi se råvarukorgen och då fick vi en timmes tid att planera rätten. Efter det fick inget ändras. Som tur var så var det tacksamma ingredienser att jobba med och vi hade en bra grundplan, berättar Hugo.</p><h2>Hur firar ni guldet?</h2><p>– Föräldrarna mötte mig vid tåget med ballonger och konfetti, säger Hugo.</p><p>– Det blev ett glas champagne och lite firande när jag kom hem, säger Teddy. Men sen var det ju tillbaka till vardagen och skolan igen och förbereda sig för de nationella proven.</p><div id="attachment_135150" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135150" class="size-full wp-image-135150" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000.jpg" alt="" width="800" height="600" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/glada-hugo-o-teddy-1000-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135150" class="wp-caption-text">Glädjen över att höja segerpokalen var stor.</p></div><h2>Vad har ni för favoriträtter att äta och att laga?</h2><p>– Oj, det är en så svår fråga, säger Teddy.</p><h2>Är den svårare att svara på för kockar?</h2><p>– Ja, för i jobbet är det roligt att arbeta efter säsong och svinnsmart, säger Hugo, men det behöver ju inte betyda att det är ens favoriträtt. Jag gör en riktigt god korv stroganoff som är en bra vardagsfavorit, men gillar att äta asiatiskt som sushi och thai, säger Hugo.</p><p>– Jag gillar mustiga grytor, långkok och fisk, säger Teddy. Både att laga och äta.</p><p>Med denna seger har Ester Mosessons gymnasium vunnit guld både i kök (2024) och i servering (2021) i Gymnasie-SM.</p><p>– Det är så jätteroligt när våra elever är med och tävlar och så klart en bonus när de vinner, säger kökslärare Andreas. Jag hoppas att den här guldmedaljen sporrar många av våra elever att ställa upp nästa år.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Gymnasie-SM</h5><ul><li>13-14 april 2024 på Internationella hotell- och restaurangskolan, Campus Södermalm i Stockholm</li><li>Öppen för årskurs 3 på gymnasieskolans hotell- och turismprogram samt restaurang- och livsvmedelsprogram</li><li>Omfattar tre grenar; hotell, kök och servering.</li><li>Varje skola har möjlighet att bidra med ett lag per gren</li><li>Ett lag består av två elever plus en lagledare/lärare som inte aktivt deltar i tävlingsmomenten</li></ul><p>Matlagningstävlingar för ungdomar:<br />• Kockduellen, åk 8+9<br />• Årets eko-kock, år 2<br />• Gymnasie-SM, år 3<br />• Swedish young chef award, år 3</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/ester-mosessons-gymnasium" target="_blank" rel="noopener">Ester Mosessons gymnasium</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Hugo och Teddy är gymnasiemästare i kök

<p>– Böcker är bra för man lär sig massa saker om hela världen. Titta, en späckhuggare! Vet du att den kan hoppa jättehögt”, säger ett av barnen på förskolan Smultronvägen 7 som har hittat en stor bok om djur i havet.</p><p>I Göteborgs Stad finns två bokbussar, en blå och en grön. På vardagar åker den gröna bussen ut för att möta barn och pedagoger från förskolor. Varje månad är det cirka 400 avdelningar på 153 förskolor som besöker bokbussen.</p><div id="attachment_135064" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135064" class="size-full wp-image-135064" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800.jpg" alt="" width="800" height="1067" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800-225x300.jpg 225w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800-768x1024.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800-250x333.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800-520x694.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-800-730x974.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-135064" class="wp-caption-text">Foto: Eva Åström</p></div><p>Förskolorna får ett schema för avdelningarna och ett sms innan bussen kommer var fjärde vecka. Idag är det förskolan Smultronvägens tur.</p><p>– Vi tar med oss tre–fyra barn per gång utifrån ett rullande schema. Barnen får bläddra i böcker och välja vad de blir intresserade av, de tycker det är spännande! Det är fantastiskt att bokbussen kommer ut så här eftersom det är svårt för oss att komma i väg till ett bibliotek annars, säger Ebba Hellberg, förskollärare.</p><h2>Hjälp, tips och teman</h2><p>På förmiddagarna får bokbussen besök av fyra–sex förskolor, både kommunala och fristående. Varje förskoleavdelning får besöka bussen i 20 minuter.</p><p>– I första hand kör vi till de förskolor som inte har ett bibliotek i sin direkta närhet och så prioriterar vi att komma till områden där behovet av läsaktiviteter är stort, säger Eva Magnusson, biblioteksassistent och bussförare.</p><div id="attachment_135063" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135063" class="size-full wp-image-135063" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/bibliotekarier-1000-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135063" class="wp-caption-text">Thomas Skåneröd, mediepedagog och Eva Magnusson, biblioteksassistent och bussförare. Foto: Eva Åström</p></div><p>På bussarna arbetar bibliotekarier, mediepedagoger och biblioteksassistenter som plockar fram och lånar ut böcker utifrån barnens och pedagogernas önskemål.</p><p>– Syftet med bokbussarna är att öka tillgängligheten. Att ta emot förskolor är en del i de läsfrämjande insatserna för barn i Göteborg. Ibland har vi teman i bussen, till exempel Rocka sockorna, ibland klär vi ut oss till sagokaraktärer, säger Thomas Skåneröd, mediepedagog, och visar en bild på sig själv som gubben Pettson.</p><p>Pedagogerna kan reservera böcker i förväg och bokbussens medarbetare hjälper till med boktips för de teman som förskolorna jobbar med. Ibland görs särskilda insatser, som sagoläsning på utvalda förskolor, för att öka intresset för böcker.</p><p>– Att möta förskolebarn känns jätteroligt, givande och meningsfullt, säger Eva Magnusson.</p><div id="attachment_135065" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135065" class="wp-image-135065 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000.jpg" alt="" width="1000" height="782" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000-300x235.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000-768x601.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000-250x196.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000-520x407.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/forskolebarn-1000-730x571.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-135065" class="wp-caption-text">Foto: Eva Åström</p></div>

Barn från 153 förskolor besöker bokbussen varje månad

<p>Urban bay awards är en global utmärkelse som uppmärksammar inspirerande lösningar på stora urbana utmaningar. Vinnarna koras i november och kommer att väljas ut utifrån deras betydelse för att skapa långsiktiga effekter för sina städer eller regioner.</p><h2>Helt jämn könsfördelning på deltagarna</h2><p>– Nomineringen till Urban bay awards visar på styrkan i samverkan mellan olika samhällsaktörer för att skapa förändring och mening för våra elever. Vi är stolta över vår satsning på Skola som arena och att den har fått internationell uppmärksamhet, säger grundskoleförvaltningens direktör Maria Andersson.</p><div id="attachment_135058" style="width: 642px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-135058" class="size-full wp-image-135058" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Maria-Andersson_foto-lo-birgersson-632.jpg" alt="" width="632" height="450" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Maria-Andersson_foto-lo-birgersson-632.jpg 632w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Maria-Andersson_foto-lo-birgersson-632-300x214.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Maria-Andersson_foto-lo-birgersson-632-250x178.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Maria-Andersson_foto-lo-birgersson-632-520x370.jpg 520w" sizes="(max-width: 632px) 100vw, 632px" /><p id="caption-attachment-135058" class="wp-caption-text">Maria Andersson, förvaltningsdirektör. Foto: Lo Birgersson</p></div><p>– Nu ser vi fram emot möjligheten att dela våra erfarenheter och lösningar för våra gemensamma utmaningar och hoppas att det inspirerar andra städer,</p><p>Verksamhetens årsrapport visar bland annat en helt jämn könsfördelning på deltagarna, något som är väldigt ovanligt.</p><h2>&#8220;Skolan har ett förtroendekapital&#8221;</h2><p>– Att vi är i skolans lokal är troligen den avgörande faktorn för det resultatet. Skolans lokal är legitim, känd och har ett förtroendekapital som bidrar till att vårdnadshavare känner sig trygga med att sina barn är på aktiviteter där, säger utvecklingsledare Anna Grunander.</p><p>– Att vi dessutom lägger aktiviteterna direkt efter skoldagen tar slut gör också att många har möjlighet och vill vara med. Man behöver inte gå hem mellan. Med hjälp av AB Framtiden så serverar vi även mellanmål i anslutning till aktiviteterna, fortsätter Anna Grunander.</p><p>Skola som arena har fått projektmedel från Europeiska socialfonden (ESF) för att utveckla arbetet med barns delaktighet i arbetssättet.</p><h2>Barnen sprider informationen</h2><p>&#8211; Det är när barnen själva är med och utformar aktiviteterna som det blir som bäst. Det blir varierade och attraktiva aktiviteter, barnen sprider information brett och många vill delta samtidigt som barnens egenmakt stärks, säger Anna Grunander.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Skola som arena/Lights on</h5><ul><li>Skola som arena är en samverkan för företag, föreningar och kommunala verksamheter i Göteborgs  Stad med syftet att barn och unga ska få mer jämlika uppväxtvillkor</li><li>Det gör staden genom att öppna skolan och göra det till en mötesplats</li><li>Tillsammans med barn, unga och deras familjer fylls skolan med aktiviteter före och efter skoltid</li><li>Skola som arena kan även kallas Lights on eller skolan mitt i byn</li></ul><p><strong>Läs mer: </strong><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/skola-som-arena/aktuelltarkiv/aktuelltsida/19ce2cfd-260c-49da-a963-54f759dbb3f5/!ut/p/z1/jZFNb4MwDIZ_UWQnJCk5RgxKt6LCOjqWyxQ-0iExqCjbYb9-Zdphl9H6Zul5_Fo2GCjA9PazPdqpHXrbXfoXI18T31_H8RpTP8o1Zk_U22vps03O4fkH2GgWUM4pU2JFUe49GWa7FGWEYG7xU3qnZ_8BYxqhzkK5eww54lbc5i8As4__lMZffwG4kn9_DbhckI1JkBzBnOz0RtreDVBQVTWscjVhEivCVW2JVdIjgruVUHVZek5AjHAAM40fzRwzDUNX2vHvwHPTNdX8KSiWlzi953lefG1dkJy_ARZ1K2M!/?uri=toolbar%3Aopen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad Skola som arena &#8211; Verksamhetsrapport 2023</a></p><p></p></div></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Europeiska socialfonden</h5><ul><li>Är ett av EU:s verktyg för att främja sysselsättningen i Europa</li><li>I fonden lägger EU och medlemsländerna in pengar, som sedan går till lokala, regionala och nationella projekt som skapar jobb, hjälper näringslivet och ökar kompetensen hos individer</li></ul><p>Källa: <a href="https://www.esf.se/" target="_blank" rel="noopener">ESF.se</a></p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Skola som arena kan få global utmärkelse

<h2>Vad ser ni mest fram emot?</h2><p>– Att lägga golv, så klart, säger Linus och skrattar. Det är jättekul.</p><div id="attachment_134886" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134886" class="size-full wp-image-134886" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800.jpg" alt="" width="800" height="991" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800-242x300.jpg 242w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800-768x951.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800-250x310.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800-520x644.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Linus-svetsar-mattkanter-800-730x904.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134886" class="wp-caption-text">Linus svetsar mattkanter. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><h2>Är ni nervösa?</h2><p>– Inte jag, säger Henrik. Det blir en bra erfarenhet bara att få vara med.</p><h2>Vilket golv är roligast att lägga?</h2><p>– Parkettgolv är roligast att lägga, säger Rasmus, men textilgolv är lättare.</p><h2>Varför är Bräckegymnasiet den bästa byggskolan?</h2><p>– Därför att du kan bli nästan vad som helst inom bygg här, säger Melvin.</p><p>– Det är en trevlig skola. De som jobbar här är bra och de som går här är också bra, säger Ludvig.</p><div id="attachment_134887" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134887" class="size-full wp-image-134887" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800.jpg" alt="" width="800" height="1027" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-234x300.jpg 234w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-798x1024.jpg 798w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-768x986.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-250x321.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-520x668.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Robin-ovar-pa-svetsning-av-kanter-800-730x937.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134887" class="wp-caption-text">Robin övar på svetsning av mattkanter. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><h2>Vad är de viktigaste egenskaperna hos en bra golvläggare?</h2><p>– Tålamod, säger killarna i kör. Att man tar det lugnt och metodiskt.</p><h2>Tre olika sorters golv efter ritning</h2><p>Tävlingen är individuell och den tävlande ska enligt en ritning lägga ett trägolv, ett linoleumgolv samt ett textilgolv. Resultatet under Yrkes-SM kommer sedan att användas vid uttagning inför Euroskills (Yrkes-EM) som kommer att hållas i september 2025 i Herning, Danmark.</p><p>Syftet med yrkestävlingar är att synliggöra yrkesstoltheten, att bidra till en ökad kvalitet i branschen samt att locka fler personer till yrket. Det är också ett sätt för deltagarna att känna av vilken utbildningsnivå man har i förhållande till andra elever och skolor.</p><p>– De här killarna är de av mina elever som kommit längst och är duktigast, säger golvläraren Nicklas Nuland. Därför är de med och tävlar i SM.</p><h2>Tidigare branschskola</h2><p>Att fem av sju tävlande golvläggare kommer från Bräckegymnasiet är inte så konstigt. Få andra skolor erbjuder utbildningen och Bräckegymnasiet var länge så kallad branschskola inom golvläggning. Branschskolorna är numera avskaffade men tog emot elever från hela landet för utbildning under delar av elevernas yrkesutbildning.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Yrkes-SM</h5><p>Är ett svenskt mästerskap i yrkesskicklighet för ungdomar. Under tre dagar arrangeras tävlingar inom massvis med yrken för att kora nya mästare.</p><p>För att tävla i Yrkes-SM får man inte vara äldre än 25 år och de ungdomar som tävlar går eller har gått en yrkesutbildning i ett representerat yrke. Tävlingarna planeras och arrangeras av respektive bransch.</p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.yrkessm.se/" target="_blank" rel="noopener">Yrkes-SM</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/brackegymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Bräckegymnasiet</a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Fem golvläggarelever från Bräckegymnasiet tävlar i yrkes-SM

<p>– Det är ett jättespännande tema! Vågor kan vara så mycket – allt från havsvågor och hjärnvågor till ljudvågor och sociala rörelser som kan te sig som vågor, säger Jenny Hultén, konstnärlig ledare och programansvarig för det publika programmet på Vetenskapsfestivalen.</p><div id="attachment_134823" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134823" class="size-full wp-image-134823" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800.jpg" alt="" width="800" height="767" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800-300x288.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800-768x736.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800-250x240.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800-520x499.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Jenny_Hulten-800-730x700.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134823" class="wp-caption-text">Jenny Hulten, konstnärlig ledare och programansvarig. Foto: Göteborgs vetenskapsfestival</p></div><h2>Något för alla på programmet</h2><p>På årets festival finns det mycket att upptäcka för alla åldrar och inom många områden. Skolprogrammet startar den 15 april och sträcker sig fram till den 26 april. Det publika programmet pågår den 16–21 april. Något som sticker ut lite från tidigare år är att det i år blir en hel del musik på programmet.</p><div id="attachment_134822" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134822" class="size-full wp-image-134822" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000.jpg" alt="" width="1000" height="696" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000-300x209.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000-768x535.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000-250x174.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000-520x362.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-lab-1000-730x508.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134822" class="wp-caption-text">Foto: Marie Ullnert</p></div><p>– Eftersom vågor är ljud har vi en del konserter. Det känns extra roligt. Det blir bland annat en konsert med torskars parningsljud på Sjöfartsmuseet och ett techno-set med ljud från växter och lyssnarnas hjärtan på Ivans Pilsnerbar. I Balettakademins nya lokaler på Lindholmen kan man titta på en musikalföreställning om proteiner.</p><h2>Gratis kompetensutveckling</h2><p>Ett ytterligare programtips från Jenny Hultén är de olika lunchföreläsningarna på stadsbiblioteket.</p><p>– Det är ju snart EU-val och då kan man passa på att lära sig lite mer om det. Vi kommer att ha tre programpunkter som bland annat handlar om valanalyser och populism i EU-valet. Är man i stället intresserad av AI har vi lunchprogram om det också. Jag tycker att man kan passa på att kompetensutveckla sig gratis, säger hon.</p><div id="attachment_134824" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134824" class="size-full wp-image-134824" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800.jpg" alt="" width="800" height="1199" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-200x300.jpg 200w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-683x1024.jpg 683w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-768x1151.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-250x375.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-520x779.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-publik-barn-800-730x1094.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134824" class="wp-caption-text">Foto: Marie Ullnert</p></div><h2>Invigning med nobelpristagaren Anne L’Hullier</h2><p>Nobelpristagaren i fysik inviger festivalen på Auktionsverkets kulturarena den 16 april klockan 17–20. Stefan Helmreich, professor i antropologi vid MIT kommer att föra ett panelsamtal tillsammans med Anne L’Hullier om årets tema. Annie Tådne, audiovisuell konstnär och videodesigner deltar också med ett audiovisuellt framträdande. Deltagandet är gratis men måste förbokas.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Fler programpunkter</h5><p><strong>Samtida politiska protestvågor: </strong>Vår tid präglas av politiska och sociala protestvågor som metoo, Black Lives Matter, Fridays for Future och Gula västarna. Varför uppstår de här rörelserna nu? Vad kännetecknar dem? Vilken roll spelar sociala medier? Och är det bra eller dåligt för demokratin? Det försöker professor Ulf Bjereld och sociologidocent Mattias Wahlström reda ut. Äger rum på Folkteatern onsdagen den 17 april klockan 17–18.</p><p><strong>Simma med valar: </strong>Med hjälp av virtual reality (VR) får du uppleva havet och hur föroreningar av den marina miljön hänger ihop med oss människor. Ta med badkläder, flyt i vattnet, andas genom en snorkel och ta del av havets miljöer med VR. Platsbokning krävs. Äger rum på Valhallabadet torsdagen den 18 april och fredagen den 19 april klockan 11–18.</p><p><strong>Traditionsenlig experimentverkstad: </strong>Här får nyfikna hjärnor lära sig mer om vetenskap på ett lättsamt och tillgängligt sätt. Utforska de olika experimentstationerna och delta i allt från samarbetsövningar och quiz till kluriga spel och molekylverkstad. Äger rum i Frihamnen lördagen den 20 april och söndagen den 21 april klockan 10–16.</p><p><strong> Läs mer: </strong></p><ul><li><a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/" target="_blank" rel="noopener">Vetenskapsfestivalen</a></li><li><a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/for-alla/" target="_blank" rel="noopener">Programmet för alla</a></li><li><a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se/for-skolklasser/" target="_blank" rel="noopener">Programmet för skolklasser</a></li></ul><p></p></div></div><div id="attachment_134825" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134825" class="size-full wp-image-134825" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="614" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000-300x184.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000-768x472.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000-250x154.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000-520x319.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/Vetenskapsfestivalen-nordstan-1000-730x448.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134825" class="wp-caption-text">Foto: Marie Ullnert</p></div>

Vågor i fokus på årets Vetenskapsfestival

<p>– Hallen är ett viktigt tillskott för inomhussporten på Hisingen och för Göteborg som idrottsstad. Det är verkligen positivt för föreningslivet och skolan. Det finns en långsiktig plan på att bygga fler inomhushallar de kommande åren och det ger oss ännu bättre förutsättningar att erbjuda fler halltider, säger Martin Ferm, enhetschef sporthallar på idrotts- och föreningsförvaltningen.</p><div id="attachment_134799" style="width: 656px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134799" class="size-full wp-image-134799" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/martin-ferm-646.jpg" alt="" width="646" height="595" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/martin-ferm-646.jpg 646w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/martin-ferm-646-300x276.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/martin-ferm-646-250x230.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/martin-ferm-646-520x479.jpg 520w" sizes="(max-width: 646px) 100vw, 646px" /><p id="caption-attachment-134799" class="wp-caption-text">Martin Ferm. Foto: Rebecca Wahl</p></div><h2>Plats för Hisingens föreningsliv</h2><p>Lundbyskolans sporthall består av två fullmåttshallar på 20&#215;40 meter. De kan även öppnas upp till en enda stor evenemangshall med läktare. Då får det också plats upp till 1 000 åskådare.</p><p>Sporthallen började användas i samband med att skolan öppnade i början på januari. Under dagtid på veckodagarna används hallen för skolans idrottsverksamhet. På kvällar och helger nyttjar olika föreningar hallen för träningar, cuper och matcher.</p><p>Alla inomhussporter kan utövas i hallen. Just nu används den av föreningar inom basket, handboll, innebandy och futsal. Än så länge är det Lundby basket, HP Warta, IBF Älvstranden, IBF Backadalen och BK Häcken som tränar och spelar matcher i hallen.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5>Invigning av Lundbyskolans sporthall<strong><br /></strong></h5><p><strong>När:</strong> Tisdag den 16 april klockan 17:00<br /><strong>Var:</strong> Lundbyskolan, Munkedalsgatan 30<br /><strong>Närmaste hållplats:</strong> Munkedalsgatan<br /><strong><br />På programet:</strong> Johan Sävhage, förvaltningsdirektör på idrotts- och föreningsförvaltningen och Bettan Andersson (V), ordförande i idrotts- och föreningsnämnden invigningstalar och knyter band tillsammans med föreningarna som är aktiva i hallen.</p><p>Därefter ansiktsmålning, tipspromenad och möjlighet att prova på handboll och basket med föreningarna.</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/8ab7047d-46a9-4e66-b830-67176cfa45c0" target="_blank" rel="noopener">Här hittar du hela invigningsprogrammet</a></p><p></p></div></div><p>– Det är en multihall som skapar förutsättningar för många olika sporter. Det går också att exempelvis ha gymnastikevenemang eller att spela volleyboll, säger Martin Ferm.</p><h2>Samarbete för en meningsfull fritid</h2><p>Martin Ferm berättar också att målet med sporthallen är att den alltid ska ha 100 procents beläggning.</p><p>– Vi har ett samarbete med flera andra aktörer för att få barn och ungdomar att röra på sig och att skapa en meningsfull fritid för dem. Vi samverkar med idrottsföreningarna, socialförvaltningen, fältarbetare och Polisen för att få en bra användning av hallen. Den ska inte stå tom, säger han.</p><h2>Gemensam invigning av hela Lundbyskolan<strong><br /></strong></h2><p>Lundbyskolan består utöver sporthallen också av grundskola, anpassad grundskola och kulturskola. Grundskoleförvaltningen och stadsfastighetsförvaltningen håller en gemensam invigningsceremoni klockan 14 den 16 april.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li>Vårt Göteborg: <a href="https://vartgoteborg.se/p/nu-fylls-nya-lundbyskolan-med-aktivitet/" target="_blank" rel="noopener">Nu fylls nya Lundbyskolan med aktivitet</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/uppleva-och-gora/idrott-motion-och-friluftsliv/idrottsanlaggningar-och-hallar/sporthallar-och-gymnastiksalar/hitta-sporthallar/?id=7288" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lundbyskolans sporthall</a></li><li><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lundbyskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Lundbyskolan</a></li></ul><p></p></div></div>

Nu invigs Lundbyskolans sporthall

<p>På Myrekärrsvägen 45 har barnen yoga som en del av undervisningen. Allt började med att förskollärare Ulrika Hedlund gick en utbildning till hälso- och friskvårdskonsulent.</p><p>– Jag har under alla år haft yogastunder med barnen och ser ett allt större värde i det. Rapporter om barns dåligt utvecklade motorik, ökat stillasittande och psykisk ohälsa gör mig allt mer övertygad om hur viktig förskolan är för att lägga grunden till en god hälsa, säger hon.</p><h2>Berättelser under yogan ökar delaktigheten</h2><p>För att öka intresset kombinerar pedagogerna yoga med berättande. Många positioner i yogan har djurnamn, vilket gör det enkelt att binda ihop olika positioner till en berättelse, tycker Ulrika Hedlund:</p><p>– Det gör det lätt för barnen att bli delaktiga i berättandet. Det blir språkutvecklande i en kombination med alla andra värden av yogan, till exempel koordinationsförmåga, koncentration och ett sätt att komma i kontakt med sina känslor.</p><p>– Jag vill att alla ska tycka att det är roligt och strävar efter att variera innehållet i varje yogastund. Ibland är hela gruppen med och ibland tar vi med de barn som har lust för yoga just då, säger Ulrika Hedlund.</p><h2>&#8220;Vi kan göra stor skillnad för många barn&#8221;</h2><p>Under vårterminen arbetar de äldsta barnen med temat ”Hur känns det?”, vilket går hand i hand med yogan som riktar fokus inåt. Hur känns det att stå stadigt på mattan jämfört med att stå på ett ben? Kan jag känna mina fötter utan att titta eller ta på dem?</p><p>– Det är det viktigaste temat jag någonsin arbetat med. Barnen är ju hos oss oavsett socioekonomisk status och vi kan göra stor skillnad för många barn både nu och för vad de tar med sig i framtiden. Om vi kan förmedla rörelseglädje till barnen så blir mycket vunnet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-och-politik/kommunens-organisation/forvaltningar-och-namnder/forskoleforvaltningen" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Förskoleförvaltningen</a></p><p></p></div></div>

Yoga på förskolan ökar barnens självkänsla

<p>Hela personalgruppen på Olshammarskolan i Hisings Backa har fått utbildning om normer och värdegrund och hur man kan arbeta konkret med sexualitet, samtycke och relationer.</p><p>– Vi har tagit fram gemensamma begrepp som all personal ska använda sig av. Det skapar tydlighet för eleverna, säger Sara Pönniäinen, en av lärarna på skolan.</p><p>– I lärarlaget skapade vi ett eget lärmaterial, då det vi kunde hitta inte var anpassat för våra elever, fortsätter hon.</p><div id="attachment_134806" style="width: 927px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134806" class="size-full wp-image-134806" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917.jpg" alt="" width="917" height="595" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917.jpg 917w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917-300x195.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917-768x498.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917-250x162.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917-520x337.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/sara-p-917-730x474.jpg 730w" sizes="(max-width: 917px) 100vw, 917px" /><p id="caption-attachment-134806" class="wp-caption-text">Sara Pönniäinen, lärare på Olshammarskolan. Foto: Anna Roskvist</p></div><h2>Får stöd i att förstå sin kropp och sina känslor</h2><p>Eleverna har autism och grav intellektuell funktionsnedsättning. De läser enligt den anpassade grundskolans läroplan inriktning ämnesområden.</p><p>– Samtidigt genomgår de puberteten med allt vad det innebär, och har samma rätt och behov som alla andra barn att undervisas om SSOR för att få stöd i att förstå sin kropp och sina känslor, säger Sara Pönniäinen.</p><p>Lärmaterialet som skolan tagit fram består av en bok med bildstöd om sexualitet och känslor. Till materialet ingår också teckenstöd och ett ”lika-på-lika-material”, vilket är en enklare typ av pussel.</p><p>Ungefär hälften av klasserna har hunnit börja jobba med materialet. En del elever tycker att det är väldigt roligt och fnissigt arbeta med sexualitet, samtycke och relationer. Andra blir mer allvarliga och tysta.</p><p>– Vi tror att vi lyckats skapa ett material som är på rätt nivå för våra elever, säger Sara Pönniäinen.</p><h2>Skiljer sig arbetet med sexualitet, samtycke och relationer från andra ämnen?</h2><p>– I alla andra ämnen har vi alltid arbetat med tydliggörande pedagogik, men i ett ämne som sexualitet, samtycke och relationer som kan vara laddat på olika sätt, har vi i personalgruppen varit mer obekväma. Jag ser det mer som att vi nu börjat komma i kapp vårt övriga arbete när det gäller sexualitet, samtycke och relationer, säger Sara Pönniäinen.</p><h2>Vad har ni för tips till andra skolor som vill börja jobba mer aktivt med värdegrundsarbete?</h2><p>– Det är viktigt att hela personalgruppen involveras i arbetet, och att belysa att personalens föreställningar om exempelvis sexualitet och normer påverkar arbetssättet och därmed elevernas lärande. Skolan behöver hitta en gemensam grund och ett gemensamt förhållningssätt. En bra start är att börja med att slå fast vilka begrepp som ska användas på skolan för att prata om till exempel sexualitet.</p><p><a href="https://goteborg.se/wps/myportal/enhetssida/lararakademin/normer-och-varden/arshjuldemokratiochvardegrund" target="_blank" rel="noopener">På lärarakademin</a> finns stödmaterial för skolor som vill jobba mer med värdegrundsfrågor. Varje månad har ett särskilt tema. Temat för april är sexualitet, samtycke och relationer.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/olshammarsskolan" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Olshammarskolan</a></p><p></p></div></div>

Bildstöd gör det lättare att prata om sexualitet

<p>Som Sveriges näst största stad har Göteborg ett brett och stort utbud av gymnasieutbildningar. I Göteborg finns det idag 50 gymnasieskolor varav tolv är kommunala och resten fristående. Men för en Göteborgsungdom är utbudet mycket större än så.</p><h2>Fri skolmarknad</h2><p>Göteborgs Stad ingår i Göteborgsregionen – ett kommunalförbund med 13 kommuner runt Göteborg där det råder fri skolmarknad. Det betyder att alla elever i årskurs 9 i alla skolor i alla kommuner i Göteborgsregionen får söka till vilken gymnasieskola de vill.</p><h2>Information i skolan</h2><p>Studie- och yrkesvägledaren på ditt barns skola kommer att träffa alla elever i årskurs 9 och ha lektioner, gruppsamtal och enskilda samtal med eleverna om gymnasievalet. Skolan brukar bjuda in alla vårdnadshavare i årkurs 9 till ett föräldramöte där studie- och yrkesvägledaren berättar om gymnasieskolan och gymnasievalet.</p><h2>Gymnasiemässa</h2><p>Den 8–10 oktober är det dags för <a href="https://gymnasiedagarna.se/" target="_blank" rel="noopener">Gymnasiedagarna 2024</a> på Svenska Mässan i Göteborg. Det är en stor utställning där de allra flesta gymnasieskolor inom Göteborgsregionen finns med, men även en del skolor med riksintag från andra delar av landet.</p><p>Till Gymnasiedagarna blir alla elever i årskurs 9 i hela Göteborgsregionen inbjudna och de flesta går dit både med sin klass och med sina vårdnadshavare.</p><h2>Öppet hus</h2><p>Från november ungefär brukar skolornas öppna hus börja. Då bjuder skolorna in till öppet hus vid ett eller par tillfällen. Då får du chans att se dig omkring på skolan samt prata med personal och elever.</p><h2>Antagningssystemet heter Indra</h2><p>I början av december får ditt barn en inloggning till Göteborgsregionens antagningssystem Indra2, där hen ska göra sitt gymnasieval. Senast 1 februari 2025 ska valet vara gjort och då stänger systemet.</p><p>Om ditt barn ångrar sig efter det och vill göra omval får hen göra det med hjälp av studie- och yrkesvägledare på skolan eller på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/vagledningscentrum/oppettider-drop-in" target="_blank" rel="noopener">Vägledningscentrums Drop in-mottagning</a> på Skånegatan 20.<em>  </em></p><h2>Här finns information om gymnasievalet</h2><p>Det finns massor av information om gymnasieval. Det är i stort sett bara att söka på internet. Varje skola har en egen hemsida och de flesta skolor finns också på sociala medier. Det finns flera olika kommersiella gymnasievalssajter där man kan läsa om olika skolor och utbildningar. Skolverket har en sajt som heter <a href="https://utbildningsguiden.skolverket.se/" target="_blank" rel="noopener">Utbildningsguiden</a>.</p><p>För ungdomar i Göteborgsregionen finns utbudet på <a href="https://indra2.se/" target="_blank" rel="noopener">Indra2.se</a>.</p><p>På <a href="https://www.skoogle.nu/" target="_blank" rel="noopener">Skoogle.nu</a> kan du läsa mer om Göteborgs Stads gymnasieskolor och vad de erbjuder.</p><p>Via <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/gymnasieskola/hitta-gymnasieskola" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stads hemsida goteborg.se hittar du alla gymnasieskolor i Göteborg</a> och där kan du också läsa mer om skolkort, elevhälsa, anpassningar och stöd, vilka sorters program som finns, hur man gör för att läsa modersmål och mycket mer.</p><p>Dessutom kommer ditt barn kommer att få mycket information och reklam från olika skolor hem i brevlådan.</p><h2>Tips till föräldrar</h2><p>Det är ditt barn som ska välja utbildning, inte du. Det kan vara svårt, men är viktigt att komma ihåg.  Låt barnet tänka, tycka och känna medan du finns som ett stöd i bakgrunden. Gå på skolans föräldrainformation, på gymnasiemässan, på flera olika öppna hus. Ställ frågor. Läs på.</p><p>När ditt barn har bestämt sig och ska göra sitt val, se då till att barnet väljer ett par olika alternativ för inte riskera att stå utan gymnasieplats till hösten.</p>

Så funkar gymnasievalet i Göteborg

<p>– En anledning till ökningen tror vi rektorer är att covid-restriktionerna togs bort i februari 2022 och att vi därefter har arbetat målmedvetet för att nå målgruppen på olika sätt. Det är färre besökare på de öppna förskolor som ligger i utsatta områden, men det är där vi har haft störst procentuell ökning under 2023. Det är mycket glädjande, säger Madeleine Högenberg, rektor för öppna förskolorna i nordöstra Göteborg.</p><h2>”Bra rutin och förberedelse inför förskolan”</h2><p>På öppna förskolan Kojan i Majorna i familjecentralen Sandarna är det nästan alltid fullt hus och full fart.</p><p>När Vårt Göteborg hälsar på är det drop in och sångstund med 50 barn och vuxna som deltar i sång, musik och rörelser. På golvet är det barn precis överallt, blandat med lika många föräldrar.</p><div id="attachment_134697" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134697" class="size-full wp-image-134697" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000.jpg" alt="" width="1000" height="750" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000-300x225.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000-768x576.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000-250x188.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000-520x390.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF-1000-730x548.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134697" class="wp-caption-text">Öppna förskolan ska vara en trygg plats där alla trivs, säger pedagogerna. Foto: Eva Åström</p></div><p>– Det är superviktigt att öppna förskolan finns! Jag går hit fem dagar i veckan. Min son tycker det är roligt, det blir en bra rutin och förberedelse inför förskolan. Det har varit mycket positivt för mitt välmående, säger besökaren Daniel Rehn med sonen Assar.</p><p>De öppna förskolorna har ett brett utbud av verksamhet, för att det ska finnas något för alla. Förutom drop-in för olika åldersgrupper anordnar pedagogerna tematräffar för småbarnsföräldrar, exempelvis om att söka förskola, språkutveckling, trafiksäkerhet.</p><p>– Enligt rektorerna i området märks det vilka barn som varit mycket på öppna förskolan när de börjar i förskolan, säger Idah Matérn, förskollärare på Kojan.</p><h2>Fördelar med samverkan inom familjecentralen</h2><p>Inom familjecentralen hålls olika typer av föräldragrupper där pedagogerna på öppen förskola deltar på olika sätt, till exempel föräldragrupp för de som har skaffat barn på egen hand, babymassage och ABC föräldraträffar om föräldraskap.</p><p>– Vi är med och planerar och håller i vissa grupper. När vi upptäcker samma behov hos många kan vi tillsammans ordna en insats för att hjälpa föräldrarna, exempelvis informationsträffar om mat eller sömn, säger Marie Zackrisson, förskollärare på Kojan.</p><p>– Att vi samverkar med bland annat BVC, barnmorskemottagningen och socialtjänstens föräldrastödjare är en fördel för föräldrarna. Tillsammans snappar vi upp behov och kan lotsa vidare till rätt instans, säger Idah Matérn.</p><p>Öppna förskolan ska vara en trygg plats där alla trivs och vågar prata om allt. Pedagogerna jobbar därför mycket med miljön och mottagandet av nya besökare. Kojan har högst besöksstatistik i staden.</p><p>– Vi jobbar aktivt för att nå de som inte kommer till oss, till exempel familjer som är nya i landet. Så långt det går försöker vi hjälpa och anpassa för familjer som verkligen behöver komma hit. Det som kanske utmärker Kojan är att det är många pappor som kommer hit, säger Marie Zackrisson.</p><div id="attachment_134699" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134699" class="wp-image-134699 size-full" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="671" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii-300x201.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii-768x515.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii-250x168.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii-520x349.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/04/fler_besokare_OF_1000-ii-730x490.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134699" class="wp-caption-text">På öppna förskolan Kojan är det ofta fullt. 50 barn och föräldrar deltar här i en fartfylld sångstund. Foto: Eva Åström</p></div>

Allt fler besöker öppna förskolan

<p>– Det kändes pirrigt i magen att flytta in i en helt ny skola” berättar en elev som nyss börjat anpassad grundskola på Lundbyskolan. När några andra klasskamrater ska beskriva skolan är det med ord som “stor”, “snygg” och “bäst”. Och när de berättar om sina favoritplatser nämner de sporthallarna, restaurangen, grupprummen och elevcaféet.</p><p>– Jag håller med mina elever &#8211; skolan är fin och bra. Det är väldigt lugnt och trivsamt här och det känns välplanerat för att kunna ta emot fler elever efter sommaren. Vi på anpassad grundskola har också lokaler som passar vår verksamhet och som gynnar våra elever i sin utbildning”, säger Monia Eriksson, speciallärare på Lundbyskolan.</p><h2>Nya Lundbyskolan fylls på efter hand</h2><p>I januari öppnade nya Lundbyskolan upp sina dörrar på Munkedalsgatan 30 på Hisingen. Skolan ska läsåret 2026/27 ge plats åt 600 elever i årskurs 7-9 varav 30 elever i anpassad grundskola. De två närmsta åren ska skolan fyllas på med nya elever stegvis. Sedan januari går här 13 elever i anpassad grundskola och cirka 200 elever i årkurs 6-9 – vilka tidigare gått i Ryaskolan som är evakuerad vårterminen 2024. Efter sommaren ska skolan ta emot totalt 400 elever i årskurs 7-9 och 60 medarbetare.</p><p>– För mig är det viktigt att Lundbyskolan är en plats där alla elever känner sig trygga och välkomna. Här ska de få trygghet och studiero men också utmaningar så att de kan utvecklas och nå sina mål, säger Jessica Thompson, rektor på skolan.</p><p>I Lundbyskolans lokaler finns också Kulturskolan där unga kan uppleva och uttrycka musik, konst och kultur. I halva byggnaden driver även Idrott- och föreningsförvaltningen sporthallar för skola och föreningsliv.</p><h2>“Världens bästa skola när det regnar”</h2><p>I augusti öppnar nya Torslandaskolan som ska ge plats åt 600 elever som går i förskoleklass och upp till årskurs sex samt anpassad grundskola 1-6. Den nya skolan ska ersätta gamla Torslandaskolan och Österödskolan. Det betyder att elever som gått i dessa skolor, och nu senaste i tillfälliga lokaler vid Torslandavallen och Amhultsgården, ska flytta in i den nybyggda skolan i augusti.</p><p>– Skolan ska bli världens bästa när det regnar och den är därför byggd på ett sätt som tar vara på regnvatten i pedagogiskt syfte.  På skolgården finns bland annat en slingrande älv i miniatyr som leder vatten till ett naturområde med isberg, våtmark, varierande växtlighet och spännande terräng. Tanken är att naturen ska användas i undervisningen för att lära eleverna om klimat, ekologi, biologisk mångfald och vattnets betydelse i naturens kretslopp, säger Marie Berg,<br />utvecklingsledare fysiska lärmiljöer.</p><h2>Ekmanska en anpassad skola</h2><p>Hösten 2024 ska Ekmanska skolan öppna och ge plats åt 20-28 elever i anpassad grundskola. Den nya skolan ligger i en del av Ekmanska sjukhuset som öppnade 1910 i Örgryte och som numera även rymmer barnavårdscentral, vårdcentral och hemtjänst.</p><p>Till en början ska elever som idag går anpassad grundskola på Högsbogårdsskolan låna lokalerna på i Ekmanska skolan under tiden som Högsborgårdsskolan renoveras. När Högsbogårdsskolan är renoverad och klar kommer en ny anpassad grundskola att öppna på Ekmanska skolan, för att skapa mer platser i anpassad grundskola i Göteborgs Stad.</p><p>– Lokalerna för skolan är totalrenoverade och anpassad för elever för elever med flera funktionsvariationer både intellektuellt och fysiskt. Det betyder bland annat att skolan har takliftsystem för att underlätta förflyttningar, bra ljudmiljö, hjälpmedelsförråd, hög tillgänglighet, ytor för massage och avslappnande bad samt rum för rörelse och skapande. Det kommer också finnas ett kombinerat rum för gemensamma måltider och för ämnesområdet vardagsaktiviteter där bland annat hem- och konsumentkunskap ingår, säger Andreas Forsberg, utvecklingsledare fysiska lärmiljöer.</p>

Tre nya kommunala skolor öppnar i Göteborg i år

<p>Anders Wallin är rektor på Montessoriskolan Elyseum, Johannebergsskolan Estetiska, Johannebergsskolan Montessori och Gustaviskolan i Göteborg.</p><h2>Grattis Anders! Du är årets skolledare, hur känns det?</h2><p>– Det känns toppen.</p><h2>Vad är det som gör dig till vinnare?</h2><p>– Den viktigaste orsaken tror jag är att jag har väldigt proffsiga medarbetare som på olika sätt bidrar till att vårt komplexa uppdrag kan genomföras trots alla utmaningar som finns.</p><h2>Kan du beskriva ditt ledarskap?</h2><p>– Jag försöker ha ett ledarskap med humor och distans, arbeta med tillit och låta hjärtat vara med. Det kostar inget att vara snäll. Det viktigaste är arbetet vi gör tillsammans på skolan. Det handlar om att alla på skolan jobbar mot samma mål.</p><h2>Hur ska du fira?</h2><p>– Det känns som jag blivit firad hela dagen och kvällen så nu firar jag med lite vila. Man är ju medelålders gubevars.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><h5><strong>Goda läranderesultat</strong></h5><p>Juryn lyfter att Anders skolor visar goda läranderesultat. Det blev särskilt tydligt under flyktingkrisen, då flera av de elever som kom till landet fick betyg i alla ämnen i årskurs 6. Anders uppmuntrar sina medarbetare att delta i forskningsprojekt eller andra satsningar för att spridda ny kunskap inom organisationen.</p><p><strong>Läs mer:</strong></p><ul><li><a href="https://www.sverigesskolledare.se/siteassets/motiveringar-stora-skolledarpriset-2024.pdf" target="_blank" rel="noopener">Sveriges skolledare: Juryns motivering</a></li><li><a href="https://www.sverigesskolledare.se/om-oss/om-oss/skolledarpriset/" target="_blank" rel="noopener">Sveriges skolledare: Om skolledarpriset</a></li></ul><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"></p></div></div>

Anders Wallin är Årets skolledare

<p>På Nytorpsskolan jobbar nu lärarna tillsammans kring frågan hur fler av skolans elever ska gå ut med godkända betyg. Fokus ligger på att få fram ny kunskap om hur man kan hjälpa skolor i särskilt utsatta områden.</p><p>– Vi har tittat på de utmaningar som Nytorpsskolan står inför och tagit fram idéer och förslag till lösningar. Jag tycker att det är viktigt att hela personalstyrkan är med i arbetet. Här finns mycket kunskap och klokskap bland lärare och pedagoger, säger Jonas Forsberg, rektor på Nytorpsskolan.</p><h2>Språket en nyckel till framgång</h2><p>Lärarna kom tidigt fram till att det viktigaste är att ta itu med elevers brister i svenska. Denna brist påverkar alla teoretiska ämnen i skolan. För att kunna hänga med i skolarbetet så krävs det att eleverna höjer sin språkliga nivå både i svenska och i sitt modersmål.</p><p>Något som de också tog upp var att det är ett stort hopp att gå från årskurs tre till årskurs fyra. Kraven höjs markant i fyran och risken är stor att elever halkar efter. En orsak är man inte pratar svenska i hemmet. Därför är det viktigt att skolan går in och stöttar eleverna så tidigt som möjligt.</p><h2>Stödet har inte motsvarat skolornas behov</h2><p>Grundskoleförvaltningens fokus har varit att öka likvärdigheten mellan skolor och stödet till skolorna har utformats för att passa genomsnittsskolan. En förstudie visar att skolor i utsatta områden därför inte fått det stöd de behöver.</p><p>–  Projektet handlar om att fördjupa kunskapen om vilka förutsättningar skolorna har i utsatta områden. Med den kunskapen ska vi ta fram och testa förslag på lösningar tillsammans med skolorna. Piloten ger förhoppningsvis ny kunskap som ska leda till förändring av stöd från förvaltningen, så att skolornas förutsättningar och elevernas resultat märkbart förbättras säger Helena Rydén, projektledare för Pilotskolor Nordost.</p><p>Projektet startade i november förra året och ska pågå till och med 2027.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/nytorpsskolan/var-skola" target="_blank" rel="noopener">Nytorpsskolan</a></p><p></p></div></div>

Pilotprojekt i Nordost ska hjälpa elever att klara skolan

<p>– För vissa elever är rasten för stor och fri och det kan bli mycket bråk och konflikt. Nu finns det någonstans att vara även för dem, säger Anna-Karin Steinholtz, kurator på Guldhedsskolan.</p><p>Varje lunchrast, måndag till fredag, under vårterminen kan elever i årskurs 3 till 6 vara i Lugna hörnan. Arman Borojerdi är fritidspedagog på Guldhedsskolan. Han har märkt att eleverna uppskattar att hörnan finns.</p><div id="attachment_134275" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134275" class="size-full wp-image-134275" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/arman-Borojerdi-1000-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134275" class="wp-caption-text">Arman Borojerdi är fritidspedagog på Guldhedsskolan. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><h2>Äldre elever lär de yngre</h2><p>&#8211; Lugna hörnan är en plats för elever som inte är så aktiva på rasten, är rastlösa som inte vet vad de ska hitta på. Ibland ser vi också att elever sitter själva och inte gör något, säger Arman.</p><p>Också äldre elever kikar nyfiket förbi.</p><p>&#8211; Jag försöker erbjuda de äldre eleverna att vara med och leda någon av aktiviteterna, till exempel genom att lära de yngre eleverna hur de spelar Uno, hålla sagostund, visa knep för att rita eller varför inte hålla i ett pass med yoga, säger Anna-Karin.</p><h2>Material från fritids</h2><p>Arman och Anna-Karin bär ut lådan med kortlekar, spel, färgpennor och kritor. Nu när det är kallt ute finns det filtar att sitta på runt den stora bänken.</p><div id="attachment_134273" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134273" class="size-full wp-image-134273" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/lugna-hornan-1000-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134273" class="wp-caption-text">Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>&#8211; Så fort vi tar med oss lådan ut kommer eleverna. Vi använder bara sådant material som vi redan har på fritids och i andra verksamheter, säger Arman.</p><p>Längre in på vårterminen, när gruset har sopats bort från asfalten ritar eleverna med kritor på marken. När det blir varmare på våren lägger fritidspedagogerna ut madrasser och mattor till bland annat barnyoga och legobygge.</p><h2>Bidrar till trygghet och värdegrund</h2><p>Anna-Karin startade upp Lugna hörnan under förra terminen tillsammans med fritidsverksamheten. Det är en del av skolans trygghets- och värdegrundsarbete och syftet är att dels kunna motverka konflikter och dels erbjuda en mer nyanserad rast för eleverna. Målet är en trygg skolgård och en rast som ger alla elever möjligheter att trivas och utvecklas socialt utifrån sina förutsättningar och behov. Hörnan har grund i barnkonventionen och alla barns rättigheter och lika värde, så att alla elever har något att göra på rasten.</p><div id="attachment_134274" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134274" class="size-full wp-image-134274" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000.jpg" alt="" width="1000" height="562" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000-520x292.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/schack-1000-730x410.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134274" class="wp-caption-text">Foto: Annelie Alsbjer</p></div><p>&#8211; Det finns mycket verktyg för hur skolans medarbetare ska hantera redan påbörjade konflikter. Lugna hörnan är en förebyggande insats och ett praktiskt sätt att få in det salutogena, hälsofrämjande perspektivet här på Guldhedsskolan. Det är så lätt att bli reaktiv och skruva på olika åtgärder som alla handlar om att stoppa och minska konflikter, berättar Anna-Karin.</p><p>&#8211; Men min erfarenhet är att det alltid är viktigast att lägga mest krut på att jobba proaktivt. Lugna hörnan skapar möjlighet till lugna, konstruktiva aktiviteter där elever får möjlighet att utvecklas i socialt samspel med andra elever med vuxenstöd vid behov. Hörnan bidrar till ökad trivsel, gemenskap, glädje, nya kamratkontakter och en stimulerande rast, berättar Anna-Karin.</p><h2>”Viktigt att vara ute med eleverna på rasten”</h2><p>Tidigare tog fritidspedagogerna med sig material ut när det fanns tid för det. Skulle de behöva täcka upp för någon annan blev det inga aktiviteter den dagen. Anna-Karin tycker att det är viktigt att vara ute på rasten med eleverna, även i sin roll som kurator.</p><p>&#8211; Det känns inte som att jag förlorar tid, det känns som att jag investerar tid. Ute på rasten ser jag sådant som jag har nytta av i samtal med eleverna. Det kan handla om en elev som känner sig ensam, trots att hen är med sina kompisar. Det blir enklare att förstå vad eleven menar när jag kan observera ”first hand” ute på skolgården, säger Anna-Karin.</p><h2>Vill utveckla lugna hörnan</h2><p>Framåt vill Anna-Karin och Arman utveckla lugna hörnan bland annat genom att engagera fler lärare på skolan.</p><p>&#8211; Ska det här bli stort och bra för fler elever måste lärarna vara med. Vi hoppas på att skolgården för de allra yngsta eleverna blir inspirerade och snart kan sätta i gång.</p><p>&#8211; Det går alltid att fylla på med fler saker i lådan och kanske ställa ut fler bänkar, säger Arman.</p><div id="attachment_134272" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134272" class="size-full wp-image-134272" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000.jpg" alt="" width="1000" height="563" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000-300x169.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000-768x432.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000-250x141.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000-520x293.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/rastvard-1000-730x411.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134272" class="wp-caption-text">Foto: Annelie Alsbjer</p></div>

Lugnare raster ska ge mindre bråk

<p>– Vad kan man göra av en cykelkedja?<br />– Du kan göra vad du vill.<br />– Kan man göra en skorpion?<br />– Javisst.</p><p>Och så blev det en skorpion av en bit cykelkedja och lite annat. Skorpionen och flera andra konstverk kan ses på utställningen ”Jag kan göra vad jag vill” på Frilagret mellan 12 mars och 9 april.</p><div id="attachment_134120" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134120" class="size-full wp-image-134120" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800.jpg" alt="" width="800" height="715" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800-300x268.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800-768x686.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800-250x223.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800-520x465.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/skorpion-800-730x652.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134120" class="wp-caption-text">Foto: Stefan Altvall</p></div><p>Det är elever från yrkesintroduktionsprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium som gjort konstverken under sina lektioner i verkstaden. I utställningen ingår foton och ljud från elevernas arbete i verkstaden, bland annat ovanstående dialog.</p><h2>Ett sätt att öva på olika tekniker</h2><p>– Efter en lektion fick jag en skorpion av en elev. Den var jättefin och jag tänkte att vi borde kunna visa upp sakerna eleverna gör. Så föddes idéen om att ordna en utställning. Jag kontaktade flera gallerier och Frilagret tackade ja, berättar Åke Glantz som är lärare på programmet.</p><p>Konstverken är inte skapade bara för utställningen utan ett sätt att öva på olika tekniker och material. Eleverna har producerat dem sedan höstterminens början och när utställningen blev ett faktum fick eleverna själva välja vad de ville visa upp. Vikingen, fanbäraren och trollkarlen är Isaks verk.</p><div id="attachment_134121" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134121" class="size-full wp-image-134121" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800.jpg" alt="" width="800" height="730" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800-300x274.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800-768x701.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800-250x228.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800-520x475.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/flaskor-800-730x666.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134121" class="wp-caption-text">Foto: Stefan Altvall</p></div><p>– Jag ville göra en gubbe, plockade fram material som jag fick idéer av och så blev det Fanbäraren, berättar Isak.</p><p>– Den blev bra men jag ville göra en bättre, så då gjorde jag en till och sen ytterligare en. Det blev en serie gubbar, men från början var de inte tänkta att höra ihop, fortsätter han.</p><h2>”Det var mycket jobb med att planera, tänka och räkna”</h2><p>– Jag hade redan gjort skorpionen och ville göra något annat, något coolt, just till utställningen och fick då förslag på en infinitykub. Men det var mycket jobb med att planera, tänka och räkna så att den skulle sitta ihop i alla vinklar, säger Dimitrije.</p><div id="attachment_134136" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134136" class="size-full wp-image-134136" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800.jpg" alt="" width="800" height="833" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800-288x300.jpg 288w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800-768x800.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800-250x260.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800-520x541.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Infinitykub-800-730x760.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-134136" class="wp-caption-text">Dimitrijes &#8220;infinitykub&#8221;. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><h2>Varför heter utställningen Jag kan göra vad jag vill?</h2><p>– Man kan göra vad man vill i verkstaden. Och fastnar man på något så finns det alltid lösningar och går att fixa till. Är något för löst kan man svetsa fast det, är något för ojämnt kan man sandpappra det till exempel, säger Isak.</p><p>– Jag hoppas att folk kommer och ser utställningen. Vi har gjort konst av sånt som skulle slängas, vi har lärt oss mycket och det har varit roligt. Nu får vi visa våra konstverk och att skolan inte bara är tråkig – att det finns annat där också, säger Dimitrije.</p><div id="attachment_134122" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134122" class="size-full wp-image-134122" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000.jpg" alt="" width="1000" height="738" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000-300x221.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000-768x567.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000-250x185.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000-520x384.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/Isak-1000-730x539.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-134122" class="wp-caption-text">Isak har bland annat gjort ett flaskställ. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:<br /></strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/frilagret" target="_blank" rel="noopener">Göteborgs Stad: Frilagret &#8211; kultur av unga för alla</a></p><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/lindholmens-tekniska-gymnasium" target="_blank" rel="noopener">Lindholmens tekniska gymnasium</a></p><p></p></div></div>

Elevernas verkstadskonst visas på Frilagret

<p>– Det var bara syftet med projektet som var klart &#8211; att öka elevernas demokratiska kompetenser. Vi har sedan skapat allt tillsammans och på så sätt blev projektet i sig en övning i demokrati, berättar Sandra Sakars Toresson, lärare i svenska och svenska som andraspråk på Burgårdens gymnasium.</p><p>– Det har varit utmanande emellanåt att allt varit oklart, men roligt att få göra så mycket arbete hands on. Och det har känts meningsfullt då våra elever behöver träning i demokrati, säger Gustav Karlsson som är lärare i sociologi.</p><h2>”Vi får arbeta mer praktiskt”</h2><p>Eleverna fick välja hur de ville läsa sin sociologikurs och några valde det traditionella sättet och några att läsa i projektet. Men det är samma kunskapskrav som gäller.</p><p>– Fast vi får arbeta mer praktiskt, vara kreativa och uttrycka oss så vi är nog mer motiverade och mindre trötta i klassrummet, säger Tatjana på samhällsprogrammet.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Involve to evolve</strong></p><ul><li>Göteborgseleverna deltar tillsammans med elever på en gymnasieskola i Köpenhamn och en i Oslo</li><li>Projektet delfinansieras av EU:s Erasmus+program och följs av forskare på lärarutbildningen i Oslo</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> Om <a href="https://kuben.vgs.no/satsingsomrader/internasjonalisering/erasmus-involve-to-evolve-skandinavisk-medborgerskap" target="_blank" rel="noopener">Erasmus+ Involve to evolve</a></p><p></p></div></div><h2>Avslutas med demokratikonferens</h2><p>Projektet har pågått i två år för eleverna. Förutom digitala och fysiska möten med de andra skolorna där man byggt upp projektet och tagit fram 13 olika arbetsteman har Göteborgseleverna gjort studiebesök och besökt olika verksamheter för att praktisera sina kunskaper. Och två tjejer från Burgården har tagit fram projektets logotyp.</p><div id="attachment_134048" style="width: 610px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-134048" class="size-full wp-image-134048" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/projektloggan-600.jpg" alt="" width="600" height="412" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/projektloggan-600.jpg 600w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/projektloggan-600-300x206.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/projektloggan-600-250x172.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/projektloggan-600-520x357.jpg 520w" sizes="(max-width: 600px) 100vw, 600px" /><p id="caption-attachment-134048" class="wp-caption-text">Logotypen som eleverna tagit fram.</p></div><p>Under våren tar projektet slut. Det sista och största eleverna genomför i projektet är att gemensamt hålla i en demokratikonferens där de genomför olika workshops för ca 120 andra gymnasielever.</p><p>Konferensen genomfördes i Oslo 5–7 mars, på Kuben vidaregående skole med avslut på det anrika Litteraturhuset.</p><h2>Vad har varit roligast?</h2><p>– Att få lära känna ungdomar i de andra länderna, säger Khadija, som läser samhällsprogrammet.</p><p>– Att vi har lärt oss så mycket, säger Elif, som också läser på samhällsprogrammet. Vi har gjort mycket praktiskt, vi får bestämma och lärarna är med mer som handledare.</p><h2>Vad har varit den största utmaningen?</h2><p>– Språket, säger alla. Vi bestämde tidigt i projektet att vi inte skulle prata engelska med varandra, för att försöka lära oss de andra nordiska språken.</p><p>– På grund av språksvårigheterna måste man vara extra koncentrerad och närvarande vid samtalen. Det går inte att sitta med mobilen, säger Gustav.</p><p>– Ibland känns det som om öronen har blött, skrattar Sandra. Många av våra elever har inte svenska som modersmål och en del har bara varit här några år, vilket gör det extra tufft för dem.</p><p>– Förra året när vi var i Danmark var jag ensam från skolan i min grupp. Det var tufft men jag fick öva mig på att uttrycka mig själv och mina egna tankar, bekräftar Khadija.</p><h2>Vad har eleverna lärt sig?</h2><p>– Det ska bli intressant att se vad de själva tycker om den saken, säger Gustav. I början av projektet fick de fylla i en enkät där de skattade sina demokratiska kunskaper, och nu i slutet ska de få fylla i samma blankett igen. Alla kan plugga demokrati teoretiskt, men i det här projektet har de verkligen fått öva på demokrati.</p><p>– För oss lärare är det jättelätt att se deras utveckling. De har fått mer självförtroende och mer praktisk kunskap och förståelse, säger Sandra. Det säger lärarna i de andra länderna också och vi ser i stort sett samma sak &#8211; tysta elever som plötsligt börjar prata, ökad samarbetsförmåga och en del elever som blir aktiva och tar tag i saker.</p><h2>Vad kommer ni lärare att ta med er från projektet?</h2><p>– Jag har fått det bekräftat att demokrati tar tid. Både att lära sig och att genomföra. Det är en långsam process men det är viktigt att låta det ta tid. Man ska både fatta beslut, diskutera och omvärdera sina åsikter, säger Gustav.</p><p>– Jag har tagit till mig att låta eleverna tillämpa kunskaperna mer praktiskt, säger Sandra. Jag ska pusha ut mina elever till mottagare utanför det egna klassrummet mer. Att rikta sig till en mottagare och göra något positivt för någon annan ökar motivationen och får eleverna att växa och utvecklas.</p>

Burgårdselever deltar i demokratiutbildning

<p><strong>Hej Anton, är du nervös?<br /></strong>– Jag är jätteglad att jag kom med i finalen. Mest ser jag fram emot att få vara där, uppleva stämningen och göra bra ifrån mig. Lite nervös är jag väl men jag är ingen tävlingsmänniska så jag måste inte vinna. Min klasskompis Malin är mer nervös än vad jag är.</p><p>Tävlingsuppgiften under uttagningen var att göra en marschallhållare av två koner, men vad uppgiften blir under finalen vet man inte.</p><p><strong>Vad övar du på nu då?<br /></strong>– Eftersom jag inte vet vad det blir för uppgift så får jag ju öva på lite allt möjligt. Förhoppningsvis får vi ha med oss våra läroböcker för det fick vi ha under uttagningen. Jag vet att tävlingsuppgiften kommer att vara upplagd som ett riktigt fall där man får träffa en kund och utföra det som kunden vill ha. Att lyssna in behovet, mäta, tänka och räkna och sedan utföra jobbet. Man har 10 timmar på sig.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Yrkes-SM</strong></p><ul><li>Ett årligt återkommande evenemang som arrangeras av Wordskills Sweden.</li><li>Sveriges yrkesskickligaste ungdomar gör upp om SM-titeln inom en rad olika yrken.</li><li>Firar 20-årsjubileum i år</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.yrkessm.se/" target="_blank" rel="noopener">Yrkes-SM</a></p><p></p></div></div><p><strong>Vad säger de på din APL-plats om att du ka vara med?<br /></strong>– De är glada för min skull och han som jag jobbat mest med är också lite stolt.</p><p>Juha Pukari, du är plåtslagarlärare på Bräckegymnasiet.</p><div id="attachment_133905" style="width: 810px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133905" class="size-full wp-image-133905" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800.jpg" alt="" width="800" height="742" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800.jpg 800w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800-300x278.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800-768x712.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800-250x232.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800-520x482.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/03/juha-pukari-800-730x677.jpg 730w" sizes="(max-width: 800px) 100vw, 800px" /><p id="caption-attachment-133905" class="wp-caption-text">Juha Pukari. Foto: Gunilla Ohlsson Ottosson</p></div><p><strong>Hur många plåtslagarelever har ni på skolan?<br /></strong>– Den senaste årskullen med plåtslagare på Bräckegymnasiet består av åtta elever, men vi har möjligheten att ta in runt tolv varje år. I trean är det bara två elever – Anton och Malin.</p><p><strong>Hur ser arbetsmarknaden ut för plåtslagare?<br /></strong>– Den ser ljus ut och den som utbildar sig till byggnadsplåtslagare kommer vara eftertraktad. I dagsläget pågår det en kampanj där man mer eller mindre garanterar jobb inom plåtslageri (garanteratjobb.se)</p><p><strong>Vad är det bästa med att vara plåtslagare?<br /></strong>– Att det är ett fritt, omväxlande och kreativt yrke som har kvar mycket av sina fina hantverkstraditioner. Det finns mycket stolthet bland dem som jobbar inom yrket.</p><p><strong>Varför blev du plåtslagare och sedan också lärare?<br /></strong>– Precis som många av dagens ungdomar så viste jag inget om yrket. Den fantastiska möjligheten som vi har på Bräckegymnasiet där eleverna får prova på alla inriktningar innan de väljer fanns inte på min tid. För mig var det en bekant som sa att det var ett roligt jobb med bra betalt, och jag har än idag inte ångrat mitt yrkesval. Efter att varit handledare för elever på APL samt fått inblick i skolans värld, väcktes tanken om att få hjälpa elever att i ett tidigt skede se tjusningen med yrket.</p><p>– Det är fantastiskt roligt att få utbilda framtidens plåtslagare, se elevernas framsteg och hur stolta de är efter att fått vara ute på sin första APL-period på ett företag. Att få se en duktig elev som Anton ta sig till SM blir grädden på moset!</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Plåtslageri</strong></p><ul><li>Det finns olika typer av plåtslageri – byggnadsplåtslageri, ventilationsplåtslageri och kulturplåtslageri</li><li>Eleverna på <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/brackegymnasiet" target="_blank" rel="noopener">Bräckegymnasiets</a> bygg- och anläggningsprogram blir byggnadsplåtslagare</li><li>Övriga inriktningar på skolan är anläggare, byggnadssnickare, glastekniker, golvläggare, murare och målare</li><li><a href="https://garanteratjobb.se/" target="_blank" rel="noopener">garanteratjobb.se</a>, en kampanj från Plåt &amp; Ventföretagen för att locka till yrken inom plåtslageri och ventilation</li></ul><p></p></div></div>

Anton ska tävla i plåtslageri

<p>I nordost är det potatisvecka i skolmatsalarna. På borden i Lärjeskolans skolmatsal har kockarna förberett med fakta och bakgrund om olika rätter med potatis.</p><p>&#8211; Eleverna lär sig att potatisen är en mångsidig gröda som går att koka, fritera, mosa, steka, baka och mixa slät till soppa, säger Therese Andreasson, måltidsbiträde på Lärjeskolan.</p><p>Under veckan får eleverna äta bland annat bakad potatis, potatisgratäng och hasselbackspotatis.</p><div id="attachment_133834" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133834" class="size-full wp-image-133834" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000.jpg" alt="" width="1000" height="632" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000-300x190.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000-768x485.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000-250x158.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000-520x329.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/bla-kongo-1000-730x461.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133834" class="wp-caption-text">Under veckan får eleverna lära sig mer om potatis. Bland annat att det finns 2500 olika sorter potatis runt om i världen. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><h2>Eleverna får klämma och känna</h2><p>Medarbetarna i skolköket har förberett så att lärarna kan prata om potatisen i klassrummen under veckan. I skolmatsalen får eleverna sedan klämma och känna på potatissorter i olika färg och form.</p><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Potatis</strong></p><ul><li>Idag västvärldens vanligaste grönsak</li><li>De delar man äter kallas stamknölar</li><li>Kommer ifrån en bergskedja i Sydamerika som heter Anderna där den har odlats i 10 000 år</li><li>På Quechua, ett språk som talas i Anderna, heter potatis papa</li><li>Odlades vid Uppsala universitet redan 1658</li><li>Det var troligen Jonas Alströmer från Alingsås som var först med att verka för att odla potatis i stor skala till människoföda</li><li>Vintertid en viktig C-vitaminkälla som också är rik på järn och stärkelse</li></ul><p><em>Källa: Göteborgs botaniska trädgård</em></p><p></p></div></div><p>&#8211; Eleverna är väldigt nyfikna och tycker att det är spännande när det är temavecka i bamba. Jag har pratat om potatisen med mina elever tidigare idag, säger Raba Racho, klasslärare för årskurs 5 på Lärjeskolan.</p><div id="attachment_133837" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133837" class="size-full wp-image-133837" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/salladsbuffe-1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133837" class="wp-caption-text">Även salladsbuffén bjuder på potatis. Denna dag i form av potatissallad. Senare i veckan får eleverna testa potatiskaka med sylt och kladdkaka med råriven potatis. Foto: Annelie Alsbjer.</p></div><h2>Temavecka varje år</h2><p>Varje år planerar köksmästare och kockar i nordost för en gemensam temavecka. Syftet är att öka intresset för maten i skolan så att eleverna orkar med skoldagen.</p><p>&#8211; Vi märker att när vi har temaveckor i bamba öppnar det också upp för en bättre dialog med både elever och lärare. Vi får en anledning att prata om maten vi serverar, säger Therese Andreasson.</p><div id="attachment_133835" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133835" class="size-full wp-image-133835" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/larjeskolan-personal-1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133835" class="wp-caption-text">Medarbetarna i skolköket på Lärjeskolan lagar cirka 1250 portioner mat varje dag. Foto: Annelie Alsbjer</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Köksmästare Remons potatiskladdkaka</strong></p><p><em>Ingredienser för 8 personer</em><br />• 3 ägg<br />• 150 g mat- och baksmör<br />• 3 dl strösocker<br />• 2 dl vetemjöl<br />• 1 dl kokt potatis<br />• 1 dl kakao<br />• 1 msk vaniljsocker<br />• 1 krm fint salt</p><p><em>Tillagning</em><br />1. Klä botten av en form, cirka 22 cm i diameter, med bakplåtspapper.<br />2. Smält smöret.<br />3. Vispa ihop ägg och socker lätt och rör ner smöret.<br />4. Blanda potatis, mjöl, kakao, vaniljsocker och salt och rör ner i äggsmeten.<br />5. Häll smeten i formen och grädda kakan i nedre delen av ugnen i 175 grader i cirka 12 minuter. Lossa kakan från formen och njut den nygräddad och varm tillsammans med lättvispad grädde eller glass, eller förvara den i rumstemperatur eller i kylen tills den ska serveras.</p><p></p></div></div>

Potatisvecka på Lärjeskolan

<p>– Var är din pistol? Har den gått sönder? undrar ett barn på förskolan Munspelsgatan 6.</p><p>Idag är kommunpoliserna Linda Bergvall och Martin Bohlin på besök. De jobbar förebyggande genom samverkan med bland annat socialtjänst, fastighetsägare, skola och förskola.</p><p>– Vi arbetar med brottsförebyggande och trygghetsskapande frågor, till exempel tidiga insatser för att skapa förtroende. Möten med snälla poliser kan göra bestående intryck på ett barn, säger Linda Bergvall, kommunpolis i lokalpolisområde Storgöteborg syd.</p><p>Syftet med regelbundna besök av polisen är att öka barns trygghet och tillit till polis, motverka risk att utveckla normbrytande beteende och öka barns och familjers kunskap om och tilltro till myndigheter och det demokratiska samhället.</p><h2>Stärker värdegrundsarbetet</h2><p>Bakgrunden till samverkan är att rektorer i några förskolor uppmärksammade att fler barn såg upp till ungdomar i gäng och hade negativa föreställningar om polisen.</p><p>– Vi arbetade därför fram en samverkansmodell med lokalpolisområde Storgöteborg syd som vi testade på två förskolor. Snabbt såg vi positiva resultat och utökade till fyra förskolor, säger Dinah Ringeby, utvecklingsledare och socionom i förskoleförvaltningen.</p><div id="attachment_133784" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133784" class="size-full wp-image-133784" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-ii-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133784" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div><p>Vanligtvis är det områdespoliser som besöker 3–5-åringar på förskolorna en bestämd dag varannan vecka, om de inte får ett akut larm. Poliserna går en sväng på förskolans gård, interagerar med personalen och de barn som själva söker kontakt.</p><p>– Vi deltar också på föräldramöten eller öppet hus för att svara på frågor från vårdnadshavare när det behövs, säger Linda Bergvall.</p><p>Modellen bygger på att personalen arbetar med pedagogiska samtal i barngruppen om bland annat polis, demokrati och yrkesval. Det finns också pedagogiskt material som förstärker samtalen och värdegrundsarbetet i förskolan.</p><h2>Minskad rädsla och positiva bilder</h2><p>– I början var många barn väldigt försiktiga och några var rädda. Barnen tar det nu naturligt, är positiva och nyfikna. Det är stor skillnad, säger Alina Yazdani, förskollärare.</p><p>Alla förskolorna beskriver positiva resultat. Besöken lever kvar länge bland barnen i form av lek och samtal om normer, värderingar och yrkesval. Barnen pratar om polisbesöken i positiv anda i sina familjer och några säger att de vill bli poliser när de blir stora, vilket ingen ville tidigare.</p><p>–  Vi ser att det finns goda vinster av att redan i förskoleåldern arbeta förebyggande och främjande. Vi hoppas på att tillsammans med polisen kunna sprida modellen till fler förskolor med liknande problematik, säger Dinah Ringeby.</p><div id="attachment_133783" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133783" class="size-full wp-image-133783" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/polis-pa-fsk_1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133783" class="wp-caption-text">Foto: Petter Trens</p></div>

Besök på förskolor ökar tillit till polisen​ 

<p>Hälsopedagogerna Fredrik Johansson och Amanda Jansson tar emot och delar in klassen i två grupper. Dagens ämne är matsmältning och eleverna får möta Digistiva, en åtta meter lång ihopsydd tygtarm från munnen till ändan.</p><p>När Fredrik börjar lektionen med att visa tarmens uppbyggnad och matens resa genom kroppen visar det sig att eleverna i trean är både pålästa och kunniga. De kan namnen på magsäck, tunntarm och tjocktarm och räcker ivrigt upp händerna.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Vad är ett Hälsoäventyr? </strong><strong> </strong></p><ul><li>Hälsoäventyret är ett stöd till skolans undervisning om kropp och hälsa</li><li>Via pedagogiska upplevelser får elever från förskoleklass till årskurs 9 kunskap kring kropp, hälsa, värderingar och attityder, rörelse, mat och miljö</li><li>I Nordost kommer Hälsoäventyret fokusera på elever i åldrarna förskoleklass till årskurs 3</li><li>De pedagogiska upplevelserna är uppbyggda kring olika program och lektioner och leds av hälsopedagoger anställda i grundskoleförvaltningen.</li><li>Syftet med Hälsoäventyret är att eleverna själva ska uppleva, känna och vara delaktiga för att öka sina kunskaper om den egna hälsan</li></ul><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/halsoaventyr">Hälsoäventyret </a></p><p></p></div></div><p>&#8211; Eleverna uppskattade verkligen att få komma till hälsoäventyret. Det var så pedagogiskt upplagt när eleverna själva fick flytta en köttbulle och vara Digistivas muskler, och samtidigt prata om de olika delarna, säger Johanna Eklund, lärare på Solbackeskolan.</p><p>I Nordost erbjuds i första hand hälsoundervisning till elever i förskoleklass till årskurs tre. Klasserna tas emot i kulturskolans lokaler på Gärdsåsskolan.</p><div id="attachment_133766" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133766" class="size-full wp-image-133766" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000.jpg" alt="" width="1000" height="667" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000-300x200.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000-768x512.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000-250x167.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000-520x347.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/Halsoaventyret-1000-730x487.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133766" class="wp-caption-text">T v: Fredrik Johansson visar kostcirkeln och pratar om vikten att äta varierat. T h: Eleverna fick hålla i Digistiva och vara dess muskler. Här undersöker en elev Digistivas tarmludd.Foto: Anders Feldt</p></div><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Så bokar skolan besök på Hälsoäventyret </strong><strong> </strong></p><ul><li>Läraren kontaktar hälsopedagogen och bokar klassbesöken i samband med att eleverna läser om kropp och hälsa.</li><li>Lektionerna/programmen har tydlig koppling till det centrala innehållet i skolans kursplaner. När eleverna besöker Hälsoäventyret får de lära sig rent konkret i en lustfylld miljö utanför skolans lokaler.</li><li>Genom bekräftelse, delaktighet och användandet av alla sinnen, inspirerar och möjliggör hälsopedagogerna fler sätt att lära ut och stärka eleverna i sin kunskap om kropp och hälsa.</li></ul><p></p></div></div>

Hälsoäventyret har startat i Nordost  

<p>Ann-Louise Saarinen har arbetat med värdegrundsarbete sedan mitten av 90-talet och var ansvarig för högstadiet när Kannebäcksskolan anpassad grundskola inledde arbetet med jämställdhetsfrågor.</p><p>Arbetet går ut på att medvetandegöra de vuxna i skolan för att få dem att reflektera över sin medvetenhet kring ordens betydelse och att deras medvetna handlingar kan förändra elevernas sätt att tänka och tala om sig själva.</p><p>— Vi ville få elevassistenterna att bli medvetna om vad normer är, vilka generella normer som finns i samhället och hur de ser ut på vår skola, förklarar Ann-Louise Saarinen</p><p>—  Om vi befäster samhällets normer på skolan, kommer eleverna inte bli medvetna om att de har rätt att ställa krav på att få vara som de vill och fungera som de förmår. Känner man inte till sina rättigheter så ställer man inga krav och då förblir man i underläge i hela sitt liv. Med en vidgad norm utifrån ett medvetet normkritiskt bemötande i skolan, vill vi rusta våra elever att ta makt över sina liv, säger hon.</p><h2>Aha-upplevelser</h2><p>En del av elevassistenterna har fått riktiga aha-upplevelser när de fått syn på hur normer kan begränsa människor i samhället. Andra har varit mycket engagerade redan från början och tycker att det är viktiga frågor att arbeta med i kollegiet.</p><p>Kannebäcksskolan anpassad grundskolas 80 elever har intellektuella funktionshinder i olika grad. Vissa elever kan prata och skriva, vissa elever kan endast uttrycka sig genom att peka på bilder. Några elever är döva, har synnedsättning, eller har neuropsykiatriska diagnoser. För att kunna arbeta med så här komplexa frågor, behöver skolan nu skapa eget undervisningsmateriel.</p><p>— Allt som finns på nätet är utformat för grundskoleelever och för svårt för våra elever. Just därför behöver de vuxna på skolan förstå hur normer och makt fungerar, för att kunna skapa detta materiel och förståelse hos eleverna. Det är svårt att lära ut något som man knappt förstår själv. Endast ett fåtal elever, ca 6-7 st, har kunnat arbeta med materiel och förenklade övningar från nätet. De har visat stort intresse för ämnet och ställt många följdfrågor.</p><p>Men trots svårigheterna att arbeta direkt med frågan bland eleverna, ger arbetet med elevassistenterna avtryck andra delar av undervisningen.</p><p>— Tanken med att implementera arbetet hos medarbetarna först är att de behöver förhålla sig normkritiskt till alla situationer under dagen, både i pedagogiska och sociala situationer samt i hur den fysiska miljön utformas. Normer är inget vi kan arbeta med under en lektion per vecka. Ett normkritiskt förhållningssätt ska genomsyra allt vi gör varje dag, hela tiden, säger Ann-Louise Saarinen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/kannebacksskolan/kannebacksskolan-anpassadgrundskola-1-9" target="_blank" rel="noopener">Kannebäcksskolan anpassad grundskola 1-9</a></p><p></p></div></div>

Normkritik ska hjälpa elever att ta makt över sitt liv

<p>– Ledarskapet är en del, men det viktigaste är arbetet vi gör tillsammans på skolan. Det handlar om att alla på skolan jobbar mot samma mål, säger Anders Wallin.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Från juryns motivering</strong></p><p>”Anders är en stabil och professionell ledare som över tid gjort stora insatser för såväl sina egna verksamheter som för skolledarprofessionen generellt genom ett uthålligt förbättringsarbete med utbildningskvaliteten i fokus.”</p><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.sverigesskolledare.se/nyheter2/nyheter/2024/2/har-ar-finalisterna-till-stora-skolledarpriset-2024/" target="_blank" rel="noopener">Juryns hela motivering</a></p><p></p></div></div><h2>”Det kostar inget att vara snäll”</h2><p>Anders Wallin är rektor på Montessoriskolan Elyseum, Johannebergsskolan Estetiska, Johannebergsskolan Montessori och Gustaviskolan. För honom är medarbetarna viktiga.</p><p>&#8211; Jag försöker ha ett ledarskap med humor och distans, arbeta med tillit och låta hjärtat vara med. Det kostar inget att vara snäll, säger Anders Wallin.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Om Skolledarpriset</strong></p><p>Stora Skolledarpriset är Sveriges största pris för skolledare och delas ut vartannat år i samband med Nordiska Skolledarkongressen. I år delas priset ut den 19 mars 2024 i Göteborg.</p><p>Läs mer om skolledarpriset på <a href="https://www.sverigesskolledare.se/om-oss/om-oss/skolledarpriset/" target="_blank" rel="noopener">Skolledarnas webbplats</a>.</p><p></p></div></div>

Göteborgsrektor kan bli årets skolledare

<p>I sitt invigningstal förklarar Anne L’Hullier hur experimentella metoder användes för att generera attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia. Tekniken, som gav henne och hennes två kollegor Pierre Agostini och Feren Krausz Nobelproset, kommer kunna användas till att bland annat diagnostisera tidig cancer.</p><p>– Vi ser fram emot att starta festivalen med fantastiska forskare på plats. Det blir en tvärvetenskaplig kväll som likt resten av festivalen tar upp vitt skilda ämnen, om allt från universums minsta beståndsdelar till universums största frågor, säger Jenny Hultén, konstnärlig ledare på Vetenskapsfestivalen på Göteborg &amp; Co.</p><h2>Samtalar om vågor</h2><p>Stefan Helmreich, professor i antropologi vid MIT, kommer att vara med på invigningen och föra ett panelsamtal tillsammans med Anne L’Hullier. Tillsammans ska de samtala om årets tema: vågor. Samtalet leds av Marni Chesterton från BBC.</p><p>Invigningen av Vetenskapsfestivalen sker på Auktionsverket Kulturarena tisdagen den 16 april klockan 17. Eventet är gratis och öppet för alla, men man behöver boka biljett på förhand. Bokning av biljett görs på Eventbrites hemsida och släpps den 12 mars.</p><p>Göteborgs Stad är en av huvudmännen för Vetenskapsfestivalen.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://www.vetenskapsfestivalen.se" target="_blank" rel="noopener">Vetenskapsfestivalen</a></p><p></p></div></div>

Nobelpristagaren i fysik inviger Vetenskapsfestivalen 

<p>Imorgon, 24 februari, är det Sverigefinnarnas dag och det har uppmärksammats hela veckan på Terapislingan 4. Alla avdelningar på förskolan har målat flaggor och fått reda på varför Sverigefinnarnas dag firas. Alla får också se en kort film om minoritetsspråk, lyssna på en symfoniorkester som spelar Fjärilsvalsen och dansa ute på gården.</p><div id="attachment_133708" style="width: 904px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133708" class="size-full wp-image-133708" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894.jpg" alt="" width="894" height="931" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894.jpg 894w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894-288x300.jpg 288w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894-768x800.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894-250x260.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894-520x542.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-894-730x760.jpg 730w" sizes="(max-width: 894px) 100vw, 894px" /><p id="caption-attachment-133708" class="wp-caption-text">Foto: Lena Bildsten</p></div><h2>Tre tvåspråkiga pedagoger</h2><p>– Så hela förskolan är involverad, under ledning av den finskspråkiga avdelningen, säger rektor Lena Bildsten.</p><p>På den finskspråkiga avdelningen arbetar tre pedagoger som alla är tvåspråkiga.</p><p>– Grunden är att det är undervisning på finska hela dagen, säger rektor Lena Bildsten.</p><h2>Lär sig mer om den Sverigefinska kulturen</h2><p>Fyra av förskoleförvaltningens förskolor erbjuder undervisning på finska – Gibraltarkroken 4, Svetsaregatan 101, Plantagegatan 8 och Terapislingan 4. Ditt barn har rätt till undervisning på finska om du eller ditt barn identifierar er med den nationella minoriteten som talar det finska språket.</p><p>Utöver att utveckla det finska språket får barnen lära sig mer om den Sverigefinska kulturen kopplat till Finland och den finska kulturen. Barnen får lära sig sånger, ramsor och lekar på finska.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><strong>Läs mer:</strong> <a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/forskola-och-pedagogisk-omsorg/nationella-minoriteter-och-minoritetssprak-i-forskolan/dina-barns-forstarkta-rattigheter-till-finska-i-forskolan" target="_blank" rel="noopener">Information om finska i förskolan</a></p><p></p></div></div><div id="attachment_133709" style="width: 1010px" class="wp-caption alignnone"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-133709" class="size-full wp-image-133709" src="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000.jpg" alt="" width="1000" height="530" srcset="https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000.jpg 1000w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000-300x159.jpg 300w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000-768x407.jpg 768w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000-250x133.jpg 250w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000-520x276.jpg 520w, https://vartgoteborg.se/cms/wp-content/uploads/2024/02/sverigefinska-dagen-1000-730x387.jpg 730w" sizes="(max-width: 1000px) 100vw, 1000px" /><p id="caption-attachment-133709" class="wp-caption-text">Foto: Lena Bildsten</p></div><h2>Esikoulu viettää Ruotsinsuomalaisten päivää</h2><p><strong>– Tänään on tarjolla suomalaista makkarakeittoa! Kaikki lapset saavat makkarakeittoa, myös lapset meidän muilla seitsemällä osastoa, joissa ei ole suomenkielistä opetusta, kertoo Lena Bildsten, esikoulun Terapislingan 4 rehtori.</strong></p><p>Huomenna, 24. helmikuuta, vietetään Ruotsinsuomalaisten päivää, ja sitä on huomioitu koko viikko Terapislingan 4:ssä. Kaikki päiväkodin osastot ovat maalanneet lippuja ja saaneet tietää, miksi Ruotsinsuomalaisten päivää juhlitaan. Kaikki lapset saavat myös katsoa lyhyen elokuvan vähemmistökielistä, kuunnella Perhosen valssia sinfoniaorkesterin soittamana ja tanssia pihalla.</p><p>Joten koko esikoulu osallistuu tapahtumaan suomenkielisen osaston johdolla, kertoo rehtori Lena Bildsten.</p><p>Suomenkielisellä osastolla on kolme pedagogia, jotka kaikki ovat kaksikielisiä.</p><p>– Perusajatuksena on, että opetus on suomenkielistä koko päivän, kertoo rehtori Lena Bildsten.</p><p>Neljä esikouluhallinnon esikouluista tarjoaa suomenkielistä opetusta &#8211; Gibraltarkroken 4, Svetsaregatan 101, Plantagegatan 8 ja Terapislingan 4. Lapsrllasi on oikeus suomenkieliseen opetukseen, jos sinä tai lapsesi identifioitte itsenne kuuluvaksi ruotsinsuomalaiseen kansalliseen vähemmistöön.</p><p>Suomen kielen kehittämisen lisäksi lapset oppivat lisää ruotsinsuomalaisesta kulttuurista ja kytköksistä Suomeen ja suomalaiseen kulttuuriin. Lapset oppivat lauluja, loruja ja leikkejä suomeksi.</p><p style="margin: 0in; font-family: Calibri; font-size: 11.0pt;"><div  class="lgc-column lgc-grid-parent lgc-grid-100 lgc-tablet-grid-50 lgc-mobile-grid-100 lgc-equal-heights white"><div  class="inside-grid-column"><p><a href="https://goteborg.se/wps/portal/start/forskola-och-utbildning/forskola-och-pedagogisk-omsorg/nationella-minoriteter-och-minoritetssprak-i-forskolan/dina-barns-forstarkta-rattigheter-till-finska-i-forskolan" target="_blank" rel="noopener">Alla olevasta linkistä löydät lisätietoja suomen kielestä esikoulutoiminnasta</a></p><p></p></div></div>

Förskola uppmärksammar Sverigefinnarnas dag

<p>För ett barn är det viktigt att få utveckla alla sina språk eftersom det är starkt kopplat till barnets identitet och känsla av tillhörighet. Det är också en styrka att använda och utveckla sitt modersmål när barnet lär sig nya språk.</p><p>I förskolan arbetar pedagogerna på olika sätt med barnens språkutveckling. Utgångspunkten är uppdragen att stärka både svenskan och barnens modersmål som finns i förskolans läroplan. Personal som kan barnens modersmål, nationella minoritetsspråk eller teckenspråk är värdefulla språkresurser som kan vara till hjälp i arbetet.</p><h2>Bjud in vårdnadshavarna</h2><p>– Att som pedagog vara öppen och nyfiken på vilka språk barnen talar i olika sammanhang är viktigt. Redan när barnet börjar i förskolan kan man ha ett språksamtal med vårdnadshavarna, där man tar reda på vilka språk som finns i barnets närhet. Det är jättebra att fortsätta bjuda in och samverka med vårdnadshavarna, till exempel genom att lyfta fram de ord på barnens modersmål som pedagogerna jobbar extra med i olika aktiviteter. Det kan vara i läsning och lekar, men även i miljöer på förskolan, säger Helen Zetterberg, verksamhetsutvecklare i förskoleförvaltningen.</p><h2>Bilderböcker och berättelser stärker språket</h2><p>Tillgängliga böcker och berättelser på olika språk är ett annat framgångsrikt sätt att stärka barnens kultur och språk. Böcker innehåller ofta ord som inte förekommer i vardagligt tal och i böckerna kan både text, tal och dialog lyftas fram på många olika språk tillsammans med barnen.</p><p>– Här är ju både analoga böcker och de digitala möjligheterna verkligen till stor hjälp. Med appen Polyglutt kan barn och vårdnadshavare lyssna till och läsa samma berättelser som används i förskolan, men på barnets modersmål. Vi ska heller inte glömma det rika utbud som biblioteken erbjuder med böcker och lässtunder på olika språk. På många förskolor finns också hallbibliotek som är ett enkelt sätt att dela berättelser med barnen och vårdnadshavarna, säger Carina Koch Samuelsson som är utvecklingsledare i förskoleförvaltningen.</p><h2>Forskningen pekar på vikten av modersmål</h2><p>Vad menas egentligen med begreppet modersmål? Helen Zetterberg förklarar:</p><p>– Det finns olika tolkningar av vad som menas med modersmål. En är att se modersmål som det språk vi upplever redan i livmodern. Andra tolkningar är att det är det språk vi lär oss först, använder mest, behärskar bäst eller det eller de språk man väljer att identifiera som sitt modersmål.</p><p>Barn som lär sig läsa på sitt modersmål har lättare att lära sig läsa också på ett andraspråk eftersom de då förstår hur till exempel bokstäver, ljud, tecken och begrepp hänger ihop. Därför är det bra att flerspråkiga barn får undervisning också på sitt modersmål.</p><p>– Forskning visar också betydelsen av att barnets alla språk värdesätts som resurser i utbildningen, det stärker både lärande, identitet och känsla av tillhörighet. I ett internationellt perspektiv är det naturligt med flerspråkighet. I Sverige räknar man med att det talas cirka 200 språk och i världen närmare 7 000, säger Carina Koch Samuelsson.</p>

Kategorier

Följ oss på sociala medier!

Vårt Göteborg, Göteborgs Stads tidning

|

|